Chalmers Årsredovisning 1998 - Chalmers tekniska högskola
Chalmers Årsredovisning 1998 - Chalmers tekniska högskola
Chalmers Årsredovisning 1998 - Chalmers tekniska högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
det ansågs finnas goda förutsättningar för.<br />
Utvärderarna ansåg också att miljöverksamheten<br />
även i fortsättningen bör bibehållas<br />
som en virtuell organisation, eftersom<br />
den sammanför forskare med gemensamma<br />
problemställningar men med olika disciplinära<br />
kompetenser.<br />
De områden som miljösektionen har föreslagit<br />
att bli fokuserade miljöområden är:<br />
– Miljösystemteknik, som bla omfattar<br />
livscykelanalys som är sammankopplat<br />
med NUTEKs kompetenscentrum i<br />
produktrelaterad miljöanalys,<br />
– Global miljömätteknik, som är ett annat<br />
satsningsområde som bygger på<br />
kompetenser från fysik och elektronik,<br />
tex optisk mätteknik med bla mätning<br />
från satelliter,<br />
– Uthålliga energisystem, där kompetensen<br />
i första hand finns inom<br />
Sektionen för maskin och farkostteknik<br />
och där förbränning i energiproduktion<br />
och trafikarbete studeras. Här finns<br />
värdefulla synergier med kompetenscentren<br />
i högtemperaturkorrosion,<br />
förbränningsmotorteknik och katalys,<br />
– Bärkraftig energi- och materialomsättning<br />
i industrisamhället, vilket är<br />
ett nytt område som kopplar samman<br />
fysik och fysisk resursteori med samhällets<br />
omsättning av energi- och<br />
råvaruanvändning,<br />
– Uthålligt samhällsbyggande, som<br />
avses bli en del av verksamheten vid<br />
Sektionerna för arkitektur samt vägoch<br />
vattenbyggnadsteknik. Mobilitet<br />
och trafikplanering i stadsmiljö är en av<br />
satsningsprofilerna,<br />
– Bärkraftig kemiteknik, vilket är ett<br />
centralt utvecklingsområde inom<br />
kemiteknik.<br />
Inom grundutbildningarna började särskilda<br />
profilprogram att utformas så att teknologerna<br />
i de olika programmen kan välja en<br />
miljöprofil som omfattar mer än 60 poäng<br />
och som är så utformad att innehållet är relaterat<br />
till utbildningsprogrammets egna<br />
kärnämnen.<br />
Design – ett snabbt växande område<br />
Design i olika former i kombination med<br />
informationsteknologi är ett område som<br />
utvecklas mycket snabbt och där det på<br />
grund av det stora intresset varit lätt att<br />
starta samarbete mellan olika sektions- och<br />
fakultetsområden. Sektionen för arkitektur<br />
har blivit centrum för utvecklingen och olika<br />
Bärkraftig<br />
kemiteknik<br />
K<br />
Global<br />
miljömätteknik ED<br />
Uthålliga<br />
energisystem<br />
Sektionen för<br />
miljövetenskap<br />
<strong>Chalmers</strong> miljöinitiativ<br />
M<br />
Miljösystemteknik<br />
Uthålligt<br />
samhällsbyggande<br />
Bärkraftig<br />
F<br />
energi- och<br />
materialomsättning<br />
Schematisk bild av hur miljöinitiativets nya professurer fördelas på sektionerna.<br />
sektioner med olika behov kanaliserar sin<br />
verksamhet till denna utvecklingsmiljö.<br />
Arbetssättet i en studio löser upp hindrande<br />
organisatoriska strukturer och skapar nya<br />
förutsättningar för ett sektionsövergripande<br />
samarbete. En av huvudsatsningarna är projektet<br />
’Interactive City’, som utgör grunden<br />
för en ansökan om inrättande av en designstudio<br />
i Göteborg. Inom studioprojektet<br />
pågår förberedelser för att kunna genomföra<br />
såväl kurser och examensarbeten för<br />
teknologer som projekt i forskarutbildningen.<br />
Dessa verksamheter kommer att<br />
involvera studenter och lärare även från<br />
andra sektioner såsom fysik, maskinteknik<br />
och kemi, liksom studenter och lärare från<br />
konstnärliga fakulteten. Inom A-sektionens<br />
studio pågår även projektet ’Arbetsplatsens<br />
utformning’ (Space Design).<br />
Design inom Maskinteknik kommer att<br />
starta som ett nytt utbildningsområde och<br />
grunden för verksamheten är en studio som<br />
förenar teknisk och konstnärlig kompetens<br />
med avancerade IT-hjälpmedel. Inom utbildningen<br />
kommer denna kompetens att utnyttjas<br />
för att studenter redan från första årskursen<br />
skall kunna förena traditionella<br />
teknikämnen med industridesign och estetik.<br />
VIA-samarbetet<br />
Mellan Sektionerna för väg- och vattenbyggnad,<br />
teknikens ekonomi och organisation<br />
samt arkitektur, pågår ett samarbete, det s k<br />
VIA-samarbetet, för att utveckla gemensamma<br />
forsknings- och undervisningsområden.<br />
Tre projektområden drivs: Facilities<br />
Management, Urban Management och<br />
Mobility Systems Design.<br />
19<br />
V<br />
A<br />
Kompetenscentra vid<br />
<strong>Chalmers</strong><br />
<strong>Chalmers</strong> centrum för<br />
höghastighetsteknologi<br />
(CHACH)<br />
Kompetenscentrum i<br />
förbränningsmotorteknik<br />
(CERC)<br />
Kompetenscentrum i<br />
högtemperaturkorrosion<br />
(HTC)<br />
Kompetenscentrum i<br />
järnvägsmekanik<br />
(CHARMEC)<br />
Kompetenscentrum i<br />
katalys(KCK)<br />
Kompetenscentrum i<br />
produktrelaterad<br />
miljöanalys (CPM)<br />
Som ett<br />
kompetenscentrum<br />
fungerar konsortiet<br />
Gasturbincentret (GTC)