Den talande bokens poetik - Doria

154
Han reagerar inte känslomässigt utan analytiskt och objektivt. Han bejakar den
kvinnliga huvudrollens längtan efter ensamhet och har förståelse för att hon blir
irriterad över saker som stör de egna planerna. Men han ser också att mötet med
hunden skapar starka känslor hos kvinnan i berättelsen och efter en noggrann
genomgång av minnesbilder på den ynkliga hunden, bilder som beskrevs i
texten, kommer han fram till en logisk slutsats till varför kvinnan vill ta hand om
hunden själv. Informanten fyller ut tomrummen i texten genom att göra många
evalueringar där han speglar kvinnans handlande mot hur han själv skulle ha
gjort. Han stiger ur fiktionen och kommenterar, han gör perspektivbyten. Man
kan i viss mån ana ett schema för hur man tar hand om en hund, som styrande
för hans tänkande, men den manliga informanten tillskriver också hunden
känslor och visar själv stark inlevelse både i hundens känslor och också i
kvinnans tankar. Han tillskriver hunden känslan ”längtan”, och mötet mellan
hunden och dess ägare berör informanten på ett existentiellt plan. Han har
tydliga minnen av hur mötet med den man älskar och saknat beskrivs i texten
och kan noga återge olika detaljer. Informantens nyckelutsaga, som tyder på
empatiskt medkännande hos honom själv uttrycker han i följande mening: Hon
kände sig tom invärtes, och lessen, när hon skulle bli ensam på nytt. Också den
manliga informanten tror att kvinnan i berättelsen kände svartsjuka, men inte på
hunden för att den fick uppmärksamhet, som den kvinnliga informanten ansåg,
utan på ägarna, som fick ta hand om hunden och för att de kände så stor glädje
över att återse den. Mötet med hunden har i den manliga informantens tolkning
ändrat hennes livsskript. Han tror inte att hennes julafton blev så bra i
fortsättningen eftersom hon tänkte på hunden och saknade den.
6.1.3 Om jag skulle ha haft det som hon
I tabell 8 återges analysen av tolkningsfrågorna för den fiktiva kvinnliga
informanten ur referensgruppen, som har lyssnat på inläsningen med två röster.
Jag kallar analysen för narrativ 3.
Tabell 8. Narrativ 3, tolkning, kvinna, referensgruppen, dialog.
Naturlig meningsenhet: Tolkning Centralt tema
Nå, nog hade hon väl rätt bra humör den där
kvinnan nog, trots allt (5, 6, 7KD). Men först
(stönar)..när hon gick i parken då så tyckt’ ja’ hon
va’ lite så där deppad då som...på nåt sätt ville hon
fira julen med nån men ändå ville hon inte vara
tillsammans med nån....men så när hon hitta’ den
där hunden så blev hon så omtänksam, och ”hur
ska´ jag hitta din husse å matte och ... å så vidare”
Motstridiga bilder av hur
kvinnan var gör det svårt att
ge en beskrivning. Suckar
och stönar.
Använder många direkta
citat, broderar ut, text på
text.