Inför provet i svenska tisdagen den 31 januari 2012 Ordkunskap

Inför provet i svenska tisdagen den 31 januari 2012
Grundboken s. 193-201
Studieboken s. 68-83 och s. 110-112
För att nå betyget E behöver du kunna förklara och förstå vad de fetstilta orden i
sammanfattningen nedan betyder.
Satsar du på högre betyg måste du även läsa sidorna 193-201 i Grundboken noga
några gånger för att få en djupare förståelse samt en bättre överblick över hur de olika
termerna i språket hänger samman (termer = ”konstiga” ord). Ett tips är att också göra
några av övningarna i studieboken för att träna och se till att man verkligen förstår –
det är inte alltid lika självklart i praktiken som det kan tyckas i teorin!
Provet kommer att bestå av en E-del samt en C & A-del. Alla måste göra E-delen,
men sedan får du alltså möjligheten att låta bli att göra den senare delen av provet om
det är så att du inte satsar mot de högre betygen.
Ordkunskap
Vi behöver ord och ett språk för att kunna samarbeta.
Det finns några hundratusen ord i svenska språket. En liten del av dem har funnits med ända sedan
fornsvenskan som t.ex. moder, fader, broder... Sedan har vi lånat in tiotusentals ord från andra språk
som t.ex. latin, grekiska, tyska, franska och engelska.
I och med att samhället förändras behövs nya ord inom olika områden. När människan uppfann bil,
tåg och flyg innebar det att man skapade ord som ”katalysator, pendeltåg, charter, incheckning”.
Ord som används inom ett speciellt område kallas fackord.
Enkla ord: är ord som kan stå själva som t.ex. skriva, bord, stor, bild, arbete, skärm
Sammansättning: genom att sätta ihop enkla ord får man en sammansättning, t.ex.
skriva +bord = skrivbord
skriva +arbete = skrivarbete
arbeta +bord = arbetsbord
bild +skärms +arbete = bildskärmsarbete
stor +bild+ skärm = storbildsskärm
Avledning: Med hjälp av förstavelser och ändelser bildar vi nya ord genom avledning. Av ordet
sätta kan vi t.ex. bilda avledningarna er/sätta
er/sätt/are
er/sätt/ning
o/er/sätt/lig
av ordet lycka kan vi bilda avledningarna lycka/s
lyck/lig
o/lyck/lig
för/o/lyck/ad

Kortord: Vi bildar kortord av längre ord.
motorhotell = motell
elektricitet = el
exemplar = ex
fotografi = foto
motorvelociped = moped
information = info
Initialord: Vi bildar initialord av initialerna i flera olika ord. (Initial = första bokstaven i ett ord)
FN – Förenta nationerna
EU – Europeiska unionen
it – informationsteknik
pc – personal computer
mc – motorcykel
cd – compact disc
IKEA – Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd
Våra ord är byggda av mindre delar. Dessa delar kallas morfem. Varje morfem bär på en egen
betydelse. Det viktigaste är grundmorfemet. Det är bara det som kan stå som eget ord och det är
också här den viktigaste betydelsen ligger. Se exemplet nedan:
O-tro-lig, här är ”tro” grundmorfem. Det handlar ju om ifall man kan tro på något eller inte.
Miss-tänk-sam, här är ”tänk” grundmorfem. Det handlar om att man tänker på ett speciellt sätt.
Morfemen som står före grundmorfemet kallas också för prefix. Det kommer av latinets ord pre
som betyder före. I orden ”otrolig” och ”misstänksam” betyder båda prefixen (o- och miss) ”inte”.
Morfemen som står efter grundmorfemet kallas istället för suffix. Det kommer från latinets ord sub
som betyder efter.
TRÄNA!
1. Vilka enkla ord hittar du i följande sammansättningar?
bilmotor långdistanssegling fotbollssko
tunnelbanehållplats björnbärssylt basketbolltränarkurs
storstadsbo etthundratrettiofem skoputsarborste
2. Vilka är grundmorfemen i följande avledningar?
förarglig vältalighet fundersamhet
förstärkning otacksamhet förolyckad
3. Vilka är prefixen och suffixen i följande avledningar?
oanträffbar försändelse
bearbetning ansökningshandling
4. Bilda sammansättningar där något av följande ord ingår:
a)mat b)fot c)musik d)stor
5. Bilda avledningar till följande ord:
a) räkna b) vän c) ro d) tro
6. Från vilka längre ord kommer följande kortord?

a) toa b) leg c) lok d) synt
7. Vad betyder följande initialord?
a) vd b) wc c) USA d) FT
FACIT:
1. bil/motor lång/distans/segling fot/boll/sko
tunnel/bana/håll/plats björn/bär/sylt basket/boll/träna/kurs
stor/stad/bo ett/hundra/trettio/fem sko/putsa/borste
2. för-arg-lig väl-tal-ig-het funder-sam-het
för-stärk-ning o-tack-sam-het för-o-lyck-ad
3. oanträffbar: o-, an- = prefix, bar = suffix
försändelse: för = prefix, else= suffix
bearbetning: be = prefix, ning = suffix
ansökninghandling: an = prefix, nings, hand, ling = suffix
4. a)mat b)fot c)musik d)stor
matsal fotboll musiktävling stortå
matbord fotsvamp musiksal storbild
(OBS: detta är bara exempel, det finns fler sammansättningar som kan vara rätt!)
5. a) räkna b) vän c) ro d) tro
räkning vänlig oro trolig
räknare ovän roa trovärdig
(OBS: detta är bara exempel, det finns fler avledningar som kan vara rätt!)
6. a) toa b) leg c) lok d) synt
toalett legitimation lokomotiv synthesizer
7. a) vd b) wc c) USA d) FT
vicedirektör watercloset United States of America Falköpings tidning
Sats och mening
En sats kan vara t.ex. ” Sportdrycken gav mig energi.”
Den innehåller ett meddelande. Satsen slutar med punkt och är därför också en mening.
En enkel mening innehåller bara en sats. En sammansatt mening innehåller minst två satser.
Det finns två olika sorters satser: huvudsatser och bisatser.
En huvudsats kan stå ensam och bilda en mening: ”Längdhopparen jublade.”
En bisats kan däremot inte ensam bilda en mening: ”...när siffrorna kom upp på resultattavlan.”
Bisatsen måste stå tillsammans med en huvudsats och bildar då en sammansatt mening:
”Längdhopparen jublade, när siffrorna kom upp på resultattavlan.”
Det finns ett knep man kan använda sig av om man är osäker på om en sats är huvudsats eller bisats.

Man sätter då in ordet ”inte” i satsen och ser var det hamnar. I en huvudsats hamnar ”inte” till höger
om det första verbet. Huvudsats – Höger (t.ex. Längdhopparen jublade ”inte”...)
i en bisats hamnar ordet ”inte” till vänster om det första verbet. (t.ex. … när siffrorna ”inte” kom
upp på resultattavlan.)
Man kan också tänka på ordet ”BIFF” = Bisats ”Inte” Före Första verbet.
Huvudsatsen och bisatsen kan byta plats, men då ändras ordföljden i huvudsatsen. (När siffrorna
kom upp på resultattavlan, jublade längdhopparen.)
TRÄNA!
1. Pröva att låta huvudsats och bisats byta plats i meningarna. Hur förändras ordföljden i
huvudsatsen?
a) Solen sken från en klarblå himmel, när vi kom fram till semesterorten i Syditalien.
b) För att undvika den starkaste solhettan, satte vi oss i skuggan under träden.
c) Vi tog på oss shorts och T-shirt, eftersom vi inte ville bränna sönder oss.
d) Om vi inte drack ett par flaskor mineralvatten varje dag, kände vi oss helt uttorkade.
2. Skriv 4-5 enkla meningar och pröva att sätta ihop dem i olika sammansatta meningar.
3. Skriv 2-3 sammansatta meningar och markera sedan vad som är huvudsats och vad som är
bisats.
FACIT:
1.
a) När vi kom fram till semesterorten i Syditalien, sken solen från en klarblå himmel.
(huvudsats)
b) Vi satte oss i skuggan under träden, för att undvika den starkaste solhettan.
(huvudsats)
c) Eftersom vi inte ville bränna sönder oss, tog vi på oss shorts och T-shirt.
(huvudsats)
d) Vi kände oss helt uttorkade, om vi inte drack ett par flaskor mineralvatten varje dag.
(huvudsats)
Satsdelar
Orden i en sats eller en mening har olika uppgifter. Några ord kan t.ex. tala om vad som händer i
satsen (någon som köper, ser eller gör något) och andra ord talar om vem som gör så att det händer
något. (Maria köper, Hunden äter, Boken ligger...). Ordets uppgift i satsen bestämmer vilken satsdel
ordet är.
En fullständig sats måste alltid innehålla ett predikat och ett subjekt.
Predikatet talar om vad som händer i satsen. För att ta reda på vilket ord som är predikat i en sats
kan man fråga så här: ”Vad är det som händer i satsen?”
(Predikatet är alltid ett verb!)
Subjektet talar om vem eller vad som utför handlingen (gör något) i satsen. För att ta reda på
subjektet kan man fråga så här: ”Vem (vad/vilka) är det som gör något?”
Exempel: Annika skriver en sammanfattning.
1: Vad händer i satsen? Svar: Någon skriver – ordet skriver är då predikat och markeras med ett ”p”.

2. Vem skriver? Svar: Annika skriver – Annika är då subjekt och markeras med ett ”s”.
Både predikatet och subjektet kan bestå av flera ord.
Exempel: Hunden och katten kan springa fort.
Fråga 1: Vad händer? Svar: Någon kan springa - både ordet ”kan” och ”springa” är predikat. (P)
Fråga 2: Vem kan springa? Svar: Hunden och katten kan springa – både ordet ”hunden” och
”katten” är här subjekt. (S)
TRÄNA!
1. Markera predikatet i varje mening.
a) Rockkonserten börjar.
b) Gruppen ger järnet.
c) Jublar åhörarna?
d) Nej, alla buar.
e) Varför applåderar de inte?
f) Äsch, sångaren sjunger falskt hela tiden.
g) Då får han väl sparken?
h) Ja, hans karriär är nog redan slut.
2. Markera predikatet i varje mening. Här kan det finnas mer än ett predikat i varje mening!
a) Gazal både spelar och sjunger.
b) Hon och några kamrater har bildat en grupp.
c) Då ska jag önska dem lycka till!
d) Kanske kan jag komma till deras första spelning.
3. Markera både predikatet och subjektet i varje mening.
a) Snön faller lätt.
b) Blir inte vägen hal?
c) Jo, den är som en iskana.
d) Bilarna kryper fram.
e) Har inte Vägverket sina sandningsbilar ute?
f) Jovisst, och lokalradion sänder ideliga varningar.
g) Ger du dig ut i det här ovädret?
h) Nej, det är skönare vid brasan inomhus.
4. Markera subjekt och predikat i följande meningar. Observera att ibland kan flera ord vara
subjekt.
a) Både snowboard och skidor är roliga sporter.
b) De bästa backarna finns nog i Åre.
c) Men Dundret, Lindvallen och Stöten smäller lika högt för mig.
d) Förra vintern åkte varken jag eller min bror skidor.
e) Den tuffa och lite riskfyllda snowboardåkningen lockar ungdomar.
FACIT:
1. Markera predikatet i varje mening.
a) Rockkonserten börjar.
P
b) Gruppen ger järnet.
P
c) Jublar åhörarna?
P

d) Nej, alla buar.
P
e) Varför applåderar de inte?
P
f) Äsch, sångaren sjunger falskt hela tiden.
P
g) Då får han väl sparken?
P
h) Ja, hans karriär är nog redan slut.
P
2. Markera predikatet i varje mening. Här kan det finnas mer än ett predikat i varje mening!
a) Gazal både spelar och sjunger.
P P
b) Hon och några kamrater har bildat en grupp.
P P
c) Då ska jag önska dem lycka till!
P P
d) Kanske kan jag komma till deras första spelning.
P P
3. Markera både predikatet och subjektet i varje mening.
a) Snön faller lätt.
S P
b) Blir inte vägen hal?
P S
c) Jo, den är som en iskana.
S P
d) Bilarna kryper fram.
S P
e) Har inte Vägverket sina sandningsbilar ute?
P S
f) Jovisst, och lokalradion sänder ideliga varningar.
S P
g) Ger du dig ut i det här ovädret?
P S
h) Nej, det är skönare vid brasan inomhus.
S P
4. Markera subjekt och predikat i följande meningar. Observera att ibland kan flera ord vara
subjekt.
a) Både snowboard och skidor är roliga sporter.
S S P
b) De bästa backarna finns nog i Åre.
S P
c) Men Dundret, Lindvallen och Stöten smäller lika högt för mig.
S S S P
d) Förra vintern åkte varken jag eller min bror skidor.
P S S
e) Den tuffa och lite riskfyllda snowboardåkningen lockar ungdomar.
S P
LYCKA TILL! Hälsningar Annika