Centrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är lika långt mellan varje slag (musikens hjärtslag). Alla låtar drivs fram av en stadig puls. Du känner den säkert i din fot som stampar med då du lyssnar till musik. Denna puls brukar ofta vara "Fjärdedels-noten ". Nästan all Pop och Rock- musik brukar starkt betona just fjärdedelarna. Tempo Tempo är avståndet mellan pulsslagen, alltså hur snabb låten är. Om slagen kommer tätt inpå varandra är tempot snabbt och tvärt om. När man räknar in en låt (1, 2, 3, 4) anger man pulsens hastighet, d.v.s. låtens tempo. Det duger alltså inte att säga en, två tre lite hur som helst! Rytm Rytmen är ett av musikens viktigaste element. Den består av slag och finns inom takten (mellan taktstrecken). Pulsen är ett jämnt flöde av slag, men rytmen kan vara hur jämn och hur ojämn som helst, bara den ryms inom ramen för takten. Korta och långa slag kan alltså blandas i en rytm. Melodi Melodin är det man sjunger i en låt, men den kan också spelas. En melodi får man om man kombinerar rytm med tonhöjder. Man kan ha text till, men det är inte nödvändigt. Taktart Taktarten bestämmer hur många pulsslag som ryms i varje takt. Låtar kan gå i olika taktarter tex. 4/4 - takt, 3/4 - takt etc. Du känner taktarten genom att vissa av pulsslagen i foten känns lite "tyngre" detta är det först slaget i takten -"ettan". Om du räknar antalet slag till "tyngdkänslan" återkommer har du räknat fram taktarten. Du kan också ha hjälp av att ackordbyten ofta sker på ettorna i takten. Nästan all Pop och Rock och modern dansmusik går i 4/4 - takt. Ex: I 4/4-takt ryms det 4 stycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 4, 1, 2, 3, 4 hela låten igenom. I ¾-takt ryms det 3 strycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 1, 2, 3 hela låten igenom.
- Page 2 and 3: Ackord Ett ackord består av tre to
- Page 4 and 5: Ackordsteori Ett ackord består som
- Page 6: Pauser Pauser talar om att man skal
<strong>Centrala</strong> <strong>begrepp</strong> <strong>och</strong> <strong>musikteori</strong><br />
Puls<br />
All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma<br />
puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.<br />
Det är lika långt mellan varje slag (musikens hjärtslag). Alla låtar drivs fram av en<br />
stadig puls. Du känner den säkert i din fot som stampar med då du lyssnar till musik.<br />
Denna puls brukar ofta vara "Fjärdedels-noten ". Nästan all Pop <strong>och</strong> Rock- musik<br />
brukar starkt betona just fjärdedelarna.<br />
Tempo<br />
Tempo är avståndet mellan pulsslagen, alltså hur snabb låten är. Om slagen kommer<br />
tätt inpå varandra är tempot snabbt <strong>och</strong> tvärt om. När man räknar in en låt (1, 2, 3, 4)<br />
anger man pulsens hastighet, d.v.s. låtens tempo. Det duger alltså inte att säga en, två tre<br />
lite hur som helst!<br />
Rytm<br />
Rytmen är ett av musikens viktigaste element. Den består av slag <strong>och</strong> finns inom takten<br />
(mellan taktstrecken). Pulsen är ett jämnt flöde av slag, men rytmen kan vara hur<br />
jämn <strong>och</strong> hur ojämn som helst, bara den ryms inom ramen för takten. Korta <strong>och</strong><br />
långa slag kan alltså blandas i en rytm.<br />
Melodi<br />
Melodin är det man sjunger i en låt, men den kan också spelas. En melodi får man om<br />
man kombinerar rytm med tonhöjder. Man kan ha text till, men det är inte nödvändigt.<br />
Taktart<br />
Taktarten bestämmer hur många pulsslag som ryms i varje takt. Låtar kan gå i olika<br />
taktarter tex. 4/4 - takt, 3/4 - takt etc. Du känner taktarten genom att vissa av pulsslagen i<br />
foten känns lite "tyngre" detta är det först slaget i takten -"ettan". Om du räknar antalet<br />
slag till "tyngdkänslan" återkommer har du räknat fram taktarten. Du kan också ha hjälp<br />
av att ackordbyten ofta sker på ettorna i takten. Nästan all Pop <strong>och</strong> Rock <strong>och</strong> modern<br />
dansmusik går i 4/4 - takt.<br />
Ex: I 4/4-takt ryms det 4 stycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 4,<br />
1, 2, 3, 4 hela låten igenom.<br />
I ¾-takt ryms det 3 strycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 1, 2, 3<br />
hela låten igenom.
Ackord<br />
Ett ackord består av tre toner som klingar tillsammans <strong>och</strong> harmonierar med varann. Alla<br />
ackord innehåller minst tre toner. Ackorden används för att ackompanjera (kompa), en<br />
melodi <strong>och</strong> ge den en sk. harmonisk bakgrund.<br />
Noter<br />
Noter används för att skriva ner melodier. I en melodi skall noten tala om två saker:<br />
• dels hur lång tonen skall vara. Det får man reda på, med hjälp av notvärdet.<br />
• dels vilken av alla toner man skall spela-tonhöjden. Det får man reda på genom att se var i<br />
notsystemet noten är placerad.<br />
Elbasen<br />
Elbasen har fyra strängar. De är stämda som gitarrens fyra översta strängar, dvs E, A, D,<br />
G där E är den mörkaste strängen. Om du kan ska du i möjligaste mån undvika att spela<br />
på lösa strängar då tonen ringer kvar väligt länge då. Det är bättre att spela med fingrar på<br />
greppbrädan. Man spelar bara på en sträng i taget<br />
E A D G<br />
Gitarr<br />
Gitarren har sex stängar. De fyra första (bassträngarna) är stämda som elbasen. Dessutom<br />
finns det två tunna strängar som heter B <strong>och</strong> E. Man spelar på alla sex strängarna, utom i<br />
vissa ackord där några strängar inte ska vara med.<br />
E A D G B E<br />
En ramsa för att komma ihåg vilka toner lösa strängar på gitarr har är nerifrån (den<br />
tunnaste strängen) <strong>och</strong> upp: " En- Bra- Grabb- Dansar- Aldrig- Ensam".
Toner<br />
Ju längre till höger du spelar på pianot, desto ljusare toner spelar du. Pianots vita<br />
tangenter har samma namn som vårt alfabet. A, B (H), C, D, E, F, G.<br />
Tonen A hittar du alltid mellan andra <strong>och</strong> tredje svarta tangenten (se pilarna.)<br />
Rita in alla de vita tonernas namn i denna bild:<br />
↑ ↑<br />
Förut kallades tonen "B" konstigt nog i Sverige för "H". Numera bör alla säga "B". Du får<br />
dock inte "fel" om du säger "H".<br />
Pianots svarta tangenter har inga egna namn utan ses antingen som höjda eller sänkta vita<br />
toner. Den svarta tonen på bilden här bredvid befinner sig mitt emellan C <strong>och</strong> D. Den kan<br />
alltså antingen ses som ett höjt -C eller som ett sänkt -D.<br />
C D E F G A B C D E F G A B<br />
Höjd ton skrivs med detta korstecken- # (korsförtecken) Den uttalas med ändelsen -iss.<br />
Sänkt ton skrivs med ett litet "b", så här- (b-förtecken) Den uttalas med ändelsen -ess.<br />
Den svarta tonen mellan C <strong>och</strong> D kan alltså vara antingen ett:<br />
C# uttalas Ciss... eller ett:<br />
Db uttalas Dess.<br />
Observera att man aldrig skriver ciss!!!<br />
Det finns regler för när en ton skall kallas "ciss" eller "dess", men dem behöver du inte<br />
lära dig nu. Du kan kalla dem vilket du vill <strong>och</strong> "få rätt" för vilket som.
Ackordsteori<br />
Ett ackord består som sagt av tre toner som klingar tillsammans <strong>och</strong> harmonierar med<br />
varann. Alla ackord innehåller minst tre toner. Ackorden används för att ackompanjera<br />
(kompa), en melodi <strong>och</strong> ge den en sk. harmonisk bakgrund.<br />
Durackord<br />
Ackord tar alltid sitt namn från grundtonen. I ackordet C-dur alltså tonen C. De andra två<br />
tonerna i ackordet hittar du ovanför, om du först räknar till fyra sedan till tre. (Räkna<br />
även de svarta tonerna). Dur= 4+3. Dur- ackord skrivs alltid med bara en stor bokstav.<br />
Ex. C- dur skrivs C <strong>och</strong> består av tonerna C, E <strong>och</strong> G.<br />
D- dur skrivs D <strong>och</strong> består av tonerna D, F# <strong>och</strong> A.<br />
Mollackord<br />
Moll-ackordet tar liksom dur- ackordet sitt namn ifrån grundtonen. I A-moll alltså tonen<br />
A. De andra tonerna hittar du ovanför om du först räknar till tre <strong>och</strong> sedan till fyra.<br />
(Räkna även de svarta tonerna). Moll= 3+4. Man skiljer mollackord från durackord<br />
genom att skriva ett litet "m" efter den stora bokstaven som gett sitt namn till ackordet.<br />
Ex. A-moll skrivs Am <strong>och</strong> består av tonerna A, C <strong>och</strong> E.<br />
E-moll skrivs Em <strong>och</strong> består av tonerna E, G <strong>och</strong> B.
Notvärden<br />
Fjärdedelen =<br />
Notsystemet<br />
I 4/4 - takt (uttalas fyra fjärdedelstakt) hörs det ju på namnet att det ryms fyra fjärdedelar<br />
per takt. (Alltså fyra fjärdedelsnoter)<br />
I 3/4 - takt (tre fjärdedelstakt) ryms det förstås tre fjärdedelar per takt.<br />
Det krävs inte mycket fantasi för att räkna ut hur många fjärdedelar som finns i 5/4-takt.<br />
Prova!<br />
Åttondelsnoten = ♪<br />
Det finns naturligtvis andra notvärden snabbare än fjärdedelen. Det notvärde som är<br />
dubbelt så snabbt som 1/4 -noten är 1/8 -noten (åttondelsnoten). Om det rymdes 4 st.1/4<br />
-noter per takt i 4/4 - takt <strong>och</strong> vi nu skall fylla hela takten med åttondelar,(som går<br />
dubbelt så fort) så kan vi räkna fram att det får plats åtta åttondelsnoter per takt i 4/4 -<br />
takt.<br />
Vad tror du notvärdet som går dubbelt så snabbt som 1/8 heter? ______________<br />
Vad tror du notvärdet som går dubbelt så snabbt som det heter? ______________<br />
Vad tror du notvärdet som går dubbelt så snabbt som det heter? ______________<br />
Halvnoten =<br />
Det notvärde som går hälften så fort som 1/4 -noten är halvnoten. Det får bara plats två st.<br />
per takt i 4/4 - takt.<br />
Helnoten = O<br />
Hälften så fort som halvnoten går helnoten. Du har säkert redan räknat ut att det bara får<br />
plats en helnot per takt i 4/4 - takt.
Pauser<br />
Pauser talar om att man skall vara tyst samt hur länge man skall vara tyst. Tecknen har<br />
alltså samma tidslängd som sin motsvarande not. En fjärdedelspaus är alltså lika lång som<br />
en fjärdedelsnot, <strong>och</strong> en åttondelspaus är lika lång som en åttondelsnot.<br />
= ♪ =<br />
Självklart finns det pauser som motsvarar även de andra notvärdena. Dom behöver du<br />
inte lära dig nu!<br />
Notplan<br />
Du skriver noter i ett sk. Notplan. Det består av fem linjer. Man skriver noter både på<br />
linjerna <strong>och</strong> i mellanrummet mellan dem. Tonen A ligger mellan 2:a <strong>och</strong> 3:e linjen.<br />
G-Klav.<br />
G-klaven talar om var tonen g sitter i notplanet (på andra linjen nerifrån). Det viktigaste<br />
med G-klaven är alltså den första ringen resten är bara utsmyckning.<br />
Tonhöjd<br />
Ju högre upp i notplanet tonen sitter, desto ljusare klingar tonen när du spelar.