Stjärnskottet - Sveriges Arkitekter

12.12 

SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH MEDLEMSMAGASIN 

Stjärnskottet 

Carmen Izquierdos segertåg 

Stygga och snälla klappar 

Bättre begagnat i Belgien

Lowe Brindfors 

Alcro Pashmina 

29 kr/kvm 

Det är ytan som räknas. 

Premiär för vår mattaste interiörfärg någonsin. Alcro Pashmina 

ger kulören djup och rättvisa, och är lättstruken, tålig och tvättbar. 

Välkommen till din Alcro-handlare för att se – och känna.

Per Lander, per.lander@arkitekt.se ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / CHEFREDAKTÖREN / 3 

För ett år sedan slutade Staffan Carenholm som 

förbundsdirektör i Sveriges Arkitekter, efter 40 

år i arkitekternas tjänst. Det var bara början. 

På tur står förbundets ordförande Laila Strunke som 

avgår vid kommande årsskifte efter 20 år som styrelseledamot 

och ordförande i dåvarande ArkitektFörbundet 

och nuvarande Sveriges Arkitekter. En förtroendemannainsats 

utan motstycke i förbundet. 

NYTT LEDARGARNITYR 

Därmed har två av de viktigaste ideologerna bakom 

bildandet av Sveriges Arkitekter försvunnit ur förbundets 

ledning. Vi har nu ny förbundsdirektör (Catherina 

Fored) och ny ordförande (Jacob Sahlqvist). Till det 

kommer två nya chefer: arkitekturpolitisk (Tobias Olsson) 

respektive kommunikationschef (André Johansson). 

Och snart är det dags för ny chefredaktör... 

Det är förstås bra med nytt blod i organisationen. 

Att fastna i gamla hjulspår är inget att sträva efter. 

Men samtidigt är det viktigt att ta vara på, och bygga 

vidare på, det som är bra i organisationen. Det behövs 

en mix av erfarenhet, entusiasm och nya idéer. 

Som tur är fi nns det ett övermått även av erfarenhet 

i förbundet, inte minst på kansliet. Många har 

varit anställda väldigt länge. Sveriges Arkitekter är en 

arbetsplats som man gillar och gärna jobbar kvar på. 

Så de som är kvar ska nog få fason på alla nya chefer. 

Kanske kommer de att trivas lika bra och blir kvar 

lika länge som sina föregångare. 

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin 

ISSN 0347-058X Medlem i 

Adress 

Storgatan 41, Box 5027, 102 41 Stockholm 

Telefon 08-505 577 00, fax 08-505 577 05 

E-post: kansli@arkitekt.se 

Webb: www.arkitekt.se 

Redaktion 

08-505 577 00, arkitekten@arkitekt.se 

Per Lander (ansv utgivare), per.lander@arkitekt.se 

Elisabet Näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se 

Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se 

Rebecka Gordan, rebecka.gordan@arkitekt.se 

Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se 

Jonas Lindgren, jonas.lindgren@arkitekt.se 

Annika Jensfelt (tjl) 

An nonspriser 2012 

Fullständig annonsprislista på www.arkitekten.se 

Produktannonser, exempel: 

1/1-sida 26.500 kr 

Platsannonser, exempel (tryckfärdigt material): 

1/1-sida 14.000 kr 

1/2-sida 10.000 kr 

1/4-sida 7.000 kr 

1/8-sida 5.000 kr 

Moms och reklamskatt tillkommer ej. 

Alla Arkitektens platsannonser införs kostnadsfritt 

på Sveriges Arkitekters webbplats www.arkitekt.se. 

Annonsering enbart på webben kostar 5.000 kr 

plus moms. 

An nons bokning 

Boka på www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera. 

Produktannonser: Margareta Karlsson, 

margareta.karlsson@arkitekt.se 

Platsannonser: Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se 

Prenumeration 

Helår 550 kr 

Publiceringspolicy 

Åsikter som framförs i signerade artiklar står för 

författaren. Redaktionen tar inte ansvar för insänt 

ej beställt material. Allt redaktionellt material 

i Arkitekten publiceras på Sveriges Arkitekters 

webbplats www.arkitekt.se. Medarbetare som inte 

accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip 

publiceras inget material med sådant förbehåll. 

Upplaga 

TS-upplaga 2011: 12.000 

Tryck 

Ineko, Stockholm 2012. 

Utgivningsplan 

Annons- och 

Nummer manusstopp Utgivningsdatum 

1/2013 9/1 30/1 

2/2013 6/2 27/2 

3/2013 6/3 27/3 

4/2013 3/4 24/4 

5/2012 8/5 29/5 

6-7/2012 5/& 27/6 

illustration: claes larsson

En märkbar 

nyhet! 

Använd rätt byggprodukter gprodukter 

i dina projekt 

Många byggprodukter måste vara prestandadeklarerade de deklarerade och CE-märkta senast 

den 1 juli 2013 för att få säljas, enligt EU:s byggproduktförordning. Med hjälp av 

prestandadeklarationen och CE-märkningen kan du som projektör eller byggherre 

bedöma om du använder en byggprodukt med rätt egenskaper. 

Guide till CE-märkning och mer information hittar du på boverket.se/ce-markning

31 

6Klappyra: 

Rimredaktionen 

tror att vi vet, vem som 

behöver vilket paket. 

64 

Galan i bilder: Ilmar Reepalu 

var en av dem som debatterade 

arkitekturens pris. 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / INNEHÅLL / 5 

Det belgiska kollektivet Rotor är stamgäster vid 

rivning splatser och avfallssorteringar. Nu lär de andra 

mer om arkitekturens kretslopp och har skapat en 

marknadsplats för begagnade byggnader. 

foto:patrick miller illustration: gabriel wentz 

MER I DETTA 

NUMMER 

10 Nyheter: Dom om buller. ”Wild card” i tävling. 

18 Intervju: Carmen Izquierdo. 

23 Oklar framtid: Experter om Arkitektur museet. 

40 Kommenterat: Manifest på Kvinnors Byggforum. 

Hållbar delegation summerar. Delad upprustning. 

47 Krönika: Eva Dalman: Stad för påhittiga. 

48 Tips: Le Corbusier på Moderna Museet. Nyöppnat: 

Emporia. Böcker för helgläsning. Tre nya sajter. 

54 Kultbyggnad: Bengt Edlund om sin tårtpappersfasad 

från 1960-talet. 

66 Debatt: Slumrande arkitekturpolitik. Moralbrist. 

76 Sveriges Arkitekter: Stämman. Nya i styrelsen. 

82 På nytt jobb: Tina Andersson. 

Omslaget: Carmen Izquierdo. Foto: Magnus Bergström. 

foto: rotor

6 / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

Medan tomten slappar, delar vi ut 

VÅRA KLAPPAR 

Årets mörkaste tid är här, 

decemberkylan på oss tär. 

Så att ni inte modet tappar, 

delar vi ut några snälla klappar. 

Visst är det fint med vänlighet, 

men några förtjänar stygga paket. 

Den som skrivit text och rimmen, 

är reportern Jonas Lindgren. 

Tecknat så det juligt känts, 

har vår bildman Gabriel Wentz. 

Sweco: Svenska kontor börjar etablera sig på allvar på den kinesiska marknaden. 

Nyligen kammade Sweco hem ett uppdrag på 200.000 kvadratmeter. Häftigt, tycker vi, 

och tror att en skalstock kan komma till användning i megaprojektet. 

Regina Kevius: Stockholms stads stadsbyggnads- och 

idrottsborgarråd var stolt och glad över att Hornsbergs 

Strandpark vann Sienapriset. Men pressmeddelandet hon 

skickade ut saknade en viktig uppgift: arkitekternas namn. 

Vi tror att en medlemsmatrikel behövs i stadshuset.

Peter Ohrstedt: Ett nytt Nobel Prize Center i Stockholm 

är ett riktigt prestigeprojekt. Men det blir inget ”wild card” bland de namnkunniga kontoren, 

säger projektledaren. Lite trist tycker vi men önskar projektet lycka till, med en kortlek med bara äss och jokrar. 

Lena Rahoult: Arkitekturmuseet har varit i blåsväder i höst. För att 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / 7 

kunna hålla kursen när det stormar får museichefen en sextant av oss. 

Så att personalen 

alltid vet 

var de är 

och vilket 

håll de är 

på väg. 

Stefan Attefall: Bostadsministern är i ropet med en 

utredning om byggreglerna för studentbostäder. För 

att ge ministern ordentlig koll på problemet får han en 

weekend i UngBo:s studentbostadstorn, uppfört i Jordbro 

istället för på Strandvägen.


Lena Adelsohn Liljeroth: Kultur- och idrottsministerns 

röst hörs sällan i arkitekturdebatten. Vi hoppas 

att en megafon kan råda bot på problemet, så är det 

i alla fall inte volymen som det faller på. 

KTH:s antagningsenhet: En tabbe centralt på KTH 

gjorde att årets arkitektettor blev betydligt fler än 

planen. En miniräknare tror vi på redaktionen kan ge 

administrationen koll på aritmetiken. 

Jacob Sahlqvist: Att Sveriges Arkitekters nye 

ordförande kommer att åka eriksgata landet 

runt tvivlar vi inte på. Nu tror vi i och för sig att 

Jacob har GPS i mobilen och väljer ett miljövänligare 

alternativ än bilen. Men med en bra 

bilatlas hittar man alltid rätt. 

Lars Magnusson: Regeringens utredare 

ska leverera en snabb och smidig 

planprocess. Det låter som en svår nöt 

att knäcka, tycker redaktionen. Därför 

får Lars Magnusson, förstås, en behändig 

nötknäckare i julklapp.

Stockholm 

Furniture & 

Light Fair 

2013 

Årets nyheter anländer den 5 februari. På 

Stockholm Furniture & Light Fair 2013 bjuds 

det på nya trender, nya möbler, nya lampor, 

nya material, ny kunskap, nya affärer, nya 

kontakter, nya miljö- och tekniklösningar 

samt en massa annat. Missa inte när 750 

utställare (varav 80% från Skandinavien) 

packar upp sina allra senaste nyheter. 

Vi ses på världens största mötesplats 

för skandinavisk möbel- och ljusdesign 

5-9 februari 2013 – välkommen till 

Stockholmsmässan under Stockholm 

Design Week. 

stockholmdesignweek.com northernlightfair.com stockholmfurniturefair.com 


5-9 februari 2013

10 / NYHETER / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 Redaktör: Jonas Lindgren, jonas.lindgren@arkitekt.se 

NY UTLYSNING 

FRÅN FORMAS 

Hur kan planering utvecklas i 

takt med pågående samhällsförändringar? 

Hur kan kunskapen 

om hållbarhet användas för 

att nå långsiktigt hållbar ekologisk, 

social och ekonomisk samhällsutveckling? 

Formas utlyser 

24 miljoner kronor för forskningsprojekt 

som undersöker 

dessa frågor. Utlysningen pågår 

2013–2016 och projekt kan 

få stöd med högst två miljoner 

kronor per år. Ansökan ska 

vara inne senast den 31 januari 

och Formas fattar beslut den 

11 juni. 

MARGEVILLA FÅR 

RÖDFÄRGSPRISET 

Villa Ekros på Lidingö har vunnit 

Rödfärgspriset 2012. Priset, 

som delas ut vartannat år, 

går till Marge Arkitekters villa 

med motiveringen: ”Träffsäkert 

utkastad tar nykomlingen 

sin självklara plats i sammanhanget. 

Ja, som en slipad kristall 

bland gruskorn uppenbarar 

sig denna mångfacetterat 

gnistrande rubin bland förortsvillorna.” 

ERIK GIUDICE 

PRISAS FÖR H+ 

När World Architecture News 

delar ut sina WAN Urban 

Design Awards 2012 finns ett 

svenskt projekt med. H+ i Helsingborg 

är vinnare i kategorin 

”ännu inte byggt”. Teamet 

kring första etappen Bredgatan 

består av EGA, Erik Giudice 

Architects genom Erik Giudice 

och Federico Mannella (urbanism 

och arkitektur), Atkins 

Sweden (landskap och plan), 

Charlotte von Poehl (konst). 

Decibeldom hotar 

bostadsbyggandet 

En dom i Nacka mark- och miljödomstol kör över Stockholmsmodellen 

för bullernivåer. Istället slår den fast att Boverkets 

allmänna råd gäller. Ändrar domen rådande praxis minskar 

möjligheten dramatiskt att bygga bostäder i innerstäder. 

Kring planerna på att bebygga 

kvarteret Plankans innergård 

i centrala Stockholm råder 

en förbittrad strid, där bland 

annat parkmark, tillgänglighet 

och kulturvärden använts 

som argument mot förtätning. 

Och så buller. Såväl fl ygtrafi ken 

på Bromma som biltrafi ken på 

Hornsgatan låter högt på denna 

del av Södermalm. 

Stockholms stad har lutat sig 

mot den så kallade Stockholmsmodellen 

(se faktaruta) för att 

få igenom bostadsprojekt i centrala, 

bullerutsatta lägen. Men i 

fråga om Plankan har sakägare 

överklagat länsstyrelsens beslut 

från 2011, att Stockholms stad 

får anta den i sin tur överklagade 

detaljplanen från 2010, till 

mark- och miljödomstolen. 

Och här upphäver domstolen 

länsstyrelsens beslut genom att 

säga att Boverkets allmänna råd 

väger tyngre än Stockholmsmodellen. 

Det betyder att ljudnivån får 

vara max 50 decibel vid en tyst 

sida jämfört med Stockholmsmodellens 

55. Följden kan bli att 

det blir betydligt svårare att ge 

bygglov till bostadsprojekt i täta 

stadsområden. 

– Om domen står sig kommer 

den att få omfattande konsekvenser 

med tanke på det stora 

bostadsbehov vi har att tillgodose, 

säger biträdande länsarkitekt 

Johan Hjalmarsson i Stockholms 

län. 

Länsstyrelsen har valt att 

inte agera ytterligare. Men 

Johan Hjalmarsson är övertygad 

om att domen överkla- 

gas till mark- och miljööverdomstolen 

och hoppas få se en 

vägledande dom som klargår 

möjligheterna till avsteg från 

riktvärdena för buller. 

Om mark- och miljööverdomstolen 

går på länsstyrelsens 

eller mark- och miljödomstolens 

linje vill han inte spekulera i. 

Inte heller hur allvarliga konsekvenserna 

kan bli. 

– I ett första steg måste vi 

reda ut vad domstolen menar. 

Man kan både tolka domen som 

att den ser en redovisningsbrist 

i planen, i avsnittet om huruvida 

man kan tillgodose behovet 

av skyddade uteplatser eller 

inte, och att den gör en sammantagenlämplighetsbedömning. 

Handlar det om det första 

innebär det att de som skriver 

planer måste vara mer precisa. 

Då händer inget med nuvarande 

bullerpraxis. Men rör det lämplighetsbedömning, 

och mark- 

och miljödomstolens dom får 

prejudikatsvärde, innebär den 

att Byggsverige enbart har att 

hålla sig till Boverkets allmänna 

råd. Då krymper antalet byggbara 

tomter i centrala lägen 

rejält. 

Att buller är så infekterat 

beror delvis på att fyra myndigheter 

äger frågan och är oense 

sinsemellan: Boverket, Naturvårdsverket, 

Trafi kverket och 

Socialstyrelsen. Det fi nns också 

olika typer av buller som omfattas 

av olika regler: buller – där 

biltrafi k ingår – fl ygbuller och 

industribuller. 

elisabet näslund 

”Om domen står 

sig kommer den 

att få omfattande 

konsekvenser med 

tanke på det stora 

bostadsbehov vi har 

att tillgodose.” 

Stockholmsmodellen 

Det finns inga lagkrav som 

reglerar buller i bostäder. 

Kommunerna har därför utvecklat 

egna program som blivit praxis. I 

Stockholm tog länsstyrelsen, stadsbyggnadskontoret, 

miljöförvaltningen 

och akustikföretaget ÅF Ingemansson 

fram programskriften Trafikbuller och 

planering. Med den som utgångspunkt 

kan man bygga bostäder i bullerutsatta 

lägen om man har en tyst 

sida, där det får vara högst 55 dB 

utanför fönstret. Boverkets allmänna 

råd föreskriver högst 50 dB på den 

tysta sidan.

Helsingfors 

växer med 

träkvarter 

Med förslaget Stories tog Anttinen 

Oiva Arkkitehdit hem 

segern om Wood City, ett träkvarter 

i centrala Helsingfors. 

Tävlingen arrangeras av Stora 

Enso som också ska bygga kvarteret 

tillsammans med byggbolaget 

SRV. Målet har varit 

att hitta en hållbar lösning som 

kan fungera som en förebild för 

urbant träbyggande. Juryn fastnade 

för hur Stories använder 

trä på gatuplan, med vågformade 

tak som ger avtryck i fasaden. 

Byggnaden kommer att stå 

vid kvarterets ingång på Busholmen 

i Helsingfors. Projektet 

Wood City ska byggas med 

Stora Enso Building and Livings 

koncept Urban MultiStorey. En 

konstruktionsprincip som är 

framtagen för urbant träbyggande 

för fl ervåningshus. 

jonas lindgren 

Trä används genomgående i både 

konstruktion, fasad och detaljer i byggnaden. 

3 

LOKALA VINNARE 

Tre lokalföreningar har delat ut 

sina arkitekturpriser. Lokalföreningen 

i Sörmlands pris går i år till 

Stadshotellet i Eskilstuna och AQ 

arkitekter genom Jan-Eric Bergström 

som restaurerat Frej Klemmings 

byggnad från 1939. Ur 

juryns motivering: 

”Smäckra fönsterpartier, hant- 

foto: frida ovland 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / NYHETER / 11 

Stadshotellet, Eskilstuna. Södra Climate Arena, Växjö. Domkyrkoforum, Lund. 

verksmässigt utförda smidesräcken, 

gedigna material i detaljer, 

nätta konstruktionslösningar, den 

smidiga inpassningen av teknisk 

utrustning – tillsammans vittnar 

detta om engagemanget i återuppbyggnadsarbetet.” 

Lokalföreningen i Jönköping- 

Kronobergs pris går till Södra Cli- 

mate Arena ritad av Kent Pedersens 

Arkitektfirma. Juryn fastnade 

för hur tennishallen visar på nya 

möjligheter för träbyggande: 

”Här visar man på ett innovativt 

sätt hur träet kan användas både 

för att klara stora spännvidder och 

hur man med trä på ett lekfullt sätt 

kan hantera stora fasadytor.” 

foto: robin fritzson 

Region Skånes arkitekturpris 

som delas ut tillsammans med Sveriges 

Arkitekters lokalförening i 

Skåne gick till Carmen Izquierdos 

Kasper Salin-prisade Domkyrkoforum 

i Lund. Juryn menar att Lunds 

stadsbild har ”berikats i sitt viktigaste 

läge.” Mer om henne kan du 

läsa på sidan 18. 

foto: åke e:son lindman illustration: anttinen oiva arkkitehdit

12 / NYHETER / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

Ny avhandling visar hur 

tävlingsideal skapat segregation 

Kommunerna måste låta arkitekterna ta ansvar för visionerna. 

Det menar etnologen Klas Ramberg som i en ny avhandling 

visar hur stadsplaneidealen i arkitekttävlingar bäddat för 

dagens segregation. 

Den är lite som en deckare om 

stadsbyggnad, Klas Rambergs 

avhandling om svenska arkitekttävlingar 

1989–2003. Och när 

den etnologiska studien äntligen 

når sin upplösning är slutsatsen 

stark: 

De ideal som premieras i tävlingsprocessen 

har bäddat för 

just den segregation programskrivarna 

sagt sig vilja motverka. 

Framtiden byggs för en manlig 

fl anör som strosar längs en 

strandkant. Han är en del av den 

kreativa klassen. Kanske är han 

arkitekt. Men det är inte hans fel 

att det blivit som det blivit. 

Klas Ramberg har slagit sig 

ned i fi karummet på åttonde 

våningen i Frescatis andra blåa 

höghus. Tummar på den gråa 

boken som han tryckt på eget 

förlag för att slippa Stockholms 

universitets mallade omslag. 

Med en snygg framsida, men 

också ett lättillgängligt språk, 

hoppas han locka fl er än forskare 

att läsa. Men nu är han 

orolig för vad arkitekterna ska 

tycka. 

– Det kanske ser ut som att 

jag slår på arkitekterna. Men de 

som tävlar måste ställa upp på 

det kommunen föreskriver och 

då blir det så här. 

i sin avhandling skriver 

Klas Ramberg att estetiseringen 

i tävlingarna leder till att man 

bortser från de problem invånarna 

och staden brottas med. 

Att det saknas en kritisk analys 

av vår tids stadsproblem vilket 

gör att problemen befästs 

och förstärks. Staden har ingen 

chans att bli blandad med tävlingar 

om så stora områden, där 

allt nytt blir dyrt och samma av 

nödvändighet. Felet ligger alltså 

inte i miljonprogramsområdet 

Skärholmen, utan i nybyggda 

Annedal. 

Hur ser då tävlingsmaterialets 

uppmålade bostäder och stadslandskap 

ut under perioden 

1989–2003? Att den täta stenstaden 

ser sin renässans är tydligt. 

Samtidigt hänger modernismens 

krav på ljus och grönska 

med, fast nu in i stadens mitt. 

Man kontrasterar eller relaterar 

också i hög grad till olika 

historiska epoker, även om de 

sociala strukturer som hänger 

samman med perioderna sällan 

nämns. Arkitektonisk kvalitet 

är begreppet man slåss om. Och 

trots att dess innebörd förändras 

över tid betraktas det gärna som 

något evigt. En annan slutsats är 

att bostaden i princip inte diskuteras. 

Än färre är exemplen på 

kreativa planlösningar. 

– Utblickarna blir oerhört 

viktiga under den här perioden. 

Man pratar om balkonger 

och ljus. Att familjekonstellationer 

ändrats tar man ingen hänsyn 

till. 

Klas Ramberg har också tillägnat 

ett kapitel åt människosynen 

i tävlingsmaterialet. Här har 

han kommit fram till att varken 

programskrivare eller arkitekter 

tycks veta vilka de bygger för. 

Den kvalitativa vetenskapligt 

belagda kunskapen om människors 

vardagsliv är frånvarande. 

Resultatet blir arkitekter och 

jurys som går på intuition. Och 

då blir det förstås lätt så att man 

ritar det man känner till. 

– Elakt så är det arkitekterna 

själva som syns i förslagen, de 

som är kreativa på annat håll. 

I de nya stadsdelarna fi nns få 

rum för möten med främlingar 

eller lokalt engagemang. Istället 

dessa stråk, man blickar ut 

över ån, passerar varandra. Kontemplerar. 

i sin forskning har Klas 

Ramberg lagt stor vikt vid vad 

han kallar översättningen, alltså 

ursprungsidéernas resa från 

program via tävlingsbidrag till 

slutligt utlåtande. 

– Det jag reagerat mest på är 

att juryn ofta ändrar sina värderingar 

efter att ha gått igenom 

bidragen samtidigt som de ska 

bedömas i relation till programmet. 

Det här är väldigt problematiskt. 

Om kommunen skulle backa 

från stadsbyggnadsvisionerna 

och hålla sig till konkreta krav 

som antal lägenheter skulle 

arkitekterna kunna bidra med 

mer alternativa idéer. Den möjligheten 

har de alltså inte nu, 

förtydligar han. Men det fi nns 

strategier som skulle kunna 

bryta trenden. Man skulle kunna 

tävla om andra slags objekt och 

platser, om strukturell förnyelse, 

mindre områden och kanske om 

stadsplan och gestaltning för 

sig. Dessutom menar Klas Ramberg 

att tävlingsprocessen borde 

kunna öppnas i två ändar för att 

bli mer demokratisk. Genom 

synpunkter från medborgarna 

på ett tidigare stadium skulle 

konfl ikter kunna undvikas. 

– Men jag har inga enkla svar. 

Vi lever ju i en tid då till och 

med stadsdelar har blivit varor. 

rebecka gordan 

”Vi lever i en tid då till 

och med stadsdelar 

har blivit varor.” 

Avhandlingen 

Konstruktionen av framtidens 

stad. Arkitekttävlingar 

om bostäder och stadsdelar i Sverige 

1989–2003 (2012, Hemmavid förlag) 

bygger på studier av tävlingarna om 

Ladugårdsängen i Örebro 1989, 

Stumholmen i Karlskrona 1989/1990, 

Skeppsviken i Uddevalla 1994, Dragonfältet 

i Umeå 1997 och Mariehäll/ 

Annedal i Stockholm 2003.


”Det är i tävlingsprocesserna många 

idéer värderas. Det stöts och blöts 

vad som ska bli framtidens stad, och 

då blir det tydligt vilken det är man 

föredrar”, säger Klas Ramberg. 

foto: magnus bergström

foto: peace corps 


TRE FRÅGOR 

… till Joshua Bender, landskapsarkitekt 

på tekniska 

kontoret i Köping, som nyligen 

uppmärksammats av 

Kansas State University. 

Varför fick du pris? 

– Varje år väljer skolan en 

alumn som gjort något extra 

speciellt och bjuder in den 

för att dela med sig av sina 

erfarenheter till studenterna. 

Jag var inbjuden för att prata 

om mina år som biståndsarbetare 

för Fredskåren. 

Vilken hjälp har du av dina 

erfarenheter nu? 

– I Mellanamerika jobbade 

jag i mindre samhällen 

ute på landsbygden. Där var 

budgeten alltid liten och jag 

var tvungen att vara mycket 

effektiv i mitt arbete. Här på 

kommunen har vi inte heller 

obegränsade tillgångar. 

Vet man som landskapsarkitekt 

vad saker och ting kostar, 

kan man påverka mer. 

Pengar är makt. 

Vad fick du för respons 

från studenterna? 

– Många var nyfikna på 

Fredskåren, de vill ut i världen 

och jobba med något 

helt annat än traditionell 

landskapsarkitektur. Några 

undrade hur de skulle göra 

för att få ett jobb i Europa. 

Jag kunde ju bara berätta 

hur jag hade gjort, träffat en 

söt och intelligent svensk tjej! 


Domslut ger klartecken 

för kompaktbostäder 

AF Bostäder i Lund får dispens för sina 22 experimentlägenheter. 

Mark- och miljööverdomstolen går på samma linje som 

tidigare instans och avslår Boverkets överklagan, men trycker 

på vikten av en vetenskaplig utvärdering i sitt utlåtande. 

Med byggstart redan till våren 

planerar nu AF Bostäder att 

uppföra 22 kompaktlägenheter 

av elva olika typer på mellan 

10 och 37 kvadratmeter. De 

bostadstyper som får bäst vitsord 

vad gäller trivsel, boendeupplevelse 

och funktionalitet 

kommer att väljas ut och gå 

vidare till etapp två som omfattar 

cirka 50 lägenheter. 

Förhoppningen är att pressa 

priset och i slutändan få fram 

billigare studentbostäder. 

Ett av målen med experimentet 

är att uppnå grundläggande 

tillgänglighet så att boende till 

exempel ska kunna ta emot 

rörelsehindrade besökare trots 

den blygsamma boytan. 

Lägenheterna kommer att 

byggas på en tomt i norra Lund 

och väntas stå klara 2014. 

Boverket kommer inte att 

överklaga domen: 

”Vi välkomnar att domstolen 

lyfter fram att det måste göras 

en vetenskaplig utvärdering”, 

skriver Boverkets rättschef 

Yvonne Svensson i ett pressmeddelande. 


Den första experimentbostaden stod 

färdig för inflyttning i mars i år, tack 

vare ett tillfälligt bygglov från Lunds 

kommun. Arkitekt är Krister Wiberg. 

Mindre våld i psykvård med ny lokal 

Efter att Whites nya psykiatribyggnad 

vid Östra sjukhuset i 

Göteborg togs i bruk har antalet 

bältesläggningar minskat med 

44 procent och antalet tvångsinjektioner 

minskat med 21 procent, 

visar en studie av forskare 

vid Chalmers och Göteborgs 

universitet. Forskarna drar därmed 

slutsatsen att god arkitektur 

minskar aggresivt beteende 

hos patienterna. 

Exempel på god arkitektur är 

rum där patienterna kan erbjudas 

avskildhet, tillgång till trädgård 

och natur, dämpad ljudmiljö, 

fl yttbara möbler i gemensamma 

utrymmen som ger 

patienterna möjlighet att reglera 

sin närhet till andra, menar 

Roger Ulrich, gästprofessor i 

arkitektur vid Chalmers. 


Den nya psykiatribyggnaden vid Östra sjukhuset i Göteborg öppnade 2007. Ansvariga 

arkitekter är Stefan Lundin och Maria Wetter Öhman på White. 

Mer om studien 

Resultaten visar att bältesläggning och injektioner minskade med 21 

procent, respektive 44 procent, i den nya byggnaden jämfört med 

den gamla. Forskarna studerade dessutom ett kontrollsjukhus som inte renoveras 

under samma period. På kontrollsjukhuset ökade antalet bältesläggningar 

och injektioner, med 55 procent respektive 29 procent. 

foto: christer hallgren

KTH får ny prodekan 

Det är inget stort steg för KTH 

när arkitekt Anders Johansson, 

delägare i testbedstudio och 

tidigare sekreterare i Europan 

Sverige, tar över posten som 

prodekan på arkitektskolan 

den 1 januari. Han har disputerat 

där och tidigare jobbat som 

lärare i skolan. De senaste åren 

har han fungerat som extern 

exjobbsledamot. 

När Leif Brodersen återgår 

till kontoret A1 – men fortsätter 

forska och undervisa på KTH 

– är det efter åtta händelserika 

år för skolan. Bolognaprocessen 

har införts, utbildningen 

Lundastudenter 

tog hem äldretävling 

Lundastudenterna Martin 

Svahn och Gustav Skarin tog 

hem segern i studenttävlingen 

Bo bra på äldre dar. Deras förslag 

Kunskapsklostret fokuserar 

på hur äldre människors kunskap 

kan tas tillvara och överföras 

till en yngre generation. 

– Vår utgångspunkt var att se 

äldre som en resurs, något positivt, 

säger Martin Svahn. 


Kunskapsklostret är en byggnad som 

kombinerar äldreboende och en publik 

del dit unga människor kan gå för 

att möta äldre och lära sig av dem. 

Arkitekter sågar 

arkitekturen i Göteborg 

Göteborg är sämre än Stockholm 

och Malmö på innovativ 

arkitektur. Det visar en undersökning 

bland svenska arkitekter 

som fasadtillverkan Cembrit 

låtit göra. 

54 procent tycker att Göteborg 

är sämst, 23 säger Stockholm 

och 9 svarar Malmö. 

Överlag är arkitekterna missnöjda 

med innovationsklimatet 

i Sverige: 65 procent svarar att 

har fått massiv kritik av studenterna 

och debatterats i media 

samt överintaget nu i höst. Det 

hårdaste slaget får ändå sägas 

vara branden i delar av skolan i 

maj i fjol, då verkstäderna med 

studenternas examensarbeten 

förstördes. 

Uppbyggnaden av de brandskadade 

delarna och invigningen 

av den nya arkitektskolan 

på andra sidan Valhallavägen 

2015 blir några av Anders 

Johanssons kommande uppgifter. 


politiker styr för mycket och 77 

procent anser att Sverige saknar 

en arkitekturpolitisk vision. 

85 procent menar att arkitekternas 

visioner ofta blir grovt 

förvanskade på grund av att 

entreprenören väljer billigare 

lösningar och material. 

100 arkitekter har tillfrågats i 

undersökningen. I urvalet ingår 

bara byggnadsarkitekter. 


illustration: gustav skarin 


Om hundra år kommer 

allt vara sig likt 

Förutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong förstås. 

En viktig faktor när du investerar i ett fl erbostadshus är att 

det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara 

många människors hem i fl era generationer. Det ska vara tyst, 

energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Helst ska det 

gå snabbt att bygga också. Ett hus i prefabricerad betong har 

alla dessa egenskaper, och några till. Läs mer, och se fi lmen 

om hållbara bostadshus på strangbetong.se/hallbart. 

strangbetong.se/hallbart 

Smartare byggande 

GRAND

illustration: a1 arkitekter 

foto: jonas kjellander 


A1 DELAKTIGA 

I PLANPRISET 

Den fördjupade översiktsplanen 

för Umeås centrala delar 

belönades nyligen med 2012 

års planpris. A1 Arkitekter 

genom Leif Brodersen, Per 

Kraft och Herman Arfwedson, 

har medverkat i arbetet med 

översiktsplanen och gjort flera 

av illustrationerna. När vinnaren 

presenterades i förra numret 

av Arkitekten föll tyvärr denna 

uppgift bort av misstag. 

NORDISKT LJUSPRIS 

TILL SWECOSKOLA 

Förskolan Matildelund i Kumla 

som ritats av Sweco har vunnit 

ljuspriset Nordic Lighting 

Award. Ur juryns motivering: 

”Byggnaden använder dagsljus 

som en naturlig startpunkt och 

artificiellt ljus bidrar till komfort, 

hemtrevlig känsla, lek och 

spänning.” 

”Wild card”-premiär 

i tävling om Liljevalchs 

Den inbjudna tävlingen om en tillbyggnad för Liljevalchs 

konsthall på Djurgården i Stockholm är igång. Och för första 

gången prövas begreppet ”wild card” i Sverige. 

– Ambitionen är att minst ett 

team ska vara ”wild card”, det 

vill säga inte tillhöra de mest 

etablerade och frekvent förekommande 

i tävlingssammanhang, 

säger Claes Larsson, tävlingssekreterare. 

Men exakt vad 

det innebär är oklart. 

Ja, vad som krävs för att räknas 

till de ”mest etablerade” och 

”frekvent förekommande i täv- 

Stämman i korthet 

Medlemsavgiften kommer 

från och med 2013 att höjas 

med 10 kronor för en fullbetalande 

medlem. Höjningen 

beror på inkomstförsäkringen 

och den vikande marknad som 

befaras. 

Sveriges Arkitekters stämma 

gav styrelsen i uppdrag att 

tillsätta en brett sammansatt 

arbetsgrupp med uppdrag att 

utreda tävlingsverksamheten 

och ett ”wild card”-system. 

Sveriges Arkitekter ska också 

Sveriges byggare... 

lingssammanhang” fi nns det 

ingen defi nition på. Dessutom är 

det juridiska läget också oklart. 

Grundprincipen för offentlig 

upphandling är likabehandling, 

man får alltså inte gynna en liten 

aktör på de störres bekostnad. 

Men eftersom syftet är att få 

en ”så bred och varierad belysning 

av tävlingsuppgiften som 

möjligt”, menar arrangören att 

verka för att studentpraktik 

erbjuds som en del av utbildningen 

på alla arkitekturskolor. 

Med start 2013 beslöt också 

stämman att bjuda in till en 

årlig facklig konferens för 

förtroenderepresentanter och 

lokala kontaktombud inom 

förbundet. 

Mer om stämman med bland 

annat intervjuer med de nya styrelseledamöterna 

på sidan 79–80. 


...och vvs-installatörer har systematiskt byggt kunskap sedan 1983 

genom sbuf. Det gör dem starka i dialoger med finansiärer som Vinnova 

och Formas. Vi arkitekter har inte varit samlade på samma sätt. Det är 

en orsak till att arkitekturfrågor är svaga i sammanhang där insatser sker 

för samhällsbyggnadssektorn. Det är dags att ändra på detta – visst? 

Vi jobbar på för kunskapslyft i branschen. www.arkus.se 

systemet går att använda. 

– Egentligen är det bara 

begreppet ”wild card” som är 

nytt. Vi arbetar hela tiden med 

att försöka få arrangörer att 

prova mindre etablerade kontor. 

Men många gånger vill arrangörerna 

vara trygga med att det 

vinnande kontoret också klarar 

hela genomförandet. Vi hoppas 

att det här kan bli ett gott exempel 

för framtiden. 

Intresseanmälningarna ska 

vara inne senast den 21 januari. 

Mer info på www.arkitekt.se. 


Talman Martin Heidesjö under en av 

stämmans voteringar. 

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM 

ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 

foto: jonas lindgren

Årstidsvy mot dammarna. 

Digital inspiration 

bakom lekplatsvinsten 

Hur påverkar barns digitala lek utomhusleken? Det var grunden 

för Daniel Frieds och Josefin Norén Alméns exjobb. Slutsatserna 

blev utgångspunkten för det vinnande förslaget i 

tävlingen om lekplatsen Lill-Valla i Linköping. 

– Barn sitter mer framför skärmar 

idag. Den digitala världen 

är en del av barnens värld 

på ett annat sätt än förut, säger 

Daniel Fried som tillsammans 

med Josefi n Norén Almén och 

Mikael Ohlsson står bakom vinnarförslaget 

Samspel. 

I sitt exjobb Digitala spel 

som designverktyg – Förslag till 

utformning för lek i utemiljö tog 

de fram fyra parametrar som 

gör spelvärlden lockande: att 

lära, skapa, drömma sig bort och 

mäta sina färdigheter. Dessa ligger 

till grund för förslaget som 

nu ska bli verklighet. 

– Både i spel och i livet strä- 

var man efter mål, och på vägen 

har man delmål. Den tanken tillsammans 

med idén kring årsringar 

ligger till grund för de 

slingor som fi nns i förslaget. Vi 

ville utnyttja hela området och 

locka alla åldrar till parken. Det 

gjorde vi genom att invertera 

den struktur som parken har 

idag och fl ytta ut aktiviteterna 

mot parkens kanter samt addera 

”åldersgradienten”. 

Nu pågår arbetet med tidplan 

och etappindelning. Byggstart 

blir det nästa höst och projektet 

väntas vara färdigt lagom till 

bomässan i Linköping 2016. 



Tänkta lekredskap i parken baserade 

på de parametrar som Daniel Fried och 

Josefin Norén Almén tagit fram i sitt 

examensarbete. 

NI HAR VÄL ANMÄLT ER? 

Anmäl er senast 11 januari till stad@arkipelago.nu 

10% rabatt för anmälan innan 14 december 

Läs mer om vårens mässor på arkipelago.nu 

ill: daniel fried 

ill: mikael ohlsson 

PBL SÄTTER STOPP 

FÖR TUPP I SKÅNE 

Fem hönor men ingen tupp, 

så lyder beskedet från miljöenheten. 

Därför tvingas tuppen 

Claes bort från gården 

i Hemmestorps Björke utanför 

Sjöbo, skriver Ystads Allehanda. 

Anledningen? Tuppar 

är inte tillåtna i detaljplanelagt 

område, enligt Plan- och bygglagen. 

MODERNISTISK 

MÄSTARE UR TIDEN 

Brasilianaren Oscar Niemeyer, 

en av de stora modernistiska 

arkitekterna, har avlidit 104 år 

gammal. Niemeyer var yrkesverksam 

långt bortom hundraårsdagen 

och är kanske mest 

känd för samarbetet om Brasilia 

på 1950-talet med Lucio Costa 

och Le Corbusier och FN-skrapan 

i New York. 

ÖVERTID IMPAR 

INTE PÅ CHEFEN 

Att jobba över är inget som 

imponerar på chefen, det visar 

en undersökning som chefsorganisationen 

Ledarna gjort 

bland sina medlemmar. Det är 

enkla saker som att komma i 

tid och få mycket gjort som gör 

intryck. 

Fem egenskaper som gör ett 

positivt intryck: 

Kommer i tid till möten, 95% 

Svara snabbt på mail, 87% 

Vidareutbildar sig, 81% 

Får mycket gjort, 81% 

Prioriterar tid med familj, 76% 

LUND 1 MARS 

GÖTEBORG 6 MARS 

UMEÅ 7 MARS 

STOCKHOLM 19 MARS


CARMEN TOPPAR 

Izquierdo skrällde i Arkitektursverige 

foto: åke e:son lindman 

Applåderna ville aldrig ta slut där på Arkitekturgalan 

den 16 november. ”För ett djärvt 

arbetssätt som med poetisk precision resulterat 

i en övertygande kvalitet” hade juryn skrivit. Och 

Carmen Izquierdo fi ck komma fram till scenen för att 

ta emot Kasper Salin-priset. 

– Det var ju ett fantastiskt mottagande och att så 

många blev glada för att jag fi ck priset var en speciell 

känsla. Det blev en bekräftelse på att allt nedlagt 

arbete var rätt. 

ligt stopp. Högkonjunkturen gjorde att det inte gick 

att få tag på någon som ville bygga till rimligt pris och 

projektet lades på is. Hon hyrde in sig hos Millimeter 

arkitekter i Stockholm och deltog i fl era internationella 

tävlingar. Efter en tid anställdes hon av Refl ex 

i lokalen intill, där hon jobbade i nästan två år innan 

hon fi ck sin nuvarande anställning hos Tham Videgård 

i januari 2007. Sedan dess har hon deltagit i fl era 

av kontorets projekt, bland annat KTH Arkitekturskola 

och Moderna Museet i Malmö. Hon har också 

hunnit få två barn som nu är fyra och ett år. 

men första skrällen för Carmen Izquierdo var 

egentligen då hon 2004 vann tävlingen om Domkyr- vändningen kom 2009. Domkyrkorådet i Lund 

koforum efter att ha bott i Sverige i knappt ett år. Det kontaktade återigen Carmen Izquierdo och ville att 

kom att staka ut de kommande åren för henne. 

hon skulle rita en ny programskiss, nu med ett ut ökat 

– Hade jag inte vunnit den tävlingen så vet jag inte program. Carmen Izquierdo satte då samman ett 

var jag hade varit nu. Kanske hade jag fortfarande team tillsammans med Andreas Hiller som i slutske- 

bott i Spanien. 

det bestod av sex personer. Hon fortsatte också sam- 

Carmen hann arbeta på fl era arkitektkontor innan arbetet från 2005 med den lokala partnern WSP. Sju 

hon fl yttade till Sverige. Sista tiden arbetade hon år efter tävlingen, i november 2011, kunde Domkyrko- 

hos Mariano Bayón med två stora projekt samtidigt. forum i Lund invigas. 

Genom bekanta mötte hon svenske Andreas Hil- 

– Det är en annan byggnad än den jag ritade till tävler 

som då var Erasmusstudent på arkitekturskolingen men kärnan i min arkitektur fi nns kvar, säger 

lan i Madrid. De bodde ett par år i Madrid men valde hon idag. 

sedan att fl ytta till Sverige. Hon var rätt utarbetad och Och hon säger att hon har fått mycket gehör och 

ville gärna prova att bo i Sverige, för första gången respekt för sin vilja att följa projektet hela vägen. Att 

utanför Spanien. 

där har funnits en full tillit från både beställare och 

Första tiden i Sverige forskade Carmen Izquierdo byggare. 

på KTH Arkitektur kring brutalisterna, som är en Kanske är det hennes erfarenheter från sex år på 

stor inspirationskälla för henne. Samtidigt ritade hon spanska arkitektkontor som gjort att hon både age- 

ensam sitt tävlingsförslag till Domkyrkoforum. Hon rat och bemötts annorlunda. I Spanien har arkitekten 

Efter tävlingsvinst 2004, hade nyss fått ett stipendium för att forska vidare när en helt annan roll än i Sverige, förklarar hon. Projek- 

projektet lagt på is under hon fi ck veta hon vunnit tävlingen. 

teringen och detaljutformning pågår efter upphand- 

flera år och nystart 2009 fick 

Carmen Izquierdo till slut se 

sin skapelse Domkyrkoforum 

Men det kom att bli många turer innan byggnaden 

stod klar. Bygghandlingarna, som hon gjorde 

lingen och under hela byggfasen. Arkitekten besöker 

bygget varje vecka istället för att lämna ifrån sig fär- 

i Lund belönas med årets 

Kasper Salin-pris. 

med Andreas Hiller i samarbete med WSP Malmö- 

Lund, var färdiga 2005. Men året därpå tog det plötsdiga 

bygghandlingar till en byggfi rma. Det betyder 

också att arkitekten tar ett större ansvar för slutre- >>> 

foto: åke e:son lindman


foto: magnus bergström


”Spanska 

arkitekter 

tänker kanske 

mer på 

tekniska 

lösningar 

och på hur 

detaljer ska 

utföras.” 

CARMEN 

IZQUIERDO 

Född: 1974 och uppvuxen 

i Madrid men har familjerötter 

i norra Spaniens 

bergstrakter. 

Familj: Gift med arkitekten 

Andreas Hiller. Två barn. 

Drivkraft: Jag är passionerad 

i det jag gör. Och 

arkitektur är en passion för 

mig. Den bekräftelse jag 

får genom arbetet ger mig 

näring. 

foto: magnus bergström 

sultatet. Att vara ”ansvarig arkitekt” betyder juridiskt 

något helt annat i Spanien. Och att arkitekten också 

har en högre status. 

– Det kan betyda att det blir jättebra eller jättedåligt, 

säger hon och skrattar. I Sverige byggs allt med 

en jämnare kvalitet. Mycket är bra, men få byggnader 

är outstanding. 

I Sverige upplever hon det som en tuff förhandlingsfråga 

att få vara med i byggskedet som arkitekt. 

– Jag tyckte först det var väldigt konstigt att allt 

skulle vara färdigprojekterat så tidigt i svenska 

projekt. 

carmen izquierdo blev också den första kvinna 

som ensam fi ck ta emot Kasper Salin-priset. Något 

som förstås har en symbolisk betydelse. Men själv 

har hon inte upplevt att hon har haft det svårare som 

arkitekt här för att hon är kvinna. Däremot har språket 

varit ett hinder, att inte alltid kunna kommunicera 

det hon vill. 

– I Spanien behöver en kvinnlig arkitekt alltid visa 

extra mycket att hon kan. I Sverige måste man snarare 

bevisa att man kan för att man är arkitekt. Jag 

upplever att det fi nns en mindre respekt för yrkesrollen 

här. 

Hon tycker inte själv att hennes arkitektur är speciellt 

”spansk”, men hon medger att det kan fi nnas skillnader 

mellan ländernas arkitektur som grundar sig i 

att processerna ser annorlunda ut. 

– Spanska arkitekter tänker kanske mer på tekniska 

lösningar och på hur detaljer ska utföras. Det är förstås 

avgörande för kvaliteten i en byggnad. 

När hon ska beskriva sin arkitektur och vilka hon 

inspireras av blir det många namn och platser. Många 

intryck som präglat henne och byggt hennes kunskap. 

En resa till Chicago och möten med Mies van 

der Rohe, Sullivan och den amerikanske tegelarkitekturen. 

Frank Lloyd Wright. Men också japanska arki- 

Blir förbannad på: Respektlöshet 

för kunskap. 

Den ser jag ofta i Sverige. 

Kopplar av med: Film, 

konst, leker med barnen. 

I hörlurarna: Jag lyssnar 

faktiskt väldigt sällan på 

musik. Är inte alls à jour, 

lyssnar på sent 90-tal. Morcheeba, 

Air, Garbage, 

bland annat. 

Inspirerad av: Konst, speciellt 

den spanska skulptören 

Chillida. 

Bok på nattygsbordet: 

Jag läser mest på semestern 

när jag kan koppla av 

ordentligt. Nu läser jag 

Cloud Atlas. 

Samlar på: Arkitekturböcker, 

men jag har fått 

sätta stopp för det på 

grund av utrymmesbrist. 

Beundrar: Genialitet, personer 

som får oss att se 

saker på ett nytt sätt, som 

Marcel Duchamp. 

Sämst med Sverige: Att 

tekter som Kazuyo Sejima och det spanska kontoret 

Mansilla & Tuñón: ”Deras byggnader tittar jag alltid 

på.” I Sverige imponeras hon av Sigurd Lewerentz 

och av brutalisterna, särskilt Klas Anshelm. 

Det första hon gjorde efter att ha vunnit tävlingen 

2004 var att börja studera svensk arkitektur och kontakta 

arkitekter för att förstå hur projektering fungerade 

i Sverige. Hon tittade bland annat på Millesgården 

och fi ck många goda råd från Johan Celsing 

om hur man genomför ett lyckat projekt. 

Nu har hon bott snart nio år i Sverige och tycker att 

hon har blivit ”försvenskad”. Sedan hon och Andreas 

Hiller fi ck sina två barn reser de allt mer sällan till 

Madrid, det blir ett par gånger per år. Barnen talar 

helst svenska hemma och snart ska de som varje år 

fi ra svensk jul. 

– Men det tog lång tid att acceptera att jag verkligen 

hade fl yttat hit. Jag behöll till exempel min frisör 

i Madrid i fl era år! 

Att kunna njuta av att ha familj och samtidigt ha en 

karriär är det hon uppskattar mest med Sverige. Det 

fungerar inte alls i Spanien, påpekar hon. 

– Och jag gillar lugnet här, det passar egentligen 

min personlighet bättre än det spanska stadslivet. För 

visst fi nns det skillnader. Den spanska passionen, som 

i Almodovars fi lmer, är ganska sann, även om den är 

parodierad. 

carmen izquierdo har lärt sig språket och den 

svenska arkitektkulturen. Men hon har under åren 

här i Sverige saknat det nätverk hon byggde upp 

under sina studier i Spanien. Sådana tar lång tid att 

bygga upp när man arbetar, säger hon. 

Men när hon stod där på scenen på Arkitekturgalan 

och fi ck ta emot Kasper Salin-priset så kände hon en 

viktig bekräftelse: 

– Att jag är inkluderad i Arkitektursverige. 

nina gunne 

det är sex månaders vinter 

och snö i maj! 

Saknar från Spanien: Vänner, 

familjen och solen. 

Om hon inte blivit arkitekt: 

Kanske dansös. Jag 

dansade klassisk balett tills 

jag var 21 år men gjorde 

sedan valet att bli arkitekt, 

vilket jag aldrig har ångrat. 

Vackraste platsen: För att 

det lämnat avtryck i mitt 

hjärta: Arija i norra Spanien 

där min mamma föddes. 

Ett paradis i mina sommarminnen, 

en plats där berg 

och sjö möter varandra. 

Vackraste rummet: De 

rum som inspirerar mig. Ett 

av dem är Markuskyrkan. 

Oanad talang: Jag är bra 

på att baka. Det visste jag 

inte för i Spanien bakar 

man inte. 

Gör om tio år: Samma sak 

som nu. Ritar hus förhoppningsvis. 

Och kanske i eget 

namn!

Nspired 

by Nature 

Upptäck vår nya förlackerade plåt ”Nature” 

för byggapplikationer. 

Förlackerad plåt med olika ursprung ser kanske likadana ut, men det finns 

betydande skillnader bortom det ögat kan se. 

Nature-sortimentet är helt fritt från miljöfarliga substanser som 

hexavalent krom* och tungmetaller (bly eller hexavalent krom komplex) 

och kan återvinnas till 100%. 

(* Ämnen som ger anledning till särskild oro på REACH kandidatlista) 

www.arcelormittal.com/industry/Nature 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / 21


Skärmvägg Chubby 

GLAMOX A65 OCH GLAMOX A60 

Vi är stolta över att kunna presentera 

två nya armaturfamiljer med ovanliga 

och spännande former och utseenden. 

Inspiration för formerna kommer från 

naturen. Armaturerna är utformade för 

allmänna ytor i offentliga och privata 

byggnader. De kan monteras var för sig, 

eller grupperade tillsammans i kluster av 

armaturer av varierande storlek och form för 

att skapa kreativa och dekorativa uttryck. 

www.glamoxluxo.se 

Designen 

är lika självklar 

som högsta 

tänkbara ljud- 

absorption 

Sound Design at Work 

www.sline.se


NYSTART EFTER NYÅR 

Men hur ser Arkitekturmuseets framtid ut? 

Spretigt uppdrag, nedsablade utställningar, 

ovisshet om samlingarnas framtid, nytillsatt 

ledning (inklusive museichefen) som kritiseras 

för bristande samarbete med omvärlden och hög 

personalomsättning. Arkitekturmuseet har en del 

problem att lösa. 

Efter att uppdraget breddats 2009 och designämnet 

landat hos Arkitekturmuseet är varken 

design- eller arkitektvärlden nöjda. Det illustrerades 

tydligt då museet fi rade sina 50 år med bland 

annat samtalet Medelålderskris eller trotsig tonåring 

under helgen 11–12 november. Arkitekturhistorikern 

Martin Rörby efterlyste ett museum som ägnar 

sig åt ”djupare borrning” och inte fastnar i ytlig estetik, 

designskribenten Susanne Helgeson misströstade 

om institutionen som har blivit ”ett museum för 

ingen” med en verksamhet som inte angår någon. 

Mellan dem museichefen Lena Rahoult som bad 

om ”tålamod med oss” eftersom museet är ”i början 

av en ny fas där vi tar ett större helhetsgrepp”. Låter 

mer som en krisande 50-åring än en trotsig tonåring. 

I januari kommer en ny instruktion från Kulturdepartementet. 

Den baserar sig på en utredning om förhållandet 

för design på museet. Varför gör man inte 

motsvarande utredning om arkitektur innan man ändrar 

instruktionen? Det är dock inte aktuellt. Möjligtvis 

inrättas ett insynsråd där någon arkitekt får plats. 

Ett namnbyte är politiskt beslutat och kommer. 

Regeringskansliet sneglar på framgångsrika DAC, 

Dansk Arkitektur Center, och är inne på någon form På följande sidor har vi 

av förkortning. Där skulle ordet museum kunna 

ställt frågor om Arkitektur- 

smugglas in. Närmast till hands är att leka med bokmuseets framtid till några 

stäverna A, M, F och D. 

insatta personer med olika 

Hur stor är risken att namnet blir FDAM = före 

perspektiv på museet. 

detta Arkitekturmuseet? 

elisabet näslund >>>

24 / ARKITEKTURMUSEETS FRAMTID / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

foto: elisabet näslund 

Carl-Gustaf Hagander 

arkitekt, ordförande i Arkitekturmuseets vänner: 

Museet står inför en omdaning – hur stor är 

den? Är uppdraget rimligt? 

– Det är väldigt oklart vad det som står i budgetpropositionen 

kommer att leda till. Redan i instruktionen som 

kom 2009 buntade regeringen ihop en massa omöjliga 

uppdrag. Vi befarar det värsta. Dagens uppdrag är 

fl ummigt och det riskerar att bli ännu fl ummigare. 

Bör design och arkitektur förenas i samma 

institution? Finns det andra ämnesfält som har 

starkare kopplingar till arkitektur? Eller borde 

Moderna Museet växa och införliva arkitektur, 

form och design? 

– Man måste börja med att fråga: Vad är arkitektur? 

Vad är design? Arkitektur handlar lika mycket om yta 

och form som om teknik, politik, konst och det handlar 

lika mycket om process som om resultat. Arkitektur 

kan dras åt många olika håll: åt design, visst, men 

lika gärna åt konst. Regeringen borde ta ett samlat 

ansvar för hela fältet, det handlar inte bara om vad 

man visar i utställningar utan också om insamling, 

opinionsbildning och folkbildning. Arkitekturmuseet 

har det nationella ansvaret för arkitektursamlingarna 

medan det ligger på Nationalmuseum att samla 

”Behåll det inarbetade 

varumärket Arkitekturmuseet.” 

in design. Det kanske är en bra idé med ett ”Mega- 

Moderna”, men då kan man inte bara titta snävt på 

Arkitekturmuseet utan också på Nationalmuseum 

och Röhsska. Idag är hela fältet väldigt ostrukturerat. 

Hur viktigt är namnbytet? Hur mycket är varumärket 

Arkitekturmuseet värt? 

– Att tro att ett byte till ett klatschigt namn löser 

något är naivt, ett uttryck för en ytlig populistisk kultursyn. 

Behåll det inarbetade varumärket Arkitekturmuseet, 

möjligtvis med ett tillägg. 

Hur ska museet hantera samlingarna? 

– Museet ska fortsätta utvecklas som det gör, man 

försöker efter förmåga. Men tillgängliggör samlingarna 

genom att digitalisera dem, marknadsför dem och visa 

fram dem. Det är en kärnverksamhet för Arkitekturmuseet. 

Det arbete med att samla in digitalt material 

från kontoren som påbörjats måste också fortsätta. 

Arkitekturmuseet har historiskt sett starka kopplingar 

till Kulturdepartementet. Är museet för lydigt 

mot sin uppdragsgivare? 

– Lena Rahoult och museet är lydiga så gott de kan. 

Jag tycker inte de har varit för lydiga ifråga om bokhandeln. 

Att den stängde var Finansdepartementets 

fel som kom med nya direktiv, dessutom hade de ett 

dåligt avtal med Moderna. Angående lydigheten gäller 

det ju för hela Sverige att vissa regler följer man 

men andra inte. Det intressanta är varför man ibland 

gör det ena, ibland det andra. Jag tycker att museet 

borde ha ett mer strategiskt förhållningssätt till uppdraget. 

Och har man det kan det ju innebära att man 

ibland låter bli vissa regler.

Birgitta Ramdell 

chef för Form/Design Center i Malmö: 



– Jag ser saken från två sidor. Å ena sidan stirrar en 

ung generation sig inte blind på gränserna utan anser 

att de förstärker varandra, vilket är positivt. Det är en 

styrka att gå till ett museum för en arkitekturutställning 

och där också få se något som handlar om design – 

att bli berikad av en mångfacetterad verksamhet. Å 

andra sidan är det svårt att vara både museum, som 

rymmer djuplodande ämneskunskap och samlingar, 

en kontinuitet, och en mötesplats, ett snabbrörligt 

vardagsrum. Det gäller att hitta rätt och vara tydlig i vad 

du gör, vilka du samarbetar med, och så vidare. Det är 

också viktigt att vara utåtriktad. Jag tycker de skulle ha 

haft en öppnare process i ett sånt här komplext uppdrag 

– det gäller både nationellt och internationellt, och 

inom olika ämnesfält. De hade kunnat göra mer inom 

designområdet. 






– Kulturdepartementet har under en längre tid lagt 

en linje och det fi nns fl era internationella exempel på 

att arkitektur och design hamnar i samma institutioner. 

Visst har de beröringspunkter; det som förenar 

arkitektur och design är att jag som utövare av dem 

alltid befi nner mig i en relation till en brukare. Man 

ska inte fi lta ihop dem, inte förringa deras särdrag. 

Angående de regionala noderna som utredningen 

föreslår är vi naturligtvis intresserade av att vara en 

sådan nod. Vi har jobbat med båda ämnena i fl era år. 



– Det är klart att Arkitekturmuseet är ett inarbetat 

namn och inte urenkelt att släppa. Men ett första steg 

måste vara att defi niera och avgränsa uppdraget; ska 

dagens arkitekturmuseum både vara ett museum och 

en öppen arena för ett vidgat område? 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / ARKITEKTURMUSEETS FRAMTID / 25 

”Samlingarna är en del 

av vårt kulturarv.” 


– Samlingarna är en del av vårt kulturarv; det är viktigt 

att de fi nns och tas tillvara och är tillgängliga. Det 

är en styrka att ha dem för att användas i utställningar. 

Man ska heller inte glömma att Arkitekturmuseet är 

byggt delvis för att vara arkiv. Sedan ser jag en komplexitet 

i att arkitektursamlingarna ligger på Arkitekturmuseet 

medan designsamlingarna fi nns på Nationalmuseum 

och Röhsska. Här krävs det samverkan. 




– Man kan lika gärna vända på det: Har de varit för 

olydiga? Instruktion för museet är jätteviktig för att få 

en bra verksamhet. Den borde tas fram i dialog mellan 

museet och departementet. Återigen, jag tror på 

öppenhet och samtal, samverkan över gränserna. 

foto: christel brost 

>>>

26 / ARKITEKTURMUSEETS FRAMTID / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

”En aav 

svagheterna 

med den 

översyn 

som 

genom förts 

är att samlingarna 

betraktas 

som ett 

problem 

och inte 

som en 

tillgång.” 

Anders Bergström 

lektor i arkitekturens teori och historia, samordnar 

arkiv- och biblioteksfrågor vid KTH Arkitekturskola: 



– Om avsikten är att på allvar omvandla Arkitekturmuseet 

till ett nationellt centrum för både arkitektur 

och design handlar det om stora förändringar. Men 

frågan är om det är möjligt med nuvarande förutsättningar. 

Risken är stor att resultatet inte kommer att 

motsvara förväntningarna, eftersom museet saknar 

samlingar som motsvarar designuppdraget. 






– Att sammanföra arkitektur och design i samma 

myndighet är tänkbart i teorin, men det är inte lätt 

att genomföra i praktiken. Med tanke på utgångsläget 

hade det redan i ett tidigare skede varit naturligare 

att ge designuppdraget i Stockholm till Nationalmuseum 

eller Moderna Museet. Ett annat alternativ 

hade varit att slå samman fl era aktörer till en 

större myndighet för att bättre utnyttja befi ntliga 

samlingar och lokaler. 

foto: sten leijonhufvud 



– Arkitekturmuseet är ett inarbetat namn och varumärke, 

där museibegreppet rymmer myndighetens 

uppdrag att både vara framåtsyftande och tillbakablickande. 

Önskemålet att markera museets utökade 

uppdrag kan lösas på ett enkelt sätt genom tillägg till 

det nuvarande namnet, som är kort och effektivt. Det 

är för övrigt vanligt att de statliga museerna har namn 

som inte självklart speglar verksamheten. Nationalmuseum 

är ju ett klassiskt exempel, och det fi nns 

ingen anledning att byta ut den beteckningen. 


– Arkitekturmuseets huvudsakliga värde och 

potential ligger i arkivet och samlingarna, som också 

ger museet dess internationella status. En av svagheterna 

med den översyn som genomförts under 

ledning av Kulturdepartementet är att samlingarna 

betraktas som ett problem och inte som en tillgång. 

Ett sådant synsätt ger knappast förutsättningar för 

framgång. Satsa i stället på arkivet men betona att 

Arkitekturmuseet är ett modernt museum, som 

speglar det moderna Sverige och dess omvandling 

även i vår tid. Ett sådant perspektiv har stöd i samlingarna, 

som i huvudsak sträcker sig tillbaka till 

sekelskiftet 1900. Äldre epoker behandlas bättre av 

andra museer som Nationalmuseum, Skansen och 

Nordiska museet. 




– I dagsläget gör museet det bästa av situationen 

genom att visa upp en enad front, och hävda både 

betydelsen av de befi ntliga samlingarna och ambitionerna 

att hantera det utökade uppdraget. Man kan 

nog inte begära mer i nuläget.

foto: jonas lindgren 

Tobias Olsson 

arkitekturpolitisk chef på 

Sveriges Arkitekter: 



– Omdaningen är för stor i förhållande till den 

kunskap som kom fram i designutredningen. Den 

tar ju enbart upp form och design när uppdraget 

är så mycket större. Uppdragsgivaren Kulturdepartementet 

behöver mer input för att kunna 

formulera instruktionen. Där är bland andra Sveriges 

Arkitekter en stor resurs och vår kunskap 

behöver tillvaratas av departementet. Uppdraget 

måste bli tydligare men organisationen behöver också utvecklas för att kunna 

leva upp till uppdraget. Och jag tycker att samarbetet med Riksutställningar 

verkar jättespännande! 

Bör design och arkitektur förenas i samma institution? Finns det andra 

ämnesfält som har starkare kopplingar till arkitektur? Eller borde Moderna 

Museet växa och införliva arkitektur, form och design? 

– Vår största framtidsfråga globalt sett är hur vi kan bygga hållbara städer, det 

är den arenan som först och främst behövs idag. Där är bra arkitektur, offentlig 

förvaltning, processer och stadsutveckling nyckelfaktorer. Det är ämnesfält 

som ligger lika nära varandra som design och arkitektur. Man måste göra 

en översyn över hela Arkitekturmuseets verksamhet för att veta vilka förändringar 

som allmänhet och bransch vill ha. Resultatet kanske blir ett förstorat 

Moderna, kanske ett Arkitekturmuseum, eller kanske en större digital arena. 

Hur viktigt är namnbytet? Hur mycket är varumärket Arkitekturmuseet 

värt? 

– Slarva inte bort Arkitekturmuseets väl inarbetade varumärke, men våga 

leka med namnet. 


– Samlingarna är en oerhört viktig resurs. De är också ett medel för att göra 

utställningar som tar upp heta samtids- och framtidsfrågor och stödja forskning. 

Arkitekturmuseet har historiskt sett starka kopplingar till Kulturdepartementet. 

Är museet för lydigt mot sin uppdragsgivare? 

– Har museet rätt uppdragsgivare? Det är inte säkert att ett Arkitekturmuseum 

ska ligga under Kulturdepartementet. Det fi nns risk att arkitekturens 

värde förringas om vi främst ser den som en kulturfråga. Se på några av våra 

grannländer, där de nationella arkitekturpolitiska programmen har undertecknats 

av så gott som samtliga departement – de har förstått hur viktig arkitektur 

är. 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / ARKITEKTURMUSEETS FRAMTID / 27 

Ola Månsson 

vd för Sveriges 

Byggindustrier (BI): 

Bör design och arkitektur 

förenas i 

samma institution? 

Finns det andra ämnesfält 

som har starkare 

kopplingar till 

arkitektur? Eller borde 

Moderna Museet 

växa och införliva 

arkitektur, form och 

design? 

– Det är av stor betydelse att det fi nns ett centralt 

museum som kan kommunicera byggnadskonstens 

och stadsplaneringens historia. Detta för att kunna 

visa besökare att en byggnad är mer än bara en byggnad. 

På samma sätt som det behövs egna institutioner 

för att visa samtida och historiska perspektiv på till 

exempel ekonomi (Kungliga Myntkabinettet), militären 

(Armémuseum) och arbete (Arbetets museum) 

behöver samhällsplaneringen – och allt vad den innefattar 

– ha en egen institution som kan förmedla sitt 

synsätt på omvärlden. Det vidgar förståelsen för varför 

de byggda miljöer vi dagligen rör oss i ser ut som 

de gör. Därför anser jag att Moderna Museet inte ska 

ta över Arkitekturmuseets uppdrag. 

foto: rosie alm 



– Namnet Arkitekturmuseet är slagkraftigt, väletablerat 

och internationellt gångbart. Det är tydligt att 

det rör samhällsbyggnad! Ett namnbyte medför ett 

omotiverat arbete med att skapa sig ett nytt varumärke. 

”Namnet Arkitekturmuseet 

är slagkraftigt, 

väletablerat och internationellt 

gångbart.”

Sveriges Arkitekter 

Swedish Association 

of Architects 

Ta nästa kliv och 

boka ditt steg NU!

www.arkitekt.se/professionalisering 

Steg 1 vänder sig till dig som vill ha koll på lagar och regelverk. Pris 19.900 ex moms. Start 24 januari. 

Vill du ta större ansvar för försäljning och leverans? Gå Steg 2. Pris 24.900 ex moms. Start 31 januari. 

Gå Steg 3 som stöder dig i att hitta ditt ledarskap. Pris 44.900 ex moms. Start 19 september.

Annons 

 

När det finska designföretaget Pentagon 

Design flyttade sin verksamhet till en gammal 

 

man lokalerna och installerade ekonomisk 

LED-belysning. 

 

 

Design ville ha energieffektiva och ekonomiska belysningslösningar, 

som enkelt kunde anpassas för olika typer av arbetsuppgifter. I 

designarbetet är bra belysning avgörande för hur former, material 

 

 

- 

 

en färgtemperatur på 4000K. Här installerades också LED-armaturerna 

Celino med det armaturbaserade styrsystemet ActiLume med 

 

Läs mer om 

Pentagon Design 

genom att skanna 

QR-koden 

LumiStone – designarmatur för framtidens kontor 

LumiStone är den första pendlande LED-armaturen som har en energieffektivitet 

på mer än 100 lm/W. LumiStone, som är väl avbländad, 

passar förutom i kontor även i butiker, hotell och restauranger. 

 

indirekt belysning 

 

Design: Philips i samarbete med 

Henning Solfeldt, designchef på 

PLH Arkitekter 

med LED-spotlights, StyliD med styrsystemet DALI som anpassar 

 

var det viktigt att ha en innovativ belysningslösning som passade 

arbetsytorna. Pentagon Design valde den nya LED-armaturen 

LumiStone, eftersom den uppfyllde effektivitetskraven och 

dessutom har en elegant och modern design.


Rotor tar husen 

ETT VARV TILL 

Kollektivet Rotor är experter på arkitekturens kretslopp, hur 

byggnader uppstår och förgås. De bjuder med arkitekter på 

rivningar och har gjort närgångna studier av vad formgivning kan 

lära av slitage. Nu har de skapat en marknadsplats för Belgiens 

bättre begagnade byggnader. Text: Björn Ehrlemark. 

Rotor i hemstaden Bryssel. Stående, från 

vänster: Michael Ghyoot, Benjamin Lasserre, 

Maarten Gielen. Sittande från vänster: Lionel 

Devlieger, Melanie Tamm, Tristan Boniver. 

>>> 

foto: benjamin brolet


Inom en timmes resväg från Bryssel fi nns 65 

stycken återförsäljare av bärgat byggnadsmaterial. 

Bland dem fi nns specialister på återbruk av 

trä, med lagerhyllorna fyllda av konstruktionsvirke, 

gamla golv, dörrar och ekbjälkar. Många är handlare i 

patinerad natursten, tegel, gatsten, kantsten, klinker 

och kakel. Andra demonterar, renoverar och tillhandahåller 

antikviteter, el-, sanitets- och värmeinstallationer, 

fönsterkarmar, stålkonstruktioner och hela 

kontorsinteriörer. 

Borde en lokal arkitekt känna till detta? Regelbundet 

använda produkterna? Vem ansvarar i så fall för 

att det håller och fungerar som det ska när huset är 

byggt? Detta har medlemmarna i Rotor diskuterat 

sinsemellan i fl era år. 

Deras gemensamma historia börjar i mitten av 

förra decenniet. Cité Administrative de l’État, en kontorsbyggnad 

uppförd 1958–83 för den belgiska statsförvaltningens 

14.000 anställda, har precis sålts till 

en privat byggherre. Rivningen av interiören har satts 

igång inför en omfattande renovering och där inne 

har asbestsaneringen precis blivit klar. 

En kväll går några av de personer som senare bildar 

kollektivet Rotor förbi. De kliver upp på en stol, hop- 

”Vi förenades från början, 

som ett kollektiv, runt 

idén om att det fanns en 

stor potential i att återanvända 

material – på 

ett väldigt konkret, tekniskt 

plan.” 

par över stängslet till byggplatsen, och går in för att 

titta närmare på husets förvandling. 

Vad de möter är avfallsproduktion i industriell skala. 

Som på löpande band har byggnaden spottat ur sig 

rader av kabelnystan, staplar med innertaksplattor och 

högar med lysrörsarmaturer. De tillfälliga besökarna 

inser att allt är lika standardiserat när det lämnar bygg-

naden som avfall som när det först monterades. En rivning 

i den här storleksordningen liknar en fabrik. 

När gruppen under de kommande åren formellt bildas, 

har de första designuppdragen de åtar sig materialkostnaderna 

inräknade i arvodet. Tanken på rivningsplatsen 

som möjlig leverantör kommer tillbaka. 

Så de ringer sig genom gula sidorna för att fråga efter 

överblivet byggmaterial och får kontakt med företag 

som hyr ut balkar per meter och betongentreprenörer 

som slänger sin formplywood efter en gjutning. 

De blir stamgäster på rivningar och på avfallssorteringen. 

De blir självlärda experter på byggnaders liv 

efter detta. 

Idag utgörs kärnan i gruppen av sex personer. Arkitektur, 

grafi sk formgivning, scenografi och samhällsvetenskap 

är lika självklara utgångspunkter som erfarenheter 

från professionell klättring, den elektroniska 

dansmusikscenen, statsvetenskap, barnskådespeleri, 

teoretisk kemi och som skrothandlare. 

Det sista exemplet gäller Maarten Gielen. Som 

15-åring började han sälja begagnade prydnadsföremål 

och skrotfynd till modebutiker och fl orister. Nu 

sitter han med en kaffe och en äppelcroissant på ett 

litet kafébord framför sig. Med snabba formuleringar 

och korta, regelbundna pauser för att fundera på ett 

ordval, berättar han om vägen fram till Rotors senaste 

projekt: mobilisering av allt andrahandmaterial inom 

räckhåll från hemstaden Bryssel. 

– Vi förenades från början, som ett kollektiv, runt 

idén om att det fanns en stor potential i att återanvända 

material – på ett väldigt konkret, tekniskt plan. 

En känsla av att det var så olyckligt att fullt användbara 

material slängdes bort, säger han och beskriver 

Rotors sju aktiva år som en enda lång, noggrann 

undersökning av en väldigt svår fråga: 

– Vad vi fann när vi grävde i ämnet var mycket mer 

komplext än vi hade förväntat oss. Men återbruk är 

ett sätt att lära känna byggvärlden bättre – just för att 

det framstår som en sådan omöjlighet. 

maarten gielens kaffekopp blir tom snabbt, men 

han fortsätter berätta om kollektivets senaste projekt. 

Efter att ha skrivit ett inspel om ett politiskt förslag 

om avfallshanteringen i Brysselregionen fi ck kollektivet, 

till sin egen förvåning, uppdraget att utreda om 

det gick att skala upp det lokala återbruket i byggindustrin. 

En 200-sidig rapport landade hos regionalpolitikerna: 

Étude sur l’analyse du gisement, dex fl ux et 


Det här är lagret på Gouthier Sprl i La Louvière, fyra 

mil söder om Bryssel där de flesta kunderna kommer 

ifrån. Att bedriva handel med begagnade byggnadsdelar 

kräver både mycket plats och mycket tid. 

>>> 

foto: rotor

foto: rotor 


Opalis 

Rotors projekt Opalis.be 

är en marknadsplats 

för återanvändning 

av byggnadsmaterial i Brysselregionen. 

Idag samlar 

sidan samtliga andrahandsförsäljare 

inom en radie av en 

timmes resväg från stadskärnan 

– inklusive Belgiens 

grannländer – och under de 

kommande månaderna 

ut ökas omfånget ytterligare. 

Sidan innehåller bilder från 

platsen, information om olika 

typer av material, platsangivelser 

och kontaktuppgifter. 

Allt är sökbart, kan sorteras 

geografiskt eller tematiskt, 

och förhoppningen är att 

överbrygga gapet till byggnadsindustrin, 

till arkitekter 

och entreprenörer. 

des pratiques de prévention et de gestion des déchets de 

construction et démolition en Région Bruxelles-Capital. 

Titeln klingar ungefär lika byråkratiskt i svensk 

översättning: ”Studie om analys av deponering, fl öden 

och praxis för förebyggande och hantering av bygg- 

och rivningsavfall i Brysselregionen”. 

Från politiskt håll var det vågat – Maarten Gielen 

hyllar initiativet – men det förblev en skrivbordsprodukt. 

För ett drygt år sedan enades därför Rotor om 

att vända på perspektivet och att istället utgå från vad 

som redan pågår. 

De gjorde under förra året hundratals besök på 

soptippar, fabriker och hos materialhandlare för att 

inventera och dokumentera. Härom veckan släpptes 

produkten som är resultatet av arbetet, nätportalen 

Opalis.be. Hemsidan är ett försök att väcka den slumrande 

potentialen som fi nns i återbruk i byggsektorn, 

genom att samla och presentera en andrahandmarknad. 

Som redan existerar, kan tilläggas, men som ofta 

sker informellt mellan privatpersoner, småföretagare 

och en fl ora av verksamheter. Ofta är de specialiserade 

på enstaka material som kakel, fönster, stål eller 

sten och utspridda över stora avstånd. 

– De första 25 kilometrarna i radie från stadskärnan 

fi nns det ingenting, säger Maarten Gielen. De fl esta ligger 

i ett bälte omkring 50–60 kilometer från Bryssel. 

Verksamheter av den här typen behöver mycket 

Väntande stålbalkar hos Mathybros i Eghezée. Frågor 

om kvalitet är självklara i en ny produkt men blir knepig 

juridik för en begagnad. Vem ansvarar för att det håller? 

Och vilken hållfasthet har stål från sextiotalet? 

mark, billigt. Andrahandsmaterial är generellt både 

utrymmeskrävande – långa rader av skrymmande, 

tunga grejer – och tidskrävande – lagring på obestämd 

tid är ett måste, affärsmodellen bygger på att 

samla på sig ett utbud och vänta in efterfrågan. 

– Så gott som alla är inriktade på vad som kan kallas 

”byggnadsantikviteter”, säger han. Kommersiellt sett 

är det i princip bara möjligt att driva en sån verksamhet 

om du gör det utifrån estetiska premisser. 

ett av opalis-projektets syften är att utöka 

marknaden för dessa aktörer. Bättre överblick, fl er 

och större kunder, mer av moderna byggnadsmaterial. 

Alltsammans är förstås lokalt och specifi kt, men 

projektet visar hur rigorös research i kombination 

med en egentligen ganska enkel plattform kan skapa 

en grogrund för nya ekonomier. 

Ju mer han och hans kollegor sätter sig in i frågorna 

kring byggandets avfall och återbruk, desto svårare 

blir det, menar Maarten. En enorm entusiasm för 

återbruk av byggnadsmaterial, och en frustration över 

det berg av möjligheter som de först såg, har fått sällskap 

av ett antal stora och viktiga motargument vid 

horisonten. De sorteringsmetoder för avfall som ger 

bäst urval och störst ”fragmentering” – uppdelning 

efter material och kvalitet – är också de med sämst 

arbetsvillkor. Han säger det rent ut: 

>>>

Keramik, tegel och stengods (som här på Kempische Bouwmaterialen 

nära gränsen till Nederländerna) är bland de material som har bäst 

chans att bli använda på nytt. Rotor arbetar med ett system som ska 

underlätta att föreskriva andrahandsprodukter vid projektering. 


foto: rotor


– Upprörande förhållanden, hårt arbete, korta 

kontrakt. 

Rotor har också besökt många rivningar genom 

åren, ibland i sällskap med arkitekter som de tar med 

på studiebesök. Rivning med sprängmedel förekommer 

i princip inte i Europa längre, men utöver det 

fi nns ingen övergripande uppsättning metoder för 

hur det ska gå till. Myndigheterna använder bara ett 

styrmedel: 

– Det enda som påverkar hur det görs är hur priset 

sätts för avfall. För en container med trä blandat med 

tegel betalar du ett pris. Bara tegel, lite mindre. Lägg 

till lite plast, metallskrot, PVC, färgrester och det börjar 

bli dyrt. 

Vad som sker vid stora rivningar är att ett arbetslag 

först strippar byggnaden, från översta våningen och 

neråt: trä, plast, elektronik, gips, och så vidare. Sen 

följer tegel, betong eller stål, som är en lite större operation. 

– Om du har en tegelbyggnad, med trägolv och högkvalitativt 

kakel i badrummet och takpannorna är i 

bra skick kan du komma upp i 50-60 procent av byggnadsmassan 

som kan återanvändas. Men vad som sker 

oftast är att russinen plockas ur kakan. 

Dessutom är problemet egentligen inte att hämta in 

material från byggnader som rivs eller renoveras, det 

svåra är att göra sig av med det. För allt som är yngre 

Badrumsinredning på Stef Antiek, Bonheiden, en liten ort 

halvvägs mellan Bryssel och Antwerpen. Enligt Maarten 

Gielen är estetiska kriterier det enda som gäller vid återbruk. 

Moderna material, oavsett skick, får ingen andra chans. 

än andra världskriget, glöm tanken på en andrahandsmarknad. 

Patina har ett värde för stenfasader och trägolv, 

men moderna material följer av någon anledning 

inte samma mönster kring det värdiga åldrandets 

estetik. Han greppar kanten på kafébordet i plast och 

konstaterar att det skulle vara omöjligt att sälja, trots 

att det antagligen inte är äldre än något år. 

– Ett hus som ska rivas, med tjugo likadana dubbelglasfönster, 

fem år gamla – de är inte värda någonting. 

Om samma byggnad har ekgolv med lite patina… trots 

att det teknisk är ett mindre avancerat material blir det 

ekonomiskt intressant att förbereda golvet för återbruk. 

ganska snart blir det klart att det handlar om estetik, 

värderingar, psykologi – om kultur. I ett halvt 

sekel har arkitekturen ignorerat detta, vad som kan 

kallas normalt slitage vid normal användning, menar 

Maarten Gielen. 

Att saker ska vara nya fi nns inbyggt i hur arkitektur 

och byggande fungerar. Systemet förutsätter standarder, 

garantier, kända kvaliteter. 

– När du som arkitekt försöker dig på återbruk så 

ifrågasätter du den väletablerade fördelningen av 

ansvar. 

Om du ska bygga ett hus av några begagnade stålbalkar 

som du hittat på skroten, vem ska leta rätt på 

dem? Vem kan garantera att de inte är behandlade 

foto: rotor

Gamla gravstenar och spill från stenindustrin 

användes för omgestaltningen av torget i stadelen 

Saint-Lazare-Ecluse i Molenbeek, Bryssel. I projektet 

samarbetade Rotor med arkitektkontoret Suède 36. 

med något giftigt eller att något har hänt med dem 

när de transporterats eller förvarats? Juridiken är 

egentligen den riktigt svåra frågan. Allting som är nytt 

är reglerat. Allting som är använt är ovisst. 

Maarten Gielen jämför med konstbegreppet. Det 

som konstvärlden benämner som konst, blir konst. 

På samma sätt är skräp det som samhället kallar för 

skräp. Om en läskfl aska lämnar fabriken halvfull förvandlas 

den till avfall och får inte säljas som livsmedel. 

Trots att den består av exakt de ämnen som 

står listade på innehållsförteckningen. 

Samma mönster men i annan skala gäller återbruk 

Kollektivet Rotor bildades 2005 och utgörs 

av personer som förenas i sitt intresse for 

bygg- och tillverkningsindustrins materialflöden, 

överskott och avfall. 2010 representerade 

de Belgien på Venedigbiennalen med utställningen 

”Usus/Usures”. 

Nötta trappsteg, ingrodda tuggummin och 

blankslitna sitsar visades upp och beskrevs i 

katalogen enligt olika typer slitage: avnötning, 

rispning, avlagring, buckling, utmattning, 

och avfall i byggprocessen. Arkitektens egen roll i 

systemet är komplicerad. Maarten Gielen menar att 

huvudsysslan för en genomsnittlig arkitekt inte är att 

bygga eller rita, utan att räkna och skriva listor. 

– Yrket är i grunden djupt immateriellt. Det är ett 

arbete som bygger på att föreskriva saker. 

Han säger att det är vikigt att förstå vad du ger upp, 

som arkitekt, om du väljer att arbeta med återbrukat 

material. Med dagens regelverk blir det du som måste 

ta ansvar inför uppdragsgivaren på ett helt annat sätt. 

– Vi har gjort projekt där vi testat material, som blivit 

totala misslyckanden. Du inser att återförsäljaren 

BIENNALVANA BELGARE HAR STÄLLT UT REM KOOLHAAS 

deformation, förflyttning och kemisk nedbrytning. 

Projektet ledde till uppdraget att sammanställa 

en utställning om OMA på Barbican i London. 

Arkitektjätten gav det belgiska kollektivet 

full tillgång till sina kontorsfilialer, byggarbetsplatser, 

materialbibliotek, bildbanker och 

decennier av arkiverade modeller. På utställningen 

visades bland annat innehållet i Rem 

Koolhaas papperskorgar, utkast till fakturor, 


>>> 

korrade renderingar och fax-korrespondensen 

mellan delägarna. 

Nästa år står Rotor värd för Oslos arkitekturtriennal, 

tillsammans med tidskriften Criticat, 

och nyligen vann de tillsammans med arkitektkontoret 

V+ tävlingen om ett nytt mode- och 

designcenter i Bryssel. Det vinnande förslaget 

var att behålla det komplex av kontors- och 

lagerbyggnader som redan står på tomten och 

koppla samman källarvåningarna. 

foto: rotor


Sortering av avfall på Stallaert Recycling i Vilvoorde, en 

förort norr om Bryssel. De mest effektiva och miljövänliga 

metoderna är ofta de med sämst arbetsförhållanden. 

av materialen i byggprocessen är oerhört avgörande. 

Den personen bistår med information om hur det ska 

hanteras och monteras, och tar ansvar för att det levereras 

på ett visst sätt och hur det fungerar när det väl 

installerats. 

En förändring inom ett så etablerat system måste 

tas med små, konkreta steg i taget. Om återbruk ska få 

någon avgörande betydelse inom arkitekturen måste 

andra typer av företag fi nnas, menar Maarten, och hänvisar 

till aktörerna i Brysselregionen som de kartlagt. 

Om det inte ska hänga på väldigt engagerade och riskbenägna 

arkitekter måste hanteringen kunna skalas 

upp. Och det kan bara ske genom professionalisering 

av en bransch som förbereder materialen för användning, 

som tar ansvar, i ett väldigt komplext system. 

på ett sätt är avfall i och för sig redan standardiserat. 

Rivningsavfall som bara slängs i en container 

utan tanke på återbruk är förstås i princip omöjligt att 

använda till något, men mycket avfall kommer från 

väldigt likartade och långsiktiga verksamheter. 

– Ett företag som investerar i en maskin som tillverkar 

gummistövlar kommer att fortsätta göra gummistövlar 

de kommande 10–15 åren, utan att ändra 

särskilt mycket. 

Avfallet blir standardiserat, både i innehåll, dimensioner 

och volym. Frågan är hur man gör det mesta 

av det? För när det gäller arkitekturprojekt är förutsägbarhet 

en annan otroligt viktig aspekt. Du måste 

veta att materialet fi nns tillgängligt när det är dags att 

börja bygga. Inte minst gäller det offentliga uppdrag, 

där upphandling måste ske korrekt och projekten kan 

dra ut på tiden. 

Rotor har själva gett sig på denna hårdknäckta fråga 

i ett projekt. För omgestaltningen av ett torg i Bryssel 

lyckades de få igenom att använda spillbitar från stenindustrin 

och gamla förbrukade gravstenar. Om eventuella 

morbida associationer läggs åt sidan är fördelarna 

uppenbara. De är ofta av hög kvalitet, har relativt 

enhetliga dimensioner och är normalt sett inte utsatta 

för något slitage. Och att det kommer att fi nnas tillgång, 

även om några år, är garanterat – eftersom leverantören 

är staden själv. Att hitta dessa luckor och genvägar 

i systemet har blivit Rotors specialitet. 

– Poängen är inte längre att ”rädda” material, utan 

att konfronteras med det här fältets inre logik och 

mekanismer. Den roll en byggnadskomponent spelar 

är så mycket mer än dess fysiska egenskaper, säger 

Maarten Gielen. 

Han gör en kort paus och kastar en blick på smulorna 

på assietten. 

– Mycket av det material som blir avfall förkastas 

inte för att det inte går att använda längre, utan för att 

det inte längre passar in i byggprocessen. 

foto: rotor

foto: rotor 

Selektiv rivning av ett flerbostadshus i Bryssel. Stadens 

lokala politikers uppmärksammade förslag om krav på 

en ”rivningsplan” för alla nybyggen ledde på omvägar 

till Rotors utredning av dagens svåröverskådliga praxis. 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / 39

40 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 Redaktör: Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se 

Kvinnlig drivkraft inspirerar 

Satsa på egna projekt och 

följ dina visioner! Kvinnors 

Byggforum arrangerade 

seminarium med praktiker 

och forskare. 

Ett manifest är vägen till framgång. 

Den som sätter upp egna 

mål vet ju när verksamheten 

lyckats. Den ekonomiska vinsten, 

som så ofta används som 

måttstock på framgång, kommer 

på köpet när drivkrafterna 

sträcker sig längre än så. 

Så kan man sammanfatta det 

välbesökta seminarium som 

arrangerades av Kvinnors Byggforum 

om alternativa visioner 

för yrkesrollen, och hur man 

genomför dem i praktiken. Kvällens 

fem talare hade alla själva 

drivit sina projekt och medvetet 

format sin yrkesroll. De har rönt 

uppmärksamhet, de har lyckats 

på egna villkor, och de var med 

rätta stolta över det. 

Hanna Palmgren från Utopia 

Arkitekter berättade hur kontoret 

initierar egna projekt och 

noga väljer vilka de jobbar med. 

Det skapar svängrum för arkitektur 

som sticker ut, får ta tid 

och faktiskt kosta. Dessutom 

satsar Utopia på pedagogik som 

strategi. Inget fi konspråk utan 

hellre föreläsningar och debattartiklar 

i dagspress. 

Christina Silfverhielm och 

Katarina Björling från Okidoki 

arkitekter berättade hur visioner 

om social hållbarhet och 

mänsklig friktion lett hela 

vägen till förstapris i tävlingen 

om Vallastaden som ska bli 

bomässa i Linköping 2016. 

Överskottet går till arbetet med 

delningssajten Archileaks, som 

de alla brinner för. 

I manifestets natur ligger en 

vilja till förändring. Den önskan 

föregås förstås ofta av stark 

frustration över en given situ- 

ation. Talarna hade alla vänt 

känslan av vanmakt till produktivitet. 

Inte ett enkelt steg, men 

ett nödvändigt, menade de. 

Som arkitekten Ania Zdunek 

som bytte missnöjet över att inte 

göra skillnad vid ritbordet mot 

forskning och undervisning vid 

Graz University of Technology. 

Eller KTH-doktoranden 

Anna Hult som tillsammans 

med en kursare skrev ett manifest 

sprunget ur frustrationen 

över glappet mellan glossiga 

designmagasin och tunga 

urbantidskrifter. Resultatet 

blev webbplattformen Cities 

som med lättillgängliga essäer, 

kartläggningar, utställningar 

och aktioner idag går i bräschen 

för en mer hållbar stadsutveckling. 

Det var nog många med mig 

som gick hem stärkta och inspirerade 

den kvällen. 


”I manifestets natur 

ligger en vilja till förändring. 

Den önskan 

föregås förstås ofta av 

stark frustration över 

en given situation.” 

Seminariet Alternative 

Practices anordnades av 

Kvinnors Byggforum den 17 oktober 

i Stockholm. 

STATISTER MED 

När Oslo stad kommunicerar 

mångfald i program, och byutveck- 

BETYDELSE lingsbolaget visar homogen 

medel klass i glättigt säljmaterial, 

då krockar budskapen om vad nya stadsdelen Tjuvholmen ska vara. 

Och bilderna på lattedrickare lägger sig över vällovliga sociala intentioner. 

Något som har betydelse för att Tjuvholmen nu blir en enklav för 

välbesuttna istället för en brokig stadsdel. Ha en strategi kring kommunikation 

genom hela projektet, rådde Julie Sjöwall Oftedal. Arkitektens 

ansvar, kan man lägga till, är att inte slentrianmässigt slänga in blonda 

barn i renderingarna. Statisterna i projektbilderna kan få större betydelse 

än man anar. Den norska arkitekten var en av talarna på Swecodagen 

på Färgfabriken i Stockholm den 25 oktober. 

elisabet näslund

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / KOMMENTERAT / 41 

UPPLYST UPPFART 

I Sickla industrikvarters midvintermörka gränd 

Maria Ängvist Klyvare skapat har 

blått lysande trappsteg i mycken mängd 

knyter samman byggnader från en epok var. 

Med växtlighet, industrimaterial, ljud och ljus 

modellerar konstnären Hesselmans torg. 

Så skänker hon skönhet till områdets hus, 

här ingen längre kan känna sorg. 

nina gunne 

foto: erik lefvander

42 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

Delegationen 360 miljoner 

Goda exempel riskerar att bli 

alibi för en allmän status quo. 

Det skriver Björn Ehrlemark som 

lyssnade när Delegationen för 

hållbara städer sammanfattades. 

Under två dagar i november 

summerades Delegationen för 

hållbara städer som tillsattes 

av regeringen för fyra år 

sedan. Pengar har fördelats till 

nya planerings- och investeringsprojekt, 

sammanlagt 98 

stycken, alla med det uttalade 

målet att skapa den hållbara 

staden. 

Vad en sådan är fi nns det 

ingen av oss som vet. Det påpekar 

delegationsledamoten Katarina 

Pelin, miljödirektör för 

Malmö stad, i ett av den första 

dagens anföranden. ”Hållbarhet” 

är inte ett diplom utan 

en riktning och att leda staden 

ditåt är komplext. Allt ska med, 

inte minst helheten, och gärna 

från början. Dessutom i gemensam 

överenskommelse mellan 

många, eftersom stads-görande 

praktiseras kollektivt. 

Varifrån kommer det språk 

som dessa jättefrågor genererar? 

Någon nämner det vemodiga 

ordet ”genomförandeunderskott” 

tidigt under konferensen 

och det hörs sedan igen från 

scenen fl era gånger. Vid tredje 

eller fjärde upprepningen paras 

det med en vändning, ett motmedel:”genomförandekompetens”. 

Någonting får de stora, 

sammansatta substantiven att 

fastna i anteckningsblocket. När 

Sveriges genom tiderna största 

miljösatsningar LIP (Lokala 

investeringsprogram) och 

Klimp (Klimatinvesteringsprogram) 

sammanfattas av Naturvårdsverkets 

Ulf E Andersson 

beskrivs de 1,2 miljarderna 

i bidrag och de 6 miljarderna 

i investeringar med meningar 

formerade runt ”resultatfokus”, 

”energidistribution”, ”exportmöjligheter”. 

Genom fl era anföranden och 

seminarier fortsätter begrep- 

pen att bekvämt diagnostisera 

och föreslå förändring i en enda 

gest. ”Stuprörstänkande”, ”sektoriserat” 

och ”tunnelseende” 

(med inbördes nyansskillnad?) 

följs av ”projektifi era”, ”signalvärde”, 

”social return-on-investment”. 

Vi får höra om ”lokaliseringsmönster” 

och ”kollektivåk-stråk” 

med förhoppning om 

”hållbarhetscertifi ering”. 

Det uppstår en spänning mellan 

ordens två olika roller. Å ena 

sidan, som nödvändigt verktyg 

för förändring. Stadsutveckling 

på strategisk nivå är text- och 

dokumentarkitektur. Å andra 

sidan kan ord produceras som 

substitut, eller kanske tröst. Och 

det ena utesluter inte det andra. 

I förlängningen handlar det 

om syftet med ett program för 

pilotprojekt. Goda exempel lyfts 

fram men råder enighet om vart 

det ska leda? Faran med att lyfta 

enskilda initiativ är att det kan 

legitimera att vissa gör stad hållbart, 

och andra inte. 

Också här fi nns alltså en 

Begreppen som används inom 

hållbar stadsutveckling kan fungera 

som verktyg för förändring. 

spänning, där de utvalda kan bli 

alibi för en allmän status quo. 

Ambitionen är ju den motsatta, 

att de ska vara föregångare i etableringen 

av en ny norm. Frågan 

är på vilket sätt en nyordning 

byggs av mer än framlyfta 

exempel? Genomgripande förändringar 

sker väl också med 

sådant som incitament och lagstiftning 

som gäller allt och alla? 

Sådant som gör att det bubblar 

upp underifrån? 

Delegationens 360 utdelade 

miljoner motsvarar cirka en 

procent av Sveriges marknad 

för arkitekttjänster. I sin tur står 

arkitektprofessionen för cirka 

en procent av omsättningen i 

hela byggindustrin. Miljonerna 

är en form av kommunikation 

mer än styrmedel, där projekten 

får fungera som argument. Det 

är inte fel i sig. Men på grund 

av det blir diskussionen skrämmande 

de stunder den präglas av 

nyspråk, med sin tendens att försvåra 

uppriktig självrannsakan. 

För det är väl vårt eget skadliga 

foto: björn ehrlemark

foto: hans gustafsson 

Peter Örn, ordförande i Delegationen för 

hålbara städer, både hälsade och tackade för sig 

när delegationen summerade sin verksamhet. 

senare 

agerande vi försöker förändra? 

På Arena hållbar stad är det 

i de mindre seminarierna, rundabords- 

och foajésamtalen 

– och i de samtalens allra enklaste 

uttalanden – som mest 

blir sagt. Det som formuleras 

rättframt, nästan omedvetet. 

När hela delegationen samlas 

på det stora auditoriets 

scen och vårt samtida samhälle 

beskrivs som ”årtusendets 

springnota” släpps den 

gemensamma garden för ett 

tag. Så där som bara klarspråk 

kan göra. 

Det gäller också när delegationens 

ordförande Peter Örn 

artikulerar vad som faktiskt 

står på spel, sårbarheten i de 

mest moderna av urbana samhällen. 

Han refererar ett telefonsamtal 

med en familjemedlem 

som tog betäckning i New 

York när höstens orkan drog 

fram: ”Det är ingen fara pappa, 

det är bara lite obehagligt när 

träden fl yger omkring”. 

björn ehrlemark 

”Miljonerna är en 

form av kommunikation 

mer än styrmedel, 

där projekten 

får fungera som 

argument.” 

Delegationen för hållbara 

städer samarrangerade sin 

slutkonferens Arena hållbar stad 

tillsammans med Vinnova, Naturvårdsverket 

och Mistra Urban Futures 

den 6–8 november på Chalmers 

i Göteborg. I december 2012 slutför 

Delegationen för hållbara städer sitt 

uppdrag och Naturvårdsverkets 

bidragssystem LIP (Lokala investeringsprogram) 

och Klimp (Klimatinvesteringsprogram) 

slutrapporteras. 


Sveriges mest älskade 

BIM-verktyg 

Svenskanpassade ArchiCAD är 

skapat av arkitekter, för arkitekter. 

Frigör din kreativitet! 

DESIGN | PÅLITLIGHET | ERFARENHET 

Det ledande BIM-verktyget för arkitekter. 

Svenskanpassat, säkert, effektivt, intuitivt, roligt. 

Förverkliga en dröm 

www.cibeslift.se 

Cibes A9000 är hissen för hem och publika 

miljöer som ger bekväm tillgänglighet på 

alla plan. Designlösningar i färg och material 

anpassar hissen till både befintliga såväl 

som nya miljöer. 

HISSAR FRÅN CIBES LIFT FÖR ALLA MILJÖER

44 / KOMMENTERAT / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

Alla måste betala för miljonkakan 

Vem ska egentligen betala för 

upprustningen av miljonprogrammet? 

Den kniviga frågan 

återkom under ett seminarium 

i november, och den är i 

hög grad politisk. 

Ska samhället, som en gång initierade 

och fi nansierade miljonprogrammet, 

nu också vara 

med och betala upprustningen 

av det? Samhället kan ju räkna 

hem många sociala vinster på 

lång sikt. Är det fastighetsägarnas 

ansvar att betala för ofta 

eftersatt underhåll under de 40 

år som gått? Eller ska de hyresgäster 

som just nu råkar ha ett 

hyreskontrakt få stå för hela 

rasket? 

För andra året i rad arrangerade 

Svensk Byggtjänst ett 

seminarium om frågorna. Vissa 

punkter följdes upp från förra 

året, vissa står och stampar och 

en del nytt kom in i diskussionen. 

Göran Cars, professor i 

samhällsbyggnad som inledde 

dagen, poängterade att många 

av periodens fl erbostadsområden 

byggdes med en vision om 

”täthet och puls i lantlig miljö”, 

men inte används och uppskattas 

på det sättet. Och att det är 

skäl för att föra in nya tankar: 

”Vi behöver ompröva historiska 

sanningar och politiska käpphästar”. 

Med Carlos Rojas, vd för 

Miklo, sattes perspektiv på Sveriges 

stora gemensamma utmaning. 

Rojas beskrev sin egen 

uppväxt i Botkyrka, ”ett paradis”, 

och hur hans bild av den 

egna hembygden långsamt förändrades 

av omvärldens syn på 

den medan han växte upp: ”Jag 

omprogrammerades från ’vi 

är bäst ingen protest’ till att vi 

var sämst och att vårt område 

var den värsta platsen att växa 

upp i.” 

Sen lyfte vi vår hand från miljonprogramsområdena.Fastigheter 

där kan förfalla på ett sätt 

man aldrig skulle tillåta i innerstaden. 

Och det grundar sig i 

en människosyn, menar Rojas. 

Att det fi nns ett avstånd mellan 

människor. Och han var tydlig i 

sitt budskap till politikerna: ”Nu 

behövs statliga stimuli för att 

man tog initiativ till miljonprogrammet 

och sen inte skötte om 

det. Ni får lösa det nu!” 

Under förra årets seminarium 

på samma tema klargjorde 

bostadsminister Stefan Attefall 

(KD) att ansvaret ligger hos fastighetsägarna 

och att staten inte 

ämnar subventionera. Socialdemokraternas 

Veronica Palm fi ck 

i år möjlighet att komma med en 

annan syn: Politiken byggde en 

miljon bostäder. Idag har vi ett 

ansvar för att förvalta det. ”Det 

är inte rätt att hyresgästen ska 

bära 40 års renoveringsbehov 

när FN och EU ställer nya och 

högre klimatkrav.” 

Förslag till åtgärder från S 

är statliga kreditgarantier som 

smörjmedel för bygg och renovering, 

energisparlån samt 

vitesföreläggande för värdar 

som inte sköter sig. Fler ska dela 

på risken. Palm påpekade också 

att vi inte kan ha ett system där 

vi inte bygger upp fonder för 

förvaltning. Och att det behöver 

fi nnas en partiöverskridande 

policy i frågorna om något ska 

hända. 

Anti Avsan från moderaterna 

var däremot tydlig med politiken 

att inte låta skattebetalarna 

betala för en standardhöjning 

i de aktuella fl erbostadshusen. 

Det är bättre att stödja individer 

i behov än företag och god fastighetsekonomi 

är att inte renovera 

i onödan, var också några 

av Avsans ståndpunkter. 

Men politikerna stod inte 

oemotsagda. Kanske missade de 

att i salongen satt några av branschens 

experter inom området 

som levererade tunga argument 

och fakta: Att energibesparingar 

och eftersatt underhåll 

av hela fastigheter är en större 

utmaning än standardhöjning i 

enskilda lägenheter. Att energibesparingar 

är lönsamt ur samhällsperspektiv 

men inte ur ett 

företagsperspektiv, och därför 

inte någon morot för privata 

byggherrar. 

De gynnas snarare av en så 

kallad ”mix av boende” i områdena. 

I praktiken handlar det 

om att byta ut befolkningen i 

områdena till mer betalningsvilliga 

hyresgäster. Vilket påpekades 

av Gunnar Blomé, doktor 

i fastighetsekonomi vid 

Malmö Högskola, som menade 

att det kommer få sociala konsekvenser. 

Istället bör vi satsa 

på upprustning som ger rimliga 

hyreshöjningar och se på 

affärsmodeller som också ger 

samhällsekonomiska vinster. 

”Sociala insatser är billiga i för- 

”Jag omprogrammerades 

från ’vi är bäst 

ingen protest’ till att vi 

var sämst och att vårt 

område var den värsta 

platsen att växa upp i.” 

hållande till värdeutväxling och 

i jämförelse med stora teknologiska 

investeringar.” 

Miljö- och energivinster bör 

också betraktas som samhällsvinster 

påpekade makroekonomen 

Pekka Kääntä: Kan vi visa 

att det kan vara en tillväxtmotor 

har vi ett gyllene läge framför 

oss. Dessutom kan arbetskraft 

från övriga Europa jämna 

ut EU:s ekonomi. Det är också 

ett historiskt lågt ränteläge just 

nu och Sverige borde låna upp 

de summor som behövs, menar 

Kääntä. 

De stora frågorna är alltså 

vilka risker vi är beredda att ta 

i våra satsningar. Svaret är troligen 

det som Rolf Persson från 

Industrifakta levererade: ”Alla 

kommer att bli tvungna att kompromissa 

och betala en del av 

kakan. Och vi måste tänka om 

kring hur vi räknar hem projekten 

ekonomiskt och se vinsten i 

ett mer långsiktigt perspektiv.” 

nina gunne 

Kan man renovera miljonprogrammet 

och samtidigt 

ta både socialt ansvar och tjäna 

pengar? Seminarium på Nalen, Stockholm 

den 22 november. Av Svensk 

Byggtjänst.

Foto: Lotta Lehmann 

Sveriges Arkitekter inbjuder till seminarium 


Offentlig 

upphandling, 

hur gör man? 

Program 

Marknadsbeskrivning: Hur ser offentlig sektor ut 

idag och hur tänker upphandlarna? 

Vad är elektronisk upphandling och vad innebär r 

det för dig som leverantör? 

Visma Opics tjänster och hur du med dem lätta t re 

kan vinna affärer i offentlig sektor. 

Hur säljer man rent taktiskt till offentlig sektor för 

att bli en framgångsrik k leverantör och vilka spelregler 

gäller? 

Hur arbetar a Sveri rige ge g s Ar Arki ki kite te tekt kt k er med ed off ff ffen en e tl tlig ig 

up upph ph p an andl dlin ing? g? g 

Föreläsare: : 

Fr F ed edri ri rik k Kr Kris is isti tian an a ss sson on on, , fö förs rs r äl ä jn jnin in ings gs gsch ch chef ef Vis is isma ma m Opi pic. 

Ri Rita ta Geo eo eorg rg rgia iadi di dis, s, för ör ö bu bund nd ndsj sj sjur ur u is ist oc och h To Tobi b as Olsson, n 

ar arki kite tekt ktur urpo po poli li liti ti tisk sk che he hef, f, f Sve ve veri ri r ge ges Ar Arki k tekt kter er. 

När: 

29 jan an anua ua uari ri 201 01 0 3 kl 9.4 .4 .45– 5–12 12 sam amt ef e te terf rf rföl ölja ja jand nd nde lu lunc nch 

el elle ler r 30 jan anua ua uari ri kl 9. 945 45 45–1 –1 –12 sa s mt eft ft fter er e fö följ lj ljan an ande de lun unch ch. 

Pris: 25 250 kr ink nkl mo moms ms och ch c lun u ch c . 

Plats: Sv 

S er erig iges e Ark rkitek ekte ter, r, Sto torg rg r at a an 41, 1, Sto to t ck ckho ho holm lm 

An Anmä mä m la lan på www ww ww.a .ark rkit itek ek ekt. t. t.se se s /u /upp pp ppha ha hand nd ndli ling ng 


ArkitektService

EN KUGGE AV KREATIVITET 

Kuggen på Chalmers Lindholmen i Göteborg har ritats av Wingårdh Arkitektkontor. Den 

färgstarka och cirkulära byggnaden är idag en naturlig länk mellan akademi och näringsliv. 

Tyréns har genom ett innovativt arbetssätt bidragit till en hållbar byggnad med höga kvaliteter. 

Den ovanliga formen, ett kugghjul, krävde optimala konstruktionslösningar. Det unika med 

Kuggen är just sättet att föra ner lasterna till grunden. Stomanalyser i 3D och dimensionering 

av bjälklagen med avancerade verktyg gjorde lösningen möjlig. 

Besök oss på www.tyrens.se

Krönikör: Eva Dalman, eva.dalman@lund.se ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / KRÖNIKA / 47 

STAD FÖR 

PÅHITTIGA 

Några entusiaster odlar kryddväxter i läskbackar 

bakom den gamla bensinmacken. 

Och i valnötsträdet syns färgglada hängmattor 

där folk ligger och pratar i sommarkvällen. För en 

liten stund sen dök Elisabet upp och började sälja sina 

raggmunkar med rödbeta. 

Här exempel på tre innovationer i stadslivet; tre 

påhitt som gör platsen rolig och lockande. Visst, allt i 

den lilla skalan. Men ändå exempel på sådant som kan 

bli starten på en god utvecklingsspiral. 

Kan en stad vara innovationsdrivande? Finns det 

stadsmiljöer som stimulerar påhittighet och nytänkande? 

När Region Skåne vidgar sitt innovationsbegrepp 

öppnas dörren för en sådan möjlighet. Nu behöver en 

innovation inte längre resultera i direkt avkastning i 

kronor och ören. Utan alla påhitt som gör regionen 

mer attraktiv kan kallas för innovationer. Allt det som 

ger hög livskalitet, signalerar högt i tak och som inspirerar 

kan väl då kallas innovationsdrivande, eller hur? 

Och då blir det ju en självklarhet att god stadsbyggnad 

också ska vara innovationsdrivande. Det är klart 

att vi ska skapa stadsmiljöer som bidrar till utveckling. 

Gott så. Men ärligt talat, hur spännande är begreppet 

innovation? Det har en urvattnad klang och tycks 

inbegripa allt och inget. Vad hände med det hederliga 

begreppet uppfi nning? Uppfi nnaren är numera någon 

bitsk äldre herre i ett småländskt garage som inte 

lyckats få patent på sin katapult. Men innovatören 

hittar vi i fräscha kontor i storstäder där de hittar på 

nya affärsmodeller eller skapar plattformar för optimeringar 

eller något annat abstrakt. 

I den påhittiga staden är kanske det hela också ganska 

jordnära igen? Där har gerillaslöjdarna dekorerat 

räcken och gatlyktor. Där står småfl ickor och säljer 

egenbakade kolakakor vid hörnet på lördagen. 

Där är barnens kojor en innovation och klotterväggen 

betraktas som konst. Ja, så beskriver faktiskt innovationsstrategen 

Magnus Jörgel vid Region Skåne något 

”Infrastruktursatsningar k hhar llänge 

varit receptet när regioner 

velat skapa tillväxtmotorer. Nu får de kanske kompletteras 

med åtgärder för att skapa en kultur för påhittighet.” 

av innehållet i den nya strategin. Det är knappast 

huvudbudskapet, men ändå… Vem trodde näringslivsadministratörer 

skulle tala så romantiskt? 

Infrastruktursatsningar har länge varit receptet när 

regioner velat skapa tillväxtmotorer. Nu får de kanske 

kompletteras med åtgärder för att skapa en kultur 

för påhittighet i våra olika landsändar. Och då kommer 

kanske fl er att inse hur viktiga våra stadsmiljöer 

är för att stimulera innovativa aktiviteter människor 

emellan. 

Den skapande människan, inte konsumenten eller 

arbetsslaven, får ta plats. Skaparsamhället är på väg 

och där spelar den högra hjärnhalvan en viktig roll. 

Den lekfulla människan får komma till sin rätt. 

Så kan någonting som låter så tråkigt som innovation 

egentligen handla om frihet, lust och skapande. 

Eva Dalman är arkitekt i Lunds kommun. 

illustration: claes larsson

foto: niklas hellberg 

48 / TIPS / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 Redaktör: Rebecka Gordan, rebecka.gordan@arkitekt.se 

ARKITEKTDAG 

PÅ MÖBELMÄSSAN 

Konceptet Hello! är inne på 

sitt sista år, denna gång med 

temat kommunikation. Årets 

installationsdesigners är den 

finländske formgivaren och 

illustratören Kustaa Saksi och 

arkitekten Gert Wingårdh. Den 

sista dagen av talkshows tillägnas 

arkitekturen – med fokus 

på debatt och kommunikation. 

Journlisten Mark Isitt leder 

samtalet. Stockholm Furniture 

Fair, den 5–9 februari. 

Installationen Delar av ett hem av 

konstnären Niklas Hellberg. 

HEMMETS RUM 

SMÄLTS SAMMAN 

I utställningen Delar av ett 

hem har konstnären Niklas 

Hellberg målat upp hemmets 

alla rum för att sedan dekonstruera 

dem. Detta genom att 

skära sönder dem och sätta 

samman delarna på ett annorlunda 

sätt. Dunkers kulturhus i 

Helsingborg, till den 3 mars. 

SLUSSEN SYNAS 

I utställningen Slussen – När 

Stockholm var modernt vill 

Konstakademien visa ”den 

eleganta och beundrade 

stadsmiljö som Slussen var 

då” med filmer, målningar 

och fotografier, från 1910 

till 1980. Konstakademien i 

Stockholm, till den 3 februari. 

UTFORSKARE 

Prisbelönta arkitekten Petra 

Gipp ägnar sig åt utforskande 

arkitektur som korsar gränsen 

till konst och musik. Inom 

ramen för serien Stockhom Nu 

föreläser hon på KTH Arkitekturskolan, 

den 17 januari. 

3 

NYA ARKITEKTURSAJTER 

Boom and Leisure är en evenemangskalender 

för arkitektur och 

design som lanserades i somras. 

Idag har plattformen knutit 

till sig drygt 140 institutioner 

som meddelar sina utställningar, 

konferenser, workshops, symposier 

och festivaler. Här finns 

museum och gallerier representerade, 

men också universitet och 

förlag. Teamet bakom är baserat 

i Sydney, men det finns också 

redaktörer i New York och Berlin. 

Urvalet speglas därefter, de 

flesta evenemang är i Nordamerika 

och Europa. Men för den som 

reser genom dessa kontinenter 

finns ändå många pärlor att upptäcka, 

från Arc en Rêve Centre 

d’Architecture i Bordeaux till Storefront 

for Art and Architecture i 

New York. boomandleisure.com 

UTSTÄLLNING: 1/5 AV DITT LIV 

– BO BRA PÅ ÄLDRE DAR 

Till den 13 mars, Arkitekturmuseet, 

Stockholm. 

Regeringsinitiativet Bo bra på 

äldre dar är avslutat. Nu presenteras 

resultaten av arkitekttävlingarna 

i samarbete med 

Hjälpmedelsinstitutet. Det är 

en vandringsutställning om 

allas vår framtid med en helhetssyn 

på framtidens äldreboende. 

Planen är att de fyra 

montrarna sedan ska vandra 

genom Sverige. 

Vill du ta emot 1/5 av ditt liv? 

Hör av dig till Arkitekturmuseet. 


Uncube Magazine är ett nytt nätbaserat 

arkitekturmagasin med 

redaktion i Berlin och korrespondenter 

från Amsterdam, Rotterdam, 

Los Angeles, Lissabon och 

Milano. Målet är att blanda ”dialog, 

expertis och insikt”. De första 

fyra numren har haft temana 

”Pilgrimage and the Architect”, 

”Venice and the Common 

Ground”, ”Manualle Gautrand” 

och ”Concrete”. Längre reportage 

och intervjuer varvas med 

videoklipp och tips om utställningar 

och events. Här kan man 

bläddra bland bilder av en portugisisk 

paraplyinstallation, se en 

intervju med Urban Think-Tank på 

Venedigbiennalen och läsa om hur 

unga brittiska arkitekter anpassar 

sin praktik till dagens kristider. 

uncubemagazine.com 

Architecture Norway är tidskriften 

Arkitektur N:s nya nätversion 

med kritik av samtida norsk arkitektur. 

Syftet är att sprida ordet 

om den norska arkitekturen, och 

onlinemagasinet är därför helt på 

engelska. Här varvas reportage 

med projektbeskrivningar, essäer 

och intervjuer. Norska storheter 

som Helen & Hard, Snøhetta, 

Fantastic Norway, Sverre Fehn, 

Jensen & Skodvin, Reiulf Ramstad 

Arkitekter och Tyin tegnestue 

presenteras. Onlinetidningen 

lockar dessutom med essäer av 

utländska stortänkare som teoretikern 

Beatriz Colomina och Pritzkerprisvinnaren 

Wang Shu. Ambitionen: 

att leverera ”både det 

uppenbara och det oväntade”. 

architecturenorway.no 


Visioner om framtidens äldreboende 

I en av montrarna visas en japansk robotsäl, ett husdjur för dem som inte kan ta 

hand om ett levande djur. 

foto: emma fredriksson

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / TIPS / 49 

I was dreaming (first version) från 1953 är ett av de verk som visas inom Moderna Museets stora utställning om Le Corbusier, korpskytten på franska. 

I korpskyttens hemliga verkstad 

UTSTÄLLNING: MOMENT 

– LE CORBUSIERS HEMLIGA 

LABORATORIUM 

19 januari–18 april, Moderna Museet, 

Stockholm. 

Moderna Museet har gärna 

utställningar som för dialog 

mellan konstarter. Med vårens 

stora satsning på Le Corbusier 

har museet gjort det igen: 

utställningen visar arkitektikonen 

som den allkonstnär han 

var, om än i det fördolda. Cirka 

200 föremål avslöjar bredden i 

skapandet. Stilleben, porträtt, 

landskapsteckningar, skulpturer, 

textilier och möbler samsas 

med det man normalt förknippar 

med Charles-Édouard Jeanneret 

som han föddes som 1887: 

ritningar och modeller av byggnader 

och städer. 

Utställningstiteln syftar på att 

många av hans idéer som växte 

fram till banbrytande arkitektur, 

kom till i ”laboratoriet”, måla- 

Perspektivskiss på Slussen från 1933. 

rateljén. Här ska man kunna 

spåra sambanden och se dialogen 

mellan exempelvis konst 

och stadsplaner. Utställningen 

foto: le corbusier/bus 

har fem teman, varav fyra visar 

hans konstnärliga utveckling 

med start i de puristiska målningarna 

och villorna på 1920talet. 

Det femte temat är Le Corbusier 

i Sverige. Han vistades 

här i två perioder, dels i början 

av 30-talet då han ritade det 

välkända tävlingsförslaget för 

Norrmalm, dels på 60-talet för 

museet för Ahrenbergs samling 

på Norr Mälarstrand. 


foto: le corbusier/bus

50 / TIPS / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

SJUKVÅRDENS 

HYBRIDSALAR 

Centrum för vårdens arkitektur, 

Chalmers, och Västra 

Götalandsregionen arrangerar 

ett seminarium om högteknologiska 

miljöer inom 

sjukvården med fokus på operationssalar 

och hybridsalar. 

Föreläsning av doktoranden 

Maria Berezecka är en av flera 

punkter. Chalmers Arkitektur 

A-salen, den 10 januari. 

NUTIDA PARAFRAS 

PÅ JUGEND 

Inom kursen Projekt Parafras 

får studenter från årskurs 3 på 

HDK:s konsthantverksprogram 

tolka objekt ur Röhsskas samling. 

I år är det jugendtiden 

som undersökts. För första 

gången deltar både keramikkonst, 

smyckekonst och textilkonst. 

På Röhsska museet i 

Göteborg, till den 17 mars. 

Projekt av Amanda Stjernström från 

kursen Muterande arkitektur vid 

Arkitektskolan på Lunds universitet. 

HÄNDER I MARIBOR 

Hur ser staden Maribor i Slovenien 

– europeisk kulturhuvudstad 

år 2012 – ut om hundra 

år? Det har studenterna vid 

kursen Muterande arkitektur 

funderat över. Nu visas deras 

scenarier med fokus på stadsjordbruk, 

energiskörd och vertikal 

förtätning. Skissernas 

museum i Lund, till den 1 april. 

PLATSENS ESSENS 

Två examensprojekt från 

Konstfack, Girls Club och Place 

as Event, rör sig från intima 

nagelsalonger till filmatiseringar 

av vardagliga urbana 

rum. Gustavsbergs konsthall i 

Nacka, till den 6 januari. 

NYÖPPNAT 

Prisat på designfronten 

UTSTÄLLNING: NORDIC 

DESIGN TODAY 

Till februari, Vandalorum, 

Värnamo. 

KÖPCENTRUM: EMPORIA 

Med musik, installationer och 

performance sätter den danska 

modeskaparen Henrik Vibskov 

samman sin egen avantgardiska 

värld. Nu visas hans gränsöverskridande 

verk i en stor utställning 

med mode, möbler, smycken 

Hyllie Boulevard 19, Malmö. Arkitekt: Wingårdhs 

genom Gert Wingårdh och Joakim Lyth. Inredning: 

Wingårdhs genom Helena Toresson och Sara 

Heider. Taklandskap: Landskapsgruppen Öresund. 

På Hyllies hemsida berättar Gert 

Wingårdh att han blev arkitekt 

för att han var så imponerad av 

Pantheon och dess ljusfl öde från 

taket. En karriär senare känner 

han att han fångat samma essens i Emporia. Den gula Bärnstensentrén, 

som han syftar på, har fått en 40 meter djup slits med 800 unika 

glas från Spanien. Råkommersiell och stadsbyggnadsmässigt kontroversiell, 

skriver designskribenten Ingrid Sommar i Sydsvenskan. 

Samtidigt ett arkitektur-, design- och konstspäckat centrum, toppat 

med en stor publik takpark, som den grönskande trappan leder till. 


och belysning av nordiska designers 

och konsthantverkare som 

mottagit Torsten och Wanja 

Söderbergs pris. 

Utmärkelsen, som delats ut 

sedan 1994, är en av de största i 

sitt slag med en prissumma på en 

miljon svenska kronor. Designgruppen 

Front, möbelformgivaren 

Harri Koskinen och inredningsarkitekten 

Mats Theselius 

är några av de medverkande. 


Installationen The Eat av modeskaparen 

Henrik Vibskov. 

foto: hans wretling 

foto: john nelander

6 

FÖR HELGLÄSNING 

Japanska hem är ofta kompakta 

och effektiva. Dels på grund av 

tomtpriser, dels av tradition. Klart 

är i alla fall att många inspireras 

av de japanska lösningarna. Med 

boken How to Make a Japanese 

House av Cathelijne Nuijsink får 

arkitekten 21 samtida exempel att 

hämta näring från. Platserna för 

husen är tajta tomter i täta städer, 

exempel hämtas från 1970-talet 

och framåt och bland arkitekterna 

som representeras återfinns Go 

Hasegawa, Sou Fujimoto, Ryue 

Nishizawa och Kazuyo Sejima som 

alla också intervjuas i boken. En 

samling som sätter fart på skisspennan. 

NAi Publishers, 2012. 

The shingles used on the fagades continue on the sloped roof of 

the Blue Cone tree house. The bridge leading to the tree house 

takes in a tree as though it were part of the structure. 

Die Schindeln der Fassade Ziehen sich bis zur Dachspitze des 

Die Zugangsbriicke integriert 

wie selbstverstandlich in die Konstruktion. 

Les shingles des fagades sont dans la continuation de celles 

de la toiture. Le petit pont d'acces integre un arbre comme s'il 

faisait partie du projet. 

78 

Blue Cone Tree Hotel 

Idén att krypa upp i träden för att 

söka skydd är säkert lika gammal 

som mänskligheten. Boken Tree 

Houses. Fairy Tale Castles in the 

Air, redaktör Philip Jodidio, skildrar 

en rad konstruktioner bland 

stammarna, många gjorda av arkitekter 

som tillsammans uttrycker en 

längtan efter att leva närmare naturen. 

Här finns bland annat ett par 

av de svenska trähotellen i Harads, 

SandellSandbergs i rödmålat trä 

och Inredningsgruppens Fågelbo. 

Dessutom andra övernattningskojor 

från hela världen och rum enbart 

menade för kontem plation. Mycket 

inspiration att lägga under granen. 

Taschen, 2012. 

JAPANESE 

HOUSE 

NAi Publishers 

A 

. *'- 

Med den modernistiska arkitekturen 

följde också ett landskap, 

format för ett modernt samhälle. 

I boken The Modern Archictural 

landscape presenterar Caroline 

Constant några av de, ofta 

publika, rum som skapats efter 

industrialismen och fram till vår 

tid. Hon skriver om framträdandet 

av ett nytt landskap där demokrati 

och tankar om ett offentligt 

rum ofta spelat stor roll. Här finns 

exempel av Asplund, Mies van 

der Rohe, Le Corbusier och Rem 

Koolhaas. Dessutom historia kring 

parker som Central Park och Parc 

de La Villette. En bok att djupdyka 

i. Minnesota press, 2012. 

Philip Jodidio 

auser dans res 

t ree houses 

Städers geografi har formats av 

olika kapitel i städernas historia. I 

Palimpsests: Biographies of 50 

City Districts beskriver Paul Knox 

utvecklingen av 50 olika stadsdistrikt 

i Europa och Nordamerika. 

Vissa stadsdelar, som Trastevere 

i Rom eller Le Marais i Paris 

speglar en lång och föränderlig 

historia. Andra, såsom Charlotte 

i North Carolina har utvecklats 

under det senaste århundrandet 

och präglas av sprawl, utspridning 

av bebyggelse. Ytterligare exempel, 

som South Beach i Miami, har 

vuxit fram som semesterorter. För 

en rundresa i soffan under ledigheten. 

Birkhauser, 2012. 

I boken Camera Constructs, 

Photography, Architecture and 

the Modern City samlar redaktörerna 

Andrew Higgott och Timothy 

Wray texter kring förhållandet 

mellan arkitektur och fotografi. 

Fotografen kan ta ställning 

i sitt val att avbilda byggnaden, 

platsen eller föremålet. Samtidigt 

påverkar spridningen av bilder 

också hur arkitektur produceras 

för att avbildas. Med totalt 

23 essäer av historiker och teoretiker 

ger boken en grundlig 

genomgång om kamerans förhållande 

till byggd form från tidiga 

modernism och fram till idag. 

Ashgate, 2012. 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / TIPS / 51 

C T S 

Photography, and the Modern City 

Andrew Higg Timothy Wray 

Renharigt och enkelt 

om arkitekt Bjorn Hedvall och hans arbete 

av Catrine Jurgander med biografi av Katarina Juvander 

Catrine Jurgander, en av två författare 

till boken Renhårigt och 

enkelt, om arkitekt Björn Hedvall 

och hans arbete, bodde i ett hus 

ritat av honom när hon dök ner i 

ritningsarkivet. Och hon är inte 

ensam. Björn Hedwall ritade 600 

projekt som uppförts i hela landet 

och boken innehåller en gedigen 

verkförteckning. Arkitekturhistorikern 

Katarina Juvander har 

sammanställt Hedvalls biografi. 

Om hans tidiga sociala engagemang, 

om hur hans arkitektur förändrades 

med funkisen, om hans 

många bostadshus, biosalonger 

och restauranger. Signum, 2012. 

nina gunne 

ARKITEKTUR GER 

TIPS FÖR SMÅPRAT 

Tidningen Arkitektur vill hjälpa 

sina läsare med samtalsämnen 

”att ta med på parmiddagar, 

småprat vid gungor och bardiskar”. 

De senaste fusklapparna, 

som de kallas, har tipsat 

om ryktet att Stockholm inte 

vill tillåta hus högre än Kaknästornet, 

väghotellets återkomst 

och en skodikt av Oscar Niemeyer. 

På arkitektur.se. 

Om O ffemtio i åår med dAk Arktektumuseet. k 

MUSEUM FIRAR 

MED PRAKTVERK 

I samband med 50-årsfirandet 

ger Arkitekturmuseet ut en 

bok om verksamheten, med 

tyngdpunkt på utställningarna. 

Redaktör Malin Zimm 

har samlat en rad namnkunniga 

arkitekter och/eller forskare 

samt konstnärer som 

resonerar utifrån den långa 

raden utställningar som satt 

fingret på samtidens frågor. 

Bildmaterialet är rikt som det 

anstår en institution med Arkitekturmuseets 

samlingar. Och 

utställningsaffischerna som 

står på parad är ett fint stycke 

designhistoria. Boken är till 

salu på museet. 

HÅLLBAR TRIENNAL 

2013 blir Nödvändighetens 

arkitektur en internationell 

triennal för hållbart samhällsbyggande. 

Ett hundratal projekt 

kommer att ställas ut. 

Bidragen ska vara insända till 

Virserums Konsthall senast 

den 15 februrari.

Installeras i privatbostäder och vårdhem 

Lös månadens 

problem på 

aipension.se 

Luna är alltid klar att användas i varje uppkommen 

vård – och lyftsituation. Lyft säkert och bekvämt med 

Luna och gläd Dig åt lyftens flexibilitet. Du behöver 

inte fundera på om Du behöver en stationärt monterad 

Taklyft eller en mobil Taklyft – Luna löser båda delar 

åt Dig. 

Pernova Hjälpmedel AB, 

Drottninggatan 111, 

281 48 Hässleholm, 

0451-70 54 00 

info@pernova.se 

www.pernova.se 

Ergolet A/S, 

Tårnborgvej 12C, 

DK-4220 Korsør, 

+45 70372720 

ergolet@ergolet.dk 

www.ergolet.com 

ENDAST FÖR ARKITEKTER OCH INGENJÖRER


Utskälld och 

KULT FÖR


KLARAD 

>>> 

foto: arkivbild upplandsmuseet


– Så här stora gjorde jag hålen 

på Tempofasaden, visar Bengt 

Edlund. Han lämnade efter 

några år husritandet för att 

ägna sig åt Stockholms parker 

som överarkitekt. 

foto: lars hugo 

I många år ville han inte gärna prata om sitt verk. 

Vem vill förknippas med samtidens mest utskällda 

byggnad? Idag ler arkitekten Bengt Edlund gott. 

Hans en gång så bespottade tårtpappersfasad har 

fått kultstatus. Text: Lars Hugo. 

Året är 1960. Uppsalaborna häpnar och förundras 

över vad som utspelas vid Stora torget. På 

rivningstomten efter det Lokkska apoteket av 

trä från 1700-talet reser sig en vit låda med en fasad 

som liknar… ja, vad? Ett par spetsbyxor? En spettekaka? 

Tårtpapper? Många blir rent förbannade: det 

nya Tempovaruhuset med sin vita mönstrade betongfasad 

är inget mindre än en attack mot stadens historiska 

kärna och allt vad god smak heter. 

Bengt Edlund, 85, minns allt detta med viss fasa. 

Det var han som ritade tårtpappret, som arkitekt på 

det tongivande kontoret Backström & Reinius. 

– När jag några år senare fi ck ett uppdrag i Uppsala 

höll jag nogsamt tyst med att jag hade något med 

Tempohuset att göra, ler han. 

men samtidigt känner han sig inte skyldig till stilbrottet 

vid Stora torget. 

– Fasaden var i själva verket tänkt till ett varuhus i en 

helt annan omgivning, säger han. 

Den bakomliggande historien visar upp ett intrikat 

spel mellan politiker, uppdragsgivare och arkitekter. 

Den börjar med att storbyggmästaren Olle Engkvist 

får klartecken till att bygga ett nytt förortscentrum 

söder om Stockholm, Farsta. Dit lockas tre varuhuskedjor: 

KF med varuhuset Kvickly, Åhlén & Holm 

med Tempo och därtill ska NK för första gången etablera 

sig i en förort. 

Det ekonomisk-politiska rävspelet mellan byggmästaren 

och kommunpolitikerna i Stockholm slutar 

med att KF ges bästa läget, närmast tunnelbanan. 

Tempo placeras längst bort. Ett allvarligt bekymmer 

för bröderna Ragnar och Gösta Åhlén, ägare av 

varuhuskedjan. 

”Dom faller pladask. 

’Det här ska vi ha på 

alla våra varuhus’, jublar 

dom. Kontoret håller 

samtidigt på att rita ett 

varuhus i Uppsala, ett 

annat är på gång i Borås. 

Båda får hastigt och 

lustigt de nya fasaderna. 

Det är bara att lyda!” 

– En dag kommer dom upp på vårt kontor. ”Vi 

måste synas, gör någonting åt fasaden!” kräver bröderna. 

Som ett uppslag visar de bilder på ett hus i 

Hannover i Tyskland som har ett sorts metallgaller 

framför fasaden – dock inte särskilt lyckat. Sven 

Backström kommer fram till mig och frågar: ”Kan 

du hitta på något?” ”Om jag får åka bort ett tag och 

tänka”, svarar jag. 

– Det är ont om tid. Men jag tar en vecka på mig, 

åker till vårt sommarhus i Västergötland och funde-

ar. Experimenterar med glaserade tegelrör i olika 

färger, men det landar i skärmar av betong med hål i 

två storlekar. 

så blev det dags att visa förslaget för de ivriga 

bröderna Åhlén. 

– Dom faller pladask. ”Det här ska vi ha på alla våra 

varuhus”, jublar dom. Kontoret håller samtidigt på att 

rita ett varuhus i Uppsala, ett annat är på gång i Borås. 

Båda får hastigt och lustigt de nya fasaderna. Det är 

bara att lyda! 

Den mäktige Olle Engkvist hade ursprungligen 

tänkt sig att alla affärshusen i Farsta centrum skulle 

ha enkla (och billiga) aluminiumfasader – ingen 

skulle få sticka ut. Nu fi ck han ge efter för Åhléns 

krav. På arkitektkontoret var alla strängt tillhållna att 

inte knysta till de andra kedjorna om den nya fasaden. 

Men det läckte ut – och de övriga ville naturligtvis 

också profi lera sig. Kvickly (KF) fi ck en enkel 

fasad i vit emaljerad plåt (tillverkad vid KF:s fabrik i 

Gustavsberg), medan NK valde en i sober granit (som 

varuhuset på Hamngatan). 

arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius 

fi ck med de dekorativa fasaderna ta ett rejält kliv bort 

från den tidens stränga funktionalism, med dess närmast 

heliga föresatser om att funktion, konstruktion 

och form ska vara ett. Plötsligt får de inta rollen som 

introduktörer av en lekfull, dekorativ stil och därmed 

öppna för hård kritik från kolleger och hela den akademiska 

sfären. 

Den uppfl ammade debatten i Uppsala gjorde att 

Åhléns backade från idén att klä alla kommande varuhus 

med de mönstrade fasaderna (inklusive det nya 

Åhlénsvaruhuset i Stockholms city). Ett tredje fi nns 

i Borås. 

Med tiden vande sig Uppsalaborna, idag har många 

rentav blivit tårtpapperskramare. När fasaden nu ska 

plockas ned sörjer många (se nästa sida). Och Bengt 

Edlund kan häpet konstatera att den förening som 

bildades för att värna om Uppsalas stadsmiljö – med 

Tempohuset som varnande exempel – nu ser fasaden 

som ett kulturminne värt att bevara! 

– Visst är det roligt att sent omsider ha fått en supporterklubb. 

Och se på Tempohuset i Farsta, det 


Tempohuset med den extra våning 

det fick snart efter uppförandet. 

Bengt Edlund 

Bor: Bostadsrätt i 

Norrtälje. 

Karriär: Arkitekt på Backström 

& Reinius och SL:s 

arkitektkontor, överarkitekt 

på Stockholms parkförvaltning, 

egen verksamhet (ritat 

många kiosker i Stockholm) 

Stolt över: Farsta centrum. 

Bidragit till att nationalstadsparken 

skapades i Stockholm. 

Konstruerat den första bullerskärmen. 

>>> 

foto: marja erikson, upplandsmuseet


SÅ LÄT DET 1961 

”Sådana arkitekter 

måste stoppas, om så 

med våld!” 

Signaturen Colomba i 

Dagens Nyheter 

”Detta är inte arkitektur 

utan dekoration 

– det är arkitektonisk 

prostitution!” 

Arkitekturprofessorn 

Nils Ahrbom, KTH, i ett 

tal inför Svenska arkitektföreningen 

används som ett varumärke i marknadsföringen – och 

hela centrum har blivit k-märkt, säger han inte utan 

stolthet. 

all den uppståndelse som tårtpappersfasaderna 

fått genom åren tar Bengt Edlund med upphöjt lugn 

och en road glimt i ögonvrån. 

– Det har bråkats om hus i alla tider. Inte minst i 

Uppsala med sina strider om domkyrkan och dess 

torn, om riksbanken vid Stora torget, nu senast om 

Henning Larsens konserthus, som anses för högt. Jag 

tror vi var före vår tid med Tempo. Det var ett brott 

med traditionen. 

Han sörjer inte över att fasaden vid Stora torget i 

Uppsala snart försvinner. 

– Konstruktionen var sådan att den lätt skulle 

kunna bytas ut mot en ny, vi trodde aldrig att den 

skulle hänga med så länge, säger Bengt Edlund. 

Och gör sig klar för en av sina många parkpromenader. 

Med anteckningsblock och kamera dokumenterar 

han Stockholms parker. En bok ska det bli. 

Tham & Videgårds förslag till 

ny fasad från 2010, fortfarande 

under bearbetning. 

Snart får 

huset ny fasad 

Åhléns och dess fastighetsbolag 

Axfast vill bygga om det tidigare 

Tempohuset i Uppsala. 

Betongskärmarna ska ersättas med 

speglande glas, en omdaning signerad 

kontoret Tham & Videgård Arkitekter. 

Planer som väckt debatt: Upplandsmuseet 

menar att den mönstrade fasaden 

har stort kulturhistoriskt värde och en 

opinionsundersökning Upsala Nya Tidning 

låtit göra visar att en majoritet av 

Uppsalaborna vill behålla byggnaden 

som den är. 

Men kommunens byggnadsnämnd har 

bestämt sig och givit klartecken för en 

ombyggnad som beräknas klar 2013.


LIMTRÄ 

STÄNDIGT 

PÅ VÄG? 

TÄNK TRÄ! 

Moelven Töreboda skapar nya 

möjligheter för dig som arkitekt. 

Läs mer om Solnabron på 

www.moelven.se. 

CEDERBERG 2005 HAGERLUND 2010 CORTÉS, PANSELL 2007 CRUZIERO 2006 

ERIKSSON 2008 GRAPENFELDT 2007 

KAATMAN 2011 

LIND 2009 

JOHANSSON 2008 

ANDERSSON 2004 

SÖK 2013 ÅRS HAWERMANS-STIPENDIER 

”Fonden har till 

ändamål att främja 

arkitekt studerandes 

vid svensk teknisk högskola 

studier och forskning 

inom arkitektur 

och stadsbyggnad utom 

Sverige. 

Endast personer födda 

i Sverige och som 

är svenska med borgare 

skall komma ifråga vid 

valet av stipendiater.” 

Sökande ska studera 

vid CTH, KTH eller 

LTH. 

Personbevis utvisande nationalitet och födelseort ska bifogas ansökan. I 

ansökan ska utlandsvistelsens syfte och upplägg redovisas, liksom uppskattade 

kostnader. Sökande ska vara aktivt studerande och ska styrka detta 

genom utdrag ur Ladok vt 2013 eller med annat motsvarande intyg. 

Ansökan ska vara Sveriges Arkitekters kansli tillhanda senast den 15 mars 2013. 

Ansökningsblankett finns på Sveriges Arkitekters hemsida www.arkitekt.se/ 

stipendier. 

Ansökan skickas till Hawermans stipendie fond, c/o Sveriges Arkitekter, 

Box 5027, 102 41 Stockholm. 

Upplysningar om fonden kan fås av Rolf Carlquist tel: 08-505 577 00. 

På www.arkitekt.se/stipendier kan du läsa stipendiaternas reserapporter. 

Stiftelsen Ernst Hawermans stipendiefond


Guld och glam på första 

GALAN 

Festligt, trångt och mingligt. Arkitekturgalan samlade över 700 

deltagare. Efter fyra internationella föreläsningar, en landet runtrevy 

och en dubbeldebatt om makt och värden var det dags 

för galamiddag och prisutdelning. Och det blev stort jubel när 

femtio årsjubilerande Kasper delades ut till Domkyrkoforum och 

en överlycklig Carmen Izquierdo. Foto: Patrick Miller. 

Ovan: Louisa Hutton från Sauerbruch Hutton ville hellre prata om 

arkitekturens värde än pris. Föreläsningen handlade om kontorets 

resurssnåla arkitektur. 

T.v: Gert Wingårdh och Frida Wanselius guidade åhörarna till det allra senaste 

på den svenska arkitektfronten i en Landet runt-revy i högt tempo.

Ovan: Arkitekturskribenten Jonathan Glanceys poetiska 

föreläsning trollband publiken. 

T.h: Annika Colbengtsson, Sundbybergs kommun , Per 

Kraft, A1 Arkitekter, och Arkitektens krönikör Thorbjörn 

Andersson, Sweco, i samspråk. 

Längst t.h: Bostadspristagaren 2009, Sanna Hederus på 

Kod, greppar kaffekoppen. 

Nedtill t.v: Johan Ask, Charlotta Löfstedt och Anna 

Johansson går femte året på Ultuna. 

Nedtill t.h: Sam Keshavarz, White, och Lars Höglund, 

som uppfunnit materialet butong. 


>>>


KL 17.30, FÖRE GALAMIDDAG OCH PRISUTDELNING: 

VAD TYCKER DU OM ARKITEKTURGALAN SÅ HÄR LÅNGT? 

Erik Andrén, arkitekt, Rundquist 

arkitekter 

– Jag tycker att det har varit 

jättebra! Över huvud taget 

har det varit väldigt bra föreläsningar 

i år. Förr om åren 

har det varit mer ojämnt, några riktigt bra och 

några riktigt dåliga. Jag gillade verkligen Jonathan 

Glanceys föreläsning och Carolyn Steel 

tog upp ett viktigt ämne som vi borde prata 

mer om i branschen. Det enda negativa är att 

det är väldigt trångt och svårt att ta sig fram. 

Annika Askerblom, arkitekt, 

AIX 

– Det är första gången jag är 

på Arkitekturgalan och jag 

tycker att dagen har varit bra. 

Jag gillade framför allt Louisa 

Huttons föreläsning, hon hade gärna fått prata 

längre! Hon sa många saker som var nya för 

mig. Sen gillade jag verkligen Jonathan Glanceys 

framförande. 

T.v: Mingel i pausen med Lisa Daram, Arkus, 

Ulla-Britt Wickström, Uppsala kommun och 

Alexander Ståhle, Spacescape. 

Ovan: Therese Wallgren och Johanna Jarméus, 

Lola arkitektur & landskap. 

Nedtill t.v: Karin Kullberg, Stockholms stadsbyggnadskontor, 

Kristin Flank, animatör och 

Johanna St. Michaels, producent. 

Nedtill t.h: Kaffepaus i fåtöljen Kaskad av 

Björn Dahlström. 

Lars Ancker, arkitekt, Rundquist 

arkitekter 

– Det har varit helt okej. Det 

var en bra spridning på talarna 

och Jonathan Glanceys föreläsning 

var väldigt intressant. 

Carolyn Steels föreläsning om mat gav en 

annan vinkel på det vi håller på med och det 

var roligt. Sedan gjorde Gert Wingårdh ett bra 

jobb som konferencier, till skillnad från hur det 

har varit tidigare år.

Nedan: Debatten var uppdelad i två delar: om makt och om arkitekturens värden. 

Niklas Källner från Skavlan ledde samtalet, debattörer i den andra delen var Karin 

Bruce, Ilmar Reepalu, Fredrik Wirdenius, Isabel Löfgren, Rutger Sjögrim och 

Alexander Ståhle. 

T.h: Curatorn David van der Leer från BMW Guggenheim Lab beskrev hur det 

mobila laboratoriet engagerar stadsbor i New York, Berlin och Mumbai. 

Ulla-Britt Wickström, arkitekt, 

Uppsala kommun 

– Det har varit jättetrevligt! 

Jag har varit på Arkitekturdagen 

många gånger förut och 

i år har det varit en väldigt 

intressant dag. Jag gillar mixen av föredragshållare, 

flera olika professioner som kommer 

med sina vinklar på vårt arbete. Jonathan Glancey 

kom med många kloka tankar som sätter 

igång idéer hos en själv. 

Karolina Keyzer, stadsarkitekt, 

Stockholms stad 

– Jag tycker att det var kul att 

det var en sådan fest! Bra frågor 

i diskussionen även om 

inte alla fick svar och bra föreläsare. 

Proffsigare inramning än förut. Galans 

internationella medverkan speglar vart vi är 

på väg i det globala samspelet. Att man på ett 

festligt vis firade Kasper Salin-priset och hela 

kåren tycker jag förstås är bra! 


Ovan: Arkitekten Carolyn Steel förklarade vilken enorm betydelse 

matproduktion haft för våra städers struktur. 

Längst t.v: Edvin Bylander, Fojab, i samspråk med Vanda Kehr, 

Jagvillhabostad.nu. 

Närmast t.v: Jacob Sahlqvist, affärsområdeschef för Tengboms 

inredningsavdelning i Göteborg, som valdes till ordförande i 

Sveriges Arkitekter två dagar senare. 

KL 22.15, EFTER GALAMIDDAG OCH PRISUTDELNING: 

VAD TYCKER DU OM ARKITEKTURGALAN SOM HELHET? 

Thomas Staflund, försäljningschef, 

Martinsons byggsystem 

– Hela dagen har varit jättebra, 

förutom att prisutdelningen 

skulle ägt rum tidigare. 

Det var inlevelsefulla föredragshållare, 

särskilt Carolyn Steel gav positiva 

vibbar och höjde temperaturen. Galan har 

varit en bra möjlighet för oss som leverantör att 

träffa arkitekter, flera har velat boka in ett möte 

för att prata trähus! 

>>>


KL 22.15, EFTER GALAMIDDAG OCH PRISUTDELNING: 


Moa Rydberg Dahlin, arkitekt, 

Codesign 

– Överlag är jag positivt överraskad, 

jag trodde inte att det 

skulle vara så intressanta och 

roliga föreläsningar. Det fanns 

ett genomgående drag att lyfta fram arkitektur 

som något större än vad det vanligtvis pratas 

om, det var inspirerande. Fast under prisutdelningen 

var det mer krystat artigt än glatt 

och roligt. 

Johan Skoglund, vd, JM 

– Det har varit intressanta programpunkter 

och högt tempo. 

Visst är det lite av en klubb 

för inbördes beundran, men 

det har varit spännande att få 

vara med. Det är också kul att få idéer om vad 

vi kan göra bättre, till exempel är det viktigt att 

vi kommunicerar arkitektens tankar och visioner 

och att de till största delen genomförs. 

Ovan t.v: Arkitekterna Jonas Elding, Gustav 

Karlsson och Johan Oscarson samt 

byggherren Sam Peters tog emot Guldstolen 

för No Picnics kontor. Lenda Endre 

var konferencier under prisutdelningen. 

Ovan: Planpriset gick till fördjupad översiktsplan 

i Umeå. Arkitekt Olle Forsgren, 

byggnadsnämndens ordförande Åsa 

Ögren och trafikplanerare Elin Pietroni 

tog emot. Prisutdelare var förrförra årets 

planpristagare Martin Schröder. 

T.v: Byggherren Krister Larsson från 

Domkyrkoforum i Lund och arkitekten 

Carmen Izquierdo var lyckliga över Kasper 

Salin-priset. 

Peter Hallén, arkitekt, Peter 

Hallén 

– Det var en trevlig dag med 

fantastiska föreläsare. Jonathan 

Glancey gav en bild av hur 

det skulle kunna ha blivit om 

vi orkat och Carolyn Steel påminde oss om att 

vi är en del av naturen fast vi försöker fjärma 

oss från den. Trots mycket folk var det svårt att 

känna stämning på kvällen. Om det beror på 

arkitekterna eller lokalen är svårt att säga.

EFTER EN VECKA: 


■ Mycket bra 

■ Bra 

■ Mindre bra 

57 procent av deltagarna på Arkitekturgalan 

gav den betyget ”Mycket 

bra”. 39 procent gav betyget ”Bra” 

och endast fyra procent kryssade för 

”Mindre bra” i den enkät Sveriges 

Arkitekter skickat ut till deltagarna. 

Enkäten gick ut till de 372 deltagare 

som förbundet hade e-postadress 

till, lite drygt hälften av de 720 

deltagarna. 92 hade svarat när den 

här redovisade sammanställningen 

gjordes. 

Överst: Förra årets kritikerpristagare Per Wirtén delade ut årets pris 

till Annika von Hausswolff och Jan Jörnmark. 

Ovan: Sienapriset gick till Hornsbergs Strandpark. Stina Elonsson 

delade ut priset till Bengt Isling och Magdalena Franciskovic från 

Nyréns Arkitektkontor samt Regina Kevius från Stockholms stad. 

T.v: Galamiddagen samlade över 500 gäster från hela branschen. 

I enkäten frågades också vad man 

tyckte om olika delmoment: temat, 

föreläsarna, prisgalan, landet runtrevyn 

och debatten. De två senare 

fick inte riktigt lika bra betyg, här 

svarade 23 respektive 22 procent 

”Mind re bra”. 

De flesta som svarat har också lämnat 

kommentarer och tips inför nästa 

års Arkitekturgala. Några tipsar om 

att nästa gala borde ligga i Göteborg. 


Tyck! 

TIDNINGEN BAD 

GALAGÄSTERNA 

TYCKA TILL 

Vilka är ämnen är hetast 

just nu? Arkitekten tog 

tillfället i akt och samlade 

in tips och synpunkter 

från de hundratals läsare 

som minglade på Arkitekturgalan. 

En serie om arkitektur som 

förändrat världen, ett diagram 

över svågerpolitiken 

inom Sveriges arkitektbransch 

och en artikel 

om Goethes färglära. 

Det var några av de förslag 

och tips som kom in 

via de röda kort med uppmaningen 

”Tyck!” som vi 

delade ut i pauserna på 

Arkitekturgalan. 

Arkitektursverige behöver 

en levande diskussion, 

och läsarnas debattartiklar 

och tips till redaktionen 

kan vi förstås inte få för 

många av! De många idéerna 

vi fick in tar vi med oss 

inför nästa års planering. 

Dessutom kom en del 

spontana synpunkter på 

tidningen. Några önskade 

en uppdatering av den grafiska 

formen och hoppades 

på en ny hemsida med 

forum för debatt. ”Arkitekten 

är grymt bra! Väntar på 

nästa nummer!”, ”Den är 

jättebra redan” och ”Mer 

debattartiklar – de är roliga 

och intressanta” var andra 

kommentarer. Vi tackar för 

berömmet och tar till oss 

av kritiken!

foto: elisabet näslund 

66 / DEBATT / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 Debattredaktör: Elisabet Näslund, elisabet.naslund@arkitekt.se 

CITERAT 

Gruvlavarna i Tuollavaara, dit Nya Kiruna 

ska flytta. 

”Varför flyttar man staden 

till en plats där man kanske 

måste flytta den en gång till? 

Jag skulle undersöka möjligheterna 

att antingen välja en 

annan plats eller bygga flyttbara 

hus.” 

Mauee Ainembabizi från 

Rwanda som besöker Kiruna 

tillsammans med andra stadsplanerare 

och politiker från fem 

afrikanska länder i en utbildning 

om svensk offentlig förvaltning. 

Intervjuad av Hans 

Sternlund i Norrländska Socialdemokraten. 

”Vad som sker i Södertälje är 

inget annat än ett textboksexempel 

på amerikansk stadsutveckling 

under 60-, 70- och 

80-talen. En liten, kämpande 

stadskärna som man, i stället 

för att utveckla och utvidga, 

lämnar åt sitt öde med nyetablerade 

bilköpcentrum i 

utkanterna.” 

Arkitekt Erik Werner i debattartikel 

i Länstidningen Södertälje. 

Tyck till! Kåren behöver en 

levande debatt! Kontakta 

debatt redaktör Elisabet Näslund, 

tel 08-50557734, e-post 

elisabet.naslund@arkitekt.se. Vi 

förbehåller oss rätten att korta 

och redigera texten samt att 

lagra inlägget på webben och i 

vårt textarkiv. OBS! Glöm inte 

att skicka ett foto med ditt 

inlägg! 

”Arkitekturpolitiken 

i Sverige slumrar” 

Vi kan inte fortsätta tala om bostadspolitik eller klimatanpassning 

av transporter och bebyggelse utan att också tala om 

arkitektur. Det är tid att kraftsamla inför arbetet med att formulera 

och driva arkitekturpolitik, skriver arkitekt Åsa Dahlin. 

Den svenska arkitekturpolitiken 

slumrar. I Norge och i Danmark 

pågår däremot ett livligt 

arbete både på central nivå mellan 

olika departement och lokalt 

på kommunerna. Sveriges program 

Framtidsformer antogs av 

riksdagen 1998 och var ett av de 

första i Europa. Det ledde bland 

annat fram till förändringar i 

lagstiftningen, främst plan- och 

bygglagen, uppdrag till centrala 

myndigheter och att arkitekturen 

synliggjordes på den politiska 

agendan. 

Det svenska arkitekturpolitiska 

arbetet har dessvärre stannat 

av, trots att Sveriges Arkitekter 

flera gånger har påpekat 

att arbetet behöver uppdateras 

och breddas. Senast i Arkitektur 

och politik: Arkitekturpolitik för 

Sverige 2010–2015. 

Till Arkitekturmässan i Göteborg 

2011 bjöd Boverket in arkitekturpolitiska 

företrädare från 

Norge, Danmark och Finland. 

I år tog Norge över bollen och 

bjöd in till ett nordiskt symposium 

i Oslo i november på temat 

Arkitekturens samhällsansvar. 

Vid sidan av det öppna symposiet 

hölls ett möte om nordisk 

arkitekturpolitik. För Sverige 

fanns representanter från Kulturdepartementet,Arkitekturmuseet, 

Boverket och Sveriges 

Arkitekter på plats. Återigen 

framkom att det nordiska samarbetet 

kan och bör utvecklas. 

Idag står 13 departement 

bakom det norska programmet 

Arkitektur.nå (2009). Kulturdepartementet 

med stöd från 

Norsk Form är drivande. Danska 

Arkitekturnation Danmark: 

Ramar för liv, ramar for tillväxt 

(2007) revideras nu på uppdrag 

av regeringen. Våren 2013 lanseras 

det nya programmet. 

I Sverige har arkitekturpolitiken 

lyst med sin frånvaro medan 

fokus funnits på hållbar stadsutveckling. 

Ett fl ertal aktörer, däribland 

Delegationen för hållbara 

städer, har de senaste åren lyft 

behovet av en samlad stadspolitik. 

Boverket, Arkitekturmuseet, 

Riksantikvarieämbetet och Formas 

har gemensam lyft stadspolitikfrågan 

2011 och har också 

betonat arkitekturens avgörande 

roll. 

Alla ser dock inte arkitekturens 

samhällsroll som självklar. 

European Forum for Architectural 

Policies, EFAP, varnar 

för att arkitekturen riskerar 

att nedgraderas. Intentionerna 

i Leipzigstadgan (2007) 

att betrakta arkitektur som ett 

verktyg för hållbar utveckling 

när det gäller såväl ekonomisk 

tillväxt, social sammanhållning 

som kulturell mångfald behöver 

följas upp i konkreta arkitekturpolitiska 

program. 

Det är således hög tid att 

kraftsamla inför fortsatt arbete 

i Sverige och Norden för att 

formulera och driva arkitekturpolitiken. 

Tunga samhällsvärden 

står på spel när arkitekturen 

diskuteras – eko- 

Vikten av den norska arkitekturpolitiken 

visas bland annat 

av att den är undertecknad av 

13 departement. 

nomiska, sociala, ekologiska och 

kulturella. 

Jag menar att vi inte kan 

fortsätta prata om till exempel 

bostadspolitik, urbant utvecklingsarbete 

eller klimatanpassning 

av transporter och bebyggelse 

i Sverige utan att samtidigt 

prata om arkitektur. ”Architecture 

is for everyone” som Anna 

Tibaijuka för UN-Habitat, FNs 

organ för boende- och bebyggelsefrågor, 

uttryckt det. 

Vi inom arkitektprofessionen 

behöver visa det och föra arkitekturpolitisk 

debatt även utanför 

det egna skrået i Sverige. 

Annars riskerar arkitekturen 

– som EFAP säger i uppropet A 

voice for architecture! – att ses 

enbart som körsbäret ovanpå 

kakan och inte som en avgörande 

ingrediens för helheten. 

åsa dahlin sar/msa 

Åsa Dahlin är arkitekt, TeknD samt 

verksam vid Boverket och Riksantikvarieämbetet.

STARTA EGET 

Sveriges Arkitekter inbjuder till starta eget-kurs 4–5 februari 2013 

Kursen vänder sig till den som nyligen har startat eget eller står i begrepp att göra det, men är också 

nyttig för den som varit företagare ett tag. Under två dagar går vi grundligt igenom företagandets 

förutsättningar och villkor med särskild betoning på det som är arkitektspecifikt, till exempel branschens 

standardavtal och ersättningsmodeller, uppdragshantering, upphovsrätt och konsultansvar. 

Varje deltagare får en omfattande kursdokumentation. Kursen är endast öppen för medlemmar i 

Sveriges Arkitekter, därav den kraftigt subventionerade kursavgiften: 2.000 kr + moms. Kurslokal: 

Sveriges Arkitekter, Storgatan 41, Stockholm. Anmälan är bindande. Vid avbokning debiteras halva 

kursavgiften. Vid avbokning senare än tio dagar före kursstart debiteras hela avgiften. Plats på kursen 

reserveras i tur och ordning efter gjord anmälan. 

Anmälan görs på webbformulär på www.arkitekt.se/startaeget/2013. Varmt välkommen! 

08.30 Morgonkaffe. Inledning och presentation av kursen 

09.00 Att starta eget – några personliga reflektioner 

och egna erfarenheter 

Vilka utmaningar ställs man inför? 

Arkitekt SAR/MSA Peter Sahlin, Peter Sahlin 

arkitektur AB 

10.00 Affärsmannaskap och marknadsföring 

Hur visa sig? Hur sälja sig? Strategier för företagets 

marknadsuppträdande och positionering. 

Johan Sköld, företagsutvecklare och författare till 

boken ”Försäljning i konsultföretag”. 

11.30 Paus 

11.40 Att hantera arkitektuppdrag 

Kontraktsregler i arkitektverksamhet. Uppdragsavtal 

och standardavtal. ABK 09. AF Konsult 09. Att 

skriva kontrakt och bekräfta uppdrag. Rutiner och 

regler för professionell uppdragshantering. 

Ulrik Östling, Ulrika Paulsson och Rita Georgiadis, 

förbundsjurister, Sveriges Arkitekter 

12.10 Lunch 

13.10 Att hantera arkitektuppdrag (forts) 

Ulrik Östling, förbundsjurist, Sveriges Arkitekter 

14.40 Offentlig upphandling av arkitekttjänster 

Tävlingar och parallella uppdrag 

Regelverket för offentlig upphandling. Vilka upphandlingsförfaranden 

finns? Tävlingsreglerna. Vad är 

tävling respektive parallellt uppdrag? 

Claes Larsson, tävlingssekreterare, Sveriges Arkitekter 

Rita Georgiadis, förbundsjurist, Sveriges Arkitekter 

15.40 Eftermiddagskaffe 

16.10 Ersättningsformer och ersättningsprinciper 

Att beräkna ersättning och lämna anbud. Arvodesprinciper 

och arvodesnivåer. 

Ulrik Östling och Ulrika Paulsson, förbundsjurister, 


08.30 Ersättningsformer och ersättningsprinciper 

Fortsatt genomgång. 

Ulrik Östling och Ulrika Paulsson, förbundsjurister, 


09.30 Arkitektföretagets ekonomihantering 

Val av företagsform. Uppgiftsskyldighet. Myndighetskontakter. 

Skatter och avgifter. Hur sköta bokföring och 

uppföljning? 

Rolf Fermander, ekonom, Palestrum AB 

10.45 Paus 

11.00 arkitekt.nu och Visma Opics upphandlingstjänster 

– webbtjänster från ArkitektService. 

arkitekt.nu – ett sökregister för arkitekttjänster på Internet 

www.arkitektupphandling.se – annonsdatabas för offentliga 

arkitektupphandlingar. 

Per Lander, chefredaktör, Sveriges Arkitekter 

Fredrik Kristiansson, Visma Opic 

12.00 Lunch 

13.00 Arkitektens upphovsrätt 

Vad innebär upphovsrätten? Vad skyddas? Vem är upphovsman? 

Ideell och ekonomisk rätt. Namnangivelse och respekträtt. 

Tillåtet och otillåtet. Rättsfall inom arkitekturen. 

Ulrika Paulsson, förbundsjurist, Sveriges Arkitekter 

14.00 Arkitektansvar och ansvarsföräkring 

Allmänt om arkitektansvar och behovet av försäkringsskydd. 

Sveriges Arkitekters Arkitektförsäkring. 

Benny Granberg, SalusAnsvar 

15.00 Eftermiddagskaffe 

15.30 Pensionsförsäkring, vilka alternativ finns för företagare? 

Pensionssystemets uppbyggnad och företagarens behov 

av kompletterande pensionsskydd. 

Lars Lindell, försäkringsrådgivare, AI Pension 

16.15 Avslutande diskussion och frågestund 

Summering av kursdagarna och 

avslutande frågestund. 

Ulrik Östling, förbundsjurist, 



ArkitektService

68 / DEBATT / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

CITERAT 

”Är man född kanske på 

80-talet eller framåt och inte 

var med på 70-talet när det 

var gillestuga, då får man förklara, 

de vet inte vad det är. 

De tror att det är nån friggebod 

eller någonting som står 

ute på tomten. Gillestugan 

var det viktigaste rummet om 

man hade hus på 70-talet. Det 

var det viktigaste rummet av 

alla. Det var lika viktigt som 

det är att ha öppet kök idag 

om ni förstår, 

ja, då 

fattar ni hur 

mycket ni 

kommer att 

uppskatta 

era öppna 

kök om 20 

år.” 

Fredrik Lindström, klipp ur Ljust 

& fräscht i Gomorron Sverige 

27/11. 

”Det är centralt att se till helheten 

och till konjunkturläget. 

Nu rycker man i en tåt här och 

en där, av typen bolånetak.” 

Annika Winsth, chefsekonom 

på Nordea som är med 

i Dagens Industris Bostadsråd, 

vill ha fler bostadspolitiska 

åtgärder. 

”En viktig orsak till att kostnaden 

ökar är att arkitekterna 

vill skapa sig ett minnesmärke 

som sätter avtryck i 

deras cv.” 

Anders Hultgren, chef för 

stadsfastigheter i Malmö stad, 

om att kostnaderna höjs med 

24 Mkr för den nya maritima 

FN-skolan som ritas av Kim 

Utzon. Intervjuad av Hermod 

Pedersen i Sydsvenskan. 

”Självklart ska vi ha välfärd 

och livskvalitet, men är dessa 

värden verkligen beroende av 

den stora bostadsytan?” 

Arkitekt Kristoffer Roxbergh, 

intervjuad av Per Hindersson i 

Byggindustrin. 

foto: urban orzolek 

”Arkitekten missar nyheter 

Det är ganska ointressant hur många gånger en ort nämnts i 

tidningen. Arkitekten brister i bevakningen av Sverige utanför 

Stockholm, skriver arkitekt Olof Thedin i denna artikel. 

I senaste numret av Arkitekten 

tar chefredaktör Per Lander 

upp frågan om Stockholms 

dominans i tidningen. Han skriver 

bland annat: ”Vår ambition 

är att minoriteter ska bli överrepresenterade 

i tidningen, men 

i rimlig grad.” ”Om man utgår 

från kårens fördelning är faktiskt 

Stockholm underrepresenterat 

jämfört med många andra 

orter.” 

Per Lander har gjort en sökning 

på hur många orter som 

nämnts i Arkitekten sedan starten. 

Utifrån hur många gånger 

orten nämnts kommer Per fram 

till att Stockholm är underrepresenterat 

jämfört med många 

andra orter. Vilket skulle bevisas. 

”I det här numret av Arkitekten 

hittar du reportage både 

”Det är vad Arkitekten 

skriver om som är 

intressant!” 

Arkitektens chefredaktör Per 

Lander svarar Olof Thedin. 

Replik: 

Arkitekten 

Tack för ditt 

inlägg! Det är kul 

att det man skriver 

väcker reak- 

tioner. Visst missar vi – eller 

väljer bort – massor av allt som 

från Karlstad och Sandviken. 

Inget från Stockholm”, börjar 

Per sin ledare. 

Jag bläddrar i tidningen och 

hamnar på en helsida om ”Zaha 

Hadid gör entré i Väsby”. För 

oss från landet är Väsby Stockholm. 

Men kanske är det inte ett 

reportage. 

”Omstridd detaljplan klubbad 

i nämnden”, en halvsida om en 

plan för Albanoområdet i Stockholm. 

”Plocka ner tullmurarna”, en 

halvsida om en debatt på Stadsmuseet 

i Stockholm. Men kanske 

inte heller det ett reportage. 

Ett helt uppslag: ”Strategi 

bygger goda städer”, debatt på 

Moderna Museet. 

”Stockholms infrastruktur 

granskas”, en helsida om en 

utställning i Stockholm. 

I sökningen är det alltså inte 

hur många artiklar som skrivits 

som jämförs, utan hur många 

gånger till exempel Växjö har 

nämnts. Man kommer fram till 

att Växjö har nämnts 119 gånger. 

händer runt om i landet. Också 

av sådant som händer i Stockholm. 

Hur man än vänder och 

vrider på det är det redaktionen 

som gör urvalet av vad som 

hamnar i tidningen. Massor 

måste vi ständigt välja bort. 

En del av allt vi skriver om 

blir stort – längre reportage 

exempelvis – annat är kortare 

För något nummer sedan 

fanns en liten notis om att man 

i Växjö gett ut en arkitekturguide. 

Notisen omfattande tre 

meningar. Ordet Växjö förekom 

fyra gånger (i rubrik, bildtext 

och notis). Att Växjö förekommit 

119 gånger de senaste tio 

åren säger alltså ingenting om 

hur väl man täckt in vad som 

händer i den här delen av landet, 

vilket just den här lilla notisen 

är ett slående exempel på. 

Tidningen missade nämligen 

hela poängen! 

I Växjö har man under den 

senaste tjugoårsperioden (den 

tidsrymd arkitekturguiden 

täcker) arbetat intensivt och 

målinriktat för att höja nivån 

på det som byggs. Det har man 

bland annat gjort genom att 

höja ambitionsnivån hos beställare 

och entreprenörer. Jag ska 

inte här lista alla utställningar, 

debatter, inbjudna arkitekttävlingar 

och Växjösamtal som 

varit en del i det arbetet. Men 

när vi nu ser tillbaka på vad som 

producerats de senaste tjugo 

åren ser vi att vi kommit en bit 

på vägen. 

Genom att sammanställa ett 

urval av vad som byggts i en 

”Vi strävar efter att täcka hela Sverige” 

nyhetsartiklar, recensioner eller 

annat, ytterligare annat är korta 

notiser. Visst är det så att antalet 

gånger en ort nämns inte fullt ut 

speglar hur väl tidningen bevakat 

vad som händer där. Det 

framgick också av min text att 

jag bara ser det som en antydan 

om hur vi sköter oss. 

Du tycker att vi borde skri-

utanför Stockholm” 

skrift, där vi lyfter fram byggherre, 

entreprenör och arkitekt 

(planarkitekt, husarkitekt, 

inredningsarkitekt och landskapsarkitekt) 

tydliggörs att 

samhällsbyggandet är något vi 

åstadkommer tillsammans. 

Skriften är fi nansierad av 

sponsorer (byggherrar, entreprenörer 

och arkitektkontor). 

Arkitektkontor från Stockholm, 

Göteborg, Malmö, Kristianstad, 

Helsingborg, Ängelholm, Kalmar 

och Växjö fi nns med bland 

sponsorerna. 

Projekten är sammanställda 

av en redaktionskommitté 

bestående av sex arkitekter: 

stadsarkitekt, bygglovarkitekt, 

detaljplanechef, stadsträdgårdsmästare, 

kompletterade med en 

inredningsarkitekt och den tidigare 

stadsarkitekten. 

Arkitekturguiden fi nns på 

nätet på Växjö kommuns hemsida. 

Den fi nns till försäljning 

i turistinfo, kommunens entré, 

bibliotek och konsthallar. 

Det här tror vi är ett effektivt 

sätt att höja medvetenheten 

om vikten av god arkitektur. 

Vilket borde höja efterfrågan på 

god arkitektur. Vilket kommer 

att höja nivån på det som byggs. 

vit mer om Växjö. Kanske det. 

Växjö är framåt och vad som 

händer där förtjänar att uppmärksammas. 

Men vi har genom 

åren inte bara haft den typ av 

korta notiser med upprepning 

av ordet Växjö som du lyfter 

fram. När jag bläddrar genom 

tidningarna under de senaste tio 

åren hittar jag minst tre längre 

Vilket i sin tur höjer efterfrågan 

på arkitekttjänster. Vilket i sin 

tur borde ge fl er arbetstillfällen 

för arkitekter. Allt detta i högsta 

grad något som Sveriges Arkitekter 

ska arbeta för. 

Och då kan ju ett sätt vara att 

berätta om det. Kanske kan det 

inspirera till att fler kommuner 

tar fram arkitekturguider, som 

om inte annat hjälper oss arkitekter 

att hitta de intressanta 

objekten på våra studieresor 

runt om i landet. 

Slutsats: Hur många gånger 

en ort nämnts är rätt ointressant. 

Och om det som skrivs 

rubriceras reportage eller något 

annat är också rätt ointressant. 

Det är vad Arkitekten skriver 

om som är intressant! Och där 

kan jag som bor utanför Stockholm 

tycka att ni missar en del! 

olof thedin sar/msa 

Olof Thedin är arkitekt på ArkitektBolaget 

i Växjö. 

reportage om Växjö och ett par 

referat från Växjösamtalet. 

Mitt huvudbudskap var ändå 

att vi strävar efter att täcka hela 

Sverige. 

För att bli ännu bättre på 

det är vi beroende av tips från 

läsarna runt om i landet. 

per lander 

Arkitekt Olof Thedin kommenterar 

Mårten Belins 

debattartikel om upphandling 

i nr 11.12. 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 / DEBATT / 69 

”Jakten på årsavtal 

ger brist på moral” 

Replik: 

Upphandling 

Skönt att någon 

mer reagerar på 

den brist på moral 

som brer ut sig i 

branschen i jakten på årsavtal. 

Då allt fl er av uppdragen handlas 

upp på årsbasis, blir denna 

typ av uppdrag allt viktigare för 

arkitektkontoren. 

Jag skrev en indignerad 

debattartikel i Arkitekten för 

något år sedan i detta ämne och 

hoppades då att Sveriges Arkitekters 

styrelse skulle se det 

som en viktig uppgift att se till 

att komma till rätta med denna 

absurda prisdumpning. 

Ingen reaktion. 

I samband med att Mårten 

Belin nu tar upp frågan igen, 

dimper det ner en förfrågan på 

kontoret om årsupphandling 

från det kommunala fastighetsbolaget 

VöFAB i Växjö. De verkar 

ha en lösning på den här 

problematiken. Under rubriken 

”Rörligt arvode” skriver man: 

”Konsultens arvode utgörs 

av rörligt arvode efter nedlagd 

tid och avtalade timarvoden. 

Konsulten skall innan uppdraget 

påbörjas upprätta förslag till 

budget för uppdraget. Budgeten 

skall tillställas beställaren för 

dennes granskning och godkännande. 

Konsulten skall kontinuerligt 

följa upp överenskommen 

budget. Uppgift om upparbetat 

arvode samt slutkostnadsprognos 

skall lämnas av konsulten 

till beställaren i skriftlig rap- 

”Då kanske arkitekterna 

åter kan ställa 

sig framför spegeln, 

innan anbudet lämnas 

in, se sig själva i 

ögonen och säga: 

Detta är seriöst.” 

port tillsammans med arvodesfakturan. 

Innan faktura avsänds (eller 

i samband med faktura) skall 

konsult översända specifi kation/beskrivning 

av arbetsuppgifter 

med nedlagd tid, fördelat 

på person och projekt. Denna 

skall granskas av B för godkännande.” 

Med den skrivningen i de 

administrativa föreskrifterna, 

vid upphandling av ramavtal 

med konsulter, kommer problemet 

så småningom lösa sig 

självt, tror jag. Hoppas jag. 

Man borde kunna förvänta sig 

att Sveriges Arkitekter arbetar 

med denna fråga lika intensivt 

som man till exempel arbetat 

med respekten för upphovsrätten 

tidigare. 

Om inte organisationen förmår 

detta, kan ju varje arkitektkontor 

själv kräva detta tillägg 

vid upphandlingstillfällena. 

Då kanske arkitekterna åter 

kan ställa sig framför spegeln, 

innan anbudet lämnas in, se sig 

själva i ögonen och säga: Detta 

är seriöst. Detta är professionellt! 

Detta är vad vår kunskap 

är värd! 

olof thedin sar/msa

” 

76 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / 0? LEDARE / MÅNAD / ARKITEKTEN 200? / 12 / DECEMBER 2012 

Sveriges Arkitekter är intresseorganisation 

för Sveriges 

arkitekter, inredningsarkitekter, 

landskapsarkitekter och 

plane ringsarkitekter med över 

11.000 medlemmar. 


Storgatan 41 

Box 5027, SE-102 41 

Stockholm, Sweden 


Swedish Association 

of Architects 

Tel +46(0)8 505 577 00 

Fax +46(0)8 505 577 05 

kansli@arkitekt.se 

www.arkitekt.se 

Ordförande: 

Laila Strunke, 

laila.strunke@telia.com 

Förbundsdirektör: 

Catherina Fored, 

catherina.fored@arkitekt.se 

CATHERINA 

FORED 

Tillsammans har vi åstadkommit 

mycket. Ett urval av vad vi gjort 

finns nedan. 

En förbundsdirektörs 

jobb blir aldrig färdigt... 

mitt första år som förbundsdirektör 

lider mot sitt slut. Jag 

har lärt mig att på en ny tjänst 

ska första tiden användas till att 

se sig för, lära känna organisationen, 

förstå dess styrkor och svagheter. 

Möta de aktiva och se dem 

oavsett om de är medlemmar, 

förtroendevalda eller anställda. 

På så vis kan det vara bra att börja ett år då stämman 

ska hållas. Å andra sidan är det då så full fart att tiden 

för eftertanke blir knapp. Tillsammans har vi åstadkommit 

mycket. Ett urval av vad vi gjort fi nns nedan. 

Men listan är mycket längre. Utrymmet medger inte 

en längre lista. 

Samma är det med att göra-listan för kommande år. 

Se den mer som en antydan och en inriktning till förnyelse. 

2012, gjort 

Träffat lokalföreningarna 

Verksamhetsöversyn 

Medlemsenkät 

Kommunikationsutredning 

Verksamhetsprogram 2013–2014 

Rekryterat arkitekturpolitisk chef 

Rekryterat kommunikationschef 

Påbörjat rekrytering ny chefredaktör 

Skärpt debatten om arkitekturen och yrket 

Samtalat med Kulturdepartementet 

Samtalat med Socialdepartementet 

Samarbetat med Arkitektur förlag 

Förnyat Arkitekturdagen 

Diskuterat aktiviteter med STD 

Genomfört arkitekttävlingar 

Diskuterat arkitekttävlingars genomförande och 

former 

Rådgivit i löne- och anställningsfrågor 

Läsarundersökning Arkitekten 

Hållit starta eget-kurs 

Utbildat i proffsprogrammet 

Genomfört upphandlingsdag 

Varit i Almedalen 

Påbörjat reseacher för mentorprogram 

Utarbetat en ny utbildningspolicy 

2013, att göra 

Träffa lokalföreningarna 

Organisera verksamheten 

Planera och genomföra Arkitekturgalan 

Planera Almedalen 

Utöka samarbetet med branschen 

Upprätta och genomföra kommunikationsplan 

Precisera och genomföra plan för det arkitekturpolitiska 

arbetet på kommun-, region- och riksnivå 

Engagera hela samhällsbyggnadsbranschen i 

arbetet med att skapa god arkitektur 

Vässa det internationella arbetet 

Följa upp utbildningsprogrammet 

Stärka arkitekturforskningen 

Rekrytera ny chefredaktör för Arkitekten 

Samarbeta mer med Arkitektur förlag 

Utveckla professionaliseringsprogrammet 

Tydliggöra ArkitektService organisation och 

verksamhet 

Skärpa arbetet med upphandlingsfrågor 

Starta mentorprogrammet 

Utveckla branschens kollektivavtal 

Jag får ibland frågan hur jag trivs. Då svarar jag att 

arbetet för Sveriges Arkitekter ger mig en ny inblick 

i hur en medlemsstyrd organisation fungerar. Jag får 

möjligheter att möta branschfolk, politiker och tjänstemän 

på riksnivå. Jag får möta många duktiga arkitekter 

som är medlemmar i Sveriges Arkitekter eller 

ArkitektService. Jag svarar också att jag kan sakna 

den ”hands-on” som beställarrollen medförde. 

Idag ligger fokus på förnyelse och att fl ytta fram 

arkitektens och arkitekturens positioner! Vi ses igen 

på det nya året. God jul och Gott Nytt år!

Vinnande studentbidrag på galan 

ArkitektStudenternas medverkade 

på årets Arkitekturgala 

med en utställning som tog sin 

utgångspunkt i galans övergripande 

tema: Arkitekturens pris. 

Uppgiften var att tolka temat 

helt fritt i en bild utförd i valfri 

teknik. Alla bilder ställdes ut på 

galan i en stor installation uppbyggd 

av bruna kartonger. 

Bästa bidraget belönas även 

med publikation i Arkitekten. 

En jury, bestående av Arkitektens 

redaktion tillsammans 

med Tobias Olsson, arkitekturpolitisk 

chef, och Katarina O 

Cofaigh, ansvarig professionsfrågor, 

har enats. Juryn valde 

att utse ”En sur gubbe” av en 

anonym arkitektstudent till det 

Dags för löneenkät 

Glöm inte svara på årets löneenkät. 

Resultatet har många 

medlemmar nytta av. Har du 

inte fått enkäten kan du skicka 

namn, personnumer och mejladress 

till enkat@arkitekt.se. 

Han ska kommunicera 

förbundets budskap 

Sveriges Arkitekter har anställt 

André Johansson som kommunikationschef. 

Han har magisterexamen 

i ekonomi (marknadsföring 

och organisationsteori) 

och statsvetenskap (demokratiteori) 

och jobbar för närvarande 

som pressansvarig på Hyresgästföreningen 

Riksförbundet. 

Har vid sidan om sitt jobb hjälpt 

bland annat Arkitektur och Kritik 

med presskontakter. André 

börjar i februari. 

ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 ARKITEKTEN / SVERIGES / 0? ARKITEKTER / MÅNAD 200? INFORMERAR / VINJETT / 77 

EN SUR GUBBE 

Standardisering 

Typhus 

Förenkling 

Rationalisering 

Slimma processer 

Etcetera 

Stefan Attefall är en riktig surgubbe. 

Det menar i alla fall den anonyma 

student som gjort detta kollage. 

bästa bidraget med följande 

motivering: 

”För att politiken är viktig för 

arkitekturen och för att humor 

är viktigt för politiken. Debatten 

ska förstås vara saklig, men kan 

också innehålla överraskande 

godisbitar – både söta och sura!” 

Övriga bidrag går att se på 

ArkitektStudenternas blogg. 

Johanna Good 

(t.h.) ersätter 

Matilda 

Schuman. 

NY STUDENT- 

HANDLÄGGARE 

Sveriges Arkitekters nuvarande 

studenthandläggare Matilda 

Schuman slutar den 1 februari 

för att börja praktisera hos 

Dorte Mandrup Arkitekter i 

Köpenhamn. Johanna Good, 

nuvarande ordförande för ArkitektStudenterna 

och landskapsarkitektstudent 

från Alnarp, tar 

över tjänsten. 

FRÅGA 

OMBUDSMANNEN 

VAD ÄR RIMLIG 

TID FÖR ATT 

SÖKA JOBB? 

Fråga: Jag är uppsagd på 

grund av arbetsbrist och 

undrar vilka regler som gäller 

för mig med att söka 

arbete på arbetstid under 

uppsägningstiden. Ibland 

står det att man bara får 

gå på intervjuer och ringa 

telefonsamtal för att boka 

intervjuer. Ibland står det 

att man också får gå till 

arbetsförmedlingen. Ibland 

står det att man även får 

ta ”rimlig” tid att leta och 

göra ansökningar till jobb. 

Vad gäller för mig? Vad är 

”rimlig tid” för det jag får 

göra på arbetstid? 

Svar: Skälig tid att söka 

jobb regleras i §14 LAS där 

man bland annat specifikt 

nämner att kunna gå till 

arbetsförmedlingen. 

Vår uppfattning är att 

det är skäligt att kunna 

ringa ett par samtal och gå 

på intervju under uppsägningstiden. 

Däremot att 

sitta och surfa på jobbannonser 

och skriva ansökningar 

är något som man 

ska göra hemma och inte 

på arbetstid. 

Skäligheten/ rimligheten 

får bestämmas från fall till 

fall, och beror på omständigheterna. 

Har ni mycket 

att göra för att till exempel 

avsluta projekt så är det 

rimligt att ta mindre tid i 

anspråk. Framförallt är det 

en diskussion mellan dig 

och din arbetsgivare. 

Du är inte skyldig att 

berätta vart du ska gå på 

intervju men du måste 

berätta för arbetsgivaren 

att du ska gå. 

ulrika nyh

78 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / INFORMERAR 0? / MÅNAD 200? / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

Utveckla din kompetens! 

Steg 1 om yrkesrollen 

123´13 

Steg 3 om ledarrollen 

Sveriges Arkitekters 

program för 

professionalisering 

Förmedlar en helhetssyn på samhällsbyggandets 

process, aktörer och intressenter 

och de lagar och regelverk som påverkar 

arkitekters yrkesroll. 

Plats: Stockholm. 

Tid: 24 januari till 14 juni. 

Pris: 19.900 ex moms 

Mer information och anmälan på 

www.arkitekt.se/steg1 

Steg 2 om affärsrollen 

123´13 

123´13 

Fokuserar på affärsmässighet och hur 

arkitekterna kan ta större del av affärerna 

i samhällsbyggandet genom att ta ansvar 

för försäljning och leverans. 

Plats: Stockholm. 

Tid: 31 januari till 11 oktober. 



www.arkitekt.se/steg2 

Stöder dig i att hitta ditt ledarskap genom 

ökad självkännedom. Lägger grunden för 

att ta ledande roller i arkitektverksamheter. 

Steg 3 som stöder dig i att hitta ditt 

ledarskap. Start 19 september. 

Plats: Stockholm 

Tid: 13 september till 22 mars 2014 



www.arkitekt.se/steg3

Val 

Styrelse 

Ordförande 

Jacob Sahlqvist (nyval) 

Vice ordförande 

Örjan Wikforss (omval) 

Ledamöter 

Fredrik Andersson (omval), 

Mårten Espmarker (nyval), 

Ann Sofi Högborg (omval), 

Emma Jonsteg (nyval), 

Arne Ludvigsson (nyval), 

Åsa von Malortie (omval), 

Josefi na Nordmark (nyval), 

Anders Rehnberg (omval), 

Cecilia Strömer (omval), 

Martin Videgård (omval) 

Frida Wanselius (omval). 

Etisk nämnd 

Ordförande 

Carl-Gustaf Hagander (omval) 

Ledamöter 

Joanna Heilig (omval), 

Emma Olvenmyr (nyval), 

Tomas Saxgård (omval) 

Staffan Strindberg (omval). 

Invalsnämnd 

Ordförande 

Fredrik Almlöf (omval) 

Ledamöter 

Anna Bengtsson (omval), 

Ulrika Bernström (omval), 

Hasse Ernerfeldt (omval), 

Peter von Fábry-Eichner 

(omval), 

Alvaro Florez (nyval), 

Charlotta Holm (nyval), 

Per Jacobsson (omval), 

Cecilia Sagrén (omval). 

Tävlingsnämnd 

Ordförande 

Jan Enfors (omval) 

Ledamöter 

Gustav Appell (nyval), 

Veronika Borg (omval), 

Torun Hammar (omval), 

Per Reinholtz (omval), 

Sven Magnus Sjögren (omval) 

Anna Webjörn (nyval) 

Talman 

Kenneth Fondén (nyval) 

Förste vice talman 

Veronika Borg (nyval) 

Andre vice talman 

Edvin Bylander (nyval) 

Verksamhetsrevisorer 

Anders Bergkrantz (nyval) 

Åsa Dahlin (nyval) 

Auktoriserad revisor 

Anlitas av styrelsen efter förslag 

av kansliet. 

Styrelse i Arkitektur Förlag AB 

Ordförande 

Bengt Ahlqvist (omval) 

Ledamöter 

Ola Andersson (omval), 

Katarina Lundquist (omval), 

Tommy Rundqvist (omval), 

Sofi a Sandqvist (omval), 

Hildegun Nilsson Varhelyi 

(omval) 

Sveriges Arkitekters styrelse 

utser bland sig en ledamot 

Suppleanter 

Torsten Hild (nyval) 

Milott Widolf (omval). 

Styrelse i Sveriges Arkitekter 

ArkitektService AB 

Utses av förbundsstyrelsen 

inom sig. 

Ledamöter i Sveriges Arkitekters 

prisjuryer 

Akademierna utser ledamöter 

till de olika prisjuryerna. 

Valberedning 

Ordförande 

Johanna Good (nyval), 

Ledamöter 

Leif Brodersen (omval), 

Göran Lindberg (omval), 

Tomas Strömberg (nyval), 

Bita Almasian (nyval), 

Helena Toresson (nyval) 

Hanna Areslätt (nyval). 


Stämma 17–18 november 2012 

Medlemsavgifter 

Helbetalande (medl i AEA) 310 kr/mån 

Helbetalande (ej medl i AEA) 260 kr/mån 

ArkitektServicemedlem (medl i AEA) 180 kr/mån 

ArkitektServicemedlem (ej medl i AEA) 130 kr/mån 

Reducerad avgift (medl i AEA) 200 kr/mån 

Reducerad avgift (ej medl i AEA) 150 kr/mån 

Senior, under 75 års ålder 75 kr/mån 

Senior, uppnår 75 års ålder fr o m 2011 50 kr/mån 

Senior, uppnått 75 års ålder före 2011 0 kr/mån 

Utlandsmedlem 120 kr/mån 

Passiv medlem 75 kr/mån 

Studentmedlem 25 kr/mån 

ARKITEKTSERVICE 

Serviceavgift (faktureras företaget) 300 kr/mån 

En serviceavgift per ansluten medlem, dock lägst 1–5 service avgifter 

beroende på företagets storlek. 

EN GALAGÄST OCH STÄMMOLEDAMOT: 

”Vi har ett ihop” 

Salongen skimrade i guld och 

arkitekterna glittrade. Rummet 

sveptes in i ombonat rött 

sken. 700 personer gjorde det 

behagligt varmt. Alla glänste där, 

värmda och stolta över varandra. 

Arkitektens uppdrag, inte att 

vara businessman utan just arkitekt. 

När något är vackert lyfts 

vi upp. Sa arkitekturkritikern 

Jonathan Glancey. Arkitekter 

måste vara samhällsbyggare, inte 

luta sig tillbaka som konstnärer. 

Ja, så är det, tänker jag. Arkitekter 

möts av förtjusning och 

beundran, ”å, är du arkitekt!” 

Djupanalys av platsen och av 

byggnadens material, användning 

och ekonomi. Det var Louisa 

Huttons grej. Med fl ygande 

hår och pekande på bilder och 

ut i luften. Carolyn Steel grillade 

oss med Hur städer äter. Skarp 

var Ilmar Reepalu, kommunalråd 

tillika arkitekt: Vi förverkligar 

inte egna visioner utan samhällets. 

Lyssna på unga människor! 

sa han. 

Jan Jörnmark, den ekono- 

miske historikern, tog hand om 

arkitekters vrak. För det fi ck han 

årets kritikerpris tillsammans 

med Annika von Hausswolff. 

Poetiska bilder av byggnader i 

förfall, smuts och misär. 

Från parkens våta spetsmönster 

utanför hotellet kunde man 

se en hetsig dans avteckna sig i 

färgkaskad genom glasfasaden. 

Nästa dag arkitekternas riksdag. 

Stämmodelegaterna ville 

känna sig duktiga genom allvarstyngda 

frågor kring verksamhetsåret, 

medan styrelse 

och kansli ville få erkännande 

för det utmärkta arbetet. Som i 

kommunfullmäktige, jag minns 

det nog. 

Sveriges arkitekter, snart tolvtusen, 

har ett gemensamt. Rita, 

berätta med bilder, gestalta. Det 

är just det! Gestalta, det är konsten 

i sig! Så bra det blev att alla 

gick samman då för tio år sedan, 

tänker jag. 

Frid och fröjd i juletid önskar 

madeleine brandin 

galagäst och stämmoledamot

foto: ulf berglund 

80 / VINJETT SVERIGES / ARKITEKTER ARKITEKTEN / INFORMERAR 0? / MÅNAD 200? / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

Det här vill styrelsens nykomlingar 

EMMA JONSTEG, VD 

UTOPIA ARKITEKTER 

I STOCKHOLM 

Vem är du? 

– Jag började på BTH 1991, 

i andra årskullen. Gick utbildningen 

Fysisk planering – inklusive 

ett utbytesår på Chalmers 

– och jobbade därefter på Göteborgs 

och Mölndals stadsbyggnadskontor. 

Efter ettårig konstskola 

sökte jag på konstnärliga 

provet till arkitektutbildningen 

och gick KTH. Jag har haft egen 

verksamhet sedan 2001. 

Varför engagerar du dig i 

Sveriges Arkitekter? 

– Jag har debatterat arkitektens 

förminskade roll länge och 

det var en anledning till att jag 

startade Utopia 2008. Vår kompetens 

är samhällsutvecklarens 

– när arkitektyrket är som bäst 

får man möjlighet att vara med 

och göra samhället lite bättre. 

Genom Sveriges Arkitekter hoppas 

jag kunna jobba med kompetens- 

och professionaliseringsfrågor. 

Vilka frågor är viktigast att 

förbundet driver? 

– Synligheten mot allmänheten, 

vad vi gör och vad vi kan. 

Och så måste Sveriges Arkitekter 

våga visa vad som blir följderna 

när något inte fungerar, 

för att höja kvaliteten. 

Det här visste du inte om 

Emma: 

–Jag har spelat i landslaget 

för lagsporten Ultimate frisbee. 

Jag är sporttokig, konsumerar 

väldigt mycket sport, har vinnarskalle. 

ARNE LUDVIGSSON, 

STADSARKITEKT I 

BORLÄNGE 

Vem är du? 

– Jag är både ingenjör och 

arkitekt, gick KTH:s arkitektsektion 

1975-80. Var kontaktperson 

– det hette inte ordförande 

på den tiden – för arkitekternas 

studentkår och vi låg 

i ständig fejd med KTH-kåren 

eftersom vi var mycket radikalare. 

Efter examen jobbade jag 

i Sala, både i kommunen och 

på privatkontor, och var fackligt 

aktiv även där. Sedan fi ck 

jag hemlängtan till Dalarna och 

sökte mig till Borlänge, ett ställe 

där det hände mycket i och med 

strukturomvandlingen för både 

industri och handel. Där har jag 

varit i 25 år nu. 



– Jag har erfarenheter jag 

vill delge. Det sker en generations- 

och organisationsväxling 

inom stat och kommun och det 

behövs en överbryggning. Att 

vara arkitekt i offentlig tjänst är 

en utsatt roll – men rolig! 



– Arkitekturpedagogik! För 

att arkitekter ska bli uppskat- 

tade och värdesatta måste kunskapen 

om arkitektur in bland 

gräsrötterna. Själv har jag stadsvandrat 

med snart 7.000 människor 

i Borlänge, jag är ute på 

högskolan och gymnasieskolor 

och pratar arkitektur med folk i 

bastun på Friskis & Svettis. Det 

är också viktigt att få in fl er arkitekter 

i offentlig tjänst. Kanske 

ska proffsprogrammet ha 

en kurs med statlig/kommunal 

inriktning? 


Arne: 

– Jag har uppträtt på Peace 

& Love-festivalen i Borlänge. 

Där talade jag om Folke Bernadotte, 

FN:s medlare i Palestinakonfl 

ikten, och sjöng och spelade 

gitarr. 

JOSEFINA NORD- 

MARK, VD NORD- 

MARK & NORDMARK 

ARKITEKTER 

Vem är du? 

– Jag tog examen på Chalmers 

1997 och jobbade sedan på 

Wingårdhs innan jag började 

längta hem. Jag är uppvuxen 

i Kalix och fi ck jobb på MAF i 

Luleå. 2003 vann jag tävlingen 

om svenska ambassaden i Chile 

och ritade den. Sedan två år driver 

jag eget kontor. Jag har tidigare 

varit aktiv i lokalföreningen 

Övre Norrland och är fram till 

nu ledamot i Akademin för arkitektur. 



– Jag engagerar mig för att jag 

ser att det fi nns ett stort behov 

av att vi arkitekter tar ett större 

ansvar i samhällsutvecklingen 

för att stärka vår yrkesroll. Jag 

ser ett behov av att få ut det 

arkitekturpolitiska arbetet än 

mer till kommunal nivå, där kan 

vi göra stor skillnad. I det arbetet 

har lokalföreningarna en viktig 

roll och jag hoppas att vi ska 

kunna utveckla kopplingen mellan 

förbundet centralt och lokalföreningarnas 

arbete. I styrelsen 

kan jag även bidra med mina 

erfarenhet av att arbeta som 

arkitekt i norra Sverige där förutsättningarna 

ofta ser annorlunda 

ut än i storstäderna. 



– De frågor som vi hanterat 

i akademin kan vi lyfta till ett 

strategiskt plan, framför allt att 

stärka arkitektens roll i samhällsutvecklingen. 

Det är viktigt 

att vi vågar ta för oss, där har vi 

arkitekter en stor uppgift. 

Det här visste du inte om Josefina: 

– Jag gillar kombinationen 

bollar och lagsporter. Har årskort 

på Northland basket och 

är fotbollstränare för Liras 

fl ickor-03, vilket är jättekul. 

MÅRTEN ESPMARKER, 

MASTERSTUDENT I 

LUND 

Vem är du? 

– Jag tog kandidatexamen 

på BTH. Sedan ville jag pröva 

något nytt så jag började på masterutbildningen 

i Lund. Nu gör 

jag praktik i Skurups kommun 

och ska börja andra terminen 

på masterprogrammet i januari. 

Jag var lokalordförande för 

Arkitektstudenterna BTH ett 

år och är studentrepresentant i 

Planakademin fram till jul.



– Jag gillar att Sveriges Arki- 

SVERIGES ARKITEKTER I INSPEL TILL SLU: 

”Det behövs en 

utbildning i Mälardalen 

för landskapsarkitekter!” 

I ett inspel till rektor Lisa Sennerby 

Forsse vid SLU säger 

Sveriges Arkitekter nej till ett 

utredningsförslag att slå ihop 

de två landskapsarkitektutbildningarna 

till en i Alnarp. Förslaget 

är ett av fl era som syftar till 

att minska SLU:s kostnader för 

utbildning med 30 miljoner kronor 

per år. Ett inriktningsbeslut 

är planerat att tas vid ett möte 

den 18 december. 

Ett annat av utredningens förslag 

är att införa en matrisorganisation 

som skiljer på beställare 

och utförare av utbildning, 

med syfte att få bättre styrning 

av kostnaderna. 

Sveriges Arkitekters uttrycker 

en oro för att införandet av en 

matrisorganisation riskerar att 

försvaga forskningens anknytning 

till utbildningen. Sveriges 

Arkitekter menar att om 

reformen kombineras med en 

särskild satsning på att stärka 

tekter politiseras. Vill lyfta upp 

arkitekten på barrikaderna som 

kämpe för hur man bygger framtidens 

samhälle. Det fi nns dessutom 

en famn full av intressanta 

utbildningsfrågor och titelfrågan 

blir också allt viktigare. 



– Att lyfta arkitektens roll i 

samhällsbygget. Och att jobba 

mer aktivt med utbildningsfrågorna. 


Mårten: 

– Jag har brunt bälte i jiu-jitsu. 

forskningsmiljön inom landskapsarkitektur, 

blir det bättre. 

Inte minst bör samverkan med 

angränsande ämnen inom samhällsplanering, 

arkitektur och 

ekosystem vid andra högskolor 

och universitet stärkas. Här 

har utredningen enligt Sveriges 

Arkitekter gått vilse när de förespråkar 

att SLU ska stänga sig 

mot universitet på regional nivå. 

Utredningen föreslår även att 

det inrättas nationella programråd 

för utbildningarna. Sveriges 

Arkitekter tycker att detta 

förslag erbjuder en intressant 

möjlighet att profi lera två olika 

landskapsarkitektprogram med 

utgångspunkt i den regionala 

förankringen både i Skåne och 

Mälardalen. Förutsättningen 

är att det inrättas ett nationellt 

programråd som huvudsakligen 

är inriktat på landskapsarkitektur. 

pehr mikael sällström 


STUDENTSPALTEN 

För vem designar vi 

och varför? 

jag kan rita en magnifi k byggnad, 

designa en stol eller planera en hel stad 

på ett sätt som ger den där sköna känslan 

inombords. Den som kommer när 

jag har skapat något kanske väldigt 

innovativt. Något som precis är i min egen smak, som jag 

kan lägga i min portfolio, som är snyggt på foto, som jag kan 

få vidare jobb på, eller kanske till och med bli riktigt framgångsrik 

av. 

Men är det detta jag vill med mitt arbete? Är det att bli 

erkänd som en framgångrik inredningsarkitekt? Eller är det 

att skapa något som är till nytta för världen? 

Dagens samhälle är väldigt individualiserat. Vi läser i tidningar 

om hur vi ska få lyckade liv, vi hör på tv vad en lyckad 

karriär är, hur den perfekta familjen ser ut och den perfekta 

kroppen. Vi lär oss tidigt att lyckade människor tjänar 

pengar och är framgångsrika inom sitt arbete. Hela Västeuropa 

och stora delar av världen har just denna identifi ering 

av sig själva, för att må bra och vara en värdefull person så 

ska vi nå så många av de här målen som möjligt. Det är lätt 

att tro på dessa idéer som vi blivit lärda vid tidig ålder och 

jobbar hårt fört att lyckas som människor, vi glömmer bort 

varandra och syftet med vårt arbete. 

Någonstans på vägen i alla förväntningar tror jag vi tappar 

oss själva, varför vi sökte in på skolan, varför vi vill 

arbeta med just arkitektur eller design. Jag kan se att många 

omkring mig och inklusive mig själv hade den inriktning på 

livet innan denna insikt kom till mig. Vi skapar för oss själva, 

för att få beröm, bli uppskattade av våra kollegor, respekterade, 

ja helt enkelt för att känna oss värdefulla. 

Resultatet av arbetet blir ofta väldigt mainstream och man 

vågar inte ta de riktigt kreativa vägarna, man är rädd för att 

det ska bli fel, tankarna får inte lov att fl öda fritt. Vi stänger 

oss när vi identifi erar oss med det arbete vi ska göra, som om 

arbetet skulle beskriva värdet av oss som människor. 

Vi har helt glömt vad värdet egentligen är! Att skapa något 

som är till nytta för andra människor, som kan hjälpa andra 

på något sätt, vad det nu än kan vara. Som att rita ett bibliotek, 

designa en stol, planera en stadsdel. 

Nyckeln till varför vi skapar det vi gör bör just vara för 

nyttans skull och det får vi aldrig glömma. Vi behöver verkligen 

öppna upp ögonen och alla sinnen och se helt till de 

individer som vi skapar för. Vad behövs? Vad vill de ha? Hur 

kan vi göra det bättre? Att åsidosätta sig själv och ens egna 

önskemål och helt se till de andra. 

marta dell’anna 

student på hdk, 

inriktning inredningsarkitektur

82 / PÅ NYTT JOBB / ARKITEKTEN / 12 / DECEMBER 2012 

VÅRDPROFFSET 

MÖT EN ARKITEKT PÅ NYTT JOBB: 

TINA ANDERSSON PÅ LILJEWALL ARKITEKTER 

I GÖTEBORG 

Tina Andersson är inredningsarkitekten som drivit 

eget företag nästan hela sitt yrkesliv, men ville ingå i 

ett större sammanhang. Sedan den 1 oktober är hon 

en av fyra inredningsarkitekter som tillsammans med 

en ingenjör utgör inredningsavdelningen på Liljewall 

arkitekter i Göteborg. 

Vad gjorde dig nyfiken på tjänsten? 

– Jag var lite sugen på att jobba på ett stort kontor 

igen. Nu senast satt jag som egenföretagare på 

Plan 3, ett frilanskollektiv med blandade yrkesgrupper, 

från formgivare till journalister. En inspirerande 

miljö, men eftersom jag var ensam arkitekt, så tyckte 

jag att det var dags för fl er kollegor. På Liljewall fi nns 

en bred komptetens, bland annat med inriktning mot 

vård och skola, områden som intresserar mig. Jag 

känner även kollegorna på inredningsavdelningen 

sedan tidigare, vi har arbetat i hop i andra sammanhang 

och vi gick på HDK samtidigt. Jag visste att här 

jobbar man tätt tillsammans, framför allt i inledningsfasen. 

Det blir roligare att jobba, man kommer framåt 

mycket fortare och får ett bättre resultat. Självklart 

ansvarar var och en för olika projekt, men resultatet 

kommer ofta från ett gemensamt idéarbete. 

Varför fick du jobbet tror du? 

– De behövde ersätta en erfaren person som gick i 

pension, och jag är ju inte helt grön. De ville nog ha 

någon som hade jobbat några år och kunde driva projekt 

och ha kundkontakt. Och det gör man hela tiden 

när man är egenföretagare. Jag gillar ju också teamarbete, 

och kommer ganska lätt in i nya sammanhang. 

Vad innebär tjänsten? 

– Jag har inte jobbat här så länge, hittills har jag 

hunnit jobba med hyresgästanpassningar för kontorslokaler 

och färgsättning i hyreshus. I framtiden 

tror jag att jag kommer att jobba uppsökande mot 

kund. Jag hoppas också att det blir fl er vård- och skolprojekt. 

Som egenföretagare jobbade jag en del med 

vårdsektorn, med både produktutveckling och loka- 

Annonsen 

I februarinumret av 

Arkitekten annonserade 

Liljewall arkitekter efter 

en erfaren inredningsarkitekt. 

Runt 20 personer sökte tjänsten, 

främst kvinnor. En dryg 

tredjedel var från utlandet. 

Tina Andersson, med examen 

från HDK, fick jobbet och 

började den 1 oktober. Hon 

kommer senast från det egna 

företaget Rum & Form där 

hon arbetat med inredningsuppdrag 

och produktutveckling. 

NÄSTA NUMMER AV ARKITEKTEN 

ler. Jag vill vara med och utveckla teamarbetet, jobba 

med att hitta en tydlig och stark idé. Det ger mer i 

slutändan. 

Vad har varit roligast hittills? 

– Hela processen! Från spånarfasen till att man sitter 

ihop och säljer in en idé till kunden. När man jobbar 

ihop som vi gör blir resultatet vassare. Det blir bättre 

helt enkelt. Kanske tycker jag att det är extra roligt att 

jobba med andra eftersom jag drivit eget tidigare. 

Vilken är din största utmaning nu? 

– Just nu är det ett kundevent som vi ska ha i januari 

som jag jobbar med. Annars är det att vänja mig 

med att jobba i ArchiCad, jag har fortfarande kortkommandona 

från AutoCad i fi ngrarna och hade aldrig 

ens öppnat en pln-fi l innan jag började här. 


Kommer den 30 januari nästa år. I den möter vi UD:s inredningsarkitekter som berättar om hur de inreder 

ambassader och residens som skyltfönster för svensk design. Vi möter arkitekterna bakom 2012 års 

Guldstolspris och diskuterar varför varken de eller några andra av de nominerade är utbildade inredningsarkitekter. 

Å så blir det fransk miljonprogramsinspiration, intervju med HDK:s nya prefekt, 3D-skrivarnas 

genombrott, och mycket mer... Redaktionen önskar en riktigt God Jul och Gott Nytt År! 

foto: gabriel wentz

Arkitekterna och politiken 

Lär dig att förstå politikens villkor! 

Tre frukostseminarier i februari 2013 

Seminarium 1 - Välkommen till politiken! 

Tisdagen den 5 februari kl 08.00-09.30 (frukost från 07.30) på Whites kontor, Östgötagatan 100, Stockholm. 

Vi hälsar dig välkommen in i politikens inre rum. Vid detta första seminarium kommer vi att prata om 

politikens grundläggande villkor och förutsättningar och vad som styr politiska agendor och 

händelseförlopp. 

Seminarium 2 - Stockholmspolitiken – en alldeles egen spelplan 


I den stora staden, och särskilt i Stockholm, är beslutsgångar och processer mer intrikata. Vi belyser det 

genom att titta in i Stockholms stadshus. 

Seminarium 3 - Framtidens politik 


Hur ser den unga politiska generationen på villkoren och förutsättningarna för morgondagens politik? Möt 

den unga politikergenerationen - de som sitter i morgondagens kommunstyrelser och andra 

beslutsförsamlingar. 

Arrangörer och moderatorer är: 

Möt Maria Wetterstrand tidigare språkrör för Miljöpartiet och nu 

fristående samhällsdebattör, Anders Lönnberg (S), 

landstingspolitiker med en bred bakgrund i politik samt 

organisations- och näringsliv och Anders Ekegren (Fp) välkänd 

ledande politiker med ansvar för stadsbyggande i Solna stad. 

Möt tre personer med stor erfarenhet från stockholmspolitiken. 

Kristina Alvendal (M), tidigare borgarråd och initiativtagare till 

”Promenadstaden”, Olle Zetterberg som har suttit på de flesta 

chefsposterna i staden och Ulrika Francke nu VD på Tyréns och 

tidigare stadsbyggnads- och fastighetsdirektör. 

Gabriel Wikström (S) förbundsordförande SSU, 

Elina Åberg (MP) aktiv i stadsbyggnadsnämnd 

och studerar arkitektur på KTH, Henrik Nerlund(M) 

arkitekturhistoriker och tidigare borgarrådssekreterare, 

Erik Slottner (KD) debattör och 

ledamot av stadsbyggnadsnämnden. 

Ingela Lindh nu VD i AB Stockholmshem reflekterar 

över inläggen. 

Staffan Carenholm Owe Swanson i samarbete med 

Staffan Carenholm AB Owe Swanson Arkitektkontor White arkitekter 

Antalet deltagare är begränsat till 50. Plats bereds i turordning efter anmälan. 

Anmälan sker via staffancarenholm.se. Bekräftelse skickas efter gjord anmälan. 

Fullständigt program hämtar du på staffancarenholm.se. 

Avgiften för seminarieserien är 6 000 kr + moms.

POSTTIDNING 

ARKITEKTEN 

Box 5027 

SE-102 41 

Stockholm 2 0 0 7 8 1 7 3 

CREATIVE SPACES FOR YOU SINCE 1942 

BESÖK OSS PÅ STOCKHOLM FURNITURE FAIR 

5-9 Februari - Hall A, Monternr. A27:30

Stjärnskottet - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?