Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

Nya EU-stater påverkar 

Kompetens inventeras 

Omfattande europarätt 

Elisabet 

Fura-Sandström, 

Europadomstolen 

nr 1 2005 

domkretsen 

EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET 

Unga 

lagöverträdare 

Ökad trivsel 

trots stora 

förändringar

LEDARE INNEHÅLL 

Reformarbetet helt avgörande 

Jag har nu varit verksam i min 

nya befattning lite drygt en 

månad. Innan jag kommer in på 

mina första intryck och tankar 

inför framtiden vill jag passa på 

att än en gång rikta ett stort 

tack för alla vackra blommor och 

vänliga ord i samband med min 

utnämning. 

Innehåll nr 1 2005 

2 

3 

5 

6 

8 

10 

12 

13 

16 

 

 

 

 

 

 

LEDARE 

Doris, en tjej att räkna med 

Domkretsen är AKTUELL 

GÄSTTYCKARE Anders Kruse 

Hög trivsel för medarbetare 

Sundsvall samordnar 

Färre tingsrätter 

TEMA Turkiet och EU 

Kommissionen finansierar 

 

 

 

 

 

 

 

 

Thomas Rolén 

POSTADRESS Domstolsverket 

551 81 Jönköping 

TELEFON 036 15 53 00 

FAX 036 15 54 99 

E– POST domkretsen@dom.se 

ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind 

Europadomstolens 

REDAKTÖR Peder Jonsson 

Elisabeth 

REDAKTIONSRÅD Åsa Nordström, Helen Sivertsson 

2 DOMKRETSEN NR 1/2005 

Fura-Sandström, 

MEDVERKANDE Lars Collin, Viktoria Ekberg, 

FOTO Philippe Servent 

JAG HAR JU i min tidigare roll i Justitiedepartementet 

haft mycket att göra med både 

domstolsväsendet och Domstolsverket. Att 

det är en verksamhet som präglas av ett 

omfattande reformarbete var således ingen 

nyhet för mig. Däremot överraskades jag av 

att insikten om nödvändigheten av förändring 

var så stor. För mig var det en mycket 

glädjande upptäckt, eftersom jag anser att 

det arbetet är helt avgörande för att vi skall 

ha ett modernt och effektivt domstolsväsende 

även i framtiden. 

Februari månad har varit en mycket 

intensiv månad, inte bara för att det var min 

första, utan främst för att det är under den 

månaden som Domstolsverket fastställer 

budgetunderlag, årsredovisning m.m. Det 

budgetunderlag som nu givits in till Justitiedepartementet 

avser åren 2006-2008 och 

där yrkar vi ordentliga tillskott. De tillskott 

17 

18 

19 

22 

26 

27 

28 

30 

TEMA Litauen och EU 

TEMA Tvillingdomstol i Litauen 

Unga lagöverträdare 

PROFIL Elisabeth Fura- 

Sandström i Europadomstolen 

Fiktiv EG-rättslig tvist 

Kompetens inventeras 

EN DAG På EG-domstolen 

JK tar över talerätten 

Anette Hertz, Bitti Ingemansson, 

Sara Johannesson, Petra Meyer, Malin Ullgren 

LAYOUT Otto Unge 

TRYCK Danagårds Grafiska AB 

UPPLAGA 7 200 ex 

PERIODICITET Fyra gånger per år 

Tryckt på miljövänligt papper. 

som vi hoppas på skall då användas till att 

få ner genomströmningstider och balanser 

genom en utveckling av organisation och 

arbetsformer ”inga nya pengar i gammal 

organisation”. 

På kort sikt är naturligtvis ekonomin 

för 2005 det mest prioriterade. Efter de 

åtstramningar som skedde alldeles före jul 

är situationen kritisk för många domstolar. 

Domstolsverket har nu en god dialog med 

Justitiedepartementet om att få tillskott på 

den tilläggsbudget som beslutas i samband 

med vårpropositionen. 

När det gäller arbetet med den yttre 

organisationen så kommer det arbetet att 

fortsätta om än i något begränsad omfattning, 

eftersom det i huvudsak redan är 

genomfört beträffande tingsrätterna. Däremot 

kommer arbetet med den inre organi- 

Domstolar i EU 

KULTUR OCH HISTORIA Rättssymboler 

i (o)svenska rättssalar 

PÅ NY TJÄNST Regeringsrättens 

Lisbeth Molander 

BOKTIPS Oron gör boken 

Full fart för migrationsdomstolarna 

NOTISER 

VI FEM 

domkretsen är en gratistidning och ges ut av Domstolsverket till domstolsväsendets medarbetare och andra intresserade av domstolsfrågor. 

31 

34 

36 

37 

38 

39 

40 

Peder Jonsson, Helen Sivertsson, Åsa Nordström, Otto Unge

sationen att få ökad aktualitet. Det är viktigt 

att de ”nya” domstolarna nu utnyttjar de 

fördelar det innebär att ha blivit en större 

organisatorisk enhet. Det gäller frågor om 

specialisering och arbetsformer samt ledning 

och styrning av verksamheten. Ett väsentligt 

inslag i det arbetet är vidareutvecklingen av 

Vera. Projekten med det inre arbetet kommer 

att beröra både de allmänna domstolarna, 

hyres- och arrendenämnderna samt 

förvaltningsdomstolarna. 

När det gäller det inre arbetet vill jag 

också peka på den lagrådsremiss som regeringen 

beslutade i mitten av februari om ändringar 

i rättegångsbalken. Förslagen innebär 

bland annat en utökad användning av videoteknik 

samt ett krav på prövningstillstånd i 

hovrätten för civilmålen. Om förslagen går 

igenom kommer de att i allra högsta grad 

påverka arbetet i både tings- och hovrätt. 

Även frågan om hovrätternas dimensionering 

kan komma att påverkas. I sammanhanget 

vill jag då också nämna att Domstolsverket, 

Lokal information 

blandas med central 

med hög prioritet, arbetar med den ständigt 

aktuella frågan om en ny resursfördelningsmodell. 

Det är självklart så att det är viktigt 

att resursfördelningen mellan domstolarna 

uppfattas som rimlig och rättvis. 

Ett stort arbete som kommer att ta 

mycket resurser från Domstolsverket är inrättandet 

av de nya migrationsdomstolarna. I 

skrivande stund är det fortfarande oklart hur 

de materiella och processuella reglerna kommer 

att se ut. Arbetet får därför än så länge 

bygga på ett antal antaganden när det gäller 

dimensionering m.m. Vi har i och med detta 

projekt givits en unik möjlighet att bygga 

upp en dömande verksamhet från grunden. 

Ambitionen är att den nya organisationen 

skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006. 

Jag har under min första månad fått ett 

stort antal inbjudningar från olika domstolar. 

Jag har än så länge kunnat tacka ja till samtliga, 

vilket innebär att jag inom inte allt för 

lång tid kommer att träffa många av er som 

Domstolsväsendet har fått en ny tjej att räkna med. Hon heter 

”Doris” och är domstolsväsendets nya intranät sedan den 1 februari. 

Organisationen som driver det nya intranätet ser annorlunda ut och 

många fler är involverade. Tekniken blir underordnad, informationen 

står i fokus och redaktörerna är navet. 

TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE 

DET NYA VERKTYGET EPiServer, kräver ett 

nytänkande och en helt annan organisation 

vid publicering av informationen på 

intranätet. De som står bakom införandet, 

Domstolsverkets informationssekretariat hoppas 

på en större delaktighet inom hela domstolsväsendet 

genom att lokal information 

blandas med central. 

– Vi har ett sjuttiotal redaktörer som till 

stor del sköter det dagliga, löpande arbetet 

med intranätet och fler kommer det att bli 

framöver. Den fortsatta utvecklingen är dessutom 

helt beroende av engagemanget från 

medarbetarna i domstolsväsendet, säger Åsa 

Nordström som är ansvarig för förvaltningen 

av det nya intranätet. 

AKTUELLARE OCH SNABBARE 

– Det nya publiceringsverktyget möjliggör en 

professionell hantering av information och 

kommunikation, säger Petra Thor Jonzon, 

projektledare för införandet av intranätet och 

menar att genom det nya intranätet skapas 

en bättre spridning där informationen både 

är mer aktuell och snabbare. 

STORT ENGAGEMANG 

Många inom domstolsväsendet har varit 

med och påverkat och redan från starten 

fanns referensgrupper kopplade till projektet. 

– Engagemanget från alla inblandade har 

varit fantastiskt. De olika referensgrupperna 

har utifrån sin horisont tillfört viktig kunskap 

LEDARE AKTUELLT 

arbetar i domstolsväsendet. Jag kommer att 

utnyttja dessa tillfällen till att diskutera bland 

annat de strategiska frågor som jag berört 

ovan. Jag ser fram emot dessa diskussioner 

och att fortsätta vårt gemensamma arbete 

med att utforma det framtida domstolsväsendet. 

 

Thomas Rolén 

Generaldirektör Domstolsverket 

DOMKRETSEN NR 1/2005 3

AKTUELLT 

och erfarenhet, berättar Petra Thor Jonzon 

som också menar att ett intranät egentligen 

aldrig bli färdigt. 

– En organisation eller myndighet 

utvecklas ständigt och det bör spegla 

intranätet. Fram till nu, har arbetat gått 

enligt plan men det är egentligen nu den 

stora utmaningen börjar, säger hon. 

DOMSTOLAR FÅR LOKAL INFORMATION 

I projektet har vissa domstolar varit piloter 

och de kommer att kunna ge sina medarbetare 

lokal information framöver. 

– Alla myndigheter inom domstolsväsendet 

som vill kunna ge sina medarbetare 

lokal information ska få det. De får höra av 

sig till oss, så ska vi se till att de får tillgång 

till verktyget och får utbildning, säger Åsa 

Nordström som hoppas att alla i domstolsväsendet 

på sikt kommer att vilja bygga upp 

sina egna lokala delar på intranät. 

FÖRÄNDRINGAR ÖNSKAS 

– En del har haft svårt att hitta det man 

söker, men så är det alltid när man ändrar 

från något gammalt invant till något nytt, 

beskriver Petra Thor Jonzon. 

Även om det nya intranätet är på plats, 

finns det mycket att arbeta vidare med. 

– Vi jobbar på, tillsammans med våra 

webbredaktörer och redan under de första 

veckorna gjordes en del förändringar, 

menar Åsa Nordström som också berättar 

att webbredaktionen samlar ihop synpunkter 

och önskemål och går igenom dem för att 

kunna förbättra intranätet kontinuerligt. 

EN TJEJ ATT RÄKNA MED 

Namnet Doris (DOmstolsväsendets RIksintraSystem) 

kom till genom en tävling där 

Domkretsens läsare fick komma in med 

förslag. Ett urval av de namn som kom in till 

redaktionen fick sedan domstolsväsendets 

medarbetare rösta på genom intranätet. Det 

vinnande bidraget var insänt av Bo Rolfson, 

chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg 

och han kommer få en härlig SPAweekend 

som pris. 

NYTT ÄVEN PÅ EXTERNA WEBBPLATSEN 

Domstolsväsendets externa webbplats ska 

också förbättras och just nu arbetar projektgruppen 

med struktur, innehåll, funktioner 

och utseende. 

– Under påskveckan påbörjar vi byggandet 

av själva skalet, förklara Petra Thor 

Jonzon. Under sommaren arbetar vi med att 


lägga in information, färdigställa och testa, 

och i höst lanserar vi, säger hon. Även domstolarna 

får externa webbplatser och redan 

nu finns det ett tiotal domstolar med som 

piloter i projektet för den externa webbplatsen. 

Övriga domstolar kommer att erbjudas 

möjlighet att bygga upp sina egna externa 

webbplatser, berättar Petra Thor Jonzon slutligen. 

 

Varför pilotdomstol? 

Vi hade påbörjat en översyn av vår externa webbplats. 

När vi fick höra om pilotprojektet tog vi kontakt 

med DV och kom med. 

Vad tycker du om det nya intranätet? 

Det nya intranätet är mycket bra. Det ger bättre 

struktur på informationen och i pilotprojektet fick 

vi anledning att se över hur vi tidigare hade ordnat 

den information som lades ut. Integrationen med 

DV:s intranät är en fördel. Eftersom intranätet kommer 

upp som startsida blir det enkelt att hålla koll 

på information, både det lokala och den centrala 

från DV. 


Vi har ett intranät sen snart fyra år och använder 

samma utvecklingsplattform som det nya gemensamma 

intranätet (EPiServer). Det känns naturligt 

att integrera vårt intranät med domstolsväsendets 

och på så sätt dra ett strå till stacken. Samtidigt får 

vi tillgång till en hel del funktioner som vi slipper 

utveckla själva. 


Det är välmatat och användbart redan från början. 

Samtidigt är det ett utvecklingsprojekt som inte 

har något slut. Ambitionsnivån är hög. Det ska bli 

spännande att följa den fortsatta utvecklingen. 


Det var av rent egoistiska skäl. Jag ville fortast möjligt 

dra nytta av det nya. Och så har jag lyckan att 

ha engagerade och intresserade medarbetare. En 

av dem gav sig raskt i kast med projektet. 


Intranätet stärker vi-känslan och intresset av att 

hålla sig à jour med vad som händer både på hemmaplan 

och på riksplan. Intranätet gör det också 

möjligt att utan pärmar samla all viktig information 

på ett ställe, som kan nås av alla medarbetare samtidigt 

och när som helst på dygnet. Alla gillar att 

informeras och informera mera. 


Vi har som stor domstol med verksamhet på två 

orter (Malmö och Kristianstad) ett stort behov av 

att snabbt och enkelt kunna förmedla information 

till alla medarbetare. Den 1 januari 2006 planeras 

domstolen bli dubbelt så stor när migrationsmålen 

tillförs länsrätten. Då behöver vi naturligtvis också 

ett bra informationsverktyg. 


Jag tycker intranätet är bra, men det är många 

medarbetare som har svårt att hitta och saknar den 

information de tidigare hade lätt att hitta. 

Lena Blomquist, jur.kand., informatör, Högsta 

domstolen 

Thomas Askelöf, expert, Stockholms tingsrätt 

Bo Rolfson, chef för Hyres- och arrendenämnden 

i Göteborg 

Jonas Rosenkvist, administrativ direktör, Länsrätten 

i Skåne län. 

Vill du veta mer? 

Kontakta Petra Thor Jonzon på Domstolsverket.

Domkretsen anses vara 

aktuell och intressant 

TEXT HELEN SIVERTSSON 

Domkretsen läses av medarbetarna i domstolsväsendet och 

de tycker den är aktuell, relevant och kommer ut lagom ofta, 

visar en färsk läsvärdesundersökning. Men läsekretsen har 

också visat ett missnöje kring hur olika åsikter förs fram och 

vilka som får komma till tals i Domkretsen. 

SJU NUMMER har det hunnit bli av ”Nya 

Domkretsen” och Domkretsens redaktion 

tyckte det var hög tid att ta reda på vad 

läsekretsen anser om tidningen. Två medieoch 

kommunikationsvetare från högskolan i 

Jönköping fick under hösten 2004 i uppdrag 

att undersöka vad domstolsväsendets medarbetare 

tycker om tidningen. 

– Det har varit väldigt roligt att vi fick 

en sådan respons på vår webbaserade enkät 

som gick ut till 723 personer via e-post. Vi 

tog hänsyn till de olika yrkeskategorierna så 

att ingen grupp skulle bli över- eller underrepresenterad 

eftersom de skiljer sig i storlek, 

förklarar Gudrun Rosén och Carolina Kivner, 

som är mycket nöjda med att över 70 procent 

svarade på enkäten. 

– Eftersom så många svarade på enkäten 

kan vi generalisera resultatet på domstolväsendets 

medarbetare, säger Gudrun Rosén 

som tidigare också praktiserat på Domstolsverket. 

INTRESSANT OCH RELEVANT 

Av de tillfrågade läser 90 procent Domkretsen 

och 42 procent svarar att de läser varje 

nummer av Domkretsen och de flesta gör 

det för att hålla sig uppdaterade. Mer än 80 

procent av de som svarat tycker att innehållet 

är aktuellt, lättläst, trovärdigt och sakligt. 

– Många har svarat att de vill få information 

om vad som är på gång och få en helhetsbild 

av domstolsväsendet. Åtskilliga tycker 

även att Domkretsen innehåller många 

intressanta och relevanta artiklar, berättar 

Carolina Kivner. En majoritet vill helst se att 

Domkretsen fortsätter att vara en papperstidning. 

FRAM FÖR MER TYCKANDE 

Undersökningen visar att många anser att 

de saknar mer debatt och flera åsikter i tidningen. 

I de öppna svaren har flera uttryckt 

att tidningen känns tillrättalagd och att få 

kommer till tals. 

– Det är vår ambition att låta många 

komma till tals i våra artiklar, här måste vi bli 

ännu bättre, menar Peder Jonsson, informationschef 

på Domstolsverket och redaktör för 

Domkretsen. 

– Sedan är inte Domkretsen i sin nuvarande 

form en personaltidning utan en informationstidning 

med en bredare läsekrets än 

enbart domstolsväsendet. Därför kan nog 

artiklarna emellanåt upplevas som tillrättalagda. 

Vi får titta på om vi ska ändra syftet 

med tidningen eller om vi i stället bör ha 

olika editioner för våra målgrupper, fortsätter 

Peder Jonsson. 

Av de artiklar som brukar förekomma i 

Domkretsen anser läsekretsen att ”Profilen”, 

”En dag” och ”Aktuellt” är mest intressant. 

Ett antal läsare kommenterar även att de vill 

ha mer utav inslagen ”Utblick”, ”Tema” och 

”Profilen”. Däremot får de mjukare inslagen 

som ”Krönikor/Boktips”, ”Vi fem” och ”Kultur 

och historia” genomgående lägre värden. 

– Det verkar helt klart vara så att anställda 

i väsendet vill ha en tidning med mycket 

faktainnehåll, kanske detta späckade temanummer 

om bland annat europarätt är ett 

steg i rätt riktning, menar Peder Jonsson. 

UNDERLAG FÖR UTVECKLING 

Syfte med undersökningen var att ge Domkretsens 

redaktion kunskap om vad läsekretsen 

anser om tidningen samt komma fram 

till lösningar hur tidningen kan utvecklas 

vidare. 

– Vi tar till oss synpunkterna och kommer 

nu i redaktionsgruppen att fundera över 

hur vi kan disponera tidningen för att bli ännu 

bättre, säger Peder Jonsson, som ser att 

Domkretsen i sin nuvarande form är en viktig 

informationskanal för domstolsväsendet men 

också som kanal till övriga rättsväsendet. 

AKTUELLT 


GÄSTTYCKARE 

Europeiseringen av de svenska domstolarna 

»Europarätten är nu så 

omfattande att den rör 

nästan alla rättsområden 

som en nationell domare 

kan komma i kontakt 

med.« Anders Kruse 

Alla svenska domare måste kunna europarätten, veta hur den kommer till och kunna tillämpa den eftersom 

den ska vara en integrerad del i den nationella rätten, det menar Anders Kruse som är Domkretsens gästtyckare 

och regeringens ombud i målen vid EG-domstolen och departementsråd vid rättssekretariatet för 

EU-frågor på Utrikesdepartementet. 

TEXT ANDERS KRUSE FOTO JESPER LIEDHOLM 

NÄR JAG LÄSTE JURIDIK i Lund i slutet av 

1960-talet bestod det internationella inslaget 

framför allt av sammankomster någon gång 

per termin med våra danska systrar och bröder. 

Själv försökte jag vidga mina kunskaper 

om andra rättssystem genom att studera 

engelsk rätt en sommar i London. Men 

naturligtvis var det den svenska rätten som 

stod i centrum för den som ville ägna sig åt 

en domstolskarriär. 

Domarutbildningen präglades – åtminstone 

i den norrländska hovrätt där jag fick 


min skolning på 1970-talet – i hög grad av 

kravet att domaren helt självständigt, och 

utan att rådgöra med andra, skulle komma 

fram till vad som var gällande svensk rätt 

och hur målen skulle avgöras. Visst förekom 

det mål med internationell anknytning – särskilt 

i gränstrakterna till Finland och Norge 

– men de komplicerade knappast tillvaron 

för de svenska domarna. 

Denna nästan helt nationella domarmiljö 

har blivit radikalt annorlunda i det moderna 

Sverige. Först och främst på grund av att 

samhället blivit internationellt på ett helt 

annat sätt än för några decennier sedan, 

genom internationell brottslighet, internationella 

affärer, människors rörlighet över 

nationsgränserna. Men framför allt på grund 

av Sveriges medlemskap i EU och de nya 

uppgifter för domstolarna, och domarna, 

som detta har fört med sig. 

Gemenskapsrätten, en helt ny omfattande 

europeisk rättsordning, har blivit också 

svensk rätt som en svensk domare måste 

känna och kunna tillämpa. Vår rättskällelära

sätts på prov i den nya europarättsliga miljön, 

där 25 regeringar och Europakommissionen 

förhandlar fram lagstiftning tillsammans 

med Europaparlamentet och där EG-domstolen 

är den yttersta uttolkaren av om den 

europeiska lagstiftningen är förenlig med 

fördragen. Inte bara uttryckliga författningsbestämmelser, 

utan också viktiga gemensamma 

allmänna principer, väger mycket 

tungt i rättstillämpningen. Och EG-domstolen 

har inte bara denna konstitutionella roll 

utan har också en uppgift för den gemensamma 

europeiska rättens riktiga tillämpning 

i medlemsstaterna genom vårt unika system 

med förhandsavgöranden. Domstolen står 

till förfogande för de nationella domarna när 

de behöver veta hur gemenskapsrätten ska 

tolkas. Att ställa frågor till EG-domstolen om 

den rätta innebörden av gällande gemenskapsrätt 

är dessutom inte bara en rättighet 

utan till och med, för de högsta domstolarna, 

en skyldighet. En förpliktelse som kan 

medföra skadeståndsskyldighet för staten om 

den inte följs av domstolarna (EG-domstolens 

dom i målet Köbler, C-224/01). 

Den här internationaliseringen av vår 

rättsordning kommer inte att minska eller 

försvinna. Man behöver bara tänka på 

betydelsen av den nya konstitutionen för 

Europa. Om konstitutionen så småningom 

ersätter de nuvarande europafördragen, 

kanske redan i slutet av 2006, kan straffrättsliga 

bestämmelser beslutade på europeisk 

nivå komma att gälla i Sverige. Det är ju 

ett område som hittills betraktats som helt 

förbehållet den nationella lagstiftaren. Och 

unionens stadga om de grundläggande rätttigheterna, 

som tagits in i konstitutionen och 

gjorts rättsligt bindande, kommer helt säkert 

att mycket snart ge upphov till frågor i de 

nationella domstolarna om stadgans omfattning 

och betydelse på nästan alla rättsområden. 

Enskildas rättigheter kan därigenom få 

genomslag på ett helt nytt sätt. 

GEMENSKAPSDOMARE I EUROPA 

Den nationella domarens roll i det nya 

Europa är därför annorlunda än den som vi 

varit vana vid. Domaren ska inte bara känna 

den nationella rätten och tillämpa den på 

ett riktigt sätt. Domaren är också gemenskapsdomare 

och ska åsidosätta den nationella 

rätten om den inte är förenlig med 

gemenskapsrätten. Generaladvokaten Léger 

uttrycker det på följande sätt i målet Köbler: 

”Den nationella domstolen befinner sig i en 

vägkorsning av flera rättssystem och dess 

uppgift är att på ett väsentligt sätt bidra till 

att gemenskapsrätten faktiskt tillämpas och 

till att den europeiska integrationsprocessen 

utvecklas. … I [EG-domstolens] rättspraxis 

har utvecklats en riktig gemenskapsrättslig 

domstolsetik. … Enligt [principerna om 

gemenskapsrättens företräde och dess 

direkta effekt] skall den nationella domstolen 

både avgöra en normkonflikt (nationella och 

gemenskapsrättsliga normer) och vara en 

naturlig beskyddare av de rättigheter som 

enskilda har enligt gemenskapsrätten”. 

ÖKADE KRAV PÅ SJÄLVSTÄNDIGHET 

Den europeiske domarens uppgift blir därmed 

svår, mycket svår. Domarens skyldighet 

att vara kritisk mot sin nationella rätt, att 

säkerställa skyddet för enskildas rättigheter 

enligt den europeiska rättsordningen, ställer 

inte bara nya krav på kunskaper om det 

europeiska lagstiftningsförfarandet, europeiska 

författningsbestämmelser, europeisk 

domstolspraxis och europeiska tolkningsprinciper. 

På den europeiske domaren ställs 

också ökade krav på självständighet och 

oberoende, kravet att kunna sätta den egna 

lagstiftarens regler åt sidan när de inte är förenliga 

med den europeiska rättsordningen. 

På domaren ställs också krav att kunna samverka 

med europeiska kollegor för att uttolka 

och utveckla europarätten. 

Europarätten är nu så omfattande att 

den rör nästan alla rättsområden som en 

nationell domare kan komma i kontakt med. 

Den kan bli aktuell inte bara när det gäller 

stora principer inom den offentliga rättens 

område, som stängning av kärnkraftverk, 

tillåtligheten av spelmonopol och apoteksmonopol, 

lagstiftningen om bolagsskatter. 

Den uppträder inte bara i de internationella 

företagens konkurrensmål eller i principiella 

mål om våra alkoholregler. Europarätten slår 

igenom även i vardagliga mål: förbudet mot 

att odla hampa, smuggling av ris över norska 

gränsen (målet C-99/00 Lyckeskog, som 

kom att väcka viktiga frågor om skyldigheten 

för de högsta domstolarna att fråga EG-domstolen 

och som gett upphov till att EG-kommissionen 

anklagat Sverige för fördragsbrott 

GÄSTTYCKARE 

samt till att den brittiska högsta domstolen 

ändrat sina regler om prövningstillstånd), 

föräldraförsäkringen, regleringen av hur vattenskotrar 

får användas. Och som sagt: mer 

blir det. Det är helt enkelt inte möjligt att 

räkna med att det ska finnas domare som 

är specialiserade på europarätt. Alla domare 

måste kunna europarätten, veta hur den 

kommer till och kunna tillämpa den eftersom 

den ska vara en integrerad del i den nationella 

rätten. Alla domare måste kunna förstå 

och delta i den europeiska diskussionen om 

hur vår gemensamma rättsordning ska utformas 

genom att följa och medverka i rättsutvecklingen 

vid EG-domstolen i Luxemburg. 

FRÅGOR TILL DOMSTOLSVÄSENDET 

För mig som mest ägnar mig åt europarätten 

i mitt arbete som regeringens ombud 

vid domstolarna i Luxemburg är det svårt att 

hinna följa med i vad som sker i de svenska 

domstolarna. Därför har jag några frågor: 

Får europarätten tillräckligt med plats i juristutbildningen 

och i domarutbildningen? Får 

kunskaper i europarätt tillräckligt genomslag 

i domarrekryteringen? Är europarätten tillräckligt 

integrerad med den nationella rätten 

och får den samma tyngd som den nationella 

rätten? Diskuteras ”domstolsetiken” vid 

tillämpning av europarätten, som generaladvokaten 

Legér talar om, mellan svenska 

domare? Hur kan man säkerställa att de 

svenska domarna får tid, kunskaper och verktyg 

för att kunna välja väg i den omfattande 

väv av olika dynamiska rättssystem som i dag 

utgör den svenska rättsordningen? 

Om Anders Kruse 

Är departementsråd vid rättssekretariatet 

för EU-frågor på UD och bland 

annat regeringens ombud i målen vid 

EG-domstolen samt ansvarig för den 

svenska lagstiftningen om EU-fördragen, 

internationella sanktioner, handelsfrågor, 

vapenexport. 

Jur. kand. i Lund 1969, genomgick notarie- 

och domarutbildning i Skellefteå, 

Umeå och Piteå 1969-1978, chefsjurist 

AMS 1978-1998. 

Gift, hustru i Helsingfors, reste utomlands 

175 dagar förra året, varav 80 i jobbet. 


AKTUELLT 

Ökad trivsel trots stora förändringar 

Trivseln ökar hos domstolsväsendets medarbetare och den fysiska arbetsmiljön är mycket 

bra. Det visar en medarbetarenkät som besvarades strax innan årsskiftet. Undersökningen 

visar också att medarbetarna känner sig stressade, tycker att ledarskapet kan förbättras 

och de tycker också att de inte alltid får användning för hela sin kompetens i arbetet. 

TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO OTTO UNGE, CARL JOHAN ERIKSON 

Medarbetarenkäten är ett av väldigt få instrument 

som den enskilda medarbetaren har 

för att anonymt tala om vad de tycker om 

sin arbetssituation. Nytt för i år var att enkäten 

låg som en länk på domstolsväsendets 

intranät. Det är tänkt att resultatet av enkäten 

ska visa hur arbetsmiljön och arbetssituationen 

ser ut på respektive arbetsplats, och 

vilka områden som det bör satsas extra på. 

GLÄDJANDE RESULTAT 

I årets mätning kan man se att mätvärdet, 

Nöjd Personal Index, NPI stigit ytterligare 

två enheter, från 56 till 58 enheter för domstolsväsendet 

som helhet. Första mätningen, 

som gjordes år 2000, låg mätvärdet NPI på 

52. Under hela den tiden har det skett stora 

yttre organisationsförändringar, främst i 

tingsrättsorganisationen, men det verkar inte 

ha påverkat resultaten negativt. 

– Många har nog trott att NPI skulle gå 

ner, men det är oerhört glädjande att vi har 

nått till 58, vilket var vår målsättning, säger 

Agneta Fransson som är domstolsväsendets 

personalkonsulent och en av dem som har 

varit med och arbetat med undersökningen 

tillsammans med de fackliga organisationerna, 

Jusek och Statstjänstemannaförbundet. 

Men man får inte glömma bort att 

det finns stora variationer på domstolarna, 

exempelvis har tingsrätterna ett NPI mellan 

34-80 medan länsrätterna inte har en lika 

stort spridning, menar Agneta Fransson. Vi 

kommer att göra allt vi kan för att stödja 

Betygsindex 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


domstolarna i sitt arbete med att förbättra 

arbetsmiljön ytterligare. 

SATSNINGAR GER RESULTAT 

Jämfört med andra verksamhetsgrenar 

inom rättsväsendet är kategorin mobbing/ 

trakassering och utfrysning hög. I den första 

undersökningen visade det sig att en förhållandevis 

hög andel administratörer kände sig 

utfrysta. Då gjordes det särskilda satsningar 

på dem där Domstolsverket bland annat 

erbjöd utbildningar och startade nätverk. 

– Vi ser allvarligt på detta och vi måste 

lyfta fram och medvetandegöra problemen 

på domstolarna, säger Maria Isaksson. Vi ser 

nu till vår stora glädje att våra satsningar på 

administratörerna har gett resultat, men fortfarande 

ser vi för höga siffror och vi måste 

fortsätta vårt arbete inom detta område, 

bland annat med kategorin domstolssekreterare. 

Flera medier har gett en bild av att medarbetare 

på domstolarna känt sig hotade. 

Enligt undersökningen är det ca nio procent 

som uppger att de upplevt sig hotade. 

– Det är bra, att vi inte ser någon ökning 

på detta område, men visst, vi ser naturligtvis 

helst att hoten försvinner helt, fortsätter 

Maria Isaksson, som har arbetat mycket med 

medarbetarfrågor som sektionschef inom 

Personalenheten på Domstolsverket. 

Vid allvarliga hot ska åtgärder i enlighet 

med domstolens krishanteringsplan vidtas. 

– Självklart ska alla hot polisanmälas, 

Betygsindex 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

menar Mats Malmsjö som är säkerhetschef 

för Domstolsverket och som arbetar med 

säkerhetsfrågor inom domstolsväsendet och 

som också beskriver att domstolen och medarbetarna 

kan stöttas av mentorer och till 

exempel Previa. 

– Det är angeläget att checklistan ”Telefonhot” 

som har delats ut till alla anställda 

inom väsendet används. 

HJÄLP ERBJUDS 

Domstolverket erbjuder domstolarna hjälp 

och stöd i arbetet med uppföljningen av 

resultatet av medarbetarenkäten. Utöver 

personal på Domstolsverket finns konsulter 

inom det psykosociala området upphandlade 

som är psykologer och beteendevetare att 

tillgå. Konsulterna kan göra mer omfattande 

insatser som chefstöd och grupputveckling 

eller andra särskilda insatser som man ser ett 

behov av i medarbetarenkäten. 

– Vi vill absolut inte peka ut någon domstol, 

utan vi ser enkäten som ett hjälpmedel 

för att se vad det är som kan förbättras. 

Grundtanken med hela enkäten är att den 

är åtgärdsinrikad och vi ser gärna ett nära 

samarbete mellan oss här på personalenheten 

och den lokala ledningen på domstolen. 

Vill domstolen ha hjälp ska man få det, säger 

Maria Isaksson med eftertryck. 

NEDBRUTET RESULTAT 

Samtliga domstolar och myndigheter som 

har besvarat enkäten får en sammanfattning 

Nöjd Personalindex för tingsrätter = 57 Nöjd Personalindex för länsrätter = 59 

1680 (64%) svarande av tingsrätternas personal. NPI för hela domstolsväsendet = 58. 574 (69%) svarande av länsrätternas personal.

»Många har nog 

trott att det skulle 

gå ner, men det är 

oerhört glädjande 

att vi har nått till 58 

i NPI, vilket var vår 

målsättning.« 

Agneta Fransson 

»Vi vill absolut inte 

peka ut någon domstol, 

utan vi ser 

detta som ett hjälpmedel. 

Grundtanken 

med hela enkäten är 

att den är åtgärdsinrikad.« 

Maria Isaksson 

som presenteras i en åtgärdsmatris där man 

kan se vilka bitar som de bör satsa på. De 

större domstolarna har fått möjlighet att 

bryta ner sitt resultat på avdelningsnivå då 

det kan skilja oerhört i resultat mellan olika 

avdelningar på en stor arbetsplats. Men för 

att garantera anonymiteten så måste det 

vara mer än tio personer som svarat för att 

en avdelning eller myndighet ska få ett eget 

resultat. 

FÖRHOPPNING OM FÖRÄNDRING 

Den totala svarsfrekvensen minskade i år från 

77 till 64 procent. Länsrätter och kammarrätter 

hade generellt bra svarsfrekvenser medan 

det finns stora variationer på den allmänna 

sidan. 

AKTUELLT 

– Orsaker till att svarsfrekvensen har sjunkit 

tror vi dels kan bero på ovanan att svara på 

enkäten digitalt, men det kan även finnas en 

osäkerhet om att man är anonym trots att 

anonymiteten garanteras, säger Maria Isaksson. 

SCB trycker också på att det är viktigt 

att medarbetarna ser att det sker någon 

förbättring strax efter att man har svarat på 

enkäten. 

– Därför är det så viktigt att domstolarnas 

ledning tar till sig resultatet och följer 

upp enkäten eftersom den väcker förhoppningar 

om förändring, menar Maria Isaksson. 

 

Om medarbetarenkäten 

Domstolsverket har tillsammans med de fackliga organisationerna och SCB bearbetat medarbetarenkäten, 

som alla anställda inom domstolsväsendet fick besvara strax innan årsskiftet 2004/2005. 

Enkäten som återkommer vartannat år tar upp frågor som rör arbete, egenkontroll, trivsel, stöd, 

ersättning, övertid, kompetens/kompetensutveckling, påverkan, mobbning/trakasserier/diskriminering, 

stress, sjukledighet, fysisk arbetsmiljö, information, mål/ledarskap, förtroende för ledningen, 

helhetsbedömning och Vera. 

NPI har stigit från det att mätningarna började. 2000=52, 2002=56, 2004=58. 

Det finns starka skäl till att i förbättringsarbete satsa på stress, ledarskap samt kompetensutveckling 

enligt rapporten. 

Trots att Statistiska Centralbyråns, SCB, metod är vanlig är det bara Polisen och domstolsväsendet 

som använder mätmetoden inom rättssektorn. Det har nu påbörjats ett samarbete inom arbetsmiljöområdet 

för att kunna jämföra hur arbetsmiljön inom rättssektorn upplevs. 

Hur kommer ni att arbeta med resultatet från medarbetarenkäten? 

Gunnel Wennberg, 

hovrättspresident 

Hans-Erik Jonasson, 

lagman 

LÄNSRÄTTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 

2002 hade vi ett starkt försämrat resultat 

(NPI 55), så vi anlitade en mycket duktig 

konsult, Birgitta Ahltorps som genomförde 

ett omfattande arbete där vi åkte på internat, 

gjorde intervjuer med personalen och 

arbetade aktivt på hemmaplan. 

HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE 

Vi har sedan den förra enkäten arbetat hårt 

för att alla medarbetare skall ha möjlighet 

att påverka våra arbetsformer och vår arbetsmiljö 

och det har gett tydliga positiva resultat 

i medarbetarenkäten. Vårt utvecklingsarbete 

har inneburit både högre NPI från 63 

Mer information finns på domstolsväsendets intranät under ”Min anställning”. 

Detta arbete gav resultat för nu har vi fått ett 

avsevärt förbättrad resultat (NPI 63) och en 

mycket hög svarsfrekvens (92%). 

Länsrättens samverkansgrupp skall arbeta 

vidare i mindre skala för att ytterligare förbättra 

arbetsmiljön. 

till 69 med en svarsfrekvens på 88 procent 

och dessutom ökad effektivitet. Detta visar 

hur viktigt det är att lyssna till och ta vara på 

medarbetarnas synpunkter. Vi kommer att 

fortsätta arbetet att öka delaktigheten och 

uppmuntra diskussioner om arbetsformer 


AKTUELLT 

Sundsvall i samverkan 

En stark administration blir allt 

viktigare för landets domstolar. 

I Sundsvall har hovrätten och 

kammarrätten nyligen bestämt 

sig för att samordna sina administrativa 

avdelningar. 

För de inblandade tycks den nya 

strategin innebära många fördelar 

och få nackdelar – framför allt 

på lång sikt. 

TEXT LARS COLLIN FOTO OTTO UNGE 

FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN, den 20 

februari 2004, beslutade Domstolsverket 

och ledningarna för Hovrätten för Nedre 

Norrland och Kammarrätten i Sundsvall att 

se över möjligheten till administrativ samver- 

TEXT LARS COLLIN FOTO OTTO UNGE 

kan. Syftet var att bli mer kostnadseffektiva 

och få högre kompetenser och kvalitet – allt 

med målet att få loss mer resurser till den 

dömande verksamheten. 

Christina Hedlund, anställd vid Domstolsverket 

som projektledare för ett övergripande 

projekt kring domstolsadministration, 

utsågs till projektledare för den arbetsgrupp 

som i juni föreslog att hovrätten och kammarrätten 

skulle anställa en gemensam 

administrativ direktör. Valet föll på Inger 

Mattsson med sin bakgrund som ekonom 

med inriktning på personalfrågor inom universitets- 

och högskolevärlden. Hon började 

sin alternerande tjänst i januari i år. 

ADMINISTRATION SOM SMÖRJMEDEL 

Idén om samverkan är inte ny. På 14 orter i 

landet är läns- och tingsrätter samlokaliserade 

och har utvecklat olika nivåer av administrativ 

samverkan. Erfarenheter därifrån visar 

också att bäst lösning nås när domstolarna 

tillsammans flyttar in i nya lokaler. 

– Utgångspunkten var att båda domstolarna 

kom att få stora besparingskrav. Då är 

det viktigt att man utnyttjar resurserna så 

effektivt som möjligt – och att man kan föra 

så mycket som möjligt till kärnverksamheten. 

Trots allt har administration inget eget 

existensberättigande, utan den ska stödja 


den dömande verksamheten. Samtidigt är 

administrationen smörjmedel för att den 

dömande verksamheten ska fungera bra, 

säger Christina Hedlund. 

I projektets slutrapport, som blev klar 

strax före jul, redovisar arbetsgruppen en 

mängd fördelar med gemensam administration. 

besparingar i form av något färre anställda 

högre kompetens och kvalitet 

utvecklingsmöjligheter för personalen 

minskad sårbarhet 

lättare för utbytestjänstgöring 

Några direkta nackdelar ville de inte 

lyfta fram, däremot några påpekanden; som 

att en större organisation kan leda till större 

avstånd mellan administration och kärnverksamhet 

– och att mycket tid går åt till möten 

av olika slag för den administrativa direktören. 

– När regeringen i budgetpropositionen 

1998/1999 skrev att Domstolsverket skulle 

ändra sin roll och bli mer drivande i arbetet 

med förändringar mot domstolarna, tillsattes 

en utvecklingsgrupp som jag började jobba 

i. Då kunde vi uppleva att det var trögt att 

tala om förändringar och verksamhetsutveckling 

när vi kom ut på domstolarna. Vid de 

flesta domstolar hade sådana frågor aldrig 

diskuterats. Så är det inte alls längre. I dag 

finns en helt annan förståelse för betydelsen 

av att se över sina arbetsformer. När resurserna 

dras ned ökar behovet och intresset 

för att hitta ett effektivt arbetssätt. Det gäller 

»När resurserna dras ned ökar 

behovet och intresset för att 

hitta ett effektivt arbetssätt. Det 

gäller både kärnverksamheten 

och administrationen.« 

Christina Hedlund, Domstolsverket 

både kärnverksamheten och administrationen, 

säger Christina Hedlund. 

DELAD ARBETSDAG 

En av grundförutsättningarna för administrativ 

samverkan mellan överrätterna i Sundsvall 

är att domstolarna får gemensamma lokaler. 

Just nu tittar man på två olika alternativ, ett 

nybygge och ett tillbygge i hovrättens lokaler. 

Om valet blir nybyggnation kan det gå 

fort, redan någon gång under nästa år kan 

huset stå klart. Domstolarna har tillsatt en 

gemensam byggrupp. 

Än så länge har nytillträdda administrativa 

direktören Inger Mattsson delad arbetsdag 

– i skilda lokaler och med två chefer. 

– Det är väldigt skönt att ta promenaden 

mellan arbetsplatserna på lunchen. Det jobbiga 

är att jag ibland inte hinner arbeta färdigt 

utan måste avbryta. Men det går över 

förväntan, tycker Inger Mattsson. 

Hon har tillsatt projektgrupper för att 

se och jämföra hur de olika avdelningarna 

arbetar. Så det kommer att bli bra, menar 

hon, framför allt när man får gemensamma 

lokaler. 

– Vissa saker kan man samarbeta om, 

men andra förutsätter att vi sitter tillsammans, 

säger Inger Mattsson. 

Två gånger per termin ska hon träffa all 

administrativ personal tillsammans. För 2006 

görs också en gemensam verksamhetsplan 

för de administrativa avdelningarna. 

– Tanken är att ingen ska sägas upp. När 

någon slutar av naturliga orsaker ser vi över

vad som kan förändras. Det innebär också 

att man får ut mer pengar på de dömande 

avdelningarna. Vi kanske blir lite duktigare 

på att få iväg mål, hoppas Inger Mattsson. 

Barbro Hegrelius Jonson, president vid 

Hovrätten för Nedre Norrland, bekräftar 

Christina Hedlunds bild av att inställningen 

till förändringar inte var alldeles positiv i början. 

Idén om samverkan och att rekrytera en 

gemensam administrativ direktör väcktes när 

hovrättens administrativa direktör skulle gå i 

pension – och kammarrättens just hade gjort 

det. 

– Vi ville börja så och sedan gå vidare. 

Tanken är att få en mer effektiv och starkare 

administration. Över huvud taget tror jag att 

det kommer att stärka domstolarnas ställning, 

att det här är bra även för den dömande 

verksamheten, säger Barbro Hegrelius 

Jonson. 

Enligt rapporter är medarbetarna positiva 

till förändringen. Nu gäller det att hålla 

idéerna igång tills flytten blir av, så att folk 

inte blir otåliga. 

– Det är klart att det kommer att innebära 

viss arbetsbelastning och effektivitetsminskning 

för att åstadkomma allt kring det 

här med gemensamma lokaler. Jag kan inte 

se några andra nackdelar när det hela är 

genomfört, säger Barbro Hegrelius Jonson. 

POSITIVT MED NYTT 

Enligt Kathrin Flossing, president vid 

Kammarrätten i Sundsvall, var en överväldigande 

majoritet av de anställda för att 

»Tanken är att ingen ska sägas 

upp. När någon slutar av naturliga 

orsaker ser vi över vad som 

kan förändras. Det innebär också 

att man får ut mer pengar på 

de dömande avdelningarna. Vi 

kanske blir lite duktigare på att få 

iväg mål.« Inger Mattsson, 

administrativ direktör, Sundsvall 

arbeta vidare med samverkansprojektet. 

– Någon på administrationen menade 

att det här känns som att kunna byta jobb 

utan att behöva byta. Nu är det lokalfrågan 

som känns som den svåra frågan. Jag hoppas 

vi kan ta ställning under våren, säger Kathrin 

Flossing. 

För henne innebär ett samgående också 

att domstolschefen kan delegera fler arbetsuppgifter. 

– Det är viktigt att domstolschefen ska 

kunna ägna sig åt de övergripande frågorna 

som har med ledarskap, styrning och 

verksamhet att göra – och inte syssla med 

löpande administrativa uppgifter. I dag hamnar 

många bollar för högt i organisationen, 

hävdar hon. 

Generellt kommer personalfrågor att 

prioriteras hårdare inom administrationen på 

landets domstolar. Ord som kompetensutveckling 

och individuella utvecklingsplaner 

blir vanliga. 

– Det här är arbetsuppgifter som domstolarna 

inte har gjort så mycket av tidigare, 

men det blir mer och mer viktigt 

när man ska rekrytera personal i dag. Från 

Domstolsverkets sida vill man också att domstolarna 

jobbar aktivt med verksamhetsplanering 

och att man har en god kunskap om 

sin budget, att man är kapabel att göra rätt 

analyser av verksamheten. I det övergripande 

projekt som jag har ansvar för har vi sagt 

att före utgången av 2007 ska alla domstolar 

ha fått hjälp med att se över och eventuellt 

förstärka sin administrativa funktion, säger 

AKTUELLT 

Christina Hedlund. 

Hon ser förändringarna i linje med domstolväsendets 

vision att öka kompetensen. 

– Inledningsvis fanns stunder när jag var 

skeptisk och kände att det inte bar framåt 

riktigt som jag hade hoppats. Men resultatet 

av höstens projektarbete överträffade i 

slutändan mina förväntningar. Det berodde 

till stor del på personalens delaktighet och 

stora intresse för projektet, säger Christina 

Hedlund. 


Slutrapporten Administrativ samverkan 

mellan överrätterna i Sundsvall 

blev klar vid årsskiftet. Där föreslår 

arbetsgruppen att Hovrätten för 

Nedre Norrland och Kammarrätten 

i Sundsvall i framtiden bör ha en 

gemensam president, en gemensam 

budget och att det inrättas en 

gemensam administrativ enhet. 

Även i Jönköping är en arbetsgrupp 

tillsatt för att se över frågan 

kring gemensam administration 

för hovrätten och kammarrätten. 

Arbetsgruppen har nyligen avlämnat 

en rapport. 

Inom kort kommer också den rapport 

som redogör för strategin för 

det övergripande projektet avseende 

domstolsadministration. 


AKTUELLT 

Tingsrätter läggs samman 

Under 2005 sker ett flertal sammanläggningar av tingsrätter. 

Bakgrunden är de utredningar av den yttre domstolsorganisationen 

som pågått under ett antal år. Syftet 

är att åstadkomma ett modernt och framtidssäkert domstolsväsende. 

TEXT PEDER JONSSON ILLUSTRATION PER CARLSSON 

REDAN TIDIGARE I ÅR har domstolarna 

i Västervik, Oskarshamn, Arvika, Sunne, 

Kristinehamn, Karlstad och Lindesberg upphört 

som egna tingsrätter. På några av dessa 

orter pågår fortfarande verksamhet, då den 

fysiska flytten inte kunnat genomföras på 

grund av pågående lokalförändringar. På 

några av orterna kommer det att bedrivas 

domstolsverksamhet även i framtiden, då vid 

tingsställen. Att sammanläggningen formellt 

sker innan lokalfrågan fått sin slutliga lösning 

är ganska vanligt menar Hans Karlsson, ansvarig 

för lokalfrågor vid Domstolsverket. 

– Lokalförändringar i form av om- och 

tillbyggnader eller i vissa fall också nybyggnationer 

innebär långa ledtider vilket ganska 

ofta medför att sammanläggningen blir klar 

på papperet före den fysiska sammanflyttningen 

sker, säger Hans Karlsson. 

PLANERA OCH SAMORDNA 

I februari träffades de lagmän som fått ansvaret 

för kommande sammanläggningar 

för att tillsammans med företrädare från 

Domstolsverket planera förändringarna. 

Senare under året kommer domstolarna i 

Bollnäs, Ljungby, Värnamo, Tierp, Enköping 

samt Trelleborg att upphöra som egna tingsrätter. 

Vid mötet berördes bland annat målsättningarna 

med det kommande arbetet, 

ansvarsfördelningen mellan Domstolsverket 

och domstolarna och vilket stöd Domstolsverket 

kan erbjuda. Det är många olika 

områden som måste förberedas innan domstolar 

kan läggas samman. Elizabeth Thoor 


Sveriges befolkning 

invånare per km 2 

4000 

är Domstolsverkets samordningsansvarige 

för pågående sammanläggningar och hon 

menar att det sedan tidigare finns en bra 

erfarenhet kring hur sammanläggningsprojekten 

bör förberedas och genomföras. 

– Vi har genomfört ett flertal sammanläggningar 

under senare år så jag vågar nog 

påstå att vi har en god kompetens kring 

dessa frågor, säger Elizabeth Thoor. 

– Det berörda medarbetare undrar mest 

över rör den egna arbetssituationen och vilka 

villkor som gäller när verksamheten på tingsrätten 

upphör, fortsätter Elizabeth. 

En av de första aktiviteterna när ett sammanläggningsprojekt 

startar är därför att 

besöka berörda domstolar och informera om 

villkoren i samband med sammanläggningarna. 

Här brukar ansvarig lagman tillsammans 

med Domstolsverkets projektledare och 

andra resurspersoner delta för att så långt 

det är möjligt informera om förutsättningarna. 

– Det är inte alltid vi kan svara på medarbetarnas 

frågor. Frågan om eventuell övertalighet 

är till exempel inte alltid så lätt att 

besvara i ett inledningsskede, enligt Elizabeth 

Thoor. 

VÄRMLAND BLIR ETT 

En av de domstolar som nyligen upplevt en 

sammanläggning är Värmlands tingsrätt där 

domstolarna i Arvika, Sunne, Kristinehamn 

och Karlstad sedan den 7 februari bildar 

Värmlands tingsrätt. Ny lagman och den 

som också ansvarat för sammanläggningen 

Tingsrätter vid 

årets slut 

Kartunderlag: SCB 

är Göran Svensson, tidigare lagman vid 

Karlstads tingsrätt. 

– Även om den nya tingsrätten inte är 

samlokaliserad ännu, det sker först under 

2006 så försöker vi integrera verksamheten 

så gott det går, säger Göran Svensson. 

– Som exempel så genomför vi många 

huvudförhandlingar med häktade i Karlstad. 

Då tar domarna med sig nämndemännen 

från de andra orterna hit till Karlstad. När 

vi har tresitsar försöker vi också blanda med 

domare från alla kansliorter, fortsätter Göran. 

Man har i Värmland även kunnat fördela 

arbetsbördan jämnare, bland annat 

genom att flytta vissa mål från kansliet i 

Arvika till kansliet i Karlstad. Göran Svensson 

lyfter också fram vikten av att bygga upp 

en ”goodwill” till alla berörda, både internt 

och externt. Inte minst informationsarbetet 

påpekar Göran Svensson är en viktig fram- 

Stockholm 

Solna 

Handen 

Huddinge 

Nacka 

Sollentuna 

Södra Roslag

gångsfaktor. Bland annat använder han 

regelbundna informationsbrev som kanal till 

externa intressenter som länsstyrelse, kommuner, 

brottsofferjouren samt till alla länkar 

i rättskedjan som åklagare, advokater med 

flera. Ett exempel på informationsaktivitet 

var också när samtliga nämndemän i länet 

bjöds in till gemensamt möte, något som 

enligt Göran Svensson utföll väldigt väl. 

Sedan vill Göran också poängtera kulturfrågorna. 

– Visst har vi haft en del inkörningsproblem 

och födslovåndor. Små detaljer kan 

snabbt stjälpa den goda relation som byggts 

upp, därför gäller det att vara uppmärksam 

och inte rasera ett uppbyggt förtroendekapital 

på banala detaljer, avslutar Göran 

Svensson. 

AKTUELLT TEMA - EUROPA 

Hållbar och effektiv 

Bakgrunden till det pågående reformarbetet är behovet av en långsiktigt hållbar och effektiv organisation. 

De viktigaste argumenten för dessa förändringar är: 

Att skapa domstolar som klarar normal frånvaro utan att detta påverkar den dagliga verksamheten 

Att skapa en ännu effektivare beredningsorganisation 

Att öka möjligheterna till specialisering vid domstolarna 

Att förbättra den geografiska samordningen mellan rättsväsendets myndigheter 

Sammanläggningar under 2005 Tidpunkt 

Västervik och Oskarshamn till Kalmar 

Arvika, Sunne, Kristinehamn och Karlstad till Värmland 

Lindesberg till Örebro 

Ljungby till Växjö 

Värnamo till Jönköping 

Bollnäs till Hudiksvall 

Tierp och Enköping till Uppsala 

Trelleborg till Ystad 

TURKIETS AMBITIONER att bli medlemsstat 

i EU har funnits länge och redan 1963 närmade 

sig landet Europa genom ett associationsavtal 

med dåvarande EG. Nu är de obligatoriska 

Köpenhamnskriterierna uppfyllda 

och i december förra året startade förhand- 

17 januari 

07 februari 

14 februari 

12 september 

26 september 

31 oktober 

28 november 

12 december 

På jakt efter Europa 

Turkiet har under decennier kämpat för att få 

tillhöra Europa. Ett medlemskap i EU vore det slutgiltiga 

beviset och det finns inom räckhåll. I landet 

pågår därför en intensiv reformprocess för att 

skapa ett effektivt och demokratiskt rättsväsende 

som respekterar mänskliga rättigheter. Samtidigt 

pågår det också en kamp mot Europas fördomar. 

TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO PAWEL FLATO, FOTOSEARCH 

lingarna om ett eventuellt medlemskap. Idag 

är landets fruktade säkerhetsdomstolar ett 

avslutat kapitel, dödstraffet är borttaget och 

det pågår ett arbete med att öka medvetenheten 

om mänskliga rättigheter. Men det 

finns fortfarande problem i rättssystemet. 


TEMA - EUROPA 

Kjell Björnberg är lagman vid Hovrätten för vilket ger möjlighet för på- 

Västra Sverige och har under perioder arbetat 

i olika utlandsuppdrag. Sedan år 2000 

tryckningar. Ett exempel skulle 

kunna vara vid utnämning 

Kjell Björnberg, lagman på Hovrätten för Västra Sverige 

har han varit aktiv i olika EU-projekt som rör och förflyttning av domare. 

det turkiska domstolsväsendet. 

Som systemet ser ut kan det i 

– Jag tror att många i Europa har en fel händer bli risk för felaktigheter, berättar samhälle finns på plats. Turkiets juristutbild- 

något felaktig uppfattning om hur rättssys- Kjell Björnberg. 

ning är lång och ger ett bra tekniskt kuntemet 

i Turkiet ser ut. Det turkiska rättssyste- Genom olika EU-projekt har Kjell 

nande och domarutbildningen ger praktisk 

met bygger i stor utsträckning, såväl i fråga Björnberg tillsammans med utländska kol- erfarenhet. Däremot påverkar traditioner och 

om processrätt som när det gäller den matelegor både utvärderat det turkiska rätts- sättet att arbeta systemet negativt. Ingmar 

riella rätten, på västerländska förebilder från systemet och gett förslag på förändringar. Karlsson, generalkonsul vid Svenska konsu- 

bland annat Frankrike, Italien och Österrike. Bland annat har de i ett projekt arbetat fram latet i Istanbul, är av samma åsikt. Han har 

Det finns en föreställning om att det är ett en lista på 101 förbättringspunkter. Ett ex- arbetat för Utrikesdepartementet sedan 1967 

ålderdomligt islamskt tillskapat system vilket empel på ett område som bör förbättras är och har otaliga uppdrag utomlands bakom 

är helt fel. De västerländska influenserna kom att åklagare inte deltar i förundersökningen sig. Tillsammans med fyra anställda arbetar 

under 1900-talet i och med att Turkiet blev utan redovisar bara det som framkommit han för att främja relationerna mellan Turkiet 

republik 1923 och Kemal Atatürk inledde sitt hos polisen istället för att aktivt leda, granska och Sverige såväl som Turkiet, EU och 

reformarbete, säger Kjell Björnberg. 

och eventuellt komplettera utredningen. Centralasien. 

Rättssäkerheten urholkas också av brister i 

– Vi arbetar tillsammans med SIDA och 

OBEROENDE DOMSTOLAR ETT MÅSTE samband med häktningsförfarandet. Det EU i olika utbildningsinsatser. Till exempel 

FÖR DEMOKRATI 

förekommer till exempel att den åtalade har alla landets domare och åklagare blivit 

Ett stort hinder i demokratiseringsprocessen 

är att domstolarna 

inte är helt och hållet 

självständiga i Turkiet. 

»Jag tror att många i Europa 

har en något felaktig uppfattning 

om hur rättssystemet i 

Turkiet ser ut. Det turkiska 

inte alltid informeras 

om sin, så väl som alla 

medborgares, rätt till en 

offentlig försvarare. 

– Arbetet i Turkiet 

utbildade i mänskliga rättigheter. Men gamla 

synsätt och traditioner tar tid att förändra. 

Vid hedersrelaterade brott så kan vi se att 

landsbygden dömer mycket mildare straff än 

i städerna. Samtidigt har det hänt mycket på 

Justitieministeriet om- rättssystemet bygger i stor på justitieministeriet även det här området. Och det kan vara infattar 

inte bara den utsträckning, såväl i fråga med EU-frågor leds av tressant att notera att det finns invandrartäta 

politiska motsvarigheten om processrätt som när det en chef som är ytterst områden i exempelvis Tyskland som konser- 

utan är också en för- gäller den materiella rätten, målmedveten. De är verar dessa föreställningar minst lika mycket. 

valtning. Jämfört med på västerländska förebilder mycket aktiva och enga- 

Sverige skulle det be- från bland annat Frankrike, gerade och de har sat- HOVRÄTTER SÖKES 

tyda att Domstolsverket 

skulle vara mycket 

närmare kopplat till 

Italien och Österrike.« 

Kjell Björnberg 

sat stenhårt i flera år för 

att lyckas leva upp till 

alla krav. De håller inte 

Ett annat problem är landets blodiga historia 

som har satt djupa spår i befolkningen. Den 

gör att det inte alltid är enkelt att handla 

Justitiedepartementet. 

alltid med om kraven men de är moderna rätt i lägen som skulle kunna inbjuda till 

– Detta innebär att justitieministern kan människor som inser att förändring är bra hämnd. Turkiet har idag avskaffat tortyr och 

utöva inflytande över domstolar. Det finns och måste ske, konstaterar Kjell Björnberg. har strikta regler för häktningsförfarande. 

också inspektörer från ministeriet som ska se Det mesta av den lagstiftning som be- Personer som trots allt går över gränsen 

till att enskilda domare uppfyller sina plikter, hövs för att kunna bygga ett demokratiskt ställs inför rätta. 

14 DOMKRETSEN NR 1/2005

– I våra diskussioner har vi tryckt på att VÄLKOMMEN MED VISS 

de som påstår att de har blivit torterade ska 

få rätt till oberoende läkarundersökning och 

TVEKAN 

Turkiet är på rätt väg för att 

Ingmar Karlsson, generalkonsul vid Svenska konsulatet i Istanbul 

en ordentlig utredning. Justitieministeriet ta sig till EU men inom unio- 

har vidtagit åtgärder för att ta upp sådana nen finns det röster som vill 

utredningar snabbt och de är numera högt sätta käppar i hjulet för ett medlemskap. Det och arbetet med rättssystemet inte drivits 

prioriterade, säger Kjell Björnberg. 

finns en misstänksamhet som till viss del kan så hårt, vilket motståndarna till EU tycker är 

Andra brister i rättssäkerheten är dom- härledas till att Turkiet har, i skepnad av det bra. Den process som landet går igenom nu 

stol-arnas effektivitet. Vid huvudförhand- Osmanska riket, under historiens gång varit lägger en viktig grund för framtiden oavsett 

lingar förs inte rättegångarna koncentrerat, en aktiv krigsherre i Centraleuropa. Att frå- medlemskap eller inte. Frågan är om inte en 

utan kan pågå under lång tid och ofta med gan om Cyperns framtid fortfarande är olöst sådan framsynthet borde vara kvalificerande 

ett antal månadslånga avbrott. Det ger en ligger också landet i fatet. Andra argument i sig. 

utdragen process som kan försämra kvalite- mot Turkiet är att landet är för stort för EU 

ten i domsluten. Kvaliteten påverkas också av att hantera och att det ligger geografiskt fel 

att det inte finns någon mellaninstans mellan 

distriktdomstolarna och Högsta domstolen. 

i den meningen att det gränsar till ett antal 

länder i öst med orolig framtid. Och inte 

Fakta Turkiet 

Statsskick: Republik 

Yta: 779 452 kvadratkilometer 

– Högsta domstolen är väldigt stor med minst det faktum att Turkiet är ett land som 

Huvudstad: Ankara 

cirka 250 domare, vilket gör att det blir svårt 

att åstadkomma en sammanhållen praxis 

styrs av ett islamskt parti får en del motståndare 

att hävda att de kulturella skillnaderna 

Högsta berg: Ararat 5165 meter över 

havet 

Floder: Eufrat och Tigris 

med avgöranden som har ett prejudikatsvärde. 

Det gör också att de domare som 

mellan Turkiet och unionen är för stora. 

– Det vore ödesdigert att säga nej till 

Befolkningsmängd: 71,3 miljoner (2003) 

Religion: 99 procent av befolkningen är 

muslimer. Cirka en procent är judar och 

arbetar på distriktsnivå 

har svårt att hålla sig 

uppdaterade och rättstillämpningen 

blir spretig. 

Vi vill se garantier för en 

enhetlig tillämpning och 

»De som hävdar att Turkiet 

inte tillhör Europa ska veta 

att det finns fler grekiska 

antika lämningar i Turkiet än 

i Grekland och att den första 

Turkiet. Idag finns det 

15-20 miljoner muslimer 

inom EU. Säger vi 

nej till Turkiets 67 miljoner 

muslimer är det ett 

tydligt tecken på att vi 

kristna. 

Språk: Officiellt språk är turkiska. Kurdiska 

är största minoritetsspråket. 

Export: Kläder, textilier, livsmedel, elektriska 

och elektroniska varor som tv-apparater 

och kylskåp. 

Turism: Turkiet lockar många turister med 

sin sol, salta bad, gästvänlighet, goda mat 

att de prejudikat som 

görs är av vikt. Sedan 

kristna församlingen bildades 

i Turkiet.« Ingmar Karlsson 

ser muslimer som andra 

klassens medborgare. 

och intressanta historia. De som besöker 

landet är framför allt svenskar, fransmän, 

tyskar och ryssar. 

finns det en tanke med 

att hålla nere antalet domare i Högsta dom- 

Det om något kommer 

att lägga grunden till fundamentalism. Att 

Mer information: Om EU se 

www.eu-upplysningen.se 

Om Turkiet besök Turkish 

stolen – där ska bara ett litet urval av de allra 

skickligaste sitta, konstaterar Kjell Björnberg. 

acceptera ett land vars regering står för islam 

och en sekulariserad sådan, kan istället sprida 

Information Office på 

www.turism.turkemb.se 

För att komma till rätta med detta 

demokrati, anser Ingmar Karlsson. 

Det svenska konsulatet har funnits i Turkiet 

kommer Turkiet i samarbete med den 

Nederländska domstolsadministrationen och 

Även i Turkiet finns det kritiska röster 

till ett medlemskap där argumenten går att 

sedan 1757 och är ett centrum för akademiska 

och handelsinriktade kontakter 

mellan Turkiet, Sverige och Centralasien. 

Domstolsverket i Sveriges att genomföra ett 

EU-projekt som ska ge landet stöd vid inrät- 

känna igen från den svenska debatten om 

tung byråkrati och minskat självbestämman- 

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna 

har under 2004 fått 3 958 klagotandet 

av hovrätter. Projektet ska vara klart de. Men det finns en avgörande skillnad. 

mål och fällt Turkiet vid 171 tillfällen. 

2007. 

Utan EU hade demokratiseringsprocessen 


TEMA - EUROPA 

Domare från Litauen (Halina Zaikauskaite, Nijole Sidagiene, Zia Smirnoviene) ansåg 

att seminariet var mycket givande och ser fram emot uppföljningen till våren. 

Utbildning med EU-stöd 

EG:s konkurrensregler har sett till att svenska domare i ökad utsträckning får använda 

konkurrensrätten. Kommissionen erbjuder medlemsländerna att få stora delar av kompetenshöjande 

åtgärder finansierade, och det har Domstolsverket nappat på. Ett första 

seminarium om konkurrensrätt genomfördes med hjälp av EU-stöd i början av december. 

TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON 

INOM EG-RÄTTEN HÄNDER DET väldigt 

mycket just nu. Mot bakgrund av detta har 

Domstolsverket bland annat ansökt om EUstöd 

för att erbjuda utbildning i konkurrensrätt. 

Detta beviljades av kommissionen och 

innan jul genomfördes del ett av två seminarier 

som omfattar fyra dagar i konkurrensrätt 

i Stockholm. 

NYA KONKURRENSREGLER 

Syftet med seminariet var att belysa hur den 

nationella domarens roll ökar genom att EUländerna 

ska tillämpa de nya konkurrensreglerna. 

Genom de nya reglerna får kommissionen 

en samordnande 

roll och målen ska i 

allt större utsträckning 

avgöras av de nationella 

domstolarna. 

Efter att artiklarna 

81 och 82 i fördraget 

(Förordning nr 1/2003) 

började gälla den 1 maj 2004 har det blivit 

stora förändringar inom konkurrenslagstiftningsområdet 

och seminariet gav vägledning 

hur de nationella domarna ska verka. 

– Frågan om konkurrenslagstiftning förväntas 

komma upp i mycket högre omfattningen. 

Även i vanliga tvistemål kan frågor 

uppstå, därför är det viktigt att en bred skara 

domare får möjlighet att träffas och prata 

om hur de ska agera fortsättningsvis, säger 

John Panofsky som var en av arrangörerna 

bakom seminariet och som arbetar med 

utbildningsfrågor inom domstolsväsendet. 


»Europa blir mer och mer 

integrerat och det är intressant 

för alla parter att höra 

hur man tacklar liknande problem.« 

John Panofsky 

DOMARE FRÅN GRANNLÄNDERNA DELTOG 

Domare från Sverige, Danmark, Estland, 

Finland och Litauen deltog. Trots att Norge 

inte är med i EU, är de ekonomiskt anslutet 

till konkurrenslagstiftningen, så de var också 

inbjuda och en norsk domare hörsammade 

kallelsen. 

– Eftersom frågorna är gemensamma för 

medlemsländerna bjöd vi in våra närmaste 

grannar. Det finns ett mervärde att träffa 

kollegor. Europa blir mer och mer integrerat 

och det är intressant för alla parter att höra 

hur man tacklar liknande problem, säger 

John Panofsky, som också berättar att seminariet 

är uppdelat i två 

delar, där första delen 

beskriver de materiella 

reglerna medan del två 

inriktar sig mer på de 

processuella delarna och 

erfarenhetsutbyte. 

KRÅNGLIGT MEN LÖNSAMT 

Innan budgetneddragningen för domstolsväsendet 

2002 så genomfördes det 

fler utbildningar inom EG-rätt. Nu är det 

Domstolverkets förhoppning att de kompetenshöjande 

åtgärder som är planerade inom 

EG-rätt till viss del kan finansieras av kommissionen. 

Själva ansökningsanförandet är 

mycket omfattande, men det kan löna sig. 

– Kommissionen finansierar i detta fall 

ungefär 75 procent av kostnaderna och 

resten tar Domstolsverket. Det finns en stark 

vilja hos oss att fortsätta utnyttja de finansieringsmöjligheterna 

som finns, men det 

John Panofsky samtalar med danska domarkollegor om konkurrensrätt 

under seminariet. 

tar tid att lära sig hur man ska göra, säger 

Magnus Patriksson, jurist vid Domstolsverket 

som har varit med och skrivit ansökningen 

till kommissionen tillsammans med John 

Panofsky. Magnus menar också att många 

länder är mycket bättre än Sverige på att 

utnyttja kommissionens erbjudande om att 

finansiera kompetensutvecklingsinsatser, 

men att detta seminarium i alla fall är en 

början. 

BEHOV ATT UTBILDNING 

För att kartlägga intresset av utbildningsoch 

informationsinsatser på områdena 

EG-rätt och europakonventionsrätt har 

Domstolsverket genomfört en enkätundersökning, 

vars resultat just nu analyseras. 

– Det framkom att 60 procent av de 

som svarande kände ett behov av specialinriktad 

utbildning inom europarättsområdet, 

säger John Panofsky, som också är med i 

Domstolsverkets europarättsgrupp som har 

till uppgift att tillgodose domstolarnas behov 

av kompetensutveckling och service. Vi kommer 

att redovisa utfallet av enkäten mer 

ingående i nästa nummer av Domkretsen, 

fortsätter John. 


Andra EU-länder bjuder in svenska 

domare i stor utsträckning på liknande 

seminarier. Är du domare och intresserad 

av att besöka ett internationellt seminarium? 

Under utbildningens kalendarium 

på domstolsväsendets intranät finns mer 

information. Eller kontakta John Panofsky 

på Domstolsverket.

Internationella samarbeten 

moderniserar 

Litauens domstolar 

Litauen blev EU-medlem i maj förra året. Nu pågår 

ett intensivt arbete med att modernisera landets 

domstolsväsende. Ett led har varit ett mångårigt 

utvecklingssamarbete med det svenska domstolsväsendet. 

Samarbetet har finansierats av Sida. 

TEXT LARS COLLIN 

ALGIMANTAS VALANTINAS är litauisk lag- EU KRÄVER MODERNISERINGAR 

man hos Andra distriktsdomstolen i Vilnius. Att samarbetet skedde före Litauens EU- 

Han har varit generaldirektör för Litauens inträde påverkade förstås arbetet. 

motsvarighet till Domstolsverket och under – Tvillingprojektet med Göteborg och 

Sovjettiden arbetade han som åklagare i delegationsprojektet hade egentligen ingen 

Ural. Sedan några år tillbaka har han, bland särskild inriktning på EU-anpassning, men 

andra internationella utbyten, varit djupt självklart måste de litauiska domstolarna ta 

involverad i utvecklingssamarbetet med hela EU:s regelverk i beaktande i och med 

Sverige. 

att de har blivit medlemmar. Det ställer krav 

– Samarbetet med Sverige var mycket på moderniseringar och uppdateringar. En 

användbart. I ett tvillingprojekt med 

del frågor förekom i samarbetskontakterna 

Göteborgs tingsrätt fick domare, domstols- med Sverige; som att höra hur vi gjorde när 

sekreterare och annan domstolspersonal vi blev medlemmar, det är ju faktiskt inte så 

möjlighet att höra och se hur domstolen länge sedan, säger Ove Lindström som i EU- 

fungerar, titta på arbetsvillkor och hur man projekt också var rådgivare för att underlätta 

använder sig av avancerad informationstek- Litauens inträde i unionen. 

nologi, säger Algimantas Valantinas. 

Hur pass ålderdomliga är då de litauiska 

Möjligheten att på 

domstolarna? Enligt Ove 

plats se fördelarna med hur »Det var ett verkligt Lindström är lokalerna ofta 

svenska domstolstjänstemän samarbete baserat på väldigt slitna på grund av 

arbetar, bidrog också till att ömsesidig respekt, tillit, ansträngd ekonomi. Det 

introducera domstolsnotarier 

i de litauiska domstolarna. 

– Genom att sitta med 

vänskap och förståelse.« 

Algimantas Valantinas 

tekniska stödet går fortfarande 

inte att jämföra med 

svensk standard. Till exem- 

under domstolsförhandlingar 

pel går det inte att spela in 

och diskutera beslut och ställningstaganden förhör vid rättegångar, utan man skriver ner 

blev våra domare direkt involverade i rätts- för hand. Det saknas datorer och alla har 

processen, säger Algimantas Valantinas. inte telefon. 

Ove Lindström delar sin tid mellan att 

– Inom ramen för samarbetet kan vi 

vara rådman vid Göteborgs tingsrätt och inte göra mycket åt tekniken. Det handlar 

att arbeta med internationella uppdrag för mer om att effektivisera den omoderna 

Domstolsverket. Han kom till Litauen första handläggningen. Hanteringen var väldigt 

gången 1999. 

omständlig och domarna utförde mängder 

Ove Lindström har bland annat varit med rutinuppgifter som skulle kunna göras 

stationerad i Vilnius, där han startade och av annan personal – så domarna kunde kon- 

var mycket engagerade i ett EU-projekt kring centrera sig på att döma i målen. En del av 

utbildning, IT och anpassning av lagstiftning tungroddheten ligger i bristen på IT-stöd, 

i Litauen. Tillsammans med bland andra men mycket har berott på formella regler. 

Algimantas Valantinas såg han också över Där har vi försökt att hjälpa dem i de här 

frågor om arbetsfördelning och delegation. projekten, säger Ove Lindström. 

AKTUELLT 

EN ÖMSESIDIG DISKUSSION 

Under de här åren har han kommit i kontakt 

med många reformvilliga personer, inte 

minst Algimantas Valantinas, som i sin roll 

har haft ett stort inflytande och bland annat 

fått gehör för att domstolarna behöver notarier 

och beredningsjurister. 

I ordet samarbete ligger också en ömsesidig 

diskussion. 

– Ibland kan de genomföra nödvändiga 

förändringar lite snabbare än vad vi kan och 

med kortare beslutsvägar. Deras lagstiftning 

är det egentligen inget fel på, det är mer 

sättet att tillämpa all ny lagstiftning som 

behöver utvecklas. Man bör ha förståelse 

och respekt för deras svårigheter. Den förvandlingstakt 

som Litauens rättsväsende har 

haft sedan självständigheten för snart 15 år 

sedan har knappast någon svensk jurist varit 

i närheten av, anser Ove Lindström. 

Algimantas Valantinas menar att den 

mänskliga faktorn har varit en viktig del i 

samverkan. 

– Det var ett verkligt samarbete baserat 

på ömsesidig respekt, tillit, vänskap och 

förståelse. Det gjorde det också lättare att 

förklara de mest ”pinsamma” frågorna, säger 

Algimantas Valantinas. 

Ove Lindström förklarar: 

– Det har förekommit en del korruptionsskandaler 

i Litauen. En annan fråga är 

bristande öppenhet. Domstolshandlingar är 

offentliga först när de arkiveras, innan dess 

är de bara tillgängliga för parterna. I fråga 

om insyn tror jag att vi kunde bidra med en 

hel del. Vi visade att det är positivt att låta 

allmänhet och press ha den insyn som vår 

offentlighet innebär – och på så sätt gav vi 

dem impulser till nya tankesätt, säger Ove 

Lindström. 


TEMA - EUROPA 

Tvillingdomstol i Litauen ger perspektiv 

Tre gånger har de besökt varandra för att utbyta kunskaper och erfarenheter i det dagliga arbetet. 

– Det har varit ett lyckat projekt och styrkan i projektet är att alla personalkategorier har deltagit, 

berättar Håkan Nyberg lagman från Varberg Tingsrätt. 

TEXT ANETTE HERTZ ILLUSTRATION OTTO UNGE 

TILLSAMMANS MED ADMINISTRATÖREN 

Ann-Christin Carlsson och fyra andra medarbetare 

besökte han domstolen i staden 

Kaisiadorys i Litauen. Första resan gick i september 

2001. 

– Vi har diskuterat delegering, notarieverksamhet 

och processuella handläggningsfrågor, 

berättar Håkan Nyberg. 

Domarna har tillsammans diskuterat allt 

ifrån juridiska frågeställningar till domstolsadministrationen. 

– I Litauen skrev man protokollen för 

hand. Handläggningsförfarandet och domskrivningen 

hanterades på ett ålderdomligt 

sätt. Domarna delegerade inte arbetet till 

administrativ personal utan varje papper 

passerade en domare. Det fanns inga notarier 

på domstolarna. Nu tre år senare ser 

vi en förändring. Man har insett fördelen 

med administrativ personal och har börjat 

anställa. Framför allt har man nu tekniska 

hjälpmedel, säger Håkan Nyberg. 

JÄMFÖRT ARBETSRUTINER 

Ann-Christin Carlsson har tillsammans med 

några domstolssekreterare visat den administrativa 

personalen från Kaisiadorys hur man 

arbetar i Varberg. 

– Vi har i detalj tittat på olika arbetsrutiner 

och datorstöd. De har verkligen sett 

fördelen med olika program och målhanteringssystem. 

Nu har de fått 

fler datorer och håller på att 

utarbeta ett målhanteringsprogram,förklarar 

Ann-Christin 

Carlsson. 


Det är inte bara datorer som saknas. I rättegångssalarna 

finns det inga högtalartelefoner 

eller påropsanläggningar. Det är även brist 

på viss kontorsmaterial. 

– De syr alla akter för hand med nål och 

tråd. Det tog lång tid tyckte de. Jag tror de 

fick stor inspiration av hur vi arbetar och 

vilka hjälpmedel vi har. Förhoppningsvis 

fick även lagmännen upp ögonen för hur 

det administrativa arbetet kan göras lättare, 

säger Ann-Christin Carlsson. 

NYBLIVNA MEDLEMMAR I EU 

Förra våren blev Litauen medlem i EU och 

är i full gång med att reformera efter kraven 

som EU ställer. Tvillingdomstolsprojektet 

hjälper dem i arbetet genom att de får se 

hur Sverige som medlemsstat arbetar. 

– I Litauen har det skett en förnyelse av 

lagstiftningen som närmar sig den västerländska. 

Det är med beundran jag ser på 

detta land som fortfarande är mycket fattigt 

och som är i behov av upprustning. Men 

trots det försöker de med fasthet att få till 

stånd ett rättsväsende som överensstämmer 

med hur det fungerar i väst. De är ju egentligen 

främst i behov av att förbättra levnadsstandarden, 

säger Håkan Nyberg. 

Litauen självständighetsförklarades i maj 

1990. Håkan Nyberg pekar på skillnader att 

ta lärdom av. 

– Självständigheten är något de värnar 

väldigt mycket om. Domstolsväsendet lyder 

direkt under parlamentet. Det är en tydlig 

skillnad från i Sverige där domstolsväsendet 

lyder under regeringen och jag tycker att 

det manar till en viss ödmjukhet. I Sverige 

har vi mer en inriktning som betonar företagsekonomiska 

förhållningssätt och som ska 

vara rationell. Det kanske ska vara så att det 

är värden i rättsväsendet som ska få 

kosta en del? 

Det är något som vi ska ta till oss, tycker 

Håkan Nyberg. 

EN HIERARKISK ORGANISATION 

Förhållandet mellan chef och anställd är 

annorlunda i Litauen. 

– Hade vi inte delat in oss i små grupper 

utifrån våra roller hade inte den administrativa 

personalen vågat säga något. Vi hade 

aldrig nått de resultaten som vi nu gjorde, 

säger Ann-Christin Carlsson. 

Besökarna från Litauen fick också inblick i 

det sociala umgänget på arbetsplatsen. 

– Fikarummet tyckte de om. De har inga 

sådana sällskapsrum. Våra kontor inspirerade 

dem också. Det syntes i de senare besöken 

hos dem att de tagit intryck av oss. Det var 

roligt att se förändringen. Något som jag 

blev imponerad av var deras kunskap och 

ambition. Flera av dem läste juridik vid sidan 

av arbetet, berättar Ann-Christin Carlsson. 

PROJEKTET AVSLUTAT 

Projektet finansierades av SIDA och avslutades 

våren 2004. 

– Det finns inga planer på en fortsättning 

av projektet men vi har fått goda vänner 

på tvillingdomstolen i Kaisiadorys och 

intresset att hålla kontakten vid liv finns från 

båda håll, avslutar Håkan Nyberg. 


Är Din domstol intresserad av att medverka 

i ett tvillingsamarbete med en domstol 

i ett annat land? Kontakta internationella 

kansliet Annika Sehlstedt, Ove Lindström 

eller Åsa Eliasson på Domstolsverket.

Tydligare påföljder på förslag 

för unga lagöverträdare 

HELENA ÅHLÉN VAR EN av sekreterarna i 

utredningen. 

– Utredningen vill se en ökad samverkan 

mellan rättsväsendet och socialtjänsten, 

säger hon. Därför har vi lämnat ett lagförslag 

om att socialtjänsten ska verka för att socialsekreterare 

och representanter för rättsväsendet 

regelbundet utbyter information och 

erfarenheter på ett övergripande plan. 

– Utredningen menar dessutom att det 

är angeläget att vidareutveckla specialiseringen 

för domare och åklagare som arbetar 

med ungdomsmål, fortsätter Helena Åhlén. 

Även försvararen har en viktig roll i förhållande 

till den unge. Dennes förståelse för vad 

som händer under en rättegång beror till 

stor del på försvararens insats. Detta är ett av 

skälen till att utredningen har föreslagit att 

det också ska införas ett särskilt lämplighetskrav 

för den advokat som ska förordnas som 

offentlig försvarare för en misstänkt under 

18 år. 

TYDLIGARE PÅFÖLJD MED KONTRAKT 

Utredningen har föreslagit att påföljden 

överlämnande till vård inom socialtjänsten 

ska döpas om till socialtjänstpåföljd och att 

denna tydligare ska vara kopplad till risken 

för återfall i brott. Påföljden ska användas 

när det finns ett uttalat behov av socialtjänstens 

insatser för att minska risken för att 

den unge fortsätter med brottslig verksamhet. 

Detta innebär att socialtjänstens insatser 

ska koncentreras till de fall där behovet är 

störst. Påföljden kan, liksom i dag, innebära 

antingen frivillig vård eller tvångsvård. 

Om den unge ska få vård på frivillig väg 

ska, enligt utredningens förslag, ett så kallat 

ungdomskontrakt upprättas. Kontraktet ska 

vara baserat på vårdplanen. 

– Ofta har den unge tidigare haft kontakt 

med socialtjänsten och meningen är att 

det ska bli tydligare för honom eller henne 

hur påföljden hänger ihop med brottet man 

dömts för, menar Helena Åhlén. 

Ungdomskontraktet ska undertecknas 

både av den unge och av företrädare för 

socialtjänsten och bifogas domen. I domen 

ska domstolen meddela föreskrift om att den 

unge är skyldig att uppfylla sin del av kontraktet. 

UNGDOMSTJÄNST SOM SJÄLVSTÄNDIG 

PÅFÖLJD 

– Utredningen föreslår att påföljden överlämnande 

till vård inom socialtjänsten används 

mer selektivt; när det finns stor risk att den 

unge återfaller i brott, säger Helena Åhlén. 

Detta är ett av skälen till att utredningen 

anser att det behövs ytterligare påföljdsalternativ 

för unga. Ett annat skäl är att användningen 

av böter bör minska. 

Enligt förslaget ska ungdomstjänst införas 

som självständig påföljd för unga och 

därmed kunna vara ett alternativ inte bara 

till påföljden överlämnande till vård inom 


AKTUELLT 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM 

FOTO SCANPIX, PRESSENS BILD 

I december presenterade Ungdomsbrottsutredningen sitt betänkande ”Ingripanden mot unga lagöverträdare”. 

Syftet med uppdraget var att utveckla påföljdssystemet för unga. Den unge ska, utifrån sina behov, 

få bättre förutsättningar att förändra sitt liv i en positiv riktning. Därmed ska också risken för återfall i brott 

minskas. 

Ingripanden mot unga lagöverträdare 

(SOU 2004:122) 

Påföljdssystemet för unga lagöverträdare 

ändrades senast genom en reform 

som trädde i kraft den 1 januari 1999. 

Reformen skulle stärka de straffrättsliga 

principerna om proportionalitet, förutsebarhet 

och konsekvens. Påföljden överlämnande 

till vård inom socialtjänsten 

förtydligades och stramades upp. Sluten 

ungdomsvård infördes som en ny frihetsberövande 

påföljd för unga lagöverträdare 

som begått brott innan de fyllt 18 år. 

Ungdomsbrottsutredningen, som nyligen 

redovisade sitt arbete, hade i uppdrag att 

följa upp och vidareutveckla den påföljdsreform 

som gjordes 1999. 


AKTUELLT 

socialtjänsten utan även till böter och kortare 

frihetsberövanden. Domstolen ska kunna 

döma ut ett visst antal timmar ungdomstjänst, 

som det ska vara obligatoriskt för 

kommunerna att administrera. 

Ungdomstjänsten ska enligt förslaget 

bestå av oavlönat arbete men även ge den 

unge möjlighet att reflektera över sin livssituation 

samt diskutera det brott han eller 

hon gjort sig skyldig till. Domstolen ska även 

i fortsättningen finna den unge lämplig för 

ungdomstjänst för att kunna döma till denna 

ANN NÄFVER ÄR METODUTVECKLARE på 

Tyresö kommuns ungdomsgrupp och den 

drivande kraften bakom modellen, som fått 

uppmärksamhet i media den senaste tiden. 

– Väldigt ofta finns det en koppling mellan 

egen brottslighet och egen utsatthet, 

säger hon. De unga gärningsmännen är ofta 

de som behöver mest hjälp. Vårt mål är att 

hjälpa och stödja unga brottsoffer samt att 

få gärningsmännen att upphöra med sitt kriminella 

beteende. Det är viktigt att ta dessa 

unga människors situation på allvar så att de 

inte förlorar tron på samhället och rättssystemet. 


påföljd. Den tilltalade ska också ha gett sitt 

samtycke. 

Utredningen har funnit att användningen 

av åtalsunderlåtelse enligt Lag (1964:167) 

med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdelse, 

LUL inte sker i den utsträckning 

som lagstiftaren förutsatt i tidigare lagstiftningsärenden. 

Därför föreslås åtgärder i syfte 

att förstärka institutet åtalsunderlåtelse enligt 

LUL. Man har även funnit att benämningen 

bör ersättas med straffvarning, för att innebörden 

ska bli tydligare för den unge. Även 

MENINGSFULLT ARBETE 

Ungdomstjänst är ett tillägg till Vård inom 

socialtjänst och kan variera mellan 20 och 

100 timmar. Socialförvaltningen i Tyresö 

har delat upp ungdomstjänsten i två delar: 

oavlönat arbete och ett påverkansprogram. 

Det oavlönade arbetet ska utföras hos ideella 

organisationer eller inom kommunens samhällsinriktade 

verksamhet. Tanken är att den 

unge ska få chans att tänka igenom sin livssituation 

och även få ökad förståelse för 

andra människors livsvillkor. 

– Arbetet som ungdomarna utför ska ha 

ett tydligt innehåll och kännas meningsfullt. 

domstolen ska i vissa fall kunna meddela 

straffvarning. 

Utredningens förslag är just nu ute på 

remiss hos 76 instanser. Marie-Louise Ollén 

är rättssakkunnig på Justitiedepartementets 

straffrättsenhet: 

– Eftersom remisstiden inte går ut förrän 

den 29 april, är det svårt att säga något 

om när regeringens ställningstagande kan 

komma. Men jag hoppas på ett positivt 

remissbemötande. 

Ungdomstjänst med möjlighet till eftertanke 

Ungdomsbrottsutredningen lyfter i sitt förslag fram en modell som socialtjänsten i Tyresö kommun tagit 

fram. Ungdomar som döms till ungdomstjänst i Tyresö får chansen att reflektera över sin situation och 

arbeta sig bort från ett liv i kriminalitet. 

TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PRESSENS BILD 

Det ska också utföras tillsammans med en 

vuxen handledare, säger Elisabeth Hermansson, 

avdelningschef på socialförvaltningen 

i Tyresö kommun. Alla handledare arbetar 

ideellt, och det är viktigt för ungdomarna. 

De ska veta att deras handledare inte jobbar 

med dem för pengarnas skull. 

När en ung person döms till ungdomstjänst 

får han eller hon dessutom en mentor. 

Det kan vara en nära anhörig (många väljer 

sin pappa) eller en person från arbetsplatsen 

där den unge ska utföra arbetet inom ungdomstjänsten. 

Socialtjänsten ordnar utbildning för

mentorerna och för representanter från 

de arbetsplatser som tar emot någon som 

dömts till ungdomstjänst. Det kan handla 

om att få veta mer om socialtjänstens arbete 

och hur en rättegång går till. 

EGET NÄTVERK GER STÖD 

Påverkansprogrammet motsvarar tio ungdomstjänsttimmar 

och är ett strukturerat 

samtalsbaserat program uppdelat på sju 

möten. Mötena leds av en psykolog och ska 

fokusera på den unges kriminella beteende. 

Stor vikt läggs vid den unges nätverk. 

– Föräldrarna är viktiga för att den unge 

ska kunna vända sitt liv i en positiv riktning, 

menar Ann Näfver. Det sista mötet brukar 

vara högtidligt. Då är föräldrarna ofta med. 

Dessutom kommer handledaren från arbetsplatsen 

och berättar hur arbetet har gått. 

Den unge får sedan ett skriftligt intyg, som 

även skickas till tingsrätten för kännedom. 

Just själva avslutet är viktigt; att den unge får 

känna sig stolt över att ha genomfört något. 

Elisabeth Hermansson betonar hur viktigt 

det är att ha struktur i arbetet med ungdomarna. 

– Vi måste jobba väldigt konkret. Det ska 

vara tydligt för den unge att ungdomstjänsten 

är en påföljd som man dömts till, och 

som inte går att smita förbi. Vi informerar 

tidigt den unge om att han eller hon måste 

komma i tid till möten och fullfölja sina 

andra åtaganden, annars rapporterar vi det 

till åklagaren som sedan kan vända sig till 

tingsrätten för annan påföljd. 

STÖD TILL UNGA BROTTSOFFER 

Socialtjänsten har även ett stödprogram för 

unga brottsoffer. 

– Stödprogrammet gäller alla ungdomar 

mellan 13 och 18 år som utsätts för brott 

och bor i Tyresö, berättar Ann Näfver. Vi 

ser att de killar vi träffar som gärningsmän 

ibland också är brottsoffer. 

Arbetet med Tyresömodellen började 

som ett projekt, men är sedan årsskiftet ordinarie 

verksamhet. 

– Vi har arbetat utifrån vår modell sedan 

hösten 2003, säger Ann Näfver. Ersta-Sköndals 

högskola följer upp och utvärderar vårt 

arbete. Hittills är det 14 personer mellan 15 

och 18 år som gått igenom programmet. 

Alla har varit unga män, och det är endast 

en som har avbrutit och rapporterats till 

domstol. De andra har inte kommit tillbaka 

till socialtjänsten och vi hoppas att det går 

bra för dem. 

RÅDMAN AGERAR BOLLPLANK 

Tyresö kommun är den sammanhållande 

aktören i ett nätverk som består av polis, 

åklagare, domare, socialarbetare, kommunens 

ledande politiker, forskare och representanter 

för de arbetsplatser som bidrar 

med ungdomstjänstplatser. Referensgruppen 

träffas regelbundet, cirka en gång var tredje 

månad och utbyter erfarenheter. 

Jan Bjerlöw, rådman vid Handens tingsrätt, 

är med i referensgruppen på ideell 

basis. Han ser som sin främsta uppgift att 

agera bollplank gentemot socialsekreterarna, 

som ofta har många frågor. 

– Jag är också med och informerar 

arbetsgivare som tar emot Tyresöungdomar 

som döms till ungdomstjänst. Jag har blivit 

mycket imponerad av det engagemang och 

den kunskap som finns hos och kring Ann 

Näfver, och jag tror att Tyresömodellen är 

en bra modell för att komma tillrätta med 

unga lagöverträdare. 

– Jag har hållit på med ungdomsmål 

i cirka femton år och har alltid ansett att 

kontakt med och förståelse för andra aktörer 

i sammanhanget är väldigt viktig. Jag har 

tillsammans med åklagare, där åklagarna 

dragit det tyngsta lasset, under de senaste 

tio åren bjudit in socialsekreterarna i våra tre 

kommuners ungdomsgrupper och de poliser 

som utreder ungdomsbrott och gått igenom 

vad domstol och åklagare vill ha med i en 

utredning och hur en vårdplan ska se ut för 

att kunna användas i en dom. Vi har noga 

påpekat hur viktigt det är att socialsekreterarna 

är med vid rättegången och kan lämna 

kompletterande upplysningar och ge den 

unge intrycket att socialtjänstens arbete är 

viktigt samt att den dom på vård inom socialtjänsten 

som kommer är en verklig påföljd 

som måste följas. 

Om Tyresömodellen 

AKTUELLT 

Tyresömodellen bygger på tre hörnstenar: 

referensgrupp, oavlönat arbete 

och strukturerade samtal. Tanken med 

referensgruppen är att den ska hålla 

diskussionen levande när det gäller olika 

yrkeskategoriers syn på vårdens innehåll 

och varaktighet. Det oavlönade arbetet 

kan också bestå av medverkan i en frivillig 

organisation. Den unge ska få möjlighet 

att ta del av andra människors levnadsvillkor 

för att få ökad empati och förståelse. 

Strukturerade samtal ska bygga på en 

samtalsmetod som fokuserar på den 

unges kriminella beteende. 


PROFIL 

Elisabet Fura-Sandström 

Hon ställs inför frågor om allt från Nobelpris till fängelsetortyr. 

Elisabet Fura-Sandström är en av domarna i 

Europadomstolen. En domstol som ska tillvarata 800 

miljoner människors intressen gentemot staten. I det nya 

Europa saknas bostäder, romer diskrimineras och ett stort 

antal personer ansöker om asyl. Europadomstolen är en 

av de viktigaste garanterna för de mänskliga rättigheterna. 

TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO PHILIPPE SERVENT 

22 DOMKRETSEN NR 1/2005

PROFIL 

– DET VAR SÄKERT för mitt engage- 

DELIKATA PROBLEM 

fram till att om regeringen frågat henne var 

mang för de mänskliga rättigheterna inom Hennes eget rollbyte från advokat till do- det väl för att de sökte en advokat med just 

Advokatsamfundet och mina uttalanden i mare har väl inte varit helt självklart men hennes erfarenheter. Resten fick ordna sig. 

krönikor som jag blev tillfrågad om den här däremot helt möjligt. 

Att kunna allt från början är omöjligt. 

posten. 

– Nu är det jag själv som dömer. Men 

– Men man får helt enkelt skaffa sig den 

Elisabet Fura-Sandström, tidigare ordfö- även här handlar det om en svag part som kunskap man behöver. En internationell 

rande i svenska Advokatsamfundet och en tar strid mot en annan part, i det här fallet arbetsplats som den här ställer stora krav på 

sann förespråkare för rätten till oberoende en statsmakt. 

medarbetarna. Man måste vara öppen och 

och opartiska brottsutredningar sitter mitt 

i Europa. Europarådet, som domstolen är 

en del av, har sitt säte i Strasbourg i norra 

Frankrike, just på gränsen till Tyskland. 

Byggnaden liknar en stor legobåt, där den 

– Visserligen är jobbet 

som domare här 

mycket annorlunda mot 

advokatyrket. Det är 

mer ensamt, jag ägnar 

»Nu är vi i Frankrike. Här är 

det hierarki som råder. Vi 

domare får stora flotta rum, 

medan sekreterarna kan få 

lyhörd, det fungerar absolut 

inte att köra efter 

gamla modeller eller att 

säga: ”I Sverige gör vi 

så här” håller inte. 

ligger mellan floden Ills armar. Från sitt mycket tid åt inläsning. samsas tre i ett ynka litet 

Europadomstolen 

tilltagna arbetsrum har Elisabet utsikt över Men samtidigt är det kontorsrum, med utsikt mot fick år 2004 in unge- 

Schwarzwald med sina berg och gröna sko- intellektuellt utmanande en vägg.« 

fär 45 000 klagomål. 

gar. 

genom sin bredd och för 

Mängden är enorm, 

– Nu är vi i Frankrike. Här är det hierarki att det är internationellt. 

antalet obehandlade ärenden ökar med cirka 

som råder. Vi domare får stora flotta rum, 

Att ta ställning i alla typer av frågor från 1 000 i månaden. Den totala summan på 

medan sekreterarna kan få samsas tre i ett de 46 olika länderna från Svarta Havet till balansen är närapå 80 000. 

ynka litet kontorsrum, med utsikt mot en Atlanten, med olika lagstiftningar, är delikata – Vi har som mål att inget ärende ska 

vägg. 

problem. Hur ska man hantera att vissa län- behöva ta mer än tre år från det att den kla- 

Elisabet Fura-Sandström tillhör en utvald der har lagar där barn kan åtalas och fällas gande skickar sitt ärende och får ett beslut. 

skara. Hon är en av 43 domare, en för varje för mord? Eller var går tidsgränsen för livstid- Det kan tyckas vara lång tid, men som 

medlemsland, en av elva kvinnor och en av straff? Vid tolv, 20 år eller 25 år? 

arbetssituationen och rutinerna ser ut idag, 

få advokater som intagit just den här domar- – Vi har ett fall där en fransk medborgare är något annat inte möjligt. 

rollen. 

suttit i fängelse i 40 år, alltsedan han var 

När ett ärende kommer in från Sverige 

Det mumlades lite i korridorerna bland 27. Har då domstolen som dömde honom, till exempel, går det först till en jurist som 

Europarådets parlamentariker när Sverige och därmed den franska staten, kränkt hans kan läsa svenska. 

2003 sände sina tre kandidater till do- 

mänskliga rättighet och berövat honom livet, – Om vi tar exemplet med Nobelpriset. 

marposten. Alla tre var nämligen kvinnor. som han själv hävdar. 

En person klagade på att han inte fått priset 

Europadomstolen strävar efter jämlikhet mel- Enligt artikel 2 i konventionen om de i fysik. Den handläggande juristen gör en 

lan könen och än så länge är bara en knapp mänskliga rättigheterna ska ingen avsiktligen bedömning om ärendet faller inom ramen 

fjärdedel av domarkåren kvinnor. 

bli berövad livet. Men om staten berövat en för det som kan tas upp av domstolen. Om 

Även Elisabets yrkesbakgrund är ovanlig på hela ens vuxna liv, hur räknas det? 

så inte är fallet skrivs ett förslag till avskriv- 

i domstolen. Hon är advokat och har inte 

Att Elisabet inte hade all förkunskap om ningsbeslut, beslutet går genom en kvalitets- 

sysslat med brottmål utan med affärsjuridik, de klagomål som kommer in när hon börprövning, därefter till mig, jag skriver på om 

bland annat konkursförvaltning. 

jade sitt arbete är givet. 

jag inte har någon annan uppfattning eller 

– Några av mina kollegor här har varit 

– När jag blev uppringd av rättschefen vill komplettera. Beslutsförslaget delas till tre 

advokater under en period av sin karriär, på UD, Carl-Henrik Ehrenkrona, som föreslår domare, som efter överläggning tar beslut. 

alla länder har ju inte samma karriärgång kandidater, tänkte jag först att jag kan ju 

Processen är omständlig men på så sätt 

som Sverige. Annars 

är många rättsvetare 

eller domare, det finns 

en del före detta diplomater, 

vilket jag till en 

»Visserligen är jobbet som 

domare här mycket annorlunda 

mot advokatyrket. Det är 

mer ensamt, jag ägnar mycket 

inte allt det här. Min 

erfarenhet av att jobba 

med frågor som tortyr 

eller olovligt frihetsberövande, 

var mycket 

garanteras ett opartiskt beslut. Och att de 

allvarliga ärendena inte silas bort. Så mycket 

som 95 procent av alla klagomål avskrivs på 

det här stadiet, eftersom de inte faller under 

konventionen, eller för att de inte kommit in 

början reagerade på. tid åt inläsning. Men samtidigt begränsad. Än mindre i rätt tid eller för att klaganden inte uttömt 

Kan den som tidigare är det intellektuellt utmanande med socialförsäkrings- sina möjligheter på hemmaplan (i sitt hem- 

representerat som am- genom sin bredd och för att frågor eller i handiland).bassadör sedan sättas det är internationellt.« 

kappfrågor. 

Sedan Europarådet utvidgades med län- 

att döma sitt land? Men 

derna som tidigare låg bakom järnridån har 

jag måste säga att det är inget som märks i NYTT OCH UTMANANDE 

antalet ärenden växt kraftigt. Och organisa- 

utslagen. 

Hon fick några dygn på sig och kom snabbt tionen håller inte riktigt för trycket. 


PROFIL 

INTERNATIONELL ARBETSPLATS 

föredragningar eller pm, problemfokusering 

Det är klart att det var annorlunda på 50- och konfrontation eller konsensusmodellen. 

talet, säger Elisabet, med bara ett tiotal sta- Ett fall som illustrerar skillnader i tänter, 

där den ekonomiska nivån och de jurikande är följande. En egendom i Polen har 

diska systemen i mycket var lika. När de nya, varit konfiskerad, och barnen, som aldrig satt 

före detta kommuniststaterna, kom med var sin fot på gården kräver nu skadestånd. 

det tal om någon slags inskolning, att de 

– Det kan mina domarkollegor från 

inte skulle ha fullt tillträde till domstolen. Östeuropa ha svårt att begripa. Barnen har 

– Men det hade varit att stänga dör- ju aldrig förlorat några pengar. 

ren. Europadomstolen har ju stått som en 

Om det är ett utslag av tänkandet under 

hägring för dessa länders medborgare, säger diktaturtiden eller helt enkelt kulturella skill- 

hon. Men hon viker inte för att tala om svånader i synen på egendom är svårt att säga. 

righeterna i samarbetet. 

Men det gäller att hela tiden vara öppen och 

– Där finns inte en obruten demokratisk låta frågorna komma upp. 

rättstradition. Där har man inte varit van vid Flest klagomål kommer in från Ryssland, 

obundna domstolar. Och många skillnader som också har den största folkmängden. Vid 

märks i sättet att tänka. 

årsskiftet låg ungefär 11 000 ärenden och 

Elisabet återkom- 

väntade på beslut. Där, 

mer till att arbetet på 

Europadomstolen handlar 

om lyhördhet och 

»På en arbetsplats där det 

talas över 30 språk i korrido- 

liksom i baltländerna 

handlar klagomålen ofta 

om tortyr och omänsk- 

flexibilitet. 

ren blir det annorlunda på ett liga förhållanden i fäng- 

– På en arbetsplats alldeles särskilt sätt.« 

elser, men också väldigt 

där det talas över 30 

ofta om domar som ald- 

språk i korridoren blir 

rig vinner laga kraft, där 

det annorlunda på ett alldeles särskilt sätt. saken tas upp igen, trots att dom fallit och 

Från att vi jobbar med olika rättssystem och verkställts. 

regelverk, till hur vi jobbar med våra assis- 

Från Polen kommer många klagomål betenter.träffande 

ägarförhållanden. Eftersom Polens 

I enlighet med detta varierar också ar- gränser flyttats fram och tillbaka och en stor 

betsmetoder och beslutsprocessen. Det kan del av landet tillföll Sovjet efter andra världs- 

handla om teamwork eller enskilt, muntliga kriget finns det oklarheter om äganderätten 


Elisabet Fura-Sandström, 

domare i Europadomstolen 

till egendom. Från Turkiet kommer många 

klagomål gällande tortyr, eller dålig behandling 

av häktade eller att folk försvinner efter 

att de tagits om hand av myndigheterna. 

Men även om mänskliga rättigheter och 

Europadomstolen ofta för tankarna till tortyr 

behandlas en lång rad ärenden av annan karaktär. 

Till exempel har italienska staten fällts 

för ett systemfel. Hyresvärdar som måste avhysa 

hyresgäster har fått vänta i åratal, därför 

att Kronofogdemyndigheten inte haft kapacitet 

att verkställa lagakraftvunna domar. 

Sverige har nyss fått en fällning. Det gällde 

huruvida en person som ansökt om handikappbidrag 

har rätt till en muntlig förhandling. 

Vilket inte den svenska domaren ansåg, 

men det blev rättning av Europadomstolen. 

Känner sig de enskilda domarna ute i 

Europas domstolar tillrättavisade? 

– Alla våra fällande domar är kontroversiella. 

Det är ofta ett underkännande av den 

berörda statens system. 

Domstolen är uppdelad på fyra avdelningar. 

På Elisabets avdelning ingår också 

bland andra domarna från Ukraina, Frankrike, 

Ungern och Turkiet. En dag i veckan är 

det överläggning, då sju av dessa domare 

beslutar. Varje gång kommer 25-50 mål på 

olika stadier upp. Där tas beslut om kommunikation 

i de olika målen med respektive 

regering, mål skrivs av helt eller delvis. Där 

beslutas också om vilka mål som ska hänskjutas 

till det så kallade Grand Chamber. 

Överläggningarna i Grand Chamber, som 

alltid hålls på onsdagar, har 17 beslutande 

domare som deltar efter ett rullande schema. 

I Grand Chamber kan som exempel 

komma komplicerade fall om yttrandefrihet, 

eller om statens (i det här fallet Bulgarien) 

eventuella inblandning i val av religiös ledare. 

Men det kan också gälla en så till synes 

trivial sak som ett trafikbrott i Aten. En man 

som körde mot rött ljus blev jagad av polis 

och polisen besköt hans bil. I utslaget gjordes 

en utförlig redogörelse för de historiska 

skäl som gav polisen rätt att använda sina 

vapen. Domstolen vinnlägger sig om att 

verkligen ta fram alla aspekter på problemet 

och använder ett resonerande och reflekterande 

språk som känns ovanligt i domstolssammanhang. 

Till exempel: Domstolen häpnade 

emellertid över det kaotiska sätt som 

polisen hade använt skjutvapnen på. 

Saddam Hussein har klagat till Europadomstolen. Eftersom hans land är ockuperat av bland 

annat Storbritannien tyckte han sig (eller hans ombud) ha rätt att vända sig dit.

ATTITYDFÖRÄNDRING 

Europadomstolens utslag har under åren 

ifrågasatts av sina respektive regeringar. Men 

Elisabet märker en tydlig attitydförändring 

åtminstone hos den svenska domarkåren. 

– När jag själv började processa för mer 

än 20 år sedan var det i stort sett tabu att 

åberopa ett utslag i Europadomstolen, det 

framstod närmast som löjligt om målet tagits 

upp där. Förändringen kom nog 1995 när 

konventionen blev inskriven i den svenska 

grundlagen. 

– I dag finns det ett stort intresse och en 

stor nyfikenhet. Det gäller både det som rör 

Sverige och det som rör andra länder. Hon 

nämner bland annat det nyhetsbrev som 

Domstolsverket ger ut, som ett starkt bidragande 

orsak till det ökande intresset inom 

domstolsväsendet. 

– De som producerar nyhetsbrevet utför 

ett stort arbete. 

Själv försöker Elisabet på sin kant att 

så mycket som möjligt informera och hålla 

kontakt med det svenska rättssamhället. 

Hon deltar i seminarier och håller föreläsningar 

här hemma så fort tillfälle bjuds. 

Risken är annars att man blir isolerad där i 

”Europarådsvärlden”, säger hon. 

Elisabet Fura-Sandström trivs, det märks. 

Och hon tycks inte ha svårt att passa in i 

vare sig med det multinationella eller det 

franska systemet. 

– Eftersom jag arbetat i Frankrike tidigare, 

ett par år i början av 90-talet, då jag 

förestod Vinges Pariskontor, var jag inte helt 

oförberedd, vilket jag är mycket tacksam för. 

Det var där jag lärde mig juristfranskan. Den 

vanliga franskan hade jag från tidigare studier. 

Elisabet gillar också Strasbourg, som är 

en liten charmig stad, där man lätt blir igen- 

Om Europadomstolen för de 

mänskliga rättigheterna 

Bildades 1949 och är ett självständigt 

organ inom Europarådet med 

säte i Strasbourg. Sverige var med 

bland de tio ursprungsländerna och 

idag finns det 46 medlemsländer. 

Europadomstolen kom till 1950 och 

började fungera 1953. 

Dit kan enskilda personer, grupper av 

personer eller enskilda organisationer 

vända sig för att få prövat om deras 

rättigheter i konventionen om mänskliga 

rättigheter kränkts av någon 

konventionsstat. Domstolen utreder 

också klagomål från medlemsstater 

gentemot varandra. Antalet ärenden 

har ökat dramatiskt sedan början av 

90-talet. Förra året kom ungefär 

45 000 klagomål in varav 95 procent 

inte prövas i sak. Domstolen kommer 

inom några år att förändra sina 

rutiner för att kunna handlägga fler 

ärenden per år. Nu meddelas cirka 

800 domar. Flest klagomål kommer 

från Ryssland. 

Europadomstolens webbplats 

www.echr.coe.int för mer information. 

PROFIL 

känd, på gott och ont. Strasbourg är också 

en betydande universitetsstad och kulturlivet 

blomstrar. 

– Jag har abonnemang på operan och 

springer på så många konserter jag hinner. 

Och lär inte hinna tröttna fram till oktober 

2010, så länge mandatet räcker. 

– Men jag längtar till havet. 

Elisabet Fura-Sandström 

Jur. kand. 1979, delägare i advokatfirman 

Vinge och var advokatsamfundets 

ordförande mellan 1999-2001. 

Ledamot av Sveriges advokatsamfunds 

rättssäkerhetskommitté liksom 

kommittén för mänskliga rättigheter. 

Var med om att bilda International 

Legal Assistance Consortium (ILAC) 

som verkar för en bättre samordning 

av rättsligt bistånd. Bor numera vid 

floden Aar i Strasbourg är gift och har 

en vuxen son. 

Om ”Nytt från europadomstolen” 

Domarna från Europadomstolen 

avkunnas på franska och engelska och 

för att ge en lättillgänglig överblick 

ger Domstolsverket ut ett nyhetsbrev 

”Nytt från europadomstolen” 

en gång per månad. Det finns än 

så länge bara på domstolsväsendets 

intranät. 

I denna något märkliga byggnad inryms Europadomstolen i Strasbourg, Frankrike. Från dess fönster blickar man ut på Schwarzwalds berg och gröna skogar. 


AKTUELLT 

DEN VÄRLDSOMSPÄNNANDE årligt återkommande 

tävlingen är utformad som verklig 

rättslig tvist och ärendet som ska knäckas 

rör ett antal EG-rättsliga problem. Eftersom 

den fiktiva tvisten rör flera EG-rättsliga spörsmål 

måste den nationella domstolen få ett 

tolkningsavgörande från EG-domstolen och 

det är i detta skede de tävlande kommer in 

i bilden. 

De studenter som är med och tävlar 

kommer främst från Europa men på senare 

år har även amerikanska ungdomar deltagit. 

Det var elva tävlande lag och det vinnande 

laget kom från Georgetown och University 

Law Center, USA. Vinnarna i varje regionfinal 

går vidare till final i Luxemburg. 

I EG-domstolen är arbetsspråket franska 

och för att tävlingen skulle vara så verklighetstrogen 

som möjligt talades det både 

engelska och franska. Innan regionfinalen 

som ägde rum 18 och 19 februari har tävlingen 

gått igenom flera faser och många 

har slagits ut. Regionfinaler har även gått av 

stapeln i Madrid, Istanbul och New York. 

Som tävlingsvärd i Sverige stod Juridiska 



FOTO SVANTE ÖHRNBERG 

Studenter löste fiktiva EG-rättsliga problem 

Under några dagar i februari hölls en spännande tävling för juriststudenter, ”European Law Moot Court” 

inom EG-rätt. För att tävlingen skulle bli så autentisk som möjligt lånade Hovrätten för Västra Sverige och 

Mölndals tingsrätt ut sina lokaler. 

Institutionen vid Göteborgs universitet. 

– Regionfinalen har organiserats av 

ett team som bestått av Anna Wahle 

(högskolesekreterare, Handelshögskolan), 

Andreas Moberg (doktorand vid Juridiska 

Institutionen och Master of the Moot i 

Göteborg), samt mig själv, säger Kajsa 

Persson som är juridikstuderande och 

Regional Team Coordinator i Göteborg. Till 

vår hjälp har vi haft elva juridikstudenter som 

ställt upp frivilligt under tävlingen. 

SPECIALISTER SOM DOMARE 

– Vi hade åtta specialister i EG-rätt som 

tävlingsdomare, bland annat Per Cramér, 

professor vid Handelshögskolan och även 

professor of the Moot i Göteborg samt Frank 

Emmert, Professor Indiana University School 

of Law in Indianapolis, USA, berättar Kajsa 

Persson. Hon är tacksam för att själva tävlingsmomentet 

hållits i Hovrätten för Västra 

Sveriges och Mölndal tingsrätts lokaler. 

– Det var väldigt uppskattat då de 

tävlande lagen fick plädera i en ”verklig” 

miljö. Under fredagen gick fyra lag och fyra 

generaladvokater vidare och på lördagen var 

det final på Mölndals tingsrätt, där samtliga 

tävlanden, coacher och andra involverande 

samlades. 

INTE BARA TÄVLING 

Göteborgs stad höll en mottagning som 

även fungerade som välkomstmöte dagen 

innan. Resultaten av tävlingen ”Announcement 

of Result” presenterades på Handelshögskolan. 

Dit kom även de utslagna lagen, 

volontärerna, och alla andra som har varit 

med och arbetat med tävlingen, berättar 

Kajsa Persson som tyckte att evenemanget 

var mycket trevligt. 

– När den mycket tuffa finalen var 

avklarad på lördagskvällen samlades alla till 

en trevlig middag och festen fortsatte efter 

det ute i Göteborgs nattliv, avslutar Kajsa 

Persson. 


”European Law Moot Court” besök 

ELMC Societys webbplats www.elmc.org

Ny syn på kompetens och verksamhet 

Domstolsverkets utbildningssektion arbetar för en närmare koppling mellan kompetens 

och domstolarnas verksamhet. Det ska skapa större delaktighet, möjlighet att skräddarsy 

utbildningar och ett effektivare arbetssätt. Hovrätten för Västra Sverige har testat. 

TEXT VIKTORIA EKBERG 

AKTUELLT 

I EN VERKLIGHET MED höga krav på 

antal frågor. Genom att diskutera domsto- att hitta bättre arbetsformer och bland annat 

resultat och servicenivå samt minskade lens utveckling på ledningsnivå och bland diskutera delegationen mellan jurister och 

ekonomiska resurser är det av största vikt personalen, vilken kompetens som krävs och domstolssekreterare. 

att personalen är 

vilken kompetens som – I och med resultatet av enkäten var 

motiverad, enga- »En sak som är tydlig är att det finns blir det tydligt vad det självklart att ta personalen till hjälp, utan 

gerad och har den 

kunskap som krävs. 

Domstolsverkets 

utbildningssektion 

arbetar sedan cirka 

två år tillbaka med 

att ta fram verktyg 

diskuteras mer nu. Det är högre 

i tak och samtalen är mer ifrågasättande. 

Det är en stor utmaning 

för dem som leder verksamheten 

att på ett bra sätt ta hand 

om idéer och alla synpunkter 

som saknas. Nästa steg 

är att analysera vilka 

utvecklingsinsatser som 

behövs och i slutskedet 

undersöka vilket resultat 

åtgärderna har gett. 

– I framtiden vill 

engagemang går det inte att utveckla och 

förändra. För att alla skulle kunna vara helt 

öppna genomförde vi anonyma djupintervjuer, 

berättar Christer Wennberg, administrativ 

direktör på Hovrätten för Västra Sverige. 

Under intervjuerna diskuterades frågeområden 

som krav, förväntningar och inte 

som ska hjälpa som kommer fram.« 

Domstolsverket jobba minst kompetens i arbetssituationen. Idéerna 

domstolarna att Marie B.Hagsgård 

mer konsultativt. Vi lät inte vänta på sig. 

själva inventera 

vill vara bollplank som – Jag blev överraskad över alla bra för- 

och analysera kompetensbehovet. 

kommer med koncept och idéer, hjälper till i slag och tankar som vi kunde samla in, säger 

– Vi vill att kompetensutveckling ska processen och skapar utbildningar som verk- hovrättsassessor Marie B Hagsgård, verk- 

kopplas till verksamheten i högre grad. ligen behövs, säger Anna Klara Strömberg. samhetsutvecklare och ansvarig för invente- 

Det har tidigare varit ett medel för att få 

Under 2005 kommer Domstolsverket att ringen. 

folk glada och inspirerade och det ska det bjuda in till fem kompetensanalysseminarier – Bland annat framkom det att domstols- 

naturligtvis fortsätta att vara, men det ska då domstolschefer och chefsadministratörer sekreterarna ville ha mer ansvar, nya arbets- 

också tillföra organisationen nytta, berättar får tillfälle att under en dag diskutera, analyuppgifter och även prova på att anmäla 

Anna Klara Strömberg, utbildningschef på sera och resonera om hur en ”drömdomstol” mål. Det fanns också problem med att olika 

Domstolsverket. 

ser ut och hur den kan förverkligas. 

domare delegerade olika mycket. 

Syftet är att få domstolarna att ta ett 

– Redan nu har vi besökt ett par dom- 

Som ett konkret resultat kommer hov- 

helhetsgrepp om verksamheten och se komstolar plus informerat 

rätten att hålla en 

petens som en viktig del i detta. Ett annat 

mål är att skapa en större samhörighet och 

ett bättre arbetsklimat på arbetsplatsen. 

nya chefer om vad 

vi vill uppnå och 

vilka verktyg som 

»Kompetensutveckling behöver 

inte vara en kurs. Det kan också 

egen utbildning där 

domare utbildar 

domarsekreterare för 

– Vi vill ge personalen större möjlig- finns. Målet är att innebära exempelvis arbetsrota- att alla i framtiden 

heter att påverka och reflektera över sin kompetensutveckling tion, studiebesök eller nya arbets- ska få samma utö- 

arbetssituation. Kompetens handlar även inte bara ska handla uppgifter.« Anna Klara Strömberg 

kade ansvar. Ett annat 

om förmågan att handskas med attityder, om att låta perso- 

exempel är att äldre 

relationer och förhållningssätt. Tidigare arbenalen gå kurs, säger 

domare ska introdutade 

domaren mer isolerat tillsammans med Irma Sjödin som är kompetensplanerare på cera yngre i tekniken att skriva dom i hovrät- 

sin domstolssekreterare på sin rotel, men Domstolsverket. 

ten. 

utvecklingen går mot arbetslag där grup- 

Hovrätten för Västra Sverige har på eget Men domstolen har inte bara hittat nya 

pen blir viktig på ett helt nytt sätt, berät- initiativ arbetat med verksamhetsanalys och arbetssätt, skräddarsytt utbildningar och sattar 

Andreas Edhammer som arbetar med har under cirka ett och ett halvt år drivit ett sat på trivsel. Inventeringen har också skapat 

kompetens- och verksamhetsutveckling på omfattande inventeringsprojekt. Startskottet en effektivare domstol. 

Domstolsverket. 

blev en medarbetarenkät där domstolens 

– Förra året klarade vi sju av åtta verk- 

ledning ansåg att svaren inte var tillräckligt samhetsmål, trots att vi hade mindre perso- 

FRÅGOR SOM FÖRÄNDRAR 

bra på områden som delaktighet och möjlignal än 2003. Det visar att vi har valt rätt väg, 

Metoden är enkel och grundar sig på ett het att påverka arbetssituationen. Målet blev avslutar Christer Wennberg. 


EN DAG 

En dag på EG-domstolen 

JAG HAR PLUGGAT I FRANKRIKE i flera 

omgångar och har alltid velat pröva på att 

jobba utomlands. Att söka praktikplatsen, 

kändes därför naturligt. Att vara assessor och 

behärska franska var några av de formella 

kraven. Bostad ordnades efter lite grävande 

på Internet hos diverse uthyrningsfirmor, 

där det snabbt visade sig att efterfrågan var 

betydligt större än tillgången. Det är svårt 

att få en möblerad bostad i Luxemburg för 

kortare tid till ett rimligt pris. Till slut fick jag 

dock napp och slog till på distans efter att 

ha sett foton via datorn. Min lilla etta med 

kokvrå har en hiskeligt hög hyra, även med 

stockholmsmått mätt, men ligger trevligt 

och centralt. Det är fem minuters gångavstånd 

till centrum och en kvart till stationen. 

Grannar är en amerikansk affärsbank och 

flera ambassader. 

07.45 

Jag tar ibland bussen till jobbet men föredrar 

att promenera. För att ta sig till stadsdelen 

Kirchberg, där Europacentret med EG-domstolen, 

flera av Kommissionens generaldirektorat, 

Europaparlamentets administrativa 

avdelning, Revisionsrätten med flera 

byggnader ligger, liksom stora bankfilialer, 

måste man ta sig över den ”röda bron”, där 

trafiken är tät. Varje dag pendlar tiotusentals 

människor till de många arbetstillfällena i 

Luxemburg. Domstolen omges för tillfället 

av byggnationer på alla håll och kanter, för 


att en helt ny domstolsbyggnad ska byggas 

alldeles intill. 

08.30 

Efter en uppfriskande promenad i den karaktäristiska 

luxemburgska snålblåsten är jag på 

plats i kabinettets ”arkiv”. Det är nu inte så 

illa som det låter, utan ett helt vanligt, fast 

ganska litet kontorsrum. På domstolen finns 

alltid ett antal praktikanter och de som är 

jurister är knutna till varsitt kabinett, som är 

som en rotel. Det finns idag 25 domarrotlar i 

domstolen och 25 i underinstansen Förstainstansrätten. 

I domstolen finns dessutom åtta 

generaladvokater med egna kabinett. Generellt 

verkar dock praktikanterna, som kommer 

från alla Europas hörn bli väl omhändertagna 

och få riktiga arbetsuppgifter. 

Kabinettet ligger i domstolens huvudbyggnad, 

i ett hörn i en vanlig kontorskorridor, 

prytt med lite svenska affischer och 

svenska tidskrifter. Lite längre ner i korridoren 

ligger den italienske generaladvokatens 

kabinett, vars hörn pryds av italienska 

affischer. Från mitt skrivbord hör jag därför 

ständigt italienska av förbipasserande. 

I mitt rum finns förutom diverse akter 

och kontorsmaterial även kabinettets stora 

(och bullrande) espressomaskin, vilket gör 

att jag träffar de flesta av medarbetarna när 

de hämtar sitt morgonkaffe. På kabinettet 

arbetar, förutom domaren Stig von Bahr, 

tre jurister, en rättssekreterare, som fungerar 

TEXT SARA JOHANNESSON 

FOTO FRANCOISE BLUM 

Efter adjunktionstjänstgöring på Kammarrätten i Stockholm bar det iväg till Luxemburg och EG-domstolen 

för Sara Johannesson. Under fem månader praktiserade hon på Stig von Bahrs kabinett, läs hur hon 

hade det på jobbet en av hennes allra sista dagar, onsdagen den 16 februari 2005. 

som föredragande, liksom tre administratörer/sekreterare. 

De är alla anställda enbart 

under domarens mandatperiod, sex år. 

Administratörerna/sekreterarna är svenska 

Kajsa Stoffel, franskitalienska Silvana 

Serra och belgiska Françoise Schweicher, alla 

mycket språkkunniga. 

Dags att sätta igång att jobba. Jag 

försöker få ett grepp om och skriva en förhandsrapport 

i två mål som handlar om 

fiske. Handlar det om orättvis diskriminering 

Jag i ”arkivet” Rättssekreteraren Martin Johansson Rättssekreteraren Fredrik Schalin, Birgitta 

när ett visst lands fiskeflotta inte får tillgång 

till fiske i vissa vatten? I alla mål görs först 

en förhandsrapport, innan förhandling hålls 

och innan domsförslag skrivs inför överläggning. 

Förhandsrapporten, där den ansvarige 

domaren sammanfattar vad målet handlar 

om och föreslår lämplig sammansättning av 

domare, cirkuleras bland alla domare och 

generaladvokater i domstolen. Sedan hålls 

ett sammanträde varje vecka där cirkulerade 

förhandsrapporter, ca 10-30 st, diskuteras 

och målen fördelas på olika stora dömande 

avdelningar. De mål jag håller på med nu 

verkar förtjäna en ”normal” sammansättning 

på fem domare. Förutom att syssla 

med beredningen av några mål har jag fått 

hjälpa till med att förbereda varje veckas 

sammanträde genom att diskutera de mål 

som ska upp med Stig von Bahr. Jag tycker 

att det arbete jag fått göra har gett mig en 

tydlig inblick i både den typ av mål domsto-

len dömer i och i EG-rätten på många olika 

områden. 

12.00 

Nu är det dags för lunch. Normalt går de 

som vill till domstolens lunchrestaurang 

som både har små förrätter, olika varmrätter 

och efterrätter och den som vill kan få sig 

ett glas vin till maten. Efter lunchen dricker 

”alla” kaffe i kafeterian, där det märks vilken 

internationell arbetsplats domstolen är. 

Luften surrar av olika språk. Här brukar Stig 

och Françoise B förhöra mig på om jag känner 

igen olika förbipasserande domare och 

generaladvokater, ofta med klent resultat. De 

är ju ett sextiotal att hålla reda på (Förstainstansrätten 

inräknad). Just idag ska vi emellertid 

till Stig på lunch, hembjudna av hans 

hustru Birgitta, som lagat jättegod mat. 

von Bahr och sekreteraren Françoise Schweicher 

13.30 

Åter till jobbet och fortsatt arbete av samma 

slag som på förmiddagen. Andra inslag i mitt 

arbete har varit att sitta med på förhandlingar. 

Ganska ofta ordnas föredrag om allt 

möjligt, bland annat om de nya medlemsstaterna, 

som alla inbjuds till. Jag har också 

fått vara med på några luncher som ordnas 

för svenska besökare tillsammans med den 

svenska domaren i Förstainstansrätten, 

Pernilla Lindh. Denna vecka blir det en sådan 

lunch på fredag, då Riksdagens EU-nämnd 

kommer på besök. 

15.00 

Kaffepaus - inne på Stig von Bahrs rum. Det 

är det varje dag, om han inte sitter upptagen 

i förhandling eller överläggning just 

då. De som känner att de har tid deltar. På 

kabinettet råder en trevlig och avslappnad 

stämning. Jag har känslan av att alla (även 

jag) hela tiden är delaktiga i nyheter och planering. 

Det hjälper naturligtvis till att det är 

fråga om en liten grupp men visst är det den 

svenska tämligen platta organisationsmodellen 

som regerar, i långt högre utsträckning 

än på många av de andra kabinetten, efter 

vad jag hört. Det sägs att en närasittande 

generaladvokat kan ringa sina medarbetare 

kl. 23 för att kolla att de är kvar på jobbet. 

På ”mitt” kabinett verkar det emellertid 

vara ”frihet av tidsplanering under ansvar” 

som gäller för juristerna, som har oreglerad 

arbetstid. Sekreterarna har reglerad arbetstid 

med flex och delar upp sinsemellan så att 

någon alltid är där på kontorstid, minst till 

kl. 18.30. 

18.00 

Nu blir det hemgång, för min del. Oftast 

Här blev det avtackning hemma hos Stig von Bahr (till vänster) av 

undertecknad. Kajsa överlämnar present, hm vad kan det vara… Till 

kabinettet hör också en trevlige chaufför, Dennis (till höger), från Irland. 

är det någon kvar vid denna tid, för det är 

vanligt att jobba kvällar, exempelvis börjar 

veckomötet där nya mål diskuteras först kl. 

18. Jag tar bussen och går förbi en mataffär 

och handlar. Någon gång i veckan går jag ut 

och äter, och det har hänt att jag gått och 

simmat men oftast blir jag hemma. Det tar 

på krafterna med nytt jobb i nytt land och 

på franska. 

19.00 

Kommer hem och fixar mat som avnjuts 

framför franska TV-program. Min franska har 

legat i träda sedan universitetsstudier 1997 

och innan jag åkte hit gick jag på en konversationskurs 

som gjorde att det lossnade lite. 

På domstolen finns det språkutbildning för 

personalen och det uppmuntras kraftigt att 

alla lär sig så många språk som möjligt. För 

många svenskar framstår det som självklart 

att domstolen måste gå över från franska 

EN DAG 

till engelska som arbetsspråk, men här nere 

känns det inte lika naturligt. I Centraleuropa 

är engelska inte alls dominerande som 

andraspråk på samma sätt som i Sverige. 

domstolens arbete är sedan länge baserat på 

det franska systemet (med generaladvokater 

exempelvis) och det har varit så under lång 

tid. All personal, inklusive hela översättningsavdelningen, 

är organiserad utifrån franska 

som arbetsspråk och ett byte av språkregim 

är knappast något som låter sig göras i ett 

penseldrag. 

ATT ARBETA I LUXEMBURG 

I Sverige råder det fortfarande viss förvirring, 

även i juristkretsar, om EG-domstolens funktion 

och belägenhet och det är förhållandevis 

få svenskar som arbetar i EU:s institutioner, 

jämfört med våra grannar finländarna. 

Kaffepaus inne hos Stig von Bahr; Françoise 

Blum och Fredrik Schalin 

Jag har i vart fall tyckt att det varit mycket 

givande att få komma hit. Jag har fått se och 

uppleva mycket nytt och lärt mig massor 

om EU, EG-rätt och franska. När jag kommer 

hem är det Kammarrätten i Stockholm 

som gäller och sedan får tiden utvisa vad 

som händer i framtiden. Förhoppningsvis 

får jag nytta av mina nya erfarenheter både 

på kammarrätten och på ett nytt framtida 

jobb. 


Domstolverket erbjuder 1-2 betalda praktikplatser 

i EG-domstolen. Den 14 februari 

2005 påbörjade kammarrättsassessorn 

Petra Lundin sin praktik som kommer att 

sträcka sig fram till juli 2005. 

Information om praktikplats finns på 

domstolsväsendets intranät. 


AKTUELLT 

JK tar över talerätten 

Kontrollen av hur mycket rättsliga biträden begär i ersättning ska bli bättre. Riksdagen har beslutat att rätten 

att överklaga beslut som fattas av domstolar och andra myndigheter inom rättshjälp och ersättning av allmänna 

medel till rättsliga biträden (den s.k. talerätten) ska flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. 

TEXT ANNA KRONANDER 

SYFTET MED FLYTTEN är att förbättra det 

statliga ersättningssystemet så att det blir 

effektivare och mer tillförlitligt. Ett effektivt 

och väl fungerande statligt ersättningssystem 

gör också att förtroendet för de rättsliga 

biträdena och deras arbete skulle öka, vilket 

i förlängningen värnar rättssäkerheten. Varje 

år granskar Domstolsverket cirka 3 500 ärenden 

om rättshjälp och ersättning till rättsliga 

biträden, ärenden där beslut fattats av bland 

annat domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten, 

Migrationsverket och hyres- och arrendenämnderna. 

Syftet med granskningen är att 

finna ärenden som är värda att överklaga. 

FÖRÄNDRAD ROLL 

Under åren har Domstolsverkets roll gentemot 

domstolarna och verkets övriga myndigheter 

förändrats. Från att ha haft en mer 

förvaltande funktion är Domstolsverket idag 

mer drivande i utvecklings- och organisationsarbete 

inom domstolsväsendet. Detta 

har lett till att Domstolsverket är mer i fokus 

än tidigare. 

– Den förändrade rollen och tveksamhet 

till lämpligheten av att Domstolsverket kan 

ifrågasätta och överklaga domstolars beslut 

har gjort att allt mindre tid och resurser har 

avsatts för att utöva talerätten, säger Jörgen 

Nilsson, chefsjurist på Domstolsverket. Domstolsverkets 

talerätt har under de senaste 

åren tagit 0,7 årsarbetskrafter i anspråk och 

antalet handläggare som har deltagit vid 

handläggningen av denna typ av granskningsärenden 

uppgår till mellan fem och 

åtta personer. 


– Domstolsverket har alltså intagit en 

mer passiv ställning när det gäller utövandet 

av talerätten, vilket inte har ansetts vara 

tillfredsställande, berättar Jörgen Nilsson. 

För att granskningen ska kunna intensifieras 

och effektiviseras har det därför beslutats 

att talerätten ska flyttas till Justitiekanslern. 

Justitiekanslern har också stor kompetens i 

frågor som omfattas av talerätten. Justitiekanslern 

kommer också att kunna överklaga 

beslut om ersättning i större utsträckning än 

Domstolsverket kan idag. Domstolsverket 

kommer att fortsätta utfärda föreskrifter till 

domstolarna och övriga myndigheter om 

uppgiftslämnande beträffande beslut om 

ersättning. Arbetet med att ta fram nya föreskrifter 

pågår. 

ÄRENDEN MINSKAR 

Justitiekanslern tar över talerätten den 1 april 

2005. Beträffande beslut som har meddelats 

före det datumet kommer Domstolsverket 

att ha kvar talerätten. Ärendemängden kommer 

troligen att minska eftersom gränsen för 

när den granskande myndigheten ska underrättas 

om ett beslut om ersättning höjs från 

nuvarande 50 000 till 100 000 kronor. 

– Vi uppskattar att vi kommer att få cirka 

2 000 ärenden av det här slaget om året, 

säger Britt-Mari Lundberg byråchef hos Justitiekanslern. 

För att klara denna nya arbetsuppgift 

har Justitiekanslern fått 1 425 000 kr 

extra för år 2005. Två hovrättsassessorer har 

anställts för att på heltid arbeta med de nya 

arbetsuppgifterna. Antalet anställda på Justitiekanslern 

bli då 20. 

NY UPPGIFT 

En arbetsgrupp på Justitiekanslern förbereder 

och planerar det nya arbetet. 

– Vi har bland annat besökt Domstolsverket 

två gånger och ett tredje besök är 

inplanerat i mars för att ytterligare ta del av 

Domstolsverkets erfarenheter, berättar Britt- 

Mari Lundberg. En hel del arbete krävs för 

att lägga upp rutinerna för arbetet och för 

att läsa in sig på området. 

– Det blir en utmaning med de nya 

arbetsuppgifterna, fortsätter Britt-Mari 

Lundberg. 


Regeringens proposition: Förbättrad 

kontroll av rättsliga biträdes ersättningsanspråk, 

m.m. 2004/05:41. 

Justitiekanslerns (JK) främsta uppgifter är 

att vara regeringens juridiske rådgivare, att 

bevaka statens rätt i rättegångar, att svara 

för statens skadereglering, att utöva tillsyn 

över den offentliga förvaltningen samt att 

vara åklagare i mål om tryckfrihets- och 

yttrandefrihetsbrott. 

Läs mer om Justitiekanslern på: 

www.justitiekanslern.se. 

Vaksamma tranor 

På Justitiekanslerns vapen finns lilla riksvapnet 

flankerat av två tranor. Den ena tranan 

är försedd med en våg och symboliserar 

rättvisan. Den andra tranan håller i en sten 

och är en symbol för vaksamheten – om 

tranan skulle slumra in tappar den stenen 

på andra foten och vaknar.

Domstolar för ett nytt Europa 

Det började som en dröm i ett krigshärjat Europa. I dag är ett förenat Europa en verklighet. 

Med tjugofem medlemsländer, och fler som önskar tillträde, ett gemensamt 

regelverk och en blivande grundlag är det ett gigantiskt projekt med många juridiska 

spörsmål som kräver sin lösning. Det är i Luxemburg EG-domstolen och dess underrätt 

Förstainstansrätten arbetar med att avgöra de juridiska frågeställningar och tvister 

som kan uppstå när projektet Europa ska ros i land. 

TEXT PETRA MEYER FOTO EG-DOMSTOLEN ILLUSTRATION OTTO UNGE 

TEMA - EUROPA 

»Domstolen skall säkerställa 

att lag och rätt 

följs vid tolkning och tilllämpning 

av fördragen.« 


TEMA - EUROPA 

En viktig uppgift för EG-domstolen är att 

döma i de tvister som uppstår mellan medlemsländerna 

och EU:s institutioner samt att 

tolka EG-rätten. 

– Den dominerande uppgiften vi har är 

att fungera som en högsta domstol i EU:s 

rättssystem, säger Stig von Bahr, som sedan 

2000 är svensk domare i EG-domstolen. Den 

stora majoriteten av mål vi har är, så kallade 

förhandsavgöranden, när nationella domstolar 

ställer frågor till oss om vilken betydelse 

och innebörd EG-rätten har i en aktuell tvist 

hos den frågande domstolen. I och med att 

lagstiftaren i EU har antagit oerhört många 

förordningar på många områden som berör 

medlemsstaterna kommer EG-rätten ofta in i 

bilden. 

Vad gäller den dömande verksamheten 

i domstolen anser Stig von Bahr att det till 

stor del påminner om arbetet i regeringsrätten. 

Den stora skillnaden är att domarna 

behöver kunskap om flera olika rättssystem 

inklusive EU:s regler på det aktuella området. 

Den dömande verksamheten sker mestadels 

i femmannakammare, några enklare mål 

avgörs i kammare om tre domare. I sällsynta 

fall avgörs målen i plenisammansättning 

med samtliga 25 domare och cirka 10-20 

procent av fallen avgörs i en stor kammare 

om 13 domare. 

KONSTITUTIONELL DOMSTOL 

Jämför man EG-rätt med svensk rätt finns 

det en stor skillnad som är värd att notera. 

EG-domstolen prövar på begäran av till 

exempel en medlemsstat, lagligheten i alla 

de rättsakter, lagar och förordningar som har 

antagits av EU:s institutioner och fungerar 

därmed som en konstitutionell domstol vars 

motsvarighet inte finns inom det svenska 

rättssystemet. En annan skillnad är systemet 


med generaladvokaternas roll. Det finns åtta det är av yttersta vikt att samtliga domar kan 

generaladvokater vid domstolen och deras studeras av de enskilda länderna. 

roll är att avge ett yttrande vid svårare mål. – Det behövs en högsta domstol för att 

Deras arbete är med andra ord att fungera se till att EG-rätten tillämpas likformigt i hela 

som rådgivande och det finns inga krav på unionen. Det skulle bli kaos om EG-rätten 

att deras yttranden måste efterföljas. 

tillämpades olika i olika länder, menar Stig 

– Det är ett mycket 

sakkunnigt yttrande som 

är uppbyggt nästan som 

en dom, säger Stig von 

Bahr. Det är en gammal 

kontinental sedvänja att 

ha en generaladvokat 

knuten till domstolen. 

En mindre positiv 

»En grundläggande sak 

är att det inte bör göras 

skillnad på svensk rätt 

och EG-rätt. Genom 

medlemskapet i EU är 

EG-rätten också intern.« 

Pernilla Lindh, 

domare i Förstainstansrätten 

von Bahr. 

Betraktat ur ett 

demokrati- och rättssäkerhetsperspektiv 

är 

en viss fördröjning vad 

gäller handläggningstider 

ett lågt pris att betala för 

att projekt som förenar 

många olika stater under 

aspekt av yttranden från 

en gemensam rättspraxis. 

generaladvokaterna är att själva domen 

kan bli ytterligare några månader försenad. FÖRSTAINSTANSRÄTTEN 

Det har framförts kritik mot att domstolen Förstainstansrätten skapades 1989 för att 

arbete går långsamt, men man bör ha i avlasta EG-domstolen främst från de per- 

åtanke att samtliga handlingar i en begäran sonalmål som blivit fler och fler i samband 

om förhandsavgöranden ska översättas till med att unionen växte. Dit hörde bland 

förutom domstolens arbetsspråk franska, annat konkurrensmål, mål som ofta inbe- 

samtliga övriga officiella EU språk. Vidare ska griper komplicerad utredning av fakta samt 

handlingarna skickas till berörda institutioner personalmål som avser överklagade beslut 

och till medlemsländernas regeringar, som rörande de anställda inom EU. Förstain- 

även de har rätt att yttra sig i frågan. Denna stansrättens avgöranden kan överklagas till 

skriftliga procedur tar upp till ett år och det EG-domstolen såvitt de avser rättsfrågor. 

är först därefter som domstolen kan påbörja Generellt kan man säga att Förstainstansrät- 

sitt egentliga arbete. I praktiken innebär ten dömer i mål där en enskild part vill klaga 

detta att mål som rör förhandsavgöranden, på ett beslut taget av en av unionens insti- 

det vill säga där nationella domstolar frågat tutioner. Från och med juli 2004 har detta 

EG-domstolen om hur EG-rätten bör tolkas, område utvidgats till att även inkludera mål 

kan ta upp till två-tre år. Ur rättsäkerhets- där en medlemsstat klagar på beslut som fatsynpunkt 

är detta naturligtvis problematiskt, tats av Kommissionen. 

men så är även inskränkningar på över- 

– Detta innebär inte bara att EG-domsättningsområdet. 

Alla medlemsländer är stolen avlastas ytterligare, men också att 

jämbördiga medlemmar och att av språkskäl talan mot samma beslut som tidigare kunde 

begränsa tillgängligheten till domstolens vara föremål för överklagande dels i EG- 

handlingar är en känslig fråga. EG-rätten har domstolen, om den klagande parten var 

företräde framför nationell lagstiftning och ett medlemsland, dels i Förstainstansrätten,

om en enskild part förde talan mot beslutet, exempel kartellbildning, missbruk av ett före- 

kan handläggas gemensamt av oss i första tags dominerande ställning och företagsfu- 

instans för att sedan eventuellt överklagas till sioner. Förstainstansrätten handlägger också 

EG-domstolen, berättar Pernilla Lindh som är mål om statsstöd, offentlig upphandling, 

domare i Förstainstansrätten sedan 1995. skadestånd och mål om möjligheten att få 

Nyligen har beslutats 

ut handlingar, så kallade 

att inrätta en specialdom- »Det finns säkert de transparensmål. I dessa 

stol som ska handlägga som anser att projektet sistnämnda förekommer 

personalmålen vilka för innehåller för mycket det ofta att den svenska 

närvarande utgör en stor byråkrati, men i ljuset av regeringen intervenerar. I 

del av Förstainstansrättens första och andra världs- allmänhet prövar förstain- 

mål. Den kommer troligtkriget måste EU ses stansrätten lagligheten av 

vis att börja arbeta till hös- som ett fantastiskt lyft ett fattat beslut och om 

ten 2005. Avgörandena i för Europa.« Stig von Bahr, talan är grundad upphävs 

dessa mål kommer att vara domare i EG-domstolen 

beslutet. Däremot sät- 

möjliga att överklaga till 

ter inte rätten ett annat 

Förstainstansrätten, men 

beslut i det felaktigas 

i princip inte till EG-domstolen. Det sist- ställe. Det ankommer på ifrågavarande instinämnda 

kan ske endast i undantagsfall, om tution att dra konsekvenserna av avgörandet 

Förstainstansrättens avgöranden skulle strida och fatta ett nytt beslut. Värt att nämna är 

emot stadgad praxis föranstaltad av så kallad också att man inom EG:s rättssystem har 

omprövning. 

möjlighet att klaga på ett beslut som en 

De stora huvudgrupperna av mål som enskild har rätt att få, men där beslut ej har 

Förstainstansrätten handlägger är de ovan 

nämnda konkurrensmålen, som kan gälla till 

fattats, en så kallad karenstalan. 

EG-domstolen 

Ordförande Vassilios Skouris, 25 domare (Stig von Bahr), 8 generaladvokater 

Huvudsaklig uppgift 

DÖMER I BLAND ANNAT FÖLJANDE MÅL: 

Från Förstainstansrätten i rättsfrågor 

överklagande avgöranden 

Talan om fördragsbrott (kommissionen 

mot en medlemsstat eller en medlemsstat 

mot en annan medlemsstat) 

Talan om ogiltigförklaring (av rättsakter 

från gemenskapsinstitutionerna) 

Passivitetstalan (mot gemenskapsinstitutionernas 

underlåtenhet att agera) 

MEDDELAR FÖRHANDSAVGÖRANDEN 

(svarar på frågor som nationella domstolar ställer angående tolkningen av EG-rätten) 

Huvudsaklig uppgift 

Skadeståndstalan (riktas mot den som 

handlat, dvs. gemenskapsinstitution 

eller nationell myndighet) 

Förstainstansrätten 

Ordförande Bo Vesterdorf, 25 domare (Pernilla Lindh) 

DÖMER I BLAND ANNAT FÖLJANDE MÅL: 

Talan om ogiltigförklaring, passivitet 

och skadestånd (väcks mot gemenskapsinstitutionerna 

av fysiska och 

juridiska personer) 

Talan i personalmål (tvister mellan 

gemenskapen och dess tjänstemän 

och övriga anställda) 

Dessa mål ska enligt beslut av den 2 

november 2004 inom kort flyttas över 

till en ny rättsinstans, Europeiska unionens 

personaldomstol. 

OMFATTANDE MÅL 

I likhet med de mål som förekommer i EGdomstolen 

är omfattningen på målen betydligt 

större än vad som vanligtvis förekommer 

inom det svenska rättsväsendet. Pernilla 

Lindh har under sin tid som domare arbetat 

med ett mål vars handlingar uppgick till 

omkring 30 000 sidor och där domen uppgick 

till 1000 sidor. Mål av denna storleksordning 

tillhör naturligtvis ovanligheterna, 

men generellt sett är både handlingarna i 

målen och domarna omfattande. Det ställs 

höga krav på både institutioner och domstol 

att skriva detaljerade motiveringar i avgörandena. 

Det ska vara möjligt att enbart genom 

motiveringarna förstå varför man inte har 

fått rätt, och det ska även vara möjligt för 

domstolen att pröva om motiveringen håller. 

– Ur rättssäkerhetssynpunkt är det en 

positiv aspekt och det är även positivt för 

den enskilde. 

Pernilla Lindh tjänstgör för tillfället på sin 

andra period i Förstainstansrätten och även 

om det är mycket arbete med långa dagar 

anser hon att det har varit en positiv erfarenhet. 

– Det är naturligtvis en förmån att få 

tjänstgöra i den här domstolen och få ägna 

sig åt de här frågorna. 

Vill du vet mer? 

TEMA - EUROPA 

Besök EU:s webbportal http://europa.eu.int 

eller EG-domstolens webbplats 

http://europa.eu.int/cj 


KULTUR & HISTORIA 

Rättssymboler i 

(o)svenska 

rättssalar 

TEXT ERIC BYLANDER ILLUSTRATION LARS REHNBERG 

FINNS DET ALLS NÅGON RÄTTVISA här i 

världen, så är den i vart fall svår att se och 

svår att ta på. Samtidigt är det många som 

kommer till domstolarna för att få just denna 

”de rättskipande instansernas nischprodukt” 

framför andra. På många håll i domstolsvärlden 

(inbegripet världen utanför Sverige, där 

vi bor) har det lett till ett omfattande bruk 

av symboler. Det abstrakta begreppet eller 

idén om rättvisa representeras alltså av något 

annat, mer synbart och påtagligt. Låt oss ge 

oss ut på en rättssalssafari och spana efter 

sådana kännetecken eller just symboler (av 

grekiskans symbolon). Vi börjar borta (där 

det skall vara bra) och slutar hemma (där det 

skall vara bäst). Men vad skall vi titta efter? 

Tja, låt oss fara med öppna sinnen så får vi 

se vad vi hittar. 

Vi åker söderut för att möta våren och 

kommer till Tyskland, som genom många 

århundraden har utövat ett stort och ofta 

allvarstungt inflytande på den svenska juridiken. 

Förvånade blir vi mottagna av fem 

män i lustiga hattar. ”Baretter” viskar vår 

insatta guide och pekar på de röda uppstående 

huvudbonaderna, som matchar de 

fotsida yllekapporna med breda sidenbräm. 

Kreationen och intrycket fullständigas av 

stora vita haklappar. Våra tankar går till 

den strame stormästaren i nyårsdagens 

Ivanhoe-film och vi har lite svårt att ta det 


hela på allvar. Men det visar sig att vi står 

inför några domare i den välansedda högsta 

författningsdomstolen i Karlsruhe, för oss 

kanske mest känd för att ha ifrågasatt EGdomstolens 

överordning. 

Förundrade över att så rationella människor 

på arbetstid kan spöka ut sig på det 

där viset fortsätter vi vår färd till självaste 

Luxemburg. Här blir vi mottagna av en EGprocessvan 

svensk advokat som hälsar oss 

familjärt ”Välkomna till Lurreburre” och bjuder 

oss att övervara en session där hon skall 

plädera inför EG-domstolen. Den italienska 

advokat som också uppträder i rättegången 

ser ut som en operettkung med sina guldgaloner 

på kappan. När man nu tydligen 

propsar på att ombuden skall skyla sina 

vanliga kläder får man ändå säga att Svenska 

Advokatsamfundet gjort det bästa av situationen. 

Vår värdinna bär, enligt vad hon vet 

att berätta, en Kerstin Boulogner-designad, 

packsäcksvänligt skrynkelfri, svart yllekappa. 

Den har ett tungt, sobert fall med enkla harmoniska 

linjer och tygklädda knappar som 

enda dekoration. Det är inte utan att vi blir 

lite stolta. Domarna å sin sida är utstyrda 

som de tyska kollegorna men i mörkrött och 

utan hatt. Vi börjar vänja oss men nog är 

det väl pretentiöst? Inte är det stort bättre 

i Europadomstolen i Strasbourg – vit ryschkrage 

till blå kappa! 

När vi sedan far över kanalen till England 

väntar vi oss inte annat än teater och teater 

blir det. En konkursförhandling hamnar vi 

på. 16 vita peruker bockar för den uråldrige 

domaren, som träder in i den ekboiserade 

rättssalen med den längsta peruken av alla. 

De svarta kapporna har ett snitt som hängt 

med sedan Henrik VI (som dog 1471) får 

vi veta. Vi bara skakar på huvudet och återvänder 

till vår moderna nord. I danska eller 

norska rättssalar skall vi väl ändå kunna koncentrera 

oss på annat än hur rättsliga aktörer 

klär sig? 

DEN DANSKA LANDSRETSDOMAREN som 

tar emot på sitt kontor ger oss dock omedelbart 

anledning att återvända till klädtemat. 

Hon är ledigt svidad i jeans och T-tröja. Ja, 

ja, inte så konventionellt, men i vart fall 

inte uppblåst pretentiöst som alla dessa 

kappor, färger, kragar och peruker, tänker 

vi. “Stämmer det att ni inte håller er med 

domarkappa i Sverige?”, frågar hon med ett 

illa dolt leeende och väcker oss ur våra klädfunderingar, 

som om hon kunnat läsa våra 

tankar. Utan att vänta på vårt uttryckliga svar 

fortsätter hon: “I somras, när det var hur 

varmt som helst här, var de en välsignelse. 

Jag satt med shorts under. Och idag skall jag 

till stallet direkt efter förhandlingen – ja, den 

börjar visst nu; vill ni med”, frågar hon oss 

i det att jeans och T-tröja försvinner bakom

en fotsid svart kappa, som påminner om den 

svensk-europeiska advokatens. “Norrmännen 

håller sig visst med något liknande den här” 

reflekterar vår värdinna medan vi går mot 

rättssalen. “Men, ni har ju gått skilda vägar 

i 100 år nu”, konstaterar hon innan hon 

äntrar domarpodiets ordförandestol och vi 

åhörarplatserna. 

Finland – här känner vi äntligen igen 

oss! Vi har med oss en slips (som vi fick 

fatt i på båten) som gåva till vår värd, en 

åboländsk tingsdomare. Slipsen kommer väl 

till pass, för han ser ut som en domare ska 

göra. Inget tillgjort där inte, men en mycket 

snyggt skuren mörk kostym. Vi berömmer 

honom för den och uttrycker vår förhoppning 

att slipsen skall matcha. ”Nå, nog ska 

den det”, säger han och fortsätter i lätt 

skämtsam ton: ”Fint att slippa köpa ny slips 

också. Den här kostymen är den tredje på 

två år och int’ får vi nå’t beklädnadsbidrag.” 

Vi nickar igenkännande och kan under den 

följande förhandlingen koncentrera oss på 

annat än hur domarna är dressade. Själva 

rättssalen är förvisso inte ett så särpräglat 

rum. Det är ungefär som hemma. Där finns 

podiet, lagboken och klubban (så ofta symboliserande 

rättvisan på TV och så sällan 

nyttjad i verkligheten, tydligen även i 

Finland, får vi veta). 

Just när vår rundresa gett oss utrymme 

för att iaktta något annat än domarnas yttre 

är det dags att åka hemåt. Väl hemma kan 

vi i och för sig konstatera att kläder i många 

sammanhang anses utgöra viktiga symboler, 

så resan var väl inte förgäves sett till vad vi 

sökte. Domaren i sig förkroppsligar dessutom 

i särdeles hög grad auktoritet, läser vi oss till. 

Men varför kan man då inte nöja sig med 

det runtom i domstolarna utanför Sverige 

och Finland? 

VÅR KLOKA KOLLEGA får sig till kaffet 

serverat våra äventyr runtom i Europas domstolar. 

I glättig ton går vi från haklapp till 

haklapp, från kappa till kappa över parodiska 

peruker till de döljande västnordiska domardräkterna 

och slutligen till igenkännandets 

Finland, där en domare, precis som här 

hemma, är en domare, utan onödig utstyrsel. 

Till vår besvikelse skrattar inte vår kollega 

med. Hon får i stället ett nästan bekymrat 

ansiktsdrag och berättar i sin tur för oss: 

”Ni har väl hört historien om föräldraparet 

som åkte för att se sin son gå högvakten 

och kom hem sprickfärdig av stolthet och 

berättade för grannen: Tänk, alla gick i otakt 

utom våran Karl-Oskar.” Hon fortsätter i sin 

vanliga, vänliga ton, som inte är mästrande 

utan eftertänksam, skall betonas: ”Det skulle 

kunna vara så att det är vi som går i otakt. 

Kanske har vi missat något. En svensk rättssal 

kan verka så bekant även för den som aldrig 

varit där, men skenet bedrar. Är man inte 

del av den professionella juridiska kulturen 

är rätten en labyrint, där lekmannen har 

svårt att finna rätt väg. Kanske kan det vara 

lika bra att verkligen tydliggöra maktpositionerna, 

i stället för att låtsas som att man är 

vem som helst som sitter däruppe och kallas 

ordförande? Kanske är det det de har insett 

där ute?” 


Eric Bylander 

KULTUR & HISTORIA 

Virpi Harju: Bilden av rätten och rättvisan, 

Riksdagsbibliotekets rapporter 

och Utredningar 5, Helsingfors 2000 

Orvar Löfgren: Hej, det är från försäkringskassan! 

– Informaliseringen av 

Sverige, Stockholm 1988 

Christoffer Stavenow: Att bekläda rättten 

– Om domstolsdräkter och klädkod 

i svenska domstolar, Examensarbete i 

processrätt, Juridiska institutionen, 

Uppsala universitet HT 2003 

är tjänstledig från Svea hovrätt där han är 

hovrättsfiskal. 

Nu arbetar han vid Uppsala universitet som 

doktorand i processrätt och är jur. kand. 

och fil. kand. i retorik. 


PÅ NY TJÄNST 

Värendskvinnan som m blev kanslichef 

TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MAURO RONGIONE 

Enligt sägnen var värendskvinnan Blenda 

en hjältemodig kvinna som levde i Småland 

långt före Kristi födelse. Hon hämnades på 

danskarna som hade härjat på svensk mark 

så att bara gamlingar, kvinnor och barn 

överlevde. Blenda och hennes tappra följeslageskor 

använde kvinnlig charm, god mat 

och dryck för att besegra danskarna. Segern 

firas efter tidens sed, med god mat och 

dryck, något som Lisbeth Molander verkligen 

uppskattar. Lisbeth läste jur. kand. i Lund 

och bor i Stockholm sedan början av 1980talet. 

Hon är gift med Johan Molander, som 

är regeringens sändebud i Moskva, Ryssland. 

Nyligen äntrade hon Regeringsrättens 

dörrar och där arbetar hon som kanslichef 

sedan några månader och hon trivs bra. 

– Känns som att komma hem, säger hon. 

VAD ÄR ARBETSGLÄDJE FÖR DIG? 

– Att vara på en trivsam arbetsplats är 

arbetsglädje, med människor som är engagerade 

och där jag får delta i något som är 

viktigt i ett större sammanhang. 

Som kammarrättsassessor blev hon 

rättssakkunnig på UD 1989 och för snart tio 

år sedan rättschef på Skattemyndigheten i 

Stockholm. 

– Jag har varit borta från domstol i 15 

år vilket är en mycket lång tid. Ändå har 

inte så mycket förändrats som jag kanske 

trodde. Domstolsmiljön är speciell. Det finns 

36 DOMKRETSEN NR 4/2004 1/2005 

Lisbeth Molander är vetgirig, småländska 

och värendskvinna* med 

allt vad det innebär. Värendskvinnor 

uttalar inte motton, de agerar. Nu 

har hon börjat arbeta som regeringsrättens 

kanslichef. 

en arbetsgemenskap och en vänlighet i de 

domstolar som jag arbetat i, som jag inte 

har upplevt någon annanstans. 

– Många tror att arbetet i domstol är 

strikt hierarkiskt. Så upplever inte jag det 

när jag jämför med de två ytterligheter av 

myndigheter som jag har erfarenhet av. I 

domstolarna deltar föredraganden i diskussionerna 

på ett sätt som inte alltid är fallet i 

andra myndigheter. Till detta bidrar naturligtvis 

att de som i dag är råd, en gång har 

varit föredragande. Vi har alltså samma bakgrund, 

vilket underlättar. 

HUR SER DU PÅ REGERINGSRÄTTENS 

FRAMTID? 

– Framtiden är ljus om nödvändiga resurser 

ställs till domstolens förfogande. Regeringsrättens 

betydelse har ökat efter EU-anslutningen. 

Eftersom EG-rätten till övervägande 

del är förvaltningsrätt, är Regeringsrätten 

i princip Sveriges högsta EG-domstol som 

kontrollerar att lagar och regeringsföreskrifter 

står i överensstämmelse med gemenskapsrätten. 

Man glömmer ofta bort att 

Regeringsrätten därmed utgör en hörnsten i 

det konstitutionella kontrollsystemet. För att 

Regeringsrätten ska framstå som en karriärväg 

för unga jurister måste arbetsuppgifterna 

vara stimulerande och arbetsbördan rimlig, 

något som domstolen och Domstolsverket 

måste samarbeta för att uppnå. 

HUR H SER DU PÅ LEDARSKAP OCH FÖR- 

HÅLLANDET ÅL CHEF/LEDARE? 

– Jag ser lledare 

och chef som två olika profiler. 

Chefen n behövs i en organisation som 

söker sin form, m dä där chefen är tydlig och 

klar, redovisar och mmotiverar 

målsättningar 

och alltid själv strävar efter 

att leva upp till 

målen. Ledaren däremot ska a stimulera till 

framsteg och utveckling, att verka er a tillsammans 

med medarbetarna. Här tas må målsättningar 

och aktiviteter fram gemensamt tav 

av 

personal och ledare. Förutsättningen för 

att en ledare ska lyckas är att såväl denne 

som medarbetarna är mogna personer med 

helhetssyn. I en stabil väl fungerande organisation 

är det främst en ledare som behövs. 

Idealet är de personer som i sig kan förena 

båda rollerna. 

VAD GÖR DU HELST PÅ FRITIDEN? 

– Jag lagar mat. Ständigt planerar jag mat, 

lagar eller äter. Dessutom läser jag en del, 

går på teater, konserter och opera. Allra helst 

åker jag till landet med en kasse mat, vin 

och lite böcker. Det är fritid! 


Läs myten om Väredskvinnan* Blenda av 

Alf Henriksson

Oron gör boken 

Om alla vuxna människor var färdigväxta vid 30, skulle det inte bli några böcker. För vem 

orkar läsa om fullständig harmoni? I vårbokskörden finns det gott om yttre mognad och inre 

oro. Och så några smarta rader från drottning Kristina, som bytte liv för 350 år sedan. 

TEXT MALIN ULLGREN 

ATT BLI VUXEN, mogna, lugna ner sig, 

sluta irra runt – det är sådant man förväntas 

vara någorlunda klar med som allra senast 

vid sin 30-årsdag. Den så kallade utvecklingsromanen 

förknippar man mest med hur 

en twentysomething finner sin väg bättre 

eller sämre, samtidigt som tonårshullet byts 

ut mot några bekymrade veck i pannan. 

Lyckligtvis innebär inte huslån och mellanchefskap 

automatiskt att människor når 

ett tillstånd av välsignat lugn, för då skulle 

förmodligen skönlitteraturen dö ut. Om folk 

skrev lika vettiga böcker som de kom med 

kloka synpunkter på föräldrakooperativets 

höstmöte, så skulle ingen orka förbi sidan 

fem. Det är ju neuroserna och oron man vill 

åt när man läser. 

3 X VÅRNYTT 

I På jakt efter Mr Kim i Seoul skriver 

Sofia French om det stillsammare identitetsletande 

en vuxen kvinna kan ägna sig åt, 

efter 20-års festande och ätstörningar. 

Under tre resor till den sydkoreanska huvudstaden 

Seoul söker hon efter ett sätt att 

förhålla sig till Korea, till platsen och människorna 

hon inte har hängt samman med 

sedan hon adopterades till Sverige som 

bebis. På en gång en skissartad berättelse 

om en sörmländsk uppväxt och en intressant 

samtidsbild av ett asiatiskt land som lider av 

dåligt samvete för barnen som adopterats 

bort. 

Debutanten Lina Sjöberg skriver 

till skillnad från de flesta förstagångsförfattare 

inte 

om barndom och 

vuxenbliv- 

ande före 30, utan om äldre människor, så 

gamla att de snart ska dö. I Resa till Port 

Said möter vi bland andra Maria, drygt 80 

år, som i ett sent uppror lämnar sin man för 

att bo i lillstugan och tänka igenom sig själv 

och sitt liv. Lina Sjöbergs roman är kanske 

inte det vildaste man kan läsa i vår, men 

en på många sätt klok och fint formulerad 

debut. 

Om vuxenfasader och människorna 

bakom dem brukar finlandssvenska Monika 

Fagerholm skriva, så också i sin senaste 

roman, Den amerikanska flickan. Eddie 

de Wire hittas på botten av ett träsk i slutet 

av 60-talet och kring hennes död vävs 

på Fagerholms vis slingriga historier om 

hemligheter och drömmar, som börjar och 

börjar om, och som ger läsaren en känsla 

av att vara uppslukad av en på en gång helt 

annan, och ändå fullt igenkännlig värld, full 

av rolig rekvisita från nyss flydda decennier. 

Nästan 500 sidor suggestivt berättande att 

uppslukas av från författaren till moderna 

klassiker som Underbara kvinnor vid 

vatten och Diva. 

Den amerikanska flickan är för övrigt 

nominerad till Nordiska rådets litteraturpris. 

Hennes svenska konkurrenter är Majgull 

Axelssons Den jag aldrig var och poeten 

Anna Hallbergs senaste samling På era 

platser. 

2 X KLASSIKER 

En av den svenska litteraturens finaste 

berättelser om att bli vuxen är Hjalmar 

Söderbergs delvis självbiografiska genombrottsroman 

Martin Bircks ungdom från 

1901. Nu ges den ut på nytt, i Bonniers 

Delfin-serie. En oundviklig bok för alla 

som någonsin har väntat på att livet 

ska börja på riktigt. 

BOKTIPS 

Apropå klassiker – i år är det 350 år 

sedan drottning Kristina drog till Rom. 

Maktfullkomlig, intelligent, ansvarslös, sexuellt 

obestämbar; whatever. Fortfarande en 

av de intressantaste i svensk historia. Under 

våren uppmärksammas hon på flera teaterscener 

i Stockholm, hela tre pjäser kan man 

välja mellan. För den som inte har vägarna 

förbi huvudstadens teatrar, kanske ett par 

volymer med den ovanligt bildade monarkens 

aforismer, kan vara trevlig kompensation: 

Anneli Fridell-Aggestam och Viveca 

Melander har samlat och kommenterat 

Kristinas oneliners i På lediga stunder och 

i Ädla & djärva känslor. 

1 X POCKETHÖJDARE 

I dag växer tjejer upp med bilden av sig 

själva som själva problemet – liksom drottning 

Kristina på sin tid. Att jämställdheten 

är en fråga för två kön (minst) visar Stephan 

Mendel-Enk i en av förra årets mest uppmärksammade 

debattböcker, Med 

uppenbar känsla för stil. 

Nu kommer den i pocket. 

För cirka 62 kronor kan 

man alltså passa på att 

skaffa sig några insikter 

om att grabbighetskulturen 

knappast är 

en oskyldig 

fotbollsramsa.

AKTUELLT 

Full fart i projekt 

Migrationsdomstolar 

TEXT PEDER JONSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSSON 

Sedan 2 februari sitter de i nya 

lokaler på Tryckerigatan 12 ute 

på Riddarholmen i Stockholm, 

projektledaren Ulla Pålsson och 

flertalet av de kollegor som arbetar 

med migrationsdomstolsprojektet. 

Projektet har till uppdrag 

att inrätta en ny instans- och processordning 

för utlännings- och 

medborgarskapsärenden. 

– DET ÄR VÄLDIGT mötesintensivt just nu 

i projektet. Bara de senaste dagarna har jag 

träffat referensgrupper, Justitiedepartementet, 

Utrikesdepartementet, Finansdepartementet, 

Utlänningsnämnden, de fackliga 

organisationerna, berörda lagmän och senast 

nu styrgruppen för projektet, säger Ulla 

Pålsson som är övergripande projektledare. 

Nu börjar också en del av formaliafrågorna 

kring arbetet att komma på plats. 

Projektdirektivet är beslutat. Det övergripande 

målet för projektet är att till den 

1 januari 2006, skapa en organisation för 

överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden 

som avgör ärendena på ett 

rättssäkert och effektivt sätt. 

STORT INFORMATIONSBEHOV 

För att öka informationsflödet om allt som 

händer i projektet så kommer ett flertal olika 

kanaler att användas. 

UTLÄNNINGS- 

NÄMNDEN 

ÖVER- 

KLAGA 

Migrationsverket 

Asylsökande 


IDAG 

– Deltagarna i referensgrupperna är en 

mycket viktig informationskanal, menar Ulla 

Pålsson. De blir de berörda domstolschefernas 

viktigaste informationskanal för den 

löpande informationen om vad som händer 

i projektet. Precis som det finns delprojekt 

i Migrationsdomstolsprojektet måste det 

på motsvarande sätt finnas projekt på varje 

domstol som korresponderar, fortsätter Ulla. 

På domstolsväsendets intranät kommer 

det löpande att informeras om projektet. 

En särskild veckorapport kommer också att 

produceras och distribueras både i domstolsväsendet 

och till Utlänningsnämnden. 

Möten med de fackliga organisationerna är 

inbokade varje 14: e dag för att kontinuerlig 

information ska kunna lämnas om hur projektet 

fortskrider. I Domkretsen kommer vi 

att följa projektet. 

MÅNGA SKA REKRYTERAS 

En mycket intensiv fas i projektet just nu är 

att förbereda den kommande rekryteringen 

och att göra beräkningar av vad den nya 

processordningen kommer att kosta. 

– Vi gör nya beräkningar av kostnaderna 

nästan varje dag. Det är många parametrar 

att ta hänsyn till som exempelvis hur lång 

tid en muntlig förhandling tar, hur många 

ärenden som kommer att överklagas och hur 

stort det totala inflödet av ärenden kommer 

att vara, menar Ulla Pålsson. 

– Sedan måste vi också se hur vi ska 

dimensionera varje domstol utifrån indelningen 

i domsagor, fortsätter Ulla Pålsson. 

Totalt tror man i projektet att det kom- 

2006- 

mer att behövas mellan 400 och 500 nya 

medarbetare på domstolarna. Rekryteringen 

förbereds nu med att förslag till annonser för 

rekrytering av olika personalkategorier utformas. 

Även en tidsplan för Tjänsteförslagsnämndens 

arbete läggs upp samtidigt som 

andra arbetar med att lösa lokalfrågorna för 

de berörda domstolarna. 

Senaste nytt om projektet hittar du som 

medarbetare inom domstolsväsendet på 

domstolsväsendets intranät. 


Ulla Pålsson, projektledare 

I november 2004 beslutade regeringen 

att ge Domstolsverket i uppdrag att förbereda 

och vidta åtgärder för att inrätta 

en ny instans- och processordning för 

utlännings- och medborgarskapsärenden 

från den 1 januari 2006. 

Ulla Pålsson har utsetts till övergripande 

projektledare i Domstolsverket. En särskild 

projektgrupp har etablerats för uppdraget. 

Flertalet i gruppen finns lokaliserade 

på Riddarholmen i Stockholm. 

I Domkretsen nummer 4, 2004 finns en 

längre artikel om projektet. 

LÄNSRÄTT 

ÖVER- 

KLAGA 

Migrationsverket 

Asylsökande

Professionella frågor vid Brottsofferdagen 

Den 22 februari högtidlighölls den Internationella Brottsofferdagen i Stockholm. Årets 

tema var ”Professionella frågor”. Med temat ville arrangörerna visa på de goda exempel 

som finns på hur brottsofferfrågor kan och bör lyftas till en mer professionell nivå. 

TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO BO NORDIN, PER RUBING 

DAGEN BÖRJADE MED att deltagarna fick 

tända ljuslyktor för att uppmärksamma de 

som fallit offer för brott. Därefter välkomsttalade 

Brottsoffermyndighetens nytillträdde 

generaldirektör Margareta Bergström. 

– Det är glädjande att så många professionella 

aktörer inom en mängd olika yrken 

intresserar sig så starkt för brottsofferfrågor, 

menar Margareta Bergström som också 

delade ut en utmärkelse till Anneli Svensson, 

för hennes arbete som initiativtagare till och 

kurator vid RFSL:s brottsofferjour. 

SPÄCKAT PROGRAM 

Först ut var representanter för polisen, sjuk- 

EU-frågor samordnas 

av Ringholm 

VICE STATSMINISTER Bosse Ringholm är 

samordningsminister i regeringen för EU-frågor 

av så kallad horisontell karaktär från och 

med den 1 januari i år. 

– Sverige har nu varit medlem i EU i tio 

år så det är helt naturligt att EU-frågorna 

betraktas som andra inrikesfrågor och därmed 

flyttas från UD till Statsrådsberedningen, 

säger Bosse Ringholm. 

– De frågor som berörs spänner över 

flera departement och sakområden. Här 

ingår bland annat hanteringen av EU:s nya 

fördrag, frågor kring EU:s institutioner och 

långtidsbudget, Lissabonprocessen, EU:s 

hållbarhetsstrategi och regeringens arbetsprogram 

för EU-arbetet. Däremot kommer 

frågor som berör EU:s utvidgning även i fortsättningen 

att ligga under UD. 

Förordnandet av Bosse Ringholm utgör 

ett led i genomförandet av regeringsförklaringen 

2004 om överföring av samordningsansvaret 

för EU-frågor från UD till 

Statsrådsberedningen. Som ett andra led 

upprättas under första halvan av 2005 en 

tjänstemannaorganisation för EU-frågor i 

Statsrådsberedningen. 

vården, socialtjänsten och åklagarmyndigheten, 

vilka berättade om sitt multiprofessionella 

nätverk och sin samverkan vid gripandet 

av den så kallade Huddingepedofilen. 

Senare, under första delen av eftermiddagen, 

kunde deltagarna själva välja vilket av tio 

stycken seminarier de ville delta vid. 

Ett av seminarierna var ”Barns röster i 

rättsprocessen”, som leddes av Anna Kaldal, 

Stockholms universitet, samt Clara Gumpert, 

Sektionen för rättspsykiatri vid Karolinska 

Institutet i Stockholm. 

– De behandlade den ständigt aktuella 

frågan hur man bäst låter barn komma till 

tals i rättsprocessen. Det pekades särskilt 

Ersättningsregler 

ses över 

SAMTLIGA PARTIER i justitieutskottet vill 

att regeringen ska se till att det blir lätttare 

för brottsoffer att få ersättning från 

Brottsoffermyndigheten när den som begått 

brottet är under 15 år. 

Justitieutskottet uppmanar därför regeringen 

att se till att Brottsoffermyndigheten 

ska ser över hur reglerna tillämpas så att 

ersättning kan betala ut till brottsoffer även 

i de fall när gärningsmannen är under 15 år. 

Brottsoffret har rätt till statlig ersättning om 

inte gärningsmannen själv kan betala skadeståndet. 

Men när gärningsmannen är under 

15 år och alltså inte straffmyndig läggs polisutredningen 

ofta ned. Det leder till att det 

blir svårt för brottsoffret att få ersättning från 

Brottsoffermyndigheten. 

Utvecklingssamarbete 

med Bulgarien 

I FÖRRA NUMRET av Domkretsen publicerade 

vi en notis om utvecklingssamarbete med 

Bulgarien. Redaktionen gjorde ett misstag 

och det smög in sig några felaktigheter. 

Ove Lindström, rådman i Göteborgs 

tingsrätt och halvtidsanställd vid Domstolsverket 

är svensk projektledare. Han uppger 

att svenska experter i samarbete med bulgariska 

och spanska lagstiftningsexperter ska gå 

igenom och analysera den bulgariska lagstiftningen 

och anpassa den till EU:s rättsregler 

beträffande internationellt rättsligt samarbete 

inom privat- och straffrätten. 

– Sverige har också åtagit sig att tillsammans 

med Spanien planera, organisera 

och genomföra utbildning i internationellt 

rättsligt samarbete för domare och andra 

experter, säger Ove Lindström. Arbetsspråket 

blir engelska. Andra svenska experter kommer 

främst att vara domare eller jurister från 

Regeringskansliet och Domstolsverket. 

NIA blir MIA 

AKTUELLT NOTISER 

på vikten av professionalitet och utbildning 

inom området, vilket är intressant eftersom 

Domstolsverket uppmärksammat detta i sitt 

utbildningsprogram, säger Peter Islander, 

som var Domstolsverkets representant vid 

sammankomsten. 

Dagen avslutades med ett anförande 

av justitieminister 

Thomas Bodström, 

där det framhölls att 

arbetet med ökat 

stöd till brottsoffer 

måste gå vidare. 

Ny generaldirektör, Margareta Bergström 

MEIT CAMVING, rådman vid Stockholms 

tingsrätt, är chef för den nya myndigheten 

för internationella adoptioner (MIA) från den 

1 januari 2005. MIA ersätter Statens nämnd 

för internationella adoptionsfrågor (NIA). 

– Jag ser fram emot att få arbeta med 

adoptionsfrågor, där rättssäkerhetsfrågor och 

principen om barnets bästa har så stor betydelse, 

säger Meit Camving. 


Året som gått, framtiden och dess prioriteringar 

Nu är de här, produkterna som beskriver året som gått (årsredovisning), framtiden och hur pengarna används 

(budgetunderlag). I verksamhetsplanen för Domstolsverket berättas om tio prioriterade områden. 

Produkterna kan laddas ner från domstolsväsendets webbplats, www.dom.se eller så kan du beställa dem 

kostnadsfritt från Domstolsverket 036-15 53 00. 

VI FEM 

ÅRSREDOVISNING 

2004 

Domstolarna, 

hyres- och 

arrendenämnderna, 

Domstolsverket och 

Rättshjälpsmyndigheten 

– Jag måste erkänna att jag inte är någon flitig 

användare av intranätet. Rent allmänt kan jag tycka 

att layouten är ganska tråkig med bland annat de 

bleka färgerna. Vad gäller utbudet av information, 

så är det helt okey. 

Elisabeth Hammar Nyström, Länsrätten i Jönköping 

– Jag ser intranätet som ett självklart arbetsverktyg. 

Det hjälper mig exempelvis att hitta kontaktuppgifter 

till personal, jag hittar länken till nyhetstjänsten 

PointLex och jag kan framförallt få reda på hur 

informationsfrågorna sköts. 

Ingeborg Löfgren, Migrationsdomstolsprojektet 

Domstolsverket 

BUDGETUNDERLAG 

2006-2008 

Vad tycker du om domstolsväsendets 

nya intranät? 


FOTO OTTO UNGE, SVANTE ÖHRNBERG 

– De matta färgerna ger ett konturlöst intryck, 

men innehållet är mycket omfattande och bra. 

Webbkartan är ett utmärkt verktyg som gör informationen 

överskådlig och lätt åtkomlig. Vissa rubrikern 

speglar inte tillräckligt innehållet. 

Henrik Eriksson, Hovrätten för Västra Sverige 

– Jag tycker att första intrycket man får av sidan 

är att den är väldigt grå och trist, den är inte tilltalande. 

Däremot är det ganska lätt att hitta de uppgifter 

du söker. 

Carola Hansson, Hovrätten för Västra Sverige 

– Intranätet ger ett ganska färglöst intryck. 

Tidigare startsida kändes mer lättarbetad och lättnavigerad. 

Det är kanske en vanesak. 

Möjligheten att personalisera och lägga in egna 

länkar är bra. 

Magnus Isgren, Länsrätten i Jönköping 

Avsändare: Domstolsverket, 551 81 Jönköping

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?