23.08.2013 Views

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

99<br />

menar hon (2010, 182) eftersom kulturell läsfärdighet hjälper barn och unga att<br />

”läsa världen”. <strong>Den</strong> estetiska tillnärmningen i arbete med t.ex. litteraturförståelse<br />

karaktäriseras av att eleven utmanas både känslomässigt och kognitivt i arbetet<br />

med konstformer eller kombinationer av konstformer i multimodala uttryck.<br />

Østern påpekar, att sinnesbaserade ingångar till lärande ofta kallas estetiska<br />

därför att de innehåller en upplevelsepotential. I mötet både med det som är<br />

vackert och det som är fult väcks tankar och känslor. Genom bearbetning i en<br />

konstform kan upplevelsen transformeras till insikt. Då har upplevelsen lett till<br />

en estetisk erfarenhet, menar hon. Genom att iscensätta estetiska läroprocesser,<br />

till exempel genom meddiktande arbetsformer inom litteraturundervisningen,<br />

kan eleverna utveckla estetisk kompetens. Estetisk kompetens innehåller<br />

kunskap om estetiska verkningsmedel genom bruk av konstnärliga uttryck.<br />

Østern betonar, att en estetisk kompetens därmed kan innehålla en kompetens att<br />

värdera och en kompetens att göra val som ur någon synvinkel gör helheten<br />

vacker. En bearbetning som sker med hjälp av estetiska verkningsmedel och där<br />

personlig reflektion knyts till hur en uppgift genomförs kallas gärna poetisk.<br />

3.6 Sammanfattning<br />

I kapitel 3 har jag diskuterat olika aspekter av läsförståelse, hörförståelse och<br />

tolkande läsning, som kan betraktas som den mest utvecklade formen av läsning.<br />

Kapitlet inleddes med att se på läsning ur kognitiv synvinkel och eftersom<br />

informanterna i denna undersökning läser med öronen granskades läsning ur ett<br />

lyssnarperspektiv. Kapitlet fortsatte med att fokusera på hur mening skapas i<br />

läsarens möte med en skönlitterär text. Upprepade erfarenheter, oberoende av<br />

om man får dem i det verkliga livet eller t.ex. genom att ta del av fiktiva<br />

berättelser, skapar inre mönster för hur man kan strukturera kunskap på olika<br />

sätt. Dessa mönster kallas inom psykologin för kognitiva kartor, scheman eller<br />

skript. Begreppen har övertagits av t.ex. litteraturvetenskapen och utvecklats för<br />

att bättre beskriva vad som sker när man tolkar fiktiva berättelser. Dialogen med<br />

tidigare forskning visade att tidigare erfarenheter av både det levda livet och av<br />

texter av olika slag påverkar hur en läsare kommer att tolka framtida texter. De<br />

personliga förutsättningarna, t.ex. personlighet och kognitiv utvecklingsnivå<br />

påverkar också vad som är möjligt i tolkningshänseende.<br />

Kapitlet fortsatte med att diskutera hur olika teoretiker med text–läsarorienterad<br />

grundsyn på litteraturförståelse har beskrivit hur mötet mellan text och läsare ser<br />

ut. Förståelse skapas när läsaren ger texten en mening som är relevant för honom<br />

eller henne själv. Iser (1978) diskuterar skillnaden mellan ”meaning” och<br />

”significance” och avser just detta. Iser, Rosenblatt, Langer, Sørensen, Dewey,<br />

Sava och Østern har diskuterat hur en meddiktande litteraturpedagogik kan se ut.<br />

De teoretiska begreppen ”textens tomrum”, ”förståelsehorisont” ”efferent och<br />

estetisk läsning”, ”föreställningsvärldar”, ”estetisk respons”, ”aktiv estetisk<br />

respons”, ”läsaren som medförfattare”, ”text på text”, ”lager på lager” och

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!