pdf-format - Chalmers tekniska högskola
pdf-format - Chalmers tekniska högskola
pdf-format - Chalmers tekniska högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Chalmers</strong> 1•1997<br />
Peter Augustsson<br />
Chalmerist med spikrak karriär
2<br />
<strong>Chalmers</strong> Alumni<br />
Tack alla läsare, för det stora intresse ni visat för första numret<br />
av <strong>Chalmers</strong> ALUMNI. Det har kommit många uppskattande<br />
brev och många intressanta synpunkter på innehållet.<br />
Av breven framgår att många funnit stort nöje i att läsa om vad<br />
som händer inom chalmerssfären. Fortsätt gärna att skriva<br />
till oss! Det är med hjälp av era<br />
synpunkter vi kan göra en ännu bättre<br />
tidning. Berätta gärna om era arbeten<br />
eller något intressant ni gjort.<br />
Några av brevskrivarna har frågat<br />
varför vi kallar oss <strong>Chalmers</strong> Alumni.<br />
Begreppet Alumni används främst vid<br />
amerikanska universitet, som ett begrepp<br />
för alla tidigare studenter vid<br />
ett universitet. På senare år har<br />
”alumni” även börjat användas av<br />
universiteten i Europa. För oss<br />
känns det som ett bra samlingsnamn<br />
för alla som studerat på <strong>Chalmers</strong>,<br />
det vill säga civilingenjörer, arkitekter,<br />
sjöbefäl, driftingenjörer,<br />
högskoleingenjörer, mastersstuderande,<br />
doktorander. Ja, det finns ett<br />
stort utbud utbildningar som alla<br />
tillsammans skapar studenter som<br />
blir <strong>Chalmers</strong> Alumni.<br />
I detta nummer av <strong>Chalmers</strong><br />
Alumni går vi lite djupare in i forskningsvärlden<br />
för att försöka belysa det<br />
djup och den mångfald som finns på <strong>Chalmers</strong>. Av synpunkterna<br />
på förra numret framgår att många vill ha denna typ av<br />
artiklar.<br />
Som ni kanske läst i tidningarna har regeringen av principiella<br />
skäl utsett en helt ny styrelse för stiftelsen <strong>Chalmers</strong><br />
<strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> ( se sidan 18). På nästa sida finner du också<br />
en artikel av stiftelsens nya ordförande, Sören Mannheimer.<br />
Sören är väl förankrad i göteborgsregionen och kunnig om<br />
<strong>Chalmers</strong> genom tidigare engagemang på <strong>högskola</strong>n. Vi<br />
tycker att regeringen gjort ett bra val och hoppas nu att han<br />
och den nya styrelsen skall hjälpa <strong>Chalmers</strong> att fullfölja de<br />
många spännande utmaningar vi har framför oss.<br />
Avancez!<br />
Peter Alehammar<br />
Uppdatering av adressdata<br />
Adresserna för distribution av<br />
denna tidning kommer från<br />
<strong>Chalmers</strong> nya alumnidatabas.<br />
Vi skulle uppskatta om du<br />
meddelar oss om något är fel på<br />
adressen och om du vill hjälpa<br />
oss med uppgifter om var du arbetar.<br />
Om vi vet var våra alumni<br />
arbetar kan vi skicka branschinriktad<br />
in<strong>format</strong>ion och därigenom<br />
förbättra vår service.<br />
Använd kortet eller adressändringsformuläret<br />
på:<br />
www.chalmers.se/HyperText/<br />
Alumni.html<br />
Namn<br />
Bostadsadress<br />
Postadress<br />
Årskurs<br />
Företagsnamn<br />
Adress<br />
Postadress<br />
Telefon<br />
Telefon<br />
INNEHÅLL<br />
Sören Mannheimer har ordet 3<br />
Intervju med Peter Augustsson 4<br />
Kompetenscentrum katalys 6<br />
DNA-forskare 8<br />
Forskningsnytt 9<br />
Högskoleingenjörer 10<br />
Ingenjörsföreningen 13<br />
NDC 14<br />
Bygg en bättre framtid 16<br />
Brev till red. • Sett och hört 18<br />
På ny tjänst 19<br />
Examensceremoni 20<br />
<strong>Chalmers</strong> Alumni<br />
ges ut av Sekretariatet för utveckling av omvärldsrelationer<br />
i samarbete med In<strong>format</strong>ionssekretariatet<br />
Ansvarig utgivare Peter Alehammar<br />
Redaktör Kerstin Törsäter<br />
Grafisk form Renée Stencrantz<br />
Foto Erik Lindahl, sid 1 och 5<br />
Jan-Olof Yxell övriga<br />
Referensgrupp Peter Alehammar<br />
Renée Stencrantz<br />
Kerstin Törsäter<br />
Thomas Young<br />
Tryck Palmeblads Tryckeri AB<br />
Upplaga 33 000 ex<br />
Postadress <strong>Chalmers</strong> Alumni<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong><br />
412 96 Göteborg<br />
Telefon 031-772 46 11<br />
Fax 031-772 46 19<br />
E-post alumni@indkont.<strong>Chalmers</strong>.se<br />
FRANKERAS<br />
EJ<br />
<strong>Chalmers</strong><br />
betalar porto<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong><br />
Utvecklingssekretariatet<br />
SVARSPOST<br />
Kundnummer 410185601<br />
402 20 GÖTEBORG<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
Som nyvald ordförande i Stiftelsen <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong><br />
<strong>högskola</strong> gläder det mig att i detta andra nummer av<br />
<strong>Chalmers</strong> Alumni få rikta några ord till alla<br />
utexaminerade chalmerister - våra alumni.<br />
Som gammal göteborgare är det väldigt roligt att få<br />
arbeta med en verksamhet som är så starkt förknippad<br />
med Göteborg som <strong>Chalmers</strong>. Förtroendeuppdraget<br />
att vara ordförande i stiftelsen ser jag fram<br />
emot med tillförsikt och stora förväntningar.<br />
Jag har i olika roller haft tillfälle att både nu och<br />
tidigare arbeta tillsammans med <strong>Chalmers</strong> bl a beträffande<br />
markfrågor, teknikparken, groddföretagen<br />
och den pågående insamlingskampanjen.<br />
Stiftelsen <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> har funnits i<br />
nästan tre år och den nya juridiska formen ger oss goda<br />
förutsättningar att utveckla <strong>Chalmers</strong> till en av Europas<br />
ledande <strong>tekniska</strong> högskolor. En rad viktiga strategiska<br />
förändringar har redan gjorts, men <strong>Chalmers</strong><br />
fortsatta utveckling är också beroende av ett starkt<br />
stöd från omvärlden. <strong>Chalmers</strong> har idag ungefär 25 000<br />
utexaminerade, som tillhör ett av de värdefullaste<br />
nätverk som finns och ni alla alumni kommer att kunna<br />
spela en stor roll för <strong>Chalmers</strong> utveckling. Jag är dessutom<br />
övertygad om att <strong>Chalmers</strong> har mycket att erbjuda<br />
er i er utveckling och hoppas att ni kan agera<br />
för att bidra till <strong>Chalmers</strong>.<br />
Som beskrivs i detta nummer genomför <strong>Chalmers</strong><br />
med stöd av stiftelsen en omfattande kampanj - Bygg<br />
en bättre framtid med <strong>Chalmers</strong> - med syfte att stärka<br />
<strong>Chalmers</strong> konkurrenskraft. Kampanjen, som är den<br />
första och största i sitt slag vid en <strong>högskola</strong> i Sverige,<br />
har visat sig vara framgångsrik och skapar nya resurser<br />
och möjligheter för <strong>Chalmers</strong>.<br />
Den viktigaste uppgiften för stiftelsen just nu är att<br />
medverka till att <strong>Chalmers</strong> som ägare får förvärva hela<br />
Vasa sjukhusområde. Förutsättningarna härför är enligt<br />
min bedömning goda. Det skulle långsiktigt säkerställa<br />
ett stort expansionsutrymme inom ett välbeläget<br />
och samlat högskoleområde.<br />
Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med hela<br />
<strong>Chalmers</strong> och med er, alla alumni, för att nå våra högt<br />
uppsatta mål.<br />
Sören Mannheimer<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> har två styrelser:<br />
Stiftelsestyrelsen och Högskolestyrelsen<br />
Sören Mannheimer är ordförande i Stiftelsestyrelsen<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />
SÖREN MANNHEIMER HAR ORDET<br />
Goda förutsättningar att utveckla<br />
<strong>Chalmers</strong> till en av Europas ledande<br />
<strong>tekniska</strong> högskolor<br />
3
4<br />
– Många har försökt beskriva<br />
<strong>Chalmers</strong>andan<br />
– Pluggandet slukade all energi. Men gav mig också<br />
det viktigaste av allt – förmågan att ta mig an nya, svåra<br />
uppgifter och lösa dem. Bit för bit.<br />
En kunskap han förvaltat väl under åren sedan dess.<br />
Fast tro därmed inte att Peter Augustsson avstod från<br />
allt vad nöje heter under de tuffa, sammanlagt tre och ett<br />
halvt åren, som förde honom fram till examen. Han offrade<br />
till och med en läsperiod för att istället snickra på<br />
maskinteknikernas cortègevagn. På kemigården som traditionen<br />
bjuder och till de oupphörligt skränande tonerna<br />
från M A Numminens Som en boll.<br />
Resultatet blev en snarlik president Richard M Nixon<br />
som medelst trampcykel drev en gigantisk bandspelare under<br />
texten “Nixon ute och cyklar“. Watergateaffären 1974<br />
var naturligtvis poängen och succén given. Åtminstone<br />
fram till Gibraltargatan för där brast cykelkedjan.<br />
Peter Augustsson skrattar fortfarande åt minnet.<br />
– Många har försökt beskriva <strong>Chalmers</strong>andan. För mig<br />
står den för ett stort mått gemyt och mycket, mycket<br />
humor.<br />
FÖRDEL VARA LAT<br />
Direkt efter <strong>Chalmers</strong> anställdes Peter Augustsson som<br />
konstruktör på Volvo Personvagnar. Redan efter två år<br />
blev han gruppchef, ett år senare laboratoriechef, därpå<br />
konstruktionschef och 1987 utnämndes han som rekordung<br />
projektledare för den bil som kom att bli Volvo 850.<br />
Kometkarriären inom bilföretaget tog ett tvärt slut<br />
strax före julen 1993, då Peter Augustsson överraskande<br />
sa upp sig och tog jobbet som vice VD och Europachef<br />
på SKF. Bara ett par år senare gick Mauritz Sahlin i<br />
pension och Peter Augustsson var hans givne efterträdare.<br />
- Drivkraften är och har alltid varit en glädje över att få<br />
saker och ting rationellt uträttade. Därtill en rastlöshet, nyfikenhet<br />
och inte minst en viss portion av lathet.<br />
Nej, Peter Augustsson skämtar inte. En chef som jobbar<br />
jämt får inte mycket gjort, resonerar han. En chef<br />
som har förmågan att luta sig tillbaka får medarbetarna<br />
att växa i delaktighet och ansvar och skapar kraft i hela<br />
organisationen.<br />
Sven Wingquist, grundare av SKF 1907, blickar allvarsamt<br />
ner från sitt porträtt i olja som pryder väggen i<br />
det spatiösa sammanträdesrummet med 17 karmförsedda<br />
och stoppade stolar och man undrar om han håller<br />
med.<br />
SPRUDLAR AV VITALITET<br />
Peter Augustssons kontakt med <strong>Chalmers</strong> idag är tät, bland<br />
annat som ledamot av <strong>högskola</strong>ns näringslivsråd. SKF är<br />
också delägare i <strong>Chalmers</strong> Industriteknik och SKF Nova<br />
För mig står den för ett stort mått<br />
gemyt och mycket, mycket humor<br />
kryteringsbas för nytt blod till SKF och en frodig grogrund<br />
för koncept till nya idéer.<br />
- <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> verkligen sprudlar av kreativitet<br />
och vitalitet, säger Peter Augustsson och tror mycket<br />
väl att <strong>högskola</strong>n kan nå ambitionen att bli en av de tio<br />
främsta i Europa. Västsverige är en blomstrande industriregion<br />
och om <strong>Chalmers</strong> lyckas bli en del av det globala<br />
kontaktnätet, med en internationell miljö i den akademiska<br />
vardagen, finns alla förutsättningar.<br />
Han beklagar dock att den energi som finns på <strong>tekniska</strong><br />
högskolor inte tas tillvara.<br />
– I huvudet på teknologer på <strong>Chalmers</strong> finns en outsinlig<br />
källa att ösa ur. Men det saknas pengar i Sverige att<br />
utveckla innovationer och ge dem struktur. Tänk om vi<br />
kunde få ett företagsklimat likt det i USA med en ljus<br />
syn på teknik och industri!<br />
– Då skulle det svenska folket våga satsa pengar på nya<br />
idéer istället för att spara dem i aktiefonder för att det<br />
känns tryggare, tror Peter Augustsson.<br />
ANVÄND MILT VÅLD!<br />
En hjärtefråga för koncernchefen är kvinnorna. I höstas<br />
inträdde så äntligen den första kvinnan i SKFs koncernledning,<br />
Carina Bergfelt, direktör för koncernstaben juridik.<br />
Och kvinnorna i företaget lär bli fler.<br />
– Det handlar om att ändra attityden till tekniskt arbete.<br />
Flickor säger ofta: nej, jag vill jobba med människor.<br />
Men herregud, det gör ju vi också, utbrister Peter<br />
Augustsson och avslöjar att han uppmanar alla sina<br />
vänner och bekanta att gärna använda milt våld för att<br />
få sina döttrar att upptäcka hur spännande det är med<br />
teknik.<br />
Men, framhåller han, det talas alldeles för lite om<br />
varför det är så viktigt att det <strong>tekniska</strong> intresset inte stannar<br />
hos i princip enbart ena hälften av mänskligheten.<br />
– IT i all ära men det är nödvändigt att vi säkrar svensk<br />
industri och teknologi för framtiden. Här måste kvinnorna<br />
hjälpa till för att det ska gå. Både i numerär och<br />
med er alldeles specifikt kreativa förmåga: att till skillnad<br />
från oss män kunna växla obehindrat mellan de båda<br />
hjärnhalvorna, säger Peter Augustsson och uttrycker<br />
stark oro över vad bristen på teknologer kan leda till i<br />
framtiden.<br />
De egna sönerna behöver varken fösas eller uppmuntras<br />
för att gå dit pappa vill, åtminstone i det avseendet.<br />
De går självmant till <strong>Chalmers</strong> Öppet hus och bekantar<br />
sig med miljön när tillfälle ges. Men föräldrarna skulle<br />
ingalunda beklaga om någon av dem kom hem och<br />
propsade på att istället bli exempelvis skådespelare.<br />
– Inte alls, hävdar Peter Augustsson. Fast jag skulle nog<br />
vilja höra ett eller ett par goda skäl till varför.<br />
har sin bas i <strong>högskola</strong>ns teknikpark, som blivit både re- Agneta Behlin-Kildén<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
Född ledare<br />
Hur förklarar man annars en<br />
spikrak karriär med start<br />
som vargungarnas patrullchef<br />
i scouterna till jobbet<br />
som koncernchef för nära<br />
44 000 anställda i världens<br />
största kullagerföretag – SKF.<br />
Enda gången som 42-årige<br />
Peter Augustsson la den<br />
talangen åt sidan var under<br />
studieåren på <strong>Chalmers</strong>.<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>Chalmers</strong> ALUMNI ALUMNI 1•1997 1•1997<br />
5
6<br />
Snart kan<br />
alla välja sina<br />
När Kompetenscentrum Katalys, KCK, startade 1995<br />
var huvudtanken att med katalytisk teknik skapa en<br />
bättre miljö genom effektivare rening av emissioner<br />
från såväl bilar som industrier. Man ville också få effektivare<br />
energiomvandling vid förbränning av exempelvis<br />
naturgas och på så sätt spara energi.<br />
– Industrin har varit med från första planeringsdagen.<br />
Det är det bästa med kompetenscentra säger Sten<br />
Ljungström, som är vetenskapligt ansvarig och föreståndare<br />
för KCK.<br />
– Ett absolut krav på industriföretagen är att de ställer<br />
upp med egen forskningsinsats och långsiktigt<br />
kunskapsuppbyggande.<br />
De sex företag som nu ingår i KCK uppfyller alla<br />
kriterier: AB Volvo, Saab Automobile AB, Svenska<br />
Emissionsteknik AB (dotterbolag till Johnson Matthey<br />
i England), ABB Fläkt Industri AB, Perstorp AB och<br />
AB Svensk Bilprovning.<br />
– <strong>Chalmers</strong> hade en internationellt erkänd<br />
katalysforskning redan innan KCK startade,<br />
försäkrar Sten Ljungström<br />
Katalytisk avgasrening på bensindrivna bilar har radikalt<br />
reducerat avgasernas skadliga innehåll. Ett liknande<br />
tekniskt genombrott hoppas man nu på när<br />
det gäller kväveoxidrening av dieselfordon och<br />
förbränningsanläggningar.<br />
KCK har främst riktat in sig på två stora forskningsprojekt<br />
– kväveoxidrening i syreöverskott och<br />
lågtemperaturaktivitet/tändning.<br />
– Kväveoxid, NO x , är ett jättestort problem. Egentligen<br />
borde alla köra med diesel, eftersom dieselmotorer<br />
har högre verkningsgrad. Då skulle man få<br />
ner bensinförbrukningen ca 20%.<br />
Men ett stort problem med diesel är att det innehåller<br />
partiklar som cancerogena kolväten och svavel<br />
och att NO x -utsläppen blir stora.<br />
– För att komma ner i bensinförbrukning är det absolut<br />
bästa sättet att sätta in hälften så svaga motorer.<br />
avgaser<br />
På senare år har man försökt få ner bensinförbrukningen<br />
genom något som kallas mixed lean burn.<br />
– Lean burn innebär att man kör motorn med stort<br />
syreöverskott. Då får man ner bränsleförbrukningen<br />
med 20%. I mixed lean burn kör man motorn magert<br />
i 99% av tiden, sedan slår man över till fet blandning<br />
1% av tiden. Då får man massor av kolväten och<br />
kolmonoxid som reducerar kväveoxiden.<br />
Det material man lagrar<br />
och samlar NO x i är t ex<br />
porös bariumoxid. När den<br />
feta blandningen kommer<br />
reagerar det till N 2 . Det<br />
produceras massor av<br />
NO x när man får stort luftöverskott.<br />
Detta kräver nya<br />
katalytiska material, som<br />
ännu inte finns. När NO x -<br />
molekylen slås sönder på<br />
katalysatorytan skall kväveatomen<br />
hitta en annan<br />
kväveatom och bilda N 2 .<br />
Men NO- och O 2 -molekyler<br />
är så lika – det är där<br />
problemet ligger.<br />
En lågtemperaturaktiv<br />
katalysator testas i avgasreaktorn<br />
på Teknisk kemi<br />
– Vår förhoppning är att ta fram en selektiv katalysator<br />
som hittar kvävet i allt syret och lämnar syret<br />
oförändrat.<br />
En annan stor utmaning är att lösa kallstartsproblematiken.<br />
Katalysatorn fungerar inte förrän efter<br />
En väsentlig förbättring är att man tack<br />
vare bra sensorer kan välja sin avgas,<br />
säger Sten<br />
någon minut. Så lång tid tar det för katalysatorn att<br />
komma upp till sin arbetstemperatur på 300 grader.<br />
Detta innebär att 70-80 % av utsläppen uppstår under<br />
den första minuten. Därför måste katalysatorerna förbättras<br />
så att de kan arbeta vid lägre temperaturer.<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
I Kompetenscentrum<br />
Katalys arbetar forskare<br />
från industrin och <strong>högskola</strong>n<br />
sida vid sida mot<br />
samma mål, en renare<br />
miljö genom mindre och<br />
renare utsläpp.<br />
På bilden demonstrerar<br />
Sten Ljungström en<br />
typisk ädelmetallkatalysator<br />
för personbilar.<br />
– För att slippa släppa ut avgaserna tiden innan katalysatorn<br />
fungerar vid kallstart har Saab prövat att<br />
sätta en påse i bakluckan, berättar Sten.<br />
– Man måste värma gaserna från Perstorps skorsten<br />
ca 100 grader för att rena gaserna. Om vi kunde få<br />
fram ett katalytiskt material och sätta det i skorstenen<br />
skulle Perstorp spara massor av energi.<br />
Ett annat spännande framtida forskningsprojekt<br />
är fotokatalys.<br />
– Ljus kan inducera massor av reaktioner på en<br />
metallyta. Molekylerna på metallytan blir reaktiva.<br />
Kanske finns här någon förklaring på mekanismen som<br />
startar den katalytiska reaktionen? Visste vi den hade<br />
vi också lösningen på hela kallstartsproblematiken,<br />
säger Sten.<br />
En väsentlig uppgift för kompetenscentra är att<br />
utbilda högt kvalitativa forskare som kan arbeta i<br />
industrin.<br />
– Vi har så få doktorer som forskare i<br />
industrin, eftersom civilingenjörsutbildningen<br />
är så bra att industrin tycker den räcker<br />
Ett problem vi kommer att få här på KCK är att industrin<br />
kommer och rycker i våra doktorander. Och<br />
visst vill vi att de skall få bra jobb, men vi vill att de<br />
åtminstone skall ta lic-examen först.<br />
Projektledare för doktoranderna är de båda s k<br />
seniora forskarna Erik Fridell, Tillämpad fysik och<br />
Magnus Skoglundh, Teknisk kemi. De har sina arbetsplatser<br />
i en korridor på forskarhus kemi. Här<br />
samlas forskarna till möten varje vecka, men laboratorierna<br />
är inte samlade här.<br />
– Vi på KCK vill inte ha egna laboratorier. Doktoranderna<br />
skall känna mest tillhörighet till KCK, men de skall<br />
jobba på sina institutioner, berättar Magnus Skoglundh,<br />
som trivs med att leda doktoranderna.<br />
– På KCK får man ta itu med arbetet direkt. Ofta går<br />
ett år innan det händer något när man går som doktorand<br />
på en vanlig institution, konstaterar han.<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />
Astrid Drewsen, Kemisk reaktionsteknik, är en<br />
av tre doktorander i projektet Lågtemperaturaktivitet/tändning<br />
hos katalysatorer.<br />
– Jag var först tveksam till att forskarstudera. Jag<br />
ville egentligen jobba ute i industrin, men nu får jag<br />
det bästa av båda högskolevärlden och industrin, säger<br />
Astrid Drewsen.<br />
Astrid samarbetar mycket med Perstorp på lågtemperatursidan<br />
och har byggt upp ett experimentsystem.<br />
Till de aktiva på KCK hör chalmersprofessorerna<br />
Bengt Kasemo, Tillämpad fysik, Jan-Erik Otterstedt,<br />
Teknisk kemi och Bengt Andersson, Kemisk reaktionsteknik.<br />
KCKs styrelseordförande Göran Wirmark och<br />
projektledaren för Lågtemperaturaktivitet Edward<br />
Jobson är båda från Volvo Teknisk Utveckling. Gudmund<br />
Smedler, Svenska Emissionsteknik AB är adjungerad<br />
professor vid KCK och ansvarig för NO x -<br />
rening. Dessa är bara några av alla medverkande forskare<br />
och tillverkare.<br />
– På KCK finns 70 personers sammmanlagda kunskap<br />
inom katalysområdet, berättar Sten Ljungström.<br />
I nästa steg kommer KCK att arbeta med katalytisk<br />
förbränning av naturgas, gröna bränslen och styrning.<br />
– Tillsammans med Volvo är vi med i ett EU-projekt,<br />
som handlar om såväl vanlig drift som naturgasdrift.<br />
Biogasen medför många problem. För att slå sönder<br />
metanet krävs 450 grader dvs 200 grader mer<br />
för att tända.<br />
– I framtiden vill vi också arbeta mer med katalytisk<br />
förbränning, sensorer och transienta förlopp,<br />
berättar Sten.<br />
– Att tillsammans med industrin, steg för steg,<br />
närma oss en framtid med bättre miljö är ett<br />
väldigt roligt sätt att arbeta på<br />
Vi på KCK har förmånen att få arbeta med hela systemaspekten<br />
utan att på något sätt ha ambitionen att lösa<br />
alla problem. Men kan vi bidra med att ta några delsteg<br />
i utvecklingen är vi nöjda, säger han.<br />
Kerstin Törsäter<br />
7
Pernilla Wittung-Stafshedes<br />
forskning kan i<br />
framtiden bidra till att<br />
bota svåra sjukdomar<br />
som cancer och aids<br />
Pernilla är 28 år och redan doktor. Hon blev<br />
civilingenjör 1992 och disputerade i december,<br />
vid institutionen för fysikalisk<br />
kemi. Hon studerar arvsanlagen, dvs våra<br />
gener, för att utveckla nya läkemedel. Hon<br />
har framför allt studerat ett nytt ämne,<br />
PNA, peptidnukleinsyra och hur detta kan<br />
ta sig in i celler och påverka våra gener.<br />
Hon använder sig av spektroskopi, dvs lyser<br />
med ljus på testlösningar.<br />
Pernilla ritar en skiss av en cell. Cellkärnan<br />
består av kromosomer som innehåller<br />
DNA-molekyler. Det är i DNA som<br />
det genetiska budskapet för alla kroppens<br />
funktioner finns lagrat. DNA består av två<br />
strängar som sitter ihop som en spiraltrappa,<br />
där varje trappsteg består av bas-<br />
8<br />
Hon bryter ny mark<br />
par, som matchar varandra enligt ett särskilt<br />
mönster. Det är olika kombinationer<br />
av baser som leder till att olika proteiner<br />
bildas i cellerna.<br />
– Varje gen innehåller koden för sitt protein.<br />
Det är proteiner som gör att vi fungerar.<br />
Om vi blir sjuka har vi för mycket eller<br />
för lite av något protein.<br />
Många sjukdomar beror på att det blivit<br />
fel i uppsättningen av baser i en gen, vilket<br />
leder till ett felaktigt protein. Diabetiker har<br />
för lite insulin och patienter med leukemi<br />
saknar röda blodkroppar. Vid cancer delar<br />
sig cellerna, något som styrs av proteiner,<br />
okontrollerbart och tumörer uppstår.<br />
Nya läkemedel<br />
De flesta av dagens läkemedel baseras på<br />
små organiska molekyler som går in i cellen<br />
och angriper oönskade proteiner.<br />
Pernilla forskar på en ny sorts läkemedel,<br />
molekyler som i stället skall gå in och<br />
sätta sig på generna och hindra att farliga<br />
proteiner tillverkas, dvs i princip stoppa<br />
sjukdomarna innan de brutit ut. Genom att<br />
välja olika bassekvenser skall man kunna<br />
rikta läkemedlet mot den gen man vill.<br />
– Nya läkemedel baserade på PNA skulle<br />
alltså kunna gå in i ett tidigare stadium i<br />
sjukdomsprocessen och vara mer effektiva<br />
än dagens läkemedel.<br />
Urtidens gåta<br />
PNA liknar DNA men har en helt annan<br />
struktur. PNA har visat sig mycket bra på<br />
att bilda spriraler med DNA. Detta är ett<br />
nytt sätt att stoppa genetiska sjukdomar<br />
som cancer och AIDS.<br />
– Men så långt som till lösningen av<br />
cancerns gåta är vi inte ännu. Vi är en bit<br />
på väg och om ett antal år kan man nog<br />
hejda många sjukdomar. Redan nu finns<br />
det möjlighet att diagnosticera sjukdomar<br />
med hjälp av enkla blodprov. Här kan nog<br />
PNA ha en framtid, då det är ett stabilt ämne<br />
och lätt att tillverka. Det stora problemet<br />
med att göra läkemedel av PNA är att det<br />
har svårt att ta sig in i cellerna. Löser vi<br />
bara detta är vi mycket nära slutmålet med<br />
dessa läkemedel.<br />
Med hjälp av PNA hoppas man få mer<br />
kunskap om varför just DNA har utvecklats<br />
till att bli det genetiska materialet i alla<br />
levande varelser.<br />
– DNA kan inte ha funnits från allra första<br />
början av livets utveckling. Att det kan ha<br />
varit PNA-liknande molekyler i stället,<br />
spekulerar forskarna i. I den ”urtidssoppa”<br />
av kemiska ämnen som fanns på jorden i<br />
begynnelsen kan nämligen PNA-liknande<br />
ämnen lätt ha bildats spontant och har kanske<br />
burit genetisk in<strong>format</strong>ion i de allra<br />
enklaste organismerna.<br />
– PNA-molekyler kan nämligen bilda<br />
dubbelspiraler precis som DNA, har jag<br />
upptäckt.<br />
På väg ut<br />
Pernilla brinner verkligen för sitt arbete.<br />
– Det som är så fascinerande med forskning<br />
är att man alltid kan gå vidare. Man vet aldrig<br />
vad man hittar och man blir aldrig klar.<br />
Pernilla har redan fått ett tjugotal vetenskapliga<br />
artiklar publicerade i internationellt<br />
ansedda vetenskapliga tidskrifter.<br />
Hennes första togs in i Nature, en av världens<br />
mest ansedda. Bl a tack vare detta har<br />
Pernilla blivit så välkänd i forskarvärlden<br />
att hon ombetts komma och forska på flera<br />
amerikanska universitet. Och nu är det dags<br />
för henne att ta det steget. Hon har nu fått<br />
ett tvåårigt post-docstipendium vid<br />
Caltech, California Institute of Technology<br />
i Los Angeles.<br />
– Jag har jobbat på Caltech tidigare. Det<br />
känns tryggt. Det är en otroligt fin skola<br />
med högt anseende.<br />
På Caltech skall hon titta närmare på den<br />
process som gör att proteinerna veckar ihop<br />
sig till tredimensionell form.<br />
– Processen är så oerhört snabb att man<br />
hittills inte kunnat hinna se den. På Caltech<br />
finns en teknik, där man använder en laserblixt<br />
för att starta processen. Detta är ny<br />
mark och väldigt spännande. Vissa sjukdomar,<br />
som Galna kosjukan, beror på att<br />
proteiner veckar ihop sig fel.<br />
Kerstin Törsäter<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
SNÄLLA FREONER<br />
Som arbetsmedier i värmepumpar och<br />
kylanläggningar har man använt fullständigt<br />
halogenerade kolväten, så<br />
kallade ”elaka freoner”, CFC. Den miljöpåverkan<br />
som dessa ämnen ger –<br />
växthuseffekt och ozon-nedbrytning –<br />
har lett till att man försöker hitta lämpliga<br />
ersättningar. Bland tänkbara ämnen<br />
finns delvis fluorerade kolväten, så<br />
kallade ”snälla freoner”, HFC. Maria<br />
Sörner, Kemisk apparat- och anläggningsteknik,<br />
har tagit fram ekvationer<br />
som på ett korrekt sätt beskriver de fysikalisk-kemiska<br />
egenskaperna hos ett<br />
antal ämnen som är lämpliga att använda<br />
som arbetsmedier i värmepumpar<br />
och kylanläggningar.<br />
SNABBTÅG SKADAR RÄLS<br />
Ett rullande tåg orsakar vibrationer<br />
som ger buller och ibland också<br />
skador på spår och hjul.<br />
Med högre hastigheter<br />
och större laster ökar<br />
den menliga inverkan<br />
av så kallade<br />
imperfektioner<br />
på rälernas och<br />
hjulens rullytor.<br />
En vanlig typ av<br />
skada är rälkorrugering,<br />
en<br />
regelbunden<br />
ojämnhet på<br />
rälens ovansida,<br />
som leder<br />
till att Banverket<br />
med jäm.<br />
na mellanrum<br />
måste slipa sina<br />
spår. Annika Igeland,Hållfasthetslära,<br />
har utvecklat<br />
datormodeller som<br />
visar samverkan mellan<br />
tåget och spåret och<br />
hur rälkorrugering uppkommer<br />
och utvecklas. Den antas<br />
vara orsakad av nötning från drivna<br />
eller bromsade hjul.<br />
MATERIALS EGENSKAPER<br />
Hur fort rör sig väteatomer på en metallyta?<br />
Frågan har relevans för såväl grundläggande<br />
fysik som för <strong>tekniska</strong> tillämpningar<br />
inom fysikalisk kemi (katalys) och<br />
materialvetenskap (tillväxt av material och<br />
väteförsprödning av metaller). Thomas<br />
Mattsson, Tillämpad fysik, har teoretiskt<br />
studerat en väteatom på en nickelyta genom<br />
att kombinera avancerade metoder<br />
och datorsimulera atomens rörelse på<br />
ytan. Simuleringarna bekräftar tidigare<br />
experimentella resultat som visar att<br />
vätets beteende i huvudsak är klassiskt<br />
ner till ca 80 K (-190 C), då en abrupt övergång<br />
sker till kvantmekaniskt beteende.<br />
<strong>Chalmers</strong> 9<br />
ALUMNI 1•1997<br />
LJUSUTBROTT I GALAXER<br />
En skivgalax är ett exempel på ett roterande<br />
astrofysikaliskt system. Sådana<br />
galaxer är ofta omgivna av ett system<br />
av satellitgalaxer. Då satelliterna kommer<br />
tillräckligt nära skivgalaxen bromsas<br />
de upp och faller så småningom in<br />
i galaxens centrum. Mattias Wahde, Mekanik<br />
har studerat denna inbromsnings<br />
process och uppskattat satellitgalaxernas<br />
infallstid. Han har bl a studerat<br />
en s k blazar, en galaxkärna som utstrålar<br />
enorma mängder energi. Den studerade<br />
blazaren består av två svarta hål i<br />
en bana runt varandra. Runt det större<br />
av de två svarta hålen finns en uppsamlingsskiva,<br />
och när det mindre svarta<br />
Forskning<br />
i fokus<br />
hålet passerar genom skivan uppstår<br />
starka ljusutbrott. Datorsimuleringar för<br />
denna modell har jämförts med observerade<br />
ljusutbrott från blazaren och utifrån<br />
dessa jämförelser kan de två svarta<br />
hålens banor och massor bestämmas.<br />
Modellen förutsa utbrott under 1995-<br />
1996 med stor noggrannhet.<br />
HÅLLFAST BETONG<br />
Magnus Åkesson, Konstruktionsteknik,<br />
presenterar två datormodeller för simulering<br />
av brottförlopp i betongkonstruktioner.<br />
Han redovisar hur datormodeller<br />
för simulering av dragbrott och<br />
vidhäftningsbrott har använts i verkliga<br />
brottförsök. För att visa de möjligheter<br />
som modellerna ger för simulering av<br />
brottförlopp har ett flertal olika brottförlopp<br />
använts som analysobjekt. Med<br />
dessa datormodeller kan man ta hänsyn<br />
till betongens naturliga brottegenskaper<br />
vid hållfasthetsanalyser.<br />
Detta är inte möjligt med traditionella<br />
beräkningsmodeller. Den framtagna<br />
vidhäftningsmodellen har redan använts<br />
i industrin.<br />
BEHOV AV FJÄRRVÄRME<br />
Var 15:de minut under 18 månader har<br />
Göteborg Energi i samarbete med<br />
<strong>Chalmers</strong> samlat in mätdata hos kunder<br />
på Göteborgs fjärrvärmenät. Det<br />
blev så småningom 15 miljoner mät-<br />
data. Man har mätt temperaturer,<br />
värmeeffekter och vattenflöden.<br />
Avsikten var att få bättre kunskaper<br />
om mönstren i värme-<br />
och effektbehov hos<br />
olika typer av kunder.<br />
Stefan Aronsson,<br />
Installationsteknik,<br />
redovisar mätningarna<br />
i en doktorsavhandling<br />
som<br />
beskriver projektet,<br />
hantering<br />
och behandling<br />
av mätdata,<br />
analyser av<br />
mätdata och<br />
kunskaper av<br />
generell<br />
karaktär som<br />
han fått fram genom<br />
dessa analyser.<br />
En av tyngdpunkterna<br />
ligger<br />
på användningen<br />
av tappvarmvatten i<br />
flerbostadshus. Årligt<br />
värmebehov, största<br />
flödet, största effektbehovet<br />
etc analyseras ingående.<br />
Bland annat diskuteras dimensionering<br />
av varmvattenvärmare<br />
och värmebehovet i olika slags byggnader.<br />
Här berörs nattsänkning av radiatortemperaturen<br />
i fjärrvärmeanslutna byggnader.<br />
FROST I VÄRMEPUMPAR<br />
Påfrysning och avfrostning påverkar effektivitet<br />
och tillförlitlighet i kyl- och<br />
värmepumpar. Genom lämplig utformning<br />
och dimensionering av luftvärmeväxlare<br />
kan frostens negativa inverkan<br />
på kapacitet och verkningsgrad minskas<br />
avsevärt. Per Fahlén, Installationsteknik,<br />
redovisar erfarenheter från<br />
mätningar på luftvärmepumpar i fält och<br />
laboratorium och presenterar ny utrustning<br />
och ny metodik för att studera<br />
påfrysning i verkliga kylbatterier.<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997 9
10<br />
N ya utbildningar, ökat antal kvinnliga teknologer<br />
och allt populärare att bli högskoleingenjör<br />
Det händer mycket inom grundutbildningen<br />
på <strong>Chalmers</strong>. Numera studerar<br />
drygt 7 000 studenter på 180-poängsnivån,<br />
dvs arkitektutbildningen och de tio civilingenjörsutbildningarna.<br />
På Ingenjörs- och<br />
sjöbefälsskolan vid <strong>Chalmers</strong> i stadsdelen<br />
Lindholmen studerar ca 2 200 personer.<br />
Här ges fem högskoleingenjörsutbildningar<br />
samt sjöingenjörs- och sjökaptensutbildning.<br />
Dessutom deltar ca 1000 studerande<br />
i övrig grundutbildning.<br />
Hösten 1996 startades vid <strong>Chalmers</strong> två<br />
nya utbildningar: en treårig dataingen-<br />
Högskoleingenjörer a<br />
HÖGSKOLEINGENJÖR 120 POÄNG<br />
Byggingenjör• Dataingenjör• Elektrotingenjör• Kemiingenjör• Maskiningenjör<br />
jörsutbildning och en civilingenjörsutbildning<br />
i bioteknik. Båda fick mycket god<br />
rekrytering och höga antagningspoäng.<br />
Dataingenjörsutbildningen har som målsättning<br />
att ge allmänna grundkunskaper i<br />
datateknik och fördjupningskunskaper<br />
inom antingen programvaruutveckling eller<br />
datorkonstruktion. Bioteknikutbildningen<br />
kombinerar kunskaper i kemiteknik<br />
och biologi. Den förbereder för arbeten<br />
inom bl a läkemedelsindustri, livsmedelsindustri<br />
och skogsindustri.<br />
Samtliga högskoleingenjörsutbildningar<br />
är numera treåriga.<br />
Rekryteringen till högskoleingenjörsutbildningarna<br />
har stadigt förbättrats. Särskilt<br />
god rekrytering hade dataingenjörsutbildningen.<br />
Förstahandsvalen till högskoleingenjörsutbildningarna<br />
har blivit fler och<br />
en stor del av dem som började ht 1996<br />
hade tillräckliga meriter för att kunna komma<br />
in på motsvarande civilingenjörsutbildning,<br />
men valde ändå högskoleingenjörsutbildningen.<br />
Även arbetsmarknaden har på ett<br />
tydligare sätt börjat efterfråga högskoleingenjörer.<br />
I en artikel i kårtidningen Tofsen 5/96,<br />
av Karin Cedergren, förklaras skillnaden<br />
mellan högskole- respektive civilingenjör:<br />
”En civilingenjörs tyngdpunkt i utbild-<br />
ningen ligger i det teoretiska, vetenskapliga<br />
området. En civilingenjör ska, förutom att<br />
veta varför något fungerar på ett visst sätt,<br />
också veta hur. Utbildningen ger en bred<br />
teoretisk bas med möjlighet att fortsätta<br />
inom forskningsområdet.<br />
För en högskoleingenjör ligger den största<br />
delen av utbildningen också på ett teoretiskt<br />
plan. Däremot är denna mer operativt<br />
inriktad. Industrin behöver i dag folk som<br />
är väl trimmade på det operativa området<br />
men som också har en teoretisk grund att<br />
stå på. När utbildningarna startade var det<br />
på grund av en lucka i kompetens mellan de<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
gamla gymnasieingenjörerna och civilingenjörerna.<br />
Civilingenjörer fick ofta rycka<br />
in och utföra arbeten de var överkvalificerade<br />
för och det blev en väldig personalomsättning<br />
på de områdena. Högskoleingenjörerna<br />
utbildas för att fylla dessa luckor<br />
och är bättre lämpade för detta än civilingenjörer.<br />
Det finns alltså områden i en högskoleingenjörs<br />
arbete där en civilingenjör<br />
är underkvalificerad. På grund av att det är<br />
kunskapsområden som inte forskningsvärlden<br />
fått tillräckligt fäste i förekommer<br />
de inte heller i civilingenjörsutbildningarna<br />
i någon större utsträckning. ”<br />
Intresset för <strong>Chalmers</strong> sju internationella<br />
masterprogram fortsätter att öka. Även un-<br />
llt mer eftertraktade<br />
CIVILINGENJÖR 180 POÄNG<br />
Automatiseringsteknik • Bioteknik • Datateknik • Elektroteknik • Industriell ekonomi<br />
• Kemiteknik • Kemiteknik med fysik • Maskinteknik • Teknisk fysik • Väg- och vattenbyggnad<br />
dervisningen på engelska ökar kontinuerligt.<br />
Närvaron av de utländska masterstudenterna<br />
medför att engelska blir allt vanligare<br />
som vardags- och arbetsspråk på sektionerna.<br />
Några kurser ges gemensamt för<br />
ordinarie civilingenjörstutbildning och<br />
masterutbildningen.<br />
Andelen kvinnliga studenter i arkitektoch<br />
civilingenjörsutbildningarna ökar långsamt,<br />
från 25 procent hösten 1995 till 28<br />
procent hösten 1996.<br />
De kvinnliga studenternas engagemang<br />
i utbildningen är stort. De utgör nästan<br />
alltid en större andel i nämnder, kommit-<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />
téer och arbetsgrupper än deras totala<br />
andel av de studerande. Projektet D++<br />
är en omfattande studieplansomläggning<br />
för civilingenjörsutbildningen i datateknik.<br />
De studenter som antogs hösten 1995<br />
är de första som följer den nya studieplanen.<br />
Extra rekryteringsinsatser har också<br />
gjorts för att intressera kvinnor för utbildningen,<br />
vilket resulterat i att andelen<br />
kvinnor bland nybörjarna har ökat<br />
märkbart. Hösten 1994 var 7 procent av<br />
nybörjarna på civilingenjörsutbildningen<br />
i datateknik kvinnor, hösten 1996 var de<br />
21 procent.<br />
En förändring av utbildningen liknande<br />
den som gjorts på datateknik har på-<br />
börjats för civilingenjörsutbildningen i<br />
elektroteknik. Den nya högskoleingenjörsutbildningen<br />
i datateknik har tillsammans<br />
med motsvarande elektroteknikutbildning<br />
fått 1,9 Mkr från Grundutbildningsrådet för<br />
att förbättra utbildning och rekrytering särskilt<br />
med hänsyn till kvinnor.<br />
<strong>Chalmers</strong> har ökat kraven på en tydligare<br />
bedömning av lärarnas pedagogiska skicklighet.<br />
Pedagogiska stipendier utdelas årligen<br />
till förtjänta lärare i samband med promotionshögtiden.<br />
Ing-Britt Svensson<br />
Forsknings- och utbildningsbyrån<br />
11
12<br />
Annons<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
<strong>Chalmers</strong>ska Ingenjörsföreningen<br />
fyller<br />
föreningar i Japan och England. Det kan i historiens sken tyckas<br />
märkligt att chalmeristerna först 1982 fick en egen samlingspunkt<br />
i Göteborg –Club Avancez. Så här gick det till berättar<br />
90<br />
Errki Persson,<br />
år<br />
ordförande 1981-84: ”Vid ett möte på Park Avenue<br />
fråga de vi om det hade någon trevlig lokal som de inte<br />
behövde. Några minuter senare befann vi oss i den nyss stängda<br />
nattklubben på nedsidan av en spiraltrappa. En omöjlig lokal<br />
enligt Park. Vi fick teckna ett otroligt billigt femårskontrakt<br />
som förutsatte att vi själva byggde om. Vi behövde en miljon.”<br />
Miljonen ordnades från välvilliga och tungt chalmeristbestyckade<br />
företag. Club Avancez blev med sin lättillgänglighet<br />
snart så populärt att hotellet insåg att de hade gjort en grov miss<br />
och sa upp kontraktet. 1989 öppnades den nya Club Avancez i<br />
Bräutigamshusets toppvåningar på Östra Hamngatan.<br />
<strong>Chalmers</strong>ska ingenjörsföreningen håller reda på alla 24 798<br />
nu levande civilingenjörer och arkitekter utexaminerade från<br />
<strong>Chalmers</strong>, varav hela hälften också är medlemmar. Cluben,<br />
civilingenjörspoolen, seniorföreningen, golfturneringar och annat<br />
har kommit till. Huvudsyftet är och förblir att vara en kamratförening.<br />
Eller som Pelle Persbeck, en av eldsjälarna bakom<br />
både Club Avancez och tidningen Avancons, uttrycker det i en<br />
Det är en pigg 90-åring som firar sig själv den 23 och 24 maj i<br />
år. 1907 antogs stadgarna för <strong>Chalmers</strong>ska Ingenjörsföreningen<br />
hela 70 år före landets nästa ingenjörsförening bildades i Linköping.<br />
Som föreningens ändamål sattes att ”genom en kamratlig<br />
sammanslutning mellan från <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> institut<br />
utexaminerade ingeniörer av alla åldrar verka för att främja<br />
och till diskussion framlägga gemensamma intressen och angelägenheter<br />
samt att med upplysning biträda såväl platssökande<br />
föreningsmedlemmar som praktiksökande elever vid<br />
CTI, även som att åt industriidkare och andra arbetsgivare<br />
lämna anvisningar på lämpliga ingeniörer”.<br />
Ingenjörsföreningen arrangerade vårmöten och tog över<br />
värdskapet för de allmänna chalmeristmötena vart femte år och<br />
ansvaret för katalogen över alla chalmersingenjörer från<br />
Teknologföreningen C.S. Föreningens medlemmar värnade<br />
också om sin gamla läroanstalt och engagerade sig därför i<br />
kampen för <strong>Chalmers</strong> status som teknisk <strong>högskola</strong>. Det lyckades<br />
1937.<br />
1984 fick föreningen <strong>Chalmers</strong>medaljen för sina ”oskattbara<br />
bidrag till <strong>högskola</strong>ns nära gemenskap med sina forna<br />
och nuvarande elever”.<br />
Chalmerister har alltid varit rörliga och ofta hamnat i de<br />
mest besynnerliga delar av världen. Chalmerister i förskingringen<br />
har därför kondenserat sig och bildat lokalföreningar,<br />
den första i Stockholm redan 1917. Ordförande var nobelpristagaren<br />
Gustaf Dalén. Så sent som förra året bildades lokal-<br />
jämförelse med ett modeord:<br />
”Nätverk är något ytligt man kan fastna i. Det är däremot<br />
inte kamratskapet. Och det gäller att, även efter man gått ut,<br />
bevara den där uppsluppenheten med den djupa tonen av allvar,<br />
själva kärnan i chalmersandan.”<br />
Hans Arby, Källor: Chalma Mater band III, IV och VI<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997 13<br />
13
Men när NDC förklarar sin lasernavigeringsteknik, Laserway,<br />
är det inte science fiction de lånar uttrycken från, utan sjöfarten.<br />
Med kontorets storslagna utsikt över Säröviken är det kanske<br />
inte så märkligt. Det handlar om transportrobotar som seglar<br />
fram på fabriks- och lagergolv med hjälp av krysspejlingar mot<br />
fyrar i form av enkla reflextejpar på väggen. Och om de lättlärda<br />
truckarna som lär sig nya vägar helt utan programmering – de<br />
låter sig bara köras av sin mänskliga skötare en enda gång.<br />
Från hobby till truckstyrning<br />
Att de skulle leda världens största leverantör av styrsystem till<br />
autotruckar anade knappast Göran Netzler och Anders Dahlgren<br />
när de började löda ihop kretskort som legotillverkare.<br />
Detta hände sig 1962, i halvledarelektronikens barndom, då<br />
det räckte med att titta argt på en transistor för att den skulle<br />
lägga sig med benen i vädret.<br />
Anders Dahlgren var gymnasieingenjör och redan ute i arbetslivet.<br />
Göran Netzler ville ha ”något att göra medan han<br />
läste på <strong>Chalmers</strong>”. Båda var de intresserade av elektronik och<br />
såg i sin hobby en födkrok.<br />
– Vi hade rätt många olika saker för oss. Elektronikföretagen<br />
upplevde allting man kunde göra med en lödkolv som intressant.<br />
På den tiden var det även möjligt att ha en uppfattning<br />
om vad man kunde göra, att greppa över ett stort fält, berättar<br />
N:et i NDC, Göran Netzler.<br />
Men Göteborg på sextiotalet betydde i första hand varvsindustri.<br />
Fartyg betydde också elektronik och det betydde jobb<br />
för Göran och Anders. Ofta kom de inte hem från båtarna på<br />
Eriksberg förrän fyra på morgonen. Att deras första egenutvecklade<br />
apparater blev transistorbaserade övervakningssystem<br />
av driften i handelsfartygens maskinrum, var inte så konstigt.<br />
14<br />
I en galax långt, långt borta… Luke Skywalker och<br />
Han Solo kämpar återigen mot den onde kejsaren<br />
när Stjärnornas krig har nypremiär på biodukarna.<br />
I Elof Hanssons gamla sommarviste i Särö...<br />
Det välväxta groddföretaget NDC skapar<br />
intelligensen i den nya generationens transportrobotar<br />
– inte lika smarta som rymdeposets<br />
R2D2, men desto verkligare och desto nyttigare.<br />
Något gemensamt har de dock: ett roterande<br />
huvud och en förmåga att befinna sig på rätt plats.<br />
I början av 70-talet hade NDC drygt femton anställda. De<br />
tillverkade allt, utvecklade allt och var intresserade av allt. 1972<br />
hörde Volvo av sig. Visserligen hade de levererat ett antal<br />
styrsystem till Torslandaverken, men nu var det större och aldrig<br />
tidigare gjorda saker i görningen. I Kalmar skulle en modern<br />
bilfabrik byggas, med självgående truckar och monteringsplattformar<br />
i stället för löpande band. Tekniken hade blivit<br />
mogen, ansåg Volvo, för att göra intelligentare vagnar, som till<br />
och med kunde lyfta och vrida på chassierna.<br />
NDC fick uppdraget att utveckla styrtekniken för prototypsystemet.<br />
Kalmarfabriken blev startskottet för flera autotruckleverantörer,<br />
men NDC blev sin styr<strong>tekniska</strong> specialitet trogen<br />
och valde att istället expandera geografiskt.<br />
Ett ljushuvud till robot<br />
– Det visade sig vara ett intressant fält, där väldigt få hade<br />
kunskaper och där vi själva hade all världens misstag bakom<br />
oss – tyckte vi året efter Kalmarprojektet, berättar Göran<br />
Netzler och konstaterar samtidigt att i vissa företag tar ahaupplevelserna<br />
lång tid på sig. Först 1982 släppte de alla andra<br />
verksamheter för att koncentrera sig på intelligensen i och runt<br />
transportrobotar, eller AGVer som de kallas (Automated Guided<br />
Vehicle). Världsmarknaden är idag mellan tre och femtusen<br />
AGVer per år och ungefär en fjärdedel av dem styrs av utrustning<br />
från NDC som deras partners i ”Team NDC” – leverantörer<br />
av truckar och materialhanteringssystem – byggt in.<br />
– Vi brukar säga att det är en lagom stor marknad: Tillräckligt stor<br />
för de små, tillräckligt liten för att hålla de stora borta, berättar<br />
Anders Dahlgren när vi besöker deras övningsbana, ett rum med<br />
två fullt bestyckade robotar i mini<strong>format</strong>. Borta är nu de nedfrästa<br />
magnetslingorna i golvet, som förra generationens truckar behövde<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
för att hitta rätt. På toppen sitter det röda laserhuvudet som sveper<br />
runt med sin infraröda lågeffektlaser och mäter bäringarna till<br />
reflexbanden på väggen. I minnet har roboten en karta över referenspunkterna<br />
och en karta över färdvägarna, allt nedladdat från<br />
”taxicentralen” per radio och utifrån en Autocad-ritning. Sin position<br />
vet trucken på en millimeter när.<br />
Trucken som går fot<br />
Första gången Laserway-tekniken skulle demonstreras 1991<br />
lät NDC tre stora autotruckar utföra ett tornerspel i Kungsbacka<br />
ishall. Som final omfamnade kolosserna varandra med<br />
sina gafflar. Andra gången tekniken visades upp för inbjudna<br />
partners var våren 1992 på Tetra Paks fabrik i Singapore, där<br />
då redan tio laserutrustade truckar arbetade. Tetra Pak hade<br />
återigen visat sitt förtroende för en ny teknik från NDC.<br />
– Det är otroligt viktigt att ha en kund som ställer upp på dig<br />
och som skapar en referens, säger Göran Netzler. 1975 vågade<br />
Tetra Pak låta oss automatisera<br />
hela deras<br />
produktion i Lund. Vi<br />
tycker än idag att det<br />
var ett djärvt drag.<br />
Lasertekniken ingår<br />
nu i 60-70 procent av<br />
alla deras leveranser<br />
och flexibiliteten och<br />
precisionen har vidgat<br />
användningsområdena.<br />
Hos Leksandsbröd<br />
transporterar de degbunkar<br />
(s k jäst-intime).<br />
I ett renrum hos<br />
Astra bär de försiktigt<br />
och noggrant brickor<br />
med glasflaskor vid<br />
beredningen av Losec.<br />
Marknaden behövde<br />
verkligen en nytändning.<br />
De slingstyrda<br />
autotruckarna har nämligen<br />
aldrig riktigt<br />
lyckats infria förvänt-<br />
ingarna på flexibilitet<br />
och enkelhet.<br />
– Försäljningen har<br />
de facto minskat från<br />
slutet av 80-talet.<br />
Tekniken var nog lite<br />
för komplicerad för<br />
slutanvändaren och tillförlitligheten var i vissa fall begränsad.<br />
Ofta ersatte man bara de manuella truckförarna med civilingenjörer,<br />
säger Göran Netzler.<br />
Med lasertekniken kan NDC leverera färdigare produkter<br />
till deras partners, som i sin tur slipper bry sig om elektronik<br />
och programmering och kan koncentrera sig på logistiken. Inga<br />
ledningar behöver dras i golven och kalibreringen av reflex-<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />
tejperna tar en transportrobot hand om.<br />
På CeMat-mässan i Hannover förra året skapade NDC stora<br />
rubriker med ”Teach-in” – läraktiga truckar. I stället för att<br />
färdvägarna laddas ned från en central dator kan föraren visa<br />
vägen den första gången. Det behövs inte ens datorer, så nu bör<br />
truckar kunna smyga sig in på platser som ingen tidigare tänkt på.<br />
Investeringen i att göra en truck halvautomatisk kan många gånger<br />
räknas på något år, eftersom föraren normalt står för 70 procent<br />
av totalkostnaderna för en manuellt styrd truck.<br />
– Vi är jämt och ständigt ute på fältet och ser oss om för att<br />
utveckla marknaden. Vi godtar den inte som den är, säger<br />
Anders Dahlgren.<br />
Anders var redan från början marknadsföraren, Göran var teknikern.<br />
Men som VD är det länge sedan han själv handgripligen<br />
jobbade med tekniken. ”Var tid har ju sin tjusning”, som han säger.<br />
Hur är det då med nyttan av hans chalmersutbildning?<br />
– Om du menar hur många gånger jag använt Maxwells ekvationer...<br />
inte så många gånger.<br />
Men man lärde sig lösa<br />
problem och att inte<br />
vara rädd att ge sig på<br />
någonting man inte<br />
gjort tidigare. Och så<br />
lärde man sig umgås.<br />
Han hävdar att<br />
Sverige har världens<br />
bästa tekniker; innovativa,<br />
kreativa, med<br />
en inneboende teamworkkänsla<br />
och en<br />
förmåga att inte ta<br />
sig själva på för stort<br />
allvar. Men vi är urdåliga<br />
på kommunikation.<br />
Hade vi haft hälften<br />
av amerikanernas<br />
förmåga hade vi<br />
slagit Japan med<br />
flera hästlängder.<br />
– Jag driver en<br />
kampanj för att få<br />
sin utbildning bli<br />
mycket mer kommunikativa.<br />
Och att<br />
man – vilket inte ska<br />
ses som en förolämpning<br />
– ska försöka<br />
bibehålla och utveckla initiativkraften hos majoriteten av chalmeristerna.<br />
Påverkar försöker han göra från sin plats i E-sektionens styrelse.<br />
Det går.<br />
– Stiftelsebildningen ger oss en massa möjligheter som vi verkligen<br />
tar vara på. Ge oss ett par år så ska du få se på en skola du<br />
inte känner igen!<br />
Hans Arby<br />
Till Särö kommer NDC-elever från hela världen. Här kan de göra sina<br />
misstag på en liten lasernavigerande labtruck utan att det leder till katastrof –<br />
värre blir det hemma på tiotonstruckarna. Från vänster VD Göran Netzler,<br />
in<strong>format</strong>ionschef Roy Eliasson och vice VD Anders Dahlgren<br />
FAKTA OM NDC-KONCERNEN<br />
Omsättning (1996) 110 miljoner kronor, 115 anställda varav 85 i Sverige.<br />
Dotterbolag: NDC Automation i Prag, Tjeckien och NDC Automation Inc i USA<br />
(numera ett självständigt bolag)<br />
chalmeristerna att i<br />
15
16<br />
Annons<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
Vid en presskonferens den 28 maj<br />
offentliggjordes stödkampanjen<br />
Bygg en bättre framtid<br />
med <strong>Chalmers</strong><br />
som hittills dragit in 175 miljoner kronor<br />
– Kampanjen har som mål att få in extra resurser från omvärlden<br />
till en rad kapitalkrävande projekt, som kan hjälpa <strong>Chalmers</strong><br />
att nå sitt övergripande mål att vara en av de främsta<br />
högskolorna i Europa. Dit är det svårt att nå utan stöd utifrån,<br />
säger rektor Anders Sjöberg.<br />
Traditionen att omvärlden bidrar till <strong>Chalmers</strong> utveckling<br />
är gammal. Som alla känner till grundades <strong>högskola</strong>n 1829 på<br />
basis av William <strong>Chalmers</strong> generösa donation. Genom åren<br />
har andra framträdande personer bidragit till en speciell filantropisk<br />
anda i Göteborg, som lett till att Göteborg har kallats<br />
för donationernas stad. Det har emellertid aldrig funnits ett<br />
projekt med en inriktning liknande Bygg en bättre framtid med<br />
<strong>Chalmers</strong> - vare sig på <strong>Chalmers</strong> eller på något annat svenskt<br />
universitet.<br />
– I samband med <strong>Chalmers</strong> övergång till stiftelse<strong>högskola</strong> såg<br />
vi möjligheter att lättare genomföra idéer från andra universitet<br />
i världen. Samtidigt insåg vi att en kampanj som denna<br />
skulle kunna levandegöra och förstärka stiftelseformen berättar<br />
Folke Hjalmers, direktör för Centrum för näringslivssamverkan<br />
och projektansvarig för kampanjen.<br />
– Resultatet har överskridit förväntningarna och har visat att<br />
ett sådant projekt kan fungera också i Sverige.<br />
De områden som behöver stödjas speglar de satsningar som<br />
behövs för att <strong>Chalmers</strong> skall träda in på scenen i Europa. Huvudsakligen<br />
faller de under fyra rubriker: Forskning och utbildning,<br />
lokaler, utrustning och studerandemiljö.<br />
Kampanjen genomförs på två olika spår – det ena gentemot<br />
näringslivet och det andra gentemot privatpersoner.<br />
Positiva<br />
industrirelationer<br />
<strong>Chalmers</strong> har alltid haft mycket positiva relationer till industrin,<br />
men kampanjen ger ännu bättre förutsättningar för ökade<br />
kontakter. Under de senaste två åren har <strong>Chalmers</strong> på ett<br />
mycket organiserat sätt närmat sig olika företag för att presentera<br />
<strong>Chalmers</strong> prioriterade områden, höra vilka framtida<br />
behov industrin har, och föra en diskussion om olika former<br />
av stöd till <strong>Chalmers</strong>.<br />
– Vi har försökt skapa en uppåtgående spiral som kan gynna<br />
både <strong>Chalmers</strong> och företagen, förklarar Håkan Frisinger (M51),<br />
ordförande i kampanjens rådgivande kommitté.<br />
– Genom att resonera med ett antal företag om hur stöd till <strong>Chalmers</strong><br />
kan leda till en ökad kompetensförsörjning och ge ökad<br />
konkurrenskraft, har vi fått ökade resurser. Naturligtvis har före-<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />
tagen varit intresserade av forskning och utbildning i första hand,<br />
men vi har också exempel på direkt stöd till studerandemiljön,<br />
så som Volvos donation till Multimediacentret.<br />
Kampanjen hos industrin förankrades genom Volvos två insatser,<br />
med 25 Mkr, som donerats till ett Multimediacentrum och<br />
25 Mkr till finansiering av ett fordonsforskningsprojekt. Efter<br />
det att stödet från Volvo bekräftats fick kampanjen fart och andra<br />
nyckelbolag följde efter, t ex SKF, ABB och Ericsson.<br />
– Vi har siktat högt och haft höga förväntningar. Genom att<br />
visa fördelarna med stiftelseformen och åt vilket håll <strong>Chalmers</strong><br />
vill, har vi haft något konkret att erbjuda. Diskussionerna<br />
som vi haft med industrin är mycket mer konkreta och framgångsrika<br />
än tidigare, säger rektor.<br />
Lojala<br />
chalmersvänner<br />
Kampanjens andra spår vänder sig till <strong>Chalmers</strong> alumni och andra<br />
chalmersvänner.<br />
– Att privatpersoner kan tycka att det är viktigt och roligt att<br />
bidra till <strong>Chalmers</strong> är helt naturligt, säger Anders Sjöberg.<br />
– Skolan grundades av en privatperson, vi har fått många starka<br />
vänner och genom åren har en stark lojalitet byggts upp hos de<br />
som utexaminerades härifrån.<br />
Det första genombrottet på den privata sidan av kampanjen<br />
kom då familjen Olsson lämnade 50 Mkr till <strong>Chalmers</strong> innovationsverksamhet.<br />
Rune Anderssons (V68) löfte att, som den förste ur alumni,<br />
donera 10 Mkr till renoveringen av Kårhuset gav sedan kampanjen<br />
ännu mer luft under vingarna.<br />
– Kåraktiviteterna som jag engagerade mig i var det viktigaste<br />
jag gjorde på <strong>Chalmers</strong>. Jag fick ett stort ansvar, utvecklade mitt<br />
ledarskap och byggde upp en stark vänkrets som jag fortfarande<br />
har kvar idag. Jag såg möjligheten att kunna bidra till en fortsatt<br />
utveckling av sådana aktiviteter som någonting viktigt för mig.<br />
Allteftersom kampanjen utvecklas vidare, hoppas jag att alla<br />
chalmerister gör vad de kan för att förverkliga planerna kring<br />
Kårhuset, säger Rune Andersson.<br />
Målet för alumnidelen av kampanjen är att få ihop minst 50<br />
Mkr som stöd till dagens teknologer.<br />
– En kampanj som har involverat så många av <strong>Chalmers</strong> vänner har<br />
inte genomförts tidigare. Vi tycker att den första delen av kampanjen<br />
har visat en positiv väg och de kommande månaderna kommer att bli<br />
ännu mer spännande, säger Anders Sjöberg.<br />
Sekretariatet för utveckling av omvärldsrelationer<br />
17
Dear Peter,<br />
We have not spoken in a long<br />
time. After my studies at<br />
<strong>Chalmers</strong> and ”Handels” in<br />
Gothenburg I left for Germany<br />
at the end of 1979 and moved<br />
to the US in 1981 and have<br />
stayed in the Boston area since<br />
then. I really like the <strong>format</strong><br />
of the first issue – great story<br />
about Rune Anderson. (I had<br />
no idea he went to <strong>Chalmers</strong>).<br />
As a ”half American”, I have<br />
a problem understanding Sten<br />
A when he is saying ”Ingen<br />
’show off’ och ingen Cadillac”,<br />
men jag skrattade gott<br />
när jag läste det! Peter, keep<br />
up the good work.<br />
Stefan Sölvel<br />
Wellesley,USA<br />
Hej!<br />
Tack för det trevliga första<br />
numret av <strong>Chalmers</strong> Alumni!<br />
Per Olof Bengtsson,V 72<br />
Harare, Zimbabwe<br />
Tack för <strong>Chalmers</strong><br />
Alumni 1, 1996!<br />
För att försäkra mig om kommande<br />
utgåvor, v g notera min<br />
adress.<br />
Stefan Johansson<br />
Sao Paulo - SP, Brasilien<br />
(Utdrag ur brev)<br />
Tack för en bra tidning! <strong>Chalmers</strong><br />
representerar en viktig<br />
milstolpe i de flesta teknologers<br />
utveckling, som medmänniskor<br />
och yrkesmänniskor.<br />
Därför är det extra intressant<br />
att ta del av utvecklingen av<br />
skolan och intressanta personer<br />
som gått där. Jag skulle<br />
vilja ta upp ett område, som<br />
jag tror saknas i utbildningen<br />
på <strong>Chalmers</strong>, och det är förståelsen<br />
för industridesignens<br />
roll i produktutvecklingen.<br />
Det gäller alla fysiska produkter,<br />
oavsett tillämpningsområde.<br />
På <strong>Chalmers</strong> lär vi oss<br />
funktion och teknik, men inget<br />
18<br />
BREV TILL REDAKTIONEN<br />
om designens roll för användarvänlighet,skönhetsupplevelse<br />
och ökade möjligheter<br />
att konkurrera med andra produkter.<br />
Detta glöms ofta bort<br />
i vårt funktionella produktorienterade<br />
land. I Italien och<br />
Frankrike satsas mycket mer<br />
pengar på design i produktutvecklingen.<br />
Designern är<br />
med redan från början i idéstadiet.<br />
Igår konkurrerade man med<br />
priset, idag med kvalitet, men<br />
i morgon blir designen ett av<br />
de främsta konkurrensmedlen.<br />
Vad jag vill skapa är en medvetenhet<br />
om helhetens betydelse,<br />
både med avseende på<br />
design och funktion. Hur man<br />
skapar en egen profil på en<br />
marknad, där produkternas<br />
egenskaper och utseende tenderar<br />
att bli alltmer lika. För<br />
att nå dithän måste designens<br />
roll i produktutvecklingen läggas<br />
in i utbildningen. Jag vill<br />
också gärna inleda samarbete<br />
med groddföretagen på <strong>Chalmers</strong>,<br />
så att de nya företagen<br />
har större chanser att nå framgång<br />
på en tuffare marknad.<br />
Under mina sjutton år som<br />
civilingenjör och marknadsekonom<br />
har jag stött på alldeles<br />
för många bra produkter,<br />
som aldrig haft en chans, beroende<br />
på att ingen tänkt på<br />
design, förpackning eller kunnat<br />
argumentera för kundnyttan.<br />
De har självdött, då producenten<br />
haft en övertro på att<br />
en bra produkt säljer sig själv.<br />
Tack ännu en gång för<br />
<strong>Chalmers</strong> Alumni.<br />
Peter Ripendal<br />
Ny stiftelsestyrelse<br />
<strong>Chalmers</strong> nya stiftelsestyrelse<br />
har följande ledamöter:<br />
Direktör Sören Mannheimer,<br />
ordf<br />
Professor Sture Allén<br />
Direktör Gunilla Almgren<br />
Kommunalråd Leif Blomqvist<br />
Direktör Gunnar L Johansson<br />
Riksdagsledamot Märta<br />
Johansson<br />
Personaldirektör Marianne<br />
Nivert<br />
Professor Gunnar Gustafson<br />
Civ ing Henric Widén<br />
Rektor Anders Sjöberg<br />
Ny ordförande<br />
Tekn doktor Björn Svedberg<br />
har utsetts till ordförande i styrelsen<br />
för <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong><br />
<strong>högskola</strong> AB efter nyligen bortgångne<br />
Bert-Olof Svanholm.<br />
Björn Svedberg är civilingenjör<br />
från KTH och har<br />
mångårig erfarenhet som ledare<br />
för högteknologisk verksamhet<br />
vid Ericsson. Flera tunga styrelseposter<br />
vid ABB, Ericsson,<br />
Volvo m fl, har bl a givit honom<br />
ett omfattande nationellt<br />
och internationellt nätverk.<br />
– Jag är mycket glad över att<br />
vi lyckats rekrytera ytterligare<br />
en toppkraft till högskolestyrelsen,<br />
säger Sören Mannheimer,<br />
ordförande i Stiftelsen<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong>,<br />
vilken utövar ägarfunktionen<br />
för <strong>Chalmers</strong>.<br />
ED-sektionen 100 år<br />
Den första utbildningen i elektroteknik<br />
på <strong>Chalmers</strong> startade<br />
1896. Detta firades med miniseminarium,<br />
middag och utställning<br />
den 19 december.<br />
SETT<br />
&<br />
HÖRT<br />
Årets hedersdoktorer<br />
<strong>Chalmers</strong> promoverar fyra<br />
teknologie hedersdoktorer<br />
i Göteborgs konserthus<br />
den 30 maj. Dessa är<br />
Autolivs Gunnar Bark, arkitekten<br />
och samhälls-<br />
Bert-Olof Svanholm<br />
är död<br />
Förre ordföranden i <strong>Chalmers</strong><br />
Högskolestyrelse har lämnat<br />
oss i stor saknad. Bert-Olof<br />
Svanholm valdes till ordförande<br />
för <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong><br />
<strong>högskola</strong> i samband med att<br />
<strong>högskola</strong>n blev stiftelse i slutet<br />
av 1994. Samma år blev<br />
han också ordförande i AB<br />
Volvo. Efter ett aktivt och<br />
framgångsrikt yrkesliv krönt<br />
av VD-poster inom Asea<br />
Brown Boveri, ABB, utsågs<br />
han dessutom till ordförande<br />
för Sveriges Industriförbund<br />
och preses i Ingenjörsvetenskapsakademin,<br />
IVA.<br />
Bert-Olof kände stor respekt<br />
för <strong>högskola</strong>n och dess<br />
samhällsroll, men han ansåg<br />
inte att skillnaden mellan<br />
ett företag och en <strong>högskola</strong><br />
var överväldigande<br />
stor. Inom båda typerna av<br />
organisationer ansåg han<br />
att långsiktig framgång endast<br />
kunde nås genom utveckling<br />
av medarbetarna.<br />
Exotiskt samarbete<br />
I slutet av 1996 tecknade<br />
<strong>Chalmers</strong> avtal med tre universitet<br />
i Sydostasien: National<br />
University of Singapore.<br />
NUS, Nanyang Technology<br />
University. NTU, samt Universiti<br />
Teknologi Malaysia.<br />
Avtalen är generella och omfattar<br />
många typer av samarbete.<br />
Konkreta samarbeten<br />
kan sedan vid behov regleras<br />
i mer detaljerade överenskommelser.<br />
planeraren Hans Fog samt<br />
amerikanerna Mary Jane<br />
Irwin, professor i datavetenskap<br />
och James M<br />
Utterback, professor inom<br />
industriell organisation.<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997
Sven Löfving, M 69<br />
Sven har tillträtt en befattning<br />
vid Aspen Petroleum AB med<br />
ansvar för exportförsäljningen<br />
utom Norden.<br />
Annelie Waktel, A 73<br />
Annelie tillträdde som chef för<br />
Banverkets västra region den<br />
1 maj. Hon kommer närmast<br />
från Bostads AB Poseidon, där<br />
hon verkat som miljöchef. Tidigare<br />
har hon arbetat på<br />
White Arkitekter och som teknisk<br />
chef på HSB i Göteborg.<br />
Lars G Josefsson, F 73<br />
Lars har utsetts till ny VD och<br />
koncernchef för Celcius från<br />
1 juni i år. Han har tidigare<br />
arbetat inom Ericsson, nu senast<br />
som VD för Ericsson<br />
Austria AG, där han svarat för<br />
en framgångsrik omstrukturering<br />
av verksamheten, som<br />
omfattar 1300 anställda och<br />
omsätter 3 miljarder kronor.<br />
Leif V Johansson, M 77<br />
Volvos nyutnämnde koncernchef<br />
Leif V Johansson studerade<br />
under åren 1972-1977<br />
maskin- och skeppsteknik<br />
med studieinriktning produktion<br />
och organisation. Under<br />
sin studietid var Leif aktiv i<br />
<strong>Chalmers</strong> studentkår, där han<br />
bl a var ordförande för utbildningsutskottet<br />
och medlem av<br />
kårstyrelsen. Leif Johansson<br />
var tidigare VD och koncernchef<br />
i Electrolux.<br />
Birger Agnetun, M 78<br />
Birger har tillträtt befattningen<br />
som teknisk direktör med ansvar<br />
för produkt- och kvalitetsutveckling<br />
samt komponentinköp<br />
vid Aspen Petroleum<br />
AB.<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />
Ingmar Lindberg, V 78<br />
Ingmar har utsetts till ny regionchef<br />
för NNC Hus i Göteborg.<br />
Han har erfarenhet<br />
från ett flertal chefsbefattningar<br />
inom och utom regionen<br />
och kommer närmast från<br />
en tjänst som byggstabschef<br />
inom affärsområdet.<br />
Harald Landt, E 80<br />
Harald är sedan årsskiftet VD<br />
för ABB Flexible Automation<br />
AB.<br />
Sören Jonsson, V 80<br />
Sören har utsetts till ny affärsområdeschef<br />
för J & Ws affärsområde<br />
EVR & Wahlings. Han<br />
har lång erfarenhet från VVSbranschen<br />
och kommer närmast<br />
från en befattning som regionchef<br />
för östra regionen inom<br />
Landis & Gyr.<br />
Anders Frisinger, M 82<br />
Anders är sedan årsskiftet VD<br />
i produktbolaget Volvo Wheel<br />
Loaders AB och är därmed<br />
också medlem av företagsledningen<br />
i moderbolaget Volvo<br />
Construction Equipment. Anders<br />
kommer närmast från<br />
Forsheda AB, där han var divisionschef.<br />
Anders Björkman, E 83<br />
Anders tillträdde under hösten<br />
VD-posten för Sveriges näst<br />
största telebolag Netcom<br />
Systems ( bl a Comviq, Tele 2<br />
och Kabelvisionen). Anders<br />
har dessförinnan byggt upp<br />
Netcom Consultants i Sverige<br />
och utomlands och varit teknisk<br />
chef på Comviq.<br />
PÅ<br />
NY<br />
TJÄNST<br />
Bengt E W Nilsson<br />
är sedan 1 september professor<br />
i matematisk fysik med inriktning<br />
mot kvantfältteori och<br />
fundamentala växelverkningar.<br />
Han tog grundexamen vid Göteborgs<br />
universitet 1974 och<br />
året därpå lärarexamen i Mölndal.<br />
Doktorandstudierna vid institutionen<br />
för teoretisk fysik<br />
och mekanik vid CTH/GU resulterade<br />
1981 i en avhandling<br />
om supersymmetriska partikeloch<br />
fältteorier. Åren 1982-1987<br />
var han verksam först i Stephen<br />
Weinbergs grupp i Austin,<br />
Texas, därefter vid Imperial<br />
College i London och CERN i<br />
Genève. 1988 tillträdde han en<br />
särskild forskartjänst i matematisk<br />
fysik vid NFR och var aktiv<br />
i Svenska Fysikersamfundets<br />
sektion för matematisk fysik<br />
bl a som ordförande 1990-<br />
1992. Han vikarierade på den<br />
nu tillträdda tjänsten under åren<br />
1990-1992. Sedan ett par år tillbaka<br />
studerar Bengt ickeperturbativa<br />
aspekter på strängteori<br />
där bl a supergravitation,<br />
monopoler och svarta hål spelar<br />
en viktig roll.<br />
Chalmerist<br />
till Milan!<br />
Ann-Sofie Sandberg<br />
är sedan den 1 januari professor<br />
i livsmedelsvetenskap.<br />
Hon blev civilingenjör i kemi<br />
vid <strong>Chalmers</strong> 1973 och var<br />
därefter forskarstuderande vid<br />
institutionen för klinisk näringslära,<br />
vid Göteborgs universitet,<br />
där hon disputerade<br />
1982. Efter 10 år vid medicinsk<br />
fakultet återvände hon<br />
till <strong>Chalmers</strong> 1985 som forskarassistent<br />
och blev docent i<br />
livsmedelsvetenskap 1988 och<br />
senare forskare vid Skogs- och<br />
Jordbrukets Forskningsråd.<br />
Sedan 1993 har hon varit föreståndare<br />
för avdelningen för<br />
livsmedelsvetenskap. Hon är<br />
koordinator för ett EU-projekt<br />
inom Agro Industrial Research<br />
(FAIR)- programmet.<br />
Under senare år har hennes<br />
forskning fokuserats på biologisk<br />
processteknik, som en<br />
metod att förbättra tillgängligheten<br />
av naturligt förekommande<br />
näringsämnen i livsmedel.<br />
Nyligen skrev Jesper Blomqvist, inskriven<br />
på Kf-94, kontrakt för fyra och ett<br />
halvt år med fotbollsklubben FC Milan. Därmed<br />
blir han förste chalmerist och femte svensk, som<br />
spelar i de klassiska röd-svarta dräkterna. Ryktena<br />
säger att följade meningsutbyte utspelade sig mellan<br />
Jesper och en fotbollsillitterat studievägledare.<br />
– Jo, jag undrar om jag skulle kunna få läsa i långsammare<br />
takt, på halvfart ellet nåt...<br />
– Varför vill du göra det, har du problem med studierna?<br />
– Naeej, jag spelar lite fotboll och så...<br />
– Men, nu läser du på <strong>Chalmers</strong> och då kan du<br />
inte spela boll.<br />
Det kan han visst det!<br />
Lycka till!.<br />
(Ur Tofsen 6/9)<br />
19
Avsändare<br />
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA<br />
412 96 GÖTEBORG<br />
20<br />
B<br />
GÖTEBORGS<br />
POSTREGION<br />
Porto betalt<br />
Port payé<br />
P 410 185 601<br />
Examensceremoni<br />
för de nyblivna civilingenjörerna och arkitekterna<br />
Ingen av de förbipasserande kunde missa<br />
att det var <strong>Chalmers</strong> som höll till i konserthuset.<br />
Götaplatsen dominerades av en<br />
stor varmluftsballong med <strong>Chalmers</strong> skrivet<br />
i stora blå bokstäver.<br />
Nyutexaminerade chalmerister i vita<br />
mössor och flotta kläder köade på trappan<br />
för att få komma in i konserthuset.<br />
Väl inne togs de togs de emot med pianomusik<br />
och sång. Konferencier Roger<br />
Jacobsson hälsade alla välkomna och sedan<br />
rullade det på.<br />
Kårordförande Joakim Gralén höll tal,<br />
liksom rektor Anders Sjöberg och ordförande<br />
i <strong>Chalmers</strong>ska Ingenjörsföre-<br />
ningen, Björn O Albrektsson. Gästtalare<br />
var SKFs VD och koncernchef Peter<br />
Augustsson, som själv är chalmerist.<br />
Det fanns också plats för sketcher och<br />
uppträdanden. Bland annat visades Ture<br />
Teknologs förvandling från bortkommen<br />
teknolog till färdigutbildad arkitekt. <strong>Chalmers</strong><br />
kammarkör uppträdde med ett par<br />
sånger och valda delar av äldre spex visades<br />
upp.<br />
Så var det dags för högtidlig utdelning<br />
av diplom. Sektionsvis fick de nya civilingenjörerna<br />
kliva upp på podiet för att<br />
få sitt diplom och skaka hand med rektor<br />
Anders Sjöberg och vice rektor Susanne<br />
Jagner. Efter själva ceremonin var det<br />
dags för snittar och champagne och allmänt<br />
mingel i vestibulen.<br />
Examensceremonin föddes för fem år<br />
sedan, då många saknade någon form av<br />
uppsamlande avslutning på en lång utbildning.<br />
Med denna ceremoni ville man<br />
sätta punkt för studierna och fira examen.<br />
Efter att frågan länge bollats fram och tillbaka<br />
mellan kåren och skolan tog till sist<br />
teknologföreningen C S hand om det<br />
hela. Examen, som från början hölls en<br />
gång per år, firas nu en gång per termin.<br />
Karin Cedergren, Tofsen nr 6/96<br />
<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997