Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju ... - Boverket

boverket.se

Medborgardialog om vindkraft – exempel från sju ... - Boverket

Medborgardialog

om vindkraft

exempel från sju kommuner


Sju exempel

på en aktiv medborgardialog

Runt om i landets kommuner har det de senaste åren

pågått en aktiv planering för utbyggnaden av vindkraft.

Många kommuner har inom ramen för detta arbete

jobbat med medborgardialogen ett viktigt verktyg

i planeringsprocessen för att få fram en väl avvägd

och förankrad utbyggnad av vindkraften.

I den här broschyren kan du läsa om hur sju kommuner

har arbetat med dialog med medborgare och politiker.

Vi hoppas att deras arbete kan ge tips och fungera som

inspiration för andra som ska utveckla medborgardialogen

i planeringsarbetet.

Fem av kommunerna, Örnsköldsvik, Mönsterås, Ludvika,

Kristianstad och Kalmar kommun, har slutredovisat sina

planeringsinsatser för vindkraft till Boverket. Ytterligare

två kommuner, Mark och Svenljunga, har intervjuats. De

är mitt i processen av sin planering för vindkraft.

Texten bygger på intervjuer med tjänstemän på sju

kommuner som har arbetat aktivt med medborgardialog

i sin planering för vindkraft. Kommunerna har valts ut

slumpmässigt från de kommuner som har beviljats utökade

medel för medborgardialog. Kommunfakta: SCB 2011.

2

För att stödja en utbyggnad av vindkraft, har regeringen

under åren 20072010 avsatt medel till planeringsinsatser

för vindkraft. Planeringsstödet har handlagts av Boverket.

Flera kommuner har fått extra pengar för att utveckla

arbetet med medborgardialogen i planeringsprocessen.

Bland annat genom att utveckla befintliga eller nya

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Fyra vägar

till en aktiv

medborgardialog

• Att möta medborgarna

i olika mötesformer är

viktigt för en god dialog. Mindre seminarier

och workshops behövs likväl som större samrådsmöten.

• Kommunens webbplats är en bra informationsplattform

som är viktig att hålla uppdaterad med senaste nytt.

På webbplatsen kan man exempelvis genomföra enkätundersökningar

och länka till aktiviteter och material på

regional och nationell nivå.

• Direktkontakt med etablerade grupper, exempelvis

byalag, ger lättare en god dialog och ett engagemang

som är till nytta för utformningen av planförslaget.

Genom enbart en bred annonsering kan det vara svårt

att skapa engagemang bland allmänheten.

• En utvecklad medborgardialog kan vara en bra hjälp

att utveckla kommunens arbetsmetoder för planeringsarbetet

som helhet.

metoder för att föra dialoger med medborgare och

politiker vid planeringen för vindkraftsutbyggnaden.

40 procent av kommunerna som har fått beviljade medel

för planering för vindkraft har angett att de har för avsikt

att arbeta med särskilda insatser för demokratisk förankring


Intervjuer

med sju kommuner

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

3


Kalmar

kommun

I Kalmar kommun är man politiskt och folkligt överens

om att förnyelsebar energi och vindkraft är nödvändigt

för en hållbar utveckling. Kunskapen om vindkraft har

emellertid ofta visat sig vara låg, bland både medborgare

och politiker. Kalmar kommun ville därför

testa nya metoder för att nå ut till medborgarna, för

att öka både kunskap och skapa en förbättrad dialog.

Förhoppningar fanns också om att öka förståelsen om

att möjligheten att påverka lokalisering av vindkraft är

som störst i översiktsplaneskedet.

Allmänna möten tidigt i processen

Kalmar kommun har med hjälp av planeringsstödet

arbetat fram ett tillägg till översiktsplanen gällande

vindkraft. Kommmunen startade sitt arbetet med sitt

tillägg för vindkraft genom att bjuda in till allmänna

möten och genom större annonsering i dagspressen.

Direktinbjudan skickades via brev och e-post till byalag

och landskapsföreningar. Kontakterna till byalagen hade

man sedan tidigare i projekt som man arbetat med inom

organisationen Hela Sverige ska leva. Se sidan 24.

De tidiga mötena i planeringsprocessen gav medborgarna

stort utrymme att påverka och komma med

idéer och förslag. Som underlag till samrådsmötena

hade kommunen med sig kartor för deltagarna att

rita och skriva på. Kommunen hade även med sig en

landskapsanalys, som under framtagandet också kommunicerats

med allmänheten.

Möten på hemmaplan

Mötena med medborgarna ägde rum ute i hela kommu-

4

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

nen. Närheten till möteslokalen hoppades man också

skulle medföra ett högre deltagande. Erfarenhet har visat

att kommunen kunde förlagt en del möten till helger och

använt sig av exempelvis affärer som mötesplatser för att

få ytterligare spridning bland befolkningen. Det är ofta

äldre människor som engagerar sig och kommer till samrådsmötena.

Kommunen har delvis saknat deltagande

från barnfamiljer och ungdomar i vindkraftsfrågan. Om

detta betyder att barn och unga har en annan inställning

till vindkraften är svårt att veta. Kalmar kommun anser

sig behöva testa nya metoder för att även få ta del av

dessa gruppers tankar och idéer.

Information via webbplatsen

Kommunens webbplats har varit viktig för att informera

allmänheten om vindkraftsplaneringen. Kommunen har

även diskuterat att använda sig av sociala medier, men

med de extra resurser som detta kräver för uppdatering

med mera har det inte kunnat genomföras. Däremot gick

kommunen via webbplatsen ut med en enkätundersökning

kopplat till vindkraftsplaneringen. Svarsfrekvensen

var dock för låg för att dra någon slutsats.

Motstånd mot vindkraft

Invånarantal: 62 815

Yta: 1 256,91 km²

Typ av plan: ”Vindkraftsplan

för Kalmar kommun”,

tillägg till översiktsplanen

antagen 2011-02-15

Under processens gång har det i kommunen bildats

grupper som är mot en vindkraftsutbyggnaden. Kommunen

har haft en dialog med dem för att fånga upp tankar

och erfarenheter att beakta i planeringen. Denna dialog

har bland annat inneburit förnyad granskning av ett utpekat

vindkraftsområde som också delvis reviderats.


Förbättrad kommunikation

Vindkraften är en så pass komplex och engagerande planeringsfråga

att kommunen medvetet arbetat mycket över

förvaltningsgränserna. Ett arbetssätt som har uppskattats

av politikerna. Planeringsarbetet har bidragit till en förbättrad

kommunikation både inom och utom den egna

organisationen och en medvetenhet om att man behöver

vara mer aktiv i människors vardag. Det har varit ett mycket

bra sätt att arbeta fram nya metoder som kan utvecklas

ytterligare genom kommunens pågående och kommande

planeringsarbete. Kommunen har fått andra och nya kanaler

att kommunicera med medborgarna, vilket är mycket värdefullt.

Det är nödvändigt att tänka i nya banor för att engagera

människor, kliva ur trygghetszonen och skapa

en dialog med medborgarna.

Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplan med tema vindkraft.

Läs mer:

www.kalmar.se

Intervjuperson:

Planeringsarkitekt Pär Hansson,

Kommunledningskontoret

Erfarenheter

från Kalmar

• Bjud in till möten

tidigt i processen.

Annonsera brett och skicka

direktinbjudan till etablerade grupper.

• Möt allmänheten på hemmaplan. Informera och träffa

människor på platser där människor vistas till vardags,

exempelvis i mataffären. Annordna en del möten på

kvällar och helger.

• Använda och utveckla kommunens webbplats som informationsplattform

för planeringsarbetet.

• Det är viktigt att även en aktiv dialog med de personer

eller grupper som är emot etablering av vindkraft.

• Arbeta över förvaltningsgränserna inom kommunen.

• Det är nödvändigt att tänka i nya banor för att engagera

människor, kliva ur trygghetszonen och skapa

en dialog med medborgarna.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

5


Kristianstad

kommun

Kristianstads kommun hade ambitionen att ta fram

ett planeringsunderlag, i form av en landskapsanalys,

se sidan 24, som skulle vara känd för alla medborgare.

Genom att ge insyn i processen och delta i diskussionerna

önskade kommunen öka förståelsen för resonemangen

och motiven till olika beslut.

Konsult till hjälp i planeringsprocessen

För genomförandet av planeringsinsatsen och framtagandet

av en landskapsanalys engagerade kommunen

en konsult, som jobbat med liknande projekt tidigare.

I uppdraget ingick bland annat att utifrån landskapets

värden väga olika intressen mot varandra och ge rekommendationer

för utbyggnad. En styrgrupp bestående

av kommunstyrelsens arbetsutskott, presidierna från

byggnadsnämnd och miljö- och hälsoskyddsnämnd,

samt några förvaltningschefer bildades under tidig

höst 2007. Samtidigt formades en projektgrupp med

tjänstemän från berörda förvaltningar.

Seminarier och workshops

I det inledande skedet av planeringsprocessen valde

kommunen att bjuda in till dialog med öppna seminarier

och workshops. Markägare och exploatörer bjöds dock

in till egna möten utan deltagande från allmänheten.

Inbjudan, och information kring projektet, skedde i första

hand genom annonsering på kommunens webbplats

och i lokalpressen. Vid vissa tillfällen sattes affischer upp

i centrala Kristianstad och vid några tillfällen uppmärksammades

arbetet i lokalradion. Riktade inbjudningar

skickades också till exempelvis försvarsmakten och ornitologerna.

Ett antal frågor togs fram och publicerades

6

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Invånarantal: 79 543

Yta: 1 828,45 km²

Typ av plan: ”Vindbruksplan

för Kristianstads kommun”

tillägg till översiktsplanen, utställningshandling

2010-10-20

som en enkät på kommunens webbplats om hur man

ville att vindkraften skulle utvecklas i Kristianstad.

I inledningen var det svårt att få igång en dialog, men

allt eftersom processen pågick ökade intresset och engagemanget.

Diskussionerna blev livliga och under de senaste

två åren har insändare om vindkraft funnits i lokaltidningen

nästan varje vecka.

Problem att engagera alla grupper

Vid de olika mötestillfällena deltog mellan 30 till 80 personer.

Den största andelen bestod av män i 40-60-årsåldern,

medan barn och ungdomar i princip inte närvarade alls.

Kvinnor var representerade i mindre omfattning.

Hur kommunen ska engagera alla grupper av medborgare

är en fråga som de arbetar med i alla sina planärenden.

Kommunen ser det som ett problem att ett representativt

utbud av befolkningen inte nås, och jobbar

aktivt med frågan.

En kunskapsresa

Planeringsprocessen har varit en kunskapsresa för alla

inblandade.

Det engagemang som vindkraftsfrågan har väckt ute

i kommunen har påverkat både tjänstemän och politiker.

Kommunen har sett till att bli mer pålästa, och mer insatta

i frågan. Tjänstemännen har blivit mer samkörda

och kan ge tydliga besked utåt. Medborgardialogen har

också delvis medfört ett annat sätt att arbeta. Det är en

klar vinst att människor har engagerat sig i frågan.

Kortsiktigt underlättas den dagliga ärendehanteringen

och långsiktigt har kontakter etablerats som kan

användas även vid andra tillfällen.


Utnyttja etablerade mötestillfällen

Om kommunen gjort om planeringsprocessen i dag

skulle man dock inte valt att annonsera och bjuda

in till möten lika brett. Genom att använda sig av etablerade

grupper och kontakter tror kommunen att man

lättare skapar ett brett nätverk. En variant är också att

i större utsträckning bjuda in sig till andra möten för

presentation och dialog om en specifik planeringsfråga.

Kommunen har exempelvis i samband med arbetet med

ortsanalyser besökt ett föräldramöte på en skola, för en

snabb enkätundersökning. På så sätt nås en annan grupp

människor än de som vanligtvis deltar vid allmänna

samrådmöten.

Genomförd planeringsinsats:

Landskapsanalys med förslag till vindbruksplan

Läs mer:

www.kristianstad.se

Intervjuperson:

Planeringsarkitekt Marie Nilsson Shehata,

Stadsbyggnadskontoret

Erfarenheter

från Kristianstad

• Skapa en tydlig

organisation inom

kommunen bland tjänstemän

och politiker vid projektstart.

• Bjud tidigt i planeringsprocessen in till dialog genom

seminarier och workshops. Annonsera brett via webbplats,

affischering, lokalpress och riktade inbjudningar

till valda grupper.

• Anordna egna möten för markägare och exploatörer,

utan deltagande från allmänheten, för att undvika

polarisering.

• Använd och utveckla kommunens webbplats för exempelvis

enkätundersökningar och uppdaterad information

kring projektet.

• Bjud in er till andra möten, exempelvis byastämmor

eller föräldramöten på skolor, för att presentera projektet.

Det kan bidra till att engagera en bredare allmänhet

i planeringsarbetet eller nå grupper som

saknas/är svåra att nå.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

7


Ludvika

kommun

Ludvika kommun valde att ta fram fördjupningar av

översiktsplanen för två områden där utbyggnad av

vindkraft var aktuellt. Allmänhetens nyttjande av området

gjorde förankringsprocessen viktig. Kommunen

har efter antagande av de två fördjupningarna arbetat

vidare med och antagit ett tillägg till översiktsplanen

för vindkraft. I denna studie fokuseras på planeringsprocessen

kring de två fördjupningarna.

Satsning på annonsering

Inbjudan till dialog med allmänheten startades av kommunen

genom annonsering i pressen och inbjudan till

allmänna möten. Kommunen satsade på stora annonser

med vindkraftverk för att väcka uppmärksamhet. Man

affischerade också på anslagstavlor i byarna kring de

aktuella planområdena, tog kontakt med skolor, studieförbund

och föreningsliv. Riktade inbjudningar till möten

skickades till berörda sakägare och föreningar.

Brett deltagande

I de samråd som anordnades med allmänhet och vindkraftsexploatörer

deltog både politiker och kommunala

tjänstemän. Mötena ägde rum i lokaler i närheten av

planområdena. Omkring 50-60 personer deltog vid de

allmänna mötena och kommunen deltog även på vindkraftsexploatörernas

samrådsmöten. Åldersfördelningen

och könsfördelningen på möten var bra även om ungdomarna

lyste med sin frånvaro. Kommunen hade dock

en aktiv kontakt med skolor, främst högstadiet, arrangerat

studiebesök och hållit föredrag för fastighetsägare,

kommuner, länsstyrelser och vindkraftsföretag.

8

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Invånarantal: 25 810

Yta: 1 657,04 km²

Typ av plan: ”Vindkraft”

tillägg till översiktsplanen,

antagen 2010-10-28

Information via webbplatsen

Kommunen hade under arbetet en bra dialog med journalister

och planeringen för vindkraften blev väl omskriven

i lokalpressen. Under planeringsprocessen höll

kommunen också sin webbplats uppdaterad med aktuell

information och handlingar kring projekten. Även en

enklare enkätundersökning genomfördes via webbplatsen.

Frågan som ställdes var huruvida man ansåg det

okej eller inte med vindkraft i de aktuella planområdena.

Kommunikationen viktig

Kommunen hade under arbetets gång direktkontakt med

kritiska närboende, föreningar med mera vilket gav postivt

Vindkraftsparken Fjällberget-Saxberget, för vilken kommunen

tog fram en fördjupning av översiktsplanen.


esultat. Exempelvis har dialogen lett till omläggning och

förbättring av skidspår. Kontakten med allmänheten har

skett via e-post, telefon och besök i olika omfattning

beroende på engagemang och intresse.

Samråd och utställning

Vid det formella samrådet och utställningen gjordes utskick

av planhandlingarna till alla boende inom en radie

om två kilometer kring de planerade vindkraftsområdena.

Samråds- och utställningshandlingar ställdes även

ut i närliggande bibliotek, Folkets hus, på kommunens

mark- och planeringsenheten samt miljö- och byggkontor.

Kommunen upplevde det som positivt med utskick

till många närboende.

Det är möjligt att de skulle ha ökat zonen något mer,

men det finns en gräns där det är bättre med annonser

eller liknande för att nå ut.

Ökat och förändrat engagemang

Fler kritiska röster hörs dock och i dag kommer mest de

som är emot vindkraftsetableringar till samrådsmöten.

De översiktsplaner som tagits fram har dock inte blivit

överklagade, vilket däremot ett av projekten blivit. Medborgardialogen

har lett till ett större engagemang bland

allmänheten. De medborgare som var mest negativa i

början var fritidshusägare medan den lokala befolkningen

förhöll sig mer positiva. Under planeringsprocessens

gång har detta förändrats och i dag är det tvärt om.

Förändrad inställning till vindkraften

Under planeringsprocessen ökade de kritiska rösterna

gällande vindkraft i kommunen. Detta berodde till stor

del på de vindkraftsprojekt som pågick delvis parallellt

med framtagandet av de två fördjupningarna. Då var det

ganska få människor som var negativa till vindkraft i området.

En gemensam ägandegrupp bildades, vilka skulle

bli aktiva andelsägare i ett vindkraftsverk. När vindkraftsprojektet

färdigställdes kunde emellertid inte ägandegruppen

och exploatören komma överens om priset varför

vindkraftsföretaget valde att sälja samtliga vindkraftverk

till ett företag. Företaget var i sin tur inte intresserad

av att sälja vindkraftsandelar, varför ägandegruppen blev

utan andelar. Efter den händelsen förändrades det positiva

klimat som funnits kring vindkraftsverksetableringar

i kommunen. Ägandegruppen blev i slutändan dock inte

utan andelar, eftersom exploatören drog igång ett annat

projekt där det gick bättre att komma överens.

Förbättrad kontaktyta med allmänheten

Rent organisatoriskt har arbetet med den utökade demokratiska

förankringsprocessen i samband med vindkraftsplaneringen

inte förändrat något. Den arbetsgrupp som

arbetat med den översiktliga planeringen i detta projekt

finns dock kvar. Genom det utökade dialogen med medborgarna

har kommunen även fått en förbättrad kontaktyta

med allmänheten. Det händer att kommunen skickar

direktinformation till medborgarna när det är någonting

på gång angående vindkraft. Kommunen har även efter

genomförd planprocess blivit kontaktad av vindkraftsexploatörer

för tips och råd om hur man anordnar en

god medborgardialog.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

9


Genomförd planeringsinsats:

Två fördjupningar av översiktsplanen

Läs mer:

www.ludvika.se

Intervjuperson:

Planarkitekt Torkel Berg,

Miljö- och byggkontoret

10

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Erfarenheter

från Ludvika

• Skapa en tydlig organisation

inom kommunen

bland tjänstemän och

politiker.

• Bjud tidigt i planeringsprocessen in till dialog genom

seminarier och workshops. Annonsera via webbplats,

affischering, lokalpress och riktade inbjudningar till

valda grupper.

• Anordna egna möten för markägare och exploatörer,

utan deltagande från allmänheten.

• Använd och utveckla kommunens webbplats för

exempelvis enkätundersökningar och uppdaterad

information kring projektet.

• Bjud in er till andra möten, exempelvis föräldrarmöten

på skolor, för att presentera projektet. Det kan bidra till

att engagera en bredare grupp i planeringsarbetet.


Invånarantal: 33 845

Yta: 1 017,78 km²

Typ av plan: Vindkraftsutredning

(under arbete)

Marks kommun har under 2010 påbörjat arbetet med

att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan.

I samband med detta arbete tog man tidigt kontakt

med kommuninvånarna för att hämta in kunskap och

synpunkter och på detta sätt bädda för en väl förankrad

översiktsplan. I detta förankringsarbete diskuteras

även vindkraftsfrågan, en av de aktuella planeringsfrågorna

i kommunen.

Flera vindkraftsintressenter har hört av sig till kommunen

för etablering av vindkraft. För att bedöma dessa förfrågningar,

och för att utreda förutsättningar för vindkraft i

kommunen, jobbar man med ett planeringsunderlag för

vindkraft. Planeringsunderlaget kommer att arbetas in

i översiktsplanen.

Kartläggning av vardagslivet

Tidigt i planeringsprocessen ville kommunen engagera invånarna

i en kunskapsuppbyggnade process. Detta för att

få ett bra planeringsunderlag, fånga in synpunkter och starta

en dialog. Med hjälp av en konsult genomfördes en vardagslivskartläggning

under vintern 2010-2011. Kommuninvånarna

jobbade i grupper med att förteckna och beskriva

viktiga platser, företeelser och sociala funktioner för just

deras del av kommunen, samt tankar och idéer om utveckling.

Inledningsvis rörde frågeställningarna kommunens

planering och utveckling i stort. Inriktning på vindkraftsfrågan

har därefter tagits upp på seminarier och i en workshop.

Inbjudan genom många kanaler

De tidiga insatserna för att engagera medborgarna startades

genom kontakt med byalag, hembygdsföreningar,

Marks

kommun

idrottsföreningar med flera Med byalagen hade kommunen

tidigare en etablerad kontakt och i de flesta kommundelar

har just byalagen varit en sammanhållande drivkraft

i vardagslivskartläggningen.

Genom olika kanaler som telefonsamtal, utskick, affischering,

annonser i lokaltidningen och på kommunens hemsida,

bjöd kommunen in till deltagande i planeringsprocessen.

Alla har varit välkomna att ansluta sig till de 20-tal

grupper som har deltagit i vardagslivskartläggningen och

på så sätt vara med och påverka.

Seminarier och workshop

Två seminarier öppna för allmänheten, samt en workshop

har genomförts. Det inledande seminariet behandlade

hållbar utveckling och trender i omvärlden. Det andra

Artikel från Hallands nyheter om arbetet med den nya

översiktsplanen i Marks kommun.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

11


seminariet fördjupade sig i några för kommunen viktiga

teman som företagande, regionalt sammanhang samt

vindkraft. Flera inbjudna sakkunniga pratade om de olika

aspekterna av vindkraften och seminariet avslutades med

en paneldiskussion. Båda seminarierna var välbesökta

med cirka 100 intresserade åhörare.

Vid workshopen, som avslutade vardagslivskartläggningen,

möttes representanter för de grupper som jobbat med kartläggningen

och kommunens politiker och tjänstemän.

Omkring 60 deltagare jobbade i grupper med de strategiska

frågorna som kartläggningarna och den politiska beredningsgruppen

tagit upp. Markanspråk för olika planeringsfrågor,

som exempelvis vindkraft, diskuterades också. Resultat av

workshopen kompletterade det inlämnade materialet.

Resultat och deltagande

Flera hundra människor har hittills jobbat och engagerat

sig i arbetet med kommunens nya översiktsplan. Önskemål

om att bredda grupperna gällande köns- och åldersfördelning,

samt människor med olika kulturella bakgrund, har

varierat mellan de olika grupperna. Kommunen har varit

varit medveten om detta från början, men man har inte

velat styra arbetssättet för mycket.

Resultatet av arbetet med vardagslivskartläggningen är

av varierande omfattning och kvalitet beroende på grupp.

Generellt sett utgör det dock en innehållsrik och värdefull

komplettering till kommunens övriga planeringsunderlag.

En rapport som sammanställer de inlämnade vardagslivskartläggningarna,

samt iakttagelser från seminarierna och

workshopen är under framtagande. Under hösten 2011

kommer arbetet med planeringsunderlaget för vindkraft

liksom arbetet med själva planförslaget att intensifieras.

12

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Erfarenheter

från Mark

• Bjud in till dialog

tidigt i planeringsprocessen

via etablerade kontakter

som byalag, idrottsföreningar, hembygdsföreningar med mera.

• Låt medborgarna kartlägga sin vardagsmiljö som

underlag för planeringen.

• Använd olika informationskanaler för att bjuda in och

kommunicera med allmänheten under planeringsprocessen.

• Lägg ner tid och kraft på att engagera alla grupper i

samhället så att planförslag verkligen representerar

hela befolkningen.

• Var noga med och planera för återkoppling samt löpande

information om arbetet.

Kommunen siktar på att skicka ett förslag till en ny kommunomfattande

översiktsplan för samråd i början på 2012.

Genomförd planeringsinsats:

Planeringsunderlag för ny översiktsplan

Läs mer:

www.mark.se

Intervjuperson:

Översiktsplanerare Sandra Trzil,

Kommunledningskontoret


Invånarantal: 55 073

Yta: 8 484,87 km²

Typ av plan: ”Vindkraft i

Örnsköldsvik”, tillägg till

översiktsplanen antagen

2008-12-15

I Örnsköldsviks kommun påbörjades arbetet med ett

tillägg till översiktsplanen för vindkraft under 2007.

I kommunen fanns då redan 11 vindkraftverk som

kommit till efter initiativ från exploatörer. Verken är

lokaliserade längs med kusten, öster om E4, och har

blivit mycket kritiserade på två av de tre aktuella

platserna. Platserna bedömdes därför av kommunen

inte som lämpliga för en fortsatt utbyggnad.

Kommunen valde i stället att inrikta sig på inlandet

efter att Uppsala universitets vindberäkningar visat

på goda vindförutsättningar där.

Områden med höga naturvärden

Geografiskt koncentrerade man sig till de områden där

de visste att det fanns intresse för vindkraftsetableringar.

Dessa områden är belägna på högplatåer i inlandet med

höga naturvärden som till exempel rester av gammelskogar

och rovfågelhäckningsplatser. Här finns även ett av

Sveriges tätaste bestånd av häckande kungsörn. Därför

var det angeläget att arbeta tillsammans med den ideella

naturvården, Örnsköldsviks naturvårdsförening och

Ångermanlands Ornitologiska förening, vid utformning

av planförslaget. De har en kunskap som ingen annan

har vilket gjorde det angeläget att få med dem från start.

Sekretessen kring kungsörnen medför dock en viss problematik.

Informellt och muntligt kan man få kunskap

om kungsörnen, men man får det inte skriftligt.

Bred annonsering och etablerade kontakter

Inför uppstarten av vindkraftsplaneringen sökte kommunen

aktivt upp de föreningar och aktörer som tidigare

visat sig engagerade i frågan. Man bjöd in till offentliga

Örnsköldsvik

kommun

möten via annonser, affischering och en direktkontakt

med en person i varje berörd by. Genom olika lansbygdsutvecklingsprojekt

hade kommunen en hel del kontakter

sedan tidigare. Kommunens webbplats var också en

viktig plattform för att sprida material och information

till kommuninvånarna. Lokaltidningen, Örnsköldsviks

Allehanda, blev tidigt intresserade av frågan och skrev

flera större artiklar före samrådsskedet. Man rapporterade

också från de offentliga möten som hölls.

Kontakt med samebyarna

Kontakt togs vidare även med de tre samebyarna i kommunen.

En av de berörda samebyarna valde dock att inte

delta. I arbetet med vindkraftsplaneringen fick varje

sameby utse en kontaktperson. Kommunen genomförde

sedan ett möte tillsammans med varje sameby. Anledningen

till att man delade upp samebyarna till varsitt

samrådsmöte var att inte i onödan dra upp eventuella

konflikter som kunde finnas mellan byarna sedan tidigare.

Kommunen var flexibel i val av plats för samrådsmötena,

vilket gjorde att de två samråden genomfördes i

andra kommuner.

Vindkraften och rennäringen

Syftet med dialogen med samebyarna var att de olika

näringarna, vindkraftsnäringen och rennäringen, skulle

fungera tillsammans. Det var således viktigt att klargöra

hur näringarna fungerade, och att samebyarnas intressen

skyddades. Några av de representanter som kom från

rennäringen kan ha kommit i kläm, då Sametingets formella

remissvar kom att skilja sig mycket från de signaler

som gavs under samrådet. Kommunen drog dock slut-

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

13


satsen att föreslagen plan mycket väl går att förena med

rennäringens behov.

Öppet samtalsklimat

Kommunen tycker att man genom de 11-12 offentliga

möten som anordnades runt om i byarna fick igång ett

konstruktivt samtalsklimat. Underlaget för mötena var

kartbilder av de möjliga vindkraftområden som accepterats

i samarbetet med ideell naturvård, och mycket av

diskussionerna rörde sig kring effekter på berörda lokalsamhällen.

De offentliga mötena fick en öppen, transparent,

tillåtande och positiv karaktär. Transparensen i

medborgardialogen innebar att kommunen presenterade

möjliga vindkraftområden och därefter ställde frågan;

vad tycker ni? Detta angreppssätt gav bra möjlighet för

deltagarna att komma med synpunkter och påverka lokaliseringarna.

Kommunen gjorde också ett medvetet val

att under planeringsprocessen inte använda några kartor

med ägarbeteckningar. Fokus låg på att finna de lämpligaste

områden för vindkraft, oavsett ägareförhållanden.

Dessutom ville kommunen inte skapa konflikter, med

olika antaganden om att någon talade i egen sak för att

tjäna pengar på sin mark.

Bred uppslutning

Många av kommunerna har uppgett att de har haft svårt att

engagera framför allt yngre deltagare. Örnsköldsviks kommun

utgör ett undantag. Sett ur ett statistiskt urval av befolkningen

har de lyckats dra till sig mycket yngre deltagare

utan några speciella insatser. Skolklasser har också varit aktiva

genom exempelvis grupparbeten om vindkraft.

14

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Planprocessen en plattform för möten

Under planeringens gång tog ett antal exploatörer kontakt

med kommunen och deltog på samrådsmötena.

Kommunen skulle ta fram vindkraftområden för cirka 20

verk vilket intresserade de större vindkraftsintressenterna

framför kooperativ. Planprocessen blev därmed en

plattform där allmänhet, exploatörer och ideell naturvård

kunde mötas och konflikter kunde överbryggas.

Kunskapsutbyte kunde ske om att örnar exempelvis behöver

uppåtvindar för att lyfta medan vindkraftsexploatörer

undviker uppåtvindar av energimässiga skäl.

Grund skapad för en god dialog

Det goda erfarenhetsutbytet och kontakten med invånarna

förvånade vissa exploatörer, med erfarenheter från

andra delar av Sverige. Många exploatörer berättar nu

om vilken bra dialog de har med befolkningen. Många

idéer har initierat av boende, som genom dialog omvandlats

till planer eller förslag till lokalisering av vindkraftverk.

Det är mycket lite synpunkter vid tillståndsförfrågningar

och tillståndsprocesserna har hittills gått

väldigt snabbt och konfliktfritt. Det ärende som stött på

problem beror på att den sökande inte har följt kommunens

rekommendation om att kontakta den ideella naturvården.

Lokalt delägande av vindkraft

En av de frågor som visat sig viktig i diskussionerna kring

vindkraften är bitterheten kring det som hände då vattenkraften

byggdes ut. Mark skövlades och förstördes och

inga möjligheter gavs att själv säkra sitt energibehov.


Kommunen har därför sett det som angeläget att ge möjlighet

till lokalt delägande för vindkraft. Vilket också

finns med som riktlinje i översiktsplanen. Som en direkt

följd av detta har det bildats föreningar bland berörda

markägare. Anledningen till detta är att de tillsammans

bättre ska klara av förhandlingar med vindkraftsexploatörer.

På kommunen tycker de att det är bra att de har lyft

frågan om delägande. För befolkningen ger vindkraftsetableringen

även en trygghet rent tillväxtmässigt i

inlandet, genom stuguthyrning, restaurangverksamhet

med mera. Dessutom bidrar vindkraften till en positiv inställning

bland medborgarna lokalt.

Lugna formella processer

Samrådsskedet och utställningsskedet fungerade väl,

bland annat då mycket av de synpunkter som skulle ha

uppkommit redan avhandlats. Då planeringsprocessen i

Örnsköldsvik frigjort sig från markägarproblematiken blev

utrymmet litet för enskilda markägare som önskade få

bygga vindkraft på egen mark. Av den anledningen överklagade

en markägare planen. Vid prövning fick emellertid

kommunen rätt.

Förändrat arbetssätt inom kommunen

Kommunens arbetssätt har påverkats av vindkraftsplaneringen.

Just nu arbetar man med ett tillägg till översiktsplanen

för strandskydd med samma metodik kring medborgardialogen

som i vindkraftsplanen.

Erfarenheter

från Örnsköldsvik

• Bjud in till dialog tidigt

i planeringsprocessen

genom bred annonsering

och via etablerade kontakter.

• Berörs särskilda intressen, som exempelvis naturvård

och rennäringen, är det viktigt att ha en tät dialog

med berörda.

• Håll möten på plats ute i kommunen. Transparens i medborgardialogen

är viktig. Presentera inte färdiga förslag.

• Använd inte kartor med ägarbeteckningar. Fokusera på

att finna de lämpligaste områden för vindkraft, oavsett

ägareförhållanden.

• Använda planprocessen som en plattform för allmänhet,

exploatörer och ideell naturvård för kunskapsutbyte och

för att överbrygga konflikter.

Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft

Läs mer:

www.ornskoldsvik.se

Intervjuperson:

Anders Lindström

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

15


Svenljunga

kommun

I Svenljunga kommun är man mitt uppe i arbetet med

att ta fram ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft.

För att öka förståelsen för vindkraftsplaneringen och

få ett bredare kunskapsunderlag har man sett det som

viktigt med en utökad medborgardialog. Planeringsstödet

gav möjlighet att anlita en konsult för att ta

fram själva planeringsunderlaget, vilket skapade

bättre möjligheter för kommunen att möta invånarna

och knyta nya kontakter.

Kontakt med etablerade byalag

Planeringsprocessen startades med att de etablerade

byalagen kontaktades. Kommunstyrelsen hade sedan

tidigare regelbunden kontakt med dessa grupper för att

bland annat informera om aktuella frågor inom kommunen.

Inne i centrala Svenljunga använde sig kommunen

sig av en grupp från ett tidigare Leader-projekt, se sidan

24. Det finns dock en liten skillnad mellan hur mycket

engagemang de centrala delarna och byalagen har

kunnat uppbåda.

Uppgift att peka ut lämpliga vindkraftsområden

Kommunen bjöd in sig själva till byalagens möten och

presenterade projektet. Byalagen fick information från

kommunen både politiskt och tjänstemannamässigt,

vad som fanns att beakta och vilka mål och frågeställningar

som var aktuella. Därefter fick de en uppgift att

lösa. Byalagen skulle utifrån sina perspektiv bland annat

peka ut en lämplig plats för vindkraftsetablering. Det var

inte tillåtet att föreslå platser i norra Svenljunga om man

bodde i de södra delarna eller tvärt om.

16

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Invånarantal: 10 288

Yta: 992,75 km²

Typ av plan: Vindbruksplan,

tillägg till översiktsplanen,

under arbete.

Regelbunden kontakt

Kommunen besökte därefter byarna regelbundet för

dialog och kunskapsinhämtning. Intresset för frågan

ökade kontinuerligt. Vissa byalag la så mycket som 50

timmar per person för planeringsuppgifterna. I genomsnitt

var det mellan 20 och 25 personer i varje byalag.

Man bidrog med andra ord i hög grad i arbetet och förde

ett samhällsplaneringsmässigt resonemang. Man kunde

till exempel protestera kring lokalisering av vindkraft

en viss plats, därför att det stod i konflikt med bebyggelsen

och dess framtida utveckling.

Referensgrupper

Byalagens styrelse utgjorde en referensgrupp. Kommunen

hade även en referensgrupp med vindkraftsintressenter.

En politisk styrgrupp och en politisk arbetsgrupp

fanns också till förfogande under planarbetet. Kommunen

provade att engagera elnätsägarna som en referensgrupp,

men intresset att delta var tyvärr inte så stort.

Webbplatsen viktig informationskanal

Webbplats har hela tiden varit en viktig plattform för

kommunen att nå ut med aktuell information. Planförslaget

ligger kvar även efter samrådet och utställningsprocessen,

som en service till medborgarna.

Svårt att engagera alla

De grupper som varit enklast att engagera är befintliga

grupper med aktiva personer. Många gånger har de funnits

just i byalagen. Byalagen består i stor del av människor

från 30-40 år och uppåt. Representativiteten mellan


män och kvinnor är relativt jämn, men däremot har de

yngre åldersgrupperna varit svåra att nå. När det gäller

invånare med utländskt härkomst, finns de framför allt

inne i centrala Svenljunga. I dessa områden har kommunen

haft svårare att engagera befolkningen överlag. Dels

för att etablerade nätverk har varit svagare här, dels för

att de centrala delarna har fler begränsningar gällande

vindkraftsetableringar. Markägarna har hållit en låg profil

under arbetets gång, troligtvis för att inte bli anklagade

för att agera i eget intresse.

Ökad kunskap om planering

Vinsterna med arbetssättet för vindkraftsplaneringen är

både kortsiktiga och långsiktiga. Engagemanget och intresset

har ökat, och det har tillkommit allt mer folk i byalagen.

Långsiktigt har befolkningen fått upp ögonen för

vad de kan påverka i planeringen. De är engagerade och

kunniga. Politikerna har varit med på alla möten ute i

kommunerna, och processen har blivit mycket uppskattad.

Medborgarna skriver i dag brev direkt till kommunstyrelsen

för att exempelvis förtydliga sina ställningstaganden

kring en viss fråga.

Förändrat arbetssätt inom kommunen

Vidare har den utökade demokratiska förankringssättet

förändrat hela kommunens arbetsgång. Politikerna har

anammat sättet att arbeta kring medborgardialogen i flera

kommunala processer. Det finns många mindre projekt,

genom skolor eller föreningar, som använder dialogen

som forum och arbetssätt.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har också fått klartecken

från politikerna att i kommande översiktsplanearbete

jobba vidare med utvecklad arbetsmetod. Politikerna

får på det sättet en god bild om hur medborgarna ser

på utvecklingen i kommunen.

Viktigt med återkoppling

I uppstartandet av nya planeringsprocesser ser man ett

behov av att vara än mer aktiva i startskedet och sälja in

idén till byalagens styrelser på en bredare front. Därigenom

får byalagen möjlighet att dra mer folk till sina möten.

Kommunen kan också hjälpa till att marknadsföra

byalagens möten genom annonsering eller tryckning av

affischer. I det fortsatta planeringsarbetet ser kommunen

också det som angeläget att vara tydlig med olika intresseavvägningar

och motivera beslut. Detta för att bland

annat visa på hur olika synpunkter och förslag tas tillvara

i utformningen av planförslaget.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

17


Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft

Läs mer:

www.svenljunga.se

Intervjuperson:

Susanne Norberg

18

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Erfarenheter

från Svenljunga

• Engagera byalagen

tidigt i processen och

låt dem hjälpa till att engagera

folk ute i kommunen.

• Möt och informera allmänheten på hemmaplan.

Bjud in er till etablerade möten för att presentera och

diskutera projektet.

• Bilda referensgrupper med representanter från olika

berörda och intressenter.

• Använda och utveckla kommunens webbplats som

informationsplattform för planeringsarbetet.

• Ta till vara ny kunskap och erfarenheter i utvecklingen

av kommunens arbetsgång, inte endast gällande

samhällsplaneringen.

• Var tydlig med hur inkomna förslag och idéer tas till

vara och motivera väl ställningstaganden som görs

i själva översiktsplanen.


Invånarantal: 12 909

Yta: 945,78 km²

Typ av plan: ”Vindbruksplan

för Mönsterås kommun”,

tillägg till översiktsplanen,

antagen 2010-03-29

I Mönsterås kommun har man valt att arbeta fram ett

tillägg till översiktsplanen för vindkraft. En fråga som

överlag engagerar invånarna i Mönsterås. För att finna

de bästa platserna för en utbyggnad av vindkraft tyckte

kommunen att det krävdes en utökad medborgardialog.

Att möta motståndet och föra en bred dialog i

översiktsplanearbetet kändes viktigt för att i slutändan

få fram en väl förankrad översiktsplan.

Inbjudan till allmänheten

Kommunen startade tillsammans med en konsult upp

planprocessen genom en bred inbjudan till allmänheten

till seminarium. Konsultens ansvar var att ta fram planeringsunderlag

för detta möte. Ett 60-tal personer deltog,

ganska jämt fördelat men med en viss övervikt mot äldre

personer. Yngre personer var överlag dåligt representerade

i arbetet som helhet.

Tydlig organisation

Under det inledande mötet presenterades och diskuterades

målsättningar, krav, restriktioner och förutsättningar

för vindkraftens utbyggnad i kommunen. Förutom detta

arrangerade kommunen en workshop där olika utvecklingsscenarios

för vindkraften diskuterades. Därefter arbetade

konsulten fram vindbruksplanen i samarbete med

kommunens styrgrupp, bestående av tjänstemän och politiker

från olika förvaltningar. Kommunens översiktsplanegrupp

höll i det praktiska arbetet kring projektet.

Mönsterås

kommun

Information via webbplatsen

Under hela planeringsarbetet arbetade kommunen

aktivt med sin webbplats. Där presenterades aktuellt

material och information om planprocessen. Under

samma period pågick också arbete med vindkraften på

regional nivå, varför information om aktiviteter på denna

nivå fick en naturlig länk till kommunens planering

via hemsidan. Även kontakt med media hjälpte att informera

allmänheten om pågående vindkraftsplanering.

Bättre överblick och fördjupade kunskaper

Kommunen hade gärna önskat sig att de hade fått en

bredare uppslutning och ett större engagemang från

allmänheten i planeringsprocessen. Arbetet har likväl

bidragit till att kommunen genom allmänheten fått en

bättre överblick och fördjupade kunskaper. Tillägget

till översiktsplanen för vindkraft har dessutom lett till

en lättare handläggning vid lovgivning. På lång sikt ser

de också att man arbetat fram ett beslutsunderlag med

bra lagstöd. Den demokratiska förankringsprocessen

ledde till att planen överklagades, men kommunen fick

rätt i och med att planprocessen utförts korrekt.

Kan påverka kommunens arbetssätt

Ännu återstår att se om den utökade medborgardialogen

kommer att leda till ett förändrat arbetssätt gällande

planärenden i stort inom kommunen.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

19


Genomförd planeringsinsats:

Tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft

Läs mer:

www.monsteras.se

Intervjuperson:

Anders Andersson

20

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

Erfarenheter

från Mönsterås

• Bjud in allmänheten

till seminarium tidigt i

planeringsprocessen. för att

informera och diskutera om förutsättningar,

krav, målsättningar med mera.

• Jobba med olika scenarios för utbyggnaden

av vindkraft i dialogen med allmänheten.

• Skapa en tydlig organsiations för projektet.

• Använd och utveckla kommunens webbplats som

informationsplattform kring projektet.


Läs mer...

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

21


Mer information

Leader

Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader

är det de som som bor och verkar i området som driver

utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges

landsbygd. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som

utvecklar landsbygden. Leader är en del i arbetet med att

nå målen i landsbygdsprogrammet. Läs mer: www.sjv.se

Hela sverige ska leva

Runt om i Sverige finns cirka 4 700 lokala utvecklingsgrupper.

De kan ha olika namn, som byalag, samhällsförening

eller intresseförening. Gemensamt är att de består

av människor som gått samman och bestämt sig för att

forma sin bygds eller sitt närområdes framtid. Oftast hittas

en lokal utvecklingsgrupp på landsbygden eller i små

samhällen, men de finns även här och var i storstäderna.

En lokal utvecklingsgrupp representerar den lokala

allmännyttan och arbetar med det som är viktigt för

människorna i just den bygden. Det kan vara att ta över

skolan, bygga ett vindkraftverk, arbeta med lokal turism

eller underlätta för företagen i bygden. Vissa arbetar

med alltihop. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är

en medlemsorganisation för dessa grupper och för ett

fyrtiotal organisationer som valt att stödja arbetet genom

att bli medlemmar. Organisationens uppgift är bland annat

att ge råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och

tillhandahålla redskap för framgångsrikt lokalt arbete.

Läs mer: www.helasverige.se

Landskapsanalys

Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan

människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella

22

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

utan handlar även om ljud, doft, känsla, minnen och

associationer. I den europeiska landskapskonventionen

definierar Europarådet landskap som ”ett område sådant

det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet

av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller

mänskliga faktorer”. Landskapskonventionen betonar att

landskapets ständiga förändring också är en naturlig del

av landskapets utveckling. Eftersom landskapet är en del

av människors livsmiljö och har stor betydelse för människors

identitet understryker konventionen vikten av

att människor kan delta aktivt i utvecklingen av landskapet.

År 2009 tog Boverket i samverkan Riksantikvarieämbetet,

Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Lantmäteriet

fram Idéskriften Vindkraften och landskapet.

Den ska både inspirera och vara ett praktiskt stöd i arbetet

med landskapsanalys i planerings- och tillståndsprocesserna

när det gäller vindkraft. Här ses landskapsanalys

som ett verktyg för både hushållning med landskapets

resurser och för en konstruktiv dialog om vindkraftens

påverkan på landskapet.

Läs mer och ladda ner idéskriften på:

www.boverket.se/webbokhandel eller: www.raa.se.

Ortsanalys

En dialog om den egna orten kan bli en oväntad upptäcktsfärd

som leder till konkret utveckling av nyupptäckta

möjligheter. Samtidigt kan befintliga kvaliteter

ses med nya ögon och tas till vara. Men en förnyelse av

synen på den egna orten kan naturligtvis vara en jobbig

kamp mot gamla väl inridna käpphästar och den egna

hemmablindheten.

År 2006 gav Boverket en vägledning om hur man kan


göra en ortsanalys, Lär känna din ort!. Rapporten beto-

nar vikten av att göra breda ortsanalyser av våra tätorter,

mindre städer och i stadsdelar i större städer. I rapporten

presenteras olika metoder för en ortsanalys samt en spelplan,

tänkt som ett hjälpmedel i processen. Ladda ner

vägledningen på: www.boverket.se/webbokhandel.

Uppsala universitets vindberäkningar

Vindkartering är en modellberäkning av vindhastighet

och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer.

Dataunderlaget för Uppsala universitets vindkartering

består av medelvindar på tre för vindkraft intressanta

höjder, 49, 72 och 103 meter ovan nollplansförskjutningen

med en rumslig upplösning på 1 kvadratkilometer.

Läs mer: www.energimyndigheten.se.

Fullbordat faktum en studie av förankringsprocesser

i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun

Piteå kommun har påbörjat arbetet att ta fram ett tillägg

till översiktsplanen för vindkraft. Inför detta arbete har

man låtit ta fram en utredning om hur medborgardeltagandet

påverkat tidigare planprocesser. Utredningen heter

”Fullbordat faktum en studie av förankringsprocesser

i samband med vindkraftsetableringar i Piteå

kommun”. Denna ska fungera som ett underlag vid

utformning av metoder kring dialog med medborgarna

i planprocessen. Läs mer och ladda ner studien på:

www.pitea.se.

Projekt vindbruk i västerbottens län

Under perioden oktober 2009 till augusti 2011 driver

Länsstyrelsen Västerbotten projekt Vindbruk i Västerbottens

län. Projektets övergripande syfte och mål är att ta

fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i länet.

Inom projektet har man bland annat tagit fram en

rapport om vad som kännetecknar ett bra samråd. Här

redogörs för vad som kännetecknar ett bra samrådsförfarande

mellan vindkraftprojektörer och en allmänhet när

en stor vindkraftsanläggning ska byggas.

Läs mer och ladda ner rapporten på:

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.

Medborgardialog om vindkraft exempel från sju kommuner

23


Box 534, 371 23 Karlskrona

Besök: Drottninggatan 18

Telefon: 0455-35 30 00

Webbplats: www.boverket.se

200 kommuner planerar vindkraft

Boverket administrerar sedan 2007 ett stöd till planeringsinsatser

för vindkraft. Syftet med stödet är att genom planeringsinsatser

klarlägga förutsättningarna för utbyggnad av

vindkraftsanläggningar. Fokus ligger på att i översiktsplanen

skapa planmässig beredskap för en utbyggnad av vindkraft.

Stödet, som gick att söka till och med år 2010, har slagit väl ut

och över tvåhundra kommuner och femton länsstyrelser har

sökt medel för översiktsplanering eller planeringsunderlag

med fokus på vindkraft. Samtliga planeringsinsatser ska

vara avslutade före utgången av 2011. En uppföljning och

utvärdering av stödet ska redovisas till regeringen senast

den 31 december 2012.

Boverket följer nu kommunerna och länsstyrelsernas

arbete. Under 2011 och 2012 genomförs undersökningar och

studier baserade på frågeställningar relevanta för planeringsstödet.

Denna broschyr är en del i uppföljningen.

Materialet presenteras löpande på Boverkets webbplats.

Några exempel:

• Stöd till planering för vindkraft fyra exempel

• Miljöbedömning av översiktsplaner för vindkraft

en studie av MKB-centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet

• Vem har fått stöd till vad? statistik och länkar

Boverket oktober 2011. Illustrationer: Emma Franzén. Foto, omslag: Stephan Berglund/Bildarkivet.se. Upplaga 1. ISBN (pdf): 978-91-86827-42-7

More magazines by this user
Similar magazines