Den talande bokens poetik - Doria

253
fiktion. I analysmodellen ”Att öppna föreställningsvärldar” har jag försökt
återspegla detta genom att rita modellen som ”valv efter valv som öppnar sig
oändligt”, en intertextuell referens till Tomas Tranströmers dikt Romanska bågar
(1989). Ett resultat speciellt när det gäller de unga vuxna med läshandikapp är
att möjligheterna till berikande litteraturupplevelser och aktivt deltagande i
litteratursamtal kan ökas genom talboken som läsmedium. Genom att inte
behöva kämpa med avkodning i läsningen så kan de unga med läshandikapp i
stället använda sin energi på den tolkande läsningen. Ett meningserbjudande som
den talande boken i helhet synliggör är därför öppningen mot att nå en mer
utvecklad litterär kompetens genom stöd av en god inläsning.
8.2 Den teoretiska referensramen
De tre perspektiven
Tre olika teoretiska perspektiv på reception av talbokstext har presenterats i detta
avhandlingsarbete. Inledningsvis valde jag att kalla de tre perspektiven för
”röstperspektivet”, ”lyssnarperspektivet” och ”meningsperspektivet”. Genom
dessa tre perspektiv ville jag undersöka vilka faktorer man skall beakta om man
vill beskriva hur en poetisk didaktik för arbete med reception av skönlitteratur i
talboksform kan se ut. En talande bok presenteras via en röst, därför valde jag att
undersöka röstperspektivet. En talande bok lyssnar man på, därför valde jag att
undersöka lyssnarperspektivet. Det finns olika anledningar till att man lyssnar;
man kan lyssna för att få information om någonting och man kan lyssna för att
uppleva, tolka, förstå och skapa mening. Eftersom detta projekt undersökt
reception av skönlitteratur har jag varit mest intresserad av att undersöka
meningsperspektivet. Allt lyssnande startar dock med en perceptionsprocess,
varför jag också ville säga någonting om den processen. En frågeställning i
arbetet var om formen för presentationen av texten har någon betydelse för
receptionen. De tre teoretiska perspektiven har belysts i resultatkapitlen. Kapitel
5 presenterade resultaten för reception i efferent perspektiv. Det efferenta
perspektivet beskrevs med hjälp av Rosenblatts definition som en mera
bokstavligt inriktad och allmän läsart, där det personliga, tolkande och
känslomässiga förhållningssättet placeras i bakgrunden. Man läser på ett efferent
sätt när man vill skaffa sig information om något. Uppmärksamhet och minne
har stor betydelse i denna läsart. Det efferenta perspektivet pekar tillbaka på
”lyssnarperspektivet”. Resultaten för reception i estetiskt perspektiv
presenterades i kapitel 6 och pekar tillbaka på meningsperspektivet. Den
estetiska läsningen beskrevs också i Rosenblatts termer som en
upplevelseläsning, där det personliga och känslomässiga får vara med när
läsaren via läsandet utforskar både den lilla och den stora livsvärlden och
historien för att förstå sig själv och andra bättre. Resultaten för reception i