CM_3_12 - Chalmers tekniska högskola

chalmers.se

CM_3_12 - Chalmers tekniska högskola

Nr 3. 2012 | Tidningen för Chalmers alumner

EMI HIJINO

YRKE: KLIMATFÖRHANDLARE

ENERGIPOLITIK Branschen kräver tydliga spelregler

TRÄNGSELSKATT Dåligt förberedd i Göteborg


Chalmers magasin nr 3. 2012

Chefredaktör och ansvarig

utgivare

Ann-Christine Nordin

ann-christine.nordin@chalmers.se

Tel. 031-772 2565

Redaktion

Lasse Nicklason

Siri Reuterstrand

Christer Wigerfelt

Produktion

Alba.nu/Knockout Reportage

Andra Långgatan 20

41328 Göteborg

red@alba.nu

www.alba.nu

Alumnkoordinator

Peter Hellquist

peter.hellqvist@chalmers.se

Tel. 031-772 46 15

Tryckeri

Exakta

Miljö- och kvalitetscertifierade

Upplaga 40 000

ISSN 1650-4356

Adress

Chalmers magasin

412 96 Göteborg

Du kan även läsa Chalmers

magasin på webben:

www.chalmers.se/

chalmersmagasin

Omslagsbild

Emi Hijino.

Foto: Svenne Nordlöv

REDAKTIONELLT

Vänta inte med

att bli först

Å SENARE TID har jag hört flera personer

säga att dagens politiker

saknar visioner för framtiden. Är

det så eller kan det vara så att politiker

i en liten nation inte tror att deras

röst gör någon skillnad globalt, exempelvis

för miljö- och klimatfrågan?

Jag funderar på det när jag ser dokumentären

om Olof Palme. Han befinner

sig alltid i politikens epicentrum. Oftast

med en cigarett i handen. Välformulerad

och debattglad. År 1985 såg jag honom live

på ANC-galan ”Svensk rock mot Apartheid”.

Där höll han sitt sista stora tal i

livet. Palme var bland de första ledarna

i världen att erkänna ANC. På galan talade

han om betydelsen av motstånd och

gemensamt ansvar.

I filmen säger ärkebiskop Desmond

Tutu att Olof Palmes ”färgblindhet” spelade

en stor roll för att inte Sydafrika skulle

bli anti-vitt, när apartheid äntligen avskaffades.

Så betydelsefullt var stödet från en

politiker i ett litet land i omvärlden.

En annan sak som slår mig med filmen

är att de flesta av gårdagens frågor fortfarande

är lika brännande. Som den om en-

ergipolitik kopplad till tillväxt, miljö och

kärnkraft.

I det här numret intervjuas ambassadör

Harald Kindermann om det tyska beslutet

att avveckla all kärnkraft till 2022. Det

har mötts av förvåning och misstro från

många. Jonas Abrahamsson, vd för Eon

Norden, menar att beslutet är djärvt och

utmanande. Han för sin del efterlyser en

diskussion om hållbarhet och konkurrenskraft

som sträcker sig bortom den ekonomiska

krisens Europa.

Inom kort hålls FNs klimatmöte i Quatar.

Alumnen Emi Hijino, är Sveriges biträdande

klimatförhandlingschef. Hon

menar att om vi ska komma till rätta med

klimatfrågorna måste arbetet ske på fler

nivåer än i FN. Och då måste alla länder,

även de som inte har förbundit sig

till internationella avtal, vara beredda att

minska sina växthusgaser.

– Jag har mött så många kompetenta

människor att jag tror att vi kommer att

lösa detta. Men då måste vi sluta att snegla

på varandra och vänta på att någon annan

tar första steget, säger hon.

Välkomna till Chalmers magasin!

Ann-Christine Nordin

Chefredaktör


18-21

16-17

28–30 32

14-15

6-9

6–9

10-12

14-15

16-17

18-21

23

28-30

32

35

Chalmers magasin vänder sig till alla som är intresserade

av fördjupande läsning om högskolans verksamhet.

Magasinets främsta målgrupp är Chalmers

alumner.

Innehåll nr 3. 2012

PROFILEN EMI HIJINO är Sveriges biträdande förhandlingschef

i klimatfrågor. Under hösten sker viktiga

förhandlingar om Kyotoprotokollets framtid och

vad som ska hända efter år 2020.

POLITIK Ja eller nej till fortsatt utbyggnad av kärnkraft?

Eons vd JONAS ABRAHAMSSON vill kunna planera

långsiktigt. Ambassadör HARALD KINDERMANN förklarar

Tysklands nya ståndpunkt i frågan.

NYHETER DAG WINKLER Tillsammans med kollegor

och medicinare har han hittat en ny metod att mäta

aktiviteterna i hjärnan. Samarbetet mellan olika

vetenskaper har varit avgörande.

NYHETER Normalt studerar astronomer rymden utanför

vår egen planet. RÜDIGER HAAS ingår i ett internationellt

projekt för att studera rörelser i vår egen jord.

NYHETER Vilka effekter på stadens trafikflöde får

trängselskatt? I Göteborg har analysverktygen varit

för dåliga, säger MICHAEL PATRIKSSON. MARIA GRAHN

och CECILIA JAKOBSSON ser brister i informationen.

KRÖNIKA ANDERS WIJKMAN Begreppet hållbar utveckling

har slagit rot i samhället men är alltför oprecist.

Det har tyvärr bidragit till ökade svårigheter att

forma en slagkraftig kamp mot klimatproblemen.

KÅRORDFÖRANDEN Man kan spegla Chalmers utveckling

på många sätt. Ett är att titta på kårlivet. Vi inleder

en artikelserie med att intervjua ULF GUSTAVSSON

och EMILIA LILJESTRÖM.

ALUMNEN DONATAS SIAUDINIS Som 18-åring hade han

inga planer på att flytta till Sverige, men efter militärutbildning

i USA skulle han läsa masterutbildning.

Valet föll på Chalmers.

REKTOR KARIN MARKIDES Gränsöverskridande samverkansprojekt

får ökat fokus i höstens forsknings-

och innovationsproposition. Lovvärt, men det saknas

en tydlig målbild för vår roll i samhället.

INNEHÅLL

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 3


NYHETER

Invägning inför tävlingen i Finland.

Veras dagsvikt är 35 kilo, exklusive förare.

Hundra mil på en liter bränsle

Text: Siri Reuterstrand Foto: Fredrik Johansson

UR LÅNGT KAN man köra på en liter bränsle?

Snålbilen Vera rullade i augusti 1.115

kilometer, i en tävling på Nokian Tyres

testbana i Finland.

Det hittillsvarande Sverigerekordet, som innehas

av samma Vera, byggd och utvecklad av Chalmers

Eco Marathon-lag, är 1243 kilometer.

Dessa fantastiska resultat uppnås med hjälp av

en kolfiberkonstruktion som drivs av en förbränningsmotor.

Den lätta bilen rullar på tre hjul och

har en droppliknande form. Den första versionen

av Vera byggdes 2006 som en del i en valbar kurs.

Från och med nu kommer marathonlaget att fungera

som en ideell studentförening och man vill rekrytera

studenter även från de lägre årskurserna.

4 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

– Teamet kommer även att bestå av gamla lagmedlemmar

och på så vis får vi bättre kontinuitet,

säger teamledaren Anders Johansson, doktorand i

tillämpad mekanik.

Det hålls flera snålbilstävlingar varje år och målet

med dem är att inspirera till att utveckla tekniker

för energieffektiva fordon. Den kanske viktigaste av

dessa tävlingar är Shell Eco Marathon vars europeiska

tävling hölls i Rotterdam i våras. Där lyckades

inte Vera så bra, så det var ett taggat lag som åkte

till Finland för revanch.

– 1115 kilometer det näst bästa resultat som Vera

någonsin gjort. Nu hoppas vi att den nya föreningen

med blandningen av unga studenter och färdiga

ingenjörer ska ta oss till nya rekord.

Chalmers Eco

Marathon lag

Startades 2005 av

Ingemar Denbratt

och Sven Andersson

som komplement till

Formula student som

tävlar i hastighet.

Vera har föregåtts av

ett tidigare bygge.


Mer el med tuffare

material

Värmekraftverk där fossila bränslen används

för att producera ånga, står för ungefär

70 procent av elproduktionen i världen.

Därför finns det mycket att vinna på att

öka verkningsgraden i processen, och det

är möjligt genom att höja temperaturen på

ångan. Begränsningen i dagens teknik är att

stålet som används i kraftverken inte tål högre

ångtemperaturer. Nu är Fang Liu, forskarassistent,

vid Avdelningen för mikroskopi

och mikroanalys på god väg att utveckla

stål som tillåter en värmehöjning från 600

grader till 650. Den skillnaden skulle innebära

en betydlig minskning av koldioxidutsläppen,

om materialet får global spridning.

Arbetet leds av professor Hans-Olof Andrén.

Nytt verktyg ger bättre

överblick på akuten

Kristofer Bengtsson, forskare vid Institutionen

för signaler och system, har tagit fram

ett verktyg som ger bättre överblick över

vad som händer inne på en akutavdelning.

– Med hjälp av det kan man se var problemen

finns och omfördela resurser när

det behövs.

Verktyget har i första hand tagits fram

för att utveckla styrning av automatiserade

produktionssystem i industrin, men när en

god vän förklarade för Kristofer Bengtsson

hur de jobbar på akuten insåg han att det

skulle kunna göra nytta där. En akutmottagning

har delvis samma problem som i

industrin, när det gäller att planera, styra

och följa upp olika aktiviteter.

Människan bättre

än roboten

Slutmonteringen i tillverkningsindustrin görs

nästan uteslutande av människor. Det visar

en doktorsavhandling av Åsa Fast som tittat

närmare på 13 företag som tillverkar flera

produkter med många olika komponenter.

– Människan är än så länge bäst på att möta

de ökade kraven från kunderna på skräddarsydda

produkter i små serier, säger hon.

Chalmers vann Formula student

I juli vann Chalmers, som första nordiska team, Formula student på Silverstone i

England.

– Det var en fantastisk känsla att kliva upp på podiet med svenska fanan medan tusentals

studenter applåderade. Många hade svårt för att hålla tillbaka tårarna, sa Jens

Kjellerup, en av de 25 studenterna i Chalmers team.

I Formula student tävlar ingenjörsstudenter från hela världen genom att, på ett år,

formge, bygga och tävla med en ensitsig formelbil. Bilarna bedöms efter sin hastighet,

acceleration, manövreringsförmåga och uthållighet. Lagens förmåga att formge, hålla

nere kostnader och presentera sitt case som affärsmodell bedöms också.

– Detta är den största studenttävlingen inom teknik i världen. Vi har tävlat mot

de allra bästa universiteten, inte bara från Storbritannien och Europa, men från

hela världen, sa Jonathan Rice, projektledare för Chalmers Formula Student.

I årets rekordtävling medverkade 134 team från 34 länder och totalt 3 000 studenter.

Designad molekyl

lagrar solenergi

Lagringen av energi är en av de svaga länkarna hos förnyelsebara energislag som sol-

och vindkraft. Men med hjälp av en designad molekyl kan detta vara löst. Chalmersforskarna

Kasper Moth-Poulsen och Karl Börjesson vid Polymerteknologi, har tillsammans

med forskare från bl.a. UC Berkeley i Kalifornien, utvecklat ett system som

kan lagra solenergi i kemiska bindningar.

Molekylen, med hög energitäthet, utgör själva kärnan i systemet. I solfångaren ändras

molekylens struktur, och genom katalysatorn kan molekylen återfå sitt ursprungliga

tillstånd. I den processen frigörs värme. Molekylen kan transporteras och lagras i flera

år utan förlust, eftersom all värme är bunden i den kemiska föreningen.

Läs mer på Chalmers.se

FOTO: FORMULA STUDENT

NYHETER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 5


KLIMATAVTALEN

RÄDDAR INTE JO

Hur blir förlängningen av Kyotoprotokollet som nu måste

spikas? Och än viktigare – vad händer med avtalet som ska ta

vid efter det, år 2020? Mycket står på spel vid FN:s klimatmöte

i Qatar. Men Emi Hijino, Sveriges biträdande förhandlingschef

i klimatfrågor, inser att avtal inte räcker.

Text: Lasse Nicklason Foto: Svenne Nordlöv


RDEN

Organisationsbeteckningarna är

många i klimatarbetet. UNFCCC

står för United Nations Framework

Convention on Climate Change.

SLUTET AV NOVEMBER inleds FN:s två veckor långa

klimatmöte i Doha, Qatar. För Emi Hijino pågår

förberedelserna sedan länge. Som Sveriges

biträdande förhandlingschef arbetar hon på tre

plan – nationellt, regionalt (EU) och globalt (FN).

– Just idag fick jag utkastet till EU-miljöministrarnas

slutsatser kring vad de vill uppnå i Doha.

Det ska nu tragglas igenom och jämkas på tjänstemannanivå.

Jag vet med mig att vissa av mina kollegor

kommer att få problem. Det vi inte kommer

överens om hamnar på ministrarnas bord på deras

möte i oktober.

Än så länge är det bara början av september. De

stora fönstren i det eleganta konferensrummet på

Miljödepartementet släpper in gott om fint väder.

Utanför glittrar Riddarfjärden. Om knappt två timmar

har Emi Hijino sitt nästa möte – med Sveriges

miljöråd i Bryssel.

– Den svenska positionen samordnas av flera departement;

finans, näring, utrikes… Klimatfrågan

handlar ju inte bara om hur mycket utsläppen ska

minskas, utan även om hur de fattigaste länderna

ska anpassa sig till ett nytt klimat, hur man ska

hjälpa dem med teknikutveckling och finansiering.

När Emi Hijino, eller Sveriges förhandlingschef

och klimatambassadör Anna Lindstedt, förhandlar

i Bryssel ska den svenska instruktionen vara förankrad

hos alla departement och klar för EU-nivå.

– Instruktionen är mitt viktigaste verktyg. Där

står vad Sverige ska tycka och är förberett för olika

scenarier. ”Lägger Tyskland fram det förslaget är

det detta förhandlingsmandatet som gäller”.

Klimatförhandlare är förstås insatta personer

med egna åsikter. Och det är klart att det ibland

tycks en sak i korridoren och en annan vid förhandlingsbordet.

Men det är just det som charmen med

jobbet, menar Emi Hijino – att man skiljer på sak

och person.

– Som jag förklarade för min gamla farmor: Mitt

jobb handlar om att vara ministerns extra hjärna,

inte ministerns extra hjärta.

Svårt schemalägga arbetsdagen

Egentligen är hennes primära uppgift att jobba med

miljöministern. Bereda och briefa. Brandkårsutryckningarna

är många.

– Man vet aldrig hur arbetsdagen blir när man

kommer in på morgonen. Ekot kan ha gjort ett nyhetsinslag

som kräver ett uttalande av ministern och

då måste jag skriva ett underlag för det.

Mycket görs på resande fot. Trots att hon och

Anna Lindstedt brukar dela på de internationella

förhandlingsmötena uppskattar Emi Hijino att

hon har uppemot hundra resdagar om året. FN

har till exempel fyra förhandlingsmöten om året.

Bara det blir 6-7 veckor. Sen tillkommer alla olika

förberedande möten. Inför Doha ska till exempel

PROFILEN

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 7


PROFILEN

»En sak gäller avtalets längd. EU förespråkar åtta år,

medan de små önationerna som riskerar att utplånas om

havsnivån stiger ingår i en allians som vill ha fem år«

Emi Hijino

Sveriges biträdande

förhandlingschef i

klimatfrågor sedan

2010.

Har arbetat med klimatfrågor

på regeringskansliet

sedan

2003.

Dessförinnan på Fortum

och Svenska ambassaden

i Tokyo.

Civilingenjörsexamen

i teknisk fysik från

Chalmers 1998. Har

även fil kand i bland

annat japanska, nationalekonomi

och statsvetenskap.

8 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

svenska delegationer under hösten besöka New

York, Bali och Seoul. En viktig fråga som ska förberedas

är det lagligt bindande Kyotoprotokollet

vars första period går ut sista december i år.

Sverige har varit drivande inom EU för att Kyotoprotokollet

ska fortsätta en period till, från 2013

till 2020.

– Det är också EU:s ståndpunkt nu. Och på FNnivå

förhandlar alltid Sverige genom EU.

Kyotoprotokollet föreskriver att EU-länder ska

minska sina utsläpp med 8 procent och Japan med

6 procent. De flesta u-länder ingår också i avtalet

och får ta del av tekniköverföring, men har inga

åtaganden om minskade utsläpp. I dessa ingår stora

ekonomier som Kina och Indien. USA har aldrig

ratificerat avtalet och länder som Japan, Ryssland

och Kanada har aviserat att de inte vill ingå i en ny

period. Det innebär att bara en bråkdel av världens

länder förbinder sig att minska sina koldioxidutsläpp

fram till 2020, vilket i praktiken betyder att

avtalet knappast har någon betydelse för klimatet

– åtminstone inte på kort sikt.

– Däremot är det en viktig symbolfråga för utvecklingsländerna

om Kyotoprotokollet ska fortsätta.

Man tycker att den industrialiserade världen

ska ta sitt ansvar under ytterligare en period då man

minskar sina utsläpp.

Avtalets längd har betydelse

Kyotoprotokollet omringas av ett komplext regelverk,

kring hur man ska mäta, rapportera, handla

med utsläppsrätter etc.

– Man kom överens om mycket i vid klimatförhandlingarna

i Durban 2011, men det återstår en

del att lösa i Doha, säger Emi Hijino och fortsätter:

– En sak gäller avtalets längd. EU förespråkar åtta

år, medan de små önationerna som riskerar att utplånas

om havsnivån stiger ingår i en allians som vill

ha fem år. De vill helt enkelt inte låsa avtalet vid en

låg ambitionsnivå. EU har då sagt sig vara berett att

gå med på ett uppskalningstillfälle mitt i perioden.

Emi Hijino menar att det nya Kyotoprotokollets

regelverk också skapar en bra grund för nästa

stora globala avtal.

– Jag tror man får se det som en övergång till

något nytt.

Efter ett par dagars övertid nåddes paketöverenskommelse

i Durban där bland annat Kyotoprokollets

förlängning ingick. Mötets mest uppmärksammade

och viktigaste framsteg var dock antaget av

den så kallade Durbanplattformen. Enligt denna

ska FN:s 194 medlemsländer senast 2015 ha kommit

överens om ett globalt avtal som ska träda i kraft

2020, alltså i anslutning till Kyoto.

– Det är den stora frågan nu. Utmaningen är att

få med de stora länderna. Nyckeln till det är ett avtal

som de upplever ställer jämförbara krav på dem.

Ingen vill gå ifrån förhandlingsborden utan att känna

att man kan förklara det här för sin befolkning.

Dynamiken i förhandlingarna har förändrats

Så vad är rättvist? Kina, Indien och utvecklingsländerna

pratar om historisk rättvisa – att de ska

få chansen att bygga upp sina länder innan allt för

stora krav ställs på dem.

– Det finns fortfarande stora intressen från länder

som Kina att hålla ihop u-landskretsen så att det

blir en vi och dom-diskussion. Men det börjar ske

en uppluckring. I Durban allierade sig till exempel

EU, med önationerna, Afrika och vissa länder i Sydamerika

för att sätta tryck på Kina och Indien. Så

dynamiken i förhandlingarna har förändrats. Det

är inte längre rätt att tala om en i-lands/u-landsproblematik.

Vissa länder måste ta ett större ansvar.

Kina och USA står tillsammans för över 40 procent

av världens utsläpp. Så vad dessa stormakter

gör spelar förstås roll. I Kina arbetar man ganska

mycket nationellt med klimatfrågan och man säger

sig vara villig att ta ett större ansvar även internationellt,

frågan är bara när? Även i USA görs mycket,

främst på statlig nivå – federalt har man ett stundande

presidentval att tänka på. Vad betyder det

för USA engagemang i klimatfrågan?

– Det är svårt att säga. Romney var egentligen en

ganska klimatprogressiv politiker innan han blev

presidentkandidat. Nu säger han att klimatfrågan

inte är något han tänker satsa på. Obama upplevs

som mer progressiv, säger hon och fortsätter:

– Men huruvida USA går in i ett klimatavtal avgörs

inte av presidenten utan av kongressen. Och

där krävs inte bara majoritet, utan en stor sådan

om det ska ske. Det blir svårt.


Framgång i klimatfrågan är dock inte synonymt

med USA:s engagemang i FN, eller för den delen

FN:s klimatavtal överhuvudtaget. Med nuvarande

utsläppstakt är jorden på väg mot en temperaturhöjning

på fyra till sex grader, förklarar Emi Hijino.

– Det Doha måste leverera, förutom Kyoto och

det framtida avtalet, är att visa på att vi är på väg

att nå FN:s mål att begränsa jordens uppvärmning

till två grader över förindustriell nivå. Vi kan inte

vänta till 2020, säger Emi Hijino.

I Sverige tror vi jättemycket på det multilaterala

samarbetet och på FN. I många andra länder, som

till exempel USA, finns det en stor känslighet att

binda sig till övernationella avtal.

– FN måste förhålla sig till den politiska verkligheten

man lever i och arbetet måste kompletteras

med andra initiativ – samarbeten och projekt som

inte handlar om att länder förbinder sig att minska

sina utsläpp med x eller y.

Viljan finns. Vid Köpenhamnskonferensen 2009

– som ofta beskrivs som ett fiasko – såddes fröet till

den lista där de flesta av FN:s medlemsstater nu

angett hur mycket de, på frivillig basis, är beredda

att minska sina utsläpp fram till 2020. Både USA

och Kina finns med men med för låga siffror för att

två graders-målet ska kunna uppnås.

Emi Hijino är ändå hoppfull.

– Jag har mött så många kompetenta människor

att jag tror att vi kommer att lösa detta. Men då

måste vi sluta att snegla på varandra och vänta på

att någon annan tar första steget.

PROFILEN

FOTO COLOURBOX

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 9


POLITIK

Ge oss en långsiktig

energipolitik!

Ja eller nej till nya reaktorer? I detta djupa hjulspår brukar

svensk energidebatt allt som oftast köra fast. Nu vill energijätten

Eon rycka upp diskussionen på fastare mark. För

bortom kärnkraften finns en viktigare fråga: Hur förena

hållbarhet och konkurrenskraft?

Text: Björn Forsman Foto: Eon och Istockphoto

Chalmers och Eon

2008 inledde Eon

Nordic och Chalmers

ett samarbete. Målet

är att utveckla utbildning

och forskning

inom energiområdet

ur ett långsiktigt

miljöperspektiv. Eon

finansierar samarbetet

med 100 miljoner

kronor fördelat på

tio år.

10 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

NERGIFÖRETAGEN HAR fått mycket spö under

senare år, särskilt ”de tre stora” – Vattenfall,

Eon och Fortum. Allt från skenande

elpriser och saltade nätavgifter till alltför

långa elavbrott har energijättarna fått klä skott för.

Industrin har utmålat energiföretagen som giriga

vinnare på ett felaktigt prissättningssystem

och politiker har antytt kartellbildning.

Så när tyska Eons Norden-VD Jonas Abrahamsson

nu vill sätta fart på energidebatten är det knappast

utifrån någon självklar styrkeposition.

Men han är också självkritisk å branschens vägnar:

– Varken vi eller andra har klarat av att föra debatten

så som den bör vara för att ge energipolitiken

långsiktig stabilitet. Detta känner vi en viss

frustration över.

Otåligheten har under det senaste året resulterat

i debattutspel och seminarier kring energifrågorna.

I våras gav Eon ut Upplyst eller utfryst, en

antologi om energimarknaden, med bidrag från

bland andra Chalmersforskarna Christian Azar

och Björn Sandén.

– Vi måste börja tala om hållbarhet och konkurrenskraft

i ett samlat perspektiv – inte antingen eller.

Det finns ingen motsättning, målen måste gå att

förena, poängterar Jonas Abrahamsson.

– En sann hållbar tillväxt kräver säkrad konkur-

renskraft. Och att konkurrera utan att beakta hållbarheten

fungerar inte i ett samhälle där hållbarhetsfrågorna

är självklara för den generation som

växer upp.

Vad kräver då Jonas Abrahamsson att politikerna

ska göra?

Han har, möjligen en smula förvånande, inga

invändningar mot de stora dragen i den nuvarande

svenska energipolitiken.

Brist på visioner

Däremot efterlyser han en långsiktig vision av hur

Sverige och Europa ska bygga upp konkurrenskraften

på sikt.

– Det är i de enskilda frågorna som denna brist på

politisk vision visar sig. Ta exempelvis den utredning

som vill likställa vattenkraft med miljöfarlig verksamhet.

Resultatet blir sannolikt en kraftig begränsning

av kraftverkens möjligheter att tappa vatten.

I värsta fall, befarar Jonas Abrahamsson, kan

Sverige förlora 10 terawattimmar per år, lika mycket

som den samlade vindkraftsproduktionen.

– Detta blir helt kontraproduktivt med tanke på

klimatet. Vattenkraft är en förutsättning för att

kunna balansera utbyggd vindkraft.

I Eons hemland Tyskland har politiska visioner

stor betydelse för hur energisystemet utvecklas.

Jonas Abrahamsson tycker att den långsiktiga sats-


ningen på förnybart är mycket ambitiös, även om

kostnaden för skattebetalarna blivit ganska stor.

Beslutet efter Fukushima-olyckan att dessutom

avveckla all kärnkraft till 2022 betecknar han som

”oerhört djärvt och utmanande”.

Det tyska beslutet slår hårt mot Eons egen lönsamhet,

eftersom flera av företagets reaktorer kommer

att stängas i förtid. Kring detta pågår en juridisk

process.

– Men vi respekterar beslutet och deltar fullt ut i

den tyska energiomställningen, betonar Jonas Abrahamsson.

– Lyckas Tyskland så är det fantastiskt. Även om

jag personligen tror att man har underskattat vad

högre energipriser betyder för tysk konkurrenskraft.

Kärnkraft inte nödvändigtvis framtiden

När företrädare för den svenska basindustrin klagar

över höga elpriser och minskande konkurrenskraft

så brukar mer kärnkraft utmålas som lösningen.

För ett par år sedan öppnade ju också regeringen

för möjligheten att ersätta dagens reaktorer med

nya när de gamla tjänat ut.

Men bara för att kombinationen vattenkraft och

kärnkraft historiskt sett har gett svensk industri

mycket gynnsamma energivillkor så behöver detta

inte nödvändigtvis gälla i framtiden, betonar Jonas

Abrahamsson.

– När vi tittar framåt kan vi inte använda backspegeln.

Nybyggd elproduktion får utan tvekan en

högre prislapp än den som är trettio år gammal.

Detta oavsett om det handlar om vindkraft eller

kärnkraft, säger han.

I dagsläget tycker Jonas Abrahamsson att det

saknas både politiska och ekonomiska förutsättningar

för ny kärnkraft.

– Vi skulle behöva en betydligt bredare support,

både i riksdagen och i befolkningen. Och när det

gäller ekonomin är effektskatten på kärnkraft ett

enormt hinder, jämfört med andra länder.

Med dessa osäkra utsikter är det inte underligt

att kärnkraftsingenjör länge framstått som ett

mindre attraktivt karriärval för teknologstudenter.

Detta är bakgrunden till Eons största enskilda engagemang

Chalmers – ett mastersprogram för

kärnkraftsingenjörer som inleddes 2009.

Men inom den energiforskning som Eon finansierar

Chalmers ligger tyngdpunkten på andra

områden, som systemstudier och ”smarta elnät”.

– I den framtida energimixen tror vi på många

olika kraftslag. Efterfrågan blir mer flexibel och

många elkunder blir själva producenter. Utan

mer forskning om smarta elnät kommer vi inte att

klara en sådan energiomställning, fastslår Jonas

Abrahamsson.

POLITIK

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 11


POLITIK

Är avvecklingen av

kärnkraft NÖDVÄNDIG?

Det tyska beslutet att avveckla all kärnkraft till 2022 möts av

förvåning och misstro – åtminstone bland flertalet av de svenskar

som ambassadör Harald Kindermann möter.

Text: Björn Forsman

ÄR I SVERIGE LITAR DE flesta på tekniken och

på handhavandet. I Tyskland lägger vi in

risken för en stor olycka i kalkylen. Det är

den stora skillnaden i synsätt mellan våra

länder, konstaterar han.

Under det år som gått sedan han tillträdde som

ny ambassadör i Stockholm har han ofta fått anledning

att jämföra den tyska och svenska inställningen

till kärnkraften.

DET TYSKA BESLUTET, en direkt följd av olyckan i Fukushima,

var då bara några månader gammalt och

det har sedan dess varit ett givet diskussionsämne

i de svensk-tyska kontakterna.

Harald Kindermann påminner om att den tyska

opinionen varit negativ till kärnkraft sedan länge:

– När så Fukushima-olyckan inträffade resonerade

många tyskar så här: Om detta kan hända i

Japan – en ledande ekonomi på en hög teknologisk

nivå – då kan det hända här också.

Den tyska energiomställningen, die Energiewende,

innebär förutom utfasningen av kärnkraften

också en fortsatt kraftig satsning på förnybar

energi – som sol, vind och biogas.

Enligt Harald Kindermann är detta inte bara en

praktisk konsekvens av avvecklingen, alltså att ersätta

de cirka 25 procent av elproduktionen som försvinner.

Bland tyskarna finns sedan länge ett starkt

intresse för förnybar energi och detta var också en

förutsättning för att politikerna skulle våga besluta

att fasa ut kärnkraften.

– Många tyskar associerar ordet ”förnybart” med

”ny” i betydelsen ”modern och framtidsinriktad”.

Medan kärnkraft har något gammaldags över sig.

Energieffektivitet och energisparande är också

viktiga inslag i ”die Energiewende”. Här finns en

viss automatik, eftersom ingen betvivlar att ener-

12 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

gipriserna kommer att stiga rejält. Därmed blir det

också lönsammare att effektivisera.

– Det behövs ett högt energipris för att folk ska

anstränga sig att minska förbrukningen. Sådan är

tyvärr den mänskliga naturen, säger Harald Kindermann.

Frågan är bara: Hur högt?

– En intensiv diskussion pågår nu i det tyska

samhället om vilken energiprisnivå som är mest

lämplig – för gemene man, för industrin och för

landet som helhet.

Han tillägger att regeringen är fullt medveten

om den klara kopplingen mellan energipris och

konkurrenskraft.

YTTERLIGARE EN FÖLJD AV energiomställningen är att

kraven skärps på att bygga ut det underdimensionerade

tyska stamnätet – inte minst för att kunna

skicka el från vindkraftsparker i norr till det industritäta

södra Tyskland.

Men nya kraftledningsstolpar är sällan populära.

– Här lever många tyskar fortfarande i tron att

energipolitiken är som en restaurangmatsedel à la

carte – man behöver bara beställa in sådant man

tycker om.

Men verkligheten påminner mer om en fastställd

meny. Tar man ärtsoppa så blir det pannkakor med

sylt till efterrätt.

– Vill tyskarna ha förnybar energi, så måste de

acceptera nya kraftledningar, säger Harald Kindermann.

Det är bara att tugga i sig.

Den 30 november är Harald Kindermann en av de

medverkande vid Chalmers Hållbarhetsdag.

FOTO: TYSKA AMBASSADEN


THE

DAY

The Chalmers Day for a Sustainable

Future is a meeting place for inspiration,

discussion and better understanding

of needs and opportunities for creating

a sustainable future. Together with

other stakeholders, we want to highlight

sustainability issues, from an ecological,

social and economic perspective, in

which human needs are the technology

development opportunities and impacts

locally and globally, today and in the

future.

Välkommen

– till en rad upplyftande

happenings.

Chalmers MasterCard – din inträdesbiljett.

West Sweden

– The Global Sustainability Lab?

• How can West Sweden become a global lab in order to create the

world’s new sustainability solutions?

• How important are courageous politicians and political decisions

for the necessary development?

• How can Chalmers contribute to a sustainable society?

We know that we can make a difference!

Welcome to The Chalmers Day for a Sustainable Future

November 30, 2012

www.chalmers.se

Med ett Chalmers MasterCard får du tillträde till de fängslande

studiebesök och föreläsningar som anordnas varje termin som

tack till kortets användare.

Med arrangörer som Ruag Space, Onsala rymdobservatorium

och Volvo, har seminarieprogrammet blivit den mest uppskattade

förmånen bland våra kortinnehavare. Välkommen du också att ta

del av nyheterna från teknikens framkant!

Vi bjuder på den första årsavgiften

(värde 295 kr) när du gör din ansökan på

chalmersmastercard.se

Chalmers MasterCard

HBF0124_Annons_ChalmMag_halvsida.indd 1 2010-11-08 10.56

ANNONSER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 13


NYHETER

Mäter MAGNETFÄLT

när hjärnan arbetar

I framtiden kan undersökningar av hjärnans funktion bli både mer exakta och

betydligt billigare än idag. En grupp forskare arbetar just nu med att utveckla en ny

teknik för magnetencefalografi, MEG.

Text: Siri Reuterstrand Foto: Henrik Mindedal, MedTech WEST

EG ÄR ETT SÄTT att se aktivitet i hjärnan genom

att mäta de magnetfält som uppstår

runt de elektriska strömmar som utgör

våra nervimpulser. Det är ett mycket precist

instrument som bland annat kan användas inför

hjärnoperationer och som kan vara till god hjälp vid

diagnos av så kallad fokal epilepsi.

Man hoppas också att i framtiden med hjälp av

MEG kunna kartlägga störningar förorsakade av

exempelvis demens eller autism. Just det är ännu

inte någon kliniskt etablerad metod, men mycket

talar för att MEG kan ge mer exakta och tidigare

diagnoser. Vid forskning för att studera hur hjärnan

arbetar är MEG ett oersättligt instrument.

TROTS METODENS FÖRDELAR finns det ännu få sjukhus

som använder den. Det beror på att det är en

mycket dyr teknik.

Det finns flera anledningar till att tekniken är

så kostsam. En är att apparaten noggrant måste

skärmas av så att omgivningens magnetfält inte

stör mätningarna. En annan är att de sensorer som

används måste kylas till mycket låg temperatur. Det

sker idag med hjälp av flytande helium. Helium är

dyrt och dessutom en ändlig naturresurs.

Här kommer de nu pågående göteborgska försöken

in. På Institutionen för mikroteknologi och

nanovetenskap har en grupp forskare med professor

Dag Winkler i spetsen inlett försök med sensorer

som inte behöver kylas ner till lika låg temperatur.

I stället för -269 grader Celsius räcker det med en

nedkylning till -196 grader. Detta ger flera fördelar.

En är att man som kylmedel istället för helium

kan använda flytande kväve, som är relativt billigt.

En annan stor fördel är att sensorerna sedan

kan komma närmare hjärnan vid undersökningen

eftersom behovet av skyddande isolering minskar.

Detta ger i sin tur mer precisa mätningar.

14 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

– Vi håller på med grundläggande tester av två

sensorer. En MEG av den typ som används kliniskt

idag har över trehundra. De resultat vi fått hittills

med den nya tekniken är anmärkningsvärt bra, säger

Dag Winkler professor i fysik på Chalmers.

FORSKARGRUPPEN HAR BLAND annat kunnat mäta spontan

hjärnaktivitet, aktivitet som inte utlösts av stimuli.

Det har inte gjorts tidigare med den här typen

av sensorer. Dessutom har de sett aktivitet som

ingen väntat sig. De har uppmätt en typ av hjärnvåg

– en så kallad theta-våg – i hjärnans bakre lob, där

den normalt inte registreras.

– Många har trott att vi bara sett artefakter, men

vi har kunnat upprepa försöken och tror att det här

är ett resultat av att vi kunnat gå närmare signalkällorna

än man tidigare gjort, säger Dag Winkler.

Att försöken på Chalmers gått relativt fort framåt

beror på ett tätt samarbete med neurofysiologer från

Sahlgrenska akademien.

– Utan dem hade vi inte vetat exakt var vi skulle

leta eller vad vi letat efter.

– I mötet mellan medicin och teknik kan vi hjälpa

varandra väldigt konkret och spara massor av tid,

säger professor Mikael Elam som leder gruppen som

står för den neurovetenskapliga sakkunskapen. Han

betonar att det är långt kvar till klinisk användning

av tekniken, men att det finns många intressanta

användningsområden där den kan komma till nytta.

HAN TROR OCKSÅ ATT EN VIKTIG framgångsfaktor för den

här typen av möten mellan olika expertområden

är att man, som här, arbetar i relativt små grupper.

Det skapar en trygghet som gör att det går att

överbrygga de eventuella krockar som kan uppstå

mellan de olika forskarkulturerna.

– Det handlar om att respektera andras kunskap,

och att själv våga säga till när man inte fattar.

Olika metoder att

undersöka hjärnan

Det finns idag i hu-

vudsak tre olika meto-

der för att undersöka

hjärnans funktion och

de har alla olika fördelar.

De andra två

är EEG och fMRI. Den

äldsta, EEG, mäter

elektrisk aktivitet i

hjärnan och är bra

för att mäta funktion

över tid. Den är också

relativt billig. fMRI:

funktionell magnetavbildning

ger en bild

av aktiva delar av

hjärnan, men registrerar

inte aktiviteten

direkt, vilket medför

felkällor. Tidsupplösningen

vid fMRI är

betydligt sämre än för

MEG eller EEG.


Chalmersforskaren

Fredrik Öisjöen agerar

försöksperson, medan

Justin Scneiderman från

Sahlgrenska akademien

justerar mätutrustningen.

NYHETER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 15


NYHETER

Rüdiger Haas

16 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012


SVARTA HÅL ska ge

oss kunskap om jorden

Svarta hål i avlägsna galaxer kan ge oss viktig kunskap om vår egen

planet. Nu bygger Chalmers två nya teleskop, som trots att de är vända

mot rymden ska mäta och kartlägga jorden.

Text: Malin Avenius Foto: Peter Widing

AN KAN KALLA DET för lantmäteri

på en global skala, säger Rüdiger

Haas när han förklarar vad

teleskopen ska användas till.

Vanligtvis forskar och undervisar han

inom området rymdgeodesi, men just nu

går mycket av arbetstiden åt till att planera

byggprojektet som ska komma igång under

sommaren 2014.

Innan dess ska markfrågor utredas,

bygglov lämnas in och teleskop och kringutrustning

upphandlas. När de två nya radioteleskopen

väl är i bruk, om fyra år spår

Rüdiger Haas, blir Onsala ett av Europas

modernaste observatorier för rymdgeodetisk

forskning, en vetenskap där man

tar hjälp av avlägsna himlakroppar för att

utforska jorden.

– Syftet är att studera geodynamiska

processer, det vill säga hur vår planet förändras.

Det handlar om variationer i jordens

rotation och jordaxelns lutning, landhöjningen,

förändringar i havsnivån eller

hur en jordbävning påverkar klotets form

och rotationsrörelse.

Svarta hål som referenspunkter

För den sortens mätningar krävs fasta referenspunkter

utanför planeten, och det

är där som galaxerna med de svarta hålen

kommer in i bilden. Kvasarerna, som de

kallas, sänder ut elektromagnetisk strålning

som fångas upp av forskarnas radioteleskop,

och kan användas som fixpunkter

att göra beräkningar utifrån.

– Egentligen är det inte avstånd vi mä-

ter, utan tid, säger Rüdiger Haas, och förklarar

att man mäter tidsskillnaden mellan

när en vågfront från en kvasar når ett

teleskop i exempelvis Onsala respektive

ett i Chile.

Eftersom metoden kräver att man

kopplar ihop teleskop som finns på olika

platser på jorden, har rymdgeodesi blivit

ett forskningsområde där ”nästan alla

känner alla”, enligt Rüdiger Haas.

– Det finns bara cirka 50 observatorier

runt om i världen där man gör den här sortens

mätningar, och vi som arbetar med

detta har blivit lite av en familj.

Ökad precision behövs

Mättekniken, som kallas VLBI (Very

Long Baseline Interferometry), utarbetades

i USA. Onsala rymdobservatorium

var först i Europa med att ansluta sig, och

möjliggjorde den första transatlantiska observationen

1968. Satsningen på två nya

teleskop i Onsala är en del i en gemensam

plan för att gradvis uppdatera det geodetiska

VLBI-nätverket världen över.

– Vi har nått en gräns där tekniken som

börjades utvecklas på 60- och 70-talen

inte tar oss längre. Därför bygger vi en ny

sorts teleskop som bland annat innebär att

mätningarna blir tio gånger så noggranna.

Strax innanför strandkanten och med

utsikt över öppet hav på Onsalahalvöns

västra sida, står ett av observatoriets gamla

rymdteleskop med sin 25 meter vida parabol

vänd mot himlen. För att den inte ska

blåsa sönder när vinden friskar i, består

ytan av ett finmaskigt galler. Det höstskarpa

solljuset silas genom hålen och faller

mjukt på Rüdiger Haas när han pekar upp

mot den välvda skivan, och förklarar vad

som kommer vara annorlunda med de nya

teleskopen.

– Den mest påtagliga skillnaden är väl

att de nya teleskopen blir hälften så stora,

och att de kommer röra sig betydligt mer

och snabbare. Var 30:e sekund ska de rikta

in sig mot en ny radiokälla, och kan därför

ge oss mycket data på kort tid. Dessutom

placeras de endast 75 meter ifrån varandra

och arbetar som ett par, ett så kallat

tvillingteleskop, vilket gör det lättare att

hantera olika störningar i atmosfären.

Mäta processer kräver tid

Några riktigt omvälvande forskningsresultat

från den nya generationens radioteleskop

vågar Rüdiger Haas inte utlova på

den här sidan 2020. Det handlar snarare

om att samla in data under lång tid och

studera processer och förändringar. Ett

exempel på sådan forskning är hur den globala

uppvärmningen påverkar havsnivån.

– Idag kan man i realiteten inte avgöra

vilken inverkan enskilda källor har på

havsnivån. Vi vet exempelvis inte hur stor

höjning som smältvattnet från den grönländska

inlandsisen bidrar med, i förhållande

till värmeutvidgning och mindre

glaciärer. För det krävs en bättre referensram,

vilket är en av många saker som

vi får möjlighet att bidra till med de nya

teleskopen.

NYHETER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 17


NYHETER

Räkna med kaos när

TRÄNGSELSKATT INF

18 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012


ÖRS

Vid årsskiftet får Göteborg trängselskatt. Enligt stadens

beräkningar ska den dra in 14 miljarder kronor på 25 år.

Michael Patriksson, professor i tillämpad matematik, är

skeptisk. Att räkna ut trafikflöden är nästan omöjligt.

Text: Lasse Nicklason Foto: Peter Lloyd

ICHAEL PATRIKSSON vet. Just nu arbetar

han, tillsammans med ett

par andra forskare, på en vetenskaplig

artikel om hur noggranna

beräkningar som krävs för att kunna

förutspå önskade effekter vid nätverksförändringar

som till exempel trängselskatt.

– Man modellerar med något som är

mycket svårt, nämligen det mänskliga

psyket, säger han.

Det handlar om tid kontra pengar, om

hur villiga människor är att betala för att

komma fram snabbt. Då spelar faktorer

som socioekonomisk status, aktivitetsmönster

och bränslepriser in. Sådana koefficienter

är mer eller mindre omöjliga att

kalibrera rätt i en modell, förklarar Michael

Patriksson. Hur Göteborgs stad fått

fram siffran 14 miljarder undrar han över.

– Med den matematiska modell man har

använt i Göteborg går det inte räkna fram

det där exakt.

Analysmetodiken är knappast ”state of

the art”. I själva verket påminner den om

den metodik han själv var med och utvecklade

när Barcelonas vägnät skulle göras

mer flexibelt inför OS 1992 – en modell

som under några år var snabbast i världen,

men som inte skulle ha en chans vid

en analys av trängselskatten i Göteborg.

– Den skulle räkna fel. Och metoden

som använts är inte noggrannare än den.

Så varför arbetar man med en gammal

metod?

– Ja, säg det. Det är ju ett privat företag

som anlitats. Jag antar att staden har gjort

en upphandling.

DET SKULLE MAN aldrig göra i Chicago. Där

har staden i årtionden arbetat ihop med

University of Illinois som är världsledande

på trafikplaneringsfrågor. Men även forskarna

därifrån skulle få svårt att få fram

exakta resultat i Göteborg.

– Det hade krävt att man mätt, precis

som i Chicago, under väldigt lång tid hur

Göteborgarna beter sig i trafiken. Man behöver

helt enkelt erfarenheter från tidigare

trafikprojekt, säger Michael Patriksson.

Han själv, eller för den delen Chalmers,

skulle inte mäkta med ett stort projekt som

trängselskatten i Göteborg. Å andra sidan

är det inte bara analysmetoden i sig allt

hänger på. I Göteborg verkar det som om

placeringen av betalstationerna inte har

optimerats fram.

– Det är jag säker på. Man har helt enkelt

använt en karta för att se vad de stora på-

och avfarterna är. Så grundförutsättningarna

för analysen har inte varit de bästa.

Michael Patriksson är övertygad om att

betalstationer kommer att behöva flyttas

för att justera trafikflödet efterhand.

– Det korkar igen någonstans. Saker

kommer att hända som kommunen inte

har en aning om.

MEN ALLT HÄNGER som sagt inte på analysmetoden.

Dialogen med medborgarna är

minst lika viktig. I Göteborg har den varit

bristande, menar Michael Patriksson som

själv tycker det är rimligt att han som bilist

betalar trängselskatt.

– När man införde trängselskatt i Stockholm

gjordes först ett försök på några

månader. Jag tror det hade varit klokt att

göra det här också. Att köra några månader,

stänga av apparaturen, analysera och justera.

Då tror jag göteborgarna skulle vara

mindre missnöjda och vi skulle slippa kampanjer

för folkomröstning i frågan.

NYHETER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 19


NYHETER

Kommunikationen

HAR BRUSTIT

Först nu, fem i tolv, reser sig en folkopinion på allvar

mot trängselskatten i Göteborg. Fullt normalt eller?

Text och foto: Lasse Nicklason

ECILIA JAKOBSSON Bergstad visar mig

några enkätfrågor från förra årets

SOM-undersökning. Och jodå,

redan förra hösten var göteborgarna

minst sagt tveksamma till trängselskatt

i Göteborg. Över 44 procent tyckte

det var mycket, eller ganska dåligt. Men

vad tyckte man då om trafikåtgärderna

som trängselskatten ska finansiera? Jo, i

stort sett mycket bra.

Att folk gillar tätare turer i kollektivtrafiken

och att en ny bro ska byggas när den

gamla Göta älvbron håller på att rosta sönder

kanske inte är så konstigt. Men även

Västlänken, den åtta kilometer långa dubbelspåriga

tågtunneln under stadskärnan

som ska göra tågtrafiken smidigare och

som slukar majoriteten av pengarna som

vägtullarna ska dra in, fick för ett år sedan

ett ganska rejält ja från göteborgarna.

Drygt 41 procent tyckte det var en mycket

eller ganska bra sak. Lika många hade

ingen uppfattning, medan bara 7 procent

tyckte det var ganska eller mycket dåligt.

– När samma frågor ställs nu igen i

oktober förväntas responsen att bli något

mer negativ, säger Cecilia Jakobsson

Bergstad, lektor i psykologi vid Göteborgs

universitet som specialiserat sig

på människors beteenden kring policyåtgärder

mot bilism.

Det var i augusti som kvällstidningen

GT började kampanja med en namninsamling

för en folkomröstning i trängselskattfrågan.

Snart var också stora Göteborgs-Posten

ute på gator och torg för att

20 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

Cecilia Jakobsson Bergstad

göra folkets röst hörd. Att opinionen reser

sig så sent förvånar inte Cecilia Jakobsson

Bergstad.

– Ett år innan har folk egentligen inte

tagit ställning, men när det börjar närma

sig start, när allting blir mer konkret kring

avgiftsnivåer och var vägtullar ska placeras,

då blir de som upplever att de drabbas

mer negativa.

Tillfällig svängning

Samtidigt är vi människor dåliga på att

förutse vilka förändringar vi kommer att

göra och hur de kommer att påverka oss

och våra känslor. När åtgärderna väl är på

plats blir vi mer positiva till dem igen. Så

var det i London, Oslo och Stockholm. Cecilia

Jakobsson Bergstad var själv inblandad

i utvärderingen av Stockholmsförsöket

– jo, det var faktiskt ett försök först.

– Idén med det var ju att folk skulle få

pröva på och känna om det var bra eller

dåligt och sen ta ställning.

I Göteborg blir trängselskatten permanent

direkt. I rikets andra stad har själva

processen, från politiska beslut till införande,

varit annorlunda jämfört med

Stockholm.


– Tidsmässigt har det gått snabbare,

kommunikationsmässigt har det varit

luddigare.

Just bristen på kommunikation – som

illustreras väl av att göteborgarna inte

tycktes koppla ihop trängselskatten med

Västlänken och andra trafikåtgärder i förra

årets SOM-undersökning – tror Cecilia

Jakobsson Bergstad spätt på göteborgarnas

missnöje med trängselskatten.

Själv har hon och några forskarkollegor

gjort en studie kring hur olika typer av argument

påverkar våra åsikter om trängselskatter.

Resultatet? Typen av skäl – miljöbaserade

eller ekonomiska – väger ungefär

lika tungt och påverkar oss positivt. Får

vi däremot inga motiv alls förklarade blir

vi dock mer negativt inställda till trängselskatt.

– Och vad är det för typer av argument

vi har fått i Göteborg? Det har nog varit

lite blandat, men jag tror många uppfattar

att de inte fått några argument alls, säger

Cecilia Jakobsson Bergstad.

Fel benämning

Maria Grahn, doktor i fysisk resursteori på

Chalmers, tror också att mycket av missnöjet

med trängselskatten i Göteborg bottnar

i ett kommunikationsproblem. Redan benämningen

”trängselskatt” ger fel signaler.

– Jag tror föreställningen om att Göteborg

skulle vara ett drabbat trängselområde,

retar folk. ”Varför ska jag betala när

jag kör från Hisingen över Älvsborgsbron

utan att köra in i stan? Jag bidrar ju inte till

någon trängsel”. Den typen av argument

mot är vad som ofta hörs, säger hon och

fortsätter:

– Men det är ju inte vad det handlar om.

Vägtullar införs enbart för att finansiera

det Västsvenska paketet. Och det har man

missat att kommunicera.

Själv har hon diskuterat de ekologiska

aspekterna av utbyggnaden av Göteborg

i projektet Centrala Älvstaden samt i statens

och fordonsindustrins gemensamma

projektsatsning SEVS – som handlar om

framtida transportlösningar utifrån ett

megacity, Shanghai och en liten storstad,

Göteborg. Den benämningen på Göteborg

är just vad vägtullsfrågan i grund och botten

handlar om, menar Maria Grahn: Ska

Göteborg gå från att vara en stor småstad

till en liten storstad?

– Om vi nu vill det, då måste vi ha nya

trafiklösningar som kostar pengar.

I storstäder kör man inte bil in till centrum

– istället pumpas människor in och ut

via kollektivtrafik, ofta tunnelbana. I Göteborg

blir lösningen stombussar med egna

filer. Och så Västlänken förstås. Tågtunneln

får tre stationer – Haga, Korsvägen

och Centralstationen.

– Västlänken innebär att vi får bort tågspåren

från centrum, vilket frigör stora ytor

i området Gullbergsvass.

Enligt Göteborgsregionens vision ska

» Jag tror många uppfattar att de

inte fått några argument alls.«

stadskärnan växa med 40 000 nya arbetsplatser

och 30 000 nya bostäder bara fram

till år 2020. Utan Västlänken, en ny Götaälvbro

och en ny tunnel under Göta älv blir

en vidareutveckling efter det svår. Därför,

menar Maria Grahn, att debatten om vägtullarna

kokar ner till en enkel fråga:

– Vem ska då betala? Det finns bara två

svar: bilisterna eller alla skattebetalare i

regionen.

Maria Grahn

NYHETER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 21


NOTISER

Stort sug efter hästforskning

Föreläsningssalen var smockad när teknikforskare

och runt 300 personer från hästvärlden

ägnade en dag på Chalmers i september

åt att prata om vilken teknikforskning som

skulle kunna utveckla hästsporten. Behovet

tycks stort – eller som någon sa: ”den senaste

tekniska innovationen i ett stall var elektrisk

belysning”.

– Tidigare har det mest varit experter inom

biologi och veterinärmedicin som forskat om

hästar och hästsporten. Nu är det dags för

andra discipliner, sa Maria Sundin astrofysiker

och en av arrangörerna inför workshopen.

Går till botten med utsläppen

Stora utsläpp av råolja i haven och de miljökatastrofer

de för med sig finns det många

exempel på. Det är lätt att mäta förlusterna i

form av döda fåglar och däggdjur. Men de ger

också uteblivna inkomster vid minskad turism

och fiskefångst.

– Effekterna av stora utsläpp är väl utredda,

men vi vet inte såmycket om vad som händer

när det läcker ut lite olja hela tiden, säger Fredrik

Lindgren, doktorand vid Institutionen för

sjöfart och marin teknik, som har genomfört

en studie på havsbottnar.

De riktigt stora utsläppen är färre idag ef-

22 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

Själv talade hon om hur smarta textilier

kunde användas på hästar, till exempel för at

mäta EKG eller registrera temperaturförändringar.

Andra diskussioner efterlyste bland

annat banmätare, en lättanvänd haltmätare,

kameraglasögon och någon typ av instrument

som visar vad hästen tittar på.

Bland de workshops kring sport och teknik

som Chalmers styrkeområde Materialvetenskap

har organiserat under det senaste året var

hästworkshopen i särklass. Workshoparna om

innebandy, segling, löpning och simning har

som mest dragit uppåt 70 deltagare.

tersom fartygen är bättre byggda. Men det

har blivit allt vanligare att det läcker ut små

mängder olja. Orsakerna är flera. Exempelvis

läcker det alltid ut lite vid bunkring av olja,

maskinrummen läcker ut en del och propelleraxlar

som är insmorda med olja släpper

ifrån sig rester.

Hur man ska stoppa detta är svårt att veta.

Fredrik Lindgren hoppas att hans studie ska

leda till att man uppmärksammar detta problem.

– Många tror att de små utsläppen tar naturen

hand om, men så är det inte.

FOTO: JAN-OLOF YXELL

Utvecklar matematiska

metoder

Matematikern Robert Berman har beviljats

mångmiljonanslag, närmare bestämt 1,2 miljoner

euro, av Europeiska forskningsrådet.

Ämnet för hans forskning är geometriska aspekter

av komplexa system.

Projektet utvecklar matematiska metoder

som bland annat bygger en bro mellan två till

synes olika områden; å ena sidan signlabehandling

och å andra sidan Einsteins gravitationsteori,

speciellt ekvationerna för rumtidens

krökning i en komplex geometri.

Ny vicerektor för

styrkeområdena

Lars Börjesson, professor

i kondencerade materiens

fysik, Chalmers,

tar över som vicerektor

för styrkeområdena efter

Anne-Marie Hermansson.

Utöver sin forskning

har Lars Börjesson under ett antal år arbetat

med och haft stort ansvar inom forskningsinfrastrukturer

i Sverige och Europa, särskilt

Max IV och ESS.

Studenter testar

framtidens boende

Hösten 2013 börjar HSB:s living lab att byggas

på Campus Johanneberg. Det handlar

om 20–30 studentlägenheter där studenter

bor och testar exempelvis vattenåtervinning,

solcellslösningar, smarta bokningssystem för

tvättstugor och hållbara byggmaterial. Fakta

och åsikter samlas sedan in via webbenkäter,

sensorer och mätare i huset.

– Det blir en win win- situation där studenter

får tillgång till bostäder samtidigt som vi får

möjlighet att forska, säger Roger Sundbom,

affärsområdeschef för Fastighetsutveckling

vid HSB Göteborg.

Projektet är ett samarbete mellan HSB, Johanneberg

Science park och Chalmers forskningsprogran

”Homes of tomorrow”.

– Vi kommer dessutom att ha ett stort utbyte

med liknande forskning i Holland, Storbritannien

och Tyskland, säger professor Greg Morrison.


Anders Wijkman anser att vi behöver

fokusera på välfärdsmålen. Sedan får

tillväxten bli vad den blir.

Anders Wijkman

Tidigare: Riksdagsledamot

för Moderaterna,generalsekreterare

för svenska Röda

Korset, generalsekreterare

i Naturskyddsföreningen,

generaldirektör och

chef för Styrelsen

för U-landsforskning

(SAREC), ledamot i

Europaparlamentet

för Kristdemokraterna

i två mandatperioder

För nuvarande: Bl a

ordförande i Återvinningsindustrierna

och

ledamot av Kungliga

Vetenskapsakademien

(KVA).

Aktuell med böckerna

"Den stora förnekelsen”

och "Bankrupting

Nature” tillsammans

med Johan

Rockström.

Vi behöver vända de

POLITISKA PERSPEKTIVEN

DET ÄR I ÅR TJUGOFEM ÅR sedan begreppet ”hållbar

utveckling” lanserades på allvar. Jag kommer väl

ihåg konferensen på Grand Hotell i Saltsjöbaden

då Bruntlandrapporten presenterades. Redan då

riktades kritik mot att begreppet var alltför oprecist.

Luddigheten har hängt med och är tveklöst en

av orsakerna till att vi gjort så små framsteg i utvecklingen

utifrån perspektivet hållbarhet. Vare

sig vi avläser ekologiska eller sociala indikatorer är

situationen i världen idag djupt allvarlig. Utsläppen

av växthusgaser ökar istället för att minska. Utarmningen

av många viktiga ekosystem – från marina

resurser till tropiska skogar – fortsätter oförminskat.

Även vissa ändliga resurser, som råolja, visar tecken

på knapphet. Inkomstskillnaderna både inom länder

och mellan länder slår nya rekord. I USA finns

det bedömare som varnar för att medelklassen är

på väg att försvinna. Arbetslösheten slår nya rekord,

inte minst i delar av Europa.

Att lösa dessa problem är en stor utmaning. Samtidigt

blir det alltmer uppenbart att de institutioner

vi har idag – både inom politiken, ekonomin och

den akademiska världen – inte räcker till. Vi behöver

långsiktighet. Men vi styrs av kortsiktighetens

tyranni. Vi behöver systemtänkande. Istället

dominerar stuprör och en alltmera fragmenterad

kunskapsuppbyggnad. Vi behöver stärka ”public

goods”. Men för de allra flesta politiker är lösningen

ökad privatisering. Vi behöver satsa mångdubbelt

på hållbara energiteknologier. Men avkastningen

på investeringar i gas och olja – även oljesand – är

många gånger högre.

Sist och slutligen måste frågan ställas: Vad skall

vi ha ekonomin till? Det är här Bruntlandrapporten

gjorde det alltför lätt för sig. Man hoppades att det

hållbara samhället skulle kunna skapas inom ramen

för den konventionella tillväxtmodellen.

Men en fortsatt fixering vid tillväxt i BNP – och

ett finansiellt system som sätter kortsiktigheten

främst – gör förutsättningarna till hållbar utveckling

illusoriska. Dagens tillväxtekonomi är en återvändsgränd.

Det innebär inte att lösningen automatiskt

är negativ tillväxt. Det system vi har är inriktat

på expansion. Att bara sluta konsumera är ingen

lösning. Den stora utmaningen blir att både formulera

en tydlig annorlunda vision samt hur övergången

dit skall se ut.

Vi behöver en synvända inom politiken, där tydliga

välfärdsmål – som god hälsa, bra utbildning,

arbete åt alla, hållbar infrastruktur, klimat i balans

och hälsosamma ekosystem – bildar själva utgångspunkten

för samhällsplaneringen. Sedan får

tillväxten bli vad den blir.

Parallellt måste finanssystemet förändras i grunden.

När bara två procent av de fyra tusen miljarder

dollar, som dagligen handlas med i det globala kasinot,

hamnar i den reala ekonomin som produktiva

investeringar är det något som har gått allvarligt fel.

KRÖNIKA

FOTO: EWA RUDLING

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 23


STUDENTPROJEKTET

Examensjobb och tidiga

morgnar i Yogyakarta

Helena Bernland åkte till världens största muslimska land för att göra sitt exjobb. Det

handlar om frön från ett djungelträd som kan komma att ge – blodtrycksmedicin.

Text och foto: Bertil Håkansson

24 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

ALOPHYLLUM INOPHYLLUM växer i tropikerna.

Trädet kan bli upp till 35

meter högt. Det är hårt och starkt

och används vid båtbyggeri. Fröna

ger en tjock, mörkgrön olja som anses

ha medicinska och magiska krafter.

På Filipinerna har oljan använts länge

till nattlampor, som ger ifrån sig en avslappnande

arom. I Söderhavet betraktas

trädet som heligt. I Mexiko arbetar man

nu med att försöka framställa hiv-medicin

ur oljan.

I Indonesien, används den för framställning

av biodiesel, ett alternativ till

vanlig diesel.

Problemet är att bara 40 procent av oljan

är användbar. Resten blir billigt gödningsmedel.

Chalmers har sedan länge, inom projektet

Linnaeus-Palme, ett utbyte med ett

universitet i Yogyakarta. Helena Bernland

är en av tre studenter som i våras,

med hjälp av stipendier från Chalmers

MasterCard och Chalmers Vänner, åkte

till Indonesien för att göra sina exjobb.

Väl framme i Yogyakarta kastades hon

in i ett projekt som går ut på att hitta

nya användningsområden för det som

blir över vid framställningen av biodiesel

från trädet.

– Lika mycket en kulturell som en jobbmässig

utmaning, säger hon.

Vissa komponenter i den här oljan lär

ha en blodtrycksnedsättande effekt. I det

som idag slumpas bort som gödsel finns

kanske material till värdefull medicin. Helenas

uppgift blev att göra en datamodell

som ska användas för att hitta de viktiga

beståndsdelarna.

– Jag kom fram till en modell som forskarna

där nu kan använda till sina egna

data. Man kan se hur snabbt en reaktion

går och hur den förändras om man tillsätter

mer enzymer eller mer produkt. Man

slipper göra så många experiment, istället

simulerar man dem i datorn.

Studenterna från Chalmers blev väl

mottagna vid Universitas Gadjah Mada.


Indonesien är den muslimska världens största

land, men kvinnliga studenter med olika

religiös hemvist kunde umgås otvunget. Dock

inte med manliga studenter. Helena Bernland

näst ytterst t.h.

De fick till och med egna kontor, vilket

annars bara professorerna har.

– Det var trångt på skolan, folk överallt

och inte mycket möbler. Många satt på

golvet, i grupper i korridorerna, med sina

laptops och gjorde Facebook eller studerade.

Men de var väldigt uppkopplade. De

tyckte att det var konstigt att ingen av oss

hade egna Twitterkonton.

Umgänge över kulturgränserna

Indonesien är världens största muslimska

land med 238 miljoner innevånare. Livet

på universitetet i Yogyakarta skiljer sig givetvis

mycket från tillvaron på Chalmers.

Religionen sätter sin prägel på det mesta.

– Det var böneutrop vid alla moskéer i

staden fem gånger om dagen. På universitetet

fanns också en moské. Den första

bönen börjar vid fyra på morgonen, så alla

går och lägger sig tidigt.

Helena, som inte alls är religiös, hamnade

i ett kompisgäng där det fanns både

hinduer, kristna och muslimer.

– Oavsett tro så umgicks alla med alla,

det var fantastiskt! Jag bar inte slöja och

det fanns inga krav på att jag skulle göra

det.

Under sin tid vid Chalmers har Helena

engagerat sig i föreningsliv och olika

fritidsaktiviteter. Här fanns inte mycket

sådant.

– På kvällarna gick vi på bio eller så satt

vi på någon restaurang och åt länge, mycket

mat, men ingen alkohol. På helgerna

gjorde vi utflykter till olika sevärdheter.

Då var det inte onormalt att vi åkte iväg

klockan sex på morgonen, de andra hade

då redan varit på morgonbönen.

– Bönerna är förövrigt mycket en social

grej. Det är där man träffar folk.

Helena var i Yogyakarta under början

av Ramadan. Efter maghrib, dagens fjärde

bön, är det vanligt med ett knytkalas.

– Det var som en månads julafton, säger

hon. Alla klär upp sig och på kvällen

går man tillsammans för att äta. Jag kan

förstå gemenskapen i det att de fastar och

STUDENTPROJEKTET

ber ihop och sedan har lite extra fest på

kvällen.

Hur var förhållandet mellan kvinnor

och män på skolan?

– Annorlunda, man visar ingen närhet

öppet, man går inte omkring och håller

varandra i handen. Men annars var folk

öppna och glada och nyfikna på oss och

Sverige. Vi blev positivt särbehandlade

och fick mycket uppmärksamhet. Folk på

gatan ville gärna fotografera sig med oss

för att sedan lägga upp bilderna på Facebook.

Det blev lite tröttsamt i längden.

Efter fyra månader återvände studenterna

till Sverige. Nu sitter Helena och

filar på sitt exjobb på Chalmers. Så snart

det är färdigt börjar hon arbeta på ett företag

i Göteborg som sysslar med processutveckling,

fjärran från Indonesiens

djungelträd.

FOTO PRIVAT

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 25


NYHETER

26 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

FOTO: PETER LLOYD

Hallå där,

TOMAS KÅBERGER, professor på Chalmers och sedan

ett år tillbaka ordförande i Japan Renewable Energy

Foundation.

Efter att ha stängt ner all kärnkraft efter Fukushimakatastrofen

har Japan i sommar återstartat två reaktorer.

Varför?

– Det officiella argumentet var att man annars inte

skulle klara elförsörjningen under sommarens högbelastningsperiod

med all luftkonditionering. Efteråt

har det dock visat sig att det skulle gått ändå. I

verkligheten finns ett annat argument som handlar

om att kärnkraftsbolagen inte kan skriva av tillgångar

motsvarande 500 miljarder kronor och att

bank- och finansargument är starka.

Vad händer nu med Japans omställning till ett kärnkraftsfritt

samhälle?

– Det är närmast omöjligt att förstå det politiska

spelet i Japan. Regeringar byts ofta, politiska partier

dyker upp och försvinner i en helt annan takt än i

Europa. Den nuvarande regeringen har anammat

något som liknar gammal svensk energipolitik. Man

ska stänga, men först öppna en massa reaktorer igen.

Du är själv valutan på nätet

E KOSTAR INGA PENGAR. Men Google, Facebook

och andra tjänster på nätet är förstås

inte gratis. Du betalar med dina personuppgifter.

Google omsatte förra året 38 miljarder dollar.

Facebook fyra. Pengarna kommer nästan uteslutande

från annonser, merparten personliga. Det

är därför informationen om vilka artiklar du läser,

vilka spotifylistor du lyssnar på och vilka saker du

”lajkar” är så mycket värd. Ju mer man vet om dig,

desto träffsäkrare reklam kan du serveras.

– I USA rekommenderar till exempel en hotellsajt

dyrare hotell till mac-användare eftersom de

anses mer köpstarka än pc-användare. Vad du har

för dator, operativsystem och webbläsare – allt syns,

säger Fredrik Alverén.

Han har skrivit boken Såld på nätet. Budskapet är

att inget där egentligen är gratis. Varje klick vi gör

registreras och på världens största marknadsplats

för data, Bluekai Exchange, säljs till exempel varje

dag 750 miljoner personuppgifter till högst bjudande.

Att ett företag som Amazon omsätter flera

miljarder på försäljning via personliga rekommendationer

(ryktet säger 35 procent av försäljningen)

må vara en sak, men hur kommer informationen

om oss att utnyttjas i förlängningen?

– Vad händer till exempel när nyheterna blir mer

riktade? Det är redan på gång. Därför är det hög tid

att lyfta de här frågorna nu, säger Fredrik Alverén.

Det är förstås bättre om vi blir medvetna vad som

pågår osynligt för ögat. Var står förresten kursen,

hur mycket är var och en värd ute på nätet?

– Bra fråga. Det finns undersökning som säger

att varje persons uppgifter är värda 36.000 dollar

per år för hundra av de cirka tre hundra annonsnätverk

som finns på nätet. Men den siffran ska

man ta med en nypa salt. Däremot är till exempel

Googles intäkter per användare och år 27 dollar

medan Facebooks är fem dollar.

Har den japanska folkopinionen också blivit mer positiv

till kärnkraft igen?

– Nej, det är snarare så att den blivit mer kritisk,

vilket är lite förvånande.

Varför är man mer kritisk?

– Dels tror jag det beror på att man ljög om att

man inte skulle klara av elförsörjningen, dels finns

en växande kritik mot hur kärnkraftsbolagen och

myndigheter hanterat själva olyckan. Det har varit

svårt för dem som drabbats att få ut ersättning.

Man gillar inte att radioaktiv mat späds ut och inte

att människor förväntas bo kvar i kontaminerade

områden utanför 20 km zonen.

Är det något speciellt som påverkat dig under året?

– Det har varit intressant att tala med ministrarna

som satt i regeringen vid tiden för katastrofen. De

känner sig svikna av kärnkraftsbolagen och sina

egna myndigheter. Först när reaktorerna läckte som

värst fick de reda vilka konsekvenserna skulle bli om

vinden skulle vända mot Tokyo. Varför hade ingen

berättat det för oss tidigare? undrar de. De trodde

städer 25 mil från reaktorer var säkra.

Lasse Nicklason


Vem vill du ge Gustav Dalén-medaljen?

Det har gått hundra år sedan Gustav Dalén

tilldelades Nobelpriset i fysik. En stor del av

prissumman Dalén fick skänkte han till de anställda

på industrigasbolaget Aga i form av en

extra veckolön. Dessutom instiftade han en

fond på Chalmers. En medalj, till hans minne,

instiftades 1948 och utdelas till personer som

avlagt examina vid Chalmers

– En medaljör skall i sitt yrkesliv ha verkat för

att utveckla ingenjörskonsten med nyfikenhet

och glöd, allt i Gustav Daléns anda. Alla som

är chalmerister kan föreslås och kandidaterna

Nu granskas Chalmers utbildningar

Förra året började Högskoleverket utvärdera

kvaliteten på alla svenska högskoleutbildningar.

Nu är det dags för utbildningarna inom arkitektur,

ingenjörs- och teknikvetenskap. I utvärderingsmodellen

spelar exjobben i många

fall en avgörande roll.

Skrev du ditt exjobb läsåret 2011/12? Då

kanske det ingår i Högskoleverkets kvalitetsutvärdering

och påverkar vilket omdöme din

utbildning får.

Chalmers ska i höst skicka upp till 800 exjobb

till ämneskunniga expertläsare som gran-

nomineras till klasserna Företagsledning, Akademisk

ledning, Forskning&Utveckling, Akademisk

forskning samt för insatser inom Populärvetenskap.

Givetvis skall nomineringen

följas av en motivering om varför just denna

kandidat är lämpad föräras den för Chalmerister

så åtråvärda medaljen, säger Mats Bergh,

sekreterare i medaljkommittén.

I samband med nobelprisjubiléet har du

som chalmersalumn möjlighet att nominera

en kandidat. Skicka dina förslag till:

mats.bergh@johannebergsciencepark.com

skar dem. Du kan vara lugn. Examensarbetena

kommer att avidentifieras och expertläsarna

kan inte överpröva ett godkänt exjobb.

Nästa sommar vet vi hur Chalmers klarar

kvalitetsutvärderingen. Får våra examina

mycket hög kvalitet, hög kvalitet eller bristande

kvalitet?

Mer information om resultaten finns på

Högskoleverkets webbplats i funktionen "Resultatsök"

som listar utbildningar, högskolor

och omdömen.

Se http://kvalitet.hsv.se/resultatsok

Radiatorstyrda värmepumpar

sparar energi

Elanvändningen för pumpdrift i fastigheter i

Sverige uppgår till cirka 1,5 procent av den totala

elanvändningen. Att använda så kallade

distribuerade pumpar – alltså små pumpar på

varje radiator – kan minska denna elenergianvändning

med cirka 70 procent. Det visar forskaren

Caroline Markusson i sin doktorsavhandling

”Efficiency of building related pump and

fan operation. Energy use and System design”,

framlagd vid Institutionen för energi och miljö,

Installationsteknik.

Ny typ av pappersfabrik

med chalmersteknik

Nu byggs den första LignoBoostfabriken i

Nordamerika av Domtar, som är en av världens

största papperstillverkare. Fabriken är

baserad på ny svensk teknologi och beräknas

stå färdig i början av 2013.

Bakom teknologin finns Hans Theliander,

professor i skogsindustriell kemiteknik på

Chalmers, och hans team. De har som första

forskargrupp i världen lyckats att separera

lignin med hög renhet och torrhalt. I denna

form är lignin en värdefull råvara med stor

potential inom massaindustrin. Den kan användas

till allt från bränsle till råvara för finkemikalieindustrin.

Styrkeområdenas pris

Christoph Langhammer, forskarassistent på Avdelningen

för kemisk fysik, får Styrkeområdenas

pris 2012. Han kombinerar lysande vetenskaplig

excellens med konkreta tekniska tillämpningar

och engagemang i gränsöverskridande utbildning.

Med priset vill Chalmers ledning uppmärksamma

en yngre forskare som arbetar med att

nyttiggöra kunskap och kompetens genom nytänkande

tillämpningar i samhälle eller företag.

Tillsammans med ett antal medarbetare

har Lanhammer utvecklat en teknik byggd på

nanoplasmonik, för att övervaka katalytiska

kemiska reaktioner. Det har givit upphov till

spinoff-företaget Insplorion där tekniken förfinats

och nu används för att optimera katalytiska

reaktioner, och därigenom bidrar till ett

mer hållbart samhälle.

NOTISER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 27


KÅRORDFÖRANDEN

Mitt år som

KÅRORDFÖRANDE

Vi söker upp före detta kårordföranden. Genom deras berättelser ser vi hur Chalmers

förändrats genom åren, men också vad en tid här kan leda till. Som ett avstamp för

serien har vi intervjuat två personer. Den senaste ordföranden, Emilia Liljeström och

den person som satt på posten femtio år före henne, Ulf Gustavsson. De har mycket

gemensamt, men det blir också tydligt att såväl Chalmers som kårarbetet förändrats.

Det som då fick skötas ideellt är idag ett arvoderat heltidsarbete och den snabba

direktdemokrati som dåtidens betydligt färre studenter kunde tillåta är idag ersatt av

valda ombud.

Text: Siri Reuterstrand Foto: Chalmers / Siri Reuterstrand

28 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

LF GUSTAVSSON BLEV utsedd till kårordförande

1961. När jag frågar varför just

han blev vald säger han att orsaken nog

var att han inte hade några problem med

att sticka ut och synas eller prata inför en grupp.

Bland annat för att han gjort lumpen som reservare.

Men ”egentligen började allt med att vi skulle

köpa en ubåt”.

DEN HISTORIEN ÄGDE RUM 1960. Ulf Gustavsson satt i

styrelsen för i sin kårsektion. Studenterna hade ett

eget rum att disponera som de ville, men en dag kom

direktiv om att de skulle bli tvungna att lämna det.

Chalmers var inne i en expansionsfas och rummet

behövdes för annat.

– Vi blev hänvisade till två små garderober. Vi

blev ju sura och började bråka, förstås.

Av en slump dök det samtidigt upp en annons i

Göteborgsposten där en ubåt var till salu. Marinen

skulle avyttra överflödig materiel.

Ulf Gustavsson och hans vänner samlade ihop en

stor grupp studenter som tillsammans åkte ut och

på chalmeristers vis undersökte det tilltänkta köpet.

Trehundra kronor löd budet.

– Sanslöst lågt förstås, men vi hade skrivit upp

det fint på en bit rullat papper. Det var max vad vi

kunde ta ur kårkassan utan att ha ett mötesbeslut.

Det blev inget köp, men uppenbarligen uppskattades

besöket, för två veckor senare fick studenterna,

av marinen, en lång ekplanka med ubåtens

namn, Svärdfisken, i tunga mässingsbokstäver.

– Den här historien i kombination med viss kandidattorka

gjorde att jag senare blev kårordförande,

tror jag, ler Ulf Gustavsson.

Precis som nu var det en heltidssysselsättning

att vara ordförande, men under den här tiden var

det inte som anställd.

– Man fick själv finansiera sitt år. Men det var

inte alls lika hårt som nu.

Att ordförandeskapet var värt ett extra studieår

tvekar inte Ulf Gustavsson om. Erfarenheterna han

skaffade sig av arbetsledning och annat har varit till

stor nytta för honom i arbetslivet.

– Det var det mest utvecklande året i mitt liv,

säger han och vill samtidigt passa på att uppmana

alla studenter att inte bara ha ögonen i böckerna.

– Bygg relationer! Det viktigaste är att utvecklas

som människa.

Det viktigaste beslut som togs under Ulf Gustavssons

år som ordförande var också det första han


FOTO JAN-OLOF YXELL

Ulf Gustavsson

klubbade. Ett historiskt beslut som gällde entreprenaden

på bygget av Chalmers första studenthem,

nära Mossen på Gibraltargatan.

– En enormt stor affär. Jag var alldeles svettig.

Det hela gick bra och 1963 stod studenthemmet

färdigt.

Själv bodde Ulf Gustavsson inackorderad under

sin studietid. En boendeform som han tycker

är underskattad och gärna vill slå ett slag för. Tillsammans

med Boplats Göteborg har han försökt

få chalmersalumner att öppna sina hem för dagens

studenter.

SER MAN TILLBAKA på Ulf Gustavssons nu långa arbetsliv

har det blivit många ledande poster efter

kårordförandeskapet. Troligen har erfarenheterna

av att odla goda relationer med polisen genom att

bjuda på cigarrer och att leda stormöten, som då

var högsta beslutande organ, varit till god nytta, på

alla dessa poster.

– Jag hade inte några fantastiska betyg när jag slutade

Chalmers, men jag hade erfarenheter av att

leda som blev till stor nytta, säger Ulf Gustavsson.

KÅRORDFÖRANDEN

Så gick det för Ulf Gustavsson, kårordförande 1961.

Utdrag ur hans CV:

Konsult EF – Ekonomisk Företagsledning

Organisationschef Energiverken

Ansvar stadskontoret för kommunens

kommunikationer och näringsliv

Ansvarig för Donationskampanjen Nya

Göteborgsoperan

Chef för Näringslivssekretariatet

Styrelsen för Göteborgs universitet

Vd Hasselbladsstiftelsen

Vd Teknikbrostiftelsen

Fortfarande aktiv, just nu organiserar han ett antal

workshops där chalmersforskare och praktiker möts

om idrottsforskning

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 29


KÅRORDFÖRANDEN

N KOPP FIKA I SOLEN på kårhuscafeet,

ett av sju företag ägda av Chalmers

studentkår. Emilia Liljeström

avslutade nyligen sitt år som

kårordförande och har ett års studier kvar

på kemiteknikprogrammet.

Tar inte kårarbetet väldigt mycket tid

från studierna? undrar jag.

– Självklart tar det mycket tid, men det

är min stora hobby och intresse. På Chalmers

finns vännerna, utbildningen, det

sociala, allt. Man går hem och sover ibland

bara.

MEN ATT VARA KÅRORDFÖRANDE eller att sitta i

kårledningen är ett heltidsarbete, fortsätter

hon. Man är arvoderad för det och gör

ett års studieuppehåll.

– Men varför just jag blev kårordförande,

det ska du nog fråga någon annan om

egentligen, skrattar hon. Efter att ha engagerat

mig i allt från arbetsmarknadsfrågor,

utbildningsfrågor och styrelsefrågor

på sektionsnivå ville jag anta utmaningen

att lägga studierna åt sidan ett år för att

driva och utveckla kåren på heltid.

– Utbildningen är ändå en av livets

största investeringar; ekonomiskt, socialt

och tidsmässigt, säger hon och fortsätter.

Kåren ska hjälpa till att se till att studen-

30 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

FOTO JAN-OLOF YXELL

Emilia Liljeström

terna får ut så mycket som möjligt av utbildningen

och det studiesociala. Det är

en sorts kvalitetssäkring som alla bör vara

intresserade av.

Ovanligt många engagerar sig inom Studentkåren

Chalmers. Ungefär hälften

av alla studenter deltar i något kårengagemang

under sin studietid. Delvis beror det

säkert på kårobligatoriet, som avskaffats på

de flesta andra universitet och högskolor,

men till stor del, tror Emilia Liljeström, beror

det på den viktiga sociala roll som kåren

spelar. Hon berättar om mottagningen av

de nya studenterna varje år som engagerar

cirka tvåtusen teknologer. En aktivitet som

omges av många myter.

– Det är väldigt tråkigt att det finns en

bild av att det skulle förekomma pennalism

och mobbing i samband med mottagningen.

För så är det verkligen inte, det är

motsatsen. Det handlar om att finna minst

en första vän.

Alla nya tilldelas en fadder, som ska

hjälpa den nyanlända att finna sig tillrätta

och att klara sin första tenta. Emilia Liljeström

säger att man inte ska förneka att

det säkert hänt saker historiskt, som skapat

ett dåligt rykte, men beklagar också att det

är så svårt att ändra allmänhetens bild.

Studentkåren arbetar med att förbättra

utbildningskvaliteten, har satsat mycket på

att ge hjälp och stöd till studenterna med exempelvis

studiemedelsrådgivning och kontakt

med framtida arbetsgivare. Men Emilia

Liljeström vill ändå betona att de viktigaste

frågorna och anledningen till att Studentkåren

en gång skapades är frågor om utbildningskvalitet

och studentinflytande.

Chalmers var först i Sverige med studentrepresentanter

i högskolestyrelsen

och det har alltid varit bra kontakt mellan

högskolans ledning och kårledningen.

TROTS DET HAR DET INTE FÖRRÄN i våras funnits

några skrivna riktlinjer för studentinflytande.

Men sådana lyckades Emilia Liljeström

och hennes medarbetare driva igenom.

– Vi fick också igenom att vi i framtiden

ska ha en studentrepresentantt i ledningsgruppen.

Vad tror hon då att det kommer att betyda

i framtiden, att ha varit ledare för en

så stor organisation?

– Det är en erfarenhet jag önskar att

fler kunde få. För mig har det påverkat

mitt framtida yrkesval eftersom att jag inte

enbart blir civilingenjör inom kemiteknik

utan också fått en utbildning i ledarskap,

styrelsearbete, ekonomi, projektledning

och mycket mer.


Han vill lyfta grundforskningen

Chalmers är känt för sin tillämpade forskning och täta samverkan med näringslivet.

Nu ska grundforskningen få högre status.

Börja träna på Fysiken!

Du vet väl om att du som är alumn eller anställd vid

Chalmers har rabatterat pris på Fysiken?

Multikort 274 kr/mån

Träna fritt på Kaserntorget,

Gibraltargatan och Klätterlabbet.

Combikort 253 kr/mån

Träna fritt på 2 av våra anläggningar.

Singlekort 232 kr/mån

Träna fritt på 1 av anläggningarna.

Priserna gäller autogiro 12 månader. Priserna gäller t.o.m. 31 dec 2012.

Vårt utbud

• Badminton

• Basket

• BODYBALANCE

• BODYCOMBAT

• BodyControl

• Bordtennis

• Challenge

• CrossFit

• CXWORX

www.fysiken.nu

• Cykel

• Dansklasser

• Funktionell Träning

• Gym

• Gympa

• Innebandy

• Innefotboll

• Klättring

• Krafttag

FOTO CHRISTER WIGERFELT

ANIEL PERSSON, teoretisk fysiker är

en av tretton unga forskarassistenter

som fick i uppgift att ge

ledningen input när satsningen

på styrkeområden skulle sjösättas.

Varför är det så viktigt att lyfta upp grundvetenskaperna?

– Det går inte att förutse när idéer plötsligt

blir användbara. Strategisk forskning

är ofta kortsiktig och anpassad till ekonomin.

Den är viktig men får inte bedrivas

på bekostnad av mer långsiktiga satsningar.

Varför har vi mobiltelefoner? Det var

inte för att Ericsson tänkte att vi behöver

dem, utan för att teknologin har utvecklats

under hundratals år i samklang med

grundläggande upptäckter inom fysiken.

Specialpris

för personal

och alumner

• Löpning

• Pilates

• Stepklasser

• TRX

• Vattengympa

• Volleyboll

• Yoga

William Chalmers testamente 1811

WILLIAM CHALMERS-FÖRELÄSNINGEN 2012

När entreprenörskapet

sätts i förarsätet

Chalmers entreprenörskolas okonventionella

tillvägagångs sätt har resulterat i Sveriges ledande

entreprenörs utbildning och uppstartsmiljö för innovationsbolag,

där många idag är snabbväxande gaseller.

Mats Lundqvist

Föreståndare Chalmers entreprenörsskola,

som i år firar 15-årsjubileum.

5 november kl 17.00

RunAn, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1

Ingen föranmälan. Fri entré. Välkomna!

Vad har ni gjort för att stärka grundforskningen

Chalmers?

– Det har tidigare talats om att lyfta

grundforskningen i samband med satsningen

på styrkeområden. Tiden var inte

mogen då, men nu har vi, i en av prorektor

Mats Viberg utsedd arbetsgrupp, skrivit

ett förslag.

Hur kommer er verksamhet att se ut?

– Forhoppningsvis skjuter Chalmers till

ett startkapital till en ny organisation. Då

kan vi skapa ett kansli, en hemsida, anställa

en sekreterare, arrangera events och

konferenser, samt bjuda hit spännande

forskare. Allt detta kan bli en plattform

för att förstärka grundforskningsmiljön.

Christer Wigerfelt

NYHETER

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 31


ALUMNEN

Från Vilnius till VOLVO

Text och foto: Lasse Nicklason

EN VACKRA SVENSKA FLAGGAN, förberedelser,

pengar och rena tillfälligheter.

Alla är de ingredienser

i historien om hur Donatas

Siaudinis från Vilnius hamnade på Volvo

i Göteborg.

– Jag var bra förberedd, säger Donatas

Siaudinis och förklarar vidare varför han

hamnat där han är:

– Nyckeln till framgång ligger någonstans

mellan förberedelser och tillfälligheter.

Som 18-åring hade han alls inga planer

på att flytta till Sverige eller ens lämna Litauen.

Siktet var inställt på en officerskarriär.

Som lovande basketspelare hade han

visat prov på ledarskapsförmåga – något

han kunde utveckla inom militären. Så när

en kompis tipsade om en rekryteringsannons

där litauiska försvarsmakten sökte

kadetter för utbildning på militärhögskola

i USA tog Donatas tillfället i akt.

Den fyraåriga utbildningen vid Coastgard

Academy i Connecticut krävde att

32 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

man valde en major i ett ”civilt ämne”.

Donatas bestämde sig för electrical engineering.

– Det var det mest utmanande och det

yrke som låg högst i lön.

Militärakademin var stentuff. Fem föreläsningar

om dagen plus ledarskapsutbildning

och allt det militära runt omkring

som måste göras. Kvällarna ägnades åt läxor

efter obligatorisk basketträning.

Efter avklarad bachelor var Donatas

förbunden att göra sex års militärtjänst i

Litauen. Men först ville han ta en master –

inte i USA, utan närmare hemlandet. Möjligheten

fanns tidigare, men tyvärr inte

längre. Donatas som redan sökt och kommit

in på masterprogrammet Embedded

electronics system design på Chalmers

bryter kontraktet, betalar tillbaka delar

av stipendiet och åker till Sverige. Varför?

– Först och främst var utbildningen gratis,

säger han först.

Sedan, aningen förläget:

– Min stora passion som liten pojke var

flaggor. Allra vackrast var den svenska.

Så jag höll på svenska fotbollslandslaget,

gillade Dolph Lundgren, Roxette och allt

som förknippades med Sverige. Jag brukade

säga dumma saker som att jag skulle

bli svensk när jag blev stor.

I Sverige är inte studietempot vad han

är van vid. Han har gott om tid över och

behöver dessutom ett jobb. Basketen blir

räddningen. Snart spelar han i Högsbo

baskets a-lag, tränar ett par juniorlag och

dömer matcher. Ett par år senare, 2010, är

mastern i hamn. Dags för ”riktigt” jobb.

Söker. Får inget.

Men så kommer det igen – tipset.

– Jag pluggade svenska på SFI och en ur

personalen berättade för mig om ett graduate

programme på Volvo Cars.

Efter ett år på elektroniksidan och ytterligare

ett med dieselmotorer står det

sedan någon månad tillbaka ”Leadership

Development Coordinator” på namnbrickan.

Cirkeln är sluten. Och Donatas

Saudinis är väldigt väl förberedd.


Bli del av Göteborgs

bästa mötesplats 2014!

Johanneberg Science Park erbjuder nya kontorslokaler med

ett attraktivt läge på Chalmersområdet i Göteborg, nära

centrala stan och intill rekreationsområde. Bli del av en

myllrande kunskapsmiljö med 2 900 universitetsanställda,

10 000 studenter, flera institut och över 1 000 personer i

140 företag. En dynamisk miljö där möten och samarbeten

uppstår när akademi, näringsliv och samhälle blandas.

I en första etapp skapar vi tillsammans med

Chalmersfastigheter AB:

• 8200 kvm med 430 kontorsplatser - inflyttning 2014/2015

• flexibla kontorsytor som anpassas efter era behov

• reception, konferensmöjligheter och restaurang

• Miljöbyggnad Guld: certifiering inom energianvändning,

inomhusmiljö och materialval

Johanneberg Science Park utvecklar samverkansmiljöer

som stärker regionens attraktivitet, konkurrenskraft och

tillväxtförmåga. Vår målsättning är att 5000 personer från

näringslivet är aktiva på området 2020.

Är du intresserad, kontakta:

Maria Ådahl - Open Arena Samhällsbyggnad

0721-810578, maria@johannebergsciencepark.com

www.johannebergsciencepark.com

ANNONS

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012 — 33


NYTT OM NAMN

CHRISTER SVÄRD (I91) utnämndes

i början av året till

Senior Vice President och ansvarig

för Volvos nya logistikbolag,

Logistics Services. Bolaget

är en sammanslagning

av nuvarande Volvo Logistics

samt logistikdelen av nuvarande

Volvo Parts.

ANDERS ERLANDSSON (A84)

är ny kontorschef på Tengboms

Göteborgskontor. Han

kommer närmast från Norconsult

där han har ansvarat

för affärsområdet ”Arkitektur

och samhällsplanering”.

LEIF ÖSTLING (M70) blir ny

chef för Volkswagenkoncernens

lastbilsverksamhet och

kommer då också att sitta

med i Volkswagens ledningsgrupp,

han lämnar tjänsten

som Scanias VD som han innehaft

i 16 år.

34 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

HANS LANDIN (M95) är ny

”vice president of business

advancement” på The Timken

Company I Ohio, USA. Bolaget

är en global tillverkare av högteknologiska

lager, legerade

stål och relaterade komponenter

och konstruktioner.

FREDRIK GOLDBECK-LÖVE

(I93) är ny chef för It-företaget

Knowit. Fredrik har specialkompetens

inom e-handel

och transportlösningar och var

tidigare vd i Schenker Privpak.

MONICA SVENNER (K78) har

under tio år arbetat i en rad bolag

och kommer närmast från

en ledande befattning på Atlas

Copco. Nu är hon ny vd vid

Damen Shiprepair Götaverken.

MICHAEL WALMERUD (V91)

är ny vd på Akademiska Hus.

Han kommer närmast från

Chalmers alumniblogg

Om Chalmers i allmänhet och

chalmerister i synnerhet

chalmersalumni.wordpress.com

konsultbolaget Projektgaranti

AB där han varit vd de senaste

sju åren.

PETER AXELBERG (E84) är

ny prefekt på Institutionen

Ingenjörshögskolan vid Högskolan

i Borås från den 1 augusti.

De senaste åren har han

varit näringslivschef i Alingsås

kommun och vd för Alingsås

Futurum.

MATTIAS MARKTIN, (I95) är

ny vd på verkstadsföretaget

Jonsson & Paulsson i Östersund.

Han kommer närmast från

Volvo Construction Equipment.

MIKAEL KUBISTA (KB88) är

vd och grundare för genteknikföretaget

Tataa Biocenter.

Nu är Tataa utsedd till ”Årets

pionjär i väst” av stiftelsen IFS.

Priset går till utlandsfödda entreprenörer

som lyckats utveckla

ett tillväxtföretag.

KRISTINA MJÖRNELL (V90)

är ny chef för Statens Provningsanstalts

(SP) affärsområde

Samhällsbyggnad. Kristina

har arbetat på SP i snart

åtta år främst med forskning

och utveckling av bland annat

energieffektivisering av byggnader

vid renovering och framtidens

trähusbyggande.

ERIK ARVEDSON (F05) blir

ny teknisk direktör på Valentin

& Byhr med ansvar för byråns

digitala projekt. Erik arbetade

tidigare som systemarkitekt,

speldesigner Creative Technologist.

Är du alumn och fått ny tjänst eller utmärkelse?

Skicka ditt tips och högupplöst bild till

chalmersmagasin@chalmers.se


Rektor Karin Markides

REKTOR HAR ORDET

Rätt inriktning på årets forsknings-

och innovationsproposition

mitten av oktober ska Sveriges nya

forsknings- och innovationsproposition

finnas i tryck. Det står klart

att den nya principen för att tilldela

resurser i högre grad än tidigare kräver

bevis på individuellt starka forskningsresultat

eller gränsöverskridande samverkan

kring samhällsutmaningar.

De fyra miljarder som nu läggs ut över

fyra år kommer att stärka Sverige på lång

sikt, men det finns också några orosmoln

i högskolepolitiken. Det kan sammanfattas

som en brist på systemtänk. Kraven

på kvalitet och på integrering av utbildning

med forskning och nyttiggörande

är efterlängtade men det borde finnas en

tydligare målbild för vår roll i samhället.

Jag skulle önska fler nydanande grepp att

frigöra talang hos ungdomar, och nya

sätt att stärka universitetens möjligheter

att med sina kompletterande styrkor lösa

samhällsutmaningar och sätta nya trender.

Glädjande nog står utbildning högt på

departementets agenda. Vi välkomnar de

extra studieplatser vi hoppas få och vi lägger

ner mycket kraft på att komma väl ut i,

och därmed gynnas av, den utvärdering av

utbildning som nu pågår och som kommer

att leda till omfördelning av studieplatser.

Ett av de mest intressanta förslagen i

forskningsproppen är förstås att de fria

basresurserna, dvs de statliga medel som

vi själva fritt fördelar inom vår verksamhet,

ökar. Riktade satsningar till flera områden

finns också, bland annat till Life Science

i form av ”SciLifeLab” – ett vetenskapligt

centrum för storskaliga gen- och proteinstudier.

Den koordinerande rollen kommer

att ligga i Stockholm/Uppsala men det

är fortfarande otydligt om anläggningen

kommer att vara en resurs för hela Sverige

eller en huvudnod i ett samordnat nationellt

centrum av profilerade vetenskapliga

centra. Chalmers förordar det senare eftersom

Chalmers styrka inom Life Science

Engineering därigenom kan få en god utveckling.

De stora forsknings-infrastrukturerna

ESS och Max IV, för multidisciplinär

forskning inom materialforskning,

får också extra resurser med ett direktiv

att de tillsammans bör hanteras som en

nationell anläggning. Chalmers forskare

och samarbetspartners förväntas använda

anläggningen i hög grad. Slutligen görs

en rad olika satsningar på nyttiggörandet

vilket tyder på att utbildningsdeparetmentet

avser att ge universiteten goda

förutsättningar att leva upp till sitt uppdrag

att integrera utbildning, forskning

och innovation.

Ledorden i årets forskningspropp passar

alltså Chalmers väl med fokus på långsiktighet,

frihet och individen samt ökat

risktagande och kvalitet. Goda villkor

för forskningen ska ge ökad nytta för

näringsliv och samhälle.

FOTO: JAN-OLOF YXELL

Nästa nummer kommer i

december 2012

Du är en del av Chalmers

nätverk, håll kontakten med

Chalmers och andra chalmerister

– uppdatera dina uppgifter på

www.chalmers.se/alumni

Om du vill följa Chalmers

utveckling, besök Chalmers

webben: www.chalmers.se

Adress

Chalmers magasin

412 96 Göteborg

Du kan även läsa Chalmers

magasin på webben:

www.chalmers.se/

chalmersmagasin


POSTTIDNING B

Avs. Chalmers Magasin

Chalmers tekniska högskola

Kommunikation och marknad

412 96 Göteborg

EFMD

36 — CHALMERS MAGASIN, NR 3. 2012

ASIAN PARTNERS

Executive

MBA

Internationell chefsutbildning med asienfokus.

Deltid över 21 månader. Start i oktober varje år.

www.handels.gu.se/emba

031 786 13 83

More magazines by this user
Similar magazines