Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Alternativ stadsutvecklingsmetod<br />
I artikeln ”Slow Cities: sustainable places in a fast world” undersöker Knox och<br />
Mayer (2006) <strong>Cittaslow</strong> utifrån politisk-ekonomiska teorier, så kallad ”urban regime<br />
theory” som innebär att en politisk dimension läggs till den ekonomiska. De<br />
beskriver <strong>Cittaslow</strong> som en alternativ stadsutvecklingsmetod som tar tillvara det<br />
lokala, och jämför med det som de ser som motsatsen nämligen ”corporate-centered<br />
urban development”. För att se hur Slow Food och <strong>Cittaslow</strong> kan fungera som<br />
en alternativ stadsutvecklingsmetod i praktiken, har Knox och Mayer genomfört<br />
två fallstudier. I artikeln vill de med studierna av de tyska städerna, Waldkirch och<br />
Hersbruck, visa hur slow-filosofin kan införlivas i städernas övriga verksamhet<br />
och därmed bidra till en god utveckling.<br />
Corporate-centered development eller mainstream development, innebär ofta<br />
storskaleprojekt där ekonomiska intressen tar överhanden. Projekten är homogent<br />
utformade och bär stora likheter oavsett var de utförs med snabbmatsrestauranger<br />
och franchise-kedjor. (Knox & Mayer 2006) Knox och Mayer skriver att städerna<br />
är tvingade till den här utvecklingen för att de måste hävda sin ekonomiska ställning<br />
i den ökande konkurrensen med andra städer på global nivå. Inom urban<br />
regime theory, som Knox och Mayer utgår ifrån menar man att ”the relationship<br />
between popular control of government and private control of the means of production,<br />
distribution and exchange is a fundamental dichotomy in society that<br />
tends to play out in favour of business interests” (Knox & Mayer 2006, sid. 323).<br />
Det betyder alltså att det är relationen mellan den folkligt styrda <strong>kommun</strong>en och<br />
den privata kontrollen av produktionsmedel m.m., som gör att affärsintressena<br />
tar överhanden, vilket i sin tur resulterar i att alternativa, mer rättvisa, demokratiska<br />
och hållbara lösningar inte kommer fram. Men utgångspunkten i Knoxs och<br />
Mayers resonemang är att det finns alternativa metoder som utmanar denna typ av<br />
utveckling. <strong>Cittaslow</strong> är enligt Knox och Mayer ett exempel på ett sådant alternativ<br />
till corporate-centered urban development, som alltså är mindre beroende av<br />
aktörer utifrån och istället bygger på en lokal ekonomi. Fokuseringen på enbart<br />
den ekonomiska utvecklingen som corporate-centered development innebär, gör<br />
ofta att mindre grupper i samhället marginaliseras vilket leder till ett ojämlikt<br />
samhälle (Knox & Mayer 2006). Knox och Mayer menar att alternativa strategier<br />
som <strong>Cittaslow</strong>, istället strävar mot jämlikhet och demokrati med representation<br />
på gräsrotsnivå. Här nedan följer en tabell där de jämför corporate-centered development<br />
med en alternativ stadsutveckling. Nämnas bör att det i Sverige inte<br />
förekommer corporate-centered development på samma sätt som i många andra<br />
länder, t.ex. USA. Det är också intressant att jämföra denna uppställning med<br />
Frängsmyrs resonemang i föregående kapitel och tabellen på sid. 32.<br />
35<br />
Land, stad eller<br />
mittemellan<br />
Stadsutvecklingsmetod<br />
eller platsmarknadsföring
Change language