Utkast till högskolans nya IKT-plan - Högskolan Kristianstad

distans.hkr.se

Utkast till högskolans nya IKT-plan - Högskolan Kristianstad

IKT Plan Lärarutbildningen Högskolan Kristianstad

IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad

Inledning:

Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av IKTplanen, integration,

progression och digital kompetens. Integration innebär att alla moment som finns upptagna i

IKTplanen också skall användas inom moment i lärarutbildningarna där det utgör en naturlig

del, pedagogiskt/didaktiskt eller ämnesmässigt.. Det skall finnas en tydlig progressionen inom

området IKT genom hela lärarutbildningen. Digital kompetens innebär att studenterna efter

genomgången lärarutbildning vid Högskolan Kristianstad skall kunna gå ut i sitt kommande

yrkesliv och vara förberedda på de krav på användande och tänkande kring digital teknik som

ställs på en lärare i det moderna samhället.

IKT - planen för lärarutbildningarna vi Högskolan Kristianstad är skriven utifrån

styrdokument och andra politiska dokument som reglerar och drar upp riktlinjer kring på

vilket sätt modern informations och kommunikationsteknik skall användas och utvecklas

inom lärarutbildningar i Sverige.

Idag kopplas ofta informations- och kommunikations tekniken ihop med mediebegreppet.

Därför används ibland termen MIKT (medie-, informations- och kommunikationsteknik i

stället för det traditionella IT- eller IKT-begreppet. Vi har dock i detta skede valt att hålla fast

vid IKT begreppet eftersom vi menar att den definition av IKT vi ger inbegriper även

medieaspekter.

IKTplanen för lärarutbildningarna berör många olika områden som är sammanflätade med

varandra. Planen illustreras med följande bild.

Program/verktygs

aspekt

(Möte med ett antal

programvaror där

kunskapen successivt

fördjupas)

Innehållsaspekt

(Tekniker, program,

metoder och resurser

som är specifika för ett

visst ämnesinnehåll)

Pedagogisk/

didaktisk aspekt

(På vilket sätt tekniken

stöder lärande)

Samhälls spår

(Det uppdrag som finns

kring IKT i

lärarutbildningarna.

Teorier kring IKT och

samhällsförändring)

Kompetens spår

(De olika kompetenser en

färdig lärare behöver

fördjupas under

utbildningen.)

Utkast 2005-01-26

Vetenskaps spår

(De studerande

introduceras successivt i

tekniker som kan vara till

stöd i en vetenskaplig

process.)

VFU spår

(Varje VFU period

innehåller konkreta

uppgifter som avspeglar

de delar i IKT-planen

som föregår VFUn)


IKT Plan Lärarutbildningen Högskolan Kristianstad

Utvecklingen av studenternas kompetens att hantera olika typer av applikationer, deras

förmåga att göra pedagogiska/didaktiska analyser av tekniken och dess koppling till det

direkta kursinnehållet utgör de grundläggande aspekterna. Dessa skall hela tiden ställas mot

frågor om IKT i ett samhällsperspektiv, vilka kompetenser en färdig lärare behöver inom

området, samt hur tekniken kan vara ett stöd i det vetenskapliga arbetet. En väsentlig del av

studenternas utveckling inom området kommer att ske i den verksamhetsförlagda delen av

utbildningen.

IKT-Planens genomförande

Lärarutbildningen är uppbyggd kring tre olika block, det allmänna utbildningsområdet,

inriktningar och specialiseringar. Planen följer detta upplägg och beskriver vilka moment som

skall ingå inom varje block.

IKT-planen skall betraktas som ett underlag när kursplaner skrivs. Detta innebär att de olika

momenten i planen skall anpassas till kursernas innehåll. Examinationen av alla IKT moment

skall utgå från de olika aspekter och spår som beskrivs i den inledande figuren. Detta kan ske

som en integrerad del av kurserna eller separat.

Det är dock viktigt att betona utvecklingen av studenternas digitala kompetens som en helhet

vilken successivt utvecklas genom hela lärarutbildningen. Eftersom studenterna läser kurserna

i olika ordning måste planens innehåll också anpassas så att progressionen för den enskilde

studenten blir tydlig.

IKT i det allmänna utbildningsområdet

Det allmänna utbildningsområdet är uppdelat i tre olika kurser. Enligt den normala

studiegången läses AU 1 i början av utbildningen, AU 2 i mitten och AU 3 mot slutet. IKTplanen

bygger på att studenterna läser AU 1 som första kurs i lärarutbildningen. Anpassningar

kan komma att bli nödvändiga för studenter som följer en annan studieordning.

AU 1

IKT inom AU 1 innebär bland annat det inledande mötet med ett antal program. Här listas

också vad studenten skall behärska efter AU 1. Dessa kompetenser redovisas i samband med

annat arbete inom kursen. Examinationen sker dock inom en delkurs, lämpligen

introduktionskursen. Det åligger kursansvariga att utforma undervisningen så att momenten

prövas och att rapportera resultaten till examinerande lärare.

Innehåll:

1) Introduktion kring högskolans nätverk

2) Introduktion kring First Class

3) Introduktion till VFU portalen

Program:

4) Ordbehandlingsprogram

a) Att kunna skriva

b) Att kunna infoga bilder

c) Enkel formatering

5) Kalkylprogram

a) Att förstå programmet

b) Enkel statistik

c) Diagramhantering

6) Presentationsprogram

a) Att kunna göra en enkel

presentation

Utkast 2005-01-26

7) E-post hantering

a) Att kunna skicka

b) Att kunna ta emot och spara bilagor

c) Att bifoga filer

d) Att öppna bifogade filer

8) Webb hantering

a) Att kunna ta sig till en angiven

adress

b) Enkel sökning

c) Hämta filer och bilder


IKT Plan Lärarutbildningen Högskolan Kristianstad

Alla program introduceras ur ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv där också tekniken i

undervisningen problematiseras.

En del studenter har redan dessa grundläggande kompetenser när de startar utbildningen. De

som inte har dessa kompetenser skall erbjudas utbildning kring dessa. Det åligger lagledarna,

att inom lagen, organisera en sådan utbildning. Studenter kan fungera som mentorer.

Två fristående föreläsningar kopplas till innehållet i delkurserna.

A. Kritiskt tänkande och källkritik

B. Etiska frågor/copyright och juridik.

Dessa föreläsningar beställs och läggs in där det passar bäst i förhållande till delkursernas

innehåll.

En introduktion till IKT i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen görs under AU 1.

En del blir i introduktionen av VFU portalen. Lärarutbildarna på högskolan ansvarar för att

digital kommunikation blir en naturlig del av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

Studenterna skall också uppmanas/visas på möjligheterna att föra pedagogiskt/didaktiska

diskussioner med lärarutbildare och kurskamrater via digital kommunikation.

Lagledarna som nyckelpersoner har det övergripande ansvaret för att de kompetenser

studenterna skall besitta introduceras och bearbetas på ett naturligt sätt under kursens gång.

AU 2

Inom AU2 sker en successiv fördjupning av studentens programkompetenser med inriktning

mot vad som behövs för att senare kunna skriva ett vetenskapligt examens arbete. Detta

kopplas till skrivandet av 21 - 40 poängs uppsatsen. Studenten erhåller handledning också

kring dessa moment.

Innehåll:

1) Fördjupning kring

ordbehandlingsprogram

a) Mallhantering

b) Förteckningar

c) Referenshantering

d) Spåra ändringar

e) Kopplade utskrifter

2) Fördjupning kalkylprogram

a) Diagramhantering

b) Statistikfunktioner

Utkast 2005-01-26

c) Databasfunktioner

3) Vetenskapsverktyg

a) Referenshantering

b) Olika former av analysverktyg

4) Andra typer av verktyg

a) Ljudinspelning

b) Filminspelning

c) Enkätverktyg

d) Bildhantering

Delkursen innehåller också en fördjupning kring informationssökning och kritiskt tänkande

med inriktning mot de vetenskapliga databaserna. Detta görs tillsammans med biblioteket.

I delkursen som behandlar barn och ungdomskulturer skall olika digitala uttrycksformer

lyftas upp.

Alla delkurser utformas på ett sådant sätt att studenterna tvingas att använda de program de

fått introduktion och fördjupning kring. Frågeställningar kring IKT och pedagogik/didaktik är

väsentliga i alla delkurser.


IKT Plan Lärarutbildningen Högskolan Kristianstad

Under VFU:n skall studenterna i sitt projektarbete planera in IKT moment i sitt arbete med

eleverna. Dokumentationen skall inbegripa användandet av IKT ur ett pedagogiskt/didaktiskt

perspektiv.

AU 3

När studenterna börjar AU 3 skall alla hjälpmedel som behövs för att kunna använda den

moderna tekniken i skrivandet av examensarbete vara introducerade. Studenter som önskar

handledning kring mer specifika analysverktyg skall erbjudas sådan om tillräckligt många

efterfrågar detta.

Under den första delen av AU3 lyftes frågor kring IKT och samhällets förändring och vilken

forskning som finns kring detta. VFU portalen och hur den kan användas av nyutexaminerade

lärare lyftes fram.

IKT i inriktningarna

Inriktningarna präglas dels av en fördjupning av studenternas allmänna programkompetenser

dels av en styrning mot program och applikationer som är typiska för inriktningens område.

Innehåll:

1) Introduktion av verktyg, exempelvis

a) Mindmap program

b) Conceptmap

c) Statistikprogram

d) Fördjupning kring kalkylprogram

e) Presentationsprogrammens interaktiva delar

f) Introduktion kring databaser

g) Pedagogisk programvara

h) Spel som pedagogiska/didaktiska verktyg

2) En god överblick över lärarresurser

3) Upphovsrättsfrågor

Inom VFU:n lyftes också aspekter kring IKT som en del av det lärararbete som inte berör den

direkta undervisningen. Exempel på detta kan vara IKT som hjälp i kontaktskapande,

informationssökning och olika typer av administrativa system.

Varje inriktning lägger tyngdpunkten kring program och applikationer som dels är typiska för

undervisningen i skolan och dels typiska för inriktningens innehåll. Forskning inom området

skall också lyftas fram.

Praktiska moment där man använder tankeverktyg och specifika program skall finnas med

både inom den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

På grund inriktningarnas olika innehåll skall det ovanstående ses som ett underlag över hur

IKT verksamheten skall organiseras. Varje inriktning skall presentera hur underlaget skall

anpassas till inriktningens innehåll. Den inriktningsansvarige har ansvar för detta. Ansvarig

studierektor ser till att diskutera och samordna så att likvärdig kvalitet finns i alla inriktningar.

IKT i specialiseringarna

De studerande skall erbjudas specialiseringar med inriktning mot IKT

Frågor kring pedagogisk/didaktisk användning av modern informations och

kommunikationsteknik skall vägas in i alla specialiseringar.

Utkast 2005-01-26


IKT Plan Lärarutbildningen Högskolan Kristianstad

Bilaga – Tankar kring nödvändiga förändringar för att en implementering av IKT

planen skall komma till stånd.

För det första förutsätter denna plan ett stort mått av kompetensutveckling av högskolans

lärare. Vi föreslår att Lagledarna görs till nyckel personer i implementeringen av denna plan.

Eftersom vi i planen föreslår att lagledarna har det speciella ansvaret för att de kompetenser

som de studerande skall ha verkligen finns med föreslår vi att man omedelbart startar med en

kompetensutveckling av lagledarna i AU 1. Efter genomgången utbildning har lagledarna

sedan ansvaret för kompetensutveckling av de lärare som ingår i de olika arbetslagen.

Fortbildningskursen skall dokumenteras på ett sådant sätt att den kan utgöra en modell som

också kan användas i inriktningar och specialiseringar. Det är också viktigt att lagledarna får

sådan behörighet i First Class systemet att de kan ansvara för information, vara uppdaterade

med lösenord osv.

En speciell satsning måste göras på att hitta arbetslag/lärare som arbetar med IKT praktiskt i

sina klasser för att integrera dessa i högskolans VFU organisation. Ett sätt att göra detta är att

via nätverkssamordnarna vända sig direkt till de gamla ITIS arbetslagen (kanske speciellt de

lärare som gjorde ansökningarna) och till ITIS handledarna (i den mån de inte redan är inne i

organisationen) och försöka få med just dessa som lärarutbildare på fältet.

Att högskolans infrastruktur är utformad på ett sådant sätt att vi kan erbjuda studenterna att

arbeta i en miljö som är tekniskt och pedagogiskt förberedd för att integrera modern teknik

som en integrerad del i utbildningen. Till exempel ser vi behovet av att den trådlösa

uppkopplingen finns tillgänglig inom hela campus. Frågan om hur vi skall kunna erbjuda de

studerande att till självkostnadspris köpa en skiva med den programvara som kommer att

användas under utbildningen har hög prioritet. Kontakter med andra universitet och högskolor

som har ett sådant system bör tas snarast för att utreda möjligheterna att teckna ett hängavtal.

Examinationsformerna måste göras så tydliga att de studerande ser att IKT bedöms vara en

viktig del av en modern lärarutbildning.

Utkast 2005-01-26

More magazines by this user
Similar magazines