Vad är en god stad? - Boverket

Vad är en god stad?
”Staden är ett socialt projekt.” Med andra ord kan staden ses som en föränderlig
levande organism. Om staden är god eller ond är en definitionsfråga.
Den onda staden kan beskrivas som en stad som innehåller motsatsen till resultat från den
forskning, pågående planering och de politiska beslut som fattas för att skapa en god stad. En
ond stad har mycket plats för bilar och inte för gående och cyklister, den har en dåligt utbyggd
kollektivtrafik, den är inte en trygg plats att vistas på, motsättningarna mellan olika folkgrupper
är stora, det finns inga gröna ytor och medborgarna har ingen delaktighet i besluten om
stadens utveckling. Sanningen är förstås inte svart eller vit utan de flesta goda städer har något
ont i sig.
Striden om utrymmet i stadsrummet
Att bilen är en dålig lösning för att ta sig fram i en stad är ju ingen nyhet. Den stjäl mark till
breda gator och dessutom ska den parkeras centralt i parkeringshus eller på stora centralt belägna
platser. Bilvägar prioriteras även under vintertid med snöröjning och halkbekämpning.
– Att vi har byggt städerna för bilarna har lett till stora ingrepp i stadsmiljön. De gående måste
gå stora omvägar eller ta sig fram i gångtunnlar. Det är ett enormt resursslöseri att använda
dyrbar stadsmark enbart till bilar. Vi måste ta tillbaka stadsrummet från bilen och förvandla
trafikarealer till gröna arealer, säger Lillebill Marshall, projektledare för Norges Nationella
gåstrategi och chefsarkitekt på Statens vegvesen, Region øst.
Lillebill Marshall pekar på klimatfrågan. Människors hälsa, ekonomi, lokalmiljön och välfärd
är viktiga skäl för att minska bilens roll i samhället.
– Folk måste börja gå mer.
En stad för gående och cyklister
Malmö satsar på ett gångstråksprogram för att minska användandet av bilar och ett annat skäl
är att ge folk bättre möjligheter till motion.
– Vi vill ha Malmö till en gångstad. Det är ett bra sätt att skaffa sig motion och det är det enda
”trafikslaget” som är positivt om det ökar, säger Elin Engqvist som är planerare på Malmö
Stad.
Nu finns ett fotgängarprogram fram till 2018 och det innebär i korthet att ge en ökad yta för
de gående och att separera gående och cyklande. Malmö satsar också på kartor, trafiksignaler,
belysning och vackra promenadstråk längs kanalerna.
2014 kommer pågåtåget till staden
Vad gör man när det efterlängtade ”pågatåget” kommer till staden? Det regionala tåget är efterlängtat,
eftersom det gör det möjligt att pendla bättre med kollektivtrafiken och dessutom är
det ett miljövänligt alternativ.
Texten kommer från PLANERA BYGGA BO Nr 1 2013

Den stora frågan var vad man skulle göra med den gamla tågstationen som nu åter skulle
komma till användning. Trelleborg kommun frågade bland andra barn och ungdomar som på
olika sätt blev delaktiga i processen att förvandla en gammal station till ett resecentra för tåg
och bussar.
Ta barn och ungdomar på allvar
Trelleborgs kommun gjorde en överenskommelse med Trafikverket om att delta i ett projekt
med barn och ungdomar i planeringen. Under 2011 genomfördes ett antal workshops med
barn i förskolor och i årskurs fyra. Elever från gymnasiet var också med och ett antal pedagoger
utsågs.
– Det viktiga i projektet var att de barn och ungdomar som deltog kände att det var på allvar,
säger Karin Jeppsson som tillsammans med Charlotte Reader Hägg var en av dem från kommunen
som deltog i projektet.
Barnen hade förstås olika utgångspunkter till projektet beroende på deras ålder. Men de flesta
var överens om att pågåtåget har stor betydelse för Trelleborg.
De allra flesta var också överens om att den gamla stationen bjöd på en trevlig och inbjudande
miljö när ”pågatåget” äntligen kommer till Trelleborg, vilket sker vid slutet av år 2014 och att
det fanns något att göra på stationen medan man väntade på tåget eller bussen.
Barnens och ungdomarnas olika förslag ställdes ut som en del i processen kring detaljplanen.
Men också som en bekräftelse på att deras åsikter och förslag räknas.
TEXT: DAN JANSSON
_______________________________________________
> Den sociala dimensionen
– Staden är ett socialt experiment, säger före detta professor Carl-Johan Engström, som anser
att den sociala dimensionen är en viktig värdemätare på hållbar stadsutveckling. När det gäller
att hålla det sociala i centrum för hållbar stadsutveckling så betonar Carl-Johan Engström:
• Ge varje individ möjligheter till livskvalitet genom ett rikt vardagsliv, hälsa och välbefinnande
samt delaktighet i utvecklingen.
• Underlätta för den enskilde att leva klimatneutralt och resurssnålt samt värna ekosystemtjänster
och global solidaridet.
• Främja innovativa tjänster och produkter som bidrar till egen utkomst, hög sysselsättning
och skatte­finansierad välfärd.
Texten kommer från PLANERA BYGGA BO Nr 1 2013

Fakta om den goda staden
Artikeln bygger på reflektioner från kon­ferensen ”Livet i den goda staden” i Stockholm i oktober
2012, en fristående fortsättning på projektet ”Den goda staden”. Projektet pågick under
2006–2010 med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala samt Boverket, Trafikverket
och Sveriges kommuner och landsting.
Se filmer från konferensen på Boverkets Youtube-kanal www.youtube.com/boverket:
Den goda staden – fotgängare
Den goda staden – den sociala dimensionen
Den goda staden – verktyg
Läs mer på Boverkets webbplats www.boverket.se/goda-staden
Texten kommer från PLANERA BYGGA BO Nr 1 2013