Professionellt brev

distans.hkr.se

Professionellt brev

2 03-11-17

Inledning

Läraren hade glömt att boka datasalen, så vi kunde inte göra något under hela

projektveckan... det var slöseri med tid, berättar en 13-årig pojke i en intervju om klassens

arbete under en veckas projektarbete, och tillägger, att det enda eleverna kunde göra i skolan

var att läsa lite, prata med varandra och vänta på att få gå hem från skolan, så de kunde sätta

igång med att arbeta på datorn och internet hemma.

När barn som är vana vid att använda datorn och internet i sin vardag utanför skolan inte kan

göra det i skolan, vid t.ex. projektarbete, större inlämningsuppgifter mm, så slutar de ofta att

arbeta, eftersom de tycker att det är slöseri med tid att sitta och skriva för hand i skolan.

Ovanstående intervju ägde rum i samband med projektet Børns opvækst med interaktive medier

– i et fremtidsperspektiv (Barns uppväxt med interaktiva medier – i ett

framtidsperspektiv) med bidrag från Statens Humanistiske Forskningsråd. Projektet startade

1997 och avslutades vid utgången av 2002. Undersökningen omfattar 7-15-åringars

användning av dator, internet, mobiltelefon och digitalkamera i vardagslivet. i

I Danmark ska IT integreras i skolans alla ämnen. Från politiskt håll har det under det senaste

årtiondet satsats på kompetensutveckling av lärare samt att öka antalet datorer i skolan.Under

de senaste åren har eleverna tillgång till datorer och internet hemma ökat, vilket har inneburit

att de har ökat sin förmåga att använda digitala medier. Förmågan skiljer sig mellan eleverna.

En del barn använder sällan dessa medier, medan andra har en kompetens som överstiger

många vuxnas. I undersökningen Børns opvækst med interaktive medier – i et

fremtidsperspektiv (Barns uppväxt med interaktiva medier – i ett framtidsperspektiv)

framhöll många av föräldrarna som ingick i undersökningen att de ofta frågade sina äldre

barn när det var något de undrade över i sin egen användning av datorn och internet. I ett

samlat perspektiv så utgör elevernas kompetens i användningen av digitala medier en resurs

som inte alls tas tillvara i skolan. Mot den bakgrunden ställdes den fråga som är

utgångspunkten för denna artikel. Hur kan elevernas digitala och virtuella kompetenser

användas i skolans undervisning och lärprocesser?

Artikeln kommer i huvudsak att utgå från ovanstående projekt, där man särskilt ser på den

äldre delen av elevgruppen, eftersom det är först och främst de som använder internet. Först

kommer projektets teori och metod att beskrivas, varefter de två huvudsakliga slutsatserna

tas upp. Därnäst fokuseras på barns digitala och virtuella kompetenser, vilka omfattar

förmågan att söka information, strukturera och bygga upp kunskap, att kunna kommunicera

online, att etablera sociala kontakter, ingå i virtuella miljöer och utföra handlingar simultant.

Dessa kompetenser relateras till skolkontexten och de hinder som finns där; nämligen

lärandemiljön och lärarrollen.

15