Se verkligheten - Svenska ESF-rådet

Se verkligheten 

Erfarenheter och idéer för ett nytt arbetsliv

Text Maria Evertsson. Foto Maria Evertsson, Stickan Kenne, Samer al Khalili, PhotoDisc, Svenska ESF-rådets bildarkiv 

Grafisk produktion Contactor Marknadskommunikation. Tryck Lenanders Grafiska AB, november 2006.

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •5 

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •7 – 11 

Ett förändrat arbetsliv . . . . . . . . . . . . . . . .•13 – 19 

Utveckling av humankapitalet 

och det livslånga lärandet . . . . . . . . . . . . . .•21 – 33 

Dialogmöte 26 

Framgångsrecept för lärande 30 

Guldkorn 32 

Främja integrering och motverka diskriminering •35 – 49 


En säkrare passning till jobb 46 

Guldkorn 48 

Åtgärder för arbetslösa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •51 – 63 


Väloljad samverkan ger unga arbete 60 

Guldkorn 62 

Jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •65 – 78 


Jämställdhet en god affär 76 

Guldkorn 78 

Ohälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •81 – 94 


Goda råd är inte alltid nya... 92 

Guldkorn 94 

Regional tillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •97 – 114 


Ett helt företag att skapa tillväxt 110 

Guldkorn 112 

Deltagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .•115 – 120

Förord 

Det stora engagemanget är det som framför allt har slagit 

mig när jag mött människor som på olika sätt varit delaktiga 

i Växtkraft mål 3. Det gäller såväl de som själva fått del av 

kompetenssatsningar som våra samverkansaktörer och inte 

minst de egna medarbetarna på Svenska ESF-rådet. 

Det är ett engagemang som har fött många goda projekt 

och konkreta insatser för lärande, både för anställda, egenföretagare 

och människor med svårigheter på arbetsmarknaden. 

Den här boken är ingen utvärdering. Formella utvärderingar 

har redan skett vid två tillfällen. Den är i stället ett 

försök att lyfta fram en del av de erfarenheter som gjorts 

med utgångspunkt från det program, Växtkraft mål 3, som 

Svenska ESF-rådet sedan år 2000 har regeringens uppdrag 

att arbeta med. 

Boken är också vårt sätt att synliggöra några av de idéer 

och förslag som har kommit fram på de dialogmöten som 

vi har arrangerat under 2006. 

Genom att dokumentera erfarenheter och förslag hoppas 

vi kunna ge tillbaka något av det som vi har fått från alla som 

varit delaktiga i arbetet med programmet och som på olika 

sätt bidragit med sin tid, kunskap och engagemang. n 

Stockholm i november 2006 

Anne-Marie Qvarfort, 

Generaldirektör Svenska ESF-rådet

Faktaruta 

Europeiska socialfonden är ett av EU:s främsta verktyg för 

att förverkliga ambitionerna i Lissabonstrategin att göra 

EU till världens ledande, kunskapsbaserade och långsiktigt 

hållbara ekonomi. Under programperioden 2000–2006 har 

Europeiska socialfonden, genom programmet Växtkraft mål 

3, medfinansierat insatser för sammanlagt cirka 14 miljarder 

kronor i Sverige. 

En miljon svenskar har fått del av insatserna. Det är 

anställda, egenföretagare eller arbetslösa som har fått kompetensutveckling. 

10 000 tidigare arbetslösa har fått arbete. 

400 personer har engagerat sig i arbetet med programmets 

regionala partnerskap. 

Svenska ESF-rådet är den myndighet som ansvarar för 

Europeiska socialfondens program i Sverige. n

Inledning 

Det finns mycket att berätta om alla de projekt som bedrivits med stöd från Europeiska socialfonden. Den här 

boken är ett försök att ge en överblick, skapa struktur och peka på viktiga utvecklingsområden. 

I boken, som fått namnet Se verkligheten, för vi ett resonemang 

kring olika centrala teman i programmet Växtkraft Mål 

3. Vi visar också exempel på projekt och låter personer, som 

varit delaktiga i arbetet, synliggöra såväl framgångar som 

svårigheter. Förhoppningen är att boken ska fungera som 

en karta, en vägvisare som gör det lite lättare att orientera 

bland de insatser som bedrivts med stöd från Europeiska 

socialfonden de senaste åren. 

Ambitionen är att belysa det som är Europeiska socialfondens 

uppgift; stärka individens ställning i arbetslivet och 

bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. 

Kompetensutveckling 

Under de senaste åren (2000–2006) har Europeiska socialfonden, 

genom programmet Växtkraft mål 3, medfinansierat 

insatser för sammanlagt cirka 14 miljarder kronor i Sverige. 

Hälften av pengarna kommer från Europeiska socialfonden 

och hälften är svensk offentlig medfinansiering. En miljon 

svenskar har fått del av insatserna. Det har framför allt handlat 

om kompetensutveckling för människor i arbetslivet. Företag 

och offentliga arbetsplatser har gjort kompetensanalyser för 

att att se vilka kunskaper som behövs utifrån nya krav i arbetet. 

Ibland har man, under analysen, upptäckt och genomfört 

förbättringar som man inte från början räknade med. 

Delaktighet har blivit ett nyckelbegrepp. ”Vi trodde inte 

det spelade någon roll att alla var med. Men just det visade 

sig vara den stora poängen.” 

Nya arbetssätt 

2 000 projekt för arbetslösa har bedrivits. Nya sätt att jobba 

med SFI, Svenska för invandrare, har utvecklats. Genom att 

bygga SFI-undervisningen på yrkesinriktning har de studerande 

kunnat motiveras att lära sig språket snabbt. 

Den sociala ekonomin har klivit fram som den nya tidens 

entreprenörer och fyllt gapet mellan privat näringsliv och 

offentlig sektor. Icke vinstdrivande affärsverksamhet har 

I n l e d n i n g

”Det gäller att se 

individen, alla måste 

ges utrymme 

att växa”

skapats och erbjudit alternativ för människor med långvarig 

arbetslöshet eller sjukskrivning bakom sig. 

Mycket har gjorts. Ibland är det inte lätt att se skogen 

för alla träd. På lokal och regional nivå är det lättare att se 

resultaten. På det enskilda företaget som kunnat möta ett 

yttre förändringstryck genom att höja kompetensen och 

kundmedvetenheten hos sina anställda. I kommunen, där 

näringslivskontoret fått ett konkret verktyg att arbeta med 

när det gäller lärandet i företagen. På kooperativet eller i den 

ideella föreningen, som kunnat förverkliga idéer och hjälpa 

människor från långvarigt utanförskap. 

Pröva nya metoder 

Att få möjligheter att pröva nya metoder utifrån lokala och 

regionala förutsättningar anpassade efter olika målgruppers 

behov är en av de stora vinsterna med Europeiska socialfonden. 

Plattformar och nätverk har lagt grunden till samarbeten 

som visat sig fruktbara för att lösa viktiga framtidsfrågor. 

Arbetet med EU-projekt har också gjort att professionaliteten 

i projekthanteringen ökat. Kraven på uppföljning och kontroll 

har bidragit till större stringens och bättre planering. 

Men på nationell nivå ser man sällan skogen för alla träd. 

Och man ser inte alltid de enskilda träd som borde få växa och 

spridas. Hur ska man veta vad som varit bra? Hur ska man 

kunna dra slutsatser, som gör att man utvecklar arbetssätt 

och förändrar strukturer? Hur ska man se verkligheten så 

att insatser blir effektiva och löser de verkliga problemen? 

Det är några av de frågor som vi hoppas kunna belysa i den 

här boken. 

Insamling av erfarenheter 

Det här är, som redan påpekats, ingen utvärdering. Det är 

resultatet av en insamling av erfarenheter som skett under 

senare delen av 2006. Det är ett försök att strukturera erfa- 

renheter från såväl lokal och regional som nationell nivå 

för att få en bild av vad som varit de viktigaste lärdomarna 

i det arbete som bedrivits under de senaste sex åren med 

Europeiska socialfonden i Sverige. 

Under 2006 har Svenska ESF-rådet arrangerat dialogmöten 

regionalt och nationellt för att ge företrädare för 

projekt samt olika experter möjligheter att synliggöra sina 

erfarenheter av Europeiska socialfondens insatser. Mötena 

har tagit avstamp i det som varit. Samtidigt har de varit 

framåtsyftande. 

Olika perspektiv – olika verklighet 

Vi ska inte blunda för att perspektiven och verklighetsbeskrivningarna 

skiljer sig åt beroende på var man befinner 

sig; lokalt, regionalt eller nationellt. Generellt kan man säga 

att de som befinner sig nära, som sett och upplevt projekt 

i praktiken är mer positiva än de som sitter långt ifrån och 

betraktar alltsammans på avstånd. 

Tematiska kapitel 

Boken är uppdelad i sex tematiska kapitel som är valda för att 

tydliggöra kopplingen mellan Europeiska socialfonden och 

den svenska handlingsplanen för tillväxt och sysselsättning. I 

varje kapitel ges en beskrivning av bakgrund, nuläge och vad 

som gjorts med stöd från Europeiska socialfonden. Många 

av de stora utmaningar som det svenska samhället står inför 

har metoder och verktyg att hämta från de utvecklingsprojekt 

som bedrivits med stöd från Europeiska socialfonden. 

Dialogmöten 

Varje kapitel avslutas med ett antal synpunkter och förslag som 

genererats genom de olika regionala och nationella workshops 

och dialogmöten som Svenska ESF-rådet anordnat under 

senare delen av 2006. Processen har gått till så att regionerna 

I n l e d n i n g

först har arrangerat möten med företrädare för projekt och 

andra viktiga aktörer för att diskutera framgångsfaktorer och 

erfarenheter. Synpunkter och idéer från dessa möten har 

sedan förts vidare till de nationella dialogmötena. Ett antal 

deltagare från de regionala mötena har också medverkat på 

de nationella dialogmötena, i syfte att säkerställa att konkreta 

projekterfarenheter kommer fram hela vägen. På de nationella 

dialogmötena har människor med praktisk erfarenhet 

från socialfondsprojekt alltså fått möjlighet att utbyta tankar 

och idéer med experter från myndigheter, organisationer, 

forskarvärlden och media. 

Slutsatser och förslag 

Slutsatserna från dialogmötena, som vi presenterar i den 

här boken, visar tankar och idéer om hur man borde arbeta 

framgent. Vi har valt att ha med dem eftersom de speglar en 

del av de förväntningar som finns på Europeiska socialfonden. 

Förslagen får dock anses vara experternas egna och behöver 

inte med nödvändighet representera myndighetens syn. I 

slutet av boken finns en bilaga med deltagarförteckningar 

från de nationella dialogmötena så att den som är intresserad 

kan se vilka som var med. 

Vi får också möta ett antal ledamöter från den nationella 

övervakningskommittén för Europeiska socialfondens 

program Växtkraft mål 3. Under rubriken Guldkorn och iakttagelser 

ger de sin syn på vad som är värt att föra vidare från 

programperioden 2000-2006. 

Några exempel på projekt lyfts fram för att åskådliggöra 

socialfondsinsatserna. I ett inledande kapitel, under rubriken; 

Ett förändrat arbetsliv, ges en introduktion till Sveriges arbete 

med Europeiska socialfondens program. n 

1 0 I n l e d n i n g

”Många människor har 

fått hjälp att ta sig ur 

långvariga utanförskap” 

K a p i t e l t i t e l 1 1

Ett förändrat arbetsliv 

Det gemensamma arbetet inom EU ligger till grund för Europeiska socialfondens insatser i 

Sverige. Unikt för Sverige är det stora fokus som lagts på kompetensutveckling för anställda. 

Den snabba strukturomvandlingen skapar ett tryck på såväl människor som företag och organisationer 

att hantera förändringar och utveckla kompetens.

”Satsningar på 

kompetensutveckling 

har gynnsamma 

effekter på hälsan”

Ett förändrat arbetsliv 

Lissabonagendan och EU:s gemensamma sysselsättningsstrategi syftar till att anpassa EU till en allt mer 

globaliserad värld. Målet är att EU till år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska 

kunskapsbaserade ekonomi. 

EU-kommissionen försöker få medlemsländerna att arbeta 

mot målsättningarna i Lissabonöverenskommelsen som, 

förutom arbetsmarknads- och sociala frågor, omfattar ekonomi 

och miljö. Lissabonagendan handlar om att skapa en 

långsiktigt hållbar utveckling där hänsyn tas till såväl sociala 

förhållanden som miljö och ekonomi. 

Europeiska socialfonden är ett smörjmedel för att uppnå 

de gemensamma övergripande målen. Varje medlemsland 

upprättar egna planer för att visa hur målen ska uppfyllas. 

Planerna följs kontinuerligt upp av EU-kommissionen 

som gör påpekanden på de områden där landet måste bli 

bättre. EU-kommissionen arbetar också med att synliggöra 

jämförelser medlemsländerna emellan och med andra delar 

av världen. 

Strukturomvandling 

Det är i ljuset av EU:s gemensamma arbete och av den förändrade 

situationen på arbetsmarknaden i Sverige, EU och i världen 

i övrigt som Europeiska socialfondens insatser ska ses. 

Det samlade programdokumentet för Europeiska socialfondens 

program Växtkraft mål 3 har som utgångspunkt 

den snabba strukturomvandlingen i svenskt näringsliv sedan 

1990-talet. Den hårdnande internationella konkurrensen och 

den tekniska utvecklingen ställer ökade krav på både individer, 

samhälle och företag. Människor förlorar sina jobb när 

verksamheter läggs ned och många har inte den kompetens 

som de framväxande verksamheterna kräver. Dessutom 

uppstår inte de nya verksamheterna alltid på samma orter 

som de gamla. 

Rationaliseringar 

Utbildningsnivån i samhället har stigit samtidigt som ”enklare” 

mer arbetsintensiva arbeten rationaliserats bort. 

Att lära nytt och lära om har blivit viktigt för alla i arbetslivet. 

För företag och organisationer har det blivit nödvändigt 

att kombinera satsningar på kompetensutveckling med 

förändringar i arbetssätt och arbetsorganisation. 

E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 1

Unik prioritering 

Ända sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen har 

en betydande andel av Europeiska socialfondens medel 

satsats på att stärka anställdas kompetens. Det är en unik 

prioritering. Inget annat EU-land har satsat så stor andel av 

sina socialfondsmedel på att ge redan anställda möjligheter 

att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade för förändringar 

i arbetslivet. 

De flesta andra av EU:s medlemsländer har satsat merparten 

av sina socialfondspengar på åtgärder för arbetslösa. Det 

finns också länder som arbetat med att bygga ut barnomsorgen 

för att underlätta för småbarnsföräldrar, framför allt 

kvinnor, att förvärvsarbeta. 

Sverige utmärker sig fortfarande som ett land med hög 

sysselsättningsgrad. Men det är en arbetskraft som ska 

försörja allt fler. Den demografiska utvecklingen talar sitt 

tydliga språk. I många glest befolkade kommuner är problemen 

redan tydliga. Befolkningen blir äldre vilket ställer ökade 

krav på vård och omsorg och på de gemensamma socialförsäkringssystemen. 

Generationsväxling 

Samtidigt står en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder 

utanför arbetsmarknaden. En annan sida av samma mynt är 

generationsväxlingen som innebär att en betydande andel 

av de yrkesverksamma kommer att lämna arbetsmarknaden 

fram till och med år 2015. Redan idag märks en brist inom 

vissa yrken. 

Europeiska socialfonden har stöttat projekt som fokuserat 

på att kompetensutveckla arbetslösa så att de kan ta de 

arbeten som företagen har svårt att rekrytera personal till. 

Projekt har också utvecklat metoder för att få tillbaka och 

behålla äldre arbetskraft. 

1 E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 

Människor som hamnat utanför på grund av arbetslöshet eller 

sjukdom kommer allt längre ifrån arbetsmarknaden. Det finns 

idag människor som varit arbetslösa länge. Långvarig frånvaro 

från arbetslivet är i sig ett hinder för att få ett nytt arbete. 

Hinder för rörlighet 

Svårigheterna att ta sig in på arbetsmarknaden utgör också ett 

allmänt hinder för rörlighet i arbetslivet. Människor är rädda 

för att lämna den trygghet de har i en fast anställning trots 

att de kanske skulle må bra av att byta arbetsplats. 

Europeiska socialfonden har stöttat utvecklingen av 

metoder för att hjälpa människor tillbaka, som varit borta 

länge från arbetslivet. Genom stödet till kompetensutveckling 

har människor fått en chans att underhålla sin kompetens 

och anställbarhet. 

Metoder för rehabilitering 

Sverige har gjort stora framsteg när det gäller att motverka 

och förhindra fysiska arbetsskador. Däremot har psykiska 

sjukdomar och stress blivit vanligare. ”Att gå in i väggen” har 

blivit ett begrepp som de flesta känner till och många själva 

upplevt. Fler kvinnor än män drabbas av ohälsa och det är 

de långa sjukskrivningarna som gör sjuktalen höga. 

Ett hinder för att få långtidssjuka tillbaka till ett aktivt liv 

är att de ofta faller mellan stolarna hos de olika instanser 

som har ansvar för rehabiliteringen. De kan vara för sjuka 

för att betraktas som anställbara och för friska för att delta i 

program som ska göra att de blir anställbara. 

Genom Europeiska socialfonden har nyskapande metoder 

för rehabilitering provats i projektform. Satsningar på kompetensutveckling 

i arbetslivet har också visat sig ha gynnsamma 

effekter på hälsan.

”Att lära om och lära 

nytt är nödvändigt när 

konkurrensen hårdnar”

”De ungas övergång 

från skola till arbetsliv 

måste bli enklare”

Övergången mellan skola och arbetsliv 

Det är svårt för många ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. 

De som inte lyckas med gymnaisestudierna 

hamnar ofta i ett utanförskap som riskerar att prägla hela 

vuxenlivet. Samtidigt är det fler och fler som utbildar sig allt 

längre på universitet och högskolor, vilket leder till en senare 

etablering i arbetslivet. 

De praktiska yrkesutbildningarna däremot tillgodoser 

inte de behov som finns på marknaden. Trots det kan även 

de som går yrkesinriktade utbildningar ha svårt att få ett fast 

arbete efter avslutad utbildning. Europeiska socialfonden har 

stöttat projekt för att underlätta övergången mellan skola och 

arbetsliv för unga arbetslösa. 

Integration och mångfald 

Människor som är bosatta i Sverige, men födda i ett annat 

land har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. 

Oavsett om det beror på brister i mottagande 

och integration eller ren diskriminering så finns det mycket 

att göra på området. 

Traditionellt sett har man försökt lösa problemen genom 

att rusta den enskilde individen. Det är individen som ska lära 

sig mer om Sverige, bättre svenska och bli anställningsbar. 

Samtidigt har kanske för lite uppmärksamhet riktats mot det 

arbetsliv som ska ta emot. Vilka hindrande strukturer finns 

det? Vilka attitydproblem finns och vilken okunskap råder? 

Genom Europeiska socialfonden har metoder utvecklats för 

att underlätta integration och mångfald i arbetslivet. 

Förbättra jämställdhet 

All tillgänglig statistik visar att det är långt kvar innan Sverige 

blir ett jämställt land. Obalanserna yttrar sig i att kvinnor 

tjänar sämre och tar större ansvar för hem och familj. Kvinnor 

finns också i mindre omfattning än män på ledande poster i 

samhället och startar mer sällan företag. Kvinnor som startar 

företag har svårare att få lån. Dessutom drabbas kvinnor 

oftare än män av ohälsa. Detta samtidigt som kvinnorna är 

bättre utbildade än män. 

Hur påverkar bristen på jämställdhet den regionala utvecklingen? 

Europeiska socialfonden har stöttat satsningar på 

att förbättra jämställdheten kopplat till ett regionalt utvecklingsperspektiv. 

Komplement för att pröva nytt 

I Sverige utgör Europeiska socialfondens insatser för arbetslösa 

endast en bråkdel av vad som görs inom den vanliga nationella 

arbetsmarknadspolitiken. Socialfondsmedlen kan närmast ses 

som ett komplement till den vanliga arbetsmarknadspolitiken. 

De är till för att prova nya metoder och arbetsformer för att 

arbetslösa ska få arbete. Samtidigt ska det till varje EU-projekt 

läggas nationell offentlig medfinansiering, vilket i praktiken betyder 

att medfinansieringen måste komma från de redan etablerade 

strukturerna. Det måste alltså finnas en acceptans för ny- 

skapande metoder redan på startbanan. Detta borde borga 

för att de etablerade strukturerna sedan också tar till sig 

resultaten och erfarenheterna av insatserna. Men det är långt 

ifrån alltid som det sker. 

Går det att göra mer av EU-medlemskapet i det här 

avseendet? Går det att använda de nyskapande metoderna 

i större omfattning och också öka utbytet och samverkan 

med andra EU-länder i syfte att hitta bra nya metoder? På 

de dialogmöten som ESF-rådet anordnat har förslag kommit 

fram i den riktningen. n 

E t t f ö r ä n d r a t a r b e t s l i v 1

Utveckling av humankapitalet 

och det livslånga lärandet 

En miljon anställda, egenföretagare och arbetslösa har fått kompetensutveckling. 

Utvärderingar visar att insatserna har svarat mot ett viktigt behov hos såväl privata företag som 

offentlig sektor och lett till positiva effekter för deltagarna och för verksamheten. Dessutom 

har de främjat en tillväxtfrämjande attityd till lärande.

Utveckling av humankapitalet och 

det livslånga lärandet 

Sverige har, i en internationell jämförelse, en hög utbildningsnivå. Men i ett arbetsliv i ständig förändring 

behövs insatser som stimulerar människor att lära nytt och att lära om. Det behövs fortbildning, inskolning 

och omskolning. Människor måste få möjligheter att komplettera och validera sina kunskaper, också såna 

kunskaper som förvärvats praktiskt på en arbetsplats. Det är viktigt för rörligheten på arbetsmarknaden. 

Och det är nödvändigt för att företag och offentliga arbetsgivare 

ska få medarbetare med rätt kompetens samtidigt som 

det är nödvändigt för att människor ska känna att de räcker 

till för de nya krav som ställs i arbetslivet. 

Att allt fler människor har behov av att utbilda sig längre 

upp i åren ställer krav på utbildningssystemet, dess organisation, 

utbud och pedagogik. 

Yrkesknutna kunskaper 

Det gäller också att komma ihåg att en stor del av lärandet 

sker på arbetsplatsen. Ingen är egentligen färdigutbildad 

innan han eller hon har arbetat. Det handlar om att skaffa sig 

yrkesknutna kunskaper och färdigheter och att bli förtrogen 

med verksamhetens innehåll och de värderingar och attityder 

som präglar arbetet. Denna del av lärandet har stor betydelse 

för varje persons yrkeskarriär och är viktigt att ta i beaktande 

när man diskuterar lärande. 

Den nya tekniken ger ökade möjligheter att ta del av 

2 2 U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 

utbildning även om man inte befinner sig på en universitetsort. 

Studier kan bedrivas hemifrån, från en arbetsplats eller i särskilt 

uppbyggda lärcentra som ger närstöd för vuxnas lärande. 

Färre än 50 anställda 

Det är främst arbetsplatser med färre än 50 anställda som 

har fått del av stödet från Europeiska socialfonden. 37 500 

arbetsplatser har genomfört en kompetensanalys, det vill 

säga en systematisk genomgång av verksamheten för att se 

vilken kompetensutveckling som behövs för att de anställda 

och verksamheten ska kunna utvecklas. 

Utgångspunkten har varit den befintliga arbetsplatsen 

och de anställda. Allas delaktighet lyfts av de medverkande 

företagen fram som särskilt positivt. 

Samlingsprojekt 

Under programperiodens senare del har kompetenssatsningar 

gjorts i större samlingsprojekt, där en aktör, till exempel en

”En systematisk genomgång 

av verksamheten är första 

steget mot utveckling”

”I ett föränderligt arbetsliv måste människor 

få komplettera och validera sin kunskap”

kommun eller en branschförening tagit på sig rollen som 

projektägare. Samlingsprojekten har varit framgångrika på så 

sätt att de gett företag möjligheter att delta utan att behöva 

ta på sig den tunga administrativa rollen. 

Nätverk och mötesplatser 

Nätverkandet, som stimulerats genom att företag träffats 

under projekttiden, har varit mycket positivt. De deltagande 

företagen har fått nya kunder, utvecklat kundrelationer och 

ökat sin omsättning tack vare satsningarna på kompetensutveckling. 

I en del lyckade satsningar har det skapats mötesplatser 

mellan privat näringsliv och offentlig förvaltning som 

borgat för ett ömsesidigt lärande. Det har känts naturligt 

att samlas kring frågor som konkurrenskraft och kompetensförsörjning. 

Svarat mot behov 

Enligt utvärderingar har insatserna för kompetensutveckling 

av anställda svarat mot ett viktigt behov hos såväl privata 

företag som offentlig sektor och lett till positiva effekter för 

deltagarna och för verksamheten. Utöver rena kompetensutvecklingsinsatser 

har programmet främjat en tillväxtinriktad 

attityd till lärande. 

Förändringstryck stimulerar 

Linköpings universitet har i forskningsprojektet Linnova 

undersökt lär- och utvecklingsprocesser på små arbetsplatser 

och sett på hur dessa kan stödjas av lokala och regionala 

stödsystem. Utgångspunkten i studien är projekt inom 

Växtkraft Mål 3. 

En av slutsatserna är att företag som är utsatta för ett 

yttre eller inre förändringstryck lyckas bättre i sina utveck- 

lingsinsatser än de företag eller arbetsplatser där förändringstrycket 

inte är lika tydligt. En förklaring är att i de företag 

där förändringstrycket är stort genomförs mer integrerade 

kompetensutvecklingsinsatser. Formella utbildningar kombineras 

med förändrad arbetsorganisation och arbetsplatslärande. 

I företag med mindre förändringstryck genomförs 

däremot huvudsakligen mer traditionella kurser, vilket inte 

ger samma stora effekter. 

Mer utveckling för pengarna 

Studien visar alltså att företag och offentliga arbetsplatser 

som både vill och måste förändras är mer motiverade att dra 

nytta av stödinsatser av den typ som Europeiska socialfonden 

erbjudit än de som inte är utsatta för samma direkta förändringstryck. 

Och dessa åstadkommer också mer utveckling 

för pengarna. 

Ett villkor för att få stöd till kompetensutveckling från 

Växtkraft mål 3 har varit att arbetet genomförts utifrån en 

analys som ligger till grund för olika insatser för kompetensutveckling. 

Linnovastudien visar att analysfasen har stor betydelse 

för såväl genomförande som resultat och effekter. 

Lärcentra 

Lärcentra har medverkat som organisatörer av lokal företagssamverkan 

med fokus på kompetensutveckling. Lärcentra har 

kunnat fånga upp näringslivets utbildningsbehov och skapa 

lokala kostnadsseffektiva lösningar. Det gäller till exempel de 

satsningar som gjorts i Örebro län, där kommunala lärcentra 

stått som projektägare för samlingsprojekt för analys- och 

kompetensutveckling för privata företag. Där har lärcentra i 

många fall kunnat fungera som en mötesplats mellan privata 

och offentliga arbetsplatser. n 

U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 2

Dialogmöte på Folkuniversitetet 

Den 18 september 200 hölls ett dialogmöte på Folkuniversitetet i centrala Stockholm på temat utveckling av 

humankapitalet och det livslånga lärandet. Folkuniversitetet har, alltsedan det bildades år 1 1 , stått för 

nytänkande och förändring av vuxenutbildningen i Sverige. 

På mötet konstaterades bland annat att Växtkraft mål 3 har 

bidragit till att samarbetet över samhällets sektorsgränser 

har stärkts. Eftersom pengarna inte är sektorsbundna har nya 

samarbeten skapats. På så sätt har man kunnat lösa problem 

som annars inte med automatik skulle ha blivit lösta. 

Satsningarna har också bidragit till att föra upp kompetensfrågorna 

på dagordningen för regional utveckling. 

Utgångspunkten har varit att strukturförändringar kräver 

både reflektion och konkreta förändringar när det gäller 

regionens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. 

Här några av de övriga tankar och förslag som framfördes: 

n Nationell strategi för vuxnas lärande 

Livslångt lärande är ett område som berör flera politikområden. 

Samtidigt är det generellt sett svårt att samordna 

sektorsövergripande insatser. Själva samordningen tar mycket 

2 U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 

tid så att man kan ifrågasätta om det är värt mödan. En nationell 

strategi för vuxnas lärande skulle kunna vara ett alternativt 

sätt att hantera frågan. Det görs till ett policyprogram inom 

utbildningspolitiken. 

n Inför en mäklarfunktion för lärande 

Alla småföretag är inte bra på att se över sina kompetensfrågor 

även om de borde vara det. Europeiska socialfonden 

har tillfört viktig kompetens och ökat medvetenheten kring 

lärande. I de allra flesta fall har det skett tack vare att konsulter 

har kopplats in. Men man behöver bygga in en förändringskunskap 

i företagen. Det är viktigt för långsiktigheten och 

för att resultatet ska bli hållbart. Det skulle underlätttas av 

en mäklande funktion som kunde inspirera företagen och 

stötta på olika sätt till exempel när det gäller att koppla in 

utbildningsanordnare eller konsulter. Lärcentra skulle kunna

fungera i den rollen. Ett exempel är en satsning i Kalmar 

på att bygga upp minilärcentra, som är knutna till bibliotek 

eller i vissa fall till företag. Centrum för flexibelt lärande, en 

statlig myndighet med kontor i Hässleholm, har medverkat 

för att kvalitetssäkra dessa. Syftet är att skapa en struktur 

som är tillgänglig för alla. På biblioteken finns en coach som 

kan hjälpa till med datorerna. Däremot sitter läraren någon 

annanstans. Projektet har kopplat sig till tre regioner och har 

tillgång till utbildningar från fyra regioner. 

n Nyttja befintliga strukturer 

Befintliga strukturer, som till exempel Lärcentra och CFL, 

Centrum för flexibelt lärande, borde nyttjas bättre under 

kommande programperiod. 

n Bestäm inriktning 

Ska man lära för livet eller lära för jobbet? Ska stödet riktas 

till arbetsplatsen och kompetensutvecklingen riktas mot att 

stärka verksamheten på arbetsplatsen eller handlar det om 

att stärka individen så att denne blir mer rörlig på arbetsmarknaden? 

Det är ett viktigt vägval inför kommande satsningar. 

Ett annat vägval är om man ska rikta stödet mot tillväxt 

eller mot att utjämna ojämlikhet på arbetsmarknaden? 

Om det handlar om tillväxt vill man skapa ökad produktivitet 

i företagen och flera i arbete. Då bör man se på vilka 

företag som är bäst skickade att åstadkomma detta. Man bör 

också se på vilka som har en idé om vilka satsningar som är 

nödvändiga för att öka konkurrenskraften. Om det i stället 

handlar om utjämning är det ojämlikheten som står i fokus. 

Oavsett vad man väljer måste man bestämma inriktning. Det 

är viktigt för att få bättre utväxling på satsningarna. 

n Branschvisa kompetenslyft 

Att satsa på branschvisa kompetenslyft är bra. Det finns 

branscher där det behövs rejäla investeringar i kompetensutveckling 

för att höja konkurrenskraften internationellt. 

n Samverka med regionalfonden 

Mer samverkan med Europeiska regionalfonden borde ske. 

Regionalfonden skulle till exempel kunna finansiera infrastrukturen 

för lärande, som bredband och lärcentra och 

socialfonden själva kompetensutvecklingen, coachningen 

eller vad som bedöms behövas. 

n Aktivt ägarskap 

I projekten är det viktigt med ett aktivt ägarskap. Det innebär 

att det finns samverkanspartner som inte bara skjuter till 

pengar och sedan inte är med och följer verksamheten. Ett 

aktivt ägarskap borgar för att lyckade satsningar också får en 

fortsättning. Att goda metoder blir implementerade är viktigt. 

Samtidigt måste man vara medveten om att det inte bara är att 

plagiera ett lyckat koncept. Det kan fungera bra på en ort men 

inte på en annan beroende på skilda lokala förutsättningar. 

n Använd problembaserat lärande 

I programmet har det varit betoning på aktivt handlande – man 

lär samtidigt som man gör. Det har visat att kompetensutveckling 

inte behöver betyda att man går på kurs. Problembaserat 

lärande skulle kunna användas i större utsträckning. 

n Öka lärandet mellan projekten 

Lärandet mellan projekten borde öka. Och det bör vara riktigt 

lärande vilket kräver att projekten inte bara delar med sig av det 

som har varit bra utan också sådant som har varit svårt. n 

U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 2

Exempel på projekt: 

Framgångsrecept för lärande 

Halverade kurskostnader och alla i arbete. Det är det imponerande resultatet för mål 3-projektet Svenska för 

akademiker i Stockholms län. 

– Motivationen höjdes när utbildningen inriktades på deltagarnas yrkesbakgrund som läkare och sjuksköterskor, 

säger Sam Yildirim på Länsstyrelsen, initiativtagare till den framgångsrika modellen. 

Idén till projektet fick Sam Yildirim av en utredning för några 

år sedan, som visade att det tog mycket lång tid för invandrare 

att uppnå godkänd nivå i svenska. Dessutom gjorde glappet 

mellan avslutade studier och påbörjad praktik att många hann 

glömma bort vad de hade lärt sig innan de fick chansen att 

använda sina kunskaper. 

Båda dessa problem löstes i projektet. När vårdutbildad 

personal läste svenska tillsammans gick det dubbelt så snabbt 

att nå godkänd nivå. Och tack vare att de direkt kom ut på 

praktik, och fick konkret och korrekt information om vad som 

krävs för att arbeta inom vården i Sverige, fick de dessutom 

arbete i en bransch med brist på personal. 

Sam Yildirim har räknat ut att de 700 läkare och sjuksköterskor 

som ingått i projektet, gemensamt redan har utbildning 

värd omkring 1,4 miljarder kronor. 

– Det är en enorm resurs som vi alla har intresse av att 


ta tillvara, både för deras egen skull, men också för samhällets. 

Varje lyckad insats för individen är en lyckad insats för 

hela samhället. 

Projektet Svenska för akademiker är idag en ordinarie 

verksamhet och drivs av Södertälje kommun. 

Modellen har också börjat användas i projekt som Svenska 

för företagare, Svenska för pedagoger och Svenska för hantverkare. 

Sam Yildirims medicin för att lärande ska leda till jobb: 

n Fokusera på individen 

Det gäller att ta vara på de kunskaper och erfarenheter som var 

och en har. Ta reda på vad som fattas och sätt in resurserna 

där. Att bara gå kurser i största allmänhet leder ingen vart. Det 

ska finnas utsikter att få ett arbete. Det ger motivation.

n Satsa på yrkesidentiteten 

Genom att samla människor med gemensam yrkesbakgrund 

kan de stötta varandra, också med information som rör själva 

yrket. Och de kan bygga nätverk som de har glädje och nytta 

av när de börjar arbeta. 

n Underskatta inte studiemiljöns betydelse 

Att förlägga undervisningen i Svenska för akademiker i högskolemiljö 

visade sig betyda mera än man anat. Deltagarna 

kände igen sig och upplevde att det fanns status i undervisningen. 

n Coacha mot arbete 

Det finns en rad hinder på vägen för den som vill arbeta 

inom till exempel vårdyrken i Sverige. Ett är att man måste 

ha legitimation. Genom att bygga in coachning och praktisk 

information om vad som krävs av en yrkesverksam läkare eller 

sjuksköterska i Sverige kunde vägen till ett jobb kortas. 

n Bygg in praktik 

Praktik och auskultation är viktiga moment eftersom det ger 

deltagarna en chans att omsätta vunna kunskaper i praktiken. 

Det visade sig vara en avgörande framgångsfaktor att den som 

ordnade praktikplatser inom vården själv hade en bakgrund 

som sjuksköterska. 

n Samverka mellan myndigheter 

För att göra vägen till arbete så friktionsfri som möjligt 

krävs ett nära samarbete mellan berörda myndigheter. I 

projektet Svenska för akademiker samverkade Landstinget, 

Läkarföreningen, Länsarbetsnämnden, Arbetsförmedlingen, 

kommunerna, Socialstyrelsen, Högskoleverket och Justitiedepartementet. 

n Förmedla hopp! 

Dela inte bara ut bidrag. Se till att människor får en rimlig 

chans att ta sig vidare och skaffa ett arbete, allra helst inom 

sitt yrke. Det handlar ofta mycket om praktiska hinder, som 

går att lösa. Och underskatta inte betydelsen av de arbetande 

vuxna som förebilder för sina barn. Om föräldrarna mår bra 

och arbetar inom sina yrken, kommer de också att konkret 

dela med sig av sina kunskaper och hjälpa till med läxor, 

kontakter, nätverk, praktik, sommarjobb osv. Barnen ser att 

det lönar sig att studera och satsa i Sverige. Det ger hopp 

om framtiden. n 

U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 3 1

Gunilla Sahlin 

Svenskt Näringsliv 

Arbetsuppgifter 

Arbetsmarknadsfrågor och ansvar 

för äldrefrågor samt personer 

med funktionshinder 


Guldkorn och iakttagelser 

Vi har frågat några av ledamöterna i den nationella 

övervakningskommittén vad de anser vara viktiga 

lärdomar att ta med sig från den gångna programperioden. 

– Förståelsen för det svenska medlemskapet i EU behöver 

öka och sambanden mellan strategierna för tillväxt i 

Lissabonstrategin och de insatser som görs i Sverige måste 

bli tydligare. Vi har hittills inte tagit hand om det svenska 

medlemskapet i EU på ett tillräckligt bra sätt. ESF skulle 

kunna bidra till att visa vad medlemskapet betyder och hur vi 

i EU gemensamt arbetar för att stärka konkurrenskraften. 

– Förmågan till omställning i arbetslivet är en avgörande 

fråga, för företaget, den enskilde och för samhället. Det är 

en framtidsfråga för företag och medarbetare att ha tillgång 

till den kompetens som efterfrågas. 

– Att få fler som är beredda att starta och driva företag 

är en oerhört viktig framtidsfråga. Det finns exempelvis 

hantverksyrken där pensionsavgångarna blir betydande 

under kommande år. Det vore bra om de ungdomar som 

går på de yrkesförberedande utbildningarna på gymnasiet 

kunde tänka sig att starta eget företag. Det behövs också fler 

förebilder bland företagare. Sverige behöver få fler företagare 

som också är beredda att växa och att anställa. 

– Det finns många positiva erfarenheter från lyckade 

projekt att lära av, som också kan inspirera till nya satsningar.

Ett konkret exempel är projektet Arbetstorget i Stockholm 

som arbetat med att få långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna 

50+ tillbaka i arbete. Mycket handlar om arbetssätt 

och bemötande. Vi bör bli bättre på att identifiera framgångsfaktorer 

i projekten och att också se vad vi kan lära 

av projekt som inte fungerat bra. 

– När det gäller kompetensutveckling för anställda skulle 

jag vilja se en större spridning av erfarenheter på branschnivå. 

Det är naturligtvis positivt att enskilda företag fått glädje av 

sina insatser, men det vore ännu bättre om goda exempel 

och modeller för kompetensutveckling spreds till fler, inte 

minst till småföretag. n 

U t v e c k l i n g a v h u m a n k a p i t a l e t 3 3

Främja integrering och 

motverka diskriminering 

2 000 personer har tagit del av projekt för att främja integration och mångfald. Projekt har 

bland annat medverkat till att arbetsgivare fått upp ögonen för kompetensen hos olika arbetssökande 

i stället för att bara se ett ”främmande namn”.

”Sveriges mångfald är en 

möjlighet, en resurs att 

bejaka och göra affärer av”

Främja integrering och 

motverka diskriminering 

Integrering och antidiskriminering är laddade begrepp som ofta leder till diskussioner. Det är också komplicerat 

att diskutera eftersom man tenderar att klumpa ihop människor som sinsemellan är mycket olika och 

skapa ett slags vi och dom-diskussion som i sig kan bli diskriminerande. 

I det samlade programdokumentet för Växtkraft Mål 3 betonas 

vikten av att sammanlänka företagens rekryteringsbehov med 

den kapacitet och potential som finns hos personer med 

utländsk bakgrund och hos funktionshindrade. 

Diskussionen om integration kan också ha olika ingångar. 

När den amerikanske forskaren Richard Florida besökte 

Sverige för något år sedan lyfte han fram Sverige som ett gott 

exempel på tolerans och mångfald. Och eftersom tolerans, 

enligt Florida, attraherar talanger, så skulle Sverige ha goda 

förutsättningar att utvecklas i en positiv riktning genom att 

nyttja den konkurrensfördel som han ansåg att det toleranta 

Sverige har. Det är ett sätt att se på saken; mångfalden som 

möjlighet, som något att bejaka och göra affärer av. 

Arbetskraftsinvandring 

Efter andra världskriget lockade Sverige till sig arbetskraft från 

andra länder som Finland, Grekland, Italien och Jugoslavien. 

Arbeskraftsinvandringen bidrog till att bygga upp den svenska 

välfärden, och de arbetare som kom hit, kunde också ta 

del av välfärdssystemet. Även om arbetskraftsinvandrarna 

karriärmässigt sällan avancerade, hade de arbete och kunde 

försörja sig. Det gällde också i hög utsträckning de invandrade 

kvinnorna. 

I och med strukturomvandlingen i näringslivet och den 

ökande flyktinginvandringen på 1970- och 1980-talet förändrades 

bilden. 

Människor med annan etnisk bakgrund har successivt fått 

svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det 

kärvare klimatet på arbetsmarknaden har drabbat människor 

med annan etnisk bakgrund hårdare än svenskfödda. 

Problemen gäller också barn till utlandsfödda, även om 

barnen, som är födda i Sverige och gått i svensk skola, inte 

har problem med språket eller kulturell anpassning. Att bli 

exkluderad från arbetsmarknaden leder i många fall till en 

F r ä m j a i n t e g r e r i n g o c h m o t v e r k a d i s k r i m i n e r i n g 3

marginalisering i samhället med sociala såväl som ekonomiska 

problem som följd. 

”Alternativ kulturell anda” 

Samtidigt har demografiska förutsättningar betydelse för 

tillväxten. En stor befolkning är en fördel. SCB, Statistiska 

centralbyrån, tar upp integration som en faktor som skulle 

kunna påverka den ekonomiska tillväxten i positiv riktning. 

”Genom en alternativ kulturell anda där relationer, samverkan 

och nätverk ser annorlunda ut ges nya förutsättningar för 

ekonomisk tillväxt. Man tillför ny kunskap och kompetens 

som främjar utvecklingen av ny kreativitet, handlingskraft 

och företagaranda.” 

Enligt SCB är knappt 12 procent av Sveriges befolkning 

födda utomlands. Av den dryga miljonen utrikes födda 

kommer merparten från Norden eller Asien. Sammantaget 

representerar de utrikes födda 210 länder. 

Hindrande strukturer 

Traditionellt sett har man försökt lösa problemen genom att 

rusta den enskilde individen. Det är individen som ska lära 

sig mer om Sverige, bättre svenska och bli anställningsbar. 

Men utan nätverk, kontakter och förankring i samhället eller 

på arbetsmarknaden är det ändå svårt att få jobb. I en konkurrenssituation 

tar arbetgivare det säkra före det osäkra och 

anställer någon som de känner eller som kan rekommenderas 

av någon de känner. Men när en begynnande arbetskraftsbrist 

börjar göra sig gällande förändras också arbetsgivarnas attityd. 

Intresset att vidga rekryteringsbasen ökar och därmed intresset 

och öppenheten för människor med annan etnisk bakgrund. 

Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att diskriminering 

är förbjudet oavsett arbetsmarknadsläge. 

3 8 F r ä m j a i n t e g r e r i n g

”En alternativ kulturell anda 

tillför ny kunskap, ny kompetens 

och nya förutsättningar 

för ekonomisk tillväxt”

530 projekt 

Europeiska socialfonden har, sedan år 2000, satsat på cirka 

530 projekt med sammanlagt 25 000 personer i Sverige för att 

främja integration och mångfald. Det är projekt för att underlätta 

för arbetslösa med invandrarbakgrund att komma in på 

arbetsmarknaden, bland annat konkreta matchningsinsatser, 

där projektledningens personliga kontaktnät spelar en avgörande 

roll. I en del av de projekt som stöttats av Europeiska 

socialfonden har man vänt på problematiken. tagit fasta på 

efterfrågesidan av problemet och arbetat med arbetsgivarna 

och personalen på de arbetsplatser som tar emot arbetslösa 

med invandrarbakgrund. 

Mångfald i praktiken 

I Linköping har en modell utvecklats genom projektet 

Mångfald i praktiken. Projektets syfte har varit att att introducera 

invandrare i arbetslivet. Modellen har visat att det 

4 0 F r ä m j a i n t e g r e r i n g o c h m o t v e r k a d i s k r i m i n e r i n g 

lönar sig att vända på tänket. Ofta är utgångspunkten, när 

man arbetar med arbetslösa, att man ska göra dessa så 

attraktiva som möjligt för en presumtiv arbetsgivare genom 

utbildning och handledning i att skriva ansökningar och hur 

man hanterar en intervjusituation. Men många gånger är 

det största hindret arbetsgivarens okunskap och attityd. I 

projektet provades en modell där man även tog hand om 

den mottagande arbetsplatsen. Modellen bygger lika mycket 

på att höja kompetensen hos den befintliga personalen och 

ledningen på arbetsplatsen i frågor som gäller jämställdhet 

och integration som att skapa vägar för människor med 

invandrarbakgrund in i arbetslivet. 

Arbetsgivarnas rekryteringsbehov 

”Man måste förstå varandras kulturer och jobba i gemensam 

anda”, säger projektledaren Faiz Jaber. ”Det handlar dels om 

att kompetenta personer som är arbetslösa får en möjlighet

att visa upp vad de kan på ett arbete. Men det handlar också 

om personalutveckling inom företag och myndigheter. Att få 

in detta med att tänka att man ska hitta duktiga medarbetare 

eller ledare, inte bara leta efter invandrare”. Han betonar att 

utgångspunkten måste vara arbetsgivarens rekryteringsbehov. 

Utifrån det kan man hjälpa till att bryta ner de hinder som 

finns för att hitta rätt personal. 

”Vi måste utgå från intresset från arbetsgivaren och se 

varje individ”, säger Faiz Jaber. 

I det inledande projektet fick 12 av 20 ett stadigvarande 

arbete. Modellen lever vidare i Linköping och används också 

i flera andra kommuner. 

Validering 

Den sociala ekonomin har deltagit i projekt för att främja 

integration på arbetsmarknaden. Framför allt i projekt för 

att hjälpa människor med långvarig arbetslöshet bakom sig. 

Det kan vara människor som kanske aldrig haft ett arbete 

ens innan de kom till Sverige. Det är också välutbildade med 

invandrarbakgrund som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden 

i Sverige trots gedigna yrkeskunskaper. Validering 

av yrkeskunskaper har blivit ett viktigt verktyg som utvecklats 

med stöd från Europeiska socialfonden. 

Yrkessvenska för invandrare 

Europeiska socialfonden har bidragit till framgångsrika satsningar 

där man kopplat ihop undervisningen i SFI, svenska 

för invandrare med yrkesbakgrund och yrkeskunnande. Ett 

exempel är SFA, Svenska för akademiker, som bedrivits i 

Stockholms län och som bidragit till att 700 utbildade läkare 

och sjuksköterskor fått arbete. Samma metodik används för 

lärare, hantverkare och företagare med invandrarbakgrund. 

Det finns även andra projekt som använt yrkeskopplingen för 

att sporra till mer aktiva studier i svenska språket. 

Yrkessvenska för invandrare hör till de metoder som 

utvecklats tack vare Europeiska socialfonden och som borde 

kunna få större spridning. Men för att insatserna ska kunna 

genomföras behövs ett större upptagningsområde än en 

kommun och i många fall flera län. Det finns inte tillräckligt 

många utbildade tandläkare som går på SFI i varje enskild 

kommun för att det ska kunna bildas en särskild grupp för 

dem. 

Arena Skåne 

Integration omfattar också projekt för funktionshindrade. 

Där har bl.a. idrottsrörelsen varit aktiv för att driva projekt 

för att integrera funktionshindrade i arbetslivet. Ett exempel 

är projektet Arena Skåne, som leds av Föreningen Idrott För 

Handikappade och som har utbildat långtidsarbetslösa till 

arbete med funktionshindrade barn och ungdomar. Grunden 

till projektet lades genom en förstudie som stöttades med 

medel från Europeiska socialfonden. Efter förstudien kunde 

föreningen ta nästa steg och genomföra utbildningen. I 

projektet har egen erfarenhet av funktionshinder betraktats 

som en avgörande framgångsfaktor. ”När du möter barn 

med funktionshinder är det en styrka att kunna säga till dem; 

jag vet hur det är och jag vet att det går”, säger assisterande 

projektledaren Peter Nilsson. 

Fredá 

Ett annat exempel på projekt för funktionshindrade är Fredá 

som drivits av SISU Idrottsutbildarna i Västergötland. Syftet 

var att hjälpa funktionshindrade som haft mycket svårt att ta 

sig in på arbetsmarknaden. Genom projektet gick 70 procent 

av deltagarna till arbete eller studier. En av framgångsfaktorerna 

var att projektledningen förmådde möta deltagarna på 

rätt nivå. Genom att skapa en god relation kunde de ge rätt 

vägledning och stöd. n 

F r ä m j a i n t e g r e r i n g o c h m o t v e r k a d i s k r i m i n e r i n g 4 1

Dialogmöte i Rinkeby boxningshall 

Den 2 september 200 hölls ett nationellt dialogmöte i Rinkeby boxningshall på temat integration. Platsen 

hade valts för att anknyta till en verksamhet med engagerade ledare som har erfarenhet av att arbeta med 

ungdomar i en invandrartät stadsdel. 

På dialogmötet diskuterades bl.a. om arbete med nödvändighet 

leder till integration. Handlar det kanske mer om att 

kunna utöva sina demokratiska rättigheter, att bli lyssnad på 

och ha tillgång till den offentliga arenan. 

Kan det till och med vara så att själva benämningen integrationsprojekt 

är diskriminerande? Hur ska man argumentera 

för bättre integration och minskad diskriminering? Handlar 

det om samhällsekonomiska analyser, att man kan påvisa att 

det går att spara/tjäna pengar? 

När arbetsmarknaden krymper påverkar det både dem 

som finns innanför och har ett arbete och dem som finns 

utanför och saknar arbete. I det läget kanske det inte hjälper att 

satsa på att enskilda individer ska bli anställningsbara. Jobben 

blir ändå inte fler. I stället är det kanske arbetsplatserna som 

borde bli mindre diskriminerande. Och vore det inte dags att ta 

lärdom från t.ex. Frankrike som i många år haft problem med 

segregation och framväxande av främlingsfientliga politiska 

partier. Här är några av de övriga tankar och förslag som 

framfördes på dialogmötet: 

n Ta del av forskningen 

Det finns mycket gjort redan när det gäller forskning kring 

integration och diskriminering. Den borde föras fram i ökad 

omfattning så att det kommer in i praktiken. Kopplingen 

mellan forskningsresultat och praktisk handling är viktig. 

Kanske handlar det i många fall om att byta fokus och se att 

det är strukturerna som man borde göra något åt. 

4 2 F r ä m j a i n t e g r e r i n g o c h m o t v e r k a d i s k r i m i n e r i n g 

n Utbilda handläggare 

Svenska ESF-rådets handläggare borde få utbildning i frågor 

som rör integration och diskriminering. Det behövs för att 

de i sin tur ska kunna ställa frågor till projekten och föra 

samtal om integration och diskriminering med projekt och 

samverkanspartner. 

ESF-rådet bör också eftersträva att den egna personalsammansättningen 

speglar samhället i övrigt. 

n Lägg in antidiskriminering i alla projekt 

Alla projekt som beviljas stöd från Europeiska socialfonden 

bör ha krav på sig att berätta hur de hanterar antidiskrimineringsfrågor. 

På så sätt kan man tillämpa diskrimineringsperspektivet 

även i andra sammanhang än där det direkt handlar 

om integration och att motverka diskriminering. 

n Gemensam målbild 

Frågor om integration och diskriminering målas alltför ofta i 

dystra färger. I stället för att formulera en hotbild borde man 

försöka enas om en målbild som man kan jobba för. Varför 

inte starta ett projekt för att formulera den gemensamma 

målbilden för Sverige. Hur vill vi att Sverige ska vara om 30 

år? Det kunde ske via webb-TV och omröstningar on-line 

om de bästa förslagen. Ett brett deltagande är viktigt för att 

kunna omvandla rädsla till en konstruktiv vision. Det handlar 

inte om informationsverksamhet och broschyrer utan verklig 

delaktighet.

n ”Gå plus” på integrationen 

Hur kan man ”gå plus” på integrationen? Det borde gå att 

utnyttja de erfarenheter och kompetenser som människor 

från andra länder bär med sig för att exempelvis utbilda 

exportsäljare. I stället för att se en person som ett problem 

borde man ta reda på vad personen kan. Kanske går det att 

hitta nya roller och nya företagsmöjligheter. 

n Medias roll 

Media borde i ökad omfattning användas för att öka nyfikenheten. 

Diskriminering är ett resultat av bristande nyfikenhet 

och en känsla av hot. TV skulle kunna användas för att utveckla 

förståelse-TV eller inspirations-TV. 

n Skapa mötesplatser och förebilder 

Det borde skapas fler mötesplatser. Varför inte införa ett 

system med mentorskap för nyanlända för att ge dem möjlighet 

att träffa personer som arbetar? Det är viktigt att träffa 

människor att prata med, inte bara personal på SFI, Svenska 

för invandrare, och arbetsförmedlingen. Goda projekt borde 

spridas i större omfattning för att fungera som förebilder 

för andra. 

n Expertgrupp 

Under kommande programperiod borde det till programmet 

knytas en expertgrupp med särskild uppgift att stödja 

kunskapsspridning inom integration och antidiskriminering. 

n 

F r ä m j a i n t e g r e r i n g 4


En säkrare passning till jobb 

Fotbollsklubben MABI i Rosengård i Malmö är inte bara Zlatan Ibrahimovic gamla hemmaklubb. Det är också 

en förening som visat ett stort engagemang för att få arbetslösa invandrare i jobb. 

– Hälften av våra deltagare får arbete. Många av dem har aldrig arbetat i Sverige, utan levt på bidrag i 

10 – 1 år, säger projektledaren Sylvia Morfiadakis. 

Från början handlade det om att klubbledningen i MABI 

brukade få förfrågningar från föräldrar som ville ha hjälp 

och stöd att ordna jobb åt deras barn. För att se om det 

gick att systematisera matchningen sökte klubben och fick 

ESF-pengar till en förstudie. Nästa steg blev ett projekt med 

deltagare som är arbetslösa invandrare med försörjningsstöd 

från kommunen. 

– Det är en grupp som har allt emot sig, säger Sylvia 

Morfiadakis. De saknar kontakter, har ofta dåligt självförtroende 

och vet inte vad som förväntas av dem på en arbetsplats. 

MABI match lägger mycket tid på att kartlägga varje 

deltagares kompetens. 

– Vi försöker se på vad de faktiskt kan, säger Sylvia 

Morfiadakis. Både de och vi måste få en realistisk bild av 

hur det ser ut, om deras utbildning är gångbar idag eller om 

den måste kompletteras. 

4 F r ä m j a i n t e g r e r i n g o c h m o t v e r k a d i s k r i m i n e r i n g 

Lika viktigt som att lära känna deltagarna är det att skapa 

goda relationer till arbetsgivare. 

– De måste känna sig trygga med oss, säger Sylvia 

Morfiadakis. Om något inte klaffar måste vi ta tag i det på 

en gång. Arbetsgivare ska inte känna att de tvingas in i något 

som de inte vill vara med om. 

Sylvia berättar om två bröder från Mellanöstern, som 

båda hade hög utbildning från Sverige och USA, men som 

ändå inte fick jobb. 

– Jag säger inte att det alltid rör sig om diskriminering, men 

i vissa fall tror jag att svenska arbetsgivare kan bli skrämda 

av ett utländskt namn. 

Tack vare projektet, och att projektledningen kunde hjälpa 

bröderna till praktik där de fick visa vad de kunde, kunde båda 

få välbetalda chefsjobb. I projektet jobbar Sylvia och hennes 

två kolleger mycket praktiskt och handgripligt.

– Vi sitter inte bakom ett skrivbord om dagarna, utan är ute 

och träffar företag och skjutsar deltagare till intervjuer. Många 

av dem känner inte till hur samhället fungerar utanför den 

egna stadsdelen och då är det bra att vara med. 

Vi är tillgängliga på telefon och bryr oss om våra deltagare. 

Det handlar om att skapa relationer och bygga upp förtroende i 

de möten vi hjälper till med. Det är det enda som fungerar. 

Sylvia poängterar att integration inte bara handlar om 

att människor med invandrarbakgrund ska komma in i och 

accepteras av resten av samhället. Det handlar lika mycket om 

att invandrarna ska lära känna och tycka om Sverige. 

– Då kan vi få integration på riktigt. 

Sylvia Morfiadakis vinnande integrationstips: 

n Lär känna de arbetssökande 

Du måste ha klart för dig vad deltagarna har för kunskaper, 

styrkor och svagheter. Det kräver mycket tid och engagemang. 

Många med invandrarbakgrund, som lever isolerat i sin stadsdel 

har orealistiska uppfattningar om vad de kan få för arbete. 

De kanske heller inte inser från början att en utbildning från 

ett annat land inte alltid motsvarar kraven i det yrket i Sverige. 

Det gäller att skapa realistiska förväntningar, men samtidigt 

bygga på sånt som de är intresserade av. 

n Jobba på företagens villkor 

Företagen måste kunna driva sina företag med affärsmässighet. 

Respektera det och jobba med att bygga upp förtroendefulla 

relationer. Utan positiva företag blir det inga jobb. 

n Samarbeta 

Samarbetet med kommunen, arbetsförmedlingen, Svenska 

ESF-rådet och andra samarbetspartner är mycket viktigt. Det 

har blivit väldigt lyckat i vårt projekt, vilket ger gott hopp inför 

framtiden. Om alla drar åt samma håll kan vi åstadkomma så 

mycket mer. I det sammahanget måste man vara medveten om 

att det tar tid för en liten aktör att jobba upp goda relationer. 

Första gången man ringer till en myndighet ”är man ingen”. 

n Var ute i samhället 

Som så mycket annat handlar det om att röra sig ute i samhället 

och träffa människor och bygga upp relationer. Vi måste 

kunna berätta om projektet på ett sånt sätt att arbetsgivare 

blir intresserade. Jobben skapas där ute. 

n Släpp inte taget 

Många av våra deltagare får tillfälliga jobb eller deltidsjobb. Vi 

fortsätter att hålla kontakt med dem och hjälpa dem vidare. 

Jobb är den bästa vägen till integration! n 


Marie Denitton 

Riksidrottsförbundet 

Arbetsuppgifter: 

Utvecklingsfrågor som rör EU och idrotten 

samt koordinator för ett utvecklingsarbete 

med ensamarbetande anställda 

inom idrotten. 


– Det mest positiva har varit att det gett möjligheter 

för ideella organisationer att prova idéer. Det 

finns fantastiska eldsjälar som lägger all sin tid på 

att göra saker, men de har inte de ekonomiska förutsättningarna. 

– Tack vare programmet har de kunnat dra igång och prova. 

Med facit i hand ser vi att många av satsningarna med små 

medel gett fina resultat och på ett mycket bra sätt bidragit 

till den lokala utvecklingen 

– Den sociala ekonomin har kunnat delta och bidra på 

ett mycket bra sätt. Det är små aktörer, men de bidrar ändå 

till tillväxten i allra högsta grad. Ofta är det föreningslivet 

som gör att bygden lever. Jag tror på den sociala ekonomins 

möjligheter att skapa en övergångsarbetsmarknad för 

arbetslösa och för människor som behöver rehabilitering. I 

nuvarande program har fler föreningar kunnat ta på sig en 

större roll tack vare möjligheterna till kompetensutveckling 

inom exempelvis arbetsgivarrollen. 

– Nätverksbyggandet med arbetsmarknadens parter och 

olika myndigheter har varit bra liksom det breda deltagandet 

från alla dem som varit med och gjort kompetensanalyser 

och kompetensutveckling. Jag tror att det har gjort människor 

mer familjära med EU-tanken, att det inte bara handlar om 

Bryssel, utan också berör oss i Sverige. 

– Vi som har varit mer engagerade i programmet har 

fått ett förändrat sätt att tänka när det gäller jämställdhet, 

integration och mångfald. Det är ett steg i rätt riktning. n 

4 8 F r ä m j a i n t e g r e r i n g o c h m o t v e r k a d i s k r i m i n e r i n g

– Det mest positiva har varit att småföretag fått 

tillgång till kompetensutveckling på ett sätt som 

tidigare bara var förunnat större företag. Dessa 

erfarenheter bör tas tillvara även i framtida program. 

– Det finns också många projekt som gjort värdefulla insatser 

för att matcha arbetslösa och jobb. Generellt fungerar det 

bäst när företagen själva är med och formar projekten. De 

behöver vara integrerade från början för att det ska fungera. 

Då visar de också ett stort socialt engagemang och ansvarstagande 

och en vilja att skapa varaktiga anställningar. Men 

utgångspunkten måste vara företagens behov av att hitta 

rätt personal. 

– Jag skulle också vilja lyfta fram matchningsprojekt 

mellan lokala företag och funktionshindrade. I ett projekt 

som jag tänker på fanns det bland annat en taxiföretag, 

som anställde en person med rörelsehinder för att ta emot 

beställningar.Hennes egen erfarenhet av färdtjänst och rörelsehindrades 

behov gjorde att hon kunde möta kundernas 

behov på ett effektivt sätt. Resultatet blev att företaget fick 

köpa flera bilar och anställa flera chaufförer. n 

Ove Jansson 

Företagarnas Riksorganisation 


Regionchef för Företagarna i 

Västmanland och Södermanlands län. 


Åtgärder för arbetslösa 

och människor i arbetslivet 

Näringslivets delaktighet är en de viktiga framgångsfaktorerna i projekt för arbetslösa. När 

företagen själva är med och definierar behoven och samverkar med arbetsförmedlingen och 

kommunen leder det ofta till jobb.

Åtgärder för arbetslösa 

och människor i arbetslivet 

Arbetslinjen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken har varit central i svensk ekonomisk politik sedan 

1 40-talet. Den kraftiga strukturomvandlingen i näringslivet, som inleddes på 1 0-talet, har dock utsatt 

arbetsmarknadspolitiken för stora påfrestningar. Antalet arbetslösa har ökat och fler har blivit långtidsarbetslösa. 

Samtidigt har andelen kunskapsintensiva arbeten ökat och 

arbetsintensiva ”enklare” arbeten försvunnit. Tjänstesektorn 

har vuxit i förhållande till tillverkningsindustrin. 

Förändringskompetens 

På en föränderlig arbetsmarknad, där företag läggs ner och nya 

uppstår, krävs det att människor har förmåga att lära nytt och 

att lära om. Med nya arbetsformer och strukturer har förmågan 

till förändring i sig blivit en avgörande kompetens, och något 

som ställer krav på såväl individen som arbetsplatserna. 

2 000 projekt 

Cirka 2 000 projekt har drivits för att utveckla nya metoder 

för att få arbetslösa i arbete. Det är projekt som kan ses som 

ett komplement till ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. De har 

2 KÅ at gp iätr edl et r i tfe öl r a r b e t s l ö s a 

bedrivits i samverkan med arbetsförmedlingen, kommunen, 

det lokala näringslivet och andra aktörer. 

Näringslivets delaktighet 

Bland de projekt som Europeiska socialfonden stöttat finns 

framgångsrika satsningar som bygger på näringslivets delaktighet. 

Företagen och offentliga arbetsgivare har tillhandahållit 

praktikplatser, som gjort det lättare för arbetslösa att få 

nödvändig jobbanknytning. Ibland har det rört sig om en 

bransch, där företagen fått definiera behoven av arbetskraft 

och krav på kunskaper och färdigheter hos framtida anställda. 

Arbetslösa har kunnat få utbildning i just det som krävs och 

har därefter kunnat omsätta sina färdigheter på ett riktigt 

jobb. Ibland har anställningen föregåtts av en tids praktik. 

Ibland har utbildning och praktik varvats.

”Arbetslösa behöver en chans 

att visa upp sig och sina 

kunskaper i ett riktigt jobb” 

Å t g ä r d e r f ö r a r b e t s l ö s a 3

Ung kompetens 

Ett exempel är projektet Ung kompetens i Jönköping, som 

på ett framgångsrikt sätt kompetensutvecklat arbetslösa 

ungdomar som fått arbete inom tillverkningsindustrin. Parter 

i projektet har varit arbetsförmedlingen, kommunen och 

Industripoolen. 

Byggutbildningen Star 

Bland deltagarna i projekten har funnits både unga, som fått 

en möjlighet att känna på en viss bransch och arbetslösa 

yrkeserfarna, vars kunskaper passerat bäst före-datum. I 

de här projekten har det ibland också funnits ambitioner 

att bredda rekryteringen av underrepresenterade grupper i 

branschen. Ett exempel är Byggutbildningen Star i Dalarna 

som drivit projekt för att tillgodose behov av arbetskraft inom 

byggsektorn. Genom den starka kopplingen till branschen 

har både arbetslösa med yrkeserfarenhet och personer utan 

erfarenhet men med intresse för byggsektorn kunnat få 

skräddarsydd utbildning som gett jobb. 

Refill 

I en del projekt, som bedrivits med stöd från Europeiska 

socialfonden, har fokus legat på att bygga upp deltagarnas 

motivation, självkännedom och självförtroende – allt i syfte 

att få dem intresserade och inspirerade att hitta ett arbete 

som passar dem. 

Ett exempel på ett framgångsrikt projekt för unga arbetslösa 

är Refill i Örebro. Genom samtal och aktiviteter i en lugn 

4 Å t g ä r d e r f ö r a r b e t s l ö s a 

miljö har deltagarna coachats till arbete eller fortsatta studier. 

Att deltagarna kommer till projektet frivilligt anses vara en 

av framgångsfaktorerna. Från att ha varit ett projekt stöttat 

av Europeiska socialfonden ingår det numera i kommunens 

reguljära verksamhet. 

Social ekonomi 

För en del av dem som har det allra kärvast på arbetsmarknaden 

har den sociala ekonomin lyckats väl. Den sociala 

ekonomin, med sina aktörer inom föreningar, organisationer 

och kooperativ, har klivit fram som de nya entreprenörerna 

och gjort många viktiga insatser, inte minst när det gäller 

att erbjuda alternativ för människor med svårigheter på 

arbetsmarknaden. 

Den sociala ekonomin ser möjligheter att producera varor 

och tjänster som kommer det lokala samhället till godo och 

samtidigt göra en viktig samhällsinsats för långtidsarbetslösa. 

Den sociala ekonomin, när den fungerar som bäst, har visat 

att det går att tillhandahålla en övergångsarbetsmarknad där 

marknadsmässighet och mänskliga hänsyn förenas. 

Arbetstorget för erfarna 

Den ideella föreningen Forum 50+ driver ett projekt i Stockholm 

för arbetslösa och sjukskrivna över 50 år. Syftet är att utveckla 

metoder för att få dessa mer attraktiva på arbetsmarknaden. 

En av de bärande idéerna i projektet är att människor deltar 

frivilligt. n

”Den sociala ekonomins 

aktörer har klivit fram som 

de nya entreprenörerna” 

Å t g ä r d e r f ö r a r b e t s l ö s a


Dialogmöte på Grand hotell 

i Saltsjöbaden 

Den 2 september hölls ett dialogmöte om insatser för arbetslösa och människor i arbetslivet på Grand hotell 

i Saltsjöbaden. Platsen hade valts för att anknyta till det berömda Saltsjöbadsavtalet. 

Avtalet, som grundlade den svenska modellen med samverkan 

mellan parterna på arbetsmarknaden, undertecknades den 

20 september 1938. 

Diskussionen på dialogmötet kretsade kring hur man ska 

ta sig an ett läge med massarbetslöshet och ökat utanförskap 

i samhället. Bland annat väcktes tankarna på en ny modell 

där resurser från arbetsförmedlingen och försäkringskassan 

läggs samman och administreras av en ny organisation med 

6-8 regionala myndigheter. Tanken med att lägga ihop delar av 

resurser från två myndigheter skulle vara att bättre hjälpa dem 

som riskerar att hamna mellan stolarna. Till förslaget kopplades 

en individuell coach-garanti beroende på ålder och behov. 

Den som är arbetslös eller sjukskriven ska, enligt förslaget, 

ha rätt till att få en coach inom en viss tid. Om så inte sker 

har den enskilde rätt till en ”coach-peng” som kan användas 

för att köpa tjänsten på marknaden. Här är några av de övriga 

tankar och idéer som fördes fram på dialogmötet: 

n Ta in kommunerna mer aktivt 

En del av arbetsmarknadspolitiken står kommunerna för idag 

i och med att de har ansvar för människor med försörjningsstöd 

som inte är inskrivna på arbetsförmedlingen. Samarbetet 

mellan kommuner och arbetsförmedling behöver öka. 

n Alternativa arbetsförmedlingar 

Arbetslösa borde i större omfattning kunna starta arbetsförmedling 

som sociala företag. På så sätt skulle de kunna föra 

in ett brukarperspektiv. 


8 Å t g ä r d e r f ö r a r b e t s l ö s a

n ”Stäm i bäcken” 

Mer fokus borde läggas på att se på arbetsplatser som inte är 

i kris för att identifiera kompetensbehov. Det skulle minska 

sårbarheten hos företaget och dem som arbetar där. 

n Underlätta för arbetsgivare 

Det finns stora maskor i systemet när det gäller rehabilitering. 

Något borde göras för att underlätta för enskilda att få 

rehabilitering samtidigt som arbetsgivarna borde få stöd. 

Det är där jobben finns. 

n Kvotera in människor med funktionshinder 

Det är alltför få arbetsplatser som anställer människor med 

funktionshinder. Det gäller både privata och offentliga arbetsgivare. 

Att kvotera in människor med funktionshinder skulle 

kunna vara ett sätt att förbättra deras situation på arbetsmarknaden. 

n Uppgradera praktiska kunskaper 

Det är högre status med teoretiska kunskaper än med praktiska. 

Samtidigt är det praktiker som i stor utsträckning behövs. 

Att byta inriktning till en praktisk utbildning för den som börjat 

med en teoretisk är inte lätt idag. Det utbildas för många 

ekonomer och för få rörmokare och verktygsmakare. 

n Individuellt kompetenskonto 

Rörligheten på arbetsmarknaden behöver öka. Alltför många 

stannar kvar på arbetsplatser där de inte trivs eftersom de har 

kunskaper som är anpassade efter ett specifikt arbete som 

kan vara svåra att omsätta hos en annan arbetsgivare. Därför 

borde man införa ett system med individuellt kompetenskonto 

som ger den enskilde möjligheter att skaffa sig kompetens 

som underlättar att byta arbete. 

n Tillåt tjänstledighet för att pröva annat jobb 

Att många inte vågar byta arbete medför risk för otrivsel och 

också ohälsa. Alla borde ges en lagstadgad rätt till tjänstledighet 

för att pröva annat jobb eller starta företag. 

n Inför ålder i diskrimineringslagstiftningen 

Ålder kan vara väl så diskriminerande som andra faktorer. 

Därför borde även ålder föras in i diskrimineringslagstiftningen. 

Risken är att arbetsgivare slentrianmässigt söker 

yngre medarbetare utan att ta reda på 50+ generationens 

kompetens. 

n Förenkla mätning 

Olika mätmetoder används för att mäta effekterna av insatser 

för arbetslösa. Det medför problem eftersom man inte kan 

jämföra och se vilka insatser som fungerar bäst. En samstämmighet 

och transparens i mätmetoderna är nödvändig för att 

man ska kunna förbättra metoder och angrepssätt. 

n Korta väntetider 

Att vänta sex månader på att få del av arbetsmarknadsprogram 

är för lång tid för den som varit långtidssjukskriven. Det borde 

gå fortare för att människor inte ska tappa motivationen. n 



Väloljad samverkan ger unga arbete 

Ett initiativ från det lokala näringslivet födde ett lyckat koncept för att få arbetslösa ungdomar i Västervik 

i arbete. Genom att erbjuda traineeplatser i industrin för ungdomar med teknisk gymnasieutbildning har 

flertalet hittat rätt in i arbetslivet. 

– Förutom att ungdomarna får arbete har företagen fått upp ögonen för att det är dags att tänka på 

återväxten eftersom många anställda närmar sig pensionsåldern, säger Claes Pierrou, utvecklingsledare och 

rektor på Högskolecentrum i Västervik, som är projektägare för traineeprojektet. 

Bakgrunden till satsningen var den höga arbetslösheten bland 

ungdomar. Samtidigt fanns det behov av att höja statusen 

på industrijobb, som fått en knäck efter nedläggningen av 

ortens stora fabrik för några år sedan. 

– Det var alltför många ungdomar som gick direkt ut i 

arbetslöshet efter gymnasiet, säger Claes Pierrou. 

Kommunen har ett mycket gott samarbete med det lokala 

näringslivet, vilket var avgörande även i det här projektet. 

–Initiativet kom från en av cheferna på ett av de större 

företagen, säger Claes Pierrou. Han tyckte också att vi skulle 

använda ordet trainee, som traditionellt förknippas med 

högskolestudenter. 

Claes Pierrou och en kollega besökte företag, där de 

träffade fack, arbetsledare och företagsledning och fick ihop 


ett 20-tal, som var intresserade av att ta emot en eller flera 

ungdomar. Utvalda handledare på varje företag fick en manual 

med information om vad som förväntades av dem, vilket 

ansvar de hade och vad de skulle göra. 

Deltagarna rekryterades via arbetsförmedlingen. Men 

redan innan ungdomarna slutade gymnasiet fick de information 

om projektet och vad som krävdes av dem för att de 

skulle kunna komma ifråga för en traineeplats. 

Ungdomarna fick önska vilket företag de ville komma 

till i första hand. Sedan fick de träffa företagen och se hur 

de verkade trivas ihop. Därefter kunde den ett år långa traineeutbildningen 

påbörjas. Efter några månader hade redan 

25 procent av deltagarna fått fast arbete på sina företag och 

många fler efter fullföljd traneeutbildning.

Förutom den arbetsplatsrelaterade traineeutbildningen 

kunde projektet fylla på med den utbildning, som företagen 

ansåg att varje ungdom behövde för att bli anställningsbar. 

–Det har varit olika utbildningar för olika individer och en 

del gemensam utbildning i till exempel projektkunskap, som 

alla företag behöver. 

Claes Pierrous recept för att få unga i arbete: 

n Bygg upp fungerande samverkan 

Samarbetet mellan kommun, näringsliv och arbetsförmedling 

måste fungera för att man ska lyckas. För att komma ifråga 

som deltagare måste man vara anmäld som arbetssökande. 

Arbetsförmedlingen svarar för de ekonomiska reglerna för 

deltagande. Projektledningen informerar målgruppen efter att 

ha förankrat projektmetod och målsättning ute bland arbetsgivarna. 

Deltagande företag presenteras för målgruppen, som 

rangordnar sina företagsval. Efter dessa intresseanmälningar 

från potentiella deltagare arrangerar projektledningen företagsbesök, 

då arbetsgivare, den sökande och projektledning 

möts i syfte att slutgiltigt avgöra trainee-plats. 

n Näringslivskontakter a och o 

De lokala företagen behöver vara med från början och påverka 

satsningen utifrån sin egen nytta. Företagen går inte in enbart 

för att göra en samhällsinsats utan för att de även har egna 

behov. 

n Ta vara på olika intressen 

Det är lättare att motivera och aktivera ungdomar om de kan 

välja ett område som de är intresserade av. Sedan ska man 

inte vara fler än 20 i en grupp. Schemat ska vara fullspäckat 

med intressanta aktiviteter med koppling till jobb. Många 

arbetslösa ungdomar tenderar att vända på dygnet, vilket 

gör att man behöver få upp dem på banan. 

n Förankra hos allmänhet och media 

Att projektet är synligt i media och blir känt hos allmänheten 

bidrar till att skapa positiva vibrationer, vilket också hjälper till 

att ge goda resultat. Alla vill vara en del av framgången. 

n Förmedla entusiasm 

Projektledaren måste ha förmåga att förmedla både entusiasm 

och kunskaper om området. Det är viktigt att ungdomarna 

upplever att projektet ger något. n 


Barbro Lindgren 

HSO (Handikappförbundens 

samarbetsorganisation) 


Utvecklingsledare med ansvar för arbetsmarknads- 

och utbildningsfrågor 



– Vi har fått ett värdefullt kontaktnät och möjligheter 

att föra in frågor om funktionshindrade 

i ett för oss nytt sammanhang där, inte minst, 

arbetsmarknadens parter finns med. Vi har kunnat 

föra fram tillgänglighetsfrågan som en arbetsmiljöfråga 

och diskuterat tillgänglighet utifrån parternas 

perspektiv. 

– Positivt har också varit att man vågat testa nya metoder 

för att underlätta för personer med funktionshinder att få ett 

arbete. Det är viktigt att se den sökandes kompetens och hur 

en eventuell nedsatt arbetsförmåga kan kompenseras med 

olika insatser och att arbetsgivarna finns med från början. 

– De neddragningar som har skett inom psykiatrin, har 

gjort att det finns ett stort behov av insatser för personer 

med psykiska funktionshinder. Det är positivt att se att 

det finns projekt som tagit tag i den målgruppen och som 

lyckats. Erfarenheten visar att när man ser till helheten, har 

ekonomiska resurser och personer som engagerar sig då är 

möjligheten stor att det blir bra för de personer som är med 

i projekten, den möjligheten har Mål 3 gett. 

– Programmet har varit bra på att ge en bred syn på 

kompetensutveckling, där allt inte bara handlar om kurser 

utan lärande i en vid bemärkelse. Samt att vi måste påverka 

attityderna i arbetslivet. 

– Jag vill också föra fram behovet av tid för att genomföra 

projekt. Det tar alltid längre tid än man tror att motivera och 

få med sig alla samarbetspartner och deltagare. n

– Jag skulle önska en ännu större medvetenhet 

kring betydelsen av delaktighet. En ökad delaktighet 

hos medarbetarna lösgör en massa kraft och 

kreativitet.. 

– Social ekonomi är ett jättespännande område, som borde 

byggas vidare på. Jag skulle gärna se att det fanns möjligheter 

till ytterligare utveckling av den sociala ekonomin. 

– Sedan skulle jag vilja sprida en del av de goda erfarenheter 

som finns inom jobbrotation. En studie som presenterades 

av Svenska Kommunförbundet i januari 2003 visade 

bland annat att åtgärden jobbrotation fungerat mycket bra på 

somliga håll medan det inte alls gått att genomföra på andra. 

De kommuner som lyckats väl hade förmått att ställa om sin 

organisation med utgångspunkt från erbjudna möjligheter. 

De hade skapat en flexibilitet som gjort det möjligt att ta in 

och flytta personal på ett sätt som varit mycket positivt. Det 

har visat sig framgångsrikt att kunna samverka lokalt och 

sätta upp gemensamma mål för hur man ska nyttja exempelvis 

de möjligheter som strukturfonderna erbjuder. 

n 

Gunnar Anderzon 

Sveriges Kommuner och Landsting 


Processledare och utredare 


Jämställdhet 

80 000 personer har deltagit i projekt för att förbättra jämställdheten. Projekt har bedrivits 

för att utbilda chefer och skapa en större medvetenhet om frågor om jämställdhet i arbetslivet. 

Plattformar har använts för att få en starkare koppling mellan jämställdhet och regionalt 

utvecklingsarbete.

”En könsuppdelad arbetsmarknad 

förhindrar rörligheten 

och bromsar tillväxten”

Jämställdhet 

Det finns mycket kvar att göra för att Sverige ska bli ett jämställt land. Obalanserna yttrar sig i att kvinnor 

tjänar sämre och tar större ansvar för hem och familj. Kvinnor finns också i mindre omfattning än män på 

ledande poster i samhället och startar mer sällan företag. När de startar företag har de svårare att få lån. 

Dessutom drabbas kvinnor oftare än män av ohälsa. 

Att Sverige har jämförelsevis hög förvärvsfrekvens bland 

kvinnor och ett jämställt parlament och regering brukar särskilt 

framhållas. Men en titt på EU:s officiella statistik visar att 

Sverige långt ifrån ligger i topp på alla områden. Det gäller 

exempelvis kvinnors ekonomiska situation i förhållande till 

mäns. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige är 

större än i en rad andra EU-länder. 

Könsuppdelning 

Från 1960-talet och framåt har allt fler kvinnor börjat lönearbeta. 

Könsuppdelningen är dock fortfarande stark när det 

gäller sektorer, yrken och positioner. Hälften av alla sysselsatta 

kvinnor arbetar i offentlig sektor och hälften i privat sektor. 

Motsvarande siffor för män är 20 respektive 80 procent. Den 

könsuppdelade arbetsmarknaden förhindrar rörlighet som i 

sin tur innebär ett dåligt utnyttjande av arbetskraftens totala 

kompetens och därmed lägre tillväxt. Till det kommer att 

betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid trots att många 

kvinnor skulle önska att de kunde få heltidstjänster. 

Regional överlevnadsfråga 

Men jämställdhet och dess kopplingar till den befolkningsmässiga 

utvecklingen i landet är en större fråga än så. I 

regeringens långtidsutredning beräknas Stockholm bli den 

enda regionen med överskott av kvinnor. Alla andra regioner 

tappar sakta med säkert de unga kvinnorna. I det samlade 

programdokumentet för Växtkraft mål 3 beskrivs den långsiktiga 

befolkningsutvecklingen. ”Befolkningsminskningen 

har i vissa regioner blivit självgenererande genom att barna- 

J ä m s t ä l l d h e t

födandet minskat till följd av stor nettoutflyttning av kvinnor 

och ungdomar.” 

För många orter utanför storstadsområdena krymper befolkningen. 

Befolkningen blir allt äldre, i vissa regioner är problemen 

redan märkbara. Att då behålla, men även locka till sig 

både män och kvinnor blir en långsiktig överlevnadsfråga. 

Mainstreaming 

Sverige har i jämförelse med flertalet övriga EU-länder tidigt 

anammat idén om mainstreaming. Från att tidigare ha varit 

koncentrerade på särskilda åtgärder ska jämställdhetsarbetet 

vara en del av det ordinarie politiska och verkställande arbetet. 

Mainstreaming i socialfondsinsatserna innebär, enligt det 

samlade programdokumentet, att synliggöra olika förhållanden 

och villkor för kvinnor och män. Den innebär också 

ett ansvar hos Svenska ESF-rådet att ta en aktiv del inom 

jämställdhetsområdet när det gäller kunskapsuppbyggnad, 

pedagogik och metodutveckling. 

400 projekt 

Europeiska socialfonden har sedan år 2000 drivit drygt 400 

projekt med nära 80 000 deltagare i syfte att främja jämställdheten 

mellan kvinnor och män. Programmet har gått ifrån att 

stödja särskilda kvinnoprojekt till att arbeta med attitydpåverkan. 

Under programperiodens senare del har stöd getts till 

projekt för att utbilda nyckelpersoner i jämställdhet vilket har 

”Chansen att hitta rätt 

bidragit till att frågorna fått en större spridning inom privata 

och offentliga arbetsplatser, skolor m.m. 

kompetens ökar om 

man inte bara söker 

Både kvinnor och män 

Många av de projektledare som bedrivit jämställdhetsprojekt 

bland män” 

med stöd från Europeiska socialfonden har upptäckt att det 

8 J ä m s t ä l l d h e t 

inte räcker med att förändra attityderna hos ett antal motiverade 

och intresserade kvinnor. Jämställdhet är en fråga för 

både kvinnor och män. Helst borde man börja redan i skolan, 

eller på dagis. Det finns också projekt där man inventerat 

och sammanställt namn på personer med kunskaper inom 

jämställdhet, som kan stötta företagens arbete med jämställdhetsplaner 

och som kan ställa upp och föreläsa i ämnet på 

skolor och arbetsplatser. Bakom den typen av åtgärder ligger 

behovet av att nå ut på bredden med genuskunskaper, och 

att man måste börja redan i skolorna eftersom könsroller 

och könsmönster grundläggs tidigt. Ett exempel på ett sådant 

projekt är ÄMO Resurscentra i norra Dalarna. 

Utbilda chefer 

En del av de projekt som fått stöd från Europeiska socialfonden 

handlar om att utbilda chefer och skapa en större medvetenhet 

kring frågor om jämställdhet i arbetslivet. Arbetsgivare börjar 

se sig om efter rätt kompetens och behöver då en bredare 

grupp att söka ur än bara bland män. 

Ett exempel är projektet Certifierad utbildning i jämställdhet 

för chefer, som drivs av Stockholms läns landsting. 

Ett annat exempel är Polismyndigheten i Södermanlands 

län, som arbetat med att förbättra arbetsklimatet och samti-

digt stärka kvinnors möjligheter att ta på sig arbetsledande 

uppgifter. I utbildningen, som drevs med stöd från Europeiska 

socialfonden, deltog bland annat arbetsmiljöansvariga. 

Fler män i skolan 

På senare år har Europeiska socialfonden också stöttat projekt 

som uppmuntrat män att söka sig till traditionellt kvinnliga 

yrken inom skola, vård och omsorg. 

Högskolan i Dalarna har t.ex. fått stöd från Europeiska 

socialfonden för att locka fler män till läraryrket, som blivit 

allt mer kvinnodominerat. Genom att erbjuda preparandår, 

praktik på skolor och en garanterad plats på lärarutbildningen 

har antalet lärarstuderande ökat markant. 

Heltid - deltid 

Projekt har bedrivits med ambitionen att höja upp kvinnors 

deltidarbeten till heltid genom att bl.a. satsa på förbättringar 

i arbetsmiljö och kompetensutveckling. 

Ett framgångsrikt exempel är Hoforsmodellen, som 

utvecklat ett system där personalen i äldreomsorgen får 

välja sysselsättningsgrad varje år. Heltid ska vara en rättighet 

– deltid en möjlighet. 

Öka kunskaper 

En del projekt har haft ambitionen att kompetensutveckla både 

män och kvinnor inom genuskunskap, att skapa medvetenhet 

kring frågor om kvinnor och män för att lägga grunden till 

en mer neutral och rättvis behandling av män och kvinnor. 

I Västra Götaland stöttar Europeiska socialfonden projektet 

Quality som syftar till att skapa tillväxt genom att öka medvetenheten 

om betydelsen av jämställdhet för tillväxten. 

Stockholm Jämt 

Ett särskilt sätt att arbeta med jämställdhet har utarbetats 

i Stockholms län, med en s.k. plattform, Stockholm Jämt. 

Den innebär att alla projekt för jämställdhet, oavsett finansieringskälla, 

prövas mot de regionala prioriteringarna för 

jämställdhet. Det har lett till att man fått ut mer av satsade 

medel än man annars skulle ha fått och att man kunnat koppla 

jämställdheten till satsningar på att skapa tillväxt. 

Jämställdheten har också varit en fråga som fått fokus i 

många av de kompetensanalyser och kompetensutvecklingsinsatser 

som programmet stöttat. Där har utgångspunkten 

varit att företag kan bli mer konkurrenskraftiga genom att 

skaffa en personal som bättre motsvarar kunderna. Det har 

också handlat om framtida kompetensförsörjning. n 


Dialogmöte på Livstycket Tensta 

Den 20 september hölls ett dialogmöte om jämställdhet på Livstycket i Tensta. Den ekonomiska föreningen 

Livstycket startade 1 2 och har genom åren drivit en rad socialfondsprojekt för främst invandrarkvinnor. 

På dialogmötet diskuterades jämställdhet ur en rad olika 

infallsvinklar. Hur ska jämställdhetsarbetet drivas mer effektivt? 

Är jämställdhet en fråga om rättigheter eller möjligheter? 

Är jämställdhet lönsamt? Hur ska man öka medvetenheten 

om jämställdhet som en verksamhetsfråga och inte enbart 

en fråga för personalenheten? 

Betydelsen att få fler män som är engagerade och kunniga 

i jämställdhetsarbetet lyftes fram. Liksom att jämställdhet, 

i större utsträckning, borde ses som lösningen på problem 

som är gemensamma för kvinnor och män i stället för att 

lyftas fram enbart som en fråga för kvinnor. 

Här är några av de idéer och förslag som framfördes på 

dialogmötet: 


n Tydligare mål 

Jämställdhet är svårt att ringa in om man inte ställer krav på 

tydligare, avgränsade och ett fåtal mätbara mål. På projektnivå 

bör man arbeta integrerat med mål, styrning, utbildning, 

metoder, verktyg, stöd, samordning, handling, delaktighet 

samt kundfokus. 

n Använd lyckade satsningar 

Se på det som fungerat bra och ta efter! Använd Stockholm 

Jämt som förebild för att få ökad utväxling på regionala 

jämställdhetssatsningar. 

n Systematiskt förändringsarbete 

Varje framtida socialfondsprojekt bör bygga på kriterier för

systematiskt förändringsarbete. Alla projektledare borde få 

grundläggande utbildning i jämställdhet. Dessutom bör alla 

projekt i framtiden göra jämkonsekvensbeskrivningar före, 

under och efter projektet. 

n Partnerskapen 

Jämställdhetsexperterna vid Länsstyrelsen borde vara med i 

de regionala partnerskapen för att ge tyngd åt jämställdhetsfrågorna 

och bidra med kunnande. 

n Programnivå 

Genusperspektivet skulle behöva föras in i alla systemanalyser 

på programnivå. I nästa programdokument bör det, 

inte bara finnas referenser till genusforskning, utan man bör 

också skriva ut det som är viktigt så att det går att använda 

programdokumentet för att slå upp och läsa ur. Att integrera 

jämställdhet är bra om det verkligen görs. Risken finns alltid 

att detta med att det ska genomsyra all verksamhet inte 

K a p i t e l t i t e l 1

förpliktigar till något. Det behövs också särskilda satsningar 

på jämställdhet eftersom det finns så mycket kvar att göra 

på området. 

n Vidareutveckla tidigare projekt 

Det bör, även fortsättningsvis, finnas möjligheter att söka stöd 

för att vidareutveckla kunskap från tidigare projekt. 

n Jämställdhetsansvarig på Svenska ESF-rådet 

På Svenska ESF-rådet borde det finnas en utsedd person 

som är ansvarig för jämställdhetsfrågorna. Det behövs för 

att skapa en tydlighet. 

n ”Serviceavtal” 

Även de som genomgått jämställdhetsutbildningar behöver 

bli påminda. Därför vore det bra med ett ”serviceavtal” för 

jämställdhetskunskaper, som gör att frågorna kontinuerligt 

uppmärksammas. 

n Uppmärksamma verksamhetens roll jämfört 

med personalenhetens 

Jämställdhet pekas ofta ut som en fråga för personalenheten. 

Men det är långt ifrån alla frågor som ska hanteras där. Ett 

exempel är Stockholms läns landsting som uppmärksammat 

frågan om mäns och kvinnors olika vård. Det blir en 

verksamhetsfråga eftersom man riktar sig till män och kvinnor 

som kunder. Det är viktigt att vara uppmärksam på att 

jämställdhetsfrågorna inte slentrianmässigt sorteras in under 

HR-funktionen. 

J ä m s t ä l l d h e t 3

n Uppmärksamma intersektoriella problem 

En och samma person kan vara både kvinna, invandrare och 

homosexuell. Vilket är det då som fokuseras? Hur ser man 

på jämställdhet i det fallet? Det behövs mer diskussion om 

den frågan. 

n Satsa på testpiloter 

Det finns alltid ett antal personer som mer än andra fungerar 

som föregångare och förebilder. Genom att identifiera dessa 

och satsa på att få dem med sig kan man nå ut till flera. Satsa 

på testpiloter, såna som kan vara förebilder för andra och som 

i sin tur påverkar andra. 

n Kunskap och känsla 

Ledning och styrning är avgörande för att lyckas med förändringsarbete. 

Det gäller att våga förändra och att få in både 

kunskap och känsla. Ledarna behöver vara bärare av de förändringstankar 

som ska till för att nå jämställdhet. 

n På näringslivets villkor 

Det är inte alltid lätt att argumentera för jämställdhet genom 

att hävda att det leder till ekonomiska vinster. Ändå är det i 

vinsttermer man måste tala när det handlar om näringslivet. 

Ett exempel är projektet Women to the top som handlar om 

att få fler kvinnliga ledare i näringslivet. För de företag som 

ingår har det varit en viktig image-fråga att ses tillsammans 

med Jämo. 


n Personliga lotsar 

Inom vården i Stockholms län introduceras ett system med 

lotsar. Bakgrunden är att det har visat sig att 3 procent av 

vårdtagarna kostar 40 procent av vårdkostnaderna. Därför 

har Landstinget beslutat sig på att införa ett lots-system med 

uppsökande verksamhet för att se om det går att hjälpa den 

här gruppen på ett sätt som blir mindre kostsamt. Det handlar 

bl.a. att se till att remisser hamnar rätt. Liknande system skulle 

kunna prövas när det gäller jämställdhet. 

n Sprid lärande exempel 

Det skulle vara bra med en databas för alla jämställdhetsprojekt 

över hela landet. Där skulle alla satsningar, inte bara de 

med socialfondsstöd, kunna rymmas och vara sökbara för 

alla som är intresserade av att kartlägga hur det ser ut och 

vad som är gjort. 

n Nätverk 

Satsa på nätverk för att ge stöd åt dem som jobbar med 

jämställdhet. Det vore t.ex. värdefullt med nätverk för 

kommande projektägare för jämställdhetsprojekt. 

n Möjligheterna med EU 

Se möjligheterna med EU-medlemskapet och satsa på mer 

utbyte med andra länder inom EU. Det finns intressanta 

erfarenheter att hämta hem från andra. n


Jämställdhet en god affär 

Jämställdhet är både en fråga om rättvisa, ledarskap och framtida kompetensförsörjning. Det säger Camilla 

Westman, Vd på Städmani AB och produktionsledaren Per-Erik Forslund på Alfta komponent, som tillsammans 

deltagit i ett jämställdhetsnätverk i Gävleborgs län. 

Tidigare lade jag alla jobbansökningar från män underst 

i högen. Nu har jag anställt ett par av dem, säger Camilla 

Westman. 

– Jag har lärt mig att ta en debatt i jämställdhetsfrågor, 

säger Per-Erik Forslund. 

Camilla Westman och Per-Erik Forslund fick kontakt med 

jämställdhetsnätverket genom att de genomfört kompetensanalyser 

på sina företag med stöd från Svenska ESF-rådet. 

Under ett par års tid har sedan nätverket träffats och utbildat 

sig inom jämställdhet med stöd av bl.a. jämställdhetsexperten 

Eva Amundsdotter. Projektet resulterade i en bok; Strategier 

för förändring. 

– Först tänkte jag väl att det inte var något för mitt företag 

eftersom jag bara hade kvinnor anställda, säger Camilla 

Westman. Men det finns många frågor kopplade till jämställdhet 

som vi tog upp i projektet och som jag har haft stor nytta 

J ä m s t ä l l d h e t 

av. Det är frågor om rättvisa, delaktighet och ledarskap. 

Exempelvis att sätta rättvisa löner och kunna delegera ansvar. 

Det är också oerhört viktigt hur man kommunicerar, och då 

inte minst med kroppsspråket. 

Camilla Westman har också hittat ett nytt sätt att ta sig 

an jobbansökningar från män. 

– Män uttrycker ofta att de vill ha specialuppgifter som 

fönster- eller golvvård medan kvinnor är mer allsidiga. Eftersom 

jag inte kan erbjuda någon att bara jobba med en sak, valde 

jag tidigare bort ansökningarna. 

Idag tar hon däremot emot dem, men är noga med att 

vara tydlig under intervjun med vad som gäller och att de 

måste kunna ta order från en kvinna. 

– Jag har kommit fram till att jämställdhet är lönsamt, 

säger Camilla Westman.

Per-Erik Forslund jobbar på ett industriföretag med nästan 

bara män. 

– Vi har sedan en tid tillbaka försökt se hur vi ska kunna 

jobba med jämställdhet för att bredda vår rekrytering, säger 

han. 

Förutom att se till att den tekniska utrustningen passar 

både män och kvinnor har företaget fått bearbeta attityder 

och sättet att kommunicera. 

– Det blir omedvetet en viss jargong i en maskulin miljö. 

Vi från företaget måste göra vad vi kan för att det ska bli 

bättre. I det ingår också att kunna stå upp och ta en debatt 

om jämställdhetsfrågor. Nätverket har varit betydelsefullt, 

både för mig personligen och företaget. 

Det har inte bara gett mig insikter inom genuskunskap 

utan även ledarskap, säger Per-Erik Forslund. 

Camilla Westmans och Per-Erik Forslunds jämställda råd: 

n Se jämställdhet som en del av ledarskapet 

Jämställdhet handlar både om rättvisa och om att använda 

kompetens på ett så bra sätt som möjligt. Man bör se 

jämställdhet som en naturlig del av ledarskapet där man 

sätter normen bland annat för hur man kommunicerar på 

företaget. 

n Nätverk ger kraft 

Att delta i ett nätverk med andra är positivt eftersom det 

ger både kunskaper och energi. Det är fördel att vara flera 

från samma företag som deltar eftersom man har någon att 

diskutera med på hemmaplan sedan. 

n Inse att attityder är djupt rotade 

Attityder om exempelvis jämställdhet omfattar inte bara arbetet 

utan också privatlivet. Det handlar att förändra normerna 

som man bär med sig. 

n Förstå att det tar tid att förändra 

Det bästa är när insikterna kommer inifrån och att man 

verkligen tror på det man gör. Man måste också inse att det 

tar tid att förändra. 


Hanna Westberg 

Arbetslivsinstitutet 


Forskare med inriktning på arbetsorganisation 

och lokala/regionala utvecklingsprocesser 

ur ett könsperspektiv 



– Det är viktigt att jobba med partnerskapet och ha 

en öppenhet gentemot nya aktörer så att programmet 

får ett verkligt underifrånperspektiv. 

– Det har varit mycket positivt under programperioden att 

företrädare från den sociala ekonomin och handikapporganisationerna 

gjort sig hörda och kunnat påverka. 

För att få partnerskapet aktivt bör man lägga tid på att 

lära känna varandra. Det krävs att man har setts några gånger 

och haft möjlighet att vädra sina åsikter innan man känner 

den tillit som behövs för att kunna arbeta bra tillsammans. 

Det skulle underlätta med andra arbetsformer, exempelvis 

workshops på olika teman som ger ett större idéutbyte och 

mer fokus på vad programmet ska åstadkomma. 

– Jämställdhet måste även i framtiden betraktas som 

ett eget kunskapsområde, som går att följa upp. Vi har 

kommit en bit på väg med dialogkonferenser, en skrift om 

jämställdhet och viss könsuppdelad statistik. Vi har fått in 

jämställdheten på kartan, men det finns fortfarande mycket 

att göra. 

– Jag kan se en ny inriktning av programmet, som vore 

angeläget att arbeta med. Det är grupper av anställda som 

riskerar att förlora sina jobb. Där skulle man kunna dra 

nytta av både erfarenheter från att arbeta med kompetensutveckling 

för anställda och insatser för arbetslösa. 

Exempelvis skulle flera arbetsgivare kunna gå samman i 

s.k. arbetsgivarringar och göra det möjligt för anställda att 

byta arbetsgivare, vilket skulle både öka flexibiliteten på 

arbetsmarknaden och samtidigt bidra till en ökad trygghet 

för anställda som riskerar att förlora jobbet n

Ohälsa 

200 projekt har bedrivits för att bekämpa ohälsa. Projekten har hjälpt många människor att 

komma tillbaka till ett aktivt liv. Metoder har utvecklats för rehabilitering. Bred samverkan har 

visat sig nödvändig för att nå framgång.

Ohälsa 

Sverige utmärker sig i den internationella statistiken när det gäller få arbetsskador och arbetsplatsolyckor. 

Satsningar på arbetsmiljö de senaste decennierna tycks ha burit frukt. Däremot utmärker vi oss också i ett 

annat avseende, nämligen när det gäller psykiskt relaterade sjukskrivningar. 

Det är framför allt de långa sjukskrivningarna som har ökat. 

På kort sikt medför sjukskrivningarna kostnader i form av 

utebliven arbetsinsats. På längre sikt riskerar höga nivåer på 

sjukskrivningarna och annan frånvaro från arbetslivet att leda 

till att människor slås ut från arbetsmarknaden. 

Dessutom fördelar sig sjukskrivningarna ojämnt mellan 

könen. Kvinnor står för två tredjedelar av sjukskrivningarna. 

Ansvarsfördelning 

Ett problem är att det saknas en klar och tydlig ansvarfördelning 

när det gäller rehabilitering. Åtminstone när det gäller 

den typen av icke traditionellt medicinska problem som är 

aktuella för de flesta deltagarna i den målgrupp som finns 

i Europeiska socialfondens projekt. Vems ansvaret är beror 

i stället på om individen har en anställning, är inskriven på 

arbetsförmedlingen, är sjukskriven eller får försörjningsstöd 

från kommunen. Den oklara situationen leder till att många 

långtidssjuka hamnar ”mellan stolarna” också genom att 

de olika inblandade aktörerna vill försöka slippa ifrån kost- 

8 2 O h ä l s a 

naden för rehabilitering. En utmaning är att skapa ett nytt 

och tydligare system som möjliggör en effektiv och varaktig 

rehabilitering. 

200 projekt 

Europeiska socialfonden har sedan 2004 investerat i omkring 

200 olika projekt i Sverige i syfte att utveckla och pröva metoder 

för att komma till rätta med ohälsan i arbetslivet. Projekten 

har hjälpt många personer att komma tillbaka till ett mer 

aktivt liv. Det har skett genom breda samverkansprojekt där 

olika aktörer gått samman och fokuserat insatser på att lösa 

enskilda individers situation. I vissa projekt har den sociala 

ekonomin, genom sina aktörer i föreningar, kooperativ och 

organisationer, visat att det går att åstadkomma resultat för 

grupper som står långt utanför arbetsmarknaden. 

Stort samarbetsprojekt 

Ett stort samarbetsprojekt drivs i fyra kommuner av AFA 

försäkring tillsammans med Karolinska Institutet. Med stöd

”Satsningarna på att 

komma till rätta med 

ohälsan har hjälpt många 

att återfå ett aktivt liv” 

O h ä l s a 8 3

från Länsarbetsnämnden, försäkringskassan och Europeiska 

socialfonden ska långtidssjuka kommunanställda få hjälp att 

komma tillbaka i arbete. 

Förutom specifika projekt för att minska ohälsan har 

Europeiska socialfonden, sedan programstarten år 2000, beviljat 

stöd till kompetensutveckling för omkring 40 000 privata och 

offentliga arbetsplatser. Många av dessa uppger att satsningarna 

även lett till minskad sjukfrånvaro och ökad trivsel. 

Hela människan 

Den sociala ekonomin har varit aktiv i projekt för att hjälpa långtidssjukskrivna 

tillbaka till arbetslivet. Ett exempel finns i Heby. 

Där har den rikstäckande ideella organisationen Hela människan 

drivit ett framgångsrikt projekt. Föreningen kunde, tack vare 

stöd från Europeiska socialfonden, dra igång affärsverksamhet 

och arbetsträning för personer som varit borta länge från 

arbetslivet på grund av fysisk och psykisk ohälsa. Genom att 

först få pengar till en förstudie kunde föreningen bygga upp 

samarbetet med arbetsförmedlingen och försäkringskassan 

samt kommunens socialtjänst. God kommunikation mellan 

olika samverkansparter har varit en av framgångsfaktorna 

framhåller projektledaren Eva Dahlén Persson. ”Det handlar 

om att förstå varandras språk. Jag kan inte bara komma till 

8 4 O h ä l s a 

arbetsförmedlingen och prata om det som jag tycker är viktigt. 

Jag måste också förstå på vilka villkor arbetsförmedlingen 

arbetar. Samverkan med andra aktörer, liksom med deltagarna, 

bygger på ömsesidig förståelse och respekt.” 

Hoforsmodellen 

Projektet Hoforsmodellen har arbetat både med att stärka 

jämställdheten och motverka ohälsa hos personalen inom 

äldreomsorgen i Hofors kommun. Genom att erbjuda möjligheter 

till heltidstjänst, kompetensutveckling, ökad delaktighet, 

flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheter till 

påverkan har modellen skapat mycket goda resultat. Både 

sjukskrivningar och deltidsarbetslöshet har minskat. 

Sund Hälsa 

På Sundsgårdens Folkhögskola har ett projekt för individbaserad 

utveckling formats i syfte att hjälpa långtidssjukskrivna 

personer där arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. 

Projektet erbjuder deltagarna personlig coachning i 

hälsa, vägledning och utbildning samt praktik. Till projektet 

finns ett antal praktikföretag knutna. Handledarna i praktikföretagen 

erbjuds delta i en utbildning och man använder en 

metod som bygger på samverkan mellan arbetsgivarna och 

försäkringskassan. n

”Personliga hälsocoacher 

är ett sätt att 

komma till rätta med 

långtidssjukskrivningar” 

O h ä l s a 8

Dialogmöte på Långbro sjukhus 

Den 1 september 200 hölls ett dialogmöte om ohälsa på Långbro sjukhus. För nära 100 år sedan representerade 

byggandet av Långbro sjukhus ett paradigmskifte när det gäller synen på den psykiska ohälsan. Platsen 

hade valts för sin historiska bakgrund och för att byggnaderna idag används till att utbilda personal inom 

vård och omsorg. 

På dialogmötet diskuterades ohälsa ur olika perspektiv. Vad 

är sjuk och vad är frisk? Ska man satsa förebyggande på dem 

som har ett arbete eller kanske redan i skolan? Vad ska man 

göra med dem som inte kan, vill eller får arbeta? Måste alla 

arbeta 100 procent eller finns det vägar att gå för att ge möjligheter 

till mer flexibla arbeten och arrbetstider? Och finns det 

egentligen någon över 50 år som kan beteckna sig som fullt 

frisk? Frågan om ohälsa är komplex och drar med sig andra 

frågor som har med samhällsutvecklingen och tidsandan att 

göra. Det är inte alltid lätt att dra gränser mellan vad som 

är individens, arbetsplatsens respektive samhällets ansvar. 

Här är några av de synpunkter och idéer som framfördes på 

dialogmötet: 

n Förebygg ohälsa 

Det förebyggande perspektivet i arbetslivet är viktigt. Kan man 

förebygga att människor hamnar utanför arbetsmarknaden 

eller i rehabiliteringsåtgärder så sparar man både mänskligt 

lidande och pengar. Grunden till problemen inom arbetslivet 

hittar man ofta på de enskilda arbetsplatserna. För att kunna 

förebygga ohälsa behövs insatser som både förbereder individer 

på vad de kan göra för att ta vara på sig själv och sina 

rättigheter samt chefer som förmår att se när människor är 

på väg att må dåligt eller bli sjuka. 

Det vore också värt att, redan i skolan, diskutera förväntningarna 

i arbetslivet. Hur man kan som individ förbereda sig 

för arbetslivet? Varför inte införa någon form av medarbetarutbildning 

i t.ex. gymnasieskolan, där man tar upp rättigheter 

och skyldigheter som man har som anställd. Mot bakgrund 

av att eleverna i gymnasiet inte får någon kunskap om hur 

arbetslivet fungerar, men ändå förväntas kunna detta, vore en 

sådan utbildning önskvärd. Även någon form av kontinuerlig 

medarbetarutbildning, där man får tillfälle att reflektera över 

sig själv som medarbetare vore intressant att testa. 

n Reflektera mera 

Behöver vi reflektera mer över hur vi mår i arbetslivet? Det 

finns mycket som tyder på att man inte har tid att stanna 

O h ä l s a 8

upp och begrunda sin situation. För att göra detta kan man 

t.ex. införa ett system med mentorer som individen kan föra 

öppna diskussioner med. Detta finns på chefsnivå, men 

det skulle även vara intressant att testa på lägre nivåer på 

arbetsplatser. 

Delaktighet är viktigt. Att som medarbetare känna sig 

sedd och lyssnad på. Samtidigt får man se upp så att inte 

strävan efter delaktighet gör att alla drunknar i möten och 

skrivelser som det ska tyckas till om, vilket i sig också kan 

skapa stress. 

n Prova nya former för samverkan 

De samverkansformer som finns på arbetsplatsen idag kanske 

inte räcker. Rollerna för dessa är redan så tydliga att man inte 

kan formulera nya frågeställningar som behövs för att lösa 

dagens problem. Det kan behövas andra former för samverkan 

för att få in mer av hälsofrämjande samtal. 

n Brukarna i partnerskapet 

I de regionala partnerskapen för Europeiska socialfondens 

program borde företrädare för arbetslösa och sjukskrivna 

ingå för att föra fram ett brukarperspektiv på de frågor som 

diskuteras. 

n Sprid erfarenheter 

Många av de satsningar som görs får inte spridning, vilket 

betyder att samma metoder prövas om och om igen utan att 

man kommer vidare. De 50 000 projekt som drivits med stöd 

från Europeiska socialfonden borde tas om hand på ett bättre 

sätt. Samtidigt kan det vara så, som någon uttryckte det, att 

”alla har en oemotståndlig drift att uppfinna hjulet själva.” 

n Använd externa utvärderare 

Att metoder som visat sig fungera inte implementeras är 

8 8 O h ä l s a

0 O h ä l s a 

ett problem. Om det finns en lösning borde den användas. 

Samtidigt som det finns en styrka i att projekt initieras lokalt 

från dem som det berör finns det också en risk för att projekten 

inte utvärderas ordentligt. Därmed saknas också vederhäftiga 

fakta som behövs för att argumentera för förändringar. 

Forskare och externa utvärderare har en viktig roll eftersom de 

kan tillföra kunskaper som de enskilda lokala projekten saknar. 

De kan också kvalitetssäkra resultat och ge en legitimitet och 

argument, inte minst i ekonomiska termer, som behövs för 

att goda modeller ska få ett mer varaktigt genomslag. 

Forskare borde vara med redan från starten i ett projekt. 

Dessa kan ge nya perspektiv som är värdefulla för arbetet och 

även ansvara för uppföljning och utvärdering. 

n Realistiska mål 

Det borde sättas upp realistiska mål för vad man kan åstadkomma 

med insatser för långtidssjukskrivna. Att lyckas få 

en människa till att arbeta 50 procent borde vara bättre än 

att han eller hon är frånvarande från arbetsmarknaden 100 

procent. 

n Sätt individen i fokus 

Den personliga motivationen är oerhört viktig när det gäller 

att få människor som har varit borta länge från arbetslivet 

att komma tillbaka. När man arbetar med rehabilitering av 

människor som varit långvarigt sjukskrivna finns det ett antal 

faktorer som är viktiga. Det handlar i grund och botten om 

att möta en människa, som ibland under åratal utvecklat en 

identitet som sjuk. 

Det handlar också om att få människan att ta ett eget 

ansvar för sin hälsa. 

Det finns pedagogiska metoder för att hitta tillbaka till det 

egna ansvaret för hälsan. Samtidigt är det viktigt att inse att

geografiska förutsättningar också spelar roll. En person som 

borde byta arbetsplats kanske bor så till att det inte finns så 

gott om valmöjligheter. 

n Inse att grupprocessen är viktigare än aktiviteterna 

Den sociala processen i gruppen är viktigare för att nå ett 

resultat än vilka aktiviteter som ingår. Att delta i en grupp 

innebär att man får del av andras erfarenheter och kunskaper. 

Det betyder att gruppdynamiken bör få stå i fokus när det gäller 

insatser för att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete. 

n Jobbcoacher 

En jobbcoach är ett bra stöd i processen i kontakter med 

arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller sjukvården. 

Coachen skulle även fungera som ett bollplank för individen 

när det gäller att reflektera över vad man vill göra för att 

komma tillbaka till arbetslivet. 

n Upphandling efter sociala kriterier 

Upphandlingsförfarandet borde utvecklas till att också omfatta 

sociala kriterier. Det behövs utbildning för upphandlare för 

att de ska bli kunnigare på att se hur olika upphandlingar 

påverkar individer och samhälle. 

n Nyttja ideella organisationer 

För människor som inte kan gå tillbaka till att arbeta 100 

procent trots en lyckad rehabilitering borde det finnas alternativ 

som gör att de ändå kan bidra med sin arbetskraft. Ett 

exempel är projektet Kraftkällan i Gävleborg. 

n Sammanställ en verktygslåda 

Det finns metoder som är prövade och som fungerar. Det vore 

värdefullt med en verktygslåda, som skulle kunna användas 

av såväl individer som arbetsplatser för att åstadkomma 

hälsoförbättringar. 

n Mäklarfunktion 

Inför en mäklarfunktion som kan fungera som ett stöd till 

arbetsgivare som vill förebygga ohälsa och ta hand om problem 

som redan har uppstått. Mäklaren förmedlar kontakter och 

kunskaper mellan de arbetsgivare som har insett behoven 

och de som kan tillhandahålla lösningar. 

n Livscoacher 

Hälsa och ohälsa handlar i grund och botten mycket om 

livskunskap. Det borde finnas tillgång för fler att få någon 

form av livscoacher som kan hjälpa till att reda ut tankar och 

känslor i olika situationer och faser i livet. För många skulle 

det t.ex. vara bra att byta jobb. 

n Inför rehab-peng 

Lägg ihop resurser från de olika aktörer som idag har ansvar 

för rehabilitering och skapa ett system med en rehab-peng 

som är personlig. Med den i handen kan en enskild som är i 

behov av rehabilitering själv välja leverantör. För att få kvalitet 

i de tjänster som levereras borde rehab-leverantörerna certifieras 

av någon instans, t.ex. försäkringskassan. 

n Skapa morötter som stimulerar aktivitet 

Det finns regler som ibland hindrar en långtidssjukskriven 

att delta i projekt och program som bidrar till att han eller 

hon kommer tillbaka till ett arbete. Det handlar om risken 

att förlora ersättning. I stället borde det skapas en stimulans 

som gör att den som försöker ta sig ur ohälsa och passivitet 

hellre väljer det än att fortsätta leva på bidrag. n 

O h ä l s a 1


Goda råd är inte alltid nya... 

...men Jenny Edholm, vet att de leder till en friskare arbetsplats. Som projektledare för ett socialfondsprojekt 

i Vadstena såg hon hur sjukskrivningarna minskade och arbetsglädjen och kvaliteten ökade på äldreboendet 

Vätterngården när personalen fick vara med och forma förutsättningarna. 

Bakgrunden till satsningen på Vätterngården var att kostnaderna 

för sjukskrivningar skjutit i höjden. Något måste göras. 

Vad? Ledningen samlade alla arbetsplatsombud, däribland 

Jenny Edholm. Hon och hennes kolleger lade fram förslag, 

som resulterade i en modell som provades i projektform. 

Den innebar bl.a. att personalen i vårdlaget fick tre timmars 

arbetstidsförkortning i veckan och frihet att disponera vikariepotten 

för att täcka upp för varandra i stället för att ta in 

vikarier. Reultatet blev större kontinuitet till gagn för både 

gamla, anhöriga och personal. 

-Det underlättar i ett krävande arbete om man vet att den 

som man ska jobba med känner till de gamlas olika behov 

och rutiner, säger Jenny Edholm. 

Den ökade friheten att lägga upp arbetet och moroten 

som arbetstidsförkortningen innebar gav också arbetsgivaren 

personal som var villig att bjuda på sin flexibilitet. 

-Det handlar om att ge och ta, säger Jenny Edholm. 


Projektet genomfördes 2003-2004 och gav Vadstena 

kommun pris för bästa arbetsmiljöprojekt. Priset hämtades 

av Jenny Edholm. 

Här är Jenny Edholms frisklista: 

n Arbetsbelastning 

Arbetsbelastning måste vara rimlig så att man kan göra färdigt 

och känna en tillfredsställelse över sitt arbete. 

n Ledarskap 

Ledarskapet är avgörande. Det ska vara situationsanpassat 

och ta hänsyn till de förutsättningar och de behov som finns 

på respektive arbetsplats. Ledaren ska hjälpa men inte överhjälpa. 

Gruppen måste ges möjlighet att ta eget ansvar. Det 

är viktigt att gruppen har ledarens fulla förtroende och att 

ledaren lyssnar. Ledaren ska inte bara ta kontakt för att tala

om när något är fel. Det ska vara högt i tak. Ledaren ska ge 

gruppen stöd och kunskaper om ekonomi så att det går att 

följa upp och ta ansvar. 

n Stöd 

Förutom stöd från ledaren ska det finnas stöd från chefer 

och kolleger i andra delar av organisationen. Olika delar av en 

verksamhet kan ha olika behov. Det är viktigt att t.ex. facket 

ser och accepterar att lösningarna därför kan bli olika. Det är 

också viktigt att det finns stöd hos den högsta ledningen så 

att inte allt hänger på en enskild chef. Det finns ofta tendenser 

att nya chefer vill sätta sin egen prägel vilket gör att de 

river upp påbörjade arbetssätt som de inte själva kan ta åt 

sig äran av. 

n Inflytande 

Personalen ska ha möjlighet att påverka t.ex. arbetstider och 

arbetets innehåll. Det skapar effektivitet jämfört med när 

någon utfärdar order och styr uppifrån. Alla är vi kompetenta 

människor som kan vara med och utforma vår vardag. Det 

är viktigt att få det bekräftat. 

n Delaktighet 

För att kunna skapa delaktighet måste man vara lyhörd för 

de arbetskamrater som är lite tystare. Det är ett lärande i 

sig att skapa goda former för delaktighet. Om det kommer 

fram att alla inte känner sig delaktiga i ett beslut får man ta 

upp frågan på nytt. Värdet av inflytande och delaktighet är 

att alla tar ansvar på ett sätt som inte sker i en toppstyrd 

organisation. 

n Kontinuitet 

För oss var det viktigt att skapa kontinuitet i arbetslaget. Det 

fungerade när vi friare kunde disponera vår tid och minska 

antalet vikarier. För de gamla och deras anhöriga var också 

kontinuiteten viktigt. De kände oss och visste att vi kunde de 

gamlas behov när det gällde medicin, mat och rutiner. 

n Stimulans och fortbildning 

Arbetet får inte gå i stå. Därför är det viktigt med den stimulans 

som det innebär med kompetensutveckling och fortbildning. 

Man behöver känna att det finns en plan för fortbildning och 

att den följs. Vilken typ av fortbildning det handlar om är 

förstås olika för olika verksamheter och olika individer. Men 

gemensamt är att bättre kunna hantera nya situationer och 

utmaningar som uppstår i arbetet, att bli mer professionell 

helt enkelt. 

O h ä l s a 3

Ale Friberg 

Försäkringskassan 


Programdirektör med inriktning 

på arbetsmarknadssamverkan vid 

Försäkringskassans huvudkontor 



Vi har frågat några av ledamöterna i den nationella 

övervakningskommittén vad de anser vara viktiga 

lärdomar att ta med sig från den gångna programperioden. 

– Framförallt bör man satsa på projekt där man bearbetar 

den ordinarie arbetsmarknaden och där arbetslösa får en 

chans att visa upp sig och sina kunskaper i ett riktigt jobb 

och därmed växa in i yrkesrollen. Arbetslinjen är viktig att 

upprätthålla. I alla insatser måste kopplingen mot ett jobb 

finnas. 

– Det är viktigt att det finns möjligheter att bereda väg in 

i arbetslivet för grupper som har svårt att få jobb till exempel 

efter långvarig sjukskrivning. Vi har en mycket exkluderande 

arbetsmarknad där många riskerar att hamna utanför. 

– Samverkan mellan myndigheter och arbetsgivare kring 

individen behöver stärkas ytterligare. n

”Samverkan mellan myndigheter 

och arbetsgivare kring individen 

behöver stärkas ytterligare”

Regional tillväxt 

Satsningar på kompetensutveckling, nätverk och jämställdhet har bidragit till att lägga en 

grund för regional tillväxt. Lokalt projektstöd har satt igång entreprenörerna inom den sociala 

ekonomin som därmed kunnat bidra till tillväxten samtidigt som de fyller viktiga sociala 

behov.

”Regioner med få 

företag är i än större 

utsträckning beroende av 

kompetensutveckling”

Regional tillväxt 

Den snabba strukturomvandlingen ställer stora krav på kompetens och förändringsförmåga. En kontinuerlig 

uppgradering av kunskap är en viktig investering för såväl individer som arbetsplatser och regioner. 

Samtidigt som de regionala skillnaderna i Sverige betydande. 

Regioner med få företag är särskilt sårbara. Om det händer 

något som gör att de måste dra ner på personal eller lägga 

ner helt och hållet så drabbar det samhället och dess invånare 

hårt. 

I det samlade programdokumentet för Växtkraft mål 3 

nämns några exempel på faktorer som påverkar näringslivets 

utvecklingsvillkor; attityder till företagande, livsmiljö 

och regional attraktivitet, tillgång till riskkapital, kunskap, 

information, välutbildad arbetskraft och infrastruktur i form 

av bl.a. modern informationsteknik. 

Programmets bredd 

Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3 har fokuserats 

på kompetensutveckling för redan anställda i såväl privat 

som offentlig sektor. Men genom sin bredd med satsningar 

på kompetensutveckling, jämställdhet, integration och social 

ekonomi, har programmet också bidragit till nyskapande och 

metodutveckling inom alla dessa områden. 

Ökad omsättning 

Företag som genomfört projekt för att analysera behovet av 

kompetensutveckling och därefter genomfört kompetensutveckling 

för sin personal, vittnar om att insatserna lett till 

både ökad omsättning och nöjdare personal. Hur kan det 

vara så? 

”Jo”, svarar företagarna. ”Den delaktighet som skapades 

när vi gick igenom företagets vision, mål, kundrelationer och 

verksamhet, verkar ha gjort de anställda mer motiverade och 

engagerade på ett sätt som varit gynnsamt för affärerna. De 

R e g i o n a l t i l l v ä x t

har kommit med idéer och förslag för att förbättra olika saker. 

Det har blivit en bättre laganda. Dessutom har de anställda 

blivit mindre sjukskrivna.” 

Den här typen av vittnesmål är många. Och de utvärderingar 

och studier som gjorts pekar i samma riktning. 

Delaktighet, kompetensanalyser och kompetensutveckling 

är bra för de anställda och för företagen. Och företag som 

går bra skapar tillväxt. 

Mjuka värden 

Den amerikanske ekonomen och forskaren, Richard Florida, 

tar ofta Sverige som exempel när han pratar om framgångsrika 

tillväxtländer. Enligt Richard Florida har vi i Sverige ovanligt 

goda förusättningar att hävda oss i framtidens globala tillväxt 

tack vare ett försprång när det gäller mjuka värden som tolerans, 

öppenhet, jämställdhet och social omsorg. 

Regional tillväxt omfattar ett brett spektrum av politikområden. 

Det betyder att jämställdhet, integration, livslångt 

lärande eller en väl fungerande arbetsmarknad med hög 

rörlighet, alla har bäring på tillväxten. Ett samhälle med god 

social sammanhållning och många nätverk bidrar till tillväxten. 

Ett samhälle med människor med idéer som vågar ta risker 

för att starta och utveckla företag bidrar till tillväxten. Eller 

som Richard Florida uttrycker det: ”Kreativitet är nyckeln till 

tillväxt.” 

Företagaranda 

Det finns regioner som lyckas med att år efter år ha en stark 

tillväxt, trots att de tycks ha allt emot sig, när det gäller 

1 0 0 R e g i o n a l t i l l v ä x t

”Ett samhälle med idérika 

människor som vågar ta risker 

bidrar till tillväxten”

”Förändringsvilja 

och kompetens ger 

konkurrenskraft”

till exempel näringslivs- och befolkningsstruktur. Att dessa 

regioner ändå klarar sig så bra brukar ibland förklaras av att 

det finns en företagaranda i regionen som betyder mer än 

att strukturförhållandena är gynnsamma. 

Faktorer som social tillit, förmåga att skapa nätverk och 

vilja till risktagande ges som exempel på vad som kan ge 

denna företagaranda. 

Samtidigt är det en fördel med ett näringsliv som är 

internationellt konkurrenskraftigt. Företag med unik kunskap 

är inte lika lätta att konkurrera ut som företag med enklare 

tillverkning. Dessutom kan kluster av kunskapsintensiva 

företag dra varandra framåt på ett sätt som är gynnsamt för 

regionen. Det är viktigt att inse att en näringslivsregion inte 

behöver följa administrativt dragna gränser. 

En femtedel av arbetskraften 

Europeiska socialfondens insatser i Sverige syftar till att stärka 

individens ställning på arbetsmarknaden och på så sätt bidra 

till tillväxt och ökad sysselsättning. Sedan programstarten 

år 2000 har närmare 50 000 olika projekt med sammanlagt 

1 miljon deltagare beviljats stöd. Det betyder att cirka en 

femtedel av arbetskraften i Sverige på ett eller annat sätt 

omfattats av Europeiska socialfondens insatser. 

Stödet har främst gått till arbetsplatser med färre än 50 

anställda. Sammanlagt har 37 500 arbetsplatser genomfört 

en kompetensanalys, dvs en systematisk genomgång av verksamheten 

för att se vilken kompetensutveckling som behövs 

för att de anställda och verksamheten ska kunna utvecklas. 

Allas delaktighet lyfts av de medverkande företagen fram 

som särskilt positivt. 

Svarat mot behov 

Enligt de utvärderingar som har gjorts har insatserna för 

kompetensutveckling av anställda svarat mot ett viktigt behov 

hos såväl privata företag som offentlig sektor. Att få möjlighet 

till kompetensutveckling och delaktighet i verksamheten har 

lett till positiva effekter för deltagarna och för verksamheten. 

Europeiska socialfonden har medverkat till att skapa en positiv 

attityd till lärande. 

Positivt för småföretag 

Under programperiodens senare del har kompetenssatsningar 

gjorts i större s.k. samlingsprojekt, där en aktör till exempel 

en kommun eller en branschförening tagit på sig rollen som 

projektägare. Samlingsprojekten har varit framgångrika så 

tillvida att de har gett små och medelstora företag möjligheter 

att delta utan att behöva administrera själva projektet. 

Soloföretag är en grupp som fått stöd i samlingsprojekten. 

Dessa har kunnat utvecklas tack vare att de fått fler och nya 

kontakter med andra företag. Satsningarna på kompetensutveckling 

i samlingsprojekt har överlag bidragit till att nya 

nätverk bildats mellan företag och mellan privat näringsliv och 

offentlig förvaltning. Kompetensförsörjning och ökad konkurrenskraft 

har blivit naturliga frågor att samlas kring vilket också 

lett till att kommunen eller branschföreningen kunnat koppla 

på andra frågor, som jämställdhet och integration. 

R e g i o n a l t i l l v ä x t 1 0 3

Företagsakademin 

Ett exempel på projekt drivs av Företagsakademin som hjälper 

små företag, med en till fyra anställda eller soloföretag, att 

utvecklas. Företagsakademin erbjuder utveckling för små 

företag i Stockholmsregionen samt Gotland. 

Genväg Sörmland 

Även jämställdhetsprojekt verkar för att stärka den regionala 

utvecklingen. Ett exempel är Genväg Sörmland. En av de frågor 

som projektet fokuserat på handlar om generationsväxlingen. 

Ett stort antal företagsägare och ledare vill gå i pension. Vad 

händer då med företaget? Projektet har initierat ett samarbete 

med Resurscentrum för kvinnor för att skapa en utbildning 

för kvinnor som är intresserade av att ta över ett företag. ”Det 

är viktigt attt kunna utmana invanda mönster och attityder,” 

säger Eva Helén på Länsstyrelsen, som leder projektet. ”Det 

gäller både frågor som generationsväxlingen, men också över 

huvud taget produktutveckling och rekrytering. Vilka vänder 

man sig till? Hur syns det? Det finns ett stort behov av att lyfta 

frågor om lönsamhet och jämställdhet i företagen.” 

Social ekonomi 

Begreppet social ekonomi har sedan 1989 varit en officiell 

term inom EU. I Sverige utgörs den sociala ekonomin av 

ideella föreningar, organisationer och kooperativ med aktiva 

medlemmar, fristående från den offentliga sektorn. Dessa 

är starkt engagerade för de mest utsatta grupperna som 

funktionshindrade, invandrargrupper, långtidsarbetslösa och 

1 0 4 R e g i o n a l t i l l v ä x t 

missbrukare. Europeiska socialfonden har stöttat projekt för 

att utveckla den sociala ekonomin som på så sätt kunnat agera 

som något av den nya tidens entreprenörer som visat att det 

går att förena marknadsmässiga och mänskliga intressen. 

Möjligheten till förstudier har gjort att de mindre aktörerna 

kunnat skaffa förkunskaper och bygga upp kontakter för att 

i nästa steg ta in arbetslösa i verksamheten. 

Framtid i Helsingborg 

Ett exempel på projekt inom lokal ekonomi har drivits av 

kooperativet Framtid i Helsingborg. Med stöd från Europeiska 

socialfonden har Framtid kunnat utveckla verksamheten 

som erbjuder alternativ för människor på väg tillbaka till 

arbetslivet. Kooperativet tillhandahåller arbetsträning, praktik 

och rehabilitering. Ett lösningsfokuserat förhållningssätt 

utgör en grundbult i verksamheten liksom betydelsen av att 

sträva efter en blandning av människor när det gäller kön, 

ålder och bakgrund. ”Det är viktigt att det blir en bra mix, 

säger projektledaren Marita Andersson. Man lär sig mycket 

av varandra och varandras olikheter.” 

Hushållsfixarna 

Projektet Hushållsfixarna i Hudiksvall, har stöttat långtidsarbetslösa 

att starta ett socialt arbetskooperativ. Kooperativet 

erbjuder pensionärer och handikappade praktiska hushållstjänster 

som att städa, handla, skotta snö och utföra trädgårdsarbete. 

I tjänsterna ska också finnas tid för socialt 

umgänge. n

”Den sociala ekonomin 

visar att det går att förena 

marknadsmässiga och 

mänskliga intressen”

Dialogmöte på Cirkus Cirkör 

Den 2 oktober 200 hölls ett dialogmöte om regional tillväxt på Cirkus Cirkör, Subtopia i Botkyrka. I lokalerna 

höll, i början av 1 00-talet, Lars Magnus Ericsson till med sina experiment. Denne uppfinnare och nytänkare 

grundade ett av Sveriges största företag, Ericsson. 

På dialogmötet diskuterades bl.a. hur man skapar helhetssyn 

kring utvecklingsfrågor. Kanske borde man satsa på ett 

antal profilområden där Sverige kan hävda sig i den globala 

konkurrensen. Samtidigt styrs strukturfondsmedlen regionalt. 

Vad innebär det om idéerna och initiativen kommer 

från nationellt håll? De flesta regioner vill väl själva definiera 

behov och möjliga lösningar. 

Diskussionen kretsade också kring de arbetslösas situation. 

Hur ska man göra med alla dem som har svårt att ta 

sig in på arbetsmarknaden? Går det att koordinera försörjningsstöden 

så att de ger bättre utväxling? Om så många är 

beroende av samhällsstöd för sitt uppehälle, varför då inte låta 

social ekonomi, som är en tillväxtsektor, ta ett större ansvar? 

Och varför inte i större utsträckning kalla stödfinansierade 

1 0 R e g i o n a l t i l l v ä x t 

jobb för anställningar? Det skulle ge mer råg i ryggen åt dem 

som har den här typen av jobb och sannolikt också underlätta 

övergången till den vanliga arbetsmarknaden. Här presenteras 

ytterligare några av de synpunkter och idéer som framfördes 

på dialogmötet: 

n Prioritera 

Antalet projekt borde begränsas i kommande programperiod. 

Det är inte rimligt att ha så mycket som 50 000 projekt, i alla 

fall inte om det ska vara utvecklingsprojekt som ska ha en 

långsiktig påverkan. Dessutom är det lättare att följa upp och 

forska på ett mindre antal projekt, vilket är betydelsefullt för 

att kunna dra slutsatser och se vad som fungerar och inte. ”Vi 

borde bli bäst i världen på att ta fram modeller.” Prioriteringen

skulle kunna innebära att man gör regionala satsningar som i 

sin tur rymmer mindre insatser. Det skulle till exempel kunna 

vara turism i Jämtland eller Gothia cup i Göteborg.” 

n Profilområden 

Ett annat sätt att prioritera borde vara att fokusera profilområden 

– områden inom näringslivet som håller på att 

växa sig starka och som har förutsättningar att stå sig i den 

globala konkurrensen. Ett exempel är förpackningsindustrin 

som finns i flera regioner, men som samarbetar inom ramen 

för satsningar som görs av Nutek, ISA och Vinnova. Där är 

Värmland bra på det grafiska, Skåne är specialiserade på livsmedelssäkerhet 

och Jönköping på logistik. I Västernorrland 

finns pappersframställningen. I samarbetet ingår såväl stora 

företag som forskningsinstitut. Andra möjliga profilområden är 

säkerhet och det marina området, där Sverige ligger väl framme, 

men där samarbetet över regiongränserna skulle kunna 

utvecklas. Frågan är vem som skulle kunna vara projektägare 

för av den här typen av projekt. Satsningar av det här slaget 

borde också innehålla en transnationell komponent. Man 

bör också vara medveten om att ”alla regioner är känsliga för 

idéer uppifrån.” Alla måste kunna identifiera sin egen nytta för 

att vara beredd att gå in i och satsa tid och pengar inom ett 

område. En annan fråga är vilka olika roller staten, regionen, 

näringslivet och forskningen ska spela för att det ska bli ett så 

bra utfall som möjligt. I vilket skede gör offentliga satsningar 

nytta och i vilket läge bör marknaden sköta sig själv? 

n Bredare plattformar 

För att få större effekt på satsade medel bör satsningar göras 

på större, öppna plattformar i stället för att ”dutta” ut kapitalet 

på små projekt. Plattformar skulle t.ex. kunna hantera 

frågor som jämställdhet och integration. Jämställdhet borde 

in i alla system. 

K a p i t e l t i t e l 1 0

n Mötesplatser 

För att synliggöra möjliga samarbetsområden över regiongränserna, 

göra gemensamma inventeringar och få ihop olika 

aktörer är det viktigt att skapa mötesplatser och arenor för 

regionala och nationella aktörer. Det talades också om ”bareffekten”, 

dvs problemlösning som sker genom att människor 

träffas under informella former. 

n Samkör med regionala prioriteringar 

Kommande socialfondsprojekt bör göras i samverkan med 

regionala prioriteringar. I en kunskapsbaserad ekonomi är 

lärandet avgörande. Det gäller att hitta nya former för att 

skapa interaktivitet mellan forskning och företag. 

n Inför garanterad medfinansiering 

Systemet idag med försörjningsstöd från arbetsförmedlingen, 

försäkringskassan och kommunen är alltför komplext. Inom 

ramen för Europeiska socialfonden borde arbetsmarknadspolitikens 

resurser stöpas om. En garanterad statlig medfinansiering 

till socialfondsprojekt skulle underlätta detta. 

n Motverka kompensatoriskt tänkande 

Det finns alltid en risk för att det blir någon form av geografiskt 

rättvisetänkande i strukturfondsprogrammen som gör att olika 

landsändar får pengar bara för att någon annan fått det. Det 

kan motverka att man satsar på de bästa projekten. 

n Synliggör framgångar 

Det är viktigt att synliggöra vad som görs och vad som går 

bra. Marknadsföring är nödvändigt för att få genomslag på 

satsningar. n 

R e g i o n a l t i l l v ä x t 1 0


Ett helt företag att skapa tillväxt 

Ledarskap och kompetensutveckling är nyckelord för regional tillväxt, anser Jesper Hall från Göteborg som 

har erfarenheter från ett Mål 3-projekt som VD på kontorsvarukedjan Niofem. 

– Det är människorna som skapar tillväxten i företagen och i förlängningen i regionen, säger han. 

Niofem finns i hela Sverige, på 35 orter från Malmö i söder 

till Piteå i norr. När lönsamheten började vika 2003 såg sig 

företagsledningen tvungen att göra något åt saken. 

– Vi studerade marknadssituationen regionalt och lokalt 

för de olika butikerna, säger Jesper Hall. Vi kom fram till 

att vi inte kunde konkurrera genom att prispressa mer eller 

erbjuda det bredaste sortimentet. Förr eller senare skulle det 

komma någon med ännu lägre priser och ännu fler varor. Vad 

vi däremot kunde göra var att satsa på våra medarbetare. Det 

finns kompetenta människor som är unika. Problemet är bara 

att de ofta är anonyma i organisationen. 

En inventering av alla medarbetares kompetens gjordes 

och när den var klar arbetade man fram en plan för hur man 

skulle gå vidare. 

– I planen utgick vi från ett antal frågeställningar om 

företagets framtid: Hur stora är vi nu? Hur stora vill vi bli? 

Hur gör vi för att skapa bättre lönsamhet? 


Planen förankrades hos alla medarbetare som också bjöds 

in till att komma med förbättringsförslag. 

– Det var viktigt att inte bara ta in det som vi i ledningen 

tyckte, säger Jesper Hall. Vi fick ta den tid som behövdes för 

att skapa ordentlig delaktighet. 

Efter kompetenssatsningen kunde företaget notera en 

ökning både av den totala omsättningen och omsättningen per 

anställd. Förutom det förbättrade ekonomiska resultatet kunde 

man också konstatera en ökad trivsel hos medarbetarna. 

– Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare för att 

locka till sig rätt människor, säger han. 

Han poängterar också att satsningen gav andra positiva 

effekter som man inte hade räknat med, som att människor 

på olika arbetsställen träffades och lärde känna varandra. 

– Samhörigheten ökade. Den bidrog bland annat till att två 

butiker, som båda riskerade att tappa stora marknadsandelar 

i samband med upphandlingar, istället startade samarbetade 

och vann nya marknadsandelar på sin marknad.

Jesper Halls tips för tillväxt: 

n Satsa på ett modernt ledarskap 

Det måste finnas ett engagemang och en samsyn i ledningen 

om vart företaget är på väg och vad det ska åstadkomma. Om 

den inte finns hos ledningen kan man inte kräva att det ska 

finnas i resten av organisationen. 

Ledarskapet ska vara modernt, proffessionellt och stimulera 

till innovationer. Det behövs för att vara en attraktiv arbetsgivare 

som kan locka till sig rätt människor. I det moderna 

ledarskapet ligger också att ha tillit till människors kunskaper 

och kunnande. 

n Uppmuntra rörlighet 

Man måste tillåta kompetensen att flyta fritt i organisationen 

och och våga anställa människor som kan mer än en själv. Det 

finns alltid en risk att duktiga medarbetare slutar. Men har 

man behandlat dem på ett bra sätt kommer de att fortsätta 

att tala väl om företaget. 

n Skapa förståelse för kundrelationer 

Medarbetarna måste ha förståelse för kundrelationer och hur 

man skapar resultat. Ledningen kan äga processen men mötet 

med kunderna sker inte på ledningsmöten utan i vardagen 

mellan kund och medarbetare. n 


Anders Johannesson 

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 


EU:s sammanhållningspolitik samt regelförenkling 

för småföretag 



– Kompetensanalysen är en mycket bra grej, som 

sätter igång saker i huvudet på folk och gör att de 

kommer igång med ett utvecklingstänk som är nödvändigt. 

– Den typen av insatser är annars lätt att välja bort om man 

inte har någon form av extern stimulans. Det mesta kompetensanalysarbetet 

för våra företagare har skett i grupp. Det 

har varit både mixade grupper, som vi har goda erfarenheter 

av, och branschspecifika grupper, där man också haft tillfälle 

att utbyta verksamhetsnära erfarenheter. I framtiden önskar 

jag att det kunde bli mer legitimt att tala om företagets roll 

och att arbeta med affärsplaner. För ensamföretagare är den 

egna kompetensen och företaget inte möjliga att särskilja. 

– De regionala partnerskapen har också, särskilt i inledningen 

på programperioden, inneburit något mycket positivt. 

De ger tillfälle att träffa människor som man inte möter i 

andra sammanhang. n

– Det som vi lyfter fram som det stora plusset är 

möjligheterna till kompetensutveckling. Det har 

varit mycket bra att arbetsplatserna på ett systematiskt 

sätt kartlagt kompetensbehoven i dag och för 

framtiden och att det har funnits möjligheter för 

alla anställda att få del av insatserna. 

– Positivt har också varit att man satsat på redan anställda 

och gett dem möjligheter att utvecklas och kliva upp ett steg 

i karriären i stället för att, som det ofta är, rekrytera utifrån 

till högre positioner. 

– Mycket bra har gjorts inom de olika hantverksprojekt 

som bedrivits för att se till att kunskaperna vidareutvecklas 

och förs vidare till nya generationer hantverkare. Den sociala 

ekonomin har också åstadkommit mycket positivt som man 

bör bygga vidare på. 

– Validering är en annan bra insats för att synliggöra 

kunskaper som inte alltid är synliga. Jag tänker till exempel 

på det man har gjort för vårdpersonalen. Validering handlar 

inte bara om att översätta utländska yrkeskunskaper till 

svenska förhållanden utan också att få en bild av sitt eget 

kunnande genom att låta någon annan titta på det. 

– Jag skulle också vilja lyfta fram ett specifikt projekt; 

Nyckelkrafter i Karlskrona, som arbetat framgångsrikt och 

systematiskt med mångfald. 

– Givetvis är arbetsgivarnas medverkan viktig i alla projekt 

för att få arbetslösa i arbete. n 

Sofia Arkelid 

Tjänstemännens Centralorganisation, 

TCO 


Utredare 


Filis Sigala 

Landsorganisationen, LO 


Utredare på näringspolitiska enheten 


– Det borde vara en självklarhet att företag som 

genomför en kompetensanalys också får stöd för 

att genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Jag 

skulle vilja att man bakade ihop dessa instaser så 

att det blir en helhet som hänger ihop. 

– Om vi ska kunna fortsätta förnyelsearbetet i svenskt arbetsliv 

måste vi sträva mot ett system som är både flexibelt och 

enkelt så att det passar dem som insatserna riktar sig till. 

Därför bör berörda myndigheter, i större omfattning sträva 

mot att hjälpa, framförallt de minsta företagen som saknar 

egna personalavdelningar, med att fylla i ansökningsblanketter 

och få alla formalia på plats. Det är också viktigt att 

säkerställa ett flyt i systemet så att företagen inte behöver 

vänta i flera månader på pengarna. 

– Jag tycker att möjligheterna för enskilda företag att söka 

kompetenspengar bör bevaras. Samtidigt skulle man kunna 

utveckla möjligheterna för samlingsprojekt. 

– När det gäller uppföljning och utvärdering efterlyser 

jag bättre möjligheter att följa hur olika grupper får del av 

insatserna. n

Deltagare på de nationella dialogmötena 

Tema: Utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet 

Dialogmöte på Folkuniversitetet den 18 september 2006 

Mats Engwall Enhetschef Vinnova 

Lennart Svensson Professor Apel 

Anna Danielsson Journalist 

Magnus Söderström Professor Växjö universitet 

Carina Åberg VD Apel 

Stefan Svensson Skolhandledare Regionförbundet 

Henrik Kock Fil.dr Linköpings universitet 

Hans-Inge Persson GD Centrum för flexibelt lärande 

Håkan Gadd Avd.chef ITPS 

Aram Afsahi VD Integra AB 

Anne-Marie Qvarfort GD Svenska ESF-rådet 

Ulla-Karin Kinell Samordnare Svenska ESF-rådet 

Kari Österling Moderator Mötesverkstan 

Maria Evertsson Skribent och fotograf

1 1 D e l t a g a r e 

Tema: Ohälsa 

Dialogmöte på Långbro sjukhus den 19 september 2006 

Gunvor Sundin EU-konsult Skaparesurs AB 

Bernt Nilsson Tillsynschef Arbetsmiljöverket 

Sven Bodevik Tf länsdir Försäkringskassan 

Hans Augustsson Avdchef AFA Försäkring 

Awiwa Keller Journalist Dagens Nyheter 

Mats Bjurvald Enhetschef Statens Folkhälsoinstitut 

Anette Carnhede Ordförande Statstjänstemannaförbundet 

Henrik Moberg Forskningshandläggare Statens Folkhälsoinstitut 

Ingrid Engelbrekts Verksamhetsansvarig Kooperativ utveckling 

Lars Dalesjö Rektor Sundsgårdens folkhögskola 

Svante Larsson Överläkare RMS 


Ulla-Karin Kinell Projektsamordnare Svenska ESF-rådet 



Tema: Jämställdhet 

Dialogmöte på Livstycket i Tensta den 20 september 2006 

Marie Trollvik Konsult Trollvik resurs 

Anne-Charlott Callerstig Utredare JÄMO 

Margareta Eklund Projektrådgivare Minerva 

Hanna Westberg Docent Arbetslivsinstitutet 

Dennis Kullman Sakkunnig jämställdhet Länsstyrelsen 

Agneta Hansson Forskare Högskolan Halmstad 

Annika Dopping Journalist Impact 

Göran Lindberg Projektansv Polishögskolan 

Eva Carloni VD Trust AB 

Michael Eriksson Projektledare Chalmers teknikpark 

Leif Pettersson Depsekr Näringsdepartementet 

Lena Hokfelt Jämställdhetsansvarig 

Birigtta Evengård Jämställdhetsansvarig Stockholms läns landsting 


UllaKarin Kinell Projektsamordnare Svenska ESF-rådet 


Maria Evertsson Skribent och fotograf 

D e l t a g a r e 1 1

1 1 8 D e l t a g a r e 

Tema: Åtgärder för arbetslösa och människor i arbetslivet 

Dialogmöte på Grand hotell Saltsjöbaden den 25 september 2006 

Anders Bergstrand Jurist DO 

Lennart Andersson Chef Uppsala kommun 

Margó Ingvardsson Forum 50+ 

Arne Ullman Sakkunnig Regionförbundet Jönköping 

Lars Holmblad Förbundsdirektör Akademikerförbundet SSR 

Susanna Kumlien Journalist 

Eva-Lena Albihn Vice VD Bussiness Region Göteborg AB 

Jan Ottosson Enhetschef Arbetslivsinstitutet 

Jörgen Iderfjäll VD Industripoolen Jönköping 

Roger Mörtvik Samhällspolitisk chef TCO 




Maria Evertson Skribent och fotograf

Tema: Främja integrering och motverka diskriminering 

Dialogmöte i Rinkeby boxningshall den 26 september 2006 

Ulf Qwarfordt Expert arbetsmarknad mångfald Integrationsverket 

Eva Löfgren Koordinator Equal NT 

Inger Etzler Projektledare Sveriges Television 

Füsun Uzuner Konsult Coompanion 

Ivan Daza Grundare Blatteförmedlingen Stockholm 

Ronny Nilsson Samordnare Malmö Stad 

Isa Turan EU-samordnare Kista stadsdelsförvaltning 

Paulina de los Reyes Forskare Arbetslivsinstitutet 

Else Ahlgren Utvecklingsledare Helsingborgs kommun 

Petter Beckman Journalist Södra sidan 

Ann-Christin Hartman Enhetschef DO 




Maria Evertsson Skribent och fotograf 

D e l t a g a r e 1 1

1 2 0 D e l t a g a r e 

Tema: Regional tillväxt 

Dialogmöte på Cirkus Cirkör den 2 oktober 2006 

Jan Olsson Vice ordförande Coompanion 

Karin Hallerby Direktör NUTEK 

Stefan Andersson Projektledare Tiunda IF 

Jan Edling Analytiker Vinnova 

Anders Johannesson Utveckling och Politik LRF, Lantbrukarnas Riksförbund 

Lars Fernvall Direktör Vinnova 

Börje Svanborg Regionchef Invest in Sweden Agency 

Eva Helén Regional utveckling Länsstyrelsen Södermanland 

Peter Kempinski VD FBA 

Dag Juhlin Förbundssekreterare Kommunförbundet Skåne 





Europeiska socialfonden är ett av EU:s främsta verktyg för att förverkliga ambitionerna i 

Lissabonstrategin att göra EU till världens ledande, kunskapsbaserade och långsiktigt hållbara 

ekonomi. Under programperioden 2000-2006 har Europeiska socialfonden, genom programmet 

Växtkraft mål 3, medfinansierat kompetensutveckling för en miljon anställda, egenföretagare och 

arbetslösa. 

Insatserna har bidragit till att främja en tillväxtskapande syn på lärande. 

10 000 tidigare arbetslösa har fått arbete. Metoder har utvecklats och prövats som bland 

annat har effektiviserat, SFI, Svenska för invandrare och lett både till snabbare godkänd nivå i 

svenska språket och till arbete. 

Den sociala ekonomin med sina föreningar, organisationer och kooperativ har klivit fram som 

den nya tidens entreprenörer och visat att det går att hitta lösningar för människor med stora 

svårigheter på arbetsmarknaden. 

Möt projekt och personer som varit engagerade i verksamheten och ta del av erfarenheter 

och idéer för ett nytt arbetsliv. 

Fler projektexempel finns i Projektbanken på www.esf.se 

Svenska ESF-Rådet • Box 47141 • 100 74 Stockholm 

Myndighetens informationsservice och telefonväxel • tel 020-33 33 90 • fax 023-75 52 40 

adresser och övriga telefonnummer finns på www.esf.se 

B E S T . N R . 1 0 0 1 2 5 C O N T A C T O R C 9 8 5 9 N O V E M B E R 2 0 0 6

Se verkligheten - Svenska ESF-rådet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?