EL FÖR FORDON - SLUTRAPPORT - Energimyndigheten

energimyndigheten.se

EL FÖR FORDON - SLUTRAPPORT - Energimyndigheten

OMRÅDE :”Grödor från åker till energi” 1070

Förstudie av Teknik för komprimerande

helskottsskörd av salix i buntform

Författare: Hans Eriksson


Teknik för komprimerande helskottsskörd

av salix i buntform.

Förstudie

Technique for compressed bundles

for harvest of wholestraw willow

Pilotstudy

Författare: Hans Eriksson Västeräng Lantbruk AB

Projekt E06-624

VÄRMEFORSK Service AB

101 53 STOCKHOLM ∙ Tel 08-677 25 80

Juni 2008

ISSN 1653-1248


Abstract

i

VÄRMEFORSK

Det finns en stor potential i ett nytt skördesystem för salix. Helskottsskörd med

komprimerande buntning har ett flertal intressanta positiva effekter både med avseende

på den totala miljöpåverkan i logistikhanteringen, som vid framställning av

bränsleråvaran till avnämare. Ekonomiska vinster skapas i flera led av hanteringskedjan

från åker till avnämare. Vinsterna kan överföras till lönsamhets-kalkylerna för odlingar

av energiskog, samt till en tryggare biobränsletillgång för avnämare. Brister finns i

forskningsunderlag avseende resultatet av vad ett nytt skördesystem kan åstadkomma

samt i finansieringsmöjligheter för innovativa utvecklingskostnader.


Sammanfattning

iii

VÄRMEFORSK

Förstudien initieras av det behov i ny teknik, som har uppstått i den problemställning

och enligt den kravspecifikation, som framställts från projektet ”Salix Mälardalen”.

Behovet har kristalliserats av att Mälarenergi AB Västerås i sin hantering av biobränsle

samt i sin mix av bränslen ser potential i att nyttja salix av en betydande volym. Där

finns ett behov i den stora volymhanteringen av salix, att salixbränsle-råvaran måste

kunna dellevereras under en längre tid eller att den mellanlagras tills delleverans ska

ske. Ett exempel på lagringsperiod kan vara 8-9 månader. Lagringsdugligheten i flisad

rå salix är kort. Därför är direktflisad salix i fält inte ett hållbart system i kombination

med hantering av stora volymer och ett portionerat inflöde till anläggningen. Ett bättre

utnyttjande av mellanlagringsstationer skapas.

Det direktflisningssystem, som finns idag är mycket känsligt. Ett nytt skördesystem

minimerar alla risker och reducerar känsligheten både vad gäller systemet som sådant

men även för miljö och ekonomi. Behovet att skörda allt större arealer under färre antal

tillgänglighetsdagar motverkar varandra. Flisad salix i fält är ett ”hett” flödessystem där

rangeringarna runt ett ”hett flöde” är omfattande och kräver bra och säkra

väderbetingelser. Kraftigt regn eller snö innebär stora problem.

Direktflisad salix kan inte transporteras långa avstånd, maximalt 3-3,5 mil på väg, och

samtidigt behålla betalningsförmågan till producenten. Tranportkostnaden blir annars

för stor i förhållandet till produktionsvärdet. I en övergripande analys, som har gjorts

vad gäller projektet ”Salix Mälardalen”, framgår mycket klart att ett alternativ till

dagens direktflisning behövs. Leveranssäkerhet och leveranstrygghet kan säkerställas på

en högre nivå. En utveckling av skörd med komprimerande buntningsteknik är mycket

viktig. Den totala kostnadsbilden för framtagandet av salixråvara reduceras.

Förstudien gör en genomlysning av utvecklingen av ny skördeteknik och kartläggning

av tidigare befintliga system av komprimerande helskottsskörd av salix.

Analys av behov och potential av ny teknik ska genomföras för att ge förslag till en

kravspecifikation och till framtida utvecklingsprojekt.

Målet för denna förstudie är att svara på det behov av satsning på ny skördeteknik som

man ser i olika frågeställningar utifrån projektet ”Salix Mälardalen” Den ska kunna vara

en grund för annan teoretisk och praktisk forskning. Den ska även vara underlag för

vidare ansökan om finansiering i innovativ maskinutveckling. Förstudien förväntas

svara på vilka åtgärder som måste genomföras för att nyttja fördelar i ett nytt

skördesystem. Nivån som behovet utgör vad gäller ekonomi, kvalitet och/eller kvantitet

ska också framställas. Projektgenomförandet sker som en förstudie med projektet ”Salix

Mälardalen” som fallstudie.

Nyhetsvärdet i en ny typ av skördeteknik för salix är synnerligen stort. Ett exportvärde i

teknologi och produktutveckling finns.Ett utnyttjande av komprimerande helskottsskörd

har även potentialer i andra typer av energiskog. Alternativ i användandet av en

producerad salixbunt finns. Dels att man sönderdelar till råflis direkt eller torka under

lagring för senare sönderdelning. En ny typ av skördeteknik i buntat helskott

effektiviserar skördearbetet. Det gäller både ekonomiskt och miljömässigt och blir en

hållbar länk i kedjan mellan salixproducent och avnämare.

Sökord: Salixskörd, Komprimerande buntningsteknik, Kravspecifikation, Miljöeffekter,

Lönsamhet.


Executive Summary

v

VÄRMEFORSK

The pilot study was initiated by the need of a new technology that has been raised from

the problem, and by the specifications of requirements, that has been described from the

project “Salix Mälardalen”. The need has been crystallized by the energy company

Mälarenergi AB, Västerås, in their handling of bio fuel, among many other fuels.

The company Mälarenergi AB can see a potential in the use of Salix of a considerable

volume. There is a special need by the means of the big volume handling of Salix, since

the Salix raw material must be able to be delivered under a longer period or for

intermediate storage. 8-9 months could be an adequate storage period. The possibility

for intermediate storage could do the flow of fuel raw material to the combined power

and heating plant is harmonized to the special requirements of fuel. The storage

capability in chipped raw Salixchips is very short and that’s why chipped Salix are not

going to be a sustainable system combined with the handle of big volume together with

portioned inflow to the plant. The production of Salixchips in a system of direct

chipping is a very delicate system. The ground conditions with frozen and dry grounds

are important for a system with heavy machines. The last years have not given such

climate conditions. A big problem with practicability has been coming up. The number

of days for contract work during the harvest period without interruption, because of hard

conditions, has been decreased to the level that the capacity very considerably falls

below what is economical defensible. The needs of larger areas for harvesting during

fewer days under good conditions counteract each other. In the “hot flow” during the

harvest when the harvest machine will work with escort vehicles/container transports in

the field can be impossible to realize because of for example the breakdown of the soil

structure. The organization around “hot flow system” is a very heavy programme and

demand good and secure weather conditions. Heavy rain or snow is a big problem

during harvest season.

The proposal from Mälarenergi AB has been carefully analysed and they think this is a

solution with high potential. It should mean lower costs than in compare to using a

mobile fossil driven cutter. Chipped Salix on farmland is a “hot” flowchart, with big

demand on among other things the logistic in and around the system. The possibility to

direct consumption with chipped Salix has a limited storage capability. Chipped Salix is

not possible to transport long distance, maximum 30 – 35 km, if it should keep the

capacity to pay the procedure. The costs of transport will be too big in comparison to

production value. Another advantage is the costs for intermediate storage. For example

the area of the intermediate storage station, can be reduced when smaller volumes with

higher density are handled.

An overall analysis over the project “Salix Mälardalen” point out very obviously that an

alternative to the today direct chipping system is necessary and that development work

around harvest with compressing bundle technique is very important. Big positive

effects on environment can also be shown.

Questions around “compressed whole straw harvest of Willow” can be answered by a

pilot study. There are o lot of aspects to pay attention to and “smooth the road” to the

growing production of Salix and it’s rising as fuel raw material.

The pilot study is going to penetrate the development of new harvest technique and

earlier systems for “compressed whole shoot harvest” of Salix. Needs and potential of


VÄRMEFORSK

new technique will be analysed and the study will also give suggestions to a new

specification of requirements. The study will also suggest future developing projects.

One of the purposes with the pilot project is that it could be a platform for future

technical and practical research and even to be as a base for coming application in the

field of innovative machinery development. The pilot study expects to answer “which

measures that must be done” to use the advantages in a new harvest system.

Consumers of Salix raw material and Salix entrepreneurs are the target groups for this

pilot study.

To handle the Salix raw material during a longer period than today the water content for

further storage must reach a level that’s acceptable for storage. Developer of machinery

and machinery system is a target group which has to follow the specifications of

requirements. People working with research in the field of what new techniques can

come up with in comparison to the techniques of today is of course also one important

target group. New calculations and analyses must be done on the whole chain that

includes produce of fuel energy from energy forest.

The realization of the project is going to be as a pilot study based on the project “Salix

Mälardalen”.

The value of a production of a new type of harvest technique for Salix is very great.

There is a certain value for export in new technology and product development in this

field. The demand of Salix cultivation is very big in the world in general. A using of

“compressed whole shoot harvest” has also potential in other types of energy forests.

There is also an interest for alternative use of a Salix bundle. You can cut it directly to

raw woodchips or dry them for storage for later cutting. A new type of harvest technique

with bundle whole shoots is effectual. It’s about both for the economy and the

environment and will be a sustainable link in the chain between the Salix producers and

the consumers of Salix.

Key words:

Salix, Energy forest, Harvest technology, Compressing bundle technique, Specifications

of requirements, Environmental effects, Profitability

vi


Innehållsförteckning

vii

VÄRMEFORSK

1 INLEDNING ....................................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND ............................................................................................................ 1

1.2 BESKRIVNING AV FORSKNINGSOMRÅDET ..................................................................... 2

1.3 FORSKNINGSUPPGIFTEN OCH DESS ROLL INOM FORSKNINGSOMRÅDET .............................. 4

2 MÄTNINGAR I SKÖRDEFÖRLUSTER .................................................................. 6

3. MÄTNINGAR AV VATTENHALTSFÖRÄNDRINGAR. ............................................. 7

3.1 BESKRIVNING AV FORSKNINGSOMRÅDET ..................................................................... 7

3.2 FORSKNINGSUPPGIFTEN OCH DESS ROLL INOM FORSKNINGSOMRÅDET ............................. 7

4. MÅL OCH MÅLGRUPP ........................................................................................... 8

4.1 PRODUCENT AV SALIXRÅVARA ................................................................................... 8

4.2 ENTREPRENÖR INOM ENERGISKOGSOMRÅDET ............................................................... 8

4.3 FORSKARE ............................................................................................................. 8

4.4 AVNÄMARE AV SALIXRÅVARA ..................................................................................... 8

4.5 MASKINTILLVERKARE/MASKINUTVECKLARE .................................................................. 8

5 MASKINKAPITAL ................................................................................................... 9

6 RESULTATREDOVISNING ................................................................................... 10

7 POTENTIALER FÖR TEKNISK UTVECKLING ......................................................... 12

8 RESULTATANALYS .............................................................................................. 14

9 KRITISK ANALYS OCH PARAMETRAR .................................................................. 15

10 SLUTSATSER .................................................................................................... 16

11 REKOMMENDATIONER OCH ANVÄNDNING ....................................................... 17

12 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNINGSARBETE ............................................. 18

13 LITTERATURREFERENSER................................................................................ 19

ÖVRIGA REFERENSER ........................................................................................... 21

Bilagor

BILAGOR

A MASKINKOSTNADSKALKYL MASKIN 1-3 (PROTOTYP)

B MASKINKOSTNADSKALKYL MASKIN 4-O.S.V.


VÄRMEFORSK

viii


1 Inledning

1.1 Bakgrund

1

VÄRMEFORSK

Bakgrunden till förstudien initieras av ett behov av ny skördeteknik av salix, som kan ge

stora fördelar. Det gäller både ekonomi i till exempel minimerade kostnader i

skördearbetet och den reducering i miljöpåverkan, som man vinner med ett nytt

skördesystem. Dagens skördesystem med höga kostnader och låg tillgänglighet där

verkningsgraden av producerad volym blir låg per insatt arbetstid är inte långsiktigt

hållbar. Markförhållanden med frusna eller torra marker för framförandet av tunga

maskiner har försämrats under de senaste åren. Kraftig sönderkörning av markstruktur

på grund av klimat och väderbetingelser är ett system som inte heller får trovärdighet

hos producenten. Helskottsskörd av salix med komprimerad buntning skapar reducerat

antal hanteringar som i sin tur minskar miljöpåverkan i de transporter som görs av

bränsleråvara. Mälarenergi AB i Västerås har även anmält ett stort intresse av att nyttja

egen eldriven sönderdelare för helved, stubbar och GROT. Man ser även möjligheter i

buntad salix. Detta har noga analyserats, som en lösning med hög potential vad gäller

kostnadsbesparingar i jämförelse med mobil fossildriven sönderdelning. En

doktorandsavhandling av Lisa N Eriksson vid Mittuniversitetet i Östersund påvisar

förhållanden i GROT-hanteringar. Liknade beräkningar och forskning kan överföras till

salix med vissa förändringar i parametrar och med andra beräkningsgrunder. I sin tur

medför det besparingar på miljöförstörande utsläpp.

Sönderdelning, krossning/huggning med eldrivet aggregat har också en mindre

miljöpåverkan vid flisframställningen än ett fossildrivet aggregat. Kostnadsbilden för

det eldrivna alternativet är också en positiv parameter. Finns förutsättningar och

potentialer för avnämare att kunna hantera sönderdelning i egen regi och/eller vid eget

område med el finns stora potentialer för ekonomiska besparingar.

Ytterligare fördelar finns i leveranssäkerheten för avnämare av biobränsleråvaran.

Leveranssäkerheten får sitt ursprung i användandet av ny teknik, som ökar lagringsdugligheten

genom att kunna dellagra bränslet i form av buntar. Behovet av nytt

skördesystem och teknik, som har uppstått i den problemställning i det projekt som

används som fallstudie ”Salix Mälardalen” visar på flera parametrar där vinster i flera

olika led kan göras.

Kravet på leveranssäkerhet och lagringsduglighet från avnämare samt effektivare

skördearbete i odlingarna såväl avverkningskapacitet som kostnadsreducering i den

totala kostnadsbilden är viktiga parametrar i de frågeställningar, som har uppstått i

projektet Salix Mälardalen.

Kapacitetshöjning i skördearbetet är ett mål om man ska klara av att skörda de

betydande stora arealer, som uppstår i en större efterfrågan av salix som bränsleråvara

hos avnämare. Behovet och önskemålet från avnämare av bränsleråvara om att leverera

salixbränslet kontinuerligt under längre tid på årsbasis kan uppfyllas om

lagringsdugligheten samt lagringsmöjligheten kan uppfyllas.

Det behov och önskemål som finns hos värmeverk att i större omfattning själva hantera

sönderdelning av GROT och helved ger även det ett behov av att få fram salix i

buntform. Den sönderdelningen genererar ett större utnyttjande av maskinkapacitet i de


VÄRMEFORSK

krossar och flistuggar, som används vilket i sin tur resulterar i lägre

produktionskostnader för bränsleråvaran.

Buntformen av salixbränsleråvaran ger även tillsammans med GROT och helved en

generalisering i bränslenas form och egenskap vad gäller hantering vid sönderdelning,

lagring och transport. Kravet på mindre miljöpåverkan totalt, vid framtagandet av

biobränsle nationellt, kan också få gehör i effektivare och miljömässigt bättre lösningar i

hanteringar med salix.

Salixens stora fördel är att man når den största avkastning i bränslevärde per hektar med

låg insats per hektar. Det kommer att få ett större genomslag i marknaden. Det följer

önskemål om positiva miljömål och gör salixen mer intressant. Med ett nytt

skördesystem löser man de problem som finns i dagens uppbyggda och använda system.

1.2 Beskrivning av forskningsområdet

I arbetet med att skapa den bästa förutsättningen och acceptansen för salixen som

biobränsleråvara krävs att genomlysa hela den kedja, som börjar vid etablering av salix

och slutar först när biobränsleråvaran har förbränts. I den kedjan är skörden av salix

genomgående den del, som betingar den största kostnaden. Den nya skördetekniken ska

reducera kostnadsbilden för att göra salixodlingen långsiktigt bärkraftig såväl i odlarled

som hos avnämare. Skördekostnaden exkl. transportkostnader i fält ska inte överstiga 20

% av salixens totala kostnadsbild (ref. pers. medd. Håkan Rosenqvist). Beräkningarna

av dagens skördekostnader och ersättningar till entreprenörer, görs på en utnyttjandegrad

och tillgänglighetsprocent som med dagens utrustningar för skörd uppgår till ca 50 % av

potential hos skördemaskinerna. En jämförelse ska göras mot skogsentreprenadsidan,

som har ett mått på 85 % tillgänglighet. Även kallat T85. (Se

maskinkalkylsberäkningarna i bifogad fil.) T85 omfattar tillgänglighetsprocent i verkligt

användande av maskin/utrustning. Övriga tid (15 %) ska underhåll, service, förarbyte,

bränslepåfyllning, matraster osv. genomföras.

Vad gäller skördesystem med helskottsskörd och komprimerande buntning av salix kan

man konstatera att tidigare forskning och teknikutveckling inte har följt vad man

efterfrågar i marknaden idag. Ett vägval gjordes under 1980-talets mitt, då man i

inledningsskedet av introduktionen av salix som åkerodlat biobränsle valde

direktskördesystemet av salix. Det nuvarande systemet var det alternativ, som närmast

efterfrågades hos de avnämare, som då var intresserade av salixråvara och som det fanns

en färdig utbyggd logistikkedja till för hantering av bränsleråvaran från fält till

avnämare (pers medd. Gunnar Hadders). Energipris, kostnader för arbete,

investeringskostnader i maskiner samt fraktkostnader utgjorde då en helt annan grund

för de parametrar som idag, med annorlunda prissättningar, gör att kostnaderna för

framtagning av bränsleråvara är för stora.

Det finns endast ett mycket fåtal för att inte säga enstaka utredningar om ett system som

hanterar helskottsskördad salix med en komprimeringsfaktor. Detta är en stor brist i

framtagandet av underlag i utredningen. Detta blir ytterligare en viktig parameter för

framtida utredningar och projekt. De projektundersökningar som är gjord finns

utomlands. I ett av projekten användes en svensk tillverkad helskottsskördemaskin med

buntningsteknik utan komprimering. Maskinen var tillverkad av företaget Salixmaskiner

AB i Hedemora. Maskinen användes i två utredningar/provningar i England respektive

2


3

VÄRMEFORSK

Nederländerna. Dessa visar på mycket intressanta resultat. Maskinen som tillverkades i

bara ett exemplar, demonterades och används idag som helskotts skördare av

salixkäppar för vägmarkeringar. Anledning till demonteringen var enl. tillverkaren

(pers.medd. Rudolfo Lindqvist Salixmaskiner AB) en utebliven marknad.

Kapacitetsnivån var vid provningar låg i jämförelse med alternativa utrustningar inom

området salixskörd.

En annan maskin för skörd av salix med komprimerande buntning finns i Canada.

Maskinen kan liknas vid en rundbalspress för ensilage/halm. Buntformen passar inte de

krav som finns i den svenska frågeställningen. Buntarnas form passar inte heller in i en

effektiv transportkedja där logistiken måste vara kostnadseffektiv. Möjligt användande

av buntarna finns i ett system, som nyttjar helbalseldning, om vattenhalter och

lagringsduglighet visar positiva resultat i framtida analyser.

Buntning av GROT med skogsråvara finns dokumenterat och börjar få genomslag i

användandet allt mer hos avnämare och hos entreprenörer. Det systemet som används i

skogen och i sitt praktiska utnyttjande har inget användningsområde i konventionell

salixodling. En möjlig produktutveckling inom det området kan finnas för att skapa bra

förutsättningar inom salixskördetekniken. I den skogliga produktionen av GROT- buntar

är kapaciteten per timme för låg av producerad bunt i jämförelse med det i salix idag

använda direktflisningssystemet. Inom GROT-hanteringen används en matning till

buntningsmaskinen med hjälp av kran monterad på en stationär eller mobilt fordon, så

kallad punktvis matning. Hanteringarna före den slutliga GROT-buntningen, som till

exempel GROT anpassad avverkning, ihopsamlandet av GROT i skog med hjälp av

skotare och efter buntning, upplägg av GROT-buntar till upplag, är ett helt annat

koncept för hanteringar av råvara.

Dessa hanteringar är prisdrivande då alla hanteringar av ett ”billigt” oförädlat bränsle

har en fördyrande effekt på det slutpris, som råvaran ska säljas för. Hanteringskostnader

för omlastning och mellanlagring minskar på nettoinkomsten radikalt. Vid

helskottsskörd av salix med komprimerande buntning kan antalet hanteringar reduceras

till miniminivå och kostnadsbilden i kalkylen för framtagandet av salixråvara bör kunna

hållas låg. I konventionell salixodling måste en kontinuerlig matning ske vid

skärapparaten för att vinna kapacitetsnivåer, som motsvarar de krav på en idag

marknadsanpassad maskin.


VÄRMEFORSK

1.3 Forskningsuppgiften och dess roll inom forskningsområdet

Behovet av ny skördeteknik och dess fördelar visar vinster som uppstår med en ny

skördeteknik. Vinster såväl ekonomiska som miljömässiga uppstår med en produktutveckling

av ny skördeteknik.

Förstudien blir ett underlag för vidare forskning och utredningar samt möjligt underlag

för produktutveckling.

Med en ny skördeteknik kan man påvisa en ökad leveranssäkerhet i ett kontinuerligt

inflöde av leveranser av salixråvara. För att svara på behovet då stora arealer kan

komma att planteras i ett mer lönsamt koncept, måste driftsäkerheten vara hög i det nya

skördesystemet, där skördemaskinen ska kunna avverka en betydande areal (i

Mälardalsområdet finns potential på cirka 50 000 hektar enl. Lantmännen Energi). Detta

kan ske vid en hantering av salix i buntad form av helskott. En ytterligare viss

komprimering ökar potentialerna.

För att en ny typ av skördeteknik av salix ska kunna utvecklas behöver man en

kravspecifikation som kan användas som grund för framtida maskinutveckling. I

fallstudien framkom en del av de krav som kanaliseras.

Tillgänglighet

Maskinen har vid helskottsskörd ett större tidsområde för skördearbetet. Salixen vintrar

in vid en dygnstemp på +4grader Celsius. Därefter kan salixen skördas trots att lövverk

finns kvar på växten. Lövverket kan bidra till en sänkning av vattenhalten genom att

löven drar ur mer vatten ur växten efter skörd, även kallat ”syra fällning”. Maskinen

arbetar i ett tidsområde som gör att markförhållanden som är negativa, till exempel blöta

eller inte tjälad mark, kan undvikas. En skördemaskin som dessutom inte ingår i ett s.k.

hett flöde, har med sitt unika egna arbete en större tillgänglighet.

Driftsäkerhet

Maskinen ska nå de krav som finns inom skogssektorn. Ett krav motsvarande T85

(maskinens verkningsgrad av sin totala driftstid ska till minst 85 % upptas av verklig

skördedrift), ska uppnås med framtida salixskördemaskiner.

Avverkningskapacitet

Avverkningskapaciteten för en marknadsmässig skördemaskin för salix ska nå en nivå

som kan accepteras av entreprenör samt avnämare. Investeringsnivån i relation till

avverkningskapaciteten i relation med arbetsinsatsen avgör om maskinen kan motiveras.

Kostnaden per producerad MWh får inte bli för stor då den urholkar nettovinsten för

odlingen och betalningsförmågan hos avnämaren.

4


Driftsförhållanden

5

VÄRMEFORSK

Det ”heta flödet”, som i dag används inom salixskörd där fler överkörningar sker av

följefordon skapar spårbildning och packningsskador.

I det heta flödet finns många passager av fordon, som lätt orsakar skador på

markstrukturer Stora väntetider uppstår när en länk i hela skörde-/transportkedjan

brister. Behovet av att ha en kontinuerlig förbrukning, som det heta flödet är uppbyggt

runt, kan inte tillgodoses när större volymer av salix ska hanteras, då salixen med sina

egenskaper inte tål långa transporter. Det medför också höga kostnader. För att bibehålla

betalnings-förmågan till producentled är det heta flödet ett mycket kritiskt koncept. Det

konceptet kan vara fungerande i liten skala vid lokal produktion och när avnämare kan

ta emot en stor volym temporärt för direktförbrukning.

Skördemaskinen idag med sin stora egenvikt fördelat på fyra hjul skapar också skador

vid halvdåliga förhållanden i fält. Detta kan elimineras eller reduceras med att använda

en så ”lätt” maskin som möjligt i produktutvecklingen samt att vikten fördelas på flera

axlar och hjul. Eventuellt kan bärande band monteras.


VÄRMEFORSK

2 Mätningar i skördeförluster

Resultatet av hanterings-/skördeförluster och spill i olika analyser bör utföras under

en längre period.

Andra typer av förluster i jämförelse med dagens skördeteknik, kommer att uppstå

på andra platser i systemet för en helskottsskördemaskin med komprimering. Där

bör man utveckla parametrar, som direkt kan påvisa ytterligare hur hantering av

råvaran ska utföras och hur maskinutveckling kan påverkas.

Skördeförluster vid arbetet i fält kan utföras i samband med prototypframställandet

av ny teknik.

Hanteringsförluster och lagringsförluster kan i viss mån beräknas men betydande

forskning kan ske först efter en framtagen prototyp. Enligt försök med Salix-

Maskiner’s Bundler har framkommit att det är ganska små skördeförluster i

buntsystemet. Doktorsavhandlingen från Mittuniversitetet i Östersund av Lisa N

Eriksson visar på mindre förluster vid hantering av GROT-buntar än vanlig

konventionell GROT-hantering. Salixen med sina egenskaper i sitt växtsätt med

mindre andel små växtdelar samt längre och smalare stamdelar har förutsättning att

påvisa ett bättre resultat. Vidare forskning ska svara på frågeställningarna.

6


3. Mätningar av vattenhaltsförändringar.

7

VÄRMEFORSK

Vattenhaltsförändringar och påverkan av vattenhalten bör noga analyseras.

Analyser av relationer till lagringstider under ett helt års lagring bör göras för att påvisa

möjligheter eller risker. Vid skörd av helskott av salix bör man få en produkt som i sin

egenskap har låg återfuktningsegenskap, enligt engelsk rapport ”Storage of willow

bundles produced by the Salix Maskiner Bundler”. A report of a trial undertaken for

ARBRE Energy. Writtle Collage Chelmsford Essex UK. Barken får här ett skyddande

skal som hindrar fukt att tränga in i träfibrerna. Samtidigt blir andelen öppen snittyta

liten, per volymenhet, av salixens planta. Relationen mellan vattenhalten och

vattenaktiviteten måste noggrant analyseras för att få svar på aktiviteter i buntarna vid

lagring. Buntarnas lagringsduglighet ger svaret på uppkomna hanteringsfrågor.

Resultat i analyser av aktiviteten i buntarna påverkar hur lagring, logistik och

arbetsmiljöer kan utvecklas för att effektiviseras positivt.

3.1 Beskrivning av forskningsområdet

Tidigare forskning och maskinutveckling av skördetekniker för salix har i huvudsak

varit inriktat på system med direktflisning av salix i fält. Alternativen till direktflisning

har varit mycket få. I början av salixens introduktion analyserades även

helskottsskördetekniker. Dessa olika alternativ sågs inte ha någon framtid utan övergavs

i inledningsfasen. Olika mätningar genomfördes angående hanteringar och logistik men

teknikerna övergavs vad gäller vidareutvecklingen. En övergripande forskning inom

området behövs för att klargöra olika effekter och följder. Nya analyser och studier bör

genomföras dels för att upptäcka fel i till exempel hanteringarna men framför allt för att

få rådgivning hur hanteringen kan utvecklas.

3.2 Forskningsuppgiften och dess roll inom forskningsområdet

Forskning av alla led inom hanteringen av buntar med energiskog bör genomföras i syfte

att kanalisera de kritiska parametrarna i buntframställningen och hanteringen av

energiskogsbuntar. Forskning bör göras för att undersöka de mikrobiella förekomster,

som kan uppstå vid kraftig komprimering samt att analysera sätt att reducera förluster i

volym och bränslevärde och om möjligt ta fram hanteringsråd och hänvisningar för

entreprenörer och avnämare.


VÄRMEFORSK

4. Mål och målgrupp

Målgruppen för denna utredning är flera olika parter, som har gemensamma intressen av

en utveckling i ny skördeteknik.

4.1 Producent av salixråvara

Som producent finns det ett stort intresse att finna en teknik som reducerar de faktiska

skördekostnaderna till lägsta nivå. Intresset finns också att få fram en maskin som i sin

driftsäkerhet och tillgänglighet skapar bra relationer till uppköpare och maximerar

leveranssäkerhet. Dessutom är det av stor vikt att produktutveckla en skördemaskin som

inte förstör jordarnas strukturer, bärighet och odlingsförmåga. Hantering av salixbuntar

från fältkant till upplag i närområdet kan hanteras av lantbrukare med egen

skotarmaskin eller egen traktor med huggarvagn. Möjlighet till att vinna ersättning för

arbetet genom minskade kostnader i relation till alternativarbete skapas.

4.2 Entreprenör inom energiskogsområdet

Som entreprenör finns ett intresse och krav på att få fram en skördemaskin med mycket

hög driftsäkerhet och med marknadsanpassad avverkningskapacitet. Maskinen ska

uppfylla de krav på förarmiljö som motsvarar skogsentreprenörernas krav.

4.3 Forskare

För vidare forskning och utredning runt ett nytt skördesystem samt forskning och

utredning om det nya växtmaterialet som finns idag i kombination till ny skördeteknik.

Ett växtmaterial med mer upprätt växtsätt kan innebära fördelar vid ny skördeteknik.

4.4 Avnämare av salixråvara

De värmeverk/kraftvärmeverk som har ett intresse i salixråvara kan finna ekonomiska

fördelar i ett skördesystem med helskott av salix med viss komprimering där lagring av

salixbränsleråvaran samt sönderdelning av helskott till flis med anpassad längd för egen

förbrukning har stora mervärden. Mellanlagring kan innefatta lagring på hårdgjorda ytor

i närområdet av eller på avnämarstation. Alternativt om förhållandena tillåter, kan

mellanlagring ske vid fältkant eller på salixproducentens egna upplagsplats.

4.5 Maskintillverkare/maskinutvecklare

I framtagandet av en ny typ av skördeteknik finns stora potentialer för export samt en

stor marknad för andra energiskogsodlingar förutom salix.

8


5 Maskinkapital

Investeringsnivåer i relation till avkastnings och användningsnivåer.

9

VÄRMEFORSK

Kapitalkostnaderna i en skördemaskin, som ska representera en del i den totala

skördekostnaden styrs av utnyttjandegrad och avkastningsnivå.

Kapitalkostnaden och investeringsbehovet i relation till avverkningsgraden hos

skördemaskinen speglar i motsatt riktning en stor del nivån av prisbilden i färdig

bränsleråvara hos avnämare. En onödigt stor investering eller en ineffektiv maskin

betingar en högre kostnad per enhet framställd bränsleråvara.


VÄRMEFORSK

6 Resultatredovisning

En ny skördeteknik med helskottsskördad salix i buntform ger ett skördesystem som inte

är ett ”hett flöde”. För att tydliggöra vinster med ett nytt skördesystem bör en jämförelse

göras med dagen direktflisningssystem.

Det nuvarande systemet kallas för ett ”hett flöde”. Det innebär att skördemaskinen av

salix är beroende av att en komplex kedja av olika hanteringar och system måste i sitt

arbete fungera utan besvärande avbrott i någon del, för att det skall vara trovärdigt och

ekonomiskt hållbart. Brister någon koppling mellan de olika leden uppstår både

praktiska problem och brister i den ekonomiskt känsliga kalkylen. Vid till exempel en

sönderkörning av skördemaskinen i fält blir följdeffekten att den logistikkedja som är

uppbyggd för vidaretransport av salixflis blir stillastående. Om det då är tre

containerbilar som är avsatta att transportera flis så ställs dessa under en vänteperiod.

Dessa tre är bokade för sitt uppdrag och kostar därmed en fast timtaxa för stillestånd.

Något som inte har kostnadstäckning i den kalkyl, som ska gälla för att generera en

långsiktig odling.

Ett nytt system som bör tas fram är inte vad som tidigare kallats ”hett flöde” utan att

skördemaskinen i sitt arbete blir helt oberoende. Detta har flera fördelar som här ska

genomlysas:

Att ha en skördemaskin som i sin egenskap kan skörda salixen i formen av helskott med

komprimerande buntning blir oberoende av andra led i hanteringen av skördearbetet i

fält. Detta ger en maskin som får en hög tillgänglighet vid en egen hög verkningsgrad.

Tillgängligheten i det totala skördearbetet ska inte understiga 85 %. Procentsatsen har

sin relevans från skogsmaskinstillverkning och praktiskt utnyttjande. Lägre procentsats

påverkar skördekostnaden mycket negativt och är därmed inte intressant.

Maskinen bör kunna bära med sig sina buntar fram till fältkant för att där göra ett

avlägg, som kan ligga kvar för senare slutleverans till avnämare eller samlas ihop för

transport till mellanlagring på hårdgjord yta alternativt med underlägg.

Detta koncept är intressant oavsett om buntarna ska mellanlagras eller direktflisas.

Helskottsskörd med komprimerad buntning är en tidseffektiv skördemetod, som ska

belasta marken minimalt och blir i sitt arbete en effektiv och för odlaren bra

konceptlösning.

Direktbuntningen av helskott bör kunna genomföras under ett längre tidsspann. Man bör

(hänvisning till löpande projekt) kunna inleda skördearbetet tidigare, redan när salixen

har börjat sin invintring (+4grader C, dygnstemp), samt att låta skördeperioden sträckas

ut sent på våren innan saven stiger inför knoppsättning. Se vidare forskning.

Buntarna bör, när de senare lagts för vidare lagring, få en naturligt lägre vattenhalt, dels

via självtorkning då bladmassan drar ur en viss vattenmängd men del också via en

naturlig självtorkning, som sker vid upplag. En viktig aspekt är upplagets läge i

förhållande till förhärskande vindriktningar, solljus samt underlaget vid upplaget.

10


11

VÄRMEFORSK

Den lägre vattenhalten är ett mycket positivt resultat som i sin tur ger ett ”bättre” bränsle

med bättre betalningsförmåga från avnämare. Om halten klorerade kolväten inte

påverkas negativt trots lägre vattenhalt ( från ~52% ned till ~30%) är salixen som

bränsle vid förbränning mycket bra i jämförelse med ordinarie trädbränslen.

Transporten av buntar från fältkant till upplag kan genomföras av befintlig fordonspark

t.ex. via skotare eller traktordrivna skogskärror. Vidare transport till mellanlagring eller

avnämare sker med befintlig fordonspark inom skogssidan. Ett högre utnyttjande av den

befintliga timmerlastbilsflottan ger lägre kostnader.

Kostnadsbilden i jämförelsen mellan containerlastbilar och timmertransportbilar är till

fördel för timmerlastbilen. Transportkostnaden utgör ungefär hälften hos en

timmerlastbil. Rangeringstider och totalkostnadsnivåer är också lägre.

Vid värmeverket där sönderdelningen till flis sker kan kostnaderna om möjligt halveras

vid nyttjandet av egen stationär sönderdelningsmaskin.

Stora fördelar för miljön med minskade eller uteblivna utsläpp av miljöfarliga gaser

uppstår i flera led då man minskar antal hanteringar eller effektiviserar hanteringarna.


VÄRMEFORSK

7 Potentialer för teknisk utveckling

Kravspecifikation skördemaskin, helskottsskörd av salix med komprimering

En kravspecifikation för vilka parametrar som en skördemaskin bör uppnå för att

motiveras marknadsekonomiskt samt för att få acceptans hos entreprenörer kan

presenteras enligt nedan. En förklaring till de olika parametrarna ges fortlöpande

punkt för punkt.

Vikt

Maskinen ska i sin totala vikt inte uppnå skadliga nivåer för det rotsystem som

salix och andra energiskogar har i sina växtegenskaper och den uppbyggda

strukturen i jordarna. Det blir allt viktigare på marker där lerhalten i marken är

hög. Bristen på tjäle vintertid som kan ”läka” sådana skador gör att den frågan

är viktig.

Skador av tunga maskiner delas upp i två kategorier.

1. Hög totalvikt ger skador i det ytliga skiktet 0-30cm. Dessa skador upplöses

dels genom sönderfrysning (tjäle) samt genom kultivering.

2. Hög axelbelastning ger skador på ett djupare skikt; 30cm och djupare. Dessa

skador är mycket svåra att återställa.

Skador av stora tyngder hos maskiner kan motverkas av flera axlar, olika typer

av däcksutrustningar och/eller olika typer av band på bärande/drivande axlar

Komfort

Förarmiljön ska vara utformad så att den uppnår de krav som kan ställas för

arbete i kontinuerlig drift under ett dubbelt 6 eller 8 timmars skift.

Förarens arbetsställning ska vara sådan att man i en naturlig sittställning ska ha

uppsikt över de väsentliga operationer som maskinen utför där kritiska moment

sker. Belysning och ventilation ska nå de standardkrav som finns.

Kapacitet-avverkning

Kapacitet i skörd och buntning bör uppnå en nivå som motsvarar ett ungefärligt

genomsnittligt mål för direktflisningssystemet.

Avverkningskapaciteten bör uppnå cirka 120 m3s per timme och 1000 hektar

per år.

Buntarnas diameter:60-80 cm. Diametern bör vara flexibelt inställningsbar för

att passa flertalet kunder.

Längd: Den bör vara anpassningsbar till timmerlastbilens maximala utnyttjande.

Viss anpassning bör tas i åtanke för internationella behov och önskemål.

Drifttiden beräknas till cirka 1700 timmar per år.

12


13

VÄRMEFORSK

Komprimering av buntar bör uppnå en nivå som viktmässigt, efter

lagringstorkad bunt, har tillräcklig vikt som fyller nivån för en timmerlastbil.

Komprimeringsgraden får inte överstiga gränsen för skapandet av

mögelbildning.

100 m3s buntad vara (25-30% vattenhalt) ska väga 35-40 ton.

Kapacitet egen drift

Skördemaskinen ska i sitt fältarbete kunna bära sin egen producerade last fram

till fältkant för avlägg för att minimera hanteringarna av buntar. Detta i sin tur

blir kostnadsreducerande. Vid behov av ytterligare transporter används skotare

eller traktorer med huggarvagn. Kostnader för denna hantering belastar

naturligtvis nettolönsamheten hos odlaren. Därför bör man noga överväga och

beräkna möjligheter i produktutvecklingen av skördemaskin för att skapa

förutsättningar att bära med sig sin last av färdiga buntar till fältkant. Om fältstorleken

i längd är betydande kan ett behov att göra ett avlägg mitt på fältdraget

vara en möjlighet. Detta avlägg transporteras sedan vidare med skotare eller

traktor med huggarvagn eller dylikt.


VÄRMEFORSK

8 Resultatanalys

Produktutvecklingen av ny typ av skördeteknik har varit dålig. Orsaker till detta kan

vara ett flertal olika, som i sin tur kan ha samband.

Vid salixens introduktion användes maskiner för helskottsskörd.

Dessa tekniker krävde flera hanteringar som i sin tur medförde merkostnader. Dessa

kunde inte motiveras med den låga ersättningen för salixråvara som bränsle. Dåtidens

låga prisbild på fossila bränslen samt pris på andra biobränsleråvaror medförde att det

systemet övergavs för att ersättas av direktflisning i fält. Dagens moderna maskiner för

direktflisning har i sin låga tillgänglighet i kombination med väderbetingelser under den

korta period när salixen kan skördas (avlövad med frusen eller torr mark) visat sig vara

ett betydande problem. Vid överåldrig salix (5år och äldre) uppstår problem i den

tekniska kapaciteten hos dagens skördemaskiner. Diameter vid avkapningsstället är en

begränsande parameter.

14


9 Kritisk analys och parametrar

15

VÄRMEFORSK

Med en ny skördeteknik, som en komprimerande helskottsskörd av salix innebär finns

det frågor och parametrar som är viktiga att finna lösningar på. Samtidigt finns det

potentialer för en vidareutveckling för att möta en potentiell efterfråga på den nationella

och internationella marknaden av energiskogsodlingar, som inte bara berör salix som

art. Kraven ökar på allt större volymer av biomassa där salix med sina höga

produktionsnivåer per hektar motsvarar vad marknaden efterfrågar. För att kunna

hantera skördearbetena med stora volymer under den period där skörd ska genomföras i

växtens viloperiod måste teknik tas fram som har hög tillgänglighet samt vara

kostnadseffektiv. Skörd med helskott ger större handlingsfrihet efter att skördearbetet är

avklarat. Skördearbetet är ett kritiskt moment på grund av väderbetingelser och klimat,

som kan vara avgörande faktorer i resultat av skördeförluster.

Skörd med helskott av energiskog är även intressant för alternativanvändningen för

buntsystemet. Fördelen med helskottsskörd är att kunna skörda med en maskin som i sig

är unik för skördearbetet. Användningen av buntarna kan sedan styras för att förbrukas

direkt efter sönderdelning till avnämare som har intresse enligt dagens direktflisningssystem

eller lagras för att reducera vattenhalter och kunna levereras vid behov och

efterfrågan i en kontinuerlig bränslemix.

I en kritisk analys av ett nytt skördesystem med komprimerande buntning uppstår

frågetecken runt komprimeringsgraden av buntarna. Hygien i buntarna vid lagring är ett

exempel på frågeställning, som ska analyseras.

Vad gäller skördesystem med helskottsskörd och komprimerande balning av salix kan

man vid för kraftig komprimering eller vid fel handhavande av buntarna riskera att få

betydande miljömässigt negativa konsekvenser som mögelbildning med förekomster av

sporer.

I de maskinkostnadskalkyler, som visas som bilaga, tas inte hänsyn till transportkostnad

vid flytt av maskinen. Inte heller tas hänsyn till andra lokala eller regionala kostnader

eller prisvariationer, som kan uppstå.

Övriga kostnader, som tas upp är kostnader, som kan vara svåra att specificera. Till

exempel administrativa kostnader, persontransporter och telefonkostnader vid

kundkontakter inför skörd, m.m. Dessa tas upp till 5 % av totalkostnaden och fördelas

på avverkningsvolymen per år.


VÄRMEFORSK

10 Slutsatser

Behovet av utveckling av nya skördesystem har en stor potential både nationellt och

internationellt. Salix är en mycket bra biobränsleproduktionsgren per ha och insats.

Produktionen av biobränsle från salixodlingen måste, för att vara trovärdig och

långsiktig, vara mycket kostnadseffektiv och produktionseffektiv. Det finns nationellt

och internationellt en stor efterfråga på biobränsle. För att kunna möta hanteringen och

skörden av stora volymer måste man framställa och utveckla säkra skördesystem med

hög tillgänglighet och hög driftsäkerhet. De totala kostnaderna för framtagandet av

biomassa från salixodling ska inte överstiga 20-25 % av värdet i odlingen, beräknat vid

en genomsnittsskörd. Hög tillgänglighet i alla maskinled och en kostnadseffektiv

logistik och hantering måste vara slutsatser i arbetet för salixens fortlevnad.

16


11 Rekommendationer och användning

17

VÄRMEFORSK

Ett program för innovativa investeringar i produktutvecklingar för framtagandet av

biobränsle kan behöva skapas där intressenter, som medfinansierar har ett gemensamt

intresse och ansvar inom området. Utvecklingskostnader, som har stor samhällelig nytta

där flera parametrar kan uppfyllas, bör vara av så stor betydelse att man från samhället

kan stödja dessa. Detta kan exempelvis vara utveckling, som leder till

kostnadseffektivare, miljöbesparande samt högre utnyttjande av produkten och där en

visad medfinansiering kan göras till 50 %. Utvecklingsarbete med nya typer av

skördetekniker och system är viktiga parametrar i det framtida behov, som finns i

energiskogsodlingar. Det är därför viktigt att stödja utvecklare inom området.

Ett större samarbete mellan olika parter inom jord, skog, finansieringsinstitut,

universitet och högskolor kan vara en potential för ett effektivt framtidsmål inom

produktutveckling för energiframställningar.

Utlysning till universitet och högskolor i kombination med innovativt tänkande hos

företag kan tillsammans skapa förutsättningar för framtida utvecklingsarbeten.


VÄRMEFORSK

12 Förslag till fortsatt forskningsarbete

Fortsatta forskningsarbeten, som genereras i utredningen, som till exempel analyser av

buntarnas lagring, energiförluster, viktförluster, hygien och miljömässiga effekter bör

utföras. Hanteringsregler och rekommendationer runt buntad salix som till exempel

lagringsplatsers utformning och läge, eventuell täckelse eller behov av täckelse av

upplag bör utvärderas. Jämförelser med GROT/GROT-buntar kan inte göras generellt.

Olika komprimeringsgrader bör analyseras i sin egenskap att möjliggöra

effektiviseringsåtgärder både vad gäller framställandet av buntar men också vid

sönderdelningen av buntarna.

18


13 Litteraturreferenser

19

VÄRMEFORSK

Nore’n O, Danfors B, Stambeck A, ”Maskinutrustning vid energiskogsodling” Rapport

över projekt 1160 902 ESO-Maskiner JTI

Uppdrag av Statens energiverk

JTI-rapport 53 Utgivningsår 1984.

Danfors B, ”Maskinteknik för energiskogsodling” Uppdrag av Statens energiverk

196-073-1 Uppföljning teknik

JTI-rapport 104 Utgivningsår 1989

Danfors B, ”Fortsatt teknikutvärdering av energiskogsskördare” Vintern 1992/93

JTI-rapport 181 Utgivningsår 1994

Danfors B, Norde’n B, ”Logistik vid direktskörd av Salix” Delrapport över analys av

hanterings och transportsystem vid skörd av Salix

Stiftelsen Lantbruksforskning och Vattenfall AB

JTI-rapport 194 Utgivningsår 1994

Danfors B, Norde’n B ”Fortsatt utvärdering av skördeteknik för Salix” Arbetsstudier

över direktskörd och helskottsskörd. Vintern 1993/94

Med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning, NUTEK, Vattenfall AB genom

Ramprogram Energiskog

JTI-rapport 202 Utgivningsår 1995

Danfors B, Norde’n B ”Sammanfattande utvärdering av teknik och logistik vid

salixskörd ”

Slutrapport över analys av hanterings-och transportsystem vid skörd av Salix

Med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning, NUTEK, Vattenfall AB genom

Ramprogram Energiskog

JTI-rapport 210 Utgivningsår 1995

Danfors B, Eriksson G ”Förstudie för kartläggning av arbetsmiljön vid

energiskogsskörd”

JTI-rapport 218 Utgivningsår 1996

N. Eriksson L ”Forest-fuel systems-Comparative analyses in a life cycle perspective”

Dep. of Engineering, Physics and mathematics at Mid Sweden University Östersund

ISSN 1652-893X, Mid Sweden University Doctoral Thesis 56, ISBN 978-91-86073-00-

8 Utgivningsår 2008

Lavoie F, D’Amours L, Savoie P “Development and Field Performance of a Willow

Cutter-Shredder-Baler

Utgivningsår 2008


VÄRMEFORSK

Beale C, Morpeth D, “Storage of willow bundles produced by the Salix Maskiner

Bundler

A report of a trial undertaken for ARBRE Energy

May 2000 (minor revision February 2008)

20


Övriga referenser

21

VÄRMEFORSK

Projektgruppens referensdeltagare:

Katja Pettersson Söderenergi AB; Erik Hedar Energimyndigheten; Urban Eklund ENA-

Energi AB; Fredrik Steineck Kraftringen Energihandel AB; Håkan Walden Lantmännen

Energi AB.

Övriga referenser:

Hadders Gunnar, Gröna Bilister f.d. JTI, pers.medd.; Rosenqvist Håkan, docent,

Billeberga , pers. medd.; Ottosson Måns, Maskin och Energi, pers.medd.; Larsson Stig,

Lantmännen Energi pers.medd. ; Lindkvist Rudolfo, Salix Maskiner AB pers.medd.

Projektledarens referensdeltagare:

Ohlson Börje, Farmarenergi i HallstahammarAB; Nerén Jens, Mälarenergi AB;

Granath Lennart; Länsstyrelsen i Västmanland; Lorentz Yngve, Åsby Lantbruk AB;

Börjesson Johnny, Farmarenergi i Hallstahammar AB.


1

VÄRMEFORSK


VÄRMEFORSK

Bilagor

A Maskinkostnadskalkyl maskin 1-3 (Prototyp)

Kalkylen omfattar investeringsbelopp i en produktutveckling där maskinens

utvecklingskostnader tillsammans med förmodad drift, underhåll/service kostnad

beräknas. Kostnadskalkylen omfattar en protoypmaskin i drift inklusive arbete men

exklusive transport till och mellan fält för skörd.

MASKINKOSTNADSKALKYL maskin nr: 1-3

Salixskördare

Salixskördare

självgående

med

Förutsättningar

Olika

investeringsnivåer traktor (900 tkr)

Investerat kapital kr 6000000 8000000 10000000 12000000 3200000

Avskrivningstid år 5 5 5 5 5

Kalkylränta % (real) 7 7 7 7 7

Restvärde kr 200000 225000 250000 275000 330000

Restvärdets nuvärde kr 142597 160422 178247 196071 235285

Driv o smörjmedel kr/tim 300 300 300 300 225

Underhåll, rep. kr/tim 176 235 294 353 133

Avverkning m 3 /år 176000 176000 176000 176000 58600

Användning tim/år 1700 1700 1700 1700 1200

Kostnader Kr/År

Försäkring och skatt 20000 21000 22000 23000 12000

Avskrivning 1171481 1567916 1964351 2360786 592943

Ränta 214991 285615 356239 426862 120235

Fasta kostnader 1406471 1874530 2342589 2810648 725178

Driv o smörjmedel 510000 510000 510000 510000 270000

Underhåll, reparationer 300000 400000 500000 600000 160000

Rörliga kostnader 810000 910000 1010000 1110000 430000

Summa kostnader Kr/år R+F 2216471 2784530 3352589 3920648 1155178

Övriga kostnader Kr/år

OH, Admin., Ospec. 5 % av R+F 110824 139227 167629 196032 57759

Totalt kostnader Kr/år 2327295 2923757 3520219 4116681 1212937

Kostnad Kr/tim

Fasta kostnader 827 1103 1378 1653 604

Rörliga kostnader 476 535 594 653 358

2


3

VÄRMEFORSK

Totalt 1304 1638 1972 2306 963

Kostnad Kr/m 3 13 16 19 22 20

Arbetskostnader

Arbetstimmar 1700 1700 1700 1700 1200

Lön Kr/timme 300 300 300 300 300

Totala driftskostnader, maskin + arbete fördelat på olika avverkningsmått

Kr/timme 100 % tillgänglighet 1604 1938 2272 2606 1263

Kr/timme 85 % tillgänglighet 1887 2280 2673 3066 1485

Kr/m3 100 % tillgänglighet 16 19 22 25 26

Kr/m3 85 % tillgänglighet 18 22 26 30 30

Kr/ha vid 100 % tillgänglighet 2837 3434 4030 4627 1573

Kr/ha vid 85 % tillgänglighet 3338 4040 4741 5443 1851


B Maskinkostnadskalkyl maskin 4-o.s.v.

1

VÄRMEFORSK

Kalkylen omfattar investeringsbelopp efter en produktutveckling där en större del av

maskinens utvecklingskostnader är avdragna. Investeringsbelopp med förmodad drifts-

och underhåll/service-kostnad beräknas. Kostnadskalkylen omfattar en maskin i

marknadsmässig drift inklusive arbete men exklusive transport till och mellan fält för

skörd.

MASKINKOSTNADSKALKYL maskin nr: 4- osv.

Salixskördare

Salixskördare

självgående

Olika

med

Förutsättningar

investeringsnivåer

traktor (900 tkr)

Investerat kapital kr 3600000 4800000 6000000 7200000 2500000

Avskrivningstid år 5 5 5 5 5

Kalkylränta % (real) 7 7 7 7 7

Restvärde kr 200000 225000 250000 275000 350000

Restvärdets nuvärde kr 142597 160422 178247 196071 249545

Driv o smörjmedel kr/tim 300 300 300 300 225

Underhåll, rep. kr/tim 212 282 353 424 167

Avverkning m 3 /år 176000 176000 176000 176000 58600

Användning tim/år 1700 1700 1700 1700 1200

Kostnader Kr/År

Försäkring och skatt 20000 21000 22000 23000 12000

Avskrivning 691481 927916 1164351 1400786 450091

Ränta 130991 173615 216239 258862 96234

Fasta kostnader 842471 1122530 1402589 1682648 558325

Driv o smörjmedel 510000 510000 510000 510000 270000

Underhåll, reparationer 360000 480000 600000 720000 200000

Rörliga kostnader 870000 990000 1110000 1230000 470000

Summa kostnader Kr/år F+R 1712471 2112530 2512589 2912648 1028325

Övriga kostnader

Admin., OH, Ospec.5 % av F+R 85624 105627 125629 145632 51416

Totalt kostnader Kr/år 1798095 2218157 2638219 3058281 1079741

Kostnad Kr/tim

Fasta kostnader 496 660 825 990 465

Rörliga kostnader 512 582 653 724 392

Totalt 1007 1243 1478 1713 857


VÄRMEFORSK

Kostnad Kr/m 3 10 13 15 17 18

Arbetskostnader

Arbetstimmar 1700 1700 1700 1700 1200

Lön Kr/timme 300 300 300 300 300

Totala driftskostnader, maskin + arbete fördelat på olika avverkningsmått

Kr/timme 100 % tillgänglighet 1307 1543 1778 2013 1157

Kr/timme 85 % tillgänglighet 1538 1815 2092 2369 1361

Kr/m3 100 % tillgänglighet 13 16 18 20 25

Kr/m3 85 % tillgänglighet 15 18 21 24 29

Kr/ha vid 100 % tillgänglighet 2308 2728 3148 3568 1440

Kr/ha vid 85 % tillgänglighet 2715 3210 3704 4198 1694

2

More magazines by this user
Similar magazines