1 - Högskolan Kristianstad

distans.hkr.se

1 - Högskolan Kristianstad

Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att

använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en

pilotstudie

Abstrakt

Pernilla Granklint Enochson

Högskolan Kristianstad, FontD

pernilla.enochson@mna.hkr.se

I den allmänna debatten och i skolan talas det om vikten av att sköta vår hälsa. Det poängteras

att vi skall tänka på vad vi tillför våra kroppar, i form av föda. Eleverna i svensk grundskolan

läser oftast en relativt stor kurs i humanfysiologi, födoämneskemi (kolets kemi) och

födoämneskunskap i hemkunskapen. Den beforskade kunskap som finns angående elevers

uppfattningar är främst gjord på elever upp till 12 år och då främst i England. Min studie

kommer därför att fokusera på 15 åriga elever i svensk skola och deras kunskaper. Jag

kommer också att studera vad elevernas kunskaper ger för konsekvenser för deras handlande

när det gäller hälsofrågor. Studien skall göras som en ”case study” med hjälp av enkäter och

intervjuer.

Introduktion

Elevers förståelse om kroppens funktioner är relativt välundersökt. Det verkar som om

eleverna upplever kroppen som en mystisk artefakt vars funktion de har många olika

föreställningar om dess funktion. Det som är intressant är att trots att eleverna har svag

kunskap om kroppens funktion, så har de desto mer kunskaper om hur man på ett bra sätt

skall sköta och underhålla sin kropp för att den skall må så bra som möjligt. Det organsystem

som eleverna främst känner till är matspjälkningsorganen. Men hur elever reagerar i sin

kunskap och sin handling när det gäller att koppla samman hälsa med kunskaper om kroppens

funktion är inte speciellt välundersökt. Elevernas kunskaper om smärtstillande läkemedel och

hur det tas upp i kroppen är också mindre undersökta.

Kursplanerna i biologi samt hem- och konsumentkunskap framgår det tydligt att hälsofrågor

skall ingå i undervisningen. I biologins kursplan finns också krav på att eleverna skall ha


kännedom om organ och organsystem i människokroppen samt även kännedom om cellens

funktion. Detta skall eleverna skall ha tillgodogjort sig då de går ut år nio.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka kunskaper eleverna har om människokroppens

funktion, samt hur eleverna tolkar denna kunskapen om den sätts in i ett nytt sammanhang

med avseende på deras egen hälsa.

Studier om elevers kunskap om organsystem och hälsa

Organsystem

Vad de gäller elevers kunskaper när det gäller olika organsystem finns det en del gjort i

forsknings hänseende. Reiss et al (2002) har gjort en studie i flera länder där man studerat hur

elever tror de ser ut inuti. Eleverna har varit sju och femton år gamla. De ombads att rita en

kropp och därefter rita hur de såg ut inuti. De generella slutsatser man kan dra utifrån de olika

ländernas resultat är att matspjälkningsorganen, gasutbytet och skelettet var de strukturer som

eleverna bäst kände till. Ganska få elever nämnde muskler, endokrina körtlarna, och

cirkulationssystemet.

Elevers förståelse av skelettets byggnad kartlades av Tunncliffe och Reiss (1999) då elever

mellan 4 och 20 års ålder ombads att rita skeletten i en fisk, fågel, råtta och människa

(eleverna hade olika modeller eller levande djur framför sig). De hade större kunskap om det

mänskliga skelettet än djurens skelettuppbyggnad. Det var ganska svårt för eleverna att

beskriva djurskelett förutom när det gäller råttor. Då var kunskapen betydligt större. En

förklaring till att kunskapen om speciellt råttskelettet kan vara att dess skelett visas mer i

tecknade serier än andra djur (Tunnicliffe and Reiss, 1999).

Ett annat organsystem som eleverna också kände till är matspjälknings system. 25 elever från

England av en ålder av tio år fick förklara vad som händer när maten transporteras genom

kroppen och vad som händer med själva maten. Sju av dessa elever hade någon

förståelse/kunskap angående att det är två separata system för fast föda och vätska. Det var

inget barn som gav några indikationer på att de hade kunskap om att det är kemisk

nedbrytning involverad i matspjälkningen för att näringen skall bli till nytta i cellerna. Så

många elever som 18 trodde att kroppen kunde separera maten i två delar, nyttig och onyttig


mat. Med lite hjälp av läraren förstod eleverna att maten måste brytas ner i mindre delar. De

flesta eleverna (14) hade uppfattningen att blodsystemet måste vara involverat i processen för

upptag och transport av näringen. Det var bara en elev i undersökningen som inte hade klart

för sig att analöppningen hände ihop med övriga matspjälkningssystemet (Rowland, 2004).

Hälsa

Det har gjorts en jämförande studie mellan Sverige och England där man undersökte vad

eleverna ansåg vad ”god hälsa” var och hur man kunde uppnå ”god hälsa”. De allra flesta

eleverna i båda länderna ansåg att hälsosam mat och motion var förutsättningar för att nå en

god hälsostatus (Turner et al 1999). Det verkar som eleverna relaterar god hälsa till fysisk

hälsa. De relaterar sällan till psykisk eller social hälsa (Turner et al 1997). En studie med

elever mellan fem och tolv år i London (England) visade även att elever kunde klassificera

mat i olika grupper. Den vanligaste gruppindelningen var frukt och/eller grönsaker kontra

annan mat (Turner, 1997).

Det är relativt vanlig uppfattning hos elever att vitaminer i form av tabletter och dylikt är bra

för deras hälsa. Vitaminer nämns exempelvis oftare än fibrer och proteiner. En tredjedel av

eleverna beskrev att vitaminer var bra för hälsan men bara en minoritet av dessa visste att

vitaminer fanns naturligt i maten (Turner, 1997). När det gäller fett i maten anser de flesta

eleverna i en studie bland elever i tio och elvaårsåldern i England och Grekland, att fett var

skadligt för hälsan. Det som dock inte framkom i denna undersökning är om eleverna också

känner till att ett visst fettintag är nyttigt. Eleverna pratade ofta om fettet i ”rött” kött som

exempelvis bacon där fettet syns och det är lätt att skära bort. Olivolja och andra sorter av olja

såg eleverna inte som fett. Många elever trodde inte ens att det fanns fett i oljor och det är

möjligt att eleverna inte associera flytande vätska till fett (Turner et al 1997). En vanlig åsikt

var att mat som innehåller fett inte innehåller vitaminer. Konsekvensen av detta resonemang

är att eleverna anser att frukt innehåller mer vitaminer än de egentligen gör medan de anser att

kött och fisk innehåller mindre vitaminer än de i realiteten gör. Problemet för eleverna är att

förklara hur det förhåller sig med mjölk, eftersom eleverna vet att mjölk är nyttigt men att det

samtidigt innehåller fett. Det finns också en uppfattning bland barn att mat som är tillrett i fett

innehåller mindre mängd av vitaminer än vid annan tillagning (Turner et al 1997).

Barn med olika allvarligare sjukdomar exempelvis diabetes hade bättre kunskaper om

näringsämnena i maten än deras jämnåriga. Eleverna med sjukdomshistoria kunde lättare dela

in maten i födoämnen som har mer av fett, salt eller socker i sig (Turner, 1997).


Hunger visade sig inte vara ett argument för att äta hos de flesta barnen. Men de anser ändå att

det är nödvändig att äta för att leva, växa mm. Flera av de unga eleverna åt för att deras

föräldrar sa att det var bra för dem att äta. När det gäller sötsaker visade det sig att redan vid

sex års ålder vet barn att man bara skall äta godis i liten mängd (Turner, 1997).

Information och kunskap om mat och hälsa visade sig främst komma från föräldrarna och då

speciellt mödrarna (Turner et al 1997).

Elevers lärande

Min erfarenhet som lärare (15 år) på grundskolans år 6-9 är att det är av största vikt att

diskutera med eleverna. Syftet med diskussionerna har alltid varit att eleverna skall få tillfälle

att med egna ord formulera begreppen och att sätta in kunskapen i ett för eleverna begripligt

sammanhang. Enligt Bakhtin uppstår kunskap i interaktion med andra då främst i dialog med

andra (Dyste, 2001). Detta medför att elever kan via att föra dialog med lärare föräldrar och

andra att få sin kunskap befäst. Dialogen har också en central betydelse för Vygotskys (1999)

resonemang att en elev kan nå längre i sin kunskap om man får hjälp av en utomstående

individ exempelvis lärare. Då kan eleven tillskansa sig ny kunskap och lägga denna till sin

gamla föreställning och därmed nå en större grad av förståelse. Zuckerman (2003) har

beskrivit Vygotskys tankebanor angående elevers oberoende lärande i två steg: a)

Interpsykologiskt oberoende, är ett sätt att manifestera förmågan för att eleven inser att den

skall söka kunskap hos en expert. b) Intrapsykologiskt oberoende, manifestera förmågan för

eleven att utföra uppgiften utan yttre hjälp.

Enligt min egenerfarenhet så det ligger ett stort ansvar på lärarna att levandegör kunskapen.

Metod och genomförande

Först gjordes en enkät som eleverna svarade på. Enkäten användes för att kartlägga deras

kunnande om organsystem. Syftet var att få en översikt över elevernas kunnande och i viss

mån kunna relatera elevernas svar till Reiss och Rowlands studier.

Enkäten utgjorde grunden vid intervjuerna men fokuseringen låg då på deras hälsouppfattning

kontra deras svar på enkäten.

Genomförande

Studien är genomförd i två skolor med en deltagande klass per skola. Elevstudien

genomfördes på vårterminen under deras nionde skolår (16-åringar). Ur klasserna togs sedan


tio elever ut för att delta i enkätstudien. Samtliga elever hade fått ett misivbrev att ta hem till

målsmännen. I brevet informerades om syftet med studien och att jag kommer att använde

mig av enkät och intervjuer samt att deltagandet var frivilligt.

Vid genomförandet av studien fick eleverna tre enkäter med en skissad kropp. De ombads att

på de tre olika papper visa vad som händer i kroppen när man äter en smörgås, dricker ett glas

vatten, äter en tablett Alvedon/Ipren. Vid en av skolan intervjuades sedan eleverna enskilt

senare samma dag.

Beskrivning av orterna

Två skolor deltog i undersökningen. De är båda traditionella ”högstadier” och är belägna i

Sydsverige. Båda orterna har ca 6000 invånare. Drygt 1/10 av familjerna har

invandrarbakgrund (enligt migrationsverkets definition) i de båda samhällena (Kommunfakta

2004). I ena samhället har 65 % av föräldragenerationen eftergymnasiala studier medan i det

andra samhället har siffra 20 % eftergymnasiala studier (Kommunfakta 2005).

Detta är en pilotstudie som utgör grund för en kommande större studie. Preliminära resultat

från denna studie kommer att redovisas på Rikskonferensen i ämnesdidaktik 4-5/5 i

Kristianstad

Referenser

Dysthe, O. (2001). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. Dialog, samspel och lärande.

Dysthe O. (red.) Studentlitteratur, Lund.

Kommunfakta (2004) hppt://www.scb.se, SCB, befolkningsstatistik

Kommunfakta (2005) hppt://www.scb.se, SCB, utbildningsregistret

Tunnicliffe S. and Reiss M. (1999). Students' Understandings about Animal Skeletons.

International Journal of Science Education; vol. 21(11), ss1187-1200

Rowlands, M. (2004) What do children think happens to the food they eat?


Journal of Biological Education; Autumn2004, Vol. 38 (4), ss.167-171

Reiss, Michael J; Tunnicliffe, Sue Dale; Andersen, Annemarie Moller; Bartoszeck, Amauri;

Carvalho, Graca S.; Chen, Shao-Yer; Jarman, Ruth; Jonsson, Stefan; Manokore, Viola;

Marchenko, Natalya; Mulemwa, Jane; Novikova, Tatyana; Otuka, Jim; Teppa, Sonia; Van

Rooy, Wilhelmina (2002)An international study of young people's drawings of what is inside

themselves. Journal of Biological Education; Vol. 36 (2), ss. 58-64

Reiss, Michael and Tunnicliffe, Sue Dale (2000) Students´ understanding about organs and

organ systems in different animals. Proceeding of III Conference of European Resarchera in

Didactic of Biology. September 27th – October 1 st 2000. Santiago de Compostela (Spain),

ss.113-125.

Turner S., Öberg K., Unnerstad G. (1999) Biology and health Education. European Journal of

Education, Vol. 22 (1), ss 89-100.

Turner S., McLellan-Arnold B., Levison R., Dowler E., Donkin A., Stevenson S. (1998)

Mapping access to food in deprived areas: An educational perspective. Proceedings of the

second conference of European researchers in didaktik of biology, University of Göteborg,

November 18- 22, 1998

Turner S. (1997) Children’s understanding of food and health in primary classrooms.

International Journal of Science Education; Vol.19 (5), ss. 491-508

Turner S., Zimvrakaki H., Athanasiou K. (1997) Investigating childrens´s ideas about fat

consumption and health: a comparative study. Health education journal; Vol. 56 (4), ss. 329-

339

Vygotskij L. (1999) Tänkande och språk. Diablos AB Göteborg.

Zuckerman G. (2003) The learning activity in the first years of schooling. red. Kozulin,

Gindis, Ageyev, Miller.Vygotsky´s educational theory in cultural context. Cambridge

University press.

More magazines by this user
Similar magazines