God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller ...

Boverket 

God bebyggd miljö – förslag till nytt 

delmål för buller inomhus 

– resultat från projektet BETSI

God bebyggd miljö – förslag till 

nytt delmål för buller inomhus 

– resultat från projektet BETSI 

Boverket juni 2010

2 

Titel: God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller inomhus 

– resultat från projektet BETSI 

Utgivare: Boverket juni 2010 

Upplaga: 1 

Antal ex: 300 

Tryck: Boverket internt 

ISBN tryck: 978-91-86342-56-2 

ISBN pdf: 978-91-86342-57-9 

Sökord: BETSI, byggnaders tekniska utformning, God bebyggd miljö, 

miljökvalitetsmål, buller, inomhusmiljö, hälsa, ljudisolering, enkäter, 

förslag. 

Dnr: 10124-5246/2006 

Omslagsfoto: första raden – Conny Fridh/Johnér bildbyrå, Stephan 

Berglund/Bildarkivet.se, Dan Lepp/Johnér bildbyrå. Övriga bilder 

Boverket. 

Publikationen kan beställas från: 

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona 

Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 

Fax: 0455-819 27 

E-post: publikationsservice@boverket.se 

Webbplats: www.boverket.se 

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. 

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. 

© Boverket 2010

Förord 

Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en beskrivning av det 

svenska byggnadsbeståndet. Särskilt fokus har lagts på att få fram 

underlag om skador och bristande underhåll, samt uppgifter för 

utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 

Boverkets projekt BETSI, Byggnaders energianvändning, tekniska 

status och innemiljö, har samlat in uppgifter om det svenska 

byggnadsbeståndet med hjälp av besiktningar och mätningar i byggnader 

samt enkäter till boende. Dessa uppgifter ligger till grund för Boverkets 

svar på regeringens frågor. 

Regeringsuppdraget om byggnaders tekniska utformning m.m. 

överlämnades till regeringen i september 2009 och kommer att 

kompletteras med ett antal fördjupningsrapporter varav denna, God 

bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller inomhus – resultat från 

projektet BETSI, är en. 

Till denna fördjupningsrapport biläggs rapporten Analys av enkäter, 

besiktningar och förslag till mål av Christian Simmons, Simmons akustik 

& utveckling AB, som också ansvarar för sakinnehållet i bilagan. 

Boverkets projektledare har varit Hans-Olof Karlsson Hjorth. 

Karlskrona juni 2010 

Martin Storm 

avdelningschef 

3

Innehåll 

Förord............................................................................................. 3 

Sammanfattning ............................................................................. 7 

Buller inomhus................................................................................ 9 

Delmål för buller inom God bebyggd miljö.................................... 15 

Buller – hur är läget 2010? ........................................................... 17 

BETSI ................................................................................................. 17 

Miljöhälsorapport 2009....................................................................... 21 

Styrmedel för buller ...................................................................... 23 

Boverkets förslag till delmål för buller inomhus ............................ 27 

Uppföljning av målet för buller inomhus............................................. 28 

Åtgärder för att nå målet .................................................................... 28 

Målkonflikter och synergier ................................................................ 29 

Konsekvenser av förslaget till delmål för buller inomhus.............. 31 

Referensalternativ .............................................................................. 31 

Samhällsekonomiska konsekvenser.................................................. 31 

Kostnadseffektivitet ............................................................................ 32 

Kostnader för att uppnå målet............................................................ 33 

Slutsatser ........................................................................................... 34 

Referenser.................................................................................... 37 

Bilaga 1, Simmons, C. (2009). Analys av enkäter, besiktningar och 

förslag till mål. Konsultrapport. ..................................................... 39 

Sammanfattning ................................................................................. 43 

Inledning............................................................................................. 51 

Enkäter – analys................................................................................. 53 

Besiktningar – analys ......................................................................... 91 

Samband mellan exponering och störning......................................... 97 

Förslag till delmål för ljudmiljö i bostäder ......................................... 109 

Konsekvensbedömning – byggnadstekniska åtgärder .................... 111 

Bilaga 2 Utdrag ur Boverkets rapport ”Så mår våra hus 

Redovisning av regeringens uppdrag beträffande byggnaders 

tekniska utformning m.m.” .......................................................... 123 

Bilaga 3 M2006/5756/Bo Uppdrag till Boverket beträffande 

byggnaders tekniska utformning m.m......................................... 131 

5

Sammanfattning 


Denna rapport ger förslag till miljökvalitetsmål för buller inomhus. 

Förslaget är baserat på resultat från Boverkets regeringsuppdrag avseende 

byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö, BETSI. 

Data från uppdraget omfattar dels besiktningar av småhus, flerbostadshus 

och lokaler och dels enkäter till boende i småhus och flerbostadshus. Inga 

ljudmätningar har utförts. 

Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns idag ett befintligt 

delmål om buller med fokus på trafikbullerstörningar. Att inomhusbuller 

inte omfattas har konstaterats i flera utredningar, där man också ansett ett 

sådant mål önskvärt. Boverket föreslår därför att delmålet God 

inomhusmiljö inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kompletteras 

med en strecksats enligt följande: 

År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan 

negativt. Därför ska det säkerställas att: 

Alla byggnader uppfyller de krav på bullerskydd som gäller för nya 

byggnader. I undantagsfall accepteras en avvikelse från 

nybyggnadskraven med högst 5 dB. 

Inomhusbuller – motiv till målet 

I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. 

Trafikintensiteten har ökat inom samtliga trafikslag, vilket är en av de 

faktorer som behandlas i det befintliga delmålet för buller från trafik. 

Även byggnaderna själva och de boendes livsstil ger upphov till buller, 

vilket ligger till grund för det nya förslaget till mål för buller i 

inomhusmiljön. 

Det är belagt att bullerstörningar påverkar hälsan negativt på olika 

sätt, exempelvis genom att orsaka försämrad förmåga att uppfatta tal och 

andra ljud, sömnstörning, andra fysiologiska effekter på blodtryck mm, 

nedsatt prestationsförmåga samt i vissa fall direkta hörselskador. Det 

finns ett samband mellan den upplevda störningen och den faktiska nivån 

på bullret. 

I BETSI har bullersituationen kartlagts i bebyggelsen genom 

besiktningar men även genom enkäter till de boende i småhus och 

flerbostadshus. Resultaten av dessa enkäter visar att i flerbostadshus 

besväras upp till 25 procent av de boende av enskilda störningskällor. 

Analysen av resultat från BETSI fokuserar på flerbostadshus eftersom det 

är där de stora störningsupplevelserna finns. I småhus är den största 

störningskällan vägtrafik, som behandlas i trafikbullerdelmålet. 

De bedömningar som redovisas i rapporten baseras på en kombination av 

besiktningsresultat, enkätresultat och tidigare erfarenheter. 

7

8 

Buller – åtgärder för att nå målet 

Boverket föreslår uppföljning av målet via den årliga miljömålsenkäten 

som Boverket tillsammans med länsstyrelserna skickar till kommunerna. 

Det kan vara svårt att göra prioriteringar av vilka av föreslagna åtgärder 

som ska göras först. Förändringen i ljudnivå måste uppgå till mellan 4 

och 8 dB, beroende på frekvens och störningskälla, för att människor ska 

uppleva en faktisk förändring. Bullerdämpande åtgärder måste därför 

komma upp i dessa nivåer för att uppfattas som en förbättring. Dessutom 

finns det flera typer av buller som bidrar till störningsupplevelsen vilket 

medför att om man sänker ljudnivån från en källa, kan helt plötsligt en 

annan bullerkälla bli dominerande för störningen. 

Mängden åtgärder som behövs för att uppnå målet bedöms översiktligt 

motsvara drygt 50 000 flerbostadshus i växlande omfattning beroende på 

vilken konstruktion som är aktuell. Exempelvis beräknas ”Betongbjälklag 

tjocklek 16–19 cm” förekomma i 20 procent av flerbostadshusen, 

företrädelsevis i byggnader byggda före 1975. Av dessa behöver cirka 

hälften åtgärdas, dvs. 10 procent av flerbostadshusen totalt. Omfattningen 

av andra åtgärder har bedömts på liknande sätt. 

Åtgärdsbehovet för att uppnå målet till år 2020 utgår från att bostäder 

som idag inte bedöms uppfylla målformuleringen ska åtgärdas, dvs. de 

som överstiger nybyggnadskraven med maximalt 5dB. Bevarandekrav 

kan i praktiken göra det svårt att alltid nå dit. Det betyder att en viss del 

av det befintliga bostadsbeståndet inte kommer att åtgärdas trots att 

ljudmiljön inte är tillfredsställande enligt målet. I samband med 

ombyggnader är det därför lämpligt att mäta upp utgångsläget och gärna 

även undersöka vilka ljud de boende uppfattar som störande i sina 

bostäder. Då hittar man med stor sannolikhet dolda fel som 

stickprovsmätningar inte fångar upp, exempelvis ljudläckage i springor 

och stomljud. 

Buller – samhällsekonomiska konsekvenser 

Boverkets förslag att införa ett nytt mål för inomhusbuller beräknas kräva 

ljudrelaterade åtgärder i knappt en tredjedel av samtliga flerbostadshus, 

totalt cirka 50 000 byggnader. Antal boende i dessa byggnader beräknas 

till cirka 1,2 miljoner personer. Uppskattningsvis uppgår kostnaderna för 

de åtgärder som krävs för att nå målet i dessa byggnader till omkring 25 

till 50 miljarder kronor. Den genomsnittliga kostnaden per boende som 

fått en förbättrad ljudmiljö beräknas variera mellan 20 800 och 41 700 

kronor. Kostnaderna finansieras av fastighetsägarna och det är oklart om 

dessa kostnader kan övervältras på de boende. 

Förbättrad ljudmiljö i byggnader kan ge samhällsekonomiska vinsterna 

till följd av mindre hälsopåverkan på grund av buller. Detta har vi inte 

tagit med i beräkningarna. Vid uppfyllande av det föreslagna målet för 

buller inomhus bedömer Boverket att fler än 90 procent av de boende 

kommer att uppleva ljudmiljön i sin bostad som tillfredställande eller bra.

Buller inomhus 

Delmålet God inomhusmiljö under miljökvalitetsmålet God bebyggd 

miljö kommer ursprungligen från regeringens proposition 2001/02:128 

Vissa inomhusmiljöfrågor. Propositionen beskrev också behovet av 

uppföljning för att komma till rätta med fukt, mögel, buller och kemiska 

ämnen samt att förbättra luftkvaliteten inomhus i framför allt skolor och 

förskolor. Regeringsuppdraget BETSI har, förutom buller inomhus, 

omfattat bland annat också fukt och mögel samt uppföljning av det 

befintliga inomhusdelmålet avseende ventilation och radon. Dessa frågor 

behandlas i andra fördjupningsrapporter. 

Till följd av propositionen om vissa inomhusmiljöfrågor tillsattes 

utredningar om plan- och bygglagstiftningen, om byggfelsförsäkring, om 

byggnadsdeklarationer samt om möjligheterna till utvidgande av 

fastighetsregistret att även omfatta uppgifter om radonstatus, OVK-status 

samt uppgifter om byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med 

EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Sedan dess har 

byggfelsförsäkring och lagstiftning om energideklarationer införts, 

inklusive ett register för energideklarationer som också medger 

kartläggning av radon- och av OVK-status. 

Denna rapport ger förslag till miljökvalitetsmål för buller inomhus. 

Förslaget är baserat på resultat från Boverkets regeringsuppdrag avseende 

byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö, BETSI. 

Data från uppdraget omfattar dels besiktningar av småhus, flerbostadshus 

och lokaler och dels enkäter till boende i småhus och flerbostadshus. Inga 

ljudmätningar har utförts. 

Vad är buller? 

I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Den 

senaste tiden har trafikintensiteten ökat inom samtliga trafikslag, vilket är 

en av orsakerna till dagens trafikbullerproblem. Även våra byggnader och 

vårt sätt att leva i övrigt ger upphov till buller. Buller definieras som 

oönskat ljud. Ljud är tryckförändringar i luften, som sprids som 

vågrörelser och uppfattas som ljud av örat. Ljud karaktäriseras av sin 

styrka, ljudtryck och antalet svängningar per sekund, ljudets frekvens. 

9

10 

Styrkan anges i decibel, dB. Decibelskalan för ljudtrycksnivåer är 

logaritmisk med nollpunkten vald vid det lägsta hörbara ljudet för en 

människa med god hörsel. En ökning av ljudtrycksnivån med 8–10 dB 

upplevs av örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 55 dB 

upplevs alltså dubbelt så starkt som 45 dB. Människans öra är olika 

känsligt för olika frekvenser. Ljudets frekvenser vägs därför vid 

mätningar för att få ett sammanfattningsvärde, ett hörselanpassat mått. Avägning 

tillämpas för normala frekvenser och ljudstyrkor och skrivs med 

mätvärdet dBA. Då ljudtrycksnivåerna varierar anges de som ekvivalent 

ljudnivå över en viss tid. Maximalnivån anger ljudnivån vid en enskild 

ljudhändelse. Buller är alltså olika störande och skadligt beroende på flera 

olika faktorer, som förutom exempelvis frekvens kan vara vilken typ av 

ljud och tid på dygnet, vilket gör bullerproblematiken särskilt 

komplicerad. 

Hälsoeffekter av buller 

Buller påverkar hälsan och möjligheten till en god livskvalitet. 

Hälsoeffekterna och störningsupplevelsen beror av till exempel vilken typ 

av buller det är, vilken styrka och frekvens det har, hur det varierar över 

tiden och vilken tid på dygnet det förekommer. Dessutom är individer 

olika känsliga och störningsupplevelsen är olika i olika situationer. Nedan 

beskrivs de främsta direkta och indirekta effekterna på hälsa och 

välbefinnande mycket kortfattat. 

Allmän bullerstörning 

Allmän bullerstörning inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn, 

samt upplevelsen av obehag och irritation. Hur störande bullret upplevs 

beror i stor utsträckning på egenskaper hos ljudet, men också på 

skillnader hos olika individer. 

Försämrad förmåga att uppfatta tal och annat 

Buller gör det svårare att uppfatta tal och andra ljud genom att talljudet 

maskeras. En stor del av befolkningen är särskilt känslig för 

bullerstörningar som påverkar möjligheten att uppfatta tal. Mest känsliga 

är äldre, personer med nedsatt hörsel samt skolbarn och personer som 

tillägnar sig ett främmande språk. 

Sömnstörning 

Ostörd sömn är en förutsättning för att vi ska fungera både fysiskt och 

mentalt. Sömnstörningar är därmed en mycket allvarlig effekt av buller. 

De primära effekterna av sömnstörning är bland annat svårighet att 

somna, uppvaknanden, förändringar i hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck. 

Dessutom följer trötthet, nedstämdhet och minskad prestationsförmåga. 

Fysiologiska effekter 

Det är inte helt klarlagt i vilken utsträckning bullerexponering ökar risken 

för hjärt-kärlsjukdom, men flera studier tyder på fysiologiska


förändringar till följd av bullerexponering 1 . Det handlar om ökade nivåer 

av stresshormon i blodet, kärlsammandragningar, ökad hjärtfrekvens, 

ökat blodtryck och immunologiska förändringar. 

Som exempel på hur vi störs av buller anges att vid 50 dBA blir 10–25 

procent av befolkningen ganska eller mycket störda och vid 55 dBA blir 

10–25 procent av befolkningen mycket störda. Vid 65 dBA finns även 

risk för bullerorsakat högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom. 2 

Nedsatt prestationsförmåga 

Studier har visat på ett samband mellan bullerexponering och nedsatt 

prestationsförmåga i tankekrävande uppgifter. Främst är det 

uppmärksamheten, förmågan till problemlösning, minnesförmågan och 

läsinlärningen som försämras. Även inlärning påverkas alltså negativt av 

bullerexponering, och barns inlärning påverkas mer än vuxnas. 3 

Hörselskador 

Hörselskador orsakas främst av höga och långvariga ljudnivåer. 

Bullernivåer upp till 70 dBA väntas inte orsaka hörselförsämring hos de 

allra flesta. Hörselskadande buller är därmed främst ett problem i 

arbetslivet där särskilt höga ljud kan förekomma. 

Samband mellan bullerexponering och hälsopåverkan 

För att kunna värdera förändringar i exempelvis bullerexponering krävs 

att vi känner till hur buller påverkar hälsan. Sådan information får man 

genom så kallade exponerings-responsfunktioner (eller exponeringsresponssamband, 

ER-samband). Dessa beskriver sambandet mellan 

exponering (av exempelvis buller) och påföljande hälsoeffekter. För 

buller är de specifika sambanden mellan bullerexponering och de olika 

hälsoeffekterna inte helt klarlagda, men några ER-samband framgår av 

tabellen nedan. Sammanställningen är hämtad från en rapport där 

Konjunkturinstitutet ställt samman olika värderingar av luft- och 

bullerrelaterade hälsoproblem. 4 

För att underlätta tolkningen av sambanden i tabellen använder de 

följande exempel. För att beräkna antalet förväntade hjärtinfarkter 

(sjukdomsfall) av en bullernivå motsvarande LDEN = 70 dB(A) görs 

följande beräkning: (0,028*70) – 1,75 = 0,21 ytterligare hjärtinfarkter 

bland 1 000 individer, enligt tabell 1.1, rad fyra. 5 

1 

Exempelvis Haralabidis et al (2008), Björk et al (2006), Bluhm et al (2007), Eriksson et 

al (2007), Selander et al (2008), Babisch (2006). 

2 

Tyst i bullerbyn, SKL, 2008 

3 

Exempelvis Hygge et al (2002), Haines et al (2002) och Stansfeld et al (2005). 

4 

Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade problem. Forslund et al, 

2007 

5 

LDEN är ett viktat medelvärde för ljudtrycksnivån dag-kväll-natt, där störningar olika 

tider på dygnet ges olika vikt. 

11

12 

Tabell 1.1. ER-samband för stressrelaterade effekter och sömnstörningar 

på grund av bullerutsläpp 

Ändpunkt Förväntad effekt a) 

(per 1000 exponerade vuxna) 

Hjärtinfarkt, dödlig, förlorade levnadsår 0,084 LDEN – 5,25 

Hjärtinfarkt, icke dödlig, sjukhusvistelse 

(dagar) 0,504 LDEN – 31,5 

Hjärtinfarkt, icke dödlig, arbetsfrånvaro 

(dagar) 0,896 LDEN – 56 

Hjärtinfarkt, förväntade sjukdomsfall 0,028 LDEN – 1,75 

Kärlkramp, sjukhusvistelse (dagar) 0,168 LDEN – 10,5 

Kärlkramp, arbetsfrånvaro (dagar) 0,684 LDEN – 42,75 

Kärlkramp, förväntade antal sjukdagar 0,240 LDEN – 15 

Högt blodtryck, sjukhusvistelse (dagar) 0,063 LDEN – 4,5 

Sömnstörningar, vägtrafik 0,62 ( LAeq,23-07h– 43,2) b ) 

Sömnstörningar, järnvägstrafik 0,32 (LAeq, 23-07h – 40,0) c ) 

Sömnstörningar, flygtrafik 0,48 (LAeq,,23-07h – 32,6) d) 

a) Tröskelvärdet är 70 dB(A) LDEN med undantag för b) 43,2 dB(A), c) 40 dB(A) och 

d) 32,6 dB(A); Övriga antaganden: Hjärtinfarkt, 7 förlorade levnadsår per dödlig 

hjärtattack i genomsnitt; basrisk för hjärtinfarkt: 0,005; sannolikhet för överlevnad 

av hjärtinfarkt: 0,7; basrisk för kärlkramp: 0,0015; LAeq, 23-07h bedömt utanför 

den mest exponerade fasaden. 

Källa: Forslund et al (2007), hänvisar till Bickel et al (2006) och De Kluizenaar et al (2001). 

Hälsorelaterade samhällskostnader 

Buller påverkar alltså hälsan negativt, vilket resulterar i 

samhällsekonomiska kostnader. Dessa består bland annat av direkta 

kostnader, som sjukvårdskostnader, och indirekta kostnader för 

produktionsbortfall. Psykosociala kostnader för mänskligt lidande och 

obehag tillkommer, och är ofta svåra att värdera. Vi känner inte till de 

specifika sambanden mellan bullerexponering och de olika 

hälsoeffekterna, och det är därför svårt att bedöma hur stora hälsoeffekter 

buller leder till. Därmed är kostnaderna som dessa hälsoeffekter är 

förknippade med svåra att uppskatta. 

Den vanligaste metoden för att värdera bullerexponering har hittills 

varit hedoniska prismetoden. Metoden innebär att skillnader i 

fastighetspriser vid olika bullerexponering speglar individers värdering av 

exponering för buller. Ett problem med den här metoden är att det är svårt 

att använda det framtagna värdet på andra platser och för andra källor. 

Dessutom förutsätter det att individen känner till alla hälsoeffekter en viss 

exponering har, vilket troligtvis sällan är fallet. I brist på direkta 

värderingsstudier är det alltså hedoniska prisstudier som ligger till grund 

för de värden som finns tillgängliga idag. De värderingar som framför allt 

är relevanta i dagsläget är de så kallade ASEK-värden som myndigheten 

Trafikanalys, tidigare SIKA – Statens institut för kommunikationsanalys, 

presenterar samt svenska delen av EU-projektet ExternE. 

Trafikanalys, ny myndighet sedan 1 april 2010 

Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkylvärden presenterar via 

Trafikanalys, tidigare SIKA, så kallade ASEK-värden som utgår från


antagandet att störningsgraden ökar med tilltagande takt ju högre 

bullernivån är. Värderingen baseras på ekvivalentnivåer, dvs. 

genomsnittlig ljudnivå för en viss tidsperiod. Man använder också vikter 

för att beakta skillnader i genomsnittlig ljudnivå inomhus respektive 

utomhus. 

Det samhällsekonomiska värdet av bullerstörningar utgörs av direkta, 

medvetna störningar samt ackumulerade omedvetna störningar, där de 

ackumulerade omedvetna störningarna utgörs av kostnader för 

exempelvis sjukvård och produktionsbortfall. Det är svårt att avgöra hur 

stor del av individens samlade bullerstörning som kommer till uttryck vid 

en hedonisk värdering (som alltså ligger till grund för värdena nedan). 

Ackumulerade omedvetna störningar värderades inte i de tidigare 

versionerna av kalkylvärdena, men ska nu vara inkluderade (SIKA 2008). 

I övrigt är nedanstående värden (ASEK4) en uppdaterad och justerad 

version av tidigare kalkylvärden (t.ex. ASEK3). 

Tabell 1.2. Rekommenderade kalkylvärden för buller från vägtrafik, 2006 

års prisnivå. Källa: SIKA (2008) 

Vägbuller inomhus 

(fasadreduktion 25 dBA) 

Buller 

(dBA) 

Ekv.nivå 

Bullervärde 

kr/utsatt och 

år 

Vägbuller utomhus Vägbuller utom- och 

inomhus 

(fasadreduktion 25 dBA) 

Buller 

(dBA) 

Ekv.nivå 

Bullervärde 

kr/utsatt och 

år 

Buller 

(dBA) 

Ekv.nivå 

13 

Bullervärde 

kr/utsatt och 

år 

25 0 50 0 50 0 

26 149 51 93 51 243 

27 299 52 187 52 485 

28 448 53 299 53 747 

29 597 54 411 54 1 008 

30 765 55 523 55 1 288 

31 933 56 635 56 1 568 

32 1 101 57 747 57 1 848 

33 1 288 58 859 58 2 147 

34 1 475 59 989 59 2 464 

35 1 680 60 1 120 60 2 800 

36 1 885 61 1 251 61 3 136 

37 2 091 62 1 400 62 3 491 

38 2 333 63 1 549 63 3 883 

39 2 595 64 1 736 64 4 331 

40 2 893 65 1 941 65 4 835 

41 3 267 66 2 184 66 5 451 

42 3 752 67 2 501 67 6 254 

43 4 424 68 2 949 68 7 374 

44 5 320 69 3 565 69 8 886 

45 6 496 70 4 331 70 10 827 

46 7 915 71 5 283 71 13 198 

47 9 576 72 6 384 72 15 961 

48 11 424 73 7 616 73 19 041 

49 13 385 74 8 923 74 22 308 

50 15 550 75 10 379 75 25 929

14 

Bland annat i Danmark används ovanstående kvantifierade samband vid 

bullervärdering. I SIKA (2008) hänvisas till en omräkning till svenska 

förhållanden vad gäller befolkning och spridning i olika bullerzoner 

motsvarar kostnaderna för direkta och medvetna störningar ca 3,24 

miljarder kr/år och kostnaderna för ackumulerade störningar 1,35 

miljarder kr/år, dvs. totalt 4,59 miljarder kr/år i 1999 års priser. Därtill 

kommer människors betalningsvilja, (SIKA, 2008). 

Svenska ExternE 

Värderingen av de bullerrelaterade effekterna utgår inom ExternE från en 

hedonisk prisstudie. Resultatet från studien har bearbetats vidare och 

översatts till ett så kallat NSDI-värde 6 , vilket i sin tur speglar en 

betalningsvilja för att undvika bullerrelaterat obehag som uppgår till cirka 

160 kr per dB(A), person och år. 7 

6 Noise Sensitivity Depreciation Index (NSDI) används för att kunna jämföra 

bullervärderingar från olika hedoniska prisstudier och speglar den procentuella 

fastighetsprisförändringen i förhållande till bullerexponering. 

7 Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade problem. Forslund et al, 

2007

Delmål för buller inom God 

bebyggd miljö 

Det finns idag både riktvärden och miljökvalitetsmål som avser buller 

från trafik. Här redovisas de existerande målen, samt de förslag till 

förändringar av det befintliga bullerdelmålet som presenterades av 

Boverket i samband med den fördjupade utvärderingen av 

miljökvalitetsmålen 2007. 

Riktvärden 

Riksdagen antog 1997 följande riktvärden för trafikbuller. Riktvärden 

för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av 

bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av 

transportinfrastruktur, fastställda av riksdagen 1997: 

30 dBA – dygnsekvivalentnivå, inomhus (under 24 timmar) 

45 dBA – maximalnivå, inomhus nattetid (kl. 22-06) 

55 dBA – dygnsekvivalentnivå, utomhus vid fasad 

70 dBA – maximalnivå, uteplats i anslutning till bostad 

Miljökvalitetsmål 

Delmål 3 Buller inom God bebyggd miljö lyder: 

”Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande 

de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska 

ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.” 

Den nuvarande formuleringen har kritiserats för att både vara svår att 

följa upp och ha för låg ambitionsnivå. Enligt den senaste fördjupade 

utvärderingen är osäkerheten i uppföljningen så stor att det är svårt att 

säga om delmålet kan uppnås i tid. 8 Det finns också synpunkter om att 

8 Buller – underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. 

Boverket 2007. 

15

16 

målet skulle bli mer träffsäkert om det uttrycks i termer av hälsa och 

välbefinnande istället för i termer av specifika ljudnivåer. 9 

Eventuell förändring av det befintliga bullerdelmålet 

Miljömålsrådet föreslog i samband med den fördjupade utvärderingen 

2008 följande nya målformulering 10 : 

”Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska till år 2020 

minska med minst 5 dBA jämfört med 1998, främst genom minskat 

källbuller. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar 

och att de mest bullerutsatta människorna och bostadsmiljöerna 

prioriteras samt att riktvärdena inomhus i bostadsrum uppnås.” 

Miljömålsrådets förslag skiljer sig från det som Boverket lämnade i 

samband med den fördjupade utvärderingen av miljömålet God bebyggd 

miljö 2007 11 , 12 . Boverket föreslog då följande formulering: 

Delmål 2020 

Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska minska med 5 

dBA jämfört med 1998 genom mindre källbuller. Dessutom ska ingen 

inomhus i bostadsrum utsättas för ljudnivåer om mer än 5 dBA över 

riktvärdena. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar 

och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras. 

Långsiktigt mål 2050 

Det förekommer ingen olägenhet för människors hälsa eller betydande 

negativ påverkan i övrigt på grund av buller från transportsystemen. 

Komplettering av det befintliga delmålet för buller 

Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns idag ett befintligt 

delmål om buller med fokus på trafikbullerstörningar. Att inomhusbuller 

inte omfattas av det befintliga delmålet för buller har konstaterats i flera 

utredningar, och har också framförts att ett sådant mål vore önskvärt. 

Boverkets ansats har därför varit att arbeta parallellt med att föreslå ett 

mål för buller inomhus eftersom det både motiveras och behandlas något 

annorlunda än buller från trafik. 

9 

Enligt exempelvis MISTRA:s forskningsprogram Ljudlandskap för bättre hälsa. 

10 

Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 

2008. 

11 

God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet 2007. Boverket 2007. 

12 

Buller – underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. 

Boverket 2007.

Buller – hur är läget 2010? 

Trafik är den vanligaste källan till buller, vilket gör att bullerproblemen 

till stora delar är storstadsproblem. I många kommuner finns inga större 

bullerproblem och riktvärdena överstigs sällan. Detta behandlas i God 

bebyggd miljö delmål 3, buller från trafik. 

Resultaten från BETSI visar läget i landets byggnader inklusive inre 

ljudkällor. BETSI utfördes som besiktningar av fackmän samt till viss del 

enkäter till de boende 

Socialstyrelsen genomför vart fjärde år en miljöhälsostudie som i 

stället utgår från Sveriges befolkning. Nedan beskrivs resultaten för de 

två studierna. Socialstyrelsens återkommande studie baseras på en enkät 

som skickas ut till ett stort antal privatpersoner. 

BETSI 

Resultaten från BETSI-undersökningen behandlades och analyserades av 

en konsult, och dennes utförliga rapport bifogas i bilaga 1. 13 I bilagan 

sammanfattas och kommenteras bland annat resultaten från enkäterna 

som redovisas i tabellerna 1.3 och 1.4 samt ges åtgärdsförslag till hur 

målet rent fysiskt ska kunna uppnås. Här är några utdrag: 

Vilket buller är det som stör mest och som stör flest? 

Undersökningar visar att vid bullerexponering finns ett samband mellan 

den upplevda störningen och den faktiska nivån på bullret. 

I BETSI har bullersituationen kartlagts i bebyggelsen genom 

besiktningar men även genom enkäter till de boende i småhus och 

flerbostadshus. Resultaten av dessa enkäter visar att i flerbostadshus 

besväras en knapp fjärdedel av de boende av enskilda störningskällor, se 

tabell 1.3. I småhus ser störningsbilden något annorlunda ut, se tabell 1.4 

13 Analyser av enkäter, besiktningar och förslag till mål. Simmons, C. 2009. 

17

18 

Tabell 1.3. Andel boende (i procent) som störs i varierande grad av 

buller i flerbostadshus. Hänsyn har tagits till att inte alla har samtliga 

störningskällor. 

Störs 

inte 

alls 

Störs 

inte 

särskilt 

mycket 

Störs 

ganska 

mycket 

Störs 

mycket 

Inifrån byggnaden, från: 

ledningar och rör 53 36 7 2 1 

ventilation/fläktar (inomhus) 63 28 5 2 1 

röster, radio/TV, musik eller 

liknande från grannar 

38 43 11 4 4 

skrapljud, fotsteg, dunsar eller 


35 42 14 5 4 

nöjeslokal i fastigheten 84 11 3 1 1 

trapphus, hissar 

Utifrån, från: 

55 32 8 3 2 

ventilation/fläktar/värmepumpar 79 16 2 1 2 

vägtrafik 44 34 12 6 4 

tågtrafik 80 17 2 1 1 

flygtrafik 80 16 2 1 0 

Tabell 1.4. Andel boende (i procent) som störs i varierande grad av 

buller i småhus. Hänsyn har tagits till att inte alla har samtliga 

störningskällor. 

Störs 

inte 

alls 

Störs 

inte 

särskilt 

mycket 

Störs 

ganska 

mycket 

Störs 

mycket 

Inifrån byggnaden, från: 



röster, radio/TV, musik eller 


87 11 1 0 0 



88 11 1 0 0 


trapphus, hissar 

Utifrån, från: 

99 1 0 0 0 


vägtrafik 66 26 5 1 1 



Störs 

oerhört 

mycket 

Störs 

oerhört 

mycket 

Analysen av resultat från BETSI fokuserar på flerbostadshus eftersom det 

är där de stora störningsupplevelserna finns. I småhus är den största 

störningskällan vägtrafik, som behandlas i trafikbullerdelmålet i God 

bebyggd miljö. I arbetsmiljöer är det arbetsgivaren som har ansvar för att 

miljöerna är tillfredställande och därför behandlas inte heller 

bullersituationen i arbetsmiljöer i Boverkets analys. Ljudnivån kan bidra 

till produktivitetsnedsättning om inte ljudmiljön på arbetsplatsen är 

tillfredsställande. Bedömning av kostnader för föreslagna åtgärder i 

rapporten omfattar endast flerbostadshus. 

De bedömningar som redovisas nedan baseras på en kombination av 

besiktningsresultat, enkätresultat och tidigare erfarenheter. Vad som är


buller består till stor del av subjektiva uppfattningar. Den mänskliga 

uppfattningen av ljud gör att förändringen i ljudnivå måste uppgå till 

mellan 4 och 8 dB, för att människor ska uppleva en förändring. 

Bullerdämpande åtgärder måste alltså komma upp i dessa nivåer för att 

uppfattas som en förbättring. Dessutom finns det flera typer av buller som 

bidrar till störningsupplevelsen vilket medför att om man sänker 

ljudnivån från en källa, kan helt plötsligt en annan bullerkälla bli 

dominerande för störningen. Alltså blir det svårt att göra prioriteringar 

om vilka av föreslagna åtgärder som ska göras först. 

Vad behövs för att minska buller inomhus? 

Mängden åtgärder som behövs för att uppnå målet kan bedömas 

översiktligt med hjälp av det tillgängliga underlaget från BETSI. Det 

saknas dock mätdata och underlag för beräkningar av ljudisolering och 

ljudnivåer. Behovet bedöms motsvara drygt 50 000 flerbostadshus i 

växlande omfattning beroende på vilken konstruktion som är aktuell. 

Tabell 1.5. Åtgärder i inomhusmiljön som krävs för att nå det föreslagna 

målet. 

Byggelement Alternativa åtgärder Isolerar ljud från 

Betongbjälklag tjocklek 

16-19 cm 

Betongbjälklag tjocklek 

20 cm eller mer 

a) Limma nytt trägolv el. 

golvskiva+ matta ovanpå 

befintligt golv på intakt 

sandbädd 

b) Skrota befintligt golv/ 

spackel/ sand, gjut upp 

bjälklaget till 460 kg/m2 , ny 

golvbeläggning i 

stegljudsklass 7 

c) Skrota befintligt golv, 

lämna ev. kvar sanden, lägg 

nytt flytande golv i 

stegljudsklass 8A 

Ny golvbeläggning i 

stegljudsklass 7 (parkett el 

matta) 

Träbjälklag a) Skrota befintligt golv, rikta 

upp golvbjälkar, nya 

dämplister, undergolv, 

parkett el. matta. 

b) Undertak av 2x13 mm 

gips på frihängande 

reglar/pendlar 

Betongprefab och a) Fogar och sprickor tätas 

murade väggar 

b) Gipsskiva hellimmas 

Träväggar, lättbetong i 

innerväggar 

Installationer, t.ex. fläkt, 

hiss, tvättstuga, WC, 

tappvatten, rörfixtur, 

köksskåp 

Fristående 2x13 mm gips på 

70 reglar, 45 mm mineralull i 

spalten 

a) Stomljudsdämpning, 

b) ljuddämpare överhörning, 

radiatorventiler 

Röster, TV, musik, 

steg, skrap 


steg, skrap 

19 


steg, skrap, dunsar, 

vibrationer i inredning 

Röster, TV, musik 

Röster, TV, musik 

Ljud inom byggnaden

20 

Exempelvis beräknas ”Betongbjälklag tjocklek 16–19 cm” förekomma 

i 20 procent av flerbostadshusen, företrädelsevis i byggnader byggda före 

1975. Av dessa behöver cirka hälften åtgärdas dvs. 10 procent av 

flerbostadshusen totalt. De andra åtgärderna har gåtts igenom på liknande 

sätt och omfattningen har bedömts. 

Därutöver finns det åtgärder som tangerar åtgärder som kan behövas 

för att uppfylla det befintliga bullerdelmålet inom God bebyggd miljö, 

men som också förhindrar annat buller utifrån som buller från 

installationer, industrier med mera. 

Tabell 1.6 Fasadåtgärder som kan krävas för att nå det föreslagna målet 

Byggelement Alternativa åtgärder Isolerar ljud från 

Ytterväggar, tunga, Täta sprickor (beständigt Ljud från yttre 

träväggar med tegelmur mtrl) 

installationer mm. 

Ytterväggar, lätta, a) 2x13 mm gips inv., Ljud från yttre 

(plankvägg eller 

dikt 


träregelstomme) 

b) 2x13 mm gips inv., 

frist 70-reglar 

c) 2x13 mm mineralskiva, 

utvändig. 

beklädnad 

Fönster a) Utbyte till ljudfönster Ljud från yttre 

b) Ny ytterbåge, 8 mm 

glas, tätlister, ny 

drevning 

c) Ny tung isolerruta i 

innerbågen 


Uteluftsintag Dämpinsats i vägg eller Ljud från yttre 

påbyggd invändigt installationer mm 

Besiktningarna omfattade inte ljudmätningar eller detaljerad 

dokumentation av ingående konstruktioner som hade kunnat användas för 

beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer, men besiktningspersonerna 

gjorde en bedömning av ljudmiljön ute och inne. Avsaknaden av underlag 

medför att det har varit svårt att bedöma vilka åtgärder som krävs för att 

man ska nå uppställda mål och framförallt i vilken omfattning åtgärder 

måste vidtas. Bedömningarna grundas därför på en kombination av 

besiktningsresultat, allmän byggnadsakustisk erfarenhet och 

enkätresultaten. 

Åtgärdsbehovet för att uppnå delmålen till år 2020 presenteras i 

tabellerna 1.5 och 1.6. Utgångspunkten har varit att bostäder som inte ens 

uppfyller målformuleringen, dvs. överstiger nybyggnadskraven med 

maximalt 5dB, ska åtgärdas. De principiella åtgärder inom byggnaden 

som föreslås syftar till att nå upp till samhällets minimikrav på 

nyproducerade bostäder. Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att 

alltid nå dit. Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet 

inte kommer att åtgärdas trots att ljudmiljön inte är tillfredsställande 

enligt målet.


Det är väsentligt att effekterna av vidtagna åtgärder uppgår till minst 

4 dB och helst 8 dB för att de boende ska uppleva en tydlig förbättring av 

ljudmiljön. Man bör undvika att vidta enstaka åtgärder utan att försäkra 

sig om att övriga krav uppfylls. I samband med ombyggnader är det 

därför lämpligt att mäta upp utgångsläget och gärna även undersöka vilka 

ljud de boende uppfattar som störande i sina bostäder. Då hittar man med 

stor sannolikhet dolda fel som stickprovsmätningar inte fångar upp, 

exempelvis ljudläckage i springor och stomljud. Åtgärder som har 

förankrats hos de boende kan öka den upplevda kvaliteten i bostaden och 

ge fler motiv för de kostnader som uppstår. Vid ändring av byggnader bör 

också de eventuella akustiska konsekvenserna tänkas över. 

Miljöhälsorapport 2009 

Socialstyrelsens miljöhälsorapport visar att andelen av befolkningen som 

störs av vägtrafik har ökar från 9 till 12 procent mellan 1999 och 2007, 

vilket innebär en ökning med cirka 200 000 personer. 8,6 procent av 

befolkningen (13 procent i flerbostadshus respektive 5,1 procent i 

småhus) har sitt sovrumsfönster i ett bullerutsatt läge (dvs. mot en större 

gata, trafikled, järnväg eller industri) och 18 procent (25 respektive 13) 

något fönster i ett bullerutsatt läge. 

Ungefär lika stor andel av befolkningen störs av spårtrafikbuller som 

flygbuller, trots att ca tio gånger fler utsätts för spårtrafikbuller än för 

flygbuller. Det stämmer med uppfattningen att flygbuller stör betydligt 

mer än exempelvis spårtrafikbuller vid samma exponeringsnivåer. 

Näst vägtrafik är ljud från grannar den vanligaste störningskällan. 

Andelen störda har inte ökat sedan 1999. Detsamma gäller buller från 

fläktar. Det finns skillnader mellan stora och små städer respektive 

mellan flerbostadshus och småhus, där andelen boende som störs av 

buller är större i storstäder och i flerbostadshus. 14 

14 Miljöhälsorapport 2009. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet 2009. 

21

Styrmedel för buller 

De flesta styrmedel som reglerar buller är av administrativ art, men det 

finns också en rad åtgärder som finansieras genom olika former av 

bidrag. Här beskrivs kortfattat de mest väsentliga styrmedlen och 

åtgärderna. 

Administrativa styrmedel 

Boverkets byggregler 

För nybyggnadstillfället finns krav på att byggnader ska utformas så att 

uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. 15 I byggreglerna 

hänvisas i ett allmänt råd till att de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass 

C enligt SS 25267 för bostäder respektive SS 25268 för vissa lokaler ska 

uppfyllas av byggherren. 16 

Även vid ändring av byggnad finns regler avseende buller, även om 

kraven inte är lika specifika. I princip gäller samma regler som vid 

nybyggnad, men vid ändring ska hänsyn även tas till ändringens 

omfattning och byggnadens förutsättningar. 17 

Boverkets allmänna råd vid planering 

Boverket har gett ut allmänna råd om buller i planeringen. De allmänna 

råden avser bl.a. lokalisering och placering av bebyggelse och principer 

för intresseavvägningar. 18 Boverket har 2010 gett ut allmänna råd särskilt 

om flygbuller i planeringen. 19 

15 

Boverkets byggregler – BBR. BFS 1993:57. 

16 

Ljudklass C motsvarar ljudförhållanden som är tillfredsställande för en majoritet av de 

boende. Standarden anger olika krav för exempelvis luftljudsisolering och reduktionstal, 

stegljudsisolering, ljudtrycksnivå och efterklangstid. 

17 

Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR. Boverkets allmänna råd 1996:4, ändrad 

genom 2006:1. 

18 

Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och 

spårtrafik. Boverkets allmänna råd 2008:1. 

19 

Flygbuller i planeringen – Handbok och allmänna råd. Boverket 2010. 

23

24 

Miljöbalken 

Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd till stöd för tillämpningen av 

miljöbalken avseende buller inomhus. Dessa allmänna råd gäller för 

bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas 

rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används 

som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, 

vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. 20 

Naturvårdsverket meddelar också föreskrifter med stöd av 

Miljöbalken. Utomhus finns riktlinjer från Naturvårdsverket när det gäller 

Buller från industriverksamhet, Buller från skjutfält och skjutbanor och 

Buller från byggplatser. De sistnämnda riktlinjerna innehåller även 

inomhusriktvärden. 

Arbetsmiljölagen 

Arbetsmiljöverket ger med stöd av Arbetsmiljölagen ut föreskrifter om 

arbetsmiljöer, bland annat beträffande buller. 

EU-direktiv om omgivningsbuller 

EU införde år 2002 ett direktiv om bedömning och hantering av 

omgivningsbuller. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom 

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen ska 

stora kommuner, Trafikverket och Luftfartsstyrelsen 21 kartlägga buller 

och upprätta åtgärdsprogram. 

Ekonomiska styrmedel 

Ekonomiska styrmedel finns via trafikverkens 22 bidrag till avskärmning 

av trafikbuller. Dessa bidrag är dock inte tillräckliga och avser endast 

utbyte eller komplettering av fönster, åtgärder som i mindre grad 

påverkar det föreslagna målet. 

Buller inomhus från installationer utomhus kan få en viss samverkan 

med de ekonomiska styrmedel som Trafikverket administrerar för 

åtgärder i det statliga vägnätet, framförallt när det gäller fasadåtgärder. 

Dessa åtgärder har främst riktats till de mest utsatta, dvs. de med 

ljudnivåer över 65 dBA ekvivalentnivå utomhus. 

Det har sedan 1998 även funnits ett statligt bidrag för bullerdämpande 

åtgärder vid det kommunala vägnätet. Kommunerna måste söka detta 

statliga bidrag för utbetalning till fastighetsägare. De lämnar bidrag i 

egenskap av väghållare inom kommunen. Bidrag lämnas bland annat till 

ljudisolering av fasader, byte av fönster och bullerskärmar. 

20 SOSFS 2005:6, Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus. 

21 Luftfartsstyrelsen övergick 2010 till den nya myndigheten Trafikstyrelsen. I 6§ 

förordningen (2004:675) om omgivningsbuller anges dock fortfarande Luftfartsstyrelsen. 

22 Trafikverken används som samlad benämning på Trafikverket, Sjöfartsverket och 

Luftfartsverket.

Styrmedel för buller 

Spårtrafikutövarna ger bidrag tillåtgärder för dem som utsätts för 

tågtrafikbuller över riktvärdena. Även SL ger ett bidrag för åtgärder där 

bullernivåerna inomhus är höga. 

Då de flesta av dessa styrmedel egentligen är riktade till åtgärder som 

ryms inom det befintliga delmålet för trafikbuller inom God bebyggd 

miljö, hänvisar vi till detta. Om mer information om de olika 

skyddsåtgärderna önskas så finns det i Boverkets underlag till den 

fördjupade utvärderingen 2007 av det befintliga bullerdelmålet. 

Informativa styrmedel 

Informativa styrmedel finns exempelvis i form av: 

- Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler, 

- Socialstyrelsens handbok Buller. Höga ljudnivåer och buller 

inomhus, och 

- Arbetsmiljöverkets handbok Buller och bullerbekämpning, samt 

- SIS ljudklassningsstandarder: 

o SS 25267 Byggakustik - ljudklassning av byggnader – 

Bostäder, och 

o SS25268 Byggakustik – ljudklassning a byggnader - 

Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag och fritidshem, 

kontor och hotell. 

Det finns också andra aktörer som ger ut handböcker för buller och 

bullerskydd, till exempel Sveriges kommuner och landsting och vissa 

enskilda kommuner. 

25

Boverkets förslag till delmål för 

buller inomhus 

I uppdraget ingår att föreslå ett nytt delmål om buller inomhus inom 

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, under förutsättning att resultaten 

från BETSI-undersökningen visat att det finns ett behov av ett nytt 

delmål inom området. 

Boverkets tolkning är att inte göra ett tillägg till det befintliga 

delmålet för buller från trafik, vad gäller buller inomhus. I stället bör det 

målet för God bebyggd miljö kompletteras med ett särskilt mål för buller 

inomhus. Boverket föreslår att det nya målet placeras som en strecksats 

under delmålet God inomhusmiljö, enligt följande: 


negativt. Därför ska det säkerställas att: 

Alla byggnader uppfyller de krav på bullerskydd som gäller för nya 

byggnader. I undantagsfall accepteras en avvikelse från 

nybyggnadskraven med högst 5 dB. 

Motivering till Boverkets målförslag 

I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Buller 

från trafik behandlas i ett separat delmål. Men även våra byggnader och 

vårt sätt att leva i övrigt ger upphov till buller. Det sistnämnda ligger till 

grund för det nya förslaget till mål för buller i inomhusmiljön. 

Motiv till att ha ett delmål för buller ligger i att bullerstörningar 

påverkar hälsan negativt på olika sätt, exempelvis genom: 

- allmän bullerstörning (aktiviteter, vila och sömn) 

- försämrad förmåga att uppfatta tal och andra ljud 

- sömnstörning 

- andra fysiologiska effekter (stresshormoner, blodtryck mm) 

- nedsatt prestationsförmåga (inlärning, problemlösning) 

- hörselskador (vid höga och långvariga ljudnivåer) 

27

28 

Den valda målnivån 

Målet bedöms innebära att fler än 90 procent av de boende i Sveriges 

byggnader kommer att uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som 

tillfredsställande eller bra. För bakomliggande resonemang se bilaga 1. 

Det har inte varit möjligt att kvantifiera förbättringen och uttrycka 

förbättringen i skillnad i ljudnivå som de bullerutsatta utsätts för. Därmed 

har det inte heller varit möjligt att monetarisera nyttan av att uppnå det 

föreslagna målet. 

Uppföljning av målet för buller inomhus 

Boverket skickar tillsammans med länsstyrelserna en årlig 

miljömålsenkät till landets kommuner i syfte att följa upp vissa frågor 

inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Via denna enkät skulle 

målet för inomhusbuller kunna följas upp enligt följande: 

- Vid nybyggnad regleras bullerskyddet i Boverkets byggregler, 

vilka kan verifieras enligt i reglerna angiven standardiserad 

metod. Uppgifter bör kunna finnas hos kommunens 

byggnadsnämnd. Vid ändring av befintlig byggnad regleras 

bullerskyddet av Boverkets ändringsregler enligt samma 

modell som regelverket vid nybyggnad. 

- För befintlig bebyggelse gäller miljöbalken, varför uppgifter 

om bullerstörningar bör kunna hämtas hos kommunens miljö- 

och hälsoskyddskontor. 

Åtgärder för att nå målet 

Besiktningarna som genomförts inom BETSI omfattar inte ljudmätningar 

och inte heller någon detaljerad dokumentation av ingående 

konstruktioner, som hade krävts för beräkningar av ljudisolering och 

ljudnivåer. Mängden åtgärder kan därmed bara bedömas översiktligt med 

hjälp av det tillgängliga underlaget från BETSI-undersökningen, se 

konsultrapporten i bilaga 1. 

Fokus på flerbostadshus 

Åtgärdsbehovet har beräknats enbart för flerbostadshus, eftersom behovet 

är störst där. Bedömningen av åtgärdsbehovet i flerbostadshus nedan har 

gjorts på basis av en kombination av besiktningsresultat och tidigare 

erfarenheter av hur de angivna konstruktionerna brukar fungera vad gäller 

ljudisolering. Utgångspunkten är att de bostäder som inte ens uppfyller 

ljudklass D ska åtgärdas. De åtgärder inom byggnaden som föreslås syftar 

till att uppnå ljudklass C enligt SS 25267, vilket motsvarar Boverkets 

krav för nybyggda bostäder. 

Åtgärder i befintlig bebyggelse 

Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå upp till 

ljudklass C, se Boverkets ändringsråd (BÄR). Konstruktioner som kan

Boverkets förslag till delmål för buller inomhus 

bedömas uppfylla tidigare ljudkrav och dagens ljudklass D tas inte med. 

Det innebär att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet endast 

kommer att uppfylla ljudklass D även fortsättningsvis. 

Målkonflikter och synergier 

Samhällets mål kommer ibland i konflikt med varandra, men ibland kan 

de också hjälpa varandra på vägen. Boverket har identifierat några 

positiva respektive negativa potentiella överlappningar mellan buller och 

andra samhällsmål. 

Potentiella synergieffekter 

Bulleråtgärder i form av exempelvis tätning och isolering av byggnader 

innebär ofta synergieffekter för energieffektivisering och vice versa. Men 

det gäller att man tänker på båda effekterna vid åtgärder för att få de mest 

optimala effekterna. 

Förtätning av bebyggelse kan medföra att ljudmiljön i tidigare bullerutsatta 

byggnader blir bättre genom avskärmning. 

Potentiella målkonflikter 

Förtätning av bebyggelse kan också medföra att fler människor utsätts för 

buller i sina bostäder, då fler bostäder byggs där trafiken är intensiv. 

Transportpolitikens mål om effektiva transporter och korta restider 

kan öka antalet bullergenererande transporter per tidsenhet. 

Mål för kulturmiljön med önskan att bevara vissa miljöer och 

byggnadstyper står ibland i konflikt med bullerreducerande åtgärder. 

29

Konsekvenser av förslaget till 

delmål för buller inomhus 

Referensalternativ 

För att kunna bedöma behovet av mål och åtgärder samt för att bedöma 

effekter och konsekvenser av dessa, behövs ett referensscenario att 

jämföra med. Referensscenariot syftar till att beskriva hur utvecklingen 

bedöms se ut utan ytterligare åtgärder. Det innebär alltså inte en 

beskrivning av dagens situation, utan beaktar också utvecklingen på 

andra områden och redan beslutade styrmedel och åtgärder. 

De senaste åren har det blivit ett något ökat fokus på bullerfrågan i 

planeringen. Allmänna råd har tillkommit, och EU-direktivet om 

omgivningsbuller har gjort att många svenska kommuner behöver arbeta 

mer aktivt med bullerkartläggning etc. 

Enligt Boverkets byggbehovsanalys 2003 – 2020 beräknas 

byggbehovet till 30 600 bostäder per år. Jämfört med det befintliga 

byggnadsbeståndets 4,4 miljoner bostäder är det nettotillskottet mycket 

begränsat. Mer än hälften av byggbehovet finns i våra storstadsregioner. 

Därtill kommer också de bostäder som byggs för att ersätta rivningar etc. 

utöver det faktiska behovet av tillskott. Dessa förutsätts uppfylla de 

byggregler som gäller nybyggnation, och därmed ha ljudisolering etc. 

som klarar riktvärdena inomhus. Det befintliga byggnadsbeståndet 

bedöms alltså uppgraderas något, även om omfattningen blir relativt 

begränsad. 

Samhällsekonomiska konsekvenser 

Boverkets förslag att införa ett nytt delmål för inomhusbuller beräknas 

kräva ljudrelaterade åtgärder i knappt en tredjedel av samtliga 

flerbostadshus, totalt cirka 50 000 byggnader. Antal boende i dessa 

31

32 

byggnader beräknas till cirka 1,2 miljoner 23 . De åtgärder som är aktuella 

redovisas i tabellerna 1.5 och 1.6. 

Uppskattningsvis uppgår de totala direkta kostnaderna för de åtgärder 

som krävs för att nå målet i dessa byggnader till omkring 25 till 50 

miljarder kronor. Utav dessa omfattas mellan 5 och 15 miljarder av fasadåtgärder, 

åtgärder som också ingår i det befintliga trafikbullerdelmålet 

inom God bebyggd miljö. Det yttre bullret som inte kommer från trafik 

utan från installationer stör mycket i 4 procent av flerbostadshusen och 

stör ibland i drygt 20 procent av dem. Baserat på beräkningen av totalt 

antal boende i de 50 000 byggnaderna innebär detta, att cirka 56 000 

boende störs mycket och cirka 280 000 boende störs ibland av det yttre 

bullret från installationer. 

De kostnader som anges ovan finansieras av fastighetsägarna och det 

är oklart om dessa kostnader kan övervältras på de boende. Vidare är det 

viktigt att betona att det inte är någon heltäckande beskrivning, utan 

endast en uppskattning av åtgärdskostnaderna i flerbostadshusen. Andra 

kostnadsposter som tillkommer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är 

exempelvis sökkostnader, dvs. kostnader för att hitta 50 000 av de cirka 

165 000 flerbostadshus som finns. Tillsynen, såväl den statliga som den 

kommunala, behöver ökade resurser. Kostnaden för detta är dock 

svårbedömd. 

Boverket har inte heller tagit hänsyn till när i tiden åtgärderna 

genomförs, utan de beräknade åtgärdskostnaderna ska ses som om 

investeringar genomförs idag. Kostnadsberäkningarna är angivna i 

dagens penningvärde. Som framhållits i redovisningen ovan är det 

väsentligt att de boende upplever en tydlig förbättring av ljudmiljön när 

åtgärder genomförs. Man bör undvika att vidta enskilda åtgärder utan i 

stället försäkra sig om ett helhetsperspektiv. 

Det finns flera typer av buller som bidrar till störningsupplevelsen. 

Effekten om man sänker ljudnivån från endast en källa kan bli, att de 

boende trots detta inte upplever en förbättring. Andra bullerkällor, vilka 

tidigare inte upplevdes som en störning, blir nu dominerande för 

störningsupplevelsen. 

Kostnadseffektivitet 

Kriteriet för kostnadseffektivitet är att en åtgärd ska genomföras till så låg 

samhällsekonomisk kostnad som möjligt. Applicerat på inomhusbullerområdet 

innebär det att bulleråtgärder bör sättas in så att en given 

resursinsats leder till att så många boende som möjligt upplever en 

förbättrad ljudmiljö. En rangordning av byggnaderna efter kostnad per 

23 Enligt resultat från BETSI finns det i genomsnitt 14,5 lägenheter per flerbostadshus. I 

beräkningarna som presenterades i Så mår våra hus antogs 17 lägenheter per flerbostadshus, 

i enlighet med uppgifter från annat håll. Uppgiften att det i varje lägenhet bor i 

genomsnitt 1,7 personer kvarstår. Därför har antalet berörda reducerats till 1,2 miljoner 

människor.

Konsekvenser av förslaget till delmål för buller inomhus 

boende som fått en förbättrad ljudmiljö skulle uppfylla kriteriet på 

kostnadseffektivitet. En sådan rangordning har dock inte gjorts. 

Beräknas den genomsnittliga kostnaden per boende som fått en 

förbättrad ljudmiljö varierar den mellan 20 800 och 41 700 kronor 24 . 

Buller påverkar hälsan negativt, vilket resulterar i samhällsekonomiska 

kostnader. Dessa består bland annat av direkta kostnader som sjukvårdskostnader, 

och indirekta kostnader i form av produktionsbortfall. 

Psykosociala kostnader för mänskligt lidande och obehag tillkommer, 

och är svåra att värdera. Vidare känner vi inte till de specifika sambanden 

mellan bullerexponering och de olika hälsoeffekter som buller förorsakar. 

Kostnaderna för dessa hälsoeffekter är därför svåra att uppskatta. 

Åtgärdas de cirka 50 000 byggnader som här studeras kommer ljudmiljön 

att förbättras. I byggnaderna beräknas idag 1,2 miljoner personer bo, 

varav cirka 56 000 störs mycket och cirka 280 000 störs ibland av yttre 

buller från installationer. Lägger man sedan till de boende i övriga 

flerbostadshus samt de boende i småhus, där störningsupplevelserna 

generellt sett är lägre, bedöms fler än 90 procent av de boende komma att 

uppleva ljudmiljön i sin bostad som tillfredställande eller bra. 

Kostnader för att uppnå målet 

De kostnader som inkluderas i den här uppskattningen är endast direkta 

kostnader i form av material- och arbetskostnader. Även utrymning och 

ersättningsbostäder skulle kunna tas upp, om kalkylen ska avse åtgärder 

som genomförs enbart för att öka bullerskyddet. Sådana riktade insatser 

omfattar oftast bara fönsterbyten och liknande, och då är ersättningsbostäder 

normalt inte aktuella. 

I samband med mer omfattande renovering (golvbyten, omtapetsering, 

stambyten, vitvaror, våtrum mm) kan ljudförbättrande åtgärder läggas in. 

Det förefaller således rimligt att inte ta upp kostnader för utrymning mm. 

tills vidare, och att arbeta med kostnadsbidrag 25 för ljudåtgärderna. 

Åtgärdskostnaderna är framtagna av Wikells Byggberäkningar AB. Den 

totala kostnaden för respektive åtgärd (den högra kolumnen) är således 

åtgärdskostnaden multiplicerad med den kvantitet som behöver åtgärdas 

för att nå det föreslagna målet, men också multiplicerat med faktorn för 

24 

De totala kostnaderna divideras med det totala antalet personer som beräknas bo i de 

åtgärdade flerbostadshusen. Till följd av de nya beräkningarna av antal lägenheter per 

byggnad har de bedömda åtgärdskostnaderna per person ökat jämfört med beräkningar 

presenterade i rapporten Så mår våra hus. Ett alternativ är att beräkna den genomsnittliga 

kostnaden per byggnad. Kostnaden ligger då i spannet 0,5 – 1 miljoner kronor per 

byggnad. För att en fastighetsägare som investerar 500 000 kronor idag på 

ljudförbättrande åtgärder ska nå “break-even” på denna investering krävs att de årliga 

intäkterna ökar med cirka 29 000 kronor. Vi antar då att åtgärdernas ekonomiska livslängd 

är 30 år och sätter kalkylräntan till 4 procent. 

25 

Med ”kostnadsbidrag” avses här den del av åtgärdskostnaden som kan hänföras till 

ljudförbättringen, se bilaga 1. 

33

34 

kostnadsbidraget. För ytterligare resonemang om bakomliggande 

antaganden, se Simmons, bilaga 1. 

Åtgärderna i tabell 1.7 ger resultat gentemot buller inom byggnaden 

medan åtgärderna i tabell 1.8 ger resultat gentemot utifrån kommande 

buller. Det utifrån kommande bullret kan komma dels från utvändiga 

installationer men även från trafik vilket gör att dessa åtgärdskostnader 

kan ge effekt både på detta delmål men även bidra till uppfyllelsen av 

trafikbullerdelmålet och därför kan de om man inte ser upp, belasta båda 

konsekvensanalyserna. 

Enligt ovanstående uppskattning uppgår de totala direkta kostnaderna 

för de åtgärder som krävs för att nå målet till mellan 25–50 miljarder 

kronor. Detta är inte någon heltäckande beskrivning, utan en uppskattning 

av åtgärdskostnaderna. Vi har inte heller tagit hänsyn till när i tiden 

åtgärderna genomförs, utan kostnaderna anges odiskonterade i dagens 

penningvärde. 

Slutsatser 

Resultaten från BETSI-undersökningen ligger ungefär i linje med tidigare 

rapporteringar om buller och antal bullerutsatta. Det förslag som lämnas 

innebär i princip att alla bostäder ska ha en ljudmiljö som motsvarar den 

lägsta kravnivån enligt reglerna för nybyggnad. Datamaterialet har inte 

varit tillräckligt för att helt bedöma åtgärdsbehov eller potentiell nytta av 

att uppnå föreslagen målnivå. Nyttan har inte kvantifierats längre än att 

fler än 90 procent av de boende i Sveriges byggnader kommer att uppleva 

ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredsställande eller bra om 

föreslaget mål uppnås. Den nyttan uppnås till en kostnad som är 

förknippad med stor osäkerhet. Uppskattningen av åtgärdskostnaden visar 

på en total kostnad om cirka 25 – 50 miljarder.

Tabell 1.7 Totalkostnad för åtgärder inom byggnad 

Byggelement Alternativa åtgärder Kvantitet att 

åtgärda 

Betongbjälklag 

tjocklek 16-19 cm 

Betongbjälklag 

tjocklek 20 cm eller 

mer 

a) Limma nytt trägolv el. golvskiva+ matta ovanpå 

befintligt. golv på intakt sandbädd 

b) Skrota befintligt. golv/ spackel/sand, gjut upp 

bjälklaget till 460 kg/m 2 , ny golvbeläggning. i 


c) Skrota befintligt. golv, lämna ev. kvar sanden, 

lägg nytt flytande golv i stegljudsklass 8A 

Ny golvbeläggning i stegljudsklass 7 (parkett el 

matta) 

Träbjälklag a) Skrota befintligt Golv, rikta upp golvbjälkar, nya 

dämplister, undergolv, parkett el. matta. 

b) Undertak av 2x13 mm gips på frihängande 


Betong prefab och a) Fogar och sprickor tätas 

murade väggar b) Gipsskiva hellimmas 

Träväggar, 

lättbetong i 

innerväggar 

Ytterväggar, tunga, 

träväggar med 

tegelmur 

Ytterväggar, lätta 



Installationer, t.ex. 

fläkt, hiss, 

tvättstuga, WC, 

tappvatten, 

rörfixtur, köksskåp 

Fristående 2x13 mm gips på 70 mm reglar, 45 

mm mineralull i spalten 

35 

Alternativa 

åtgärdskostnader 

14 miljoner m 2 a) 970 kr/m 2 

b) 1 150 kr/m 2 

c) 1 420 kr/m 2 

14 miljoner m 2 a) 520 kr/m 2 

b) 450 kr/m 2 

28 miljoner m 2 a) 2 130 kr/m 2 

b) 590 kr/m 2 

Total kostnad 

0 – 8 100 

miljoner kr 

1 600 –1 800 

miljoner kr 

13 300 - 16 400 

miljoner kr 

a) 18 milj m 2 

b) 7 milj m 2 

a) 56 kr/m 2 

b) 157 kr/m 2 

~ 1 000 miljoner 

kr 

7 milj m 2 600 kr/m 2 4 000 miljoner 

kr 

Täta sprickor (beständigt mtrl) 7 milj m 2 680 kr/m 2 0 kr normalt 

underhåll 

a) 2x13 mm gips invändig, dikt 

b) 2x13 mm gips invändig, frist 70 mm-reglar 

c) 2x13 mm mineralskiva, utvändig beklädnad 


b) Ljuddämpare överhörning, radiatorventiler 

5 milj m 2 a) 290 kr/m 2 

Beroende på 

vilken installation 

som åtgärdas, se 

bilaga 1 

b) 1 140 kr/m 2 

c) 970 kr/m 2 

1 300 – 4 400 

miljoner kr 

Se bilaga 2 a) 3 500 + 

b)1 700 

= 4 200 miljoner 

kr

36 

Tabell 1.8 Totalkostnad för åtgärder för åtgärder för ljuddämpning av utifrån kommande ljud 

Byggelement Alternativa åtgärder Kvantitet att 

åtgärda 

Ytterväggar, tunga, 

träväggar med 

tegelmur 




Täta sprickor 

(beständigt mtrl) 

a) 2x13 mm gips 

invändigt, dikt 

b) 2x13 mm gips 

invändig, fristående 

70-reglar 

c) 2x13 mm 

mineralskiva, 

utvändig beklädnad 

Fönster a) Utbyte till 

ljudfönster 

b) Ny ytterbåge, 8 

mm glas, tätlister, ny 

drevning 

c) Ny tung isolerruta i 

innerbågen 

Uteluftsintag Dämpinsats i vägg 

eller påbyggd 

invändigt 

Alternativa 

åtgärdskostnader 

7 milj m 2 680 kr/m 2 0 kr 

5 milj m 2 a) 290 kr/m 2 

b) 1 140 kr/m 2 

c) 970 kr/m 2 

3 milj m 2 a) 10 360 kr/st 

b) 2 720 kr/st 

c) 2 680 kr/m 2 

Total kostnad 

1 300. – 4 400 

miljoner kr 

2 400 – 9 100 

miljoner kr 

600 000 st 1 520 kr/st 1 000 miljoner 

kr

Referenser 

Babisch W. Transportation noise and cardiovascular risk: Updated 

review and synthesis of epidemiological studies indicate that the evidence 

has increased. Noise Health 2006:8;1–29. 

Björk J, Ardö J, Stroh E, Lövkvist H, Ostergren PO, Albin M. Road 

traffic noise in southern Sweden and its relation to annoyance, 

disturbance of daily activities and health. Scand J Work Environ Health 

2006:32;392–401. 

Bluhm GL, Berglind N, Nordling E, Rosenlund M. Road traffic noise and 

hypertension. Occup Environ Med 2007:64;122–26. 

Buller i planeringen – planera för bostäder i områden utsatta för buller 

för väg- och spårtrafik. Boverket 2008. 

Buller – Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd 

miljö 2007. Boverket 2007. 

Eriksson C, Rosenlund M, Pershagen G, Hilding A, Östenson C-G, 

Bluhm GL. Aircraft noise and incidence of hypertension. Epidemiology 

2007:18(6);716–2. 

Flygbuller i planeringen – Handbok och allmänna råd. Boverket 

2010. 

Forslund, J., Marklund, P-O. & Samakovlis, E. Samhällsekonomiska 

värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem. Specialstudie nr 

13 december 2007. Konjunkturinstitutet. 

Haines MM, Stansfeld SA, Head J, Job RFS. Multilevel modelling of 

aircraft noise on performance tests in schools around Heathrow Airport 

London. J Epidemiol Community Health 2002:56;139–44. 

Haralabidis AS, Dimakopoulou K, Vigna-Taglianti F, Giampaolo M, 

Borgini A, Dudley ML, et al. Acute effects of night-time noise exposure 

on blood pressure in populations living near airports. European Heart 

Journal 2008:29;658–64. 

Hygge S, Evans GW, Bullinger M. A prospective study of some effects of 

aircraft noise on cognitive performance in schoolchildren. Psychol Sci 

2002:13;469–74. 

Ljudlandskap för bättre hälsa [www]. 

http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ Hämtad 2009-08-12. 

37

38 

Rosenlund M, Berglind N, Pershagen G, Järup L, Bluhm G. Increased 

prevalence of hypertension in a population exposed to aircraft noise. 

Occup Environ Med 2001:58;769–73. 

Selander J, Nilsson ME, Bluhm G, Rosenlund M, Lindqvist M, Nise G, et 

al. Long-term exposure to road-traffic noise and myocardial infarction. 

Epidemiology 2008 Dec 29 (Epub ahead of print). 

SIKA. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för 

transportsektorn: ASEK 4. Statens institut för kommunikationsanalys. PM 

2008:3 

SKL. Tyst i Bullerbyn! Om regler och åtgärder för minskat buller – för 

en hållbar bebyggelse. Sveriges Kommuner och Landsting 2008. 

Miljöhälsorapport 2009. Socialstyrelsen och Karolinska Institutet 2009. 

Stansfeld SA, Berglund B, Clark C, Lopez-Barrio I, Fischer P, Öhrström 

E, et al. Aircraft and road traffic noise and children’s cognition and 

health: A cross-national study. Lancet 2005:365;1942–9. 

Mindre buller 2008-20017 – fördjupningsdokument miljö. Vägverket 

publikation 2007:47. Vägverket 2007.

Bilaga 1, Simmons, C. (2009). 

Analys av enkäter, besiktningar 

och förslag till mål. 

Konsultrapport. 

Konsultrapport till regeringsuppdrag BETSI – 

Byggnaders energi, tekniska status och 

inomhusmiljö. 

39

Innehåll bilaga 1, Simmons, C. (2009). Analys av enkäter, 

besiktningar och förslag till mål. Konsultrapport. 

41 

Sammanfattning ................................................................................. 43 

Inomhusbuller- hur och när kontrolleras delmålet.................................. 45 

Inomhusbuller- vem kontrollerar delmålet.............................................. 46 

Inomhusbuller: probleminventering och motivering till nytt delmål....... 46 

Inledning............................................................................................. 51 

Enkäter – analys................................................................................. 53 

BETSI-undersökningen............................................................................ 53 

Samband mellan enkätsvar och byggnadsbesiktningar........................... 57 

Osäkerheter ............................................................................................. 57 

Resultat – sammanställning av enkätsvar (hela riket)............................. 59 

Bostadsenkäten – flerfamiljshus.............................................................. 81 

Nationella miljöhälsoenkäten 1999 och 2007 (Socialstyrelsen).............. 84 

Andra studier........................................................................................... 86 

Besiktningar – analys ......................................................................... 91 

BETSI-undersökningen............................................................................ 91 

Andra studier........................................................................................... 96 

Samband mellan exponering och störning......................................... 97 

Vilken ökning av ljudisoleringen upplevs som en tydlig förbättring? ..... 97 

Luftljudsisolering..................................................................................... 97 

Stegljud, skrapljud, dunsar...................................................................... 99 

Trafikbuller............................................................................................ 100 

Förslag till delmål för ljudmiljö i bostäder ......................................... 109 

Konsekvensbedömning – byggnadstekniska åtgärder .................... 111 

Trafikbuller – verktyg för en effektiv hantering och uppföljning av 

miljömål ............................................................................................ 115


Beställaren uppdrog den 18 februari 2009 att analysera resultaten från en 

undersökning av byggnadsbeståndet i Sverige (BETSI) och föreslå nya 

delmål för byggnaders bullerskydd inom miljökvalitetsmålet God 

bebyggd miljö. Se vidare i uppdragsbeskrivningen, bilaga 3. 

Enkäterna visar i huvudsak att: 

i flerfamiljshus störs ungefär 20 procent av de boende av ljud från 

grannar, mest uttalat bland boende i miljonprogramshusen (grannars 

stegljud, musik och tal) 

totalt störs 20–25 procent av de boende i flerfamiljshus ofta eller 

ibland av trafikbuller som påverkar vila och sömn, främst pga. 

vägtrafik. I småhusen störs färre, cirka 7 procent 

boende i flerbostadshus vädrar mer än de som bor i småhus. 

20 procent har ett fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har 

öppet några timmar varje gång de vädrar 

av dem som ofta har svårt att somna eller väcks på grund av trafikbuller 

svarar 70 procent att det ofta eller ibland är för varmt i bostaden 

följden blir, att där man både upplever ett behov av att vädra och störs 

av trafikbuller räcker det inte att enbart isolera fasaden. Man måste 

även dämpa på utsidan, eller så förbättras den utvändiga dämpningen 

så att hela fasaden får låg ljudexponering 

Byggnadsbesiktningarna visar i huvudsak att: 

bjälklagen är gjorda av betong i cirka 60 procent av byggnaderna och i 

30 procent används träbjälklag 

träbjälklagen är till största delen (20 procent) byggda före 1960. De 

har oftast dålig ljudisolering vid låga frekvenser, ibland förvärrad av 

svikt och vibrationer. De uppfyller inte dagens krav 

mellanväggar och ytterväggar (utfackningsväggar) i trä är vanliga 

även i nyare hus (25 procent) 

platsgjutna betongväggar finns i cirka 50 procent av husen, övriga är 

uppförda med prefabricerade eller murade väggar (cirka 25 procent) 

otätheter i mellanväggarna eller i anslutningarna försämrar deras 

luftljudsisolering, vilket är enkelt att åtgärda och få märkbara förbättringar 

till låga kostnader 

man har noterat ljudläckage genom fönster eller en annan byggnadsdel, 

främst från trafikbuller, i cirka 20 procent av lägenheterna 

vibrationer har också noterats, i cirka 5 procent av lägenheterna. 

Åtgärder i träbjälklagen bör utformas så att vibrationer i angränsande 

lägenheter minskas till acceptabla nivåer 

fönster och uteluftsintag har oftast inte åtgärdats under de senaste 10 

åren och är i behov av åtgärder 

tamburdörrarnas ljudisolering måste troligen åtgärdas, tätningslister 

mm slits med tiden och även små springor läcker ljud 

stomljud från hissar, tvättmaskiner, fläktar och vatteninstallationer bör 

åtgärdas för att ge mindre störande ljud 

43

44 

Besiktningarna omfattade inte ljudmätningar, inte heller någon detaljerad 

dokumentation av ingående konstruktioner som hade kunnat användas för 

beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. Avsaknaden av underlag 

medför att det har varit vanskligt att bedöma vilka åtgärder som krävs för 

att man ska nå uppställda mål och framförallt i vilken omfattning åtgärder 

måste vidtas. Bedömningar i denna rapport baseras på en kombination av 

besiktningsresultat, allmän byggnadsakustisk erfarenhet (dokumenterad i 

Byggforskningsrådets skrifter) och enkätresultaten. 

Konsekvenser (åtgärdsbehov) har bedömts för att uppnå delmålen till 

år 2020, se tabell 7. Utgångspunkten har varit att bostäder som inte ens 

uppfyller ljudklass D ska åtgärdas (insatsnivå). De principiella åtgärder 

inom byggnaden som föreslås syftar till att nå upp till ljudklass C enligt 

SS 25267 (målnivå), som är Boverkets råd för nyproducerade bostäder. 

Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå dit. Konstruktioner 

som kan bedömas uppfylla tidigare ljudkrav och dagens ljudklass 

D tas inte med. Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet 

endast kommer att uppfylla ljudklass D även då åtgärder genomförts. 

Det är väsentligt att då åtgärder vidtas ska man nå en tillräcklig förbättring 

för att de boende ska uppleva en tydlig förbättring av ljudmiljön, 

minst 5 dB och helst 10 dB. I ett särskilt avsnitt diskuteras s.k. dosresponssamband. 

Man bör undvika att vidta enstaka åtgärder utan att 

försäkra sig om att övriga krav uppfylls. I samband med ombyggnader är 

det därför lämpligt att mäta upp utgångsläget (nollmätning) och gärna 

även undersöka vilka ljud de boende uppfattar som störande i sina bostäder. 

Därvid hittar man med stor sannolikhet dolda fel som stickprovsmätningar 

inte fångar upp, t.ex. ljudläckage i springor, stomljud osv. Åtgärder 

som har förankrats hos de boende kan öka den upplevda kvaliteten i 

bostaden och ge fler motiv för de kostnader som uppstår. 

Det finns flera anledningar att se över regelsystemet, såväl för 

nyproduktion som för renovering: 

träbjälklag kan förväntas bli vanligare i nyproducerade hus och nuvarande 

regler säkerställer inte att deras stegljudsisolering är tillräcklig 

vid låga frekvenser (dova ljud, skakningar) 

ventilationssystem med forcerad till- och frånluft (FTX) kommer att 

användas för att uppfylla nya krav på energihushållning, men särskilda 

ljudkrav måste ställas på dessa för att undgå att boende störs av ljud 

från dessa. Redan svaga ljud stör, särskilt om de innehåller toner 

befintliga sandfyllda eller gjutna flytande undergolv på tunna betongbjälklag 

har god ljudisolering, men de riskerar att ersättas med ”smidiga” 

renoveringsgolv som har avsevärt sämre ljudisolering. Fönsteråtgärder 

mot ljud bör samordnas med energi- och beständighetskrav. 

Regelverket måste precisera krav på utbyten för att undgå försämringar 

i bostäderna 

tvättmaskiner i lägenheterna blir allt vanligare, vilket ökar risken för 

stomljud. Regelverket bör precisera vilka krav som ska ställas på 

maskiner och på underlaget (bjälklaget) 

trafikbullerexponeringen ökar vid bostäderna. Det finns många 

otydligheter i regelverket som skulle kunna åtgärdas med en översyn

av gällande föreskrifter och råd. Förslag på ny arbetsgång lämnas sist i 

rapporten 

Det finns flera anledningar att se över regelverket, så att man inte bygger 

in ljudproblem i renoverade eller nyproducerade hus. Nuvarande regelverk 

är inte anpassat till den flora av produkter som har utvecklats på 

senare tid och det bör uppdateras för att förebygga problem. Det finns 

också skäl att förstärka informations- och kontrollinsatserna för att uppmärksamma 

nämnda problem eftersom det är nära nog ogörligt att rätta 

till dem i efterhand. För privatpersoner och mindre aktörer är det svårt att 

förutse de problem som kan uppstå och tydligare regler om bullerskyddet 

i bostäder kan bidra effektivt till att förhindra att stora problem uppstår 

framöver. 26 

Till huvudrapporten föreslås följande texter: 

God bebyggd miljö: Förslag till nya delmål 

Inomhusbuller – förslag till nytt delmål 

Boverket förslår att följande nya delmål tas upp 

Under delmålet God inomhusmiljö (2010/2015/2020) läggs till under 

uppräkningen: 

År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. 

Därför ska det säkerställas att 

– alla bostäder uppfyller minimikraven för nybyggnad (ljudklass C) 

eller att de i undantagsfall avviker från kraven med högst 5 dB (ljudklass 

D) 

– definitioner av ljudklasser och metoder för verifiering följer svensk 

standard 

Om möjligt, lägg även till följande strecksats mellan de båda föregående: 

– bostäder bör ha en ljudmiljö som även uppfyller ljudklass B, där så är 

tekniskt och ekonomiskt möjligt 

Målen bedöms innebära att fler än 90 procent av de boende kommer att 

uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredställande eller bra. 

När det gäller mål för buller i den yttre miljön, se sista avsnittet i bilagan. 

Inomhusbuller- hur och när kontrolleras delmålet 

Kontroll av att en byggnad uppfyller delmålet för buller bör följa de 

anvisningar som lämnas i svensk standard för ljudklassning av bostäder 

(SS 25267) respektive lokaler (SS 25268) samt i Boverkets handbok 

”Bullerskydd i bostäder och lokaler” (2008). I korthet anvisar standarderna 

och handboken metoder för kontroll i tre skeden av byggprocessen; 

projektering (beräkningar, bygg-handlingar), produktion (rätt utförande) 

26 Eventuellt startas ett SBUF-projekt om detta 2009, i samarbete med VVS-företagen och 

Stockholms stadsbyggnadskontor. Det skulle vara värdefullt om Boverket kan delta, t.ex i 

referensgruppen. 

45

46 

och stickprovsmätningar i färdig byggnad. Metoder för kontroll följer 

svenska och europeiska standarder. 

Inomhusbuller- vem kontrollerar delmålet 

Kontroll av ljudklass utförs ibland av byggherrens sakkunnige (ljud), 

ibland av en fristående kontrollant och ibland inte alls. Beslut om huruvida 

en kontroll ska genomföras skrivs normalt in i protokoll från samråd 

hos byggnadsnämnden, eller i avtal mellan byggherre och byggföretag. 

Kontrollernas omfattning varierar mycket mellan olika delar av landet, 

det vore önskvärt med tydligare föreskrifter om detta. Erfarenheter visar 

att kontroller minskar antalet fel i sent skede och ger därför lägre 

byggkostnader för bullerskyddet. 

Inomhusbuller: probleminventering och motivering till nytt delmål 

Mängden åtgärder kan tyvärr bara bedömas översiktligt med hjälp av det 

tillgängliga underlaget från BETSI-undersökningen, det saknas mätdata 

och underlag för beräkningar av ljudisolering och ljudnivåer. De bedömningar 

som redovisas baseras på en kombination av besiktningsresultat, 

enkätresultat och tidigare erfarenheter. 

Sammanfattningsvis skulle kostnader för ljudrelaterade åtgärder enligt 

tabell 7 omfatta cirka en tredjedel av alla flerbostadshus, totalt cirka 

50 000–55 000 hus. Kostnaderna har ännu inte beräknats, det återstår en 

kalkyl på de åtgärder som föreslås. Det är framförallt golv och fönster 

som är i behov av åtgärder för att förbättra bullerskyddet, men väggar och 

installationer behöver också åtgärdas i viss omfattning. Dagens nivå 

(nollnivån) är de konstruktioner som ligger under kravet och måste 

åtgärdas enligt tabell 7. Målnivån för åtgärder är ljudklass C. Åtgärder i 

befintliga hus som idag klarar ljudklass D tas inte upp i bedömningen. 

Det finns risk för att ljudproblemen i byggnader förvärras i samband 

med såväl renoveringar som nyproduktion. I rapporten pekas på ett antal 

problem, som bör regleras tydligt i föreskrifter och allmänna råd för att 

minska risken för att samhällskostnaderna ökar för bullerstörningar och 

ohälsa. Det är nödvändigt att samordna och förtydliga regler och verktyg 

för hantering av bullerfrågor i byggprocessen, både när det gäller buller i 

den yttre miljön (uteplatser och vid fasad) och när det gäller byggnadens 

inre ljudmiljö. 

Förtydligade regler kan både öppna för nya möjligheter och förhindra 

helt onödiga misstag. Därigenom kan den fysiska planeringen förbättras 

och samhällets kostnader minska för buller jämfört med vad som kan 

förväntas ske med dagens regler. Bättre regelverk efterlyses också av 

Riksrevisionen, som granskat myndigheternas handläggning av trafikbullerfrågor. 

Enkäter i småhusen visar att bullerproblemen är avsevärt mindre där 

än i flerfamiljshusen, dock finns vissa störningar från trafik och installationer 

(t.ex. frånluft och värmepumpar). Tillståndet i flerfamiljshusens 

inre ljudmiljö sammanfattas av ett urval av enkätresultaten:

Inifrån byggnaden, från 

Tabell 65. Andel (%) som störs i varierande grad av buller*. 

Flerbostadshus. 

Störs 

inte alls 

Störs 

inte 

särskilt 

mycket 

Störs 

ganska 

mycket 

Störs 

mycket 

Störs 

oerhört 

mycket 



röster, radio, TV, musik eller 


38 43 11 4 4 



35 42 14 5 4 


trapphus, hissar 55 32 8 3 2 

Utifrån, från 


vägtrafik 44 34 12 6 4 



Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa 19 

En central del av arbetet med att harmonisera reglerna för trafikbuller bör 

vara att standardisera sambanden mellan exponering för buller (ljudnivåer) 

och antal boende som kommer att störas av buller vid denna ljudnivå, 

s.k. dos-responssamband. I figuren nedan visas en kandidat för ett 

sådant samband. Figuren från den danska ”Genlyd”-modellen visar 

andelen boende som känner sig mycket störda (% Highly Annoyed) vid 

olika ljudnivåer. Sambanden ser något olika ut för vägtrafik, tågtrafik, 

flyg respektive vindkraftverk, men det går att översätta mellan dessa med 

hjälp av figuren. Med beräkningsmodeller för ljudutbredning utomhus, 

t.ex. Nord2000, och mätmetoder från Nordtest, kan fysisk planering och 

uppföljning av exponering göras med enhetliga verktyg. Samtidigt kan 

antal störda redovisas parallellt med exponering för olika alternativa 

utformningar av den yttre miljön, vilket underlättar miljökonsekvensutredningar 

under planprocessen. 

47

48 

Källa: Pedersen, T H. The “Genlyd!” Noise Annoyance Model. Dose-Response 

Relationships Modelled by Logistic Functions. Report AV 1102/07, Delta Acoustics 

& Vibration. 

Med standardiserade mallar för beräkning av samhällskostnader för 

bullerstörningar kan kostnadsramar lämnas över till den fysiska planeringen, 

som av praktiska skäl måste arbeta med exponeringsmått. I samband 

med uppföljande enkäter och ljudmätningar kan återkoppling göras 

och beräkningsmodellerna förbättras efterhand (lärande under gång). 

Rapportering av hur man förhåller sig till miljömålet kan ske på flera 

sätt, med hjälp av de metoder som diskuteras i rapportens sista avsnitt. 

Rapporteringen kan baseras på nya enkäter som mäter upplevd störning, 

uppdaterade exponeringsberäkningar och beräkning av minskat antal 

störda av trafikbuller i respektive bullerzon. Sammanställningar av inrapporterade 

åtgärder ger ytterligare information. I uppföljningen bör då 

bullersanerade hus, lyckade förtätningar och åtgärder i trafikanläggning-

arna räknas in (närmande målet), men även nyproducerade hus, vägar och 

trafikökningar som av olika skäl ger högre ljudnivåer utanför bostäderna 

(fjärmande målet). Positiva effekter av förtätning är t.ex. då förtätande 

bebyggelse fungerar som en skärm mot bullret och skapar dämpade 

innergårdar. Regelverket bör anpassas så att planprocessen styrs tydligt 

mot de bullermål som sätts av myndigheterna och styr bort från 

olämpliga utformningar. 

49

Inledning 

Boverket har genomfört ett omfattande regeringsuppdrag om att 

undersöka det svenska byggnadsbeståndet, avseende såväl dess tekniska 

egenskaper som de boendes synpunkter. Syftet med regeringsuppdraget 

är bland annat att formulera nya delmål om inomhusmiljö och trafikbuller 

inom miljökvalitetsmålet ”God bebyggd Miljö”, samt att undersöka 

eventuella kopplingar mellan upplevd ohälsa och brister i inomhusmiljön. 

Undersökningen gäller byggnadsbeståndets energiförbrukning, dess 

tekniska status och dess innemiljö (bl.a. avseende fukt, mögel och buller). 

Undersökningen benämns förkortat BETSI; ”Byggnaders energi, teknisk 

status och innemiljö”. 

Ett antal byggkonsulter har på Boverkets uppdrag genomfört 

byggnadsbesiktningar av småhus, flerbostadshus och lokaler. 

Besiktningarna har utförts i cirka 1 750 byggnader i 30 kommuner under 

uppvärmningssäsongen 2007–2008 och hösten 2008. Av dessa utgjorde 

560 flerfamiljshus (viktad andel 8 procent), 826 småhus (90 procent) 

samt 367 lokaler (2 procent). 

Statistiska centralbyrån (SCB) har haft uppdraget att göra ett urval av 

boende i småhus och i flerfamiljshus, och be dessa att svara på enkäter 

om sin inomhusmiljö. Enkätfrågorna har dels gällt hur de svarande 

upplever sin hälsa och dels vad de anser om sitt boende (byggnadens 

skick). De besiktigade byggnaderna är statistiskt utvalda på ett sådant sätt 

att de analyser som görs är representativa för tillståndet i hela Sveriges 

byggnadsbestånd. 

Mer information om BETSI-undersökningen, frågeformulär och 

besiktningsinstruktioner finns på Boverkets hemsida, www.boverket.se. 

I denna rapport behandlas endast resultat från BETSI med avseende på 

bullerfrågor i bostäder. Besiktningarna omfattade inte ljudmätningar. Det 

gjordes inte heller någon detaljerad dokumentation av ingående 

konstruktioner som hade kunnat användas för teoretiska beräkningar av 

ljudisolering och ljudnivåer. Avsaknaden av kvantitativa underlag har 

medfört, att det har varit vanskligt att bedöma vilka åtgärder som krävs 

för att man ska nå uppställda mål och vilken omfattning det handlar om. 

Bedömningar i sista avsnittet av denna rapport baseras på en kombination 

av de kvalitativa besiktningsresultat som har kunnat sammanställas, 

51

52 

allmän byggnadsakustisk erfarenhet (dokumenterad i Byggforskningsrådets 

skrifter) och enkätresultaten. 

Det kan vara intressant att utöka analysen i senare skede, genom att se 

på hur buller i inomhusmiljön påverkar människor utanför bostäderna, 

t.ex. i förskolor, skolor, vårdlokaler, kontor m.m. Buller i industrin är 

också relevant att ta hänsyn till. Särskilt intressant vore det då att se på 

kombinationseffekter, då bullerexponering finns både i bostaden och på 

arbetsplatsen, möjligen även under fritidsaktiviteter. Det finns en del 

underlag som kan analyseras, t.ex. Energimyndighetens och Boverkets 

undersökning från 2007 (STIL2), lokala undersökningar av skolor från 

SISAB i Stockholm och LFF i Göteborg. Skara och Skövde kommuner 

gjorde en bullerstudie på förskolor för några år sedan och forskning vid 

Göteborgs universitet kommer att redovisa uppmätta effekter av olika 

bulleråtgärder i förskolor. I svensk standard SS 25268 ges mål för 

verksamhetslokaler. I arbetet med standarden skrev SIS tekniska 

kommitté Tk 197 in skydd av skolgårdar mot trafikbuller och satte vissa 

mål för ljudmiljön inomhus. Detta gjordes på basis av praktisk erfarenhet 

eftersom det inte fanns tillgång till något fördjupat underlag då. Idag 

påverkas en stor del av befolkningen av besvärande buller på sin 

arbetsplats i skolor, förskolor och kontor, i tillägg till arbetsplatser ute i 

industrin. Det vore önskvärt att ta med dessa bulleraspekter i miljömålet 

på sikt. Det kan också finnas skäl att samordna krav på bostäder och 

arbetsmiljöer när det gäller buller.

Enkäter – analys 

BETSI-undersökningen 

Enkätundersökningens resultat redovisas utförligt i rapporten 

Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa 27 . I 

undersökningen har flera frågeformulär använts. Ett formulär ställde 

frågor relaterade till bostadens innemiljö. Tre olika enkäter har ställts till 

samtliga vuxna, barn och ungdomar i bostaden. Enkäterna har sänts ut av 

SCB till boende i ett urval bostäder i landet. Urvalet genomfördes med så 

kallade flerstegsurval, baserade på ett primärt urval av 30 kommuner i 

olika delar av landet. Inom varje kommun valdes sedan fastigheter, hus 

och lägenheter. Urvalet av hus delades in (stratifierades) i fem på förhand 

definierade byggårsklasser; – 1960, 1961 – 75, 1976 – 95, 1986 – 95 och 

1996 – 2005. Svarsfrekvensen var ganska låg, särskilt i bostadsenkäten 

som besvarades av 49 procent och enkäten om den vuxnes upplevda 

innemiljö besvarades av 46 procent. I småhusen var svarsfrekvensen 

något högre. Som en jämförelse kan nämnas att andra stora studier som 

t.ex. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 hade ett bortfall på 41 

procent (dvs. svarsfrekvensen var 59 procent), en trend som har noterats 

även i andra länder. De insamlade uppgifterna i BETSI har viktats upp till 

riksnivå på basis av vilken sannolikhet de har haft att bli utvalda (av 

SCB). För detta syfte tilldelades varje inkommen enkät en vikt som 

beskriver hur stor del av befolkningen som den aktuella observationen 

representerar. Viktsfaktorerna redovisas nedan. 

Några delresultat ur deras rapport ger en översiktlig bild av läget: 

antalet boende i flerfamiljshus är drygt 2 miljoner. En andel om 10 

procent motsvarar cirka 200 000 boende 

i flerfamiljshus störs ungefär 20 procent av de boende av ljud från 

grannar 

ljudförhållandena upplevs allmänt bättre i hus byggda efter 1985 

27 Analyserna i Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa har 

genomförts av Institutionen för Medicinska Vetenskaper/Arbets- och miljömedicin vid 

Uppsala Universitet och Arbets- samt miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset 

i Örebro. 

53

54 

de mest uttalade störningarna förekommer bland boende i 

miljonprogramshusen 

totalt störs 20–25 procent av de boende ofta eller ibland av trafikbuller 

som påverkar vila och sömn 

sammanlagt är vägtrafikbuller den vanligaste typen av bullerstörning, 

med 7 procent störda i småhus och 22 procent i flerbostadshus, där 

vila och sömn påverkas mest 

bullerstörningar från trafik förefaller vara lika vanliga oavsett husets 

ålder, men förekommer inte lika ofta i småhus som i flerfamiljshus 

i flerbostadshus är störning p.g.a. buller inifrån huset (grannars 

stegljud, musik och tal) lika vanligt som störning från vägtrafikbuller 

bland ungdomarna var ungefär lika stor andel som de vuxna störda av 

olika miljöfaktorer. I båda grupperna var flest störda av buller men i 

övrigt skiljer sig upplevelserna åt 

boende i flerbostadshus vädrar mer än boende i småhus. 20 procent 

har ett fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har öppet några 

timmar varje gång de vädrar. 

En kommentar till dessa resultat: Behovet av att ha fönstren öppna har 

ibland antagits bero på vanor och kultur. Vuxenenkäten visar dock att en 

annan faktor är väsentlig: 

av dem som ofta har svårt att somna eller väcks på grund av 

trafikbuller (fråga 14) svarar 70 procent att det ofta eller ibland är för 

varmt i bostaden (fråga 5) 

öppna fönster innebär att ljud utifrån inte dämpas i fasaden. Åtgärder 

för att förbättra dämpningen i fönster, yttervägg och luftintag får inte 

full effekt såvida man inte också dämpar ljudnivåerna på utsidan eller 

ordnar med effektiv temperaturreglering och luftomsättning i alla 

berörda rum (så att det går att sova med stängda fönster) 

omvänt gäller dock, att åtgärder som dämpar exponeringen av 

trafikbuller mot hela fasaden (alla fönster), även vid låga frekvenser, 

eliminerar behovet av åtgärder i fasad. Detta alternativ innebär att 

värdefull tomtmark kan frigöras tätt inpå trafiklederna. Ett antal 

exempel på åtgärder diskuteras nedan 

Tabell 65 och 81 från Enkätundersökning om boendes upplevda 

inomhusmiljö och ohälsa 27 ger en överblick över enkätsvaren för de olika 

hustyperna.


Tabell 65. Andel (%) som störs i varierande grad av buller*. 


Störs inte 

alls 

Störs inte 

särskilt 

mycket 

Störs 

ganska 

mycket 

Störs 

mycket 

Störs 

oerhört 

mycket 





38 43 11 4 4 



35 42 14 5 4 





vägtrafik 44 34 12 6 4 



Flerfamiljshus, enkätsvar. Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda 

inomhusmiljö och ohälsa 27 

Tabell 81. Andel (%) som störs i varierande grad av buller*. Småhus. 

Ljud/buller inifrån byggnaden från 

Störs 

inte 

alls 

Störs inte 

särskilt 

mycket 

Störs 

ganska 

mycket 

Störs 

mycket 

55 

Störs 

oerhört 

mycket 



röster, radio, TV, musik eller liknande från 

grannar 

87 11 1 0 0 



88 11 1 0 0 



Ljud/buller utifrån, från 


vägtrafik 66 26 5 1 1 



Småhus, enkätsvar enkätsvar. Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda 

inomhusmiljö och ohälsa 27

56 

Utvärderingar och förslag till åtgärder koncentreras i det följande till 

flerfamiljshusen, eftersom störningar av buller förekommer avsevärt 

oftare där än i småhusen. Dock finns vissa frågor kring trafikbuller vid 

småhus som bör beaktas i den fysiska planeringen, särskilt när det gäller 

väg- och spårtrafik. Buller från installationer är inte heller av försumbar 

omfattning, men i självägda småhus kan man räkna med att ägarna 

åtgärdar eventuella problem i en annan omfattning än i flerfamiljshus. 

Det kan ändå vara intressant att se över regelverket och tillämpningarna 

ute i kommunerna på detta område. 

Fördelat på byggår visar sammanställningen att isoleringen mot 

luftburet ljud (från grannar m.m.), från stegljud och från tekniska 

installationer (rör, hissar) är sämre i miljonprogrammets hus jämfört med 

senare byggår. Detta förhållande var känt sedan tidigare, och ett antal 

orsaker till problemen har undersökts. Orsaker och åtgärder beskrivs i 

flera skrifter från Byggforskningsrådet, som förtecknas i Boverkets 

handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”. Arbete pågår också inom 

svenska byggbranschens utvecklingsfond SBUF med att ta fram 

kompletterande informationsskrifter om hur tekniska installationer ska 

åtgärdas eller byggas om så att bulleralstringen minskar. 

Det finns tyvärr uppenbara risker för att utvecklingen går åt fel håll 

om befintliga system ersätts med ”moderna” lösningar, som i detta 

sammanhang ger ett ökat buller. Exempelvis dämpar befintliga sandfyllda 

golv både stegljud och installationsljud. Om de byts ut mot styva skikt, 

t.ex. överbetong med lättballast, så riskerar man avsevärda ökningar av 

störande ljud. Det är väsentligt att regelverket ses över på dessa områden. 

Tabell 66. Andel (%) som störs* av buller, uppdelat efter byggår. 



-1960 1961- 

1975 

1976- 

1985 

Enkätsvar, tabell 66 .Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda 

inomhusmiljö och ohälsa 27 

1986- 

1995 

1996- 

2005 

ledningar och rör 6 17 10 11 12 10 

ventilation/fläktar (inomhus) 6 12 12 13 7 9 



16 24 20 14 16 19 



Total 

21 29 21 20 24 24 

nöjeslokal i fastigheten 2 10 5 3 6 6 

trapphus, hissar 14 14 7 12 9 13 


ventilation/fläktar/värmepumpar 3 8 7 4 2 5 

vägtrafik 24 21 16 19 15 22 

tågtrafik 2 4 6 4 4 3 

flygtrafik 2 4 3 5 1 3

Resultaten från enkäterna till de vuxna boende i flerfamiljshus som 

presenteras nedan i diagramform baseras inte på universitetets 

sammanställningar i tabellerna ovan, utan på data som erhållits direkt från 

SCB 2009-05-06. Här anges både så kallade punktskattningar 

(medelvärden) och skattningar av felmarginaler (övre och undre värden 

med hänsyn till beräknade slumpmässiga osäkerheter, beräknade som 

medelvärden ± 2 standardavvikelser). De individuella svaren har räknats 

ihop och justerats av SCB med viktsfaktorer på ett sådant sätt att svaren 

är representativa för hela rikets befolkning. Smärre skillnader i 

redovisade resultat jämfört med tabellerna ovan kan bero på justeringar i 

viktsfaktorerna. Där summan av delresultat är mindre än 100 procent 

finns partiella bortfall som vi har valt att bortse ifrån. Tendenserna är 

dock samma i båda redovisningarna. 

Samband mellan enkätsvar och byggnadsbesiktningar 

Ambitionen var inledningsvis att koppla enkätsvaren i varje lägenhet till 

besiktningsresultaten för motsvarande lägenhet, och därefter beräkna ett 

antal statistiska samband mellan de boendes synpunkter och de 

byggnadstekniska egenskaperna. Sambanden var tänkta att utvisa vilka 

byggnadstekniska konstruktioner som förefaller fungera tillfredsställande 

respektive vilka som bör åtgärdas (i samband med olika åtgärdsprogram, 

renoveringar mm). Efter kontakter med SCB har denna strategi inte 

fullföljts. De urval som var möjliga att ta fram skulle troligen ha givit 

alltför stora statistiska osäkerheter i flerfamiljshusen, eftersom dessa bara 

utgjorde cirka 8 procent av den totala mängden besiktningar (viktad 

andel). Underurval av lägenheter med ”bullerstörningar” hade gett ett 

ändå smalare urval och ökad statistisk osäkerhet, se vidare i nästa avsnitt. 

Det bedömdes därför inte vara möjligt att genomföra sådana detaljerade 

analyser av enkätsvaren i flerfamiljshusen. Tänkbara orsaker till statistisk 

osäkerhet i svaren diskuteras vidare i nästa avsnitt. Kopplingar till 

byggnadstekniska egenskaper diskuteras vidare i avsnittet om 

besiktningar. 

Osäkerheter 

Det finns en stor spridning i enkätsvarens viktsfaktorer, vilket får till följd 

att vissa personers enkätsvar får mycket stor tyngd i sammanräkningen 

för hela riket. SCB har uppskattat den slumpmässiga osäkerheten i hela 

mängden enkätsvar, både med avseende på urvalsförfarandet och 

slumpmässiga variationer i själva enkätsvaren. Dessa felmarginaler i 

enkätsvaren redovisas i diagrammen nedan (som övre och undre gräns, 

mellan vilka 95 procent av de viktade svaren finns). Spridningen i 

viktsfaktorer beror på att urvalet av personer som fått möjlighet att 

besvara enkäterna bestämts primärt av bostadsurvalet, se ovan. 

Bostäderna har valts ut för att inkludera olika regioner, olika 

byggnadsåldrar samt olika orts-storlekar. SCB kunde därför inte göra 

personurvalet på ett lika jämnt fördelat sätt som om det vore en renodlad 

innemiljöenkät. Vissa enkätsvar representerar därför flera tusen boende 

medan andra enkätsvar endast representerar några tiotals boende. 

57

58 

Variationerna i viktsfaktorer skulle ha lett till ökad osäkerhet om man 

hade försökt göra ytterligare urval i enkätsvaren, t.ex. på basis av en viss 

byggnadsteknisk konstruktion eller typ av buller. Osäkerheten i ett fåtal 

boendes enkätsvar får alltför stort genomslag om de har tilldelats en hög 

viktsfaktor. Gör man ytterligare underurval, t.ex. ”dålig 

ljudisolering”+”gamla fönster” ökar osäkerheten ytterligare. 

SCB har inte heller beräknat inverkan av eventuella systematiska 

variationer i enkätsvaren. De svarande kan ha uppfattat frågorna på olika 

sätt och de föreslagna svaren kanske inte har varit alldeles enkla att välja 

bland. Det finns t.ex. risk för att de svarande har påverkats av hur man 

värderar ”styrkan” i de tillgängliga svarsalternativen. I fråga 11 i 

vuxenenkäten ställer man en neutral fråga och ger sedan fem 

svarsalternativ som kan uppfattas följa en jämn skala som centrerats kring 

mittenalternativet. 

Hur tycker du att ljudförhållandena i stort sett är i din bostad? 

Mycket bra / Bra / Acceptabla / Dåliga / Mycket dåliga 

I påföljande fråga 12 är dock frågan mer styrande mot ”störning” (Hur 

mycket har du de senaste tre månaderna störts av ljud/buller inifrån 

byggnaden från ...) och man erbjuder fem numrerade alternativ som kan 

uppfattas som mer ojämnt och osymmetriskt fördelade. De blir svårare att 

välja bland, se tabellen 1 nedan. Man kan också uppfatta en fråga om 

störning som att man ombeds att ange om man har uppmärksammat att 

bullerkällan finns respektive att säga att man känner sig störd av den. 

Språksvårigheter eller förväntningar på vad som ska anses vara normalt 

är exempel på faktorer som gör det svårt att få noggranna svar i en enkät. 

Evy Öhrström vid Göteborgs universitet konstaterar i sin rapport från den 

s.k. Lerumsstudien 28 , att ”Det finns idag ingen enkel och tillförlitlig 

metod att följa upp hur bullerproblemet utvecklas i samhället”. En sådan 

samordning skulle vara önskvärd och frågan skulle kunna tas upp i 

miljömålsarbetet. I sista avsnittet av denna rapport diskuteras frågan. 

Det finns dock en praxis på området. I MISTRA-programmet 

”Ljudlandskap för bättre hälsa” anges en förklaring till den valda 

svarsformuleringen i BETSI, i den s.k. indikator 2 29 . Det förefaller 

emellertid som mittenalternativen 2 och 3 i fråga 13 har fått något 

olyckliga valörer på svenska jämfört med de standardiserade svaren på 

engelska i ISO/TS 15666 30 . Denna tekniska specifikation anger en 

värdeskala i fem onumrerade steg, som har visats korrelera väl med en 

tiogradig kvotskala (utan andra benämningar än siffror i mitten av 

skalan). I tabell 1 nedan anges dels BETSI-enkätens svarsalternativ, dels 

28 

Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun. 

Sidan 11. Öhrström, E et al. ISSN 1400-5808. Göteborgs universitet 2005. 

29 

http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=anvaendare&kapitel=kapitel_7 

&rubrik=rubrik6_2. Indikator 1 är antal personer som är exponerade för trafikbuller, 

utomhus vid den mest utsatta fasaden. Indikator 2 mäter allmänt upplevd störning av 

buller från olika trafikslag. Tryckt rapport 2008, ISBN 978-91-7876-533-1. 

30 

ISO/TS 15666 Acoustics – Assessment of noise annoyance by means of social and 

socio-acoustic surveys

några möjliga översättningar av standardens svarsalternativ. En förklaring 

kan vara, att de svenska svarsalternativen fanns redan innan ISOspecifikationen 

gavs ut. Frågan kommer även att lyftas inom SIS, 

eftersom specifikationen ska tas upp på 5-årsöversyn och SIS Tk 110 har 

röstat för att den ska omvandlas från teknisk specifikation till en 

fullvärdig standard. I samband med detta arbete bör man dels korrigera de 

svenska lydelserna, dels utarbeta en anvisning om hur resultat från befintliga 

undersökningar kan jämföras med nyare undersökningar med 

korrigerade svarstermer. Användning av betygsskala 1–7 bör betonas i en 

ny ISO 15666. 

ISO/TS 15666, 

engelska 

ISO/TS 15666, 

annex B, norska 

BETSI fråga 

12 och 13 

Not at all Slightly Moderately Very Extremely 

ikke plaget 

i det hele 

tatt 

Störs inte 

alls 

litt plaget 

(sv. lite) 

Störs inte 

särskilt 

mycket 

middels 

plaget 

Störs ganska 

mycket 

mye plaget 

Störs mycket 

Voldsomt 

plaget 

59 

Störs oerhört 

mycket 

BETSI fråga 11 Mycket bra Bra Acceptabla Dåliga Mycket dåliga 

Alt översättningar Lindrigt Måttligt Mycket I högsta grad 

Svagt Lagom Synnerligen Extremt 

Obetydligt Någorlunda Riktigt… Ytterst 

Tämligen Oerhört 

För en grovindelning av enkätsvaren har man 27 summerat andelen med 

störningsvärde 3, 4 och 5 till kvoten ”antal störda”. Denna 

rekommendation innebär dock att man inte skiljer på typen av svar. Inom 

statistisk teori delar man in typen av svar i olika kategorier, utifrån hur 

analyser kan göras av svaren. Svaren i BETSI kan sägas ligga på en 

ordinalskala (vars värden har en inbördes rangordning men inte någon 

bestämd skillnad mellan stegen). Bildligt kan man jämföra med en 

piltavla, där fälten med olika poäng har olika storlek. Svarsfältens 

”storlek” påverkar hur folk ”träffar”. Då man endast ger ett sifferbetyg på 

en skala talar man om en kvotskala (indelad i jämna steg och där man 

kan beräkna medelvärden och spridningsmått). Av dessa skäl redovisas 

svarsfrekvensen för alla svarsalternativ i diagrammen nedan istället för 

medelvärde och spridning. De ger en samlad bild av läget. 

I den nationella miljöhälsoenkäten (NMHE 07, Socialstyrelsen) som 

kan jämföras med BETSI-enkäterna används inte ISO/TS 15666, utan 

man rapporterar endast ”Andelen personer som besväras av trafikbuller 

(väg-, spår- eller flygtrafikbuller) minst en gång per vecka”. Det framgår 

inte där hur man har summerat. I diagrammen nedan är svarsalternativen 

3, 4 och 5 summerade, vilka antas kunna jämföras med NMHE:s variabel 

”andel störda”. Ett alternativt sätt att utvärdera variabeln har dock lagts 

till för att studera inverkan av svar med alternativ 2, se nedan. 

Resultat – sammanställning av enkätsvar (hela riket) 

Av skäl som framgår ovan fullföljdes inte arbetet med att göra underurval 

och koppla till byggnadsbesiktningarna. Analysen av de boendes

60 

synpunkter på buller har istället gjorts på hela enkätmaterialet från SCB 

(som är representativa för hela riket). 

För att underlätta en pragmatisk tolkning av svaren på frågorna 12, 13 

och 14 inklusive det ovan påtalade problemet med ”skeva” 

svarsalternativ, visar diagrammen dels summan av svarande med 

alternativen 3+4+5 (motsvarande NMHE:s variabel ”andel störda”), dels 

ett alternativt värde. I det alternativa värdet har 25 procent av antalet svar 

med alternativ 2 lagts till nämnda summa (3+4+5). Siffran 25 procent är 

godtyckligt vald, endast för syftet att illustrera inverkan av en eventuell 

skevhet. Skillnaden mellan dessa båda sätt att räkna ut ”andelen störda” 

visade sig dock vara stor, vilket styrker farhågorna om att 

formuleringarna och tolkningarna i enkäten har haft stor inverkan på hur 

svaren fördelats mellan tillgängliga alternativ. Det finns alltså skäl att 

misstänka att en del svarande i BETSI-enkäten (och tidigare enkäter med 

samma mall) har haft svårt att välja mellan alternativ 2 och 3 när de 

egentligen har velat svara neutralt. Det kan vara lämpligt att be SCB 

kommentera denna fråga vidare och be SIS ge ut en svensk standard med 

korrekta översättningar av ISO-specifikationen 30 . 

I vissa fall kan det också vara motiverat att se på andelen boende som 

känner sig ”mycket störda”. Här har svarsalternativen 4 och 5 summerats. 

Inte heller denna avgränsning är helt tydlig och man måste tolka 

resultaten med stor försiktighet. 

Målet för analyser i denna rapport var inte att göra exakta värderingar 

av enkätsvaren, utan att få en bild av huruvida frågan pekar på ett 

problem som behöver åtgärdas eller inte, och därmed vara väsentlig att ta 

upp i miljömålen. I bedömningen av konsekvenser i sista avsnittet av 

rapporten har dock andelen ”mycket störda” nyttjats som en del av 

underlaget. 

På följande sidor finns enkätsvaren sammanställda med några 

tolkningar och kommentarer.

Figur 1. Fråga 3j, flerfamiljshusen. 

Kommentar: Svaret överraskar något, cirka hälften av de boende (cirka 

1 000 000) i flerfamiljshus besväras av buller, ibland eller ofta, dock 

oklart från vilken typ av buller. Detta svar kan vara intressant att väga 

samman med svaren på de mer ingående frågorna nedan. Svaret är 

relativt lika för olika byggnadsår, variationerna ligger inom 

felmarginalen. 

61

62 

Figur 2. Fråga 11, flerfamiljshusen. 

Med summering av alternativ 1 och 2 respektive 3+4+5 får man följande 

fördelning av svaren från boende i flerfamiljshusen: 

49 procent tycker att ljudförhållandena är bra eller mycket bra (cirka 

1 000 000 boende) 

51 procent tycker att ljudförhållandena är acceptabla, dåliga eller 

mycket dåliga (dito) 

Det är inte uppenbart hur denna fördelning ska tolkas. Skulle andelen 

boende som svarat ”acceptabla” kunna bli nöjdare med rimliga medel? 

Med tanke på vilka resurser som läggs på boende är resultatet knappast 

ett bra betyg på ljudmiljön i våra flerbostadshus. Det kan vidare vara 

intressant att jämföra med svaren i småhusen. Man bör dock se vidare på

frågorna 12, 13 och 14 för att få en mer detaljerad bild av ”bullerskyddet” 

i lägenheterna. 

Figur 3. Fråga 3j, småhusen 

Kommentar: Svaret bör jämföras med flerfamiljshusen. Det förefaller 

som om buller inte är en långt när lika stor fråga i småhusen, även om 

cirka 20 procent som störs ibland eller ofta inte är en helt obetydlig andel 

eftersom 20 procent betyder omkring 400 000 boende i småhus i hela 

riket. 

63

64 

Figur 4. Fråga 11, småhusen 

Med motsvarande sammanräkning av alternativ 1 och 2 respektive 3+4+5 

för man följande fördelning av svaren: 

83 procent tycker att ljudförhållandena är bra eller mycket bra 

17 procent tycker att ljudförhållandena är acceptabla eller dåliga 

Slutsatsen måste bli, att man är avsevärt nöjdare med ljudmiljön i 

småhusen än i flerfamiljshusen. Det kan dock finnas anledning att se på 

vissa specifika frågor i småhusen, t.ex. buller från ventilation och 

värmeåtervinning samt trafikbuller i hus och på uteplatser nära 

trafikleder.

Figur 5. Fråga 12a. 

Kommentar: Här ett exempel på när det kan vara svårt att välja mellan 

alternativen ”störs ganska mycket” respektive ”störs inte särskilt 

mycket”, se avsnittet om osäkerheter ovan. Skillnaden mellan 

svarsalternativ 2 och 3 kan uppfattas som stor. Bullret kan vara störande 

när det väl förekommer (men det hörs inte hela tiden), eller så är det 

svagare än annat buller i samma lägenhet (t.ex. trafikbuller, grannar mm) 

men förekommer ganska ofta. Det är inte klart vilket alternativ som känns 

mest naturligt att välja i det läget. Summeringen av svarsalternativ 3+4+5 

ger att knappa 10 procent är störda, men genom att lägga till 25 procent 

av dem som svarat alternativ 2 när nog dubbleras andelen störda (18%). 

Slutsatsen blir, att buller från ledningar och rör är ett problem som bör tas 

upp i miljömålen för inomhusmiljön. 

65

66 

Figur 6. Fråga 12b. 

Kommentar: Mekanisk ventilation är förhållandevis ovanlig i befintliga 

flerfamiljshus, med undantag av utsug i kök och badrum. Med tanke på 

nya energikrav kan till- och frånluftssystem (FTX) förväntas öka i 

omfattning, och det kan vara klokt att precisera ljudkraven så att man inte 

bygger in nya problem. Undersökningar i Finland visar att ljudnivån från 

ett enskilt don i sovrum eller vardagsrum måste vara cirka 5–8 dBA lägre 

än totalkravet i rum som gäller då alla tekniska installationer är i drift, för 

att de boende inte ska känna sig störda av ljudet. Förekommer toner i 

ljudet (blåsljud) räcker det med 18–20 dBA för att det ska uppfattas som 

störande. Det är vanligt att de boende i dessa fall dämpar ljudet genom att 

blockera luftflödet, vilket innebär att man därefter inte uppfyller kraven 

på luftväxling, vilket medför negativa hälsoeffekter. Det är känt att 

attityden till ljud från tekniska installationer är negativ 30 , boende bedömer 

det som störande redan vid låga ljudnivåer. Ljudet märks som tydligast 

när ventilationssystemet stängs ned efter arbetsdagens slut. I bostäder är 

acceptansen troligen mindre än på arbetsplatser. Det finns därför skäl att 

vara försiktig när man inför ett jämförelsevis nytt system i bostäder, såväl 

befintliga som nyproducerade.

Figur 7. Fråga 12c 

Kommentar: Resultaten är svårtolkade, på samma sätt som för buller från 

installationer. Vilket alternativ har de svarande valt då ljudet från grannar 

är störande när det väl hörs men detta sker oregelbundet, jämfört med att 

ljuden hörs ständigt men relativt svagt? Bilden i diagrammet stämmer 

dock ganska väl med vad som anges på basis av erfarenhet för ljudklass C 

i SS 25267, att omkring 20 procent av de boende uppfattar 

ljudisoleringen i befintliga hus som tillfredsställande (men inte som en 

god isolering). Flera entreprenörer och bostadsbyggare har frivilligt 

beslutat sig för att producera nya hus i en högre ljudklass (B) än vad BBR 

”kräver” (ljudklass C). Man uppger, att man sedan dess får avsevärt färre 

klagomål (i sina nya hus) jämfört med vad man erfarit i äldre hus inom 

företaget. 

67

68 

Figur 8. Fråga 12d. 

Kommentar: Se föregående kommentar till 12c. Här kan man jämföra 

med tidigare studier, t.ex. av Bodlund respektive Hagberg, se vidare i 

avsnitt 4.2 i handboken ”Bullerskydd i bostäder och lokaler.” Det finns 

anledning att beakta ovanstående resultat i byggregler mm, särskilt som 

det kan förvärras i samband med ombyggnader (där man inte tar hänsyn 

till ljudegenskaperna i de nya byggkonstruktioner som ersätter gamla väl 

fungerande konstruktioner, exempelvis sandfyllda eller uppreglade golv).

Figur 9. Fråga 12e. 

Kommentar: Nöjeslokaler i direkt anslutning till lägenhet förekommer 

inte så ofta, sett över hela byggnadsbeståndet. Det är ju främst de 

nedersta våningarna som berörs då lokalen finns i bottenplanet eller i 

källaren. Men det är känt att då det förekommer förstärkt musik är det 

vanligt att de boende känner sig mycket störda, särskilt om basljuden 

tränger igenom. Frågan hör dock inte till miljömålsfrågan, eftersom 

ansvaret för skydd mot buller från restauranger mm ligger hos 

verksamhetsutövaren och regleras i miljöbalken. Socialstyrelsens 

allmänna råd och handbok behandlar frågan om bullerstörning från 

musikverksamhet särskilt. Denna fråga beaktas inte i den fortsatta 

analysen. 

69

70 

Figur 10. Fråga 12f. 

Kommentar: Svaret är något svårtytt, eftersom man inte har skiljt på ljud 

från de tekniska installationerna och från grannarnas passager i trapphuset 

(stomljud, luftljud, stegljud). Buller från trapphus kan kopplas till de 

byggnadstekniska egenskaperna stegljudsisolering av trappor/vilplan, 

luftljudsisolering i tamburdörr respektive stomljudsisolering av hiss.


Kommentar: Svaret kan jämföras med miljöförvaltningarnas erfarenheter, 

att denna typ av ljudkälla är vanlig i innerstadens gårdsrum. Den sida av 

huset som förväntas vara tyst störs av ljud från fläktar och 

kylkompressorer. Miljön på dessa innergårdar i innerstaden är ibland inte 

attraktivt utformade för utevistelse och rekreation, vilket förstärker 

störningsupplevelsen av buller då man har höga ljudnivåer på andra sidor 

av byggnaden. 

I stora delar av byggnadsbeståndet finns dock inga installationer och 

utemiljön är väl utformad, vilket gör att frågan till stor del är ett 

innerstadsproblem. Det är emellertid ett helt onödigt problem, eftersom 

denna typ av utrustning byts ut relativt ofta och nyare utrustning kan 

upphandlas med strikta ljudkrav. Miljöförvaltningarna har ställt ut ett 

antal förelägganden till verksamhetsutövare, att de måste reducera 

ljudnivåerna från sina anläggningar till mycket låga nivåer (10 dB under 

Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller). 

71

72 

Det vore bra om även byggreglerna pekar på detta problem så att det 

kan undvikas med god planering och med åtgärder som ger låga 

merkostnader (istället för dyrbara efterhandsåtgärder). 


Kommentar: Värdena innebär att ett stort antal boende i flerfamiljshus 

störs av vägtrafikbuller. Svaret kan jämföras med NMHE, se nedan. 

Observera att procentsatserna är olika, men man kan jämföra antalet 

boende med schablonen att 10 procent ovan motsvarar cirka 200 000 

boende.

Figur 13. Fråga 13c. 

Kommentar: Buller från tågtrafik är ett problem som förekommer i 

avsevärt mindre omfattning än vägtrafik när det gäller flerfamiljshus. I 

småhusen berörs en något större andel. Se föregående fråga. 

73

74 


Kommentar: Flygtrafikbuller är inte så vanligt i flerbostadshus, det 

förekommer oftare i småhus. Detta sammanhänger antagligen med 

skillnad i lokalisering av flerfamiljshus i förhållande till flygplatser. 

Större byggnader skärmar ljudet effektivt. I småhus kommer en del av 

ljudet in via taket och flera fasader påverkas samtidigt. Det kan även 

finnas andra orsaker.


Kommentar: Se sista delfrågan till 14. 

75

76 


Kommentar: Se sista delfrågan till 14.

Figur 17. Fråga 14c. 

Kommentar: Se sista delfrågan till 14. 

77

78 


Kommentar: Se sista delfrågan till 14.

Figur 19. Fråga 14e. 

Kommentar: Se sista delfrågan till fråga 14. 

79

80 

Figur 20. Fråga 14f. 

Kommentar: Svaren på frågorna 14 a–f visar, att buller från trafik är ett 

vanligt problem. En orsak är troligen att ljudisoleringen i yttervägg (inkl 

fönster och luftintag) är bristfällig i förhållande till bullersituationen 

utanför huset. Att folk känner sig tvingade att vädra (kvavt) trots att 

utemiljön är bullrig ger också en viss inverkan på responsen. Studier 29 

visar att korrelationen mellan ljudnivåerna utomhus och den subjektiva 

störningen är god oavsett om man mäter med fönstren är stängda eller 

öppna. ”Betygen” ändrar sig något mellan dessa fall, men 

variationsmönstret ser likartat ut. Det räcker således inte att förbättra 

fasadens ljudisolering, utan man måste även dämpa ljudet utomhus, eller 

ordna god luftkvalitet och rimlig temperatur inomhus. Att så många som 

20 procent (cirka) ibland har svårt att somna till följd av trafikbuller är en 

fråga som bör adresseras i miljömålet, särskilt som det till viss del 

(70 procent) sammanfaller med att det är för varmt i lägenheterna. Att

ullret väcker sovande är ett tecken på att man utsätts för ljudnivåer som 

är minst 5 dB över riksdagens riktvärden (LpAeq 30 dB LpAFmax 45 dB/5 

ggr/) 31 . Negativa hälsoeffekter av att få sin nattsömn störd innebär ökade 

kostnader för samhället och lidande för den boende. Kunskaper om 

åtgärder för att öka ljudisoleringen finns, dito hur byggnader ska utformas 

så att ljudet utanför fönstren dämpas. Se vidare NMHE nedan. 

Bostadsenkäten – flerfamiljshus 

Svaren från bostadsenkäten i flerfamiljshus ger också en del användbar 

information till miljömålsarbetet. 

När golven byts ut lägger man trä- och laminatgolv i cirka 60 procent 

av lägenheterna. Dessa golv läggs normalt flytande på ett tunt underlägg 

(för att inte riskera knarr eller fuktrelaterade spänningar). Golven ger då 

tillfredsställande skydd mot stegljud om bjälklaget är gjort av tjock 

betong. I hus byggda före 1960 är det dock vanligt med tunna 

betongbjälklag, som jämnats av med sand och ett flytande golv. Om 

denna lösning ersätts med ett lätt och styvt platsgjutet material (spackel, 

lättballastbetong o.dyl.) kan ljudisoleringen försämras. 

30 procent av de nya golven är linoleum- eller pvc-mattor, som 

sannolikt utförs utan stegljudsdämpning i en del fall. Där andra material 

används (ospecificerat) kan det handla om klinker, sten och dylikt. 

Heltäckningsmattor, som normalt har god stegljudsdämpning, 

förekommer endast i cirka 3 procent. Det kan därför vara så, att bristfällig 

stegljudsdämpning uppstår i uppskattningsvis 10–20 procent av de 

nylagda golven, särskilt då de läggs av privatpersoner. Detta problem är 

helt onödigt eftersom stegljudsdämpande skikt är billiga och ger andra 

fördelar. Man bör därför påtala behovet av stegljudsdämpning på 

betongbjälklag i föreskrifter och råd om renovering, som ska beaktas där 

man byter ut mattor eller lägger hårda golvbeläggningar. I Boverkets 

handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” samt i 

Byggkeramikrådets/SBUFs rapport om ljuddämpade klinkergolv påtalas 

problemet och lösningar anvisas. Golventreprenörer har oftast bra 

kännedom om ljudkraven. När det gäller träbjälklag ges utförligare 

kommentarer under avsnittet om besiktningar, se nedan. 

31 Propostion 1996/97:53 Infrastruktur för framtida transporter 

81

82 

Bostadsenkäterna visar även på uppgifter enligt tabell 2. 

Tabell 2. Upplåtelseform, boarea, luftintag och värmesystem i 

flerfamiljshus 

Fråga 2 71 % bor i hyresrätt 

Fråga 2 28 % bor i bostadsrätt 

Fråga 2 1 % bor i annan upplåtelseform 

Fråga 3 65 m 2 genomsnittlig boarea 

Fråga 6 71 % eller mer tar in tilluft via fasaden 

Fråga 9 67 % har vattenburen radiatorvärme 

Från detta underlag kan man bilda några användbara hypoteser: 

ansvaret för flertalet lägenheter vilar på professionella husägare och 

förvaltare, som bör kunna ha (eller skaffa sig) kompetens att se över 

byggnadens bullerskydd 

52 procent av lägenheterna har självdragsventilation och 71 procent (± 

5%) tar in luften genom öppningar i ytterväggen som sannolikt inte är 

bullerdämpade i normala fall. Förekomsten av självdrag i hus med 

olika byggår är jämnt fördelad, med undantag av perioden 86–95 då 

FTX system användes i större utsträckning (cirka 20 procentenheter 

fler). Erfarenhetsmässigt är buller från FTX system vanliga i dessa 

hustyper, och de kommer att bli avsevärt vanligare i nya hus pga. 

kraven på energihushållning 

klagomål på dålig luftkvalitet i flerbostadshus är mest frekventa i 

byggnader från 1976–1985. Boende i de nyaste flerfamiljshusen 

upplever oftare att det är för varmt i lägenheterna sommartid. Boende i 

flerbostadshus vädrar mer än boende i småhus, 20 procent har ett 

fönster öppet hela dagen/natten och 50 procent har öppet några timmar 

varje gång de vädrar (dagligen). En jämförelse av vuxenenkäten 

visade att 70 procent av dem som ofta känner sig störda av trafikbuller 

(fråga 14 svårt att somna och/eller väcks ofta av trafikbuller) svarar 

även att det är för varmt i lägenheterna sommartid (fråga 5, ofta eller 

ibland). Luftkvalitetsproblemet och vädringsbehovet kan till en inte 

obetydlig del förklara varför folk upplever att de måste sova med 

öppet fönster, även där det förekommer trafikbuller. Det finns 

möjligen andra skäl också, t.ex. vanor och traditioner, känslor av 

instängdhet respektive frihet 

Bullerskyddet kan av ovan nämnda skäl inte ordnas enbart i fasaden, 

så länge vädringsbehovet eller kylningsbehovet kvarstår. Att lösa 

bullerproblem med kyld, ren och torr luft skulle kunna vara ett 

kostnadseffektivt sätt att lösa både buller- och energiproblem, särskilt 

om kylan kan tas från marken med minimal energiåtgång 

ljud från radiatorer är troligen vanligt förekommande, och läggs till 

andra bakgrundsljud från tekniska installationer (såsom spiskåpa, 

kyl/frys, hiss, vattenspolning mm) 

det finns en tendens till fler klagomål på lukter från grannar bland 

boende i de äldre husen, hus byggda t.o.m. 1985. Detta indikerar 

otätheter i de lägenhetsskiljande konstruktionerna, eller överföring via 

ventilationskanalerna. Otätheter medför överhörning, som kan dämpas

med förhållandevis enkla åtgärder såsom tätning av alla knutpunkter 

och ljudfällor vid samlingskanaler 

egen tvättmaskin i lägenheten finns i totalt 31 procent av lägenheterna. 

Andelen ökar ju yngre husen är, från ca 23 procent i de äldsta 

lägenheterna till 56 procent i de yngsta. Totalt är det 9 procent som 

även har torktumlare. Även detta är något som ökar ju yngre husen är, 

från 6 procent i de äldsta och 43 procent i de yngsta. Detta innebär, att 

man bör ställa krav på att bjälklagen samt den utrustning som används 

är utformade så att man inte skapar störande buller i angränsande 

lägenheter (stomljud). Om flerfamiljshus med trästomme kommer till 

ökad användning är det väsentligt att denna aspekt hanteras av 

konstruktörerna. Bullerspridning inom den egna lägenheten behöver 

inte beaktas, eftersom den boende kan välja tvättider själv. Grannarna 

har däremot svårt att påverka detta, ljudet från grannens tvättmaskin 

kan upplevas som störande 

det är inte vanligt med värmepanna eller värmepump i flerfamiljshusen, 

särskilt inte i nyare hus. Fjärrvärme står för den dominerande 

delen av uppvärmningen. Detta talar för att buller från 

värmeinstallationer (typ värmepumpar) inte bör vara så vanliga 

Lägenheterna är inte så stora i genomsnitt, cirka hälften bor på mindre än 

70 m 2 fördelade på 1 till 2 rum. Tabell 5 i enkätrapporten 27 visar 

fördelningen: 

Tabell 5. Lägenhetsstorlek efter byggperiod. Andel (%) lägenheter. 


Antal 

rum 

-1960 1961- 

1975 

1976- 

1985 

1986- 

1995 

1996- 

2005 

Totalt KI 95 % 

1 26 23 13 12 26 23 (15–34) 

2 40 25 37 40 25 35 (28–42) 

3 24 37 32 29 29 29 (24–35) 

4 7 10 15 16 17 10 ( 8–12) 

≥5 3 5 3 3 3 4 ( 3–5) 

Totalt 100 100 100 100 100 100 

Källa: Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa 27 

SCB har även beräknat antalet rum per boende, vilka har omräknats till 

antal boende per rum. Enkäterna visar att 

56 procent bor med fler än ett rum per person 

44 procent bor i ett rum per person eller tätare 

I knappt hälften av lägenheterna bor man relativt tätt. I vissa fall används 

ett sovrum förmodligen av flera personer (t.ex. föräldrar, syskon) medan 

något rum bara används för umgänge. Men man kan också misstänka det 

omvända, att s.k. vardagsrum även används regelmässigt för sömn/vila, 

exempelvis då man har växelvis boende för barn. Detta bör beaktas vid 

dimensionering av bullerskydd i fasaden och behovet av att vädra även 

mot en trafikbullerbelastad sida. Att enbart förlita sig på sovrum mot 

83

84 

ljuddämpad sida innebär att lägenheterna i många fall får ett ofullständigt 

bullerskydd i det vardagsrum man är hänvisad till för sömn/vila. Detta är 

en vanligt förekommande diskussion på byggprojekteringsmöten, och det 

kan vara befogat att betona i byggföreskrifterna att alla rum ska utformas 

med relevant bullerskydd. Nyttan med den så kallade tysta eller 

ljuddämpade sidan beror på lägenhetsdispositionen och hur rummen 

används. Finns det bara en ljuddämpad sida måste lägenheterna utformas 

så att flertalet rum kan vädra åt det hållet, eller så måste fler sidor av 

byggnaden dämpas så att det går att vädra även åt de hållen. 

Nationella miljöhälsoenkäten 1999 och 2007 (Socialstyrelsen) 

Socialstyrelsens nationella miljöhälsorapport 2009 32 baseras på den 

Nationella miljöhälsoenkäten 2007 (NMHE 07). Enkäten besvarades av 

nästan 26 000 personer i åldern 18–80 år, vilket motsvarar en 

svarsfrekvens på 59,4 procent av urvalet (knappa 44 000) från det totala 

underlaget (cirka 6,7 miljoner vuxna som varit bosatta i Sverige i minst 5 

år). En liknande enkätundersökning genomfördes 1999 (NMHE 99). I 

rapporten finns ett antal diagram, där man kan jämföra värdet på ”antal 

störda” med de värden som anges i textrutorna ”Andel störda 3+4+5” i 

diagrammen för fråga 12 och 13 i BETSI-enkäten, se ovan. 10 procent i 

BETSI-enkäten svarar mot approximativt 200 000 störda. 

32 Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2009. www.socialstyrelsen.se. ISBN 978-91- 

978065-7-2

Figur 21. Utdrag ur Nationella miljöhälsoenkäten NMHE 07. 

Enligt NMHE 2007 störs drygt 800 000 personer minst en gång i veckan 

av vägtrafikbuller, vilket är en ökning med 200 000 personer sedan år 

85

86 

1999. Talen baseras på en uppräkning från slumpurvalet till ett 

riksgenomsnitt. Ökningen antas förklaras av, att fler har flyttat till 

bullerutsatta storstadsområden, och att nya bostäder byggs nära stora 

vägar och att trafikflödet ökat. Detta är något som bör uppmärksammas 

och relevanta mål sättas för de kommande tio åren, som bidrar till att man 

åtminstone slutar göra fel och börjar bygga rätt. 

Det finns en uppfattning om att ”nya byggnader kan utformas så att de 

boende inte behöver konfronteras med trafiksidans buller och att det går 

att utforma bra boendemiljöer även över 65 dBA.” Detta kan vara sant 

under vissa förutsättningar. Förtätningar kan ibland utformas så att alla 

byggnader ger en samlad skärmning mot en trafikerad led, vilket kan 

bidra till att dämpa ned innergårdarna väsentligt. Fördelarna kan då 

sammantaget motivera nackdelarna med att några bostäder i det nya huset 

vänds mot en trafikerad sida. Det finns även några aktuella exempel på 

stadsplanering med mycket höga hus nära hårt trafikerade motorvägar i 

Göteborg (kv. Venus, E6/E20), Mölndal (nytt centrum, E6) och 

Stockholm (Kungsholmsporten, Essingeleden). Det sist nämnda 

illustreras på stadens hemsida 33 : 

Det finns ett antal invändningar mot denna utformning och det vore 

värdefullt att få en miljööverprövning av nämnda objekt mot Boverkets 

allmänna råd 2008:1, som vägledning. 

En kommentar: Bostäderna i höghusen på Kungsholmsporten 

placeras på 35 m avstånd från Essingeleden. Fasader mot leden förses 

med glasade loftgångar. Det finns risk för att beräknade ljudnivåer enligt 

gällande beräkningsmodell från 1996 kommer att visa för låga ljudnivåer 

på ”baksidan” av höghusen mot vad som kan bli det verkliga utfallet. 

Nyare samnordiska och europeiska beräkningsmodeller (Nord2000) 

skulle troligen ge bättre noggrannhet. Möjligen går det att förbättra 

utformningen, så att baksidorna skärmas av och får måttliga ljudnivåer 

(ljuddämpad sida,

kärlsjukdomar. Två svenska undersökningar visar också en förhöjd risk 

för högt blodtryck (hypertoni) efter mer än 10 års exponering för 

vägtrafikbuller utanför bostaden. Även annat samhällsbuller, t.ex. 

flygbuller, kan öka risken för att drabbas av en blodtryckssjukdom. Än så 

länge är det dock svårt att säga vid vilken ljudnivå som risken ökar. 

Riskökningen kan troligtvis förklaras av att exponeringen orsakar en 

långvarig stressreaktion. Även om den faktiska riskökningen är liten kan 

den ändå vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom ett stort 

antal människor exponeras. En särskilt utsatt grupp kan vara personer 

som bor längs trafikleder med mycket trafik under hela dygnet och där 

sovrummet eller alla rum i bostaden vetter mot den bullriga vägen. 

sidan 34: En störning kan definieras som en individs negativa 

upplevelse av en ljudkälla i miljön, som personen vet eller tror kan 

påverka hälsotillståndet i stort. Störningseffekten beror till stor del på 

ljudets icke-akustiska egenskaper, t.ex. informationsinnehåll, om det går 

att undvika eller inte, om ljudet är förutsägbart och kontrollerbart samt 

den utsattes attityd till ljudet och den pågående aktiviteten. Effekten 

påverkas också av i vilken situation ljudet förekommer och olika 

individuella egenskaper hos de personer som exponeras. Störningen beror 

också till viss del på ljudets fysikaliska egenskaper. Där är de viktigaste 

faktorerna ljudnivå, frekvenssammansättning, varaktighet och variabilitet, 

se vidare i kapitlet ”Akustiska begrepp” under rubriken ”Ljudets 

karaktär”. Sammanställningar av en mängd störningsstudier i 

boendemiljö visar att vid samma genomsnittliga dygnsljudnivå är 

flygbuller mer störande än vägtrafikbuller, som i sin tur är mer störande 

än tågbuller. Det är osäkert vad detta beror på. Människors attityder till 

ljudkällan kan spela in, till exempel rädsla för flygolyckor, men det kan 

också finnas rent akustiska förklaringar. Tågbuller dämpas exempelvis 

bättre av bostadens fasad än vägtrafikbuller, och boende som är utsatta 

för tåg- eller vägbuller har vanligen tillgång till en oexponerad sida av 

bostaden där man är skyddad från bullret, något som vanligen inte gäller 

för bostäder som är utsatta för flygbuller. Störning är en subjektiv 

reaktion och därför påverkas reaktionen av många andra faktorer än bara 

själva bullerexponeringen, särskilt vid låga ljudnivåer. Exempel på 

sådana faktorer är individens attityd, hälsotillstånd, känslighet och 

tidigare erfarenheter av buller, samt när bullret förekommer. Om flera 

belastningsfaktorer förekommer samtidigt kan den negativa effekten av 

bullret förstärkas. I en bullerexponerad befolkning kommer individerna 

att påverkas i olika grad. Några störs mycket medan andra inte störs alls. 

Det finns omfattande erfarenheter när det gäller sambandet mellan 

störning och bullerexponering från vägtrafik, flygplan, tåg, skjutfält och i 

någon mån industrier. 

sidan 35: I många fall är störning av buller en människas slutliga 

reaktion efter en längre tids negativa effekter från buller, på exempelvis 

aktiviteter, vila, avkoppling och sömn. Störningsupplevelsen blir också 

starkare om ljudkällan inte syns, än om den är synlig för den som berörs. 

sidorna 80–81: Många människor som störs av buller på ena sidan av 

sin bostad kan ändå ha en acceptabel boendemiljö om det i bostaden finns 

tillgång till en tyst sida. 

87

88 

Tyst sida är när ”ljudnivån understiger LpAeq,24h 45 dB (totalnivå från 

trafik, fläktar och liknande). 

Den ’tysta’ sidan bör därutöver vara visuellt och akustiskt attraktiv att 

vistas i. 

Den tysta sidan kan till viss del kompensera höga ljudnivåer vid 

bostadens mest exponerade sida. 

Exempelvis minskar antalet sömnstörda människor i en bostad om 

bostaden får en sida som inte är utsatt för buller. Tabell 11 (i SoS 

handbok) visar att goda ljudmiljöer, där endast ett fåtal påverkas negativt 

av vägtrafikbuller, bara finns där ljudnivån från vägtrafik är under 

LpAeq,24h 45 dB på båda sidor av bostaden (kolumn 1). I bostäder med 

tillgång till en tyst sida (kolumn 2–4) är andelen som påverkas negativt 

av buller avsevärt lägre än för de som saknar en tyst sida (kolumn 5–7). 

Med en tyst sida och 55 dB på den mest trafikexponerade sidan (kolumn 

2) är cirka 10 procent negativt påverkade av buller. Detta kan anses vara 

en acceptabel men inte helt god ljudmiljö. Vid 60 dB är cirka 20 procent 

negativt påverkade av vägtrafikbuller trots att de har tillgång till tyst sida 

(kolumn 3). Det är ungefär lika många som vid nivåer på 55 dB på båda 

sidor av bostaden (kolumn 5). Vid högre ljudnivåer utanför bostaden 

(kolumn 4, 6 och 7) påverkas en mycket hög andel negativt av 

vägtrafikbuller. Ur hälsosynpunkt är detta således bebyggelse med 

mycket dåliga ljudmiljöer. Se vidare under avsnittet om reduktion av 

trafikbullret, figur 23. 

sidan 82: Buller påverkar människors sätt att använda sin bostad, 

exempelvis genom att de boende väljer att inte ha sina sovrumsfönster, 

eller andra fönster, öppna så ofta som de egentligen skulle vilja. 

Ett problem kan vara att den tysta sidan av en bostad inte alltid är tyst, 

och i en stad är den ofta placerad mot en innergård. Där kan det finnas 

fläktar, kompressorer och ventilationsanläggningar m.m. som kan orsaka 

störd vila och avkoppling. Det är också viktigt med tillgång till tysta 

platser utanför bostaden, såsom balkonger och attraktiva gårdsmiljöer, 

eller gröna närområden. 

Utöver vad handboken tar upp kan man också utgå från, att dålig 

luftkvalitet och för hög temperatur istället tvingar folk att vädra mer än 

önskvärt, ur såväl buller- som energisynpunkt. Bostadsenkäten tyder dock 

på att problemet med störningar på ”baksidan” från installationer inte är 

dominerande sett över hela riket. I de större städernas centrala delar är det 

relativt vanligt att ljudstörningar från kyl- och 

luftbehandlingsanläggningar försämrar innergårdarnas ljudmiljö. 

Miljöförvaltningarna i Stockholm och Göteborg har uppmärksammat 

problemet och ställt krav på verksamhetsutövarna att åtgärda sina 

installationer. 

Upplevelse i boendemiljön 

Buller kan ge olika stressrelaterade symtom som är mindre vanliga i 

boendemiljöer med låga ljudnivåer från trafik. Forskningsresultat visar att 

olika stressrelaterade symtom är vanligare i boendemiljöer som är utsatta 

för trafikbullernivåer över LpAeq,24h 60 dB och där bostäderna inte har en 

tyst sida, jämfört med ett tyst referensområde. Om det finns tillgång till

en tyst sida är de olika symtomen något mindre vanliga, se handbokens 

figur 4 på nästa sida. 

ur Socialstyrelsens handbok, Figur 4. Förekomst av stressrelaterade psykosociala symtom i 

förhållande till ljudnivå från vägtrafik och tillgång till tyst sida. 

89

Besiktningar – analys 

BETSI-undersökningen 

I kommentarer till nedanstående sammanställningar av resultat från 

besiktningarna har fokus legat på flerfamiljshusen, eftersom enkätsvaren 

tyder på att ljudfrågorna är avsevärt viktigare i dessa hus än i småhusen 

(som diskuteras översiktligt i enkätavsnittet). 

Tabell 3a. Sammanställning av besiktigade huskonstruktioner, hiss och 

tvättstuga i F-hus 

Kategori: Flerfamiljshus Antal Antalsdel, % Vikt Viktad 

andel, 

% 

Antal_hus, jämförelsetal för %beräkning 

560 166 570 

FB1 Platsbyggda bärande väggar, 

antal 

438 78,2 134 343 80,7 

FB1 Prefabricerade bärande 

väggar, antal 

95 17,0 20 106 12,1 

FB5 Vertikalt bärverk i betong, 

antal 

392 70,0 74 758 44,9 

FB5 Vertikalt bärverk murat, antal 84 15,0 41 235 24,8 

FB5 Vertikalt bärverk i trä antal 68 12,1 45 319 27,2 

FB2 Platsbyggda bärande bjälklag, 

antal 

409 73,0 130 066 78,1 

FB2 Prefabricerade bärande 

bjälklag, antal 

127 22,7 24 438 14,7 

FB4 Betong i mellanbjälklag, antal 472 84,3 102 183 61,3 

FB4 Trä i mellanbjälklag, antal 69 12,3 51 016 30,3 

FA22 FinnsHiss, antal 290 51,8 43 935 26,4 

FE45 GemensamTvättstuga, antal 358 63,9 106 159 63,7 

Kommentarer: Hälften av väggarna är byggda av betong, varav en del 

platsgjuten och en mindre del prefabricerad. Murverk har använts i cirka 

¼ av väggarna, dito träkonstruktioner (¼). Platsgjutna betongväggar är 

lufttäta, men sprickor och otätheter är vanliga när det gäller 

prefabricerade betongväggar, murverk och träkonstruktioner. Klagomål 

på lukt från angränsande lägenheter är ett tecken på luftläckage, jämte 

överföring via imkanaler. Murverk behöver ofta tätas över hela ytan, t.ex. 

91

92 

genom bredspackling eller limning av en gipsskiva. Det betyder, att man 

för mer än hälften av alla lägenheter bör räkna med att behöva täta alla 

anslutningar (vinklar). Lättbetongväggar förekommer i en del fall, dessa 

bör tilläggsisoleras med en fristående gipsskiva på reglar som inte har 

kontakt med väggen. I vissa fall måste även innerväggar tilläggsisoleras, 

då de strålar ut stomljud från installationer eller leder in luftljud via 

bjälklaget (flanktransmission). Omfattningen har inte kunnat bestämmas 

från underlaget, men erfarenhetsmässigt vet man att de framförallt finns i 

miljonprogrammets hus, till viss del även i hus byggda på 40- och 50talen. 

Tabell 3b. Fördelning av byggnaders bjälklagstyper för olika byggår 

Alla Fhus 

Bjälklagstyp Byggår 

Träbjälklag –1960 1961– 1976– 1986– 1996– PBF 

1975 1985 1995 2005 

Vikter: 

Tot 

166 570 

50 397 34 503 355 1 660 3 993 7 468 2 419 

Andel i % 30 20,7 0,2 1,0 2,4 4,5 1,5 

Betongbjälklag –1960 1961– 1976– 1986– 1996– 

1975 1985 1995 2005 

Vikter: 102 183 33 948 31 8 731 20 4 266 2 935 

331 

972 

Andel i % 61 20,4 18,8 5,2 12,6 2,6 1,8 

Kommentar: Bjälklagen består till cirka 49 procent av platsgjuten betong 

och 12 procent prefabricerad betong i olika tjocklekar. Deras 

ljudegenskaper beskrivs översiktligt av bilaga B till svensk standard SS 

25267/T1:2009, den s.k. bjälklagsnyckeln. Dessa bjälklag fungerar 

normalt ganska bra, särskilt i nyare hus där man byggt med tjockare 

dimensioner, men golvbeläggningens stegljudsdämpning är väsentlig för 

att hålla nere stegljudsnivåerna. Vid byte av golvbeläggning måste man 

välja bra ersättningskonstruktioner för att behålla eller helst minska 

stegljudet. Det finns dock en överhängande risk för att man gör tvärtom, 

byter ut en fungerande lösning mot en avsevärt sämre. Ljud från 

rörinstallationer och sanitetsarmatur kan öka om fel renoveringsmetod 

väljs då installationerna lagts ned i golvet i befintliga byggnader. 

Träbjälklag används i cirka 30 procent av husen, varav 20 procent 

finns i hus byggda före 1960. De äldre träbjälklagen behöver ofta 

åtgärdas på grund av oacceptabel ljudisolering vid låga frekvenser. 

Åtgärderna görs antingen på ovansidan (i samband med uppriktning av 

golvlutningen) eller med ett nytt undertak. I samband med åtgärder bör 

man även åtgärda bjälklagen med avseende på gångsvikt och störande 

vibrationer i möbler och inredning. 

Hissar finns endast i cirka ¼ av flerfamiljshusen. Ur ljudsynpunkt 

betyder det att stegljud och röster från trapphus kan förekomma i en stor 

del av dessa hus (beroende på vilka trappkonstruktioner som finns resp. 

tamburdörrarnas skick). Stomljud från hissarna förekommer sannolikt 

ganska ofta i de hus som har hissar, eftersom stomljudsdämpade 

lösningar för hissar ännu inte har tagits i allmänt bruk. I omkring ⅓ av de

nyare husen 35 kan det finnas tilläggsisoleringar mot hisschakt, dvs. i cirka 

10 procent av det totala antalet hus. 

Gemensam tvättstuga finns i cirka ⅔ av husen. Ljudstörningar från 

tvättstuga är ganska vanliga orsaker till klagomål. Oftast kan man åtgärda 

bullerstörningarna ganska enkelt, t.ex. genom att avvibrera maskiner och 

infästningar samt dämpa tryckstötar i vattensystemet. 27 

Tabell 4. Sammanställning av besiktigad yttre ljudmiljö vid F-, L och Shus 

Kategori (hustyp): F (flerfamiljshus) L (lokal) S (småhus) 

Vikt Andel, 

% 

Vikt Andel, 

% 

Vikt Andel, 

% 

Antal_hus motsv hus i 

riket 

560 367 826 

hus_totvikt 166 570 45 820 1 903 000 

FA7 Bullrig miljö, antal 212 37,9 135 36,8 170 20,6 

FA7 Bullrig miljö, delvikt 58 797 35,3 13 907 30,4 362 049 19,0 

FA7 Bullrig miljö+väg*, 

antal 

197 92,9 112 83,0 133 78,2 

FA7 Bullrig miljö+väg*, 

delvikt 

55 977 95,2 9 366 67,4 287 121 79,3 

FA7 Bullrig miljö+tåg*, 

antal 

21 9,9 16 11,9 19 11,2 

FA7 Bullrig miljö+tåg*, 

delvikt 

6 359 10,8 1 414 10,2 54 886 15,2 

FA7 Bullrig miljö+flyg*, 

antal 

10 4,7 10 7,4 27 15,9 

FA7 Bullrig miljö+flyg*, 

delvikt 

1913 3,3 1016 7,3 34083 9,4 

FA7+FA9 Skärmad sida, 

antal 

163 76,9 90 66,7 124 72,9 

FA7+FA9 Skärmad sida, 

delvikt 

43 849 74,6 8 886 63,9 286 995 79,3 

FA7+FA9+FA10 

Skärm+Buller, antal 

12 5,7 14 10,4 9 5,3 

FA7+FA9+FA10 

Skärm+Buller, vikt 

2 108 3,6 1 494 10,7 31 716 8,8 

*) Flera bullerkällor kan vara markerade i protokollen, summan är därför något 

större än 100% 

Kommentarer: Buller från trafik finns utanför cirka ⅓ av flerfamiljshusen, 

till största delen på grund av vägtrafik. Antalet småhus som 

exponeras för trafikbuller är hälften i jämförelse. Även här utgör 

vägtrafiken den största andelen av exponeringen (80%), men buller från 

tåg (cirka 15%) och flygbuller (cirka 10%) förekommer också. En del hus 

exponeras för flera bullerkällor, vilket gör att summorna blir större än 

100 procent. För omkring ¾ av flerfamiljshusen där buller noteras har 

man tillgång till en ljuddämpad sida som sällan är störd av installationer 

med mera. (Det är dock ett ganska vanligt klagomål hos 

miljöförvaltningarna, se ovan). I småhusen är det något vanligare med 

buller från installationer på den dämpade sidan, sannolikt från olika typer 

av fläktar (frånluft, värmepumpar o.dyl.). Flygbuller har noterats vid 

35 

fotnot:SBUF projekt 11941 ”Stomburet installationsljud” slutrapport 

www.sbuf.se 

93

94 

cirka 10 procent av småhusen, som inte skärmas som F-husen, ljudet hörs 

på alla sidor. 

Tabell 5. Sammanställning av inre ljudmiljö i F-hus 


Vikt Andel, 

% 

Vikt Andel, 

% 

Vikt Andel, 

% 

FG37 InteTyst miljö i bostaden, 

antal 

72 12,9 75 20,4 68 8,2 

FG37 InteTyst miljö i 

bostaden, delvikt 

29 289 17,6 8 411 18,4 192 489 10,1 

FH37 InteTyst miljö i bostaden, 

antal 

83 14,8 NA NA 

FH37 InteTyst miljö i 

bostaden, delvikt 

33 924 20,4 NA NA 

Både FG37 och FH37 InteTyst 45 8,0 NA NA 

Både FG37 och FH37 

InteTyst 

14 423 8,7 NA NA 

FG38 Ljudläckage genom 

fönster, antal 

86 15,4 50 13,6 87 10,5 


fönster, delvikt 

31 814 19,1 6 650 14,5 305 387 16,0 

FH38 Ljudläckage genom 

fönster, antal 

80 14,3 NA NA 


fönster, delvikt 

29 509 17,7 NA NA 

FG39 Ljudläckage genom annan 

byggnadsdel, antal 

23 4,1 18 4,9 26 3,1 


annan byggnadsdel, delvikt 

3240 1,9 3 269 7,1 84 124 4,4 

FH39 Ljudläckage genom annan 

byggnadsdel, antal 

38 6,8 NA NA 


annan byggnadsdel, delvikt 

10 936 6,6 NA NA 

FG43 Vibrationer i bostaden, 

antal 

22 3,9 12 3,3 41 5,0 

FG43 Vibrationer i bostaden, 

delvikt 

7 883 4,7 1 834 4,0 76 656 4,0 

FH43 Vibrationer i bostaden, 

antal 

34 6,1 NA NA 

FH43 Vibrationer i bostaden, 

delvikt 

13 284 8,0 NA NA 

Kommentarer: Vid besiktningen har man noterat ljudläckage genom 

fönster eller en annan byggnadsdel, främst trafikbuller, i cirka 20 procent 

av lägenheterna. Vibrationer har också noterats, i cirka 5 procent av 

lägenheterna. Såväl buller som vibrationer förekommer mer sällan i 

småhusen.

Tabell 6a. Sammanställning om ytterväggar och fönsteråtgärder i F-hus 


FB86 Hur öppnas fönstren, 

pivot antal 

FB86 Hur öppnas 

fönstren, pivot delvikt 

FB53 Slagregnsbelastad 

tegelfasad, antal 

FB53 Slagregnsbelastad 

tegelfasad, viktat 

FB54 FB54 Träregelvägg, 

putsad odränerad 

oventilerad 

FB49 Fasadmaterial 

(betong, tegel, ½ 

”putsade”), tunga/hög 

ljudisol 

FB49 Fasadmaterial 

(trä, skivor, ½ ”putsade”), 

lätta/låg ljudisol 

Vikt Andel, 

% 

Vikt Andel, 

% 

Vikt Andel 

% 

96 17,1 51 13,9 208 25,2 

41 308 24,8 5 907 12,9 371 252 19,5 

1 124 17 

53 702 32 11 785 26 601 606 32 

9 437 6 848 2 31 925 2 

54 

45 

Tabell 6b. Sammanställning av årtal för senaste åtgärd i fönster (i F-hus) 

FC3 Fönster åtgärder, 

medelår 

FC3 Fönster åtgärder, 

medianår 

FC3 Fönster åtgärder, årstdavv 

Medel 1997 Medel 1995 Medel 1995 

Median 2000 Median 1999 Median 1997 

Stdavv 10,9 Stdavv 11,9 Stdavv 10,4 

Kommentarer: Drygt hälften av ytterväggarna är tunga och bör ha god 

ljudisolering. Plankväggar eller utfackningsväggar med trästomme är 

också vanliga. 

Siffrorna som beskriver när fönsteråtgärder senast vidtagits i 

flerfamiljshusen är något märkliga, där endast 19 procent av antalet (8 

procent viktat) har kommenterats med avseende på åtgärder. I småhusen 

har 90 procent kommenterats, där ungefär en fjärdedel har åtgärdats inom 

den senaste 25 åren. Åtgärderna i flerfamiljshusen är sannolikt inte 

effektiva ur ljudsynpunkt eftersom enkla utbyteslister, glastätningar och 

utbytesbågar tappar sin tätande förmåga redan efter några år. 

Fönsterrenoveringar gjorda på 1990-talet är troligen inte längre effektiva 

ur ljudisoleringssynpunkt och det finns anledning att misstänka att 

karmar och bågar har fuktskador som beror på tilläggsåtgärderna. SP 

Innemiljö i Borås har långtidsprovat fönster med olika åtgärder och bör 

kunna kommentera sådana problem, till underlag för kalkylen. 

En förhållandevis stor andel av fönstren (cirka 25 procent) är s.k. 

pivotfönster. Häri inräknas troligen så kallade glidhängda fönster, ibland 

benämnda H-fönster (varumärke). De har oftast en måttlig eller låg 

ljudisolering mot trafikbuller eftersom de inte kan bära stora glasvikter 

och har otäta anslutningar i överkanten mellan båge och karm. 

95

96 

Man kan dra slutsatsen ur ovanstående underlag, att fönsterbeståndet i 

flerfamiljshusen är i behov av åtgärder. I samband med andra åtgärder 

finns möjligheter att öka ljudisoleringen. I småhusen kan det förväntas att 

tätningarna är i bättre skick genom ett fortlöpande underhåll, även om 

besiktningsresultaten tyder på att åtgärderna ligger lika långt bak i tiden 

som för f-husen. Enkäterna visade att luftintag i ytterväggen är vanliga. 

Dessa behöver också åtgärdas med avseende på bullerdämpning. 

Andra studier 

Typ av konstruktioner och akustiska egenskaper för dessa diskuteras 

översiktligt i Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”, 

där det också finns referenser till ett antal rapporter och skrifter från 

SBUF, Byggforskningsrådet m.fl.

Samband mellan exponering och störning 

Vilken ökning av ljudisoleringen upplevs som en tydlig förbättring? 

Nedan följer en diskussion av olika dos-responssamband, dvs. mellan den 

dos (exponering för ljud) och respons (buller, hur störande boende 

uppfattar ljudet). Skälet till att denna sammanställning tas upp här är att 

det erfarenhetsmässigt finns en lägsta nivå för insatsernas effekt, som 

boende uppfattar ger en skälig förbättring av bullerförhållandena. Blir 

effekten mindre finns det risk för att de boende inte uppfattar någon 

förbättring. Detta kan då leda till att ombyggnaden bara har stört de 

boendes normala liv (och troligen även ökat boendekostnaden) utan att ge 

ett tydligt resultat. Om åtgärden däremot är tillräckligt effektiv så godtas 

den lättare. 

Ett annat problem i sammanhanget är också att ljud från olika källor 

kan överlappa varandra. En effektivt dämpande åtgärd mot en ljudkälla 

kan bli olönsam då övriga ljud framträder tydligare efteråt. Exempelvis 

kan dämpning av ljud från ventilation och värmesystem medföra att 

trafikbuller eller ljud från grannarna märks mera, eller vice versa. 

Detta medför, att i valet av åtgärder måste man vara konsekvent och 

åtgärda alla bullerkällor till ungefär samma ljudnivå. 

Ljudklassningsstandarderna är utformade med tanke på detta och anger 

samordnade ljudkrav inom respektive klass. Man bör därför undvika att 

vidta enstaka åtgärder utan att försäkra sig om att övriga ljudkrav 

uppfylls. 

I samband med ombyggnader är det därför lämpligt att undersöka 

vilka ljud de boende uppfattar som störande och helst även mäta upp 

utgångsläget (nollmätning). Enkäter får med stor sannolikhet fram dolda 

fel som stickprovsmätningar kan missa, t.ex. ljudläckage i springor, 

stomljud osv. Objektiva stickprovsmätningar och teoretiska beräkningar 

av ljudisolering och ljudnivå (enligt metoder i SS 25267) bidrar genom 

att visa vilka mål som är rimliga att sätta och vilka åtgärder som behövs 

för att nå dit. Att använda alla metoder parallellt ger det säkraste 

underlaget då man vill avväga mål, insatsbehov och kostnader. 

Luftljudsisolering 

Koppling mellan ljudkrav i svensk standard (SS 25267) och boendeomdömen 

diskuteras i Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och 

97

98 

lokaler”. Undersökningar av de boendes uppfattning om ljudmiljön i 

nyproducerade bostäder har undersökts med hjälp av enkäter, och 

sambandet mellan ljudklass och andel nöjda boende har kunnat 

bestämmas approximativt. För såväl luft- som stegljudsisolering finns 

gamla mått sammanställda utifrån en rad undersökningar i färdiga 

bostadsbyggnader, se nedanstående tabell 4.2 ur handboken. Vad gäller 

stegljudsnivåer så finns senare undersökningar som gör att detta område 

är något bättre genomlyst, se figur 4.3. 

Tabell 4.2 (ur Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”) 

Uppskattade värden för de akustiska parametrarna R´ w and L´n,w som svarar mot olika 

nivåer vad avser akustisk kvalitet (baseras på olika undersökningar av Langdon, Weeber 

och Bodlund). Kvaliteten uttrycks i form av procent boende som bedömer förhållanden som 

dåliga (P = poor) respektive bra (G = Good). Värden inom parentes är extrapolering till 

värden som ligger utanför undersökningsområdet. 

Tabellen 4.2 har omräknats och ritats upp i figur 23 nedan, vilket visar att 

5 dB förbättring av ljudisoleringen ger cirka 20 procentenheter färre 

störda i bostäder. 

Figur 22. Samband mellan andel störda och luftljudsisolering. Data från Boverkets handbok 

”Bullerskydd i bostäder och lokaler”, tabell 4.2 (se ovan).

Rindel och Rasmussen redovisar följande samband som sammanställts ur 

publicerade studier, som har legat till grund för ljudklassningsstandarder i 

Danmark (DS 490) och Norge (NS 8175). Finland och Island har infört 

liknande standarder. Följande samband presenterades av dem på 

akustikkonferensen Forum Acusticum 2005. 5 dB högre ljudisolering ger 

ytterligare 20 procent nöjda boende. 

Källa: Concepts for evaluation of sound insulation of dwellings - from chaos to consensus? 

Rasmussen, B och Rindel, J H. Proceedings of Forum Acusticum 2005, Budapest. 

Stegljud, skrapljud, dunsar 

Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler” refererar till 

några studier, där bl.a. Klas Hagberg har visat, att cirka 4 dB skillnad i 

vägd stegljudsnivå L’n,w+Ci50-2500 ger ett betygssteg skillnad i subjektiv 

bedömning av hur störande stegljud är i bostäder, angivet på en sjugradig 

skala. Nedanstående diagram ur Boverkets handbok visar 

regressionslinjer som baseras på resultat av både enkätundersökningar 

och mätningar i byggnad. 

99

100 

Källa: Evaluation of sound insulation in the field. K G Hagberg. Licentiatavhandling Lunds 

universitet, 2005. 

Ett helt betygssteg motsvarar cirka 4,2 dB skillnad, vilket kan översättas 

(approximativt) till 15–20 procent ändring av andelen störda. 

Medelbetyget i alla hus är cirka 4,4 på skalan. 

På senare tid har det funnits ett stort intresse för att börja bygga med 

träbjälklag i stor skala. Det behöver dock göras en del forskning och 

justering av regelverket för att vi inte ska bygga in problem i nya hus som 

i senare skede måste åtgärdas. Problemet förefaller vara, att den 

nuvarande ljudklassningen av stegljud bestäms utifrån byggnadens vägda 

stegljudsnivå med anpassningsterm L’nT,w + CI,50-2500 så som framgår av 

figur 4.3 ovan. Men det förefaller som om några typer av moderna 

bjälklag ger höga stegljudsnivåer under 50 Hz, vilket gör att de kan få ett 

bra mätvärde men ändå medföra störningar av stegljud. Stegljud vid 

mycket låga frekvenser (dova dunsar) och vibrationer uppfattas som 

störande under eller vid sidan av bostäder, särskilt där barn hoppar och 

leker, eller där vuxna går raskt över golvet. Problemet finns mer sällan i 

små lägenheter så som studentrum och äldreboenden. Det finns varken 

utrymme eller behov av ”gångtrafik” m.m. Regelverket bör därför ses 

över. Vinnova har gjort en utredning 2008 som belyser detta problem 

(Hagberg m fl.) 36 . 

Sammanfattningsvis 

Man kan alltså förvänta sig en tydlig förbättring om man ökar 

ljudisoleringen med 5 dB och en stor förbättring om man kan nå 10 dB, 

särskilt där utgångsläget är dåligt. Regelverket bör ändras, så att tunga 

och lätta bjälklagskonstruktioner bedöms subjektivt likvärdiga vid samma 

vägda stegljudsnivå. Detta kräver en ändring i gällande svenska och 

internationella standarder. 

Trafikbuller 

För att kunna bedöma effekten av olika ljudnivåer och olika ljuddämpande 

åtgärder enligt nedan, har ett antal exempel på dosresponssamband 

hämtats från litteraturen och studerats. Bilden är inte 

alldeles entydig, men man kan ändå dra några försiktiga slutsatser som 

underlag för konsekvensbedömning av miljömålet samt en bedömning av 

vilken typ av tänkbara åtgärder som kan övervägas. Vidare tillämpningar 

diskuteras i sista avsnittet. 

Socialstyrelsens handbok 

I Socialstyrelsens handbok 9 anges följande samband. 

Figur 3 (från handboken, återges på nästa sida) visar sambandet mellan 

en upplevd störning av vägtrafikbuller under sömnen då sovrumsfönstret 

är helt stängt, i relation till ljudnivån från vägtrafik nattetid utanför 

sovrumsfönstret. Ljudnivån är här angiven som medelljudnivå kl. 22–06 

36 INDUSTRIELL BEHOVSANALYS – AKUSTISK FORSKNING FÖR 

FLERBOSTADSHUS MED LÄTTA STOMMAR. RAPPORT 10116689. Klas Hagberg, 

WSP Akustik. Vinnova 2009.

eräknad 2 m utanför sovrumsfönstret. Ljudnivån från vägtrafik nattetid 

är cirka 5 dB lägre än dygnsmedelljudnivån (LpAeq,22-06 44 dB motsvarar 

t.ex. en dygnsmedelljudnivå på 49 dB). 

Figur 3 hämtad ur Socialstyrelsens handbok om buller (se fotnot 9). Påverkan av vägtrafikbuller 

på sömnen då fönstret är stängt, i relation till ljud nivå från vägtrafik utanför sovrumsfönstret. 

Här indikerar lutningen i kurvorna vilken verkan en åtgärd bör ha för att 

ge en tydlig förbättring i bullerskyddet: ”Sömnkurvorna” mellan 50 – 55 

– 60 dB svarar mot en ökning från 10 till 30 procent störda. Lutningen är 

cirka 10 procent per 5 dB. Redan vid 55 dB (riksdagens riktvärde 6 ) anser 

knappt hälften att det är för bullrigt för att kunna sova med fönstret öppet. 

Denna fråga är kopplad till byggnadens form och placering i förhållande 

till bullerkällor utomhus. Det framgår inte vilken ljudnivåskillnad över 

fasaden som funnits i de studerade exemplen i figur 3, men man kan anta 

att den är cirka 25 dBA i medeltal (såvida inte särskilda fönster och 

uteluftsintag används). Vid 55 dBA utomhus går man över nybyggnadskravet 

för ljudisoleringen, ljudnivån inomhus överskrider då 30 

dBA (ekvivalentnivåer). 

De första 3 raderna i SoS-handbokens tabell 11 har analyserats och en 

regressionslinje ritats upp i figur 23 nedan, för att ge en samlad bild av 

hur inomhusstörningen varierar när det finns (eller inte finns) en tyst sida. 

I figur 23 motsvarar 5 dB ändring cirka 10 procent ändring i antalet 

störda, samma relation som i figuren ovan. I tillägg framgår, att tillgång 

till en ljuddämpad sida ger en ”rabatt” på bullret med 5 dB (under vissa 

förutsättningar). 

101

102 

Figur 23. Andel (procent) som påverkas negativt av vägtrafikbuller. Underlag för diagrammet 

är hämtade från Socialstyrelsens handbok tabell 11 (se fotnot 9). 

Banverket 

Evy Öhrström vid Göteborgs universitet har genomfört en litteraturstudie 

för Banverket 37 . Här redovisas ett antal samband med data bland annat 

från EU:s position paper 2002. En figur ur rapporten visas på nästa sida, 

jämte figur 1 ur EU:s position paper. 38 Den ger en indikation om vilken 

omfattning åtgärder bör ha för att minska störningen av väg- respektive 

tågtrafikbuller. 

Man ser i den övre figuren, att antalet mycket störda (HA%, Highly 

Annoyed) ökar markant när man kommer upp i lite högre ljudnivåer Ldn 

(dag-natt medelvärde). Vid låga nivåer är förändringen långsammare. 

Sambanden förefaller alltså att vara olinjära, särskilt vid ljudnivåer lägre 

än 55 dBA. I den nedre figuren visas andelen störda (A%, Annoyed). Det 

framgår av figurtexterna att arbete pågår med att samla in ännu mer 

underlag och bestämma kurvor på basis av större datamängder. 

37 Öhrström, E. Skånberg, A. Litteraturstudie avseende effekter av buller och vibrationer 

från tåg- och vägtrafik Rapport nr 112. ISSN 1650-4321. ISBN 91-7876-111-5. Göteborg, 

mars 2006 

38 Position paper on dose response relationships between transportation noise and 

annoyance. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities, 

2002 (http://europa.eu.int). ISBN 92-894-3894-0

Källa: Se fotnot 37 och 38. 

103

104 

Delta Akustik & Vibration – The Genlyd Annoyance Model 

Delta akustik & vibration har sammanställt information och en modell för 

dos-responssamband som kan ge viss vägledning i miljömålsarbetet 39 . 

Figur 11 ur deras rapport ger ett överskådligt samband. Av de ojämnt 

fördelade horisontella markeringarna (%HA) på vägtrafikkurvan framgår, 

att dos-responssambandet är olinjärt och att störningen ökar snabbare ju 

högre ljudnivå man exponeras för (markeringarna anger andelen mycket 

störda). 

Källa: Se fotnot 39. 

De matematiska sambanden i deras rapport (i avsnitt 7) kan användas för 

att beräkna de olika grader av störning som förväntas från en känd 

ljudnivå utomhus (Lden) enligt figur 11: 

39 Pedersen, T H. The “Genlyd!” Noise Annoyance Model. Dose-Response Relationships 

Modelled by Logistic Functions. Report AV 1102/07, Delta Acoustics & Vibration. 

Ministry of Science, Technology and Innovation.

Det olinjära sambandet kan också tolkas så, att de primära insatser som 

sänker ljudnivån med 5–8 dB ger den största förbättringen för de boende. 

Vid lägre ljudnivåer är förbättringen inte lika påtaglig och man måste ta 

större steg för att uppnå samma relativa förbättring (8–10 dB). 

Omräkning mellan Lden och LpAeq,24h kan göras med några approximativa 

samband som återges i Boverkets handbok (sidan 64): 

Ljudkälla Svenskt riktvärde 

idag utomhus 

Lden på 2–4 m 

höjd i ett typiskt 

fall utan hänsyn 

till väderleken 

(dB) 

Vägtrafikbuller LAeq,24h Lden = LAeq,24h +3 ±3 dB 

Tågtrafikbuller LAeq,24h Lden = LAeq,24h +6 ±3 dB 

Flygbuller FBN Lden = FBN ±1 dB 

Uppskattad 

variations-bredd 

för omräkningen 

Riksrevisionens rapport om handläggningen av trafikbullerfrågor i 

planeringen 

Riksrevisionen 40 har granskat de olika föreskrifter, råd och riktlinjer som 

finns när det gäller den fysiska planeringen med avseende på trafikbuller. 

De anmärker bland annat på att skrivsätt för ljudnivåer varierar och gör 

det svårt att jämföra olika mått. De standarder och begrepp som finns i SS 

25267 och SS 25268 är enhetliga och harmoniserar med EN-standarder. 

Riksrevisionen efterlyser en bättre samordning av myndigheternas 

hantering av trafikbullerfrågorna och de lägger ansvaret för en sådan 

samordning på regeringen, eftersom det inte har varit praktiskt möjligt för 

de olika myndigheterna (Boverket, Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och 

trafikverken) att själva genomföra de förändringar som krävs för 

”samordningen”. Boverkets allmänna råd 2008:1 förefaller inte ha fått 

fullt genomslag hos de andra myndigheterna och inte heller ute i 

länsstyrelserna. Se vidare diskussion i rapportens sista avsnitt. 

Norsk vägledning om bedömning av trafikbuller utomhus T-1442 

I Norge har man infört gemensamma riktlinjer till vägledning, skrift T- 

1442 41 . Den delar in delar av utemiljön i fyra zoner. I röd zon gäller 

40 

En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller. RiR 2009:5. ISBN 

978 91 7086 179 6 

41 

T-1442 Støy i arealplanlegging. Retningslinje for behandling av støy i 

arealplanlegging. www.regjeringen.no 

105

106 

kraftiga begränsningar. I gul zon ska vissa kriterier uppfyllas. Områden 

där buller inte behöver beaktas i planeringen är vita zoner. Gröna zoner 

markerar särskilt tysta områden, som är viktiga för natur- och 

friluftsintressen. Zonindelningen gäller alla typer av verksamheter och 

ger en bra överblick. Observera, att gränserna för grön zon är satta i LpAeq 

medan övriga anges i Lden. 

Källa: Se fotnot 41. 

Zon-systemet har fördelar i att vara tydligt och att det kan användas 

direkt i den fysiska planeringen. En nackdel är att det inte beaktar hur 

många som påverkas av bullret. Det riskerar därmed att bli ett trubbigt 

instrument när det gäller kostnadseffektivitet och val av åtgärder. I 

rapportens sista avsnitt föreslås ett annat angreppssätt, 

kostnadnyttoanalys.

Åtgärder i den yttre miljön 

Åtgärder i den yttre miljön kan utformas så att exponeringen minskar på 

hela byggnadens fasad, även vid låga frekvenser, och det krävs då inga 

åtgärder på byggnaden. Exempel på lösningar är mycket höga skärmar, 

mycket djupa skärningar eller minskad trafik. Andra åtgärder, såsom låga 

trafikbullerskärmar, sänkta hastigheter, tysta vägbeläggningar och 

bevuxen mark dämpar främst ljud vid höga frekvenser och i marknivå där 

man vistas utomhus. Ljudnivåerna högre upp på fasaden påverkas 

marginellt. Sådana åtgärder måste därför ofta kombineras med åtgärder i 

fasaden (på alla våningsplan) för att nå målen inomhus. 

107

Förslag till delmål för ljudmiljö i bostäder 

Ett förslag till delmål för ljudmiljö inne i bostäder lämnas på basis av 

ovanstående underlag och diskussioner på Boverket: 

Under delmålet God inomhusmiljö (2010/2015/2020) läggs till under 

uppräkningen: 


negativt. Därför ska det säkerställas att 

– alla bostäder uppfyller minimikraven för nybyggnad (ljudklass C) 

eller att de i undantagsfall avviker från kraven med högst 5 dB 

(ljudklass D) 

– definitioner av ljudklasser och metoder för verifiering följer svensk 

standard 

109 

Om möjligt, lägg även till följande strecksats mellan de båda föregående: 

– bostäder bör ha en ljudmiljö som även uppfyller ljudklass B, där så är 

tekniskt och ekonomiskt möjligt 

Målen bedöms innebära att fler än 90 procent av de boende kommer att 

uppleva ljudmiljön i eller vid sin bostad som tillfredställande eller bra. 

När det gäller mål för buller i den yttre miljön, se sista avsnittet i 

konsultrapporten (bilaga 1).

Konsekvensbedömning – byggnadstekniska 

åtgärder 

111 

Mängden åtgärder kan tyvärr bara bedömas översiktligt med hjälp av det 

tillgängliga underlaget från BETSI-undersökningen, se 

bakgrundsbeskrivningen i det första avsnittet av denna rapport. 

Åtgärdsbehovet har f n bara beräknats för flerfamiljshus, eftersom 

behovet var störst där (enligt enkätresultaten). 

Bedömningen av åtgärdsbehovet i flerfamiljshus nedan görs först på 

basis av en kombination av besiktningsresultat och tidigare erfarenheter 

hur de angivna konstruktionerna brukar fungera när det gäller 

ljudisolering. Enkätsvaren ”störda av buller” (summan av ”störs ganska 

mycket”, ”störs mycket” och ”störs oerhört mycket”) används parallellt 

för att få en annan skattning av den övre gränsen för insatsbehovet. Med 

tanke på delmålet hade det kanske varit rimligare att begränsa insatserna 

till de två mest störda kategorierna, men det är samtidigt inte möjligt att 

åtgärda bostäder helt selektivt. När man går in med omfattande åtgärder 

måste man oftast ta med alla bostäder i byggnaden, möjligen med 

undantag av åtgärder som korrigerar uppenbara skador, t.ex. sättningar 

och sprickor. Det är beklagligt att det inte är möjligt att göra en 

noggrannare skattning av åtgärdsbehovet på husnivå, men det tillgängliga 

underlaget är inte tillräckligt detaljerat för att medge detta, såvitt vi har 

kunnat bedöma. 

Tidigare erfarenheter från olika konstruktioner beskrivs utförligt i ett 

antal rapporter från Byggforskningsrådet och SBUF. I dessa finns även 

detaljerade anvisningar om vilka principiella åtgärder som kan vara 

lämpliga för att förbättra ljudisoleringen. Skrifterna förtecknas i 

handboken ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”. Tyvärr ges ingen 

information i dessa skrifter, om i vilken omfattning nämnda åtgärder 

skulle behövas i byggnadsbeståndet, ej heller antal hus med en viss 

konstruktion. 

Utgångspunkten har varit att bostäder som inte ens uppfyller ljudklass 

D ska åtgärdas (insatsnivå). De principiella åtgärder inom byggnaden 

som föreslås nedan syftar till att nå upp till ljudklass C enligt SS 25267 

(målnivå), som är Boverkets råd för nyproducerade bostäder. 

Bevarandekrav kan i praktiken göra det svårt att alltid nå upp till

112 

ljudklass C, se Boverkets ändringsråd (BÄR). Konstruktioner som kan 

bedömas uppfylla tidigare ljudkrav och dagens ljudklass D tas inte med. 

Det betyder att en viss del av det befintliga bostadsbeståndet endast 

kommer att uppfylla ljudklass D. 

Omfattningen av de principiella åtgärder som kan erfordras i den yttre 

miljön, t.ex. i form av förtätningar, bullerskärmar, tyst asfalt, 

trafikomläggning osv. har inte tagits med här. Se vidare i rapportens sista 

avsnitt. Åtgärder mot trafikbuller behövs även för en del av småhusen, 

som inte heller har tagits med i denna rapport. 

Förklaringar till tabell 7 

Observera: Flera ändringar har gjorts efter mötet den 17 juni 2009 i 

tabell 7. 

Styckkostnaderna måste beräknas i ett sammanhang där övriga 

åtgärder ändå vidtas, vilket lämpligen görs av en byggkalkylator. Det 

innebär, att marginalkostnaden för ljudåtgärder kan vara en bråkdel av 

den totala kostnaden i vissa fall, men utgöra en väsentlig del i andra fall. 

Ett förslag på hur stor andel som motiveras helt eller delvis av ljud ges i 

sista kolumnen av tabell 7, men kalkylatorn kan göra andra 

överväganden. 

Det kan vara bra att kommunicera erfarenheter med några av de större 

bostadsförvaltarna, t.ex. när det gäller behov av att ta upp alla golv, byta 

alla fönster mm. Lämpliga leverantörer av ljudförbättrande produkter 

kan rekommenderas på begäran. Korrigera i kolumnerna till höger om 

nya underlag föranleder ändring av omfattningar och kostnadsbidrag för 

åtgärder. Multiplicera sedan de viktade ”förekomsterna” av respektive 

konstruktionstyp med ”kostnadsbidrag för ljudåtgärd”, som båda anges 

med procent-värden i tabell 7 nedan. I beräkningen av ljudkostnader 

gäller exempelvis förekomst 10 procent gånger kostnadsbidrag 50 

procent = 5 procent. 

Utrymning och ersättningsbostäder skulle kunna tas upp, ifall kalkylen 

ska avse åtgärder som genomförs enbart för att öka bullerskyddet. Men 

sådana riktade insatser omfattar oftast bara fönsterbyten och dylikt och då 

är ersättningsbostäder normalt inte aktuella. I samband med mer 

omfattande renovering (golvbyten, omtapetsering, stambyten, vitvaror, 

våtrum mm) kan ljudförbättrande åtgärder läggas in. Det förefaller 

således rimligt att inte ta upp kostnader för utrymning mm. tills vidare, 

och att arbeta med kostnadsbidrag för ljudåtgärderna. 

I de alternativ a–c som ges nedan ligger ingen rangordning. Fördela 

kostnaderna för de alternativa åtgärderna jämnt för respektive 

konstruktionstyp, t.ex. 33 procent x 12 procent = 4 procent. 

Kostnader för åtgärder i tabell 7 ska i en sammanfattande kalkyl 

baseras på att flera åtgärder vidtas samtidigt i respektive hus. I kalkylen 

ska samtliga rader summeras (ändring av besked på mötet), dvs. ta med 

alla bjälklag, väggtyper, fönster, uteluftsintag och installationer till den 

omfattning och ”kostnadsbidrag ljud” som tas upp i tabell 7.

Tabell 7. Åtgärdsbehov i lägenhetsskiljande väggar, bjälklag och 

ytterväggar. Andel av alla byggnader i rikets flerfamiljshus (%). 

Byggelement, 

lägenhetsskiljande 

Betongbjälklag a) 

tjocklek 16-19 cm 

Betongbjälklag a) 

tjocklek 20 cm 

eller mer 

Byggår 

typiskt 

Åtgärd, alternativ Isolerar mot 

ljud från 

-1975 a) Limma nytt 

trägolv el. golvskiva+matta 

ovanpå 

bef. golv på intakt 

sandbädd b) b) 

Skrota bef. golv/ 

spackel/sand, gjut 

upp bjälklaget till 

460 kg/m 2 , ny 

golvbeläggn. i 

stegljudskl 7 b) 

c) Skrota bef. golv, 

lämna ev. kvar 

sanden, lägg nytt 

flytande golv i 

stegljudsklass 8A b) 

1960- Ny golvbeläggning i 


(parkett el matta) b) 

Träbjälklag c) -1960 a) Skrota bef. golv, 

rikta upp golvbjälkar, 

nya dämplister, 

undergolv, parkett 

el. matta. 

b) Undertak av 2x13 

gips på frihängande 


Betongprefab- och 

murade väggar c) 

Träväggar, 

lättbetong i 

innerväggar 

Ytterväggar, 

tunga, träväggar 

med tegelmur 



träregelstomme) d) 

-1985 a) Fogar och 

sprickor tätas b) 

Gipsskiva hellimmas 

-1975 Fristående 2x13 

gips på 70 reglar, 

45 min-ull i spalten 

alla Täta sprickor 

(beständigt mtrl) 

alla a) 2x13 gips inv, 

dikt 

b) 2x13 gips inv, 

frist 70-reglar 

c) 2x13 mineralskiva, 

utv beklädn 

Fönster e) a) Utbyte till 

ljudfönster 

b) Ny ytterbåge, 

8mm glas, tätlister, 

ny drevning 

c) Ny tung isolerruta 

i innerbågen 

Uteluftsintag e) Dämpinsats i vägg 

eller påbyggd 

invändigt 

Installationer f) , ex 

fläkt, hiss, 

tvättstuga, WC, 

tappvatten, 

rörfixtur, köksskåp 


b) ljuddämpare 

överhörning, 

radiatorventiler 

c) Tilläggsisolering 

vägg 13 gips+45 

regel 

Röster, TV, 

musik, steg, 

skrap 

Sandgolv 

fungerar 

oftast bra 

Risk för fel 

vid renov. 

Röster, TV, 

musik, steg, 

skrap 

Röster, TV, 

musik, steg, 

skrap, 

dunsar, 

vibr. i 

inredning 

Röster, TV, 

musik 

Röster, TV, 

musik 

Trafik, 

industrier 

mm 

Trafik, 

industrier 

mm 

Trafik, 

industrier 

mm 

Trafik, 

industrier 

mm 

Ljud inom 

byggnaden 

Åtgärder i % 

av alla F-hus 

(%) 

10 (förekomst 

20%, antar att 

50% åtg enl 

a, b el c mot 

ljud) 


ca 40%, 25% 

åtg mot ljud 


20%, 100% 

åtgärdas. Se 

c) 

15 (förek 12% 

av 45 % 

+25%, 50% 

åtg) 


27 +3%, 50% 

åtg) 


55 %, åtg 

10%) 

Kostnads 

bidrag a-c 

(%) 

a) 0 

b) 50 

c) 25 

25 

a) 50 

b) 100 

a) 100 

b) 100 

100 

0 (Ingår i 

underhållet) 

4 (se not d) a) 100 

b) 100 

c) 100 


18% tab 5, 

alla alt lika 

vanliga) 

12 (förek. 

70%, exp 

35%, 50% 

åtg) 

10 (enkät fr 

12, andel=3+4+5, 

+ 

erfarenhet) 

a) 50 

b) 50 

c) 50 

100 

a) 100 

b) 100 

c) 100 

a) Se tabell 3a. Bjälklagen uppfyller oftast ljudklass D, ibland C. Åtgärder kan 

krävas pga. svikt, sättningar och skador som ger luft- och ljudläckage. Åtgärdsomfattningen 

för alla bjälklag skattas till 40 procent, vilket är dubbelt jämfört 

113

114 

med medelvärdet för antalet störda av luft- och stegljud för byggåret (tabell 70 sidan 

5, cirka 20 procent). Störningsgraden beror på konstruktion, belastning och 

ljudkänslighet och blir lägre än antalet konstruktioner som bör åtgärdas inom ett helt 

hus. Fördelningen mellan olika betong- och träbjälklag gjord enligt tabell 3b. 

b) Saknas underlag för fördelning av de alternativa åtgärderna på golvet (a-c). 

Anta lika fördelning tills mer information hämtats in. HD/F, kassettbjälklag och andra 

icke-homogena betongbjälklag kan bedömas som homogena bjälklag med ekvivalent 

ytvikt. Golvbeläggningars lämplighet för bjälklaget kan bedömas med hjälp av 

stegljudsklass och en bjälklagsnyckel, som beräknas av tillverkarna enl. SS 

25267/T1:2009. Alt b) kräver att rörinstallationer lindas eller dras i foderrör före 

ingjutning, till skydd mot stomljud och läckage, ger viss merkostnad för arbete och 

material. Alternativ c) lämpligt där bjälklagstyngden inte kan ökas, ger även utrymme 

för installationer. 

c) Träbjälklag byggda efter 1960 antas uppfylla ljudklass D och behovet av 

åtgärder försummas i jämförelse med övriga. Vibrationer och svikt motiverar dock 

åtgärder i vissa fall. Det går inte att bedöma träbjälklagen okulärt, de måste provas i 

flertalet lägenheter. Alla träbjälklag före 1960 tas därför med i åtgärdsbedömningen 

ovan. Fördelning och kostnader för de alternativa åtgärderna är troligen i samma 

storleksordning, valet brukar bero på andra faktorer. 

d) Ytterväggar: Andel lätta väggar 45 procent, varav 35 procent exponerade för 

trafikbuller =16 procent, varav 25 procent måste åtgärdas = 4 procent. Den moderna 

utfackningsväggen med tunnputs på cellplast förekommer i cirka 6 procent av husen, 

man bör räkna med att cirka 25 procent av dem måste förstärkas mot trafikbuller 

eftersom de ofta ligger i tätorter. 

e) Från besiktningarna hämtas bedömningarna av ”ljudläckage genom fönster”, där 

besiktningsmannen har fått instruktioner om att lyssna själv och även be de boende 

(som undantag) kommentera förekomst av ljud. I besiktningarna indikerades 

ljudläckage genom fönstren eller annan byggnadsdel i cirka 20 procent av 

lägenheterna. Antar man att omkring hälften av dessa bör åtgärdas berörs cirka 10 

procent av alla lägenheter. Enkäterna (fråga 13b) ger en liknande uppskattning, att 

omkring 10 procent av de boende i flerfamiljshus störs mycket (alt. 4+5) och behöver 

få åtgärder gjorda. Notera att även uteluftsintagen måste åtgärdas samtidigt som 

fönstren åtgärdas. 

f) Skattad från enkätfråga 12, andel störda. En del av ljuden kan vara rapporterade 

som ljud från skrap, dunsar osv., t.ex. när det gäller köksskåp som sitter i 

lägenhetsgemensam vägg. Ljud från hiss rapporteras tillsammans med trapphus, vilket 

gör dem svåra att särskilja. Ljud från tvättstuga är en välkänd orsak till ljudstörning. 

10 procent åtgärder bör vara en realistisk skattning. 

Sammanfattningsvis skulle kostnader för ljudrelaterade åtgärder enligt 

tabell 7 omfatta cirka en tredjedel av alla flerbostadshus, totalt cirka 

50 000 – 55 000 hus. Det är framförallt golv och fönster som är i behov 

av åtgärder för att förbättra bullerskyddet, men väggar och installationer 

behöver också åtgärdas i viss omfattning. Dagens nivå (nollnivån) är de 

konstruktioner som ligger under kravet och måste åtgärdas enligt tabell 

7. Målnivån för åtgärder är ljudklass C. Åtgärder i befintliga hus som 

idag klarar ljudklass D tas inte upp i bedömningen.

Trafikbuller – verktyg för en effektiv hantering 

och uppföljning av miljömål 

115 

Metod för att hantera trafikbuller i fysisk planering 

Det ingick inte i uppdraget att föreslå något specifikt delmål för den yttre 

miljön (trafikbuller mm), men det finns ändå skäl att föra ett resonemang 

kring de möjligheter som finns att nå fram till en arbetsgång som kan få 

en bred förankring. Mål för trafikbuller utomhus och inomhus är svåra att 

formulera och bedöma konsekvenserna av. Detta beror delvis på att det 

finns motstridiga intressen, delvis på att det är svårt att jämföra de olika 

faktorerna på ett systematiskt sätt: fysisk planering (planprocessen), 

exponering (ljudnivåer), antal som utsätts för buller, detaljutformning av 

byggnader och vägar, byggkostnader och samhällskostnader för bullerstörning. 

Det är svårt att hitta en bra avvägning mellan exploateringsintressen 

(nyttoeffekter, värdeökningar) och samhällskostnader 

(störningar, ohälsa) när man utgår från olika bedömningsgrunder. I 

Boverkets rapport 42 sägs: ”Det är viktigt att en gemensam syn på buller i 

samhällsplaneringen etableras.” Det bör gå att nå en samsyn! 

Under arbetet med denna rapport har vissa resultat framkommit, som 

skulle kunna underlätta miljömålsarbetet och samordningen mellan 

myndigheterna kring villkoren för den fysiska planeringen. I de allmänna 

instruktionerna för miljömålen sägs att de ska vara SMARTA, vilket står 

för att de ska vara: 

• Specifika 

• Mätbara 

• Accepterade 

• Realistiska 

• Tidsatta 

• Ange ett önskat framtida tillstånd 

För att kunna formulera, konsekvensberäkna, förankra, genomföra och 

följa upp ett nytt miljömål skulle man kunna utgå från några resultat i 

denna rapport. Den principiella arbetsgången föreslås i tabell 8 nedan. 

42 God bebyggd miljö – fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Boverket 2007.

116 

Grunden läggs genom att man bestämmer sig för ett antal enhetliga 

modeller, som möjliggör att samhällskostnader för bullerstörningar kan 

jämföras direkt med samhällsnyttan med exploateringen (byggnader och 

vägar). De modeller som behövs för att nå dit är 

– omräkning mellan exponering för trafikbuller och antal boende som 

kommer att utsättas för trafikbuller (mallar för boendetäthet i olika 

byggnads- och lägenhetstyper) 

– omräkning av antalet exponerade som med en statistiskt känd 

sannolikhet kommer att störas av bullret (fasta dos-responssamband) 

– samhällskostnad för beräknat antal störda respektive värdeökning/åtgärdskostnader 

Modellerna behöver följas upp och förbättras fortlöpande (lärande under 

gång) 

– alla metoder som används måste standardiseras och tillämpas 

konsekvent 

– under en bestämd tillämpningsperiod (t.ex. 5 år) görs systematiska 

utvärderingar 

– om utvärderingar pekar på systematiska avvikelser reviderar man 

modellerna 

– inled på nationell nivå, använd helst befintliga EU-harmoniserade 

modeller 

– verka på sikt för harmonisering inom EU. Praktiska erfarenheter ger 

trovärdighet 

Detta kan låta självklart, men det kommer inte att vara lätt att få en bred 

acceptans för de val man måste göra i första skedet. Det kommer alltid att 

finnas osäkerheter i dos-responssamband mm. Men arbetssättet kan 

motiveras praktiskt; att om alla gör fel men åtminstone gör samma typ av 

fel, så kommer utvärderingarna att visa systematiska skillnader och vad 

som därmed bör justeras efterhand. De gemensamma mätetalen gör att 

det går lättare att jämföra olika aspekter på den fysiska planeringen. 

Miljömålet kan uttryckas direkt i hur många människor som kan tillåtas 

bli störda av trafikbuller vid en viss tidpunkt, eller vilket 

exploateringsintresse som kan försvaras samhällsekonomiskt. 

Resulterande godtagbar exponering kan beräknas, fysisk planering kan 

genomföras med en känd gräns för kostnader som avser genomförande av 

dämpåtgärder (balanserar kostnader för bullerstörningen). 

Detta betyder att man inte ser på ljudnivåer i decibel som primärt 

krav, utan att de ljudnivåer som kan godtas i varje specifikt fall härleds 

från det antal störda som kan godtas. I härledningen kan man då utgå från 

det fastlagda dos-responssambandet men också ta hänsyn till andra 

faktorer såsom tillgång till ljuddämpad sida, kvalitet på den yttre miljön, 

säsongsvariationer i trafiken mm. Analyserna görs under planarbetet, så 

att resulterande godtagbara exponeringsnivåer är villkorade till att alla 

relevanta åtgärder genomförs vid rätt tidpunkt. 

En känslighetsanalys kan genomföras då modellerna bestäms. Skulle 

man exempelvis sätta mycket höga känsligheter och kostnader för dosrespons 

samt störning, så hindras exploateringen ”i onödan”, vilket är

kontraproduktivt. Omvänt skulle för trubbiga samband leda till åtgärder 

som beräkningsmässigt synes ge bra resultat, men där uppföljningar 

(enkäter) visar sämre utfall än förväntat och oönskade kostnader uppstår. 

Oavsett vilket kan modellerna förbättras efterhand, förutsatt att man gör 

bra uppföljningar. Man måste därför våga påbörja processen, och vara 

konsekvent i tillämpningar av modellerna. Föreskrifter och råd bör 

harmoniseras, så att byggintressenterna har entydiga besked att gå efter 

och vet att modellerna får allt bättre verklighetsförankring. Det är viktigt 

att få förtroende hos alla parter och för alla delar i denna process för att 

nå bra resultat. Förslagsvis initierar Boverket ett antal seminarier och 

workshops, där företrädare för myndigheter och några externa 

intressenter deltar. Därefter genomförs ändringar i alla föreskrifter och 

allmänna råd, så att det inte finns några tveksamheter i hur processen ska 

drivas. Det kommer att krävas ett informationsarbete för att nå ut till 

kommunerna och länsstyrelserna, men eftersom bättre samordning har 

efterfrågats på många håll skulle beskeden sannolikt nå ut ganska snabbt. 

117

118 

Tabell 8. Metod för att hantera trafikbuller i fysisk planering och 

konsekvensbedömning 

Arbetsmoment Kommentarer 

1. Exponering: i den fysiska planeringen 

beräknas ljudnivåer utomhus 

och inomhus, för alternativa utformningar 

av byggnader och ljudalstrande 

anläggningar i området. Antal exponerade 

personer skattas från registerdata 

(indikator 1 enl. referens 4 ) 

2. Antal störda: antal exponerade för 

respektive ljudnivå (i respektive 

alternativ enligt punkt 1) räknas om till 

antal störda (indik. 2 4 ), inkl. kompensationsåtgärder 

3. Kostnader för de alternativa utformningarna 

enligt punkt 1 beräknas 

(byggkostnaderna), jämte de samhällsekonomiska 

kostnaderna för det 

antal boende som störs (bullerkostnaderna) 

4. Mål och val av alternativ: Om 

bullerkostnaderna överskrider byggkostnaderna 

måste man sänka exploateringsgraden 

(låta färre exponeras) 

eller föreskriva mer dämpning av hus 

och anläggningar 

5. Redovisning: i fysisk planering och 

uppföljning redovisas både exponering 

(vägda ljudnivåer, trafikflöden, tidsperioder 

mm) och beräknat antal störda, 

per alternativ 

6. Uppföljning: Resultatet följs upp 

systematiskt med beräkningar, ljudmätningar 

och enkätundersökningar 

7. Revidering: Metoderna revideras 

då uppföljningarna visar att det behövs 

Ljudnivåer beräknas eller mäts enligt 

specificerade metoder och anvisningar, 

vid fasad a) : Exempel: Lden, 

beräknad enligt Nord2000, i fritt fält 

(utan ljudreflexer mot fasad), för 

årsmedeltrafik och årsmedelklimat, vid 

3 punkter/bostad. Lden och Lnight 

inomhus beräknas enligt EN-12354-3 

för tredjedelsoktavbanden 50-3150 Hz 

Antal exponerade beräknas med 

modell för boendetäthet och lägenhetstyp. 

Antal störda beräknas med 

dos-responssamband. b) Beräkna 

både andel störda och andel mycket 

störda. Kompensationsåtgärder ger x 

% avdrag/åtgärd 

I byggkostnaderna kan vägas in såväl 

praktiska konsekvenser såsom 

drift/underhåll, samt arkitektoniska 

krav mm. Mallar för båda typerna av 

kostnadsberäkningarna bör standardiseras 

och behandlas automatiserat i 

möjlig. mån 

Myndigheterna har att balansera de 

samhällsekonomiska fördelarna med 

exploateringen mot att minimera 

antalet boende som störs. Krav på 

utförande av en föreslagen exploatering 

och exponering kan därmed 

motiveras. 

Beräknade ljudnivåer i färglagda kartor 

som redovisas i dagens planunderlag 

mm är svårtolkade. Genom att redovisa 

förändringar av antalet människor 

som störs (statistiskt sett) blir det 

lättare att bedöma miljökonsekvenser 

och kostnader direkt under planprocessen 

Frågor och svarsalternativ påverkar 

utfallet av enkäter, följ därför standarder. 

Exempel: Antal störda beräknas 

från den andel som ger betyg

också viktigt att standardisera de förhållanden som ska gälla som indata till mätningar 

och beräkningar (trafikmängder, vind, temperatur mm). Kompensationsåtgärder (tyst 

sida, särskilda utemiljöer o.dyl.) måste tillgodoräknas efter en standardiserad metod, 

det finns ännu ingen modell för detta. Ljudnivåer inomhus kan beräknas från 

utomhusnivåerna enligt gällande EN-standard (EN 12354-3), med hänsyn till aktuella 

konstruktioner och frekvensdata (från Nord2000). 

b) Se avsnittet om dos-respons ovan. EU:s position paper 2002 12 eller Genlydmodellen 

13 bör kunna användas som en första ansats, möjligen med uppdateringar 

som görs i samråd med aktiva forskare. I samband med uppföljningar kan modellerna 

revideras. Effekter av förändringar i metoderna bör då skattas, så att det går att 

bedöma hur befintliga plandokument kan tolkas (och vid behov revideras). All 

tillgänglig kunskap bör användas inom ett systematiskt förbättringsarbete, om så är 

möjligt. I dos-responsmodellen kan medelvärden eller någon statistisk fraktil 

bestämmas, t.ex. att ”högst 5 procent av befolkningen kan förväntas bli mycket störd 

eller oerhört störd” vid ljudnivå X1, eller att ”högst 20 procent kan förväntas bli något 

störd eller mycket störd vid ljudnivå X2”. Se även not c) 

c) Enkätundersökningar bör standardiseras såväl på frågor som på genomförande 

och analysmetoder, t.ex. med ISO/TS 15666 som grund. Det vore bättre ur 

matematiskt hänseende att ta fram ett vägt värde, som nyttjar alla enkätsvar (även dem 

som inte störs) och bilda ett störningsmått som accepteras brett. Dagens enkätmodell 4 , 

där några kategorier summeras, ger större risk för statistiska fel. Av samma skäl är 

s.k. betygsskala att föredra framför kategorisvar. Se enkätavsnittet. 

Kommentarer till behoven av åtgärder i den yttre miljön 

Störningar som orsakas av trafikbuller kan relateras till en kombination 

av fasadisolering och ljudnivåer utanför byggnaden. Åtgärder i fasaden 

beskrivs under det föregående avsnittet om byggnadens bullerskydd. 

Huruvida det räcker att enbart åtgärda fasadisoleringen beror till viss del 

på om luftväxlingen och innertemperaturen är tillräckligt komfortabel för 

att man ska kunna sova med stängt fönster. Boende kan vilja ha fönstren 

öppna även av andra skäl. Ljudnivåerna utomhus beror på placering av 

byggnaderna i förhållande till trafikleder mm samt olika former av skärmar 

mellan bostäderna och vägar/spår. 

Observera, att flera vanliga åtgärder framförallt ger förbättringar vid 

högre frekvenser, medan ljudnivåerna inomhus förblir oförändrade 

eftersom de bestäms av de lägre frekvenserna i ljudet. Mycket höga 

bullerskärmar dämpar även lågfrekvensljud och då behövs inga fler 

åtgärder i fasaden. Denna lösning kan därför vara kostnadseffektivast i 

några fall. 

Att dämpa ljud enbart i fasaden är däremot inte en helt effektiv åtgärd. 

Åtgärder i den yttre miljön, t.ex. vallar, skärmar, andra byggnader och 

tyst asfalt behövs ändå för att nå ett bra totalresultat. Dessa åtgärder beror 

delvis på byggnadernas skärmande verkan, men även hur miljön i stort 

ser ut. 

Åtgärder för att nå målen måste därför tas fram av flera myndigheter i 

samverkan. BETSI-undersökningen ger en uppskattning av omfattningen 

av bullerstörningar genom de boendes och besiktningsmännens svar, men 

det saknas konkreta uppgifter om ljudnivåer etc., som behövs för att 

bedöma var i detalj som målen inte är uppfyllda. Det bör dock gå att göra 

en samlad bedömning av både nuläget och åtgärdsbehoven med hjälp av 

detaljerade bullerkartläggningar, som bör vara tillgängliga hos 

sektorsmyndigheterna för trafik, särskilt Vägverket. Dessa har haft ett 

regeringsuppdrag att åtgärda de mest bullerutsatta bostäderna i landet och 

har god överblick över omfattningen. Vägverket har enligt uppgift även 

ansvar för att samla in uppgifter om det kommunala vägnätet. 

119

120 

Exponeringsvärdena för buller (LpAeq och LpAFmax) motsvarar närmast 

EU:s indikatorer 1 (Lden, Lnight). Man kan översätta approximativt mellan 

dessa mått genom omräkningsfaktorer, enligt avsnittet om dosresponssamband. 

Det vore dock bättre att gå över helt på EU:s 

indikatorer, fördelarna överväger nackdelarna. 

Vägverket bör även kunna beräkna antalet hus som utsätts för 

respektive ljudnivå. Hur stor andel av vägar nära flerfamiljshusen som 

sedan behöver åtgärdas för att nå målen beror på vilka åtgärder som redan 

är genomförda och vilka nybyggda hus som har tillkommit, som också 

behöver åtgärdas. 

Då man bygger i trafikbullerutsatta miljöer är det väsentlig att räkna 

med att man på sikt kan riskera att öka samhällets kostnader för 

bullerrelaterad ohälsa och kostnader för åtgärder. Samhället bör reglera 

krav på utformningen, så att denna risk minimeras. Det finns aktuella 

exempel i flera storstäder där man planerar och bygger på ett sätt som kan 

ge kännbara kostnader på sikt, t.ex. med höghus nära de stora 

motorvägarna, (se exempel i dos-responsavsnittet). Arbetsgången i tabell 

8 skulle underlätta myndigheternas arbete med att göra rationella 

överväganden i de fall exploateringsintresset är starkt trots att miljön 

medför stora risker för bullerstörningar och därmed även risker för ökad 

ohälsa. 

Det är också väsentligt att tillhandahålla utomhusmiljöer för rekreation, 

lek, umgänge och kontakt med naturen. Det kan finnas en risk 

för att man förtätar på ett sätt som tar bort rekreationszoner i innerstaden, 

och att folk tvärtemot väljer att flytta ut från staden, t.ex. när de får barn. 

Man skapar fler bostäder men driver kanske mångfaldigt fler att bosätta 

sig utanför och pendla in till staden, med stora infrastrukturkostnader som 

följd. Det bör gå att undvika sådana effekter med tydliga regler för 

tillgång till gröna, ljuddämpade rekreationszoner, som skyddas mot buller 

och andra föroreningar. 

Omfattning av åtgärder i den yttre miljön 

Trots de ovan beskrivna begränsningarna kan det ändå vara intressant att 

försöka tolka BETSI- och NMHE07-undersökningarnas resultat, för en 

grov bedömning av vilken omfattning av åtgärder som skulle kunna bli 

aktuella, om man väljer att förlägga allt bullerskydd till 

trafikanläggningarna istället för byggnaderna. 

Vuxenenkäterna visar den andel boende som är mycket störda eller 

oerhört störda av trafikbuller (summan av svarskategorierna 4 och 5). 

Forskning 4 visar att de boende ger ett samlat betyg av ljudmiljön utomhus 

och inomhus. Detta beror på att man vädrar ofta och länge och 

fönsteröppningarna reducerar fasadens ljudisolering, samt att man vill 

kunna vistas på uteplatser mm. 

Med ledning av enkäterna (fråga 13b) kan man bedöma att omkring 

10 procent av de boende i flerfamiljshus störs mycket och behöver 

åtgärder som ger lägre ljudnivåer utanför bostäderna. I besiktningarna 

indikerades att cirka 35 procent har buller utanför byggnaden, varav cirka 

10 procent saknar en ljuddämpad sida. Antar man att omkring en 

tredjedel dessa bör åtgärdas berörs vägarna utanför cirka 10 procent av 

alla lägenheter.

Att människor väljer att sova med öppet fönster trots att de störs av 

buller pekar som nämnts tidigare i rapporten på ytterligare en möjlighet. 

Man skulle kunna uppnå en kostnadseffektiv förbättring av bullerskyddet 

genom att bygga solskydd, värmeisolering och tilluftssystem som 

minskar det upplevda behovet av att vädra under längre perioder och/eller 

okontrollerad luftväxling i öppna uteluftsintag. Styrda från- och 

tilluftssystem kan tillföra tystare, renare och kallare friskluft än vid 

vädring i öppna fönster och samtidigt minska den totala 

energiförbrukningen. Stängda fönster och ljuddämpade uteluftsintag ger 

ett förhöjt bullerskydd. Detta är en fråga som bör hanteras under målen 

för bostadens luftkvalitet, termiska förhållanden och energiförbrukning. 

Uppföljning och rapportering av närmande till målen 

Rapportering av hur man förhåller sig till målen kan ske på flera sätt, med 

hjälp av de metoder som diskuteras ovan. Den kan baseras på nya enkäter 

som mäter upplevd störning. Man kan också revidera 

exponeringsberäkningarna och kopplingarna till hur många som 

bor/exponeras i respektive bullerzon. Sammanställningar av 

inrapporterade åtgärder ger ytterligare information. I uppföljningen bör 

då bullersanerade hus och åtgärder i trafikanläggningarna räknas in 

(närmande målet), men även nyproducerade hus, vägar mm som av olika 

skäl byggs så att man får höga ljudnivåer utanför bostäderna (fjärmande 

målet). Den sistnämnda delen kan medföra att kostsamma åtgärder för 

bullerskydd av befintliga byggnader motverkas av olämplig nyproduktion 

och trafikökningar som ökar exponeringen, vilket får till följd att man 

sammantaget fjärmar sig från målet. Positiva effekter av förtätning är 

t.ex. då förtätande bebyggelse fungerar som en skärm mot bullret och 

skapar dämpade innergårdar. Regelverket bör därför anpassas så att 

planprocessen styr tydligt mot de funktionella bullermål som sätts av 

myndigheterna, utan att detaljstyra utformningar eller bullergränser. 

121

Bilaga 2 Utdrag ur Boverkets 

rapport ”Så mår våra hus 

Redovisning av regeringens 

uppdrag beträffande byggnaders 

tekniska utformning m.m.” 

123 


Boverket har med hjälp av besiktningar och enkäter tagit fram en 

uppdaterad beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet. Särskilt fokus 

har lagts på att få fram underlag om skador och bristande underhåll, samt 

uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det 

uppdaterade materialet om byggnaders tekniska egenskaper ligger till 

grund för Boverkets svar på regeringens frågor. 

Bakgrund 

Småhus, skolor och daghem byggda under 1970- och 1980-talen 

drabbades av mögelskador i förhållandevis stor omfattning. Orsakerna 

var bland annat nya och oprövade material samt olämpliga 

konstruktionslösningar och markförhållanden. Mellan 1983 och 2007 

lämnade Småhusskadenämnden bidrag för att avhjälpa fukt- och 

mögelskador relaterade till tekniska brister i småhus. 

Regeringen föreslog miljökvalitetsmål för ventilation och radon i 

proposition 2001/02:128 om Vissa inomhusmiljöfrågor. För fukt- och 

mögelskador konstaterades att det fanns gott om information och att det 

främst var en kvalitetsfråga för byggsektorn att lösa. Enligt propositionen 

var det för komplicerat att för området formulera uppföljningsbara 

etappmål enligt Miljömålsrådets riktlinjer. För buller uttrycktes 

ambitionen att återkomma med ytterligare delmål än det som fanns för 

trafikbuller.

124 

Problemet med skador fortsätter. I Byggkommissionens betänkande, 

Skärpning gubbar SOU 2002:115, föreslogs en haverikommission som 

skulle utreda orsaker till byggfel. Statskontorets uppföljning 2009, Sega 

gubbar, visar att kvaliteten inte förbättrats och att flera av de åtgärder 

som föreslogs i skärpning gubbar inte har genomförts. 

På regeringens initiativ har Rådet för byggkvalitet bildats av byggsektorn 

för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i byggande och 

förvaltning. Samverkansforum för statliga byggherrar arbetar för ”best 

practise” inom statligt byggande och förvaltning. 

De nämnda utredningarna har tillsammans med flera andra konstaterat att 

för att kunna sätta upp mål för inomhusmiljön inom miljömålssystemet så 

behöver kunskaperna om utgångsläget förbättras. En ny studie skulle 

uppdatera kunskaperna från tidigare genomförda studier, exempelvis 

STIL, ELIB och ERBOL. 

STIL2 skolor och förskolor (2006) 

Energimyndigheten genomför ett längre projekt, STIL2 (statistik i 

lokaler), för att förbättra kunskapsläget om energianvändning. Inom 

delprojektet om skolor och förskolor deltog Boverket. Syftet var att 

förbättra kunskaperna om energianvändning och inomhusmiljö i skolor 

och förskolor. Resultaten från STIL2-studien representerar skolor och 

förskolor i BETSI. 

Elhushållning i bebyggelsen, ELIB (1993) 

I forskningsprogrammet ELIB, studerades bostadsbeståndets tekniska 

egenskaper, energianvändning och inneklimat. Statens institut för 

byggnadsforskning (SIB) besiktigade 1 148 statistiskt utvalda byggnader 

i 60 kommuner. Det finns flera delrapporter från programmet, men 

särskilt rapport TN:29 43 är intressant för denna rapport, eftersom den 

handlar om bostadsbeståndets tekniska egenskaper avseende hushållsel, 

fastighetsel, uppvärmning, ventilation, byggnadsteknik och fuktskador. 

Jämförelser mellan BETSI och ELIB kan göras för småhus och 

flerbostadshus. 

Energisparpotential och reparationsbehov i bostäder och lokaler, 

ERBOL (1983 – 1984) 

ERBOL utfördes som en del i byggforskningsrådets program EHUS-85. 

Statens institut för byggnadsforskning besiktigade cirka 1 500 bostäder 

och lokaler i 62 kommuner. I rapporten Reparationsbehov i bostäder och 

lokaler 44 beskrivs byggnadstekniska lösningar samt vilka normala och 

extraordinära underhållsåtgärder som finns i bostäder och lokaler. I denna 

rapport är framförallt uppgifter om de byggnadstekniska lösningarna 

intressanta som jämförelse. 

43 TN:29 Forskningsrapport Statens institut för byggnadsforskning, 1993. 

44 Meddelande M84:10, Reparationsbehov i bostäder och lokaler, Statens institut för 

byggnadsforskning, Tolstoy och Svennerstedt, 1984.


Redovisning av regeringens uppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m.” 125 

Uppdragets genomförande 

Upptakten 

Regeringen avsatte 50 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2006 för 

att undersöka byggnadsbeståndet och utveckla delmål för inomhusmiljön 

inom God bebyggd miljö. Miljödepartementet ledde under 2006 ett arbete 

med experter från forskarvärlden och berörda myndigheter för att 

formulera ett uppdrag kopplat till budgetposten. 

Uppdraget 

Boverket fick i december 2006 uppdraget att genomföra en större studie 

av byggnadsbeståndet. Uppdraget om byggnaders energi, tekniska status 

och inomhusmiljö fick arbetsnamnet BETSI. Boverket skulle med hjälp 

av besiktningar och enkäter ta fram en uppdaterad beskrivning av det 

svenska byggnadsbeståndet. Särskilt fokus har lagts på att få fram 

underlag om skador och bristande underhåll, samt uppgifter för 

utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 

Samarbete/samråd med andra myndigheter, förankring 

I uppdraget ingick att samråda med Statens Energimyndighet, 

Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån. Även 

experter från högskolor m.m. har varit involverade. 

Besiktningar 

Cirka 1 800 besiktningar genomfördes i de valda byggnaderna. De 50 

besiktningspersonerna genomgick en gemensam tvådagarsutbildning för 

att ha samma utgångspunkter inför besiktningarna. Vid besiktningarna 

besvarades en lång rad frågor om respektive objekt. Dessa handlade 

exempelvis om hur och när huset var byggt, upplåtelseform, 

grundläggningssätt, fasad- och takmaterial samt uppvärmningssätt. Ett 

antal kontrollbesiktningar har utförts för att kvalitetsbedöma 

besiktningsprotokoll, instruktioner och hur olika besiktningspersoner 

arbetat. 

Mätningar 

En rad mätningar genomfördes i samband med besiktningarna. Dessa 

handlade bland annat om luftomsättning, radon, temperatur, fukt och 

kemiska ämnen i inomhusluften. 

Enkäter 

En del av uppdraget genomfördes som en enkätundersökning riktad till 

boende i småhus och flerbostadshus. De boende fick fylla i ett antal 

frågor om bostaden, dess utrustning och användning. Enkäter som ställde 

frågor om de boendes hälsa skickades också ut, i olika varianter till barn, 

ungdomar och vuxna. Enkäterna skickades dels till boende i BETSIbesiktigade 

hus, men också till ett ytterligare urval boende i småhus för 

att få fler bostäder i underlaget. Ungefär hälften av enkäterna besvarades. 

Bearbetning av resultat 

Boverket har lagt mycket resurser på att rätta till inrapporterade data. 

Bearbetning av resultat har handlat om exempelvis matematiska

126 

samband, mätningar på ritningar, beräkningar av kostnader, och 

uppräkningar av resultat till riksnivå. Men det har också handlat om 

kvalificerade avvägningar och bedömningar av exempelvis skador och 

bristande underhåll samt prioritering av åtgärder. 

Återkoppling 

De småhusägare och ägare till flerbostadshus som deltog i studien har fått 

ta del av besiktningsresultat och tekniska mätdata för sina egna hus. 

Boverkets svar på regeringens frågor 

Skador och bristande underhåll: omfattning och åtgärdskostnader 

Boverket bedömer att ungefär 66 procent av alla byggnader i landet har 

någon typ av skada. Av småhusen är det cirka 70 procent som har en 

skada och i flerbostadshusen är det cirka 40 procent. De flesta skador och 

brister som registrerats är dock inte av allvarlig karaktär. Ungefär 45 

procent av de upptäckta skadorna är fuktskador som kan påverka 

inomhusmiljön. Att åtgärda alla identifierade skador och tillgodose 

underhållsbehovet beräknas kosta mellan 230 och 330 miljarder kronor. 

Då är även skador i skolor och förskolor samt bulleråtgärder inräknade. 

Lägsta kostnad Högsta kostnad 

Skador/brister i BETSI 202 miljarder kronor 274 miljarder kronor 

Bulleråtgärder 25 miljarder kronor 50 miljarder kronor 

Skolor och förskolor 3 miljarder kronor 5,8 miljarder kronor 

SUMMA ~230 miljarder kronor ~330 miljarder kronor 

Som jämförelse är underhålls- och reparationskostnaden för 

flerbostadshus och lokaler i snitt cirka 150 kr per kvadratmeter och år, 

eller totalt cirka 50 miljarder kronor per år enligt SCB:s statistik för 2007. 

Om även småhusen och skolorna räknas med blir summan cirka 100 

miljarder kronor per år. 

Det finns mögel i hus, särskilt vanligt är det på kallvindar och i 

krypgrunder. I bostäder med fukt- och mögelskador är hälsobesvär 

vanligare än i bostäder utan sådana problem. Mögelförekomst innebär 

inte med automatik problem med inomhusmiljön. Enkäter till boende 

visar att få personer sätter sina upplevda hälsobesvär i samband med 

bostaden, i synnerhet gäller detta boende i småhus. 

Upprustning av bebyggelsen för att nå energimålet 

Energianvändningen per uppvärmd area har minskat. För att nå målen till 

2020 räcker det inte med att effektivisera befintliga byggnader. Sannolikt 

måste de byggnader som uppförs använda mindre energi än vad dagens 

byggregler kräver. Beroendet av fossila bränslen för energianvändningen 

i bebyggelsen ser ut att kunna brytas till år 2020. 

Energianvändning till uppvärmning och tappvarmvatten 

Ungefär fem procent av den uppvärmda arean för bostäder värms upp 

med olja. 23 procent av småhusen, men bara fyra procent av 

flerbostadshusen, värms med el (direkt, vattenburen och luftburen). Övrig



area värms främst med värmepumpar, fjärrvärme och biobränsle i egen 

förbränningspanna. Att bedöma energianvändningen till tappvarmvatten 

är inte möjligt då fastighetsägare sällan har särredovisning av detta. 

Förändringar jämfört med ELIB 

BETSI visar på fler fuktskador än vad ELIB gjorde. Detta kan delvis 

förklaras med att definitioner för exempelvis fuktskada varit annorlunda i 

BETSI. Men det är också i stort sett samma byggnader det handlar om, 

och de har blivit nära 20 år äldre. Sannolikheten för skador ökar med 

tiden. BETSI visar på betydligt fler fall med mögel på vindar och i 

krypgrunder än vad ELIB visade. Skillnaden kan bero på exempelvis 

varmare vintrar, samt tilläggsisolering på vindar. 

Jämfört med ELIB har oljeanvändningen minskat med 80 procent i 

småhus och 70 procent i flerbostadshus. Användning av el 

(direktverkande, vattenburen och luftburen el) för uppvärmningsändamål 

har, jämfört med ELIB, minskat med 55 procent i småhus och 60 procent 

i flerbostadshus. Många småhus har dock under tiden sedan ELIB 

installerat värmepumpar, som drivs med el. Den totala elanvändningen 

för uppvärmningsändamål har därför inte minskat i motsvarande 

utsträckning. 

För inomhusmiljön ser bedömningarna ganska lika ut jämfört med ELIB. 

En signifikant skillnad finns dock för boende i flerbostadshus, där torr 

luft rapporterats oftare i ELIB än i BETSI. Skillnaden förklaras med att 

BETSI genomfördes under en mildare vintersäsong än ELIB. En kall 

vinter är inomhusluften normalt torrare. 

Samband mellan brister i inomhusmiljö och de boendes upplevda ohälsa 

Generellt finns det betydligt färre samband mellan upplevda hälsobesvär 

och miljöfaktorer bland boende i småhus jämfört med boende i 

flerbostadshus. Bland boende i flerbostadshus finns samband mellan att 

känna sig störd av buller och att ofta känna sig trött eller ha huvudvärk. 

Boverkets förslag till reviderat mål för inomhusmiljö inom God bebyggd 

miljö 

Boverket bedömer att befintligt mål för radon i skolor och förskolor 

kommer att nås till målåret 2010 och föreslår därför att strecksatsen 

stryks. Boverket bedömer också att målet kommer att nås till 2020 

avseende radon i flerbostadshus. För småhus har saneringstakten ökat 

betydligt sedan förra fördjupade utvärderingen men Boverket bedömer 

ändå att det blir mycket svårt att nå målet i tid. 

Många byggnader uppfyller idag inte de regler som gäller. Att uppgradera 

byggnadsbeståndet till lagstiftningens miniminivå är förknippat med stora 

kostnader. Boverket bedömer att det med hänsyn till omfattning och 

kostnader är orealistiskt att sätta mål som går utöver nuvarande regelverk 

inom den tidsram som gäller för miljökvalitetsmålen.

128 

Boverket föreslår: 

att strecksatsen om ventilation omformuleras så att målet blir möjligt 

att följa upp, 

att strecksatsen om radon i skolor och förskolor utgår i och med att 

målet nås till målåret 2010, 

att strecksatsen om radon i bostäder kvarstår, 

att en ny strecksats för bullerskydd i byggnader införs i delmålet God 

inomhusmiljö. Målet kompletterar dagens delmål för buller för trafik 

och innebär att de ur bullersynpunkt sämsta byggnaderna lyfts till att 

vara lika bra som nya byggnader, 

att en ny strecksats för fukt som kan medföra problem i 

inomhusmiljön införs i delmålet God inomhusmiljö. Målet innebär att 

skadade byggnader åtgärdas successivt fram till målåret 2020. 

– 

Befintligt mål Förslag till reviderat mål 

År 2020 ska byggnader och deras 

egenskaper inte påverka hälsan 

negativt. Därför ska det säkerställas 

att: 

samtliga byggnader där människor 

vistas ofta eller under längre tid senast 

år 2015 har en dokumenterat 

fungerande ventilation, 

radonhalten i alla skolor och förskolor 

år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft, och 

att 

radonhalten i alla bostäder år 2020 är 

lägre än 200 Bq/m 3 luft. 

År 2020 ska byggnader och deras 

egenskaper inte påverka hälsan 

negativt. Därför ska det säkerställas 

att: 

samtliga byggnader som omfattas av 

kraven på återkommande 

ventilationskontroll, OVK, senast år 

2015 har en dokumenterat fungerande 

ventilation, 

radonhalten i alla bostäder år 2020 är 

lägre än 200 Bq/m 3 luft, 

alla byggnader år 2020 uppfyller 

minimikraven för bullerskydd vid 

nybyggnad, eller att de i undantagsfall 

avviker från kraven med högst 5 dB, 

och att 

fukt inte medför problem i 

inomhusmiljön genom att skapa 

förutsättningar för mögel och bakterier 

eller emissioner från material. Andelen 

byggnader med fuktskador av 

betydelse för inomhusmiljön ska år 

2020 vara lägre än 5 procent av det 

totala byggnadsbeståndet. 

Boverkets förslag för att nå de föreslagna målen för God inomhusmiljö 

Bland Boverkets förslag finns det tre stycken som direkt påverkar statens 

kostnader. Boverket föreslår dels en statlig informationskampanj för att 

informera om vilka regler som gäller och vem som har ansvar för att de 

uppfylls. Informationskampanjen ska inriktas på att beskriva faktorer som 

påverkar inomhusmiljön negativt samt vilka åtgärder som byggnadsägare



kan vidta för att avhjälpa problemen. Kampanjen beräknas kosta 20 

miljoner kronor under en treårsperiod. 

Boverket föreslår vidare en informationskampanj för skolor och 

förskolor. Syftet är att hjälpa förvaltare och driftspersonal att prioritera 

rätt mellan skadeavhjälpande åtgärder för fukt, luft (ventilation) och 

buller samtidigt med energieffektiviseringsåtgärder i byggnader för skol- 

och förskoleverksamhet. Kostnad, 10 miljoner kronor under 3 år, totalt 30 

miljoner kronor. Om inte det hjälper bör obligatorisk fuktbesiktning vara 

nästa steg för att få ner antalet fukt- och mögelskador i skolor och 

förskolor. 

Slutligen föreslår Boverket en mindre omfattande statistikuppföljning 

genomförs årligen. Förslaget innebär att ett hundratal byggnader 

besiktigas per kategori; småhus, flerbostadshus samt skolor och förskolor. 

Varje kategori bör besiktigas en gång vart fjärde år inför den fördjupade 

utvärderingen av miljömålen. Boverket uppskattar kostnaden till 5 

miljoner kronor årligen under en tioårsperiod. Totalt beräknas således 

samtliga besiktningar uppgå till 50 miljoner kronor. 

Sammantaget innebär Boverkets tre förslag att statsbudgeten beräknas 

komma att belastas med totalt 100 miljoner kronor; 25 miljoner kronor 

det första året, 20 miljoner kronor årligen de två därpå följande åren samt 

5 miljoner kronor årligen för det fjärde till och med det tionde året. 

Boverket föreslår att koldioxidskattesatsen höjs med 0,092 öre per kg, 

vilket beräknas leda till att statens intäkt ökar med 25 miljoner kronor per 

år. Beräkningen baseras på den analys som gjordes i betänkandet Skatt i 

retur, SOU 2009:12. 

Boverket föreslår att kommunerna i kontrollplaner vid nybyggnad för in 

verifiering av byggreglerna avseende radon, buller och fukt, samt 

ventilation i de fall byggnaderna inte omfattas av OVK. Detta är möjligt 

att göra enligt Plan- och bygglagen och är ett led i att göra rätt från början 

vid nybyggnad. 

Boverket föreslår att funktionskontroll av ventilation förs in i registret för 

energideklarationer. 

Boverket föreslår att en fuktbesiktning görs vid överlåtelse av småhus. 

Detta är inte möjligt inom gällande lagstiftning. Fuktbesiktningen kan 

anordnas och organiseras med lagen för energideklaration som förebild. 

Boverket föreslår att denna fuktbesiktning ska utföras av certifierad 

fuktsakkunnig. Ett register för fuktbesiktigade småhus bör kunna 

samordnas med registret för energideklarationer, vilket dock kräver en 

lagändring. Fuktbesiktningen bör utformas så att resultatet kan vägas in 

vid utformningen av energieffektiva åtgärder i byggnader. 

För energi ser Boverket ingen anledning att lämna förslag till styrmedel, 

på grund av att det är lönsamt ur fastighetsägarens synpunkt att 

genomföra åtgärderna som föreslås i samband med energideklarationer.

130 

Taksäkerhet 

Mindre än hälften av byggnaderna med fasadhöjd lägre än åtta meter har 

bedömts ha tillräckliga anordningar för att ta sig upp på taken. En vanlig 

brist är att det saknas glidskydd till den lösa takstegen för byggnader med 

fasadhöjd under fyra meter. Det är också vanligt att en lös takstege 

används då fasadhöjden är över fyra meter, vilket inte är tillåtet enligt 

föreskrifterna. 

Ungefär hälften av byggnaderna med fasadhöjd över åtta meter 

bedöms ha tillräckliga anordningar att ta sig upp på taken. Den största 

anledningen till att de är så låg andel som uppfyller kraven är att många 

byggnader har fasta utvändiga takstegar vilket inte är godkänt. En mindre 

del beror på att takluckorna saknar skyddsräcken där lutningen på taket 

kräver ett sådant. 

Det är generellt gott skick på de taksäkerhetsanordningar och infästningar 

som finns på taken. Oavsett fasadhöjd så har nio av tio byggnader gott 

skick på de taksäkerhetsanordningar som finns. 

Fortsatt arbete 

Boverket har utifrån resultaten från BETSI föreslagit vissa förändringar i 

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och styrmedel för att uppnå 

målen. Om målet nås kommer vi till år 2020 att ha ett byggnadsbestånd 

som är väsentligt förbättrat ur radon-, luft-, fukt-, ljud- och 

energisynpunkt. 

Den stora mängd uppgifter som samlats in under uppdragets gång kan 

användas för vidare studier och analyser. Resultatet från undersökningen 

omfattas av stark sekretess så att ingen person eller byggnad kan 

identifieras. De uppgifter som kommer att vara tillgängliga i databasen är 

avidentifierade. För att få tillgång till ritningar och bilder måste även 

dessa avidentifieras. 

Analyser och fördjupningar 

Denna huvudrapport för BETSI innehåller översiktliga resultat. För 

djupare tekniska analyser, resonemang och metodbeskrivningar hänvisas 

till kommande fördjupningsrapporter: 

Energi Beskrivning av klimatskal, installationstekniska system och 

mätdata kring temperatur och luftomsättning. Dessutom kommer 

underlag, metoder och modeller att presenteras i större utsträckning, 

Teknisk status del 1 Analys av skador och bristande underhåll i 

byggnader, 

Teknisk status del 2 Byggnadernas material och konstruktion, bland 

annat taksäkerhet, samt resultat från mätningar m.m., 

Urval Om statistiska urvalet, skrivs av SCB, 

Enkät Om enkätundersökningen, 

Fukt och mögel Fördjupad analys och bakgrund till delmålsförslag, 

Buller Fördjupad analys och bakgrund till delmålsförslag, 

Radon, ventilation Fördjupad utvärdering av befintligt mål, och 

Metoder Om projektets genomförande.

131 

Bilaga 3 M2006/5756/Bo 

Uppdrag till Boverket beträffande 

byggnaders tekniska utformning 

m.m.

133

Miljö- och 

samhällsbyggnadsdepartementet 

Regeringsbeslut 7 

2006‐12‐21 M2006/5756/Bo 

Boverket 

Box 534 

371 23 

KARLSKRONA 

Uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska 

utformning, m.m. 

1 bilaga 

Regeringens beslut 

Regeringen uppdrar åt Boverket att i samråd med Statens energi‐ 

myndighet, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statistiska 

centralbyrån ta fram i huvudsak sådant underlag om byggnaders 

tekniska utformning som medger att vissa befintliga delmål till 

miljökvalitets‐målet God bebyggd miljö kan följas upp och eventuellt 

ändras. Vidare skall underlaget ge möjlighet att formulera nya delmål 

och belysa eventuella kopplingar mellan brister i inomhusmiljön och 

upplevd ohälsa. 

Arbetet skall bedrivas på det sätt och redovisas vid de tidpunkter som 

anges i bilagan. Uppdraget skall redovisas slutligt senast den 1 

december 2008. 

För att täcka kostnaderna för arbetet med uppdraget får högst 

8 900 000 kronor användas för uppdraget. Kostnaderna skall belasta 

utgiftsområde 18 anslaget 31:1 Boverket anslagsposten 4. 

Medlen utbetalas efter rekvisition. 

På regeringens vägnar 

Andreas Carlgren 

Kerstin Wennerstrand 

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@sustainable.ministry.se 

103 33 Stockholm 08-405 10 00 

Besöksadress Telefax Telex 

Tegelbacken 2 08-24 16 29 154 99 MINEN S

2 

Kopia till 

Miljö‐ och samhällsbyggnadsdepartementet 

Socialdepartementet 

Finansdepartementet/Ba, F 

Utbildnings‐ och kulturdepartementet 

Näringsdepartementet 

Socialstyrelsen 

Statistiska centralbyrån 

Statens energimyndighet 

Arbetsmiljöverket 

Uppsala universitet, institutionen för medicinska vetenskaper 

Universitetssjukhuset Örebro, Yrkes‐ och miljömedicinska kliniken 

Lunds universitet, institutionerna för installationsteknik och 

byggnadsfysik 

SP Sveriges Provnings‐ och forskningsinstitut 

Högskolan i Gävle, institutionen för teknik och byggd miljö 

Chalmers tekniska högskola AB 

Kungliga tekniska högskolan, KTH, institutionen för byggnadsteknik 

Örebro universitet, institutionen för teknik 

Karolinska institutet, miljömedicin, centrum för folkhälsa 

Sveriges kommuner och landsting 

Hyresgästernas Riksförbund 

Villaägarnas riksförbund 

Fastighetsägarna Sverige 

HSB Riksförbund 

Riksbyggen 

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO

Miljö- och 

samhällsbyggnadsdepartementet 

Bilaga till 

regeringsbeslut 

2006‐12‐21 

Uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska 

utformning, m.m. 

Regeringen anser att det är angeläget att uppgifter tas fram som kan 

läggas till grund för att i huvudsak utföra följande: att vidta en av‐ 

stämning av nuvarande beslutade delmål till miljökvalitetsmålet God 

bebyggd miljö avseende inomhusmiljö, dvs. radon, ventilation och 

energianvändning m.m., att formulera nya delmål t.ex. beträffande 

fukt, mögel och buller inomhus samt att redovisa eventuella 

kopplingar mellan brister i inomhusmiljön och upplevd ohälsa. 

Utgångspunkter 

Uppgifter om byggnadsbeståndet 

Kunskapen på riksnivå om teknisk utformning av byggnader är 

föråldrad och bristfällig. Tillgängliga uppgifter återger förhållandena 

1992 avseende bostäder och 1991 avseende lokaler. De uppgifter som 

belyser byggnadsbeståndets tekniska egenskaper baseras på två 

landsomfattande undersökningar, de s.k. ELIB‐ och STIL‐ 

undersökningarna. ELIB‐studiens huvudsyfte var att beskriva 

bostadsbeståndets tekniska egenskaper, inomhusklimat och 

möjligheter att effektivisera energi ‐användningen, särskilt 

elanvändningen. STIL‐ studiens huvudsyfte var att beskriva 

lokalbeståndets tekniska egenskaper, installationer och elektriska 

utrustning, användning av el och värme etc. Undersökningarna 

genomfördes i form av statistiska urvalsundersökningar av 

slumpmässigt utvalda objekt spridda över hela landet. Data 

insamlades genom besikt‐ ningar och tekniska mätningar i de utvalda 

byggnaderna, enkäter till de boende respektive lokalanvändarna och 

datauttag från olika befintliga register. På uppdrag av regeringen pågår 

inom Statens energimyndighet arbete med att kartlägga 

elanvändningen m.m. i vissa delar av byggnadsbeståndet.

2 

Byggfel och skador 

År 1995 ändrades plan‐ och bygglagstiftningen med inriktning på att 

tydliggöra rollerna och ansvaret i byggandet och därmed skapa 

förutsättningar för bättre kvalitet. Samtidigt infördes ett nytt och från 

bygglovsprövningen fristående tillsyns‐ och kontrollförfarande 

beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnadsverk, m.m. Det 

nya kontrollsystemet har i olika sammanhang utsatts för kritik. 

Genom beslut den 27 juni 2002 tillsatte regeringen en utredning med 

uppgift att göra en bred översyn av plan‐ och bygglagstiftningen 

(dir.2002:97). I uppdraget ingick bl.a. att se över det kontrollsystem 

som lagen förutsätter för att samhällskraven på byggnader och 

anläggningar skall kunna uppfyllas. Utredningen har lämnat sitt 

betänkande (SOU 2005:77) till regeringen. Betänkandet har 

remissbehandlats och beredning pågår i Regeringskansliet. I 

sammanhanget kan nämnas att miljöbalken har inneburit ett 

förtydligande av verksamhetsutövarens egenansvar, vilket bl.a. 

innebär att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att 

förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljö. 

Under 1970‐ och 1980‐talen har det yngre småhusbeståndet drabbats 

av mögelskador i förhållandevis stor omfattning. Mögelskadorna 

drabbade även skolor och daghem. Bland de faktorer som orsakade 

eller bidrog till skadorna kan nämnas att nya och oprövade material 

använts liksom olämpliga konstruktionslösningar samt att byggnader 

uppfördes på marktyper som vanligen inte brukar användas. Av sociala 

och ekonomiska skäl har sedan 1983 statligt ekonomiskt stöd lämnats 

för att avhjälpa fukt‐ och mögelskador i bostadshus. Stödet till 

egnahem enligt i huvudsak nuvarande utformning har funnits sedan 

1985. Statens ekonomiska stöd avser att bidra till att avhjälpa fukt‐ och 

mögelskador som kan relateras till tekniska brister när byggnaderna 

uppfördes. Enligt gällande bestämmelser kan stöd lämnas till egnahem 

som är uppförda före 1989 och är yngre än 30 år. Bestämmelserna om 

stödet finns i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt 

och mögelskador i småhus, m.m. 

Även under 1990‐talet har fel och skador i byggnader och anläggningar 

redovisats. Det var bl.a. detta förhållande som föranledde regeringen 

att tillsätta en särskild kommission (dir. 2002:24) med uppgift bl.a. att 

föreslå hur kvaliteten i byggandet skall säkerställas. I sitt betänkande, 

Skärpning gubbar (SOU 2002:115), har kommissionen föreslagit bl.a. 

att Boverket skall få i uppdrag att inrätta en haverikommission med

uppgift att utreda orsakerna till byggfel i enskilda fall. Betänkandet har 

remissbehandlats och frågan bereds i Regeringskansliet. 

På regeringens initiativ har företrädare för byggsektorn bildat ett råd 

för byggkvalitet, BQR, i huvudsyfte att intensifiera och påskynda 

arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på 

byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. Likaså på initiativ 

av regeringen har de stora statliga byggherrarna, beställarna och 

förvaltarna bildat ett samverkansforum i huvudsyfte att samverka 

omkring frågor om kompetensutveckling. Samverkansforumet syftar 

även till att skapa bättre förutsättningar för att samhällets krav på 

byggnadsverk enligt byggbestämmelserna skall infrias och därmed 

minska kvalitetsfelen och kostnaderna. På regeringens uppdrag 

startade 1999 ett dialogprojekt, Bygga, bo och förvalta för framtiden. I 

syfte att analysera hinder och möjligheter för att driva utvecklingen i 

hållbar riktning har deltagarna i projektet, ett antal företag inom 

byggsektorn samt kommuner, arbetat inom sju prioriterade 

åtgärdsområden. Överenskommelsen och frivilliga åtaganden har 

fokuserats på en effektiv energianvändning, en hälsosam 

inomhusmiljö och en effektiv resursanvändning. Under 2003 har 28 

företag, fyra kommuner, en myndighet och företrädare för regeringen 

undertecknat överenskommelsen. 

I propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor (prop.2001/02:128) har 

regeringen angett att beredskap bör skapas för att snabbt analysera 

orsaker till uppkomna skador och brister i nya byggnader. Byggnads‐ 

miljöutredningen har i sitt slutbetänkandet (SOU 2005:55), som ett led 

i strävandena att minska kvalitetsfel och brister i byggandet samt för 

att höja kompetensen, föreslagit en organisation för en expertgrupp 

med uppgift bl.a. att analysera orsakssambanden vid uppkomna fel 

och skador. Därefter avses information föras ut till de aktörer som 

orsakat felen och skadorna. En ytterligare uppgift var att lämna förslag 

till hur en databas om byggfel och skador skulle kunna åstadkommas. 

Betänkandet har remissbehandlats. 

I Socialstyrelsens Miljöhälsorapporter för 2001 och 2005 anges vissa 

uppgifter om bostäder som de boende själva har lämnat. Dessa 

uppgifter avser bostadens skick samt hälsobesvär som förknippas med 

bostaden. 

Ventilation i byggnader 

Mot bakgrund av bl.a. en noterad ökning av allergier och annan över‐ 

känslighet beslutade riksdagen (prop. 1990/91:145, bet 1990/9 :BoU19, 

rskr. 1990/91:353) att införa en obligatorisk funktionskontroll av 

3

4 

ventilationssystem. Bestämmelserna om verksamheten finns i för‐ 

ordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. 

Boverket har med stöd av bestämmelserna utfärdat föreskrifter och 

allmänna råd för verksamheten (BFS 1992:15). Enligt nu gällande 

bestämmelser omfattar den obligatoriska ventilationskontrollen t.ex. 

inte den fortlöpande kontrollen av ventilation i småhus. En 

fortlöpande väl fungerande ventilation i byggnader är nödvändig för 

att begränsa inomhusmiljöproblemen, inte minst till följd av fukt. Mot 

den bakgrunden skall följande åtgärder ses: 

‐ Regeringens uppdrag (dir. 1996:39) till en utredare att bl.a. redovisa 

erfarenheter av den obligatoriska ventilationskontrollen. Utredningen 

konstaterade (SOU 1997:177) att den slutsats som med säkerhet kunde 

dras var att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontrollerna inte 

hade infriats. I bästa fall, konstaterade utredningen, hade ventilations‐ 

systemen i flertalet byggnader funktionskontrollerats en gång vid 

utgången av 1997. En mycket stor andel av kontrollerade ventilations‐ 

system hade därtill påtagliga brister. En särskild utredare har därefter 

haft i uppdrag (dir. 2004:16) att redovisa bl.a. i vad mån syftet med den 

obligatoriska ventilationskontrollen har uppnåtts. Resultatet av 

arbetet har redovisats i betänkandet Bättre inomhusmiljö (SOU 

2005:55). 

‐ Det av riksdagen beslutade delmålet för inomhusmiljö understryker 

ventilationens betydelse. Ventilationsåtgärder vidtas inte sällan för att 

avhjälpa problem med radon. Det är därför mycket väsentligt att 

ventilationssystem som installerats, oavsett syfte, bibehåller sin 

funktion. 

‐ Regeringens beslut att tillsätta en särskild utredare (dir. 2002:93) 

med uppgift bl.a. att redovisa och göra en analys av ändamål och 

utformning av en obligatorisk eller frivillig byggnadsdeklaration som 

innehåller uppgifter om ventilation m.m. Utredaren har redovisat sina 

överväganden och förslag i betänkandet Byggnadsdeklarationer ‐ 

Inomhusmiljö och energianvändning (SOU 2004:78). Betänkandet har 

remissbehandlats. 

Fortsatt arbete med delmål för inomhusmiljön 

Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14, rskr. 

2001/02:291) om ett delmål beträffande inomhusmiljö till det 

nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Delmålet uttrycks 

enligt följande. År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte 

påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att 

‐ samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid 

senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, 

‐ radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200Bq/m 3 

luft och att 

‐ radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft. 

Begreppet inomhusmiljö inkluderar en mängd förhållanden och kan 

tolkas olika beroende på i vilket sammanhang det används. Inom 

ramen för miljömålet God bebyggd miljö är det inomhusmiljön i de

avseenden den beror av planering, uppförande och förvaltning 

(underhåll, skötsel) av byggnader som avses. Därutöver är 

inomhusmiljön en funktion av den verksamhet som bedrivs i 

byggnaderna, olika individers upplevelser av inomhusmiljön samt 

konsekvenser av verksamhet och beteenden. 

I proposition Vissa inomhusmiljöfrågor (prop. 2001/02:128) anges att 

det fortsatta arbetet med inomhusmiljöfrågor bör inriktas på att 

komma till rätta med bl.a. fukt, mögel och buller. 

I prop. 2000/01:130 beskrivs hur uppföljningen av miljökvalitetsmålen 

skall gå till. Det beslutade delmålet för inomhusmiljö innebär att 

inomhusmiljön förs in i uppföljningssystemet. Uppgiften att utveckla, 

kvalitetssäkra och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer ligger 

på särskilt utpekade miljömålsansvariga myndigheter. Boverket har ett 

sådant ansvar för det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd 

miljö. Socialstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälsa i 

miljömålsarbetet. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är ett av fem 

mål som bedöms ha störst betydelse för människors hälsa. 

Socialstyrelsen har i rapporten Förslag till ett uppföljningssystem för 

inomhusmiljön redovisat ett förslag till program för uppföljning av 

inomhusmiljöfaktorer som har betydelse för hälsan. 

Flera myndigheter har också ansvar för olika regelverk som berör 

inomhusmiljön, främst Boverket, Socialstyrelsen och 

Arbetsmiljöverket. 

I sammanhanget kan vidare nämnas att Kemikalieinspektionen har i 

uppdrag att i samråd med Boverket beskriva pågående initiativ för att 

förbättra deklarationen av hälso‐ och miljöfarliga kemiska ämnen i 

byggmaterial. Uppdraget skall redovisas den 30 december 2006. 

Buller i byggnader 

Ca 2 miljoner människor bedöms vara utsatta för bullernivåer från 

flyg‐, väg‐ och järnvägstrafik över de riktvärden som riksdagen ställt 

sig bakom. Av dessa är ca 1,6 miljoner störda av vägtrafikbuller. 

Exempel på andra typer av buller som brukar betecknas som störande 

är ljud från installationer i byggnader till inomhus‐ och 

utomhusmiljön, höga ljudnivåer från restauranger och vid konserter 

samt buller och störande ljud på arbetsplatserna och i fritidsmiljön. 

Riksdagen beslutade 1997 (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr. 

1996/97:174) om etappmål för buller. Etappmålen utgick från angivna 

riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid ny‐ 

byggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av 

trafikinfrastruktur. Riksdagen har vidare beslutat (prop. 2000/01:130, 

bet. 2001/02: MJU3, rskr. 2001/02:36) om delmål inom det nationella 

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bl.a. avseende buller. Målet är 

5

6 

formulerat enligt följande. Antalet människor som utsätts för trafik‐ 

bullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig 

bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 

jämfört med år 1998. 

Frågor om buller behandlades även i proposition Vissa 

inomhusmiljöfrågor (prop. 2001/02:128). I propositionen betonades 

särskilt vikten av att barn och ungdomar inte utsätts för skadliga 

ljudnivåer. Regeringen uttalade avsikten att återkomma med 

ytterligare delmål för buller efter den första utvärderingen av 

miljömålen. Som en förberedelse för detta har Naturvårdsverket fått i 

uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter ta fram 

riktvärden för andra miljöer än de som det i dag finns fastställda 

värden för. Uppdraget har redovisats till regeringen i rapporten 

Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad 

av infrastruktur – Förslag till utveckling av definitioner (dnr 2001/531 

Mk). I propositionen redovisades ett regeringsuppdrag som Boverket 

haft beträffande lågfrekvent buller i boendemiljöer där det konstateras 

att lågfrekvent buller upplevs som störande där det uppträder, att de 

tekniska möjligheterna att förebygga och åtgärda sådant buller är goda 

och att de myndighetskrav som gäller lågfrekventa ljud i bostäder är 

ändamålsenliga. Vad gäller lågfrekvent ljud från installationer 

utomhus, främst fläktar, finns enligt Boverkets mening brister i 

bygglovshanteringen. 

Genom regeringsbeslut i augusti 2002 fick Socialstyrelsen i uppdrag att 

utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt samt 

att klarlägga eventuella brister i reglerna. Uppdraget har redovisats till 

regeringen (Socialdepartementet) den 30 maj 2003. Ärendet bereds i 

Regeringskansliet. Socialstyrelsen har därefter under 2005 gett ut två 

allmänna råd om buller, det ena avseende buller inomhus och det 

andra avseende höga ljudnivåer. Därtill har ett nationellt 

tillsynsprojekt genomförts under 2005, som bl.a. gav vid handen att 

befintliga riktvärden överskrids vid många arrangemang och i 

verksamheter. 

Flera myndigheter har ansvar för olika regelverk som berör buller i 

inomhusmiljön, främst Boverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket 

och Naturvårdsverket. En särskild utredare (M 2004:01) har haft i 

uppdrag att föreslå delmål bl.a. beträffande buller till det nationella 

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utredaren har lämnat sitt slut‐ 

betänkande (SOU 2005:55) till regeringen. Enligt betänkandet har 

utredaren, med hänvisning till bristande underlag, inte ansett sig 

kunna föreslå ett delmål för buller i byggnader. Utredaren har framfört 

nödvändigheten av att ett sådant underlag, liksom avseende fukt och 

mögel, tas fram.

I propositionen, Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 

2004/05:150) angav regeringen att det är angeläget att delmålet för 

buller ses över och att större fokus läggs på hälsoeffekter och antalet 

människor som är störda av buller från olika slags källor. Ett komp‐ 

letterande underlag behöver därför tas fram. 

Deklaration av byggnaders egenskaper 

Inomhusmiljön är en angelägenhet för alla inom bygg‐ och fastighets‐ 

sektorn och har stor betydelse för alla dem som bor i eller brukar 

byggnader. Därför angavs i propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor 

(prop. 2001/02:128) att såväl nya som befintliga byggnaders egenskaper 

i vissa avseenden borde deklareras. Två utredare har haft i uppdrag att 

belysa frågor om byggnadsdeklarationer och samla uppgifter från 

dessa i ett nationellt register. Utredarna har redovisat sina förslag i 

följande betänkanden: Byggnadsdeklarationer – inomhusmiljö och 

energianvändning (SOU 2004:78), Energideklarering av byggnader – 

för effektivare energianvändning (SOU 2004: 109) och 

Energideklarationer – Metoder, utformning, register och 

expertkompetens (SOU 2005:67). Riksdagen har i juni 2006 beslutat 

om en lag om energideklarationer (prop. 2005/06:145, bet. 

2005/06:BoU9, rskr. 2005/06: 365) där frågor om energianvändning, 

ventilation och radon skall redovisas. Enligt lagen skall vissa uppgifter 

från deklarationerna samlas i ett nationellt register. Genom lagen 

genomförs EG ‐ direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda 

i Sverige. Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och 

en god inomhusmiljö i byggnader. Lagen innehåller bestämmelser om 

en skyldighet för ägare till byggnader att se till att en deklaration 

upprättas. Såväl nya som befintliga byggnaders egenskaper skall 

deklareras i vissa avseenden. 

Riksdagen har samtidigt beslutat ett nytt delmål för 

energieffektivisering i bebyggelsen som lyder enligt följande. Den 

totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och 

lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 

procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 

skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i 

bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi 

ökar kontinuerligt. 

Vidare anges att målet kommer att följas upp regelbundet och prövas 

mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, 

konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som 

enskilda. 

7

8 

Vilka byggnader bör omfattas av undersökningen om teknisk 

utformning m.m.? 

Bygg‐ och fastighetssektorn väger tungt i arbetet med hållbar 

utveckling. Sektorn svarar för ca 40 procent av energianvändningen 

och en betydande användning av material samt bidrar med 

växthusgaser (främst vid förbränning av fossila bränslen) och avfall. 

Dessutom vistas människor större delen av tiden inomhus och 

inomhusmiljöns kvalitet har därför en stor betydelse för människors 

hälsa. Utgångspunkten är därför ett behov av kunskap om landets alla 

byggnader. 

Vilken kunskap behövs om bebyggelsen? 

Brist på kunskap om byggnaders tekniska utformning kan bl.a. leda till 

en ogenomtänkt el‐ och energihushållning i byggnader och försämrad 

inomhusmiljö, vilket i sin tur kan bidra till ohälsa hos de som vistas i 

byggnaderna. Avsaknad av kvantitativa och kvalitativa uppgifter om 

bebyggelsens inomhusmiljö försvårar diskussionen om hur hänsyn kan 

tas till inomhusmiljön vid el‐ och energieffektivisering. Aktuella upp‐ 

gifter saknas f.n. för att formulera operationella delmål för t.ex. 

energianvändning och inomhusmiljö. 

Behovet av kunskap om byggnaderna är i huvudsak betingat av ett 

behov att åstadkomma hållbara byggnader som betydelsefull del i en 

hållbar utveckling, att få underlag för formulering av nya delmål till 

nationella miljökvalitetsmål eller ändring av befintliga, att få underlag 

för tillsyn inom området samt att få underlag för 

prioriteringsdiskussioner vid formulering av eventuella statliga 

styrmedel och åtgärder. 

Riksdagen har anvisat 10 miljoner kronor för budgetåret 2006 och 

20 miljoner kronor för budgetåret 2007 samt aviserat att 20 miljoner 

kommer att anvisas för budgetåret 2008. 

Uppdraget 

Med de tidigare s.k. ELIB/STIL‐undersökningarna som grund skall i 

huvudsak motsvarande uppgifter om bebyggelsens tekniska 

utformning och brukarnas uppfattning om hälsobesvär och 

olägenheter av inomhusmiljön tas fram och redovisas. 

Undersökningen skall avse de byggnader som omfattas av den 

obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem enligt 

bestämmelserna i förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av

ventilationssystem och även befintliga småhus. I den mån 

byggnadskategorier bedöms behöva undantas från undersökningen 

skall skälen för detta redovisas innan datainsamlingen påbörjas. De 

uppgifter som skall utgöra underlag för utredningens analys och 

förslag skall vara statistiskt säkerställda och möjliggöra en uppviktning 

till riksnivå. Underlaget skall baseras på de besiktningar, mätningar 

och enkäter som bedöms lämpliga och är tekniskt och ekonomiskt 

rimliga. En redovisning av observerade förändringar i 

byggnadsbeståndet mellan de båda studierna skall presenteras. Med 

framtaget underlag som grund för analys och överväganden skall 

följande redovisas. 

Upprustningsbehov m.m. i byggnader som led i en hållbar utveckling 

För ändamålet skall följande belysas: 

- Skadors art och omfattning i byggnaderna samt kostnader för 

att avhjälpa dem. Redovisningen skall delas upp på två lämpliga 

nivåer; en nivå som avser åtgärder som måste vidtas per 

omgående för att inte äventyra att byggnaden kan användas för 

avsett ändamål och en nivå som avser brister av ”mer 

långsiktig” karaktär. 

- Omfattning och kostnader för att rusta upp bebyggelsen till de 

nivåer och tidpunkter för energianvändningen – med 

beaktande av en god inomhusmiljö – som framgår av riksdagen 

beslutat mål för energianvändningen. Det skall framgå i vilken 

mån energieffektiviseringsåtgärderna (i klimatskal eller i ändrat 

uppvärmningssätt) kräver uppgradering av ventilation m.m. 

samt bedömning av kostnader för denna uppgradering. 

- Energianvändning i byggnader för värmebehov och tappvarm‐ 

vatten. Vidare skall användningen av fossila bränslen och el 

(direktverkande, vatten‐ och luftburen sådan) för ändamålen 

redovisas. 

- Övrig energianvändning och inomhusmiljö som förutsätts 

redovisas i energideklarationerna enligt den lag i ämnet som 

beslutats. 

Brister i inomhusmiljön och upplevd ohälsa 

‐ förändringar beträffande inomhusmiljön skall belysas dels i 

förhållande till de tidigare ELIB/STIL‐undersökningarna, dels i 

förhållande till senare forskningsrön. Möjliga slutsatser skall redovisas 

om bl.a. koppling mellan brister i inomhusmiljön och upplevd ohälsa. 

Fortsatt arbete med delmål för inomhusmiljön 

För ändamålet skall följande redovisas: 

9

10 

- Radonsituationen i bostäder, skolor och förskolor. Om det är 

känt skall radonkälla anges. Vidare skall framgå om mätning 

utförts och om åtgärder vidtagits tidigare. Det skall redovisas 

om ventilationssystemen uppfyller kraven enligt 

bestämmelserna om den obligatoriska ventilationskontrollen. 

På grundval av de samlade uppgifterna skall en bedömning 

göras av om gällande delmål för inomhusmiljö med fokus på 

radon och ventilation bör ändras och förslag till sådan ändring 

lämnas. 

- Underlag för att formulera delmål för att (avhjälpa) undvika 

fukt, mögel och buller i bebyggelse. Med underlaget som grund 

skall lämnas förslag till nya delmål till God bebyggd miljö i 

nämnda avseenden och förslag till eventuella ändringar av 

berörda befintliga delmål. 

Övriga frågor att belysa 

- Förutsättningar för att uppgifter som tas fram i denna 

statistiskt säkerställda urvalsundersökning skall kunna ligga till 

grund för en databas om byggfel och skador. Det måste därvid 

klarläggas förutsättningar och åtgärder av sekretesskaraktär 

m.m. för att databasen skall kunna användas för bl.a. fortsatta 

forskningsändamål. 

- Brister beträffande säkerhetsanordningar på tak i förhållande 

till de skilda krav som uppställts enligt gällande bestämmelser. 

Konsekvenser 

Om de förslag som presenteras påverkar kostnaderna eller 

intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra 

enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas. 

Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt skall 

även dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäkts‐ 

minskningar för staten, kommuner eller landsting, skall Boverket 

föreslå en finansiering. 

Arbetets genomförande och tidsplan 

Arbetet skall genomföras i ett samarbete mellan berörda myndigheter, 

tekniska högskolor och universitet m.fl. En samordning som befinns 

ändamålsenlig skall ske med pågående arbete inom Statens energi‐ 

myndighet med att klarlägga elanvändningen m.m. i vissa lokaler, 

benämnt stegvis STIL. Boverket skall redovisa en plan för 

uppläggningen av arbetet samt ange lämpliga tidpunkter för 

delredovisningar av uppdraget senast 1 juni 2007. Av redovisningen

skall framgå när i tiden följande arbetsmoment infaller samt 

bedömning av kostnaderna för dessa: urval av byggnadskategorier, 

färdigställande av besiktningsprotokoll och upphandling av konsulter, 

besiktningar av byggnader, tekniska mätningar, enkäter beträffande 

inomhusmiljön, inmatning av uppgifter i databas, beräkningar av t.ex. 

energieffektiviseringspotentialer, analyser och redovisning av 

uppdraget. Slutredovisning av uppdraget skall lämnas till regeringen 

senast den 1 december 2008. 

11

God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller inomhus – 

resultat från projektet BETSI. Fördjupningsrapport till regeringsuppdrag 

beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. 

Hur står det till med våra bostadshus och lokaler – och hur bra är inomhusmiljön? 

Boverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka bland annat 

dessa frågor samt vid behov föreslå förnyade delmål till miljökvalitetsmålet 

God bebyggd miljö. 

Byggnadsbesiktningar har gjorts i ett statistiskt säkerställt urval 

om cirka 1 800 byggnader i 30 kommuner under 2007–2008. Tekniska 

mätningar har utförts och boende har fått svara på inomhusmiljöenkäter. 

Svaren från alla undersökningar har räknats upp till att gälla hela Sverige. 

Resultaten visar att oljeanvändningen liksom antal hus med el-uppvärmning 

har minskat kraftigt. Fukt och mögel upptäcks ofta vid besiktning, 

men det är relativt få husägare som svarat att de har besvär. 

Denna fördjupnings rapport innehåller resultat från Boverkets projekt 

BETSI (Byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö). 

Den innehåller en fördjupad utvärdering av riksdagens miljömål för 

buller, med särskilt fokus på buller som orsakas av våra byggnader. 

I Sverige är buller den miljöstörning som berör fl est människor. Den 

senaste tiden har trafi kintensiteten ökat och det är en av orsakerna till 

dagens trafi kbullerproblem. Även våra byggnader och vårt sätt att leva i 

övrigt ger upphov till buller. 

Det fi nns redan ett miljömål för trafi kbuller. Nu förslår Boverket ett tilllägg 

i miljömålssystemet, där målsättningen är att alla byggnader, såväl 

nya som gamla, ska uppfylla kraven för bullerskydd senast år 2020. 

Huvudrapporten – Så mår våra hus. Redovisning av regeringsuppdrag 

beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. – sammanfattar hela 

uppdraget och innehåller översiktliga resultat. 

Box 534, 371 23 Karlskrona 

Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00 

www.boverket.se

God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller ... - Boverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller ... - Boverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?