22.08.2013 Views

pdf-format - Chalmers tekniska högskola

pdf-format - Chalmers tekniska högskola

pdf-format - Chalmers tekniska högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Chalmers</strong> 1•1997<br />

Peter Augustsson<br />

Chalmerist med spikrak karriär


2<br />

<strong>Chalmers</strong> Alumni<br />

Tack alla läsare, för det stora intresse ni visat för första numret<br />

av <strong>Chalmers</strong> ALUMNI. Det har kommit många uppskattande<br />

brev och många intressanta synpunkter på innehållet.<br />

Av breven framgår att många funnit stort nöje i att läsa om vad<br />

som händer inom chalmerssfären. Fortsätt gärna att skriva<br />

till oss! Det är med hjälp av era<br />

synpunkter vi kan göra en ännu bättre<br />

tidning. Berätta gärna om era arbeten<br />

eller något intressant ni gjort.<br />

Några av brevskrivarna har frågat<br />

varför vi kallar oss <strong>Chalmers</strong> Alumni.<br />

Begreppet Alumni används främst vid<br />

amerikanska universitet, som ett begrepp<br />

för alla tidigare studenter vid<br />

ett universitet. På senare år har<br />

”alumni” även börjat användas av<br />

universiteten i Europa. För oss<br />

känns det som ett bra samlingsnamn<br />

för alla som studerat på <strong>Chalmers</strong>,<br />

det vill säga civilingenjörer, arkitekter,<br />

sjöbefäl, driftingenjörer,<br />

högskoleingenjörer, mastersstuderande,<br />

doktorander. Ja, det finns ett<br />

stort utbud utbildningar som alla<br />

tillsammans skapar studenter som<br />

blir <strong>Chalmers</strong> Alumni.<br />

I detta nummer av <strong>Chalmers</strong><br />

Alumni går vi lite djupare in i forskningsvärlden<br />

för att försöka belysa det<br />

djup och den mångfald som finns på <strong>Chalmers</strong>. Av synpunkterna<br />

på förra numret framgår att många vill ha denna typ av<br />

artiklar.<br />

Som ni kanske läst i tidningarna har regeringen av principiella<br />

skäl utsett en helt ny styrelse för stiftelsen <strong>Chalmers</strong><br />

<strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> ( se sidan 18). På nästa sida finner du också<br />

en artikel av stiftelsens nya ordförande, Sören Mannheimer.<br />

Sören är väl förankrad i göteborgsregionen och kunnig om<br />

<strong>Chalmers</strong> genom tidigare engagemang på <strong>högskola</strong>n. Vi<br />

tycker att regeringen gjort ett bra val och hoppas nu att han<br />

och den nya styrelsen skall hjälpa <strong>Chalmers</strong> att fullfölja de<br />

många spännande utmaningar vi har framför oss.<br />

Avancez!<br />

Peter Alehammar<br />

Uppdatering av adressdata<br />

Adresserna för distribution av<br />

denna tidning kommer från<br />

<strong>Chalmers</strong> nya alumnidatabas.<br />

Vi skulle uppskatta om du<br />

meddelar oss om något är fel på<br />

adressen och om du vill hjälpa<br />

oss med uppgifter om var du arbetar.<br />

Om vi vet var våra alumni<br />

arbetar kan vi skicka branschinriktad<br />

in<strong>format</strong>ion och därigenom<br />

förbättra vår service.<br />

Använd kortet eller adressändringsformuläret<br />

på:<br />

www.chalmers.se/HyperText/<br />

Alumni.html<br />

Namn<br />

Bostadsadress<br />

Postadress<br />

Årskurs<br />

Företagsnamn<br />

Adress<br />

Postadress<br />

Telefon<br />

Telefon<br />

INNEHÅLL<br />

Sören Mannheimer har ordet 3<br />

Intervju med Peter Augustsson 4<br />

Kompetenscentrum katalys 6<br />

DNA-forskare 8<br />

Forskningsnytt 9<br />

Högskoleingenjörer 10<br />

Ingenjörsföreningen 13<br />

NDC 14<br />

Bygg en bättre framtid 16<br />

Brev till red. • Sett och hört 18<br />

På ny tjänst 19<br />

Examensceremoni 20<br />

<strong>Chalmers</strong> Alumni<br />

ges ut av Sekretariatet för utveckling av omvärldsrelationer<br />

i samarbete med In<strong>format</strong>ionssekretariatet<br />

Ansvarig utgivare Peter Alehammar<br />

Redaktör Kerstin Törsäter<br />

Grafisk form Renée Stencrantz<br />

Foto Erik Lindahl, sid 1 och 5<br />

Jan-Olof Yxell övriga<br />

Referensgrupp Peter Alehammar<br />

Renée Stencrantz<br />

Kerstin Törsäter<br />

Thomas Young<br />

Tryck Palmeblads Tryckeri AB<br />

Upplaga 33 000 ex<br />

Postadress <strong>Chalmers</strong> Alumni<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong><br />

412 96 Göteborg<br />

Telefon 031-772 46 11<br />

Fax 031-772 46 19<br />

E-post alumni@indkont.<strong>Chalmers</strong>.se<br />

FRANKERAS<br />

EJ<br />

<strong>Chalmers</strong><br />

betalar porto<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong><br />

Utvecklingssekretariatet<br />

SVARSPOST<br />

Kundnummer 410185601<br />

402 20 GÖTEBORG<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


Som nyvald ordförande i Stiftelsen <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong><br />

<strong>högskola</strong> gläder det mig att i detta andra nummer av<br />

<strong>Chalmers</strong> Alumni få rikta några ord till alla<br />

utexaminerade chalmerister - våra alumni.<br />

Som gammal göteborgare är det väldigt roligt att få<br />

arbeta med en verksamhet som är så starkt förknippad<br />

med Göteborg som <strong>Chalmers</strong>. Förtroendeuppdraget<br />

att vara ordförande i stiftelsen ser jag fram<br />

emot med tillförsikt och stora förväntningar.<br />

Jag har i olika roller haft tillfälle att både nu och<br />

tidigare arbeta tillsammans med <strong>Chalmers</strong> bl a beträffande<br />

markfrågor, teknikparken, groddföretagen<br />

och den pågående insamlingskampanjen.<br />

Stiftelsen <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> har funnits i<br />

nästan tre år och den nya juridiska formen ger oss goda<br />

förutsättningar att utveckla <strong>Chalmers</strong> till en av Europas<br />

ledande <strong>tekniska</strong> högskolor. En rad viktiga strategiska<br />

förändringar har redan gjorts, men <strong>Chalmers</strong><br />

fortsatta utveckling är också beroende av ett starkt<br />

stöd från omvärlden. <strong>Chalmers</strong> har idag ungefär 25 000<br />

utexaminerade, som tillhör ett av de värdefullaste<br />

nätverk som finns och ni alla alumni kommer att kunna<br />

spela en stor roll för <strong>Chalmers</strong> utveckling. Jag är dessutom<br />

övertygad om att <strong>Chalmers</strong> har mycket att erbjuda<br />

er i er utveckling och hoppas att ni kan agera<br />

för att bidra till <strong>Chalmers</strong>.<br />

Som beskrivs i detta nummer genomför <strong>Chalmers</strong><br />

med stöd av stiftelsen en omfattande kampanj - Bygg<br />

en bättre framtid med <strong>Chalmers</strong> - med syfte att stärka<br />

<strong>Chalmers</strong> konkurrenskraft. Kampanjen, som är den<br />

första och största i sitt slag vid en <strong>högskola</strong> i Sverige,<br />

har visat sig vara framgångsrik och skapar nya resurser<br />

och möjligheter för <strong>Chalmers</strong>.<br />

Den viktigaste uppgiften för stiftelsen just nu är att<br />

medverka till att <strong>Chalmers</strong> som ägare får förvärva hela<br />

Vasa sjukhusområde. Förutsättningarna härför är enligt<br />

min bedömning goda. Det skulle långsiktigt säkerställa<br />

ett stort expansionsutrymme inom ett välbeläget<br />

och samlat högskoleområde.<br />

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med hela<br />

<strong>Chalmers</strong> och med er, alla alumni, för att nå våra högt<br />

uppsatta mål.<br />

Sören Mannheimer<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> har två styrelser:<br />

Stiftelsestyrelsen och Högskolestyrelsen<br />

Sören Mannheimer är ordförande i Stiftelsestyrelsen<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />

SÖREN MANNHEIMER HAR ORDET<br />

Goda förutsättningar att utveckla<br />

<strong>Chalmers</strong> till en av Europas ledande<br />

<strong>tekniska</strong> högskolor<br />

3


4<br />

– Många har försökt beskriva<br />

<strong>Chalmers</strong>andan<br />

– Pluggandet slukade all energi. Men gav mig också<br />

det viktigaste av allt – förmågan att ta mig an nya, svåra<br />

uppgifter och lösa dem. Bit för bit.<br />

En kunskap han förvaltat väl under åren sedan dess.<br />

Fast tro därmed inte att Peter Augustsson avstod från<br />

allt vad nöje heter under de tuffa, sammanlagt tre och ett<br />

halvt åren, som förde honom fram till examen. Han offrade<br />

till och med en läsperiod för att istället snickra på<br />

maskinteknikernas cortègevagn. På kemigården som traditionen<br />

bjuder och till de oupphörligt skränande tonerna<br />

från M A Numminens Som en boll.<br />

Resultatet blev en snarlik president Richard M Nixon<br />

som medelst trampcykel drev en gigantisk bandspelare under<br />

texten “Nixon ute och cyklar“. Watergateaffären 1974<br />

var naturligtvis poängen och succén given. Åtminstone<br />

fram till Gibraltargatan för där brast cykelkedjan.<br />

Peter Augustsson skrattar fortfarande åt minnet.<br />

– Många har försökt beskriva <strong>Chalmers</strong>andan. För mig<br />

står den för ett stort mått gemyt och mycket, mycket<br />

humor.<br />

FÖRDEL VARA LAT<br />

Direkt efter <strong>Chalmers</strong> anställdes Peter Augustsson som<br />

konstruktör på Volvo Personvagnar. Redan efter två år<br />

blev han gruppchef, ett år senare laboratoriechef, därpå<br />

konstruktionschef och 1987 utnämndes han som rekordung<br />

projektledare för den bil som kom att bli Volvo 850.<br />

Kometkarriären inom bilföretaget tog ett tvärt slut<br />

strax före julen 1993, då Peter Augustsson överraskande<br />

sa upp sig och tog jobbet som vice VD och Europachef<br />

på SKF. Bara ett par år senare gick Mauritz Sahlin i<br />

pension och Peter Augustsson var hans givne efterträdare.<br />

- Drivkraften är och har alltid varit en glädje över att få<br />

saker och ting rationellt uträttade. Därtill en rastlöshet, nyfikenhet<br />

och inte minst en viss portion av lathet.<br />

Nej, Peter Augustsson skämtar inte. En chef som jobbar<br />

jämt får inte mycket gjort, resonerar han. En chef<br />

som har förmågan att luta sig tillbaka får medarbetarna<br />

att växa i delaktighet och ansvar och skapar kraft i hela<br />

organisationen.<br />

Sven Wingquist, grundare av SKF 1907, blickar allvarsamt<br />

ner från sitt porträtt i olja som pryder väggen i<br />

det spatiösa sammanträdesrummet med 17 karmförsedda<br />

och stoppade stolar och man undrar om han håller<br />

med.<br />

SPRUDLAR AV VITALITET<br />

Peter Augustssons kontakt med <strong>Chalmers</strong> idag är tät, bland<br />

annat som ledamot av <strong>högskola</strong>ns näringslivsråd. SKF är<br />

också delägare i <strong>Chalmers</strong> Industriteknik och SKF Nova<br />

För mig står den för ett stort mått<br />

gemyt och mycket, mycket humor<br />

kryteringsbas för nytt blod till SKF och en frodig grogrund<br />

för koncept till nya idéer.<br />

- <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong> verkligen sprudlar av kreativitet<br />

och vitalitet, säger Peter Augustsson och tror mycket<br />

väl att <strong>högskola</strong>n kan nå ambitionen att bli en av de tio<br />

främsta i Europa. Västsverige är en blomstrande industriregion<br />

och om <strong>Chalmers</strong> lyckas bli en del av det globala<br />

kontaktnätet, med en internationell miljö i den akademiska<br />

vardagen, finns alla förutsättningar.<br />

Han beklagar dock att den energi som finns på <strong>tekniska</strong><br />

högskolor inte tas tillvara.<br />

– I huvudet på teknologer på <strong>Chalmers</strong> finns en outsinlig<br />

källa att ösa ur. Men det saknas pengar i Sverige att<br />

utveckla innovationer och ge dem struktur. Tänk om vi<br />

kunde få ett företagsklimat likt det i USA med en ljus<br />

syn på teknik och industri!<br />

– Då skulle det svenska folket våga satsa pengar på nya<br />

idéer istället för att spara dem i aktiefonder för att det<br />

känns tryggare, tror Peter Augustsson.<br />

ANVÄND MILT VÅLD!<br />

En hjärtefråga för koncernchefen är kvinnorna. I höstas<br />

inträdde så äntligen den första kvinnan i SKFs koncernledning,<br />

Carina Bergfelt, direktör för koncernstaben juridik.<br />

Och kvinnorna i företaget lär bli fler.<br />

– Det handlar om att ändra attityden till tekniskt arbete.<br />

Flickor säger ofta: nej, jag vill jobba med människor.<br />

Men herregud, det gör ju vi också, utbrister Peter<br />

Augustsson och avslöjar att han uppmanar alla sina<br />

vänner och bekanta att gärna använda milt våld för att<br />

få sina döttrar att upptäcka hur spännande det är med<br />

teknik.<br />

Men, framhåller han, det talas alldeles för lite om<br />

varför det är så viktigt att det <strong>tekniska</strong> intresset inte stannar<br />

hos i princip enbart ena hälften av mänskligheten.<br />

– IT i all ära men det är nödvändigt att vi säkrar svensk<br />

industri och teknologi för framtiden. Här måste kvinnorna<br />

hjälpa till för att det ska gå. Både i numerär och<br />

med er alldeles specifikt kreativa förmåga: att till skillnad<br />

från oss män kunna växla obehindrat mellan de båda<br />

hjärnhalvorna, säger Peter Augustsson och uttrycker<br />

stark oro över vad bristen på teknologer kan leda till i<br />

framtiden.<br />

De egna sönerna behöver varken fösas eller uppmuntras<br />

för att gå dit pappa vill, åtminstone i det avseendet.<br />

De går självmant till <strong>Chalmers</strong> Öppet hus och bekantar<br />

sig med miljön när tillfälle ges. Men föräldrarna skulle<br />

ingalunda beklaga om någon av dem kom hem och<br />

propsade på att istället bli exempelvis skådespelare.<br />

– Inte alls, hävdar Peter Augustsson. Fast jag skulle nog<br />

vilja höra ett eller ett par goda skäl till varför.<br />

har sin bas i <strong>högskola</strong>ns teknikpark, som blivit både re- Agneta Behlin-Kildén<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


Född ledare<br />

Hur förklarar man annars en<br />

spikrak karriär med start<br />

som vargungarnas patrullchef<br />

i scouterna till jobbet<br />

som koncernchef för nära<br />

44 000 anställda i världens<br />

största kullagerföretag – SKF.<br />

Enda gången som 42-årige<br />

Peter Augustsson la den<br />

talangen åt sidan var under<br />

studieåren på <strong>Chalmers</strong>.<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>Chalmers</strong> ALUMNI ALUMNI 1•1997 1•1997<br />

5


6<br />

Snart kan<br />

alla välja sina<br />

När Kompetenscentrum Katalys, KCK, startade 1995<br />

var huvudtanken att med katalytisk teknik skapa en<br />

bättre miljö genom effektivare rening av emissioner<br />

från såväl bilar som industrier. Man ville också få effektivare<br />

energiomvandling vid förbränning av exempelvis<br />

naturgas och på så sätt spara energi.<br />

– Industrin har varit med från första planeringsdagen.<br />

Det är det bästa med kompetenscentra säger Sten<br />

Ljungström, som är vetenskapligt ansvarig och föreståndare<br />

för KCK.<br />

– Ett absolut krav på industriföretagen är att de ställer<br />

upp med egen forskningsinsats och långsiktigt<br />

kunskapsuppbyggande.<br />

De sex företag som nu ingår i KCK uppfyller alla<br />

kriterier: AB Volvo, Saab Automobile AB, Svenska<br />

Emissionsteknik AB (dotterbolag till Johnson Matthey<br />

i England), ABB Fläkt Industri AB, Perstorp AB och<br />

AB Svensk Bilprovning.<br />

– <strong>Chalmers</strong> hade en internationellt erkänd<br />

katalysforskning redan innan KCK startade,<br />

försäkrar Sten Ljungström<br />

Katalytisk avgasrening på bensindrivna bilar har radikalt<br />

reducerat avgasernas skadliga innehåll. Ett liknande<br />

tekniskt genombrott hoppas man nu på när<br />

det gäller kväveoxidrening av dieselfordon och<br />

förbränningsanläggningar.<br />

KCK har främst riktat in sig på två stora forskningsprojekt<br />

– kväveoxidrening i syreöverskott och<br />

lågtemperaturaktivitet/tändning.<br />

– Kväveoxid, NO x , är ett jättestort problem. Egentligen<br />

borde alla köra med diesel, eftersom dieselmotorer<br />

har högre verkningsgrad. Då skulle man få<br />

ner bensinförbrukningen ca 20%.<br />

Men ett stort problem med diesel är att det innehåller<br />

partiklar som cancerogena kolväten och svavel<br />

och att NO x -utsläppen blir stora.<br />

– För att komma ner i bensinförbrukning är det absolut<br />

bästa sättet att sätta in hälften så svaga motorer.<br />

avgaser<br />

På senare år har man försökt få ner bensinförbrukningen<br />

genom något som kallas mixed lean burn.<br />

– Lean burn innebär att man kör motorn med stort<br />

syreöverskott. Då får man ner bränsleförbrukningen<br />

med 20%. I mixed lean burn kör man motorn magert<br />

i 99% av tiden, sedan slår man över till fet blandning<br />

1% av tiden. Då får man massor av kolväten och<br />

kolmonoxid som reducerar kväveoxiden.<br />

Det material man lagrar<br />

och samlar NO x i är t ex<br />

porös bariumoxid. När den<br />

feta blandningen kommer<br />

reagerar det till N 2 . Det<br />

produceras massor av<br />

NO x när man får stort luftöverskott.<br />

Detta kräver nya<br />

katalytiska material, som<br />

ännu inte finns. När NO x -<br />

molekylen slås sönder på<br />

katalysatorytan skall kväveatomen<br />

hitta en annan<br />

kväveatom och bilda N 2 .<br />

Men NO- och O 2 -molekyler<br />

är så lika – det är där<br />

problemet ligger.<br />

En lågtemperaturaktiv<br />

katalysator testas i avgasreaktorn<br />

på Teknisk kemi<br />

– Vår förhoppning är att ta fram en selektiv katalysator<br />

som hittar kvävet i allt syret och lämnar syret<br />

oförändrat.<br />

En annan stor utmaning är att lösa kallstartsproblematiken.<br />

Katalysatorn fungerar inte förrän efter<br />

En väsentlig förbättring är att man tack<br />

vare bra sensorer kan välja sin avgas,<br />

säger Sten<br />

någon minut. Så lång tid tar det för katalysatorn att<br />

komma upp till sin arbetstemperatur på 300 grader.<br />

Detta innebär att 70-80 % av utsläppen uppstår under<br />

den första minuten. Därför måste katalysatorerna förbättras<br />

så att de kan arbeta vid lägre temperaturer.<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


I Kompetenscentrum<br />

Katalys arbetar forskare<br />

från industrin och <strong>högskola</strong>n<br />

sida vid sida mot<br />

samma mål, en renare<br />

miljö genom mindre och<br />

renare utsläpp.<br />

På bilden demonstrerar<br />

Sten Ljungström en<br />

typisk ädelmetallkatalysator<br />

för personbilar.<br />

– För att slippa släppa ut avgaserna tiden innan katalysatorn<br />

fungerar vid kallstart har Saab prövat att<br />

sätta en påse i bakluckan, berättar Sten.<br />

– Man måste värma gaserna från Perstorps skorsten<br />

ca 100 grader för att rena gaserna. Om vi kunde få<br />

fram ett katalytiskt material och sätta det i skorstenen<br />

skulle Perstorp spara massor av energi.<br />

Ett annat spännande framtida forskningsprojekt<br />

är fotokatalys.<br />

– Ljus kan inducera massor av reaktioner på en<br />

metallyta. Molekylerna på metallytan blir reaktiva.<br />

Kanske finns här någon förklaring på mekanismen som<br />

startar den katalytiska reaktionen? Visste vi den hade<br />

vi också lösningen på hela kallstartsproblematiken,<br />

säger Sten.<br />

En väsentlig uppgift för kompetenscentra är att<br />

utbilda högt kvalitativa forskare som kan arbeta i<br />

industrin.<br />

– Vi har så få doktorer som forskare i<br />

industrin, eftersom civilingenjörsutbildningen<br />

är så bra att industrin tycker den räcker<br />

Ett problem vi kommer att få här på KCK är att industrin<br />

kommer och rycker i våra doktorander. Och<br />

visst vill vi att de skall få bra jobb, men vi vill att de<br />

åtminstone skall ta lic-examen först.<br />

Projektledare för doktoranderna är de båda s k<br />

seniora forskarna Erik Fridell, Tillämpad fysik och<br />

Magnus Skoglundh, Teknisk kemi. De har sina arbetsplatser<br />

i en korridor på forskarhus kemi. Här<br />

samlas forskarna till möten varje vecka, men laboratorierna<br />

är inte samlade här.<br />

– Vi på KCK vill inte ha egna laboratorier. Doktoranderna<br />

skall känna mest tillhörighet till KCK, men de skall<br />

jobba på sina institutioner, berättar Magnus Skoglundh,<br />

som trivs med att leda doktoranderna.<br />

– På KCK får man ta itu med arbetet direkt. Ofta går<br />

ett år innan det händer något när man går som doktorand<br />

på en vanlig institution, konstaterar han.<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />

Astrid Drewsen, Kemisk reaktionsteknik, är en<br />

av tre doktorander i projektet Lågtemperaturaktivitet/tändning<br />

hos katalysatorer.<br />

– Jag var först tveksam till att forskarstudera. Jag<br />

ville egentligen jobba ute i industrin, men nu får jag<br />

det bästa av båda högskolevärlden och industrin, säger<br />

Astrid Drewsen.<br />

Astrid samarbetar mycket med Perstorp på lågtemperatursidan<br />

och har byggt upp ett experimentsystem.<br />

Till de aktiva på KCK hör chalmersprofessorerna<br />

Bengt Kasemo, Tillämpad fysik, Jan-Erik Otterstedt,<br />

Teknisk kemi och Bengt Andersson, Kemisk reaktionsteknik.<br />

KCKs styrelseordförande Göran Wirmark och<br />

projektledaren för Lågtemperaturaktivitet Edward<br />

Jobson är båda från Volvo Teknisk Utveckling. Gudmund<br />

Smedler, Svenska Emissionsteknik AB är adjungerad<br />

professor vid KCK och ansvarig för NO x -<br />

rening. Dessa är bara några av alla medverkande forskare<br />

och tillverkare.<br />

– På KCK finns 70 personers sammmanlagda kunskap<br />

inom katalysområdet, berättar Sten Ljungström.<br />

I nästa steg kommer KCK att arbeta med katalytisk<br />

förbränning av naturgas, gröna bränslen och styrning.<br />

– Tillsammans med Volvo är vi med i ett EU-projekt,<br />

som handlar om såväl vanlig drift som naturgasdrift.<br />

Biogasen medför många problem. För att slå sönder<br />

metanet krävs 450 grader dvs 200 grader mer<br />

för att tända.<br />

– I framtiden vill vi också arbeta mer med katalytisk<br />

förbränning, sensorer och transienta förlopp,<br />

berättar Sten.<br />

– Att tillsammans med industrin, steg för steg,<br />

närma oss en framtid med bättre miljö är ett<br />

väldigt roligt sätt att arbeta på<br />

Vi på KCK har förmånen att få arbeta med hela systemaspekten<br />

utan att på något sätt ha ambitionen att lösa<br />

alla problem. Men kan vi bidra med att ta några delsteg<br />

i utvecklingen är vi nöjda, säger han.<br />

Kerstin Törsäter<br />

7


Pernilla Wittung-Stafshedes<br />

forskning kan i<br />

framtiden bidra till att<br />

bota svåra sjukdomar<br />

som cancer och aids<br />

Pernilla är 28 år och redan doktor. Hon blev<br />

civilingenjör 1992 och disputerade i december,<br />

vid institutionen för fysikalisk<br />

kemi. Hon studerar arvsanlagen, dvs våra<br />

gener, för att utveckla nya läkemedel. Hon<br />

har framför allt studerat ett nytt ämne,<br />

PNA, peptidnukleinsyra och hur detta kan<br />

ta sig in i celler och påverka våra gener.<br />

Hon använder sig av spektroskopi, dvs lyser<br />

med ljus på testlösningar.<br />

Pernilla ritar en skiss av en cell. Cellkärnan<br />

består av kromosomer som innehåller<br />

DNA-molekyler. Det är i DNA som<br />

det genetiska budskapet för alla kroppens<br />

funktioner finns lagrat. DNA består av två<br />

strängar som sitter ihop som en spiraltrappa,<br />

där varje trappsteg består av bas-<br />

8<br />

Hon bryter ny mark<br />

par, som matchar varandra enligt ett särskilt<br />

mönster. Det är olika kombinationer<br />

av baser som leder till att olika proteiner<br />

bildas i cellerna.<br />

– Varje gen innehåller koden för sitt protein.<br />

Det är proteiner som gör att vi fungerar.<br />

Om vi blir sjuka har vi för mycket eller<br />

för lite av något protein.<br />

Många sjukdomar beror på att det blivit<br />

fel i uppsättningen av baser i en gen, vilket<br />

leder till ett felaktigt protein. Diabetiker har<br />

för lite insulin och patienter med leukemi<br />

saknar röda blodkroppar. Vid cancer delar<br />

sig cellerna, något som styrs av proteiner,<br />

okontrollerbart och tumörer uppstår.<br />

Nya läkemedel<br />

De flesta av dagens läkemedel baseras på<br />

små organiska molekyler som går in i cellen<br />

och angriper oönskade proteiner.<br />

Pernilla forskar på en ny sorts läkemedel,<br />

molekyler som i stället skall gå in och<br />

sätta sig på generna och hindra att farliga<br />

proteiner tillverkas, dvs i princip stoppa<br />

sjukdomarna innan de brutit ut. Genom att<br />

välja olika bassekvenser skall man kunna<br />

rikta läkemedlet mot den gen man vill.<br />

– Nya läkemedel baserade på PNA skulle<br />

alltså kunna gå in i ett tidigare stadium i<br />

sjukdomsprocessen och vara mer effektiva<br />

än dagens läkemedel.<br />

Urtidens gåta<br />

PNA liknar DNA men har en helt annan<br />

struktur. PNA har visat sig mycket bra på<br />

att bilda spriraler med DNA. Detta är ett<br />

nytt sätt att stoppa genetiska sjukdomar<br />

som cancer och AIDS.<br />

– Men så långt som till lösningen av<br />

cancerns gåta är vi inte ännu. Vi är en bit<br />

på väg och om ett antal år kan man nog<br />

hejda många sjukdomar. Redan nu finns<br />

det möjlighet att diagnosticera sjukdomar<br />

med hjälp av enkla blodprov. Här kan nog<br />

PNA ha en framtid, då det är ett stabilt ämne<br />

och lätt att tillverka. Det stora problemet<br />

med att göra läkemedel av PNA är att det<br />

har svårt att ta sig in i cellerna. Löser vi<br />

bara detta är vi mycket nära slutmålet med<br />

dessa läkemedel.<br />

Med hjälp av PNA hoppas man få mer<br />

kunskap om varför just DNA har utvecklats<br />

till att bli det genetiska materialet i alla<br />

levande varelser.<br />

– DNA kan inte ha funnits från allra första<br />

början av livets utveckling. Att det kan ha<br />

varit PNA-liknande molekyler i stället,<br />

spekulerar forskarna i. I den ”urtidssoppa”<br />

av kemiska ämnen som fanns på jorden i<br />

begynnelsen kan nämligen PNA-liknande<br />

ämnen lätt ha bildats spontant och har kanske<br />

burit genetisk in<strong>format</strong>ion i de allra<br />

enklaste organismerna.<br />

– PNA-molekyler kan nämligen bilda<br />

dubbelspiraler precis som DNA, har jag<br />

upptäckt.<br />

På väg ut<br />

Pernilla brinner verkligen för sitt arbete.<br />

– Det som är så fascinerande med forskning<br />

är att man alltid kan gå vidare. Man vet aldrig<br />

vad man hittar och man blir aldrig klar.<br />

Pernilla har redan fått ett tjugotal vetenskapliga<br />

artiklar publicerade i internationellt<br />

ansedda vetenskapliga tidskrifter.<br />

Hennes första togs in i Nature, en av världens<br />

mest ansedda. Bl a tack vare detta har<br />

Pernilla blivit så välkänd i forskarvärlden<br />

att hon ombetts komma och forska på flera<br />

amerikanska universitet. Och nu är det dags<br />

för henne att ta det steget. Hon har nu fått<br />

ett tvåårigt post-docstipendium vid<br />

Caltech, California Institute of Technology<br />

i Los Angeles.<br />

– Jag har jobbat på Caltech tidigare. Det<br />

känns tryggt. Det är en otroligt fin skola<br />

med högt anseende.<br />

På Caltech skall hon titta närmare på den<br />

process som gör att proteinerna veckar ihop<br />

sig till tredimensionell form.<br />

– Processen är så oerhört snabb att man<br />

hittills inte kunnat hinna se den. På Caltech<br />

finns en teknik, där man använder en laserblixt<br />

för att starta processen. Detta är ny<br />

mark och väldigt spännande. Vissa sjukdomar,<br />

som Galna kosjukan, beror på att<br />

proteiner veckar ihop sig fel.<br />

Kerstin Törsäter<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


SNÄLLA FREONER<br />

Som arbetsmedier i värmepumpar och<br />

kylanläggningar har man använt fullständigt<br />

halogenerade kolväten, så<br />

kallade ”elaka freoner”, CFC. Den miljöpåverkan<br />

som dessa ämnen ger –<br />

växthuseffekt och ozon-nedbrytning –<br />

har lett till att man försöker hitta lämpliga<br />

ersättningar. Bland tänkbara ämnen<br />

finns delvis fluorerade kolväten, så<br />

kallade ”snälla freoner”, HFC. Maria<br />

Sörner, Kemisk apparat- och anläggningsteknik,<br />

har tagit fram ekvationer<br />

som på ett korrekt sätt beskriver de fysikalisk-kemiska<br />

egenskaperna hos ett<br />

antal ämnen som är lämpliga att använda<br />

som arbetsmedier i värmepumpar<br />

och kylanläggningar.<br />

SNABBTÅG SKADAR RÄLS<br />

Ett rullande tåg orsakar vibrationer<br />

som ger buller och ibland också<br />

skador på spår och hjul.<br />

Med högre hastigheter<br />

och större laster ökar<br />

den menliga inverkan<br />

av så kallade<br />

imperfektioner<br />

på rälernas och<br />

hjulens rullytor.<br />

En vanlig typ av<br />

skada är rälkorrugering,<br />

en<br />

regelbunden<br />

ojämnhet på<br />

rälens ovansida,<br />

som leder<br />

till att Banverket<br />

med jäm.<br />

na mellanrum<br />

måste slipa sina<br />

spår. Annika Igeland,Hållfasthetslära,<br />

har utvecklat<br />

datormodeller som<br />

visar samverkan mellan<br />

tåget och spåret och<br />

hur rälkorrugering uppkommer<br />

och utvecklas. Den antas<br />

vara orsakad av nötning från drivna<br />

eller bromsade hjul.<br />

MATERIALS EGENSKAPER<br />

Hur fort rör sig väteatomer på en metallyta?<br />

Frågan har relevans för såväl grundläggande<br />

fysik som för <strong>tekniska</strong> tillämpningar<br />

inom fysikalisk kemi (katalys) och<br />

materialvetenskap (tillväxt av material och<br />

väteförsprödning av metaller). Thomas<br />

Mattsson, Tillämpad fysik, har teoretiskt<br />

studerat en väteatom på en nickelyta genom<br />

att kombinera avancerade metoder<br />

och datorsimulera atomens rörelse på<br />

ytan. Simuleringarna bekräftar tidigare<br />

experimentella resultat som visar att<br />

vätets beteende i huvudsak är klassiskt<br />

ner till ca 80 K (-190 C), då en abrupt övergång<br />

sker till kvantmekaniskt beteende.<br />

<strong>Chalmers</strong> 9<br />

ALUMNI 1•1997<br />

LJUSUTBROTT I GALAXER<br />

En skivgalax är ett exempel på ett roterande<br />

astrofysikaliskt system. Sådana<br />

galaxer är ofta omgivna av ett system<br />

av satellitgalaxer. Då satelliterna kommer<br />

tillräckligt nära skivgalaxen bromsas<br />

de upp och faller så småningom in<br />

i galaxens centrum. Mattias Wahde, Mekanik<br />

har studerat denna inbromsnings<br />

process och uppskattat satellitgalaxernas<br />

infallstid. Han har bl a studerat<br />

en s k blazar, en galaxkärna som utstrålar<br />

enorma mängder energi. Den studerade<br />

blazaren består av två svarta hål i<br />

en bana runt varandra. Runt det större<br />

av de två svarta hålen finns en uppsamlingsskiva,<br />

och när det mindre svarta<br />

Forskning<br />

i fokus<br />

hålet passerar genom skivan uppstår<br />

starka ljusutbrott. Datorsimuleringar för<br />

denna modell har jämförts med observerade<br />

ljusutbrott från blazaren och utifrån<br />

dessa jämförelser kan de två svarta<br />

hålens banor och massor bestämmas.<br />

Modellen förutsa utbrott under 1995-<br />

1996 med stor noggrannhet.<br />

HÅLLFAST BETONG<br />

Magnus Åkesson, Konstruktionsteknik,<br />

presenterar två datormodeller för simulering<br />

av brottförlopp i betongkonstruktioner.<br />

Han redovisar hur datormodeller<br />

för simulering av dragbrott och<br />

vidhäftningsbrott har använts i verkliga<br />

brottförsök. För att visa de möjligheter<br />

som modellerna ger för simulering av<br />

brottförlopp har ett flertal olika brottförlopp<br />

använts som analysobjekt. Med<br />

dessa datormodeller kan man ta hänsyn<br />

till betongens naturliga brottegenskaper<br />

vid hållfasthetsanalyser.<br />

Detta är inte möjligt med traditionella<br />

beräkningsmodeller. Den framtagna<br />

vidhäftningsmodellen har redan använts<br />

i industrin.<br />

BEHOV AV FJÄRRVÄRME<br />

Var 15:de minut under 18 månader har<br />

Göteborg Energi i samarbete med<br />

<strong>Chalmers</strong> samlat in mätdata hos kunder<br />

på Göteborgs fjärrvärmenät. Det<br />

blev så småningom 15 miljoner mät-<br />

data. Man har mätt temperaturer,<br />

värmeeffekter och vattenflöden.<br />

Avsikten var att få bättre kunskaper<br />

om mönstren i värme-<br />

och effektbehov hos<br />

olika typer av kunder.<br />

Stefan Aronsson,<br />

Installationsteknik,<br />

redovisar mätningarna<br />

i en doktorsavhandling<br />

som<br />

beskriver projektet,<br />

hantering<br />

och behandling<br />

av mätdata,<br />

analyser av<br />

mätdata och<br />

kunskaper av<br />

generell<br />

karaktär som<br />

han fått fram genom<br />

dessa analyser.<br />

En av tyngdpunkterna<br />

ligger<br />

på användningen<br />

av tappvarmvatten i<br />

flerbostadshus. Årligt<br />

värmebehov, största<br />

flödet, största effektbehovet<br />

etc analyseras ingående.<br />

Bland annat diskuteras dimensionering<br />

av varmvattenvärmare<br />

och värmebehovet i olika slags byggnader.<br />

Här berörs nattsänkning av radiatortemperaturen<br />

i fjärrvärmeanslutna byggnader.<br />

FROST I VÄRMEPUMPAR<br />

Påfrysning och avfrostning påverkar effektivitet<br />

och tillförlitlighet i kyl- och<br />

värmepumpar. Genom lämplig utformning<br />

och dimensionering av luftvärmeväxlare<br />

kan frostens negativa inverkan<br />

på kapacitet och verkningsgrad minskas<br />

avsevärt. Per Fahlén, Installationsteknik,<br />

redovisar erfarenheter från<br />

mätningar på luftvärmepumpar i fält och<br />

laboratorium och presenterar ny utrustning<br />

och ny metodik för att studera<br />

påfrysning i verkliga kylbatterier.<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997 9


10<br />

N ya utbildningar, ökat antal kvinnliga teknologer<br />

och allt populärare att bli högskoleingenjör<br />

Det händer mycket inom grundutbildningen<br />

på <strong>Chalmers</strong>. Numera studerar<br />

drygt 7 000 studenter på 180-poängsnivån,<br />

dvs arkitektutbildningen och de tio civilingenjörsutbildningarna.<br />

På Ingenjörs- och<br />

sjöbefälsskolan vid <strong>Chalmers</strong> i stadsdelen<br />

Lindholmen studerar ca 2 200 personer.<br />

Här ges fem högskoleingenjörsutbildningar<br />

samt sjöingenjörs- och sjökaptensutbildning.<br />

Dessutom deltar ca 1000 studerande<br />

i övrig grundutbildning.<br />

Hösten 1996 startades vid <strong>Chalmers</strong> två<br />

nya utbildningar: en treårig dataingen-<br />

Högskoleingenjörer a<br />

HÖGSKOLEINGENJÖR 120 POÄNG<br />

Byggingenjör• Dataingenjör• Elektrotingenjör• Kemiingenjör• Maskiningenjör<br />

jörsutbildning och en civilingenjörsutbildning<br />

i bioteknik. Båda fick mycket god<br />

rekrytering och höga antagningspoäng.<br />

Dataingenjörsutbildningen har som målsättning<br />

att ge allmänna grundkunskaper i<br />

datateknik och fördjupningskunskaper<br />

inom antingen programvaruutveckling eller<br />

datorkonstruktion. Bioteknikutbildningen<br />

kombinerar kunskaper i kemiteknik<br />

och biologi. Den förbereder för arbeten<br />

inom bl a läkemedelsindustri, livsmedelsindustri<br />

och skogsindustri.<br />

Samtliga högskoleingenjörsutbildningar<br />

är numera treåriga.<br />

Rekryteringen till högskoleingenjörsutbildningarna<br />

har stadigt förbättrats. Särskilt<br />

god rekrytering hade dataingenjörsutbildningen.<br />

Förstahandsvalen till högskoleingenjörsutbildningarna<br />

har blivit fler och<br />

en stor del av dem som började ht 1996<br />

hade tillräckliga meriter för att kunna komma<br />

in på motsvarande civilingenjörsutbildning,<br />

men valde ändå högskoleingenjörsutbildningen.<br />

Även arbetsmarknaden har på ett<br />

tydligare sätt börjat efterfråga högskoleingenjörer.<br />

I en artikel i kårtidningen Tofsen 5/96,<br />

av Karin Cedergren, förklaras skillnaden<br />

mellan högskole- respektive civilingenjör:<br />

”En civilingenjörs tyngdpunkt i utbild-<br />

ningen ligger i det teoretiska, vetenskapliga<br />

området. En civilingenjör ska, förutom att<br />

veta varför något fungerar på ett visst sätt,<br />

också veta hur. Utbildningen ger en bred<br />

teoretisk bas med möjlighet att fortsätta<br />

inom forskningsområdet.<br />

För en högskoleingenjör ligger den största<br />

delen av utbildningen också på ett teoretiskt<br />

plan. Däremot är denna mer operativt<br />

inriktad. Industrin behöver i dag folk som<br />

är väl trimmade på det operativa området<br />

men som också har en teoretisk grund att<br />

stå på. När utbildningarna startade var det<br />

på grund av en lucka i kompetens mellan de<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


gamla gymnasieingenjörerna och civilingenjörerna.<br />

Civilingenjörer fick ofta rycka<br />

in och utföra arbeten de var överkvalificerade<br />

för och det blev en väldig personalomsättning<br />

på de områdena. Högskoleingenjörerna<br />

utbildas för att fylla dessa luckor<br />

och är bättre lämpade för detta än civilingenjörer.<br />

Det finns alltså områden i en högskoleingenjörs<br />

arbete där en civilingenjör<br />

är underkvalificerad. På grund av att det är<br />

kunskapsområden som inte forskningsvärlden<br />

fått tillräckligt fäste i förekommer<br />

de inte heller i civilingenjörsutbildningarna<br />

i någon större utsträckning. ”<br />

Intresset för <strong>Chalmers</strong> sju internationella<br />

masterprogram fortsätter att öka. Även un-<br />

llt mer eftertraktade<br />

CIVILINGENJÖR 180 POÄNG<br />

Automatiseringsteknik • Bioteknik • Datateknik • Elektroteknik • Industriell ekonomi<br />

• Kemiteknik • Kemiteknik med fysik • Maskinteknik • Teknisk fysik • Väg- och vattenbyggnad<br />

dervisningen på engelska ökar kontinuerligt.<br />

Närvaron av de utländska masterstudenterna<br />

medför att engelska blir allt vanligare<br />

som vardags- och arbetsspråk på sektionerna.<br />

Några kurser ges gemensamt för<br />

ordinarie civilingenjörstutbildning och<br />

masterutbildningen.<br />

Andelen kvinnliga studenter i arkitektoch<br />

civilingenjörsutbildningarna ökar långsamt,<br />

från 25 procent hösten 1995 till 28<br />

procent hösten 1996.<br />

De kvinnliga studenternas engagemang<br />

i utbildningen är stort. De utgör nästan<br />

alltid en större andel i nämnder, kommit-<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />

téer och arbetsgrupper än deras totala<br />

andel av de studerande. Projektet D++<br />

är en omfattande studieplansomläggning<br />

för civilingenjörsutbildningen i datateknik.<br />

De studenter som antogs hösten 1995<br />

är de första som följer den nya studieplanen.<br />

Extra rekryteringsinsatser har också<br />

gjorts för att intressera kvinnor för utbildningen,<br />

vilket resulterat i att andelen<br />

kvinnor bland nybörjarna har ökat<br />

märkbart. Hösten 1994 var 7 procent av<br />

nybörjarna på civilingenjörsutbildningen<br />

i datateknik kvinnor, hösten 1996 var de<br />

21 procent.<br />

En förändring av utbildningen liknande<br />

den som gjorts på datateknik har på-<br />

börjats för civilingenjörsutbildningen i<br />

elektroteknik. Den nya högskoleingenjörsutbildningen<br />

i datateknik har tillsammans<br />

med motsvarande elektroteknikutbildning<br />

fått 1,9 Mkr från Grundutbildningsrådet för<br />

att förbättra utbildning och rekrytering särskilt<br />

med hänsyn till kvinnor.<br />

<strong>Chalmers</strong> har ökat kraven på en tydligare<br />

bedömning av lärarnas pedagogiska skicklighet.<br />

Pedagogiska stipendier utdelas årligen<br />

till förtjänta lärare i samband med promotionshögtiden.<br />

Ing-Britt Svensson<br />

Forsknings- och utbildningsbyrån<br />

11


12<br />

Annons<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


<strong>Chalmers</strong>ska Ingenjörsföreningen<br />

fyller<br />

föreningar i Japan och England. Det kan i historiens sken tyckas<br />

märkligt att chalmeristerna först 1982 fick en egen samlingspunkt<br />

i Göteborg –Club Avancez. Så här gick det till berättar<br />

90<br />

Errki Persson,<br />

år<br />

ordförande 1981-84: ”Vid ett möte på Park Avenue<br />

fråga de vi om det hade någon trevlig lokal som de inte<br />

behövde. Några minuter senare befann vi oss i den nyss stängda<br />

nattklubben på nedsidan av en spiraltrappa. En omöjlig lokal<br />

enligt Park. Vi fick teckna ett otroligt billigt femårskontrakt<br />

som förutsatte att vi själva byggde om. Vi behövde en miljon.”<br />

Miljonen ordnades från välvilliga och tungt chalmeristbestyckade<br />

företag. Club Avancez blev med sin lättillgänglighet<br />

snart så populärt att hotellet insåg att de hade gjort en grov miss<br />

och sa upp kontraktet. 1989 öppnades den nya Club Avancez i<br />

Bräutigamshusets toppvåningar på Östra Hamngatan.<br />

<strong>Chalmers</strong>ska ingenjörsföreningen håller reda på alla 24 798<br />

nu levande civilingenjörer och arkitekter utexaminerade från<br />

<strong>Chalmers</strong>, varav hela hälften också är medlemmar. Cluben,<br />

civilingenjörspoolen, seniorföreningen, golfturneringar och annat<br />

har kommit till. Huvudsyftet är och förblir att vara en kamratförening.<br />

Eller som Pelle Persbeck, en av eldsjälarna bakom<br />

både Club Avancez och tidningen Avancons, uttrycker det i en<br />

Det är en pigg 90-åring som firar sig själv den 23 och 24 maj i<br />

år. 1907 antogs stadgarna för <strong>Chalmers</strong>ska Ingenjörsföreningen<br />

hela 70 år före landets nästa ingenjörsförening bildades i Linköping.<br />

Som föreningens ändamål sattes att ”genom en kamratlig<br />

sammanslutning mellan från <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> institut<br />

utexaminerade ingeniörer av alla åldrar verka för att främja<br />

och till diskussion framlägga gemensamma intressen och angelägenheter<br />

samt att med upplysning biträda såväl platssökande<br />

föreningsmedlemmar som praktiksökande elever vid<br />

CTI, även som att åt industriidkare och andra arbetsgivare<br />

lämna anvisningar på lämpliga ingeniörer”.<br />

Ingenjörsföreningen arrangerade vårmöten och tog över<br />

värdskapet för de allmänna chalmeristmötena vart femte år och<br />

ansvaret för katalogen över alla chalmersingenjörer från<br />

Teknologföreningen C.S. Föreningens medlemmar värnade<br />

också om sin gamla läroanstalt och engagerade sig därför i<br />

kampen för <strong>Chalmers</strong> status som teknisk <strong>högskola</strong>. Det lyckades<br />

1937.<br />

1984 fick föreningen <strong>Chalmers</strong>medaljen för sina ”oskattbara<br />

bidrag till <strong>högskola</strong>ns nära gemenskap med sina forna<br />

och nuvarande elever”.<br />

Chalmerister har alltid varit rörliga och ofta hamnat i de<br />

mest besynnerliga delar av världen. Chalmerister i förskingringen<br />

har därför kondenserat sig och bildat lokalföreningar,<br />

den första i Stockholm redan 1917. Ordförande var nobelpristagaren<br />

Gustaf Dalén. Så sent som förra året bildades lokal-<br />

jämförelse med ett modeord:<br />

”Nätverk är något ytligt man kan fastna i. Det är däremot<br />

inte kamratskapet. Och det gäller att, även efter man gått ut,<br />

bevara den där uppsluppenheten med den djupa tonen av allvar,<br />

själva kärnan i chalmersandan.”<br />

Hans Arby, Källor: Chalma Mater band III, IV och VI<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997 13<br />

13


Men när NDC förklarar sin lasernavigeringsteknik, Laserway,<br />

är det inte science fiction de lånar uttrycken från, utan sjöfarten.<br />

Med kontorets storslagna utsikt över Säröviken är det kanske<br />

inte så märkligt. Det handlar om transportrobotar som seglar<br />

fram på fabriks- och lagergolv med hjälp av krysspejlingar mot<br />

fyrar i form av enkla reflextejpar på väggen. Och om de lättlärda<br />

truckarna som lär sig nya vägar helt utan programmering – de<br />

låter sig bara köras av sin mänskliga skötare en enda gång.<br />

Från hobby till truckstyrning<br />

Att de skulle leda världens största leverantör av styrsystem till<br />

autotruckar anade knappast Göran Netzler och Anders Dahlgren<br />

när de började löda ihop kretskort som legotillverkare.<br />

Detta hände sig 1962, i halvledarelektronikens barndom, då<br />

det räckte med att titta argt på en transistor för att den skulle<br />

lägga sig med benen i vädret.<br />

Anders Dahlgren var gymnasieingenjör och redan ute i arbetslivet.<br />

Göran Netzler ville ha ”något att göra medan han<br />

läste på <strong>Chalmers</strong>”. Båda var de intresserade av elektronik och<br />

såg i sin hobby en födkrok.<br />

– Vi hade rätt många olika saker för oss. Elektronikföretagen<br />

upplevde allting man kunde göra med en lödkolv som intressant.<br />

På den tiden var det även möjligt att ha en uppfattning<br />

om vad man kunde göra, att greppa över ett stort fält, berättar<br />

N:et i NDC, Göran Netzler.<br />

Men Göteborg på sextiotalet betydde i första hand varvsindustri.<br />

Fartyg betydde också elektronik och det betydde jobb<br />

för Göran och Anders. Ofta kom de inte hem från båtarna på<br />

Eriksberg förrän fyra på morgonen. Att deras första egenutvecklade<br />

apparater blev transistorbaserade övervakningssystem<br />

av driften i handelsfartygens maskinrum, var inte så konstigt.<br />

14<br />

I en galax långt, långt borta… Luke Skywalker och<br />

Han Solo kämpar återigen mot den onde kejsaren<br />

när Stjärnornas krig har nypremiär på biodukarna.<br />

I Elof Hanssons gamla sommarviste i Särö...<br />

Det välväxta groddföretaget NDC skapar<br />

intelligensen i den nya generationens transportrobotar<br />

– inte lika smarta som rymdeposets<br />

R2D2, men desto verkligare och desto nyttigare.<br />

Något gemensamt har de dock: ett roterande<br />

huvud och en förmåga att befinna sig på rätt plats.<br />

I början av 70-talet hade NDC drygt femton anställda. De<br />

tillverkade allt, utvecklade allt och var intresserade av allt. 1972<br />

hörde Volvo av sig. Visserligen hade de levererat ett antal<br />

styrsystem till Torslandaverken, men nu var det större och aldrig<br />

tidigare gjorda saker i görningen. I Kalmar skulle en modern<br />

bilfabrik byggas, med självgående truckar och monteringsplattformar<br />

i stället för löpande band. Tekniken hade blivit<br />

mogen, ansåg Volvo, för att göra intelligentare vagnar, som till<br />

och med kunde lyfta och vrida på chassierna.<br />

NDC fick uppdraget att utveckla styrtekniken för prototypsystemet.<br />

Kalmarfabriken blev startskottet för flera autotruckleverantörer,<br />

men NDC blev sin styr<strong>tekniska</strong> specialitet trogen<br />

och valde att istället expandera geografiskt.<br />

Ett ljushuvud till robot<br />

– Det visade sig vara ett intressant fält, där väldigt få hade<br />

kunskaper och där vi själva hade all världens misstag bakom<br />

oss – tyckte vi året efter Kalmarprojektet, berättar Göran<br />

Netzler och konstaterar samtidigt att i vissa företag tar ahaupplevelserna<br />

lång tid på sig. Först 1982 släppte de alla andra<br />

verksamheter för att koncentrera sig på intelligensen i och runt<br />

transportrobotar, eller AGVer som de kallas (Automated Guided<br />

Vehicle). Världsmarknaden är idag mellan tre och femtusen<br />

AGVer per år och ungefär en fjärdedel av dem styrs av utrustning<br />

från NDC som deras partners i ”Team NDC” – leverantörer<br />

av truckar och materialhanteringssystem – byggt in.<br />

– Vi brukar säga att det är en lagom stor marknad: Tillräckligt stor<br />

för de små, tillräckligt liten för att hålla de stora borta, berättar<br />

Anders Dahlgren när vi besöker deras övningsbana, ett rum med<br />

två fullt bestyckade robotar i mini<strong>format</strong>. Borta är nu de nedfrästa<br />

magnetslingorna i golvet, som förra generationens truckar behövde<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


för att hitta rätt. På toppen sitter det röda laserhuvudet som sveper<br />

runt med sin infraröda lågeffektlaser och mäter bäringarna till<br />

reflexbanden på väggen. I minnet har roboten en karta över referenspunkterna<br />

och en karta över färdvägarna, allt nedladdat från<br />

”taxicentralen” per radio och utifrån en Autocad-ritning. Sin position<br />

vet trucken på en millimeter när.<br />

Trucken som går fot<br />

Första gången Laserway-tekniken skulle demonstreras 1991<br />

lät NDC tre stora autotruckar utföra ett tornerspel i Kungsbacka<br />

ishall. Som final omfamnade kolosserna varandra med<br />

sina gafflar. Andra gången tekniken visades upp för inbjudna<br />

partners var våren 1992 på Tetra Paks fabrik i Singapore, där<br />

då redan tio laserutrustade truckar arbetade. Tetra Pak hade<br />

återigen visat sitt förtroende för en ny teknik från NDC.<br />

– Det är otroligt viktigt att ha en kund som ställer upp på dig<br />

och som skapar en referens, säger Göran Netzler. 1975 vågade<br />

Tetra Pak låta oss automatisera<br />

hela deras<br />

produktion i Lund. Vi<br />

tycker än idag att det<br />

var ett djärvt drag.<br />

Lasertekniken ingår<br />

nu i 60-70 procent av<br />

alla deras leveranser<br />

och flexibiliteten och<br />

precisionen har vidgat<br />

användningsområdena.<br />

Hos Leksandsbröd<br />

transporterar de degbunkar<br />

(s k jäst-intime).<br />

I ett renrum hos<br />

Astra bär de försiktigt<br />

och noggrant brickor<br />

med glasflaskor vid<br />

beredningen av Losec.<br />

Marknaden behövde<br />

verkligen en nytändning.<br />

De slingstyrda<br />

autotruckarna har nämligen<br />

aldrig riktigt<br />

lyckats infria förvänt-<br />

ingarna på flexibilitet<br />

och enkelhet.<br />

– Försäljningen har<br />

de facto minskat från<br />

slutet av 80-talet.<br />

Tekniken var nog lite<br />

för komplicerad för<br />

slutanvändaren och tillförlitligheten var i vissa fall begränsad.<br />

Ofta ersatte man bara de manuella truckförarna med civilingenjörer,<br />

säger Göran Netzler.<br />

Med lasertekniken kan NDC leverera färdigare produkter<br />

till deras partners, som i sin tur slipper bry sig om elektronik<br />

och programmering och kan koncentrera sig på logistiken. Inga<br />

ledningar behöver dras i golven och kalibreringen av reflex-<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />

tejperna tar en transportrobot hand om.<br />

På CeMat-mässan i Hannover förra året skapade NDC stora<br />

rubriker med ”Teach-in” – läraktiga truckar. I stället för att<br />

färdvägarna laddas ned från en central dator kan föraren visa<br />

vägen den första gången. Det behövs inte ens datorer, så nu bör<br />

truckar kunna smyga sig in på platser som ingen tidigare tänkt på.<br />

Investeringen i att göra en truck halvautomatisk kan många gånger<br />

räknas på något år, eftersom föraren normalt står för 70 procent<br />

av totalkostnaderna för en manuellt styrd truck.<br />

– Vi är jämt och ständigt ute på fältet och ser oss om för att<br />

utveckla marknaden. Vi godtar den inte som den är, säger<br />

Anders Dahlgren.<br />

Anders var redan från början marknadsföraren, Göran var teknikern.<br />

Men som VD är det länge sedan han själv handgripligen<br />

jobbade med tekniken. ”Var tid har ju sin tjusning”, som han säger.<br />

Hur är det då med nyttan av hans chalmersutbildning?<br />

– Om du menar hur många gånger jag använt Maxwells ekvationer...<br />

inte så många gånger.<br />

Men man lärde sig lösa<br />

problem och att inte<br />

vara rädd att ge sig på<br />

någonting man inte<br />

gjort tidigare. Och så<br />

lärde man sig umgås.<br />

Han hävdar att<br />

Sverige har världens<br />

bästa tekniker; innovativa,<br />

kreativa, med<br />

en inneboende teamworkkänsla<br />

och en<br />

förmåga att inte ta<br />

sig själva på för stort<br />

allvar. Men vi är urdåliga<br />

på kommunikation.<br />

Hade vi haft hälften<br />

av amerikanernas<br />

förmåga hade vi<br />

slagit Japan med<br />

flera hästlängder.<br />

– Jag driver en<br />

kampanj för att få<br />

sin utbildning bli<br />

mycket mer kommunikativa.<br />

Och att<br />

man – vilket inte ska<br />

ses som en förolämpning<br />

– ska försöka<br />

bibehålla och utveckla initiativkraften hos majoriteten av chalmeristerna.<br />

Påverkar försöker han göra från sin plats i E-sektionens styrelse.<br />

Det går.<br />

– Stiftelsebildningen ger oss en massa möjligheter som vi verkligen<br />

tar vara på. Ge oss ett par år så ska du få se på en skola du<br />

inte känner igen!<br />

Hans Arby<br />

Till Särö kommer NDC-elever från hela världen. Här kan de göra sina<br />

misstag på en liten lasernavigerande labtruck utan att det leder till katastrof –<br />

värre blir det hemma på tiotonstruckarna. Från vänster VD Göran Netzler,<br />

in<strong>format</strong>ionschef Roy Eliasson och vice VD Anders Dahlgren<br />

FAKTA OM NDC-KONCERNEN<br />

Omsättning (1996) 110 miljoner kronor, 115 anställda varav 85 i Sverige.<br />

Dotterbolag: NDC Automation i Prag, Tjeckien och NDC Automation Inc i USA<br />

(numera ett självständigt bolag)<br />

chalmeristerna att i<br />

15


16<br />

Annons<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


Vid en presskonferens den 28 maj<br />

offentliggjordes stödkampanjen<br />

Bygg en bättre framtid<br />

med <strong>Chalmers</strong><br />

som hittills dragit in 175 miljoner kronor<br />

– Kampanjen har som mål att få in extra resurser från omvärlden<br />

till en rad kapitalkrävande projekt, som kan hjälpa <strong>Chalmers</strong><br />

att nå sitt övergripande mål att vara en av de främsta<br />

högskolorna i Europa. Dit är det svårt att nå utan stöd utifrån,<br />

säger rektor Anders Sjöberg.<br />

Traditionen att omvärlden bidrar till <strong>Chalmers</strong> utveckling<br />

är gammal. Som alla känner till grundades <strong>högskola</strong>n 1829 på<br />

basis av William <strong>Chalmers</strong> generösa donation. Genom åren<br />

har andra framträdande personer bidragit till en speciell filantropisk<br />

anda i Göteborg, som lett till att Göteborg har kallats<br />

för donationernas stad. Det har emellertid aldrig funnits ett<br />

projekt med en inriktning liknande Bygg en bättre framtid med<br />

<strong>Chalmers</strong> - vare sig på <strong>Chalmers</strong> eller på något annat svenskt<br />

universitet.<br />

– I samband med <strong>Chalmers</strong> övergång till stiftelse<strong>högskola</strong> såg<br />

vi möjligheter att lättare genomföra idéer från andra universitet<br />

i världen. Samtidigt insåg vi att en kampanj som denna<br />

skulle kunna levandegöra och förstärka stiftelseformen berättar<br />

Folke Hjalmers, direktör för Centrum för näringslivssamverkan<br />

och projektansvarig för kampanjen.<br />

– Resultatet har överskridit förväntningarna och har visat att<br />

ett sådant projekt kan fungera också i Sverige.<br />

De områden som behöver stödjas speglar de satsningar som<br />

behövs för att <strong>Chalmers</strong> skall träda in på scenen i Europa. Huvudsakligen<br />

faller de under fyra rubriker: Forskning och utbildning,<br />

lokaler, utrustning och studerandemiljö.<br />

Kampanjen genomförs på två olika spår – det ena gentemot<br />

näringslivet och det andra gentemot privatpersoner.<br />

Positiva<br />

industrirelationer<br />

<strong>Chalmers</strong> har alltid haft mycket positiva relationer till industrin,<br />

men kampanjen ger ännu bättre förutsättningar för ökade<br />

kontakter. Under de senaste två åren har <strong>Chalmers</strong> på ett<br />

mycket organiserat sätt närmat sig olika företag för att presentera<br />

<strong>Chalmers</strong> prioriterade områden, höra vilka framtida<br />

behov industrin har, och föra en diskussion om olika former<br />

av stöd till <strong>Chalmers</strong>.<br />

– Vi har försökt skapa en uppåtgående spiral som kan gynna<br />

både <strong>Chalmers</strong> och företagen, förklarar Håkan Frisinger (M51),<br />

ordförande i kampanjens rådgivande kommitté.<br />

– Genom att resonera med ett antal företag om hur stöd till <strong>Chalmers</strong><br />

kan leda till en ökad kompetensförsörjning och ge ökad<br />

konkurrenskraft, har vi fått ökade resurser. Naturligtvis har före-<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />

tagen varit intresserade av forskning och utbildning i första hand,<br />

men vi har också exempel på direkt stöd till studerandemiljön,<br />

så som Volvos donation till Multimediacentret.<br />

Kampanjen hos industrin förankrades genom Volvos två insatser,<br />

med 25 Mkr, som donerats till ett Multimediacentrum och<br />

25 Mkr till finansiering av ett fordonsforskningsprojekt. Efter<br />

det att stödet från Volvo bekräftats fick kampanjen fart och andra<br />

nyckelbolag följde efter, t ex SKF, ABB och Ericsson.<br />

– Vi har siktat högt och haft höga förväntningar. Genom att<br />

visa fördelarna med stiftelseformen och åt vilket håll <strong>Chalmers</strong><br />

vill, har vi haft något konkret att erbjuda. Diskussionerna<br />

som vi haft med industrin är mycket mer konkreta och framgångsrika<br />

än tidigare, säger rektor.<br />

Lojala<br />

chalmersvänner<br />

Kampanjens andra spår vänder sig till <strong>Chalmers</strong> alumni och andra<br />

chalmersvänner.<br />

– Att privatpersoner kan tycka att det är viktigt och roligt att<br />

bidra till <strong>Chalmers</strong> är helt naturligt, säger Anders Sjöberg.<br />

– Skolan grundades av en privatperson, vi har fått många starka<br />

vänner och genom åren har en stark lojalitet byggts upp hos de<br />

som utexaminerades härifrån.<br />

Det första genombrottet på den privata sidan av kampanjen<br />

kom då familjen Olsson lämnade 50 Mkr till <strong>Chalmers</strong> innovationsverksamhet.<br />

Rune Anderssons (V68) löfte att, som den förste ur alumni,<br />

donera 10 Mkr till renoveringen av Kårhuset gav sedan kampanjen<br />

ännu mer luft under vingarna.<br />

– Kåraktiviteterna som jag engagerade mig i var det viktigaste<br />

jag gjorde på <strong>Chalmers</strong>. Jag fick ett stort ansvar, utvecklade mitt<br />

ledarskap och byggde upp en stark vänkrets som jag fortfarande<br />

har kvar idag. Jag såg möjligheten att kunna bidra till en fortsatt<br />

utveckling av sådana aktiviteter som någonting viktigt för mig.<br />

Allteftersom kampanjen utvecklas vidare, hoppas jag att alla<br />

chalmerister gör vad de kan för att förverkliga planerna kring<br />

Kårhuset, säger Rune Andersson.<br />

Målet för alumnidelen av kampanjen är att få ihop minst 50<br />

Mkr som stöd till dagens teknologer.<br />

– En kampanj som har involverat så många av <strong>Chalmers</strong> vänner har<br />

inte genomförts tidigare. Vi tycker att den första delen av kampanjen<br />

har visat en positiv väg och de kommande månaderna kommer att bli<br />

ännu mer spännande, säger Anders Sjöberg.<br />

Sekretariatet för utveckling av omvärldsrelationer<br />

17


Dear Peter,<br />

We have not spoken in a long<br />

time. After my studies at<br />

<strong>Chalmers</strong> and ”Handels” in<br />

Gothenburg I left for Germany<br />

at the end of 1979 and moved<br />

to the US in 1981 and have<br />

stayed in the Boston area since<br />

then. I really like the <strong>format</strong><br />

of the first issue – great story<br />

about Rune Anderson. (I had<br />

no idea he went to <strong>Chalmers</strong>).<br />

As a ”half American”, I have<br />

a problem understanding Sten<br />

A when he is saying ”Ingen<br />

’show off’ och ingen Cadillac”,<br />

men jag skrattade gott<br />

när jag läste det! Peter, keep<br />

up the good work.<br />

Stefan Sölvel<br />

Wellesley,USA<br />

Hej!<br />

Tack för det trevliga första<br />

numret av <strong>Chalmers</strong> Alumni!<br />

Per Olof Bengtsson,V 72<br />

Harare, Zimbabwe<br />

Tack för <strong>Chalmers</strong><br />

Alumni 1, 1996!<br />

För att försäkra mig om kommande<br />

utgåvor, v g notera min<br />

adress.<br />

Stefan Johansson<br />

Sao Paulo - SP, Brasilien<br />

(Utdrag ur brev)<br />

Tack för en bra tidning! <strong>Chalmers</strong><br />

representerar en viktig<br />

milstolpe i de flesta teknologers<br />

utveckling, som medmänniskor<br />

och yrkesmänniskor.<br />

Därför är det extra intressant<br />

att ta del av utvecklingen av<br />

skolan och intressanta personer<br />

som gått där. Jag skulle<br />

vilja ta upp ett område, som<br />

jag tror saknas i utbildningen<br />

på <strong>Chalmers</strong>, och det är förståelsen<br />

för industridesignens<br />

roll i produktutvecklingen.<br />

Det gäller alla fysiska produkter,<br />

oavsett tillämpningsområde.<br />

På <strong>Chalmers</strong> lär vi oss<br />

funktion och teknik, men inget<br />

18<br />

BREV TILL REDAKTIONEN<br />

om designens roll för användarvänlighet,skönhetsupplevelse<br />

och ökade möjligheter<br />

att konkurrera med andra produkter.<br />

Detta glöms ofta bort<br />

i vårt funktionella produktorienterade<br />

land. I Italien och<br />

Frankrike satsas mycket mer<br />

pengar på design i produktutvecklingen.<br />

Designern är<br />

med redan från början i idéstadiet.<br />

Igår konkurrerade man med<br />

priset, idag med kvalitet, men<br />

i morgon blir designen ett av<br />

de främsta konkurrensmedlen.<br />

Vad jag vill skapa är en medvetenhet<br />

om helhetens betydelse,<br />

både med avseende på<br />

design och funktion. Hur man<br />

skapar en egen profil på en<br />

marknad, där produkternas<br />

egenskaper och utseende tenderar<br />

att bli alltmer lika. För<br />

att nå dithän måste designens<br />

roll i produktutvecklingen läggas<br />

in i utbildningen. Jag vill<br />

också gärna inleda samarbete<br />

med groddföretagen på <strong>Chalmers</strong>,<br />

så att de nya företagen<br />

har större chanser att nå framgång<br />

på en tuffare marknad.<br />

Under mina sjutton år som<br />

civilingenjör och marknadsekonom<br />

har jag stött på alldeles<br />

för många bra produkter,<br />

som aldrig haft en chans, beroende<br />

på att ingen tänkt på<br />

design, förpackning eller kunnat<br />

argumentera för kundnyttan.<br />

De har självdött, då producenten<br />

haft en övertro på att<br />

en bra produkt säljer sig själv.<br />

Tack ännu en gång för<br />

<strong>Chalmers</strong> Alumni.<br />

Peter Ripendal<br />

Ny stiftelsestyrelse<br />

<strong>Chalmers</strong> nya stiftelsestyrelse<br />

har följande ledamöter:<br />

Direktör Sören Mannheimer,<br />

ordf<br />

Professor Sture Allén<br />

Direktör Gunilla Almgren<br />

Kommunalråd Leif Blomqvist<br />

Direktör Gunnar L Johansson<br />

Riksdagsledamot Märta<br />

Johansson<br />

Personaldirektör Marianne<br />

Nivert<br />

Professor Gunnar Gustafson<br />

Civ ing Henric Widén<br />

Rektor Anders Sjöberg<br />

Ny ordförande<br />

Tekn doktor Björn Svedberg<br />

har utsetts till ordförande i styrelsen<br />

för <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong><br />

<strong>högskola</strong> AB efter nyligen bortgångne<br />

Bert-Olof Svanholm.<br />

Björn Svedberg är civilingenjör<br />

från KTH och har<br />

mångårig erfarenhet som ledare<br />

för högteknologisk verksamhet<br />

vid Ericsson. Flera tunga styrelseposter<br />

vid ABB, Ericsson,<br />

Volvo m fl, har bl a givit honom<br />

ett omfattande nationellt<br />

och internationellt nätverk.<br />

– Jag är mycket glad över att<br />

vi lyckats rekrytera ytterligare<br />

en toppkraft till högskolestyrelsen,<br />

säger Sören Mannheimer,<br />

ordförande i Stiftelsen<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong>,<br />

vilken utövar ägarfunktionen<br />

för <strong>Chalmers</strong>.<br />

ED-sektionen 100 år<br />

Den första utbildningen i elektroteknik<br />

på <strong>Chalmers</strong> startade<br />

1896. Detta firades med miniseminarium,<br />

middag och utställning<br />

den 19 december.<br />

SETT<br />

&<br />

HÖRT<br />

Årets hedersdoktorer<br />

<strong>Chalmers</strong> promoverar fyra<br />

teknologie hedersdoktorer<br />

i Göteborgs konserthus<br />

den 30 maj. Dessa är<br />

Autolivs Gunnar Bark, arkitekten<br />

och samhälls-<br />

Bert-Olof Svanholm<br />

är död<br />

Förre ordföranden i <strong>Chalmers</strong><br />

Högskolestyrelse har lämnat<br />

oss i stor saknad. Bert-Olof<br />

Svanholm valdes till ordförande<br />

för <strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong><br />

<strong>högskola</strong> i samband med att<br />

<strong>högskola</strong>n blev stiftelse i slutet<br />

av 1994. Samma år blev<br />

han också ordförande i AB<br />

Volvo. Efter ett aktivt och<br />

framgångsrikt yrkesliv krönt<br />

av VD-poster inom Asea<br />

Brown Boveri, ABB, utsågs<br />

han dessutom till ordförande<br />

för Sveriges Industriförbund<br />

och preses i Ingenjörsvetenskapsakademin,<br />

IVA.<br />

Bert-Olof kände stor respekt<br />

för <strong>högskola</strong>n och dess<br />

samhällsroll, men han ansåg<br />

inte att skillnaden mellan<br />

ett företag och en <strong>högskola</strong><br />

var överväldigande<br />

stor. Inom båda typerna av<br />

organisationer ansåg han<br />

att långsiktig framgång endast<br />

kunde nås genom utveckling<br />

av medarbetarna.<br />

Exotiskt samarbete<br />

I slutet av 1996 tecknade<br />

<strong>Chalmers</strong> avtal med tre universitet<br />

i Sydostasien: National<br />

University of Singapore.<br />

NUS, Nanyang Technology<br />

University. NTU, samt Universiti<br />

Teknologi Malaysia.<br />

Avtalen är generella och omfattar<br />

många typer av samarbete.<br />

Konkreta samarbeten<br />

kan sedan vid behov regleras<br />

i mer detaljerade överenskommelser.<br />

planeraren Hans Fog samt<br />

amerikanerna Mary Jane<br />

Irwin, professor i datavetenskap<br />

och James M<br />

Utterback, professor inom<br />

industriell organisation.<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997


Sven Löfving, M 69<br />

Sven har tillträtt en befattning<br />

vid Aspen Petroleum AB med<br />

ansvar för exportförsäljningen<br />

utom Norden.<br />

Annelie Waktel, A 73<br />

Annelie tillträdde som chef för<br />

Banverkets västra region den<br />

1 maj. Hon kommer närmast<br />

från Bostads AB Poseidon, där<br />

hon verkat som miljöchef. Tidigare<br />

har hon arbetat på<br />

White Arkitekter och som teknisk<br />

chef på HSB i Göteborg.<br />

Lars G Josefsson, F 73<br />

Lars har utsetts till ny VD och<br />

koncernchef för Celcius från<br />

1 juni i år. Han har tidigare<br />

arbetat inom Ericsson, nu senast<br />

som VD för Ericsson<br />

Austria AG, där han svarat för<br />

en framgångsrik omstrukturering<br />

av verksamheten, som<br />

omfattar 1300 anställda och<br />

omsätter 3 miljarder kronor.<br />

Leif V Johansson, M 77<br />

Volvos nyutnämnde koncernchef<br />

Leif V Johansson studerade<br />

under åren 1972-1977<br />

maskin- och skeppsteknik<br />

med studieinriktning produktion<br />

och organisation. Under<br />

sin studietid var Leif aktiv i<br />

<strong>Chalmers</strong> studentkår, där han<br />

bl a var ordförande för utbildningsutskottet<br />

och medlem av<br />

kårstyrelsen. Leif Johansson<br />

var tidigare VD och koncernchef<br />

i Electrolux.<br />

Birger Agnetun, M 78<br />

Birger har tillträtt befattningen<br />

som teknisk direktör med ansvar<br />

för produkt- och kvalitetsutveckling<br />

samt komponentinköp<br />

vid Aspen Petroleum<br />

AB.<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997<br />

Ingmar Lindberg, V 78<br />

Ingmar har utsetts till ny regionchef<br />

för NNC Hus i Göteborg.<br />

Han har erfarenhet<br />

från ett flertal chefsbefattningar<br />

inom och utom regionen<br />

och kommer närmast från<br />

en tjänst som byggstabschef<br />

inom affärsområdet.<br />

Harald Landt, E 80<br />

Harald är sedan årsskiftet VD<br />

för ABB Flexible Automation<br />

AB.<br />

Sören Jonsson, V 80<br />

Sören har utsetts till ny affärsområdeschef<br />

för J & Ws affärsområde<br />

EVR & Wahlings. Han<br />

har lång erfarenhet från VVSbranschen<br />

och kommer närmast<br />

från en befattning som regionchef<br />

för östra regionen inom<br />

Landis & Gyr.<br />

Anders Frisinger, M 82<br />

Anders är sedan årsskiftet VD<br />

i produktbolaget Volvo Wheel<br />

Loaders AB och är därmed<br />

också medlem av företagsledningen<br />

i moderbolaget Volvo<br />

Construction Equipment. Anders<br />

kommer närmast från<br />

Forsheda AB, där han var divisionschef.<br />

Anders Björkman, E 83<br />

Anders tillträdde under hösten<br />

VD-posten för Sveriges näst<br />

största telebolag Netcom<br />

Systems ( bl a Comviq, Tele 2<br />

och Kabelvisionen). Anders<br />

har dessförinnan byggt upp<br />

Netcom Consultants i Sverige<br />

och utomlands och varit teknisk<br />

chef på Comviq.<br />

PÅ<br />

NY<br />

TJÄNST<br />

Bengt E W Nilsson<br />

är sedan 1 september professor<br />

i matematisk fysik med inriktning<br />

mot kvantfältteori och<br />

fundamentala växelverkningar.<br />

Han tog grundexamen vid Göteborgs<br />

universitet 1974 och<br />

året därpå lärarexamen i Mölndal.<br />

Doktorandstudierna vid institutionen<br />

för teoretisk fysik<br />

och mekanik vid CTH/GU resulterade<br />

1981 i en avhandling<br />

om supersymmetriska partikeloch<br />

fältteorier. Åren 1982-1987<br />

var han verksam först i Stephen<br />

Weinbergs grupp i Austin,<br />

Texas, därefter vid Imperial<br />

College i London och CERN i<br />

Genève. 1988 tillträdde han en<br />

särskild forskartjänst i matematisk<br />

fysik vid NFR och var aktiv<br />

i Svenska Fysikersamfundets<br />

sektion för matematisk fysik<br />

bl a som ordförande 1990-<br />

1992. Han vikarierade på den<br />

nu tillträdda tjänsten under åren<br />

1990-1992. Sedan ett par år tillbaka<br />

studerar Bengt ickeperturbativa<br />

aspekter på strängteori<br />

där bl a supergravitation,<br />

monopoler och svarta hål spelar<br />

en viktig roll.<br />

Chalmerist<br />

till Milan!<br />

Ann-Sofie Sandberg<br />

är sedan den 1 januari professor<br />

i livsmedelsvetenskap.<br />

Hon blev civilingenjör i kemi<br />

vid <strong>Chalmers</strong> 1973 och var<br />

därefter forskarstuderande vid<br />

institutionen för klinisk näringslära,<br />

vid Göteborgs universitet,<br />

där hon disputerade<br />

1982. Efter 10 år vid medicinsk<br />

fakultet återvände hon<br />

till <strong>Chalmers</strong> 1985 som forskarassistent<br />

och blev docent i<br />

livsmedelsvetenskap 1988 och<br />

senare forskare vid Skogs- och<br />

Jordbrukets Forskningsråd.<br />

Sedan 1993 har hon varit föreståndare<br />

för avdelningen för<br />

livsmedelsvetenskap. Hon är<br />

koordinator för ett EU-projekt<br />

inom Agro Industrial Research<br />

(FAIR)- programmet.<br />

Under senare år har hennes<br />

forskning fokuserats på biologisk<br />

processteknik, som en<br />

metod att förbättra tillgängligheten<br />

av naturligt förekommande<br />

näringsämnen i livsmedel.<br />

Nyligen skrev Jesper Blomqvist, inskriven<br />

på Kf-94, kontrakt för fyra och ett<br />

halvt år med fotbollsklubben FC Milan. Därmed<br />

blir han förste chalmerist och femte svensk, som<br />

spelar i de klassiska röd-svarta dräkterna. Ryktena<br />

säger att följade meningsutbyte utspelade sig mellan<br />

Jesper och en fotbollsillitterat studievägledare.<br />

– Jo, jag undrar om jag skulle kunna få läsa i långsammare<br />

takt, på halvfart ellet nåt...<br />

– Varför vill du göra det, har du problem med studierna?<br />

– Naeej, jag spelar lite fotboll och så...<br />

– Men, nu läser du på <strong>Chalmers</strong> och då kan du<br />

inte spela boll.<br />

Det kan han visst det!<br />

Lycka till!.<br />

(Ur Tofsen 6/9)<br />

19


Avsändare<br />

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA<br />

412 96 GÖTEBORG<br />

20<br />

B<br />

GÖTEBORGS<br />

POSTREGION<br />

Porto betalt<br />

Port payé<br />

P 410 185 601<br />

Examensceremoni<br />

för de nyblivna civilingenjörerna och arkitekterna<br />

Ingen av de förbipasserande kunde missa<br />

att det var <strong>Chalmers</strong> som höll till i konserthuset.<br />

Götaplatsen dominerades av en<br />

stor varmluftsballong med <strong>Chalmers</strong> skrivet<br />

i stora blå bokstäver.<br />

Nyutexaminerade chalmerister i vita<br />

mössor och flotta kläder köade på trappan<br />

för att få komma in i konserthuset.<br />

Väl inne togs de togs de emot med pianomusik<br />

och sång. Konferencier Roger<br />

Jacobsson hälsade alla välkomna och sedan<br />

rullade det på.<br />

Kårordförande Joakim Gralén höll tal,<br />

liksom rektor Anders Sjöberg och ordförande<br />

i <strong>Chalmers</strong>ska Ingenjörsföre-<br />

ningen, Björn O Albrektsson. Gästtalare<br />

var SKFs VD och koncernchef Peter<br />

Augustsson, som själv är chalmerist.<br />

Det fanns också plats för sketcher och<br />

uppträdanden. Bland annat visades Ture<br />

Teknologs förvandling från bortkommen<br />

teknolog till färdigutbildad arkitekt. <strong>Chalmers</strong><br />

kammarkör uppträdde med ett par<br />

sånger och valda delar av äldre spex visades<br />

upp.<br />

Så var det dags för högtidlig utdelning<br />

av diplom. Sektionsvis fick de nya civilingenjörerna<br />

kliva upp på podiet för att<br />

få sitt diplom och skaka hand med rektor<br />

Anders Sjöberg och vice rektor Susanne<br />

Jagner. Efter själva ceremonin var det<br />

dags för snittar och champagne och allmänt<br />

mingel i vestibulen.<br />

Examensceremonin föddes för fem år<br />

sedan, då många saknade någon form av<br />

uppsamlande avslutning på en lång utbildning.<br />

Med denna ceremoni ville man<br />

sätta punkt för studierna och fira examen.<br />

Efter att frågan länge bollats fram och tillbaka<br />

mellan kåren och skolan tog till sist<br />

teknologföreningen C S hand om det<br />

hela. Examen, som från början hölls en<br />

gång per år, firas nu en gång per termin.<br />

Karin Cedergren, Tofsen nr 6/96<br />

<strong>Chalmers</strong> ALUMNI 1•1997

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!