Professionellt brev

distans.hkr.se

Professionellt brev

7 03-11-17

Söka information

I projektet har vi frågat eleverna vad de gör när de har projektarbete i skolan. Nästan

alla svarar att de går ut på nätet för att se vad de kan hitta. Detta visar att internet är en

möjlighet som barn är mycket medvetna om när de ska söka information. Biblioteket

nämns av många som en sekundär möjlighet vid informationssökning. Förutom att söka

information till skolarbeten, vilket alltså är mycket utbrett bland eleverna, så söker de

information om sina privata intressen, såsom musikgrupper och sportklubbar. De har

ofta några favoritsajter som de besöker, därför att dessa tillgodoser deras intressen. Ofta

fär de webbadresser av andra barn t.ex. tips rörande ett speciellt ämnesområde eller en

häftig hemsida med olika aktiveter.

Bygga och dela kunskap

Barnens har i sin uppväxt med datorer och internet utvecklat olika former av lärande

som fungerar när de ska bygga och dela kunskap med varandra, t.ex. om hur ett spel

fungerar, hur man chattar eller hur man går med i en nyhetsgrupp.

När barn i olika åldrar är tillsammans så kommer deras egna barnkulturella

organistionshierarkier att fungera som lärandehierarkier, där de yngre lär av de äldre,

eller de oerfarna lär av dem med erfarenhet. Jean Lave och Etienne Wenger använder

begreppet legitimt perifert deltagande, när man långsamt inskolas i gemenskapen (Lave

och Wenger 1991). Detta begreppp är relaterat till lärlingssystemet., där lärandet sker i

relationen mellan mästare och lärling. I barnens eget organiserande kan man se

beröringspunkter med detta legitima perifera deltagande, men med den stora skillnaden

att organiserandet äger rum i barnens egen kultur, där de själva väljer om de ska vara

med eller inte. Barnen etablerar och kopplar upp sig mot dessa lärandehierarkier, vilka

kan vara mer eller mindre löst organiserade, för att de upptäcker att det är ett sätt att

lära, där lyssnandet, härmandet och samtalet är ett led i processen.

När barn använder datorn är det ofta tillsammans med andra barn, då de t.ex. spelar ett

spel tillsammans, och där då lärandet är del av gemenskapen. Denna gemenskap kan äga

rum i det fysiska rummet men också i virtuella rum. Även om Wenger (1998)

ursprungligen inte ägnat sig åt gemenskaper i virtuella rum synes hans teori om

”praktikgemenskaper” (praksisfællesskaber) ändå vara tillämplig på virtuella

gemenskaper, i vilka lärande äger rum. I barnens online-aktiviteter sker en fortlöpande

förhandling, som är en gemensam tolkning och förståelse av den situation och process

som barnen befinner sig i. Det är ett ömsesidigt engagemang när de litar på, använder

och är beroende av varandras kompetenser t.ex. i online-spel när det handlar om att

klara sig i kamp mot en annan klan eller grupp. Den gemensamma uppgiften ger upphov

till fortlöpande samtal när det gemensamma målet ska bestämmas. Inom denna

gemenskap utvecklar deltagarna ett gemensamt handlingsmönster med överenskommen

vokabulär och rutiner, vilket blir en del av deras kommunikation. Det kan ofta röra sig

om en långvarig gemenskap, där deltagarna möts flera gånger i veckan i samma spel och

i samma klan, och där denna lärandegemenskap är en integrerad del.

15

More magazines by this user
Similar magazines