Förslag till fördjupad översiktsplan för Falköpings stad

Översiktsplan 2008-2020 

Fördjupning för Falköpings stad 

Granskningshandling 2012-09-12

Arbetets organisation 

Planberedningen har varit styrgrupp för arbetet med denna fördjupning 

av översiktsplanen. 

Planförslaget har med hjälp av WSP Samhällsbyggnad utarbetats 

av en kommunal arbetsgrupp med representanter från Stadsbyggnadsavdelningen, 

Avdelningen för strategisk utveckling, Park 

och gata, VA-avdelningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, 

Kultur- och fritidsförvaltningen, Räddningstjänsten och Socialförvaltningen. 

Formgivning och foto 

Layout: WSP 

Foto: Falköpings kommun eller WSP om inte annat anges.

INNEHÅLL 

INLEDNING ........................................................................................................................5 

UTGÅNGSPUNKTER ..................................................................................7 

ÖVERGRIPANDE VISIONER OCH MÅL .............................................................................8 

KOMMUNALA PLANER OCH PROGRAM ........................................................................ 11 

BEVARANDEINTRESSEN ..................................................................................................14 

MILJÖ- OCH RISKFAKTORER ...........................................................................................16 

FALKÖPING IDAG .................................................................................... 21 

BAKGRUND .......................................................................................................................22 

BEBYGGELSE.....................................................................................................................24 

STADENS FUNKTIONER ..................................................................................................27 

GATOR OCH VÄGAR .........................................................................................................30 

GRÖNSTRUKTUR ..............................................................................................................34 

ATT LEVA OCH VERKA I FALKÖPING .............................................................................. 37 

KVALITETER OCH BRISTER ............................................................................................. 44 

PLANERINGSINRIKTNING ......................................................................47 

HUVUDDRAG....................................................................................................................48 

SMÅSTADENS MÖJLIGHETER SKA FRAMHÄVAS ..........................................................50 

STADEN SKA GESTALTAS MED HÖG KVALITET..............................................................52 

EN TÄTARE OCH MER SAMLAD STAD .............................................................................54 

FALKÖPING SKA UTVECKLAS SOM CYKELSTAD ...........................................................56 

REGLER OCH REKOMMENDATIONER ...................................................59 

INLEDNING ..................................................................................................................... 60 

REKOMMENDATIONER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNING ..............................61 

REKOMMENDATIONER FÖR BEBYGGELSEUTVECKLING .............................................63 

KONSEKVENSER ..................................................................................... 69 

INLEDNING ..................................................................................................................... 70 

SOCIALA OCH EKONOMISKA KONSKEVENSER ............................................................72 

MILJÖKONSEKVENSER .................................................................................................... 75 

FORTSATT ARBETE ........................................................................................................... 81 

Översiktsplan för Falköping kommun 

Fördjupning för Falköpings stad 3

INLEDNING 

Som en fortsättning på den kommuntäckande översiktsplanen beslutade 

kommunstyrelsen 2010-04-07 att ta fram en fördjupning för Falköpings 

stad. Fördjupningen av översiktsplanen har följande syfte: 

att formulera strategier för att stärka/utveckla Falköpings identitet 

att peka ut områden för utbyggnad av verksamheter och bostäder 

inom stadsområdet 

VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? 

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen är en 

kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och 

hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen ska vara vägledande för 

beslut i kommunen och för andra myndigheter, men den är inte juridiskt 

bindande. Planen ska också fungera som underlag för dialog mellan kommun 

och stat om allmänna intressen och riksintressen. 

Den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen 

sker genom detaljplaner och i en del fall områdesbestämmelser eller 

direkt i bygglov. Varje detaljplan ska redovisa hur den förhåller sig till 

översiktsplanen och markanvändningen. Även områdesbestämmelser 

och bygglov ska följa intentionerna i översiktsplanen och säkerställa 

planens syften. Samtidigt som en översiktsplan ska vara övergripande 

och visionsinriktad måste den alltså vara konkret för att fungera som ett 

stöd och en vägvisning vid detaljplanering och bygglovgivning. 

För att uppnå översiktsplanens vision krävs mer än fysisk planering. 

Andra kommunala beslut och inriktningar är lika viktiga, inte minst 

frågor som är kopplade till budgeten. 

Då översiktsplanen ska vara ett stöd för detaljplanering och bygglov 

måste den vara aktuell och spegla de politiska bedömningarna. Beslut 

om översiktsplanens aktualitet ska tas under varje mandatperiod. Ett sätt 

att hålla översiktsplanen aktuell är att ta fram fördjupningar för delar av 

kommunen eller tillägg för en viss sektor. 

ÖVERSIKTSPLANERINGENS OLIKA SKEDEN 

Förfarandet vid upprättandet av en översiktsplan, och fördjupningar av 

denna, regleras av 3 kap PBL. 

Kommunen ska samråda kring förslaget till ny översiktsplan. Föreningar, 

intresseorganisationer, medborgare med flera har möjlighet att 

lämna synpunkter. Inkomna synpunkter sammanställs och efter det ställs 

ett nytt justerat förslag ut. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett 

speciellt granskningsyttrande som bifogas den antagna översiktsplanen. 

Efter utställningen antas planen av kommunfullmäktige. Kommunens 

beslut att anta eller ändra översiktsplanen vinner laga kraft tre veckor 

efter att det justerade protokollet om beslutet anslagits på kommunens 

anslagstavla. En översiktsplans innehåll kan inte överklagas, utan endast 

hur den formella hanteringen har gått till. 

En översiktsplan ska vara 

ett strategiskt/politiskt 

dokument 

underlag för beslut enligt PBL 

(och andra lagar) 

Möjlighet 

att lämna 

synpunkter 

Möjlighet 

att lämna 

synpunkter 

ANTAGANDE 

(KF) 

GODKÄNNANDE 

(KS) 

GRANSKNING 

Beslut om gransking 

(KS) 

SAMRÅD 

Beslut om 

samråd (KS) 

UPPDRAG 

(KS) 



UTGÅNGSPUNKTER 

ÖVERGRIPANDE VISIONER OCH MÅL 

KOMMUNALA PLANER OCH PROGRAM 

BEVARANDEINTRESSEN 

MILJÖ- OCH RISKFAKTORER

8 

Översiktsplan för Falköpings kommun 


ÖVERGRIPANDE VISIONER OCH MÅL 

En översiktsplan ska förhålla sig till en rad nationella och även internationella 

mål och riktlinjer. Ett viktigt led i att stärka översiktsplanens 

strategiska roll är också att ta fasta på det regionala perspektivet. 

Den fördjupade översiktsplanen tar sitt avstamp i en rad olika visioner 

och viljeinriktningar som tagits fram på regional nivå och för Fal köpings 

kommun. I det följande avsnittet redovisas några av de viktigaste av 

dessa. 

ÖVERSIKTSPLAN 2008–2020 

En ny kommuntäckande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 

den 15 december 2008. Översiktsplanen har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges 

vision och prioriterade mål. Det övergripande målet 

är hållbar utveckling. Planen sträcker sig till år 2020 med antaganden 

och utblickar ännu längre fram. Översiktsplanens vision är formulerad 

kring följande fyra rubriker: 

Det goda livet 

Attraktivt läge 

Falköping - ett megalitcenter 

Det glokala samhället 

Översiktsplanen beskriver bland annat utvecklingen av Falköpings spe- 

kationer, 

infrastruktur och natur- och kulturmiljöer. Vilka konsekvenser 

föreslagna åtgärder innebär för omgivningarna, redogörs i planens 

miljö konsekvensbeskrivning. 

Utgångspunkten är att Falköping ska vara attraktivt som boendeort. 

Strategiska satsningar på kommunikationerna ska bidra till Falköpings 

positiva framtoning genom att t.ex. restiden till Göteborg, Jönköping och 

Stockholm kortas betydligt. Täta tågförbindelser ska ge möjligheter för 

pendling till studier och arbete på andra orter. Lokal förankring med 

fokus på det hållbara samhället och lokala värden ska vara vägledande 

för att nå denna vision. 

Översiktsplanen pekar också ut fördjupningar för tätorterna som 

framtida planeringsuppgifter. 

FALKÖPINGS FYRA KÄRNVÄRDEN 

Falköping har arbetat med att ta fram kärnvärden för kommunen. Dessa 

ska bekräfta kommunens identitet och syftar till att skapa stolthet hos 

kommuninvånarna. Falköpings fyra kärnvärden kännetecknar det som 

är unikt för Falköping. De är megalitkulturen, kommunikationerna, Falbygds 

maten och platåbergen. 

Alla fyra kärnvärdena har en tydlig koppling till den fysiska miljön 

och är viktiga att beakta i den översiktliga planeringen. Falköping har

länge varit en strategiskt viktig järnvägsknut och den framtida utvecklingen 

av staden är nära förknippad med detta. 

CITTASLOW 

I Falköpings kommun har visionen om det goda livet fått en tydlig form 

tack vare arbetet med Cittaslow. Cittaslow-konceptet harmonierar med 

 

 

i kommunen till de som faktiskt bor och verkar här. 

Det finns två fokusområden inom Cittaslow som har tydlig koppling 

till den fysiska planeringen; infrastruktur och stadens kvalitet. I en 

Cittaslow-stad ska det finnas rekreationsområden och grönområden. 

Det ingår även att ta fram en plan för att bevara stadens särprägel och 

dess historiska byggnader. 

DET GODA LIVET 

”Vision Västra Götaland - Det goda livet” är framtagen i samarbete 

mellan Västra Götalandsregionen och dess kommuner. Visionen är en 

gemensam ram för arbetet att stärka Västra Götaland som en attraktiv 

och konkurrenskraftig region att bo och verka i. 

Visionens grund är en utveckling med balans mellan de ekonomiska, 

sociala och miljömässiga dimensionerna. Jämställdhet, integration, internationalisering 

samt den gemensamma regionen är perspektiv som ska 

genomsyra allt utvecklingsarbete. 

MÅLBILD 2025 

 

Skaraborgs kommunalförbund och tagits fram i samverkan med Västra 

 

Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ökar med 50 % 

fram till 2025. För att uppnå denna resandeökning har bl.a. fem viktiga 

stråk för de längre resorna pekats ut, kompletterade med anslutningar. 

Tre av dessa stråk passerar Falköping; 

Göteborg-Falköping-Skövde-Töreboda -Örebro, 

 

Karlstad-Gullspång-Mariestad-Skövde-Falköping-Jönköping 

ter 

fram de prioriteringar som är viktigast på kort- och medellång sikt. 

Linjenätsöversyn 

Nyligen genomfördes en Linjenätöversyn (Trivector AB 2010) som konstaterade 

att Falköping idag har ett bra stadsbusslinjenät med hög turtät- 

 

nadsområden. 

Förslaget innebär en etappvis utbyggnad. Utredningen 



10 



 

ett område i taget, så att man får upp resandeunderlaget. Med det föreslagna 

linjenätet exklusive försörjningen av de planerade bostadsområdena 

nås över 80 % av stadens befolkning inom en radie av 300 meter 

från hållplatsen.

KOMMUNALA PLANER OCH PROGRAM 

Kommunen har en rad olika dokument som på olika sätt påverkar lev- 

- 

 

som har störst betydelse för utformningen av den fysiska miljön. 

TRAFIK 

ning 

till denna fördjupade översiktsplan för Falköpings stad. Riktlinjer 

 

 

 

 

- 

 

lighet, 

är även gjord. Baserat på denna analys har ett åtgärdsprogram 

tagits fram, vilket kommunen nu arbetar utifrån. I programmet presenteras 

förslag till utbyggnad av nya länkar i bilvägnätet och gång- och 

cykelvägnätet samt vilka hastigheter som är lämpliga på sträckor och i 

 

gäller beteendepåverkan. 

Hastighetsplan 

Efter beslutet om att kommuner har möjlighet att införa nya hastighetsgränser 

i 10-steg, tog Falköpings kommun år 2010 fram en hastighetsplan, 

utarbetad efter metoden ”Rätt fart i staden”. Planen antogs i maj 

2011. Här ges förslag på nya hastighetsgränser för vägnätet i Falköping, 

hetssituation 

som råder längs gatorna samt vilken karaktär, ”livsrum”, 

som gatan har. Hänsyn har även tagits till miljöaspekter och till systemet 

som helhet. 

 

Sedan en tid tillbaka har diskussioner förts kring en eventuell utbyggnad 

av Hollendergatan, från Wetterlinsgatan till väg 184. En sådan åtgärd 

skulle kunna minska ovidkommen genomfartstrafik i stadens inre delar, 

bl.a. förbi Resecentrum. År 2010 gjordes en trafikutredning för att belysa 

effekter och nyttor av en eventuell förlängning av Hollendergatan. I 

utredningen analyseras utöver alternativet att förlänga Hollendergatan 

även alternativet att genomföra hastighetsdämpande åtgärder på Järnvägsgatan. 

Alternativen, som båda beräknas minska trafiken på Järn- 



12 



vägsgatan, ställs mot ett tredje alternativ, ett jämförande nollalternativ, 

som visar resultatet av vad som sker om inga åtgärder vidtas. 

I alternativet med en förlängning av Hollendergatan avlastas det 

befintliga vägnätet då den nya vägen tas i anspråk och stadens trafikflöde 

omfördelas. Samtidigt beräknas en viss del av den idag kringgående 

lokaltrafiken på Skövdevägen välja den nya, förlängda Hollendergatan 

som en genare väg. I alternativet med hastighetsdämpning längs Järnvägsgatan 

omfördelas trafiken inom det befintliga vägnätet, då många 

väntas välja en väg med bättre framkomlighet. Åtgärden innebär en 

ökad trafikbelastning på andra gator, bl.a. Danska vägen. Nyttan som 

finns att hämta i Hollendergatans eventuella förlängning vägs mot de 

barriär- och bullereffekter den för med sig. 

BEBYGGELSE 

Gestaltningsprogram för Falköpings stadskärna samt 

S:t Olofsgatan och stationsområdet 

Gestaltningsprogrammet togs fram 2009 och innehåller riktlinjer för 

bevarande och utveckling av stadsmiljön och dess olika karaktärer. Riktlinjerna 

är tänkta att bidra till bättre funktioner och ökad estetik för att 

bland annat stärka Falköpings identitet. Programmet ska också utgöra 

underlag vid framtagande av nya program- och policydokument, detaljplaner 

inom området samt utgöra motiv för nytänkande i planeringssammanhang. 

Programmet är även tänkt att vara ett stöd vid den löpande vid 

prövning av enskilda lovärenden, utformning av gaturummen, grönytor, 

allmänna platser och parkeringsytor. 

Skylt- och färgsättningsprogram 

2011 antogs ett skyltprogram samt ett färgsättningsprogram för Falköpings 

centrum. Under våren 2011 utarbetades även ett stadsrumsprogram, 

med idéer om hur torg och gaturum i centrum kan utvecklas. 

Syftet med stadsrumsprogrammet samt skylt- och färgsättningsprogrammen 

är att på sikt skapa en mer enhetlig och inbjudande stadskärna. 

HANDEL 

Handelsutredning 

På uppdrag av Falköpings kommun genomförde Handelns utredningsinstitut 

(numera HUI Research AB) en detaljhandelsutredning för centralorten 

hösten 2011. I studien konstateras att detaljhandeln i kommunen i 

hög grad är koncentrerad till centralorten. Här föreslår utredningen en 

fortsatt funktionsuppdelning mellan olika marknadsplatser där centrum 

i huvudsak består av småskalig shopping inom sällanköpshandeln kompletterat 

med restauranger, caféer och annan service medan Ålleberg 

center i huvudsak inriktas på volymhandel. Ranten bör ha ett utbud som 

främst vänder sig till de närboende i området samt till den efterfrågan 

som resecentrum genererar.

försäljningsindex på 80 ska nås kan etableringar tillåtas med totalt 14.000 

 

kring Ulricehamnsrondellen. För stadskärnans del bör en samverkan 

utvecklas mellan kommunen, berörda fasighetsägare och butiksinnehavare 

och övriga aktörer. Samverkan kan handla om utveckling av gatumiljöer, 

parkeringsfrågor, fastighetsutveckling och strukturella frågor. 

VATTEN OCH AVLOPP 

Dagvattenstrategi 

En dagvattenstrategi har tagits fram under 2008-2009 och är under antagande. 

Strategin beskriver hur kommunen bör hantera dagvattenfrågor 

under planskedet och vid genomförande av planer. Strategin utgör ett 

första steg i det arbete som behöver göras inom klimatanpassning. Länsstyrelsen 

har tagit fram ett regionalt planeringsunderlag 2011 i form av 

handboken ”Stigande vatten”. 

NATUR OCH GRÖNSTRUKTUR 

Naturvårdsprogram 

I naturvårdsprogrammet som antogs 2008 behandlas de miljömål som 

berör naturvård. Enligt naturvårdsprogrammet ska följande strategier 

gälla för naturvårdsarbetet i kommunen: 

Den biologiska mångfalden i kommunen ska bevaras och utvecklas så 

att nuvarande och framtida generationer får tillgång till en god livsmiljö 

med rika naturupplevelser. 

Naturvårdens och friluftslivets intressen ska beaktas vid all fysisk 

planering, bygglovprövning, dispensprövning av strandskydd eller 

annan exploatering. 

Falköpings kommun ska vara ett föredöme när det gäller skötsel av 

egna marker som är värdefulla ur naturvårdsynpunkt och för friluftslivet. 

Friluftsplan 

Falköping har påbörjat arbetet med att ta fram en kommuntäckande friluftsplan 

som beskriver och avgränsar områden som har stor betydelse 

för friluftslivet. Syftet är att bevara och utveckla värdefulla friluftsområden 

i kommunen. Friluftsplanen ska utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag 

för översiktsplanering och detaljplanering. Målsättningen för 

friluftslivet tas fram i planen. Tätortsnära naturområden kommer att 

prioriteras. Planen kommer även att behandla gröna stråk som förbinder 

tätorterna med friluftsområdena. Dessa är viktiga för att gående och 

 

 

är även mycket viktiga som spridningskorridorer för växer och djur. 



Natura 2000-område på Dotorp 

14 



BEVARANDEINTRESSEN 

RIKSINTRESSEN OCH NATURA 2000 

Vägarna 46 och 47 och del av väg 184 samt de båda järnvägarna är utpekade 

som riksintressen för kommunikation. 

I närområdet finns tre Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett 

nätverk inom EU som arbetar för att främja den biologiska mångfalden. 

Dotorp är ett mindre område som ligger inom planlagt område. 

Bestorpskärret och Mössebergs östsluttning är två större områden som 

ligger strax utanför planlagt område. 

Riksintresse kulturmiljövård 

Hela Falbygden utgör en samlad kulturmiljö av riksintresse. Landskapet 

speglar väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella landsbygdshistoria 

från jordbrukande stenålderskulturer till 1700- och 1800-talets 

git 

till en landskapsutveckling av rent kontinentala mått, exempelvis 

ovanligt stora byar. Detta utgjorde också basen för en medeltida stadsbildning 

vars fortsatta utveckling präglades starkt av järnvägens till- 

 

Falbygden, har mycket höga pedagogiska och vetenskapliga värden som 

ligt 

kan avläsas. 

Det delområde som omfattar staden är Falköping-Ranten. Detta utgörs 

av sinsemellan mycket olika kulturhistoriska lämningar som hålls ihop 

av den långa kontinuiteten av bebyggelse och upplevelsen av staden som 

en sammanhängande miljö. Här ingår dels den medeltida staden med 

delvis bevarat gatunät och medeltida kyrka, dels stationssamhället vid 

Ranten ett par kilometer norrut. 

BEVARANDEPLAN 

nen 

kan fortfarande betraktas som aktuell medan andra är i behov av 

 

och miljöer. Mössebergsparken och Falköpings centralstation är stadens 

 

och runt staden. 

Bevarandeplanen har klassificerat olika områden utifrån bevarandeintresse 

(se karta). 

NATURRESERVAT 

munala 

naturreservaten Gröna mad och Bestorp. Kommunen har även 

planer på att bilda ett kommunalt naturreservat på Mössebergs östsluttning.

16 

 

 

normalt inte bör överskridas vid 

nybyggnation av bostadsbebyggelse 

eller nybyggnation respektive 

väsentlig ombyggnad av tra- 

mendationer): 

30 dBA - dygnsekvivalentnivå 

inomhus 

45 dBA - maximalnivå inomhus, 

nattetid 

55 dBA - dygnsekvivalentnivå 

utomhus vid fasad 

70 dBA - maximalnivå utomhus 

vid uteplats i anslutning till 

bostad. 

Vid åtgärd i järnväg eller annan 

spåranläggning avser riktvärdet 

för buller utomhus 55 dBA ekvivalent 

nivå vid uteplats och 60 dBA 

ekvivalentnivå i bostadsområdet 

i övrigt. 

Tyst sida i urban bostadsbebyggelse 

är en sida med en dygnsekvivalent 

ljudnivå som är lägre 

än 45 dBA som en totalnivå – 

d.v.s. det sammanlagda ljudet 

 

och industri. Den tysta sidan bör 

därutöver vara visuellt och akustiskt 

attraktiv att vistas på. 



MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 

BULLER OCH VIBRATIONER 

I Falköpings stad är de mest betydande källorna till bullerstörning väg- 

 

och 184 som är störande. Riksdagens mål är att antalet människor som 

 

 

 

Vid exploatering av nya områden ska bullerstörningar alltid beaktas. 

Detsamma gäller vibrationsstörningar. Det är svårt att ange generella 

skyddsavstånd från väg och järnväg för att förhindra att riktvärdena 

överskrids. På mycket nära avstånd (30-50 m) är det svårt att uppnå en 

 

nödvändiga vid ny bostadsbebyggelse ska detta regleras i detaljplanen. 

Åtgärderna ska vara rimliga och tekniskt möjliga. 

När det gäller de vägar och järnvägar som är av riksintresse får 

åtgärderna inte heller hindra nuvarande eller framtida användning. 

Trafikverket har ansvaret för att minimera bullerpåverkan från järnvägen. 

Det handlar t.ex. om att göra tågen och järnvägen tystare, samt om 

olika former av bulleråtgärder längs spåret. Industriverksamheter kan 

också generera buller och det kan behövas ett visst skyddsavstånd till 

närbelägna bostäder. 

En inriktning i fördjupningen av översiktsplanen är att bygga en tätare 

och mer samlad stad. En mer koncentrerad bebyggelse ökar förutsättningarna 

för att utveckla kollektivtrafik, serviceutbud och kulturutbud 

genom ett ökat underlag. Denna ambition stämmer väl överens med det 

nationella miljömålet om begränsad klimatpåverkan. En tätare bebyggelse, 

som dessutom koncentreras kring järnvägen och resecentrum 

innebär dock att miljömålet God bebyggd miljö kan vara svårt att uppnå, 

då riktvärdena för trafikbuller inte klaras fullt ut. Ambitionen måste 

dock vara att avsteg från riktvärden alltid ska begränsas så långt det är 

möjligt och utgångspunkten i den fysiska planeringen ska vara att uppfylla 

de långsiktiga målen. I de fall dessa mål inte fullt ut kan uppfyllas 

hänvisas till Boverkets rekommendationer ” Tillämpning av riktvärden 

för trafikbuller”. 

 

domstolen, 

enligt 9 kap. Miljöbalken. Enligt tillståndet ska bostadshus 

och vårdlokaler som dag- och kvällstid (kl. 07-22) utsätts för 80 dBA 

maxbullernivå mer än 150 gånger per år bullerisoleras. Målet med åtgärden 

ska vara att ljudnivån inomhus inte överstiger 45 dBA.

LUFTMILJÖ 

 

styrmedel för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet om frisk luft. 

Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom 

kommunen. Luftvårdsförbundet för västra Sverige ”Luft i väst” har tagit 

på sig ansvaret för att göra detta för exempelvis Falköpings kommun. 

Mätningar 2002/03 visar att halterna kvävedioxid i gaturum (mätningen 

är utförd i korsningen Järnvägsgatan - S:t Sigfridsgatan) låg under nedre 

utvärderingströskeln för miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde. 

Mätningar under 2003/04 visar att bensenhalten ligger under Miljökvalitetsnormen. 

Dock låg värdet något över miljömålet. 

Under år 2007 mättes depositionen av partiklar under tre månader. 

Medelhalten var i samma storleksordning som mätningar utförda i städer 

av liknande storlek i regionen. 

VERKSAMHETER MED MILJÖPÅVERKAN 

Miljöfarlig verksamhet är all verksamhet som kan orsaka skada eller 

vara till olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen 

som ska skyddas enligt 1 kap 3 § miljöbalken. Större miljöfarliga verk- 

 

inga A-områden. Till B-områden räknas bl.a. Arkivator. 

Transporter med farligt gods 

Farligt gods transporteras på riksvägarna 46 och 47 samt på länsväg 184. 

Även på järnvägarna som passerar Falköping - Västra stambanan och 

Jönköpingsbanan - transporteras farligt gods. Kring dessa transportleder 

ska försiktighet iakttas vid planering och bygglovsärenden. Som vägledning 

för riskhanteringen bör Västra Götalands läns Riskpolicy för 

markanvändning intill transportleder för farligt gods tillämpas. Policyn 

innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid planläggning inom 

150 m från transportleder för farligt gods. 

FÖRORENAD MARK 

Flera inventeringar av förorenade områden har utförts av länsstyrelsen, 

kommunen och privata aktörer. Länsstyrelsen genomför nu en inven- 

 

beräknas vara klar under 2013. Användningsmöjligheterna av marken 

i dessa områden är begränsad vilket är viktigt att känna till vid planering 

och byggärenden. Anläggningsarbete och grävning medför risker. 

RADON 

 

 

främst under 1950-1960-talen. Det innebär att förekomst av radon alltid 

måste uppmärksammas i detaljplanläggning och bygglovsprövning. 

I Boverkets byggregler anges högsta tillåtna radonhalt i nybyggda hus. 



Teckenförklaring 

Dagvattenyta befintlig 

Dagvattenyta planerad 

Vattenförekomster 

± 

Strandskydd ¯ 

Skogssjön 

47 

Hulesjön 

184 

46 

Agnestadssjön

som kan betraktas som olägenhet för människors hälsa. 

VATTEN 

Ramdirektivet för vatten och Förordningen om förvaltning av kvaliteten 

på vattenmiljön reglerar arbetet med förvaltningen av allt vatten, både 

ytvatten och grundvatten. Målet med vattendirektivet är att nå en god 

vattenkvalitet till år 2015. 

Falköping tillhör Västerhavets vattendistrikt. Kvalitetskrav i form av 

miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster har beslutats 

av Västerhavets vattendistrikt. Norra delen av planområdet avvattnas 

till Slafsan och de övriga delarna avvattnas till Lidan. Vattenförekomsten 

Lidan - Tovarp till Falköping (SE644770-136339) som berörs av 

planen har otillfredsställande ekologisk status på grund av övergödning. 

Kvalitetskravet är att god ekologisk status ska uppnås senast 2021. 

Hulesjön ligger inom vattenförekomsten. Sjön är recipient för reningsverket 

i Falköping samt för dagvatten från hårdgjorda ytor i stadsområdet. 

 

Falköpings kommun är medlem i Ätrans vattenråd, Vattenrådet för 

Vänerns sydöstra tillflöden och Tidans vattenförbund. Inom ramen för 

vattenrådens och vattenförbundets verksamhet sker övervakning av 

vattenkvalitén. 

Inget av de tre befintliga vattenskyddsområden som finns i kommunen 

berör stadsområdet. Däremot finns några reservvattentäkter inom 

planområdet och planer på att inrätta vattenskyddsområden. År 2009 

antogs en vattenförsörjningsplan för Falköpings kommun, som beskriver 

nuvarande dricksvattenförsörjning, reservvattentäkter och behov av 

åtgärder för att förbättra och säkra vattenförsörjningen till de anslutna 

i VA-kollektivet. Kommunen har gjort en uppdatering av planen under 

 

skapa eller uppdatera vattenskyddsområden. I Falköpings tätort, som har 

 

 

Slafsan 



FALKÖPING IDAG 

BAKGRUND 

BEBYGGELSE 

STADENS FUNKTIONER 

GATOR OCH VÄGAR 

GRÖNSTRUKTUR 

HUR ÄR DET ATT BO OCH VERKA I FALKÖPING? 

KVALITETER OCH BRISTER

Befolkningsstatistik för Falköping 2011 

22 

ÅLDERS- 

KLASS 

MÄN KVINNOR SUMMA 

0-5 540 544 1 084 

6-17 1 073 1 022 2 095 

18-39 2 543 2 306 4 849 

40-64 2 402 2 499 4 901 

65+ 1 463 2 122 3 585 

8 021 8 493 16 514 



BAKGRUND 

HISTORIA 

Falköping är en gammal stad. Exakt hur gammal är osäkert men man 

ket 

innebär att stadens historia går tillbaka till 1100-talet eller kanske 

något tidigare. 

Stadsprivilegierna bekräftades av Gustav II Adolf år 1620. Vid 

1800-talets mitt byggdes första Västra stambanan mellan Göteborg 

och Stockholm ut och lite senare kopplade Södra stambanan (nuvarande 

Jönköpingsbanan) ihop Falköping med Malmö. Falköping blev 

också slutstation för Ulricehamnsbanan (numera nedlagd). I Falköping 

bytte man tåg om man skulle resa från t.ex. Stockholm till Malmö. Vid 

1800-talets mitt trädde en förordning om näringsfrihet i kraft samtidigt 

som resultaten av laga skiften började märkas. Allt detta sammantaget 

innebar en vändpunkt i Falköpings historia. Falköping som länge varit 

i stort sett en vanlig bondby och knutpunkt för många av medeltidens 

västsvenska handelsvägar, övergick nu till att bli en viktig järnvägsknut 

och utvecklades som stationssamhälle. Befolkningen växte snabbt och 

industrin tog fart. 

FALKÖPINGS BEFOLKNING 

Falköpings kommun är en av vinnarna bland kommunerna i Skaraborg 

när det gäller befolkningsökning. Kommunens befolkning har ökat de 

senaste åren och uppnår nu ca 31 700 invånare (2011). Födelsenettot 

(födda minus döda) var 2011 positivt. Flyttningens omfattning är emellertid 

avgörande för befolkningsutvecklingen. 

Ungefär hälften av kommunens invånare (16 514) bor i Falköpings stad 

(2011). Sedan 2005 har befolkningen i staden ökat med ca 750 personer. 

Detta beror dels på inflyttningar från landsbygden till staden, dels på 

att huvuddelen av nyinflyttade i kommunen flyttat till Falköping stad. 

2011 var flyttningsnettot för Falköping stad +157. När det gäller 

inflyttare från andra kommuner ligger Göteborg och Skövde i topp. Det 

samma gäller vart de som lämnat Falköping stad har flyttat. De flesta 

flyttningar sker i åldrarna 18-64. I denna grupp är andelen som lämnar 

Falköpings stad fler än de som flyttat hit. 

Åldersfördelningen i Falköping är relativt lik riket som helhet. Här, 

liksom riket i övrigt förväntas den äldre befolkningen att öka markant 

från 2020, särskilt stor är ökningen från 85 år. 

Av stadens invånare är det ungefär lika många som bor i flerbostadshus 

som i småhus, dock med viss övervikt på flerbostadshus. I 

åldersgruppen 18-39 är det betydligt fler som bor i flerbostadshus. 

Det som har byggts i kommunen de senaste fem åren är småhus. Nya 

lägenheter i flerbostadshus har tillkommit genom ombyggnation av 

befintliga byggnader.

Medeltid 

MÖSSEBERG 

Danska vägen 

Gamla Göteborgsvägen 

Gudhemsvägen 

Ållebergsvägen 

1900 

1935 Nutid 

MÖSSEBERG 

Ulricehamnbanan 

MÖSSEBERG 

MÖSSEBERG 

Södra Tvärvägen 

Ranten 

Järnvägsgatan (nuvarande S:t Olofsgatan) 

Jönköpingsbanan 

Gamla stan 

Västra Stambanan 

Norra Tvärvägen 



24 

Läs mer 

Värt att värna, en arkitekturhistorisk 

karaktärsstudie av sex 

utvalda miljöer i Fallköpings stad, 

Miljö- och stadsarkitektkontoret 

2001 



BEBYGGELSE 

BEBYGGELSEUTVECKLING 

 

 

idag utgör Gamla Stan. Placeringen av kyrkan på den svagt markerade 

höjden har troligen haft en avgörande betydelse för stadens utveckling. 

Två genomgripande stadsplaneregleringar (1620 och 1830) präglar gatunätet 

i denna del av staden. Fram till början av 1800-talet kom resande 

till Falköping in i staden genom antingen Väster tullport eller Öster tullport 

som låg i var sin ände av Storgatan. 

När så Västra stambanan byggdes ut valde man på grund av terrängförhållanden 

att bygga den nya stationen vid gården Ranten ca 1,5 km 

från dåvarande stadens centrum. Senare byggdes även en station på 

Jönköpingsbanan vid centrum. Denna lades ner 1973. 

Runt Ranten växte bebyggelse fram, först på östra sidan av järnvägen 

men efterhand även på västra sidan mot Mösseberg. Huvudsakligen var 

det villabebyggelse och mindre flerbostadshus som tillkom i början 

av 1900-talet. Den ursprungliga staden och Ranten knöts ihop av S:t 

 

 

sekelskiftet en mer stadsmässig utformning, kantad med träd. Andra 

gator som etablerades vid förra sekelskiftet och fortfarande har kvar 

sin ursprungliga karaktär är t.ex. Mössebergsgatan, Danska vägen, 

 

Under 1940-1950-talet tillkom Wetterlinsgatan och den kringliggande 

trevåningsbebyggelsen. Från 1970-talet och framåt har staden framförallt 

vuxit med villaområden i stadens utkant. 

Många av de bostadsområden som tillkommit under 1900-talets andra 

del är relativt tydligt avgränsade. Inte sällan är områdena separerade 

från varandra vad gäller biltrafik, dvs man behöver åka runt för att 

komma in i ett närliggande område. De hänger däremot oftast ihop med 

gång-eller cykelvägar. 

ARKITEKTUR 

 

representerade från mitten av 1800-talet fram till idag. De olika tidsepokerna 

har sin särprägel. 

I Gamla Stan finns fortfarande fina exempel på den småskaliga trähusbebyggelsen 

som karaktäriserar många svenska städers utveckling 

under 1800-talet. I många fall är områden som dessa rivna vilket innebär 

att Gamla Stan i Falköping utgör en tämligen sällsynt bebyggelsemiljö i 

dagens svenska städer. Från senare delen av 1800-talet finns i Falköping 

också goda exempel på de villastäder med borgerligt bostadsideal som 

uppstod i samband med att järnvägsnätet byggdes ut.

Gamla stan 

1880-1920-tal 

1930-1950-tal 

1960-1970-tal 

1980-tal och senare 

Bebyggelse av blandad 

ålder

26 



Idrottsgatan, Fredriksberg. 

 

ett typiskt exempel på det jämlika bostadsbyggande som utvecklades 

ur funktionalismens ideal på 1920-talet. Här har funktionalismens nya 

formspråk till viss del anammats, men här syns också mer traditionella 

element i bygganderna. 

Även från 1960-talet och framåt finns flera exempel på byggnader 

och bostadsområden som är tidstypiska. Det småskaliga teglet som syns 

i bl.a. Tåstorp är ett tydligt karaktärsdrag för svensk bostadsarkitektur 

på tidigt 1960-tal.

STADENS FUNKTIONER 

CENTRUM 

Falköpings tre centrumbildningar har vuxit fram allteftersom staden har 

utvecklats. Dessa tre har något olika inriktningar och karaktär. Ursprung- 

 

 

banker m.m. 

Kring Ranten finns en andra centrumbildning, med Resecentrum och 

verksamheter som mindre butiker och lunchrestauranger. 

Ett tredje centrum, Ålleberg center, har bildats sydöst om staden med 

relativt storskalig handel i form av byggvaruhus och liknande. 

VERKSAMHETSOMRÅDEN 

Verksamhetsområdena upptar en relativt stor del av stadens yta. De är 

lokaliserade till området kring järnvägen och i stadens utkanter på alla 

dens 

ost, Arkivator och Aristo. 

De största sammanhängande verksamhetsområdena är: 

Från stationen och vidare ner längs Jönköpingsbanan, Kyrkerörs och 

Falevi industriområden. Här ligger också tippen. 

Brogärdets och Anneborgs industriområden, norr om staden. 

Utmed väg 46/47, Sikagårdens och Åttagårdens industriområden samt 

Vilhelmsros handelsområde. 

Marjarp, nordöst om staden utvecklas Skaraborg Logistic Center, dit 

 

OFFENTLIG VERKSAMHET 

 

 

Mösse bergsskolan, Vindängenskolan och Åttagårdsskolan. Högstadium 

 

Falköping har även en gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, samt vuxenutbildning 

på Lärcenter vid stationen. 

Skaraborgs sjukhus ligger i den norra delen av staden. Det gamla sjukhuset 

var beläget i kv Läkaren i centrala Falköping. I det gamla sjukhusets 

äldsta delar ryms idag Collegium Park som bl.a. hyser socialförvaltning, 

familjerådgivning och forskningsmottagning samt smådjursklinik och 

vandrarhem. I kvarteret ryms även vårdcentral och sjukhem. I staden 

finns också äldrevård, de flesta boenden ligger omkring Gamla Stan, 

folktandvård och apotek. 



Skolor 

Förskolor 

Äldreboende 

Idrott, fritid, kultur; byggnad/plats 

Offentliga byggnader 

Verksamhetsområde 

Torg 

Centrumetablering

HANDEL OCH SERVICE 

Handel och service i Falköping är ganska utspridd över staden, men är 

mest koncentrerad kring de olika centrumbildningarna. 

I stadens ursprungliga centrum återfinns många olika verksamheter 

och servicefunktioner som banker, arbetsförmedlingen och polisen. Här 

finns också ett kortare handelsstråk med klädbutiker, elektronikaffärer, 

blomsteraffärer och andra butiker. 

Vid Ranten och Resecentrum ligger stadens andra centrumbildning 

med en större mataffär, restauranger och småbutiker. Vid Ållebergs 

centrum har mer storskalig handel etablerat sig. Här finns t.ex. byggvaruhus, 

affärer med vitvaror och annan hemelektronik. Den detaljhandelsutredning 

för Falköping som utfördes 2011 föreslår en fortsatt 

funktionsuppdelning mellan de olika centrumbildningarna. 

Bensinstationer finns på flera ställen, oftast i anknytning till något 

av verksamhetsområdena. 

FRITID, KULTUR OCH REKREATIONSOMRÅDEN 

Falköpings kulturutbud består bland annat av bibliotek, Falbygdens 

 

turen. 

Falköping är en kommun med ett starkt föreningsliv. Det finns ungefär 

450 föreningar med olika inriktningar, från sport och friluftsliv till 

handarbete, djur och trädgård. 

Falköpings största friluftsområde är Mösseberg där man bland annat 

kan ströva i naturen, motionera, campa, fika och bada. Mösseberg utgör 

också som platåberg ett av kommunens kärnvärden. I staden finns Plantis 

(Planteringsförbundets park) och andra parker där man kan vistas 

utomhus i gröna miljöer. Koloniområde finns i den nordöstra delen av 

staden för fritidsodlarna. 

Falköpings stad har stor tillgång i idrotts- och friluftsanläggningar, 

 

Falevi, sporthallar och gymnastiksalar, samt friluftsanläggningen på 

Mösseberg. 

 

annat simning, styrkelyft, brottning och fotboll. Anläggningarna används 

inte bara av kommuninvånarna utan möjliggör även olika typer av arrangemang 

och lägerverksamhet. I Dotorpsområdet finns flera fotbollsplaner 

samlade och på Falevi finns en 11-manna gräsplan som ligger på mark 

för industriändamål. 

Förutom kommunala idrottsanläggningar finns ett stort antal föreningsägda 

anläggningar, som t.ex. fotbollsplaner, motionsanläggningar, 

elljusspår, skjutbanor, ridanläggningar, golfbana, motoranläggning och 

tennisbanor. 

Centrum 

Odenhallen 

Centralskolan 

Ranten 



Vy från Bestorp mot staden och Ålleberg 

30 



GATOR OCH VÄGAR 

ÖVERGRIPANDE STRUKTUR 

Järnvägarnas sträckning genom staden är det element som bidrar mest 

till stadens struktur och bildar en sorts ryggrad. Järnvägarna delar upp 

staden i områdena öster och väster om järnvägen, samt en del däremellan 

i söder. Det faktum att västra sidan ligger högre och klättrar upp 

mot Mösseberg, bidrar till att de båda delarna av staden rent visuellt 

hänger ihop vilket gör att järnvägen inte känns som någon betydande 

vägen, 

Göteborgsvägen och en bro vid Norra Tvärvägen. Gång- och 

 

spåren vid stationen. 

Falköpings gatustruktur har utvecklats under lång tid. Fortfarande 

finns tydliga spår kvar av det ursprungliga vägnätet med landsvägarna 

som ledde in till centrala staden. Rutnätsstrukturen från början av 1900talet 

dominerar i stora delar av staden. Flera av de nyare bostadsområdena 

har byggts upp kring matargator och säckgator där man endast till fots 

eller med cykel kan ta sig mellan de olika enklaverna. 

Falköpings stad avgränsas i söder och öster av väg 46/47. Dessa har 

gemensam sträckning under ett avsnitt av vägen innan väg 47 leder vidare 

mot Trollhättan i väster (Södra Tvärvägen) och Jönköping i öster. Väg 46 

leder istället mot Ulricehamn i söder och Skövde i norr. I norr begränsas 

staden av väg 184 (Norra Tvärvägen) mot Skara. Innanför dessa vägar 

går en kringfartsled som utgörs av Hollendergatan och Bangatan. 

ENTRÉER 

 

Brogärdesgatan, som sedan övergår i Järnvägsgatan och passerar framför 

stationen. Göteborgsvägen som övergår i Danska vägen är entré från 

 

tre möjligheter att ta sig in mot staden från Skövdevägen/väg 46. Ron- 

 

 

VIKTIGA STRÅK 

slag 

som knyter ihop östra och västra delarna av staden. Tydliga stråk 

i nord-sydlig riktning är S:t Sigfridsgatan och Hollendergatan, samt 

Danska vägen som ligger väster om järnvägen. 

Flera av gatorna öster om järnvägen är ungefär likvärdiga vad gäller 

storlek och därför saknas en tydlig hierarki i gatunätet. Det är inte 

 

”Ströget”, utgör dock något av ett huvudstråk.

Scheelegatan 

Göteborgsvägen 

Väg 47/Södra Tvärvägen 

Huvudstråk 

Gata 

Mossvägen 

Parkeringsplats, kommunal 

Järnvägsstation 

Odengatan 

Trädgårdsgatan 

Järnvägspassage, alla trafikslag/endast GC 

Cykelbana 

Gågata/gångfartsgata 

Viktig entré 

Övrig entré 

Bangatan 

Danska vägen 

S:t Olofsgatan 

S:t Sigfridsgatan 

Väg 46/47 

Brogärdesgatan 

Järnvägsgatan 

Hollendergatan 

Väg 46/Ulricehamnsvägen 

Väg 184/Norra Tvärvägen 

Postgårdsgatan 

Flygplats 

Väg 46/Skövdevägen 

Väg 47 

Wetterlinsgatan

32 

På gångfartsområde gäller 

följande: 

Fordon får inte föras med 

högre hastighet än gångfart. 

Fordon får inte parkeras på 

någon annan plats än särskilt 

anordnade parkeringsplatser. 

Fordonsförare har väjningsplikt 

mot gående. 



S:t Olofsgatan 

Den breda trädkantade gatan anlades på 1800-talet som länk mellan den 

ursprungliga stadskärnan och Ranten. Den är ett viktigt identitetsskapande 

stråk med historisk betydelse. Ströget har en särskild betydelse 

 

senare tid har gatan i och med anläggandet av Bangatan förlorat en del 

 

vägutrymmet. På andra sidan järnvägen fortsätter stråket under namnet 

Scheelegatan. 

GÅENDE OCH CYKLISTER 

 

 

 

 

tivt 

centralt i staden, gör att järnvägen inte utgör någon större barriär. 

Några av de planskilda korsningarna upplevs dock inte så bekväma och 

trygga som man skulle önska. 

 

Storgatan mellan Landbogatan och Dotorpsgatan, (gågata) 

Dotorpsgatan mellan Trädgårdsgatan och Storgatan, (gångfartsområde) 

Storgatan mellan Dotorpsgatan och Östertullsgatan, (gångfartsområde) 

Östertullsgatan från Storgatan och 60 meter norrut, (gångfartsområde) 

Ett viktigt stråk för fotgängare är Hälsoslingan som är en lång promenadslinga 

runt staden.

KOLLEKTIVTRAFIK 

Falköping är en knutpunkt mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan. 

Västra stambanan är av riksintresse som nyttjas av drygt tre 

- 

 

2,5 timme, regionaltågen når Göteborg på en dryg timme och Jönköping 

 

20 minuters resväg. 

Tågstationen ligger vid Ranten och ingår i taxi- och kollektiv trafikens 

gemensamma Resecentrum. Busstationen ligger i norra delen av stationsområdet 

och består av en trafik-ö med sågtandshållplatser, där både 

tätorts- och landsbygdsbussar angör. 

Tätortstrafiken i Falköping utgörs av fyra busslinjer, varav en är 

anropsstyrd. Denna trafikerar Mössebergsområdet via Resecentrum. De 

övriga tre försörjer den största delen av tätorten, och angör Resecentrum 

och Centrum. 

FLYGTRAFIK 

 

 

 

 

- 

 

ägs av Falköpings kommun och drivs av Kinnarps. 

PARKERING 

 

till de olika centrumbildningarna samt större målpunkter i staden. Dess- 

 

 

där p-skiva måste användas. 

Tåget från Göteborg passerar gång- och cykelpassagen vid Kung Rans park. 



Fredriksbergsparken 

Trädgårdar bidrar till grönstrukturen 

Grönelundsparken 

34 



GRÖNSTRUKTUR 

ÖVERGRIPANDE STRUKTUR 

Med en stads grönstruktur menas dess gröna områden, dvs ytor och 

stråk, samt hur de hänger ihop. Just hur olika grönområden länkas samman 

är viktigt för en välfungerande grönstruktur. Grönskan i en stad är 

inte bara för skönhets skull eller för rekreation och hälsa. Den förbättrar 

vårt klimat och vår luft. Den är förutsättningen för att den biologiska 

mångfalden skall bibehållas och fyller en social funktion då den skapar 

mötesplatser. Grönska förstärker och förhöjer också arkitekturen i en 

stad och ökar orienterbarheten. I Falköping är grönstrukturen en viktig 

del i Cittaslowkonceptet då vistelse i grönska och natur är hälsobringande 

och lärorik. 

Både centrum och Rantenområdet är huvudsakligen hårdgjorda och 

stadsmässiga områden med högre stenhus och relativt lite grönska. I 

övrigt upplevs dock Falköping som en grön stad. Villaområden med trädgårdar 

och flerbostadshusområden med gröna gårdar är en bidragande 

orsak till detta. Insprängda mellan dessa ligger flera mindre parker och 

gröna ytor med olika funktioner. Allt knyts samman av stråk som ofta 

är eller har varit trädplanterade. 

 

kvalitet. Allt som allt uppfattas Falköping en grön, lummig och trivsam 

stad i en mänsklig skala. 

TRÄDGÅRDAR OCH KOLONIOMRÅDEN 

Privata trädgårdar är den dominerande typen av grönområde i Falköping 

och är därför en stor tillgång för staden. Även om de inte är tillgängliga 

 

trädgårdsväxter och djur. Trädgårdarna bidrar starkt till att staden upplevs 

som grön vilket ökar stadens attraktivitet. 

En form av trädgård är koloniområdet. I Falköpings stad finns ett 

koloniområde på Tåstorp. Koloniområden utgör en stor tillgång i staden 

för de som inte har egen trädgård. De är också viktiga mötesplatser där 

olika människor med samma intresse träffas. 

BOSTADSGÅRDAR 

privata 

grönområden som oftast inte är till för allmänheten att vistas i. 

De kan dock, precis som trädgårdarna, skänka glädje även åt förbipasserande. 

PARKER OCH KYRKOGÅRDAR 

 

nära varandra i anslutning till Gamla Stan. Kyrkogårdarna är grönskande, 

prunkande välskötta parker dit alla har tillträde. De är ofta viktiga kul-

Aspängsparken 

Rantens torg 

Park och Kyrkogård 

Idrottsplats 

Övrig (ej gestaltad) grönyta 

Odling m.m. 

Koloniområde 

Allé/trädrad 

Mössebergsparken 

Kung Rans park 

Plantis 

S:t Olofs kyrkogård 

Borgmästarparken 

Folkets park 

Tåstorpsparken 

S:t Sigfrids kyrkogård 

Fredriksbergsparken 

Grönelundsparken

Allén längs Trädgårdsgatan 

Allén vid Nils Ericssonsgatan 

36 



turarv och kan vara intressanta tidsdokument då de ofta innehar bl.a. 

arkitekturhistoriska och socialhistoriska värden. 

Parkerna i Falköping är av vitt skilda karaktärer. Mössebergsparken 

är en sekelskiftesmiljö med ståtliga träd och kulturminnesmärkt bebyggelse. 

Plantis, med amfiteater, boule- och minigolfbanor, är en stadspark 

med utvecklingspotential. Därtill finns ett antal kvartersparker av olika 

karaktärer, från mer välordnade parker med klippta gräsytor och solitära 

träd till större gräsytor som används för bollspel m.m. 

ALLÉER 

Gröna stråk i form av trädplanterade gator är en annan viktig del i stadens 

gröna struktur. De länkar samman de gröna ytorna, skapar karak- 

gatan, 

Ströget, är den mest karaktäristiska allén i Falköping. 

EJ GESTALTADE GRÖNYTOR 

gar 

är mycket viktiga då de fungerar som bl.a. bullerskydd, luftrenare, 

avskärmare och rumsskapande element. Just eftersom de ofta följer vägar 

och järnvägar kan de även öka orienterbarheten i en stad, de fungerar 

ibland nästan som landmärken. De förhöjer också estetiken och trivsam- 

porära 

gröna objekt i form av tomter som väntar på att bebyggas. Dessa 

kan vara värdefulla som kontrast till de välordnade parkerna. De skapar 

också en dynamik i staden eftersom de kan tillåtas vara mer spontana. 

Planteringsförbundets park, ”Plantis”

ATT LEVA OCH VERKA I FALKÖPING 

I all planering av den fysiska miljön är det viktigt att placera människors 

behov i centrum. Planering handlar i stor utsträckning om att skapa 

möjligheter för en bra vardag för stadens invånare. För att ta reda på 

hur Falköping upplevs av de som bor och verkar i staden har tre olika 

fokusgrupper bjudits in till diskussion. De frågor som diskuterats är hur 

man upplever Falköping som livsmiljö och hur den byggda miljön runt 

omkring påverkar vardagslivet. Det som kom fram under dessa diskussioner 

ligger delvis till grund för analysen av stadens förutsättningar. 

Vid det första tillfället deltog 18 elever från årskurs 1-3 på Ållebergsgymnasiet. 

Frågan om hur det är att vara ung i Falköping stod i fokus. 

Vid nästa tillfälle var fritiden den aktuella frågan. Diskussionen handlade 

om såväl planerade som spontana fritidssysslor. Inbjudan gick ut till 12 

föreningar, med olika inriktning att delta i denna workshop. Inbjudan 

hörsammades av fyra föreningar och 5 personer deltog. De deltagande 

var inte bara där som representanter för sin förening utan också i egenskap 

av Falköpingsbo. De föreningar som deltog var Art Dance, FAIK 

Slalom, FKIK (damfotboll) och Friluftsfrämjandet. 

Den tredje fokusgruppen bestod av representanter från näringslivet. 

Fokus denna gång var just näringsliv och handel. Workshopen genomfördes 

som en del av ett möte inom näringslivsrådet. Totalt nio personer 

varav tre var kommunpolitiker och en kommunal tjänsteman. De som 

deltog representerade bl.a. den lokala företagarföreningen och några 

olika företag inom olika branscher. 

Upplägget för den andra och tredje gruppen var att utifrån de tre 

begreppen - landmärke, stråk och knutpunkt /mötesplats, diskutera vad 

som är bra och dåligt i Falköping. 

Trots att fokusfrågan varierade mellan de olika tillfällena kom diskussionerna 

att i stor utsträckning röra sig kring vad som upplevs som bra 

respektive mindre bra i staden. 

och mötesplat- 

 

många människors vägar. Det 

kan antingen bero på att platsen 

i sig har en särskild attraktionskraft 

eller att viktiga stråk möts 

just här. 

Stråk kan vara gator, gång-eller 

cykelvägar. Det gemensamma är 

att folk rör sig längs dessa och 

upplever staden därifrån. Vad 

som upplevs som viktiga stråk 

kan variera från person till person 

beroende på t.ex. hur väl man 

känner till staden och var man har 

sina viktigaste målpunkter. 

Landmärken spelar stor roll för 

orienterbarheten i en stad. Det 

skiljer sig oftast i skala från kringliggande 

bebyggelse. Landmärken 

kan vara synliga på längre 

 

stadsmiljön. 



38 

Önskelista, elever från Ållebergsgymnasiet: 

Förbättra skaterampen vid Frejahallen 

Mer konstgräs och färre grusplaner 

på Dotorp 

Bättre belysning på gång- och 

cykelbanor 

Övergångsställe mellan F och 

A modulen vid gymnasiet 

Cykelväg från Wetterlinsgatan 

till Frejahallen, Götavägen 

Bilfritt på torget 

Ersättningshallen för Fredriksbergshallen 

bör ligga vid Odenområdet 

Fler bord och bänkar i parkerna, 

minigolf, grillplatser 

m.m. 

Cykelvägskyltar 

Rusta upp bion 



ELEVER FRÅN ÅLLEBERGSGYMNASIET 

Vad är bra i Falköping? 

Mösseberg – bl.a. skidbacken, Skogssjön, Mössebergsgården, utsikten 

 

Ållebergsgymnasiet – bra plats att träffas 

McDonalds 

 

Hälsoslingan 

Stora torget 

S:t Sigfridsgatan är ett bra exempel på trevlig cykelväg (och bilväg) 

Vad är mindre bra i Falköping? 

Centrum upplevs som tråkigt och händelselöst. För litet utbud. 

Staden upplevs ofta som folktom. Det är lite folk som är ute och rör sig 

Utbudet i staden upplevs som utspridd 

Stationsområdet upplevs otryggt 

Wetterlinsgatan upplevs som otrygg liksom gång- och cykelvägen 

norr om denna 

Folkets park, Fåraberget och Plantis upplevs alla som grönområden 

man inte vill passare ensam i mörkret. 

Järnvägstorget är en tråkig entré till Falköping 

Gång- och cykeltunneln under järnvägen vid Kung Rans park upplevs 

otrygg 

Övrigt 

Eleverna diskuterade slutligen vad som skulle kunna få dem att bo kvar 

i Falköping när de tagit studenten. 

Bättre kommunikationer till Jönköping och inom staden samt matcha 

 

Ett utbud av handel som kan konkurrera med Skövde/Jönköping 

Fler olika bostadstyper för att få folk att blanda sig mer 

Samla ihop stans olika aktiviteter t.ex. bowling, affärer, bio 

Fler mötesplatser där olika åldrar och generationer kan träffas 

En upprustning av Ranten både visuellt och utbudet av butiker 

Nya student/ungdomslägenheter

Workshop 

Ålleberggymnasiet 

 

 

Platser jag gillar sommartid 

Platser jag gillar vintertid 

Platser jag ogillar/otrygga platser 

0 1 kilometer

40 

”Det är viktigare att fokusera på 

dagens Falköpingsbor än på de som 

 

Det som innebär ett bra vardagsliv 

för de som bor här i dag kommer 

också att locka hit nya falköpingsbor. 

Det är positivt att befolkningen 

ökat, men inte ett självklart mål att 

växa ytterligare.” 

Förslag från föreningslivet till 

fortsatta planeringsprocessen: 

Fokusera på stråken och förlägg 

handel m.m. dit. 

Utveckla en koppling mellan 

stadsteatern och Plantis - ett 

nytt kulturstråk! 



REPRESENTANTER FRÅN FÖRENINGSLIVET 

Mötesplatser 

Följande platser pekades ut som viktiga mötesplatser i staden: Mösseberg, 

djurparken, Bredablick, Ålleberg, Plantis, Ströget, Stationen, Berga 

 

parken vid gamla sjukhuset, ridskolan på Klockaregården, Stadsteatern, 

Falevi, Lilla teatern med replokaler, dans och konsthall, koloniområdet, 

och Mössebergsgården (f.d. Sommarhemmet). 

Ålleberg är inte så använt som det skulle kunna vara. Ett skäl till detta 

tror man är de dåliga kommunikationerna. Även Folkets park kunde 

vara mer använt. Idag är det mest aktiviteter för äldre. På 80-talet var 

det mycket liv här. 

Stadsteatern är ett ställe man anser har stor potential att utvecklas. 

Kan man samla fler aktiviteter här? Kvällssol och utsikt över stan borde 

vara bra läge för restauranger, kafé, bio m.m. 

Längs Ströget flaneras det och åks bil, men det är inte gångvänligt 

idag på grund av ojämna trottoarer. Här sker dock aktiviteter och man 

träffar folk. 

Gruppen var överens om att av mötesplatserna är framförallt Mössseberg 

en magnet som får folk att flytta till kommunen. Här finns inte 

bara alla aktviteter utan också ”storskog” och ”gammelskog” som inte 

är så vanlig nära städerna. 

Nya mötesplatser efterfrågades särskilt på kvällsid och gärna platser 

man kan umgås med eller utan barn. Även mötesplatser vintertid efterfrågades. 

Mössebergsgården lyftes fram som ett bra exempel på en plats 

där människor i olika åldrar möts. 

Landmärken 

Följande byggnader och områden pekades ut som landmärken som 

man kan orientera sig efter i staden: Mösseberg och Ålleberg, sjukhu- 

 

parkens 

kuranstalt och skidbacken. 

Stråk 

Till de viktigaste stråken man rör sig efter hör Ströget, Hollendergatan, 

 

pekades bl.a. Hälsoslingan, som går runt staden, samt Tipspromenadstråket 

på Mösseberg ut som viktiga stråk liksom cykelvägen på den 

gamla banvallen söderut från staden.

Workshop 

Föreningslivet 

 

Viktig mötesplats 

Landmärke 

Viktigt stråk 

 

 

 

0 1 kilometer

42 

”Hur långt bort kan staden 

sträcka sig om det fortfarande 

ska betraktas som stad?” 



REPRESENTANTER FRÅN NÄRINGSLIVET/HANDELN 

Mötesplatser 

Följande platser pekades ut som viktiga mötesplatser i staden: Falbygdens 

ost, Arkivator, Trä & Bygg, torgen, alla bensinstationer, McDonalds/ 

len, 

järnvägsstationen, skidbacke/motionsspår/djurpark (Mösseberg), 

återvinningsstationen, Ållebergs center, Polisstationen/AF/Lantmäteriet/Skatteverket 

En reflektion var att olika målpunkter i staden ligger utspritt. En 

kommentar var att det är bra att det finns handel på tre olika ställen och 

att de har olika inriktningar. Inriktningarna kanske borde vara ännu 

tydligare. Ett problem med centrumhandeln idag är att där samlas bara 

banker, försäkringsbolag etc. som inte har med handel att göra. Rantens 

handel kretsar mest kring mat, resor och kultur. 

Ett konstaterande var också att mötesplatserna varierar beroende 

vilken tid på dygnet det är. Under vissa tider är exempelvis skolorna 

tomma. Rekreationsområden kanske i huvudsak är viktiga mötesplatser 

under helger. 

Diskussion fördes också angående bion och dess placering. 

Stråk 

Många vägar och gator pekades ut som viktiga stråk. Bl.a. konstaterades 

att alla infarter till staden är viktiga då hälften av alla kommuninvånare 

bor utanför staden och handeln ligger i utkanten. Andra stråk som 

dergatan, 

Gudhemsvägen samt järnvägen och cykelbanan till Kinnarp. 

En av deltagarna beskrev hur en inköpsrunda genom staden kan gå 

till. Hur man tar bilen till den externa handeln för att sedan göra ärenden 

i staden och efter det kanske hämta på dagis på ett ställe ytterligare en 

bit bort. 

Kollektivtrafiken pekades ut som viktig, särskilt att bussarna trafikerar 

så att människor kan ta sig mellan de olika handelsområdena. Det 

ansågs samtidigt positivt att det är också lätt att ta sig fram med bil i 

staden. ”Det blir aldrig trafikstockning, aldrig köer”, ”..det går väldigt 

fort att ta sig mellan olika platser i staden”. 

Man konstaterade att det inte finns några riktiga handelsstråk i Falköping, 

endast en kort gågata vid Stora Torget. Mellan torget och Ållebergs 

center saknas ett naturligt stråk. Önskan om väderskyddat stråk längs 

Dotorpsgatan, mellan Trädgårdsgatan och Storgatan nämndes.

Workshop 

Näringsliv/Handel 

 

Viktiga mötesplatser 

Viktiga stråk 

Potentiella stråk 

 

 

0 1 kilometer

44 



KVALITETER OCH BRISTER 

Följande slutsatser baserar sig på en analys av nuläget och samtalen med 

fokusgrupper. 

IDENTITET 

 

lockar till sig nya invånare, är det av avgörande betydelse att de som bor 

här idag känner sig stolta och kan bidra med att marknadsföra sin stad. 

Identitet handlar om att känna samhörighet med sin hemstad och att 

vara stolt över vad den står för. Falköpings kommun har arbetat aktivt 

med frågor som rör stadens identitet och varumärket Falköping. Detta 

har bl.a. resulterat i kommunens fyra kärnvärden och tydliggörs t.ex. i 

arbetet med Cittaslow som utgör en viktig grund i marknadsföringen 

av staden. Det kan konstateras att Falköping har mycket positivt att utgå 

från i den fortsatta planeringen. Falköpings invånare måste dock bli mer 

aktiva i denna process för att dessa värden ska bli den gemensamma 

utgångspunkt för stadens utveckling som eftersträvas. 

Baserat på diskussionerna med fokusgrupperna är det kommunikation 

och platåbergen som upplevs som de kärnvärdena som har störst 

betydelse för de boende i Falköping. Järnvägsstationen och möjligheterna 

till pendling lyftes fram som en stor potential för stadens utveckling. 

Mösseberg var en av de platser som oftast pekades ut som en av stadsområdets 

stora kvaliteter – för idrott och rekreation såväl som för den 

vackra utsikten. Att förhålla sig till framförallt megalitkulturen som en 

identitet för staden upplevs vara svårare. 

Viktigt att tänka på när det gäller identitet är att det inte är något 

statiskt utan förändras över tid. Det är inte heller nödvändigt att alla 

identifierar sig med samma saker. Det viktiga är att man känner samhörighet 

och därmed inkluderas i stadens utveckling. 

SMÅSTADENS KVALITETER 

Falköpings framgångsfaktor ligger i att säkerställa och utveckla de kvaliteter 

som hänger ihop med småstadens möjligheter. 

En viktig aspekt för att trivas är att vardagslivet fungerar på ett 

tillfredsställande sätt. Att det finns goda boendemiljöer, möjlighet till 

försörjning och tillgång till service. Hög kvalitet på t.ex. skola och omsorg 

hör till sådant som spelar stor roll för trivseln. En av de viktigaste 

kvaliteterna i Falköping är de måttliga avstånden, närheten till skola, 

arbete, fritidsaktiviteter och service. 

En viktig kvalitet är att Falköping har ett rikt idrott- och föreningsliv. 

 

en stor diversitet vad gäller fritidsaktiviteter. Samtidigt upplevs ibland 

en brist på bra lokaler för olika ändamål.

Falköping är en grön stad med tillgång till många parker och alléer som 

bidrar till stadens karaktär. De många vackra villa trädgårdarna bidrar 

till denna upplevelse. 

STADEN ÄR UTSPRIDD 

heten 

bidrar till att det stadsliv som många önskar inte uppstår naturligt. 

För detta krävs att människor koncentreras i högre utsträckning. 

Utspriddheten gäller framförallt olika aktiviteter och service. 

Samtidigt som avstånden är relativt korta, ligger många mötesplatser 

och andra målpunkter spridda i flera olika delar av staden. En fördel med 

detta är att det i flera områden finns en viss blandning av funktioner. De 

flesta bostadsområden innehåller någon form av service eller fritidsaktivitet. 

Samtidigt gör denna utspriddhet att även folk är utspridda över 

staden och ofta upplevs därför staden som folktom. Gatustrukturen i 

Falköping har ingen tydlig hierarki vilket gör att flera gator är likvärdiga 

alternativ. Detta bidrar också till att rörelser till fots och cykel sker 

utspritt. Att olika funktioner är spridda över staden innebär också att 

bilen ofta blir förstahandsvalet för att ta sig mellan olika platser. 

TRYGGHET 

Problem med otrygghet förekommer i Falköping. Detta kan inte ignoreras 

i en fördjupad översiktsplan eftersom det är här grunden läggs för 

den framtida planeringen. Wetterlinsgatan och stationsområdet är exem- 

 

områden i staden som är mer eller mindre avskilda från varandra. Detta 

handlar oftast inte om fysiska barriärer eller hinder utan har annan bakgrund. 

Platser som uppmuntrar till möten mellan invånare från olika delar 

av staden bör dock kunna bidra till att motverka framtida uppdelning. 



Planeringsinriktning 

HUVUDDRAG 

SMÅSTADENS MÖJLIGHETER SKA FRAMHÄVAS 

STADEN SKA GESTALTAS MED HÖG KVALITET 

EN TÄTARE OCH MER SAMLAD STAD 

FALKÖPING SKA BLI EN CYKELSTAD

48 



HUVUDDRAG 

I den kommunövergripande översiktsplanen framgår att Falköpings stad 

ska utgöra en levande stadskärna i kommunen. Den lilla staden där man 

kan nå alla funktioner snabbt och enkelt, ses av många idag som en förebild. 

Ett varierat utbud av bostäder i kombination med ett rikt utbud av 

verksamheter och aktiviteter är viktiga ingredienser i blandstaden liksom 

att det ska vara möjligt att i så stor utsträckning som möjligt för- 

 

Falköping är ett levande samhälle med många starka sidor. Det är nära 

möjligheter 

mot såväl Göteborg som Jönköping. En vidare utveckling 

av orten bör ha sin utgångspunkt i detta och ta fasta på alla de goda 

kvaliteter som erbjuds. Samtidigt ska staden utvecklas till en attraktiv, 

modern bostadsort med handel och verksamheter. 

FALKÖPING SKA VÄXA 

Falköpings kommun har ett övergripande mål att växa till 35 000 invånare, 

vilket slås fast i den kommunövergripande översiktsplanen. Detta 

innebär en ökning med ca 3 500 invånare jämfört med idag. Enligt översiktsplanen 

kommer denna befolkningsökning främst att ske i Falköpings 

 

i genomsnitt 2,5 personer/lägenhet skulle detta innebära ett behov av 

 

tillkomma i stadsområdet. 

Idag bor det 16 355 (2011) invånare i Falköpings stad och det finns 

ungefär 6 000 lägenheter. Befolkningsmålet innebär alltså ett procentuellt 

stort tillskott av bostäder i stadsområdet. En motsvarande ökning har 

Falköping inte genomgått på lång tid. 

 

nu ha klart för sig åt vilket eller vilka håll staden ska växa. Beroende på 

. 

Bostäder 

 

 

- 

- 

 

 

brist på lägenheter som har god tillgänglighet.

FOLK VÄLJER ATT BO I FALKÖPING 

- 

 

Många kommuner i Sverige befinner sig i samma situation som Falköping, 

dvs. med ett sviktande befolkningsunderlag. På olika sätt försöker 

 

kräver ofta en offensiv och kostsam marknadsföring. 

Falköping är verksam i en expansiv region med goda kommunikationer 

och närhet till Göteborg. I Falköping kan man leva det goda livet i 

den lilla staden men ändå ha tillgång till storstadens puls och nöjesliv. 

En grundläggande utgångspunkt för Falköpings utveckling är att 

fokusera på de som redan bor i kommunen vilket leder till engagemang, 

 

att vardagslivet fungerar bra. 

FALKÖPING ÄR EN VIKTIG JÄRNVÄGSKNUT 

En självklar del av Falköpings framgång är järnvägen. Staden har en lång 

historia som järnvägsknut och har därmed en stor fördel jämfört med 

andra kommuner när allt talar för tåget som ett miljövänligt och effektivt 

alternativ för resor. Falköping har goda möjligheter för arbetspendling 

till framförallt Skövde, Jönköping och Göteborg. Genom att bo i Falkö- 

 

samtidigt som det är enkelt att pendla till en relativt stor arbetsmarknad. 

 

 

 

Det är också genom stationsområdet som Falköping visar upp sig för 

besökare. 

UTVECKLING MED AVSTAMP I HISTORIEN 

vet 

är en tillgång för kommunens invånare och en resurs för besöksnä- 

 

 

- 

 

 

renovering bör t.ex. uppmuntras. 

Genom att ta vara på det unika med Falköping kan staden bli ett attraktivt 

besöksmål. Det kan också stärka invånarnas känsla och därmed 

 



50 



SMÅSTADENS MÖJLIGHETER SKA 

FRAMHÄVAS 

NÄRHET 

Småstadens kvaliteter och möjligheter handlar framför allt om de korta 

avstånden, närheten och småskaligheten. Allt detta är viktiga delar av 

Falköpings identitet och ska därför tas till vara och utvecklas. Det inne- 

 

 

- 

 

korta avstånd utan också hur enkelt och bekvämt det är att ta sig mellan 

olika målpunkter. 

EN STAD FÖR ALLA 

De kvaliteter som småstaden besitter, innebär stora möjligheter att bidra 

till ett gott socialt liv för Falköpings invånare. För att Falköping ska bli 

ett självklart alternativ som bostadsort, både för de som bor här idag och 

 

ska vara välkomnande oavsett ålder, kön eller etnicitet. 

 

säkerhet - att vara sedd och inte rädd. Jämlikhet och integration handlar 

om att vara inkluderad i samhällslivet oavsett kön, behov och kulturell 

 

och samtidigt känna stolthet över sin hemort och de kvaliteter den har. 

VALMÖJLIGHETER 

 

på bostadsmarknaden ska passa människor i olika livssituationer, med 

skilda ekonomiska förutsättningar och egna personliga uppfattningar 

 

och olika upplåtelseformer. Denna blandning är positiv, inte bara för att 

 

som präglas av tolerans. 

Blandning handlar också om att blanda olika funktioner för att ge 

 

som påverkar omgivningen med t.ex. buller eller utsläpp bör dock inte 

blandas med bostäder. Icke-störande verksamheter utgör däremot ett 

positivt inslag i stadsbilden och är vanligt i Falköping redan idag. Bra 

offentlig service i form av vård och omsorg, skola och förskola är också 

viktigt för boendemiljön. 

För att uppnå den önskade blandningen är det viktigt att komplettera med 

ter 

behövs i staden. Inom de olika stadsdelarna bör en större blandning

- 

 

EN MENINGSFULL FRITID 

Grönska, kaféer, bio och plats för spontanidrott ska vara självklara inslag 

i stadsmiljön. Det är viktigt att det finns olika forum där man träffas. 

Småskaligheten i Falköping innebär goda möjligheter för att alla ska 

 

 

 

för mer spontana möten. 

Det är viktigt att det finns rekreationsområden för stadens invånare 

nära hemmet. En god boendemiljö innefattar närhet till naturområden 

eller parker. Men det är inte bara nära bostaden som det är viktigt med 

tillgång till gröna parker och platser, utan även där folk uppehåller sig 

under vardagen som arbetsplatser, skolor och dagis. Genom att skapa 

flera attraktiva alternativ till Mösseberg kan även bilåkandet minskas, 

vilket är i linje med Falköpings målsättning. 

CENTRUM 

Att värna om ett centrum med mångsidig service och livfull handel är 

inte bara viktigt för Falköpings stad själv utan även för omgivande sam- 

 

 

är att området avfolkas tidigt på kvällarna. 

För att uppnå ett mer levande centrum är det viktigt att utveckla 

handeln i detta läge samt tillföra andra funktioner som skapar stadsliv. 

 

 

 

fler människor uppehåller sig här, även kvällstid, prioriteras. Arbetsplatser 

eller utbildningslokaler kan vara exempel på funktioner som innebär 

att fler människor befinner sig naturligt i centrum. 


Ta tillvara kvaliteter i stadens olika delar 

Eftersträva en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer 

genom att komplettera med de boendeformer som 

saknas inom ett område 

Lokalisering av nya bostäder ska värna närheten till olika 

funktioner 

En stad för alla 

Medborgarhuset 

Blandning av funktioner 



Falköpings station byggdes 1935. 

Birger Jonsson utvecklade här den tidiga 

funktionalismens idéer och stationen är idag 

byggnadsminnesförklarad. 

52 



STADEN SKA GESTALTAS 

MED HÖG KVALITET 

Ett övergripande mål bör vara att Falköping i ännu högre grad skall 

 

 

heten 

är samtidigt nödvändig för att skapa harmoni i stadens varierande 

 

 

stadsplaneringen). Detta innebär bl.a. att bevara stadens särprägel och 

 

 

 

 

ARKITEKTUR SOM LOCKAR 

Falköping är en stad med många kvaliteter och arkitektonisk mångfald. 

 

- 

 

 

 

 

 

miljöer är särskilt känsliga (se Bevarandeplan för Falköping) och ställer 

särskilda krav på utformningen för att säkerställa en varsam utveckling. 

 

årsringar av arkitektur. En viktig del i riksintresset som omfattar hela

avstamp i nutiden men som kan stå sig långt in i framtiden är därför 

grunder. 

 

 

UTVECKLA GRÖNSTRUKTUREN 

Grönstrukturen är en viktig del av stadens helhet och är därför nödvän- 

 

sätta upp mål för grönstrukturen och ta med dem redan i ett tidigt skede, 

siktig 

hållbarhet. Med tanke på Falköpings önskan om framtida expansion 

är det viktigt att det gröna redan nu får ta plats i planeringen som 

en självklar del av staden. 

Det talas ibland om en faktisk och en formell grönstruktur. Den 

formella grönstrukturen omfattar framförallt parker och grönområden 

som ägs och förvaltas av kommunen. Dessa ingår i kommunala skötsel- 

 

 

 

 

en varierad grönstruktur, vilket skapat förutsättningar för alla former 

av användande och för mångfalden i staden. Alla gröna områden måste 

 

viktig i sig. 

 

blågrön struktur, inte bara grön. Idag saknar Falköpings stad öppna 

 

Lokalt omhändertagande av dagvatten är en viktig del i det hållbara 

samhället och kan även ha en funktion som miljöskapare och förhöjare 

av estetiska värden. Genom att tidigt utreda möjligheterna för detta i 

sättningar 

för att skapa en verklig blågrön struktur i staden. 


Falköpings karaktär av bebyggelse från alla tider ska bevaras 

och utvecklas genom nya tillskott 

En hög gestaltningsmässig ambition ska prägla planeringen 

och byggandet av det framtida Falköping. Ambition 

ska synas på byggnader och i det offentliga rummet 

Arkitekturen ska bidra till att stärka ett områdes identitet 

Ta vara på och utveckla de gröna kvaliteter som Falköping 

har 

Plantis bör rustas upp och åter bli den självklara mötesplatsen 

i staden 



Kvarteret Fabrikören har byggts om till bostäder 

S:t Olofsgatan bör prioriteras 

54 



EN TÄTARE OCH MER SAMLAD STAD 

 

 

 

 

rör sig inne i staden. 

KOMPLETTERA INOM BEFINTLIG BEBYGGELSE 

 

tillgång till stadens fördelar, genom korta avstånd till arbetet, skolan 

het 

till stationens pendlingsmöjligheter. Detta kan bidra till ett minskat 

behov av transporter inom stadsområdet. 

Förtätning får inte ske på bekostnad av stadens kvaliteter. Fler boende 

 

gelse. 

I Falköping finns relativt många centralt belägna, ianspråktagna 

 

 

potential för att skapa en tätare och mer sammanhållen stad. 

PRIORITERADE STRÅK 

 

ges ett särskilt fokus vad gäller utveckling av stadsmiljön. Falköpings 

storlek innebär att fokuserade åtgärder i någon del av staden kan vara 

positiva för hela stadens utveckling. Det är därför viktigt att prioritera 

områden som kan bidra till att stärka stadens identitet. 

 

 

 

skulle kunna fungera som ett stråk som människor rör sig längs eller 

där man stannar upp och vistas i ett område. För detta krävs olika 

 

gena vägar från detta stråk till närliggande målpunkter kan bidra till 

ökad orienterbarhet. 

Ett större fokus på detta stråk innebär inte att andra delar av stadsområdet 

ska glömmas bort. Det handlar mer om att man inte kan göra 

allt på samma gång. 

 

 

 

 

boende längs med stråket skulle innebära att fler rör sig här.

BYGG STATIONSNÄRA 

- 

pet. 

Fler boende med närhet till stationen ökar tillgängligheten till Ska- 

 

få målpunkter runt stationen, t.ex. platser där resenärer och stadsbor 

 

 

rör sig i och uppehåller sig i området. 

 

av här är avgörande för hur man upplever Falköping. En utveckling av 

området kan därför bidra till att stärka stadens identitet och samtidigt 

nadsföra 

sig för besökare. 

Kartan visar att en stor del av stadens bostäder ligger inom 1 km från stationen. Den inre 

ringen visar 400 m från stationen. 


Utveckla stationsområdet som stadens entré och dra nytta 

av stationsnära lägen för ny bebyggelse 

Prioritera utveckling av stråket längs S:t Olofsgatan, från 

stationen till centrum 

Komplettera med ny bebyggelse på redan hårdgjorda ytor, 

t.ex. lucktomter 



56 



FALKÖPING SKA UTVECKLAS SOM 

CYKELSTAD 

Det övergripande målet för resor och transporter är att tillfredsställa olika 

 

Infrastruktur och goda kommunikationer är avgörande för kommunens 

och samhällets utveckling. Falköpings kommun eftersträvar ett långsik- 

 

detta är att planera så att behovet av bilåkande i staden minskar. 

För att uppnå målet att minska behovet av biltrafik i staden måste 

 

vara ett attraktivt alternativ och pendling ska vara bekvämt och enkelt. 

 

 

 

om människor väljer bort bilen. 

utsträckning om ett ändrat beteende. Andra åtgärder än utformningen 

 

PRIORITERING AV TRAFIKANTER 

- 

- 

 

 

och samtidigt erhålla goda lösningar för biltrafiken. Falköping är en stor 

och relativt gles kommun. För många invånare är bilen ett viktigt medel 

för att kunna ta del av stadsområdets serviceutbud och arbetstillfällen. 

 

 

 

 

kommer ut från stationen är det i dagsläget svårt att orientera sig och den 

stadsmiljö man möts av har låg kvalitet. 

I Gestaltningsprogram för Falköpings stadskärna samt S:t Olofsgatan och stationsområdet 

 

gång-och cykelbana föreslås.

UNDERLÄTTA FÖR CYKLISTER OCH GÅENDE 

 

 

 

 

 

 

på hur lång tid man är beredd att lägga på resor. Det beror också på hur 

 

- 

 

 

 

 

potential för resor under 5 km. 

Det faktiska avståndet överensstämmer inte alltid med det upplevda 

- 

 

 

det därför viktigt att utgå från de lokala förutsättningarna. 

 

 

utan onödiga nivåskillnader och vara fritt från fördröjande passager. Tillgänglighet 

och framkomlighet för funktionshindrade ska alltid beaktas. 

ENKELT ATT PENDLA MED TÅG 

- 

 

 

 

bussen eller tåget skulle kunna öka attraktiviteten. 

 

att kommunen aktivt ska arbeta för att Falköping även i fortsättningen 

ska vara en bra pendlingsort. Det ska finnas goda förbindelser med såväl 

tåg som buss. 


Falköping ska ha ett funktionellt och tilltalande cykelnät 

 

samtidigt som tillgängligheten till stationen med bil beaktas 

Denna fördjupade översiktsplan ska ligga till grund för 

 

Tillkommande bebyggelse ska kopplas ihop med stadens 

gång- och cykelnät 



Oförändrad 

Regler och rekommendationer 

INLEDNING 

REKOMMENDATIONER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 

REKOMMENDATIONER FÖR BEBYGGELSEUTVECKLING

60 



INLEDNING 

I denna del, samt på bifogad markanvändningskarta redovisas vilket 

tenanvändning 

i stadsområdet. En övergripande avvägning mellan olika 

nering. 

De slutgiltiga avvägningarna sker i nästa skede genom detalj- 

 

vattenanvändningen. 

Markanvändningskartan finns bilagd längst bak i detta dokument. 

 

både pågående och föreslagen markanvändning. 

 

förhållningssätt kommunen har i frågor som rör markanvändningen 

inom planområdet. Rekommendationer utgör grunden för kommunen 

 

 

PLAN- OCH BYGGLOVPRÖVNING 

 

 

 

siktsplanen 

ligger på mark som inte tidigare varit planlagd. 

Detaljplan ska upprättas för att pröva om ett område är lämpligt för 

 

ska förändras eller bevaras. Den bedömning som görs i en detaljplan ger 

 

- 

 

som finns i detaljplanen. Detaljplaner är juridiskt bindande dokument 

som antas av kommunen. De gäller till dess att de upphävs eller ändras.

REKOMMENDATIONER FÖR MARK- 

OCH VATTENANVÄNDNING 

PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 

Inom stora delar av planområdet kommer den huvudsakliga markanvändningen 

inte att förändras. Förändringar och kompletteringar som stämmer 

överens med den huvudsakliga markanvändningen kommer dock att 

ske inom dessa områden under planperioden. 

Planområdesgräns 

Gräns för den fördjupade översiktsplanens omfattning. 

Järnväg 

 

Blandad bebyggelse, huvudsakligen bostäder 

- 

- 

 

 

 

språktagen 

mark, t.ex. lucktomter, bör prioriteras liksom lägen 

inom 1 km från stationen. 

Centrum 

- 

- 

 

som lokala centrum. 

Vård och skola 

 

Verksamhetsområden 

- 

 

 

 

Rekreationsanläggningar 

 

Park- och grönområden 

- 

 

 

 



62 



FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING 

! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! 

! 

! ! ! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

eborgsvägen 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Nya områden för bostäder 

 

Inslag av service och mindre störande verksamheter kan även 

förekomma. 

Nya områden för verksamheter 

- 

 

 

Utredningsområde 

 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! 

! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Aspängsvägen 

Södra Bestorp 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Norra Bestorp 

! ! 

! 

Falevi 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Scheelegatan 

Danska vägen 

! ! 

! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Mösseberg 

Ranliden 

Bangatan 

! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! 

Scheelegatan 

Odengatan 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

Jättene 

Ranten 

Kyrkerör 

Västertull 

Trädgårdsgatan 

Mössebergsgatan 

Sankt Olofsgatan 

! ! 

Järnvägsgatan 

Gamla Staden 

! 

Dotorpsgatan 

Vilhelmsro 

Anneborg 

Sankt Sigfridsgatan 

! ! 

Brogärdesgatan 

Wetterlinsgatan 

Dotorp 

Fredriksberg 

Östertull 

Hollendergatan 

Brogärdet 

Vilhelmsberg 

Åttagården 

Midfalegatan 

Tåstorp

REKOMMENDATIONER FÖR 

BEBYGGELSEUTVECKLING 

FÖRTÄTNING 

 

Förutsättningarna för förtätning varierar i olika stadsdelar. I de centrala 

 

lucktomter varav vissa redan är planlagda. Även i anslutning till Gamla 

 

 

eller på sikt, bostäder i den norra delen. 

 

 

måste beaktas vid förtätning är kulturmiljövärden, tillgänglighet till 

 

 

 

stadens grönstruktur. 

UTBYGGNADSOMRÅDEN 

 

 

 

dose 

efterfrågan från olika grupper. Tillgången till service är viktig i alla 

 

 

 

ett attraktivt alternativ till bilen. 

- 

 

 

infrastruktur och kommunikationer, utbildning och mötesplatser. 

Vilhelmsro 

 

 

etappen B5, mellan Bangatan och väg 47. 

Tåstorp 

berget, 

som är intressant för närrekreation, ligger mitt i. Avståndet till 

 

Planering av området har påbörjats med inriktning trädgårdsstad. 

Exempel på ”lucktomter”: 

Lucktomter som kan komma att 

bli aktuella för studier i kommunens 

försatta förtätningsarbete är: 

Byggmästaren 21 

(Parkgatan/Frejagatan) 

S:t Göran 23 

(S:t Olofsgatan 30) 

Kv. Plåtslagaren 

(Landbog./Repslagareg.) 

Kv. Läkaren 

(Dotorpsgatan) 

Kv. Trym 

(Smedjegatan) 



64 



 

 

 

Södra Bestorp 

Södra Bestorp utgörs idag av jordbruksmark vid foten av Mössebergs 

 

 

centrum. 

 

 

studeras vidare, utifrån såväl hela stadens perspektiv som närområdet. 

Sluttningen bakom området omfattas till stor del av naturreservat. 

Inom området finns skogbevuxna betesmarker som anges i kommunens 

naturvårdsprogram. 

 

 

Förändringen av landskapsbild 

 

området 

 

Bissgården och Anneborg 

- 

 

 

ger 

mellan Danska vägen och Jättenevägen precis öster om sjukhuset. 

 

Falevi 

I den kommunövergripande översiktsplanen är ett relativt stort område 

vid Falevi utpekat som verksamhetsområde. På grund av framförallt 

grundförhållandena anses området dock vara mindre lämpligt att 

munövergripande 

översiktsplanen nu utgår. På Falevi bör främst utveck- 

 

 

Marjarp 

 

en 10-årsperiod. Den första etappen är cirka 70 hektar stor. Det kommer 

att innehålla kombiterminaler för bland annat virkeshantering och

logistikanknuten verksamhet. Målet med kombiterminalen är att den 

 

 

Brogärdet 

 

 

vatten- och avloppsledningar och gator är anlagda. 

UTREDNINGSOMRÅDEN 

ken. 

För att bedöma vad som är en lämplig utveckling av dessa områden 

 

Söder om Vilhelmsro 

 

- 

trum 

är ca 1 km och till järnvägsstationen är det närmare 3 km. 

 

 

Buller kring väg 47 

Exploateringsgrad 

Vilhelmsberg 

 

 

 

riksintresset för kulturmiljö. 

 

som finns i områden som är klassade som riksintresse samt undersöka 

om övriga intressen ibland går att förena med bevarandeintresset. 

 

2 mark tillgänglig för etablering inom 

 

 

 

 

 

 

 



66 



UTVECKLING AV TRAFIKSTRUKTUREN 

Ranten och Resecentrum utgör en viktig knutpunkt för Falköping. Dagligen 

passerar ett stort antal fordon på Järnvägsgatan framför Resecen- 

- 

- 

 

skapa förutsättningar för en attraktiv, säker miljö med god tillgänglighet. 

terlinsgatan 

till väg 184, som ett alternativ för att omfördela trafiken inom 

Falköping, har förts under en lång tid. 2010 gjordes en trafikutredning 

tan. 

Den visar att enbart hastighetsdämpande åtgärder på Järnvägsgatan 

får till följd att trafiken omfördelas inom det befintliga vägnätet, med 

lendergatan 

skulle kunna avlasta det befintliga vägnätet och utredningen 

visar genom prissatta effekter som minskad restid, ökad trafiksäkerhet 

och minskade utsläpp att en förlängning skulle vara lönsam. Den eko- 

 

 

 

staden. 

En sammanvägd bedömning visar att den fortsatta planeringen av 

 

att förlängas. En trafikstrategi ska tas fram, där utvecklingen av Falköpings 

trafikstruktur behandlas ur ett antal olika perspektiv, med det 

 

går att läsa under Fortsatt arbete. 

 

 

våren 2012 sände Trafikverket ut en förstudie för området på samråd. 

Det aktuella området är markerat som utredningsområde i markanvändningskartan. 

UTVECKLING AV GRÖNSTRUKTUREN 

ande 

struktur är såväl de olika grönområdena som stråken som binder 

- 

- 

lingen 

av grönstrukturen är det viktigt att ta fasta på varje park eller 

grönområdes särskilda karaktär och användning. 

Stadsparker 

I den första kategorin ingår de parker som har ett stort värde som iden- 

 

söker sig folk från hela staden och ibland även från andra kommuner. 

Dessa parker är särskilt viktiga att inte bara bevara utan även utveckla

till mötesplatser med hög kvalitet och god tillgänglighet. De två mest 

kända parkerna i Falköping som hör till denna kategori är Plantis och 

 

sverige. 

Arbete pågår nu med att upprätta en vårdplan för Mössebergsparken, 

som ska ligga till grund för en fortsatt varsam utveckling. På 

Plantis har tappat lite av sin dignitet som stadspark. En upprustning av 

parken skulle kunna göra den till en central mötesplats i staden, sommar 

som vinter. I ett pågående projekt studeras möjligheterna att koppla ett 

 

megalitkultur som utgångspunkt. Det är viktigt att Plantis med sitt läge 

utmed Ströget, intill skolor och bostäder, fungerar såväl som besöksmål 

 

Rantens torg är en mindre park som skulle kunna bli en viktig del 

av stationsområdet om det utvecklas till en mer levande stadsdel där 

 

Vardagsnära parker 

 

som t.ex. Grönelundsparken, Fredriksbergsparken och Tåstorpsparken. 

 

 

som en grön stad. Dessutom är de en förutsättning för att stadens grönska 

ska vara tillgänglig för så många som möjligt, barn som vuxna, så 

ofta som möjligt. 

I direkt anslutning till Falköpings stad ligger rekreationsområdet på 

Mösseberg. Med bl.a. skidbacke, motionsspår och djurpark är det ett viktigt, 

vardagsnära friluftsområde för falköpingsborna. Delar av området 

 

campingen samt det rörliga friluftslivet. 



Konsekvenser 

INLEDNING 

SOCIALA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER 

MILJÖKONSEKVENSER

70 



INLEDNING 

- 

 

sociala konsekvenser som genomförandet av översiktsplanen medför ska 

därför redovisas. Detta ska underlätta förståelsen av översiktsplanen och 

underlätta en samlad bedömning av hur olika intressen påverkas. 

 

ska planens miljökonsekvenser redovisas enligt bestämmelserna i miljöbalkens 

6 kapitel om miljöbedömningar. 

Denna fördjupning av översiktsplanen har en översiktlig karaktär 

och fokus i denna konsekvensbeskrivning ligger därför på en övergri- 

 

senare planeringskeden t.ex. i samband med detaljplanering eller vid 

upprättande av vägutredningar. De konsekvenser som uppmärksammas 

behöver i de flesta fall fördjupas genom mer detaljerade utredningar och 

beskrivningar. 

I vilken mån översiktsplanens förslag verkligen kommer att genomföras 

beror bl.a. på hur samhället utvecklas, vilka politiska beslut som 

fattas och olika intressenters vilja att genomföra förändringar. Denna 

genomförandefas är avgörande för hur väl planens intentioner fullföljs 

in i vardagen. 

OM KONSEKVENSBESKRIVNINGEN 

 

sekvensbeskrivning 

är därför preliminär och kommer att vidareutveck- 

 

Hållbarhetsbegreppet 

Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner, den ekonomiska, 

 

bar 

utveckling. 

Målet är att översiktsplanen ska bidra till att stärka den sociala kvaliteten 

för så många som möjligt, samtidigt som den bidrar till miljömässig 

och ekonomisk hållbarhet. De tre aspekterna av hållbar utveckling hänger 

tätt samman. Det går inte att satsa ensidigt på en av dimensionerna om 

man vill uppnå ett i längden hållbart samhälle. Det är därför särskilt 

 

Nollalternativ 

Planförslaget jämförs i denna konsekvensbeskrivning med ett nollalter- 

området 

tas fram. Den gällande kommunövergripande översiktsplanen 

kommer då även fortsättningsvis att gälla som beslutsunderlag för fram- 

 

och inriktning för stadens utveckling skiljer sig inte nämnvärt åt mel-

lan planförslaget och nollalternativet. Planförslaget innehåller dock mer 

konkreta strategier. 

- 

 

områden i den kommunövergripande översiktsplanen har tagits bort i 

fördjupningen (verksamheter vid Falevi samt bostäder vid Bissgården). 

 

sin tur innebär, att det troligen i större utsträckning än med planförslaget 

 

 

att stärka stadsområdet, finns risk att den önskade befolkningstillväxten 

nativet 

i denna konsekvensbeskrivning är därför att folkmängden är i 

stort sett oförändrad. 

En av de skillnaderna mellan planförslaget och nollalternativet är det 

 

Avgränsning 

 

samma som för planförslaget, vilken framgår av markanvändningskartans 

 

verkan 

om planen genomförs. 

ningen 

av konsekvensbeskrivningen. Förutom de övergripande hushållningsaspekterna 

konstaterades att de viktigaste konsekvenserna att 

beskriva var påverkan på riksintressena, dels för kulturmiljö och dels 

 

förslag till förändrad markanvändning som planen innehåller som kan 

 

 

Upplägg 

Det är i första hand konsekvenserna av de viktigaste strategiska frågorna 

som uppmärksammas. På en övergripande nivå beskrivs de miljömässiga, 

sociala och ekonomiska konsekvenserna. De sociala och ekonomiska 

 

Småstadens möjligheter ska framhävas 

Staden ska gestaltas med hög kvalitet 

En tätare och mer samlad stad 

 

- 

 

 

utredningsområdena. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller även en 

avstämning av planförslaget mot nationella och regionala miljömål. De 

miljömål som bedömts särskilt relevanta är Begränsad klimatpåverkan, 

ning 

Frisk luft och Ett rikt odlingslandskap. 



72 



SOCIALA OCH EKONOMISKA 

KONSKEVENSER 

KONSEKVENSER UTIFRÅN 

PLANENS ÖVERGRIPANDE STRATEGIER 

Falköping ska växa 

Planförslaget 

 

tidigare uppsatta befolkningsmålet ska uppnås år 2020, krävs en högre 

 

 

Det är viktigt att kommunen inte sackar efter vad gäller att tillgodose 

behovet av skola, förskola, idrott- och rekreationsanläggningar och annan 

kommunal service. Att vård och omsorg håller en hög kvalitet är en för- 

 

 

 

- 

 

 

skulle påverkas negativt kan det innebära nedskärningar vilket påverkar 

invånarnas service. 

En snabb tillväxttakt innebär att staden förändras. En konsekvens av 

detta skulle kunna vara att flera av stadens positiva egenskaper försvinner. 

För att stärka stadens identitet är det därför viktigt att ta vara på 

de befintliga kvaliteterna så att invånarna även fortsättningsvis känner 

 

konceptet – att det är viktigt att placera de som redan bor i Falköping i 

första hand. Detta är särskilt viktigt när staden växer. 

Småstadens möjligheter ska framhävas 


En stärkt stadskärna bidrar till ett ökat underlag för butiker och restauranger 

i centrum. Detta är positivt inte bara för de som bor i staden utan 

för hela kommunens invånare. Det är dock viktigt att detta inte sker på 

service 

är speciellt viktigt för de svagare grupperna i samhället. 

 

som är sinnebilden för Falköping. Genom att stärka stadens identitet som 

en småstad kan förhoppningsvis samhörigheten öka. 

- 

 

boendemiljö förbättras.

Nollalternativet 

 

Staden ska gestaltas med hög kvalitet. 

Staden ska gestaltas med hög kvalitet 


En hög arkitektonisk ambition borgar för en god boendemiljö. Genom att 

satsningen även omfattar utemiljöer kan denna inriktning bidra till att 

 

het 

och säkerhet. Att värna den vardagsnära grönskan är särskilt viktigt 

för äldre och barn som mår gott av att ha det gröna på gångavstånd. 


rumsprogram 

som kan bidra till att staden gestaltas med en hög ambition. 

En tätare och mer samlad stad 


 

 

kan innebära färre mellanrum i och mellan stadsdelarna vilket också kan 

- 

 

staden. Detta kan i bästa fall öka integrationen i stadens olika delar. 

En tätare och mer samlad stad innebär vidare att den blir mer praktisk 

 

 

sekonflikter, 

samt vilka avvägningar som är nödvändiga. 

Planförslaget förespråkar en blandning av upplåtelseformer och hus- 

väntningar 

på en god boendemiljö förbättras. Efterfrågan på småhus 

verkar för närvarande vara störst vilket kan få till följd att det främst är 

denna boendeform som tillkommer. Risken med detta är att man inte 

 

stadens utkanter. 


 

 

stad innebär, uteblir till viss del. Förutsättningarna för ett ökat stadsliv 

 



74 



Falköping ska bli en cykelstad 


Planen innehåller en hög ambition att göra Falköping mer tillgänglig 

- 

 

 

Eftersom många korta resor i dagsläget sker med bil kommer det dock 

att vara nödvändigt med en viss beteendeförändring. Det är viktigt att 

- 

 

Planens ambition att minska andelen biltrafik i staden är i huvudsak 

positiv. En viktig fråga att ha med är hur det påverkar attraktiviteten att 

bo i stadskärnan. Det samma gäller attraktivitet att etablera verksamheter 

när framkomligheten med bil förändras. Ett exempel där man kan ana 

risk för intressekonflikt är handelsutvecklingen. Det är därför särskilt 

blering 

av externhandel och handel i stadskärnan. 


- 

- 

 

och den kommunala samordningen av servicen minskar. Sammantaget 

 

pings 

kommun.

MILJÖKONSEKVENSER 

VERKSAMHETER MED PÅVERKAN PÅ MILJÖN 

- 

 

 

landskapsbilden, och därmed kulturmiljön, kan påverkas negativt om 

 

Industrier kan ge upphov till en rad störningar som buller, ökad trafik 

och förfulning av landskapsbilden. Dessa störningar är beroende av placering 

och är därför viktiga att beakta i översiktsplanen. Andra möjliga 

störningar är utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten. Dessa 

behandlas dock i första hand genom anmälan och tillståndsprövning av 

enskilda verksamheter. 

Såväl biltrafik som tågtrafik ger upphov till störningar som buller och 

 

 

 

KONSEKVENSER UTIFRÅN 

PLANENS ÖVERGRIPANDE STRATEGIER 

Bebyggelseutveckling 


Att värna om de korta avstånden mellan t.ex. bostaden och arbetet eller 

bostaden och fritidsaktiviteten kan bidra till att minska bilåkandet. Detta 

är positivt både för boendemiljön och för klimatet. 

trala 

Falköping bidrar till att öka potentialen för en större andel närodlat. 

Detta i sin tur innebär ett minskat transportbehov. 

Planförslaget innebär att relativt lite åkermark tas i anspråk. Att 

 

 

 

 

 

Denna övergripande strategi medför en god hushållning med mark och 

andra resurser. 

områden 

kommer inte att påverkas av några negativa förändringar. 

Planen föreslår snarare en utveckling av dessa för att stärka grönstrukturens 

roll. Stadens viktigaste natur- och rekreationsområde Mösseberg, 

påverkas inte av några förändringar. 

Planen framhåller på mer än en plats vikten av att ta vara på de befint- 

 

stora kulturmiljöhistoriska värden som finns i staden. Även inriktningen 



76 



 

bidrar till en god helhetslösning. 

 

är att det trots tillgång på tomtmark inte genomförs till följd av bristande 

 

för hur den önskade förtätningen ska komma till stånd. En annan risk 

 

utsatta lägen. 

 

av stadsområdet. Eftersom det i huvudsak är verksamheter som innebär 

störningar är det positivt att dessa inte placeras i närheten av bostads- 

 

i relativt perifera lägen vilket kan bidra till ett ökat bilåkande. 


tur 

som planförslaget. En mindre uttalat fokus på förtätning innebär dock 

 

ske på icke tidigare exploaterad mark i utkanten av staden. Detta med- 

 

tätare stad med korta avstånd uteblir. Falköping är dock redan i dagsläget 

 

 


Järnvägen utgör en central roll i samtliga strategier för Falköpings utveck- 

 

innebär goda möjligheter att pendla på ett miljömässigt sätt. Falköping 

spelar en viktig roll i ett regionalt perspektiv genom dess möjligheter 

till arbetspendling med tåg. 

 

Falköping. I den kommunövergripande översiktsplanen påpekades att en 

bullerinventering av kommunen skulle vara lämplig att genomföra för 

 

har inte genomförts. 

 

- 

 

 

 


 

av bilåkandet snarare än motsatsen. Det samma gäller prioriteringen av 

satsningar på stationsområdet vilket är av stor vikt för att öka attraktiviteten 

för pendling.

Utbyggnadsområden 


- 

 

Föreslaget bostadsområde vid Bestorp innehåller delvis skogbevuxna 

betesmarker som är upptagna i kommunens förslag till naturvårdsprogram. 

Framtida utredningar kommer att visa om dessa kan fungera 

som parkmark. Skador på området medför negativa miljökonsekvenser. 

I anslutning till området ligger även ett naturreservat. Eventuell påverkan 

på naturmiljön inom detta måste studeras i fortsatt planering. 

 

att förändra landskapsbilden. Landskapsbilden runt Falköping stad 

är ett viktigt element i riksintresseområdet för kulturmiljön. Med en 

omsorgsfull utformning bedöms förändringen av landskapsbilden som 

 

i Marjarp och bostadsområdet i Södra Bestorp. 

De områden som framförallt kan innebära en påverkan på värdefull 

landskapsbild är de som föreslås öster/söder om Skövdevägen/väg 47. Det 

- 

 

 

relativt avgränsad stad på slätten kan påverkas. Platåbergen är en viktig 

förutsättning för värdegrunden i riksintresseområdet (se vidare nedan). 


 

öster om Skövdevägen och därmed en mindre risk för negativ påverkan 

på landskapsbilden. 

PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN 

Riksintresset för kulturmiljö 

 

- 

förallt 

kulturlandskapet i kombination med platåbergen som bidrar till 

områdets särprägel. För att bedöma en eventuell negativ påverkan på 

 

 

 

utveckling från den medeltida staden till tillkomsten av järnvägen och 

utvecklingen kopplad till denna. Även den fortsatta utvecklingen på 

senare tid bör spela roll för den långa kontinuitet som Falköping speglar. 

 

kärnvärdena varav ett är megalitkulturen. Exempelvis diskuteras placeringen 

av ett megalitcentrum i stadsområdet. Detta skulle bidra till 

att höja kunskapen och därmed förståelsen för unika kulturmiljön som 

Falköping befinner sig i. 



78 



 

djupning 

av översiktsplanen. Den pekar ut vilka miljöer som är särskilt 

 

 

datering 

av bevarandeplanen kunde dock vara värdefullt. 

Förekomsten av eventuella fornlämningar ska alltid undersökas vid 

melser. 

Riksintressen för infrastruktur 

ligheten 

på dessa får därför inte påverkas. Planförslaget redovisar inga 

- 

gelse 

relativt nära järnvägen bli aktuell. I så fall kommer risk för buller, 

- 

cessen 

kommer att följas. Gällande riktvärden för buller och vibrationer 

 

 

 

 

på dessa bedöms inte heller påverkas av planförslaget. 

MILJÖMÅL 

Begränsad miljöpåverkan 

Målet innebär att halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå där 

människans påverkan på klimatet inte blir farlig. För att nå detta mål 

- 

 

 

 

användning av fossila bränslen. 

 

 

 

bidrar till ett ökat bilåkande i stadsområdet. 

God bebyggd miljö 

 

och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global 

 

 

 

 

innan slutlig bedömning kan göras.

för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Planen innebär vidare 

vecklingen. 

Grundvatten av god kvalitet 

Målet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning 

samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och 

tor 

ut, vilka kan bidra till en rening av dagvattnet. 

Frisk luft 

Målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter 

och kulturvärden inte skadas. Inga av de miljökvalitetsnormer som 

manhanget 

så liten att risken att överskrida normerna för exempelvis 

 

Ett rikt odlingslandskap 

- 

 

livsmedelsproduktion. 

Planförslaget innebär endast att lite åkermark i direkt anslutning till 

nadsförslagen. 



FORTSATT ARBETE 

TRAFIKSTRATEGI 

Den fördjupade översiktsplanen för Falköping ska ligga till grund för en 

- 

 

 

 

 

Den forsatta planeringen av Falköping sker utifrån förutsättningen att 

 

 

 

av Rantenområdet fram. I enlighet med förslaget planeras hastighetsdämpande 

åtgärder på delar av Järnvägsgatan och S:t Sigfridsgatan. 

 

 

FÖRTÄTNINGSSTUDIE 

riktning 

i planförslaget. För eventuella förtätningstomter är avståndet 

- 

ella 

tomter och exploateringsalternativ för dessa studeras mer i detalj. 

KULTURMILJÖPROGRAM 

- 

 

 

som är klassade som riksintresse. 

Idén att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram, i vilket de många 

 

cehamns- 

och Jönköpingsrondellerna aktualiserar detta. Ett kulturmiljö- 

-

Förslag till fördjupad översiktsplan för Falköpings stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?