Ladda ner Boverkets yttrande
Ladda ner Boverkets yttrande
Ladda ner Boverkets yttrande
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Box 534, 371 23 Karlskrona<br />
Besök: Drottninggatan 18<br />
Tel: 0455-35 30 00<br />
Fax: 0455-35 31 00<br />
Yttrande<br />
Datum<br />
2013-03-26<br />
Finansdepartementet<br />
103 33 Stockholm<br />
<strong>Boverkets</strong> <strong>yttrande</strong> över slutbetänkande av statistikutredningen<br />
2012 ”Vad är officiell statistik?” (SOU 2012:83)<br />
Boverket lämnar enbart synpunkter beträffade den officiella statistikens inriktning<br />
och omfattning och om statistiksekretess.<br />
Sammanfattning av <strong>Boverkets</strong> synpunkter<br />
Boverket instämmer i utredarens slutsatser om att det möjligen finns skäl att något<br />
utvidga kretsen av statistikansvariga myndigheter samt att om ytterligare myndigheter<br />
önskar bli statistikansvariga myndigheter bör de lämna förslag om detta till<br />
regeringen som därefter får fatta beslut i frågan. Ett ökat inflytande över statistikens<br />
innehåll för centrala sektorsmyndigheter möjliggör att statistiken bättre anpassas<br />
till huvudanvändarnas faktiska behov. Detta bör leda till att statistiken blir<br />
mer relevant och statistiksystemet mer flexibelt och anpassningsbart till nya behov.<br />
Boverket anser att inte bara kommittéväsendet och Statskontoret, som utredaren<br />
föreslår, utan även myndigheter med sådan särskild verksamhet som åsyftas i 24<br />
kap. 8 § bör ges förtroendet att på eget ansvar med statistiksekretess utföra sådana<br />
jämförbara undersökningar som de i dag måste ansöka hos regeringen om att få<br />
utföra.<br />
Inriktning och omfattning av den officiella statistiken<br />
Utredarens övergripande bedömning är att systemet för den officiella statistiken i<br />
huvudsak fungerar väl i dag. Någon förändring av nuvarande av ansvarsfördelning<br />
för den officiella statistiken föreslås inte. Utredaren uttalar dock att det möjligen<br />
finns skäl att något utvidga kretsen av statistikansvariga myndigheter. Samtidigt<br />
konstatera utredaren att inom ramen för utredningsarbetet har det inte varit möjligt<br />
att närmare analysera förutsättningarna för att något utvidga kretsen av statistikansvariga<br />
myndigheter.<br />
Statistikansvar inom området bostäder och byggande<br />
Det svenska systemet för officiell statistik är decentraliserad sedan den genomförda<br />
statistikreformen från 1 juli 1994. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar<br />
E-post: registraturen@boverket.se<br />
Webbplats: www.boverket.se<br />
Diarienummer<br />
20110-5120/2012<br />
Ert diarienummer<br />
Fi2012/4635
för sektorsövergripande statistik och 26 sektorsansvariga myndigheter för den officiella<br />
statistiken inom sina områden. Statistikreformens utgångspunkt var att användarnas<br />
inflytande över den officiella statistiken skulle öka i syfte att förbättra<br />
statistikens kvalitet och relevans samt att förbättra förutsättningarna för att väga<br />
statistikbehoven mot den verksamhet som den ska förtjäna.<br />
Frågan om den statliga statistikproduktionen har beretts av 1990 års statistikutredning<br />
(Effektivare statistikstyrning – den statliga finansiering och samordning,<br />
SOU 1992:48). Utgångspunkten var att göra styrningen av den statliga statistiken<br />
effektivare genom en ökad grad av användarpåverkan. De nya principerna för ansvarsfördelning<br />
och finansiering innebar att ansvaret för delar av den officiella<br />
statistiken skulle föras över till olika myndigheter. För genomförande av förändringarna<br />
tillsattes en kommitté med uppgift att förbereda övergången till det nya<br />
systemet.<br />
Genomförandekommittén överlämnade sitt förslag 1994 (Ändrad ansvarsfördelning<br />
för den statliga statistiken, SOU 1994:1). Kommittén tog fram kriterier som<br />
skulle gälla vid bedömning av delegering och val av lämpliga sektorsanvariga beställarmyndigheter<br />
och föreslog 16 myndigheter och 8 organ som enligt kommittén<br />
skulle få ett beställaransvar. Boverket var en av de sektorsmyndigheter som<br />
föreslogs bli beställarmyndighet. Ansvaret inom området bostäder och byggande<br />
skulle delas mellan SCB och Boverket. En större del skulle skötas av Boverket.<br />
En av utgångspunkterna för statistikreformen var att statistikens innehåll bättre<br />
skulle anpassas till huvudanvändarnas faktiska behov.<br />
Regeringen beslutade i mars 1998 att tillkalla särskild utredare med uppgift att utvärdera<br />
statistikreformen. Utredningen överlämnade i september 1999 sitt betänkande<br />
Statistikreformen – utvärdering och förslag till utveckling, SOU 1999:96.<br />
Utredningens utvärdering av reformen visade att verksamheten med den officiella<br />
statistiken efter reformen i huvudsak fungerade bra. När det gäller statistikansvaret<br />
på området ”Bostäder och byggande” föreslog utredningen, i likhet med Genomförandekommittén,<br />
att ansvaret skulle delas mellan SCB och Boverket. Utredningen<br />
konstaterar att <strong>Boverkets</strong> organisation har utretts (SOU 1997:90) och<br />
att det i utredningen om Boverket framhålls dels att ansvaret för statistiken normalt<br />
skall ligga på respektive sektorsmyndighet, medan SCB skall stå för statistikproduktionen<br />
och dels att statistikansvaret skall överföras till Boverket.<br />
Boverket har i remissvar över 1990 års statistikutredning respektive Genomförandekommittés<br />
betänkande förklarat sig vara positiv till att överta statistkansvaret<br />
för delar av området bostäder och byggande.<br />
<strong>Boverkets</strong> erfarenheter av att vara sektorsansvarig myndighet, men inte<br />
statistikansvarig myndighet<br />
Boverket har goda erfarenheter av samråd med SCB i referensgrupper, användarråd<br />
och byggindexnämnden. Ofta har Boverket fått gehör för sina synpunkter,<br />
men en del gånger har det varit svårt. De gånger det har funnits olika synpunkter<br />
har dessa i hög grad berott på SCB:s behov av besparingar och önskan om resursomfördelning<br />
till andra statistikområden. Konsekvenserna har blivit försämringar<br />
2(4)
av framställning och redovisning av statistik inom området bostäder och byggande.<br />
När exempelvis regeringen beslutar att den ekonomiska statistik och EUstatistiken<br />
ska prioriteras måste naturligtvis SCB verkställa detta, med negativ effekt<br />
på annat statistikområde.<br />
Boverket har i skrivelse till Finansdepartementet oktober 2005 (Fi2005/3304) pekat<br />
på att även om en omprioritering mellan SCB:s olika statistikområden eller<br />
inom ett statistikområde allvarligt skulle försämra förutsättningarna för Boverket<br />
att förse regering och riksdag med ett relevant beslutsunderlag – i enlighet med instruktion<br />
och regleringsbrev – har Boverket formellt ingen möjlighet att påverka<br />
en sådan omprioritering. Vidare framhöll Boverket att statistikbehov och därmed<br />
statistikproduktionen inom området bostadspolitik måste såväl bedömas som<br />
överensstämma med kraven som följer av de uppdrag som regeringen och riksdagen<br />
ställer på sektorsansvarig myndighet.<br />
Enligt <strong>Boverkets</strong> instruktion ska myndigheten särskilt aktualisera statistik, följa<br />
och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl i nationellt perspektiv<br />
som på regional nivå, aktualisera och följa såväl statistik som analyser med inriktning<br />
på bostadsmarknader och byggande i ett nordiskt perspektiv. En av utgångspunkterna<br />
för statistikreformen var att statistikens innehåll bättre skulle anpassas<br />
till huvudanvändarnas faktiska behov. Ett huvudsyfte med statistikreformen var<br />
att göra styrningen av den officiella statistiken effektivare genom att öka sektorsmyndigheternas<br />
och andras användares inflytande över statistiken. Detta förväntades<br />
leda till att statistiken skulle bli mer relevant och statistisksystemet mera flexibelt<br />
och anpassningsbart till nya behov. Det ligger i sakens natur att en sektorsansvarig<br />
användarmyndighet har en större möjlighet att svara upp mot dessa förväntningar<br />
än en statistikproducerande myndighet.<br />
Statistiksekretess<br />
Särskild verksamhet<br />
Statistiksekretessen regleras i 24 kap. 8 § Offentlighets- och sekretesslagen<br />
(2009:400). Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som<br />
avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller<br />
ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde.<br />
Utredaren konstaterar att framtagandet av officiell statistik hos de statistikansvariga<br />
myndigheterna är en typisk sådan verksamhet. Motsvarande framställning av<br />
statistik kan förekomma också hos andra myndigheter. Utmärkande är att verksamheten<br />
är organiserad som en egen enhet eller liknande. Det är sådan verksamhet<br />
som avses med uttrycket ”myndigheters särskilda verksamhet för att framställa<br />
statistik”.<br />
Utredaren konstaterar vidare att det inte krävs att verksamheten är organiserad<br />
som en egen enhet om verksamheten med framställning av statistik ändå är avgränsad<br />
från annan verksamhet, i första hand sådan som avser enskilda ärenden.<br />
Boverket instämmer i utredarens analys. Boverket är inte ansvarigt för officiell<br />
statistik men har ändå sådan särskild verksamhet som åsyftas i 24 kap. 8 § OSL.<br />
3(4)
Denna verksamhet är inte organiserad som en egen enhet på Boverket men är ändå<br />
avgränsad från annan verksamhet. I denna verksamhet gäller statistiksekretess.<br />
Boverket har sedan myndigheten bildades år 1988, liksom sin föregångare Bostadsstyrelsen,<br />
haft sådan särskild verksamhet som avser framställning av statistik.<br />
Skyddet för uppgifter i andra jämförbara undersökningar<br />
Enligt gällande rätt skyddas uppgifter i andra jämförbara undersökningar hos en<br />
myndighet, bortsett från Riksrevisionens och riksdagsförvaltningens som ges<br />
skydd direkt i lag, först efter det att regeringen har föreskrivit om sekretess enligt<br />
7 § Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Utredaren konstaterar att<br />
i huvudsak rör det sig om undersökningar som utförs av myndigheter som saknar<br />
en sådan särskild verksamhet som avser framställning av statistik. Utredaren konstaterar<br />
vidare att förfarandet ofta leder till att arbetet försenas då man måste invänta<br />
regeringens beslut innan en undersökning kan påbörjas. I förlängningen kan<br />
detta leda till högre kostnader. Det skulle alltså finnas såväl tidsmässiga som ekonomiska<br />
fördelar med att utsträcka regleringen i lag.<br />
Utredaren föreslår att andra jämförbara undersökningar som utförs av kommittéväsendet<br />
och Statskontoret ska omfattas av statistiksekretess direkt enligt lag. För<br />
övriga myndigheter, där undersökningarna är betydligt färre och där risken för intressekonflikter<br />
är större, bör enligt utredaren liksom tidigare krävas att regeringen<br />
meddelar särskilda föreskrifter om sekretess.<br />
Boverket instämmer i huvudsak. Boverket anser dock att inte bara kommittéväsendet<br />
och Statskontoret utan även myndigheter med sådan särskild verksamhet<br />
som åsyftas i 24 kap. 8 § bör ges förtroendet att på eget ansvar med statistiksekretess<br />
utföra sådana jämförbara undersökningar som de i dag måste ansöka hos regeringen<br />
om att få utföra.<br />
Utredaren menar att avsaknaden av en särskilt avgränsad verksamhet för statistikframställning<br />
ökar risken för att uppgifterna som omfattas av statistiksekretess på<br />
ett otillåtet sätt används i myndighetens reguljära administrativa verksamhet. Boverket<br />
instämmer i detta. Beträffande myndigheter, som saknar särskilt avgränsad<br />
verksamhet för statistikframställning och vill utföra andra jämförbara undersökningar,<br />
bör det enligt <strong>Boverkets</strong> uppfattning liksom tidigare krävas att regeringen<br />
meddelar särskilda föreskrifter om sekretess.<br />
Beslut i detta ärende har fattats av ge<strong>ner</strong>aldirektör Janna Valik. Föredragande har<br />
varit utredare Jan Henriksson. I den slutliga handläggningen har även expert Rolf-<br />
Erik Román, jurist Anders Larsson, enhetschef Victoria Magnesson och avdelningschef<br />
Martin Storm deltagit.<br />
Janna Valik<br />
ge<strong>ner</strong>aldirektör<br />
Jan Henriksson<br />
utredare<br />
4(4)