KREATIVA PROJEKT - Svenska ESF-rådet

Sammanfattning
Vi har med egna enkäter samlat in information om pro-
jekt och kompletterat uppgifterna med projektdata och
offentlig statistik från Statistiska centralbyrån och K-fakta
2010.
Projekten präglas av samverkan mellan olika aktörer
men den i särklass vanligaste ägarorganisationen är en
kommun. Samverkan sker mellan alla typer av organisa-
tioner, såväl offentliga som privata och ideella. Projek-
ten inriktar sig mot en bred målgrupp där många olika
hinder för etablering på arbetsmarknaden finns. För att
möta målgruppen har man valt att arbeta med flera olika
professioner samtidigt och utbudet av arbetssätt för att
möta ungdomarna är mycket omfattande. Vägledning,
motivation och praktik är de vanligast förekommande
verktygen. Mer än hälften av projekten har fler än tio
olika arbetssätt att arbeta med. De här inslagen och
projektens organisationskaraktär gör att de flesta projekt
i grunden liknar varandra. Över 90 procent av projekten
har ambitionen att implementera projektet i ordinarie
verksamhet.
Deltagarna har varit inaktiva länge, oftast mer än
ett år. De har lägre utbildning än de i samma åldrar
totalt i Sverige men skillnaden är inte stor. Deltagare
med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade
inom programområde 2 men inte inom ungdomspro-
jekten. Bland unga är det större andel män än kvinnor
i projekten. När projekten själva har bedömt deltagar-
nas problematik framträder en bild av omfattande och
komplexa hinder för etablering på arbetsmarknaden.
Både fysisk och mental ohälsa är vanligt tillsammans
med oavslutade utbildningar, missbruk och andra sociala
problem. Den vanligaste vägen till ett projekt är att bli
anvisad dit så deltagarna har oftast redan kontakt med
andra myndigheter. Trots att projekten för unga oftast
drivs av kommuner så är kopplingen till kommunernas
informationsansvar ganska svagt.
5