Keskos år

2006 

Keskos år

energisk 

Upp och ut och cykla! 

Den fi nländska livsstilen består allt mer av aktiv motion och aktivt friluftsliv. 

Intersports omfattande affärsnätverk och breda urval ger denna kvalitetsmedvetna 

konsumentgrupp sakkunnig service.

Innehållsförteckning 

Koncern Affärsområden Styrelse och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 

2 Kesko i korthet 

4 År 2006 i korthet 

6 Verkställande 

direktören har ordet 

8 Vision, värderingar 

och mål 

10 Strategiska 

tyngdpunkter 

12 Framgångsfaktorer 

17 Omvärld 

48 Personal 

51 Kesko som 

ansvarsbärare 

20 Kesko Livs 

26 Rautakesko 

30 VV-Auto 

32 Anttila 

35 Kesko Lantbruk 

38 Övriga 

affärsområden 

Konekesko 

Kauko-Telko 

Möbel- och 

inredningshandel 

(Indoor Group) 

Sporthandel 

(Intersport Finland) 

Handel med 

hemteknik 

(Musta Pörssi) 

Skohandel (WellStep) 

Handel inom optikbranschen 

(Stjärn Optiker Group) 

46 Fastighetsverksamhet 

54 Förvaltningsprinciper - 

Corporate Governance 

62 Styrelsen 

64 Koncernledningsgruppen 

66 Innehållsförteckning 

67 Styrelsens förvaltningsberättelse 

77 Koncernbokslut (IFRS) 

81 Noter till koncernbokslutet 

128 Moderbolagets 

bokslut (FAS) 

137 Aktier och 

aktieägare 

144 Information för 

aktieägare 

145 Information om 

Kesko som investeringsobjekt 

146 Kontaktuppgifter 

148 Ordlista

2 

Keskos år 2006 

Kesko är en fi nländsk, kunnig 

aktör inom detaljhandeln som 

erbjuder konsumenterna i de nordiska 

och baltiska länderna och 

i Ryssland uppskattade produkter 

och tjänster i intensivt samarbete 

med köpmannaföretagare och 

andra samarbetspartner. 

Våra starkaste 

kompetensområden 

● Utveckling och styrning av aff ärskoncepten 

och varumärkena 

● Utveckling av aff ärsplatsnätverket 

● Internationell kompetens inom 

detaljhandeln 

● Produktion av inköps- och logistiktjänster 

åt samarbetspartnerna 

● Eff ektiv förening av köpmannaföretagandet 

och kedjeverksamheten 

● Utnyttjande av koncentrerade 

resurser och fördelarna av storskaligheten 

3. 

2. 

1. 

4. 

4. 

4. 

5. 

Koncern 

Kesko i korthet 

Affärsområden 

Kesko Livs | Sidan 20 

Kesko Livs detaljhandelskedjor är K-citymarket, 

K-supermarket, K-market och K-extra. Kesko 

Livs styr K-mataff ärskedjorna och förenar deras 

köpkraft, skapar en eff ektiv logistikverksamhet, 

förvärvar aff ärsplatser och ser till att K-mataff ärerna 

får ett starkt stöd för marknadsföringen 

och utvecklingen. K-matköpmannen ansvarar för 

att infria kundlöftet i sin aff är. Kesko Livs dotterbolag 

Kespro Ab erbjuder leveransförsäljnings- 

och partihandelstjänster till företagskunder. 

Rautakesko | Sidan 26 

Rautakesko bedriver järn- och inredningshandel, 

och dess detaljhandelskedjor är K-rauta, Rautia, 

Byggmakker och Senukai. Rautakesko styr sina 

kedjor, förenar deras köpkraft, skapar en eff ektiv 

logistikverksamhet, förvärvar aff ärsplatser och 

ser till att aff ärerna får ett starkt stöd för marknadsföringen 

och utvecklingen. Rautakesko 

är verksamt i Norden, Baltikum och Ryssland. 

Rautakeskos detaljhandelskedjor består av aff ärer 

som ägs dels av köpmannaföretagare, dels av 

Rautakesko. Rautakeskos B-to-B-service betjänar 

byggföretag, industrin och andra professionella 

kunder. 

VV-Auto | Sidan 30 

VV-Auto importerar Volkswagen-, Audi- och Seatpersonbilar 

samt Volkswagen-nyttobilar. VV-Auto 

bedriver även detaljhandel med bilar och erbjuder 

eftermarknadsföringstjänster. 

1. Finland 

Alla Keskos 

branscher 

2. Sverige 

Järnhandel 

Möbelhandel 

3. Norge 

Järnhandel 

4. Baltikum 

Järnhandel 

Lantbrukshandel 

Maskinhandel 

Möbelhandel 

5. Ryssland, regionerna 

kring S:t Petersburg 

och Moskva 

Järnhandel 

Anttila | Sidan 32 

Anttila är ett bolag som inriktar sig på varuhushandel. 

Anttila består av Anttilavaruhusen, inredningsvaruhusen 

Kodin Ykkönen, Anttila Postorder 

samt nätvaruhuset NetAnttila. 

Kesko Lantbruk | Sidan 35 

Kesko Lantbruks kedjor är K-lantbruk och Kesko 

Agro. Kesko Lantbruk anskaff ar och säljer produktionsförnödenheter 

och maskiner till lantbruksföretagare 

och bedriver spannmålshandel 

med dem. Kesko Lantbruk har verksamhet i 

Finland och i de baltiska länderna. 

Övriga affärsområden | Sidan 38 

Konekesko är ett tjänsteföretag som specialiserat 

sig på import och försäljning av entreprenad- 

och miljömaskiner, lastbilar och bussar samt 

fritidsmaskiner. Konekesko säljer också skogsmaskiner 

i de baltiska länderna via Kesko Agro samt 

låter tillverka och säljer båtar av märket Yamarin 

i Finland och exporterar dem till länder i Europa. 

Kauko-Telko bedriver internationell teknisk handel 

i de nordiska och baltiska länderna, i Polen, 

Kina och i Ryssland, främst i regionerna kring 

S:t Petersburg och Moskva. 

Möbel- och inredningshandel Indoor Group är 

en detaljköpman inom heminredning och möbelhandel, 

och företaget verkar i Finland och i dess 

närområden. Dess detaljhandelskedjor är Asko 

och Sotka. 

Sporthandel K-gruppens kedjor inom sporthandeln 

är Intersport, Kesport och Budget Sport. 

Hemteknikhandel Musta Pörssi är en kedja som 

erbjuder produkter och tjänster inom hemteknik. 

Skohandel K-gruppens specialaff ärskedjor inom 

skohandeln är K-kenkä och Andiamo. 

Stjärn Optiker är en kedja med märkesprodukter 

inom optikhandeln i Finland.

Koncern 

Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 3 

noggrann 

Gör-det-själv-livet 

Intresset för inredning och renovering av hemmet har ökat enormt. Järnaffärerna 

inom K-gruppen satsar på kunnig service och rådgivning för både gör-det-själv- 

kunder och professionella kunder.

4 


Ett rekordartat år 2006 

● Koncernens omsättning ökade med 

10,4 % och uppgick till 8 749 milj. 

euro. 

● Omsättningen i Finland ökade med 

4,3 % och uppgick till 6 950 milj. 

euro. Omsättningen i utlandet 

ökade med 42,7 % och uppgick till 

1 799 milj. euro, dvs. 20,6 % av hela 

omsättningen. 

● Kundtillfredsställelsen ökade. 

● K-mataff ärernas försäljning började 

öka. 

● Rautakesko fortsatte att öka i 

Finland och i utlandet 

● Koncernens rörelsevinst exklusive 

engångsposter utgjorde 280 milj. 

euro (216 milj. euro). 

● Koncernens resultat per aktie var 

3,76 euro (1,87 euro). 

● Marknadsvärdet för bolagets aktiestock 

ökade år 2006 med 1 534 milj. 

euro till 3 852 milj. euro. 

● Keskos styrelsen föreslår för bolagsstämman 

att 1,50 euro per aktie 

utdelas i dividend för år 2006. 

År 2006 i korthet 

Försäljningen ökade inom 

mathandeln 

Kesko Livs förnyade sin strategi genom att förtydliga 

sina kedjekoncept och kedjornas kundlöften. 

K-mataff ärernas strategi med att fokusera 

på service, kvalitet samt att förbättra priskonkurrensförmågan 

gav resultat. K-mataff ärernas försäljning 

ökade starkt under hela året och överskred 

marknadens tillväxt i slutet av året. Investeringarna 

i aff ärsplatser utökades. Kesko Livs 

eget produktmärke Pirkka fyllde 20 år. Pirkkaprodukternas 

andel av försäljningen har ökat i 

jämn takt och produktantalet har överstigit 1 500. 

Rautakeskos starka 

internationalisering fortsatte 

Den norska Byggmakkerkedjan och den ryska 

Stroymasterkedjan, som förvärvades år 2005, 

fusionerades framgångsrikt med Rautakesko. 

Rautakeskos omsättning och resultat utvecklades 

gynnsamt i alla verksamhetsländer. I Finland 

öppnades tre nya aff ärsplatser, i Sverige en och i 

Baltikum fyra. I St: Petersburg i Ryssland öppnades 

två nya K-rautaaff ärer. I Kaunas i Lettland 

håller man dessutom på att bygga ett logistikcentrum. 

Rauta kesko blev ett av de fem största europeiska 

järnhandelsföretagen. 

Varuhushandeln växer 

Anttilas omsättning ökade med 6,0 % år 2006. 

Försäljningen för inredningsvaruhusen Kodin 

Ykkönen ökade med 10,3 % och försäljningen för 

Anttilavaruhusen med 3,7 %. Anttilas distanshandel 

ökade med 7,9 %. De mest sålda produktgrupperna 

räknade i euro på NetAnttila var hemelektronik, 

IT-produkter och digitala kameror. 

Keskokoncernen förtydligade sin struktur 

och fattade ett beslut om att fusionera Keswell 

Ab med Kesko Abp. Keswells dotterbolag fortsätter 

med sin verksamhet som självständiga bolag 

som ägs av Kesko Abp. Verkställande direktören 

för Anttila Oy Matti Leminen utnämndes till 

medlem i koncernens ledningsgrupp fr.o.m. 

1.1.2007. 

Projektet med att förnya 

stamkundsprogrammet inleddes 

Förnyelsen av stamkundsprogrammet K-Plussa 

inleddes och ett beslut om att lansera de nya 

K-Plussa-korten våren 2007 fattades. K-gruppen 

och OP-gruppen avtalade om en gemensam utveckling 

av K-Plussa-korten och om annat långvarigt 

samarbete. K-Plussas stamkundstidning 

Pirkka är den mest utbredda tidskriften i Finland. 

Kesko sålde sina 

detaljhandelsfastigheter och 

sin andel av Rimi Baltic AB 

Kesko avyttrade 77 av sina detaljhandelsfastigheter 

i olika delar av Finland till Niam Retail 

Holding Finland AB. Köpeskillingen var drygt 

200 milj. euro. Keskokoncernens försäljningsvinst 

uppgick till 99,3 milj. euro. 

Kesko Livs sålde 18.12.2006 sin andel på 50 % 

av aktierna i Rimi Baltic AB till ICA Baltic AB för 

en köpesumma på 190 milj. euro. Keskokoncernens 

försäljningsvinst från aktieaff ären uppgick 

till 131 milj. euro. I samband med aff ären avyttrades 

de mataff ärsfastigheter som ägs av Keskos 

dotterbolag till Rimi Baltic AB. Kesko förutspås 

erhålla en försäljningsvinst på 25 milj. euro från 

fastighetsaff ären som bokförs för det första kvartalet 

av år 2007. De medel som blir fria genom 

aff ären kommer Keskokoncernen att använda 

till att fi nansiera koncernens tillväxt i utlandet, 

bl.a. i Ryssland, samt till att investera i aff ärsplatser 

i Finland. 

Marknadsvärdet ökade 

Kursen för Keskos B-aktie var 40,02 euro vid 

utgången av år 2006. Kursen ökade med 67 % 

under året. Utländsk ägo av B-aktien ökade 

från 40 % till 50 % under året.

Koncern 

Nyckeltal år 2006 

NYCKELTAL ÅR 2006 


2006 2005 Förändring, % 

Omsättning* milj. € 8 749 7 922 10,4 

Rörelsevinst* milj. € 363 245 48,1 

Rörelsevinst exklusive engångsposter* milj. € 280 216 29,6 

Vinst före skatt* milj. € 358 236 51,7 

Avkastning på investerat kapital % 22,6 12,5 81,1 

Avkastning på eget kapital % 23,1 13,0 77,9 

Investeringar* milj. € 251 367 -31,8 

Kassaflöde från rörelsen milj. € 328 298 10,1 

Soliditet % 47,0 42,3 11,1 

Nettoskuldsättningsgrad % 11,9 42,4 -71,8 

Anställda (i medeltal) 23 756 21 305 11,5 

Dividend/aktie** € 1,50** 1,10 36,4 

Resultat/aktie, justerat € 3,76 1,87 (..) 

Eget kapital/aktie, justerat € 17,94 15,35 16,9 

* fortlöpande verksamheter **förslag till bolagsstämman (..) förändring över 100% 

FÖRDELNING AV OMSÄTTNINGEN PER AFFÄRSOMRÅDE 2006* % 

1. Kesko Livs 41,1 % 

2. Rautakesko 24,2 % 

3. Keswell 11,9 % 

4. VV-Auto 9,0 % 

5. Konekesko 2,3 % 

6. Kesko Lantbruk 8,6 % 

7. Kauko-Telko 2,8 % 

* fortlöpande verksamheter 

6. 

7. 

5. 

4. 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

3. 

KONCERNENS OMSÄTTNING*, MILJ. € 

9 000 

8 000 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

< FAS IFRS > 

FINLAND ÖVRIGA LÄNDER 


2. 

1. 

KONCERNENS RÖRELSEVINST 

EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER*, MILJ. € 

300 

< FAS IFRS > 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

RÖRELSEVINST EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2006*, % 

1. Kesko Livs 42,4 % 

2. Rautakesko 30,0 % 

3. Keswell 10,6 % 

4. VV-Auto 9,7 % 

5. Konekesko 2,6 % 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 


6. Kesko Lantbruk 2,6 % 

7. Kauko-Telko 2,0 % 


4. 

3. 

5.6.7. 

2. 

RESULTAT/AKTIE OCH DIVIDEND/AKTIE, € 

4,0 

< FAS IFRS > 

3,5 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0 

1. 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

RESULTAT/AKTIE, JUSTERAT DIVIDEND/AKTIE 

* förslag till bolagsstämman 

*

6 


Helsingfors 15.2.2007 

MATTI HALMESMÄKI 

koncernchef 

Verkställande direktören har ordet 

Ett framgångsrikt år 2006 

Kesko förverkligar strategin för en sund, fokuserad 

tillväxt. Strategins centrala innehåll är att 

överträff a K-aff ärernas kunders förväntningar 

och att öka Keskos aktieägarvärde. Kesko strävar 

efter tillväxt förutom på den stabila nordiska 

marknaden även i synnerhet på den starkt växande 

marknaden i Baltikum och Ryssland. Detaljhandelsmarknaden 

uppvisade en positiv tillväxt 

inom alla våra verksamhetsområden år 2006. 

Keskokoncernens försäljning ökade med över 

10 % och rörelsevinsten före engångsposter var 

på en rekordartad nivå. Alla aff ärsområden inom 

koncernen var lönsamma, och Kesko uppnådde sina 

centrala mål. Räkenskapsperiodens vinst steg 

till 379 miljoner euro tack vare den goda rörelsevinsten 

och exceptionellt höga försäljningsvinster. 

Keskoaktiens kurs steg år 2006 till den hittills 

högsta nivån under den 45-åriga börshistorien 

och översteg vid utgången av året 42 euro. 

Försäljningen för K-mataff ärerna ökade under 

hela förra året och översteg i slutet av året klart 

nivån för marknadsutvecklingen. En central framgångsfaktor 

är att det i varje K-mataff är fi nns en 

kunnig och aktiv K-köpman som med sin personal 

betjänar kunderna. För att marknadsandelen fortfarande 

ska kunna förstärkas krävs att det sker 

en fortsatt stark utveckling av konkurrenskraften 

samt betydande investeringar i aff ärsplatsnätverket. 

När Rimi Baltics funktionella förbindelse till 

de övriga aff ärsverksamheterna blev mindre än 

väntad sålde vi vår andel av samföretaget till ICA 

och bokförde en försäljningsvinst på 131 milj. euro 

från aktieaff ären. Kesko utreder också för närvarande 

om det fi nns grunder och förutsättningar 

för en expansion av Kesko Livs verksamhet till de 

baltiska länderna och Ryssland inom en snar 

framtid. 

Rautakesko var mycket framgångsrikt i Finland, 

Litauen, Norge, Ryssland, Sverige, Estland 

och Lettland, det vill säga i alla sina verksamhetsländer. 

Internationaliseringen av Rautakesko har 

gått snabbt framåt, och idag hör bolaget till täten 

av europeiska företag inom järnhandeln. Rautakesko 

fortsätter under de närmaste åren med kraftiga 

investeringar i aff ärsplatser i synnerhet i 

Ryssland. 

Keskos goda inkomstfi nansiering och förra 

årets aff ärsplatsrealiseringar om totalt mer än 

770 milj. euro utgör en stadig grund för investeringar 

och dividendutdelning enligt dividendutdelningspolicyn. 

Keskos soliditet ligger trots 

detta på en hög nivå. 

Keskos ansvarsfulla verksamhet och kontinuerliga 

strävande efter att vara en bra medborgare 

uppmärksammades än en gång förra året av fl era 

internationella instanser. Kesko valdes bl.a. för 

tredje gången till världens bästa företag i handelsbranschen 

inom samhällsansvarsrapporteringen 

i en utvärdering som gjordes av FN:s miljöorganisation 

UNEP.

Koncern 

Kesko har cirka 27 000 och K-aff ärerna omkring 

23 000 anställda inom handeln. I Keskos 

aff ärer och enheter i utlandet verkar omkring 

10 000 personer och 17 olika nationaliteter. Förändringen 

har varit snabb eftersom Kesko öppnade 

de första K-rautaaff ärerna i Sverige så sent 

som år 1996. Att på ett fördomsfritt sätt använda 

den lokala personalens kompetens har varit en 

nyckelfaktor när Kesko på en kort tid expanderat 

till nya internationella marknader. De anställdas 

motivation, breda kompetens och arbetstillfredsställelse 

är garantin för fortlöpande framgång. 

K-aff ärens kunder har rätt att förvänta sig 

produkter av hög kvalitet, breda sortiment och utmärkt 

service vid varje aff ärsbesök och alltid till 

ett konkurrenskraftigt pris. Förutom att vi genom 

vårt arbete ständigt strävar efter att infria detta 

kundlöfte arbetar vi för närvarande, i samarbete 

med OP-gruppen och vissa andra samarbetspartner, 

med att förnya stamkundssystemet K-Plussa 

som kommer att lanseras år 2007. 

Jag vill varmt tacka alla Keskoanställda för 

ett strävsamt arbete och engagemang för att 

uppnå gemensamma mål. Jag tackar också alla 

aktieägare, K-köpmän och deras personal samt 

alla våra samarbetspartner för visat förtroende 

och för samarbete under år 2006. 

Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 7

8 


Affärsverksamhet 

Kesko är en fi nländsk, kunnig aktör 

inom detaljhandeln och erbjuder konsumenterna 

i de nordiska och baltiska 

länderna och i Ryssland uppskattade 

produkter och tjänster i intensivt samarbete 

med köpmannaföretagare och 

andra samarbetspartner. Kesko leder 

detaljhandelskedjorna och utvecklar 

koncepten och verksamhetsmodellerna 

för handeln samt informationshanteringen 

och logistiktjänsterna. Kesko 

verkar inom bl.a. mat-, järn-, bil-, varuhus-, 

lantbruksoch maskinhandeln. 

Vision, värderingar och mål 

Vision Kesko är det ledande tjänsteföretaget inom handelsbranschen 

och ett aktat börsbolag. 

Värderingar Vi känner till våra kunders behov och förvänt- 

Vi överträffar kundens 

förväntningar 

ningar. Vi vill uppfylla och överträffa kundernas 

förväntningar vid varje affärs besök. 

Vi är bäst i vår bransch 

Vi skapar en god 

arbetsgemenskap 

Vi bär vårt samhällsansvar 

Utmärkta verksamhetssätt, 

affärer och tjänster 

Vi erbjuder våra kunder marknadens bästa 

varor och tjänster till konkurrenskraftigt pris. 

Vi verkar i en öppen och växelverkande arbetsgemenskap, 

där människan respekteras och var 

och en kan göra en fullvärdig insats och ta initiativ. 

Vi verkar på ett ansvarsfullt sätt och följer etiskt 

godtagbara principer i allt vad vi gör såväl i arbetsgemenskapen 

som tillsammans med våra 

samarbetspartner. 

Mål Koncernens mål styr fastställandet av målsättningar och 

verkställandet av strategier för branscherna och kedjorna. 

Nöjdaste kunder – 

ökat kundvärde 

Kompetent och 

entusiastisk personal 

Bra resultat – 

ökat värde för aktieägarna 

● Kundernas förväntningar överträffas 

● Bäst i branschen - marknadsledarskap 

på utvalda marknader 

● Bästa praxis och prestationsförmåga 

inom handelsbranschen 

● Samhällsansvar på hög nivå 

● Ledning i enlighet med värderingarna 

● Systematisk kompetensutveckling 

● Avkastning på eget kapital 12 % 

● Avkastning på investerat kapital 12 % 

● I Finland snabbare tillväxt än på marknaden 

● Den internationella verksamhetens andel ökas

Koncern 


Affären i hemdatorn 

upptagen 

Allt fl er konsumenter köper musik, elektronik och kläder på nätet. NetAnttila är 

ett av Finlands största nätvaruhus som erbjuder kunderna ett enkelt och förmånligt 

sätt att handla när det passar dem bäst.

10 


I Keskos strategi betonas 

en sund fokuserad tillväxt, 

konsumentkundhandel och - 

tjänster samt kostnadseffektiva 

verksamhetsmodeller. 

Strategiska tyngdpunkter 

Sund fokuserad tillväxt 

Keskos strategiska mål är att stärka sin ställ ning 

på utvalda marknader och öka sina marknadsandelar 

lönsamt. Vi strävar efter tillväxt på den 

stabila nordiska marknaden och i synnerhet på 

den starkt växande marknaden i Baltikum och 

Ryssland. I Finlands närområden fi nns stora 

tillväxtmöjligheter särskilt inom byggande och 

inredning av hemmet, i synnerhet i Ryssland. 

Kesko har internationaliserats kraftigt 

under de senaste åren, och redan ca. en femtedel 

av omsättningen utgörs av den internationella 

verksamheten. Expansionen har skett både genom 

företagsförvärv och genom nyetablering. 

I spetsen för internationaliseringen har 

varit järnhandeln som nu utvidgas i synnerhet i 

nordvästra Ryssland. Rautakeskos mål är 

att bli marknadsledare i Baltikum, de nordiska 

länderna och på utvalda områden i Ryssland. 

Inom lantbruksoch maskinhandeln är målet 

att befästa sin ställning som marknadsledare 

i Baltikum. Inom mat- och specialvaruhandeln 

kartläggs nya marknader. 

Målet är att K-mataff ärernas försäljningsutveckling 

stadigvarande är bättre än marknadsutvecklingen. 

Konsumentkundhandel 

och -tjänster 

Keskos strategiska tillväxtområde är konsumentkundhandel. 

Genom kedjeverksamheten styr 

Kesko detaljhandeln som köpmännen bedriver. 

Kesko har dessutom en egen detaljhandel. Köpmannaföretagandet 

gör att Kesko skiljer sig från 

sina konkurrenter och ger betydande konkurrensfördelar. 

Kesko skapar förstklassiga ramar 

för sina köpmannaföretagare för att de skall kunna 

betjäna sina kunder med bästa möjliga produkter 

och tjänster. 

Framgång i konsumentkundhandeln förutsätter 

hög kundtillfredsställelse, tydliga kund- och 

varumärkeslöften samt att löftena infrias vid varje 

aff ärsbesök. Kundlöftena infrias genom en bra 

service, högklassiga produkter med konkurrenskraftiga 

priser samt genom ett omfattande 

aff ärsplatsnätverk. 

För att kunna uppnå en högre kundtillfredsställelse 

än konkurrenterna och skapa konkurrenskraftiga 

stamkundsrelationer förnyas belönings- 

och betalningskortsegenskaperna hos 

K-Plussa. Genom förnyelserna strävar man efter 

att på ett bättre sätt kunna utnyttja stamkundsinformation 

vid skapandet och marknadsföringen 

av sortimenten. Dessutom blir stamkundskortet 

mångsidigare. 

Kostnadseffektiva 

verksamhetsmodeller 

I Keskos strategi betonas ett utnyttjande av olika 

slags aff ärsverksamhetsmodeller (köpmanna- 

och partnerskapsmodellerna, den egna detaljhandelsmodellen 

samt partihandeln) i olika marknads- 

och konkurrenslägen. 

Sammanslagningen av köpmannaföretagandet 

och den eff ektiva kedjeverksamheten skapar 

goda förutsättningar för Keskos tillväxt. Kesko 

har en lång erfarenhet av och specialkunskaper 

i utnyttjandet av verksamhetsmodeller för köpmannaaff 

ärer. 

Koncernens tillväxt i Finland och i synnerhet 

i utlandet ställer stora krav på eff ektiviteten samt 

på aff ärs- och stödverksamheterna. Ökningen av 

volymerna och en eff ektiv styrning av funktionskedjan 

från producenterna till kunderna förutsätter 

en förmåga att utnyttja koncernens skalfördelar 

till förmån för kunderna. Synergifördelarna 

mellan koncernens olika aff ärsverksamheter 

kommer att utnyttjas eff ektivare än hittills. 

Styrningen som bygger på information gör 

det möjligt att i betydlig mån öka eff ektiviteten 

vid skapandet av sortiment, prissättningen och 

styrningen av leveranskedjan. För att kunna 

uppnå eff ektivitetsfördelar utvecklar man de 

automatiska styrningssystemen för aff ärsverksamhet 

i fråga om skapandet av beställningar 

och sortiment. 

Informationsteknikens roll blir allt viktigare 

i detaljhandelns funktioner och kräver fortlöpande 

utveckling av kunskaperna. K-instituutti som 

är en servicecentral för kompetensutveckling inom 

detaljhandeln samt informationshanteringen 

är andra viktiga sätt att öka kompetensen och 

arbetsproduktiviteten.

Koncern 


Keskos strategiska tyngdpunkter 

Konsumentkundhandel 

och -service 

● Högre kundtillfredsställelse 

än konkurrenterna 

● Infriande av kund- och 

varumärkeslöften 

Ekonomiska mål 

Konstnadseffektiva 

verksamhetsmodeller 

● Effektiv sammanslagning av köpmannaföretagandet 

och kedjeverksamheten 

● Utnyttjande av skalfördelar 

● Hantering av information och datateknik 

● Personalens utmärkta kompetens 

och ledning av personalen 

Sund fokuserad tillväxt 

● Betydande 

internationalisering 

● Ökning av 

marknadsandelarna 

MÅL MÅLNIVA REALISERAT 2006 

Ökad omsättning I Finland snabbare tillväxt än på marknaden 

Den internationella verksamhetens andel ökas 

Avkastning på eget kapital 12 % 23 % 

Avkastning på investerat kapital 12 % 23 % 

Räntebärande nettoskulder/driftsbidrag < 3 % 0,4 % 

Soliditet 40 – 45 % 47 % 

Ekonomiskt mervärde Ökande positivt ekonomiskt 

mervärde som intern mätare 

Realiserat 

Realiserat: Rautakesko, VV-Auto 

Tillväxt 4,7-procentenheter

12 


Framgångsfaktorer 

Kundservice 

Enligt Keskos strategi är konsumentkunderna 

Keskos centrala kundgrupp. Kunderna betjänas 

med hjälp av tre olika verksamhetsmodeller. 

1) Detaljhandel som bedrivs av 

köpmannaföretagarna 

Den huvudsakliga aff ärsverksamhetsmodellen 

på den fi nska marknaden är detaljhandeln som 

bedrivs av köpmannaföretagarna. Till exempel 

i Finland har alla K-mat- och K-rautaaff ärer en 

köpmannaföretagare. Olika typer av företagarmodellerna 

används även i vissa andra verksamhetsländer, 

till exempel i Norge och i de baltiska 

länderna. Köpmannaföretagandet gör att Kesko 

skiljer sig från sina konkurrenter och ger betydande 

konkurrensfördelar. Keskos uppgift är att 

skapa förstklassiga ramar för sina köpmannaföretagare 

för att de skall kunna betjäna sina kunder 

med bästa möjliga produkter och tjänster. 

Kesko i handelns värdekedja 

Varuleverantörer 

och 

serviceproducenter 

Varu- och 

tjänstefl öde 

Informationshantering 

och logistik 


Inköpstjänster 

Logistiktjänster 

Marknadsföring 

och stöd för handeln 

● Utveckling av affärskoncept 

● Stamkundsmarknadsföring 

och K-Plussa 

● Mediaplanering 

● Styrning av varumärken 

● Affärsplatser 

● Köpmannaresurser 

● Utveckling av personalen 

● Övriga stödtjänster 

Köpmannens uppgift är bl.a. att infria sin 

egen kedjas kundlöfte samt att ge kunderna 

mervärde. 

Samarbetsmodellen med olika tjänster mellan 

Kesko och K-köpmännen är resultatet av ett utvecklingsarbete 

som har pågått i fl era årtionden. 

Vid utgången av år 2006 samarbetade Kesko 

med 1 294 K-köpmannaföretagare och med ytterligare 

250 andra köpmän inom kedjorna Asko, 

Sotka, Stjärn Optiker, Byggmakker och Senukai. 

År 2006 utgjorde Keskos försäljning till köpmännen 

43 % av omsättningen. 

I Finland kan man bli K-köpman genom traineeprogrammet 

för K-köpmän. Varje år utexamineras 

70–100 nya K-köpmän från utbildningsprogrammet. 

Som stöd för den nya köpmannen 

har man också gjort upp ett omfattande servicepaket 

som innehåller bl.a. tjänster inom fi nansie- 

Kundservice 

Detaljhandel som bedrivs 

av köpmannaföretagare 

● 43 % av Keskos 

omsättning 

Egen detaljhandel 


omsättning 

Företagskundhandel 

(B-to-B) 


omsättning 

Informations- 

och 

kassafl öde 

Konsumentkunder

Koncern 

ring, bokföring, marknadsföring och andra tjänster 

i anslutning till grundandet av en aff är. 

År 2006 inledde 126 nya köpmän sin verksamhet. 

2) Keskos egen detaljhandel 

Den egna detaljhandeln är den huvudsakliga 

verksamhetsmodellen inom Keskos utlandsverksamheter. 

Modellen används också i Finland 

inom vissa varubranscher. Keskos egna detaljaffärer 

i Finland är till exempel varuhusen Anttila 

och Kodin Ykkönen. Även specialvaruhandeln inom 

K-citymarketkedjan är en del av den egna detaljhandeln. 

Näthandeln erbjuder dessu tom 

snabbt ökande möjligheter inom handeln. 

Vid utgången av år 2006 utgjorde andelen 

för Keskos egen detaljhandelsförsäljning 31 % 

av omsättningen. 

3) Företagskundhandel (B-to-B) 

Utöver detaljhandel bedriver Kesko företagskundhandel. 

Keskos vanligaste företagskunder är bl.a. 

storkök, byggfi rmor, VV-Auto-återförsäljare, lantbruksföretagare 

och industrin. Under de senaste 

åren har inte bara varuhandeln utan även olika 

tjänster och förtillverkning av produkter ökat sin 

andel också inom företagskundhandeln. 

År 2006 var företagskundhandelns andel 

av omsättningen 26 %. 

Marknadsföring och stöd 

för handeln 

Anskaffning och analys av stamkundsinformation 

samt ökning av kundkännedom 

Keskos centrala kritiska framgångsfaktorer är 

ökning av kundtillfredsställelsen och kundlojaliteten 

som eftersträvas genom utnyttjande av kundinformation. 

Kundrelationerna betonas i Keskos 

vision och värderingar. För att K-gruppens högsta 

värdering att ”överträff a våra kunders förväntningar” 

skall kunna förverkligas förutsätts djup 

kundkännedom. För att kunderna skall kunna betjänas 

på ett utmärkt och allt eff ektivare sätt bör 

man känna till kundernas behov, önskemål och 

förväntningar bättre än huvudkonkurrenterna. 

När man analyserar kundrelationer är det viktigt 

att samla och spara kundinformation som är 


tillförlitlig och tillräckligt omfattande. De inköp 

som registrerats i Plussa-systemet omfattar kundernas 

inköp i K-gruppens detaljaff ärer. Kundinformationen 

i Plussa-systemet är registrerad per 

hushåll. I Plussas kunddatabas fi nns information 

om ca 72 % av de fi nländska hushållen och ca 

76 % av K-gruppens detaljförsäljning i Finland. 

K-Plus Oy producerar tjänster som bygger på 

kundinformation och som stödjer aff ärsverksamheten 

för K-gruppens kedjor och aff ärer samt för 

Plussa-nätverket. Under år 2006 har man gjort 

utvecklingsarbete för att uppgifterna på kvittoraderna 

per segment och produktgrupp skall kunna 

utnyttjas bättre. De viktiga delområdena i tilllämpningen 

av kundinformation är kedjekoncept, 

sortimentplanering och inköpsverksamhet 

samt marknadsföring och hantering av kundrelationerna. 

Resultaten av användningen av K-Plussas 

verktyg för inriktning av marknadsföringen har 

varit bra. 

De tjänster som K-Plussa erbjuder utvecklas 

kontinuerligt. År 2006 togs bl.a. en Food Stylesegmentering 

som beskriver hushållens matinköp 

i bruk. Dess tillämpningsområden är förutom 

sortimentplanering även bl.a. marknadsföring. 

I början av år 2007 tas en ny modell för 

kundsegmentering i bruk i Kesko Livs och 

i K-mataff ärerna, som på basis av inköpen klassifi 

cerar kunderna som nyckel- eller stamkunder, 

potentiella kunder eller strökunder. Andelen 

inköp för den femtedel som handlar mest 

utgör mer än 60 % av Plussa-försäljningen för 

K-mataff ärerna. 

Plussa förnyar och utvecklar stamkundssystemet 

under år 2007 och ger Plussa-kunderna 

en allt mångsidigare och intressantare möjlighet 

att utnyttja sin stamkundsrelation i K-gruppen. 

Samtidigt utvecklas Plussa-kortets betalfunktioner 

i betydlig mån. 

Affärskoncept, styrning av varumärken 

samt affärsplatser 

Profi lering och att utmärka sig från konkurrenterna 

utgör viktiga medel för handeln i den allt 

mer omfattande och allt hårdare konkurrensen. 

Handeln måste skapa egna sätt att profi lera sig 

med hjälp av kedjekoncept och varumärken.

14 


selektiv 

Märken för märkesmedvetna 

Även de mest kräsna kunderna får de produkter som de behöver från K-citymarket. 

Där hittar man allt man behöver på en gång, från livsmedel till kläder och produkter 

för fritid och hemmet.

Koncern 

För tillfället har Kesko 27 aktiva kedjekoncept 

i Finland och utomlands. De mest kända är mataff 

ärskedjorna K-citymarket, K-supermarket, 

K-market och K-extra; järnhandelskedjorna 

K-rauta och Rautia samt Byggmakker (Norge) 

och Senukai (Litauen) samt specialvarukedjorna 

Anttila, Kodin Ykkönen, Asko, Sotka, Musta Pörssi 

och Intersport. Namnet Kesko har använts under 

hela bolagets historia. K-symbolen lanserades 

som ”symbol för kvalitet” år 1947 och fästes samtidigt 

i 2 500 K-aff ärers fönster. 

Ovannämnda varumärken känns igen av så 

gott som alla fi nländare och förknippas med 

K-gruppen. De olika varubranscherna har dessutom 

ett stort antal produktvarumärken som utvecklats 

av Kesko och som är kända inom sina 

egna branscher. Allt som allt har Kesko ca 650 

registrerade varumärken. 

K-mataff ärernas egen märkesprodukt Pirkka 

är handelns egen märkesproduktserie som är 

mest känd i Finland. År 2006 fyllde Pirkka 20 år. 

Pirkkaseriens andel av försäljningen har ökat 

kraftigt de senaste åren, och serien omfattar mer 

än 1 500 dagligvaruhandelns kvalitetsprodukter 

som kunderna uppskattar. K-mataff ärens övriga 

egna produktmärken är Euro Shopper, Rico och 

Costa Rica. Under de senaste åren har försäljningen 

av egna produktmärken ökat och deras 

andel av K-mataff ärernas detaljförsäljning är 

ca 14 %. 

Kedjeverksamheten har under de senaste 

åren varit den mest framgångsrika verksamhetsmodellen 

inom detaljhandeln. Aff ärer som bedriver 

sin verksamhet med samma kedjekoncept 

kan förbättra kundtillfredsställelsen, verksamhetens 

eff ektivitet och därigenom även resultatet. 

Kedjeverksamhetens eff ektivitet och köpmannaföretagandets 

fl exibilitet skapar tillsammans en 

konkurrensfördel för Kesko. 

En rätt belägen aff ärsplats är en central förutsättning 

för framgång inom handeln. En framgångsrik 

etablering av aff ärsnätverket har varit 

nyckeln till K-gruppens framgång, och Kesko har 

ansvaret för utvecklingen av nätverket på lång 

sikt. Aff ärsplatserna och fastigheterna utgör en 

betydande del av Keskos tillgångar (närmare på s. 

46). Deras värde kan ökas ytterligare genom förvaltning 

av aff ärsplatsprocessen, som utgör en 

viktig kompetens för Kesko. 


Kontrollerad internationalisering 

Den snabba internationella tillväxten har ökat 

Keskos kompetens i främmande verksamhetsmiljöer 

betydligt, i synnerhet i Baltikum och i 

Ryssland. För tillfället bedriver koncernen detaljhandel 

i sex länder utöver Finland. 

Expansionen har skett både genom företagsförvärv 

och genom nyetablering. I nya internationella 

projekt har kartläggningen av marknadsförhållandena 

och riskhanteringen en central 

roll. Rätt val av förvärvsobjekt, integrering 

av förvärvsobjekten, etablering av aff ärsplatser 

och skapande av organisationer är nya centrala 

kompetensområden inom internationaliseringen 

av Kesko. 

Internationaliseringen har först och främst 

varit en väg till tillväxt för Kesko. På den begränsade 

fi nska marknaden skulle en snabb ökning 

inom vissa aff ärsområden inte ha varit 

möjligt. Den internationella tillväxten har fört 

med sig ett bredare och närmare samarbete 

med varuleverantörerna, vilket är av avgörande 

betydelse för konkurrenskraften. 

Utveckling av personalen 

I Kesko och i K-gruppens aff ärer har en kontinuerlig 

utveckling av personalens kompetens alltid 

varit viktigt. Ett bevis på detta är bl.a. Keskos 

egen utbildningscentral K-instituutti Oy, som har 

specialiserat sig på utbildning av personal, förmän 

och köpmän inom detaljhandeln. 

År 2006 deltog sammanlagt ca 7 700 personer 

i K-instituuttis utbildningsprogram. 

Kompetensen hos Keskos personal utvecklas 

långsiktigt och systematiskt. Tyngdpunkterna 

ligger i kompetensen inom detaljhandeln och den 

internationella handeln, i kund- och servicekompetensen 

samt i utbildning av blivande chefer. 

I Kesko har man fastställt koncernens kärnkompetenser, 

som vi anser vara nödvändiga 

i verkställandet av Keskos aff ärsstrategier och 

kedjornas kundlöften. Utgående från kärnkompetenserna 

har koncernen fastställt de kritiska 

kompetenserna som skapar eller stärker dess 

kärnkompetens och förbättrar konkurrenskraften. 

Dessa kompetensområden syns starkt i alla 

program för personalutveckling. 

Mer om personalen på s. 48. 

Keskos kärnkompetenser 

består i att: 

● Skapa kundnytta 

● Framgångsrikt utnyttja den egna 

kompetensen och samarbetspartnernas 

kompetens 

● Skapa en uppmuntrande företags- 

kultur

16 


Synergifördelar 

i verksamheten 

Att tillförsäkra sig skal- och synergifördelar 

genom koncentrering av rätt 

riktade verksamheter är en central 

utgångspunkt för Keskos verksamhet. 

Synergiområden är bl.a.: 

● Datainvesteringar 

● Kedjestyrnings- och 

övriga verksamhetsmodeller 

● Aff ärsplatsverksamhet 

● Finansiering 

● Kompetensutveckling 

● Inköp och logistik 

● Stamkundssystem 

● Marknadsföring 

● Användning av media 

Informationshantering och logistik 

Utveckling av inköp och logistik 

Det centrala i Keskos verksamhet är att sammanslå 

köpkraften så att man kan nå förmånliga enhetskonstnader. 

Detta har också skapat mångsidiga 

partnernätverk för Kesko. 

Inköp av varor och tjänster har i Kesko 

organiserats i bransch- och dotterbolagen som 

ansvarar för de behov i fråga om sortiment, 

pris och kvalitet som fastställs i aff ärskedjornas 

kundlöften. Specialiserade inköpsenheter 

verkar i nära samarbete med kedjorna. 

Varuleverantörerna inom detaljhandeln är allt 

större aktörer med allt starkare internationell 

profi l. Ökningen av inköpsvolymen är ett grundläggande 

krav för eff ektiv inköpsverksamhet. 

Kesko deltar i internationellt inköpssamarbete 

i ett antal varubranscher. Samarbetsorganisationerna 

har till uppgift att samla inköpsvolym, välja 

varuleverantörer och föra inköpsförhandlingar 

på medlemsföretagens vägnar. De viktigaste 

inköpssammanslutningarna i vilka Kesko deltar 

är AMS Sourcing B.V. och World Wide Retail 

Exchange inom dagligvaruhandeln, EuroMat inom 

järnhandeln, Intersport International Corporation 

inom sporthandeln och ElectronicPartner 

International inom handeln med hemteknik. 

K-gruppens styrka är anpassningen av aff ärernas 

utbud enligt kundernas lokala efterfrågan 

samt den lokala marknadsföringen. Det eff ektiva 

och fl exibla nätverket i den lokala inköpsverksamheten 

bildas av K-köpmän. Speciellt inom 

mathandeln i Finland har köpmännen en betydande 

roll när det gäller att öka antalet lokala 

produkter i sortimentet. 

Inköpspersonalen i Keskos tjänst uppgår till 

ca 500 personer. 

Keskos leverantörsrelationer baserar sig på 

partnerskap med utvalda varuleverantörer. 

I partnerrelationerna är målet att hitta nya och 

eff ektivare sätt att bilda och styra sortiment, 

priser och exponeringar samt att sänka kostnaderna 

i hela leveranskedjan. De egna verksamhetsmodellerna 

har eff ektiverats bl.a. genom 

att man jämfört de egna verksamhetsmetoderna 

och resultaten med den internationellt bästa 

praxisen. I övriga leverantörsrelationer tillämpas 

den praxis som konstaterats vara bäst 

i partnerrelationer. 


vid styrning i handeln 

Informationshanteringen har en central roll vid 

skapandet av sortiment och styrningen av varufl 

öden. Målet är att skapa sortiment som allt 

bättre betjänar kunderna samt ett allt snabbare 

och felfriare varufl öde. 

Information samlas och utnyttjas i varje skede 

av varufl ödesstyrningen från kundens köpbeslut 

till den industriella tillverkningsprocessen. 

Varugruppsstyrning och varugruppshantering 

förenar kundfokusen i de olika kedjorna och 

produktgrupperna med eff ektiv inköpsverksamhet 

och välfungerande kedjesortiment. Sortiment, 

prissättning, exponering och kampanjer 

planeras enligt kedjekonceptets mål i de olika varugrupperna 

i samarbete med köpmännen. Sortimentplaneringen 

styrs dessutom med hjälp av en 

omfattande marknadsundersökning och kundrespons. 

Keskos och kedjeverksamhetens datasystem 

utvecklas med tanke på utgångspunkterna inom 

respektive aff ärsområde och kedja, och även 

synergifördelarna i en koncernomfattande samverkan 

utnyttjas. 

På tio år har Kesko förvandlats från en inhemsk 

partihandlare till ett internationellt tjänsteföretag 

inom handeln. Dataadministrationen 

har haft en central roll i denna process. Ansvaret 

för applikationsutveckling och -underhåll har decentraliserats 

i branschbolagen med självständig 

styrning i aff ärsenheterna som mål. Styrningen 

av dataadministrationen på koncernnivå koordinerar 

applikationsutvecklingen, vilket ger synergifördelar 

i systemanskaff ning och -utveckling. 

Keskos system baseras till centrala delar på 

SAP, ett system för verksamhetsstyrning. 

Data- och kommunikationstekniktjänsterna 

anskaff as från de bästa producenterna inom 

branschen, medan förmågan att leda och kontrollera 

utvecklingen av Keskos tjänster bibehålls 

inom bolaget.

Koncern 

Omvärld 

Marknadsområden 

Keskos huvudverksamhetsområden är Finland, 

Sverige, Norge, Baltikum och nordvästra 

Ryssland. Kauko-Telko verkar dessutom bl.a. i 

Polen och i Kina. 

Den ekonomiska tillväxten har varit snabb 

på alla Keskos huvudmarknadsområden under 

de senaste åren. Den gemensamma faktorn för 

marknadsområdena, som upprätthåller den ekonomiska 

tillväxten, har varit hushållens höga 

konsumtion. 

Den ökande konsumtionen i Finland gynnar 

detaljhandelns tillväxt och har år 2006 stärkts 

av konsumenternas positiva förväntningar på 

både den egna ekonomiska utvecklingen och den 

nationalekonomiska utvecklingen. Den privata 

konsumtionen i Finland förväntas öka med 2–3 % 

per år under de närmaste åren. Prisutvecklingen 

förutspås vara moderat. Den framtida utvecklingen 

av hushållens konsumtion i Finland påverkas 

av att hushållens disponibla realinkomster eventuellt 

ökar långsammare och av att räntenivån 

förutspås stiga något. Höjningen av räntenivån 

förutspås dämpa i synnerhet bostadsmarknaden. 

Den privata konsumtionen i Sverige och 

Norge beräknas öka med 2-4 % under 2007-2008. 

I båda länderna har konsumenternas för troende 

för den ekonomiska utvecklingen ökat, och bostadsbyggandet 

fortsätter också att öka. 

I de baltiska länderna förväntas den privata 

konsumtionen försätta öka i snabb takt. Den allt 

snabbare infl ationen minskar för sin del hushållens 

köpkraft och fördröjer ländernas anslutning 

till den europeiska valuta unionen. 

I Ryssland ökar särskilt medelklassens köpkraft 

och konsumtionsvilja kraftigt i S:t Petersburg 

och i Moskva. Detta städer med närområden 

till en attraktiv detaljhandelsmarknad. I Ryssland 

varierar tillväxten av den privata konsum- 


tionen starkt mellan olika regioner, och under de 

närmaste åren förutspås tillväxten vara i genomsnitt 

mer än 10 procent. 

Mathandel 

År 2006 ökade dagligvaruhandeln i Finland snabbare 

än under de tidigare åren, ökningen var 

ca 5 %. Prisutvecklingen för baslivsmedel var 

fortsatt moderat. Aktörerna inom dagligvaruhandeln 

strävar efter att svara på kundernas olika 

behov genom att utöka sortimenten med nya produkter 

och förbättra servicen samt genom att 

specialisera sig. 

Järnhandel 

Den starka nivån på bostadsbyggande och renovering 

i Finland återspeglas på ett positivt sätt i 

försäljningen av byggmaterial. Konkurrensläget 

inom branschen förändras på grund av de 

inhemska och utländska aktörerna som verkar 

på marknaden . 

Inom järnhandeln i Sverige förlorar den specialaff 

ärsbetonade handeln sina marknadsandelar 

till utländska kedjor som trätt in på marknaden. 

I Norge består kundkretsen inom järnhandeln 

främst av professionella kunder, men även konsumenthandeln 

ökar snabbt. 

Den växande marknaden i Baltikum intresserar 

både utländska och lokala aktörer. 

I Ryssland är den snabbt växande järnhandelsmarknaden 

fortfarande mycket splittrad mellan 

nya DIY-kedjor (gör-det-själv-kedjor), lokala 

järnaff ärer, torg och specialaff ärer. Under år 

2006 har de utländska kedjorna utvidgat sin 

verksamhet i Moskva och i S:t Petersburg. 

Utvecklingsdrag inom 

handelsbranschen 

● Handeln fortsätter att 

internationaliseras 

● Betydelsen av kundlojaliteten ökar 

● Konsumenternas köpbeteende 

splittras; konsumenterna vill 

ha enkelhet, upplevelser, hälsa och 

omväxling 

● Ansvaret och företagsetiken 

får en allt viktigare roll 

● Industrins varumärken är 

fortfarande starka 

● Antalet handelns egna märkesprodukter 

och deras marknads - 

andel ökar 

● Näthandeln ökar 

● Handelns roll som serviceproducent 

stärks 

● Nya aff ärskoncept utvecklas 

● De nya systemen för verksamhetsstyrning 

eff ektiverar verksamheten 

inom handeln 

Utvecklingsdrag i de baltiska 

länderna och i Ryssland 

● Köpkraften fortsätter att öka 

● Andelen för handeln 

i kedjeform ökar 

● Konkurrensen blir mångsidigare 

● Livsmedlens andel av totalkonsum- 

tionen minskar

18 


Marknadsområden 

Finland: 5,3 milj. konsumenter 

● alla Keskos aff ärsområden 

Sverige: 9,1 milj. konsumenter 

● järnhandel, möbelhandel 

och teknisk handel 

Norge: 4,6 milj. konsumenter 

● järnhandel 

Baltikum: 7,2 milj. konsumenter 

● järn-, lantbruks-, maskin- och 

möbelhandel (Estland och Lettland) 

samt Anttilas distanshandel 

(Estland och Lettland) och 

teknisk handel 

S:t Petersburg: 4,6 milj. konsumenter 

och Moskva: 10,4 milj. konsumenter, 

● järnhandel och teknisk handel 

Bilhandel 

Försäljningen av nya bilar har år 2006 bromsats 

upp av de stora lagren av bytesbilar och importen 

av begagnade bilar. År 2007 förutspås bilhandeln 

utvecklas i något långsammare takt än år 2006. 

Specialvaruhandel 

De fi nländska hushållens starka förtroende för 

den egna ekonomiska utvecklingen har återspeglats 

på ett positivt sätt även i utvecklingen av specialhandeln. 

I synnerhet handeln med möbler och 

hemteknik har utvecklats snabbt. Hypermarketkedjorna 

grundar nya enheter i ett lugnare tempo 

än de föregående åren och strävar efter att öka 

sina marknadsandelar inom specialvaruhandeln 

i synnerhet genom priskonkurrens. 


Marknaden inom lantbrukshandeln omformas 

i Finland av en kraftig strukturförändring, som 

innebär att antalet gårdar minskar och att gårdsstorleken 

ökar. Inom lantbrukshandeln pågår 

dessutom omstruktureringar av branschen. 

Till följd av att de baltiska länderna blivit 

medlemmar i EU uppskattas marknaden inom 

lantbrukshandeln öka betydligt i länderna. 

Konkurrensen är fortsatt hård både bland lokala 

och internationella aktörer. 

Maskinhandel 

Marknaden för fritidsmaskiner har utvecklats 

gynnsamt. Marknadsutvecklingen för entreprenad- 

och miljömaskiner förväntas vara fortsatt 

stabil i Finland. I Baltikum förväntas marknaden 

växa snabbt. Marknaden inom lastbilshandeln 

beräknas hålla sig på samma nivå som tidigare. 

MARKNADSUTSIKTER ÅR 2007 

Totalmarknad, 

Förändring, % 

miljarder euro 

uppskattning 

Kesko Livs 22,0 

Finland 22,0 *) +3-+5* 

Rautakesko 15,8 

Finland 3,9 +3–+5 

Sverige 4,4 +8 

Norge 5,0 +8 

Baltikum 1,6 +10–+15 

Ryssland, S:t Petersburgsområdet 0,9 +10–+15 

Kesko Lantbruk 3,1 

Finland 1,9 +/-0 

Baltikum 1,2 +5-+10 

Konekesko 1,9 

Finland 1,5 +2–+3 

Baltikum 0,4 +15–+20 

Specialvaruhandel (Keswell) 8,8 +3-+4 

* inklusive HoReCa-marknad, övriga dagligvarudistributionskanaler och Alko

Koncern 

Konkurrensmiljö 

Mathandel 

Finland, marknadsandel 33,5 % 

Konkurrenter: S-gruppen, 

Tradeka, aff ärerna inom 

M-ryhmä, Lidl, Stockmann 

och lågprisaff ärerna 

HoReCa 

Finland, Kespros försäljning har 

ökat enligt marknadstillväxten 

Konkurrenter: Meira Nova, Wihuri 

Metro, Heinon tukku, industrin 

och ökad direktimport 

Järnhandel 

Finland, marknadsandel 34 % 

Konkurrenter: Starkki, Puukeskus, 

Puumerkki, S-gruppen och Värisilmä 

Sverige, marknadsandel 4 % 

Konkurrenter: Bauhaus, Beijer 

Bygg, Hornbach, Silvan och Inter- 

Pares och Byggmax 

Norge, marknadsandel 19 % 

Konkurrenter: Maxbo, 

Optimera och Jernia 

Estland, marknadsandel 17 % 

Konkurrenter: Ehituse ABC, 

Ehituse Service och Espak 

Lettland, marknadsandel 11 % 

Konkurrenter: Tapeks/Aile, Nelss 

och Depo DIY 

Litauen, marknadsandel ca 25 % 

Konkurrenter: lokala byggtillbehörs- 

och specialaff ärer 

(Senukaikedjan har inga landsomfattande 

konkurrenter i Litauen.) 

Ryssland, S:t Petersburg, 

marknadsandel 17 % 

Konkurrenter: Maxidom, Dom 

Laverna, Obi, Stroybaza 

Rybinskaya och Castorama 


Marknadsandelar för år 2006 specifi cerade enligt aff ärsområde och marknadsområde. 

Marknadsandelarna bygger på Keskos egna uppskattningar av detaljhandeln år 2006, om inte någon 

annan källa har nämnts. 

Marknaden och marknadsandelarna är alltid beroende av defi nitioner. De beror bl.a. på defi nitioner 

av varubranscherna och av de geografi ska marknadsområdena samt på tillgänglig information. Beräkningarna 

av marknadsandelarna på denna sida och annanstans i verksamhetsberättelsen bygger på de 

bästa tillgängliga källorna och undersökningarna. 

Bilhandel 

Finland 

Marknadsandel: Volkswagenpersonbilar 

10,3 % 

Konkurrenter: Toyota, Nissan, 

Ford, Volvo, Peugeot och Opel 

Marknadsandel: 

Audi-personbilar 3,3 % 

Konkurrenter: Mercedes-Benz, 

BMW, Volvo och Saab 

Marknadsandel: 

Volkswagen-paketbilar 17,0 % 

Konkurrenter: Toyota, Ford, Mercedes 

Benz och Fiat 

Marknadsandel : 

Seat-personbilar 0,8% 

Konkurrenter: Alfa Romeo, Chrysler, 

honda och Mazda 


Finland, marknadsandel 35 % 

Konkurrenter: S-gruppen (Hankkija-Maatalous, 

Agrimarket), 

Yrittäjien maatalous Oy och 

Suomen Maataloustukku Oy 


Konkurrenter: 

Lantbrukstillbehör: Kemira 

GrowHow och Farm Plant 

Lantbruksmaskiner: Stokker, 

Tatoli, Agriland och Taure 

Boskapshushållsmaskiner: 

De Laval 


Konkurrenter: Lantbrukstillbehör: 

Kemira GrowHow och Latagra. 

Lantbruksmaskiner: 

Stokker, BFSC och Preiss. 

Boskapshushållsmaskiner: 

De Laval 

Litauen, marknadsandel 17 % 

Konkurrenter: Lantbrukstillbehör: 

Kemira GrowHow, 

Agrokoncernas och Litagra. 

Lantbruksmaskiner: Olsen Baltic, 

Lytagra, Rovaltra och Dotnuvos 

projektai. Boskapshushållsmaskiner: 

De Laval 

Maskinhandel 

Finland, marknadsandel 

Konekesko 6–33 % beroende på 

produktgrupp 

Konkurrenter: Otto Brandt, Marine 

Power (Brunsvik), Suzuki Finland, 

SGN Group, Vator, Rolac 

(Volvo), Witraktor (Caterpillar), 

Rotator, Suomen Rakennuskone, 

Volvo, Scania, Veho, Sisu-Auto 


Konkurrenter: Intrac, Ladur, 

Komatsu, Witractor, Swecon, 

Balti Technica 



Komatsu, Witractor, Swecon 

Litauen, marknadsandel 8 % 


Komatsu, Witractor, Swecon 

Specialvaruhandel 

Finland 

Varuhushandel 

Anttila, K-citymarket, 

Kodin Ykkönen 

Marknadsandelen kan inte beräknas. 

Konkurrenter: S-gruppen, Tradeka, 

Stockmann, Ikea, möbel- och 

inredningsaff ärer. 

Möbelhandel 

Marknadsandel 

Asko och Sotka ca 21 % 

Konkurrenter: Isku, Masku, Stemma, 

Vepsäläinen, Ikea, Jysk, Koti- 

Idea, Suomi-Soff a, Kodin ykkönen 

Sporthandel 

Marknadsandel 

Intersport, Kesport och 

Budget Sport 32,5 % 

Konkurrenter: Sportia, Top Sport, 

Stadium, varuhus och hypermarkets 

samt andra specialaff ärer 

Handel med hemteknik 

Marknadsandel Musta Pörssi 11 % 

Konkurrenter: Expert, Gigantti, 

Markantalo, Tekniset, andra 

specialaff ärer, hypermarkets 

och nätaff ärer 

Skohandel 

Marknadsandel K-kenkä, 

Andiamo, Kenkäexpertti ca 12,5 % 

Konkurrenter: andra specialaff ärer, 

varuhus och hypermarkets 

och sportaff ärer 


Marknadsandel 

Stjärn Optiker 17 % 

Konkurrenter: Instru och 

Silmäasema

20 Keskos år 2006 

Frasen ”Vad ska vi äta idag?” 

har blivit känd bland kunderna 

under år 2006. På denna fråga 

svarar K-mataffärerna med löftet 

”Hos oss får du de bästa matidéerna 

och -lösningarna till 

ett förmånligt pris”. 

Affärsområden 

Kesko Livs 

De bästa matidéerna och -lösningarna 

till ett förmånligt pris 

Kesko Livs verkar på detaljvarumarknaden och 

ansvarar för utvecklingen av servicekoncepten, 

eff ektiviteten och konkurrensförmågan. De centrala 

uppgifterna är styrning av kedjorna, utveckling 

av aff ärskoncepten, inköps- och logistiktjänster, 

kedjemarknadsföring samt förvärv 

av aff ärsplatser. K-matköpmännen producerar 

de lokalt bästa tjänsterna och ansvarar samtidigt 

för aff ärernas eff ektivitet och lönsamhet. Kesko 

Livs främjar utvecklingen av servicekompetensen 

i samarbete med K-mataff ärerna. Kespro Ab, 

som är ett dotterbolag till Kesko Livs, erbjuder 

leveransförsäljnings- och partihandelstjänster 

till företagskunder. 

Marknaden 

Detaljförsäljningsmarknaden för dagligvaror i 

Finland är ca 12,5 mrd euro. Under de senaste 

åren har marknaden präglats av centralisation av 

marknaden. Värdeökningen av detaljmarknaden 

inom dagligvaruhandeln var ca 4,5 % år 2006. 

K-mat aff ärerna hade år 2006 en marknadsandel 

på ca 33,5 % av detaljhandelsmarknaden för 

daglig varor i Finland. K-mataff ärernas största 

konkurrenter är S-gruppen, Tradeka och Lidl. 

Totalvärdet på HoReCa-marknaden (hotell, 

restauranger, catering) i Finland uppgår till ca 

2,2 mrd euro. Kesko Livs dotterbolag Kespro Ab 

är den ledande partihandlaren inom HoReCabranschen 

i Finland. Kespros största kundgrupper 

är landsomfattande kedjor, enskilda stora 

företag inom HoReCa-branschen samt den off entliga 

förvaltningen. Kespros största konkurrenter 

är Meiranova, Heinon Tukku och Metrotukku. 

Centrala detaljhandelskedjor 

K-mataff ärskonceptens utbud täcker konsumenternas 

varierande behov från hypermarkets till 

närtjänster. K-mataff ärerna besöks dagligen av 

cirka 750 000 kunder. K-mataff ärskonceptens 

centrala drag och kundlöften är: 

K-citymarket är en mångsidig och förmånlig 

hypermarket vars breda urval omfattar både dagligvaror 

och specialvaror. K-citymarketkedjans 

kundlöfte är ”De bästa märkena, allt förmånligt 

på en gång”. K-citymarkets är 54 till antalet. 

K-supermarketkedjans konkurrensfördelar är 

en gedigen matexpertis och ett brett och mångsidigt 

urval färskprodukter. K-supermarketkedjans 

kundlöfte är att vara en ”Bättre matbutik än de 

fl esta andra”. Kedjan har 152 aff ärer. 

K-market är en högklassig och tillförlitlig mataff 

är nära kunden. I K-marketaff ären kan kunden 

handla enkelt och snabbt. K-marketbutiker fi nns 

även i anslutning till fl era trafi kstationer. Sortimentet 

består av konkurrenskraftigt prissatta 

dagligvaror. För den vänliga betjäningen svarar 

K-market-köpmannen med sin personal. K-marketaff 

ärerna är 428 till antalet. Kundlöftet är 

”Köpmannen fi xar det”. 

K-extra-affärerna är närbutiker som erbjuder 

produkter som kunderna dagligen behöver och 

där den personliga betjäningen har en viktig roll. 

Som framgår av namnet, erbjuder många K-extrabutiker 

på landsbygden extra service, till exempel 

försäljning av produkter för lantbruket, järnvaror 

och bränsle samt Veikkaus och Postens tjänster. 

K-extra-aff ärerna är 222 till antalet. 

K-extra-kedjans kundlöfte är ”God betjäning. 

För dig.” 

Styrkor 

K-mataff ärerna utgör det mest heltäckande affärsnätverket 

i Finland. K-mataff ärskedjorna är 

kända bland sina kunder. K-mataff ärerna erbjuder 

ett brett sortiment som tar de lokala dragen 

i beaktande samt service och starka egna märkesprodukter. 

Detta möjliggörs av Kesko Livs 

eff ektiva inköpsverksamhet, internationella inköpssamarbete 

(AMS och Agentrics LLC), logistik, 

mångsidiga egen undersöknings- och 

utbildningsverksamhet, omfattande Plussakundkrets 

och kundinformation som analyseras 

på basis av denna samt ett eff ektivt samarbete 

mellan Kesko Livs och K-köpmännen. Kesko Livs 

ansvarar för sammansättning och analys av köpkraften 

och kundinformationen i samarbete med 

K-Plussa. 

Verkställandet av den kundinriktade strategin 

bygger på omfattande information som K-Plus 

Oy producerar om kundgruppernas köpbeteende 

och en exakt marknadsundersökning. Kvalitetssäkring 

görs genom egen produktundersökning 

och i ett eget provkök där alla prudukter av 

egna märken kontrolleras och de recept som ska 

ges ut testas. 

K-matköpmännen koncentrerar sig på att på 

lokal nivå tillfredsställa kundernas behov och infria 

servicelöftet. Tyngdpunkten för år 2006 har 

i synnerhet legat i utvecklingen av K-mataff ärskedjornas 

gemensamma inköp och marknadsföring. 

Verksamhetsmodellen har skapat en grund 

för sammansättningen av köpkraften och för 

marknadsföring som fokuseras på kundernas

Koncern 


njutaren 

Vad ska vi äta idag? 

Att skämma bort sig själv är en megatrend inom konsumtion där också Kesko Livs vill 

vara med. K-mataffärerna bildar Finlands mest omfattande affärsnätverk med affärer där 

hemmakockarna hittar delikata råvaror av hög kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris.

22 


behov. De lokala varuleverantörernas produkter 

kompletterar mångsidigt det urval som kunderna 

behöver. 

K-mataff ärerna har en verksamhetsmodell 

som tar hänsyn till miljöaspekter och som strävar 

efter att minska miljöbelastningarna till följd 

av de moderna förpackningarna och påfrestningen 

av transporterna på miljön. 

Pirkka och övriga egna 

produktmärken 

År 2006 fyllde Pirkka-produkterna 20 år. Jubileumsåret 

fi rades genom att mer än 150 nya 

Pirkka-produkter gavs ut. Pirkka-produktseriens 

styrkor är produkternas förmånlighet, kvalitet, 

trygghet samt den höga andelen inhemska produkter 

i synnerhet bland färskprodukter. Dess 

kändhet bland kunderna är uppemot 100 %. 

Pirkka-produkterna är mer än 1 500 till antalet. 

Serien består av ett mångsidigt sortiment av produkter 

för dagliga behov samt för kunder med 

specialkost. Bland specialprodukterna fi nns bl.a. 

ekologiska, lätta, glutenfria och laktosfria produkter. 

År 2006 kompletterades sortimentet även 

med funktionella produkter, till exempel Reducol-yoghurt 

och bredbara pålägg som sänker 

kolesterolet samt helxylitoltuggummi och -pastiller 

för barn. Försäljningen av Pirkka-produkter 

har ökat med 15 %, vilket är klart bättre än den 

övriga försäljningsutvecklingen i K-mataff ärerna. 

Euro Shopper är K-mataff ärernas billiga produktalternativ. 

Euro Shopper är ett private labelvarumärke 

för de företag som deltar i AMS-samarbetet 

i Europa. Genom samarbetet inom inköp 

har man nått betydande prisfördelar genom att 

samla ihop varornas inköpsvolymer. Det fi nns 

drygt 300 Euro Shopper-produkter. 

Övriga K-mataff ärernas egna produktmärken 

är Rico och Costa Rica. Under de senaste åren har 

försäljningen av egna produktmärken ökat, och 

deras andel av K-mataff ärernas detaljförsäljning 

är ca 14 %. 

K-mataffärernas strategi 

Kundlöftet är ”Hos oss får du de bästa matidéerna 

och -lösningarna till ett förmånligt pris”. Strategin 

bygger på service och kvalitet samt på en 

konkurrenskraftig prisnivå. Kesko Livs har ett 

intensivt kedjesamarbete med K-matköpmännen. 

Kesko Livs ansvarar för eff ektiviteten, konkur- 

rensförmågan och utvecklingen av servicen och 

kompetensen i hela verksamheten. De centrala 

uppgifterna är styrning av kedjorna, utveckling 

av aff ärskoncepten, inköps- och logistiktjänster, 

aff ärsplatsverksamhet samt kedjemarknadsföring. 

K-matköpmännen ansvarar för att infria 

de kedjespecifi ka kundlöftena med beaktande 

av de lokala kundbehoven. Samtidigt ansvarar 

K-matköpmännen för aff ärernas eff ektivitet och 

lönsamhet. 

När man söker de bästa lägena för nya affärsplatser 

ur kundernas synvinkel utnyttjar 

man kundinformationen och -undersökningarna. 

Aff ären fi nns nära kunden och invid goda 

trafi kförbindelser. Kedjekoncepten utvecklas 

enligt kundernas behov. Den kompetens som 

behövs i varje kedja och aff är skapas i samarbete 

med Kesko Livs kedjor och genom att K-matköpmännens 

kompetens utnyttjas. K-köpmännen 

får stöd för kundinriktningen från stamkundssystemet 

K-Plussa som producerar 

inköps- och kundinformation som kan användas 

till att utveckla verksamheten samt till att 

belöna de kunder som centraliserar sina inköp. 

K-mataff ärskedjorna har satsat starkt på att 

utveckla servicekoncepten och utbilda aff ärernas 

personal. Kundkontakten i aff ären är av avgörande 

betydelse i fråga om framgång. K-mataff 

ärernas mat- och servicekompetens mäts 

med mystery shopping-undersökningar, dvs. 

undersökningar med testkunder. Informationen 

från mystery shopping-undersökningarna 

utnyttjas vid den kontinuerliga utvecklingen 

av kedjornas servicekoncept och utbildningen 

av personalen. 

Kesko Livs utför en aktiv produktundersökning 

och bolaget satsar särskilt på tryggheten 

för de egna märkesprodukterna samt på en 

samhällsansvarsfull verksamhet.

Koncern 

Kesko Livs 

K-GRUPPENS MATAFFÄRER 


Försäljning, (inkl. moms) 


Antal Antal 

milj. euro 

milj. euro 

2006 2005 2006 2005 

K-citymarket 54 53 1 700 1 615 

K-supermarket 152 150 1 360 1 325 

K-market 428 389 1 227 1 128 

Övriga K-mataffärer och butiksbilar 437 449 413 400 

Finland totalt 1 071 1 041 4 699 4 468 

Mataffärer fortlöpande verksamheter totalt 1 071 1 041 4 699 4 468 

Rimi Baltic AB 177 544 475 

Mataffärer verksamheter under avveckling totalt - 177 544 475 

Mataffärer totalt 1 071 1 218 5 243 4 943 

NYCKELTAL, FORTLÖPANDE VERKSAMHETER 

OMSÄTTNING ÅR 2006, FORTLÖPANDE VERKSAMHETER 

milj. € förändring % 

K-citymarket 1 132 5,7 

K-supermarket 803 2,6 

K-market och K-extra 789 4,1 

Kespro Ab 652 -2,5 

Övriga och gruppens interna 239 - 

Totalt 3 615 5,4 

2006 2005 

Omsättning milj. € 3 615 3 428 

Rörelsevinst milj. € 173,2 129,0 

Rörelsevinst av omsättningen % 4,8 3,8 

Rörelsevinst exkl. engångsposter milj. € 128,6 93,7 

Rörelsevinst av omsättningen exkl. engångsposter % 3,6 2,7 

Avskrivningar milj. € 64,9 70,0 

Investeringar milj. € 82,2 79,1 

Avkastning på bundet kapital* % 18,8 12,9 

Medelantal anställda 

* kumulativt medeltal 

6 171 4 869 

BUNDET KAPITAL 31.12, milj. € 

2006 2005 

Långfristiga tillgångar 854 979 

Omsättningstillgångar 170 158 

Kortfristiga fordringar 271 227 

./. Räntefritt främmande kapital -494 -426 

./. Avsättningar -7 -6 

Bundet kapital* 

* bundet kapital i slutet av månaden 

794 932

24 


etisk 

Rättvisemärkt ros 

I dag vill konsumenterna allt oftare köpa produkter som är etiskt rättvisa. Därför säljer 

också K-mataffärerna bland annat Pirkka Rejäl handels rosor där en del av intäkterna 

används till att förbättra tillvaron för de kenyanska rosproducenterna och deras familjer.

Koncern 

Kespro Ab 

Kesko Livs dotterbolag Kespro Ab är den ledande 

partihandlaren inom HoReCa-branschen i Finland. 

Bolagets kunder är bl.a. hotell, restauranger, 

cateringbolag, trafi kbutiker, kiosker, 

bagerier, industrin och återförsäljare. Den 

centrala idén i Kespros verksamhet är en övergripande 

kundservice. Bolaget söker de bästa 

inköpslösningarna för kunderna och hjälper 

dem på vägen till framgång. 

År 2006 

År 2006 omsatte Kesko Livs 3 615 milj. euro. Omsättningen 

utvecklades gynnsamt, och ökningen 

var 5,4 %. Kesko Livs rörelsevinst exklusive engångsposter 

uppgick till 129 milj. euro, vilket var 

betydligt bättre än året innan. 

Försäljningen inom alla K-mataff ärskedjor 

utvecklades gynnsamt. Försäljningsutvecklingen 

förbättrades betydligt under de två sista kvartalen. 

Under det sista kvartalet översteg försäljningsutvecklingen 

branschens medelvärde. 

I början av året erbjöds K-köpmännen möjlighet 

att ingå ett nytt kedjeavtal. Den största förändringen 

jämfört med tidigare är grunden för 

fastställandet av aff ärsplatsavgiften. I de nya 

avtalen är grunden för avgiften inte längre omsättningen 

utan aff ärens försäljningsbidrag. 

Genom detta främjas en fl exibel prissättning, 

och aff ärens priskonkurrensförmåga förbättras. 

K-mataff ärernas nya kundtidning K-MatBirka, 

som getts ut sedan maj, stödjer Kesko Livs strategi 

med betoning på service och kvalitet. I tidningen 

K-MatBirka, som delas ut avgiftsfritt i alla 

K-mataff ärer, får kunderna varje vecka de nya 

matidéer och -lösningar som de behöver. 

Recepten som presenteras i tidningen har utvecklats 

och testats i Kesko Livs eget K-provkök. 

Under våren ordnades också omfattande utbildningar 

i syfte att utveckla servicekompetensen 

både i K-mataff ärerna och inom Kesko Livs. 

I början av året sökte Kesko Livs ytterligare ca 

hundra nya K-matköpmän till traineeprogrammet 

för K-köpmän. I enlighet med den nya strategin 

kommer alla K-mataff ärer och trafi kstationer 

i fortsättningen att ha en köpman. 

I december sålde Kesko Livs sin andel av Rimi 

Baltic till ICA Baltic AB som hör till den svenska 

ICA-koncernen. 


Marknadsutsikter och 

Kesko Livs mål år 2007 

År 2007 uppskattas totalmarknaden för dagligvaruhandeln 

i Finland öka med 3-5 %. Priserna förutspås 

stiga mer år 2007 än år 2006. Kundlojaliteten 

har fått en allt viktigare roll inom dagligvaruhandeln. 

Samtidigt stärks aff ärens roll som 

tjänsteproducent. 

Kesko Livs fortsätter enligt sin nya strategi 

med åtgärder och investeringar i syfte att utveckla 

K-mataff ärernas försäljning och konkurrensförmåga 

på lång sikt samt öka kundtillfredsställelsen. 

Målet är att K-mataff ärernas försäljningsutveckling 

stadigvarande är bättre än marknadsutvecklingen. 

Genom att K-mataff ärernas 

gemensamma arbete ökas och genom att kedjeverksamheten 

intensifi eras erbjuds kunderna 

högre kvalitet och fl er prisfördelar. Kesko Livs 

utökar urvalet av aff ärens egna märkesprodukter, 

till exempel Pirkka. 

Man satsar kraftigt på utvecklingen av personalens 

kompetens och på köpmannaföretagandet. 

Konkurrensförmågan förbättras genom investeringar 

i nya aff ärsplatser. Alla K-mataff ärer 

kommer i framtiden att bedrivas av köpmannaföretagare. 

Möjligheterna till internationalisering 

kartläggs. 

Utnyttjandet av K-Plussas kundinformation 

utvecklas i syfte att förbättra kundservicen och 

öka kundtillfredsställelsen. Till den statistiska 

informationen om kundernas inköp anknyts extern 

statistik och undersökningsinformation 

i syfte att förbättra K-mataff ärernas kundservice, 

att utveckla aff ärernas och kedjornas verksamhet 

och sortiment samt att eff ektivera marknadsföringen. 

Stamkundsprogrammet K-Plussa förnyas 

under våren 2007. 

Även under år 2007 kommer Kesko Livs att arbeta 

med att garantera att produkterna är trygga 

och att verksamheten är samhälleligt ansvarsfull. 

Kespros mål är att öka sin marknadsandel 

i synnerhet inom HoReCa-sektorn. Nyckelrollen 

spelas av den eff ektiva leveransförsäljningen och 

moderna beställningsredskap, utbud av nya varugrupper 

samt fl exibla och kundinriktade logistiklösningar. 

Kesko Livs omsättning och rörelsevinst exklusive 

engångsposter förutspås öka under år 2007. 

Kunderna ger K-mataff ärerna mycket 

värdefull respons. Man får respons 

förutom genom aff ärerna även genom 

K-Plussas kundservice, Kesko.fi och 

Kesko Livs egen Konsumentservice. 

Till exempel Konsumentservice har 

årligen ca 18 500 kundkontakter. 

K-Plussas kundservice betjänar årligen 

per telefon nästan 150 000 kunder och 

per e-post nästan 20 000 kunder. 

Man svarar på all kundrespons och 

den behandlas när aff ärsverksamheterna 

utvecklas. Kundservicesystemet 

utvecklas vidare år 2007.

26 


Rautakesko bedriver järn- och inredningshandel 

i Finland, Sverige, 

Norge, Baltikum och nordvästra 

Ryssland. Bolaget leder och utvecklar 

sina detaljhandelskedjor 

och försäljningen via sin 

B-to-B-service inom sitt 

verksamhetsområde. 

Rautakesko ansvarar för 

kedjornas koncept, 

marknadsföring, 

inköps- och logistiktjänster, 

affärsnätverk 

och köpmannaresurser. 

Rautakesko 

Marknaden 

Kunderna i Rautakeskos detaljhandelskedjor 

är främst de som bygger, renoverar och inreder 

hem. Till de professionella kunderna hör byggfi rmor, 

industrin och off entliga sammanslutningar. 

Inom Rautakeskos verksamhetsområde uppgår 

branschens detaljhandelsmarknad till cirka 

15,8 mrd euro. År 2006 utgjorde detaljförsäljningen 

för Rautakeskos kedjor 3 083 milj. euro. 

Tack vare företagsförvärv och en god försäljningsutveckling 

steg Rautakeskos och dess kedjors 

placering på årsnivå betydligt och hör nu till 

de främsta bland europeiska företag inom järnhandeln. 

Finland 

I Finland utgör detaljhandelsmarknaden inom 

branschen cirka 3,9 mrd euro. År 2006 ökade den 

med 6,5 % (Föreningen för bygg- och inredningsvaruhandel 

i Finland rf). K-gruppens marknadsandel 

inom järnhandeln i Finland är cirka 34 %. 

I Finland har Rautakesko detaljhandelskedjorna 

K-rauta och Rautia samt Rautakesko B-to- 

B-service som betjänar byggföretag, industrin 

och andra professionella kunder. K-rautakedjan 

består av 40 aff ärer och ca 75 % av deras kunder 

är konsumentkunder. Rautiakedjan består av 105 

aff ärer av vilka 46 också är K-lantbruksaff ärer. I 

Rautiakedjans aff ärer ligger försäljningsstrukturens 

tyngdpunkt mer på produkter inom grundläggande 

byggande. Alla K-rauta- och Rautiaaff 

ärer i Finland har en köpmannaföretagare. 

I Finland uppgick den totala skattebelagda 

försäljningen för K-rauta- och Rautiakedjorna 

samt för Rautakesko B-to-B-service till 1 431 milj. 

euro. De största konkurrenterna är Starkki, Puukeskus, 

Puumerkki, S-gruppen och Värisilmä. 

Sverige 

I Sverige uppgår marknaden inom järnhandeln 

till omkring 4,4 mrd euro. År 2006 växte totalmarknaden 

i Sverige med cirka 12 % (SCB). 

I slutet av år 2006 hade Rautakesko 14 egna 

K-rautaaff ärer i Sverige och en aff är som ägs av 

en köpman. Under år 2007 är syftet att öppna tre 

aff ärer. Rautakeskos marknadsandel i Sverige är 

cirka 4 %. Av K-rautas kunder utgör privatkunderna 

cirka 85 %. De största konkurrenterna är 

Bauhaus, Beijer Bygg, Hornbach, Silvan, Inter- 

Pares och Byggmax. 

Norge 

Marknaden inom järnhandeln i Norge utgör cirka 

5,0 mrd euro. År 2006 ökade den totala marknaden 

i Norge med 11 % (TBL, BNL samt egen uppskattning). 

I Norge äger Rautakesko bolaget Byggmakker 

Norge AS (tidigare Norgros AS) (99,9%) som leder 

järnhandelskedjan Byggmakker. Järnhandelskedjan 

Byggmakker består av 118 aff ärer, varav 

20 är Byggmakkers egna aff ärer. Kedjans övriga 

aff ärer ägs av köpmannaföretagare. Köpmannaföretagarna 

har ett kedjeavtal med Byggmakker. 

Rautakeskos marknadsandel i Norge är cirka 19 %. 

Mer än hälften av försäljningen utgörs av försäljning 

till professionella kunder. De största konkurrenterna 

är Maxbo, Optimera och Jernia. 

Estland 

I Estland uppgår järnhandelsmarknaden till 

cirka 0,5 mrd euro. År 2006 ökade den totala 

marknaden i Estland med 15 % (egen uppskattning). 

I Estland har Rautakesko fyra K-rautaaff ärer 

samt ett landsomfattande grossistnätverk. 

Av kunderna utgör privatkunderna cirka 70 %. 

Rautakeskos marknadsandel i Estland är cirka 

17 %. De största konkurrenterna är Ehituse ABC, 

Ehituse Service och Espak. 

Lettland 

Den totala marknaden inom järnhandeln i Lettland 

beräknas vara 0,6 mrd euro, och den växte 

med 22 % år 2006 (CSB och egen uppskattning). 

Efter öppnandena av aff ärerna i Jelgava i augusti 

och i Liepaja i september har Rautakesko 

fem egna K-rautaaff ärer, två K-rauta-partneraff ärer 

och ett landsomfattande grossistnätverk i 

Lettland. Rautakeskos marknadsandel i Lettland 

beräknas utgöra 11 %. Tack vare de nya aff ärerna 

uppvisar försäljningen till konsumentkunder 

en kraftig ökning. De största konkurrenterna är 

Tapeks/Aile, Nelss och Depo DIY. 

Litauen 

I Litauen uppgår järnhandelsmarknaden till cirka 

0,5 mrd euro och uppskattas ha ökat med 13 % 

år 2006 (egen uppskattning). I Litauen har Rautakesko 

aktiemajoritet i ett företag som heter UAB 

Senuku Prekybos centras som är marknadsledare 

i Litauen med en marknadsandel på 26 %. 

Senukai kedjan består av 14 egna aff ärer och 

76 partnershop-aff ärer. Senukai verkar både i 

konsument- och företagskundhandeln. I Litauen 

har Senukai inga landsomfattande konkurrenter

Koncern 


eftertänksam 

Allt du behöver till renoveringen 

Finländarna använder årligen betydande summor till renovering av sina hem. 

I K-gruppens järnaffärer hittar kunderna alternativ som de kan jämföra och lösningar 

för planering och genomförande av renovering.

28 


med undantag av små lokala byggtillbehörs- 

och specialaff ärer. 

Ryssland 

I S:t Petersburg öppnades den första nya aff ären 

enligt K-rautakonceptet i Ryssland i september 

och den andra i december. I Ryssland 

äger Rautakesko järnhandelskedjan Stroymaster, 

vars aff ärer från och med augusti har 

verkat under namnet K-rauta. Sammanlagt 

fi nns det sju K-rauta aff ärer i S:t Petersburg. I 

S:t Petersburgregionen beräknas marknaden 

inom järnhandeln utgöra cirka 0,9 mrd euro, 

och år 2006 växte den med 15–20 % (RBC Ros 

Business Consulting och egen uppskattning). 

Rautakesko har dessutom en partiaff är och 

ett grossistlager i Moskva. De största konkurrenterna 

i S:t Petersburg är Maxidom, 

Dom Laverna, Obi, Stroybaza Rybinskaya och 

Castorama. 

Styrkor 

Rautakeskos verksamhet bygger på en god 

kännedom om kunderna och starka kedjekoncept 

som gjorts upp på basis av denna 

kunskap. 

K-rauta är ett koncept som Rautakesko 

använder på internationell nivå. K-rauta 

fi nns förutom i Finland även i Sverige, Estland, 

Lettland, och i S:t Petersburg i Ryssland. 

K-rautas mål är att erbjuda sina kunder 

de bästa helhetslösningarna för byggande 

och inredning av hem och trädgård. K-rautas 

produktutbud har dessutom utökats med 

bl.a. planerings- och installationstjänster. 

K-rautakonceptet har styrkor genom vilka 

det avviker från traditionella europeiska DIYkoncept 

(gör-det-själv-koncept). I K-rautakonceptet 

har man lyckats kombinera servicekoncept, 

sortiment och verksamhetsmodeller 

för konsumenter, byggarkunder och professionella 

kunder. K-rautas konkurrensfördel är 

dessutom att bolaget har större aff ärer och 

utrymmen för lastning av varor än konkurrenterna 

i genomsnitt. 

Rautiakedjan är den största järnhandelskedjan 

i Finland. I dess sortiment fi nns produkter 

särskilt riktade till byggare, renoverare 

och professionella inom byggnadsbranschen. 

Viktiga konkurrensfördelar är 

en övergripande kundservice, kännedom 

om den lokala marknaden och samarbetsnätverket. 

Flera Rautiaaff ärer kompletterar sitt utbud 

med lantbrukshandel. Rautia lovar sina 

kunder betjänande och yrkeskunniga produktlösningar 

för behoven vid byggande 

i rejäl och lokal Rautiastil. 

Byggmakkerkedjan är den största järnhandelskedjan 

i Norge. Kännetecknande för 

kedjan är en tillförlitlig verksamhet av hög 

kvalitet samt köpmannaföretagande. Dess 

särskilda styrka är försäljning av byggnadstillbehör 

och kännedom om professionella 

kunder. 

Senukaikedjan är marknadsledare i Litauen. 

En del av kedjan är också konceptet Mega 

Store som erbjuder kunderna nästan alla produkter 

som behövs för byggande och boende 

i aff ärer med en yta på över 20 000 m 2 . Personalens 

kompetens och yrkeskunskap är kedjans 

särskilda tyngdpunkt. 

Rautakeskos B-to-B-service betjänar 

byggnadsfi rmor, industrin och övriga professionella 

kunder. Kunden gynnas av det 

intensiva samarbetet med B-to-B-servicen: 

Rautakesko B-to-B-service planerar, styr 

och verkställer olika uppgifter i anslutning 

till inköpet vilket gör att kundföretaget kan 

koncentrera sig på den egna kärnverksamheten. 

Styrkan hos Rautakesko B-to-B-servicen 

är också det intensiva samarbetet 

med K-rauta- och Rautianätverket. 

Rautakesko fungerar i bakgrunden för 

kedjorna och samordnar bland annat kedjornas 

varugruppshantering, inköp, logistik, 

datasystemsstyrning och nätverksutveckling. 

Genom de synergi- och skalfördelar 

som uppstår därigenom kan vi erbjuda kunderna 

produkter och tjänster till ett konkurrenskraftigt 

pris. Personalens kompetens 

höjs genom kedjornas och Rautakeskos 

gemen samma utbildningsprogram. 

Rautakesko inför fyra egna internationella 

varumärken Prof, Cello, Fiorin och FXA på 

marknaden för järn- och inredningshandel. 

De första produkterna började säljas hösten 

2006. Målet är att öka försäljningen av dessa 

varumärken avsevärt. 

År 2006 

Rautakeskos omsättning uppgick till 2 129 

milj. euro, en ökning på 32,2 %. I Finland uppgick 

omsättningen till 821 milj. euro, en ökning 

på 5,3 %. De utländska dotterbolagen 

omsatte 1 308 milj. euro, vilket innebär en 

tillväxt på 57,5 %. Av Rautakeskos omsättning 

kom 61,3 % från utlandet. 

Rautakeskos uppvisade en rörelsevinst 

exklusive engångsposter på 91 milj. euro. 

Rörel sevinsten ökade i och med utvidgningen 

enligt strategin och den gynnsamma 

försäljningsutvecklingen. Rautakeskos 

investeringar var 76 milj. euro, varav de 

utländska investeringarnas andel var 65,4 %. 

År 2006 öppnades tio nya aff ärer: tre i 

Finland, två i Lettland, Litauen och Ryssland 

och en i Sverige. 

Mål och framtidsutsikter 

Järnhandelsmarknaden förutspås växa i alla 

Rautakeskos verksamhetsländer. År 2007 

förutspås järnhandelsmarknaden öka i de 

nordiska länderna med 3–8 % och i Baltikum 

med 10–15 %. I S:t Petersburgsregionen förväntas 

motsvarande ökning vara 10–15 %. 

Konkurrensen inom branschen blir hårdare, 

och aff ärernas försäljningsyta ökar. 

Kunderna satsar allt mer på att inreda och 

renovera sina hem och sköta om sina trädgårdar. 

Därtill vill kunderna i framtiden ha 

mera råd samt planerings- och installationstjänster. 

Prisbilden blir allt viktigare särskilt 

i de nordiska länderna. 

Rautakesko fortsätter att växa, vilket 

innefattar bl.a. investeringar i aff ärsplatser 

och satsning på K-rautapartner-verksamheten. 

Rautakeskokedjornas mål är att öppna 

22-23 nya aff ärer under år 2007. Rautakesko 

gör också stora satsningar på ett styrningssystem 

för aff ärsverksamheten, som omfattar 

hela verksamhetsområdet. Genom det 

nya SAP-systemet för detaljhandeln samordnas 

verksamheten inom det internationaliserade 

Rautakeskos kedjor. På detta sätt uppnås 

betydande fördelar för aff ärsverksamheten, 

och kunden får de bästa helhetslösningarna 

inklusive tjänster. 

Rautakesko har i samarbete med Kauko- 

Telko grundat ett inköpskontor i Shanghai i 

Kina. Inköpskontoret har i uppgift att söka 

efter nya varuleverantörer samt säkerställa 

produkternas och leveransernas kvalitet. Genom 

ett eget inköpskontor kan man dra nytta 

av hela det internationella Rautakeskos köpkraft 

och logistik till förmån för kunderna. 

År 2007 investerar Rautakesko mer i nya 

aff ärsplatser, i personalens kompetens och i 

ett enhetligt informationssystem. Rautakeskos 

omsättning förutspås öka år 2007 och 

rörelsevinsten exklusive engångsposter 

beräknas ligga på samma nivå som år 2006.

Koncern 

Rautakesko 

K-GRUPPENS JÄRNAFFÄRER 


Antal Antal 

milj. euro 

milj. euro 

2006 2005 2006 2005 




K-rauta 40 40 601 561 

Rautia 105 105 501 464 

K-kundavtalsaffärer 35 35 56 53 

Finland totalt 180 180 1 158 1 078 

K-rauta, Sverige 14 14 194 154 

K-rauta, Estland 4 4 87 70 

K-rauta, Lettland 5 3 72 44 

Senukai, Litauen 14 13 428 351 

Stroymaster, Ryssland 7 5 121 42 

Byggmakker Norge AS (f.d. Norgros), Norge 118 133 1 080 419 

Övriga länder totalt 162 172 1 981 1 080 

Järnaffärer totalt 342 352 3 139 2 158 

NYCKELTAL 

2006 2005 

Omsättning milj. € 2 129 1 610 










7 420 5 731 

OMSÄTTNING ÅR 2006 


Rautakesko Ab 826 5,1 

K-rauta AB, Sverige 

Byggmakker Norge AS, Norge 

155 24,7 

(fr.o.m. 7.7.2005)* 547 (..) 

AS Rautakesko, Estland 74 23,6 

AS Rautakesko, Lettland 61 63,5 

Senukaikoncernen, Litauen 

Stroymaster, Ryssland 

360 21,0 

(fr.o.m. 28.7.2005)* 102 (..) 

Övriga och gruppens interna 4 - 

Totalt 

* förändring över 100 % 

2 129 32,2 

2006 2005 





./. Avsättningar -3 0 



458 446

30 


VV-Auto importerar och marknadsför 

Volkswagen- och Audipersonbilar 

samt Volkswagen-nyttobilar 

i Finland. VV-Auto bedriver 

även detaljhandel med bilar och 

erbjuder eftermarknadsföringstjänster 

i sina egna affärer inom 

huvudstadsregionen och i Åbo. 

VV-Autos dotterbolag Auto-Span 

Oy importerar och marknadsför 

Seat-personbilar i Finland, 

Estland och Lettland. 

NYCKELTAL 

VV-Auto 

Marknaden 

År 2006 nyregistrerades 145 700 personbilar och 

15 268 paketbilar i Finland. Personbilsmarknaden 

minskade med 1,7 % jämfört med förra årets 

siff ror. Nyregistreringarna av paketbilar ökade 

däremot med 8,4 %. Orsaken till den lilla minskningen 

i handeln med personbilar anses vara att 

prisnivån för bytesbilar sjönk och räntenivån 

steg. Därtill importerades ca 30 000 begagnade 

bilar till Finland. 

Volkswagen, som är volymmärket bland de 

märken som VV-Auto representerar, har behållit 

sin position som tvåa i registreringsstatistiken. 

Dieselpersonbilarnas andel av nyregistreringarna 

har ökat i Finland till lite över 20%. Volkswagen 

är det ledande märket för dieselpersonbilar. 

Audi nådde ett nytt registreringsrekord redan för 

sjätte året i rad. Nya Seat-modeller presenterades 

på marknaden och priskonkurrensförmågan förbättrades 

betydligt i slutet av året. Minibussarna 

inklusive Volkswagen var åter den mest sålda 

nyttobilen. 

År 2005 introducerades många nya modeller 

av Volkswagen-personbilar och de kompletterades 

år 2006. Nya modeller som lanserades på 

marknaden var Volkswagen EOS och Polo GTI 

samt Golf, Golf Plus, Touran och Jetta TSI som al- 

2006 2005 

Omsättning milj. € 789 689 



Rörelsevinst exkl. engångsposter 

Rörelsevinst av omsättningen exkl. 

milj. € 29,5 38,7 

engångsposter % 3,7 5,6 







621 359 


VV-Auto-koncernen 789 14,5 

K-GRUPPENS BILAFFÄRER Antal Försäljning, (inkl. moms) 

2006 2005 2006 2005 

VV-Autotaloaffärer och 

Turun VV-Auto 5 2 396 207 


la representerar en ny bensinmotorteknologi. 

Volkswagen Crafter som ersatte LT-modellen 

bland nyttobilarna kom in på marknaden i september. 

Av Volkswagen Caddy presenterades en 

naturgasdriven EcoFuel-modell på marknaden. 

Audi-modellerna utökades med nya Audi Q7, A6 

allroad quattro, TT Coupe och nya, eff ektiva S- 

och RS-versioner. Seat-modellerna förnyades betydligt 

år 2006 när nya Leon och Ibiza presenterades. 

År 2006 var marknadsandelen för Volkswagen-personbilar 

i Finland 10,3 %, för Audi 3,3 % 

och för Seat 0,8 %. 

År 2006 

VV-Autos omsättning år 2006 uppgick till 789 

milj. euro, vilket är 14,5 % mer än året innan. 

Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick 

till 29,5 milj. euro, medan den år 2005 var 

38,7 milj. euro. 

År 2006 utvidgades VV-Autos egen detaljhandelsverksamhet 

när Volkswagen- och Audi-aff ärsverksamheterna 

i huvudstadsregionen förvärvades 

från Stockmann Auto. Turun VV-Auto Oy 

övergick dessutom helt i VV-Auto:s ägo vid utgången 

av året. De egna försäljningsställenas andel 

av detaljförsäljningen av nya Volkswagen- och 

Audi-bilar i volym var ca en tredjedel. Kundservi- 

FÖRDELNING AV VV-AUTOS FÖRSÄLJNING, % 

1. Volkswagen 

personbilar 45 % 

2. Audi 26 % 

4. 

3. Seat 4 % 

4. Volkswagen 

3. 

nyttobilar 14 % 

5. Eftermarknadsföring 9 % 

6. Övrig försäljning 2 % 

5. 6. 

2. 

2006 2005 








139 126 

1.

Koncern 


kvalitetsmedveten 

Populära märken 

Volkswagen, Audi och Seat som VV-Auto representerar är starka europeiska bilmärken som 

de kvalitetsmedvetna konsumenterna sätter värde på. Förutom de bästa bilmärkena erbjuder 

VV-Auto sina kunder också ett brett utbud av service- och eftermarknadsföringstjänster.

32 


Anttila bedriver detaljhandel med 

specialvaror med två varuhuskoncept 

samt distanshandel med konceptet 

NetAnttila. Anttilas kunder 

sätter särskilt värde på att urvalen är 

mångsidiga, moderiktiga, aktuella 

samt förmånliga och att servicen är 

bra. 

cen förbättrades i och med att Volkswagen, Audi 

och Seat Center, som är Finlands största, förnyades 

och utvidgades i Hertonäs i Helsingfors. I helheten 

ingår Volkswagen, Audi och Seat Centrar 

samt Volkswagen nyttobilscenter. I området 

fi nns dessutom ett bytesbilcenter och separata 

märkesverkstäder. 

VV-Auto har ett starkt återförsäljarnät som 

betjänar kunderna. Volkswagen har 55 aff ärer 

och Audi 17 aff ärer. Därtill fi nns sex separata serviceställen 

som erbjuder service och reparation 

av bilar. 

Kundservicen förbättrades vidare genom att 

eftermarknadsföringen, försäljarutbildningen 

samt aff ärslokalerna förnyades i enlighet med 

märkeskoncepten. Direktörerna och försäljningscheferna 

på Volkswagen- och Audi-återförsäljningsställena 

deltog också i utbildningen som 

följde det internationella konceptet. 


År 2007 förutspås personbilsmarknaden minska 

något och paketbilsmarknaden öka. Konsumenterna 

kräver konsumenterna en allt högre utrustningsnivå 

av sina bilar, vilket kommer att höja 

Anttila 

Marknaden 

På marknaden placerar sig Anttila mellan hypermarkets 

och specialaff ärskedjor. Varuhusen konkurrerar 

med sitt breda urval och sin mångsidiga 

service med storenheterna, och på avdelningsnivån 

uppnås specialaff ärsnivå. Nya aff ärscentra 

har haft en betydande inverkan på kundernas 

val av inköpsställe på de stora marknadsområdena. 

Hypermarkets expanderar till allt mindre 

orter. Specialaff ärskedjorna är ofta strikt styrda 

kedjor med en ägare, och de satsar på att vara 

förmånliga och trendiga. Lågprisvaruhusen blir 

allt större konkurrenter till Anttila i och med att 

de bildar kedjor och satsar på märkesvaror. 

medelpriserna. Marknadsandelarna för personbilar 

med sedankaross har minskat medan andelen 

för kombi, stadsjeepar och familjebussar har 

ökat. En betydande höjning av räntenivån samt 

osäkerheten om vilken eff ekt koldioxidutsläppen 

från bilarna har på kommande skattelösningar 

kan dämpa bilhandeln. 

I framtiden kommer man att även eventuellt i 

Finland småningom övergå från beskattning i anslutning 

till anskaff ningen av bilen till beskattning 

av användningen av bilen i enlighet med EU: 

s riktlinjer, vilket förväntas öka försäljningen av 

nya bilar. Eventuella skatteförändringar och deras 

eff ekter kan leda till variationer i bilförsäljningen 

och i prisnivån på begagnade bilar. 

VV-Autos mål är att under år 2007 öka marknadsandelen 

för de märken som bolaget representerar 

och fortsätta att utveckla den egna detaljhandelsverksamheten 

i huvudstadsregionen och 

i Åbo. Tyngdpunkterna ligger också i utvidgningen 

av servicesortimentet, utvecklingen av konceptet 

Varma ratkaisu (En säker lösning) och inledandet 

av ett centraliserat system för kundrelationer. 

VV-Autos omsättning förutspås öka år 2007, 

och rörelsevinsten exklusive engångsposter beräknas 

ligga på samma nivå som år 2006. 

Styrkor 

Genom varuhusen och NetAnttila erbjuder 

Anttila sina kunder fl exibel service. Alla kunder 

har tillgång till det breda och mångsidiga urvalet 

av produkter inom underhållning, mode och hemmet. 

NetAnttila erbjuder dessutom sina kunder 

fl exibla betalningsalternativ. 

Anttilas strategiska mål är att öka kundlojaliteten, 

stärka sin marknadsposition inom utvalda 

varuområden och att öka näthandeln. Anttilas 

styrkor är kundinriktning, personalens servicekompetens, 

kompetens inom näthandeln, eff ektiv 

verksamhet samt analys av information om 

avsättningen och kundernas behov som stöd för 

beslutsfattandet.

Koncern 


Inredaren av ett vackert hem 

estetikern 

Kodin Ykkönen är nummer ett för den inredande fi nländaren. Kodin Ykkönen har ett brett 

urval och erbjuder sina kunder också specialtjänster för inredning, hemteknikavdelningen 

Top Ten och naturligtvis vänlig och kunnig kundservice.

34 


Vid utgången av år 2006 fanns det 

27 Anttilavaruhus och åtta Kodin 

Ykköneninredningsvaruhus. I Anttilas 

verksamhet ligger fokus på kunden, 

fl era kanaler, aktualitet, eff ektivitet 

och förmånlighet. Anttilas distanshandel 

bedrivs förutom i Finland även 

i Estland och i Lettland. I Estland bedrivs 

distanshandeln av Anttila Oy:s 

dotterbolag Anttila AS och i Lettland 

av Anttila Oy:s dotterbolag SIA Antti. 

Anttilavaruhusens styrkor är avdelningarna 

för konfektion och hemmet samt TopTen-avdelningarna 

som säljer produkter inom underhållning. 

Varuhusen ligger i centrum av städerna 

eller i aff ärscentra. 

Inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen har ett 

överlägset urval av produkter för heminredning. 

De moderna storbutikerna ger idéer för heminredning 

och gör det enkelt att handla. Därtill 

erbjuder inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen 

sina kunder heminredningsservice, exempelvis 

inredningsråd. NetAnttila har ett brett urval 

av produkter inom underhållning, hemmet och 

konfektion. Dess styrkor är att det är enkelt att 

handla via nätet samt att NetAnttila erbjuder förmånliga 

produkter och fl exibla betalningsalternativ. 

De största verksamhetsriskerna ansluter sig 

till den ekonomiska utvecklingen, kundlojaliteten 

och köpkraftens tillväxt. 

År 2006 

År 2006 omsatte Anttila 548 milj. euro, vilket är 

en uppgång på 6,0 %. Anttilas rörelsevinst exklusive 

engångsposter uppgick till 26,5 milj. euro, 

vilket är en ökning på 9,0 milj. euro. 

Koncentrationen på kundservice och kundinriktning 

resulterade i att Anttila visade upp en 

god försäljnings- och resultatutveckling. I Vanda 

öppnades det nyaste Kodin Ykkönen-inredningsvaruhuset 

i mars 2006. 

Mål och utsikter 

År 2007 beräknas specialvarumarknaden fortsätta 

växa med 3-4 %. Tillväxten varierar betydligt 

mellan olika varuområden. Anttilas mål är att åtminstone 

bevara marknadsandelen med beaktande 

av ändringar i nätverket. City-varuhuset 

i Helsingfors stängdes i januari 2007 eftersom 

fastigheten kommer att genomgå en grundlig 

sanering. I slutet av år 2007 kommer ett nytt 

Anttilavaruhus att öppnas i S:t Michel. 

I bokslutet för år 2006 har Anttila rapporterats 

som en del av aff ärsområdet Keswell. Nyckeltal 

på sidan 40.

Koncern 

Kesko Lantbruk 

Marknaden 

I Finland bildar Kesko Lantbruk och omkring 100 

K-lantbruksaff ärer tillsammans K-lantbrukskedjan. 

De största kundgrupperna är lantbruksföretagare 

och -entreprenörer. K-lantbruk erbjuder 

lantbruksföretagarna lösningar för eff ektiv produktion 

av trygga och rena livsmedel som uppskattas 

av konsumenterna. 

Den totala marknaden för lantbrukshandeln i 

Finland utgör cirka 1,9 mrd euro. K-lantbrukskedjan 

har en marknadsandel på omkring 35 %. 

Lantbrukshandeln i de baltiska länderna bedrivs 

av Kesko Lantbruks dotterbolag Kesko Agro 

Eesti AS i Estland, SIA Kesko Agro Latvija i Lettland 

och UAB Kesko Agro Lietuva i Litauen. Centralerna 

för lantbruksoch maskinhandeln ligger i 

Jüri och Rakvere i Estland, i Riga i Lettland och i 

Vilnius och Kaunas i Litauen. Till Kesko Agros nätverk 

hör också nio lantbruksaff ärer och ett regionalt 

försäljarnätverk i Lettland och Litauen. 

Marknaden i Baltikum uppgår för tillfället till 

cirka 1,2 mrd euro. Kesko Agro är marknadsledare 

inom lantbrukshandeln i Baltikum. Kesko Agros 

marknadsandel i Estland uppgår till omkring 

32 %, i Lettland till cirka 26 % och i Litauen till 

cirka 17 %. 

Styrkor 

Kesko Lantbruks styrka är bredden i produkturvalet, 

tjänsterna och eftermarknadsföringen. En 

styrka i Finland är K-lantbruksköpmännen som 

känner sina områden och de lokala förhållandena 

och styrkan i Baltikum är Kesko Agros starka 

ställning och omfattande aff ärsnätverk. 

De mest kända produktmärkena som Kesko 

Lantbruk säljer är bl.a. traktorer av märkena 

Massey Ferguson och Deutz-Fahr, Claas tröskor 

och fodermaskiner samt Tume och Elho arbetsmaskiner. 

K-lantbruk och Kesko Agro strävar efter att 

känna till de framtida jordbrukarnas behov ännu 

bättre. Förutom en aktiv försäljning och kontakt 

skapar informations- och IT-hantering förutsättningar 

för ett intensivt samarbete mellan lantbruksföretagare 

och K-lantbruk eller Kesko Agro. 

Risker inom lantbrukshandeln kan anses vara 

beslut inom EU:s jordbrukspolitik och marknadsförändringar 

som uppstår till följd av besluten. 

För produktgrupper med låg täckning fi nns höga 

krav på att verksamheten ska vara eff ektiv. 

Lantbruket är en bransch som binder mycket 

eget kapital och skapar således egna risker också 

för verksamheten inom lantbrukshandeln. 


År 2006 

År 2006 omsatte Kesko Lantbruk 755 milj. euro, 

vilket innebär en ökning på 1,1 % jämfört med 

året innan. I Baltikum ökade Kesko Lantbruks 

omsättning med 13,9 % och uppgick till 273 milj. 

euro. År 2006 uppgick Kesko Lantbruks rörelsevinst 

exklusive engångsposter till 7,8 milj. euro, 

vilket är 4,7 milj. euro mer än året innan. 

K-lantbrukskedjans K-agro-laatupihatto (kvalitetslösdrift) 

fi ck ett positivt mottagande och 

man sålde 10 stycken år 2006. 

Resultatutvecklingen för aff ärsverksamheten 

i Baltikum har förbättrats och verksamheten har 

blivit jämnare. Styrningen av produktlinjerna 

fortsatte att förbättras år 2006 med målet att 

uppnå synergifördelar mellan verksamheterna 

i Finland och Baltikum tre. 

Den elektroniska handeln för lantbrukarkunder 

utvidgades år 2006 i Finland till att omfatta 

även lantgårdstillbehör. I Finland öppnades 

15 nya eller renoverade aff ärsplatser och i Baltikum 

tre. 


Strukturförändringen inom lantbruket i Finland 

fortsätter. Antalet gårdar blir färre men de blir 

allt större. De jordbrukare som fortsätter med 

lantbruket utvecklar sin produktion kraftigt, och 

därför förväntas lantbruksproduktionen och investeringarna 

ligga kvar på sin nuvarande nivå. 

För tillfället fi nns det omkring 67 000 lantgårdar 

i Finland. Enligt prognoserna kommer det år 

2012 att fi nnas cirka 55 000 aktiva gårdar. Marknaden 

beräknas behålla en nivå på omkring 

1,9 mrd euro. 

Den totala marknaden för lantbrukshandeln 

i Baltikum växer årligen med 5–10 %. Investeringarna 

i lantbrukets grundläggande infrastruktur, 

i maskiner och utrustning fortsätter i och med 

de baltiska ländernas och EU:s stödbeslut. 

K-lantbrukskedjans och Kesko Agros mål är 

att bli den ledande lantbruksaff ären i Finland och 

Baltikum och förbättra det ekonomiska resultatet 

samt eff ektivera användningen av det egna kapitalet. 

Trots strukturförändringarna i branschen förutspås 

Kesko Lantbruks omsättning och rörelsevinst 

exklusive engångsposter ligga på samma 

nivå år 2007 som år 2006. 

Kesko Lantbruks K-lantbrukskedja 

anskaffar och säljer produktionsförnödenheter 

och maskiner för 

lantbruket till lantbruksföretagare 

och bedriver spannmålshandel 

med dem. Kesko Lantbruk har 

verksamhet i Finland och i de 

baltiska länderna. I Baltikum 

sker verksamheten under 

namnet Kesko Agro.

36 


banbrytaren 

Idag är jordbruk en teknikgren 

I dagens jordbruk behövs högteknologisk utrustning och kunniga lantbruksföretagare. 

K-lantbrukskedjans köpmän har en god kännedom om de lokala förhållandena och kan 

erbjuda produkter, tjänster och eftermarknadsföring som passar dessa förhållanden.

Koncern 


K-GRUPPENS LANTBRUKSAFFÄRER 


Försäljning (inkl. moms) 

Försäljning (inkl. moms) 

Antal Antal 

milj. € 

milj. € 

2006 2005 2006 2005 

K-lantbruk 99 100 602 592 

Finland totalt 99 100 602 592 

Kesko Agro Eesti 6 5 78 62 

Kesko Agro Latvija 4 4 100 79 

Kesko Agro Lietuva 3 3 106 83 

Övriga länder totalt 13 12 283 224 

Lantbruksaffärer totalt 112 112 885 816 

NYCKELTAL 



Kesko Lantbruk Ab 482 -2,9 

Kesko Agro Eesti AS 76 25,6 

SIA Kesko Agro Latvija 103 23,9 

UAB Kesko Agro Lietuva 100 -0,4 

Övriga och gruppens interna -6 - 

Totalt 755 1,1 

2006 2005 











885 856 


2006 2005 





./. Avsättningar -1 0 

Bundet kapital* 114 133 

* bundet kapital i slutet av månaden

38 


Övriga affärsområden 

Konekesko 

Konekesko är ett tjänsteföretag som specialiserat 

sig på import, marknadsföring och eftermarknadsföring 

av fritidsmaskiner, entreprenad- och miljömaskiner 

samt lastbilar och bussar. Kone kesko 

marknadsför båtar av märket Yamarin för utom till 

Finland även till många länder i Europa och till 

Ryssland. Konekesko säljer också entreprenad-, 

miljö- och skogsmaskiner till de baltiska 

länderna, genom Kesko Agro. 

Marknaden 

Konekeskos handel med fritidsmaskiner bygger 

på intensivt samarbete med Yamaha Motor Co. 

Detta samarbete har redan funnits i mer än 40 år. 

Ett riksomfattande Yamaha-återförsäljarnätverk 

betjänar de kvalitetsmedvetna konsumenterna. 

I Finland uppgår marknaden för fritidsmaskiner 

till ca 400 milj. euro. Andelen för Konekeskos exportförsäljning 

av de egna Yamarin-båtarna av 

den totala försäljningen är ca 80 %. Yamarin är 

marknadsledare i Finland med en andel på 13,4 % 

av glasfi berbåtar av armerad plast. Yamaha-utombordarna 

har varit etta på marknaden redan i 30 

år, marknadsandelen år 2006 var 33,7 %. Marknadsandelarna 

för Yamaha-motorcyklar, -mopeder, 

-ATV:ar (fyrhjulingar) och -snöskotrar varierar 

beroende på storleksklass mellan 10 och 20 %. 

Marknadsföringen av entreprenad- och miljömaskiner 

samt MAN-lastbilar och -bussar sker 

via Konekeskos egna försäljarnätverk. I Finland 

uppgår marknaden till cirka 1 100 milj. euro. De 

största kunderna är företag inom transport- och 

servicebranschen, kommuner och städer samt 

industri- och serviceföretagare. 

Styrkor 

Konekesko koncentrerar sig på branschens ledande 

märken för vilkas marknadsföring och försäljning 

bolaget bär totalansvaret inom sitt område. 

Konekesko erbjuder också sina kunder eftermarknadsföringstjänster 

antingen genom det egna 

nätverket eller genom sina avtalsservicenätverk. 

Konekeskos styrkor är ett omfattande utbud av 

produkter och tjänster, eff ektiva verksamhetssätt 

samt en kompetent personal som erbjuder bra 

kundservice. Det främsta målet är att försäljningstillväxten 

inom utvalda verksamhetsområden ska 

vara snabbare än marknadens. 

Kritiska faktorer för Konekeskos verksamhet 

är de strategiska valen av huvudmän och de ekonomiska 

konjunkturväxlingarna. 

År 2006 

År 2006 hade Konekesko en omsättning på 201 

milj. euro, det vill säga en ökning på 1,3 % jämfört 

med föregående år. Omsättningen för exportverksamheterna 

uppgick till 30 milj. euro, och dess 

andel av omsättningen var 14,8 %. Konekeskos 

jämförbara omsättning, exklusive eff ekten av försäljningen 

av aff ärsverksamheten inom lagerteknik 

i början av år 2006, ökade med 15,6 %. 

År 2006 hade Konekesko en rörelsevinst på 

9,7 milj. euro, vilket är en ökning på 0,1 milj. euro. 

I rörelsevinsten ingår en engångspost på 1,8 milj. 

euro från försäljningen av aff ärsverksamheten 

inom lagerteknik. Rörelsevinsten exklusive engångsposter 

uppgick till 8,0 milj. euro, det vill säga 

1,6 milj. euro mindre än året innan. 

Investeringarna år 2006 utgjorde 2,0 milj. euro, 

och största delen av dem utgjordes av investeringar 

i båtformar. 

Återförsäljarnätverket för fritidsmaskiner 

förnyades och stärktes. Kunderna har tagit väl 

emot Yamaha Center-aff ären i huvudstadsregionen. 

Dessutom öppnades ett nytt Yamaha Center 

i Kuopio i november 2006 och ett Yamaha Motor 

Center i Tammerfors i januari 2007. 

De nya Yamarin-båtmodellerna för båtsäsongen 

2006 var framgångsrika. 

Framtidsutsikter 

Totalmarknaden i Finland för de produktbranscher 

som Konekesko representerar förväntas 

ligga på samma nivå år 2007 som året innan eller 

öka något. Den snabbaste ökningen sker för fritidsmaskiner. 

Konekeskos omsättning och rörelsevinst 

exklusive engångsposter förutspås ligga 

på samma nivå år 2007 som året innan. 

Kauko-Telko 

Kauko-Telko bedriver internationell teknisk handel 

och är verksamt i de nordiska och baltiska 

länderna, i Polen, Kina samt i Ryssland, främst 

i regionerna kring S:t Petersburg och Moskva. 

De största kundgrupperna är industrin, offentliga 

och privata inrättningar samt samfund. 

De viktigaste produkterna är industrins råvaror, 

bageriråvaror och -maskiner, förpackningssystem, 

maskiner och utrustning för industrin, 

elektronik samt tjänster och konceptlösningar 

i anslutning till ovannämnda.

Koncern 


nyfi ken 

Mot nya äventyr 

Motorcyklisterna är moderna konsumenter: de fl yttar sig inte slentrianmässigt från 

en plats till en annan utan reser mot drömmen om frihet. Konekesko förverkligar dessa 

drömmar genom att marknadsföra bl.a. Yamaha-motorcyklar.

40 

KONEKESKO, NYCKELTAL 


K-GRUPPENS SPECIALVARUAFFÄRER 

Antal 

Försäljning (inkl. 

moms), milj. euro 

2006 2005 2006 2005 

Anttilavaruhus 

Kodin Ykkönen 

27 27 391 377 

-inredningsvaruhus 

Anttila distanshandel (NetAnttila 

8 7 172 156 

och postorderförsäljning) - - 84 77 

Intersport 60 58 231 221 

Kesport 37 37 27 26 

Musta Pörssi 57 59 184 182 

K-kenkä ja Andiamo 52 51 49 48 

Kenkäexpertti 44 51 14 15 

Asko 31 29 93 89 

Sotka 53 52 114 103 

Stjärn Optiker 130 127 48 44 

Övrig specialvaruhandel 11 12 4 

Finland totalt 

Anttilas postorderförsäljning, 

510 510 1 406 1 342 

Estland och Lettland 

Möbelhandel Sverige, 

- 20 19 

Estland, Lettland 12 8 34 25 

Övriga länder totalt 12 8 54 44 

Specialvaruaffärer totalt 522 518 1 461 1 386 

KESKOKONCERNENS MASKINAFFÄRER 

Antal 

Försäljning (inkl. 

moms), milj. € 

2006 2005 2006 2005 

Yamaha Center 1 1 20 15 

Finland totalt 1 1 20 15 

2006 2005 



Rörelsevinst av omsättningen 

Rörelsevinst exkl. 

% 4,8 4,8 

engångsposter 


milj. € 8,0 9,6 

exkl. engångsposter % 4,0 4,8 



Avkastning på bundet kapital** % 27,9 16,9 

Medelantal anställda 244 287 

KONEKESKO, BUNDET KAPITAL 31.12, milj. € 

2006 2005 






Bundet kapital*** 28 57 

KESWELL*, NYCKELTAL 

KAUKO-TELKO, NYCKELTAL 

2006 2005 


Rörelsevinst milj. € 7,9 -11,2 



% 3,2 -3,9 



milj. € 6,2 2,8 




Avkastning på bundet kapital** % 15,7 -16,1 

Medelantal anställda 538 765 

KAUKO-TELKO, BUNDET KAPITAL 31.12, milj. € 

2006 2005 

Omsättning milj. € 1 050 975 




% 1,6 3,7 



milj. € 32,2 30,7 




Avkastning på bundet kapital** % 4,8 10,6 

Medelantal anställda 3 500 3 164 

KESWELL*, OMSÄTTNING ÅR 2006 


Anttilakoncernen 548 6,0 

Indoor Group-koncernen 182 11,3 

Intersport 142 12,8 

Musta Pörssi 132 -4,0 

WellStep 24 -3,6 

Stjärn Optiker 20 3,2 

Övriga 2 - 

Totalt 1 050 7,7 

KESWELL*, BUNDET KAPITAL 31.12, milj. € 

2006 2005 





./. Avsättningar 0 0 


2006 2005 





./. Avsättningar 0 0 


* Indoor Group, Intersport Finland, Musta Pörssi, WellStep och Stjärn Optiker Group rapporteras i bokslutet för år 2006 som en del av aff ärsområdet Keswell. 

** kumulativt medeltal *** bundet kapital i slutet av månaden

Koncern 

År 2006 

År 2006 omsatte Kauko-Telko 248 milj. euro, vilket 

är en minskning på 14,6 %. Minskningen berodde 

på omorganiseringen av bolagsstrukturen. 

Bolagsstrukturen förenklades och resultaten förbättrades 

betydligt. Rörelsevinsten utgjorde 7,9 

milj. euro (-11,2 milj. euro). Rörelsevinsten exklusive 

engångsposter uppgick till 6,2 milj. euro, vilket 

är en ökning på 3,4 milj. euro. Av aff ärsområdena 

nådde råvarorna och livsmedelsindustrin 

de bästa resultaten. Också elektroniken uppvisade 

en betydande resultatförbättring. I juni förvärvades 

det polska bolaget WEP Ltd. som levererar 

plastråvaror. 


Marknaden inom den tekniska handeln i de västliga 

industriländerna växer inte. På den marknad 

som genomgår en utveckling, exempelvis i Polen, 

Ryssland och Kina är tillväxten fortsatt snabb. 

Målet är att Kauko-Telko ska bli marknadsledare 

inom utvalda segment. Kauko-Telkos nätverk 

av verksamhetsställen stärks i synnerhet 

i Östersjöregionen, i Ryssland och i Kina. Även 

utnyttjandet av olika branschers samarbetsnätverk 

kommer att ökas. 

Omsättningen för Kauko-Telko förutspås 

sjunka till följd av omstruktureringarna, och 

rörelsevinsten exklusive engångsposter öka 

år 2007. 

Möbel- och inredningshandel 

Indoor Group 

Indoor Groups detaljhandelskedjor är Asko och 

Sotka. Asko- och Sotkakedjorna verkar inom möbel- 

och inredningshandeln i Finland och i de baltiska 

länderna. Asko- och Sotkakedjorna har 84 

aff ärer i Finland, totalt nio i Baltikum och tre i 

Sverige. Askos kunder är de som inreder sitt andra 

eller tredje hem och de erbjuds omfattande 

inredningshelheter. Sotkas kunder är barnfamiljer 

och de som ska inreda sitt första hem. Denna 

kundgrupp vill ha möbler till ett förmånligt priskvalitet-förhållande. 

Marknaden 

Handeln med möbler och inredningsprodukter 

för hemmet fortsatte att växa i Finland år 2006. 

Intresset för heminredning ökade fortsättningsvis. 

Nya konkurrenter trädde in på marknaden, 

vilket gjorde att konkurrensen blev hårdare. 


Totalmarknaden inom möbelhandeln i Finland 

uppgår till knappt 1 mrd euro. Trots att konkurrensen 

blivit hårdare och mer internationell har 

Indoor Group kunnat bevara sin ställning som 

marknadsledare i Finland och utökat sin marknadsandel 

i de baltiska länderna. 

År 2006 

År 2006 omsatte Indoor Group 182 milj. euro. 

Detaljförsäljningen för Askokedjan i Finland 

uppgick till 93 milj. euro, och Sotkakedjans detaljförsäljning 

uppgick till 114 milj. euro. 

År 2006 låg verksamhetens fokus på förbättrandet 

av aff ärsplatsnätverket. I Finland öppnades 

i februari nya Asko- och Sotkaaff ärer i Portparken 

i Vanda och i slutet av året nya aff ärer 

i Kuopio, Lojo, Tavastehus och Kouvola. I utlandet 

öppnades på våren Asko- och Sotkakedjornas 

andra aff ärer i Riga i Lettland. I slutet av året 

öppnades en ny Askoaff är i Tartu i Estland och 

den tredje Askoaff ären i Stockholm i Sverige. 

Kundservicen förbättrades och beställnings- 

och leveranskedjan eff ektiviserades. 


Heminredning fortsätter att vara mycket populärt. 

Kunderna vill ha ännu högre kvalitet både 

på produkterna och på leveranserna. Hela tiden 

gör nya företag och distributionskanaler inträde 

på marknaden. Indoor Group preciserar de två 

kedjekoncepten som kompletterar varandra så 

att de bättre kan tillgodose olika kundgruppers 

behov. En mer eff ektiv beställning-leveranskedja 

är en konkurrensfördel. Marknadspositionen 

stärks också genom investeringar i aff ärsplatsnätverket. 

Sporthandel 

Intersport Finland 

Intersport Finland leder kedjorna Intersport, 

Kesport och Budget Sport i Finland. Bolaget 

ansvarar för deras marknadsföring, inköps- och 

logistiktjänster, aff ärsplatsnätverk och köpmannaresurser. 

Kedjornas kunder är människor 

som intresserar sig för mångsidig motion 

och aktivt friluftsliv. 

Intersportkedjan är marknadsledare inom 

sporthandeln i Finland. Kedjans aff ärer fi nns 

i stadskärnor eller aff ärscentra. Intersports 

styrkor är att kedjan är tillförlitlig och välkänd 

samt har breda sortiment för hela familjen, ett

42 


företagsam 

Renoverarna vet vad de vill ha 

Järnaffären är inte längre enbart männens rike. I Rautiakedjans affärer får byggare, 

renoverare och professionella i byggnadsbranschen allt de behöver samt dessutom 

kunnig service.

Koncern 

omfattande aff ärsnätverk och kompetent personal. 

Under år 2006 har man i synnerhet fäst avseende 

vid utvecklingen av personalens försäljnings- 

och servicekunskaper. 

Kesportaff ärerna är ledande sportaff ärer på 

de mindre tätorterna. 

Budget Sport är Intersport International 

Corporations nya sportaff är som baseras på 

kostnadseff ektiv verksamhet och förmånliga 

priser och som inom sitt område har de bredaste 

sortimenten av produktgrupper inom friluftsliv. 

Den första storbutiken öppnades i maj 

2006 i Rosendal i Vanda. 

I Finland fi nns 100 detaljaff ärer som hör till 

Intersport Finland, varav 92 drivs av köpmannaföretagare 

och 8 av Intersport Finland. 

År 2006 

Omsättningen för Intersport Finland uppgick till 

142 milj. euro, vilket innebär en ökning på 

12,8 %. Den sammanlagda detaljförsäljningen för 

bolagets aff ärstyper uppgick till 257 milj. euro, 

vilket innebär en ökning på 6,1 %. 


Den utländska konkurrensen har ökat även inom 

sporthandeln i Finland. Samtidigt har hypermarkets 

utvidgat sin verksamhet på allt mindre 

marknadsområden och utökat sina märkes- och 

produktsortiment inom sporthandeln. 

Intersport Finland utnyttjar de förmåner och 

den kvalitet på produkterna och tjänsterna som 

det internationella inköps- och marknadsföringssamarbetet 

medför till att fortsätta öka kundtillfredsställelsen. 

Personalens försäljnings- och 

servicekunskaper samt köpmännens ledarfärdigheter 

utvecklas. 

Budget Sports andra storbutik öppnas i Ideapark 

i Lempäälä under våren 2007. 

Intersport Finland förbereder sig dessutom på 

att öppna sportaff ärer i de baltiska länderna med 

målet att bli marknadsledare även i dessa länder. 

Handel med hemteknik 

Musta Pörssi 

Musta Pörssi-kedjan erbjuder sina kunder hemteknikprodukter 

och -tjänster som förenklar hushållsarbetet 

och förbättrar kommunikationen 

och underhållningen. Kedjan har totalt 57 specialaff 

ärer inom hemteknik, varav 47 aff ärer drivs 


enligt Musta Pörssi-konceptet och 10 enligt konceptet 

Musta Pörssi Jätti. Musta Pörssi Jätti-aff ärerna 

är till sin försäljning, yta och sitt urval större 

än Musta Pörssi-aff ärerna. Musta Pörssi är medlem 

i den internationella inköpsorganisationen 

Electronic Partner International. 

Marknaden 

Den totala marknaden för handeln med hemteknik 

i Finland utgör ca 2,0 mrd euro. Marknaden 

inom branschen har vuxit kraftigt och produkterna 

säljs genom allt fl er kanaler. Största delen 

av tillväxten har uppstått inom kedjor med en 

förmånlig prisbild samt i företag som är eff ektiva 

inom näthandeln. 

År 2006 

Musta Pörssi Oy hade en omsättning på 132 milj. 

euro, och den minskade med 4,0 %. Musta Pörssikedjans 

detaljförsäljning uppgick till 184 milj. 

euro, en ökning på 1,3 % jämfört med året innan. 

Musta Pörssi Oy:s största investeringar i aff ärsplatser 

gjordes i Portparken i Vanda, i Tavastehus 

och Riihimäki samt som köpmannainvestering i 

Joensuu. 


Konsumenternas ökade köpkraft samt intresse 

för produkter inom hemteknik gör att efterfrågan 

fortfarande är på en hög nivå. I och med att 

de analoga TV-sändningarna upphör vid månadsskiftet 

augusti-september 2007 kommer särskilt 

försäljningen av digitalboxar och TV-apparater 

att öka. Till följd av den snabba teknologiska 

utvecklingen kommer priserna att sjunka. Trots 

detta förväntas efterfrågan på hemteknikprodukter 

i euro att växa mer än konsumtionsefterfrågan 

i genomsnitt. 

Musta Pörssi-kedjans mål är att ha en bättre 

försäljningsutveckling än branschens tillväxt. 

Detta uppnås genom att man erbjuder kunderna 

den bästa servicehelheten till ett konkurrenskraftigt 

pris. Den bästa servicehelheten består 

av att aff ärens service överträff ar kundens förväntningar. 

Därtill erbjuds kunderna installation 

av produkterna hemma samt anvisningar om hur 

man använder dem och andra tjänster som kunderna 

behöver. 

Tyngdpunkten i verksamheten ligger också 

på att utbilda branschens mest kompetenta personal 

och öka kostnadseff ektiviteten hos verksamhetskedjan.

44 


Skohandel 

WellStep 

WellSteps detaljhandelskedjor är K-kenkä och 

Andiamo. K-kenkä och Andiamo är riksomfattande 

specialaff ärskedjor inom skohandeln. På 

Andiamoaff ärerna hittar de modemedvetna shopparna 

ett skosortiment som hela tiden förnyas. 

K-kenkä erbjuder sina kunder ett omfattande sortiment 

av märkesskor samt kompetent service. 

I gruppen ingår dessutom Kenkäexperttiaff 

ärerna som verkar på mindre orter. 

Marknaden 

Marknaden för skohandeln i Finland uppgår till 

ca 500 milj. euro. Andelen för WellSteps aff ärstyper 

av den totala marknaden är ca 12,4 %. 

Specialhandeln med skor är fortfarande 

starkt koncentrerad till städernas centrum och 

aff ärscentra vars antal och popularitet ökar 

bland kunderna. 

År 2006 

År 2006 omsatte WellStep 24 milj. euro, vilket 

innebär en nedgång på 3,6 %. Försäljningen för 

Andiamo- och K-kenkäkedjorna ökade med 2,8 %. 

Aff ärstypernas totala detaljförsäljning uppgick 

till 63 milj. euro. 

Det fi nns 33 K-kenkäaff ärer, 19 Andiamoaff ärer 

och 44 Kenkäexperttiaff ärer. Tre aff ärer ägs 

av WellStep, och de övriga aff ärerna bedrivs av 

köpmannaföretagare. De nya K-kenkäaff ärerna 

öppnades i köpcentret Kampen i Helsingfors och 

i Ideapark i Lempäälä. I Helsingfors centrum öppnades 

en Andiamo aff är våren 2006. 


Specialhandeln med skor får fl er distributionskanaler 

och marknaden fortsätter att segmenteras. 

I och med att konkurrensen blir hårdare satsar 

WellStepkedjorna på bättre kundservice samt på 

att öka varumärkes- och produktkännedomen. 

År 2007 beräknas marknaden för skohandeln 

växa med 2–4 %. 


Stjärn Optiker Group 

Stjärn Optiker-kedjan är en detaljhandelskedja 

inom optikbranschen. Kedjan har 130 aff ärer, 

varav 100 aff ärer drivs av köpmannaföretagare 

och 30 aff ärer ägs av Stjärn Optiker Group. 

Marknaden 

Marknaden inom optikbranschen i Finland år 

2006 var sammanlagt ca 245 milj. euro och den 

ökade med 4,0 %. 

År 2006 

År 2006 omsatte Stjärn Optiker Group 20 milj. 

euro. Detaljförsäljningen för Stjärn Optiker-kedjan 

uppgick till 48 milj. euro, en ökning på 8,2 %. 

I likhet med föregående år var tillväxten snabbare 

än tillväxten inom branschen. 

Nya aff ärer grundades i köpcentrumen i Kampen 

och Granithuset i huvudstadsregionen samt 

i Heinola och Ideapark i Lempäälä. 

Genom strukturförändringen av varuinköpen 

blev kundservicen mer fl exibel, eff ektiv och produktiv. 


Stjärn Optiker-kedjans mål är att fortsätta att 

växa snabbare än branschen. Nya krav ställs på 

synförmågan, och särskilt på glasögonlinserna, i 

och med att de stora åldersgrupperna blir äldre, 

trenderna ändras snabbare, fritidsintressena blir 

mångsidigare samt de olika typerna av tekniska 

skärmar blir vanligare. Dessa faktorer har en positiv 

inverkan på den totala efterfrågan på glasögon 

och solglasögon. 

Antalet aff ärsplatser för Stjärn Optikerkedjan 

ökas genom nyetableringar samt nya 

köpmannaföretagare. 

I bokslutet för år 2006 har Indoor Group, Intersport 

Finland, Musta Pörssi, WellStep och Stjärn 

Optiker Group rapporterats som en del av aff ärsområdet 

Keswell.

Koncern 


passionerad 

På jakt efter upplevelser 

Att shoppa är idag för många en hobby som man utövar passionerat ensam 

eller med en vän. Andiamo är himlen för den som är galen i skor.

46 


Affärsplatsen är en strategisk konkurrensfaktor 

inom detaljhandeln. 

Genom affärsplatsverksamheten 

skapar Kesko möjligheter att utveckla 

både köpmännens affärsverksamhet 

och den egna affärsverksamheten. 

Förvaltning av 

fastighetstillgångar 

Förvaltningen av Keskos fastighetstillgångar 

och -ansvar styrs genom att 

aff ärsplatserna och de övriga fastigheterna 

klassifi ceras på följande sätt: 

● Strategiska objekt är storenheter 

inom detaljhandeln. Dessa strävar 

Kesko efter att äga. 

● Grundobjekt är lokaler som koncernen 

äger och som kan säljas och 

återuthyras för bruk i koncernens 

aff ärsverksamhet. 

● Realiseringsobjekt är lokaler som 

inte längre behövs inom verksamheten 

och som är ute för försäljning. 

● Utvecklingsobjekt är fastigheter 

som måste genomgå fastighetsutveckling 

för att kunna användas 

som planerat. 

Fastighetsverksamhet 

Målet med Keskos fastighetsverksamhet är att 

stöda branschbolagens aff ärsverksamhet genom 

att se till att aff ärskedjorna har lokaler 

som motsvarar målen för aff ärsnätverket samt 

aff ärsplats- och konceptdefi nitionerna, och 

som har rätta användningsförhållanden till ett 

så förmånligt pris som möjligt. Kesko bedriver 

fastighetsverksamhet både genom att investera 

i aff ärsplatser och genom att hyra dem av fastighetsplacerare. 

Branschbolagen ansvarar 

för sina nätverk 

Varje branschbolag inom Keskokoncernen ansvarar 

för sina egna aff ärsplatser under hela livscykeln. 

Branschbolagen sköter planeringen av sina 

aff ärsplatsnätverk samt gör investeringar utifrån 

nätverks- och verksamhetsplanerna enligt 

koncernens fastighetsstrategi. Bolagen utvecklar 

och låter bygga samt underhåller, administrerar, 

hyr ut och säljer sina egna aff ärsplatser. 

Avdelningen Fastighetstjänster 

Avdelningen Fastighetstjänster styr användningen 

av det egna kapitalet som investeras i fastigheter 

vid förvärv och användning av fastigheter 

samt vid avlåtande av dessa. Avdelningen koordinerar 

storprojekt som omfattar fl era olika 

branschbolags aff ärsplatser. Den ser till att fastighetstillgångarnas 

värde bevaras genom att ge 

anvisningar om underhållet av fastigheterna och 

följa upp satsningarna på underhåll. Avdelningen 

administrerar även centraliserat bas- och styrinformation 

som rör Keskokoncernens fastighetsverksamhet 

samt samlar information om fastighetsmarknaden. 

Avdelningen producerar centraliserat enligt 

koncernstrategin nödvändiga fastighetstjänster 

till Keskokoncernens branschbolag och Keskos 

Pensionskassa som är avdelningens kunder. Avdelningens 

tjänsteuppgift är också att på basis 

av kundbolagens beslut förvärva, låta bygga, underhålla, 

administrera och sälja deras fastigheter 

på andra platser än i Finland. Avdelningen äger 

eller hyr, utvecklar och låter bygga vid behov 

samt underhåller, administrerar och säljer fastigheter 

i Finland som ställts till avdelningens ansvar. 

Avdelningen Fastighetstjänster koordinerar 

anskaff ningen av el för hela K-gruppen. 

Investeringar 

Målet med Keskos fastighetsinvesteringar är att 

skapa förutsättningar för produktion av uppskattade 

handelstjänster genom att förutse förändringar 

i kundbeteendet och omvärlden samt genom 

att upprätthålla fastigheternas tekniska 

skick. Aff ärsplatsinvesteringarna baserar sig på 

branschbolagens aff ärs- och nätverksstrategier. 

Kesko investerar endast i lokaler som behövs för 

den egna aff ärsverksamheten. 

Till följd av Keskos internationalisering har 

betydelsen av investeringarna i utlandet ökat. 

I Finland har man gått in i en stark fas av nyetablering 

i synnerhet inom dagligvaruhandeln. 

Antalet investeringar i förändringsarbeten och 

utvidgning ligger på en fortsatt hög nivå.

Koncern 

Ekoeffektiv fastighetsverksamhet 

med låga livscykelkostnader 

Utgångspunkten för Keskos verksamhet som 

byggherre är låga livscykelkostnader och ekoeff 

ektivitet. Detta innebär att kostnaderna 

under aff ärsplatsens hela livscykel optimeras 

och att miljöbelastningarna samtidigt minskas. 

Målet är aff ärslokaler vilkas livscykelkostnader 

är de lägsta inom handelsbranschen. 

I utvecklingen av ekoeff ektiviteten hos det 

nuvarande fastighetsbeståndet fokuserar man 

till att följa upp energiförbrukningen och eff ektivera 

driften med målet att minska konsumtionen 

och kostnaderna. Kestra Kiinteistöpalvelut Oy 

som ägs av Kesko ansvarar för koncernens elanskaff 

ning. 

Kesko har fått fl era utmärkelser för samhällsansvarsfullt 

byggande. 

Fastighetsunderhåll 

Planmässighet och beaktande av framtida behov 

är principer som iakttas vid fastighetsunderhållet. 

Reparationerna planeras så att de tidsmässigt 

sammanfaller med sådana ändringsarbeten 

som aff ärsverksamheten kräver. 

Underhållet av de fastigheter som Kesko äger 

och hyr har lagts ut på entreprenad. För arbetet 

ansvarar i huvudsak YIT Kiinteistötekniikka Oy 

och Ovenia Oy enligt de krav som Kesko fastställt. 


Nyckeltal för 

fastighetsverksamhet 

FÖRDELNING AV ÄGDA FASTIGHETSOBJEKT, % 

1. Strategiska 

objekt 72 % 

2. Grundobjekt 23 % 

3. Utvecklings - 

objekt 5 % 

(Realiseringsobjekt 

0 %) 

ÄGDA FASTIGHETSOBJEKT, Kapital, milj. € 

2. 

3. 

1. 

2006 2005 

Finland 717 781 

Övriga nordiska länder 40 47 

Baltikum 63 50 

Ryssland 26 8 

Totalt 846 885 

ÄGDA FASTIGHETSOBJEKT, Yta, m 2 

2006 2005 

Finland 810 000 948 000 

Övriga nordiska länder 36 000 48 000 

Baltikum 129 000 115 000 

Ryssland 20 000 0 

Totalt 995 000 1 111 000 

HYRDA FASTIGHETSOBJEKT, Hyresansvar, milj. € 

2006 2005 

Finland 1 477 1 445 

Övriga nordiska länder 148 80 

Baltikum 105 84 

Ryssland 7 2 

Totalt 1 737 1 611 

HYRDA FASTIGHETSOBJEKT, Yta, m 2 

2006 2005 

Finland 2 012 000 1 845 000 

Övriga nordiska länder 185 000 185 000 

Baltikum 293 000 278 000 

Ryssland 18 000 19 000 

Totalt 2 508 000 2 327 000

48 


De anställda i siffror 

Det totala antalet anställda inom 

Keskokoncernen uppgick vid utgången 

av år 2006 till 23 755 och medelantalet 

anställda inklusive samföretag 

omräknat till heltidsanställda var 

23 756 år 2006. Bolaget hade 14 149 

anställda i Finland och 9 606 anställda 

i de övriga länderna. Keskos mest 

internationella bolag är Rautakesko 

och 96,2 % av de anställda arbetar i 

utlandet. 

Kesko och de aff ärer som hör till 

dess kedjor har sammanlagt nästan 

50 000 anställda i sju olika länder. 

Personal 

Internationell arbetsgemenskap 

under utveckling samt företagsamhet 

Keskos och aff ärernas personalstrategi uppdaterades 

år 2006. Den presenterar tyngdpunkterna 

inom ledningen av personalen för de kommande 

åren. Koncernens HR-enhet styr verkställandet 

av denna strategi. 

De kritiska framgångsfaktorerna inom personalledningen 

är bl.a. 

Keskos och aff ärernas goda rykte som 

arbetsgivare 

Ansvarsfull ledning i enlighet med värderingarna 

Eff ektiv ledning av arbetsinsatserna och 

ett engagerande närchefskap 

Rätt person på rätt plats 

Konkurrenskraftiga löner och förmåner 

Ledning och mångsidig utveckling 

av kompetensen inom kedjan 

Kompetenta och engagerade nyckelpersoner 

Sammanjämkning av arbetsliv och 

privatliv samt arbetshälsa 

Eff ektiv HR-funktion som stödjer aff ärsverksamheten 

Mest attraktiva 

arbetsplatsen inom handelsbranschen 

Kesko rekryterar årligen ca 5 300 nya medarbetare. 

Av dem är ca 1 500 fast anställda och resten är 

tidsbundna anställningar och bl.a. säsongbiträden. 

Keskos internationella arbetsgemenskap erbjuder 

nästan 700 olika uppgiftsbenämningar. 

Den interna arbetsrotationen gör det möjligt att 

erbjuda många olika karriäralternativ i olika uppgifter 

inom handelsbranschen. 

KÖNSFÖRDELNING FÖR DE ANSTÄLLDA I KESKO, % 

1. Kvinnor 61 % 

2. Män 39 % 

2. 

1. 

Enligt en kartläggning utgörs personalriskerna 

särskilt av brist på arbetskraft i handelns försäljningsarbeten 

i Finland och i sakkunniguppdrag 

i Ryssland och i de baltiska länderna. Att 

göra den interna arbetsmarknaden inom K-gruppen 

välfungerande och att främja en kontrollerad 

arbetsrotation spelar därför en nyckelroll under 

de närmaste åren. År 2006 övergick ca 500 anställda 

inom Kesko internt till nya uppgifter. 

Kesko inledde år 2006 ett rekryterings- och 

traineeprogram, K-trainee, som är gemensamt för 

K-gruppen. Programmet är avsett för utexaminerade 

från högskolor och yrkeshögskolor. 

Mest kompetenta och mest 

engagerade personalen inom 

handelsbranschen 

Kompetensen hos de anställda inom Kesko och 

i K-aff ärerna utvecklas på ett målinriktat sätt. 

K-instituutti är en servicecentral för upprätthållande 

av kompetensen inom K-gruppen, och 

där utbildades 7 725 personer år 2006. K-instituuttis 

särskilda styrkor är kännedom om funktionerna 

inom detaljhandeln samt utbildning i 

företagar- och ledningskompetens. 

Mästarförsäljarutbildningen är det största 

evenemanget inom vuxenutbildningen i Finland. 

År 2006 deltog sammanlagt 15 755 personer 

i utbildningen, varav 897 arbetade inom Kesko. 

I mästarförsäljarutbildningen deltog också 

6 047 studerande på ca hundra handelsläroanstalter 

och yrkeshögskolor. 

ÅLDERSFÖRDELNING FÖR DE ANSTÄLLDA I KESKO, % 

1. < 26 år 27 % 

2. 26 - 35 år 27 % 



5. > 55 år 8 % 

4. 

3. 

5. 

2. 

1.

Koncern 


Målen för personalstrategin inom Kesko och i affärerna 

Kedjespecifika 

kundlöften och verksamhetsmodeller 

bästa arbetsproduktiviteten 

Vägen till K-köpman 

Behov 

Ca 50–100 

nya köpmän 

/ år 

K-köpmankarriär 

Marknadsföring 

Handelsbranschens 

Gallring 

● K-affärerna 

och Kesko 

● Industrin 

● Konkurrenter 

● Företagare i 

olika branscher 

● Läroanstalter 

● Övriga 

mest kompetenta 

och mest engagerade 

personal 

mest attraktiva 

arbetsplats 

Utvärdering 

● Attityd 

● Värdevärld 

● Erfarenhet / 

utvecklings behov 

● Lämplighetsutvärdering 

K-köpmannareserv 

● (person, kunskaper, färdigheter) 

Infriande av 

kundlöften 

Val 

● Tyngdpunkter 

för personlig 

utveckling 

● Planering av 

personligt 

utbildningsprogram 

● Läroavtal 

Goda 

resultat 

Trainee-program 

för K-köpmän 

● Utbildning av 

matköpmän 

på K-intituutti 

● Praktik i 

köpmannaarbetet 

under en köpmans 

handledning 

● Regional utbildning 

(temadagar) 

● YAT – Yrkesexamen 

för företagare


Ledning och chefskap 

Ledningen inom Kesko är ansvarsfull och följer 

bolagets värderingar. Syftet med en enhetlig modell 

för ledandet är att utveckla verksamheten på 

lång sikt. Ett centralt verktyg för en eff ektiv ledning 

av arbetsinsatserna och för ett engagerande 

närchefskap är mål- och utvecklingsdiskussionerna 

vars resultat varje år mäts genom 

en undersökning om trivseln i arbetet. 

Ledarförmåga samt avancering i karriären 

stöds genom Keskos egen chefs- och ledarutbildning 

som genomförs i tre steg. 

Kesko har dessutom sedan år 2004 genomfört 

ett långsiktigt program för utveckling av ledningen 

och ledningspotentialen. I programmet deltar 

ca 200 personer. Målet är att säkra att bolaget 

har tillräckliga ledarresurser både kvalitativt 

och kvantitativt. 

Frågor som gäller personalen presenteras också 

i samhällsansvarsrapporten för år 2006 som 

utges under våren 2007. 

I riktning mot bästa arbetsproduktiviteten 

inom handelsbranschen 

Arbetsproduktiviteten har blivit allt viktigare. Utgångspunkten 

för en hög produktivitet utgörs av 

de kedjespecifi kt fastställda eff ektiva och enhetliga 

verksamhetsmodellerna, datatekniken som 

stödjer dessa och personalens kompetens. Genom 

ett framgångsrikt arbete med närchefer kan man 

säkra att varje medarbetare känner till sin uppgift 

och sitt mål. Produktivitet och kunskaper inom 

många områden eftersträvas också genom en 

kontrollerad arbets- och uppgiftsrotation. 

En bra arbetsgemenskap är en förutsättning 

för att de anställda ska må bra i arbetet och kunna 

prestera bra. Utvecklingen av arbetsgemenskapen 

inom Kesko mäts genom en undersökning 

av trivseln i arbetet. Undersökningen används 

till att utvärdera hur nöjda de anställda 

är med sitt arbete, chefernas arbete, verksamheten 

inom den egna enheten och Keskos verksamhet 

i allmänhet. Undersökningen besvarades 

av 68,2 % av personalen. 

Keskos företagshälsovård satsar på väl - 

be fi nnandet i arbetsgemenskapen och på verksamhet 

som bevarar arbetsförmågan. I Fin - 

land används 35–45 % av totalkostnaderna för 

företags hälsovården till denna verksamhet. Keskos 

Kerho främjar och stödjer aktivt personalens fritids- 

och rekreationsverksamhet som de anställda 

arrangerar på eget initiativ. Särskild uppmärksamhet 

fästs vid förebyggande av sjukfrånvaron. 

Produktiviteten kan ökas genom olika arbetstidsmodeller. 

År 2006 övergick nästan alla som 

arbetar med kontorsuppgifter inom Kesko till 

fl exibel arbetstid. 

Att bli K-köpmannaföretagare 

En betydande del av K-gruppens detaljaff ärer har 

en köpmannaföretagare. Vid utgången av år 2006 

hade Kesko 1 294 K-köpmannaföretagare och ytterligare 

250 andra köpmän som samarbetspartner. 

Keskos uppgift är att skapa förstklassiga ramar 

för sina köpmän för att de skall kunna betjäna sina 

kunder med förstklassiga produkter och tjänster. 

Som stöd för köpmännen erbjuds välfungerande 

kedjekoncept samt kännedom om företagande och 

hur man bedriver handel som erhållits genom en 

lång erfarenhet. Köpmannen ansvarar för försäljningsutvecklingen 

och uppnåendet av en resultatrik 

verksamhet i sin aff är samt leder sin personal 

så att kundtillfredsställelsen kan nås på lokal nivå. 

För att köpmannaföretagaren skall kunna nå 

framgång och för hela K-gruppens konkurrensförmåga 

är det viktigt att den nya köpmannens yrkesmässiga 

och andra färdigheter är bästa möjliga 

när denne inleder sin köpmannakarriär. 

Inom K-gruppen byts köpmän årligen på cirka 

200 aff ärsplatser. Årligen behövs 80-100 nya företagare 

som börjar sina karriärer som K-köpmän. 

För att antalet nya K-köpmän och deras kompetens 

skall kunna säkras arbetar K-gruppen målmedvetet 

med att utbilda köpmän. Nya personer 

som är intresserade av en karriär som K-köpman 

söks genom olika kanaler. Årligen tar cirka 500 

personer kontakt. Behovet av nya köpmän och deras 

antal beräknas för 1-3 år framåt. 

En stor del av dem som deltar i traineeprogrammet 

för K-köpmän har erfarenhet inom detaljhandeln, 

men under de senaste åren har antalet 

nyutexaminerade ökat. I en utvärdering som 

utförs före valet beaktas bl.a. kandidatens värdevärld, 

arbetserfarenhet och grundutbildning. 

Efter valet inleder de blivande K-köpmännen 

ett traineeprogram för K-köpmän som består av 

tre delar: praktik i köpmannaarbete under handledning 

av en köpman, utbildning på K-instituutti 

samt regionala K-trainee-temadagar. Programmet 

varar 6, 12 eller 24 månader beroende på deltagarens 

grundutbildning och tidigare arbetserfarenhet. 

Från traineeprogrammet för K-köpmän utexamineras 

årligen cirka 100 personer. 

De som utexaminerats från traineeprogrammet 

för K-köpmän har färdigheter att inleda verksamheten 

som självständiga K-köpmannaföretagare. 

K-gruppen erbjuder dessutom de köpmän 

som redan driver en aff är möjligheter till fortbildning 

och avancering i köpmannakarriären.

Koncern 


Kesko som ansvarsbärare 

Samhällsansvaret styrs som en del av Keskos ledningsmodell 

och genomförs som en del av linjeorganisationens 

dagliga arbete. För utveckling och 

koordinering samt för rapportering av resultaten 

svarar enheten Samhällsansvar som lyder under 

vice verkställande direktören. Som stöd för enheten 

fungerar styrningsgruppen för samhällsansvar 

som utnämnts av koncernledningsgruppen. 

Styrningsgruppen har till uppgift att defi niera 

ansvarsstrategin och de verksamhetsprinciper 

och -modeller som behövs för dess verkställande 

samt följa upp hur målen uppnås. För utvecklingen 

och koordineringen av miljöaspekter i olika 

verksamhetsländer ansvarar styrningsgruppen 

för miljöfunktionerna. 

I rapporteringen efterföljs rapporteringsrekommendationen 

för hållbar utveckling som 

upprättats av Global Reporting Initiative (GRI). 

Kesko är stödföretag för GRI (Organisational 

Stakeholder) och Keskos representant har varit 

med i nyckeltalsarbetsgruppen för den nya rekommendationen 

som publicerades hösten 2006. 

Koncernstyrelsen behandlar årligen samhällsansvarsrapporten 

efter den getts ut. Keskos rapportering 

om samhällsansvar har sedan år 2002 verifi 

erats av en oberoende part. För verifi eringsarbetet 

år 2006 svarar det engelska konsult - 

företaget CSRNetwork som specialiserat sig på 

samhällsansvar. För verifi eringsarbetet gällande 

det ekonomiska ansvaret svarar PricewaterhouseCoopers 

Oy. Samhällsansvarsrapporten 

publiceras i april 2007. 

Fortfarande resultat på internationell 

toppnivå 

Det arbete som Kesko utfört kring samhällsansvaret 

värderades åter i fl era internationella jämförelser 

som utvärderar företags ansvarsfullhet 

och rapportering. Kesko fortsatte som branschledare 

inom detaljhandeln på Dow Jones globala index 

för hållbar utveckling, och World Economic 

Forum valde återigen med Kesko på listan över 

de 100 bästa företagen i världen inom hållbar utveckling. 

Keskos samhällsansvarsrapport för år 

2005 valdes för tredje gången till den bästa inom 

handelsbranschen i den världsomspännande rapporteringstävlingen 

Global Reporters Survey. 

Keskos totalplacering var 21. Indexen och utvärderingarna 

underlättar arbetet för de placerare 

som utnyttjar resultaten inom hållbar utveckling 

och ger företaget utvärderingar, utförda av oberoende 

experter, av hur resultatrikt arbetet är samt 

jämförelseuppgifter om bästa praxis. 

Ekonomiskt ansvar 

Ett gott ekonomiskt resultat gör det lättare att bära 

miljöansvar och socialt ansvar, och på motsvarande 

sätt kan miljöansvar och socialt ansvar leda 

till minskade kostnader och ökad arbetstillfredsställelse. 

I samhällsansvarsrapporten betraktas 

det ekonomiska resultatet ur olika intressegruppers 

synvinkel. Sådana är bl.a. anställda, varu- och 

tjänsteleverantörer, kunder, stat och kommuner 

samt allmännyttiga sammanslutningar. 

Industrin en viktig partner 

Av den ekonomiska nytta som Kesko producerat 

under redovisningsåret fi ck varu- och tjänsteleverantörerna 

cirka 86 % eller 7,3 miljarder euro. 

De aktiva leverantörerna (Keskos inköp över 

1000 euro per år) var cirka 24 400 till antalet. 

Av dessa var cirka 11 500 företag verksamma 

i Finland, och deras andel av de totala inköpen utgjorde 

70 %. Investeringarna utgjorde 250,5 milj. 

euro, varav 182,4 miljoner euro investerades 

i objekt i Finland. Siff rorna innehåller inte investeringar 

i Rimi Baltic som i årsredovisningen har 

behandlats som verksamhet under avveckling. 

I rapporten om samhällsansvar fi nns en specifi - 

kation över fördelningen av den ekonomiska nyttan 

i Finland per intressegrupp och region samt 

importfördelningen per land. 

Medelantalet anställda i koncernen omräknat 

till heltidsanställda ökade med 2 451 personer. 

Vid utgången av året, efter att Kesko sålt sin andel 

av Rimi Baltics aff ärsverksamheter i december, 

uppgick antalet anställda till 23 755 

personer eller 2 853 personer mindre än året 

innan. I löner utbetalades 482,5 miljoner euro. 

På sidorna 48-50 behandlas personalen närmare. 

Ett heltäckande affärsnätverk för kunderna 

Tillsammans med K-köpmännen ansvarar 

Kesko för ett rikstäckande servicenätverk i Finland. 

Nätverket kompletteras av postorderförsäljningen 

och näthandeln. 

Vid utgången av år 2006 fanns det totalt 

1 071 K-mataff ärer, eller 30 fl er än året innan, 

i 371 av Finlands 431 kommuner. Antalet specialvaruaff 

ärer i Finland uppgick till totalt 708. 

I de baltiska länderna fanns det 23 järnaff ärer och 

13 lantbruksaff ärer samt 9 möbelaff ärer. I de övriga 

nordiska länderna fanns 132 järnaff ärer och 

3 möbelaff ärer och i Ryssland 7 järnaff ärer. 

Av Keskos försäljning gick nästan 43 % till Kköpmännen. 

Andelen för Keskos egna detaljaff ärer 

av den totala försäljningen var 31 %. 

Inom Kesko innefattar samhällsansvaret 

bl.a. god förvaltningssed, 

ekonomiskt ansvar, socialt ansvar 

och miljöansvar samt verksamhet 

för att främja produktsäkerheten 

och konsumentskyddet. Målet är 

att rationalisera verksamhetssätten, 

förbättra lönsamheten, uppnå 

konkurrensfördel och samtidigt 

minimera riskerna. 

Stabil avkastning till ägarna 

● Den eff ektiva dividendavkastningen 

(B-aktie) år 2006 var 3,8 % 

● Genomsnittlig årsavkastning för 

fem år (B-aktie) 38,9 %


De viktigaste objekten för 

stöd för allmännyttiga 

ändamål i Finland 

● Ung i Finland rf 

● Stiftelsen Barnens Dag 

● Lastenklinikoiden kummit ry 

● Helsingfors Handelshögskola 

● WWF Finland 

● Andningsförbundet HELI 

● Veteranerna från våra 

krig-insamlingen 2006 

Stöd för allmännyttiga ändamål 

Kesko och dess dotterbolag understödde ekonomiskt 

ungefär hundra allmännyttiga sammanslutningar 

och organisationer med totalt cirka 

2,3 milj. euro. Stor vikt fästs vid samhälleligt ansvarsfull 

verksamhet och främjande av hållbar 

utveckling då samarbetsobjekten väljs. 

Miljöansvar 

Keskos och K-aff ärernas direkta miljöeff ekter 

utgörs av utsläpp till luften vid produktion av 

energi för fastigheterna och vid transporter 

samt avfall som uppstår vid lagring och i aff ärer. 

Indirekta eff ekter uppstår vid tillverkning och 

användning av saluförda produkter och deras 

förpackningar samt vid avfallshantering. 

Miljöledarskap 

Det certifi erade miljösystemet ISO 14001 täckte 

fortfarande Keskos största miljöeff ekter. Kesko 

Livs förnyade sin logistikfunktion 1.1. 2006 

och Kesko Livs lagerproduktion överfördes till 

Kesped Ab som samtidigt bytte namn til Keslog 

Ab. Till följd av omorganiseringarna sammanfördes 

logistikens och före detta Kesped Ab:s certifi 

erade miljösystem under år 2006 till Keslog Ab:s 

certifi erade miljösystem. ISO 14001-certifi eringen 

gäller också Anttila Oy:s alla funktioner. 

Dessutom har samarbetspartnerna som producerar 

byggnads-, underhålls- och avfallshanteringstjänster 

för fastigheterna till Kesko ett motsvarande 

system. 

Vid utgången av år 2006 uppfylldes kraven för 

K-aff ärernas koncept för miljöledning – K-miljöbutiksdiplomet 

– av 349 K-mataff ärer, 43 K-rauta- 

och Rautiaaff ärer och 19 K-lantbruksaff ärer. De 

kombinerade järn- och lantbruksaff ärerna räknas 

i den här statistiken till järnaff ärer. För utbildningen 

för miljöbutikerna ansvarar K-instituutti 

och för granskningarna för K-mataff ärernas del 

BVQI Finland. Med hjälp av konceptet eff ektiviserar 

aff ärerna sin energiförbrukning och avfallshantering, 

utvecklar urvalet av miljövänliga produkter 

och hjälper kunderna med att göra hållbara 

konsumtionsval. 

Energi 

Energiförbrukningen och verkställandet av målen 

för specifi k förbrukning i kontors-, lager- och 

aff ärsfastigheterna under Keskos förvaltning 

uppföljs i Finland med hjälp av det s.k. EnerKey- 

programmet. I konsumtionsuppföljning deltar 

78 % av fastigheterna och i fl erenergiupp följ ning 

64 %. 

År 2006 uppgick energiförbrukningen 

i Kesko och i K-aff ärerna i fastigheter som förvaltas 

av Kesko i Finland till knappt 729 GWh. Elförbrukningen 

låg på samma nivå som året innan 

när man beaktar att fastigheternas totala yta 

minskat med knappt en procentenhet. Knappt 

291 GWh värmeenergi förbrukades, en ökning 

på 2 % jämfört med året innan. Kesko köpte 74 % 

av elektriciteten centraliserat. I den elproduktion 

som Kesko köper har andelen för fossila råvaror 

minskat med nästan 50 % under åren 2004–2005. 

Siff rorna för år 2006 fanns ännu inte att tillgå 

vid rapporteringstidpunkten. 

Kesko har förbundit sig till fastighets- och 

byggbranschens energisparavtal (KRESS). År 

2006 minskade den specifi ka förbrukningen för 

fastigheter inom KRESS vad gäller el och ökade 

något för värme- och vattenförbrukningen. 

Transporter 

För Keslog och de utomstående transportföretag 

som bolaget anlitar uppgick antalet körda kilometer 

till 16,3 miljoner, en ökning på 3 % jämfört 

med året innan. Per levererade varor mätt i kubik 

låg antalet körda kilometer för Keslog på samma 

nivå som tidigare och transporternas eff ektivitet 

ökade med cirka 2 % räknat per last. 

Avfallshantering och återvinning 

Inom avfallshanteringen var målet fortfarande 

att minimera blandavfallsmängden samt en hög 

återvinningsgrad. I Kesko Livs lagerfunktion har 

återvinningsgraden stabiliserats på en nivå av 

90 %. Anttila Oy lyckades fortsätta främja återvinningen 

genom att återvinna bl.a. möbelavfall 

och uppnådde år 2006 en hög återvinningsgrad 

på 97,7 %. Inom K-mataff ärernas returlogistik behandlades 

omkring 62 miljoner förpackningar 

som samlats in från K-aff ärerna och kundrestaurangerna 

för återvinning och återanvändning. 

Antalet returnerade burkar ökade betydligt, till 

54,7 miljoner. 

Miljövänliga produkter 

Vid utgången av år 2006 ingick det omkring 

500 ekoprodukter och 700 miljömärkta produkter 

i Kesko Livs sortiment. Omfattningen av 

sortimenten varierade enligt aff ärskedja. Enligt 

kundernas önskemål anskaff ade K-köpmännen

Koncern 

dessutom lokala ekoprodukter och annan närmat. 

Riktlinjerna för urval och marknadsföring 

av ekoprodukter, miljömärkta produkter 

och produkter med märket Rejäl handel ingår 

i K-mataff ärens kedje koncept. 

I Rautakeskos sortiment ingick ett stort 

urval miljömärkta produkter samt energi- och 

emissionsklassifi cerade produkter. Andelen 

certifi erade trävaror av hela trävaruförsäljningen 

var cirka 90 %. Återvinningen av 

tryckimpregnerat trä i K-rauta- och Rautiaaff 

ärerna uppgick till 634 ton. 

Socialt ansvar 

Keskos sociala ansvar delas in i direkt ansvar, 

dvs. ansvar i förhållande till den egna personalen, 

och i indirekt ansvar, dvs. ansvar i förhållande 

till personal som deltar i produktionen 

av saluförda produkter. 

Bland annat undersökningen om arbetstillfredsställelse 

och statistiken om personalomsättning, 

olycksfall, sjukledighet, utbildning 

och jämställdhet beskriver den egna personalens 

välbefi nnande och arbetsförhållanden. 

Personalfrågorna behandlas på 

sidorna 48-50 samt i rapporten om samhällsansvar. 

Övervakning av importens sociala kvalitet 

Business Social Compliance Initiative (BSCI) 

är en sammanslutning av europeiska aff ärskedjor 

för främjande av social revision i utvecklingsländernas 

varuleverantörsföretag. 

BSCI hade i slutet av året 64 medlemmar, 

bland dem Kesko, vars representant hörde till 

BSCI:s styrelse och till en expertgrupp som 

utvecklar revisioner av jordbruket. 

BSCI:s medlemmar hade vid utgången 

av året 2 400 pågående eller slutförda leverantörsrevisioner 

i huvudsak i Asien. Knappt 

30 av dessa berörde Keskos leverantörer, utöver 

vilka Kesko har 28 SA 8000-certifi erade 

leverantörer och 28 leverantörer som hör till 

Rejäl handels certifi eringssystem. I Vietnam 

deltar Keskos leverantörer i ett treårigt utvecklingsprojekt 

som genomförs gemensamt 

av nätverket för ansvarsfull importhandel till 

Finland, Finlands Fackförbunds Solidaritetscentral 

(SASK) och FFC. I projektet ingår 

BSCI-revision. 


BSCI arrangerade informationstillfällen 

för varuleverantörerna i Kina och Vietnam 

samt varuleverantörs- och intressentmöten 

som bereder revisioner av jordbruksproducenterna 

i Marocko och i Almeria i Spanien. 

Samarbete gjordes med miljöcertifi eringssystemet 

för jordbruket EUREPGAP för att undvika 

överlappande funktioner. 

Produktsäkerhet 

Kesko Livs produktundersökningsenhet 

ansvarar för kvalitetssäkring av inköp, efterföljning 

av livsmedelslagstiftningen, upprätthållande 

av och stöd för de lagstadgade egenkontrollplanerna 

samt för utveckling av egna 

märkesprodukter tillsammans med inköps- 

och marknadsföringsenheterna. Recepttjänsten 

som verkar inom enheten skapar årligen 

hundratals recept till både K-gruppens enheter 

och direkt till konsumenterna. Kesko Livs konsumenttjänst 

svarar på konsumenternas frågor 

och tar emot feedback. År 2006 uppgick 

kontakterna till konsumenttjänsten till 19 322 

stycken. 

Kvalitetskontrollen för inköpsfunktionen 

förverkligas genom kontroll av verksamheten 

hos de företag som tillverkar produkter samt 

genom analys av produkternas sammansättning 

och kvalitet. År 2006 kontrollerade produktundersökningsenheten 

40 varuleverantörer, 

av vilka 21 var fi nländska leverantörer. 

Största delen av företagen som genomgått revision 

är leverantörer för Keskos egna märkesprodukter. 

Produktundersökningsenheten 

undersökte 6 673 nyhets- och produktutvecklingsprov 

inom livsmedel, samt 1 277 partikontrollprov 

och andra prov inom självkontroll. 

Keskos produktundersökningsenhet har 

en central roll också i undantagssituationer 

när en produkt som introducerats på marknaden 

inte följer säkerhets- eller kvalitetskraven. 

Under året återkallades 36 produkter av 

vilka största delen berodde på kvalitets-, 

smak-, tillrednings- eller förpackningsbrister. 

Tre återkallelser var s.k. off entliga återkallelser 

där den felaktiga produkten skulle kunna 

ha en negativ inverkan på hälsan. Av fallen 

gällde 18 Kesko Livs egna märkesprodukter, i 

de övriga bistod produktundersökningsenheten 

den till verkande industrin. 

Våren 2006 intensifi erades debatten i Finland 

om fågelinfl uensan när fl era infl uensafall 

orsakade av H5N1-viruset bland vilda fåglar 

hittades i våra närområden. Keskos beredskap 

att fungera i undantagssituationer 

höjdes bl.a. genom att bolaget bildade två 

arbetsgrupper. 

År 2006 stod verksamheten inom produktundersökningsenheten 

inför förändringar till 

följd av den nya livsmedelslagen som trädde 

i kraft i början av mars. I lagen förenades den 

gamla livsmedelslagen och en del av hälsoskyddslagen. 

Samtidigt innebar lagen en samordning 

av vår nationella lagstiftning med 

EU:s allmänna livsmedelslag. Den nya lagen 

och de förordningar som kompletterar den 

inverkade på Kesko Livs verksamhet på fl era 

områden. I och med lagen förenhetligades 

bland annat förfaringssätten och avgifterna 

inom den kommunala livsmedelstillsynen, 

egenkontrollåligganden inom primärproduktionen 

av grönsaker samt godkännandepraxis 

för nya livsmedelslokaler.


Förvaltningsprinciper – Corporate Governance 

Beslutsfattande 

Allmänt 

Kesko Abp (Kesko eller bolaget) är ett fi nländskt aktiebolag vars ledande 

organs ansvar och skyldigheter defi nieras enligt Finlands lagar och 

de av bolagsstyrelsen fastställda principerna. Moderbolaget Kesko och 

dess dotterbolag bildar den internationella Keskokoncernen. Bolagets 

hemort är Helsingfors. 

I Keskos beslutsfattande och förvaltning följs den fi nska aktiebolagslagen, 

andra författningar som gäller off entligt noterade bolag, 

bolagsordningen samt Helsingfors Börs regler och anvisningar. Bolaget 

iakttar dessutom den av Helsingfors Börs, Centralhandelskammaren 

samt Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund utfärdade rekommendationen 

för noterade bolags förvaltnings- och styrningssystem 

(”Corporate Governance-rekommendation”), som trädde i kraft 

1.7.2004, med undantag av punkten om styrelsens mandatperiods 

längd. 

Keskos högsta beslutanderätt utövas av bolagets aktieägare vid bolagsstämman. 

Kesko leds av styrelsen och av verkställande direktören 

som är koncernchef. 

Bolagsstämma 

Bolagsstämmorna indelas i ordinarie och extra bolagsstämmor. Den 

ordinarie bolagsstämman hålls årligen före utgången av juni vid en 

tidpunkt som fastställs av bolagsstyrelsen. Bolagsstämman behandlar 

ärenden som enligt bolagsordningen ankommer på den ordinarie bolagsstämman 

och eventuella andra förslag till bolagsstämman. Keskos 

ordinarie bolagsstämma hålls vanligen i mars-april. En extra bolagsstämma 

sammankallas vid behov för att behandla något visst förslag 

som bolagsstämman fått. Bolagsstämman sammankallas av bolagets 

styrelse. Vanligen behandlar bolagsstämman ärenden som föreslås av 

bolagets styrelse. En aktieägare har rätt att få ett ärende som enligt 

aktiebolagslagen ankommer på bolagsstämman upptaget till behandling 

på stämman, om aktieägaren begär det skriftligt av styrelsen i så 

god tid att ärendet kan tas upp i stämmokallelsen. 

De viktigaste ärendena i vilka bolagsstämman har beslutanderätt 

är: ändring av bolagsordningen, emissioner, ökning av aktiekapitalet 

och utdelning av bolagets medel, såsom vinstdisposition och nedsättning 

av aktiekapitalet, beslutsfattande, fastställande av antalet styrelsemedlemmar, 

val av samtliga styrelsemedlemmar och fastställande av 

arvodena, val av revisor och godkännande av bokslut. 

Aktieägarna kallas till bolagsstämma med en kallelse som publiceras 

i minst två rikstidningar där tid och plats för stämman samt de 

ärenden som skall behandlas uppges. Dessutom publiceras kallelsen 

till bolagsstämma och bolagsstyrelsens förslag till stämman i ett 

börsmeddelande samt på bolagets webbplats. 

Den som önskar delta i bolagsstämman skall anmäla sig på förhand 

inom den tid som anges i kallelsen till bolagsstämma. Aktieägare kan 

delta i bolagsstämman personligen eller genom ett ombud som de bemyndigat. 

Aktieägaren eller ombudet kan använda ett biträde vid bolagsstämman. 

Vid bolagsstämman förs protokoll, och protokollet görs 

tillgängligt för aktieägarna inom två (2) veckor efter bolagsstämman. 

Dessutom off entliggörs bolagsstämmans beslut omedelbart efter stämman 

i ett börsmeddelande. 

Bolaget har A- och B-aktieserier, som skiljer sig från varandra enbart 

i fråga om antalet röster som varje aktie medför. En A-aktie ger tio 

(10) röster och en B-aktie ger en (1) röst vid bolagsstämman. Vid omröstningar 

gäller som bolagsstämmans beslut enligt Finlands aktiebolagslag 

vanligen det förslag som fått mer än hälften av rösterna. 

Styrelse 

Sammansättning och mandatperiod 

Enligt bolagsordningen skall Keskos styrelse bestå av minst fem (5) och 

högst åtta (8) styrelsemedlemmar. Medlemmarnas mandatperiod är enligt 

bolagsordningen tre (3) år så att mandatperioden börjar när den bolagsstämma 

som förrättat valet avslutas och går ut när den tredje (3:e) 

påföljande ordinarie bolagsstämman avslutas. 

Bolagsstämman väljer alla styrelsemedlemmar. Enligt Corporate 

Governance-rekommendationen skall majoriteten av styrelsemedlemmarna 

vara oberoende av bolaget. För att bedömas vara oberoende av 

bolaget skall medlemmen vid sidan av sitt medlemskap i bolagets styrelse 

inte ha någon annan betydande koppling till bolaget. Därtill skall 

minst två (2) av medlemmarna i majoriteten vara oberoende av bolagets 

betydande aktieägare. Styrelsen bedömer årligen medlemmarnas oberoende 

enligt Corporate Governance-rekommendationen. 

Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. 

Avvikelse från Corporate Governance-rekommendationen 

Mandatperioden för Keskos styrelsemedlemmar avviker från den mandatperiod 

på ett år som rekommenderas i punkt 12 i Corporate Governance-rekommendationen. 

Bolagsstämman beslutar om ändringar 

i bolagsordningen. En aktieägare, som med sina närmaste samfund 

representerar över 10 % av det röstetal som alla aktier i Kesko Abp ger, 

har till bolagets styrelse meddelat sin åsikt om att en mandatperiod på 

3 år med tanke på utvecklingen av bolaget på lång sikt är lämplig. 

Aktieägaren ser inget behov att förkorta den mandatperiod som fastställts 

i bolagsordningen. Bolagets styrelse har inte fått några förslag 

om mandatperioden av några andra betydande aktieägare. 

Uppgifter 

Keskos styrelse sörjer för att bolagets förvaltning, verksamhet och bokföring 

samt övervakning av fi nansförvaltningen organiseras på ett ändamålsenligt 

sätt. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning 

som slår fast styrelsens uppgifter, vilka ärenden som skall behandlas, 

mötespraxis samt beslutsförfarandet. Enligt arbetsordningen behandlas 

och beslutas ärenden som har stor ekonomisk, aff ärsmässig eller 

principiell betydelse för koncernen alltid av styrelsen. 

Enligt arbetsordningen hör det till styrelsens uppgifter att bl.a.: 

● besluta om koncernstrategin och fastställa strategierna för 

de olika aff ärsområdena 

● besluta om koncernstrukturen och -organisationen 

● behandla och godkänna delårsrapporterna, 

koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen 

● fastställa koncernens verksamhetsplan, 

budget och investeringsplan

Koncern 


Koncernens Corporate Governance-struktur 

Kesko 

Livs 

Intern 

revision 

Rauta - 

kesko 

VV-Auto 

Kesko Abp 

STYRELSEMEDLEMMARNAS NÄRVARO VID STYRELSENS OCH DESS KOMMITTÉERS MÖTEN ÅR 2006 

Styrelsen 

Bolagsstämma 

Styrelse 

● Revisionskommitté 

● Kompensationskommitté 

Koncernchef 

Anttila 

Revisions - 

kommittén 

Kesko 

Lantbruk 

Kompensationskommittén 

Revisorer 

Ledningsgrupp 

Konekesko 

Intersport Finland 

Indoor Group 

Musta Pörssi 

WellStep 

Stjärn Optiker Group 

Kauko-Telko 

övriga dotterbolag 

Närvaro% 

(styrelsen) 

Kalliala, Pentti 9/9 2/2 100 100 

Kasanen, Eero (t.o.m. 27.3.2006) 1/2 1/1 50 67 

Kavetvuo, Matti (t.o.m. 27.3.2006) 2/2 0/1 100 67 

Kokkila, Ilpo (fr.o.m. 27.3.2006) 7/7 100 100 

Näkyvä, Maarit 7/9 5/5 78 86 

Paatelainen, Seppo (fr.o.m. 27.3.2006) 7/7 4/4 100 100 

Salminen, Kari (t.o.m. 27.3.2006) 2/2 100 100 

Suila, Keijo 7/9 4/4 2/2 78 87 

Säilä, Jukka (fr.o.m. 27.3.2006) 7/7 100 100 

Takamäki, Heikki 9/9 2/2 100 100 

Närvaro% 

(alla)


● besluta om strategiskt eller ekonomiskt viktiga 

enskilda investeringar, förvärv och avyttringar av företag, 

företagsarrangemang samt ansvarsförbindelser 

● fastställa riskhanterings- och rapporteringsförfarandet 

på koncernnivå 

● fastställa koncernens försäkringspolicy 

● godkänna koncernens fi nansieringspolicy 

● besluta om koncernledningens belönings- och incitamentssystem 

● fastställa en utdelningspolicy och ansvara 

för aktieägarvärdets utveckling 

● utnämna bolagets verkställande direktör och 

besluta om dennes löneförmåner 

● utnämna verkställande direktörens ställföreträdare 

● besluta om utnämning av verkställande direktörer 

för de viktigaste dotterbolagen och 

● fastställa Keskos värderingar som skall följas i koncernen. 

Mötespraxis och självbedömning 

Keskos styrelse sammanträder cirka 10 gånger om året. Styrelsen har 

inte tilldelat sina medlemmar särskilda tyngdpunktsområden inom vilka 

de skall följa aff ärsverksamheten. Styrelsens revisions- och kompensationskommittéer 

bistår styrelsen genom att bereda ärenden som 

ankommer på styrelsen. Styrelsen utvärderar regelbundet sin verksamhet 

och sina arbetssätt genom att göra en självbedömning en gång om 

året. 

Revisionskommittén och kompensationskommittén 

Keskos styrelses revisionskommitté och kompensationskommitté har 

tre (3) styrelsemedlemmar. Styrelsen väljer kommittéernas ordförande 

och medlemmar inom sig för ett år i taget. Enligt Corporate Governance-rekommendationen 

skall revisionskommitténs medlemmar vara 

oberoende av bolaget och av dess betydande aktieägare. Styrelsen har 

fastställt skriftliga arbetsordningar för kommittéerna, i vilka deras 

viktigaste uppgifter och verksamhetsprinciperna fi nns beskrivna. 

Revisionskommittén bereder ärenden till styrelsen. Frågor som 

bereds gäller uppföljning av Keskokoncernens ekonomiska ställning, 

övervakning och kontroll av rapporteringen samt riskhantering. Revisionskommittén 

följer koncernens ekonomiska ställning och utvecklingen 

av fi nansieringsläget och övervakar den ekonomiska rapporteringen. 

Kommittén bedömer också tillräckligheten hos den interna 

revisionen och riskhanteringen samt behandlar planerna och rapporterna 

från den interna revisionen. Kommittén bereder även valet av 

revisorer för styrelsen. Vidare bedömer kommittén kvaliteten och oberoendet 

hos den externa revisionen av Keskokoncernen samt övriga 

experttjänster som revisionssamfundet erbjuder bolaget. 

Kompensationskommitténs uppgifter består i att bereda ärenden 

i anslutning till koncernchefens och dennes ställföreträdares löner och 

andra förmåner, belöning av övriga medlemmar i koncernledningen 

samt utnämning av koncernchef, dennes ställföreträdande och övriga 

medlemmar i bolagets ledning samt kartläggning av efterträdare för 

dessa. Kommittén bereder också ärenden kring övriga belöningssystem. 

Kommittéerna har ingen självständig beslutanderätt utan besluten 

fattas av styrelsen efter att kommittéerna berett ärendena. 

Verkställande direktören och dennes ställföreträdare 

Kesko har en verkställande direktör som benämns koncernchef. Koncernchefens 

uppgift är att leda bolagets verksamhet enligt de anvisningar 

och föreskrifter som styrelsen ger samt informera styrelsen om utvecklingen 

av bolagets aff ärsverksamhet och ekonomiska situation. 

Han ansvarar dessutom för organiseringen av bolagets löpande förvaltning 

och övervakar att bolagets fi nansförvaltning har ordnats på ett tillförlitligt 

sätt. Koncernchefens ställföreträdare ansvarar för koncernchefens 

förpliktelser om koncernchefen är förhindrad att sköta dem själv. 

Koncernchefen och hans ställföreträdare väljs av styrelsen. 

Koncernledningsgruppen 

Inom Keskokoncernen fi nns en koncernledningsgrupp vars ordförande 

är Keskos koncernchef. Koncernledningsgruppens medlemmar utnämns 

av Keskos styrelse. 

Koncernledningsgruppen har inga på lag eller bolagsordningen 

grundade befogenheter. Koncernledningsgruppens uppgift är att behandla 

koncernomfattande utvecklingsprojekt samt principer och förfaringssätt 

på koncernnivå. Därutöver informeras koncernledningsgruppen 

bl.a. om koncernens och branschbolagens aff ärsverksamhetsplaner 

och resultatutveckling samt de ärenden som skall behandlas 

i Keskos styrelse i vilkas beredning den även deltar. Koncernledningsgruppen 

sammanträder 8–10 gånger per år. 

Förvaltning av dotterbolagen 

Styrelsemedlemmarna i de viktigaste dotterbolagen väljs bland personerna 

i Keskokoncernens ledning. De viktigaste uppgifterna för dotterbolagens 

styrelser består i att utarbeta en strategi för respektive bolag 

och deras underkoncerner, fastställa verksamhetsplanen och budgeten 

samt besluta om investeringar, företagsförvärv och ansvarsförbindelser 

inom gränserna för de befogenheter som Keskos styrelse fastställer. 

Belönings- och incitamentssystem för den högsta ledningen 

Keskos styrelse har godkänt grunderna för systemet för resultatpremier 

för koncernledningen. De högsta beloppen för resultatpremien kan 

variera beroende på uppgiftens resultatinverkan upp till ett belopp som 

motsvarar en persons lön för 2-6 månader. Kriterier inom systemet för 

resultatpremier är resultatkraven på koncernnivå och inom det egna 

ansvarsområdet, kund- och personalbarometrar samt utvärderingsdelen. 

Omkring 50 direktörer inom Keskokoncernen hör till systemet för 

resultatpremier. 

Utöver resultatpremiesystemet har Kesko ett gällande optionsprogram 

för år 2003 som är ämnat för Keskokoncernens ledning. De viktigaste 

villkoren för optionsprogrammet presenteras i avsnittet ”Aktier 

och aktieägare” på sidan 137. Kesko har inga andra aktiebaserade 

incitamentssystem. 

Revision 

Enligt bolagsordningen har Kesko minst en (1) och högst tre (3) revisorer 

som väljs av den ordinarie bolagsstämman. Styrelsens revisionskommitté 

bereder styrelsens förslag på bolagets revisor som styrelsen 

skall presentera för bolagsstämman. Revisorns mandatperiod är bolagets 

räkenskapsperiod och revisorns uppdrag upphör då följande ordinarie 

bolagsstämma efter valet avslutas. Revisorerna skall vara av Centralhandelskammaren 

godkända revisorer eller revisionssamfund.

Koncern 


Revisorerna avger en lagstadgad revisionsberättelse till Keskos aktieägare 

i samband med bolagets bokslut och rapporterar regelbundet 

om sina iakttagelser till Keskos styrelses revisionskommitté och till 

styrelsen. 

Koncernens ekonomiska rapportering 

Koncernens ekonomiska utveckling och realiseringen av de ekonomiska 

målen följs genom en koncernomfattande ekonomisk rapportering. Den 

månatliga resultatrapporteringen innehåller realiserad information på 

koncern-, bransch- och dotterbolagsnivå, utvecklingen jämfört med året 

innan, jämförelse med de ekonomiska planerna samt prognoser för de följande 

12 månaderna. Koncernens fi nansiella planering på kort sikt bygger 

på ekonomiska planer som görs upp kvartalsvis och som omfattar de följande 

15 månaderna. Som ekonomiska nyckeltal används, när det gäller 

tillväxten, försäljningsutvecklingen och när det gäller lönsamheten det 

ekonomiska mervärdet som följs månatligen genom intern rapportering. 

Avkastningskraven för det egna kapitalet som används vid beräkningen 

av det ekonomiska mervärdet fastställs årligen marknadsmässigt och i 

avkastningskraven har de bransch- och landsspecifi ka skillnaderna som 

hänför sig till riskerna beaktats. Information om koncernens ekonomiska 

ställning ges ut genom delårsrapporter och en bokslutskommuniké. Koncernens 

försäljningssiff ror publiceras månatligen i ett börsmeddelande. 

Närmare information om Keskos förvaltningsprinciper 

Detaljerade uppgifter om Keskos förvaltningsprinciper fi nns på Keskos 

webbplats. Uppgifterna uppdateras regelbundet så att de motsvarar de 

ändringar som görs vid var tidpunkt. Keskos webbplats publiceras på 

fi nska och engelska samt till största delen även på svenska. 

Corporate Governance – uppgifter 

enligt läget 31.12.2006 

Styrelsen och arvoden 

Fram till den ordinarie bolagsstämman 27.3.2006 bestod Keskos styrelse 

av sju (7) medlemmar. Styrelseordförande var Heikki Takamäki, vice 

ordförande Matti Kavetvuo samt medlemmar Pentti Kalliala, Eero Kasanen, 

Maarit Näkyvä, Kari Salminen och Keijo Suila. 

Vid den ordinarie bolagsstämman valdes åter sju (7) medlemmar till 

bolagets styrelse. Efter bolagsstämman bestod styrelsen av ordförande 

Heikki Takamäki, vice ordförande Keijo Suila och medlemmarna Pentti 

Kalliala, Ilpo Kokkila, Maarit Näkyvä, Seppo Paatelainen och Jukka Säilä. 

Styrelsemedlemmarnas mandatperiod går ut enligt bolagsordningen 

då den ordinarie bolagsstämman avslutas år 2009. 

Kesko har inte ställt några borgen eller andra ansvarsförbindelser 

för styrelsemedlemmarnas del. De nuvarande styrelsemedlemmarna 

samt uppgifter om deras utbildning, arbetserfarenhet, innehav av värdepapper 

som Kesko emitterat, deras viktigaste förtroendeuppdrag 

samt arvoden som bolaget betalat ut till dem år 2006 presenteras 

i avsnittet ”Styrelsen” på sidan 62. 

År 2006 sammanträdde Keskos styrelse nio (9) gånger (kommittéernas 

möten inräknade 16 gånger). Den genomsnittliga närvaroprocenten 

som anger styrelsemedlemmarnas deltagande i styrelsens arbete var 

cirka 93 %. 

Arvodena till Keskos styrelsemedlemmar har utbetalats i penningersättningar. 

År 2006 utbetalades till Keskos styrelsemedlemmar månads- 

och mötesarvoden till ett totalt belopp på 274 060,00 euro (år 

2005 totalt 241 020,00 euro), varav revisionskommitténs arvoden utgjorde 

8 840,00 euro (8 400,00 euro) och kompensationskommitténs 

arvoden 3 000,00 euro (3 780,00 euro). Arvodena, specifi cerade för varje 

medlem, anges i avsnittet ”Styrelsen” på sidan 62. Styrelsemedlemmarna 

har inte blivit tilldelade bolagets egna aktier, optionsrätter eller 

övriga särskilda rättigheter till bolagets aktier. 

De av 2006 års ordinarie bolagsstämma för år 2006 fastställda 

månads- och mötesarvodena till styrelse- och kommittémedlemmarna 

var följande: 

Månadsarvoden arvode/mån., euro 

styrelseordförande 5 000 

vice styrelseordförande 3 500 

styrelsemedlem 2 500 

Mötesarvoden arvode/möte, euro 

arvode för styrelsens möte 500 

arvode för kommittéernas möte 500 

kommittéordförandens arvode för kommittémötet 

om denne inte också är styrelseordförande 

eller vice styrelseordförande 

1 000 

Styrelsemedlemmarna är dessutom berättigade till dagtraktamente och 

ersättning för resekostnader enligt Keskos allmänna resereglemente. 

Utveckling av styrelsens månads- och mötesarvoden 2004–2006: 

Månadsarvoden arvode/mån., euro 

2006 2005 2004 

styrelseordförande 5 000 3 800 3 800 

vice styrelseordförande 3 500 2 400 2 400 

styrelsemedlem 2 500 2 000 2 000 

Mötesarvoden arvode/möte, euro 

2006 2005 2004 

arvode för styrelsens möte 500 420 420 

arvode för kommittéernas möte 500 420 420 

kommittéordförandens arvode för 

kommittémötet om denne inte 

också är styrelseordförande eller 

vice styrelseordförande 

1 000 420 420 

Bedömning av oberoendet 

Keskos styrelse bedömde 27.3.2006 enligt punkt 18 i Corporate Governance-rekommendationen 

huruvida styrelsemedlemmarna är beroende 

av bolaget och av betydande aktieägare. På basis av bedömningen konstaterades 

vice styrelseordförande Keijo Suila samt medlemmarna Ilpo 

Kokkila, Maarit Näkyvä och Seppo Paatelainen vara oberoende av bola-


get. Beroende av bolaget var styrelseordförande Heikki Takamäki samt 

styrelsemedlemmarna Pentti Kalliala och Jukka Säilä. Pentti Kalliala, 

Jukka Säilä och Heikki Takamäki är K-köpmän som har kedjeavtal med 

ett bolag i Keskokoncernen. Alla styrelsemedlemmar var oberoende av 

i Corporate Governance-rekommendationen avsedda betydande aktieägare 

i bolaget. 

Revisionskommittén 

Efter den ordinarie bolagsstämman bestod styrelsens revisionskommitté 

av ordförande Maarit Näkyvä och medlemmarna Seppo Paatelainen 

och Keijo Suila. År 2006 sammanträdde revisionskommittén fem 

(5) gånger. 

Kompensationskommittén 

Efter den ordinarie bolagsstämman bestod styrelsens kompensationskommitté 

av ordförande Heikki Takamäki och medlemmarna Pentti 

Kalliala och Keijo Suila. År 2006 sammanträdde kompensationskommittén 

två (2) gånger. 

Verkställande direktören och dennes ställföreträdare 

Personuppgifter om koncernchefen Matti Halmesmäki och koncernchefens 

ställföreträdande, vice verkställande direktören Juhani Järvi, 

samt uppgifter om deras arbetserfarenhet, viktigaste förtroendeuppdrag 

och innehav av värdepapper emitterade av Kesko presenteras 

i avsnittet ”Koncernledningsgruppen” på sidan 64. 

Verkställande direktörens och verkställande direktörens ställföreträdares 

löner, resultatarvoden och övriga förmåner 

Till koncernchef Matti Halmesmäki betalades år 2006 i lön, resultatpremie 

och naturaförmåner totalt 598 200,00 euro (år 2005 totalt 

424 760,00 euro), varav den ordinarie penninglönens andel var 

446 880 euro (341 880,00 euro). Resultatpremien för föregående år 

utgjorde 132 000,00 euro (67 500,00 euro) och naturaförmånernas 

andel var 19 320,00 euro (15 380,00 euro). 

Till koncernchefens ställföreträdare, vice verkställande direktören 

Juhani Järvi, betalades år 2006 i lön, resultatpremie och naturaförmåner 

totalt 254 250,00 euro (år 2005 totalt 220 783,93 euro), varav den 

ordinarie penninglönens andel var 216 540,00 euro (163 841,99 euro). 

Resultatpremien för föregående år utgjorde 24 750,00 euro (45 600,00 

euro) och naturaförmånernas andel var 12 960,00 euro (11 341,94 euro). 

Resultatpremien för koncernchefen för år 2005 motsvarade till sitt 

belopp ca 3,7 månaders ordinarie månadslön och resultatpremien för 

koncernchefens ställföreträdare motsvarade ca 1,5 månaders ordinarie 

månadslön. Keskos styrelse fattar beslut om resultatpremien för år 

2006 på våren 2007. 

Uppgifter om koncernchefens och hans ställföreträdares innehav av 

värdepapper som Kesko emitterat samt de centrala villkoren för deras 

tjänst eller anställning presenteras i avsnittet ”Koncernledningsgruppen” 

på sidan 64. 

Koncernledningsgruppens löner, resultatpremier och 

övriga förmåner 

Koncernledningsgruppens ordförande var Keskos koncernchef Matti 

Halmesmäki och medlemmarna koncernchefens ställföreträdare, vice 

verkställande direktör Juhani Järvi, Kesko Livs Ab:s verkställande direktör 

Terho Kalliokoski, Rautakesko Ab:s verkställande direktör Jari 

Lind, Keswell Ab:s verkställande direktör Matti Laamanen, Kesko Lantbruk 

Ab:s och Konekesko Ab:s styrelseordförande Pekka Lahti samt 

Keskos ekonomioch fi nansdirektör CFO Arja Talma, personaldirektör 

Riitta Laitasalo och kommunikationsdirektör Paavo Moilanen. 

Till koncernledningsgruppens medlemmar, exklusive koncernchefen 

och hans ställföreträdare, betalades år 2006 1 142 030,40 euro i penninglön 

(år 2005 totalt 833 536,30 euro), 104 919,53 euro i naturaförmåner 

(68 693,40 euro) och 150 054,00 euro i resultatpremier (164 116,60 

euro) det vill säga totalt 1 397 003,93 euro (1 066 346,30 euro). 

Keskos styrelse utnämnde i september 2006 Anttila Oy:s verkställande 

direktör Matti Leminen till medlem i koncernens ledningsgrupp 

fr.o.m. 1.1.2007. Koncernledningsgruppens medlem Matti Laamanen 

gick i pension vid utgången av år 2006. 

Koncernledningsgruppens medlemmar, uppgifter om deras utbildning 

och arbetserfarenhet, viktigaste förtroendeuppdrag, innehav av 

värdepapper som Kesko emitterat samt de centrala villkoren för deras 

tjänst eller anställning presenteras i avsnittet ”Koncernledningsgruppen” 

på sidan 64. 

Revision 

Kesko Abp:s ordinarie bolagsstämma för år 2006 valde en revisor för 

bolaget, CGR-samfundet PricewaterhouseCoopers Oy. Ekonom, CGR 

Pekka Nikula är huvudansvarig revisor i samfundet. 

Till samfund i Finland och i utlandet som hör till Pricewaterhouse- 

Coopers-kedjan betalades år 2006 sammanlagt 1 122 780 euro (år 2005 

totalt 939 030 euro) i arvoden för revision av Keskokoncernens bolag 

och arvoden på sammanlagt 411 420 euro (676 610 euro) för konsulttjänster. 

I en del koncernbolag utförs revisionsverksamhet av revisorer 

som inte hör till kedjan PricewaterhouseCoopers. Totalt uppgick de arvoden 

som utbetalades till samtliga revisorer för revisionsverksamhet 

för år 2006 till 1 271 860 euro (1 094 830 euro). 

Insiderförvaltning 

Keskos insiderregler 

Keskos styrelse har fastställt Keskos insiderregler för permanenta och 

projektspecifi ka insiders. I reglerna har de lagändringar som trädde 

i kraft 1.7.2005 samt den av Finansinspektionen i augusti 2005 utfärdade 

standarden om insideranmälan och -register beaktats. Reglerna 

motsvarar till sitt innehåll även Helsingfors Börs insideranvisning som 

trädde i kraft 1.1.2006. Bolagets insiderregler har delats ut till alla insiders. 

Keskos permanenta insiders och insiderregister 

I enlighet med värdepappersmarknadslagen räknas medlemmarna 

i Keskos styrelse, koncernchefen (verkställande direktören) och hans 

ställföreträdare samt huvudansvarig revisor i revisionssamfundet till 

off entliga permanenta insiders i Kesko. Därutöver har Keskos styrelse 

fastställt att övriga medlemmar i koncernledningsgruppen utöver koncernchefen 

och hans ställföreträdare hör till off entliga permanenta insiders 

i bolaget. De personer som hör till off entliga permanenta insiders i 

bolaget samt de lagstadgade uppgifterna om dem, deras närstående

Koncern 


samt samfund över vilka dessa har ett bestämmande eller betydande infl 

ytande har registrerats i Keskos off entliga insiderregister. 

Vidare hör de personer, som vid den aktuella tidpunkten sköter 

av styrelsen fastställda uppgifter som regelbundet ger dem insiderinformation, 

till permanenta insiders i Kesko. Dessa personer registreras 

i bolagets företagsspecifi ka, icke off entliga insiderregister. Keskos företagsspecifi 

ka insiderregister delas in i delregister som berör dels permanenta 

insiders i registret, dels eventuella insiderprojekt och de personer 

som deltar i förberedelserna för dessa projekt. 

Insiderförvaltning 

Koncernenheten Juridiska ärenden övervakar att insiderreglerna iakttas 

och upprätthåller bolagets insiderregister i samarbete med Finlands 

Värdepapperscentral Ab (APK). Enheten skickar bl.a. med jämna 

mellanrum ut utdrag ur insiderregistret till permanenta insiders för 

kontroll av uppgifterna i registret och följer med hur insiders iakttar 

handelsbegränsningarna. Permanenta insiders i Kesko får inte förvärva 

eller överlåta av bolaget emitterade värdepapper eller värdepapper 

eller derivatavtal som berättigar till sådana under 21 dygn före publicering 

av delårsrapporter och under 28 dygn före publicering av bokslutet. 

Om dessa publiceringsdagar informeras varje år på förhand i ett 

börsmeddelande. Dessutom får de personer som deltar i eventuella insiderprojekt 

inte handla med ovan beskrivna värdepapper eller derivatavtal 

under den tid som projektet pågår. 

Börsinformation 

Keskos direktör för juridiska ärenden övervakar att bestämmelserna 

för börsinformation iakttas. För börsinformationens ekonomiska innehåll 

ansvarar koncernens ekonomioch fi nansdirektör, och för investerarkommunikationen 

ansvarar bolagets vice verkställande direktör. 

Koncernkommunikationen producerar informationsmaterial på koncernnivå 

och ansvarar för börsinformation och ekonomisk information. 

Kesko följer jämlikhetsprincipen i sin investerarkommunikation 

och publicerar all investerarinformation på sin webbplats på fi nska, 

svenska och engelska. 

Riskhantering inom Kesko 

Keskokoncernens riskhantering är övergripande. Koncernen identifi erar, 

bedömer, styr och följer centrala strategiska risker och verksamhetsrisker. 

Huvudmålet för riskhanteringen är att se till att koncernens 

kundlöften uppfylls, att garantera aktieägarvärdet, resultatutvecklingen, 

utdelningsförmågan och verksamhetens kontinuitet. 

En eff ektiv riskhantering är en konkurrensfördel för Kesko. 

Inom Keskokoncernen är en risk defi nierad som osäkerhetsfaktor 

som kan leda till att: 

● möjligheter inom aff ärsverksamheten inte används, 

● det händer saker eller fi nns orsaker som gör det svårare att nå 

målen eller som ger upphov till andra skadliga eff ekter. 

Kesko Abp:s styrelse har i mars 2006 godkänt en riskhanteringspolicy 

för koncernen. Denna policy är baserad på referensramen COSO ERM 1 

och på Helsingfors Börs rekommendation om noterade bolags förvaltnings- 

och styrningssystem. I policyn fastställs riskhanteringens mål, 

principer, organisering, ansvar samt centrala förfaringssätt. Riskhantering 

är en del av Keskos planerings- och ledningsprocess, beslutsfattande, 

den dagliga ledningen och verksamheten samt övervaknings- 

och rapportförfarande. Riskhanteringsprocessen producerar information 

om riskerna, deras förändringar samt fortskridandet av han - 

teringsåtgärderna. Utifrån den vidtas vid behov korrigerande 

åtgärder eller så övervägs ändringar av strategin. 

Principer för riskhantering 

Keskokoncernens riskhantering bygger på följande principer: 

● I de strategiska valen tas medvetna och värderade risker, exempelvis 

i fråga om utvidgning av verksamheten, utökning av marknadspositionen 

och -kraften samt skapande av en ny aff ärsverksamhet. 

● Ekonomiska och operativa risker samt skaderisker undviks eller 

minimeras. 

● Säkerheten för kunderna när de handlar och 

produktsäkerheten garanteras. 

● De anställda har en trygg arbetsmiljö. 

● Intressegrupperna informeras om riskerna och riskhanteringen. 

● Riskerna för osunda fenomen, brott eller missbruk minimeras 

med verksamhetsprinciper, kontroller och övervakning. 

● Kritiska funktioner och de resurser som krävs för dem säkras 

för att kontinuiteten skall kunna garanteras. 

● Förberedelse för realisering av riskerna genom kris-, 

återhämtnings- och kontinuitetsplaner. 

● Kostnaderna och resurserna för riskhanteringen är 

i rätt relation till de fördelar som kan uppnås. 

Organisering av riskhantering samt ansvar 

Ansvaret för genomförandet av riskhanteringen ligger hos ledningen 

för aff ärsverksamheten. De som utnämnts till ansvariga för riskhanteringen 

inom aff ärsområdena ansvarar för koordineringen av riskhanteringen 

inom aff ärsområdena och för rapporteringen av riskhanteringsåtgärderna. 

Koncernens riskhanteringsenhet ansvarar för utveckling och upprätthållande 

av riskhanteringens verktyg och för att bästa praxis tilllämpas 

i koncernen samt för rapporteringen om riskhanteringen till 

koncernledningen. 

Styrningsgruppen för riskhantering som sammanträder under 

koncernchefens ledning godkänner förfaringssätten och anvisningarna 

för riskhanteringen samt behandlar och bedömer riskerna för koncernen 

och genomförandet av riskhanteringsåtgärderna. Keskos styrelse 

behandlar de största riskerna och utvärderar minst en gång per 

år hur riskhanteringen fungerar. 

Riskhanteringsåtgärder år 2006 

Riskhanteringsarbetet har fokuserats på att genomföra den nya riskhanteringspolicyn 

inom hela koncernen. Det centrala har varit att identifi 

era och hantera de strategiska riskerna för aff ärsområdena. 

1) Med COSO ERM avses den i september 2004 publicerade övergripande referensramen för riskhantering: Enterprise Risk Management – Integrated Framework, som organisationen 

COSO (The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) tagit fram. Inom referensramen fastställs väsentliga element och ett gemensamt språk och där skapas 

förtydligande anvisningar för en övergripande riskhantering.


Riskerna för branschbolagen och hanteringsåtgärderna har behandlats 

i branschbolagens ledningsgrupper och i styrelserna. För betydande 

projekt har man gjort upp separata riskanalyser. Koncernenheterna 

har analyserat risker som hotar uppnåendet av målen och hanteringen 

av dem. 

Keskos koncernledningsgrupp har prioriterat de största riskerna 

för koncernen och hanteringsåtgärderna. Efter att riskhanteringens 

styrningsgrupp har behandlat dessa har de utarbetats till koncernens 

riskrapport för Keskos styrelse. 

I samband med beredskapen för fågelinfl uensan har beredskapen 

att fungera i störningssituationer förbättrats och de centrala processerna 

för branschverksamhetens kontinuitet har kartlagts. 

För att utveckla säkerheten i Keskos lokaler har en arbetsgrupp för 

fastighetssäkerhet bildats. Arbetsgruppen tar fram lösningar och standarder 

som skall tillämpas på koncernnivå för förbättrandet av lokalernas 

säkerhet. 

Risker och riskhanteringsåtgärder 

I Keskokoncernens riskanalyser har bl.a. följande risker och hanteringsåtgärder 

för dem behandlats. 

Risker i anslutning till förverkligande av kundlöftet 

Pris-kvalitet-förhållandet är en viktig konkurrensfaktor. Om man inte 

uppnår framgång i den här konkurrensen uppnås inte försäljningsmålen. 

För att öka priskonkurrensförmågan krävs att verksamheten eff ektiveras 

i hela leveranskedjan från varuleverantören till butikshyllan. 

Det pågår fl era program i syfte att öka funktionskedjans kostnadseffektivitet 

och göra styrningen i helhet mer eff ektiv. Med dessa program 

förbättras priskonkurrensförmågan och konsumentkundernas tillfredsställelse 

med detaljhandelns utbud och service. 

Stamkundssystemets konkurrenskraft är av stor betydelse. Stamkundssystemet 

förnyas som bäst. En risk i förnyandet av stamkundssystemet 

är att målen som satts upp för kundernas tillfredsställelse och lojalitet 

inte uppnås genom förnyelsen. För att förnyelsen ska vara framgångsrik 

är det viktigt hur väl kundnyttan förmedlas till kunderna. Det tekniska 

genomförandet av förnyelsen är krävande. Genom noggrann testning eftersträvas 

att säkerställa att systemen kan tas i bruk utan störningar och 

att informationsöverföringen fungerar mellan olika parter. 

Keskos utgångspunkt är att erbjuda sina kunder säkra produkter. 

Om leveranskedjans kvalitetskontroll inte fungerar eller om produktkontrollen 

misslyckas kan följden vara ekonomiska förluster, förlust 

av kundernas förtroende eller i värsta fall äventyrande av hälsan. Riskerna 

hanteras genom att enheten för produktundersökning kontrollerar 

företagen som tillverkar produkterna samt produkternas kvalitet. 

Med aff ärens egenkontroll säkras att livsmedelsbestämmelserna iakttas. 

Med förfaringssättet för återkallelse av livsmedel säkras att felaktiga 

produkter snabbt kan återkallas från handeln. 

Karakteristiska risker för handeln 

Nya, utländska aktörers inträde på marknaden samt företagsarrangemang 

kan snabbt ändra konkurrensläget. Genom att vara verksam 

inom fl era olika branscher inom handeln minskar Kesko beroendet av 

en enda bransch. Den hårdare konkurrensen hanteras genom satsning 

på aff ärsplatser och utveckling av tjänsterna. Genom att utveckla koncepten 

strävar vi efter eff ektiva aff ärskoncept som tilltalar kunderna. 

Våra egna starka varumärken och mervärdestjänster för kunderna är 

ett viktigt konkurrensmedel. 

Inom branscher som är starkt beroende av enskilda huvudmän kan 

huvudmannens strategiska ändringar i sina lösningar för distributionskanalerna 

leda till nedskärningar eller nedläggning av aff ärsverksamheten. 

Stora marknadsandelar och en växande försäljning utgör 

grunden för bra relationer med huvudmännen. Funktionerna utvecklas 

i samarbete med huvudmannen och på så sätt strävar vi efter att vara 

det bästa alternativet till distributionskanal för huvudmannen. 

Aff ärsplatserna är en strategisk konkurrensfaktor. Betydande kapital 

är bundet i aff ärsfastigheterna för årtionden framöver. Det lokala 

konkurrensläget kan ändras hastigt. I det här fallet är risken att verksamheten 

på aff ärsplatsen blir olönsam. Risken hanteras med långsiktig 

planering av aff ärsnätverket, med noggrann förberedelse för varje 

beslut av aff ärsplatsinvesteringar och med en verksamhetsmodell för 

försäljning-återuthyrning. När Kesko fungerar som byggherre är målet 

att aff ärsplatsens användningsändamål kan ändras snabbt vid behov. 

För hyresobjekt tas fl exibiliteten i beaktande i hyresavtalen. 

Svinn är en betydande risk inom detaljhandeln. Svinn orsakas bl.a. 

av att varor blir gamla eller går sönder samt av stölder och andra missbruk. 

Inom koncernen hanteras svinn genom att styrningen och 

kontrollen av hela funktionskedjan eff ektiveras och genom att bästa 

praxis för branscherna tas i bruk. 

Risker i anslutning till internationaliseringen 

Syftet med internationaliseringen är att uppnå tillväxt. Till riskerna 

hör olika kulturer och verksamhetssätt samt en verksamhetsmiljö som 

ändras snabbt. När verksamheten expanderar till nya länder ökar betydelsen 

av risken. Den fi nländska detaljhandelns verksamhetsprocesser 

och kontrollförfaranden kan inte alltid tas i bruk som de är i utlandet. 

En risk i övertagandet av förvärvade företag kan vara att man går miste 

om den lokala kompetensen eller inte drar nytta av den. Risker som rör 

företagsförvärv hanteras genom en noggrann planering av övertagandet, 

säkrande av tillräckliga resurser och verkställande av företagsförvärvet 

samt uppföljning av det. En eff ektiv styrning av verksamheten 

och uppnående av synergifördelar förutsätter gemensamma verksamhetssätt 

över lands- och organisationsgränserna. 

Risker i anslutning till personalen 

Konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal har ökat. 

För att strategierna ska kunna genomföras behövs en kunnig och motiverad 

personal. Risken är att handelsbranschen inte lockar till sig dem 

som har den största kompetensen. Specialisering ökar beroendet av 

enskilda personers kompetens. I samband med strategiarbetet identifi 

eras den kompetens som behövs för genomförandet av strategin och 

utifrån den görs planer för personalen. Keskos attraktivitet som arbetsgivare 

ökas genom samarbete med läroanstalter och ett nytt K-traineeprogram 

samt genom en planenlig intern och extern kommunikation. 

Med undersökningar om arbetstillfredsställelsen kartläggs vilka 

utvecklingsbehov det fi nns inom HR-verksamheten. 

Risker i anslutning till verksamhetens kontinuitet 

Handeln fungerar med hjälp av omfattande datasystem och nätverk. 

Om de inte gick att använda fullt ut skulle det kunna orsaka betydande 

förluster för försäljningen och produktionen. Utgångspunkten för Kes-

Koncern 


kos kontinuitetsplanering är den längsta tolerabla tiden för avbrott 

i aff ärsverksamheten. En central roll i säkrandet av verksamhetens 

kontinuitet spelas av tillförlitliga samarbetspartners, säkerställande 

av systemen, dokumentation och reservsystem. 

När det gäller förebyggande av skaderisker och missöden har säkerhetsfunktionen 

och beredskapen en viktig roll. Ekonomiska förluster 

och avbrott i verksamheten täcks av koncernomfattande och ändamålsenliga 

försäkringar. 

Risker i anslutning till lagstiftning 

En viktig grundläggande värdering är att lagar, bestämmelser, avtal 

och Keskos etiska principer iakttas. Om dessa inte efterföljs kan det 

leda till böter, skadestånd och andra ekonomiska förluster samt förlust 

av förtroende eller rykte. För att säkerställa att lagarna efterföljs 

används programmen Compliance inom koncernen. I konkurrensrättsliga 

ärenden görs självutvärderingar. Avtalsriskerna hanteras genom 

att avtalen och processerna för uppgörande av avtal samordnas. 

Målet med Keskos kommunikation är att producera och off entliggöra 

tillförlitlig information i rätt tid. Om den information som Kesko off entliggjort 

visade sig vara felaktig eller om förmedlingen av informationen 

inte uppfyllde bestämmelserna skulle följden kunna vara förlust av investerarnas 

och andra intressegruppers förtroende och eventuella sanktioner. 

Kraven på att den ekonomiska informationen skall vara riktig för 

med sig snävare tidtabeller för informeringen och beroende av datasystem. 

Man strävar efter att minska riskerna genom att skapa tidtabeller 

och genom att ge noggranna anvisningar för processen samt säkra att 

de rätta resurserna och den rätta kompetensen fi nns tillgänglig. 

Finansiella risker 

Beträff ande fi nansiella risker tillämpar koncernen en enhetlig fi nanspolicy 

som har godkänts av Keskos styrelse. Koncernfinansieringen ansvarar 

centraliserat för anskaff ning av koncernens finansiering, hantering 

av likviditeten, relationer till finansiärer och hantering av finansiella 

risker. De fi nansiella riskerna består av valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk, 

kreditrisk och nyttighetsrisker. Närmare information om dessa 

fi nns i not 40 ”Hantering av fi nansiella risker” i bokslutsavsnittet. 

Intern revision 

Ledningens och den interna revisionens roller 

i den interna övervakningen 

Kesko Abp:s styrelses revisionskommitté har fastställt principerna 

för Keskos interna övervakning, som baserar sig på internationellt 

allmänt accepterade principer för god övervakning. 

Intern övervakning utgör en väsentlig del av bolagets förvaltning 

och ledning. Ansvaret för verkställandet av övervakningen hör till styrelsen 

och verkställande direktören. Styrelsen har ett ansvar gentemot 

investerarna och verkställande direktören gentemot styrelsen. Ansvarskedjan 

fortsätter genom Keskos hela organisation så att koncernchefens 

direkta underordnade rapporterar till koncernchefen och varje 

Keskoanställd ansvarar för övervakningen av sitt eget ansvarsområde 

gentemot sin förman. Koncernens interna revision har i uppgift att stöda 

Kesko Abp:s koncernchef och styrelse samt aktiva ledning i deras 

övervakningsuppgift. 

Keskos interna revision ansvarar för den av börsbolag förutsatta 

oberoende utvärderings- och verifi eringsfunktionen inom koncernen, 

som systematiskt klarlägger och bekräftar eff ektiviteten i riskhanteringen, 

övervakningen, ledningen och förvaltningen. Ledningen och 

organisationen stöds i säkrandet av uppnåendet av koncernens mål 

samt i utvecklingen av övervakningssystemet. 

Organisering av revisionen och tyngdpunkter 

Verksamhetsprinciperna för den interna revisionen har fastslagits 

i ett verksamhetsdirektiv som revisionskommittén fastställt. Avdelningen 

är underställd koncernchefen och revisionskommittén och 

rapporterar regelbundet om sina planer och sin verksamhet till dem. 

Avdelningen rapporterar om sina iakttagelser och rekommendationer 

samt om hur åtgärderna framskrider till revisionsobjektets ledning 

samt till koncernchefen, revisionskommittén och revisorerna. 

Den interna revisionen har organiserats i utlands-, koncern- och 

IT-revision. Revisionen bygger på riskanalyser och på övervakningsdiskussioner 

med koncern- och branschledningen. Den interna revisionen 

verkar i samarbete med koncernens riskhanteringsenhet och 

deltar i arbetet som koncernens styrningsgrupp för riskhantering utför. 

Den interna revisionen utvärderar årligen hur Keskos riskhanteringssystem 

fungerar. 

Perspektiven i utvärderingsarbetet är verksamheternas resultatinriktning 

och eff ektivitet, tillförlitligheten hos den ekonomiska informationen 

och verksamhetsinformationen, verksamhetens lagenlighet och säkring 

av medlen. Tyngdpunkter är utlandsverksamhet och detaljhandelsverksamhet, 

i synnerhet kontroller av leveranskedjans varuhantering och penningrörelse, 

ekonomi och rapportering samt datasystem och informationssäkerhet. 

Särskilt fokus läggs på interaktionen med ledningen samt 

på konsultationen i övervakningsfrågor och stöd för att lösa dem. 

Säkrande av yrkesmässig kompetens 

Enligt sina verksamhetsdirektiv skall den interna revisionen ha tillgång 

till tillräckliga resurser samt den information, kunskap och övrig 

kompetens som behövs för utförande av arbetet. Koncernchefen och 

revisionskommittén godkänner den interna revisionens årsplan och 

beslutar om enhetens resurser. Revisorernas yrkeskompetens upprätthålls 

bl.a. genom systematisk utbildning i anslutning till yrkesutbildning 

inom branschen. Inom Keskos interna revision arbetar för 

närvarande sex personer med IIA:s (Institute of Internal Auditors) 

internationella revisorsexamen (Certified Internal Auditor). 

Revisionens omfattning och kompetens säkras och koordineras 

genom regelbunden kontakt och regelbundet informationsutbyte med 

koncernens övriga interna verifi eringsverksamhet och med revisorerna. 

Därtill köper den interna revisionen in tjänster utifrån om tillfälliga 

extra resurser behövs eller för utförande av utvärderingstjänster 

som kräver specialkompetens. 

Enligt kvalitetssäkringsutvärderingen år 2005 följer Keskos interna revision 

i huvudsak branschens internationella yrkesstandarder och etiska 

standarder från IIA. Våren 2006 mottog Kesko som första företag i Finland 

IIA:s internationella kvalitetsutmärkelse för intern revision ROC (Recognition 

of Commitment). Utmärkelsen är ett bevis på den interna revisionsavdelningens 

engagemang och prestationer i utvecklingen av de interna revisorernas 

kompetens, avdelningens verksamhet och hela yrkeskåren.


Styrelsen 31.12.2006 

Heikki Takamäki 

Ordförande (ordförande för kompensationskommittén) 

Heikki Takamäki 

f. 1947, kommerseråd, 

diplomköpman. 

Hemort: Tammerfors, Finland. 

Huvudsyssla: köpman, K-rauta 

Rauta-Otra Nekala. 

Central arbetserfarenhet: Kesport- 

Intersport-köpman 1995-1999. 

Sedan 1979 K-rauta-köpman. 

Tidpunkten då styrelsemedlemskapet 

inleddes: 1.1.2001. 

Övriga betydande förtroendeuppdrag 

samtidigt: – 

Arvoden år 2006: 61 240,00 euro. 

Innehav av aktier och optionsrätter 

i Kesko 1.1.2006: I eget och sitt bolags 

namn sammanlagt 104 470 A-aktier 

och 42 120 B-aktier. Inga optionsrätter. 

31.12.2006: I eget och sitt bolags 



Keijo Suila Pentti Kalliala Ilpo Kokkila 

Vice ordförande (medlem i revisionskommittén 

och i kompensationskommittén) 

Keijo Suila 

f. 1945, bergsråd, ekonom 

Hemort: Helsingfors, Finland. 

Huvudsyssla: – 

Central arbetserfarenhet: Huhtamäki 

Oyj: Leaf Europe: verkställande 

direktör 1985–1988, Leaf-gruppen: 

verkställande direktör 1988–1998, 

Huhtamäki Oy: vice verkställande 

direktör 1992–1998, Finnair Abp: 

koncernchef 1999–2005. 




samtidigt: Finska Kulturfonden: 

medlem i förvaltningsrådet, 

Andelslaget Finlands Mässa: vice 

ordförande för förvaltningsrådet, 

Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbunds 

stiftelse: styrelsemedlem, 

Nokia Abp: styrelsemedlem. 



i Kesko 1.1.2006: Inga aktieinnehav. 

Inga optionsrätter. 

31.12.2006: Inga aktieinnehav. 


Pentti Kalliala 

f. 1948, ekonomiråd 

(medlem i kompensationskommittén) 

Hemort: Reso, Finland. 

Huvudsyssla: köpman, K-supermarket 

Raisio Center. 

Central arbetserfarenhet: K-matköpman 

1980–1992. Sedan 1992 

K-supermarketköpman. 


inleddes: 31.3.2003. 


samtidigt: K-köpmannaförbundet 

ordförande, Stiftelsen för detaljhandelns 

yrkesutbildning: styrelseordförande, 

SV-kauppiaskanava Oy: styrelseordförande, 

Vähittäiskaupan 

Tilipalvelu VTP Oy: styrelseordförande, 

Handelns arbetsgivarförbund: 

styrelsesuppleant, Servicearbetsgivarna 

rf: medlem i förvaltningsrådet, 

Förbundet för Finsk 

Handel: styrelsemedlem, Raisio Abp: 

medlem i förvaltningsrådet. 



i Kesko 1.1.2006: I eget och sitt bolags 






Ilpo Kokkila 

f. 1947, bergsråd, diplomingenjör. 


Huvudsyssla: SRV Yhtiöt Oyj: styrelseordförande 

Central arbetserfarenhet: 

A-Betoni Oy: konstruktör 1972–1974, 

Perusyhtymä Oy: ledare 1974–1987, 

SRV Yhtiöt Oyj: styrelseordförande 

1987–, Pontos Oy: styrelseordförande 

2002– 


inleddes: 27.3.2006. 


samtidigt: Johtamistaidon Opisto 

JTO: styrelseordförande, Finlands 

Sjöräddningssällskap: delegationsmedlem, 

Försvarsfrämjandet rf: 

delegationsmedlem, Finsk-Ryska 

Handelskammarföreningen FRHK 

rf: vice styrelseordförande. 



i Kesko 27.3.2006: I eget namn totalt 

1 300 B-aktier. Inga optionsrätter. 

31.12.2006: I eget namn totalt 16 100 

B-aktier. Inga optionsrätter.

Koncern 


Maarit Näkyvä Seppo Paatelainen Jukka Säilä 

Maarit Näkyvä 

f. 1953, ekonomie magister 

(ordförande för revisionskommittén) 

Hemort: Kyrkslätt, Finland. 

Huvudsyssla: Sampo Bank Abp: vice 

verkställande direktör, utveckling 

av aff ärsverksamheten. 

Central arbetserfarenhet: Föreningsbanken 

i Finland Ab: enhetschef 

1990–1995, Merita Bank Ab: enhetschef 

1995–1996, Merita Fondbolag 

Ab: verkställande direktör 1996– 

1997, Leonia Bank Abp: direktionsmedlem 

1998–2000. Vice verkställande 

direktör för Sampo Abp 2001- 

2006. Sedan 15.10.2005 vice 

verkställande direktör för Sampo 

Bank Abp. 




samtidigt: Sampo Bank Abp: 

styrelsemedlem. 







Seppo Paatelainen 

f. 1944, bergsråd, agronomi- 

och forstmagister. 

(medlem i revisionskommittén) 

Hemort: Seinäjoki, Finland. 

Huvudsyssla: – 

Central arbetserfarenhet: Luja-Yhtiöt: 

direktör för industriavdelningen, 

Itikka Lihabotnia Oy och Itikka 

osuuskunta: verkställande direktör 

1988–1991, Atria Koncern Abp: 

verkställande direktör 1991–2006. 


inleddes: 27.3.2006. 


samtidigt: Ilkka-Yhtymä Oyj: 

styrelsemedlem, 







Styrelsemedlemmarnas mandatperiod utgår när den ordinarie bolagsstämman för år 2009 avslutas. 

Jukka Säilä 

f. 1949, studentmerkonom. 

Hemort: Tammerfors, Finland. 

Huvudsyssla: Köpman, K-kenkä 

Koskikeskus, K-kenkä Turtola, 

K-kenkä Ideapark. 

Central arbetserfarenhet: Ovako Koverhar: 

chef för inköpsavdelningen 

1979–1988. Sedan 1988 K-kenkäköpman. 


inleddes: 27.3.2006. 


samtidigt: – 



i Kesko 27.3.2006: I eget och sitt 

bolags namn sammanlagt 4 000 

A-aktier och 1 100 B-aktier. Inga 

optionsrätter. 




I Kesko Abp:s styrelse verkade 

fram till 27.3.2006: 

Matti Kavetvuo 

f. 1944, bergsråd, 

diplomingenjör, ekonom, 



Eero Kasanen 

f. 1952, ekonomie doktor, 

Doctor of Business Administration. 



Kari Salminen 

f. 1957, diplomköpman 


Arvoden år 2006: 6 840,00 euro.


Koncernledningsgruppen 31.12.2006 

Matti Halmesmäki 

Matti Halmesmäki 

f. 1952, ekonomie magister, 

vicehäradshövding. 

Kesko Abp:s koncernchef, ordförande 

för koncernledningsgruppen. 


Övriga centrala uppdrag: Finlands näringsliv 

EK: vice styrelseordförande, 

Finlands Mässa: styrelsemedlem, 

Förbundet för Finsk Handel: styrelsemedlem, 

Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget 

Varma 

medlem i förvaltningsrådet, Kreditlaget: 

medlem i förvaltningsrådet, 

Liikesivistysrahaston kannatusyhdistys 

ry: styrelsemedlem, EVA: delegationsmedlem, 

Helsingfors handelskammare: 

delegationsmedlem, 

Helsingfors handelshögskola: delegationsmedlem, 

Försvarsfrämjandet 

rf: delegationsmedlem, Finlands 

Kulturfond: medlem i stödföreningen, 

Centralhandelskammaren: styrelsemedlem, 

Internationella handelskammaren 

(ICC), avdelningen i 

Finland: styrelsemedlem, Understödsförening 

för Savonlinna Operafestival: 

fullmäktigemedlem. 

Arbetshistoria: Anställd vid Kesko Ab 

sedan 1980: chef för ekonomiavdelningen 

1985–1989, ekonomidirektör 

1989–1993, direktör för lantbruksoch 

järnvarugruppen 1993–1995, direktör 

för specialvarugruppen 1995– 

1996, Tuko Oy verkställande direktör 

1996–1997, direktör med ansvar 

för specialvaruhandel 1997–2000. 

1989–2000 medlem i Kesko Abp:s 

styrelse. Verkställande direktör för 

Rautakesko Ab och Kesko Lantbruk 

Ab 2001–2005. Verkställande direktör 

för Kesko Abp och Keskos koncernchef 

sedan 1.3.2005. 


i Kesko 1.1.2006: 31 500 E- och 42 000 

F-optionsrätter. 

31.12.2006: 10 000 E- och 42 000 


Juhani Järvi Terho Kalliokoski Jari Lind 

Pensionsålder och -förmåner: Ålder för 

ålderspension 60 år. Den fulla pensionen 

är 66 % av pensionslönen. 

Uppsägningstid och avgångsersättning: 

6 månader. Avgångsersättningen 

som betalas utöver lönen för 

uppsägningstiden motsvarar lönen 

för 12 månader. 

Utsågs till medlem i koncernledningsgruppen: 

1.1.2001. 

Juhani Järvi 

f. 1952, ekonomie magister. 

Vice verkställande direktör för 

Kesko Abp, koncernchefens 

ställföreträdare. 


Övriga centrala uppdrag: Kreditlaget: 

styrelsemedlem, SATO Oyj: styrelsemedlem 

och ordförande för revisionskommittén, 

Finlands Kvalitetsförening: 

delegationsmedlem, 

UGAL: styrelsemedlem. 

Arbetshistoria: Oy Wärtsilä Ab/Metra 

Oy Ab: Wärtsilä, koncernens ekonomidirektör 

1989–1990, Metra, 

planeringsdirektör 1990–1991, 

Sanitec Ltd., ekonomidirektör och 

administrativ direktör 1991–1993, 

Wartsila Diesel North America, 

Inc., USA, ekonomidirektör och 

administrativ direktör 1994–1997. 

Patria Industries Oyj: ekonomidirektör 

1997–1998. Anställd vid 

Kesko Abp sedan 1998: styrelsemedlem, 

administrativ direktör, 

CFO 1998–2000, ekonomioch 

fi nansdirektör, CFO 2001–2005. 

Sedan 17.3.2005 vice verkställande 

direktör för Kesko Abp och koncernchefens 

ställföreträdare. 


i Kesko 1.1.2006: 21 000 E- och 21 000 


31.12.2006: 21 000 F-optionsrätter. 

Pensionsålder och -förmåner: 

Åldern för ålderspension och 

pensionslönen bestäms enligt lagen 

om pension för arbetstagare (ArPL). 







1.1.2001 

Terho Kalliokoski 


Verkställande direktör för 

Kesko Livs Ab. 

Hemort: Kyrkslätt, Finland. 

Övriga centrala uppdrag: Finlands 

Dagligvaruhandel rf: vice styrelseordförande, 

Annonsörernas Förbund: 

styrelsemedlem, Förbundet 

för fi nländskt arbete: fullmäktigemedlem. 


sedan 1985: projektplanerare, enheten 

för aff ärsplatser (Helsingfors) 

1985–1987, investeringschef, fastighetsavdelningen 

(Helsingfors) 1988– 

1990, ekonomichef, Kesko i Norra 

Finland (Uleåborg) 1990–1995, fältchef, 

fältavdelningen för dagligvaror 

(Uleåborg) 1995–1996, försäljningsdirektör, 

Marketkesko (Uleåborg) 

1996–1997, regionaldirektör för Norra 

Finland (Uleåborg) 1998–2002, 

direktör för Kesko Fastighet 2002– 

2005. Sedan 1.5.2005 verkställande 

direktör för Kesko Livs Ab. 


i Kesko 1.1.2006: 10 500 E- och 21 000 



Pensionsålder och -förmåner: Ålder för 

ålderspension 62 år. Den fulla pensionen 

är 66 % av pensionslönen. 







17.3.2005. 

Jari Lind 

f. 1958, ingenjör MTS. 


Rautakesko Ab. 

Hemort: Vanda, Finland. 

Matti Laamanen 

Jäi eläkkeelle 31.12.2006 

Övriga centrala uppdrag: – 


sedan 1990: direktör för inköpslogistik 

vid Rautakesko 2000–2001, 

direktör för K-rautakedjan och Rautakeskos 

B-2-B service 2002–2005. 

Sedan 1.3.2005 verkställande 

direktör för Rautakesko Ab. 


i Kesko 1.1.2006: 10 500 E- och 21 000 



Pensionsålder och -förmåner: Ålder 

för ålderspension 62 år. Den fulla 

pensionen är 66 % av pensionslönen. 



som betalas utöver lönen för uppsägningstiden 

motsvarar lönen för 

6 månader. 


1.3.2005. 

Matti Laamanen 

f. 1948, magister i ekonomiska 

vetenskaper, juris magister. 


Keswell Ab. 

Hemort: Grankulla, Finland. 



sedan 1976: verkställande direktör 

för Musta Pörssi-bolagen 1984–1986, 

direktör för Kesko hemelektronik 

1987–1991, regionaldirektör Jyväskylä 

1991–1993, verkställande direktör 

för K-köpmannaförbundet 1993– 

1997, verkställande direktör för 

Kauppiaitten Kustannus Oy 1995– 

2000, direktör för medieenheten, Kesko 

Ab 1997–1998, direktör för näthandeln 

1999–2000. Sedan 

15.12.2000 verkställande direktör för 

Keswell Ab.

Koncern 


Pekka Lahti Riitta Laitasalo Arja Talma 


i Kesko 1.1.2006: 1 000 B-aktier samt 

21 000 D-, 21 000 E- och 21 000 


31.12.2006: 1 000 B-aktier samt 

21 000 D-, 21 000 E- och 21 000 











1.1.2001. Gick i pension 

31.12.2006. 

Pekka Lahti 

f. 1955, agronom. 

Verkställande direktör för VV-Auto 

Group Oy. 

Hemort: Vanda, Finland. 



sedan 1981. Direktör för Konekesko 


Konekesko Ab sedan 2001 och verkställande 

direktör för Kesko Lantbruk 

Ab sedan 2005. Styrelseordförande 

för Kesko Lantbruk Ab och 

Konekesko Ab sedan 1.11.2005. 


i Kesko 1.1.2006: 10 000 D-, 10 500 

E- och 21 000 F-optionsrätter. 

31.12.2006: 10 500 E- och 24 000 











1.3.2005. 

Riitta Laitasalo 


Personaldirektör. 

Hemort: Esbo, Finland. 



sedan 1979: personaldirektör 1995– 

1997, direktör för ekonomioch fi - 

nansdivisionen 1997–1998, direktör 

för ekonomioch administrationsdivisionen 

1998–1999, administrativ 

direktör 2000–2005. Sedan 

30.3.2005 personaldirektör. 


i Kesko 1.1.2006: 21 000 D-, 21 000 


31.12.2006: 5 000 D-, 21 000 E- och 

21 000 F-optionsrätter. 










1.1.2001. 

Arja Talma 

f. 1962, ekonomie magister, eMBA. 

Ekonomi- och fi nansdirektör, CFO. 


Övriga centrala uppdrag: VR-Group 

Ab: styrelsemedlem och ordförande 

för revisionskommittén, Evia Oyj: 

styrelsemedlem. 

Arbetshistoria: KPMG Wideri Oy Ab: 

CGR-revisor 1992–2001, partner 

2000–2001. Oy Radiolinja Ab: direktör 

med ansvar för ekonomi och administration 

2001–2003. Anställd 

vid Kesko Abp sedan 2004: ekonomidirektör 

2004–2005. Sedan 

17.3.2005 ekonomioch fi nansdirektör, 

CFO. 

Innehav av aktier och optionsrätter i 

Kesko 1.1.2006: 10 500 D-, 10 500 


31.12.2006: 9 000 E- och 21 000 


Pensionsålder och -förmåner: Åldern 

för ålderspension och pensionslönen 

bestäms enligt lagen om pension 

för arbetstagare (ArPL). 







17.3.2005. 

Paavo Moilanen 

f. 1951, studentmerkonom. 

Kommunikationsdirektör. 

Hemort: Esbo, Finland. 

Övriga centrala uppdrag: Ömsesidiga 

Försäkringsbolaget Kaleva: medlem 

i förvaltningsrådet. 


sedan 1974: regionaldirektör Kajana 

1986–1989; regionaldirektör Jyväskylä 

1989–1991; regionaldirektör 

Seinäjoki 1991–1995; kedjedirektör 

för Närbutikskesko 1995–1996; direktör 

för specialvarugruppen 1996– 

1997; direktör för divisionen järn– 

lantbruk 1998–2000, verkställande 

direktör för K-köpmannaförbundet 

2000–2005. Sedan 13.10.2005 kommunikationsdirektör 

för Keskokoncernen. 


i Kesko 1.1.2006: 10 500 

E-optionsrätter. 

31.12.2006: 8 000 E-optionsrätter. 







Paavo Moilanen Matti Leminen 

Från 1.1.2007 




13.10.2005. 

Matti Leminen 

f. 1951, ekonom 

Anttila Oy, verkställande direktör; 

Keswell Ab, vice verkställande 

direktör 

Hemort: Esbo, Finland 

Övriga centrala uppdrag: Tekstiili- ja 

jalkinetoimittajat ry, styrelsemedlem 

Suomen Suoramarkkinointiliitto 

ry, styrelsemedlem 

Arbetshistoria: 

Anställd vid Kesko Ab sedan 1982, 

direktör för Kesko Vaatehuone 1990, 

direktör för hushålls- och fritidsavdelningen 

1992, direktör för Kesko 

Sport 1995, verkställande direktör 

för Anttila Oy 1998, vice verkställande 

direktör för Keswell Ab 2005- 


Keswell Ab fr.o.m. 1.1.2007. 

Innehav av aktier och optionsrätter i 

Kesko 31.12.2006: 10 500 E- och 

15 000 F-optionsrätter. 

Pensionsålder och -förmåner: 

Ålder för ålderspension 60 år. Den 

fulla pensionen är 66 % av pensionslönen. 



som betalas utöver lönen för uppsägningstiden 

motsvarar lönen för 

12 månader. 


Den 28.9.2006 från 

1.1.2007


Bokslut 

67 Styrelsens förvaltningsberättelse 

76 Förslag till vinstdisposition 

77 Koncernbokslut (IFRS) 

77 Koncernens resultaträkning 

78 Koncernbalansräkning 

79 Koncernens kassafl ödeskalkyl 

80 Beräkning av förändringar i koncernens eget kapital 

81 Noter till koncernbokslutet 

81 Koncernredovisningsprinciper 

87 Segmentinformation 

90 Företagsförvärv 

93 Avvecklade verksamheter och försäljning av övriga tillgångsposter 

94 Noter till koncernens resultaträkning 

97 Noter till koncernbalansräkning 

111 Aktierelaterade betalningar 

114 Noter till kassafl ödeskalkylen 

116 Hantering av fi nansiella risker 

119 Riskhantering 

120 Transaktioner inom den närmaste kretsen 

122 Övriga noter 

122 Nyckeltal 

125 Fördelning av aktieinnehavet 

126 Dotterbolag och intressebolag 

128 Moderbolagets bokslut (FAS) 

128 Moderbolagets resultaträkning 

129 Moderbolagets balansräkning 

130 Moderbolagets fi nansieringsanalys 

131 Noter till moderbolagets bokslut 

136 Revisionsberättelse

Koncern 

Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut 

Tilläggsuppgifter 

Styrelsens förvaltningsberättelse 

Omsättning och resultat, fortlöpande 

verksamheter 

Omsättning och resultat i januari–december 2006 

Koncernens omsättning i januari-december uppgick till 8 749 milj. 

euro, vilket är 10,4 % mer än året innan (7 922 milj. euro). Ökningen 

av koncernens omsättning exklusive eff ekten av företagsförvärv och 

försäljning av aff ärsverksamheter uppgick till 6,2 %. Exportens och 

utlandsverksamhetens andel av omsättningen var 20,6 % (15,9 %). 

K-gruppens (Keskos och kedjeaff ärernas) detaljförsäljning u 

t gjorde 10 542 milj. euro, vilket innebär en uppgång med 17,7 %. 

Koncernens vinst före skatt i januari–december uppgick till 

357,8 milj. euro (235,8 milj. euro). Koncernens rörelsevinst uppgick 

till 362,6 milj. euro (244,8 milj. euro). I rörelsevinsten ingår realisationsvinster 

och -förluster av engångskaraktär från försäljning av anläggningstillgångar 

och aff ärsverksamheter samt nedskrivningsförluster 

med en nettoeff ekt på 82,8 milj. euro (28,9 milj. euro). 

I realisations vinsterna från försäljning av anläggningstillgångar ingår 

en försälj ningsvinst på 99,3 milj. euro från en genomförd aff är i mars, 

genom vilken Kesko sålde sina detaljhandelsfastigheter till Niam 

Retail Holding Finland AB. I nedskrivningsförlusten ingår en bokförd 

nedskrivning på 30,3 milj. euro från de immateriella rättigheterna 

som ansluter sig till Indoor Group och som inriktas på koncerngoodwill 

samt på varumärkena. Rörelsevinsten exklusive engångsposter 

uppgick till 279,8 milj. euro (216,0 milj. euro). Den utgjorde 3,2 % av 

omsättningen (2,7 %). Rörelsevinsten exklusive engångsposter var 

därmed 63,8 milj. euro större än året innan. Resultatet per aktie var 

2,45 euro (1,83 euro). 

Omsättning och resultat i oktober–december 

Koncernens omsättning i oktober–december 2006 utgjorde 2 304 milj. 

euro, vilket är 8,2 % mer än under motsvarande period föregående år (2 

130 milj. euro). Koncernens omsättning ökade med 20,5 % i utlandet 

och med 5,2 % i Finland. Ökningen av koncernens omsättning exklusive 

eff ekten av företagsförvärv och försäljning av aff ärsverksamheter 

uppgick till 8,3 %. Exportens och utlandsverksamhetens andel av 

omsättningen var 21,8 % (19,6 %). 

Kesko Livs omsättning i oktober–december uppgick till 971 milj. 

euro, vilket innebär en ökning på 8,1 %. Rautakeskos omsättning ökade 

med 13,7 % och uppgick till 541 milj. euro. Rautakeskos omsättning utomlands 

uppgick till 358 milj. euro, det vill säga 66,2 % av omsättningen. 

Keswells omsättning ökade med 6,9 % och uppgick till 330 milj. euro. 

VV-Autos omsättning ökade med 6,7 % och uppgick till 152 milj. euro. 

Koncernens vinst före skatt i oktober–december uppgick till 31,3 

milj. euro (36,4 milj. euro). Rörelsevinsten var 37,6 milj. euro (38,6 milj. 

euro). Rörelsevinsten belastas av realisationsvinster och -förluster av 

engångskaraktär från försäljning av anläggningstillgångar och aff ärsverksamheter 

samt av nedskrivningar med en nettoeff ekt på –33,8 milj. 

euro (–17,4 milj. euro). 

Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick till 71,4 milj. euro 

(56,0 milj. euro). Den utgjorde 3,1 % av omsättningen (2,6 %). I synnerhet 

Kesko Livs förbättrade sitt resultat exklusive engångsposter. Resultatet 

per aktie (justerat med optionsrätternas utspädningseff ekt) var 

0,21 euro (0,24 euro). Eget kapital per aktie var 17,94 euro (15,35 euro). 

67 

Investeringar, fortlöpande verksamheter 

Koncernens investeringar i januari–december 2006 uppgick till 250,5 

milj. euro (367,3 milj. euro), vilket motsvarar 2,9 % (4,6 %) av omsättningen. 

Investeringarna i aff ärsplatser uppgick till 186,6 milj. euro 

(124,3 milj. euro). I företagsförvärv investerades 16,2 milj. euro (190,7 

milj. euro). Koncernens andra investeringar uppgick till 47,7 milj. euro. 

Investeringarna i aff ärsverksamheten i utlandet utgjorde 27,2 % av de 

totala investeringarna. 

Koncernens investeringar i oktober–december uppgick till totalt 

88,0 milj. euro (55,5 milj. euro), vilket motsvarar 3,8 % (2,6 %) av omsättningen. 

Investeringarna i aff ärsplatser uppgick till 71,4 milj. euro 

(29,3 milj. euro). Koncernens andra investeringar uppgick till 16,6 milj. 

euro. Investeringarna i aff ärsverksamheten i utlandet utgjorde 34,5 % 

av de totala investeringarna. 

Skatter, fortlöpande verksamheter 

Koncernens skatter år 2006 uppgick till 107,1 milj. euro (49,6 milj. 

euro), vilket motsvarar en eff ektiv skattesats på 29,9 %. Koncernens 

skatter i oktober–december uppgick till 8,4 milj. euro (9,6 milj. euro). 

Koncernens skatter i januari–december ökas av Kesko Abp:s återföring 

av nedskrivningen för ett värde av 67,3 milj. euro år 1996 för Hämeenkylän 

Kauppa Oy:s (f.d. Tuko Oy) aktier. Den påföljande skatten 

med höjningar, 19,5 milj. euro, har betalats och bokförts i rapportperiodens 

inkomstskatt. 

Avvecklade verksamheter 

Kesko Livs sålde 18.12.2006 sin andel på 50 % av Rimi Baltic AB:s aktier. 

Rimi Baltic AB har behandlats som avvecklad verksamhet i bokslutet 

i enlighet med standarden IFRS 5. I resultaträkningen upptas resultatet 

efter skatt för Rimi Baltic AB på –2,4 milj. euro ökat med en försäljningsvinst 

för aktier på 131,2 milj. euro under en enda post på 128,7 

milj. euro efter vinsten för fortlöpande verksamheter. Resultatet per 

aktie för avvecklade verksamheter är 1,31 euro (0,03 euro). Efter utgången 

av räkenskapsperioden har försäljningen av de mataff ärsfastigheter 

som uthyrts till Rimi Baltic AB slutförts, och försäljningsvinsten 

från aff ären kommer att behandlas som avvecklad verksamhet år 

2007. 

Finansiering 

Kassafl ödet från hela koncernens rörelse i januari–december utgjorde 

328 milj. euro (298 milj. euro). Kassafl ödet från investeringarna uppgick 

till totalt 203 milj. euro (–194 milj. euro). Kassafl ödet ökades av den 

i mars erhållna köpeskillingen på drygt 200 milj. euro från försäljningen 

av detaljhandelsfastigheter till Niam Retail Holding Finland AB 

samt av den i december erhållna köpeskillingen på 190 milj. euro från 

försäljningen av aktierna i Rimi Baltic AB. Kassafl ödet från rörelsen i 

oktober–december var 119 milj. euro (139 milj. euro) och kassafl ödet 

från investeringarna utgjorde totalt 147 milj. euro (–31 milj. euro). 

Koncernens nettofi nansieringskostnader för fortlöpande verksamheter 

i januari–december var –5,5 milj. euro (–10,5 milj. euro) och i oktober–december 

–5,9 milj. euro (–2,1 milj. euro). Den positiva utvecklingen 

var i huvudsak en följd av ökningen av de räntebärande fordringarna 

i anslutning till kundfi nansieringen och av minskningen i koncernens 

nettoskuld. I rapportperiodens fi nansnetto ingår 3,8 milj. euro (2,6 milj. 

euro) i intäkter från realiseringen av de investeringar som fi nns till försäljning.


De fi nansiella kostnaderna (–15,4 milj. euro) under det sista kvartalet 

ökades av arvodet (3,0 milj. euro) som ansluter sig till externalisering 

av kundfi nansieringsposten samt av räntekostnader (1,4 milj. 

euro) för skatterna för de tidigare räkenskapsperioderna. 

Vid periodens slut var soliditeten 47,0 % (42,3 %). Den räntebärande 

nettoskulden var 212 milj. euro (640 milj. euro). Långfristiga lån amorterades 

snabbare än vad som anges i betalningsplanen. De likvida medlen 

uppgick till 397,6 milj. euro (114,6 milj. euro). 

Personal 

Medelantalet anställda i Keskokoncernen, inklusive samföretag, var 

under rapportperioden 23 756 (21 305 år 2005 och 17 275 år 2004) personer 

(omräknat till heltidsanställda). Jämfört med motsvarande period 

året innan ökade antalet anställda med 2 451 personer. I Finland var 

den genomsnittliga personalökningen 618 personer och utanför Finland 

1 833 personer. Medelantalet anställda i de fortlöpande verksamheterna 

var under rapportperioden 19 651 (17 449). Den genomsnittliga 

personalökningen berodde på utvidgningen av Rautakeskos aff ärsverksamhet 

i fl era verksamhetsländer, Pikoil Oy:s övergång till ett dotterbolag 

som ägs helt av Kesko Livs, VV-Autos aff ärsverksamhetsförvärv 

samt grundandet av två nya Anttilavaruhus. Antalet anställda på 

Keswell ökade medan antalet anställda på Kauko-Telko minskade till 

följd av överföringen av Stjärn Optiker-aff ärsverksamheten. 

Vid utgången av december 2006 uppgick antalet anställda till sammanlagt 

23 755 personer (26 608), varav 14 149 (14 337) anställda i Finland 

och 9 606 (12 271) utanför Finland. Personalminskningen jämfört med slutet 

av december 2005 utgjorde 188 personer i Finland och 2 665 utanför 

Finland. Personalminskningen utanför Finland berodde på att Kesko sålde 

sin andel av Rimi Baltics aff ärsverksamheter i slutet av året. 

År 2006 betalades löner och arvoden för ett belopp på totalt 

482,5 milj. euro (419,3 milj. euro år 2005 och 352,8 milj. euro år 2004). 

Marknadsöversikt 

Den ekonomiska tillväxten i Finland ökade år 2006 särskilt till följd av 

den positiva exportutvecklingen samt av den starka ökningen av den 

privata konsumtionen. Under innevarande år beräknas den ekonomiska 

tillväxten i Finland uppgå till 2,5–3 %. Den privata konsumtionen 

förutspås öka med 2,4 %, och investeringarna uppskattas öka med 

5,2 %. Investeringarna i bostadsbyggande uppskattas öka med cirka 

2 %. Konsumentpriserna förutspås stiga med 1,8 % (ETLA) 

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade försäljningsvolymen 

inom den fi nska detaljhandeln i januari–november 2006 med 

5,5 % jämfört med året innan. Försäljningsvolymen inom partihandeln 

ökade med 6,5 % under motsvarande period. 

Detalj- och partihandeln i Finland förväntas fortsätta att öka även 

under år 2007. Enligt Statistikcentralens konsumentbarometer för januari 

hade konsumenterna ett starkt förtroende för såväl den egna ekonomiska 

utvecklingen som den ekonomiska utvecklingen i Finland. 

Dessutom förbättrades konsumenternas förväntningar på arbetslöshetsutvecklingen 

jämfört med föregående månader. 

Den ekonomiska tillväxten i de baltiska länderna beräknas vara alltjämt 

stark även år 2007. Under innevarande år förutspås ekonomin 

växa med ca 8 % i Estland, 9,5 % i Lettland och 7,4 % i Litauen. Den privata 

konsumtionen förväntas öka med ca 13 % i Estland och 8–9 % 

i Lettland och Litauen. Konsumentpriserna förutspås stiga med 4,7 % i 

Estland, 6,2 % i Lettland och 4,0 % i Litauen (Nordea). Detaljhandeln 

i Baltikum förutspås fortsätta att öka starkt år 2007. 

I Sverige förutspås ekonomin och den privata konsumtionen öka 

med ca 3 % under innevarande år. Konsumentpriserna förutspås stiga 

med 1,4 % (Nordea). Till följd av bostadsbyggandet förutspås byggnads- 

investeringarna totalt sett fortsättningsvis stiga med ca 4 % år 2007 

(Sveriges Byggindustrier). 

I Norge beräknas ekonomin växa med ca 3 % och den privata konsumtionen 

med 3,2 % under år 2007. Förväntad konsumentprisinfl 

ation är ca 1 % (Nordea). För marknaden för byggnadsmaterial 

förutspås en fortsatt tillväxt till följd av bl.a. ökade investeringar 

i bostadsbyggande. 

I Ryssland förutspås ekonomin öka med ca 6 %. Den privata konsumtionen 

och investeringarna förväntas fortsätta att växa med drygt 

15–18 % år 2007 (Nordea). Den starka ökningen av den privata konsumtionen 

har en positiv inverkan även på detaljhandelns tillväxt. Detaljhandeln 

växer snabbt i synnerhet i S:t Petersburg och Moskva, men 

även i de övriga storstäderna. När hushållens inkomster ökar har de 

allt mer pengar även för underhåll av hemmet, trädgården och fritidsbostäderna. 

Marknaderna och framtidsutsikterna för Keskos olika aff ärsområden 

behandlas i de aff ärsområdesspecifi ka översikterna 

i denna bokslutskommuniké. 

Affärsområdenas utveckling 

Kesko Livs, fortlöpande verksamheter 

Kesko Livs omsättning i januari–december 2006 uppgick till 3 615 milj. 

euro, vilket är en uppgång på 5,4 %. Pikoil Oy övergick helt i Kesko Livs 

ägo i november 2005. Pikoil Oy ökade Kesko Livs omsättning med 

0,7 %-enheter. 

Kesko Livs omsättning i oktober–december uppgick till 971 milj. 

euro, vilket innebär en ökning på 8,1 %. Eff ekten av Pikoil Oy:s 

arrangemang på omsättningsökningen var 0,3 %-enheter. 

Omsättning per affärsområde, fortlöpande verksamheter 

Milj. € 2006 2005 Förändring, % 

Kesko Livs Finland 3 597 3 417 5,3 

Kesko Livs övriga länder* 17 11 62,9 

Kesko Livs totalt 3 615 3 428 5,4 

Rautakesko Finland 821 780 5,3 

Rautakesko övriga länder* 1 308 830 57,5 

Rautakesko totalt 2 129 1 610 32,2 

Keswell Finland 999 934 7 

Keswell övriga länder* 50 41 22,3 

Keswell totalt 1 050 975 7,7 

VV-Auto Finland 769 675 13,9 

VV-Auto övriga länder* 20 14 47 

VV-Auto totalt 789 689 14,5 

Konekesko Finland 171 170 0,3 

Konekesko övriga länder* 30 28 7,5 

Konekesko totalt 201 198 1,3 

Kesko Lantbruk Finland 482 507 -5 

Kesko Lantbruk övriga länder* 273 240 13,9 

Kesko Lantbruk totalt 755 747 1,1 

Kauko-Telko Finland 140 192 -27,2 

Kauko-Telko övriga länder* 108 98 10,2 

Kauko-Telko totalt 248 290 -14,6 

Övriga enheter - elimineringar -37 -13 - 

Finland totalt 6 950 6 661 4,3 

Övriga länder totalt* 1 799 1 261 42,7 

Koncernen totalt 8 749 7 922 10,4 

*Export och omsättning i övriga länder än i Finland.

Koncern 



Kesko Livs rörelsevinst i januari–december uppgick till 173,2 milj. 

euro (129,0 milj. euro). Realisationsvinster och -förluster från försäljning 

av anläggningstillgångar och aff ärsverksamheter ökade 

rörelsevinsten med en nettoeff ekt på 44,5 milj. euro (35,3 milj. euro). 

Detta beror i huvudsak på försäljningen av aff ärsplatser som genomfördes 

i mars 2006. Rörelsevinsten exklusive engångsposter utgjorde 

128,6 milj. euro (3,6 % av omsättningen), det vill säga 34,9 milj. euro 

eller 0,9 %-enheter mer än året innan. 

Rörelsevinsten i oktober–december uppgick till 36,9 milj. euro 

(18,6 milj. euro). Rörelsevinsten exklusive engångsposter utgjorde 

37,0 milj. euro (3,8 % av omsättningen), det vill säga 17,1 milj. euro 

eller 1,6 %-enheter mer än året innan. Rörelsevinsten förbättrades tack 

vare den goda försäljningsutvecklingen och den ökade kostnadseff ektiviteten. 

Rörelsevinsten under motsvarande period år 2005 belastades 

dessutom av kostnaderna för omstrukturering av aff ärsplatsnätverket 

om 7,1 milj. euro samt av kostnaderna för förnyelsen av Citymarket Oy:s 

specialvarusortiment. 

Kesko Livs investeringar i januari–december var 82,2 milj. euro, 

varav investeringarna i aff ärsplatser utgjorde 74,2 milj. euro. Investeringarna 

i oktober–december var 36,4 milj. euro, varav investeringarna 

i aff ärsplatser utgjorde 34,6 milj. euro. 

K-mataff ärernas detaljförsäljning år 2006 ökade med 5,2 % och uppgick 

till 4 699 milj. euro (inkl. moms). Vid utgången av december fanns 

Rörelsevinst per affärsområde, fortlöpande verksamheter 

Milj. € 2006 2005 Förändring 

Kesko Livs 173,2 129,0 44,2 

Rautakesko 139,3 61,7 77,6 

Keswell 16,5 35,8 -19,3 

VV-Auto 29,4 38,7 -9,3 

Konekesko 9,7 9,6 0,1 

Kesko Lantbruk 9,2 3,2 6,0 

Kauko-Telko 7,9 -11,2 19,1 

Gemensamma funktioner -22,6 -22,0 -0,6 

Koncernens rörelsevinst 362,6 244,8 117,8 

Finansnetto -5,5 -10,5 5,0 

Intressebolag 0,7 1,5 -0,8 

Vinst före skatt 357,8 235,8 122,0 

69 

det totalt 1 071 K-mataff ärer (inkl. Pikoils aff ärsplatser). År 2006 ökade 

antalet K-mataff ärer med 30 aff ärer. 

K-mataff ärernas detaljförsäljning i oktober–december ökade med 

totalt 6,2 % och uppgick till 1 252 milj. euro (inkl. moms). 

Den totala dagligvarumarknaden i Finland uppskattas ha ökat med 

cirka 4,5 % i januari–december jämfört med året innan, och prisernas 

genomsnittliga månadsutveckling var 1,3 % (Statistikcentralen). Marknadstillväxten 

i oktober–december beräknas ha varit ca 4 % större än 

året innan. 

År 2007 förutspås totalmarknaden för dagligvaruhandeln i Finland 

öka med 4–5 %. 

Kesko Livs omsättning och rörelsevinst exklusive engångsposter 

förutspås öka under år 2007. 

Kesko Livs, avvecklade verksamheter 

Kesko Livs Ab sålde 18.12.2006 sin andel på 50 % av aktierna i Rimi Baltic 

AB till ICA Baltic AB för en köpesumma på 190 milj. euro. Kesko Livs 

försäljningsvinst från aktieaff ären uppgick till 131,2 milj. euro. Kesko 

Livs Ab och ICA Baltic AB grundade i januari 2005 samföretaget Rimi 

Baltic AB som de ägde till hälften var. Ärendet har off entliggjorts i 

börsmeddelandena 18.12.2006 och 10.10.2006. 

Rörelsevinst per affärsområde exkl. engångsposter, 

fortlöpande verksamheter 

Milj. € 2006 2005 Förändring 

Kesko Livs 128,6 93,7 34,9 

Rautakesko 91,2 61,5 29,7 

Keswell 32,2 30,7 1,5 

VV-Auto 29,5 38,7 -9,2 

Konekesko 8,0 9,6 -1,6 

Kesko Lantbruk 7,8 3,1 4,7 

Kauko-Telko 6,2 2,8 3,4 

Gemensamma funktioner -23,7 -24,1 0,4 

Totalt 279,8 216,0 63,8 

Koncernens nyckeltal kvartalsvis 

10-12/2005 1-3/ 2006 4-6/ 2006 7-9/ 2006 10-12/ 2006 

Omsättning, milj. €* 2 130 1 971 2 277 2 196 2 304 

Förändring i omsättningen, %* 8,9 15,6 12,8 6,2 8,2 

Rörelsevinst, milj. €* 38,6 150,8 91,6 82,6 37,6 

Rörelsevinst, %* 1,8 7,7 4,0 3,8 1,6 

Rörelsevinst exkl. engångsposter, milj. €* 56,0 36,6 89,4 82,4 71,4 

Rörelsevinst exkl. engångsposter, %* 2,6 1,9 3,9 3,7 3,1 

Finansiella intäkter/kostnader, milj. €* -2,2 -1,5 0,4 1,5 -5,9 

Vinst före skatt, milj. €* 36 150 92 84 31 

Vinst före skatt, %* 1,7 7,6 4,0 3,8 1,4 

Avkastning på investerat kapital, % 8,3 27,8 17,7 16,5 30,4 

Avkastning på eget kapital, % 7,9 29,4 11,3 17,4 36,4 

Soliditet, % 42,3 41,2 41,7 43,8 47,0 

Investeringar, milj. €* 55,5 56,6 60,1 45,8 88,0 

Resultat/aktie, €* 0,24 1,14 0,42 0,67 0,21 

Eget kapital/aktie, € 

*fortlöpande verksamheter 

15,35 15,43 15,79 16,46 17,94


Rautakesko 

Rautakeskos omsättning i januari–december uppgick till 2 129 milj. 

euro och den ökade med 32,2 %. Rautakesko förvärvade Byggmakker 

Norge AS (f.d. Norgros AS) och Stroymasterkedjan i juli 2005. Förvärvets 

andel av omsättningsökningen utgjorde 18,9 procentenheter. 

Dotterbolagen utanför Finland stod för 61,3 % av Rautakeskos omsättning. 

Rautakeskos omsättning i oktober–december uppgick till 541 milj. 

euro, vilket innebär en ökning på 13,7 %. I Finland uppgick omsättningen 

till 182 milj. euro, en ökning på 5,0 %. Omsättningen för 

dotterbolagen i utlandet uppgick till 358 milj. euro, vilket innebär 

en ökning på 18,7 %. Dotterbolagen utanför Finland stod för 66,2 % 

av Rauta keskos omsättning. 

I Sverige ökade K-rauta AB:s omsättning med 24,7 % i januari–december 

och uppgick till 154,5 milj. euro. I Estland ökade Rautakeskos 

omsättning med 23,6 % och uppgick till 73,8 milj. euro. I Litauen ökade 

omsättningen för UAB Senuku Prekybos Centras (Senukai), där Rautakesko 

är majoritetsägare, med 21,0 % och uppgick till 360,1 milj. euro. I 

Lettland ökade Rautakeskos omsättning med 63,5 % och uppgick till 

Omsättning per affärsområde kvartalsvis, fortlöpande verksamheter 

60,6 milj. euro. I Ryssland uppgick Stroymasters omsättning till 102,2 

milj. euro. I Norge uppgick Byggmakkers omsättning till 547,1 milj. 

euro. Både Stroymaster och Byggmakker har konsoliderats in i Rautakesko 

sedan förvärvet i juli 2005. 

K-rauta AB:s omsättning i oktober–december ökade med 18,3 % och 

uppgick till 38,4 milj. euro. I Estland ökade omsättningen med 24,6 % 

och uppgick till 19,4 milj. euro. I Litauen ökade omsättningen med 

20,5 % och uppgick till 103,2 milj. euro. I Lettland ökade omsättningen 

med 68,2 % och uppgick till 18,9 milj. euro. I Ryssland uppgick 

Stroymasters omsättning till 31,8 milj. euro och den ökade med 49,9 %. 

I Norge uppgick Byggmakkers omsättning till 143,6 milj. euro, 

en ökning på 7,7 %. 

Rautakeskos rörelsevinst år 2006 uppgick till 139,3 milj. euro (61,7 

milj. euro). Rörelsevinsten exklusive engångsposter utgjorde 91,2 milj. 

euro (4,3 % av omsättningen), det vill säga 29,7 milj. euro eller 0,5 %– 

enheter mer än året innan. Rörelsevinsten exklusive engångsposter 

ökade särskilt till följd av den positiva resultatutvecklingen i de utländska 

dotterbolagen. Engångsposterna uppstod av försäljningsvinsterna 

från fastigheterna. 

Milj. € 10-12/2005 1-3/ 2006 4-6/ 2006 7-9/ 2006 10-12/ 2006 

Kesko Livs 899 814 931 899 971 

Rautakesko 475 428 572 588 541 

Keswell 309 237 223 259 330 

VV-Auto 142 230 221 186 152 

Konekesko 46 49 65 40 46 

Kesko Lantbruk 192 163 212 174 206 

Kauko-Telko 71 62 62 59 65 

Gemensamma funktioner -elimineringar -4 -12 -9 -9 -7 

Koncernens omsättning 2 130 1 971 2 277 2 196 2 304 

Rörelsevinst per affärsområde kvartalsvis, fortlöpande verksamheter 

Milj. € 10-12/2005 1-3/ 2006 4-6/ 2006 7-9/ 2006 10-12/ 2006 

Kesko Livs 18,6 64,8 38,9 32,6 36,9 

Rautakesko 15,7 56,5 32,1 34,3 16,5 

Keswell 25,5 12,8 0,2 10,8 -7,3 

VV-Auto 4,8 11,1 11,9 5,0 1,5 

Konekesko -0,7 4,4 4,9 0,8 -0,3 

Kesko Lantbruk -2,2 -0,1 8,1 1,0 0,3 

Kauko-Telko -18,3 2,3 1,5 2,1 1,9 

Gemensamma funktioner -4,8 -1,0 -6,0 -4,0 -11,9 

Koncernens rörelsevinst 38,6 150,8 91,6 82,6 37,6 

Rörelsevinst per affärsområde exkl. engångsposter kvartalsvis, fortlöpande verksamheter 

Milj. € 10-12/2005 1-3/ 2006 4-6/ 2006 7-9/ 2006 10-12/ 2006 

Kesko Livs 19,9 20,5 38,7 32,5 37,0 

Rautakesko 15,6 8,8 31,7 34,2 16,5 

Keswell 25,5 -0,7 0,0 10,7 22,2 

VV-Auto 4,8 11,1 11,9 5,0 1,5 

Konekesko -0,7 2,6 4,9 0,8 -0,3 

Kesko Lantbruk -2,2 -1,6 8,1 1,0 0,3 

Kauko-Telko -1,4 1,7 1,3 2,1 1,1 

Gemensamma funktioner -5,5 -5,8 -7,2 -3,9 -6,9 

Koncernens rörelsevinst 56,0 36,6 89,4 82,4 71,4

Koncern 




(15,7 milj. euro). Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick till 

16,5 milj. euro (3,1 % av omsättningen), vilket var 0,9 milj. euro mer, 

men 0,2 %-enheter mindre av omsättningen än motsvarande period 

året innan. 

Rautakeskos investeringar i januari–december uppgick till 75,8 

milj. euro, varav 65,4 % var investeringar utanför Finland. Investeringarna 

i oktober–december uppgick till 31,1 milj. euro, varav 74,9 % var 

investeringar utanför Finland. 

Vid utgången av år 2006 omfattade K-rautakedjan i Finland 40 

aff ärer och Rautiakedjan 105 aff ärer. Försäljningen för K-gruppens 

järnaff ärer i Finland år 2006 ökade med 7,6 % och uppgick till 1 102,4 

milj. euro (inkl. moms). Inom K-rauta- och Rautiakedjorna uppskattas 

totalförsäljningen i Finland ha utvecklats bättre än konkurrenternas 

försäljning (Föreningen för bygg- och inredningsvaruhandel i Finland 

rf). Rautakeskos B-to-B service uppvisade en försäljningsökning på 

5,5 %. I oktober–december ökade försäljningen för K-gruppens järnaff ärer 

i Finland med 7,4 % och uppgick till 263,9 milj. euro (inkl. moms). 

Försäljningen för B-to-B servicen ökade med 9,5 %. 

Rautakesko har 14 K-rautaaff ärer i Sverige. K-rautafastigheten 

i Gävle förstördes i en brand i augusti. En ny aff är öppnas i sommar. 

I Estland fi nns fyra aff ärer. Efter öppnandena av aff ärerna i Jelgava 

i augusti och i Liepaja i september har Rautakesko fem egna aff ärer 

och en partneraff är i Lettland. I Litauen har UAB Senuku Prekybos Centras 

(Senukai) 14 Senukai-aff ärer och 76 partnershop-aff ärer. I Norge 

äger Rautakesko bolaget Byggmakker Norge AS (tidigare Norgros AS) 

(99,9 %) som leder järnhandelskedjan Byggmakker. Till kedjan hör 118 

aff ärer, varav 20 är Byggmakkers egna aff ärer. De övriga aff ärerna i 

kedjan ägs av köpmannaföretagare som har ett kedjeavtal med Byggmakker. 

I S:t Petersburg öppnades i september och december de första 

nya aff ärerna enligt K-rautakonceptet i Ryssland. I samband med öppnandena 

av de nya aff ärerna ändrades även fem Stroymaster-järnaff ärer 

inom järnhandelskedjan Stroymaster, som Rautakesko äger 

i S:t Petersburg, till K-rautaaff ärer. 

Järnhandelsmarknaden förutspås växa i alla Rautakeskos verksamhetsländer. 

År 2007 förutspås järnhandelsmarknaden öka i de nordiska 

länderna med 3–5 % och i Baltikum med 10 %. I S:t Petersburgsregionen 

förväntas motsvarande ökning vara 10–15 %. 

År 2007 investerar Rautakesko mer i nya aff ärsplatser, i personalens 

kompetens och i ett enhetligt informationssystem. Rautakeskos 

omsättning förutspås öka år 2007 och rörelsevinsten exklusive engångsposter 

beräknas ligga på samma nivå som år 2006. 

Keswell 

Keswell omsatte i januari–december 1 050 milj. euro, vilket innebär en 

ökning på 7,7 %. Omsättningen för utlandsverksamheterna uppgick till 

50 milj. euro, och dess andel av omsättningen var 4,8 %. Keswell förvärvade 

Indoor Group Oy i januari 2005. Förvärvets eff ekt på omsättningsökningen 

var 1,9 %. Stjärn Optiker Group övergick från Kauko-Telko till 

Keswell 1.1.2006, och dess eff ekt på omsättningsökningen var 2,0 %. 

Keswells omsättning i oktober–december uppgick till 330 milj. euro, 

vilket innebär en ökning på 6,9 %. Omsättningen för utlandsverksamheterna 

uppgick till 14 milj. euro, och dess andel av omsättningen var 

4,3 %. Stjärn Optiker Groups eff ekt på omsättningsökningen var 1,5 %. 

Keswells rörelsevinst i i januari–december uppgick till 16,5 milj. 

euro. I rörelsevinsten ingick realisationsvinster av engångskaraktär 

från försäljning av anläggningstillgångar på 15,1 milj. euro samt en 

nedskrivningsförlust av engångskaraktär på 30,3 milj. euro som bokfördes 

från de immateriella rättigheterna som ansluter sig till Indoor 

Group och som riktas på koncerngoodwill samt på varumärkena. 

71 

Nedskrivningen baserade sig på de försämrade utvecklingsperspektiven 

för aff ärsverksamheten. Konkurrensläget inom heminredning och 

möbelhandel har år 2006 blivit hårdare i synnerhet inom huvudstadsregionen 

i och med det starkt ökade utbudet. Trots utvidgningen av 

aff ärsnätverket har detaljförsäljningen för kedjorna inom Indoor 

Group år 2006 utvecklats svagare än förväntat. Inte heller Indoor 

Groups lönsamhet har utvecklats enligt förväntningarna. 

Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick således till 32,2 

milj. euro (3,1 % av omsättningen), vilket var 1,5 milj. euro mer, men 

0,1 %-enheter mindre av omsättningen än motsvarande period året innan. 

Rörelsevinsten exklusive engångsposter var dock betydligt svagare 

än året innan med beaktande av att Indoor Group på grund av allokeringen 

av anskaff ningskostnaden i enlighet med IFRS 3 inte ökade 

koncernens resultat under hela tiden efter förvärvet år 2005. Rörelsevinsten 

exklusive engångsposter år 2005 belastades av en kostnad på 

5,1 milj. euro för hävning av hyresavtal i anslutning till utvecklingen av 

Anttilas aff ärsplatsnätverk. 

Keswells rörelseförlust i oktober–december uppgick till 7,3 milj. 

euro. Rörelsevinsten belastades av den bokförda nedskrivningsförlusten. 

Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick till 22,2 milj. euro 

(6,7 % av omsättningen), det vill säga 3,3 milj. euro eller 1,6 %-enheter 

mindre än året innan. 

Investeringarna för hela år 2006 uppgick till 33,5 milj. euro. 

De mest betydande investeringarna i aff ärsplatser var Portparken 

i Vanda (Kodin Ykkönen, Musta Pörssi Jätti samt Asko- och Sotkaaff 

ärerna) samt Budget Sport som öppnades i Rosendal i Vanda. 

Anttila omsatte i januari–december 548 milj. euro, vilket innebär 

en ökning på 6,0 %. Försäljningen för inredningsvaruhusen Kodin 

Ykkönen ökade med 10,3 % och Anttila-varuhusens försäljning med 

3,7 %. Distanshandeln ökade med 7,9 %. Anttilas rörelsevinst exklusive 

engångsposter år 2006 uppgick till 26,5 milj. euro (17,5 milj. euro). Rörelsevinsten 

exklusive engångsposter för år 2005 belastades av en kostnad 

på 5,1 milj. euro för hävning av hyresavtal i anslutning till utvecklingen 

av Anttilas aff ärsplatsnätverk. Anttila omsatte i oktober–december 

185 milj. euro, vilket innebär en ökning på 5,3 %. Försäljningen för 

inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen ökade med 12,8 % och Anttila-varuhusens 

försäljning med 2,0 %. Anttilas distanshandel ökade med 

6,5 %. Anttilas rörelsevinst i oktober–december uppgick till 21,4 milj. 

euro (20,3 milj. euro). 

Indoor Group omsatte i januari–december 182 milj. euro, vilket innebär 

en ökning på 11,3 %. Omsättningen inom möbelhandeln i Baltikum 

och Sverige var sammanlagt 40 milj. euro och den ökade med 30,3 %. 

Indoor Group omsatte i oktober–december 51 milj. euro, vilket innebär 

en ökning på 11,2 %. Omsättningen inom möbelhandeln i Baltikum och 

Sverige var sammanlagt 12 milj. euro och den ökade med 39,4 %. 

Omsättningen för Intersport Finland Oy i januari–december uppgick 

till 142 milj. euro och den ökade med 12,8 %. Till ökningen bidrog 

den första aff ären i Budget Sport-kedjan, som öppnades i Rosendal i 

Vanda i maj. I oktober–december omsatte Intersport Finland Oy 43 milj. 

euro, vilket innebär en ökning på 15,9 %. 

Omsättningen för Musta Pörssi Oy i januari–december uppgick till 

132 milj. euro, en minskning med 4,0 %, vilket är betydligt svagare än 

den allmänna utvecklingen inom branschen. Omsättningen för Musta 

Pörssi Oy i oktober–december uppgick till 44 milj. euro, vilket innebär 

en minskning på 0,8 %. 

WellStep Oy:s omsättning minskade med 3,6 % i januari–december 

och uppgick till 24 milj. euro. I oktober–december minskade WellStep 

Oy:s omsättning med 5,0 % och uppgick till 5 milj. euro. 

Stjärn Optiker Group omsatte 20 milj. euro i januari–december. Omsättningen 

i oktober–december uppgick till 5 milj. euro.


Den sammanlagda omsättningen och rörelsevinsten exklusive 

engångsposter för Keswellkedjorna förutspås öka under år 2007. 

VV-Auto 

VV-Autos omsättning i januari–december uppgick till 789,1 milj. euro, 

vilket är en ökning med 14,5 %. VV-Auto förvärvade de nya Volkswagen- 

och Audi-detaljhandelsverksamheterna i början av mars år 2006. 

Förvärvets eff ekt på VV-Autos omsättningsökning var 5,6 %. 

VV-Auto omsatte 151,8 milj. euro i oktober–december, vilket är 

en uppgång på 6,7 % jämfört med motsvarande period året innan. 

De nya Volkswagen- och Audi-detaljhandelsverksamheterna bidrog 

till VV-Autos omsättningsökning med 9,2 %. 

Rörelsevinsten i januari–december uppgick till 29,4 milj. euro 

(3,7 % av omsättningen), det vill säga 9,3 milj. euro eller 1,9 %-enheter 

mindre än året innan. 

Rörelsevinsten i oktober–december uppgick till 1,5 milj. euro (1,0 % 

av omsättningen), det vill säga 3,3 milj. euro eller 2,4 %-enheter mindre 

än året innan. Volkswagen Golf Variant inkluderades inte längre i modellerna 

i slutet av året, vilket har bidragit till utvecklingen av både försäljningen 

och rörelsevinsten. Till minskningen av rörelsevinsten har 

också bidragit kostnader som ansluter sig till utvidgning och utveckling 

av den egna detaljhandeln. 

Investeringarna år 2006 uppgick till 34,2 milj. euro. Den mest betydande 

investeringen var förvärvet av Stockmann Auto Oy Ab:s 

Volkswagen- och Audi-aff ärsverksamheter i Helsingfors, Esbo och 

Vanda 1.3.2006. I och med förvärvet övergick ca 300 personer som gamla 

anställda till VV-Autos tjänst. VV-Auto Group Oy förvärvade 

31.12.2006 Pirkko Keskinens minoritetsandel på 40 procent i Turun 

VV-Auto Oy. 

VV-Autos detaljhandelsvolym ökade avsevärt i oktober–december 

jämfört med motsvarande period året innan. Ökningen beror dels på 

förvärvet av aff ärsverksamheten i mars, dels på investeringarna i försäljningsställena 

i Åbo och Hertonäs. 

Antalet nyregistrerade personbilar i Finland år 2006 uppgick till 

145 719 stycken, vilket är 1,7 % mindre än året innan. Nyregistreringar 

av paketbilar ökade med 8,4 % jämfört med året innan till 15 271 bilar. 

Försäljningen av nya bilar har bromsats upp av de stora lagren av bytesbilar, 

importen av begagnade bilar samt den uppenbara höjningen av 

räntenivån. Prisnivån på begagnade bilar har dessutom sjunkit, vilket 

har ökat den mellanskillnad som kunderna betalar. 

År 2006 registrerades 0,8 % fl er Volkswagen-personbilar än året 

innan, dvs. 15 024 bilar, och marknadsandelen var 10,3 % (10,1 %). 

Marknadsandelen har ökat jämfört med året innan på grund av att nya 

modeller kommit in på marknaden. Marknadsandelen har ökat i långsammare 

takt vilket beror på att VW Golf Variant inte inkluderats 

i modellerna på hösten. En ny modell kommer att introduceras hösten 

2007. Antalet registrerade Volkswagen-paketbilar uppgick till 2 590 

och marknadsandelen var 17,0 % medan den året innan var 16,5 %. 

Antalet nyregistrerade Audi-bilar ökade med 5,5 % jämfört med motsvarande 

tid året innan och uppgick till 4 815 bilar. Marknadsandelen 

är 3,3 % (3,1 %). För Seat personbilarnas del var nyregistreringarna 1 136 

i Finland, 490 i Estland och 170 i Lettland. Marknadsandelen i Finland 

var 0,8 % medan den året innan var 0,9 %. 

Marknaden för personbilar i Finland förutspås sjunka en aning under 

år 2007 jämfört med året innan och förväntas uppgå till cirka 

140 000 bilar. Totalmarknaden för paketbilar förväntas vara bättre 

än år 2006. 

VV-Autos omsättning förutspås öka år 2007, och rörelsevinsten 

exklusive engångsposter beräknas ligga på samma nivå som år 2006. 

Konekesko 

Konekesko Ab omsatte i januari–december 200,7 milj. euro (198,1 milj. 

euro), vilket innebär en ökning på 1,3 % jämfört med året innan. Den 

jämförbara omsättningen, exklusive eff ekten av försäljningen av affärsverksamheten 

inom lagerteknik i början av år 2006, ökade med 

15,6 %. I Finland uppgick omsättningen till 170,9 milj. euro, en ökning 

på 0,3 %. Konekesko Ab:s exportomsättning var 29,7 milj. euro, 

en ökning med 7,5 %. Inom fritidsmaskiner ökade Marines och 

Yamaha Centers omsättning mest. 

Konekesko Ab:s omsättning i oktober–december uppgick till 46,4 

milj. euro (46,2 milj. euro), en ökning på 0,3 % jämfört med året innan. 

Den jämförbara omsättningen, exklusive eff ekten av försäljningen 

av aff ärsverksamheten inom lagerteknik i början av år 2006, ökade 

med 21,3 %. I Finland var omsättningen 39,0 milj. euro, en nedgång på 

7,1 %. Konekesko Ab:s exportomsättning var 7,4 milj. euro, en ökning 

med 72,2 %. 

Konekesko Ab:s rörelsevinst i januari–december uppgick till 9,7 

milj. euro (9,6 milj. euro). I rörelsevinsten ingick en realisationsvinst av 

engångskaraktär från försäljning av aff ärsverksamheten inom lagerteknik 

till ett belopp på 1,8 milj. euro. Rörelsevinsten exklusive engångsposter 

uppgick till 8,0 milj. euro (4,0 % av omsättningen), dvs. 

1,6 milj. euro eller 0,8 %-enheter mindre än året innan. 

Rörelsevinsten i oktober–december var –0,3 milj. euro, det vill säga 

0,4 milj. euro eller 0,9 %-enheter mer än året innan. 

Antalet nyregistreringar av båtmärkena Yamarin och Finnmaster, 

som Konekesko Ab representerar, ökade i Finland med 30,7 % år 2006 

medan den genomsnittliga marknadstillväxten var 15,1 %. 

Totalmarknaden i Finland för de produktbranscher som Konekesko 

Ab representerar förväntas ligga på samma nivå år 2007 som året innan 

eller öka något. Den snabbaste ökningen sker för fritidsmaskiner. 

Konekeskos omsättning och rörelsevinst exklusive engångsposter 

förutspås ligga på samma nivå år 2007 som året innan. 


Kesko Lantbruk omsatte 754,7 milj. euro i januari–december, vilket 

innebär en ökning på 1,1 %. Omsättningen för de utländska dotterbolagen 

i januari–december uppgick till 268,7 milj. euro, och dess andel 

av omsättningen var 35,6 %. 

Kesko Lantbruks omsättning i oktober–december uppgick till 

205,6 milj. euro, vilket innebär en ökning på 7,1 %. Omsättningen för 

de utländska dotterbolagen i oktober–december uppgick till 83,9 milj. 

euro, och dess andel av omsättningen var 40,8 %. 

Kesko Lantbruk omsatte i Finland i januari–december 481,6 milj. 

euro, vilket innebär en minskning på 5,0 %. Omsättningen i oktober– 

december uppgick till 121,0 milj. euro, en minskning på 0,3 %. Omsättningsminskningen 

beror på att totalmarknaden för traktorer har 

minskat. 

Kesko Lantbruks omsättning i januari–december uppgick till 9,2 

milj. euro (3,2 milj. euro) och rörelsevinsten exklusive engångsposter 

uppgick till 7,8 milj. euro (1,0 % av omsättningen), det vill säga 4,7 milj. 

euro eller 0,6 %-enheter mer än året innan. Till ökningen av rörelsevinsten 

bidrog en gynnsam resultatutveckling för dotterbolagen i utlandet 

och kostnadsbesparingar i Finland. 

Rörelsevinsten i oktober–december utgjorde 0,3 milj. euro (0,1 % 

av omsättningen), det vill säga 2,4 milj. euro eller 1,2 %-enheter mer 

än året innan. 

Investeringarna utgjorde år 2006 11,8 milj. euro, varav 81,6 % gällde 

projekt utomlands. Investeringarna i oktober–december utgjorde 4,8 

milj. euro.

Koncern 



Försäljningen för lantbruksoch maskinhandeln i Baltikum ökade 

med 13,9 % år 2006. Under oktober–december överskred försäljningen 

fjolårets nivå (25,5 %). Försäljningsökningen år 2006 beror på försäljningsutvecklingen 

för gödselmedel och entreprenadmaskiner. 

Till K-lantbrukskedjan i Finland hörde 99 aff ärer vid utgången av 

år 2006. K-lantbrukskedjans försäljning ökade med 1,7 % och uppgick 

till 601,7 milj. euro (inkl. moms). Kesko Lantbruk har sex aff ärer 

i Estland, fyra aff ärer i Lettland och tre aff ärer i Litauen. 

Totalmarknaden för lantbrukshandeln i Finland förutspås ligga 

på fjolårets nivå. Enligt prognoserna kommer totalmarknaden 

i Baltikum att växa med 5–10 %. 

Trots strukturförändringarna i branschen förutspås Kesko 

Lantbruks omsättning och rörelsevinst exklusive engångsposter 

ligga på samma nivå år 2007 som år 2006. 

Kauko-Telko (f.d. Kaukomarkkinat) 

Kaukomarkkinat Oy ändrade 1.10.2006 sitt namn till Kauko-Telko Oy. 

Kauko-Telkos omsättning i januari–december uppgick till 248,2 

milj. euro (290,4 milj. euro), vilket innebär en nedgång på 14,6 % jämfört 

med året innan. Omsättningsminskningen beror på omstruktureringen 

där Kauko-Telko har koncentrerat verksamheten till teknisk 

handel och avstått från de funktioner som inte hör till de centrala 

aff ärs områdena. Den jämförbara omsättningen för de centrala aff ärsområdena 

exklusive avvecklade verksamheter ökade med 1,8 %. Omsättningen 

i Finland uppgick till 140 milj. euro. Omsättningen i utlandet 

uppgick till 108 milj. euro och dess andel utgjorde 43 %. 

Under oktober–december uppgick omsättningen till 64,9 milj. euro 

(71,4 milj. euro), en nedgång på 9,1 % jämfört med året innan. Den jämförbara 

omsättningen för de centrala aff ärsområdena ökade med 

13,5 %. 

Rörelsevinsten i januari–december uppgick till 7,9 milj. euro 

(–11,1 milj. euro). Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick till 

6,2 milj. euro (2,5 % av omsättningen), det vill säga 3,4 milj. euro eller 

1,5 %-enheter mer än året innan. 


(–18,3 milj. euro). Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick 

till 1,1 milj. euro (1,7 % av omsättningen), det vill säga 2,5 milj. euro 

eller 3,7 %-enheter mer än året innan. 

Investeringarna år 2006 utgjorde 6,1 milj. euro, varav 2,9 milj. euro 

eller 47 % utgjordes av investeringarna i utlandsverksamheter. Investeringarna 

i oktober–december utgjorde 0,6 milj. euro, varav 0,1 milj. 

euro eller 24 % utgjordes av investeringarna i utlandsverksamheter. 

Kauko-Telko Oy köpte 12.6.2006 det polska bolaget WEP Ltd. Sp. 

z o.o. WEP Ltd levererar plastråvaror till Polen och dess omsättning 

var 2,2 milj. euro i juni–december år 2006. Genom företagsförvärvet utvidgar 

Kauko-Telko enligt sin strategi plast- och kemikalieverksamheten 

till Polen. 

Som ett internt arrangemang i Keskokoncernen övergick Stjärn 

Optiker 1.1.2006 till att bli en del av Keswell. Enligt omstruktureringsprogrammet 

övergick representationen av Panasonic konsumentelektronik 

till huvudmannen 1.4.2006 och avyttringen av Kauko- 

Wines-aff ärsverksamheten genomfördes 1.4.2006. Som en del av förenklandet 

av bolagsstrukturen fusionerades Intotel Oy med 

moder bolaget 1.11.2006, och Telko Oy, LT-Tukku Oy och LT-Kone Oy 

fusio nerades med moderbolaget 1.1.2007. 

År 2007 är marknadstillväxten i de nordiska länderna moderat, 

medan den i Ryssland och Kina förväntas vara fortsatt snabb. 

Omsättningen för Kauko-Telko förutspås sjunka till följd av omstruktureringarna, 

och rörelsevinsten exklusive engångsposter öka 

år 2007. 

Förändringar i koncernstrukturen 

73 

VV-Auto Oy och dess dotterbolag som bedriver detaljhandel förvärvade 

1.3.2006 Volkswagen- ja Audi-aff ärsverksamheterna från Stockmann 

Auto Oy Ab. I förvärvet ingick aktiestockarna i två fastighetsaktiebolag. 

Den skuldfria köpeskillingen var ca 26 milj. euro. Den slutliga köpeskillingen 

fastställdes i juni 2006. Eff ekten av den förvärvade aff ärsverksamheten 

på koncernens omsättning för rapportperioden skulle 

ha varit ca 48 milj. euro och eff ekten på rörelsevinsten –0,1 milj. euro 

om aff ärsverksamheten hade konsoliderats i koncernbokslutet från 

början av räkenskapsperioden 2006. Den ursprungliga bokföringsbehandlingen 

av konsolideringen av aff ärsverksamheterna i enlighet 

med IFRS 3 har utförts slutgiltigt. 

Kesko avyttrade 3.3.2006 totalt 77 av sina detaljhandelsfastigheter 

till Niam Retail Holding Finland AB. I avyttringen ingick utöver direktägda 

fastigheter 10 fastighetsbolag som konsoliderats som dotterbolag 

och 9 fastighetsbolag som konsoliderats som intressebolag. Alla fastigheter 

har återuthyrts för Keskos branschbolags bruk. Hyresansvaret 

klassifi ceras inte som fi nansiell leasing. 

Kesko Livs och ICA Baltic undertecknade den 9 oktober 2006 

ett avtal enligt vilket Kesko Livs säljer sin andel på 50 % av Rimi 

Baltic AB:s aktier till ICA Baltic för en köpesumma på 190 milj. euro. 

Samtidigt avtalades om att Rimi Baltic förvärvar de mataff ärsfastigheter 

som uthyrts till Rimi Baltic och som ägs av Keskos estniska dotterbolag, 

Fiesta Real Estate AS, för en köpesumma på 50 milj. euro. 

Aktieaff ären genomfördes 18.12.2006 och fastighetsaff ären 4.1.2007. 

Rimi Baltic har sedan 10.10.2006 behandlats som avvecklad verksamhet 

i enlighet med standarden IFRS 5. 

Bolagsstämmobeslut 

Kesko Abp:s ordinarie bolagsstämma fastställde 27.3.2006 resultaträkningen 

och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och -balansräkningen 

för år 2005 samt beviljade styrelsemedlemmarna och 

verkställande direktören ansvarsfrihet. Bolagsstämman beslutade också 

att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 1,10 euro per aktie 

i dividend, dvs. totalt 106 484 593,60 euro. 

Den ordinarie bolagsstämman fastställde antalet styrelsemedlemmar 

till sju och valde ekonomierådet, köpman Pentti Kalliala, bergsrådet 

Ilpo Kokkila, vice verkställande direktören Maarit Näkyvä, bergsrådet 

Seppo Paatelainen, bergsrådet Keijo Suila, köpman Jukka Säilä 

och kommerserådet, diplomköpman Heikki Takamäki till styrelsemedlemmar. 

Styrelsemedlemmarnas mandatperiod är enligt bolagsordningen 

tre år så att mandatperioden börjar när den bolagsstämma som 

förrättat valet avslutas och går ut när den tredje påföljande ordinarie 

bolagsstämman (2009) avslutas. 

Om besluten av den ordinarie bolagsstämman har meddelats närmare 

i börsmeddelandet samma dag och i tremånadersrapporten. 

Koncernens förvaltnings- och styrningssystem 

Styrelserna för Kesko Livs Ab och Rautakesko Ab, som är Kesko Abp:s 

mest betydande helägda dotterbolag, valdes 24.3.2006 vid bolagens 

ordinarie bolagsstämmor. Sammansättningen av styrelserna publicerades 

24.3.2006 i ett börsmeddelande. 

Vid det konstituerande möte som styrelsen för Kesko Abp höll efter 

Kesko Abp:s ordinarie bolagsstämma 27.3.2006 valde styrelsen Heikki 

Takamäki till styrelseordförande och Keijo Suila till vice styrelseordförande. 

Styrelsen valde Maarit Näkyvä till ordförande för revisionskommittén 

och Seppo Paatelainen och Keijo Suila till kommittémedlemmar. 

Vidare valde styrelsen Heikki Takamäki till ordförande för kom-


pensationskommittén och Pentti Kalliala och Keijo Suila till 

kommittémedlemmar. Kommittéernas mandatperiod utgår alltid i 

samband med ordinarie bolagsstämma. På basis av styrelsens bedömning 

av oberoendet är alla medlemmar i revisionskommittén oberoende 

av bolaget och av betydande aktieägare i bolaget. Om styrelsens beslut 

vid det konstituerande mötet informerades den dag då mötet hölls 


Verkställande direktören för Anttila Oy Matti Leminen har utnämnts 

till medlem i koncernens ledningsgrupp fr.o.m. 1.1.2007. 

Verkställande direktören för Keswell Ab Matti Laamanen, som också är 

medlem i Keskokoncernens ledningsgrupp, gick i pension vid utgången 

av år 2006. Om dessa förändringar i koncernens ledningsgrupp informerades 

i ett börsmeddelande 28.9.2006. 

Aktie och aktiemarknader 

Kesko Abp:s aktiekapital uppgick vid rapportperiodens slut till 

195 039 850 euro. Av samtliga aktier är 31 737 007 eller 32,5 % 

A-aktier och 65 782 918 eller 67,5 % B-aktier. Varje A-aktie ger tio 

(10) röster och varje B-aktie ger en (1) röst. 

Under år 2006 har aktiekapitalet ökats sju gånger så att det totala 

värdet motsvarar aktieteckningarna med stöd av B- och C-optionsrätter 

som baserar sig på optionsprogrammet för år 2000 samt med optionsrätter 

med beteckningarna 2003D och 2003E som baserar sig på 

options programmet för år 2003. Aktiekapitalet har ökats 13.2.2006 

(640 500 euro), 4.5.2006 (938 058 euro), 9.6.2006 (59 200 euro), 

7.8.2006 (118 000 euro), 3.10.2006 (94 800 euro), 1.11.2006 

(157 200 euro) och 21.12.2006 (64 240 euro). Om ökningarna har informerats 

genom börsanmälan med samma datum. De nya aktierna togs 

upp på Helsingfors Börs huvudlista och blev föremål för off entlig handel 

tillsammans med de gamla B-aktierna 14.2.2006, 5.5.2006, 

12.6.2006, 8.8.2006, 4.10.2006, 2.11.2006 och 22.12.2006. 

Börskursen på Keskos A-aktie var vid utgången av år 2005 24,19 

euro och vid rapportperiodens utgång år 2006 38,43 euro, vilket innebär 

en uppgång på 58,9 %. B-aktiens kurs var vid utgången av 2005 

23,95 euro och vid rapportperiodens utgång år 2006 40,02 euro. Det var 

en ökning på 67,1 %. Under år 2006 steg Helsingfors Börs generalindex 

(OMX Helsinki) med 17,9 % och det viktade indexet OMX Helsinki Cap 

med 25,2 %. Branschindexet för dagligvaror steg med 49,5 % under 

rapportperioden. 

Vid rapportperiodens utgång var A-aktiernas marknadsvärde 1 219,6 

milj. euro och B-aktiernas marknadsvärde 2 632,6 milj. euro. Aktierna 

KONCERNENS OMSÄTTNING*, MILJ. € 

KONCERNENS RÖRELSEVINST* MILJ. € 

9 000 

< FAS IFRS > 

400 

< FAS IFRS > 

8 000 

350 

7 000 

6 000 

300 

5 000 

250 

4 000 

200 

3 000 

150 

2 000 

100 

1 000 

50 

0 

0 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

Finland 

övriga länder *fortlöpande verksamheter 

hade ett sammanlagt marknadsvärde på 3 852,2 milj. euro, en ökning 

på 1 533,9 milj. euro under år 2006. På Helsingfors Börs omsattes år 

2006 2,0 milj. A-aktier och omsättningsvärdet uppgick till 61,6 milj. 

euro. I fråga om B-aktier omsattes 77,0 milj. aktier och omsättningsvärdet 

var 2 409,7 milj. euro. 

Teckningstiden för aktieteckningar med B- och C-optionsrätterna 

inom 2000 års optionsprogram upphörde 31.3.2006. Från början av året 

fram till dess omsattes 197 205 B-optionsrätter till ett värde av 3,4 milj. 

euro och 158 463 C-optionsrätter till ett värde av 3,0 milj. euro. 

Optionsrätter med beteckningen 2003D inom 2003 års optionsprogram 

togs upp på Helsingfors Börs huvudlista 1.4.2005. Under rapportperioden 

omsattes 243 900 stycken till ett värde av 5,7 milj. euro. 

Optionsrätter med beteckningen 2003E togs upp på Helsingfors 

Börs huvudlista 3.4.2006. Det omsatta antalet var 231 050 stycken och 

omsättningsvärdet var 5,1 milj. euro. 

Styrelsen har inga gällande fullmakter angående nyemission eller 

emission av konvertibla skuldebrev eller optionsrätter. 

Flaggningsmeddelanden 

Kesko Abp har inte tagit emot fl aggningsmeddelanden under rapportperioden. 

Viktiga händelser 

Kesko Livs startade en omfattande TV- kampanj i syfte att rekrytera 

upp till hundra nya köpmän till K-mataff ärerna. Enligt bolagets strategiska 

riktlinjer kommer alla K-mataff ärer och trafi kstationer att ha en 

köpman. Därför behöver betydligt fl er personer utbildas till K-köpmän 

inom en snar framtid. Kampanjen var väldigt framgångsrik, och drygt 

600 personer sökte till K-traineeprogrammet för köpmän i januari– 

februari. 

VV-Auto Oy och dess detaljhandelsbolag Helsingin VV-Auto Oy avtalade 

om ett förvärv av Stockmann Auto Oy Ab:s Volkswagen- och 

Audi-aff ärsverksamheter fr.o.m. 1.3.2006. Genom aff ären stärker 

VV-Auto sin position inom bildetaljhandeln. Till aff ären hörde Stockmann 

Auto Oy Ab:s Audi- och Volkswagen-försäljnings- och eftermarknadsföringsfunktioner 

i Helsingfors, Esbo och Vanda. Den skuldfria köpeskillingen 

var ca 26 milj. euro. I köpeskillingen ingick även Audifastigheten 

i Esbo och Volkswagen-fastigheten i Vanda. Volkswagen- och 

Audi-aff ärsverksamheterna sysselsätter ca 300 personer, som övergick 

som gamla anställda till VV-Autos tjänst. (Börsmeddelanden 20.1 och 

9.2.2006). 

KONCERNENS RÖRELSEVINST AV OMSÄTTNINGEN*, % 

< FAS IFRS > 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2002 2003 2004 2004 2005 2006

Koncern 

Centrala nyckeltal 

KONCERNENS VINST FÖRE SKATT*, MILJ. € 

< FAS IFRS > 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

KONCERNENS AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % 

< FAS IFRS > 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

KONCERNENS AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL, % 

< FAS IFRS > 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


2002 2003 2004 2004 2005 2006 



KONCERNENS INVESTERINGAR*, MILj. € 

< FAS IFRS > 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

EGET KAPITAL/AKTIE, €, 31.12, JUSTERAT 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

< FAS IFRS > 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

RESULTAT/AKTIE OCH DIVIDEND/AKTIE, € 

4,0 

< FAS IFRS > 

3,5 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0 


2002 2003 2004 2004 2005 2006 

RESULTAT/AKTIE, JUSTERAT DIVIDEND/AKTIE 

**förslag till bolagsstämman 

** 

KONCERNENS SOLIDITET, % 

60 

< FAS IFRS > 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

DIVIDEND/RESULTAT*, % 

< FAS IFRS > 

300 

250 

200 

150 

100 

0 

75 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 


**förslag till bolagsstämman 

**


Kesko Livs meddelade att bolaget förtydligar sina närhandelstjänster 

genom att slå samman kedjorna inom närtjänster. I fortsättningen 

är K-market huvudkedjan inom Kesko Livs närtjänster. K-market- 

och K-extrakedjorna kommer tillsammans att bli den klart mest 

omfattande och mångsidigaste mataff ärskedjan i Finland. Efter förändringarna 

omfattar kedjorna ca 750 aff ärer. Kedjorna minskas så att 

trafi ks tationernas matbutiker, Quick shop och K-pikkolo, ändras till 

K-market aff ärer. K-pikkolo-närbutikerna ändras till K-market- eller 

K-extra aff ärer. Lågpriskonceptet Cassa slås funktionellt samman med 

K-marketkedjan, och de kommer att tillsammans heta K-market Cassa. 

Alla K-mataff ärer och trafi kstationer kommer att ha en K-köpman 

senast sommaren 2007. 

Kesko avyttrade 77 av sina detaljhandelsfastigheter i olika delar av 

Finland till Niam Retail Holding Finland AB. Köpeskillingen var drygt 

200 milj. euro. Keskokoncernens försäljningsvinst uppgick till 99,3 

milj. euro. Utöver fastigheter i Keskokoncernens ägo avyttrade Keskos 

Pensionskassa samtidigt 15 fastigheter i sin ägo. Alla ovan nämnda 

lokaler har återuthyrts för Keskos branschbolags bruk med hyresavtal 

på 5 eller 10 år med möjlighet till förlängning. (Börsmeddelanden 16.2 

och 3.3.2006). 

Helsingfors hovrätt ansåg i sina domar att Kesko hade ett avtalsbaserat, 

lagligt skäl att i början av 2001 säga upp de avtal som ingåtts 

med åtta f.d. köpmän för K-citymarket. Hovrätten avslog köpmännens 

anspråk på skadestånd, som grundade sig på uppsägningarna. Käromålen 

gällde förnyelsen av kedjeverksamheten som genomfördes 

i början av år 2001. Då godkände cirka 1 450 köpmän, det vill säga mer 

än 98 procent av köpmännen, det nya kedje- eller kundavtalet. En del av 

köpmännen godkände inte det nya avtalet, varpå deras avtal sades upp. 

Nio uppsagda K-citymarketköpmän förde Kesko inför rätta. Senare tog 

en av dem tillbaka sitt käromål. Hovrättens domar vann laga kraft efter 

att Högsta domstolen avslagit alla ansökningar om besvärstillstånd för 

ärendet (börsmeddelanden 10.4.2001, 17.8.2001, 26.3.2004, 14.6.2006 

och 22.12.2006). 

K-gruppen och OP-gruppen kom överens om en gemensam utveckling 

av K-Plussa-superkortet och om annat långvarigt samarbete. 

Kesko och Andelsbankscentralen undertecknade ett långvarigt avtal 

som innefattar ett omfattande samarbete beträff ande bl.a. utveckling 

av korten, betalningsrörelse, penningförsörjning och kundfi nansiering. 

I framtiden innefattar samarbetet även Pohjolas försäkringsprodukter. 

Målet är att mångsidigt utveckla nya produkter och tjänster för 

båda gruppernas kunder. Syftet är att inom det närmaste året lansera 

ett K-Plussa-superkort. Fler samarbetspartners kommer att tas med 

och betalnings- och kreditegenskaperna kommer att utvecklas särskilt 

med OP-gruppen. (Börsmeddelande 20.6.2006). 

Keskokoncernen förtydligar sin struktur i och med att Keswell Ab 

som koncentrerar sig på specialvaruhandel fusioneras med Kesko Abp. 

Keswells dotterbolag fortsätter med sin verksamhet som självständiga 

bolag som ägs av Kesko Abp. Verkställande direktören för Anttila Oy 

Matti Leminen har utnämnts till medlem i koncernens ledningsgrupp 

fr.o.m. 1.1.2007. Verkställande direktören för Keswell Ab Matti Laamanen, 

som också är medlem i Keskokoncernens ledningsgrupp, gick 

i pension vid utgången av år 2006. (Börsmeddelande 28.9.2006). 

Kesko Livs och ICA Baltic undertecknade den 9 oktober 2006 ett 

avtal enligt vilket Kesko Livs säljer sin andel på 50 % av Rimi Baltic 

AB:s aktier till ICA Baltic för en köpesumma på 190 milj. euro. Samtidigt 

avtalades om att Rimi Baltic förvärvar de mataff ärsfastigheter 

som det hyrt i Estland och som ägs av Keskos estniska dotterbolag, 

Fiesta Real Estate AS, för en köpesumma på 50 milj. euro. Aktieaff ären 

genomfördes 18.12.2006 och fastighetsaff ären 4.1.2007. Aktie- och 

fastighetsaff ärerna beräknas generera en sammanlagd försäljnings- 

vinst på omkring 155 milj. euro till Kesko, varav aktieaff ären står för 

en andel på cirka 130 milj. euro. Rimi Baltics eff ekt på Kesko Livs rörelsevinst 

exklusive engångsposter år 2006 var obetydlig. (Börsmeddelanden 

10.10.2006, 12.12.2006, 18.12.2006 och 4.1.2007). Rimi Baltic AB 

har sedan 10.10.2006 behandlats som avvecklad verksamhet i enlighet 

med standarden IFRS 5. 

Kesko meddelade att bolaget bokför en nedskrivningsförlust på 30,3 

milj. euro från Indoor Group i sitt bokslut för år 2006. Nedskrivningen 

bygger på de försämrade utvecklingsperspektiven för aff ärsverksamheten. 

(Börsmeddelande 15.12.2006). 

Miljöfaktorer och övriga i aktiebolagslagen 

stadgade uppgifter som anges i noterna 

I april 2007 ger Kesko ut en separat samhällsansvarsrapport som presenterar 

resultat inom området för ekonomiskt, socialt och miljömässigt 

ansvar. Samhällsansvarsrapporten bekräftas av en extern oberoende 

instans. I noterna till bokslutet fi nns en beskrivning av risker och 

osäkerhetsmoment för koncernen samt riskhantering. I noterna fi nns 

också uppgifter som gäller den närmaste kretsen och villkoren för optionsrätter 

samt en presentation av de ekonomiska nyckeltalen. 

Händelser efter rapportperioden 

Kesko Abp:s estniska dotterbolag Fiesta Real Estate AS sålde de mataffärsfastigheter 

som Rimi Baltic AB hyrt i Estland till Rimi Baltic. Köpesumman 

för fastigheterna är 50 miljoner euro. Kesko beräknas erhålla 

en försäljningsvinst på ca 25 miljoner euro från fastighetsaff ären. Försäljningsvinsten 

bokförs för det första kvartalet av år 2007. (Börsmeddelande 

4.1.2007). 

Framtidsutsikter 

Enligt uppskattningarna kommer Keskokoncernens aff ärsområden att 

under år 2007 utvecklas i enlighet med vad som beskrivits i de aff ärsområdesspecifi 

ka översikterna. 

Försäljningen för koncernens fortlöpande aff ärsverksamheter kommer 

att öka under de följande sex månaderna, även om försäljningen 

förutspås växa i långsammare takt efter det att konjunkturtoppen uppnåtts. 

På grund av utvidgningen av aff ärsplatsnätverket samt av att 

marknadsutvecklingen är snabbare i de baltiska länderna och Ryssland 

än i Finland ökar försäljningen fortfarande starkare i andra länder än i 

Finland. 

Rörelsevinsten exklusive engångsposter för Keskokoncernens fortlöpande 

aff ärsverksamheter under de sex följande månaderna förutspås 

ligga på god nivå trots de kostnader som uppstår till följd av det 

omfattande utvidgandet av aff ärsplatsnätverket. 

Förslag till vinstdisposition 

Moderbolagets utdelningsbara medel är 883 278 197,92 euro, 

varav räkenskapsperiodens vinst är 307 024 788,43 euro 

Styrelsen föreslår bolagsstämman att de utdelningsbara medlen disponeras 

enligt följande: 

Till aktieägarna utdelas i dividend 

1,50 euro per aktie 146 314 669,50 euro 

Att utdelas av styrelsen som donationer för allmännyttiga 

ändamål 300 000 euro 

I eget kapital kvarlämnas 736 663 528,42 euro

Koncern 

Koncernbokslut 


Koncernens resultaträkning, IFRS 2006 2005 

1.1. - 31.12. Not Milj. € % Milj. € % 

Fortlöpande verksamheter 

Omsättning 1 8 749,2 100,0 7 921,6 100,0 

Anskaffningsutgift för sålda prestationer -7 474,2 -85,4 -6 810,1 -86,0 

Bruttotäckning 1 275,0 14,6 1 111,5 14,0 

Övriga rörelseintäkter 4 660,8 7,6 556,3 7,0 

Personalkostnader 7,36 -544,2 -6,2 -477,1 -6,0 

Avskrivningar och nedskrivningar 11,12 -159,9 -1,8 -148,9 -1,9 

Rörelsekostnader 5 -869,1 -9,9 -797,0 -10,1 

Rörelsevinst 362,6 4,1 244,8 3,1 

Finansiella intäkter 8 38,1 0,4 25,2 0,3 

Finansiella kostnader 8 -43,6 -0,5 -35,8 -0,5 

Finansiella intäkter och kostnader totalt 8 -5,5 -0,1 -10,5 -0,1 

Andel av intresseföretagens resultat 0,7 0,0 1,5 0,0 

Resultat före skatter 357,8 4,1 235,8 3,0 

Inkomstskatter 9 -107,1 -1,2 -49,6 -0,6 

Räkenskapsperiodens vinst på fortlöpande verksamheter 250,7 2,9 186,2 2,4 

Räkenskapsperiodens vinst på avvecklade verksamheter 3 128,7 1,5 3,0 0,0 

Räkenskapsperiodens vinst 379,4 4,3 189,2 2,4 

Fördelning 

Till moderbolagets ägare 368,7 181,3 

Till minoriteten 10,7 7,9 

379,4 189,2 

Resultat per aktie beräknat på vinsten som tillfaller 

moderbolagets ägare, fortlöpande verksamheter: 

Outspätt resultat per aktie € 

Resultat per aktie 

10 2,47 1,86 

justerat med utspädningseffekten 10 2,45 1,83 


moderbolagets ägare, avvecklade verksamheter: 



10 1,33 0,03 



moderbolagets ägare, Kesko totalt: 



10 3,80 1,89 


Antal aktier i genomsnitt 

Outspätt 97 152 281 95 745 745 

Justerat med utspädningseffekten 98 026 995 97 215 498


Koncernbalansräkning, IFRS 

Milj. € Not 31 Dec. 2006 % 31 Dec. 2005 % 

TILLGÅNGAR 

Långfristiga tillgångar 

Immateriella tillgångar 11 248,0 307,6 

Materiella tillgångar 12 1 115,1 1 142,6 

Andelar i intressebolag 13, 49 25,5 29,4 

Placeringar tillgängliga för försäljning 14 12,0 11,6 

Långfristiga fordringar 15, 16 120,2 114,4 

Latenta skattefordringar 17 5,8 4,4 

Pensionsfordringar 18 219,5 209,9 

Långfristiga tillgångar totalt 1 746,1 45,9 1 819,9 50,7 

Kortfristiga tillgångar 

Omsättningstillgångar 19 788,8 785,9 

Kundfordringar och övriga räntefria fordringar 20 760,8 686,9 

Räntebärande fordringar 

Finansiella tillgångar som bokförs resultatpåverkande till 

21 91,6 65,3 

gängse värde 22 140,7 - 

Placeringar tillgängliga för försäljning 23 200,4 38,3 

Kassa och bank (penningtillgångar) 24 56,5 76,3 

Kortfristiga tillgångar totalt 2 038,9 53,6 1 652,7 46,1 

Assets held for sale 3, 25 22,2 0,6 116,4 3,2 

Tillgångar totalt 3 807,2 100,0 3 589,0 100,0 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital som tillhör ägarna i moderbolaget 

Aktiekapital 26 195,0 193,0 

Emission - 0,7 

Överkursfond 27 195,9 188,7 

Övriga fonder 27 246,3 245,7 

Omräkningsdifferenser -5,7 -3,7 

Värdeförändringsfond 27 -0,7 -0,4 

Ackumulerade vinstmedel 1 119,2 857,3 

1 749,9 46,0 1 481,3 41,3 

Minoritetsandel 27,1 0,7 26,6 0,7 

Eget kapital totalt 1 777,1 46,7 1 507,9 42,0 

Långfristiga skulder 

Pensionsåtaganden 18 3,6 3,6 

Räntebärande långfristiga skulder 28, 29 316,8 479,5 

Räntefria långfristiga skulder 18,3 21,2 

Latenta skatteskulder 112,8 124,9 

Reserver 30 17,6 19,6 

Långfristiga skulder totalt 469,1 12,3 648,8 18,1 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga räntebärande skulder 293,0 275,1 

Skulder till leverantörer 31 789,2 734,3 

Övriga räntefria skulder 31 177,6 168,0 

Skatteskulder 31 26,0 16,6 

Resultatregleringar 31 260,9 228,9 

Reserver 30 14,3 6,9 

Kortfristiga skulder totalt 1 561,0 41,0 1 429,8 39,8 

Skulder totalt 2 030,1 53,3 2 078,6 57,9 

Skulder som hänför sig till tillgångsposter 

tillgängliga för försäljning 3, 25 - - 2,5 0,1 

Eget kapital och skulder totalt 3 807,2 100,0 3 589,0 100,0

Koncern 

Koncernens kassafl ödeskalkyl, IFRS 


Milj. € Not 2006 2005 

Kassafl öde från rörelsen 

Vinst före skatt, %, fortlöpande verksamheter 357,8 238,6 

Vinst före skatt, %, avvecklade verksamheter 

Korrektivposter: 

129,1 

Avskrivningar enligt plan 141,5 136,6 

Finansiella intäkter och kostnader 7,1 12,2 

Övriga korrektivposter 42 -215,5 -46,1 

Förändringar i rörelsekapitalet 

-66,9 102,7 

Ökning (-) / minskning av kortfristiga räntefria fordringar -84,9 -13,1 

Ökning (-) / minskning (+) av omsättningstillgångar -35,9 -3,3 

Ökning (+) / minskning av kortfristiga räntefria skulder 142,2 46,3 

21,4 29,9 

Betalda räntor -35,6 -31,1 

Erhållna räntor 20,7 14,8 

Erhållna dividender 5,0 2,3 

Betalda skatter -103,6 -59,5 

-113,5 -73,5 

Nettokassafl öde från rörelsen 327,9 297,7 

Kassafl öde från investeringar 

Förvärv av dotterbolag från vilken avdragits likvida medel vid tidpunkten för förvärvet 38 -20,6 -132,0 

Förvärv av intressebolag 0,0 -12,7 

Investeringar i övriga placeringar -1,0 -1,4 

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -215,5 -167,2 

Beviljade lån -9,9 -40,5 

Avyttring av dotterbolag från vilken avdragits likvida medel vid tidpunkten för överlåtelsen 39 40,6 36,6 

Avyttring av intressebolag 40 204,8 2,4 

Överlåtelseintäkter från övriga placeringar 10,3 1,5 

Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar 194,0 119,8 

Nettokassafl öde från investeringar 202,7 -193,5 

Kassafl öde från fi nansiering 

Upptagande av kortfristiga lån 18,4 - 

Återbetalning av kortfristiga lån - -4,6 

Återbetalning av långfristiga lån -119,6 -6,7 

Betalning av fi nansiella leasingskulder -14,6 -15,2 

Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar -24,6 -20,7 

Utbetalda dividender -112,7 -95,2 

Ökning av aktiekapitalet 6,4 10,1 

Kortfristiga placeringar på penningmarknaden -140,5 

Övriga -2,7 0,0 

Nettokassafl öde från fi nansiering -389,9 -132,3 

Förändring av likvida medel 140,7 -28,1 

Likvida medel 1.1. 114,6 143,3 

Justering av omräkningsdifferens 1,7 -0,6 

Likvida medel 31.12. 41 256,9 114,6


Beräkning av förändringar i koncernens eget kapital 

Milj. € 

AktieÖverkurskapital 

Emission fond 

Eget kapital som tillhör ägarna i moderbolaget 

Övriga 

fonder 

OmVärderäkningsförändrings Ackumulerade Minoritetsdifferenserfond 

vinstmedel andel 

Eget 

kapital 

totalt 

Eget kapital 1.1.2005 187,7 11,3 170,2 245,7 -6,7 -7,3 774,4 24,6 1 399,9 

Omräkningsdifferenser 0,0 2,6 -4,2 -1,6 

Kostnad för utfärdade optioner 

Säkringar av kassafl öde: 

Säkringsresultat periodiserat 

3,2 3,2 

i eget kapital 0,4 9,3 9,7 

I eget kapital bokförda skatter -2,4 -2,4 

Poster bokförda direkt i eget kapital 3,2 3,0 6,9 -4,2 8,9 

Räkenskapsperiodens vinst 

Under perioden bokförda intäkter och 

181,3 7,9 189,2 

kostnader tot. 3,2 3,0 6,9 177,1 7,9 198,1 

Dividendutdelning -95,2 -6,0 -101,2 

Aktier tecknade med optioner 5,3 -10,6 15,3 10,0 

Övriga förändringar 0,1 0,9 1,0 

Eget kapital 31.12.2005 193,0 0,7 188,7 245,8 -3,7 -0,4 857,3 26,5 1 507,9 

Eget kapital 1.1.2006 193,0 0,7 188,7 245,8 -3,7 -0,4 857,3 26,5 1 507,9 

Omräkningsdifferenser -3,1 -0,8 -3,9 

Kostnad för utfärdade optioner 2,1 2,1 

Säkringar av kassafl öde: 

Säkringsresultat periodiserat 

i eget kapital 1,0 -0,4 0,6 

I eget kapital bokförda skatter 0,1 0,1 

Poster bokförda direkt i eget kapital 2,1 -2,1 -0,3 -0,8 -1,1 


Under perioden bokförda intäkter och 

368,7 10,7 379,4 

kostnader tot. 2,1 -2,1 -0,3 367,9 10,7 378,3 

Dividendutdelning -106,5 -5,7 -112,2 

Aktier tecknade med optioner 2,0 -0,7 5,1 6,4 

Övriga förändringar 0,5 0,1 0,5 -4,4 -3,3 

Eget kapital 31.12.2006 195,0 0,0 195,9 246,3 -5,7 -0,7 1 119,2 27,1 1 777,1 

Ytterligare information om aktiekapitalet presenteras i not 26 och om fonderna i not 27.

Koncern 



Noter till koncernbokslutet 

Grunduppgifter om företaget 

Keskokoncernen är det mångsidigaste tjänsteföretaget inom handelsbranschen 

i Östersjöområdet. Kesko har verksamhet i Finland, Sverige, 

Norge, de baltiska länderna och i Ryssland. Keskos aff ärsverksamhet 

är fördelad på sju aff ärsområden. Dessa är Kesko Livs med verksamhet 

på dagligvarumarknaden, Rautakesko som idkar järnhandel, Keswell 

som specialiserat sig på specialvaruhandel, VV-Auto som är verksamt 

med import och marknadsföring av bilar, Konekesko som bedriver maskinhandel, 

Kesko Lantbruk som bedriver lantbrukshandel samt 

Kauko-Telko som specialiserat sig på internationell teknisk handel 

och råvaruhandel. Konsernen har verksamhet i sammanlagt 13 länder. 

Koncernens moderbolag Kesko Abp är ett fi nländskt off entligt 

aktiebolag som är grundat enligt fi nländsk lag. Bolagets FO-nummer 

är 0109862-8. Bolagets hemort är Helsingfors och dess registrerade 

adress är Hamngatan 3, 00016 KESKO. En kopia av Kesko Abp:s och 

koncernens bokslut fi nns att få från Kesko Abp, Hamngatan 3, 

00016 KESKO och på Internet på adressen www.kesko.fi . 

Koncernredovisningsprinciper 

Allmänt 

Keskos koncernbokslut har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder 

(International Financial Reporting Standards, IFRS) som 

godkänts för tillämpning inom EU. Vid upprättandet har iakttagits 

31.12.2006 gällande IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar. 

Med internationella bokslutsstandarder avses i Finlands Bokföringslag, 

samt i bestämmelser som ges med stöd av den lagen, standarder 

med tillhörande tolkningar som antagits för tillämpning i EU i 

enlighet med EU-förordningen (EG) nr 1606/2002. Bokslutsstandarderna 

har inte tillämpats frivilligt i koncernbokslutet innan de trädde i 

kraft. 

Uppgifterna i koncernbokslutet anges i miljoner euro och grundar 

sig på de ursprungliga anskaff ningsuppgifterna om inte annat nämns 

i redovisningsprinciperna. Tillgångsposterna tillgängliga för försäljning 

har värderats till det värde som är lägre av följande: bokföringsvärdet 

eller gängse värde, från vilket avdragits kostnader för försäljning. 

Goodwill före sammanslagning av aff ärsverksamheter 1.1.2004 

motsvarar bokföringsvärdet enligt tidigare bokslutsnormer som använts 

som antagen anskaff ningsutgift. Klassifi ceringen eller behandlingen 

i bokslutet av dessa anskaff ningar har inte justerats när koncernens 

ingående balans har upprättats. 

Användning av uppskattningar 

Vid upprättande av koncernbokslut enligt internationell bokslutspraxis 

är det nödvändigt att göra uppskattningar och antaganden 

som hänför sig till framtiden och som inverkar på storleken av tillgångs- 

och skuldposter samt ansvar, intäkter och kostnader. Utfallet 

kan avvika från gjorda uppskattningar och antaganden. Därtill har 

företagsledningen har varit tvungen att använda omdöme också vid 

tillämpningen av redovisningsprinciperna bl.a. vid klassifi ceringen 

av tillgångsposterna och vid fastställandet av om de för ägande av fi - 

nansiella tillgångar och hyrda tillgångar typiska riskerna och för- 

månerna till någon väsentlig del har överförs på en annan part. 

De mest betydande situationerna där uppskattningar har använts 

beskrivs nedan. 

Allokering av anskaffningsutgift 

Tillgångar och skulder som anskaff ats vid sammanslagningar av affärsverksamheter 

värderas enligt redovisningsprinciperna. De gängse 

värden som utgör grunden för allokeringen av anskaff ningsutgiften 

fastställs såvitt möjligt enligt tillgängliga marknadsvärden. Om marknadsvärden 

inte fi nns att tillgå grundar sig värderingen på tillgångspostens 

beräknade prestationsförmåga och dess framtida användningssyfte 

inom Keskos aff ärsverksamhet. I synnerhet värderingen 

av immateriella tillgångar bygger på diskonterade kassafl öden och 

förutsätter ledningens uppskattningar av kommande kassafl öden 

samt antaganden om framtida användning av tillgångsposterna. 

Nedskrivningstest 

Penningvolymen som ackumuleras från rörelseverksamheten för en 

enhet som producerar kassafl öde baserar sig på kalkyler av nyttjandevärde 

vid nedskrivningstest. De förutspådda kassafl ödena i kalkylerna 

bygger på de av ledningen godkända ekonomiska planer som sträcker 

sig över en period på 3–5 år. (Not 11) 

81 

Anställningsförmåner 

Koncernen har olika pensionsarrangemang för de anställdas pensionering. 

Vid uträkningen av poster som hänför sig till anställningsförmånerna 

används fl era faktorer. Den förmånsbestämda pensionsuträkningen 

enligt IAS 19 bygger bland annat på följande faktorer som 

kräver ledningens uppskattningar (Not 18): 

– förväntad avkastning på tillgångar som ingår i arrangemanget 

– diskontoränta som används vid uträkningen av räkenskapsperiodens 

pensionskostnad och pensionsförpliktelse 

– framtida lönenivå 

– längden på personalens anställningstid 

Konsolideringsprinciper 

Dotterbolag 

I koncernbokslutet har förutom Kesko Abp sammanställts alla dotterbolag 

i vilka koncernen har bestämmanderätt. Bestämmanderätten 

uppstår då koncernen äger mer än hälften av röstetalet i dotterbolaget 

eller i övrigt har bestämmanderätt. Med bestämmanderätt avses rätt 

att bestämma om principerna för företagets ekonomi och aff ärsverksamhet 

i syfte att erhålla nytta av dess verksamhet. Förvärvade dotterbolag 

har sammanställts i koncernbokslutet fr.o.m. den tidpunkt då 

koncernen erhållit bestämmanderätt till den tidpunkt då bestämmanderätten 

upphör. Förekomsten av potentiell rösträtt har beaktats vid 

bedömning av villkoren för uppkomst av bestämmanderätt i de fall då 

instrument som berättigar till potentiell bestämmanderätt kan förverkligas 

vid referenstidpunkten. De mest betydande dotterbolagen 

fi nns uppräknade i not 32. 

Inbördes aktieinnehav elimineras enligt förvärvsmetoden. Anskaff - 

ningsutgiften bygger på det gängse värdet vid anskaff ningstidpunkten


på de förvärvade tillgångarna, emitterade egetkapitalinstrument och 

-skulder som uppstått eller övertagits vid genomförandet av aff ären, 

utökat med omedelbara utgifter för anskaff ningen. Den förvärvade 

enhetens identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser 

värderas till gängse värde, från vilken inte avdragits minoritetsandelen, 

vid anskaff ningstidpunkten. 

Samtliga koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder, 

icke-realiserade vinster samt intern vinstfördelning har eliminerats 

vid upprättande av koncernbokslutet. Icke-realiserade förluster elimineras 

inte om förlusten orsakas av nedskrivning av en tillgångspost. 

Minoritetsandelen av räkenskapsperiodens resultat presenteras i samband 

med resultaträkningen, och minoritetens andel av det egna kapitalet 

upptas under en egen post i balansräkningen som en del av 

det egna kapitalet. 

Intressebolag 

Intressebolag är företag i vilka koncernen äger 20–50 % av röstetalet eller 

i vilka koncernen har avsevärt infl ytande men inte bestämmanderätt. 

Intressebolagen har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. 

I koncernens resultaträkning upptas under egen 

post den andel av räkenskapsperiodens resultat för intressebolaget 

som motsvarar ägarandelen. Koncernens andel av intressebolagets 

resultat som ackumulerats efter anskaff ningen läggs till anskaff ningsutgiften 

för intressebolagets aktier i koncernens balansräkning. Intressebolagets 

motsvarande ackumulerade förluster avdras från aktiernas 

anskaff ningsutgift. Om koncernens andel av intressebolagets förlust 

överskrider bokföringsvärdet avdras inte den överskridande andelen 

om inte koncernen har förbundit sig att uppfylla intressebolagets förpliktelser. 

Icke-realiserade vinster mellan koncernen och intressebolaget 

elimineras enligt koncernens ägarandel. Dividender från intressebolag 

avdras från koncernens resultat och aktiernas anskaff nings -utgift. 

Placering i intressebolag inkluderar goodwill från anskaff ningen. 

Goodwill avdras inte. De viktigaste intressebolagen fi nns uppräknade i 

not 13. 

Samföretag 

Samföretag är företag där koncernen på basis av avtal utövar gemensam 

bestämmanderätt. Koncernens andelar av samföretag har sammanställts 

proportionellt rad för rad. Koncernbokslutet inkluderar 

koncernens andel av samföretagets tillgångar, skulder, intäkter och 

kostnader. Vid utgången av räkenskapsperioden har koncernen inga 

samföretag. 

Ömsesidiga fastighetsbolag 

Ömsesidiga fastighetsbolag har enligt principerna i standarden IAS 31 

sammanställts enligt ägarandel proportionellt rad för rad som tillgångsposter 

där gemensam bestämmanderätt utövas. 

Poster i utländsk valuta 

Koncernbokslutet presenteras i euro som är valutan i verksamhetsmiljön 

för koncernens moderbolag och presentationsvaluta. Resultatet 

och siff rorna gällande det ekonomiska läget för koncernföretag utan - 

för euroområdet har ursprungligen behandlats i valutan för respektive 

företags verksamhetsmiljö. 

Monetära aff ärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts i euro 

enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i valuta har 

omräknats till euro enligt bokslutsdagens kurs. Vinster och förluster 

från aff ärstransaktioner samt fordringar och skulder i utländsk valuta 

har bokförts i resultaträkningen med undantag av de kursförändringar 

för lån som har fastställts att säkra utländska nettoinvesteringar och 

är eff ektiva i detta. Aff ärsverksamhetens kursvinster och -förluster 

ingår i motsvarande poster ovanför rörelsevinsten. Kursvinster och 

-förluster från valutaterminer och optioner samt valutalån som säkrar 

finansiella transaktioner, ingår i finansiella intäkter och kostnader. 

Resultaträkningarna för koncernföretagen utanför euroområdet 

har omräknats till euro enligt rapportperiodens medelkurs och balansräkningarna 

enligt bokslutsdagens kurs. Omräkningsdiff erensen 

till följd av de olika omräkningskurserna upptas under eget kapital. 

Omräkningsdiff erenser som en följd av eliminering av anskaff ningsutgiften 

för dotterbolag utanför euroområdet och säkringsresultatet för 

nettoinvesteringar i bolagen, upptas under eget kapital. I samband 

med avyttring av dotterbolag upptas omräkningsdiff erenserna i resultaträkningen 

som en del av försäljningsvinsten eller -förlusten. 

Fr.o.m. 1.1.2004 har goodwill från anskaff ning av enheter i utlandet 

och justeringar av gängse värde på tillgångar och skulder i samband 

med anskaff ning av ifrågavarande utländska enheter behandlats som 

tillgångar och skulder för enheterna och omräknats till euro enligt bokslutsdagens 

kurs. Goodwill och justeringar av gängse värde för anskaff - 

ningar som skett före 1.1.2004 har bokförts i euro. 

Finansiella tillgångar 

Koncernen har fr.o.m. 1.1.2005 tillämpat standarderna IAS 32 Finansiella 

instrument: upplysningar och presentation och IAS 39 Finansiella 

instrument: upptagande i redovisningen och uppskattning. 

Placeringar enligt IAS 39 uppdelas i fyra kategorier: 1) finansiella 

tillgångar som bokförs resultatpåverkande till gängse värde, 2) finansiella 

tillgångar tillgängliga för försäljning, 3) lån och fordringar och 

4) placeringar som behålls till förfall. Koncernen klassificerar placeringarna 

enligt ändamål på basis av den ursprungliga anskaff ningen. 

Förvärv och avyttring av placeringar beaktas i bokföringen i enlighet 

med clearingdagförfarandet. 

1) Finansiella tillgångar som bokförs 

resultatpåverkande till gängse värde 

Keskokoncernens samtliga derivat har klassificerats i fi nansiella tillgångar 

som bokförs till gängse värde via resultatet, om de inte uppfyller 

villkoren för säkringsredovisning. Samtliga derivat har värderats 

till gängse värde enligt prisnoteringar som används på de aktiva marknaderna. 

Förändringar i derivat som säkrar inköp och försäljningar har 

upptagits under övriga rörelseintäkter eller -kostnader. Förändringar i 

gängse värde för derivat som säkrar finansiella poster har upptagits 

under finansieringsposter, om inte derivatet uttryckligen har fastställts 

som säkringsinstrument för säkringsredovisning i enlighet 

med IAS 39. 

Därtill har placeringar som gjorts i utvalda ränte- och hedge fundfonder 

samt i andra räntepapper för över tre månader upptagits under 

fi nansiella tillgångar som bokförs resultatpåverkande till gängse värde. 

Dessa placeringar värderas till gängse värde på bokslutsdagen, och 

förändringen av det gängse värdet upptas under fi nansiella poster. 

2) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning 

Keskokoncernens kassaplaceringar hör till klassen placeringar tillgängliga 

för försäljning, och förändringar i deras gängse värde upptas 

under eget kapital. När placeringen avyttras eller när det fi nns bevis på

Koncern 



en betydande eller långvarig nedskrivning av tillgångsposten bokförs 

värderingsdiff erensen som uppstått i eget kapital i resultaträkningen. 

Placeringar tillgängliga för försäljning har värderats till gängse värde 

vid bokslutstidpunkten. Gängse värde för placeringar föremål för off entlig 

handel fastställs på basis av deras marknadsvärden. Icke-off entligt 

noterade placeringar värderas till anskaff ningsutgiften eftersom det 

inte är möjligt att fastställa deras gängse värde på ett tillförlitligt sätt. 

Likvida medel inkluderar kassa och bankdepositioner. Likdvida 

medel i koncernens balansräkning inkluderar också medel som hän - 

för sig till den detaljhandelsverksamhet som branschbolagen bedriver 

och som utgör grundkassa i aff ärer eller är på väg till bolaget för redovisning. 

Placeringar tillgängliga för försäljning klassificeras som långfristiga 

tillgångar, om de inte förväntas bli realiserade inom de följande tolv 

månaderna efter dagen för bokslutet, eller om avyttring av dem inte är 

nödvändig i syfte att skaff a brukskapital. Ifall placeringar tillgängliga 

för försäljning förväntas bli realiserade under de tolv följande månaderna 

efter dagen för bokslutet, klassificeras de som kortfristiga tillgångar. 

Nedskrivningsförlust för placeringar bundna vid eget kapital som 

hänför sig till placeringar tillgängliga för försäljning återtas inte. 

3) Lån och fordringar 

Lån och fordringar utgör tillgångar som inte ingår i derivattillgångar 

och vilkas betalningar är fasta eller kan fastställas. Koncernens lån och 

övriga fordringar inkluderar kundfordringar och räntebärande 

finansiella fordringar som tillhör K-Rahoitus Oy. Dessa redovisas i den 

periodiserade anskaff ningsutgiften enligt metoden för eff ektiv ränta. 

4) Placeringar som behålls till förfall 

Koncernen har för närvarande inte placeringar som behålls till förfall. 

Finansiella skulder 

Finansiella skulder har ursprungligen upptagits i bokföringen till anskaff 

ningsutgiften från vilken transaktionskostnaderna har avdragits. 

I bokslutet värderas finansiella skulder till periodiserad anskaff ningsutgift 

enligt metoden för eff ektiv ränta. Arvoden för fi nansieringslimiterna 

periodiseras till giltighetstiden för limiten. 

Derivatkontrakt och säkringsredovisning 

Derivatkontrakt bokförs i samband med anskaff ningen till anskaff - 

ningsutgiften i balansräkningen och senare värderas de till gängse värde 

på bokslutsdagen. Förändringar i derivatens värde upptas i resultaträkningen 

till den del som de inte uppfyller kraven för säkringsredovisning 

enligt IAS 39. Resultatet för instrument som använts för säkring 

av kommersiella valutarisker upptas under övriga rörelseintäkter eller 

-kostnader. Derivat som säkrar finansieringstransaktioner upptas under 

finansiella poster i fråga om den del som bokförs i resultaträkningen. 

Då derivatkontrakt uppgörs, behandlas de antingen som säkring 

av gängse värde för fordringar eller skulder, eller i fråga om valutarisker 

som säkring av kassaflöde, säkring av nettoplacering i en självständig, 

utländsk enhet eller som derivatkontrakt som inte uppfyller 

kriterierna för säkringsredovisning. 

Vid inledning av säkringsredovisning dokumenteras relationen 

mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt målen för 

koncernens riskhantering. Eff ekten hos säkringsrelationen testas 

83 

regelbundet, och den eff ektiva andelen upptas enligt säkringsobjektet 

mot säkringsobjektets värdeförändring under omräkningsdiff erenser i 

eget kapital eller i en värdeförändringsfond. Värdeförändring i säkringsintrument 

för säkring av kassafl öde, t.ex. långfristiga kreditarrangemang, 

bokförs till den eff ektiva andelen i en säkringsfond för 

eget kapital. Värdeförändringen för valutaderivat i anslutning till lånet 

syns på lånekontot och värdeförändringen för räntederivaten i övriga 

räntefria skulder. 

Säkringsredovisning upphör när säkringsinstrumentet förfaller 

eller avyttras, avtalet hävs eller realiseras. Vinst eller förlust som ackumulerats 

från säkringsinstrumenten blir då kvar i eget kapital tills den 

förutspådda aff ärstransaktionen förverkligas. 

Värderingsprinciper 

Ränteterminernas gängse värde fastställs genom att använda bokslutsdagens 

marknadspriser. Gängse värde för ränteswapavtal beräknas 

på basis av nuvärdet på framtida kassaflöden enligt bokslutsdagens 

marknadspriser. Valutaterminernas gängse värde beräknas genom 

värdering av terminskontraktet till bokslutstidpunktens 

terminskurs. Vid värdering av valutaoptioner används motpartens prisnotering, 

men koncernen uppgör också en egen kontrollvärdering 

enligt Black&Scholes-förfarandet. El- och spannmålsderivat värderas 

till gängse värde enligt bokslutsdagens marknadsnoteringar. 

Säkring av nettoplacering i en självständig utländsk enhet 

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt standarden IAS 39 för 

säkring av nettoplaceringar i valuta i utländska enheter. Som säkringsinstrument 

används valutaterminer eller lån i utländsk valuta. Förändringar 

i valutaterminernas spot-pris upptas i omräkningsdiff erenser 

under eget kapital och förändring av räntediff erensen upptas enligt 

resultatpåverkan under finansiella poster. Kursdiff erensen för lån 

i utländsk valuta upptas under omräkningsdiff erenser i eget kapital. 

Ackumulerad vinst eller förlust för säkringsinstrument bokförs i resultaträkningen 

då koncernen avstår från en utländsk enhet helt eller delvis 

eller då enheten avvecklas. 

Inbäddade derivat 

Koncernen har gjort upp metodbeskrivningar för identifiering av inbäddade 

derivat och tillämpar beräkning av gängse värde på dem. Vid 

fastställande av gängse värde används marknadspriserna vid värderingstidpunkten, 

och värdeförändringen bokförs i resultaträkningen. 

Goodwill och övriga immateriella tillgångar 

Goodwill motsvarar den del av anskaff ningsutgiften som överskrider 

koncernens andel av det gängse värdet för nettotillgångarna hos det 

förvärvade företaget vid anskaff ningstidpunkten. Goodwill för företag 

som anskaff ats före 1.1.2004 motsvarar bokföringsvärdet enligt tidigare 

bokslutsnormer som använts som antagen anskaff ningsutgift. 

I fråga om sammanslagning av aff ärsverksamheter som har skett före 

1.1.2004 har klassificeringen och hanteringen i bokslutet inte justerats 

när koncernens ingående IFRS-balansräkning har upprättats. 

Inga avskrivningar görs på goodwill, i stället prövas eventuell nedskrivning 

av goodwill årligen och alltid då det finns tecken på nedskrivning. 

I syfte att pröva nedskrivning av goodwill har goodwillen allokerats 

till de enheter som producerar kassaflöde. Goodwillen värderas till 

den ursprungliga anskaff ningsutgiften och till de delar som anskaff ats 

före 1.1.2004 till antagen anskaff ningsutgift från vilken nedskrivning-


ar avdragits. Eventuell negativ goodwill intäktsförs direkt enligt standarden 

IFRS 3. 

Avskrivningar bokförs inte för immateriella tillgångar som har obegränsad 

ekonomisk verkningstid. De prövas årligen med tanke på 

eventuella nedskrivningar och alltid när det fi nns tecken på eventuella 

nedskrivningar. Till dessa immateriella tillgångar räknas varumärken 

som aktiverats i anslutning till företagsförvärv. 

Anskaff ningsutgifterna för immateriella rätter med fastställd ekonomisk 

verkningstid upptas i balansräkningen och bokförs som kostnad 

under deras ekonomiska verkningstid. Till dylika immateriella tillgångar 

räknas programlicenser och kundrelationer, till vilka hänförts 

anskaff ningsutgift i anslutning till företagsförvärv. 

De uppskattade ekonomiska verkningstiderna är: 

Dataprogram och -licenser 3–5 år 

Kund- och leverantörsförhållanden 10 år 

Forskning och utveckling 

Kostnaderna för forskning och utveckling har upptagits under kostnader 

i resultaträkningen. Koncernen har inte haft sådana utvecklingskostnader 

som enligt standarden IAS 38 bör, då vissa kriterier uppfylls, 

aktiveras och bokföras som avskrivningar i kostnader under sin ekonomiska 

verkningstid. 

Dataprogram 

Lönekostnader och övriga direkta kostnader för koncernens anställda 

som deltar i utvecklingsprojekt som hänför sig till anskaff ning av nya 

dataprogram aktiveras som en del av programmets anskaff ningsutgift. 

Dataprogrammen ingår i balansräkningen i immateriella tillgångar 

och deras anskaff ningsutgift avskrivs under programmens ekonomiska 

verkningstid. Programmens underhållsutgifter bokförs som kostnader 

vid uppkomsttiden. 

Materiella tillgångar 

Materiella tillgångar består i första hand av markområden, byggnader 

samt maskiner och inventarier. Materiella tillgångar har värderats 

i balansräkningen till den ursprungliga anskaff ningsutgiften från 

vilken avdragits avskrivningar enligt plan samt eventuella nedskrivningar. 

Anskaff ade dotterbolags materiella tillgångar värderas till 

gängse värde vid anskaff ningstidpunkten. 

Maskiner och utrustning i byggnader behandlas som separata 

tillgångar, och betydande utgifter som hänför sig till förnyande av dem 

aktiveras. Utgifter för materiella tillgångar som uppstår senare inkluderas 

i tillgångens bokföringsvärde endast, om det är sannolikt att den 

framtida ekonomiska nyttan i anslutning till tillgången kommer att 

falla koncernen till godo och tillgångens anskaff ningsutgift kan fastställas 

på ett tillförlitligt sätt. Övriga reparations-, service- och underhållsutgifter 

för materiella tillgångar bokförs i resultaträkningen som 

kostnad, då de har förverkligats. 

Från materiella tillgångar görs linjära avskrivningar under deras 

uppskattade ekonomiska verkningstid. 

De vanligaste uppskattade ekonomiska verkningstiderna är: 

Byggnader och konstruktioner 10–40 år 

Beståndsdelar av byggnader 8–10 år 

Maskiner och inventarier 3–8 år 

Bilar och transportmateriel 5 år 

De materiella tillgångarnas restvärde, ekonomiska verkningstid och 

avskrivningsmetod granskas minst vid utgången av respektive redovisningsperiod. 

Om det har skett förändringar i uppskattningarna om 

ekonomisk verkningstid eller i fördelningen av den ekonomiska nyttan 

jämfört med tidigare uppskattningar, tas inverkan av förändringen 

i beaktande enligt standarden IAS 8. 

Avskrivningar av materiella tillgångar avslutas när tillgången 

klassificeras som tillgäng för försäljning enligt standarden IFRS 5. 

Från markområden görs inte några avskrivningar. 

Vinster och förluster från avyttring och överlåtelse av materiella 

tillgångar bokförs i resultaträkningen och upptas under övriga rörelseintäkter 

och -kostnader. 

Investeringsfastigheter 

Investeringsfastigheter utgör fastigheter som företaget har i sin besittning 

för att i första hand skaff a hyresintäkter eller uppskrivningar från 

dem. Koncernen besitter inte några fastigheter som kan klassificeras 

som investeringsfastigheter. 

Nedskrivningar 

Koncernen gör på varje bokslutsdag en bedömning av om det finns 

tecken på att värdet på en tillgångspost eventuellt har minskat. Om dylika 

tecken uppstår, uppskattas det penningbelopp som kan ackumuleras 

från tillgångsposten. Penningbeloppet som kan ackumuleras från 

goodwill samt från immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk 

verkningstid uppskattas årligen oberoende av om det förekommer 

tecken på nedskrivning. Därtill görs ett nedskrivningstest alltid när 

det fi nns tecken på nedskrivning. 

Med penningbelopp som kan ackumuleras avses tillgångspostens 

nettoförsäljningspris från vilket kostnaderna för överlåtelsen avdragits 

eller ett högre bruksvärde. Det är sällan möjligt att uppskatta 

det penningbelopp som kan ackumuleras för respektive tillgångspost. 

I dylika fall fastställs, i likhet med goodwill, det belopp som kan ackumuleras 

för den enhet som producerar kassaflöde till vilken goodwill 

eller annan tillgångspost hänför sig. Det belopp finansiella tillgångar 

tillgängliga för försäljning som kan ackumuleras utgör det gängse 

värdet som antingen baserar sig på marknadsvärdet eller på nuvärdesförfaranden 

för kassaflöden. 

Nedskrivningsförlusten bokförs om tillgångspostens bokföringsvärde 

överskrider det belopp som kan ackumuleras från tillgångsposten. 

Nedskrivningsförlusten bokförs i resultaträkningen. Den nedskrivningsförlust 

som tidigare bokförts för en tillgångspost tas tillbaka 

om det belopp som kan ackumuleras har ökat vid en ny 

uppskattning. Det görs dock inte större återtagningar av nedskrivningsförluster 

för tillgångsposter än vad tillgångspostens bokföringsvärde 

skulle uppgå till utan den bokförda nedskrivningsförlusten. Nedskrivningsförlust 

från goodwill återtas dock aldrig. 

Hyresavtal 

Hyresavtal, i vilka på koncernen har överförts en ansenlig del av de för 

ägande typiska riskerna och förmånerna, klassificeras som finansiella 

leasingavtal enligt principerna för standarden IAS 17. En tillgång som 

hyrts genom finansiellt leasingavtal upptas i balansräkningen vid inledningen 

av hyresperioden till den hyrda tillgångens gängse värde eller 

till ett lägre nuvärde för minimihyror. Hyresåtaganden för 

finansiella leasingavtal upptas under räntebärande skulder i balansräkningen. 

Leasinghyror som betalas indelas i finansiella kostnader

Koncern 



och amortering av skuld. Från finansiella leasingtillgångar görs avskrivningar 

inom tillgångens ekonomiska verkningstid eller inom 

en kortare hyresperiod. 

Tillgångar som koncernen hyrt och för vilkas del de med ägande förknippade 

riskerna och förmånerna till väsentliga delar har överförts på 

hyrestagaren, klassificeras på motsvarande sätt som finansiella leasingavtal. 

Tillgångar som hyrts genom dylika avtal bokförs i balansräkningen 

under fordringar. Fordringen bokförs till dess nuvärde. 

Finansiella intäkter från finansiella leasingavtal fastställs så att den 

återstående nettoinvesteringen avkastar samma procent under hyresperioden. 

Hyresavtal, i vilka de för ägande typiska riskerna och förmånerna 

inte överförs på hyrestagaren, klassificeras som övriga hyresavtal. 

Hyror i anslutning till dem bokförs i jämna rater i resultaträkningen 

under hyresperioden. 

I försäljnings- och återuthyrningssituationer är försäljningspriset 

och den kommande hyresutgiften i allmänhet bundna vid varandra. 

Om försäljnings- och återuthyrningsavtalet resulterar i ett finansiellt 

leasingavtal, intäktsförs försäljningsinkomst som överskrider bokföringsvärdet 

inte genast, utan den upptas under skulder i balansräkningen 

och intäktsförs under hyresperioden. Ifall försäljnings- 

och återuthyrningsavtalet resulterar i ett annat hyresavtal och försäljningen 

har skett till gängse värde, bokförs eventuell vinst eller förlust 

direkt. 

Om försäljningspriset underskrider det gängse värdet, bokförs 

vinsten eller förlusten direkt, om inte framtida hyror som är mindre än 

marknadspriset kompenserar förlusten, varvid förlusten aktiveras och 

bokförs enligt resultatpåverkan inom tillgångens förväntade brukstid. 

Om försäljningspriset överskrider det gängse värdet, upptas den överskridande 

andelen i balansräkningen under skulder och bokförs enligt 

resultatpåverkan inom tillgångens förväntade brukstid. Om det gängse 

värdet vid tidpunkten för försäljning och återuthyrning underskrider 

tillgångens bokföringsvärde, bokförs direkt en förlust som motsvarar 

storleken på diff erensen mellan bokföringsvärdet och gängse värde. 

Omsättningstillgångar 

Omsättningstillgångar värderas till anskaff ningsutgiften eller till 

ett lägre nettorealisationsvärde. Med nettorealisationsvärde avses vid 

sedvanlig aff ärsverksamhet erhållet uppskattat försäljningspris, från 

vilket uppskattade utgifter som är nödvändiga för förverkligande av 

försäljningen avdragits. Anskaff ningsutgiften fastställs i regel på basis 

av det vägda medelanskaff ningspriset. Anskaff ningsutgiften för vissa 

grupper av omsättningstillgångar fastställs enligt FIFO-metoden. Till 

anskaff ningsutgiften för produkter som anskaff ats färdiga räknas 

samtliga inköpskostnader inklusive anskaff ningsfrakter. Till anskaff - 

ningsutgiften för produkter av egen tillverkning räknas samtliga tillverkningskostnader 

inklusive direkta utgifter och andelar av rörliga 

och fasta allmänna kostnader för tillverkningen. 

Kundfordringar 

Kundfordringar har upptagits i bokföringen till ett belopp som motsvarar 

den ursprungliga faktureringen. Nedskrivning av kundfordringar 

har i koncernen på gemensamma grunder fastställts på basis av när 

fordringarna förfaller. Nedskrivning bokförs då det finns objektiva bevis 

på att en nedskrivningsförlust har uppstått. Kreditförluster har 

upptagits under kostnader i resultaträkningen. 

85 

Tillgångsposter tillgängliga för försäljning 

och avvecklade verksamheter 

Långfristiga tillgångsposter (eller grupp med poster som överlåts) och 

tillgångsposter och skulder som hänför sig till de avvecklade verksamheterna 

klassifi ceras som tillgängliga för försäljning om ett värde som 

motsvarar deras bokföringsvärde i huvudsak anhopas från försäljning 

av tillgångsposten i stället för från kontinuerlig användning av den. 

Förutsättningarna för en tillgångspost som klassifi cerats som tillgänglig 

för försäljning anses uppfyllas när försäljningen är högst sannolik 

och tillgångsposten (eller gruppen med poster som överlåts) är omedelbart 

tillgänglig för försäljning i sitt nuvarande skick med allmänna och 

sedvanliga villkor, när ledningen har förbundit sig till försäljningen 

och försäljningen förväntas ske inom ett år efter klassifi ceringen. 

Långfristiga tillgångsposter tillgängliga för försäljning (eller tillgångsposter 

som ingår i en grupp med poster som överlåts) och tillgångsposter 

som hänför sig till verksamheten som avvecklas samt 

skulder som hänför sig till tillgångsposterna värderas till bokföringsvärdet 

eller ett lägre gängse värde från vilket uppskattade kostnader 

för försäljningen avdragits. När en tillgångspost har klassificerats 

som en tillgångspost tillgänglig för försäljning eller den ingår 

i en grupp poster som överlåts, är det inte möjligt att göra avskrivningar 

från den. Ifall klassificeringskriteriet inte uppfylls, återtas 

klassificeringen och tillgångsposten värderas till balansvärdet som 

föregick klassificeringen från vilket avskrivningar och nedskrivningar 

avdragits, eller till lägre belopp som kan ackumuleras. En långfristig 

tillgångspost som har klassificerats som tillgänglig för försäljning 

samt tillgångsposter som ingår i en grupp poster som överlåts och som 

har klassificerats som tillgänglig för försäljning upptas i balansräkningen 

separat från övriga tillgångsposter. Skulder som ingår i en 

grupp poster som överlåts och som har klassificerats som tillgängliga 

för försäljning, upptas också i balansräkningen separat från övriga 

tillgångsposter. Resultatet för avvecklade verksamheter tas upp under 

en egen rad i resultaträkningen. 

Koncernen har klassificerat vissa fastigheter som tagits ur aff ärsverksamhetens 

användning som tillgångsposter tillgängliga för försäljning. 

Vidare klassifi cerades Rimi Baltic AB som avvecklad verksamhet 

10.10.2006 enligt IFRS 5 (Not 3). 

Reserver 

En reserv bokförs då det uppstått ett existerande åtagande för koncernen 

till följd av en tidigare transaktion och det är sannolikt att uppfyllandet 

av åtagandet förutsätter en ekonomisk prestation och att åtagandets 

belopp kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Reservbeloppen 

uppskattas på varje bokslutsdag och deras belopp ändras till att motsvara 

den bästa uppskattningen vid prövningstidpunkten. Reserven 

återtas då sannolikheten för en ekonomisk prestation har upphört. 

Förändringar i reserverna bokförs i resultaträkningen under samma 

post under vilken reserven ursprungligen har bokförts. Koncernens 

reserver hänför sig till merparten till garantiförbindelser som utfärdats 

för de produkter som koncernen säljer och till förlustbringande 

hyresavtal. 

En garantireserv bokförs när en produkt som uppfyller garantivillkoren 

säljs. Garantibeloppet bygger på erfarenhetsbaserad information 

om förverkligandet av garantiutgifter. Hyresavtal blir förlustbringande, 

om hyreslokaliteten förblir tom eller om den uthyrs i andra hand till 

en lägre hyra än vad som betalats. En reservering bokförs för uppskat-


tad förlust för tomma hyreslokaler för den återstående hyresperioden 

samt för förluster som uppstår för lokaler som uthyrts i andra hand. 

Pensionsarrangemang 

Koncernen har flera pensionsarrangemang, som klassificeras som 

antingen avgifts- eller förmånsbestämda arrangemang. De avgifter 

som avser de avgiftsbestämda arrangemangen tas upp som kostnader 

i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hör. 

I förmånsbestämda pensionsarrangemang är det möjligt att det 

kvarstår åtaganden eller medel till koncernen efter betalning av räkenskapsperiodens 

avgift. Pensionsåtagandet beskriver nuvärdet för framtida 

kassaflöden som beror på förmåner som skall utbetalas. Nuvärdet 

för pensionsåtaganden har beräknats enligt en metod som baserar sig 

på förutsedd förmånsenhet (The Projected Unit Credit Method). Medel 

som motsvarar pensionsåtagandet enligt pensionsarrangemanget har 

värderats vid bokslutstidpunkten till gängse värden. Försäkringsmatematiska 

vinster och förluster bokförs i resultaträkningen under de i arrangemanget 

delaktiga anställdas genomsnittliga återstående arbetstid 

till de delar som vinsterna och förlusterna överskrider 10 procent av 

nuvärdet för förmånsbestämda pensionsåtaganden eller ett större 

gängse värde för tillgångar som hör till arrangemanget. 

De ArPL-pensionsförmåner och tilläggspensionsförmåner som 

skötts i Keskos Pensionskassa har behandlats som förmånsbestämda 

pensionsarrangemang. Samtliga försäkringsmatematiska vinster och 

förluster har bokförts i den ingående IFRS-balansräkningen vid övergångstidpunkten 

i enlighet med standarden IFRS 1. Koncernen har vidare 

i Norge ett pensionsarrangemang som behandlas som ett förmånsbestämt 

pensionsarrangemang. 

Den invaliditetsförmån i APL-pensioner som sköts genom försäkringsbolag 

har under 2004 behandlats som ett förmånsbestämt pensionsarrangemang 

enligt den dåvarande tolkningen. Dessa invaliditetsförmåner 

ändrades till avgiftsbestämda fr.o.m. början av 2006. 

Aktierelaterade betalningar 

Aktieoptioner som har beviljats som en del av incitamentssystemet för 

koncernens ledning värderas till gängse värde vid den tidpunkt då de 

beviljades och upptas i jämna rater under kostnader i resultaträkningen 

under rättens bindningsperiod. Kostnaden som fastställts vid tidpunkten 

för utfärdande av optioner grundar sig på koncernens uppskattning 

av antalet optioner, till vilka det antas uppstå rätt vid utgången 

av bindningsperioden. Det gängse värdet på optionerna har 

beräknats med hjälp av Black-Scholes optionsprissättningsmodellen. 

Principer för intäktsföring 

Till omsättningen räknas försäljning av produkter och tjänster samt 

energi. Vid beräkning av omsättningen justeras försäljningsintäkterna 

med indirekta skatter, korrektivposter för försäljningen samt kursdifferenser 

för försäljning i utländsk valuta. 

Intäkterna från varuförsäljningen intäktsförs när de betydande risker 

som hänför sig till ägande av varorna har överförts på köparen och 

det är sannolikt att den ekonomiska nyttan i anslutning till försäljningen 

tillfaller koncernen. Försäljning av varor kan i regel intäktsföras 

vid tiden för överlåtelse av varan. Intäkter från tjänster intäktsförs, 

när tjänsten är utförd och det är sannolikt att den ekonomiska nyttan 

från tjänsteprestationen tillfaller koncernen. Inkomster från och utgifter 

för långfristiga projekt bokförs under intäkter och kostnader utgående 

från projektets färdigställningsgrad när det är möjligt att 

tillförlitligt uppskatta projektets slutresultat. Räntor registreras under 

intäkter enligt den tid som förlöpt. Dividender intäktsförs när rätten 

till mottagande av betalningen har uppstått. 

Övriga rörelseintäkter och -kostnader 

Under övriga rörelseintäkter upptas övriga än till den ordinarie försäljningen 

av prestationer anslutna intäkter, exempelvis hyresintäkter, 

aff ärsplats- och kedjeavgifter, olika tjänsteersättningar och provisioner. 

Vinster och förluster från avyttring och överlåtelse av materiella 

tillgångar bokförs i resultaträkningen och upptas under övriga rörelseintäkter 

och -kostnader. Under övriga rörelseintäkter och -kostnader 

upptas också realiserade och icke-realiserade vinster och förluster 

från de derivat som använts för säkring av kommersiella valutarisker. 

Utgifter för främmande kapital 

Utgifter för främmande kapital upptas under kostnader för den räkenskapsperiod 

då de har uppkommit. Utgifter för främmande kapital har 

inte aktiverats som en del av anskaff ningsutgiften för tillgångar. 

Transaktionsutgifter som direkt beror på anskaff ning av lån och som 

klart hänför sig till ett visst lån inkluderas i lånets ursprungliga 

periodi serade anskaff ningsutgift och periodiseras under ränteutgifter 

enligt metoden för eff ektiv ränta. 

Inkomstskatter 

Under skatter i koncernens resultaträkning har upptagits prestationsbaserade 

skatter som motsvarar koncernbolagens resultat för räkenskapsperioden, 

justering av skatter för tidigare räkenskapsperioder 

samt förändringar av latenta skatter. Koncernbolagens skatter har beräknats 

utgående från respektive bolags beskattningsbara inkomst 

som fastställs enligt lokal skattelagstiftning. 

Latenta skattefordringar och -skulder har bokförts enligt skuldmetoden 

för samtliga tillfälliga diff erenser mellan tillgångarnas och skuldernas 

beskattningsmässiga värden och bokföringsvärden. Latent 

skatt har inte beräknats på goodwill för den del som avskrivningar av 

goodwill inte är avdragsgilla vid beskattningen. Latenta skatter bokförs 

inte på dotterbolagens odelade vinstmedel för den del som diff erensen 

sannolikt inte kommer att återgå inom en förutsägbar framtid. 

Latent skatt har beräknats enligt på bokslutsdagen gällande skattesatser 

och då skattesatserna förändras, enligt den nya skattesatsen som 

är känd. Latent skattefordran bokförs upp till det belopp som sann olikt 

kan utnyttjas mot det framtida resultatet. Koncernens latenta skattefordringar 

och -skulder som gäller samma skattetagare har nettats. 

De viktigaste tillfälliga diff erenserna uppstår av förmånsbestämda 

pensionsarrangemang, materiella tillgångar (avskrivningsdiff erens, 

finansiell leasing), värdering till gängse värde av finansiella tillgångar 

och derivatinstrument samt av balansposter i anslutning till företagsförvärv. 

Dividendutdelning 

Dividenden som styrelsen föreslagit för bolagsstämman har inte avdragits 

från eget kapital, istället bokförs dividenderna på basis av bolagsstämmans 

beslut. 

Nya IFRS-standarder och tolkningar 

IASB har år 2005 och 2006 givit ut följande standarder, ändringar 

i gällande standarder och tolkningar, vilkas tillämpning kommer att 

bli obligatorisk år 2007 eller senare. Koncernen kommer att ta dem

Koncern 



i bruk under räkenskapsperioden 2007 med undantag av IFRS 8 som 

tillämpas fr.o.m. 1.1.2009. 

IFRS 7, Finansiella instrument: Noter och IAS 1 (förändring) 

Standarden innebär nya krav på noterna till finansiella instrument. 

Den förutsätter att kvalitativa och kvantitativa uppgifter ges om de risker 

finansiella instrument förorsakar bolaget, inklusive fastställda minimiuppgifter 

i noterna om kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk 

samt krav på presentation av känslighetsanalys beträff ande 

marknad srisken. Förändringarna i standarden IAS 1 medför krav på ytterligare 

information i noterna angående nivån på bolagets kapital och 

förvaltningen av dem. Enligt koncernledningens bedömning hänför sig 

de största förändringarna till kvantitativa analyser i noterna och presentation 

av känslighetsanalyser. 

IFRS 8, Operating Segments 

IAS 14 Segmentrapportering ersätts av den nya standarden IFRS 8. Utgångspunkten 

för standarden är en s.k. management approach enligt 

vilken segmentinformationen skall upprättas enligt samma principer 

som dem som bolagsledningen använder för att följa upp segmentet. 

Enligt koncernledningens bedömning hänför sig de största förändringarna 

till uppgifter som presenteras i noterna. 

Kommande ändringar som träder i kraft år 2007 eller senare kommer 

sannolikt inte att ha någon avgörande inverkan på koncernens 

bokslut. 

IFRIC 10, Interim Financial Reporting and Impairment 

IFRIC 11, IFRS 2, Group and Treasury Share Transactions 

IFRIC 12, Service Concession Arrangements 

Not 1 

Segmentinformation 

Uppgifter per segment, fortlöpande verksamheter 

Vid segmentrapporteringen har aff ärssegmentet definierats som primärt 

segment och det geografiska segmentet som sekundärt segment. 

Aff ärssegmenten baserar sig på koncernens interna organisation och 

den interna ekonomiska rapporteringen. Prissättningen mellan segmenten 

sker till gängse marknadspris. 

Segmentets resultaträkning presenteras till och med rörelsevinsten. 

Segmentets tillgångar och skulder utgör sådana rörelseposter 

som segmentet utnyttjar i sin aff ärsverksamhet eller de kan på goda 

grunder allokeras till segmenten. Segmentets tillgångar inkluderar immateriella 

tillgångar inklusive goodwill, materiella tillgångar, omsättningstillgångar, 

kundfordringar samt resultatregleringar och övriga 

fordringar som hänför sig till aff ärsverksamheten. Segmentets skulder 

består av leverantörsskulder och resultatregleringar och reserver som 

hänför sig till aff ärsverksamheten. Koncernens fastighetstillgångar 

samt fastigheternas intäkter och kostnader har allokerats till segmenten. 

Branschbolagen påtar sig resultatansvaret för fastigheterna under 

deras hela livscykel. 

Konekesko defi nieras som ett separat segment sedan början av år 

2006. Jämförelseårets uppgifter har ändrats så att de motsvarar den 

nya segmentindelningen. 

Affärssegmenten 

Aff ärssegmenten utgörs av koncernens aff ärsområden. 

87 

Kesko Livs är verksamt på dagligvarumarknaden och tillhandahåller 

mångsidiga handelstjänster för konsumenter och företagskunder i Finland 

och genom ett samföretag i Baltikum. Samföretaget har klassifi cerats 

som verksamhet under avveckling fr.o.m. 10.10.2006. Kesko Livs 

leder och utvecklar K-mataff ärskedjorna i Finland och ansvarar för deras 

marknadsföring, inköps- och logistiktjänster, aff ärsnät och köpmannaresurser. 

Ytterligare sysslar Kesko Livs dotterbolag Kespro Ab 

med storhushållsförsäljning till företagskunder. 

Rautakesko bedriver järnhandel i Norden, Baltikum och Ryssland. Rautakesko 

leder och utvecklar järnhandelskedjorna och B-to-B-försäljningen 

inom sitt verksamhetsområde. Rautakesko ansvarar för kedjornas 

marknadsföring, inköps- och logistiktjänster, aff ärsnätverk och 

köpmannaresurser. 

Keswells kedjor har specialiserat sig på specialvaruhandel. Keswell utvecklar 

aff ärsmodeller och aff ärsnätet, styr aff ärskedjorna och sköter 

om varuanskaff ning, logistik och kedjemarknadsföring. Keswells kedjor 

innefattar kända möbel-, inrednings-, sport-, hemteknik-, sko-, optiker- 

och varuhuskedjor som uppnått en stark ställning. 

VV-Auto är verksamt i Finland och importerar och marknadsför Volkswagen, 

Audi och Seat personbilar samt Volkswagen nyttobilar. Vidare 

bedriver VV-Auto detaljhandel med bilar och erbjuder eftermarknadsföringstjänster 

i sina egna detaljhandelsaff ärer. 

Konekesko är ett tjänsteföretag som specialiserat sig på import och försäljning 

av fritidsmaskiner och tunga maskiner. Förutom i Finland 

marknadsför Konekesko Yamarin-båtar till flera europeiska länder 

samt entreprenad- och miljömaskiner till Baltikum via Kesko Agro. 

Kesko Lantbruks K-lantbrukskedja anskaff ar och säljer produktionsförnödenheter 

och maskiner för lantbruket till lantbruksföretagare och 

bedriver spannmålshandel med dem. Kesko Lantbruk har verksamhet i 

Finland och i de baltiska länderna. I Baltikum sker verksamheten under 

namnet Kesko Agro. 

Kauko-Telko-koncernen har specialiserat sig på internationell teknisk 

handel samt handel med råvaror. Kauko-Telko-koncernens viktigaste 

marknadsområden vid sidan av Finland är de övriga nordiska länderna, 

Baltikum, Ryssland och Kina. 

De övriga enheterna, som presenteras tillsammans med icke allokerade 

poster, inkluderar stödfunktioner som är gemensamma för koncernen. 

Geografi ska segment, fortlöpande verksamheter 

De geografiska segmenten består av fyra geografiska områden med olika 

ekonomi, inom vilka koncernen har verksamhet: Finland, övriga 

Norden, Baltikum och övriga länder. 

De geografiska segmentens omsättning presenteras enligt kundernas 

läge och tillgångarna enligt tillgångarnas läge.


Affärssegment 2006, fortlöpande verksamheter 

Milj, € 

Kesko 

Livs 

Rautakesko 

Keswell 

VV- 

Auto 

Konekesko 

Kesko 

Lantbruk 

Kauko- 

Telkokoncernen 

Övriga 

enheter 

och icke 

allokerade 

poster 

Elimineringar 

Totalt 

Extern försäljning 3 653,2 2 167,2 1 060,0 806,6 203,1 758,6 249,0 143,2 9 040,9 

Segmentintern försäljning –179,7 -179,7 

Korrektivposter -38,7 -38,3 -10,2 -17,5 -2,4 -3,9 -0,8 -0,2 -112,0 

Omsättning 3 614,5 2 128,9 1 049,8 789,1 200,7 754,7 248,2 143,0 -179,7 8 749,2 

Övriga rörelseintäkter 403,8 140,5 80,7 0,4 4,0 8,8 2,1 298,9 939,2 

Övriga segmentinterna intäkter -278,4 -278,4 

Övriga rörelseintäkter totalt 403,8 140,5 80,7 0,4 4,0 8,8 2,1 298,9 -278,4 660,8 

Segmentets rörelsevinst 173,2 139,3 16,5 29,4 9,7 9,2 7,9 -21,4 363,8 

Icke allokerade poster -1,2 -1,2 

Rörelsevinst 173,2 139,3 16,5 29,4 9,7 9,2 7,9 -21,4 -1,2 362,6 

Rörelsevinst exkl. engångsposter 128,6 91,2 32,2 29,5 8,0 7,8 6,2 -23,7 279,8 

Finansiella intäkter och kostnader -5,5 

Andel av intressebolagens resultat 0,7 



-107,1 

på avvecklade verksamheter 128,7 128,7 

Räkenskapsperiodens vinst 379,4 

Övriga uppgifter 

Segmentets tillgångar 1 257,9 762,5 448,9 193,2 95,4 224,6 77,8 78,5 3 138,8 

Tillgångsposter tillgängliga 

för försäljning 22,2 22,2 

Andelar i intressebolag 25,5 

Icke allokerade tillgångar 761,1 -140,4 620,7 

Tillgångar totalt 1 257,9 762,5 448,9 193,2 95,4 224,6 77,8 861,8 -140,4 3 807,2 

Segmentets skulder 

Skulder som hänför sig till tillgångs- 

488,8 273,3 160,3 54,5 68,6 120,5 34,1 88,9 1 289,0 

poster tillgängliga för försäljning 0,0 

Icke allokerade skulder 784,5 -43,4 741,1 

Skulder totalt 488,8 273,3 160,3 54,5 68,6 120,5 34,1 873,4 -43,4 2 030,1 

Investeringar 82,2 75,8 33,5 34,2 2,0 11,8 6,1 4,9 250,5 

Avskrivningar 64,9 23,4 15,1 7,7 1,0 3,9 2,5 10,3 128,8 

Nedskrivningar 30,9 0,2 31,1

Koncern 

Affärssegment 2005, fortlöpande verksamheter 

Milj. € 


Kesko 

Livs 

Rautakesko 

Keswell VV-Auto 

Kone- Kesko 

kesko Lantbruk 

Kauko- 

Telkokoncernen 

Övriga 

enheter 

och icke 

allokerade 

poster 

Elimineringar 

Totalt 

Extern försäljning 3 480,5 1 639,7 983,9 707,4 200,5 747,8 292,8 257,8 8 310,3 

Segmentintern försäljning -273,4 -273,4 

Korrektivposter -52,7 -29,4 -8,9 -18,5 -2,4 -1,0 -2,4 0,0 -115,3 

Omsättning 3 427,8 1 610,3 975,0 688,9 198,1 746,7 290,4 257,8 -273,4 7 921,6 

Övriga rörelseintäkter 378,5 74,4 62,5 0,5 1,5 6,2 5,2 323,7 852,5 

Övriga segmentinterna intäkter -0,7 -0,2 -1,0 -0,1 -0,2 -1,3 0,0 -292,7 -296,2 

Övriga rörelseintäkter totalt 377,8 74,2 61,5 0,4 1,2 4,9 5,2 323,7 -292,7 556,3 

Segmentets rörelsevinst 129,0 61,7 35,8 38,7 9,6 3,2 -11,2 -24,0 242,7 

Icke allokerade poster 2,1 2,1 

Rörelsevinst 129,0 61,7 35,8 38,7 9,6 3,2 -11,2 -24,0 2,1 244,8 

Rörelsevinst exkl. engångsposter 93,7 61,5 30,7 38,7 9,6 3,1 2,8 -24,0 216,1 

Finansiella intäkter och kostnader -10,5 

Andel av intressebolagens resultat 1,5 



-49,6 

på avvecklade verksamheter 3,0 3,0 

Räkenskapsperiodens vinst 189,2 

Övriga uppgifter 

Segmentets tillgångar 

Tillgångsposter tillgängliga 

1 373,3 719,9 470,6 179,7 97,1 220,2 71,3 84,7 3 216,8 

för försäljning 3,5 4,6 108,2 116,3 

Andelar i intressebolag 0,0 29,4 

Icke allokerade tillgångar 427,8 -201,3 226,5 

Tillgångar totalt 1 376,8 719,9 470,6 179,7 101,7 220,2 71,3 620,7 -201,3 3 589,0 

Segmentets skulder 

Skulder som hänför sig till tillgångs- 

486,2 270,9 146,7 55,2 40,8 90,2 36,7 68,1 1 194,8 

poster tillgängliga för försäljning 3,8 3,8 

Icke allokerade skulder 924,8 -42,3 882,5 

Skulder totalt 486,2 270,9 146,7 55,2 44,6 90,2 36,7 992,9 2 081,1 

Investeringar 79,1 191,5 55,1 26,0 2,7 4,5 5,8 2,5 367,2 

Avskrivningar 70,0 20,1 14,3 5,0 1,1 4,2 3,0 7,6 125,3 

Nedskrivningar 3,7 18,4 1,5 23,6


Geografi ska segment 2006 

Milj. € Finland Övriga Norden Baltikum Övriga länder icke allokerade Totalt 

Omsättning 7 083,1 740,9 824,5 143,9 -43,2 8 749,2 

Segmentets tillgångar 2 473,6 226,7 332,8 62,7 711,4 3 807,2 

Investeringar 189,4 15,5 24,8 21,4 -0,6 250,5 

Geografi ska segment 2005 

Not 2 

Företagsförvärv 

Företagsförvärv år 2006 

VV-Auto Group 

VV-Auto Oy och dess detaljhandelsbolag Helsingin VV-Auto Oy köpte 

Stockmann Auto Oy Ab:s Volkswagen- och Audi-aff ärsverksamheter 

1.3.2006. Till aff ären hörde Stockmann Auto Oy Ab:s eftermarknadsföringsfunktioner 

som gäller Volkswagen och Audi i Helsingfors, Esbo 

och Vanda. Till aff ären hörde två fastigheter och den skuldfria totala 

köpeskillingen uppgick till cirka 26 milj.euro. 

Den förvärvade aff ärsverksamheten kumulerade under 10 månader 

till Keskokoncernen 38,4 milj. euro i omsättning och -0,4 milj. euro i rörelsevinst. 

Den förvärvade aff ärsverksamhetens inverkan på koncernens 

omsättning 2006 skulle ha varit 47,9 milj. euro och på rörelsevinsten 

-0,1 milj. euro om verksamheten hade inkluderats i koncernbokslutet 

från början av räkenskapsperioden 2006. 

Förvärvet gav inte upphov till goodwill. 

Uppbyggnaden av vederlaget 

(förvärvad affärsverksamhet exkl. fastigheter) 

Milj. € 

Erlagt i pengar 15,8 

Kostnader som allokeras till anskaffningar 0 

Sammanlagt vederlag 

Gängse värde för anskaffade 

15,8 

nettotillgångar 15,8 

Goodwill 0,0 

Specifi cering av anskaffade nettotillgångar 

Elimineringar, 

Elimineringar, 

Milj. € Finland Övriga Norden Baltikum Övriga länder icke allokerade Totalt 

Omsättning 6 748,5 428,4 683,0 70,2 -8,5 7 921,6 

Segmentets tillgångar 2 486,0 260,6 447,2 30,3 364,9 3 589,0 

Investeringar 182,8 130,2 34,1 20,2 367,3 

Säljarens 

bokförings- 

Milj. € Gängse värde värde 

Likvida medel 0,0 0,0 

Immateriella tillgångar 1,1 1,1 

Materiella anläggningstillgångar 2,3 2,3 

Omsättningstillgångar 3,1 1,5 

Fordringar 11,1 11,0 

Räntefria skulder 0,1 0,1 

Pensionsåtaganden -1,9 -1,9 

Räntebärande skulder 0,0 0,0 

Latenta skatter (netto) 0,0 0,0 

Anskaffade nettotillgångar 15,8 14,1 

Anskaffad minoritet 


0,0 0,0 


Vederlag erlagt i pengar 15,8 

Likvida medel i förvärvat dotterbolag 0,0 

Kassafl öde från anskaffningar 15,8 

Därtill har Keskokoncernen förvärvat bolag av mindre betydelse vilka i 

huvudsak är fastighetsbolag. Anskaff ningsutgiften för dessa uppgår 

till totalt 10,8 milj. euro.

Koncern 

Företagsförvärv år 2005 



Indoor Group koncernen 

Kesko Abp:s dotterbolag Keswell Ab förvärvade 21.1.2005 hela aktiestocken 

i Indoor Group Oy. Indoor Group koncernen bedriver möbelhandel 

i Finland, Sverige, Estland och Lettland. Indoor Group koncernen 

med sina Asko- och Sotkakedjor är marknadsledare inom möbelhandeln 

i Finland. 

Indoor Group koncernen kumulerade under 11 månader år 2005 till 

Keskokoncernen 164,1 milj. euro i omsättning och 8,7 milj. euro i rörelsevinst. 

Indoor Groups inverkan på koncernens omsättning år 2005 

skulle ha varit 169,8 milj. euro och på rörelsevinsten 7,6 milj. euro, om 

bolaget hade inkluderats i koncernbokslutet från början av räkenskapsperioden 

2005. 

Goodwill som ingick i Indoor Group koncernens tillgångar har allokerats 

på nytt i samband med beräkning av goodwill. På uppkomsten 

av goodwill om 13,2 milj. euro inverkade utvidgningen av möbelaff ärsrörelsen 

samt med den förknippade synergier. 

I varumärkena och goodwill som ansluter sig till Indoor Group-affärsverksamheten 

gjordes en nedskrivning under räkenskapsperioden 

2006. (not 11) 


Milj. € 


Kostnader som allokeras till anskaffningar 1,2 



42,3 


Goodwill 13,2 


Gängse 

Säljarens 

bokförings- 

Milj. € 

värde värde 






Räntefria skulder -26,1 -26,1 

Pensionsåtaganden -0,2 0,0 

Räntebärande skulder -42,6 -38,9 

Latenta skatter (netto) -7,9 -2,5 




0,0 0,0 





91 

Byggmakker-koncernen (f.d. Norgros-koncernen) 

Kesko Abp:s dotterbolag Rautakesko Ab förvärvade 7.7.2005 98 % 

av aktierna i norska Norgros AS. Rautakesko Ab:s ägarandel i Norgros 

AS ökade i december 2005 till 99 %. Norgros AS leder järnaff ärskedjan 

Byggmakker, till vilken hör sammanlagt 133 aff ärer. Norgros äger 20 

kedjeaff ärer, och de övriga aff ärerna i kedjan är i köpmannaföretagarnas 

ägo. Köpmannaföretagarna har ett kedjeavtal med Norgros. 

Norgroskoncernen kumulerade under 6 månader år 2005 till Kesko 

koncernen 268,9 milj. euro i omsättning och 10,5 milj. euro i rörelsevinst. 

Norgros inverkan på koncernens omsättning 2005 skulle ha varit 

530 milj. euro och på rörelsevinsten 13,1 milj. euro om bolaget hade inkluderats 

i koncernbokslutet från början av räkenskapsperioden 2005. 

På uppkomsten av goodwill om 48,9 milj. euro inverkade övergången 

till ett nytt marknadsområde. 


Milj. € 





122,2 


Goodwill 48,9 


Säljarens 

bokförings- 








Pensionsåtaganden -2,1 -0,7 


Latenta skatter (netto) -17,6 0,7 




0,2 0,2 



Köpesumma som inte erlagts 30,0 


Kassafl öde från anskaffningar 71,4


Stroymasterkoncernen 

Kesko Abp:s dotterbolag Rautakesko Ab förvärvade 28.7.2005 aktiestocken 

i Stroymasterkedjan av Teks-gruppen i S:t Petersburg. 

Stroymaster är en av de största DIY (Do-It-Yourself) järnaff ärskedjorna 

i S:t Petersburgregionen. Vid utgången av 2005 hade kedjan fem 

järnaff ärer i S:t Petersburg. 

Stroymasterkoncernen kumulerade under 6 månader år 2005 

till Keskokoncernen 35,6 milj. euro i omsättning och 2,2 milj. euro 

i rörelsevinst. Det är inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma 

Stroy masters inverkan på koncernens omsättning och rörelsevinst 

under räkenskapsperiodens sex första månader eftersom 

Stroy master koncernen har bildats först under 2005. 

På uppkomsten av goodwill om 14,0 milj. euro inverkade övergången 

till ett nytt marknadsområde. 


Milj. € 





20,1 


Goodwill 14,0 


Säljarens 

bokförings- 








Pensionsåtaganden 0,0 0,0 


Latenta skatter (netto) -0,2 0,0 




0,0 - 


Köpesumma erlagd i pengar 20,1 




Pikoil Oy 

Kesko Abp:s dotterbolag Kesko Livs Ab förvärvade 1.11.2005 av Neste 

Markkinointi Oy 50 procent av aktiestocken i Pikoil Oy. Till följd av affären 

övergick Pikoil Oy helt i Kesko Livs Ab:s ägo. Pikoil Oy är ett år 

2003 grundat bolag som tidigare ägdes till lika delar av Kesko Livs Ab 

och Neste Markkinointi Oy. Pikoil Oy är verksamt på detaljmarknaden 

för bränslen och dagligvaror. Dess verksamhet innefattar 63 

trafikstationer och 35 trafikstationer med restaurangtjänster samt 

36 K-Pikkolo närbutiker. 

Ökningen av ägarandelen i Pikoil Oy med 50 procent kumulerade 

2005 till Keskokoncernen 10,8 milj. euro i omsättning och –0,6 milj. 

euro i rörelsevinst. Inverkan av det nya förvärvet i Pikoil Oy på koncernens 

omsättning 2005 skulle ha varit 125,8 milj. euro och på rörelsevinsten 

–2,8 milj. euro, om bolaget hade inkluderats i koncernbokslutet 

från början av räkenskapsperioden 2005. 

Goodwillen för det nya förvärvet har bokförts som kostnad år 2005. 


Milj. € 


Sammanlagt vederlag 4,0 

Gängse värde för anskaffade nettotillgångar 0,3 

Goodwill 3,7 


Säljarens 

bokförings- 







Räntefria skulder 13,0 26,5 

Pensionsåtaganden 0,0 0,0 


Latenta skatter (netto) 0,0 0,0 

Anskaffade nettotillgångar 0,6 

Förvärvat 50 % (tidigare ägarandel 50 %) 0,3 

Gängse värde för anskaffade nettotillgångar 0,3 



Likvida medel i förvärvat dotterbolag -3,6 

Kassafl öde från anskaffningar 0,4

Koncern 

Not 3 

Avvecklade verksamheter och 

försäljning av övriga tillgångsposter 

Avvecklade verksamheter 



Rimi Baltic AB 

Kesko Livs Ab och ICA Baltic AB undertecknade i oktober 2006 ett 

avtal om att ICA Baltic köper Kesko Livs andel på 50 % av Rimi Baltic 

AB:s aktier. Rimi Baltic AB klassifi cerades då som avvecklad verksamhet 

enligt IFRS 5. Aff ären verkställdes 18.12.2006. Samtidigt ingicks 

avtal om att Rimi Baltic förvärvar de mataff ärsfastigheter i Estland 

som ägs av Keskos dotterbolag i Estland, Fiesta Real Estate AS, och som 

hyrts ut till Rimi Baltic. För dessa verkställdes aff ären i januari 2007. 

Köpeskillingen på aktierna uppgick till 190 milj. euro och köpeskillingen 

på fastigheterna till 50 milj. euro. Kesko fi ck en försäljningsvinst 

på 131,2 milj. euro från aff ären. Fastigheterna i anslutning till 

aff ären upptas under tillgångar tillgängliga för försäljning. 

Nettoförmögenhet för avvecklade verksamheter vid tidpunkten 

för försäljning 

Milj. € 2006 2005 

Kassa 10,9 

Immateriella tillgångar 23,1 

Materiella anläggningstillgångar 85,1 

Omsättningstillgångar 33,8 

Fordringar 11,6 

Räntefria skulder 

Pensionsåtaganden 

-64,5 

Räntebärande skulder -42,3 

Latenta skatter (netto) 1,1 

58,8 

Överlåtelsevinster / -förluster 131,2 

Vederlag totalt 190,0 

Överlåtelseintäkt 

Aktier 

190,0 

Likvida medel i enheten som överlåtits -10,9 

Kassafl öde från överlåtelser 179,2 

Resultaträkning för avvecklade verksamheter 

Milj. € 2006 2005 

Omsättning 461,9 403,7 

Kostnader 464,0 400,3 

Resultat före skatter -2,1 3,4 

Inkomstskatter -0,4 0,2 

Resultat efter skatter 

Resultat från avyttring 

-2,5 3,6 

av affärsverksamheten före skatter 

Räkenskapsperiodens resultat från de 

131,2 

avyttrade affärsverksamheterna 128,7 3,6 

Kassafl öde från de avvecklade verksamheterna 

93 

Milj.€ 2006 2005 

Kassafl öde från rörelsen 10,8 9,1 

Kassafl öde från investeringar -21,0 0,6 

Kassafl öde från fi nansiering -3,2 2,4 

Kassafl öde från de avvecklade affärsverksamheterna -13,4 12,1 

Övriga avyttrade tillgångsposter 

BT-Varastotekniikka 

Konekesko Ab sålde sin aff ärsverksamhet inom lagerteknik i Finland 

till BT Industries AB i Sverige. Aff ärsverksamheten inom lagerteknik 

innefattade Konekeskos försäljning av truckar och lagerinventarier 

samt eftermarknadsföringsfunktionerna för dem. I samband med 

aff ären övergick de anställda (cirka 70 personer) inom produktionslinjen 

för lagerteknik som gamla anställda till det nya bolagets tjänst. 

Dessa tillgångsposter klassifi cerades år 2005 som tillgångsposter tillgängliga 

för försäljning. Försäljningen realiserades 1.1.2006. Försäljningen 

av aff ärsverksamheten genererade en försäljningsvinst 

om 2,6 milj. euro. 

Avyttrade fastigheter 

Kesko Abp sålde 77 av sina detaljhandelsfastigheter i olika delar 

i Finland till Niam Retail Holding Finland AB. Köpeskillingen var 

cirka 200 milj. euro. Keskokoncernens försäljningsvinst uppgick till 

99,8 milj. euro. Keskokoncernens hyresansvar som totalt uppgår till 

omkring 144 milj. euro för alla lokaler som nu hyrs ut klassifi ceras inte 

som fi nansiell leasing. Keskokoncernens hyresansvar för de sålda 

fastig heterna utgör 118 milj. euro. Av de 77 fastigheter som hör till 

aff ären används för Keskokoncernens del 57 av K-mataff ärskedjorna, 

14 av K-rauta- och Rautiakedjorna, fyra av K-lantbrukskedjan och två 

av varuhuskedjan Anttila. År 2005 upptogs dessa fastigheter som förmögenhetsposter 

tillgängliga för försäljning. 

Sålda tillgångsposter 2005 

Kesko Abp:s dotterbolag Kesko Livs Ab och ICA Baltic AB som hör till 

den svenska ICA-koncernen bildade i början av år 2005 samföretaget 

Rimi Baltic AB, på vilket ägarparterna överförde sin dagligvaruverksamhet 

i Estland, Lettland och Litauen. I samband med arrangemanget 

sålde Kesko Livs Ab till Rimi Baltic AB sina dotterbolag Kesko Food AS, 

Kinnisvaravalduse AS och SIA Kesko Food som bedriver dagligvaruhandel 

i Estland och Lettland samt sina fastighetsbolag anknutna till dessa 

företags verksamhet. Från försäljningen uppstod en vinst om 

11,5 milj. euro. 

Kesko Abp har sålt fl era fastighetsbolag och Kaukomarkkinat Oy 

har sålt aktiestocken i KM Kello Oy. Dessa försäljningar har ingen 

nämnvärd inverkan på Keskokoncernens siff ror.


Noter till koncernens resultaträkning 

Not 4 

Övriga rörelseintäkter 

Milj. € 2006 2005 

Tjänsteersättningar 403,7 398,3 

Hyresintäkter 

Realisationsvinster från materiella 

42,6 39,7 

tillgångar 120,1 55,8 

Vinster från derivat 2,6 2,2 

Övriga 91,8 60,3 

Totalt 660,8 556,3 

Tjänsteersättningar består i huvudsak av de kedje- och aff ärsplatsavgifter 

som kedjeföretagen betalar för kedjekoncepten. 

Not 5 

Rörelsekostnader 

Milj. € 2006 2005 

Hyreskostnader -290,1 -269,9 

Marknadsföringskostnader -235,4 -212,4 

Underhåll av fastigheter och affärsplatser -104,7 -91,3 

Datakommunikationskostnader -62,0 -78,7 

Övriga affärskostnader -170,6 -141,4 

Totalt 

Övriga rörelsekostnader 

Realisationsförluster från materiella 

-862,8 -793,7 

tillgångar -3,8 -2,0 

Förluster från derivat *) -2,5 -1,3 

Totalt -6,3 -3,3 

Rörelsekostnader totalt -869,1 -797,0 

*) Inkl. värdeförändringar för inbäddade derivat. 

Koncernen saknar i standarden IAS 38 avsedd forsknings- och produktutvecklingsverksamhet. 

Not 6 

Engångsposter 

Milj. € 

Realisationsvinster från försäljning 

2006 2005 

av fastigheter och aktier 

Realisationsförluster från och 

122,2 55,6 

nedskrivningar av fastigheter och aktier 

Nedskrivningsförluster från 

-3,2 -1,6 

immateriella tillgångar -31,1 -23,7 

Övriga -5,1 -1,4 

Totalt 82,8 28,9 

Extraordinära transaktioner som inte ingår i normal aff ärsverksamhet 

upptas som poster av engångskaraktär och de är allokerade till segmenten. 

Som engångsposter i koncernen klassificeras realisationsvinster 

och -förluster från försäljning av fastigheter, aktier och aff ärsverksamheter 

samt nedskrivningar. 

Nedskrivningsförluster 

Under räkenskapsperioden har i resultaträkningen bokförts totalt 31,1 

milj. euro (23,7 milj. euro) i nedskrivningsförluster. Av nedskrivningarna 

hänför sig 0,2 milj. euro till fastigheter och fastighetsaktier. Nedskrivningsförluster 

för goodwill och övriga immateriella tillgångar har 

behandlats mer detaljerat i not 11 Immateriella tillgångar. 

Nedskrivningsförluster eller återtagningar av nedskrivningsförluster 

har inte bokförts direkt i eget kapital.

Koncern 

Not 7 

Personalkostnader, antal anställda 

och ledningens löner 



Milj. € 2006 2005 

Löner och arvoden -459,5 -399,9 

Sociala kostnader -43,9 -35,5 

Pensioner 

Förmånsbestämda 

-38,7 -38,6 

pensionsarrangemang 9,8 10,2 

Avgiftsbestämda pensionsarrangemang -48,5 -48,8 

Beviljade aktieoptioner -2,1 -3,1 

Totalt -544,2 -477,1 

Uppgifter om ledningens anställningsförmåner presenteras i not 43 

Transaktioner inom den närmaste kretsen. 

Löner och arvoden till koncernbolagens verkställande 

direktörer och styrelser 

Löner till verkställande direktörer 

(inkl. naturaförmåner) 7,8 7,0 

Arvoden till styrelsemedlemmar 0,4 0,3 

Totalt 8,2 7,3 

Antalet anställda i koncernen i medeltal 2006 2005 

Kesko Livs 6 171 4 869 

Rautakesko 7 420 5 731 

Keswell 3 500 3 164 

VV-Auto 621 359 

Konekesko 244 287 

Kesko Lantbruk 885 856 

Kauko-Telko 538 765 

Övriga enheter 272 521 

Koncernbolagen totalt 19 651 16 552 

I samföretag 4 105 4 753 

Keskokoncernen totalt 23 756 21 305 

Not 8 

Finansiella intäkter och kostnader 

95 

Milj. € 

Finansiella intäkter 

2006 2005 

Dividendintäkter 2,8 2,3 

Ränteintäkter 23,0 16,7 

Värderingsintäkter 

Realisationsvinster från placeringar 

8,5 3,6 

tillgängliga för försäljning 3,8 2,7 

Totalt 38,1 25,2 

Finansiella kostnader 

Räntekostnader -32,2 -29,8 

Värderingsförluster 

Realisationsförluster från placeringar 

-7,7 -5,4 

tillgängliga för försäljning 0,0 0,0 

Övriga fi nansiella kostnader -3,7 -0,5 

Totalt -43,6 -35,7 

Finansiella intäkter och kostnader totalt -5,5 -10,5 

Värderingsintäkter och -förluster inkluderar värdeförändringar från 

derivat som säkrar fi nansieringen och lån i utländsk valuta på vilka 

säkringsredovisning inte tillämpas. 

Övriga fi nansiella kostnader inkluderar fi nansiella arvoden om 3,0 

milj. euro, som betalas för sålda kundfi nansieringsfordringar. 

Finansiella kostnader inkluderar räntor 10,5 milj. euro (9,3 milj. 

euro) som upptagits från finansiella leasingavtal under räkenskapsperiodens 

kostnader. Finansiella intäkter inkluderar räntor 1,4 milj. euro 

(1,5 milj. euro) som upptagits från finansiella leasingavtal under räkenskapsperiodens 

intäkter. 

Valutakursdifferenser bokförda i resultaträkningen 

Milj. € 2006 2005 

Omsättning -0,2 0,5 

Inköp och övriga kostnader 6,0 0,9 

Finansiella intäkter och kostnader 0,5 -2,1 

Totalt 6,3 -0,7


Not 9 


Inkomstskatter i resultaträkningen 

Milj. € 

Skatter som grundar sig på beskattnings- 

2006 2005 

bara inkomster under räkenskapsperioden -95,1 -58,6 

Skatter från tidigare räkenskapsperioder -24,2 4,6 

Latenta skatter 12,2 4,4 

Totalt -107,1 -49,6 

Avstämningskalkyl mellan skattekostnaden i resultaträkningen och 

skatter beräknade enligt skattesatsen i Finland: 

Resultat före skatter 

Skatter enligt moderbolagets 

357,8 238,6 

skattesats (26 %) 

Inverkan av de utländska dotterbolagens 

-93,0 -62,0 

olika skattesatser 6,0 3,4 

Inverkan av skattefria intäkter 1,4 9,6 

Inverkan av icke avdragsgilla kostnader 

Utnyttjande av tidigare icke bokförda be- 

-8,3 -9,0 

skattningsmässiga förluster 7,8 6,6 

Inverkan av intressebolagens resultat 0,2 2,9 

Inverkan av koncernelimineringar 0,3 -5,3 

Skatter från tidigare räkenskapsperioder -24,2 4,6 

Övriga 2,7 -0,2 

Skatter i resultaträkningen -107,1 -49,4 

Största delen av skatterna för de föregående räkenskapsperioderna - 

24,2 milj. euro uppstår av återföring av nedskrivningen för ett värde av 

67,3 milj. euro år 1996 för Hämeenkylän Kauppa Oy:s (f.d. Tuko Oy) aktier. 

Not 10 


Det outspädda resultatet per aktie beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens 

vinst som tillfaller aktieägarna i moderbolaget med det 

vägda medeltalet för antalet utelöpande aktier. Vid beräkning av det 

med utspädningseffekten justerade resultatet per aktie beaktas i det 

vägda medeltalet för antalet aktier utspädningseffekten som beror på 

omvandlingen till aktier av alla potentiella aktier med utspädningseffekt. 

Koncernen använder aktieoptioner som aktieantalet ökande instrument 

med utspädningseffekt. Aktieoptionerna har en utspädningseffekt 

då aktieoptionernas teckningspris är lägre än aktiens gängse värde. Utspädningseffekten 

utgörs av det antal aktier som måste emitteras utan 

vederlag, eftersom det inte är möjligt för koncernen att emittera motsvarande 

antal aktier till gängse värde för de medel som erhålls för utnyttjande 

av optionerna. Aktiens gängse värde baserar sig på aktiernas 

medelpris under räkenskapsperioden. 

Milj. € 

Räkenskapsperiodens vinst som tillfaller 

2006 2005 

aktieägarna i moderbolaget milj. euro 368,7 181,3 

Antal aktier 

Vägt medeltal för utelöpande aktier 97 152 281 95 745 745 

Inverkan av emitterade optioner 

Utspätt vägt medeltal för 

874 714 1 469 753 

utelöpande aktier 98 026 995 97 215 498 

Outspätt resultat per aktie 


3,80 1,89 

justerat med utspädningseffekten 3,76 1,87 

Outspätt resultat per aktie för de fortlöpande 

verksamheterna 

Resultat per aktie för de fortlöpande 

verksamheterna justerat med utspäd- 

2,47 1,86 

ningseffekten 2,45 1,83 

Outspätt resultat per aktie för de avvecklade 

verksamheterna 

Resultat per aktie för de avvecklade 

verksamheterna justerat med utspäd- 

1,33 0,03 

ningseffekten 1,31 0,03

Koncern 


Noter till koncernbalansräkningen 

Not 11 

Immateriella tillgångar 

Övriga 

immateriella 

Totalt 

Milj. € 

Anskaffningsutgift 

Goodwill Varumärken tillgångar Förskott 

2006 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 172,4 88,3 118,4 2,9 382,0 

Omräkningsdifferenser -1,5 -1,2 -0,5 -3,2 

Ökningar 4,2 0,1 15,2 9,4 28,9 

Förvärv av dotterbolag -1,8 0,0 1,5 -0,3 

Minskningar -15,9 -6,9 -18,9 -1,2 -42,9 

Överföringar mellan posterna 3,6 -3,3 -3,4 -1,4 -4,4 


Ackumulerade avskrivningar 

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2006 -20,6 -53,8 -74,4 

Omräkningsdifferenser 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar 

0,1 

och överföringar 18,8 18,8 

Räkenskapsperiodens avskrivning -25,6 -25,6 

Nedskrivningar -9,6 -21,3 -30,9 

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2006 -30,2 -21,3 -60,5 -112,1 

Bokföringsvärde 1.1.2006 151,8 88,3 64,6 2,9 307,6 


Milj. € 


Totalt 

2005 


Omräkningsdifferenser -0,7 -0,7 

Ökningar 92,2 13,4 1,4 107,0 

Förvärv av dotterbolag 88,3 26,6 114,9 

Minskningar -27,7 -2,7 -7,6 -0,1 -38,1 

Överföringar mellan posterna -0,3 0,9 -2,9 -2,3 



Ackumulerade avskrivningar 1.1.2005 


-33,8 -33,8 

Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar 5,2 5,2 

Räkenskapsperiodens avskrivning -25,2 -25,2 

Nedskrivningar -20,6 -20,6 

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2005 -20,6 -53,8 -74,4 


Bokföringsvärde 31.12.2005 151,8 88,3 64,6 2,9 307,6


Goodwill och immateriella rättigheter per segment 

Immateriella 

Diskonterings-ränta Immateriella 

Diskonterings-ränta 

tillgångar * Goodwill 

(WACC) ** tillgångar * Goodwill 

(WACC) ** 

Milj. € 

Kesko Livs 

2006 2006 2006 2005 2005 2005 

Baltikum 

Rautakesko 

- - - 10,2 9,9 7,0 % 

Övriga nordiska länder 37,9 46,8 7,0 % 39,1 48,6 7,5 % 

Baltikum 18,3 9,0 % 18,2 8,5 % 

Övriga 

Keswell 

13,9 12,0 % 14,0 12,5 % 

Finland 

Konekesko 

17,8 30,3 6,5 % 39,0 37,2 6,0 % 

Finland 

Kauko-Telko 

3,8 7,0 % 3,8 6,5 % 

Finland 13,8 6,5 % 15,7 6,0 % 

Övriga nordiska länder 1,4 6,5 % 1,4 6,0 % 

Baltikum 1,7 8,0 % 1,3 7,5 % 

Gemensamma funktioner 0,8 1,7 

Totalt 55,7 130,8 88,3 151,8 

* Immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk verkningstid ** Efter skatter 

Enheterna som producerar kassafl öde har i huvudsak defi nierats på en lägre nivå än aff ärssegmentet. 

Enheterna har defi nierats på kedje-/landsnivå, vilket till väsentlig del motsvarar också den juridiska strukturen. 

Den ekonomiska verkningstiden har beräknats vara obegränsad 

för varumärken (brand) som ingår i immateriella tillgångar, eftersom 

de har beräknats påverka ackumuleringen av kassafl öde under en 

odefi nierad tid. Grunden för uppskattningen är att det inte existerar 

en förutsägbar gräns för den period under vilken varumärkena ackumulerar 

kassafl öde till koncernen. Varumärken ingår i tillgångsposter 

som förvärvats i anslutning till företagsförvärv. 

Immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk verkningstid 

testas årligen med tanke på eventuell nedskrivning och alltid när det 

fi nns tecken på nedskrivning. 

Nedskrivningstest av goodwill och immateriella tillgångar 

Penningvolymen som ackumuleras från rörelseverksamheten för en 

enhet som producerar kassafl öde baserar sig på kalkyler av nyttjandevärde 

vid nedskrivningstest. De förutspådda kassafl ödena i kalkylerna 

bygger på de av ledningen godkända ekonomiska planer som sträcker 

sig över en period på 3-5 år. De viktigaste antagandena i planerna är 

helhetsmarknadens tillväxt- och lönsamhetsutveckling, förändringar 

av aff ärsplatsnätverket produkt- och serviceurvalet samt prissättningen. 

Kassafl öden efter denna period har i regel uppskattats enligt 

en tillväxtprognos om 1-2 %. Som diskonteringsränta har använts avkastningskravet 

(WACC) efter skatt som fastställts per aff ärsområde 

och land och justeras med skatteeff ekten i samband med testningen. 

Komponenterna för beräkning av avkastningskravet är riskfri avkastningsprocent, 

marknadsriskpremie, branschvis betakoeffi cient, målsatt 

kapitalstruktur, kostnad för främmande kapital och landsrisker. 

Nedskrivningsförluster 

I varumärkena och goodwill som ansluter sig till Indoor Group-aff ärsverksamheten 

(Keswell, Finland) gjordes en nedskrivning under räkenskapsperioden 

2006 om totalt 30,3 milj. euro. Av detta gällde 21,3 milj. 

euro varumärkena och 9,0 milj. euro goodwill, vilka upptas som poster 

av engångskaraktär. På nedskrivningsförlusten inverkade en svagare 

utveckling av lönsamheten än väntat och hårdare konkurrens i synnerhet 

i huvudstadsregionen. Därtill har detaljförsäljningen inte utvecklats 

som väntat trots utvidgningen av aff ärsnätverket. Förväntningarna 

på intäkterna från Indoor Group har på grund av detta beräknats 

vara mindre. Indoor Groups aff ärsverksamhet och dess detaljhandelskedjor 

utvecklas vidare genom stora satsningar på konkurrensför - 

mågan och genom utveckling av aff ärernas försäljningsyta. Investeringar 

i varumärkena kommer att genomföras för att förbättra deras 

dragningskraft. Indoor Group bildar en enhet som producerar eget 

kassafl öde och hör till Keswell-aff ärsverksamhetssegmentet. 

Under räkenskapsperioden nedskrevs dessutom goodwill om 0,6 

milj. euro i anslutning till Intersport-aff ärsverksamheten, eftersom 

aff ärsverksamheten förfl yttas utanför koncernen utan ersättning. 

Känslighetsanalys 

Centrala variabler i nedskrivningstest är driftsbidragsprocent och diskonteringsränta. 

Vid uppskattning av immateriella rättigheter i anslutning till 

Indoor Group-aff ärsverksamheten skulle en minskning av driftbidragsprocenten 

med en procentenhet under prognosperiodens första år orsaka 

en nedskrivning om ca 2,0 milj. euro i de immateriella rättigheterna. 

Om den fastställda diskoteringsräntan varit en procentenhet högre jämfört 

med vad ledningen i sina beräkningar har tillämpat skulle nedskrivningsförlusten 

för de immateriella rättigheterna vara ca 2,2 milj. euro. 

Vid uppskattning av de övriga enheterna som genererar kassafl öde 

anser ledningen att en eventuell förutsägbar förändring i någon av de 

centrala variablarna som använts inte skulle leda till en situation där 

de penningbelopp som enheterna ackumulerar skulle understiga deras 

bokföringsvärde.

Koncern 

Not 12 



Mark- och 

Byggnader och 

Maskiner och 

Övriga 

materiella 

Förskott och 

pågående 

Milj. € 


vattenområden konstruktioner inventarier tillgångar nyanläggningar 

2006 

Anskaffningsutgift 1.1.2006 185,1 1 150,3 509,8 27,9 18,7 1 891,7 

Omräkningsdifferenser 0,1 0,0 0,2 0,0 0,1 0,4 

Ökningar 44,0 58,2 85,2 3,6 34,4 225,4 

Förvärv av dotterbolag 1,2 12,3 0,4 0,0 0,0 13,9 

Minskningar -38,2 -227,8 -130,0 -9,4 -0,9 -406,3 

Överföringar mellan posterna 20,5 86,4 0,2 3,6 -27,2 83,6 



Ackumulerade avskrivningar 1.1.2006 -2,5 -425,3 -308,9 -10,9 -1,5 -749,2 



-0,1 -0,1 -0,2 

och överföringar 0,2 96,0 68,4 4,8 1,6 171,0 

Räkenskapsperiodens avskrivning -48,3 -64,8 -2,7 -0,3 -116,1 

Nedskrivningar -0,1 0,8 -0,1 -0,2 0,5 


Bokföringsvärde 1.1.2006 182,6 725,01 200,9 17,0 17,2 1142,53 

Bokföringsvärde 31.12.2006 210,4 702,6 160,3 16,7 24,9 1 114,8 

Totalt 

2005 



Omräkningsdifferenser -0,1 -0,5 -0,6 -0,2 -1,4 

Ökningar 19,0 62,8 87,3 3,4 13,7 186,2 

Förvärv av dotterbolag 5,9 85,8 61,0 4,8 2,6 160,1 

Minskningar -19,2 -116,9 -91,4 -0,8 -0,6 -228,9 

Överföringar mellan posterna -17,8 -67,1 -3,6 3,1 -16,3 -101,7 



Ackumulerade avskrivningar 1.1.2005 -1,5 -392,2 -267,5 -6,5 -667,8 



0,0 0,3 0,3 

och överföringar 13,7 22,1 -1,3 -1,5 33,0 

Räkenskapsperiodens avskrivning -45,0 -63,5 -2,9 -111,4 

Nedskrivningar -1,0 -1,7 -0,3 -0,2 -3,2 




Totalt


Materiella tillgångar inkluderar tillgångar som hyrts genom fi nansiella leasingavtal: 

Milj. € 

Byggnader och 

konstruktioner 

Maskiner och 

inventarier 

Övriga 

materiella 

tillgångar Totalt 

2006 

Anskaffningsutgift 149,9 67,8 0,1 217,8 

Ackumulerade avskrivningar -60,3 -36,9 -0,1 -97,3 

Bokföringsvärde 89,6 30,9 0,0 120,5 

2005 

Anskaffningsutgift 134,7 69,4 0,1 204,2 

Ackumulerade avskrivningar -53,6 -32,6 -0,1 -86,3 

Bokföringsvärde 81,1 36,8 0,0 117,9 

Not 13 

Investeringar i intressebolag 

Milj. € 2006 2005 

Bokföringsvärde 1.1 29,4 28,0 

Andel av räkenskapsperiodens resultat 0,6 1,5 

Ökningar -0,6 0,9 

Minskningar -3,9 -1,0 

Omräkningsdifferenser 0,0 0,0 


Prisnoteringar har inte publicerats för intressebolagen. 

Uppgifter om koncernens intressebolag samt deras sammanlagda tillgångar, skulder, omsättning och vinst/förlust: 

Milj. € Tillgångar Skulder Omsättning Vinst/förlust Ägarandel % 

2006 

Valluga-sijoitus Oy, Helsingfors 24,4 3,7 1,3 0,6 39,0 

Vähittäiskaupan Takaus Oy, Helsingfors 47,1 0,3 1,0 2,8 34,0 

Vähittäiskaupan Tilipalvelu VTP Oy, Helsingfors 3,3 2,5 8,7 0,2 30,0 

Övriga 11,0 7,4 33,7 0,7 

Totalt 85,8 13,9 44,7 4,3 

2005 

Tietokesko Oy, Helsingfors 11,2 3,2 37,3 4,2 20,0 

Valluga-sijoitus Oy, Helsingfors 22,1 3,4 0,9 1,5 39,0 

Vähittäiskaupan Takaus Oy, Helsingfors 44,1 0,2 0,9 2,6 34,0 

Vähittäiskaupan Tilipalvelu VTP Oy, Helsingfors 3,3 2,6 7,8 -0,2 30,0 

Övriga 31,4 16,8 43,8 1,7 

Totalt 112,1 26,2 90,7 9,8

Koncern 

Not 14 


Långfristiga placeringar tillgängliga för försäljning 

I placeringar tillgängliga för försäljning ingår icke-noterade aktier som i regel har upptagits till sitt 

anskaffningspris eftersom deras gängse värden inte finns tillförlitligt tillgängliga. 

Milj. € 2006 2005 


Ökningar 0,5 0,2 


Förändringar av gängse värde 0,0 -0,3 


Av placeringar tillgängliga för försäljning har 3,8 milj. euro i realisationsvinster bokförts i finansiella poster 2006. 

Not 15 

Långfristiga fordringar 

2006 2005 

Milj. € Balansvärden Balansvärden 

Räntefria långfristiga fordringar 2,4 5,7 

Finansiella leasingfordringar 23,5 22,7 

Lånefordningar från intressebolag 1,0 14,9 

Övriga långfristiga fordringar 93,3 71,1 

Totalt 120,2 114,4 

Övriga långfristiga fordringar innehåller i huvudsak kundfi nansieringsfordringar. 

Det är inte möjligt att tillförlitligt fastställa gängse värden för de långfristiga fordringarna. 

De långfristiga fordringarnas maturitetsfördelning 31.12.2006 

Milj. € 2008 2009 2010 2011 2012- Totalt 

Räntefria långfristiga fordringar 1,7 0,0 0,0 0,3 0,4 2,4 

Finansiella leasingfordringar 6,3 5,7 4,9 3,6 3,0 23,5 

Lånefordningar från intressebolag 1,0 1,0 

Övriga långfristiga fordringar 22,2 15,4 32,9 19,9 2,9 93,3


Not 16 

Finansiella leasingfordringar 

Milj. € 

Finansiella leasingfordringar förfaller: 

2006 2005 

Inom ett år 7,7 5,9 

Inom mer än ett år och högst fem år 22,6 20,5 

Senare än om fem år 3,1 4,7 

Bruttoinvestering i fi nansiella leasingavtal 33,4 31,1 

Nuvärde för minimihyresfordringar: 




Finansiell leasingfordring 30,0 27,5 

Icke ackumulerade fi nansiella intäkter 3,4 3,6 

En betydande andel av de finansiella leasingfordringarna består av butiksinventarier som Kesko Livs Ab har hyrt av finansbolaget och uthyrt i andra 

hand till kedjeföretag. Hyresobjektet utgör säkerhet under hyresperioden och efter den ordinarie hyresperioden har hyrestagaren möjlighet att 

förlänga hyresavtalet förmånligt för extra perioder. Avtalet med finansbolaget inkluderar en limit för leasingstocken om 60 milj. euro. Hyrestiderna 

är 3–8 år. 

Not 17 

Latenta skatter 

Förändringar av latenta skatter under 2006: 

Bokfört 

Förvärvade/ 

Latenta skattefordringar 

31.12. i resultat- Bokfört 

avyttrade 31.12. 

Milj. € 

2005 räkningen i eget kapital Kursdifferenser dotterbolag 2006 

Internt bidrag för omsättningstillgångar 2,1 0,2 0,0 2,3 

Finansiella leasingtillgångar 4,8 0,4 0,0 5,2 

Reserver 5,8 0,2 0,0 6,0 

Pensioner 1,6 0,0 0,0 0,0 1,6 

Bekräftade förluster 3,4 2,1 0,1 -2,3 3,4 

Övriga 14,8 2,5 -0,9 0,3 16,7 

Totalt 32,5 5,3 -0,9 0,1 -1,9 34,9 

Latenta skatteskulder 

Milj. € 

Ackumulerade avskrivningsdifferenser 61,6 -4,6 0,3 57,3 

Förändringar i koncernstrukturen 29,4 -5,5 -0,5 -1,9 21,5 

Pensioner 54,6 2,5 0,0 57,1 

Övriga 7,5 1,0 -1,0 -1,4 6,1 

Totalt 153,1 -6,6 -1,0 -0,5 -3,0 142,0 

Latent nettoskatteskuld 120,6 107,1 

Nettoskatteskulden är i balansräkningen fördelad i: 2006 2005 

Latenta skattefordringar 5,8 4,4 

Latenta skatteskulder 112,8 124,9

Koncern 

Förändringar av latenta skatter under 2005: 


Latenta skattefordringar 

31.12. i resultat- Bokfört 

yttrade 31.12. 

Milj. € 

2004 räkningen i eget kapital Kursdifferenser dotterbolag 

2005 

Internt bidrag för omsättningstillgångar 2,7 -0,7 0,1 2,1 

Finansiella leasingtillgångar 4,5 0,2 0,1 4,8 

Reserver 6,4 -0,6 5,8 

Pensioner 0,5 1,0 0,1 1,6 

Bekräftade förluster 0,1 0,5 2,8 3,4 

Övriga 12,4 -0,3 1,4 1,3 14,8 

Totalt 26,6 0,1 1,4 0,0 4,4 32,5 

Bokfört 

Förvärvade/ av- 

Latenta skatteskulder 

Milj. € 

Ackumulerade avskrivningsdifferenser 62,4 -2,9 2,1 61,6 

Förändring i koncernstrukturen 7,4 -1,4 23,4 29,4 

Pensioner 50,9 3,7 54,6 

Övriga 7,1 -4,2 1,4 3,2 7,5 

Totalt 127,8 -4,8 1,4 0,0 28,7 153,1 

Latent nettoskatteskuld 101,2 120,6 

Nettoskatteskulden är i balansräkningen fördelad i: 2005 2004 

Latenta skattefordringar 4,4 1,2 

Latenta skatteskulder 124,9 102,3 

Koncernen hade 31.12.2006 outnyttjade beskattningsmässiga förluster 4,9 milj. euro för vilka skattefordran inte har bokförts eftersom det är osannolikt 

att motsvarande beskattningsbara inkomst mot vilken förlusterna kunde utnyttjas ackumuleras för koncernen. 

Bekräftade förluster, för vilka skattefordran inte 

har bokförts, förfaller enligt följande: 2007 2008 2009 2010 2011 2011- 

0,0 1,5 1,4 1,8 0,1 0,1 

I koncernbokslutet har inte bokförts latent skatteskuld på dotterbolagens och intressebolagens outdelade vinstmedel, eftersom koncernen beslutar 

om dotterbolagens utdelning och en vinstutdelning är inte sannolik inom den närmaste framtiden. Beloppet vinstmedel var inte betydande 

31.12.2006.


Not 18 

Pensionsfordringar 

Koncernen har flera pensionsarrangemang. Pensionsskyddet för de anställda i Finland har ordnats delvis via pensionsförsäkringsbolag och delvis 

via Keskos Pensionskassa, vars A-avdelning, som beviljade tilläggsförmåner, stängdes 9.5.1998. Keskos Pensionskassas pensionsarrangemang har 

behandlats som förmånsbestämt arrangemang. Social- och hälsovårdsministeriet godkände vid slutet av 2004 ändringar i beräkningsprinciperna 

för invalidpensionen i Finlands arbetspensionssystem. På grund av denna förändring har Kesko intäktsfört 18,1 milj. euro för ansvaret 2004. Resterande 

3,4 miljoner euro har intäktsförts 2005. 

Av de utländska dotterbolagen betraktas endast pensionsarrangemanget i Norge i pensionsbolaget som förmånsbestämt. Pensionsarrangemangen 

i de övriga utländska dotterbolagen sköts enligt lokala bestämmelser och praxis. Dotterbolagen uppvisar inga betydande förmånsbestämda pensionsarrangemang. 

2006 2005 

Milj. € Finland Norge Finland Norge 

Åtagande till följd av arrangemanget 31.12 -440,9 -11,4 -426,8 -9,2 

Tillgångar som hör till arrangemanget 31.12 794,8 7,6 628,7 7,4 

Icke bokförda försäkringsmatematiska vinster (-)/förluster(+) 

Icke bokförda kostnader som grundar sig 

på retroaktiv arbetsprestation 

-134,4 1,4 8,1 0,5 

Nettofordring (+) /-skuld (-) i balansräkningen 219,5 -2,4 209,9 -1,3 

Åtagande till följd av arrangemanget 1.1 426,8 9,2 420,6 8,0 

Kostnad som baserar sig på räkenskapsperiodens arbetsprestation 7,1 1,9 6,7 0,8 

Räntekostnader 

Kostnader som grundar sig på retroaktiv arbetsprestation 

20,6 0,4 20,8 0,4 

Utbetalda förmåner -25,6 -21,3 

Försäkringsmatematiska förluster 11,9 

Åtagande till följd av arrangemangen 31.12 440,9 11,5 426,8 9,2 


Förväntad avkastning på tillgångar som ingår i arrangemanget 39,6 0,4 36,3 0,4 

Prestationer till arrangemanget -2,7 2,4 0,4 

Utbetalda förmåner -25,6 -21,4 -0,1 

Försäkringsmatematiska vinster 154,8 

Övriga 3,2 


Kostnader upptagna i resultaträkningen: 

Kostnader som baserar sig på räkenskapsperiodens arbetsprestation -7,1 -0,8 -6,7 -0,8 

Räntekostnader -20,6 -0,4 -20,9 -0,4 

Förväntad avkastning på tillgångar som ingår i arrangemanget 39,6 0,4 36,3 0,4 

Förändring 3,2 

Försäkringsmatematiska vinster (+) och förluster (-) 

Kostnader som grundar sig på retroaktiv arbetsprestation 

0,5 

Övriga -0,4 -0,3 

Upptaget i resultaträkningen totalt 12,4 -1,2 11,8 -1,1 

Förändring av nettofordring i balansräkningen: 

I början av räkenskapsperioden 209,8 -2,3 195,6 -2,1 

Intäkter/kostnader bokförda i resultaträkningen 12,4 -1,2 11,8 -1,1 

Utbetalda förmåner från fonder 0,1 

Prestationer till arrangemanget -2,7 2,4 0,8 

I slutet av räkenskapsperioden 219,5 -3,5 209,8 -2,3

Koncern 

Not 19 

Omsättningstillgångar 



Finland 2006 2005 2004 

Åtagande till följd av arrangemanget -440,9 -426,8 -420,64 

Tillgångar som hör till arrangemanget 794,8 628,7 608,15 

Matematiska vinster och förluster -134,4 8,1 8,1 

Nettofordring i balansräkningen 219,5 209,9 195,6 

Den faktiska avkastningen på tillgångar som hör till arrangemanget uppgick till 152,9 milj. euro år 2006 (77,8 milj. euro år 2005). 

Jämförelseuppgifterna från år 2005 presenteras enligt prognosen. 

År 2007 beräknar koncernen att den betalar 32,6 milj. euro i understödsavgifter till förmånsbaserade pensionsarrangemang. 

Fördelning av tillgångar som ingår i arrangemanget enligt tillgångsgrupp, 

% av gängse värden för tillgångar som ingår i arrangemanget 2006 2005 

Fastigheter 34,5 % 33,5 % 

Aktier 37,8 % 34,5 % 

Kortfristiga ränteplaceringar 3,4 % 3,3 % 

Långfristiga ränteplaceringar 19,7 % 23,1 % 

Alternativa placeringar 4,6 % 5,6 % 

Totalt 100,0 % 100,0 % 

Tillgångar som hör till arrangemanget Milj. € 

I gängse värde ingår Kesko Abp:s aktier 

I gängse värde ingår fastigheter som hyrts av Keskokoncernen och 

132,2 83,2 

som koncernen till merparten hyrt vidare i andra hand till köpmän. 297,2 242,2 

2006 2005 

Centrala försäkringsmatematiska antaganden: Finland Norge Finland Norge 

Diskonteringsränta 5,00 % 4,35 % 5,00 % 5,00 % 

Förväntad avkastning på tillgångar 6,60 % 5,50 % 6,00 % 6,00 % 

Förväntad löneökning 3,50 % 4,50 % 3,50 % 3,00 % 

Infl ation 2,00 % 2,00 % 2,00 % 

Förväntad kvarstående tid i arbetet i genomsnitt 13-15 13-15 

Vid beräkningen av den förväntade avkastningen från Pensionskassan har placeringstillgångarna delats in i fem tillgångsklasser. Totalavkastningen 

av placeringsportföljen, 6,6 %, uppstår av den sammanlagda avkastningen som dessa tillgångsslag genererar. De förväntade avkastningarna 

av de olika tillgångsslagen bygger på parametrar för analysmodellen för placeringsportföljen som används rätt omfattande i arbetspensionssystemet. 

Parametrarna har beräknats utgående från uppgifter under en lång tidsperiod. Det mest betydande tillgångsslag som inverkar på den totala 

avkastningen är aktier som har delats in ytterligare på geografi ska grunder i nio olika delgrupper med en förväntad avkastning som ligger mellan 

6,7 % och 9,7 %. 

Milj. € 2006 2005 

Varor 782,6 782,5 

Förskott 6,2 3,4 

Totalt 788,8 785,9 

Värdet på omsättningstillgångarna har 

under räkenskapsperioden minskats för 

att motsvara deras nettorealisationsvärde 16,4 24,6 

Not 20 

Kundfordringar och övriga kortfristiga 

räntefria fordringar 

105 

Milj. € 2006 2005 


Övriga räntefria fordringar 

646,3 583,2 

Räntefria låne- och övriga fordringar 19,6 29,8 

Resultatregleringar 94,9 73,9 

Övriga räntefria fordringar totalt 114,5 103,7 

Kortfristiga räntefria fordringar totalt 760,8 686,9 

I resultaträkningen har bokförts totalt 3,7 milj. euro (2,9 milj. euro) 

i kreditförluster för kundfordringar.


Resultatregleringar består till merparten av periodiseringar av 

marknadsföringsintäkter, rabatter och personalkostnader. 

Gängse värde på kortfristiga kund- och lånefordringar antas nästan 

motsvara bokföringsvärdet på grund av deras korta maturitet eller på 

grund av att det inte är möjligt att tillförlitligt fastställa deras gängse 

värden. 

Not 21 

Kortfristiga räntebärande fordringar 

Milj. € 2006 2005 

Räntebärande låne- och övriga fordringar 85,0 60,5 

Finansiella leasingfordringar 6,6 4,8 

Räntebärande fordringar hos intressebolag - - 

Kortfristiga räntebärande fordringar totalt 91,6 65,3 

Gängse värde på kortfristiga räntebärande fordringar antas nästan 

motsvara bokföringsvärdet på grund av deras korta maturitet. 

Not 22 

Finansiella tillgångar som bokförs 

resultatpåverkande till gängse värde 

Milj. € 

Finansiella tillgångar som bokförs 

2006 2005 

resultatpåverkande till gängse värde 140,7 - 

Totalt 140,7 - 

Finansiella tillgångar som bokförs resultatpåverkande till gängse värde 

inkluderar placeringar i ränte- och hedge fund-fonder samt övriga 

placeringar med en maturitet på mer än tre månader. Därtill har samtliga 

derivat klassificerats som fi nansiella tillgångar som bokförs till 

gängse värde via resultatet, om de inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning. 

I balansräkningen upptas de i transitoriska poster. Förändringar 

av gängse värde har i resultaträkningen upptagits under fi - 

nansiella poster när det gäller derivat som berör fi nansiering samt under 

övriga rörelseintäkter och -kostnader när det gäller derivat som 

säkrar inköp och försäljningar. 

Not 23 

Placeringar tillgängliga för försäljning 

Milj. € 2006 2005 

Bokföringsvärde 1.1. 38,3 91,8 

Förändringar 162,1 -53,5 

Förändringar av gängse värde - - 

Bokföringsvärde 31.12. 200,4 38,3 

Kortfristiga placeringar tillgängliga för försäljning inkluderar 

företagscertifikat, bankernas placeringscertifi kat och andra penningmarknadsplaceringar. 

Not 24 

Likvida medel 

Milj. € 2006 2005 

Kassa och bank 56,5 76,3 

Totalt 56,5 76,3 

Not 25 

Tillgångsposter klassifi cerade som tillgängliga för 

försäljning och skulder som hänför sig till dem 

Milj. € 2006 2005 

Markområden 3,2 21,8 

Byggnader och fastighetsaktier 19,0 85,1 

Inventarier - 6,3 

Omsättningstillgångar - 1,3 

Fordringar - 1,9 

Totalt 22,2 116,4 

I samband med Kesko Livs Ab:s avyttring av Rimi Baltic AB:s aktier år 

2006 avtalades om att Rimi Baltic AB köper de fastigheter som det hyrt 

av Keskos dotterbolag i Estland. Fastigheterna såldes i januari år 2007. 

Dessa fastigheter med ett balansvärde på 20,7 milj. euro upptas under 

tillgångsposter tillgängliga för försäljning. Därtill tas aff ärsplatsfastigheter 

ur bruk inom koncernens aff ärsverksamhet på så sätt att de inte 

längre behövs till det syfte som de förvärvades för. Till denna typ av 

fastigheter söks aktivt köpare. Bokföringsvärdena för fastigheter som 

tagits ur aktivt bruk har sänkts med 1,6 milj. euro så att de mot svarar 

det penningbelopp som ackumuleras från ifrågavarande tillgångar. 

Tillgångsposter som klassifi ceras som tillgängliga för försäljning inkluderar 

aff ärsplatsfastigheter och fastighetsaktier som frigjorts från 

koncernens aff ärsverksamhet till totalt 1,6 milj. euro (3,5 milj. euro). 

I bokslutet för år 2005 klassifi cerades som tillgångsposter tillgängliga 

för försäljning förutom de ovan nämnda fastigheterna även cirka 

80 fastigheter i Finland som varit föremål för försäljningsförhandlingar 

samt tillgångsposter som hörde till aff ärsverksamheten inom lagerteknik 

under Konekesko Ab:s och Kesko Lantbruk Ab:s dotterbolag 

i Baltikum. De cirka 80 fastigheter och aff ärsverksamheten inom lagerteknik 

som hade klassifi cerats som tillgångsposter tillgängliga för 

försäljning såldes i början av år 2006. 

Skulder som ingår i gruppen av poster som överlåts 

som klassifi cerats som tillgängliga för försäljning 

Milj. € 2006 2005 

Skulder till leverantörer - 2,2 

Resultatregleringar - 0,3 

Totalt - 2,5

Koncern 

Not 26 

Förändringar av aktiekapital 


AktieÖverkurs- Antal aktier kapitalfond 

Totalt 

Aktiekapital A B Totalt Milj. € Milj. € Milj. € 

1.1.2005 31 737 007 62 103 535 93 840 542 187,7 170,2 357,9 

Utnyttjande av aktieoptioner - 2 643 384 2 643 384 5,3 18,5 23,8 

31.12.2005 31 737 007 64 746 919 96 483 926 193,0 188,7 381,7 

Utnyttjande av aktieoptioner - 1 035 999 1 035 999 2,0 7,2 9,2 

31.12.2006 31 737 007 65 782 918 97 519 925 195,0 195,9 390,9 

Röstetal 317 370 070 65 782 918 383 152 988 

Under år 2006 ökades aktiekapitalet sju gånger i enlighet med aktieteckningarna med optionsrätter: i februari med 640 500 euro, i maj 

med 938 058 euro, i juni med 59 200 euro, i augusti med 118 000 euro, i oktober med 94 800 euro, i november med 157 200 euro och i december 

med 64 240 euro. Motsvarande antal tecknade aktier var 320 250, 469 029, 29 600, 59 000, 47 400, 78 600 respektive 32 120 aktier. Ökningarna 

av aktiekapitalet antecknades i handelsregistret 13.2, 4.5, 9.6, 7.8, 3.10, 1.11 och 21.12.2006. 

Samtliga emitterade aktier har betalats till fullt belopp. Antalet A-aktier är högst 250 miljoner samt antalet B-aktier högst 250 miljoner så att det 

sammanlagda antalet aktier är högst 400 miljoner. Varje A-aktie ger 10 röster och varje B-aktie ger 1 röst. 

Aktiernas bokföringsmässiga motvärde är 2 euro. 

Uppgifterna om aktierelaterade betalningar tas upp i not 36. 

Dividender 

Styrelsen har efter bokslutsdagen föreslagit att 1,50 euro/aktie utdelas i dividend. 

Not 27 

Eget kapital och fonder för eget kapital 

Bundet och fritt eget kapital 

Bundet eget kapital består av aktiekapitalet och överkursfonden, och fritt eget kapital av övriga fonder, 

värdeförändringsfonden och ackumulerade vinstmedel. Därtill räknas till fritt eget kapital den andel av ackumulerad avskrivningsdiff erens 

och frivilliga reserver som upptas under eget kapital. 

Överkursfond 

På överkursfonden registreras i samband med aktieteckning det belopp som tillfaller bolaget som överskrider aktiens nominella värde, realisationsvinst 

på försäljning av egna aktier, och i vissa situationer medel som inte tagits ut vid försäljning av oregistrerade aktier. Överkursfonden 

innehåller motposten till utfärdade aktieoptioners resultatinverkan. 

Övriga fonder 

Övriga fonder är i första hand fonder som grundats och utökats genom bolagsstämmans beslut. 

Värdeförändringsfond 

Värdeförändringsfonden inkluderar den eff ektiva andelen för gängse värde enligt säkringsredovisningen för elderivaten samt för räntederivaten 

som säkrar Private Placement-lånet. Värdeförändringsfonden kommer att upplösas före år 2019. 


Omräkningsdiff erenser inkluderar omräkningsdiff erenser som uppstått vid omräkning av de utländska enheternas bokslut. Även vinster och 

förluster från säkringar av nettoinvesteringar i självständiga utländska enheter ingår i omräkningsdiff erenser då förutsättningarna för säkringsredovisning 

har uppfyllts.


Not 28 

Räntebärande skulder 

2006 2005 

Milj. € 

Långfristiga 

Balansvärden Gängse värden Balansvärden Gängse värden 

Riktade skuldebrevslån 99,9 107,8 99,9 111,6 

Lån av fi nansinstitut 65,0 64,4 192,2 193,6 

Pensionslån 2,8 2,9 28,6 28,9 

Övriga långfristiga lån 13,5 13,5 

Finansiella leasingskulder 149,1 149,1 144,0 144,2 

Långfristiga räntebärande skulder totalt 316,8 324,2 478,2 491,8 

De riktade skuldebrevslånen inluderar förändringen av gängse värde för valutaderivatet. 

Kortfristiga 

Amorteringar av skulder till fi nansinstitut följande år 42,5 42,5 16,1 16,1 

Amorteringar av pensionslån följande år 11,5 11,5 5,0 5,0 

Amorteringar av övriga långfristiga lån följande år 169,9 169,9 187,8 187,8 

Amorteringar av fi nansiella leasingskulder följande år 19,0 19,0 19,3 19,3 

Övriga kortfristiga räntebärande skulder 50,1 50,1 46,9 46,9 

Kortfristiga räntebärande skulder totalt 293,0 293,0 275,1 275,1 

Följande diskonteringsräntor har tillämpats vid beräkning av gängse värde: 

Lån från finansinstitut och övriga långfristiga lån 3,6 –5,2 % 

Pensionslån 4,0 % 

De viktigaste finansiella leasingavtalen har diskonterats med samma ränta som koncernen skulle tillämpa på motsvarande avtal. 

Gängse värde för kortfristiga räntebärande skulder har beräknats ligga nära deras balansvärde. 

Maturitetsfördelningen av de långfristiga lånen tas upp i not 40. 

Not 29 

Finansiella leasingskulder 

Milj. € 

Finansiella leasingskulder förfaller enligt följande: 

2006 2005 




Minimihyror totalt 233,8 222,5 

Nuvärde för minimihyror: 




Finansiella leasingskulder 168,0 163,3 

Ackumulerade fi nansiella kostnader 65,8 59,2 

Rörliga hyreskostnader som bokförts 

under räkenskapsperioden 1,5 0,1 

Förväntade hyror av återuthyrningsavtal 33,2 32,6

Koncern 


Finansiella leasingskulder består av hyresavtal för såväl fastigheter som maskiner och inventarier. Keskokoncernen har hyrt stora detaljhandelsenheter 

med långfristiga hyresavtal. Hyrorna är till största delen bundna vid räntorna och majoriteten av avtalen inkluderar en köpoption. 

Vidare har koncernen hyrt maskiner och inventarier genom finansiella leasingavtal. 

Not 30 

Reserver 

Milj. € 

Förlustbringande 

hyresavtal Garantireserver Övriga avsättningar Totalt 

Reserver 1.1.2006 9,9 11,0 5,6 26,5 

Inverkan av valutakurser - - - 0,0 

Ökningar av reserver 2,5 0,9 7,4 10,8 

Återtagning av reserver -1,5 -0,2 -0,7 -2,4 

Bokförts som kostnad i resultaträkningen 10,9 11,7 12,2 34,8 

Använda reserver -1,8 0,0 -1,0 -2,9 

Reserver 31.12.2006 9,1 11,7 11,1 31,9 

Fördelning av reserver 

Långfristiga 6,3 8,9 2,4 17,6 

Kortfristiga 2,8 2,8 8,7 14,3 

Som reserver för förlustbringande hyresavtal har upptagits hyresansvar för hyreslokaliteter som står tomma och som avförts från koncernens rörelseverksamhet 

samt nettohyresförluster för hyreslokaliteter som uthyrts i andra. En garantireserv har bokförts för garantier som hänför sig till 

fordon och maskiner som koncernbolagen säljer. Reservbeloppet grundar sig på erfarenheter av förverkligade garantiförpliktelser under tidigare 

år. Övriga obligatoriska avsättningar hänför sig främst till pensioner och kvarskatter. 

Not 31 

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga räntefria skulder 

Milj. € 2006 2005 

Skulder till leverantörer 789,2 734,3 

Övriga kortfristiga räntefria skulder 177,6 168,0 

Skatteskulder 26,0 16,6 


Kortfristiga räntefria skulder totalt 1 253,7 1 147,8 

Resultatregleringar består i första hand av periodisering av inköp och personalkostnader.


Not 32 

Mest betydande dotterbolagen som ägs direkt av moderbolaget 

Andel av röste- 

Namn Registrerat i Ägarandel % 

talet % 

K-Instituutti Oy Finland 90,0 90,0 

K-Plus Oy Finland 100,0 100,0 

K-Rahoitus Oy Finland 100,0 100,0 

Kauko-Telko Oy Finland 100,0 100,0 

Keslog Ab * Finland 54,9 100,0 

Keswell Ab Finland 100,0 100,0 

Kesko Lantbruk Ab Finland 100,0 100,0 

Kesko Livs Ab Finland 100,0 100,0 

Rautakesko Ab Finland 100,0 100,0 

VV-Auto Group Oy Finland 100,0 100,0 

* Koncernens ägarandel 100 % 

En fullständig specificering av koncernbolagen fi nns i not 49. 

Not 33 

Mest betydande andelarna i samföretag och tillgångsposter 

under gemensam bestämmanderätt 

Koncernen har inte samföretag vid utgången av räkenskapsperioden 

2006. Samföretag år 2005 var Rimi Baltic AB, som har avyttrats under 

år 2006. Uppgifterna om Rimi Baltic AB presenteras i not 4. 

Milj. € 

Samföretag 

2006 2005 

Långfristiga tillgångar - 34,0 

Kortfristiga tillgångar - 62,9 

- 96,9 

Långfristiga lån - 33,5 

Kortfristiga lån - 72,2 

- 105,7 

Nettotillgångar - -8,8 

Intäkter - 412,9 

Kostnader - 421,9 

Resultat - -9,0 

Antal anställda i samföretagen i medeltal - 4 104 

Tillgångsposter under gemensam 

bestämmanderätt (ömsesidiga fastighetsbolag) 

Följande siff ror motsvarar koncernens andel av tillgångs- och skuldposterna 

under gemensam bestämmanderätt samt av intäkter och resultatet, 

som ingår i koncernens balans- och resultaträkning. 

Milj. € 2006 2005 

Långfristiga tillgångar 48,7 50,5 

Kortfristiga tillgångar 0,7 1,6 

49,4 52,1 

Långfristiga lån 20,8 31,4 

Kortfristiga lån 12,7 4,2 

33,5 35,6 

Nettotillgångar 15,9 16,5 

Intäkter 6,5 4,3 

Kostnader 6,1 3,9 

Resultat 0,4 0,4

Koncern 

Not 34 

Ansvarsförbindelser 



Ansvar 

Milj. € 

Säkerheter ställda för egen räkning 

2006 2005 

Panter 57 58 

Inteckningar 26 27 

Borgen 

Övriga ansvar och ansvarsförbindelser 

101 106 

62 70 

Säkerheter ställda för aktieägares räkning 

Borgen 1 1 

Säkerheter ställda för andras räkning 

Övriga ansvar och ansvarsförbindelser 9 15 

Borgen 4 22 

Not 35 

Övriga hyresavtal 

Koncernen som hyrestagare 

Minimihyror som betalas på basis av övriga hyresavtal 

som inte kan återtas: 

Milj. € 

Inom ett år 

2006 2005 

320,6 258,7 


Senare än om fem år 1 872,9 508,5 

Totalt 3 127,2 1 640,6 

Framtida minimihyresbelopp som förväntas från 

sådana avtal om uthyrning i andra hand som 

inte kan återtas 40,3 58,3 

Under räkenskapsperioden bokförda hyror och 

avgifter för återuthyrning: 

Minimihyreskostnader 246,5 221,7 

Rörliga hyreskostnader 2,0 1,5 

Återuthyrningsbetalningar (-intäkt/+kostnad) -17,6 -17,3 

Beloppet på hyresansvaret ökade jämfört med året innan i och med att 

Kesko sålde sina fastigheter och hyrde tillbaka dem med andra hyresavtal 

(not 3 och 25). I resultaträkningen för år 2006 ingår hyreskostnader 

som betalats på basis av övriga hyresavtal till ett belopp på 290,1 

milj. euro (269,9 milj. euro). 

Kesko hyr lokaliteter som detaljhandeln och dess logistik behöver för 

sin aff ärsverksamhet. Hyresavtalen är till merparten indexbundna och 

följer lokal marknadspraxis. 

Koncernen som hyresgivare 

Minimihyror som betalas på basis av övriga hyresavtal 

som inte kan återtas: 

111 

Milj. € 2006 2005 




Totalt 52,0 101,9 

Intäktsförda totala belopp hyror som förändras 0,7 0,4 

Kesko hyr ut lokaliteter till andra företagare än K-köpmän i syfte att 

bygga upp en servicehelhet i aff ärsplatsen som stöder Keskos totala intjäning. 

Exempel på typiska sådana lokaliteter är s.k. förbutiker som 

är verksamma i anslutning till storenheter. 

Not 36 


Koncernen har optionsarrangemang som en del av incitamentssystemet 

för ledningen. Optionsarrangemang, som har beviljats efter 

7.11.2002 och som det inte har uppstått rätt till före 1.1.2005, har upptagits 

i bokslutet i enlighet med standarden IFRS 2 Aktierelaterade betalningar. 

Optionsrätten ger rätt att teckna en av Kesko Abp:s B-aktier 

till ett pris som fastställs i optionsvillkoren och vid en tidpunkt som 

fastställs i optionsvillkoren. Då en person lämnar företaget innan den 

bindande tid som hänför sig till optionerna har löpt ut förlorar han 

eller hon optionsrätterna. 

Optionsprogrammet för år 2000 

Den ordinarie bolagsstämman godkände 10.4.2000 ett optionsprogram 

för bolagets ledning på högsta nivå och mellannivå som en del av incitamentsprogrammet 

för ledningen. Det erbjöds två klasser av optionsrätter 

för teckning, B-optionsrätter och C-optionsrätter, båda utan vederlag. 

Det emitterades 3 825 000 B-optionsrätter (KESBVEW100) och 

2 015 000 C-optionsrätter (KESBVEW200), dvs. totalt 5 840 000 optionsrätter. 

Varje B- och C-optionsrätt berättigar till teckning av en ny 

B-aktie i Kesko Abp. Aktier med B-optionsrätter kan tecknas fr.o.m. 

1.11.2002 och med C-optionsrätter fr.o.m. 1.11.2003 t.o.m. 31.3.2006. 

Vid teckning av aktier med stöd av B-optionsrätter var aktiens ursprungliga 

teckningspris Kesko Abp:s B-akties enligt handelsvolym 

vägda medelkurs på Helsingfors Börs i mars 2000 med ett tillägg på 

15 procent (15,97 euro). Vid teckning av aktier med stöd av C-optionsrätter 

var aktiens ursprungliga teckningspris motsvarande medelkurs 

i mars 2001 med ett tillägg på 15 procent (12,71 euro). Enligt villkoren 

för optionsprogrammet avdras från aktiens teckningspris den dividend 

per aktie som utdelas efter att den ovannämnda tiden för bestämmande 

av teckningspriset har upphört men före aktieteckningen.


På förfallodagen för optionerna 31.3.2006 var teckningspriset för 

B-aktien med B-optionsrätter 6,77 euro och med C-optionsrätter 5,01 

euro. Aktieägarnas rätt till dividend och övriga aktieägares rättigheter 

började gälla när ökningen av aktiekapitalet hade införts i handelsregistret. 

Närmare 600 personer kom att omfattas av optionsprogrammet 

när det off entliggjordes. Med stöd av optionsprogrammet kunde 

sammanlagt 5 840 000 nya B-aktier tecknas och bolagets aktiekapital 

kunde ha ökat med högst 11 680 000 euro till följd av aktieteckningen. 

Andelen aktier som tecknas på basis av optionsprogrammet var 5,91 % 

av aktiekapitalet och 1,52 % av alla röster om samtliga emitterade optionsrätter 

skulle ha använts. 


Den ordinarie bolagsstämman beslutade 31.3.2003 att utan vederlag 

emittera sammanlagt 1 800 000 optionsrätter till personer som hör till 

Keskokoncernens ledning och till ett helägt dotterbolag till Kesko Abp. 

Avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till teckning skedde, eftersom 

optionsrätterna utgör en del av ledningens incitamentsprogram. 

En optionsrätt berättigar till teckning av en ny B-aktie i Kesko Abp. 

Optionsrätterna markeras med symbolerna 2003D (KESBVEW103), 

2003E (KESBVEW203) och 2003F (KESBVEW303) så att det i varje 

markerat parti ingår 600 000 optionsrätter. De perioder under vilka 

aktier kan tecknas med optionsrätterna är: 

- 2003D 1.4.2005–30.4.2008 

- 2003E 1.4.2006–30.4.2009 och 

- 2003F 1.4.2007–30.4.2010. 

Optionsrätter under räkenskapsperioden 1.1.2006 - 31.12.2006 

Det ursprungliga teckningspriset för en aktie med optionsrätt 

2003D var Kesko Abp:s B-akties enligt handelsvolym vägda medelkurs 

på Helsingfors Börs under tiden 1.4-30.4.2003 (9,63 euro) och med optionsrätt 

2003E under tiden 1.4-30.4.2004 (15,19 euro) samt med optionsrätt 

2003F under tiden 1.4-30.4.2005 (19,08 euro). Från teckningspriserna 

för de aktier som tecknas med optionsrätterna avdras de dividender 

som det beslutas om efter att perioden för fastställande av 

teckningspriset har börjat och före aktieteckningen. Dividenderna avdras 

på avstämningsdagen för respektive dividendutdelning. Teckningspriset 

för B-aktien med optionsrätt 2003D var 4,53 euro vid utgången 

av år 2006. Teckningspriset för B-aktien med optionsrätt 

2003E var 12,09 euro och teckningstiden inleddes 1.4.2006. Teckningspriset 

för B-aktien med optionsrätt 2003F var 17,98 euro vid utgången 

av år 2006 och teckningstiden börjar 1.4.2007. Optionsprogrammet omfattar 

ca 50 personer. Med stöd av detta optionsprogram kan sammanlagt 

1 800 000 nya B-aktier tecknas och bolagets aktiekapital kan öka 

med högst 3 600 000 euro till följd av aktieteckningen. Andelen aktier 

som tecknas på basis av optionsprogrammet för år 2003 var 1,82 % av 

aktiekapitalet och 0,47 % av alla röster om samtliga emitterade optionsrätter 

antas ha använts till teckning. Aktieägarnas rätt till dividend 

och övriga aktieägares rättigheter börjar gälla när ökningen av 

aktiekapitalet har införts i handelsregistret. 

Optionsrätter 2000 Optionsrätter 2003 

Emissionsdatum 10.4.2000 31.3.2003 

Instrument optionsrätt 

optionsrätt 

Målgrupp 

nyckelpersoner 

ledning 

2000B 2000C 2003D 2003E 2003F 

Ursprungligt antal optioner 3 825 000 2 015 000 600 000 600 000 600 000 

Teckningsbara aktier per option, st. 1 1 1 1 1 

Ursprungligt teckningspris 15,97 € 12,71 € 9,63 € 15,19 19,08 

Dividendjustering Ja Ja Ja Ja Ja 

Teckningspris 31.12.2004 8,87 € 7,11 € 6,63 € 14,19 € - 

Teckningspris 31.12.2005 7,87 € 6,11 € 5,63 € 13,19 € 19,08 € 

Teckningspris 31.12.2006 * 6,77 € 5,01 € 4,53 € 12,09 € 17,98 € 

Frigörs, datum 1.11.2002 1.11.2003 1.4.2005 1.4.2006 1.4.2007 

Förfaller, datum 31.3.2006 31.3.2006 30.4.2008 30.4.2009 30.4.2010 

Återstående löptid, år förfallit förfallit 1,3 2,3 3,3 

Personer vid räkenskapsperiodens utgång 0 0 18 39 45 

* Teckningspriset för 2000B- och 2000C-optioner motsvarar situationen den dag då optionerna förfallit 31.3.2006.

Koncern 



113 

Optionsrätter 2000 Optionsrätter 2003 Teckningspris 

2006 2000B 2000C 2003D 2003E 2003F Totalt (vägt) 

Situationen 1.1.2006 

Optioner utdelade vid räkenskapsperiodens början 3 824 952 2 001 534 574 088 576 000 579 000 7 555 574 8,50 € 

Optioner i reserv vid räkenskapsperiodens början 

Aktier tecknade med optioner vid 

48 13 466 25 912 24 000 21 000 84 426 11,20 € 

räkenskapsperiodens början 3 489 852 1 773 174 195 400 0 0 5 458 426 7,22 € 

Utomstående optioner vid räkenskapsperiodens början 335 100 228 360 378 688 576 000 579 000 2 097 148 11,83 € 

Förändringar under räkenskapsperioden 

Optioner utdelade under räkenskapsperioden 17 000 17 000 17,98 € 

Optioner återlämnade under räkenskapsperioden 43 500 43 500 17,98 € 

Aktier tecknade med optioner under räkenskapsperioden 329 319 225 960 250 900 135 920 942 099 7,17 € 

Medelkurs vägd med omsättningen på teckningsdagen * 25,51 € 25,51 € 31,28 € 32,84 € 

Optioner som förfallit under räkenskapsperioden 5 829 15 866 21 695 6,58 € 


Optioner utdelade vid utgången av räkenskapsperioden 3 824 952 2 001 534 574 088 576 000 552 500 7 529 074 8,21 € 

Bindande optioner av antalet utdelade optioner 

Sålda optioner av antalet utdelade optioner 

0 0 0 0 552 500 552 500 17,98 € 

(från ursprungliga innehavaren) 3 735 191 1 916 922 448 800 216 500 0 6 317 413 7,24 € 

Optioner i reserv vid utgången av räkenskapsperioden 

Aktier tecknade med optioner vid utgången av räkenskapspe- 

0 0 25 912 24 000 47 500 97 412 12,95 € 

rioden 3 819 171 1 999 134 446 300 135 920 0 6 400 525 7,18 € 

Utomstående optioner vid utgången av räkenskapsperioden 0 0 127 788 440 080 552 500 1 120 368 14,13 € 

* 2000B och 2000C: medelkursen för 2006 för B-aktien vägd med omsättningen i januari-mars 2006, 2003D: medelkursen vägd med omsättningen i 

april-december 2006, och 2003E: medelkursen vägd med omsättningen i april-december 2006 

Optionsrätter 2000 Optionsrätter 2003 

2005 2000B 2000C 2003D 2003E 2003F Totalt 

Teckningspris 

(vägt) 


Optioner utdelade vid räkenskapsperiodens början 3 824 952 2 001 534 574 088 567 000 0 6 967 574 8,61 € 

Optioner i reserv vid räkenskapsperiodens början 

Aktier tecknade med optioner vid 

48 13 466 25 912 33 000 600 000 672 426 10,17 € 

räkenskapsperiodens början 2 622 027 1 426 365 0 0 0 4 048 392 8,25 € 

Utomstående optioner vid räkenskapsperiodens början 1 202 925 575 169 574 088 567 000 0 2 919 182 9,12 € 

Förändringar under räkenskapsperioden 

Optioner utdelade under räkenskapsperioden 0 0 0 51 000 600 000 651 000 18,62 € 

Optioner återlämnade under räkenskapsperioden 0 0 0 42 000 21 000 63 000 15,15 € 

Aktier tecknade med optioner under räkenskapsperioden 867 825 346 809 195 400 0 0 1 410 034 7,13 € 

Medelkurs vägd med omsättningen på teckningsdagen * 21,04 € 21,04 € 21,62 € 

Optioner som förfallit under räkenskapsperioden 0 0 0 0 0 0 


Optioner utdelade vid utgången av räkenskapsperioden 3 824 952 2 001 534 574 088 576 000 579 000 7 555 574 8,50 € 

Bindande optioner av antalet utdelade optioner 

Sålda optioner av antalet utdelade optioner 

0 0 0 576 000 579 000 1 155 000 16,14 € 

(från ursprungliga innehavaren) 3 489 456 1 702 259 201 000 0 0 5 392 715 7,23 € 

Optioner i reserv vid utgången av räkenskapsperioden 

Aktier tecknade med optioner vid utgången 

48 13 466 25 912 24 000 21 000 84 426 11,20 € 

av räkenskapsperioden 3 489 852 1 773 174 195 400 0 0 5 458 426 7,22 € 

Utomstående optioner vid utgången av räkenskapsperioden 335 100 228 360 378 688 576 000 579 000 2 097 148 11,83 € 

* 2000B och 2000C: medelkursen vägd med omsättningen av B-aktien år 2005, och 2003D: medelkursen vägd med omsättningen i 

april–december 2005


Fastställande av gängse värde 

Kesko Abp har anlitat Alexander Corporate Finance Oy som sakkunnig vid beräknande av det gängse värdet på optionerna. Optionernas gängse 

värde har beräknats med hjälp av Black-Scholes optionsprissättningsmodellen. Det gängse värde som fastställs när optionerna beviljas har bokförts 

som kostnad under optionernas bindningstid. I enlighet med IFRS-bestämmelserna har optioner som beviljats före 7.11.2002 och som frigörs 

före 1.1.2005 inte upptagits som kostnad i bokslutet. Gängse värde har inte fastställts för Kesko Abp:s 2000B- och 2000C-optioner och de har inte 

upptagits under kostnader. Under räkenskapsperioden 1.1–31.12.2006 uppgick optionernas inverkan på koncernens resultat till 2,2 milj. euro 

(3,1 milj. euro). 

Antaganden som används vid Black-Scholes modellen 

Utfärdade 2006 Utfärdade 2005 Samtliga optioner 

Utfärdade optioner, st. 17 000 651 000 1 814 500 

B-aktiens (vägda) medelkurs 26,91 € 19,64 € 15,44 € 

Teckningspris (vägt) i genomsnitt 18,56 € 18,62 € 14,66 € 

Förväntad (vägd) volatilitet i genomsnitt 21,9 % 23,7 % 25,8 % 

Löptid (vägd) i genomsnitt 4,0 år 4,9 år 4,9 år 

Riskfri ränta (vägd) i genomsnitt 3,4 % 2,8 % 3,0 % 

Optioner som återlämnas (vägt medeltal) 14,0 % 9,5 % 7,3 % 

Gängse värde totalt, € 166 332 3 379 912 8 045 009 

Den framtida volatiliteten för Keskos B-aktie har uppskattats på basis av aktiens historiska kursfl uktuationer med hjälp av veckoobservationer 

under en period som motsvarar optionens löptid. Som riskfri ränta har använts mätningsdagens ränta på statens nollkupongreferenslån, vars maturitet 

motsvarar optionens löptid. 

Noter till kassafl ödeskalkylen 

Not 37 

Investeringar som inte påverkar kassafl ödet 

Milj. € 

Anskaffningar av 

2006 2005 

anläggningstillgångar totalt, 

av vilka fi nansierats med 

281,9 453,5 

betalningar ur kassa 

Betalningar för investeringar under 

237,5 341,9 

tidigare räkenskapsperioder 

Investeringar fi nansierade med 

-16,0 -13,3 

fi nansiell leasing eller övrig skuld 60,4 124,9 

Not 38 

Förvärv av dotterbolag 

En specifikation av de viktigaste företagsförvärven 2006 och 2005 

ingår i tabellen. 

2006 

• Kesko Abp:s dotterbolag VV-Auto Group Oy förvärvade 1.3.2006 

Kiinteistö Oy Länsi-Kaisla och Kiinteistö Oy Vantaan Kiitoradantie 

i anslutning till Stockmann Auto Oy Ab:s försäljning av 

Volkswagen- och Audi-aff ärsverksamheterna. 

• Kesko Abp förvärvade 14.12.2006 en minoritetsandel 

om 19,9 % i Fiesta Real Estate AS. 

• Kesko Abp:s dotterbolag VV-Auto Group Oy förvärvade 

31.12.2006 en minoritetsandel om 40 % i Turun VV-Auto Oy. 

• Kesko Abp:s dotterbolag Kauko-Telko Oy köpte det polska bolaget 

WEP Ltd 12.6.2006. Eff ekten på kassafl ödet från det här och andra 

mindre förvärv av dotterbolag är sammanlagt 3,8 milj. euro.

Koncern 



2005 

• Kesko Abp:s dotterbolag Keswell Ab förvärvade 21.1.2005 hela aktiestocken 

i Indoor Group Oy. 

• Kesko Abp:s dotterbolag Rautakesko Ab förvärvade 7.7.2005 98 % av 

aktierna i det norska bolaget Byggmakker Norge AS. 

• Kesko Abp:s dotterbolag Rautakesko Ab förvärvade 28.7.2005 aktiestocken 

i Stroymasterkedjan. 

• Kesko Abp:s dotterbolag Kesko Livs Ab förvärvade 1.11.2005 av Neste 

Markkinointi Oy en andel på 50 procent av aktiestocken i Pikoil Oy. 

Utöver dessa gjordes förvärv i fastighetsbolag och mindre dotterbolag 

till ett totalt kassaflöde av 5,1 milj. euro. 

Milj. € 

Kassafl öde från förvärv: 

2006 2005 

Bolagens anskaffningsutgift 8,4 150,2 

Betalning av tilläggsköpeskilling 

Affärstransaktioner till vilka 

betalningstransaktioner inte hänför sig 

8,4 

Andel av investeringar som inte betalats 37,8 

Anskaffningspris totalt 16,8 188,0 

Förvärvade tillgångar 



Materiella tillgångar 12,3 58,7 




Pensionsåtaganden 0,0 -2,3 

Räntebärande skulder 0,0 -74,4 

Latenta skatter (netto) -0,4 -26,2 

Minoritetsandel 


4,4 -1,7 

nettotillgångar 8,4 109,3 

Goodwill 0,0 78,7 

Betalning av tilläggsköpeskilling 8,4 0,0 

Anskaffningspris totalt 16,8 188,0 

Köpesumma som inte erlagts 0,0 -37,8 

Kassa och bank 0,0 -23,5 

Kassafl öde från förvärv 16,8 126,8 

Övriga förvärv 3,8 5,1 

Not 39 

Avyttringar av dotterbolag 

115 

2006 

• Rautakesko Ab:s dotterbolag Byggmakker Norge AS sålde 1.3.2006 

sin andel i Norgros Eiendom AS. 

• Keswell Ab:s dotterbolag Indoor Group Oy sålde 6.3.2006 sin andel 

i Kiinteistö Oy Tourulan Liikekeskus. 

• Kesko Abp och Hämeenkylän Kauppa Oy sålde 3.3.2006 totalt 77 detaljhandelsfastigheter 

till Niam Retail Holding Finland AB. I aff ären 

ingick förutom direktägda fastigheter även som dotterbolag och intressebolag 

konsoliderade fastighetsbolag. De avyttrade dotterbolagens 

inverkan på kassaflödet uppgår till totalt 27 milj. euro. 

• Kesko Abp:s dotterbolag Keswell Ab sålde 6.10.2006 sin andel i Academica 

Ab. 

2005 

• Kesko Abp:s dotterbolag Kesko Livs Ab och ICA Baltic AB som hör 

till den svenska ICA-koncernen bildade i början av år 2005 samföretaget 

Rimi Baltic AB, på vilket ägarparterna överförde sin dagligvaruverksamhet 

i Estland, Lettland och Litauen. I samband med arrangemanget 

sålde Kesko Livs Ab till Rimi Baltic AB sina dotterbolag 

Kesko Food AS, Kinnisvaravalduse AS och SIA Kesko Food som 

bedriver dagligvaruhandel i Estland och Lettland samt sina fastighetsbolag 

anknutna till dessa företags verksamhet. 

Inom koncernen avyttrades ytterligare flera fastighetsbolag, och 

Kauko-Telko Oy har sålt aktiestocken i dotterbolaget KM Kello Oy. 

Inverkan på kassafl ödet från dessa är sammanlagt 18,6 milj. euro. 

Milj. € 

Kassafl öde från försäljningar 

2006 2005 

Överlåtelseintäkt 40,6 77,6 

Aktier -55,5 

Likvida medel -4,1 

Nettokassafl öde från försäljning 40,6 18,0 

Sålda tillgångar 


Materiella tillgångar 31,3 71,9 





Latenta skatter -1,7 0,0


Not 40 

Avyttringar av intressebolag 

Milj. € 

Kassafl öde från försäljningar 

2006 2005 

Överlåtelseintäkt Rimi Baltic AB (Not 3) 190,0 0,0 

Likvida medel Rimi Baltic AB (Not 3) -10,9 0,0 

Överlåtelseintäkt övriga intressebolag 25,7 2,4 

Nettokassafl öde från försäljning 204,8 2,4 

Not 41 

Likvida medel 

Milj. € 

Kortfristiga placeringar på 

2006 2005 

penningmarknaden 200,4 38,3 


Totalt 256,9 114,6 

Not 42 

Justeringar av kassafl öden från 

rörelseverksamheten 

Milj. € 

Justering av poster i resultaträkningen till 

vilka betalningstransaktion inte hänför sig 

eller poster som upptas på annat ställe i 

kassaflödeskalkylen: 

2006 2005 

Förändring av reserver 5,4 1,4 

Andel av intressebolagens resultat -0,7 -1,5 

Nedskrivningar 

Engångsrealisationsvinster av anlägg- 

30,4 24,2 

ningstillgångar 

Engångsrealisationsförluster av anlägg- 

-252,4 -64,2 

ningstillgångar 3,8 1,9 

Övriga -2,0 -7,9 

Totalt -215,5 -46,1 

Omräkningsrisk och säkringar 31.12.2006 

Not 43 

Hantering av fi nansiella risker 

Hantering av fi nansiella risker 

Beträff ande finansiella risker tillämpar koncernen en gemensam 

finansieringspolicy som godkänts av bolagets styrelse. Styrelsens revisionskommitté 

följer med att policyn iakttas samt utvecklingen av koncernens 

finansieringsläge. Koncernfinansieringen ansvarar centraliserat 

för anskaff ning av koncernens finansiering, hantering av likdviditeten, 

relationer till finansiärer och hantering av finansiella risker. 

Koncernens finansiering har i regel arrangerats via moderbolaget och 

koncernfinansieringen sköter dotterbolagens finansiering i respektive 

bolags lokala valuta genom koncerninterna lån. I bolag där utomstående 

ägare har en betydande andel har koncernen gett garantier för 

finansieringsansvar endast i proportion till koncernens ägarandel. 

Valutarisk 

Koncernen utsätts för omräkningsrisker i balansräkningen för de investeringars 

del som gjorts i dotterbolag utanför euroområdet. Denna 

balansrisk skyddas genom upplåning i utländsk valuta och valutaterminer, 

om omräkningsrisken överskrider 1 milj. euro. De största positionerna 

i balansrisken är i estniska, norska och svenska kronor, ryska 

rubel, litauiska litas samt i lettiska lats. 

Koncernen har inte säkrat goodwill i utländsk valuta (inkl. fördelad 

goodwill) vars motvärde 31.12.2006 uppgick till 105,6 milj. euro. 

Valutarisken utsatt för omräkningsrisk exkusive goodwill i utländsk 

valuta är liten i relation till verksamhetens volym och balansräkningens 

storlek. Om de sex centrala valutorna (NOK, EEK, LTL, RUB, 

LVL, SEK) samtidigt försvagades med 10 % gentemot euro skulle det orsaka 

en negativ förändring på knappt 10 milj. euro i det egna kapitalet 

31.12.2006. 

Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas på valutakursrisker. 

Säkringarna bör uppfylla kraven enligt standarden; de skall vara behörigen 

dokumenterade och eff ektiva såväl i förskott som efterskott. Effektiviteten 

hos säkringen uppföljs regelbundet. Som instrument vid 

säkring används valutaterminer och lån i utländsk valuta. Förändringar 

i terminernas spotkurs upptas i eget kapital för de säkringar som 

konstaterats vara eff ektiva. Förändringar i räntepoäng upptas i 

finansiella poster enligt resultatpåverkan. När säkringsinstrumentet 

är ett lån i utländsk valuta, bokförs den eff ektiva andelen av säkringen 

i eget kapital och den ineff ektiva andelen i resultaträkningen. Resultatet 

för säkringsinstrument som upptagits under eget kapital bokförs 

enligt resultatpåverkan då den utländska enheten avyttras eller avvecklas. 

Milj. € Lettland Norge Estland Sverige Ryssland Litauen Övriga Totalt 

Eget kapital utsatt för omräkningsrisk*) 7,6 42,6 39,1 9,3 18,8 29,5 4,1 151,0 

Säkringsderivat 2,9 9,7 2,2 8,7 15,9 39,4 

Säkringslån 24,3 9,6 4,3 38,2 

Öppen position 4,7 8,6 29,5 7,1 10,1 9,3 4,1 73,4 

*) eget kapital exkl. fördelad goodwill

Koncern 



Vid säkring av Kesko Abp:s Private Placement-kreditarrangemang i 

USD tillämpas säkringsredovisning såväl i fråga om valuta- som ränterisken. 

Vid säkringarna har använts valuta- och ränteswapavtal, vilka 

har samma belopp och maturitet som lånet. På detta sätt är lånets valuta- 

och ränterisk säkrad i sin helhet. 

Internationell inköpsverksamhet utsätter koncernen för transaktionsrisker 

från flera olika valutor. Omsättningshastigheten för en del 

produkter är hög, och därför blir valutariskerna i samband med dessa 

inköp inte så stora. Om graden av säkring mot riskerna beslutar respektive 

dotterbolag och kommersiella enheter. Transaktionsrisken utgörs 

främst av US-dollar och svenska kronor. Aff ärsenheterna verkställer 

sina säkringar i samråd med koncernens finansieringsenhet, som i 

sin tur säkrar riskpositionerna genom marknadshandel inom ramen 

för de limiter som har fastställts. 

Koncernens utländska dotterbolag köper även självständigt valuta 

som de behöver för kommersiella inköp. Inköpen utgör dock inte någon 

nämnvärd andel av de totala inköpen. 

Koncernen iakttar inte säkringsredovisning enligt IAS 39 vid säkring 

av den kommersiella valutarisken. Derivatinstrumenten bokförs 

till anskaff ningsvärdet då de ursprungligen upptas i bokföringen och 

senare till gängse värde i samband med värdering. Värdeförändring av 

valutaderivat som säkrar inköp och försäljningar bokförs i övriga rörelseintäkter 

eller -kostnader. 

Ränterisk 

Förändringar i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader. 

Räntenivån korrelerar negativt med den privata konsumtionsefterfrågan 

samt investeringsefterfrågan. Som en följd av detta belastas resultatet 

av högre räntekostnader och samtidigt svagare efterfrågan av produkter 

och tjänster då räntorna stiger. Avsikten med säkring av ränterisken 

är att jämna ut inverkan av förändringar i räntenivån på 

resultatet för olika räkenskapsperioder. 

Ränterisken hanteras centraliserat i koncernens finansieringsenhet 

som bearbetar lånens räntebindningstider genom att använda räntederivatkontrakt. 

Måldurationen är tre år och den tillåts variera mellan ett 

och ett halvt (1,5) år och fyra (4) år. Den realiserade räntebindningstiden 

uppgick under räkenskapsperioden i genomsnitt till 2,9 år. 

Likviditetsrisk 

Syftet med likviditetsriskhanteringen är att upprätthålla tillräckliga 

likvida medel och kreditlimiter för att vid varje tidpunkt kunna säkerställa 

en tillräcklig finansiering av koncernens aff ärsverksamhet. 

De räntebärande skuldernas maturitetsfördelning 

31.12.2006 

Milj. € 

i användning Tillgängligt Totalt 2007 2008 2009 2010 senare 

Lån från fi nansinstitut 107,4 107,4 42,5 18,9 3,8 14,4 27,8 

Riktade skuldebrevslån (USD) 99,9 99,9 99,9 

Pensionslån 14,3 14,3 11,5 0,8 0,8 0,8 0,4 

Finansiella leasingskulder 168,1 168,1 19,0 21,4 20,8 12,7 94,2 

Skulder till K-köpmän 128,4 128,4 128,4 

Övriga räntebärande skulder 69,5 69,5 69,5 

Bindande kreditlimiter 225,0 225,0 

Företagscertifi kat 22,2 399,5 421,7 22,2 

Totalt 609,8 624,5 1 234,3 293,1 41,1 25,4 27,9 222,3 

117 

De likvida medlen bildar enligt fi nansieringspolicyn en kassaportfölj, 

som i genomsnitt skall innehålla minst 30 miljoner euro och vars 

räntebindningstid skall vara högst två (2) månader. I och med den kraftiga 

ökningen av likvida medel år 2006 har den extra likviditeten dessutom 

placerats i penningmarknadsportföljen vars målduration i policyn 

är sex (6) månader. 

Målet är att placera av kassamedel bestående likviditet på penningmarknaden 

med eff ektivt kombinerad avkastning och risk. Koncernledningen 

godkänner regelbundet de instrument som godkänns som 

placeringsobjekt samt deras limiter. 

Kassaportfölj uppgick vid utgången av 2006 till 200,4 miljoner euro 

och räntebindningstiden var under året i genomsnitt 1 månad. Vid räkenskapsperiodens 

utgång innehöll kassaportföljen företagscertifikat, 

bankernas placeringscertifi kat och depositioner. Penningmarknadsportföljen 

innehöll vid utgången av år 2006 placeringar i fonder och i 

företagscertifi kat längre än tre (3) månader för ett värde av totalt 140,7 

miljoner. Räntebindningstiden var vid utgången av året 6 månader. 

De långfristiga bindande kreditlimiter som vid tiden för bokslutet 

kunde tas ut uppgick till ett motvärde av 225 miljoner euro. Vidare 

innefattar koncernens icke-bindande finansieringsreserv företagscertifikatprogram 

förutom i euro även i estniska kronor, litauiska litas 

och lettiska lats, till ett sammanlagt motvärde av 421,7 milj. euro. 

I skulder till K-köpmän ingår två slag av räntebärande fordringar 

till K-köpmän för Keskos koncernbolag: förskott från köpmän till Kesko 

och kedjegottgörelser till köpmän. Kedjegottgörelserna är i efterskott 

till köpmännen beviljade rabatter med varierande villkor beroende 

på kedjan. På förskott och kedjegottgörelser tillämpas samma dokumenterade 

villkor för samtliga köpmän inom kedjan. 

Riktade skuldebrev, pensionslån och en del av skulderna till 

finansinstitut, totalt 147,8 milj. euro, löper med fast ränta, den eff ektiva 

räntekostnaden är 5,2 %. Medelräntan på skulder till finansinstitut 

med rörlig ränta, skulder till köpmän och övriga räntebärande skulder 

var 3,5% vid räkenskapsperiodens utgång. Merparten av lånen är i 

euro, de riktade skuldebreven är nominerade i USD och skulderna till 

finansinsitut samt företagscertifikatskulderna inkluderar NOK-nominerade 

lån till ett motvärde av 24,3 milj. euro, EEK-nominerade lån till 

ett motvärde av 15,1, LVL-nominerade till ett motvärde av 10,0 och LTLnominerade 

lån till ett motvärde av 4,3. 

Kreditrisk 

Aff ärsbolagen inom aff ärsområdena ansvarar för hantering av kreditrisken 

som hänför sig till kundfordringar. De har i uppgift att utarbeta 

2011 och


och upprätthålla en dokumenterad kreditpolicy. I Finland sker en central 

del av koncernens aff ärsverksamhet i samarbete med köpmännen. 

Köpmannaavtalen förutsätter att köpmannen ställer Keskos ifrågavarande 

dotterbolag en kontokredit som säkerhet för sina leverantörsskulder. 

Koncernbolagen iakttar gemensam praxis vid värdering av fordringar 

som förfallit till betalning. En fordring skrivs ned då det finns objektivt 

bevis på att fordringens värde har minskat. 

Av koncernens aff ärsområden har Kesko Lantbruk det största behovet 

av kundfinansiering. Kesko Abp:s dotterbolag K-Rahoitus Oy och 

dess dotterbolag erbjuder kundfinansiering med ränta till Kesko Lantbruks 

och Konekeskos yrkeskunder i Finland och Baltikum. K-Rahoitus 

Oy:s räntebärande finansiella fordringar uppgick vid räkenskapsperiodens 

utgång till 170,7 milj. euro (122,3 milj. euro). 

Därtill har bolaget sålt kundfi nansieringsfordringar till en extern 

fi nansiär vilkas belopp vid utgången av år 2006 uppgick till 43,5 milj. 

euro. Förvaltningen av sålda fordringar har enligt avtalet behållits hos 

bolaget, men den externa fi nansiären bär kreditrisken. 

Finansiell kreditrisk 

De finansiella instrumenten innehåller en risk för att motparten inte 

kan uppfylla sina förpliktelser. Kesko ingår valuta- och övriga derivatkontrakt 

endast med banker som har god kreditvärdighet. Likvida medel 

placeras inom ramen för de årligen fastställda limiterna i objekt med 

god kreditvärdighet. 

Gängse värden för derivatkontrakt 

Positivt 

gängse värde 

Låneavtal i situationer med förändrad bestämmanderätt 

(mer än 50%) 

Enligt villkoren för Kesko Abp:s Private Placement-kreditarrangemang 

i USD har Kesko skyldighet att i situationer med förändrad bestämmanderätt 

erbjuda återbetalning av hela lånekapitalet åt alla innehavare 

av skuldebrev. Innehavare av skuldebrevet har rätt att acceptera eller 

avslå återbetalningen. 

Enligt villkoren för den syndikerade lånelimiten hos Kesko har syndikatet 

rätt att säga upp lånelimiten och eventuella lyfta lånerater. 

Till förändring av bestämmanderätten räknas inte enligt villkoren 

i någotdera av låneavtalen förändring av innehav till köpmännen eller 

till en förening som bildats av köpmännen. 

Rating 

Kesko Abp har tillsvidare inte skaff at sig kreditvärdighetsklassificerin 

g, eftersom det i bolagets nuvarande finansieringsläge inte har ansetts 

nödvändigt. 

Nyttighetsrisker 

Koncernen använder elterminer för utjämning av koncernens och dess 

köpmäns energikostnader. Prisrisken i anslutning till elektricitet betraktas 

över en period på tre år. Värdeförändringarna för derivat som 

säkrar elpriset under räkenskapsperioden ingår i korrektivposterna för 

inköpen. Säkringsredovisning tillämpas i fråga om avtal som säkrar 

framtida inköp. Den eff ektiva andelen av derivat som uppfyller kriteri- 

2006 2006 2006 2005 

Negativt 

gängse värde 

Milj. € 

(balansvärde) 

(balansvärde) 

gängse värde gängse värde 

Räntederivat 0,0 -2,0 ** -2,0 -5,3 

Valutaterminer 1,0 */** -10,2 */** -9,2 0,8 

Valutaoptioner (förvärvade) 0,0 

Elderivat 3,0 -2,0 1,0 4,8 

Spannmålsderivat 0,0 0,0 

Derivatkontraktens nominella värden 

31.12.2006 31.12.2005 

Nominellt 

Nominellt 

Milj. € 

belopp 

belopp 

Räntederivat 231,9 ** 308,6 

Valutaterminer 372,1 */** 252,2 

Valutaoptioner (förvärvade) 4,2 

Elderivat 38,1 23,4 

Spannmålsderivat 0,7 

*) Derivatkontrakten inkluderar också valutaterminer som använts för säkring av nettoplaceringar i en självständig utländsk enhet. Valutaterminernas 

gängse värde är -0,3 milj.euro och nominella värde -0,3 milj. euro 

**) Derivatkontrakten inkluderar ränteswapavtal som hänför sig till ett lånearrangemang i utländsk valuta, vilkas nominella bruttovärde är 208,8 

milj. euro och gängse värde -1,8 milj. euro samt valutaswapavtal, vilkas nominella värde är 100,4 milj. euro och gängse värde -9,3 milj. euro. 

En beskrivning av övriga risker och osäkerhetsmoment fi nns i not 44. 

Netto 

Netto

Koncern 



erna för säkringsredovisning bokförs under omräkningsdiff erenser i 

eget kapital och den ineff ektiva andelen i resultaträkningen, i övriga 

rörelsintäkter eller -kostnader. 

På bokslutsdagen hade el köpts med elderivat till totalt 949 244 

MWH och säkringsgraden under 1–12 månader var 86,8 %, under 13–24 

månader 61,4 % och under 25-36 månader 32,8 %. 

Koncernens lantbruksbransch använder spannmålsderivat som 

säkring mot prisriskerna i fråga om spannmål. 

Not 44 

Riskhantering 

Riskhanteringspolicy 

Kesko Abp:s styrelse har i mars 2006 godkänt en riskhanteringspolicy 

för koncernen. Denna policy är baserad på referensramen COSO ERM 

och på Helsingfors Börs rekommendation om noterade bolags förvaltnings- 

och styrningssystem. I policyn fastställs riskhanteringens mål, 

principer, organisering, ansvar samt centrala förfaringssätt. Riskhantering 

är en del av Keskos planerings- och ledningsprocess, beslutsfattande, 

den dagliga ledningen och verksamheten samt övervaknings- 

och rapportförfarande. 

Organisering av riskhantering samt ansvar 

Ansvaret för genomförandet av riskhanteringen ligger hos ledningen 

för aff ärsverksamheten. De som utnämnts till ansvariga för riskhanteringen 

inom aff ärsområdena ansvarar för koordineringen av riskhanteringen 

inom aff ärsområdena och för rapporteringen av riskhanteringsåtgärderna. 

Koncernens riskhanteringsenhet ansvarar för utveckling och upprätthållande 

av riskhanteringens verktyg och för att bästa praxis tilllämpas 

i koncernen samt för rapporteringen om riskhanteringen till 

koncernledningen. 

Styrningsgruppen för riskhantering som sammanträder under koncernchefens 

ledning godkänner förfaringssätten och anvisningarna för 

riskhanteringen samt behandlar och bedömer riskerna för koncernen 

och genomförandet av riskhanteringsåtgärderna. Keskos styrelse behandlar 

de största riskerna och utvärderar minst en gång per år hur 

riskhanteringen fungerar. 

Konsumenter 

Pris-kvalitet-förhållandet är en viktig konkurrensfaktor. Om man inte 

uppnår framgång i den här konkurrensen uppnås inte försäljningsmålen. 

För att öka priskonkurrensförmågan krävs att verksamheten eff ektiveras 

i hela leveranskedjan från varuleverantören till butikshyllan. 

Det pågår fl era program i syfte att öka verksamhetskedjans kostnadseff 

ektivitet och göra styrningen av helheten mer eff ektiv. Med dessa 

program förbättras priskonkurrensförmågan och konsumentkundernas 

tillfredsställelse med detaljhandelns utbud och service. 

Stamkundssystemets konkurrenskraft är av stor betydelse. Stamkundssystemet 

förnyas som bäst. En risk i förnyandet av stamkundssystemet 

är att målen som satts upp för kundernas tillfredsställelse 

och lojalitet inte uppnås genom förnyelsen. För att förnyelsen ska vara 

framgångsrik är det viktigt hur väl kundnyttan förmedlas till kunderna. 

Det tekniska genomförandet av förnyelsen är krävande. Genom 

noggrann testning strävar vi efter att säkerställa att systemen kan tas i 

119 

bruk utan störningar och att informationsöverföringen fungerar mellan 

olika parter. 

Keskos utgångspunkt är att erbjuda sina kunder säkra produkter 

Om leveranskedjans kvalitetskontroll inte fungerar eller om produktkontrollen 

misslyckas kan följden vara ekonomiska förluster, förlust av 

kundernas förtroende eller i värsta fall äventyrande av hälsan. Riskerna 

hanteras genom att enheten för produktundersökning kontrollerar 

företagen som producerar produkterna samt produkternas kvalitet. 

Med aff ärens egenkontroll säkras att livsmedelsbestämmelserna iakttas. 

Med förfaringssättet för återkallelse av livsmedel säkras att felaktiga 

produkter snabbt kan återkallas från försäljningen. 

Verksamhetsområde 

Nya, utländska aktörers inträde på marknaden samt företagsarrangemang 

kan snabbt ändra konkurrensläget. Genom att vara verksam 

inom fl era olika branscher inom handeln minskar Kesko beroendet av 

en enda bransch. Den hårdare konkurrensen hanteras genom satsning 

på aff ärsplatser och utveckling av tjänsterna. Genom att utveckla koncepten 

strävar vi efter eff ektiva aff ärskoncept som tilltalar kunderna. 

Våra egna starka varumärken och mervärdestjänster för kunderna är 

ett viktigt konkurrensmedel. 

Inom branscher som är starkt beroende av enskilda huvudmän kan 

huvudmannens strategiska ändringar i sina lösningar för distributionskanalerna 

leda till nedskärningar eller nedläggning av aff ärsverksamheten. 

Stora marknadsandelar och en växande försäljning utgör 

grunden för bra relationer med huvudmännen. Funktionerna utvecklas 

i samarbete med huvudmannen och på så sätt strävar vi efter att vara 

det bästa alternativet till distributionskanal för huvudmannen. 

Aff ärsplatserna är en strategisk konkurrensfaktor. Betydande kapital 

är bundet i aff ärsfastigheterna för årtionden framöver. Det lokala 

konkurrensläget kan ändras hastigt. I detta fall är risken att verksamheten 

på aff ärsplatsen blir olönsam. Risken hanteras med långsiktig 

planering av aff ärsnätverket, med noggrann förberedelse för varje beslut 

om aff ärsplatsinvesteringar och med en verksamhetsmodell för 

försäljning-återuthyrning. När Kesko fungerar som byggherre är målet 

att aff ärsplatsens användningsändamål kan ändras smidigt om det behövs. 

För hyresobjekt tas fl exibiliteten i beaktande i hyresavtalen. 

Svinn är en betydande risk inom detaljhandeln. Svinn orsakas bl.a. 

av att varor blir gamla eller går sönder samt av stölder och andra missbruk. 

Inom koncernen hanteras svinn genom att styrningen och kontrollen 

av hela verksamhetskedjan eff ektiveras och genom att bästa 

praxis för branscherna införs. 

Internationalisering 

Syftet med internationaliseringen är att uppnå tillväxt. Till riskerna 

hör olika kulturer och verksamhetssätt samt en verksamhetsmiljö som 

ändras snabbt. När verksamheten expanderar till nya länder ökar betydelsen 

av risken. Den fi nländska detaljhandelns verksamhetsprocesser 

och kontrollförfaranden kan inte alltid tas i bruk som de är i utlandet. 

En risk i övertagandet av förvärvade företag kan vara att man går miste 

om den lokala kompetensen eller inte drar nytta av den. Risker som rör 

företagsförvärv hanteras genom en noggrann planering av övertagandet, 

säkrande av tillräckliga resurser och verkställande av företagsförvärvet 

samt uppföljning av det. En eff ektiv styrning av verksamheten 

och uppnående av synergifördelar förutsätter gemensamma verksamhetssätt 

över lands- och organisationsgränserna.


Personal 

Konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal har ökat. 

För att strategierna ska kunna genomföras behövs en kunnig och motiverad 

personal. Risken är att handelsbranschen inte lockar till sig dem 

som har den största kompetensen. Specialisering ökar beroendet av 

enskilda personers kompetens. I samband med strategiarbetet identifi 

eras den kompetens som behövs för genomförandet av strategin och 

utifrån den görs planer för personalen. Keskos attraktivitet som arbetsgivare 

ökas genom samarbete med lärosäten och ett nytt K-traineeprogram 

samt genom en planenlig intern och extern kommunikation. Med 

undersökningar om arbetstillfredsställelsen kartläggs vilka utvecklingsbehov 

det fi nns inom HR-verksamheten. 

Verksamhetens kontinuitet 

Handeln fungerar med hjälp av omfattande datasystem och nätverk. 

Om de inte går att använda fullt ut skulle det kunna orsaka betydande 

förluster för försäljningen och produktionen. Utgångspunkten för Keskos 

kontinuitetsplanering är den längsta tolerabla tiden för avbrott i affärsverksamheten. 

En central roll i säkrandet av verksamhetens kontinuitet 

spelar tillförlitliga samarbetspartners, säkerställande av systemen, 

dokumentation och reservsystem. 

När det gäller förebyggande av skaderisker och missöden har säkerhetsfunktionen 

och beredskapen en viktig roll. Ekonomiska förluster 

och avbrott i verksamheten täcks av koncernomfattande och ändamålsenliga 

försäkringar. 

Lagstiftning 

En viktig grundläggande värdering är att lagar, bestämmelser, avtal 

och Keskos etiska principer iakttas. Om dessa inte efterföljs kan det 

leda till böter, skadestånd och andra ekonomiska förluster samt förlust 

av förtroende eller rykte. För att säkerställa att lagarna efterföljs används 

programmen Compliance inom koncernen. I konkurrensrättsliga 

ärenden görs självutvärderingar. Avtalsriskerna hanteras genom att avtalen 

och processerna för uppgörande av avtal samordnas. 

Målet med Keskos kommunikation är att producera och off entliggöra 

tillförlitlig information i rätt tid. Om den uppgift som Kesko off entliggjort 

visar sig vara felaktig eller om förmedlingen av informationen 

inte uppfyller bestämmelserna skulle följden kunna vara förlust av investerarnas 

och andra intressegruppers förtroende och eventuella 

sanktioner. Kraven på att den ekonomiska informationen skall vara 

riktig för med sig snävare tidtabeller för informeringen och beroende 

av datasystem. Man strävar efter att minska riskerna genom att skapa 

tidtabeller och genom att ge noggranna anvisningar för processen 

samt säkra att de rätta resurserna och den rätta kompetensen fi nns. 

Rättegångar 

Bolaget har inte betydande anhängiga rättegångar, och till koncernens 

verksamhet ansluter sig inte några juridiska risker som kommit till 

styrelsens kännedom och som skulle ha en betydande inverkan på verksamhetens 

resultat inom koncernen. 

Försäkringar 

Som en del av den totala riskhanteringen kontrollerar koncernen regelbundet 

sina försäkringar. Med försäkringar eftersträvar bolaget att 

täcka alla de risker som det av ekonomiska eller andra skäl är motiverat 

att försäkras. 

En beskrivning av fi nansiella risker och hantering av dem fi nns i 

not 43. 

Not 45 

Transaktioner inom den närmaste kretsen 

Personer i koncernens ledning (styrelsen, verkställande direktören och 

koncernens ledningsgrupp), dotterbolag, intressebolag, samföretag och 

Keskos Pensionskassa hör till koncernens närmaste krets. Dotterbolag, 

samföretag och intressebolag fi nns uppräknade i en separat not. 

Som transaktioner inom den närmaste kretsen specificeras sådana affärstransaktioner 

med den närmaste kretsen som inte blir eliminerade 

i koncernbokslutet. 

Följande aff ärstransaktioner genomfördes med den närmaste kretsen: 

Försäljning av varor och tjänster 

Milj. € 

Försäljning av varor 

2006 2005 

Intressebolag 0,3 0,2 

Styrelse och ledning 25,9 38,9 

26,2 39,1 

Milj. € 

Försäljning av tjänster 

2006 2005 



Keskos Pensionskassa 1,2 1,1 

5,8 10,6 

Av intressebolagen som lagts till enligt kapitalandelsmetoden har fastigheten 

som ägs av Valluga-Sijoitus Oy hyrts av koncernen. Vähittäiskaupan 

Takaus Oy och Vähittäiskaupan Tilipalvelu Oy säljer sina 

tjänster till detaljhandelsföretagen inom K-gruppen. De övriga intressebolagen 

är i första hand aff ärsfastighetsbolag som hyrt ut till Keskokoncernen 

av sina lägenheter och fastigheter. Intressebolagen som är 

ömsesidiga fastighetsbolag har lagts till koncernbokslutet enligt ägarandel. 

Tre medlemmar av Keskos styrelse verkar som K-köpmän. Koncernbolagen 

säljer varor och tjänster till företagen de kontrollerar. 

Keskos Pensionskassa är en självständig juridisk enhet som förvaltar 

en del av pensionsmedlen för koncernens personal i Finland. I pensionsmedlen 

ingår Kesko Abp:s aktier som motsvarar 132,2 milj. euro. 

Fastigheter och lägenheter i pensionskassans ägo har hyrts ut till Keskokoncernen 

som i sin tur hyrt ut merparten av dem i andra hand till 

köpmän. Keskokoncernen betalade år 2006 till Pensionskassan sammanlagt 

18,8 milj. euro (23,2 milj.euro) i bidrag. 

Försäljning av varor och tjänster till den närmaste kretsen har skett 

enligt allmänna marknadsvillkor och till marknadspriser.

Koncern 

Köp av varor och tjänster 



Milj. € 

Köp av varor 

2006 2005 



Totalt 16,6 13,2 

Milj. € 

Köp av tjänster 

2006 2005 



Pensionskassan 0,1 - 

Totalt 7,4 26,9 

I övriga rörelsekostnader ingår vidare hyreskostnader om 15,6 milj. 

euro som Kesko betalat till Pensionskassan. 

Styrelsearvoden 

Tusen € 

Styrelsemedlemmarna 

2006 2005 

Heikki Takamäki, ordförande 61,2 51,9 

Keijo Suila, vice ordförande 

Matti Kavetvuo, vice ordförande 

43,4 29,9 

(t.o.m. 27.3.2006) 8,0 36,8 

Pentti Kalliala 33,3 30,3 

Eero Kasanen (t.o.m. 27.3.2006) 6,8 31,6 

Ilpo Kokkila (fr.o.m. 27.3.2006) 25,5 - 

Maarit Näkyvä 35,8 31,6 

Seppo Paatelainen (fr.o.m. 27.3.2006) 27,5 - 

Kari Salminen (fr.o.m. 30.3.2005) 6,8 21,8 

Jukka Säilä (fr.o.m. 27.3.2006) 25,5 - 

Jukka Toivakka (t.o.m. 30.3.2005) 7,3 

Matti Honkala som var Kesko Abp:s verkställande direktör t.o.m. 

28.2.2005 var medlem av styrelsen fram till 28.2.2005. Han erhöll inte 

något arvode för medlemskapet i styrelsen. 

Verkställande direktörens och vice verkställande direktörens samt 

koncernens ledningsgrupps löner och arvoden 

Tusen € 

Matti Honkala, verkställande direktör 

2006 2005 

(t.o.m. 28.2.2005) 

Matti Halmesmäki, verkställande direktör 

- 330,1 

(fr.o.m. 1.3.2005) 

Kalevo Haapaniemi, vice verkställande 

598,2 424,8 

direktör (t.o.m. 17.3.2005) 

Juhani Järvi, vice verkställande direktör 

- 133,1 

(fr.o.m. 17.3.2005) 

Koncernens ledningsgrupp 

254,3 220,8 

(övriga medlemmar) 1 397,0 1 174,6 

Den högsta ledningens övriga anställningsförmåner 

121 


Verkställande direktören hade 31.12.2006 52 000 beviljade optionsrätter 

och vice verkställande direktören 21 000 stycken. Koncernledningsgruppens 

övriga medlemmar hade 31.12.2006 totalt 159 000 beviljade 

optionsrätter. Till koncernledningsgruppens övriga medlemmar utdelades 

år 2006 totalt 6 000 F-optionsrätter för 2003. Optionsrätterna för 

medlemmarna av koncernens ledningsgrupp har samma villkor och friregistreringstider 

som övriga optionsrätter som ingår i ledningens optionsprogram. 

Pensionsförmåner 

Åldern för ålderspension för verkställande direktören är 60 år och den 

fulla pensionen är 66 procent av pensionslönen. Åldern för ålderspension 

och pensionslönen för vice verkställande direktören bestäms enligt 

lagen om pension för arbetstagare (ArPL). Pensionsförmånerna för 

de övriga medlemmarna av koncernens ledningsgrupp fastställs enligt 

lagen om pension för arbetstagare (ArPL) eller på basis av ett separat 

avtal, varvid pensionsåldern är 60–62 år och den fulla pensionen 66 % 

av pensionslönen. 

Förmåner som erläggs i samband med uppsägning 

Uppsägningstiden för verkställande direktören och vice verkställande 

direktören är 6 månader. Avgångsersättningen som betalas utöver lönen 

för uppsägningstiden motsvarar lönen för 12 månader. Uppsägningstiden 

för de övriga medlemmarna av koncernens ledningsgrupp 

är 6 månader och avgångsersättning utöver lönen för uppsägningstiden 

motsvarar lönen för 6-12 månader. 

Finansiella intäkter 

Milj. € 2006 2005 


0,0 0,2 

Finansiella kostnader 

Milj. € 2006 2005 



1,0 0,3 


Milj. € 2006 2005 



Pensionskassan 0,1 0,0 

2,3 3,6 

Tre medlemmar av Keskos styrelse verkar som K-köpmän. Fordringarna 

för Keskos försäljning till företag som de kontrollerar uppgick på 

bokslutsdagen till 2,1 milj. euro (3,0 milj. euro). Som säkerhet för fordringarna 

står en av Keskos intressebolag Vähittäiskaupan Takaus Oy 

beviljad kontokreditsäkerhet, vars maximibelopp är alltid begränsat 

till realisationsvärdet på motsäkerheten som Vähittäiskaupan Takaus 

erhållit av K-köpmannaföretaget och -företagaren. Värdet på motsäkerheten 

uppgick vid räkenskapsperiodens utgång till 6,0 milj. euro (5,8 

milj. euro).


Övriga kortfristiga skulder 

Milj. € 2006 2005 



Pensionskassan 2,6 3,3 

40,4 40,2 

I övriga kortfristiga skulder ingår 0,3 milj. euro (0,5 milj. euro) kedjegottgörelseskulder 

till företag som kontrolleras av de tre medlemmar 

av Keskos styrelse som verkar som K-köpmän. Kedjegottgörelse utbetalas 

i efterskott på basis av faktiska årsinköp och kriterier i anslutning 

till verksamhetens kvalitet. 

Not 47 

Bokslutets nyckeltal 

Not 46 

Övriga noter 

Händelser efter bokslutsdagen 

Kesko Livs sålde i december 2006 sin andel på 50 % av Rimi Baltic AB:s 

aktier. I samband med affären sålde Keskos estniska dotterbolag Fiesta 

Real Estate AS genom en affär den 4 januari 2007 sina mataffärsfastigheter 

som uthyrts till Rimi Baltic AB. Köpeskillingen var 50 milj. euro. 

Keskokoncernens realisationsvinst från fastighetsaffären uppgick till ca 

25 milj. euro. 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

Kesko Fortlöpande verksamheter 

Resultaträkning 

FAS FAS FAS IFRS IFRS IFRS 

Omsättning milj.€ 6 466 7 070 7 517 7 509 7 922 8 749 

Förändring i omsättningen % 4,1 9,3 6,3 6,2 10,4 

Personalkostnader milj.€ 348 390 437 386 477 544 

Personalkostnader av omsättningen % 5,4 5,5 5,8 5,1 6,0 6,2 

Avskrivningar och nedskrivningar milj.€ 108 110 125 132 149 160 

Rörelsevinst milj.€ 99 158 176 251 245 363 

Rörelsevinst av omsättningen % 1,5 2,2 2,3 3,3 3,1 4,2 

Rörelsevinst exkl. engångsposter milj.€ 91 137 171 201 216 280 

Rörelsevinst av omsättningen exkl. engångsposter % 1,4 1,9 2,3 2,7 2,7 3,2 

Finansiella intäkter och kostnader milj.€ 11 4 -3 -11 -1,1 -5,5 

Andel av intressebolagens resultat milj.€ 2 1 1 2 2 1 

Vinst före skatt milj.€ 110 162 173 241 236 358 

Vinst före skatt % % 1,7 2,3 2,3 3,2 3,0 4,1 

Inkomstskatter milj.€ 42 58 47 56 50 107 

Avvecklade verksamheter milj.€ 3 128 

Investeringar 367,3 250,5 

Investeringar av omsättningen 4,6 2,9 

Medelantal anställda under räkenskapsperioden 19 650 19 651 

Alla anställda 31.12 inkl. deltidsanställda 21 952 23 755 

Resultat/aktie, efter utspädning 1,83 2,45 

Resultat/aktie, före utspädning 1,86 2,47

Koncern 



2002 

Hela koncernen 

FAS FAS FAS IFRS IFRS IFRS 

Räkenskapsperiodens vinst (inkl. minoritetsandel) milj.€ 68 104 126 185 189 379 

Räkenskapsperiodens vinst av omsättningen % 1,0 1,5 1,7 2,3 2,3 4,2 

Till moderbolagets ägare 68 96 117 176 181 369 

Till minoriteten milj.€ 0 8 9 9 8 10 

Lönsamhet 

Avkastning på eget kapital % 4,9 7,4 9,3 12,8 13,0 23,1 

Avkastning på investerat kapital % 7,6 10,9 11,9 14,3 12,5 22,6 

Finansiering och ekonomisk ställning 

Nettoskuldsättningsgrad % 13,9 16,2 28,8 37,0 42,4 11,9 

Soliditet % 53,3 51,7 45,5 44,2 42,3 47,0 

Övriga nyckeltal 

Investeringar milj.€ 185 259 170 192 454 282 

Investeringar av omsättningen % 2,9 3,7 2,3 2,6 5,4 3,1 

Medelantal anställda under räkenskapsperioden 12 217 15 219 17 275 17 275 21 305 23 756 

Alla anställda 31.12 inkl. deltidsanställda 15 212 19 411 22 146 22 146 26 608 23 755 

Aktiespecifi ka nyckeltal 

Koncernen totalt 

Resultat/aktie, efter utspädning € 0,75 1,05 1,26 1,89 1,87 3,76 

Resultat/aktie, före utspädning € 0,75 1,06 1,28 1,92 1,89 3,80 

Eget kapital/aktie, justerat € 15,02 15,07 13,34 14,73 15,35 17,94 

Dividend/aktie € 1,00 3,00 1,00 1,00 1,10 1,50* 

Dividend i % av resultatet % 134,4 285,7 79,4 52,9 58,8 39,9* 

Kassafl öde från rörelsen/aktie, justerat € 1,60 1,80 1,80 2,29 3,07 3,35 

P/E-tal (pris/vinst), A-aktie, justerat 21,96 17,17 14,6 10,12 11,86 10,22 

P/E-tal (pris/vinst), B-aktie, justerat 16,21 13,09 14,21 9,50 11,74 10,64 

Effektiv dividendavkastning, A-aktie % 6,1 16,5 5,3 5,3 4,6 3,9* 

Effektiv dividendavkastning, B-aktie % 8,3 21,6 5,6 5,6 4,6 3,8* 

Aktiekurs 31.12, € 

A-aktie 16,40 18,20 18,90 18,90 24,19 38,43 

B-aktie 

Medelkurs för aktien, € 

12,10 13,88 17,95 17,95 23,95 40,02 

A-aktie 16,26 17,46 19,12 19,12 21,93 30,10 

B-aktie 10,92 11,38 16,49 16,49 21,04 31,34 

Marknadsvärde på aktiestocken, milj. €, A-aktie 520 578 600 600 768 1 220 

Marknadsvärde på aktiestocken, milj. €, B-aktie 

Börsomsättning, milj. st. 

718 825 1 115 1 115 1 551 2 632 

A-aktie 1 1 1 1 1 2 

B-aktie 

Omsättningshastighet, % 

23 31 83 83 66 77 

A-aktie 3,0 4,0 3,8 3,8 4,1 6,4 

B-aktie 38,6 51,7 133,6 133,6 101,5 117,1 

Korrigerat antal aktier 31.12, milj. st. 91 91 93 93 97 98 

Avkastning på A-aktie 

Avkastning på B-aktie 

% 9,9 11,4 14,3 14,3 16,7 21,4 

Under de fem senaste räkenskapsperioderna % 2,8 8,9 14,7 14,7 25,9 38,9 

Under de tio senaste räkenskapsperioderna % 12,8 10,7 13,0 13,0 16,3 19,0 


2003 

2004 

2004 

2005 

123 

2006


Formler för nyckeltalen 

Lönsamhet 

Avkastning på eget kapital (ROE), % = 

Avkastning på investerat kapital (ROI), % = 

Avkastning på bundet kapital, % (RONA) = 

Finansiering och ekonomisk ställning 

Soliditet, % = 

Skuldsättningsgrad, % = 

Nettoskuldsättningsgrad, % = 

Aktiespecifi ka nyckeltal 

Resultat/aktie, justerat med 

utspädningseffekten 

Resultat/aktie = 

Eget kapital/aktie = 

Dividend i % av resultatet = 

P/E-tal (pris/vinst) = 

Effektiv dividendavkastning, % = 

= 

vinst före extraordinära poster - inkomstskatter 

eget kapital + minoritetsandel (i genomsnitt under året) 

vinst före extraordinära poster + räntekostnader och övriga fi nansiella kostnader 

balansomslutning - räntefria skulder (i genomsnitt under året) 

rörelsevinst 

bundet kapital (= balansomslutning - likvida medel - räntefria skulder 

- avsättningar) i genomsnitt 

eget kapital + minoritetsandel 

balansomslutning - erhållna förskott 

främmande kapital + avsättningar 

balansomslutning - erhållna förskott 

räntebärande främmande kapital - fi nansiella värdepapper - kassa och bank 

eget kapital + minoritetsandel 

vinst före extraordinära poster - inkomstskatter ± minoritetsandel 

antal aktier i genomsnitt justerat för emissioner och 

optionsrätternas utspädningseffekt 

vinst före extraordinära poster - inkomstskatter ± minoritetsandel 

antal aktier i genomsnitt justerat för emissioner 

eget kapital 

justerat antal aktier 

dividend/aktie 

resultat/aktie 

bokslutsdagens kurs 

resultat/aktie 

dividend/aktie 

bokslutsdagens kurs 

Aktiestockens marknadsvärde = bokslutsdagens kurs x antal aktier 

Kassafl öde från rörelsen/aktie = 

kassafl öde från rörelsen 

antal aktier i genomsnitt 

Avkastning på A-aktie och B-aktie = aktiens kursförändring + dividendavkastningar i form av årsavkastning 

Övriga 

Kassafl öde från rörelsen = 

rörelsevinst + avskrivningar och nedskrivningar ± förändring i nettodriftskapitalet 

± fi nansiella intäkter och kostnader - inkomstskatter 

x 100 

x 100 

x 100 

x 100 

x 100 

x 100 

x 100 

x 100

Koncern 

Not 48 

Aktieinnehav per ägargrupp 31.12.2006 



Andel av 

Samtliga aktier Antal aktier, st. 

samtliga aktier, % 

Företag och bostadssamfund 23 866 021 24,47 

Finans- och försäkringsföretag 2 745 603 2,82 

Offentlig sektor 6 817 349 6,99 

Hushåll 25 774 138 26,43 

Icke-vinstsyftande organisationer 5 604 239 5,75 

Utlandet 176 639 0,18 

Förvaltarregistrerade 32 535 936 33,36 

Totalt 97 519 925 100,00 

10 största aktieägare på basis av antalet aktier 31.12.2006 

Antal Andel av Röstetal Andel av 

aktier, st. aktier, % röstetalet, % 

1. Keskos Pensionskassa 3 438 885 3,53 34 388 850 8,98 

2. K-Köpmannaförbundet rf 3 159 039 3,24 31 222 740 8,15 

3. Vähittäiskaupan Takaus Oy 2 628 533 2,70 26 285 330 6,85 

4. Valluga-Sijoitus Oy 1 340 439 1,37 13 404 390 3,50 

5. Oy The English Tearoom Ab 1 008 400 1,03 1 008 400 0,26 

6. Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 939 353 0,96 939 353 0,25 

7. Stiftelsen för Detaljhandelns Yrkesutbildning 893 695 0,92 7 241 143 1,89 

8. Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen 485 090 0,50 800 090 0,21 

9. Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola 464 500 0,48 464 500 0,12 

10. Statens Pensionsfond 450 000 0,46 450 000 0,12 

Ledningens aktieinnehav 

Medlemmarna i Kesko Abp:s styrelse, verkställande direktören och ställföreträdaren för verkställande direktören samt samfunden under ovannämndas 

bestämmanderätt innehade i slutet av december 2006 197 030 Kesko Abp:s A-aktier och 170 520 Kesko Abp:s B-aktier, sammanlagt 367 

550 aktier, vilket representerar 0,38 % av bolagets hela aktiestock och 0,56 % av röstetalet. 

125


Dotterbolag och intressebolag 

Not 49 

Dotterbolag och intressebolag 31.12.2006 

Andelar hos företag inom 

samma koncern 

ägda av moderbolaget Hemort 

Koncernens 

ägarandel 

% 

Moderbolagetsägarandel 

% 

Fiesta Real Estate As Tallinn, Estland 100,00 100,00 

Hirvensalon Liikekiinteistö Oy Åbo 100,00 100,00 

K-instituutti Oy Helsingfors 90,00 90,00 

K-plus Oy Helsingfors 100,00 100,00 

K-rahoitus Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Kauko-Telko Oy Esbo 100,00 100,00 

Kempeleen Ostokeskus Oy Kempele 67,27 67,27 

Keru Kiinteistöt Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Kesko Fastigheter Ab Sollentuna, 

Sverige 

100,00 100,00 

Kesko Real Estate Latvia Sia Riga, Lettland 100,00 100,00 

Keslog Oy Helsingfors 100,00 54,95 

Kestra Kiinteistöpalvelut Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Keswell Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Joutsentulli Uleåborg 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Kangasalan 

Palvelukeskus 

Kangasala 82,50 82,50 

Kiinteistö Oy Kemin 

Asemakatu 4 

Kemi 66,50 66,50 

Kiinteistö Oy Keravan Viertolan 

Market 

Kervo 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Kouvolan 

Länsikeskus 

Esbo 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Lahden 

Lyhytkatu 1 

Lahtis 50,00 50,00 

Kiinteistö Mesta Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Pallintalo Åbo 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Pontsonkulma Helsingfors 94,57 94,57 

Kiinteistö Oy Porin 

Hyväntuulentie 2 

Björneborg 70,80 70,80 

Kiinteistö Oy Päivärannantie 18 Kuopio 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Riipilän 

Kauppakeskus 

Vanda 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Soppeenmäen 

Market 

Ylöjärvi 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Sunan Hallitalo Esbo 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Tavastkulla Vanda 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Turun Noutotukku Åbo 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Turvesuonkatu 10 Tammerfors 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Voisalmen 

Liiketalo 

Villmanstrand 100,00 100,00 

Kiinteistö Oy Välivainion 

Ostoskeskus 

Uleåborg 65,97 65,97 

Klintcenter Ab Mariehamn 100,00 100,00 

Maatalouskesko Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Malmintorin Pysäköintitalo Oy Helsingfors 99,91 99,91 

Pirkkalaistorin Liikekeskus Oy Nokia 51,66 51,66 

Plussa Oü Tallinn, Estland 100,00 100,00 

Rautakesko Ab Helsingfors 100,00 100,00 

Roihuvuoren Liiketalot Oy Helsingfors 74,00 74,00 

Kesko livs Ab Helsingfors 100,00 100,00 

Sincera Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Variston Liikekeskus Oy Vanda 75,00 75,00 

VV-Auto Group Oy Helsingfors 100,00 100,00 

Ägda av övriga 

koncernföretag Hemort 

Koncer- 

nensägarandel % 

Antti Sia Riga, Lettland 100,00 

Anttila As Viljandi, Estland 100,00 

Anttila Oy Helsingfors 100,00 

Ap Real Estate Sia Riga, Lettland 100,00 

Asko Möbler Ab Huddinge, Sverige 100,00 

Asm Sweden Ab Malmö, Sverige 100,00 

Auto-span Oy Helsingfors 100,00 

Baltic Tape Uab Klaipeda, Litauen 100,00 

Barker-littoinen Oy Esbo 100,00 

Bruland Bygg As Förde, Norge 66,30 

Byggsenteret As Steinkjer, Norge 100,00 

Cassa Oy Helsingfors 100,00 

Citymarket Oy Helsingfors 100,00 

Daugavkrasts M Sia Riga, Lettland 100,00 

Focus Eesti As Tallinn, Estland 80,00 

Glastech Oy Vasa 100,00 

Glastech Eesti As Tallinn, Estland 100,00 

Glastech Uab Vilnius, Litauen 100,00 

Glastech Zp Minsk, Vitryssland 100,00 

Härkätien Maatalous- ja 

Rautakauppa Oy 

Helsingfors 100,00 

Ikosen Oü Tallinn, Estland 100,00 

Indoor Group Oy Lahtis 100,00 

Indoor Group As Tallinn, Estland 100,00 

Indoor Group Sia Riga, Lettland 100,00 

Indoor Group Uab Vilnius, Litauen 100,00 

Indoorpalvelu Oy Lahtis 100,00 

Insofa Oy Lahtis 100,00 

Intersport Finland Oy Helsingfors 100,00 

Ka Jelgava Sia Jelgava, Lettland 100,00 

Kauko Far East Ltd. Hongkong, Kina 100,00 

Kauko International 

Trading Co. Ltd 

Shanghai, Kina 100,00 

Kauko Time Ab Stockholm, Sverige 100,00 

Kauko-metex Sp. Z O.o. Warszawa, Polen 100,00 

Kauko-silhu Oy Vanda 100,00 

Kauko Zao Moskva, Ryssland 100,00 

Kesko Agro Eesti As Tallinn, Estland 100,00 

Kesko Agro Lietuva Uab Vilnius, Litauen 100,00 

Kesko Agro Latvija Sia Riga, Lettland 100,00 

Keslog As Tallinn, Estland 100,00 

Kespro Ab Helsingfors 100,00 

Kestroy 1 Zao Moskva, Ryssland 100,00 

K-fi nance Estonia As Estland 100,00 

Kiinteistö Oy 

Arolan Risteys 

Elimä 100,00 


Hannunhelmi 

Kyrkslätt 100,00 

Kiinteistö Oy Imatran 

Lappeentie 44 

Imatra 100,00 

Kiinteistö Oy Kemin Asematie 

4 

Kemi 66,50 

Kiinteistö Oy Kotkan 

Kauppahuone 

Kotka 100,00 

Kiinteistö Oy Länsi-kaisla Esbo 100,00 


%

Koncern 





Koncer- 


Kiinteistö Oy Muhoksen 

Puoti 


Kiinteistö Oy Paavolantori Lahtis 96,90 


Sarviniitynkatu 4 

Kervo 100,00 

Kiinteistö Oy Vantaan 

Kiitoradantie 2 

Vanda 100,00 

Knuto As Norge 100,00 

Konekesko Ab Helsingfors 100,00 

K Prof Sia Riga, Lettland 100,00 

K Rauta Sia Riga, Lettland 100,00 

K-rauta Ab Stockholm, Sverige 100,00 

Kr Fastigheter I 

Göteborg Ab 

Sollentuna, Sverige 100,00 

Kr Fastigheter I Järfalla Ab Sollentuna, Sverige 100,00 

Kr Fastigheter I Karlstad Ab Sollentuna, Sverige 100,00 

Kr Fastigheter I Umeå Ab Sollentuna, Sverige 100,00 

Kr Fastigheter I Stockholm Sollentuna, Sverige 

Norr Ab 

100,00 

Kr Fastigheter 

I Sundsvall Ab 


K-rauta Fastigheter 

I Malmö Ab 


Leipurien Tukku Oy Esbo 100,00 

Leipurien Tukku Eesti As Tallinn, Estland 100,00 

Leipurien Tukku Latvia Sia Riga, Lettland 100,00 

Leitok Oy Esbo 100,00 

Loimaan Maatalous- ja 

Rautakauppa Oy 


Lt-kone Oy Esbo 100,00 

OOO Leipurien Tukku S:t Petersburg, 

Ryssland 

100,00 

OOO Kesko Real Estate S:t Petersburg, 

Ryssland 

100,00 

Lt-tukku Oy Esbo 100,00 

Metex Deutschland Gmbh Lucka, Tyskland 100,00 

Metex Hungaria 

Kereskedelmi Kft 

Budapest, Ungern 100,00 

Metex Oy Esbo 100,00 

Mezciems Real Estate Sia Lettland 100,00 

Musta Pörssi Oy Helsingfors 100,00 

Nmt Prekyba Uab Kaunas, Litauen 100,00 

Nordica A/s Köpenhamn, 

Danmark 

100,00 

Nordica Plast & Gummi Ab Malmö, Sverige 100,00 

Norgros As Oslo, Norge 99,92 

Norgros Distrubusjon As Ski, Norge 100,00 

Norgros Handel As Lilleström, Norge 100,00 

Polo Ls Sia Riga, Lettland 100,00 

Pikoil Oy Esbo 100,00 

Rake Bergen As Oslo, Norge 100,00 

Rake Eiendom As Oslo, Norge 100,00 

Rautakesko As Tallinn, Estland 100,00 

Rautakesko A/s Riga, Lettland 100,00 

Ruokakeskon Kiinteistöt Oy Helsingfors 100,00 

Senukai Uab Kaunas, Litauen 99,20 

Senuku Prekybos Centras Vilnius, Litauen 50,00 

Senuku Tirdzniecibas 

Centras Sia 

Riga, Lettland 100,00 

Sotka Eesti Oü Tallinn, Estland 100,00 


% 



Koncer- 


Stroymaster Holding 

Finland Oy 


Stroymaster Zao S:t Petersburg, 

Ryssland 

100,00 

Telko Oy Helsingfors 100,00 

Tp Real Estate Sia Riga, Lettland 100,00 

Trögstadveien 13 As Ski, Norge 100,00 

Turun VV-Auto Oy Åbo 100,00 

Tähti Optikko Group Oy Helsingfors 100,00 

Ulkokaupat Eesti As Tallinn, Estland 100,00 

Ulkokaupat Vilnius Uab Vilnius, Litauen 100,00 

Verdal Eiendom As Ski, Norge 100,00 

Virsu Oy Helsingfors 100,00 

VV-Autotalot Oy Helsingfors 100,00 

WellStep Oy Helsingfors 100,00 

Intressebolag 

Ägda av moderbolaget Hemort 

Koncernens 

ägarandel 

% 

127 


% 


% 

Graanin Liikekeskus Oy S:t Michel 50,00 50,00 

Itäkeskuksen Pysäköintitalo Oy Helsingfors 44,49 44,49 

Kiinteistö Oy Janakkalan 

Linnatuuli 

Janakkala 29,86 29,86 

Kiinteistö Oy Itäaukio Lahtis 26,20 26,20 

Kiinteistö Oy Joensuun 

Kaupunginportti 

Joensuu 22,77 22,77 

Kiinteistö Oy Keravanportti Esbo 49,33 49,33 

Kiinteistö Oy Lentokentän 

Palvelutalo 

Vanda 32,59 32,59 

Kiinteistö Oy Mellunmäen 

Liike- Ja Toimintakeskus 

Helsingfors 23,42 23,42 

Kiinteistö Oy Rauman 

Viaporinaukio 3:n Vsuoja 

Raumo 43,80 43,80 

Kiinteistö Oy Ulvilan Hansa Ulvsby 42,41 42,41 

Kiinteistö Oy Vantaanportin 

Liikekeskus 

Vanda 27,87 27,87 

Levin Aquahovi Kiinteistöt Oy Kittilä 25,00 25,00 

Mukkulan Ostoskeskus Oy Lahtis 35,76 35,76 

Raksilan Paikoitus Oy Uleåborg 33,33 33,33 

Valluga-sijoitus Oy Helsingfors 39,00 39,00 

Vähittäiskaupan Takaus Oy Helsingfors 34,35 34,35 

Vähittäiskaupan Tilipalvelu 

Vtp Oy 

Helsingfors 30,00 30,00 

Ägda av övriga koncernföretag 

Adidas Suomi Oy Helsingfors 50,00 

Helsingin Reunahiomo Hrh Oy Helsingfors 50,00 

Kajaanin Pienteollisuustalo Oy Kajana 34,00 

Kiinteistö Oy Meri-pietari Helsingfors 23,12 

Kiinteistö Oy Lahden 

Teollisuuskeskus 

Lahtis 48,32 

Nordic Optical Partners A/s Albertslund, 

Danmark 

33,30 

Tampereen Silmälaboratorio Oy Tammerfors 33,30


Moderbolagets bokslut 

Moderbolagets resultaträkning (FAS) 1.1-31.12.2006 1.1-31.12.2005 

Omsättning 16 407 204,37 16 316 866,10 

Övriga rörelseintäkter 487 660 165,50 351 211 845,14 

Material och tjänster 2 604,22 3 539,11 

Personalkostnader -11 863 486,34 -11 647 292,50 

Avskrivningar och nedskrivningar -28 537 648,47 -26 701 963,45 

Övriga rörelsekostnader -232 033 609,10 -274 977 684,00 

Rörelsevinst 231 635 230,18 54 205 310,40 

Finansiella intäkter och kostnader 10 565 408,15 1 376 054,38 

Vinst före extraordinära poster 242 200 638,33 55 581 364,78 

Extraordinära poster 129 673 784,00 104 024 000,00 

Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 371 874 422,33 159 605 364,78 

Bokslutsdispositioner 21 708 520,51 11 420 442,60 

Vinst före skatter 393 582 942,84 171 025 807,38 

Inkomstskatter -86 558 154,41 -41 983 270,99 

Räkenskapsperiodens vinst 307 024 788,43 129 042 536,39

Koncern 



Moderbolagets 

balansräkning (FAS) 31.12.2006 31.12.2005 

AKTIVA 

Bestående aktiva 

Immateriella tillgångar 

Övriga utgifter med lång 

verkningstid 

Förskott och pågående 

10 391 131,28 13 789 999,57 

nyanläggningar 2 158 578,08 410 533,98 


12 549 709,36 14 200 533,55 

Mark- och vattenområden 114 513 468,94 121 525 733,80 

Byggnader och konstruktioner 337 721 596,03 388 278 609,29 

Maskiner och inventarier 6 776 859,81 10 652 241,70 

Övriga materiella tillgångar 

Förskott och pågående 

7 114 024,62 9 504 761,39 

nyanläggningar 5 190 383,18 1 529 693,37 

Investeringar 

Andelar hos företag inom samma 

471 316 332,58 531 491 039,55 

koncern 387 830 032,45 663 880 984,01 

Andelar i ägarintresseföretag 19 991 322,33 29 403 144,91 

Övriga aktier och andelar 16 252 345,69 17 199 121,56 

Rörliga aktiva 

Fordringar 

Långfristiga 

Fordringar hos företag inom 

424 073 700,47 710 483 250,48 

samma koncern 354 337 563,67 307 514 024,60 

Fordringar hos ägarintresseföretag 891 396,01 1 384 378,68 

Kortfristiga 

355 228 959,68 308 898 403,28 



2 147 110,34 2 007 640,24 

samma koncern 506 759 172,25 438 199 739,42 

Fordringar hos ägarintresseföretag 5 223 736,22 7 104 818,61 

Lånefordringar - 3 061 603,30 

Övriga fordringar 228 676,87 241 072,13 

Resultatregleringar 4 404 912,45 2 366 471,36 

Finansiella värdepapper 

518 763 608,13 452 981 345,06 

Övriga värdepapper 341 094 016,95 38 274 841,39 

Kassa och bank 3 720 533,88 8 493 181,52 

Aktiva totalt 2 126 746 861,05 2 064 822 594,83 

PASSIVA 

129 

31.12.2006 31.12.2005 

Eget kapital 

Aktiekapital 195 039 850,00 192 967 852,00 

Emission - 732 607,00 

Överkursfond 187 934 757,64 182 896 184,61 

Uppskrivningsfond - 283 487,25 

Övriga fonder 

Vinst från tidigare 

243 415 795,55 243 415 795,55 

räkenskapsperioder 332 837 613,94 310 579 671,15 

Räkenskapsperiodens vinst 307 024 788,43 129 042 536,39 

Ackumulerade 

bokslutsdispositioner 

1 266 252 805,56 1 059 918 133,95 

Avskrivningsdifferens 163 483 041,89 180 968 938,20 

Avsättningar 

Övriga avsättningar 8 344 307,01 8 932 367,00 

Främmande kapital 

Långfristiga 

Riktade skuldebrevslån 100 418 410,04 100 418 410,04 

Lån från fi nansinstitut 24 277 737,31 113 501 626,36 

124 696 147,35 213 920 036,40 

Kortfristiga 

Lån från fi nansinstitut 9 262 482,96 10 900 000,00 

Erhållna förskott 37 620,93 208 014,98 

Skulder till leverantörer 

Skulder till företag inom 

3 089 163,71 1 851 523,32 

samma koncern 454 373 029,20 471 048 143,08 

Skulder till ägarintresseföretag 36 434 382,97 32 260 923,32 

Övriga skulder 40 089 385,17 73 888 751,88 

Resultatregleringar 20 684 494,30 10 925 762,70 

563 970 559,24 601 083 119,28 

Passiva totalt 2 126 746 861,05 2 064 822 594,83


Moderbolagets fi nansieringsanalys 1.1-31.12.2006 1.1-31.12.2005 

Kassafl öde från rörelsen 

Vinst före extraordinära poster 

Korrektivposter: 

242 200 638,33 55 581 364,78 

Avskrivningar enligt plan 28 535 592,36 26 219 513,37 

Finansiella intäkter och kostnader -10 565 408,15 -1 376 054,38 

Övriga korrektivposter -212 876 837,42 -42 055 764,29 

Förändringar i rörelsekapitalet 

47 293 985,12 38 369 059,48 

Ökning/minskning (-/+) av kortfristiga, räntefria affärsfordringar 7 400 219,61 5 971 147,67 

Räntefri kortfristig skuld, ökning/minskning (+/-) 5 122 390,29 -6 568 421,76 

12 522 609,90 -597 274,09 

Betalda räntor -31 016 632,50 -24 665 444,64 

Erhållna räntor 33 637 541,04 20 644 565,97 

Erhållna dividender 6 787 979,43 6 346 241,72 

Betalda skatter -86 195 918,27 -52 267 114,45 

-76 787 030,30 -49 941 751,40 

Kassafl öde från rörelsen -16 970 435,28 -12 169 966,01 

Kassafl öde från investeringar 

Förvärv av dotterbolag -6 531 336,11 -124 739,03 

Förvärv av intressebolag -9 920,00 -815 575,04 

Investeringar i övriga placeringar -13 141,67 

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -22 414 792,11 -39 505 876,54 

Beviljade lån -46 330 556,40 

Återbetalning av lånefordringar 0,00 29 206 935,86 

Avyttring av dotterbolag 12 479 707,53 16 916 625,80 

Avyttring av intressebolag 22 435 185,39 2 420 797,00 

Överlåtelseintäkter från övriga placeringar 5 471 442,91 766 509,25 

Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar 145 576 472,97 74 399 828,70 

Kassafl öde från investeringar 110 663 062,51 83 264 506,00 

Kassafl öde från fi nansiering 

Upptagande av kortfristiga lån 196 112 983,89 96 470 743,84 

Återbetalning av kortfristiga lån 0,00 

Upptagande av långfristiga lån -89 223 889,05 20 437 276,17 

Kortfristiga fordringar, ökning/minskning (-/+) -67 402 825,34 -262 962 623,91 

Utbetalda dividender -106 484 593,60 -95 168 792,00 

Erhållna och betalda koncernbidrag 129 673 784,00 104 024 000,00 

Ökning av aktiekapitalet 6 377 964,03 10 048 887,74 

Övriga -5 381 209,81 217 447,95 

Kassafl öde från fi nansiering 63 672 214,12 -126 933 060,21 

Förändring av likvida medel 157 364 841,35 -55 838 520,22 

Likvida medel 1.1 46 768 022,91 102 606 543,13 

Likvida medel 31.12 204 132 864,26 46 768 022,91

Koncern 



Noter till moderbolagets bokslut 

Redovisningsprinciper 

Kesko Abp:s bokslut har upprättats i enlighet med bokföringslagen i 

Finland (FAS). 

Värdering av materiella tillgångar 

Materiella tillgångar har upptagits i balansräkningen till anskaff - 

ningsutgiften minskad med avskrivningar enligt plan. 

Avskrivningstider 

De planenliga avskrivningarna har beräknats som lineära avskrivningar 

på det ursprungliga anskaff ningsvärdet enligt de materiella anläggningstillgångarnas 

ekonomiska livslängd. 

Följande avskrivningstider har använts 

Byggnader och konstruktioner 15–33 år 

Beståndsdelar av byggnader 8 år 

Maskiner och inventarier 8 år 

eller maskiner och inventarier fr.o.m. 

anskaff ningarna år 1999 restvärdeavskrivning på 25 % 

Bilar 5 år 

Datateknisk utrustning 3–5 år 

Övriga materiella tillgångar och övriga 

utgifter med lång verkningstid 5–14 år 

Inga markområden har varit föremål för avskrivningar. Avskrivningar 

enligt plan och förändringen i avskrivningsdiff erensen motsvarar sammanlagt 

avskrivningarna i näringsskattelagen. Förändringen i avskrivningsdiff 

erensen har behandlats som bokslutsdispositioner. 

Värdering av fi nansieringstillgångar 

Finansiella värdepapper har värderats till anskaff ningsutgiften eller 

till marknadspriset om detta är lägre. 

Poster i utländsk valuta 

Poster i utländsk valuta har omräknats till fi nländsk valuta enligt Europeiska 

centralbankens medelkurs på bokslutsdagen. Om en fordran 

eller en skuld är bunden till en fast kurs har denna använts vid omräkningen. 

I bokslutet har kursdiff erenserna bokförts mot resultatet. 

Derivatkontrakt 

Räntederivat 

Räntederivat används till att bearbeta lånens räntebindningstider. Måldurationen 

är tre år och den tillåts variera mellan ett och ett halvt år 

och fyra år. Av räntederivat föranledda kassafl öden bokförs under räkenskapsperioden 

som ränteintäkter eller -kostnader enligt stängningsdagen. 

I bokslutet värderas öppna räntetermins-, -futur-, -options- 

och swappavtal till marknadspriser. Orealiserade värdestegringar intäktsförs 

inte. Eventuella värderingsförluster bokförs som 

räntekostnad. 

131 

Valutaderivat 

Valutaderivat används som säkring mot både translations- och transaktionsrisken. 

Valutaterminer värderas till bokslutsdagens terminkurs. 

Kursdiff erenserna för öppna derivatavtal bokförs i fi nansieringsposter. 

Om derivatinstrumentet har använts för säkring av en balanspost i utländsk 

valuta har värdeförändringen bokförts till motsvarande värde 

som förändringen av balansposten. För optionsavtal upptas premierna 

i balansräkningen under transitoriska poster till dess de förfaller eller 

värdeförändringen på bokslutsdagen förutsätter att den skall bokföras 

i resultat. 

Nyttighetsderivat 

Kesko Abp:s dotterbolag Kestra Kiinteistöpalvelut Oy använder elderivat 

för utjämning av koncernens och köpmännens energikostnader. 

Keskos dotterbolag inom lantbruksbranschen använder spannmålsderivat 

som säkring mot prisriskerna i fråga om spannmål. Kesko Abp är 

en extern motpart i el- och spannmålsderivat med bank och gör en intern 

säkring till ett motsvarande pris med dotterbolaget. För Kesko Abp 

fi nns det inte i något skede en derivatposition och således inte heller 

någon resultatpåverkan. Prisrisken i anslutning till elektricitet betraktas 

över en period på tre år. Angående de derivat som skyddar priset på 

den elektricitet som levereras under räkenskapsperioden ingår värdeändringarna 

i Kesko i ränteintäkter och -kostnader. Orealiserade vinster 

och förluster från de avtal som skyddar inköp i framtiden har inte 

bokförts i resultaträkningen. För spannmålsderivat värderas öppna avtal 

i bokslutet till marknadspriser. Värderingsdiff erenserna mellan 

öppna avtal upptas i Kesko under fi nansiella poster. 

Pensionsarrangemang 

Pensionsförsäkringarna för personalen vid Kesko Abp har ordnats via 

Keskos pensionskassa, vars A-avdelning, som beviljade tilläggsförmåner, 

stängdes 9.5.1998. En befattningsrelaterad pensionsålder på 60 

respektive 62 år har fastställts för en del av direktörerna och de övriga 

cheferna. 

Avsättningar 

Som avsättningar har i balansräkningen upptagits poster som grundar 

sig på avtal eller andra förbindelser, men som inte ännu har realiserats. 

Ändringarna i avsättningarna ingår i resultaträkningen. Hyresansvar 

för tomma hyreslokaler som inte längre används för koncernens aff ärsverksamhet 

liksom förluster till följd av uthyrning av motsvarande lokaler 

till utomstående har upptagits som avsättningar. 


I inkomstskatterna ingår räkenskapsperiodens skatter som beräknats 

på basis av räkenskapsperiodens resultat samt från tidigare räkenskapsperioder 

påförda eller återbördade skatter.


Noter till resultaträkningen 

Milj. € 2006 2005 

1. Övriga rörelseintäkter 

Realisationsvinster från försäljning av 

fastigheter och aktier 95,5 44,3 

Hyresintäkter 271,9 306,6 

Fusionsvinster 120,0 - 

Övriga 0,3 0,3 

Totalt 487,7 351,2 

2. Antal anställda i medeltal 

Kesko Abp 179 179 

Totalt 179 179 

3. Personalkostnader 

Löner och arvoden 

Lönebikostnader 

9,9 10,0 

Pensionskostnader 1,0 1,3 

Övriga lönebikostnader 1,0 0,3 

Totalt 11,9 11,6 

Ledningens löner och arvoden 

Verkställande direktören och hans 

ställföreträdare 0,6 0,8 

Styrelsemedlemmarna 0,3 0,2 


Ledningens löner och arvoden har upptagits i noterna 

till koncernbokslutet specifi cerade enligt person. 

4. Avskrivningar och nedskrivningar 

Avskrivningar enligt plan 28,5 26,2 

Nedskrivningar, bestående aktiva 0,0 0,5 

Totalt 28,5 26,7 

5. Övriga rörelsekostnader 

Hyreskostnader 194,2 226,2 

Marknadsföringskostnader 0,7 1,6 

Underhåll av fastigheter och affärsplatser 15,6 21,1 

Datakommunikationskostnader 

Realisationsförluster från försäljning av 

10,0 9,6 

fastigheter och aktier 3,3 6,2 

Övriga affärskostnader 8,2 10,3 

Totalt 232,0 275,0 

6. Finansiella intäkter och kostnader 

Dividendintäkter 

Från företag inom samma koncern 2,6 3,1 

Från ägarintresseföretag 1,5 1,1 

Från övriga 2,7 2,1 

Dividendintäkter totalt 

Övriga ränteintäkter och fi nansiella intäkter 

6,8 6,3 

Från företag inom samma koncern 32,4 19,6 

Från övriga 12,8 8,0 

Ränteintäkter totalt 45,2 27,6 

Milj. € 2006 2005 

Räntekostnader och övriga fi nansiella 

kostnader 

Till företag inom samma koncern -21,7 -12,9 

Till övriga -19,7 -19,6 

Räntekostnader totalt -41,4 -32,5 

Totalt 10,6 1,4 

7. Poster som ingår i extraordinära 

intäkter och kostnader 

Erhållna koncernbidrag 161,0 129,4 

Utbetalade koncernbidrag -31,3 -25,4 

Totalt 129,7 104,0 

8. Bokslutsdispositioner 

Differens mellan avskrivningar enligt plan 

och avskrivningar i beskattningen 21,7 11,4 

Totalt 21,7 11,4 

9. Förändringar i avsättningar 

Hyresutgifter för tomma lokaler -0,8 -3,0 

Övriga förändringar 0,2 -1,3 

Totalt -0,6 -4,3 

10. Inkomstskatter och latenta skatter 

Inkomstskatt på extraordinära poster -33,7 -27,1 

Inkomstskatt på ordinarie verksamhet -52,8 -14,9 

Totalt -86,5 -42,0 

Latenta skatter 

Latenta skatteskulder och -fordringar har inte upptagits i balansräkningen. 

Deras belopp är inte av väsentlig betydelse. 

Noter till balansräkningen 

Milj. € 2006 2005 

11. Övriga utgifter med lång verkningstid 

Anskaffningsutgift 1.1 41,8 40,8 



Överföringar mellan posterna 0,2 1,6 


Ackumulerade avskrivningar 1.1 

Ackumulerade avskrivningar på 

28,0 25,7 

minskningar och överföringar -1,8 -1,2 

Räkenskapsperiodens avskrivning 3,1 3,5 

Ackumulerade avskrivningar 31.12 29,3 28,0 

Bokföringsvärde 31.12 10,4 13,8

Koncern 



Milj. € 2006 2005 

Förskott 


Ökningar 2,9 - 


Överföringar mellan posterna -0,2 -0,8 



12. Materiella tillgångar 

Mark- och vattenområden 




Överföringar mellan posterna - 0,6 


Uppskrivningar - 0,0 


Byggnader och konstruktioner 








176,1 181,3 




Uppskrivningar - - 


Maskiner och inventarier 








18,6 17,2 





Övriga materiella tillgångar 








5,4 4,6 



133 

Milj. € 2006 2005 



Förskott och pågående nyanläggningar 



Minskningar - -1,3 

Överföringar mellan posterna -0,4 -10,4 



Uppskrivningar av bestående aktiva 

Mark- och vattenområden - 0,0 

Aktier och andelar - 0,3 

- 0,3 

Vid utgången av räkenskapsperioden har några uppskrivningar inte 

upptagits i Kesko Abp:s balansräkning. I jämförelseårets balansräkning 

har det uppskrivits markområden och aktier. 

13. Placeringar 

Andelar i koncernföretag 






Nedskrivningar -67,2 0,1 



Andelar i ägarintresseföretag 







Övriga aktier och andelar 


Ökningar 1,0 - 




minskningar och överföringar - 0,3 

Nedskrivningar - -0,3 

Ackumulerade avskrivningar 31.12 - 0,0 



Kesko Abp:s innehav i andra företag 31.12.2006 specifi ceras i noterna 

till koncernbokslutet.


Under räkenskapsperioden har Hämeenkylän Kauppa Oy, som är Kesko 

Abp:s helägda bolag, fusionerats med Kesko Abp. Av dotterbolagen som 

ägs direkt av Kesko Abp har det under räkenskapsperioden skett förändringar 

endast i fastighetsbolagen. Till följd av fusionen med Hämeenkylän 

Kauppa Oy överfördes tre fastighetsbolag till Kesko Abp:s direkta 

ägo. Totalt tio fastighetsbolag har avyttrats utanför koncernen. 

Milj. € 2006 2005 

14. Fordringar 


samma koncern 

Långfristiga 

Lånefordringar 343,6 305,8 

Kapitallån 10,7 1,7 

Långfristiga totalt 354,3 307,5 

Kortfristiga 

Kundfordringar 4,1 8,0 


Övriga fordringar 0,0 - 


Kortfristiga totalt 506,8 438,2 

Totalt 861,1 745,7 

Fordringar hos ägarintresseföretag 

Långfristiga 


Kortfristiga 

Kundfordringar 0,1 0,2 


Kortfristiga totalt 5,2 7,1 


Resultatregleringar 

Skatter 1,2 - 



15. Eget kapital 

Aktiekapital 1.1 193,0 187,7 

Teckningar med optionsrätter 2,0 5,3 

Aktiekapital 31.12 195,0 193,0 

Emission, användning av optionsrätter 1.1 0,7 11,3 

Ökning 6,3 10,1 

Överföring till aktiekapital -2,0 -5,3 

Överföring till överkursfond -5,0 -15,4 

Emission, användning av optionsrätter 31.12 0,0 0,7 

Överkursfond 1.1 182,9 167,5 

Teckningar med optionsrätter 5,0 15,4 

Överkursfond 31.12 187,9 182,9 

Uppskrivningsfond 1.1 0,3 0,3 

Förändring av uppskrivningsfond -0,3 0,0 

Uppskrivningsfond 31.12 0,0 0,3 

Milj. € 2006 2005 

Övriga fonder 1.1 243,4 243,4 

Övriga fonder 31.12 243,4 243,4 

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 439,6 406,0 

Dividendutdelning -106,5 -95,1 

Överföring till donationsmedel -0,3 -0,3 

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 31.12 332,8 310,6 

Räkenskapsperiodens vinst 307,0 129,0 

Eget kapital totalt 1 266,3 1 059,9 

Ökning av aktiekapitalet 

Under år 2006 ökades aktiekapitalet sju gånger i enlighet med aktieteckningarna 

med optionsrätter: i februari med 640 500 euro, i maj 

med 938 058 euro, i juni med 59 200 euro, i augusti med 118 000 euro, i 

oktober med 94 800 euro, i november med 157 200 euro och i december 

med 64 240 euro. Motsvarande antal tecknade aktier var 320 250, 469 

029, 29 600, 59 000, 47 400, 78 600 respektive 32 120 aktier. Ökningarna 

av aktiekapitalet antecknades i handelsregistret 13.2, 4.5, 9.6, 7.8, 

3.10, 1.11 och 21.12.2006. 

Kalkyl över utdelningsbara vinstmedel 

Övriga fonder 243,4 243,4 

Vinst från tidigare räkenskapsperioder 332,8 310,6 

Räkenskapsperiodens vinst 307,0 129,0 

Totalt 883,3 683,0 

Fördelning av moderbolagets aktiekapital 

motvärde 

st. euro milj. euro 

A-aktier 31 737 007 2 63,5 

B-aktier 65 782 918 2 131,6 

Totalt 97 519 925 195,0 

Aktiernas röstetal: röster 

A-aktie 10 

B-aktie 1 

2000 och 2003 års optionsprogram 

Den ordinarie bolagsstämman godkände 10.4.2000 ett optionsprogram 

för bolagets ledning på högsta nivå och mellannivå som en del av incitamentsprogrammet 

för ledningen. Det erbjöds två klasser av optionsrätter 

för teckning, B-optionsrätter och C-optionsrätter, båda utan vederlag. 

Det emitterades 3 825 000 B-optionsrätter (KESBVEW100) och 2 

015 000 C-optionsrätter (KESBVEW200), dvs. sammanlagt 5 840 000 

optionsrätter. En optionsrätt berättigade till teckning av en ny B-aktie i 

Kesko Abp. Teckningstiden för aktieteckningar med B- och C-optionsrätter 

upphörde 31.3.2006. 






En optionsrätt berättigar till teckning av en ny B-aktie i Kesko Abp. Optionsrätterna 

markeras med symbolerna 2003D (KESBVEW103), 2003E 

(KESBVEW203) och 2003F (KESBVEW303) så att det i varje markerat 

parti ingår 600 000 optionsrätter.

Koncern 



De emitterade optionsrätternas andel av aktiekapitalet och rösterna 

Om det antas att aktier har tecknats med samtliga emitterade 2003 års 

optionsrätter, 1 800 000 till antalet, har de med optionsrätter tecknade 

aktierna en andel på 1,82 % av aktiekapitalet och en andel på 0,74 % av 

samtliga röster. 

Bolaget har inga andra emitterade optionsrätter, konvertibla skuldebrevslån 

eller optionslån. 

Styrelsens fullmakter 

Styrelsen har inga gällande fullmakter angående nyemission eller 

emission av konvertibla skuldebrev eller optionsrätter. 

Milj. € 

16. Ackumulerade bokslutsdispositioner 

2006 2005 

Avskrivningsdifferens 163,5 181,0 

Totalt 163,5 181,0 

17. Avsättningar 

Hyresutgifter för tomma affärslokaler 8,2 8,9 

Övriga avsättningar 0,1 - 


18. Långfristigt främmande kapital 

Skulder som förfaller senare än om fem år 

Riktade skuldebrevslån 100,4 100,4 

Lån från fi nansinstitut 24,3 100,0 

Totalt 124,7 200,4 

Kesko Abp emitterade 10.6.2004 riktade skuldebrevslån till ett värde 

av 120 milj. USD (US Private Placement) i Förenta staterna. Arrangemanget 

består av tre lånerater som till sin karaktär är bulletlån: 10 år 

(60 milj. USD), 12 år (36 milj. USD) och 15 år (24 milj. USD). Kesko har 

skyddat lånet med valuta- och ränteswapavtal, vilket innebär att lånekapitalet 

sammanlagt uppgår till 100,4 milj. euro och den fasta kapitalvägda 

medelräntan är 5,4 %. 

19. Kortfristigt främmande kapital 

Skulder till företag inom samma koncern 

Erhållna förskott 0,0 0,0 


Övriga skulder 451,2 469,6 


Totalt 454,4 471,0 

Skulder till ägarintresseföretag 


Övriga skulder 36,4 32,0 


Totalt 36,4 32,2 

Resultatregleringar 

Personalkostnader 2,5 2,4 

Skatter 13,5 4,4 


Totalt 20,7 10,9 

20. Räntefria skulder 

Kortfristigt främmande kapital 29,5 16,6 

Totalt 29,5 16,6 

Övriga noter 

135 

Milj. € 2006 2005 

21. Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser 

och övriga ansvar 

Skulder för vilka som säkerhet har ställts 

inteckningar i fastighet 

Övriga kortfristiga skulder 0,8 0,2 

Inteckningar som ställts som säkerhet 6,0 6,0 

Skulder för vilka som säkerhet har 

ställts aktier 

Övriga kortfristiga skulder 1,7 1,0 

Pantsatta aktier 13,5 13,5 

Övriga ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 

För egen räkning 1 1 

För koncernföretagens räkning 10 10 

Borgen 

För koncernföretagens räkning 184 224 

För aktieägarnas räkning 1 1 

För andras räkning 1 2 

Övriga ansvar och ansvarsförbindelser 

För egen räkning 37 53 

Leasingansvar 

Som förfaller inom ett år 0 0 

Som förfaller senare 1 1 

Ansvar på grund av derivatavtal 

Milj. € 2006 

Värde på underliggande egendom 

31.12 

Gängse 

värde 2005 

Gängse 

värde 

Räntederivat 

Termins- och futuravtal 26 -0,2 100 0,1 

Ränteswapar 204 -1,8 209 -5,4 

Valutaderivat 

Termins- och futuravtal 

Optionsavtal 

272 0,1 173 -0,6 

Köpta - - 4 0,0 

Utfärdade - - 6 0,0 

Valutaswapavtal 100 -9,3 100 1,3 

Nyttighetsderivat 

Elderivat 38 1,0 46 0,0 

Spannmålsderivat 1 0,0 - -


Underskrifter i bokslutet och verksamhetsberättelsen 

Revisionsberättelse 

Till aktieägare i Kesko Abp 

Vi har granskat Kesko Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse 

och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1 - 31.12.2006. Styrelsen och 

verkställande direktören har upprättat ett koncernbokslut i enlighet 

med de internationella bokslutsstandarder (IFRS) som godkänts för 

tillämpning inom EU samt en verksamhetsberättelse och moderbolagets 

bokslut upprättade i enlighet med de stadganden och bestämmelser 

som gäller i Finland, och som omfattar moderbolagets balansräkning, 

resultaträkning, fi nansieringsanalys och noter. Efter utförd 

granskning avger vi vårt yttrande om koncernbokslutet samt om moderbolagets 

bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning. 

Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen och redovisningsprinciperna 

för bokslutet och verksamhetsberättelsen samt 

innehållet och framställningssättet har härvid granskats i tillräcklig 

omfattning för att det skall kunna konstateras att bokslutet och verksamhetsberättelsen 

inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid 

granskningen av förvaltningen har utretts huruvida moderbolagets 

styrelsemedlemmar och verkställande direktören har handlat i enlighet 

med stadgandena i aktiebolagslagen. 

Koncernbokslutet ger på det sätt som avses i de för tillämpning 

inom EU godkända IFRS-standarderna och samtidigt i bokföringslagen 

riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens verksamhet 

samt om dess ekonomiska ställning. 

Helsingfors, den 6 februari 2007 

Heikki Takamäki Keijo Suila 

Pentti Kalliala Ilpo Kokkila Maarit Näkyvä 

Seppo Paatelainen Jukka Säilä Matti Halmesmäki 

Verkställande direktör 

Helsingfors, den 8 februari 2007 

PricewaterhouseCoopers Oy 

CGR-samfund 

Pekka Nikula 

CGR 

Moderbolagets bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning 

Moderbolagets bokslut är upprättat enligt bokföringslagen och övriga 

stadganden och bestämmelser om hur bokslut skall upprättas. Bokslutet 

ger på det sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga 

uppgifter om resultatet av moderbolagets verksamhet samt om dess 

ekonomiska ställning. 

Verksamhetsberättelsen har upprättats enligt bokföringslagen och 

övriga stadganden och bestämmelser om hur verksamhetsberättelsen 

skall upprättas. Verksamhetsberättelsen överensstämmer med bokslutet 

och ger på det sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga 

uppgifter om resultatet av koncernen och moderbolagets verksamhet 

samt om deras ekonomiska ställning. 

Koncernbokslutet och moderbolagets bokslut kan fastställas och moderbolagets 

styrelsemedlemmar och verkställande direktör kan beviljas 

ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens 

förslag till disposition av utdelningsbara medel beaktar stadgandena 

i aktiebolagslagen.

Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare 

Bokslut 


Aktier och aktieägare 

Utdelningspolicy 

Kesko Abp delar ut i dividend minst hälften av resultatet per aktie, likväl 

med beaktande av bolagets fi nansiella ställning och verksamhetsstrategi. 

Dividendförslag för år 2006 

Kesko Abp:s styrelse föreslår bolagsstämman att det av resultatet för år 

2006 utdelas i dividend 146 314 669,50 euro eller 1,50 euro per aktie, 

vilket utgör 40,0 % av resultatet per aktie. Under de fem senaste åren 

har i genomsnitt 103,9 % av resultatet per aktie utdelats i dividend. 

Basinformation om aktierna 31.12.2006 

A-aktie 

● beteckning: KESAV (OMX) 

● ISIN-kod: FI0009007900 

● röstetal/aktie: 10 röster 

● antal aktier: 31 737 007 

● marknadsvärde: 1 219 milj. euro 

B-aktie 

● beteckning: KESBV (OMX) 

● ISIN-kod: FI0009000202 

● röstetal/aktie: 1 röst 

● antal aktier: 65 782 918 

● marknadsvärde: 2 632 milj. euro 

Börspost för vardera aktieserien: 1 aktie. 

Aktiekapitalet totalt: 195 039 850 euro. 

Antal aktier totalt: 97 519 925. 

Det sammanlagda röstetal som aktierna 

tillsammans medför: 383 152 988. 

Hela aktiestockens marknadsvärde: 3 852 milj.euro. 

Aktieserier och aktiekapital 

Kesko Abp:s aktiestock är uppdelad på aktieserierna A och B. Bolagets 

aktiekapital 31.12.2006 var 195 039 850 euro. 

Antalet A-aktier är minst ett (1) och högst tvåhundrafemtio miljoner 

(250 000 000) samt antalet B-aktier minst ett (1) och högst tvåhundrafemtio 

miljoner (250 000 000) så att det sammanlagda antalet aktier 

är minst två (2) och högst fyrahundra miljoner (400 000 000). 

Det totala antalet aktier 31.12.2006 var 97 519 925, varav 31 737 007 

(32,5 %) var A-aktier och 65 782 918 (67,5 %) var B-aktier. 

Varje A-aktie ger 10 röster och varje B-aktie ger 1 röst. Aktierna medför 

lika rättigheter till dividend. A-aktierna medförde 31.12.2006 83 % 

och B-aktierna 17 % av det sammanlagda röstetal som bolagets aktier 

medför. 

Aktierna hör till det värdeandelssystem som upprätthålls av Finlands 

Värdepapperscentral Ab. 

På en aktie grundad rätt till en prestation vid utbetalning av bolagets 

medel, rätt att få aktier eller en annan motsvarande rätt har endast 

den som en aktie tillhör på den avstämningsdag som avses i ett beslut 

om utbetalning av bolagets medel, i ett beslut om aktieemission eller 

i ett annat beslut. 

137 

Styrelsens befogenheter och egna aktier 

Styrelsen hade under år 2006 inga fullmakter att öka aktiekapitalet eller 

emittera aktier och inte heller att förvärva eller överlåta egna aktier. 

Varken Kesko Abp eller dess dotterbolag hade aktier i Kesko Abp i sin 

besittning. 

Aktieägare 

Enligt Keskos aktieägarförteckning som förs av Finlands Värdepapperscentral 

uppgick antalet aktieägare vid utgången av år 2006 till 28 414 

(29 339 vid utgången av år 2005). Det totala antalet förvaltarregistrerade 

aktier var 32 535 936 och deras andel av aktiekapitalet var 33,36 % 

(26 049 438 respektive 27,0 % vid utgången av år 2005). Dessa aktier 

medförde ett röstetal på 33 299 883 eller 8,7 % av hela röstetalet (26 816 

958 respektive 7,0 % vid utgången av år 2005). En förteckning över de 

största aktieägarna i Kesko uppdateras månatligen och fi nns tillgänglig 

på adressen www.kesko.fi /investerare. 







Cirka 60 personer omfattas av optionsprogrammet. 

En optionsrätt berättigar till teckning av en B-aktie i Kesko Abp. Optionsrätterna 

tecknades med beteckningarna 2003D (KESBVEW103, 

ISIN-kod: FI0009609317), 2003E (KESBVEW203, ISIN-kod: 

FI0009609325) och 2003F (KESBVEW303, ISIN-kod: FI0009609333) 

på det sättet att varje tecknad post innehåller 600 000 optionsrätter. 

De perioder under vilka aktier kan tecknas med optionsrätterna är: 

● 2003D 1.4.2005–30.4.2008 

● 2003E 1.4.2006–30.4.2009 och 

● 2003F 1.4.2007–30.4.2010. 

Aktiens ursprungliga teckningspris med optionsrätt 2003D var Kesko 

Abp:s B-akties enligt handelsvolym vägda medelkurs på Helsingfors 

Börs under perioden 1.4-30.4.2003 (9,63 euro), med optionsrätt 2003E 

motsvarande medelkurs under perioden 1.4-30.4.2004 (15,19 euro) samt 

med optionsrätt 2003F motsvarande medelkurs under perioden 1.4– 

30.4.2005 (19,08 euro). Från teckningspriserna för de aktier som tecknas 

med optionsrätter avdras den dividend per aktie som bestäms efter 

att tiden för bestämmande av teckningspriset har börjat men före aktieteckningen 

på avstämningsdagen för respektive dividendutdelning. 

Vid utgången av år 2006 var teckningspriset på B-aktien med optionsrätter 

med beteckningen 2003D 4,53 euro, med beteckningen 

2003E 12,09 euro och med beteckningen 2003F 17,98 euro. Teckningstiden 

för optionsrätter med beteckningen 2003D började 1.4.2005 och för 

optionsrätter med beteckningen 2003E 1.4.2006. Teckningstiden för 

optionsrätter med beteckningen 2003F börjar 1.4.2007. Den rätt till dividend 

och de andra aktieägarrättigheter som de med stöd av optionsrätter 

tecknade aktierna medför börjar gälla efter att ökningen av aktiekapitalet 

har införts i handelsregistret. 

Med stöd av optionsprogrammet kan sammanlagt 1 800 000 B-aktier 

tecknas och bolagets aktiekapital kan öka med högst 3 600 000 

euro till följd av aktieteckningarna. De aktier som tecknas med stöd av


optionsprogrammet representerar 1,82 % av aktiekapitalet och 0,5 % av 

det sammanlagda antalet röster, om det antas att samtliga emitterade 

optionsrätter har använts till teckning av aktier. Antalet aktier i bolaget 

kan till följd av aktieteckningen med stöd av optionsrätter stiga till 

98 738 705, vilket motsvarar ett aktiekapital om 197 477 410 euro. Till 

följd av aktieteckningar kan det totala röstetal som samtliga aktier 

medför stiga till 384 371 768 röster. 

Optionsrätterna med beteckning 2003D listades på Helsingfors 

Börs 1.4.2005 och optionsrätterna med beteckning 2003E 1.4.2006. 


Kesko Abp hade ett optionsprogram för ledningen på högsta nivå och 

mellannivå som den ordinarie bolagsstämman godkände 10.4.2000 och 

som var i kraft till utgången av mars 2006. Programmet hade två klasser 

av optionsrätter: B-optionsrätter och C-optionsrätter. Bolaget emitterade 

3 825 000 B-optionsrätter och 2 015 000 C-optionsrätter, dvs. totalt 

5 840 000 optionsrätter. Varje optionsrätt berättigade till att teckna 

en ny B-aktie i Kesko t.o.m. 31.3.2006. Optionsrätterna hade tagits 

upp på Helsingfors Börs huvudlista. Närmare 600 personer kom att 

omfattas av optionsprogrammet när det off entliggjordes. 

Aktieteckningar med optionsrätter 

Under år 2006 ökades aktiekapitalet sju gånger i enlighet med aktieteckningarna 

med optionsrätter: i februari (13.2) med 640 500 euro 

(320 250 aktier), i maj (4.5) med 938 058 euro (469 029), i juni (9.6) med 

59 200 euro (29 600), i augusti (7.8) med 118 000 euro (59 000), i oktober 

(3.10) med 94 800 euro (47 400), i november (1.11) med 157 200 euro 

(78 600) och i december (21.12) med 64 240 euro (32 120), dvs. med totalt 

2 071 998 euro (1 035 999). 

Till och med teckningstidens utgång, 31.3.2006, tecknades totalt 

416 119 B-aktier med 2000B-optionsrätter respektive 234 060 B-aktier 

med C-optionsrätter, dvs. totalt 650 179 B-aktier. Före 7.12.2006 hade 

det med 2003D-optionsrätter tecknats 250 900 B-aktier och med 

2000E-optionsrätter 134 920 B-aktier, dvs. totalt 385 820 B-aktier. De 

tecknade aktierna är föremål för off entlig handel på Helsingfors Börs 

huvudlista. Teckningstiden för aktier med optionsrätterna 2003F börjar 

1.4.2007. 

Andra specialrättigheter till aktier 

Bolaget har inga andra emitterade optionsrätter, konvertibla skuldebrevslån 

eller optionslån eller andra specialrättigheter till bolagets aktier. 

Ledningens aktie- och optionsinnehav 

Medlemmarna i Kesko Abp: styrelse, verkställande direktören och verkställande 

direktörens ställföreträdare samt de sammanslutningar där 

ovannämnda har bestämmande infl ytande ägde vid utgången av år 

2006 197 030 A-aktier (551 790 A-aktier vid utgången av år 2005) och 

170 520 B-aktier (155 530) i Kesko, dvs. totalt 367 550 aktier (707 320), 

vilket sammanlagt representerar 0,38 % (0,73 %) av bolagets hela aktiestock 

och 0,56 % (1,48 %) av rösterna. 

Vid utgången av år 2006 innehade bolagets verkställande direktör 

och verkställande direktörens ställföreträdare sammanlagt 73 000 optionsrätter 

(115 500 optionsrätter vid utgången av år 2005) i Kesko, vilket 

representerar 0,07 % (0,12 %) av bolagets hela aktiestock och 0,02 % 

(0,03 %) av rösterna under antagande att aktier har tecknats med alla 

nämnda optionsrätter. Styrelsemedlemmarna innehade inga optionsrätter 

vid utgången av år 2006 (eller 2005). 

Ledningens aktie- och optionsinnehav vid ingången och utgången 

av år 2006 specifi ceras närmare på sidorna 64-65. 

Handel med Keskoaktier och av Kesko utfärdade 

optionsrätter år 2006 

Aktierna i Kesko Abp noteras på OMX Helsingfors Börs. De viktigaste 

uppgifterna om handeln med Keskoaktier år 2006 framgår av tabellen 

och diagrammen på detta uppslag. Kursutvecklingen för båda aktierna 

översteg klart indexutvecklingen på Helsingfors Börs: under årets lopp 

steg A-aktien med 59 % och B-aktien med 67 %. Omsättningen av B-aktien 

ökade med 15 % jämfört med året innan. Vid utgången av året uppgick 

A-aktiernas marknadsvärde till 1 219 miljoner euro och B-aktiernas 

marknadsvärde till 2 632 miljoner euro. Marknadsvärdet på hela 

aktiestocken var 3 851 miljoner euro vilket innebär under årets lopp en 

ökning på 1 533 miljoner euro. 

Flaggningsmeddelanden 

Kesko Abp tog inte emot fl aggningsmeddelanden under år 2006. 

Kesko har inte kännedom om avtal som hänför sig till aktieinnehav 

eller användning av rösträtt. 

Aktuell information om aktier och aktieägare på www.kesko.fi


Bokslut 


ANTAL AKTIEÄGARE, 31.12 RESULTAT/AKTIE OCH DIVIDEND/AKTIE, € 

AKTIEPRIS/VINST, P/E, 31.12, JUSTERAT 

30 000 

3,0 

< FAS IFRS > 

25 

< FAS IFRS > 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

EGET KAPITAL/AKTIE, €, 31.12., JUSTERAD 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

KURSUTVECKLING FÖR KESKOS A- OCH B-AKTIE, € 

50,00 

40,00 

30,00 

20,00 

10,00 

0,00 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

1/2002 

Kesko A 

Kesko B 

< FAS IFRS > 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

1/2003 1/2004 1/2005 1/2006 12/2006 1/2002 

OMX Helsinki CAP 

OMX Helsinki 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

RESULTAT/AKTIE, JUSTERAD DIVIDEND/AKTIE 


MARKNADSVÄRDET PÅ AKTIESTOCKEN I KESKO, MILJ. € 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

OMSÄTTNING FÖR KESKOS A- OCH B-AKTIE 

omsättning per månad, euro 

400 000 000 

350 000 000 

300 000 000 

250 000 000 

200 000 000 

150 000 000 

100 000 000 

50 000 000 

0 

* 

1/2002 1/2003 1/2004 1/2005 1/2006 12/06 

A-aktie B-aktie 

20 

15 

10 

5 

0 

Kesko A omsättning 

Kesko B omsättning 

1/2003 1/2004 1/2005 1/2006 12/06 

medelkurs för Kesko A 

medelkurs för Kesko B 

139 

2002 2003 2004 2004 2005 2006 

A-aktie B-aktie 

medelkurs, euro 

50,00 

40,00 

30,00 

20,00 

10,00 

0,00


Börskurs och omsättning för A- och B-aktier i Kesko år 2006 på Helsingfors Börs 

Aktie Börskurs, € Börskurs, € 

Omsättning, Omsättningsvärde, 

31.12.2005 31.12.2006 Förändring, % Lägsta kurs, € Högsta kurs, € 1000 st. 

milj. € 

A-aktie 24,19 38,43 58,9 23,72 38,99 2 044 61,6 

B-aktie 23,95 40,02 67,1 23,80 40,48 77 046 2 409,7 

Generalindexet OMXHelsinki steg under året med 17,9 % och indexet OMXHelsinkiCAP med 25,2 %. Helsingfors Börs branschindex Dagligvaror 

steg med 49,5 %. 

De senaste förändringarna i aktiekapitalet 

År Registreringstid Tecknings-/konverteringsförhållande och pris Förändring Nytt aktiekapital 

2002 21.5.2002 O 1:1 à 10,01 € 1 814 000 € 182 240 800 € 

2003 19.12.2003 O 1:1 à 11,87 € B-option 

O 1:1 à 10,11 € C-option 

140 200 € 182 381 000 € 

2004 6.2.2004 O 1:1 à 10,11 € C-option 48 600 € 182 429 600 € 

2004 4.5.2004 O 1:1 à 9,87 € B-option 

O 1:1 à 8,11 € C-option 

1 072 380 € 183 501 980 € 

2004 4.8.2004 O 1:1 à 9,87 € B-option 

O 1:1 à 8,11 € C-option 

156 200 € 183 658 180 € 

2004 31.12.2004 O 1:1 à 9,87 € B-option 

O 1:1 à 8,87 € B-option 

O 1:1 à 7,11 € C-option 

4 022 904 € 187 681 084 € 

2005 15.2.2005 O 1:1 à 8,87 € B-option 

O 1:1 à 7,11 € C-option 

2 656 500 € 190 337 584 € 

2005 4.5.2005 O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

912 390 € 191 249 974 € 

2005 8.6.2005 O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

536 600 € 191 786 574 € 

2005 3.8.2005 O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

172 676 € 191 959 250 € 

2005 28.9.2005 O 1:1 à 7,87 € B-option 588 700 € 192 547 950 € 

2005 2.11.2005 O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

97 960 € 192 645 910 € 

2005 20.12.2005 O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

321 942 € 192 967 852 € 

2006 13.2.2006 O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,63 € D-option 

640 500 € 193 608 352 € 

2006 4.5.2006 O 1:1 à 7,87 € B-option 

O 1:1 à 6,77 € B-option 

O 1:1 à 6,11 € C-option 

O 1:1 à 5,01 € C-option 

O 1:1 à 4,53 € D-option 

938 058 € 194 546 410 € 

2006 9.6.2006 O 1:1 à 4,53 € D-option 

O 1:1 à 12,09 € E-option 

59 200 € 194 605 610 € 

2006 7.8.2006 O 1:1 à 4,53 € D-option 

O 1:1 à 12,09 € E-option 

118 000 € 194 723 610 € 

2006 3.10.2006 O 1:1 à 4,53 € D-option 

O 1:1 à 12,09 € E-option 

94 800 € 194 818 410 € 

2006 1.11.2006 O 1:1 à 4,53 € D-option 

O 1:1 à 12,09 € E-option 

157 200 € 194 975 610 € 

2006 21.12.2006 O 1:1 à 4,53 € D-option 

O 1:1 à 12,09 € E-option 

64 240 € 195 039 850 € 

O = teckning med stöd av optionsrätter


Bokslut 


10 största aktieägare på basis av antalet aktier 31.12.2006 

Antal 

Andel av 

Andel av 

aktier, st. 

aktierna,% Röstetal röstetalet, % 

1 Keskos pensionskassa 3 438 885 3,53 34 388 850 8,98 

2 K-köpmannaförbundet 3 159 039 3,24 31 222 740 8,15 

3 Vähittäiskaupan Takaus Oy 2 628 533 2,70 26 285 330 6,86 

4 Valluga-sijoitus Oy 1 340 439 1,37 13 404 390 3,50 

5 Oy The English Tearoom Ab 1 008 400 1,03 1 008 400 0,26 

6 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 939 353 0,96 939 353 0,25 

7 Stiftelsen för Detaljhandelns Yrkesutbildning 893 695 0,92 7 241 143 1,89 

8 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen 485 090 0,50 800 090 0,21 

9 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola 464 500 0,48 464 500 0,12 

10 Statens Pensionsfond 450 000 0,46 450 000 0,12 

De 10 största totalt 14 807 934 15,19 116 204 796 30,34 

Aktieinnehav per ägargrupp 31.12.2006 

Samtliga aktier 

aktier, st. samtliga aktier, % 

Företag och bostadssamfund 23 866 021 24,47 

Finans- och försäkringsföretag 2 745 603 2,82 

Offentlig sektor* 6 817 349 6,99 

Hushåll 25 774 138 26,43 

Hushållens icke-vinstsyftande organisationer** 5 604 239 5,75 

Utlandet 176 639 0,18 

Förvaltarregistrerade 32 535 936 33,36 

Totalt 97 519 925 10 

Antal 

141 

Andel av 

A-aktier 

aktier, st. A-aktierna,% samtliga aktier, % 

Företag och bostadssamfund 18 594 543 58,59 19,07 

Finans- och försäkringsföretag 1 353 699 4,27 1,39 

Offentlig sektor* 3 528 875 11,12 3,62 

Hushåll 6 799 639 21,42 6,97 

Hushållens icke-vinstsyftande organisationer** 1 371 762 4,32 1,41 

Utlandet 3 606 0,01 0,00 

Förvaltarregistrerade 84 883 0,27 0,09 

Totalt 31 737 007 100 32,54 

Antal 

Andel av 

Andel av 

B-aktier 

aktier, st. B-aktierna,% samtliga aktier, % 

Företag och bostadssamfund 5 271 478 8,01 5,41 

Finans- och försäkringsföretag 1 391 904 2,12 1,43 

Offentlig sektor* 3 288 474 5,00 3,37 

Hushåll 

Hushållens icke-vinstsyftande organisationer** 

18 974 499 28,84 19,46 

Utlandet 4 232 477 6,43 4,34 

Förvaltarregistrerade 173 033 0,26 0,18 

Totalt 32 451 053 49,33 33,28 

Totalt 65 782 918 100 67,46 

Antal 

Andel av 

* Off entlig sektor = t.ex. kommuner, Ålands landskapsregering, arbetspensionsanstalter och socialskyddsfonder. 

** Icke-vinstsyftande organisationer = bl.a. stiftelser som söker penningunderstöd, intressebevakningsorganisationer och 

allmännyttiga föreningar. 

Andel av


10 största aktieägare på basis av röstetalet 31.12.2006 

Andel av 

Andel av 

Antal aktier, st. 

aktierna, % Röstetal röstetalet, % 

1 Keskos pensionskassa 3 438 885 3,53 34 388 850 8,98 

2 K-köpmannaförbundet 3 159 039 3,24 31 222 740 8,15 

3 Vähittäiskaupan Takaus Oy 2 628 533 2,70 26 285 330 6,86 

4 Valluga-sijoitus Oy 1 340 439 1,37 13 404 390 3,50 

5 5 Stiftelsen för Detaljhandelns Yrkesutbildning 893 695 0,92 7 241 143 1,89 

6 Ruokacity Myyrmäki Oy 383 760 0,39 3 837 600 1,00 

7 K-Ruokakauppiasyhdistys ry 310 880 0,32 3 108 800 0,81 

8 Heimo Välinen Oy 243 300 0,25 2 433 000 0,63 

9 Ruokajätti Kalevi Sivonen Oy 237 880 0,24 2 378 800 0,62 

10 A. Toivakka Oy 211 450 0,22 1 934 500 0,50 

De 10 största totalt 12 847 861 13,18 126 235 153 32,94 

Aktieinnehav per storleksklass 31.12.2006 

Alla aktier 

Andel av 

Andel av 

Aktier Antal ägare st. 

ägarna, % Aktier totalt 

aktierna 

1 - 100 6 250 22,00 384 102 0,39 

101 - 500 10 466 36,83 2 977 579 3,05 

501 - 1 000 4 711 16,58 3 700 679 3,79 

1 001 - 5 000 5 319 18,72 12 008 058 12,31 

5 001 - 10 000 888 3,13 6 284 954 6,44 

10 001 - 50 000 658 2,32 13 379 695 13,72 

50 001 - 100 000 75 0,26 5 255 931 5,39 

100 001 - 500 000 37 0,13 7 951 359 8,15 

500 001 - 10 0,04 45 577 568 46,74 

Totalt 28 414 100,00 97 519 925 100,00 

A-aktier 

Andel av 

Andel av 

Aktier Antal ägare st. A-aktieägare, % A-aktier totalt A-aktierna, % 

1 - 100 906 17,41 49 961 0,16 

101 - 500 1 091 20,97 295 764 0,93 

501 - 1 000 792 15,22 662 616 2,09 

1 001 - 5 000 1 573 30,23 3 936 574 12,40 

5 001 - 10 000 413 7,94 2 882 838 9,08 

10 001 - 50 000 370 7,11 7 666 389 24,16 

50 001 - 100 000 44 0,85 3 070 355 9,67 

100 001 - 500 000 9 0,17 1 941 192 6,12 

500 001 - 5 0,10 11 231 318 35,39 

Totalt 5 203 100,00 31 737 007 100,00 

B-aktier 

Andel av 

Andel av 

Aktier Antal ägare st. B-aktieägare, % B-aktier totalt B-aktierna, % 

1 - 100 6 021 23,89 370 717 0,56 

101 - 500 10 119 40,15 2 876 172 4,37 

501 - 1 000 4 171 16,55 3 230 523 4,91 

1 001 - 5 000 4 054 16,08 8 733 246 13,28 

5 001 - 10 000 478 1,90 3 458 390 5,26 

10 001 - 50 000 311 1,23 6 343 685 9,64 

50 001 - 100 000 29 0,12 2 091 870 3,18 

100 001 - 500 000 18 0,07 4 643 343 7,06 

500 001 - 5 0,02 34 034 972 51,74 

Totalt 25 206 100,00 65 782 918 100,00


Bokslut 


Aktiekapital och aktier 

2001 FAS 2002 FAS 2003 FAS 2004 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS 2006 IFRS 

Aktiekapital milj. € 180 182 182 188 188 193 195 

Antal aktier 31.12. 1000 st. 90 213,4 91 120,4 91 190,5 93 840,5 93 840,5 96 483,9 97 519,9 

Korrigerat antal aktier 31.12. 1000st. 90 213,4 91 120,4 91 190,5 93 840,5 93 840,5 96 483,9 97 519,9 

Korrigerat antal i genomsnitt under året, 1000st. 90 213,4 90 807,3 91 435,8 93 134,9 93 134,9 97 215,5 98 027,0 

varav A-aktier % 35 35 35 34 34 33 32 

varav B-aktier % 65 65 65 66 66 67 68 

Aktiestockens marknadsvärde, A-aktie milj. € 476 520 578 600 600 768 1220 

Aktiestockens marknadsvärde, B-aktie milj. € 602 718 825 1 115 1 115 1551 2632 

Antal aktieägare 31.12. st. 25 057 25 485 28 761 29 801 29 801 29 339 28 414 

Börsomsättning, milj. € 

A-aktie milj. € 20 15 22 23 23 29 61 

B-aktie milj. € 139 249 349 1 368 1 368 1 383 2 410 

Börsomsättning, milj. st. 

A-aktie st. 1 1 1 1 1 1 2 

B-aktie st. 14 23 31 83 83 66 77 

Omsättningshastighet 

A-aktie % 3,9 3,0 4,0 3,8 3,8 4,1 6,4 

B-aktie % 24,3 38,6 51,7 133,6 133,6 101,5 117,1 

Börsomsättningens utveckling 

A-aktie % -37,5 -23,3 32,4 -3,5 -3,5 7,6 57,2 

B-aktie % -6,7 60,3 34,0 158,5 158,5 -24,0 15,4 

Aktiekurs 31.12. 

A-aktie € 15,00 16,40 18,20 18,90 18,90 24,19 38,43 

B-aktie € 10,30 12,10 13,88 17,95 17,95 23,95 40,02 

Aktiens medelkurs 

A-aktie € 16,57 16,26 17,46 19,12 19,12 21,93 30,10 

B-aktie € 9,79 10,92 11,38 16,49 16,49 21,04 31,34 

Årets högsta kurs 

A-aktie € 20,00 17,70 18,55 21,50 21,50 24,60 38,99 

B-aktie € 11,80 12,28 14,66 18,27 18,27 24,44 40,48 

Årets lägsta kurs 

A-aktie € 11,50 14,40 16,00 15,70 15,70 18,61 23,72 

B-aktie € 8,10 9,75 9,35 13,58 13,58 17,80 23,80 

Resultat/aktie, efter utspädning € 0,60 0,75 1,05 1,26 1,89 1,87 3,76 

Resultat/aktie, före utspädning € 0,60 0,75 1,06 1,28 1,92 1,89 3,80 

Eget kapital/aktie, justerat € 14,78 15,02 15,07 13,34 14,73 15,35 17,94 

Dividend/aktie € 0,60 1,00 3,00 1,00 1,00 1,10 1,50* 

Dividend i av resultatet % 98,7 134,4 285,7 79,4 52,9 58,8 40,0* 

Kassafl öde från rörelsen/aktie, justerat € 2,29 1,60 1,80 2,06 2,29 3,07 3,35 

P/E-tal (pris/vinst), A-aktie, justerat 24,82 21,96 17,17 14,96 10,12 11,86 10,22 

P/E-tal (pris/vinst), B-aktie, justerat 17,04 16,21 13,09 14,21 9,50 11,74 10,64 

Effektiv dividendavkastning, A-aktie % 4,0 6,1 11,0 5,3 5,3 4,6 3,80* 

Effektiv dividendavkastning, B-aktie % 5,8 8,3 14,4 5,6 5,6 4,6 3,90* 

Avkastning på A-aktien % 8,6 9,9 11,4 14,3 14,3 16,7 21,4 

Avkastning på B-aktien 

För de fem senaste 

räkenskapsperioderna 

För de tio senaste 

% 6,1 2,8 8,9 14,7 14,7 25,9 38,9 

räkenskapsperioderna 


% 11,0 12,8 10,7 13,0 13,0 16,3 19,0 

143


Information för aktieägare 

Rapporteringsdagar och viktiga händelser år 2007 

Bokslutskommuniké för 2007 6.2.2007 

Årsredovisning och reviderat bokslut för 2006 vecka 10 

Ordinarie bolagsstämma 2007 26.3.2007 

Tremånadersrapport 2007 20.4.2007 

Sexmånadersrapport 2007 18.7.2007 

Niomånadersrapport 2007 17.10.2007 

Dessutom off entliggörs koncernens försäljning månatligen och Kgruppens 

detaljförsäljning i samband med delårsrapporterna 

Bolagsstämma 

Bolagsstämma i Kesko Abp hålls 26.3.2007 kl. 13.00 i kongressfl ygeln i 

Helsingfors Mässcentrum, Mässplatsen 1 (ingången till kongressfl ygeln), 

Helsingfors. 

Rätt att delta i bolagsstämman har aktieägare som 16.3.2007 (bolagsstämmans 

avstämningsdag) är registrerad som aktieägare i Kesko 

Abp:s aktieägarförteckning som förs av Finlands Värdepapperscentral 

Ab. 

Aktieägare som vill delta i stämman skall anmäla sig före den 19 

mars 2007 kl. 16.00 per post under adress Kesko Abp/Juridiska ärenden, 

00016 Kesko, per fax på numret 01053 23421, per telefon på numret 

01053 23211, per e-post på adressen taina.hohtari@kesko.fi eller via 

Internet på adressen www.kesko.fi /investerare. Anmälan skall vara 

framme innan anmälningstiden går ut. Fullmakten, med stöd av vilken 

den befullmäktigade deltar i bolagsstämman, begärs att lämnas in till 

den ovannämnda postadressen innan anmälningstiden går ut. För befullmäktigandet 

kan aktieägaren vid behov använda fullmaktsblanketten 

som fi nns på adressen www.kesko.fi /investerare. 

Bolagsstämman, deltagandet och beslutsförfarandet beskrivs närmare 

i avsnittet Förvaltningsprinciper (Corporate Governance Statement) 

på sidorna 54-61. 

Bolagsstämmans beslut off entliggörs omedelbart efter bolagsstämman 


Dividendutdelning 

Styrelsen har beslutat att föreslå bolagsstämman att det i dividend för 

år 2006 utdelas 1,50 euro per aktie. Dividenden utbetalas till aktieägare 

som på avstämningsdagen, 29.3.2007, är registrerad i Kesko Abp:s 

aktieägarförteckning som förs av Finlands Värdepapperscentral Ab. Registreringspraxis 

kräver tre bankdagar, vilket innebär att dividenden 

utbetalas till den som är innehavare av aktien vid slutet av bolagstämmodagen 

26.3.2007. När aktier säljs och köps på bolagsstämmodagen 

utbetalas dividenden således till köparen. 

Dividendutdelningen börjar enligt styrelsens förslag den 5 april 2007. 

Ekonomiska publikationer: 

Årsredovisningen och delårsrapporterna publiceras på fi nska, svenska 

och engelska. Separata, tryckta delårsrapporter publiceras inte, utan de 

ingår i tidskriften Kaupantekijä. 

Tidskriften Kaupantekijä utges på fi nska och engelska i februari, 

maj, augusti och november. 

Årsredovisningen och delårsrapporterna samt de månatliga försäljningsmeddelandena 

och andra viktiga meddelanden publiceras även på 

koncernens webbplats på adressen www.kesko.fi /meddelanden. 

Dessutom publicerar Kesko en separat rapport om samhällsansvar 

på fi nska och engelska. 

Publikationerna kan beställas på adressen 

Kesko Abp/koncernkommunikation 

00016 Kesko 

Telefon: 01053 22404 

Fax: (09) 174 398 

Internet: www.kesko.fi /material 

Adressändringar 

Vi ber aktieägarna vänligen meddela om eventuella adressändringar 

till den bank, bankirfi rma eller annat kontoförande institut som sköter 

aktieägarens värdeandelskonto.


Bokslut 


Information om Kesko som investeringsobjekt 

Informationspolicy och -principer 

Målet för Keskos kommunikation är att främja koncernens och samarbetsparternas 

aff ärsverksamhet genom att på eget initiativ förmedla 

korrekt information om koncernens målsättningar och verksamhet till 

intressegrupperna. Allmänna principer för kommunikationen är dessutom 

öppenhet, aktualitet och sanningsenlighet. Aff ärstransaktioner 

som med tanke på bolagets verksamhet är konfi dentiella eller som 

ännu inte har slutförts samt konkurrenternas ärenden kommenteras 

inte. 

Det primära målet för koncernens kommunikation är att meddela 

vilket mervärde Kesko och dess samarbetspartner producerar för konsumenter 

och andra kunder, vilkas föreställningar och beteende i sista 

hand avgör Keskos framgång. 

Investerarkommunikation 

I enlighet med sin strategi för investerarrelationer förser Kesko kontinuerligt 

marknaden med korrekt och uppdaterad information till 

grund för prisbildningen på aktierna i Kesko Abp. Målsättningen är att 

skapa ökad kännedom om Keskos verksamhet, öka öppenheten i investeringsinformationen 

och därmed intresset för Kesko som investeringsobjekt. 

Kesko följer jämlikhetsprincipen i sin investerarkommunikation och 

publicerar all investerarinformation på sin webbplats på fi nska, svenska 

och engelska. 

Kesko publicerar en tryckt årsredovisning på fi nska, svenska och engelska. 

Bokslutskommunikén och tre delårsrapporter utkommer som en 

del av tidskriften för intressegrupper, Kaupantekijä (TradeMaker), som 

postas bl.a. till alla aktieägare. Bolaget upprätthåller dessutom en lista 

för postning av årsredovisningen och TradeMaker till andra än aktieägare. 

Man kan anmäla sig till postningslistan under Material på webbplatsen 

(www.kesko.fi /material) eller med kuponger som fi nns i det tryckta 

Bankirfi rmor som analyserar Kesko: 

Aktia Sparbank Abp, Helsingfors 

Magnus Boman 

Telefon 01024 76581 

förnamn.efternamn@aktia.fi 

ABN AMRO Alfred Berg, 

Helsingfors 

Jari Räisänen 

Telefon (09) 228 321 

förnamn.efternamn@alfredberg.fi 

D. Carnegie AB, Helsingfors 

Tia Lehto 

Telefon (09) 6187 1235 

förnamn.efternamn@carnegie.fi 

Deutsche Bank,Helsingfors 

Pontus Grönlund 

Telefon (09) 2525 2552 

förnamn.efternamn@db.com 

EQ Bank Ab, Helsingfors 

Robert Liljequist 

Telefon (09) 6817 8654 

förnamn.efternamn@eqonline.fi 

Evli Bank Abp, Helsingfors 

Mika Karppinen 

Telefon (09) 476 690 

förnamn.efternamn@evli.com 

FIM Fondkommission Ab, 

Helsingfors 

Kim Gorschelnik 

Telefon (09) 6134 6234 

förnamn.efternamn@fi m.com 

Goldman Sachs, 

London 

Patrick Hargreaves 

Telefon +44(20) 7552 5003 

förnamn.efternamn@gs.com 

Handelsbanken Securities, 

Helsingfors 

Maria Wikström 

Telefon 01044 42752 

förnamn.efternamn@handelsbanken.se 

Kaupthing Bank Oyj, 

Helsingfors 

Mika Metsälä 

Telefon (09) 4784 0241 

förnamn.efternamn@kaupthing.fi 

Mandatum Fondkommission 

Ab, Helsingfors 

Kalle Karppinen 

Telefon 010 236 4794 

förnamn.efternamn@mandatum.fi 

145 

materialet. Keskos börs- och pressmeddelanden kan beställas per e-post 

under Material på bolagets webbplats. 

Kesko ordnar informationsmöten för analytiker och media i samband 

med resultatrapporter och viktiga nyheter. Vidare ordnas 1-2 gånger årligen 

sammankomster för analytiker med fokus på bakgrundsinformation 

kring olika teman (Capital Market Day). 

Kesko iakttar en tyst period på två veckor innan resultatrapporterna 

publiceras. Övriga tider besvaras analytikernas och investerarnas frågor 

per telefon, e-post och på särskilda investerarmöten. 

Keskos direktör för juridiska ärenden övervakar att bestämmelserna 

för börsinformation iakttas. För börsinformationens ekonomiska innehåll 

ansvarar koncernens ekonomioch fi nansdirektör, och för investerarkommunikationen 

ansvarar bolagets vice verkställande direktör. Koncernkommunikationen 

producerar informationsmaterial på koncernnivå 

och ansvarar för börsinformation och ekonomisk information. 

IR-kontaktpersoner 

Vice verkställande direktör Juhani Järvi 

Telefon 01053 22209 

Fax (09) 657 465 

Ekonomi- och fi nansdirektör, CFO Arja Talma 

Telefon 01053 22113 

Fax (09) 624 679 

IR-chef Jukka Pokki 

Telefon 01053 22645, Gsm 050 65 632, Fax (09) 174 398 

Koncernkommunikation 

Kommunikationsdirektör Paavo Moilanen 

Telefon 01053 22764, Fax (09) 174 398 

E-post: förnamn.efternamn@kesko.fi 

Opstock Ab, Helsingfors 

Anita Kostermaa 

Telefon 01025 24457 

förnamn.efternamn@okobank. 

com 

SEB Enskilda, Helsingfors 

Jutta Rahikainen 

Telefon (09) 6162 8713 

förnamn.efternamn@seb.fi 

Standard & Poor’s Equity 

Research, Stockholm 

Stellan Hellström 

Telefon +46 (0)8 5450 6953 

stellan_hellstrom@standardandpoors.com


Kontaktuppgifter 

Kesko Abp:s styrelse och koncernledningsgrupp 

presenteras på sidorna 62-65. 

Kesko Abp 

Hamngatan 3, Helsingfors, 00016 Kesko 

Telefon 010 5311, fax (09) 174 398 

E-post (om inte annat anges): 

fornamn.efternamn@kesko.fi 

Koncernchef Matti Halmesmäki 

Koncernutveckling: 

Vice verkställande direktör Juhani Järvi 

Styrning av dataadministration: Dataadministrationsdirektör, 

CIO Eero Vesterinen 

Fastighetstjänster: 

Fastighetsdirektör Tapio Erme 

Strategisk utveckling: Direktör 

för strategisk utveckling Lasse Mitronen 

Personal: Personaldirektör Riitta Laitasalo 

Ekonomi och fi nansiering: Ekonomioch 

fi nansdirektör, CFO Arja Talma 

Finansiering: 

Finansdirektör Heikki Ala-Seppälä 

Juridiska ärenden, riskhantering och 

intern revision: Direktör för juridiska 

ärenden Anne Leppälä-Nilsson 

Kommunikation: 

Kommunikationsdirektör Paavo Moilanen 

Dotterbolag 

K-Rahoitus Oy 

Dickursbyvägen 10, PB 54, 01301 Vanda 

Telefon 010 5311, fax 01053 20556 

Verkställande direktör Jouni Järvinen 

K-Instituutti Oy 

Siikajärvivägen 88-90, 02860 Esbo 

Telefon: kundservice 01053 37370, 

reception 01053 37271, Fax (09) 863 8571 

www.k-instituutti.fi 

Verkställande direktör Eija Jantunen 

K-Plus Oy 


Telefon 010 53020, fax (09) 698 6952 

www.plussa.com 

Verkställande direktör Pasi Mäkinen 

Varuhus- och specialvaruhandel 

Anttila Oy 

Gjuterivägen 17, Helsingfors, PB 1060, 

00016 Kesko 

Telefon 010 5311, fax 01053 40109 

www.anttila.fi 

Verkställande direktör Matti Leminen 

Dotterbolag 

Estland 

Anttila AS 

Uus 33, EE-71033 Viljandi, Estland 

Telefon +372 43 53 360, fax +372 43 33 334 

E-post: anttila@anttila.ee 

www.anttila.ee 

Verkställande direktör Tauno Tuula 

Lettland 

SIA Antti 

Jersikas iela 12/14, LV-1003 Riga, Lettland 

Telefon +371 703 3301, fax +371 703 3334 

E-post: anttila@anttila.lv 

www.anttila.lv 

Direktör Kalle Lill 

Indoor Group Oy 

Iso-Paavolankatu 2, PB 200, 15101 Lahtis 

Telefon (03) 554 11, fax (03) 554 2400 

E-post: fornamn.efternamn@indoorgroup.fi - 

Verkställande direktör Lasse Lehtinen 

Intersport Finland Oy 

Gjuterivägen 17, Helsingfors, 00016 Kesko 

Telefon 01053 40940, fax (09) 176 780 

Verkställande direktör Jussi Mikkola 

Musta Pörssi Oy 


Telefon 010 5311, fax 01053 40929 

Verkställande direktör Matti Toivanen 

WellStep Oy 


Telefon 01053 39245, fax 01053 39286 

Verkställande direktör Leena Havikari 

Stjärn Optiker Group Ab 

Vävarsvägen 4, PB 40, 02631 EsboTelefon (09) 

852 99300, fax (09) 854 3053 

E-post: fornamn.efternamn@tahtioptikko.fi - 

Verkställande direktör Rainer Nyman 

Regioncentraler 

Södra Finland 

Ånäsvägen 31, PB 152, 01301 Vanda 

Telefon 010 5311, fax 01053 28517 

Östra Finland 

Päivärannantie 18, PB 46, 70701 Kuopio 

Telefon 010 5311, fax 01052 29020 

Regionaldirektör Pertti Rusanen 

Sydvästra Finland 

Rydönnotko 1, PB 116, 20101 Åbo 

Telefon 010 5311, fax 01053 21309 

Regionaldirektör Olli Setänen 

Västra Finland 

Jokipohjantie 28, PB 330, 33101 Tammerfors 

Telefon 010 5311, fax 01053 25448 

Regionaldirektör Jaakko Jussila 

Norra Finland 

Äimäkuja 6, PB 16, 90401 Uleåborg 

Telefon 010 5311, fax 01053 30227 

Regionaldirektör Jari Saarinen 

(e-post: jari.k.saarinen@kesko.fi ) 

Kesko Livs Ab 


Telefon 010 5311, fax 01053 23467 

Verkställande direktör Terho Kalliokoski 

K-citymarket livsmedel: Direktör Karri Pulli- 

Citymarket Oy: 

Verkställande direktör Juha Ahtinen 

K-supermarket: Direktör Minna Kurunsaari 

K-market (K-market, K-extra): 

Direktör Mika Rautiainen Varuhandel: 

Direktör Ari Akseli 

Kundrelationer: Direktör Pasi Mäkinen 

Fält: Direktör Kari Heiskanen 

(e-post: kari.j.heiskanen@kesko.fi ) 

Logistik och ekonomi: Direktör Petteri Niemi 

Dotterbolag 

Cassa Oy 


Telefon 010 5311, fax 01053 22169 

Verkställande direktör Timo Lavikainen 

Citymarket Oy 


Telefon 010 5311, fax 01053 23492 

www.citymarket.fi 

Verkställande direktör Juha Ahtinen 

Kespro Ab 

Elvägen 1, Vanda, PB 15, 00016 Kesko 

Telefon 010 5311, fax (09) 851 4452 

www.kespro.com 

Verkställande direktör Minna Laakkonen 

Pikoil Oy 


Telefon 010 5311, fax 01053 22421 

www.pikoil.fi 

Verkställande direktör Markku Kivinen 

Keslog Ab 

Ånäsvägen 31, PB 47, 01301 Vanda 

Telefon 010 5311, fax 01053 27021 

www.keslog.fi 

Verkställande direktör Mika Salmijärvi 

Rautakesko Ab 

Dickursbyvägen 10, 01380 Vanda 

(PB 75, 01301 Vanda) 

Telefon 01053 032, fax (09) 857 4783 

E-post: rautakesko.info@kesko.fi 

www.rautakesko.com 

Verkställande direktör Jari Lind 

Utveckling av personalen och 

kommunikation: personalchef Anu Wiikeri 

K-rautakedjan: direktör Olli Honkasaari 

Rautiakedjan: direktör Jorma Mykrä


Bokslut 


Varuhandel: direktör Sakari Malka 

Fält: direktör Jouko Björkman 

Ekonomi och administration: 

Direktör Jukka Sipilä 

Internationella projekt: 

Direktör Matti Vatanen 

Regionaldirektör Jarmo Turunen, 

Norge och Sverige 

Regionaldirektör Raul Kadaru 

Baltikum och Ryssland 

Dotterbolag 

Norge 

Byggmakker Norge AS 

Snipetjenveien 7, Postboks 650, 

NO-1401 Ski, Norge 

Telefon +47 6491 4000, Fax +47 6491 4090 

E-post: webmaster@norgros.no 

www.byggmakker.no 

Verkställande direktör Espen Hoff 

Sverige 

K-rauta AB 

Bagarbyvägen 61, SE-19134 

Sollentuna, Sverige 

Telefon +46 8 625 6900, fax +46 8 625 6998 

E-post: info@k-rauta.se 

www.k-rauta.com 

Verkställande direktör Jani Jylhä 

Estland 

AS Rautakesko 

Tähetorni 100a, EE-11625 Tallinn, Estland 

Telefon +372 6 257 501, fax +372 6 257 563 

E-post: info@rautakesko.ee 

www.rautakesko.ee 

Verkställande direktör Tf. Raul Kadaru 

Lettland 

AS Rautakesko 

Rencenu iela 21, LV-1073 Riga, Lettland 

Telefon +371 7 810 090, fax +371 7 810 178 

E-post: rautakesko@rautakesko.lv 

www.k-rauta.lv 

Verkställande direktör Guntis Sokolovskis 

Litauen 

UAB Senuku prekybos centras 

Pramones pr. 6, LT-51500, Kaunas-31, Litauen 

Telefon +370 37 304 999, fax +370 37 304 605 

E-post: marketing@senukai.lt 

www.senukai.lt 

President Arturas Rakauskas 

Ryssland 

Landsdirektör Ilkka Sinkkonen 

S:t Petersburg 

ZAO Stroymaster 

Utkin pr. 15, RU-195112 

S:t Petersburg, Ryssland 

Telefon +7 812 326 9231, fax +7 812 326 9231 

E-post: info@kesko.ru 

www.k-rauta.ru / www.stroymaster.su 

Verkställande direktör Aleksandr Rudenko 

Moskva 

ZAO Kestroy 

Ul Ryabinovaya 43 A, RU-121471 

Moskva, Ryssland 

Telefon +7495 447 1836, fax +7495 913 9048 

E-post: sales@kestroy.ru 

www.kestroy.com 

Verkställande direktör Ilkka Sinkkonen 

VV-Auto Group Oy 

Svetsargatan 7 B, PB 80, 00811 Helsingfors 

Telefon (09) 75 831, fax (09) 758 3267 

www.audi.fi , www.seat.fi , www.volkswagen.fi 

Verkställande direktör Pekka Lahti 

Volkswagen-personbilar: 

Avdelningsdirektör Lauri Haapala 

Volkswagen-nyttobilar: 

Avdelningsdirektör C.-G.Sergejeff 

Audi: Avdelningsdirektör Esko Kiesi 

Eftermarknadsföring: 

Avdelningsdirektör Jarmo Toivanen 

Stöd för aff ärsverksamheten: 

Ekonomidirektör Arto Manninen 

Utveckling av aff ärsverksamheten: 

Fältdirektör Ilkka Nissi 

Dotterbolag 

Auto-Span Oy 

Svetsargatan 7 B, PB 80, 00811 Helsingfors 

Telefon (09) 75 831, fax (09) 758 3356 

Verkställande direktör Veikko Ålander 

Helsingin VV-Auto Oy 

Mekanikergatan 10, 00880 Helsingfors 

Telefon 01053 33200, fax 01053 33300 

Verkställande direktör Lauri Halminen 

Turun VV-Auto Oy 

Rieskalähteentie 89, 20300 Åbo 

Telefon (02) 338 881, fax (02) 338 8880 

Verkställande direktör Lauri Halminen 

Kesko Lantbruk Ab 

Dickursbyvägen 10, 01380 

Vanda (PB 54, 01301) 

Telefon 010 53033, fax 01053 20244 

www.k-maatalous.fi 

Verkställande direktör Seppo Hämäläinen 

Vice verkställande direktör Kimmo Vilppula 

Direktör, lantbrukshandel Antti Ollilla 

Försäljningsdirektör, 

maskinhandel Eero Pajulahti 

Ekonomidirektör Timo Pesonen 

IT och logistik Johannes Milén 

K-gruppens försöksgård 

Hahkialantie 57, 14700 Hauho 

Telefon 010 53033, fax 01053 38130 

www.k-koetila.fi 

147 

Dotterbolag 

Härkätien Maatalous-Rautakauppa Oy 

Härkätie 3, 31400 Somero 

UAB Kesko Agro Lietuva 

Savanoriu pr. 191, LT-02300 Vilnius, Litauen 

Telefon +370 5 247 7400, fax +370 5 247 7420 

www.keskoagro.com 

Verkställande direktör Paulius Kibisa 

Kesko Agro Eesti AS 

Põrguvälja tee 3 a, Pildiküla, Rae vald, 

EE-75301 Harju mk, Estland 

Telefon +372 605 9100, fax +372 605 9101 


Verkställande direktör Tõnu Kelder 

SIA Kesko Agro Latvija 

Vienibas Gatve 93, LV-1058 Riga, Lettland 

Telefon +371 7 805 421, fax +371 7 805 420 


Verkställande direktör Peteris Stupans 

Konekesko Ab 

Gamla Borgåvägen 245, PB 145, 01301 Vanda 

Telefon 010 53034, fax 01053 20505 

www.konekesko.fi 

Verkställande direktör Aatos Kivelä 

Kauko-Telko Oy 

Vävarsvägen 4, PB 40, 02631 Esbo 

Telefon (09) 5211, fax (09) 521 2102 

www.telkogroup.com 

Verkställande direktör Mikko Teittinen 

Servicenummer 

Plussas kundservice 

mån-fre kl. 8.00-18.00 

0800-0-5588 (avgiftsfritt nummer) 

plussa@kesko.fi 

Kesko Livs konsumenttjänst 

mån-fre kl. 9.00-13.00 

0800-0-1000 (avgiftsfritt nummer) 

ruokakesko.kuluttajapalvelu@kesko.fi


Ordlista 

I denna ordlista fi nns några centrala termer som används i årsredovisningen samlade. 

Immateriellt kapital är den resurs som bildas av en 

inbördes växelverkan mellan kunskaper och kompetens 

hos individerna i en organisation, attityderna i organisationen 

och dess omgivning samt informationshanterings- 

och kommunikationssystem. Ett företags immateriella 

kapital bildas av information, kunskap och kompetens. 

AMS Kesko deltar i samarbetet inom inköpssammanslutningen 

AMS (AMS Sourcing BV) med betydande europeiska 

dagligvarukedjor. 

En värdekedja strukturerar alla de funktioner och 

resurser som behövs för varu- och tjänsteproduktion till 

en helhet. Värdekedjan består ofta av ett antal aktörer 

(industri, partihandel, detaljhandel, kund). Kunden är 

den sista länken i värdekedjan. 

Med kundvärde avses till exempel en kedjas sätt att 

fastställa och kommunicera hurudan nytta eller hurudant 

annat värde den producerar för kunden. 

Varumärke betyder ett märke eller ett produktmärke. 

Varumärket representerar all den information som ansluter 

sig till företagets produkt eller tjänst. Det är den föreställning 

som skapas av tillvägagångssättet, kvaliteten 

och viljan att sträva efter ett fastställt mål. 

Med distanshandel avses en handelsform där kunden 

inte fysiskt besöker någon aff ärslokal. Handeln sker t.ex. 

via Internet, postorderförsäljning eller något annat elektroniskt 

medel. 

En lågprisbutik är en aff ärstyp som använder låga 

priser som ett centralt konkurrensmedel. Karaktäristiskt 

för en lågprisbutik är dessutom ett växlande specialvarusortiment, 

självbetjäning och en lagerlik exponering. 

HoReCa är livsmedelshandelns storkundsgrupp som omfattar 

hotell och restauranger samt övriga matserviceföretag. 

En Hypermarket är en detaljaff är med över 2 500 m 2 

säljyta, som säljer varor från många olika varugrupper 

och i huvudsak tillämpar självbetjäningsprincipen. I en 

hypermarket utgör livsmedel omkring hälften av den totala 

ytan, men försäljningens tyngdpunkt ligger på dagligvaror. 

Ett hypermarketcentrum verkar vanligtvis på ett plan. 

Hypermarketens andel av hela aff ärsytan är mer än 50 %. 

Eftermarknadsföring är en term som används främst 

inom bil- och maskinhandeln och som avser verksamhet 

i anknytning till underhållet efter ett köp, t.ex. service 

och reparationer samt handel med reservdelar, tilläggsutrustning 

och tillbehör. 

En återförsäljare är exempelvis inom bilhandeln ett 

företag som säljer och underhåller märkesprodukter och 

som har auktoriserats av importören. Återförsäljaren 

uppfyller de kvalitetsstandarder som tillverkaren och 

importören har uppställt. 

Certifiering betyder en granskning genomförd av en 

oavhängig tredje part, i vilken det fastställs huruvida 

ett verksamhetssystem uppfyller kriterierna (t.ex. en 

ISO-standard). 

Ett affärscentrum är ett centrum som bildas av fl era 

handelsföretag och som har en gemensam ledning och 

marknadsföring. Det fi nns ett eller fl era s.k. ankarföretag 

i ett aff ärscentrum. Ingen enskild aff är står för över 

50 % av aff ärslokalernas sammanlagda yta. Det fi nns 

minst 10 aff ärer i ett aff ärscentrum och oftast öppnar 

sig aff ärerna mot gemensamma innerutrymmen. 

Ett butiksspecifikt sortiment utgörs i K-gruppen av 

den del av sortimentet med hjälp av vilken butiken anpassar 

sitt totala sortiment till den lokala marknadssituationen. 

En affärsplats är en aff ärsfastighet eller -lokal där 

kedjekonceptet med tillhörande kringtjänster verkställs. 

En affärsplatsavgift är en avgift som köpmannen 

betalar till Kesko som ersättning för användning av den 

aff ärsplats han fått tillgång till genom kedjeavtalet och 

för tillhörande tjänster tillhandahållna av Kesko. Aff ärsplatsavgiften 

debiteras i procent av köpmannens försäljningsbidrag 

eller omsättning. 

Ett handelshus är ett företag som erbjuder sina 

huvud män försäljningstjänster och internationell 

handel i olika former. Ett företag som vid sidan av importhandel 

bedriver export eller handel mellan tredje 

länder med produkter tillverkade av andra kan anses 

vara ett handelshus. 

Ett kedjekoncept omfattar en helhetsbetonad beskrivning 

av och anvisningar för verkställandet av detaljhandelns 

aff ärsverksamhet på ett enhetligt sätt i alla aff ärer 

som hör till kedjan. 

En kedjedirektion är ett organ vars medlemmar de köpmän 

som hör till aff ärskedjan väljer bland sig och som 

kan göra framställningar och ge utlåtanden till kedjeenheten 

i frågor som rör kedjesamarbetet. 

Kedjans planeringsgrupper är arbetsgrupper som sköter 

planeringen för olika delområden i kedjans verksamhet. 

Grupperna består av köpmän inom kedjan, deras personal 

och representanter för kedjeenheten. 

Ett kedjeavtal är ett avtal mellan köpmannen och Kesko 

genom vilket köpmannen ansluter sig till en av Keskos 

detaljhandelskedjor. Genom kedjeavtalet kommer köpmannen 

och Kesko överens om inbördes rättigheter och 

skyldigheter i anslutning till kedjeverksamheten. 

En kedjeenhet är i K-gruppen en enhet vid Kesko som 

ansvarar för aff ärskedjans verksamhet samt för utvecklingen 

och styrningen av kedjekonceptet. Den har bestämmanderätt 

i frågor som berör kedjan. 

Ett kedjesortiment är i K-gruppen den del av sortimentet 

som är detsamma i alla kedjebutiker. Sortimentet 

fastställs av kedjeenheten. 

K-köpmannaförbundet är K-köpmännens samarbets- 

och intresseorganisation. Dess huvuduppgift är att utveckla 

och stärka K-köpmannaföretagandet. Samtliga 

cirka 1 260 K-köpmän är medlemmar av K-köpmannaförbundet. 

K-köpmännen är självständiga kedjeföretagare som 

genom bra service, kompetens och lokalkännedom stärker 

kedjeverksamheten. En K-köpmannaföretagare ansvarar 

för kundtillfredsställelsen, personalen och verksamhetens 

resultat i sin aff är. 

K-gruppen består av K-köpmännen, K-köpmannaförbundet 

och Keskokoncernen. 

Specialvaruhandeln täcker handel med kläder, skor, 

sportartiklar, hemteknikprodukter, hushållsprodukter, 

möbler och inredningsartiklar. 

Ett sortiment är antalet saluförda varugrupper för olika 

ändamål (t.ex. livsmedel, kläder, skor, kosmetikprodukter, 

böcker och hushållsmaskiner). Sortimentet kan vara 

brett, som i varuhus, eller smalt som i specialbutiker. 

Logistik är en process för styrning av varufl ödet och de 

därtill hörande tjänsterna i hela leveranskedjan genom 

informationshantering. Logistiken används för optimering 

av verksamhetens kvalitet och kostnadseff ektivitet. 

En ekoprodukt är enligt EU:s förordning om ekologisk 

produktion en produkt i vilken minst 95 % av ingredienserna 

av jordbruksursprung har producerats ekologiskt. 

En närbutik är vanligen en liten dagligvarubutik i ett 

bostadsområde, som fi nns nära konsumenterna och som 

lätt kan nås även till fots. Den är i allmänhet en självbetjäningsbutik 

med en yta som är mindre än 400 m 2 . I Finland 

har dessa butiker fria öppettider även i stadsplanerade 

områden. 

Säljytan i en butik omfattar den yta där säljverksamhet 

bedrivs, t.ex. varuområden, gångar, betjäningsdiskar, 

kassaområdet och vindfången. 

Egen märkesprodukt se Private label. 

Med egenkontroll avses verksamhetsutövarens eget 

övervakningssystem vars syfte är att förhindra uppkomsten 

av livsmedelshygieniska olägenheter. Egenkontroll i 

enlighet med hygienlagen baserar sig på de s.k. HACCPprinciperna 

(Hazard Analysis Critical Control Points). 

De risker som hänför sig till produkterna utvärderas, de 

kritiska kontrollpunkter som behövs för hantering av 

riskerna identifi eras och övervakas. Hygienen i fråga om 

anläggningarnas maskiner och anordningar, kvaliteten 

på råvaror och produkter, tillverkningsprocessens ändamålsenlighet 

samt transport- och lagringsförhållandena 

utgör exempel på det som skall kontrolleras. 

Ett tjänsteföretag tillhandahåller kunderna de produkter 

eller tjänster som de önskar eller förväntar sig som 

en helhet och på en och samma gång. Tjänsteföretaget 

kombinerar produkter och tillhörande tjänster istället 

för kunden och tar vid behov även hand om installationen 

av produkterna och övriga inledande förberedelser. 

Private label är handelns egen märkesprodukt producerad 

av avtalstillverkare. Private label-produkterna marknadsförs 

som en del av en mer omfattande produktfamilj 

med samma produktmärke. Företaget ansvarar självt genom 

sitt eget nätverk för marknadsföringen av de egna 

märkesprodukterna. 

Med dagligvaror avses förutom livsmedel även produkter 

som konsumenterna är vana att skaff a i samband 

med livsmedelsinköpen. Därmed räknas mat, drycker, 

tobaksprodukter, teknokemiska produkter, pappersprodukter 

för hemmet, tidningar och tidskrifter samt kosmetika 

till dagligvaror. 

En dagligvarubutik är oftast en livsmedelsbutik av 

markettyp som säljer hela sortimentet av ovannämnda 

dagligvaror och som i huvudsak tillämpar självbetjäningsprincipen. 

Matens andel av dagligvarubutikernas 

totalförsäljning är cirka 80 %. 

Rejäl handel är en form av internationell handel som 

har en enhetligt stiliserad logotyp med en papegoja som 

symbol. Symbolen talar om att handeln bedrivs direkt 

med småproducenterna i u-länderna och att mellanhänder 

undviks. Producenterna får ett garantipris för sina 

produkter, som vanligen är klart högre än världsmarknadspriset. 

Dessutom garanteras de långfristiga avtal 

och en möjlighet till förhandsfi nansiering. 

En strategi är en övergripande plan över de medel med 

vilka en organisation uppnår sin vision och sina mål. 

En supermarket är en dagligvarubutik med minst 400 

m 2 säljyta, som i huvudsak tillämpar självbetjäningsprincipen 

och som huvudsakligen säljer livsmedel och där 

över 50 % av säljytan utgörs av livsmedel. 

Ett varuhus är en detaljaff är med minst 2 500 m 2 säljyta, 

som säljer produkter från många varugrupper. I ett varuhus 

har ingen varugrupp en andel av säljytan som skulle 

överstiga 50 % av den totala säljytan. 

Ett system för verksamhetsstyrning (ERP - Enterprise 

Resource Planning system) är ett informationssystem 

som är avsett för planering och styrning av aff ärsverksamheten. 

Det är en helhet som består av de informationssystem 

som tjänar de viktigaste processerna i ett 

företag (inom handelsbranschen t.ex. kategoristyrning, 

inköpslogistik med mera) – exempelvis SAP R3. 

Partihandel består av anskaff ning av stora partier från 

tillverkarna och försäljning till företag som bedriver detaljhandel. 

Nyetablering står för grundandet av nya aff ärsplatser 

och aff ärsfastigheter. 

Ett urval är antalet produkter som saluförs för samma 

användningsändamål, t.ex. urval av bröd. I specialaff ärer 

är urvalet djupt. 

Detaljhandel är handel som riktar sig till konsumentkunderna. 

Samhällsansvar innebär en på företagets värderingar 

och mål baserad, mätbar, frivillig ansvarsfullhet gentemot 

centrala intressegrupper. Samhällsansvaret indelas 

i ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar.

Layout och ombrytning: Incognito Oy 

Fotografier: Kirsi Salovaara 

Bilder av styrelsen: Rami Salle 

Tryck: Libris Oy

www.kesko.fi

Keskos år - Euroland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Keskos år - Euroland

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?