Professionellt brev

distans.hkr.se

Professionellt brev

3 03-11-17

Teori och metod

Undersökningen är medieetnografisk, med fokus på barns användning av digitala medier i

sitt vardagsliv, och där medierna ses i relation till barnens övriga mediebruk och aktiviteter.

Undersökningen är kvalitativ och forskningsmetoden är i huvudsak baserad på observation,

djupintervjuer och upprepade intervjuer med barn. I relation till detta ingår också i begränsad

omfattning några kvantitativa undersökningar. Det ingår också i mindre omfattning

intervjuer med föräldrar, pedagoger och lärare, men barnperspektivet har varit styrande,

vilket innebär att barnen har varit den primära källan till information.

Den teoretiska grunden för projekten baseras på antropologiskt inspirerade barnkulturteorier

med fokus på betydelseskapande utifråns barns perspektiv, samt på de relationer som uppstår

mellan barn, barn och vuxna samt barn och ting. Betydelseblivandet är en både individuell

och social process, och den äger rum inom det enskilda barnet som hela tiden reflekterar och

bygger sin förståelse i samspelet dels med andra barn och vuxna och dels med de ting som

ingår i dess sociala och kulturella mönster. Vidare utgås ifrån nyare sociologiska studier av

barndom (Janes, Jenks och Prout 1999). Att rikta blicken mot de mönster som uppstår när

barn interagerar med varandra ger en annan syn på barnet än den psykologiska. De kan inte

bara ses som psykologiska individer i skolsammanhang när det gäller att anpassa

undervisningen efter utvecklingspsykologins faser. Det antropologiska synsättet sätter fokus

på barns relationer med varandra, på barns och vuxnas relationer och på de föremål som

ingår i deras kultur, för att se vad som sker i de möten som uppstår. Med andra ord sätts

fokus på mönster av relationer och möten. (Hastrup och Ramløv 1989).

Digitalitet, virtualitet och fritid

Två huvudsakliga slutledningar påvisas av forskningsprojektet: 1) Barn lär sig i första hand

att använda dator, internet och mobiltelefon av andra barn och genom att experimentera, och

2) Barn lever i både fysiska och virtuella rum.

Projektet visar att barn först och främst använder de digitala medierna på fritiden. Det verkar

också vara på fritiden som de flesta skaffar sig sin huvudsakliga erfarenhet av digitala

medier. Vissa barn använder datorn en hel del i skolan, speciellt tillsammans med de lärare

som är särskilt intresserade av att datorn används i elevernas lärprocesser. Då utvecklar de

ofta förmågan att använda olika program och internet. För huvuddelen av barnen i

undersökningen gäller att de inte använder datorn särskilt mycket i skolan, utan att deras

kompetens i att använda digitala medier utvecklas dels i sociala processer med andra barn,

och dels genom att experimentera med internet och särksilt intressanta dataprogram..

15

More magazines by this user
Similar magazines