Den talande bokens poetik - Doria

106
något stort, en berömd stjärna. Därför har hon tvingat dottern att spela piano,
dansa balett osv. Dottern känner det ofta som om någon satt en snara om hennes
hals därför att hon inte får bestämma någonting själv. Hon förmår inte heller
avsky modern, som hon uppfattar som snäll och hjälplös.
I en tidningsannons ser mamman att man söker efter huvudrollsinnehavaren till
en barnfilm och största delen av novellen beskriver hur modern är fullt upptagen
med att planera för auditionen och vad flickan tänker om det. Flickan går
motvilligt med på att prova kläder och skor. Hela vägen till filmstudion sitter
hon och funderar på varför modern har blivit som hon är. I väntrummet och
under auditionen växer en beslutsamhet fram hos henne och berättelsens
upplösning kommer när flickan i slutet tackar nej till huvudrollen som hon
erbjuds. (Texten till Chansen finns i bilaga 1b.)
S Engström läste in två varianter av novellen, en neutral inläsning (kodad som
variant A) och en inlevelsefull inläsning (kodad som variant B). Den neutrala
inläsningen tog elva minuter och sex sekunder och lästes med en mörkare röst,
med mindre energi, med mindre variationer i tonläge och i ett långsammare
tempo än den inlevelsefulla varianten. Vid den inlevelsefulla inläsningen
använde uppläsaren ett ljusare och gladare tonläge, som mera påminde om en
ung flickas röst än i den neutrala inläsningen, där rösten mera förde tankarna till
en äldre och kanske något deprimerad kvinna. I den inlevelsefulla varianten
varierade uppläsaren tonläget mera och genom att betona vissa ord färgade hon
dem med en värdeladdning, som visade vad flickan i texten egentligen tyckte
och tänkte. Framför allt läste S Engström den inlevelsefulla varianten i ett
snabbare tempo. Inläsningen av den inlevelsefulla varianten tog nio minuter och
24 sekunder. Texten består av 1 293 ord och läshastigheten var 139 ord per
minut för den inlevelsefulla inläsningen och 116 ord per minut för den neutrala.
Inläsningshastigheten varierade mellan 127 och 152 ord för den inlevelsefulla
och 105 och 126 ord per minut för den neutrala inläsningen.
Talbokstexten Rånet
Som tredje text valde jag novellen Rånet av Casper Almqvist (1996). I de två
första novellerna hade huvudpersonerna i berättelserna varit kvinnliga. Den
första novellen handlade om en medelålders pianolärare och hennes förhållande
till en hund. Den andra novellen handlade om en ung flicka i yngre tonåren och
hennes mamma. Inför den tredje texten sökte jag efter en manlig huvudperson.
Jag sökte också efter en novell som skulle vara lite mera fylld med ”action”. Jag
ville nämligen pröva hur lyssnargrupperna skulle förhålla sig till en inläsning,
som ackompanjerades av ljudeffekter och då kunde textens innehåll gärna vara
lite mera handlingsbetonat.
Det övergripande temat för novellen Rånet är marginalisering och hur en ung
man försöker komma till rätta med den. Ett undertema är längtan efter kärlek.
Robert är 20 år, på väg in i sitt vuxna liv men utan arbete och utan studieplats.