BIBLIOTEKSPLAN - Halmstad

halmstad.se

BIBLIOTEKSPLAN - Halmstad

Förslag till:

BiBlioteksplaN

1

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016

2013-2016

www.halmstad.se/bibliotek


innehållsförteckning

Uppdraget ................................................................................ 3

Bakgrund ................................................................................... 3

Syfte ......................................................................................... 4

Genomförande .......................................................................... 4

Uppföljning ............................................................................... 4

Arbetsmodell ............................................................................ 5

Definitioner och avgränsningar ................................................. 5

Nuläge ...................................................................................... 6

Olika former av bibliotek ........................................................... 6

Skillnader mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet ................. 6

Likheter mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet ................... 7

Utmaningar .............................................................................. 8

Gemensamma utmaningar för folk- och skolbibliotek ................ 8

Folkbibliotekets utmaningar ....................................................... 9

Skolbibliotekens utmaningar ................................................... 11

Samverkansmöjligheter ........................................................... 12

Strukturerade samarbeten ........................................................ 12

Samordnad biblioteksverksamhet ............................................ 13

2

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


UPPDragEt

Bakgrund

Enligt bibliotekslagen från 1996 1 tillförsäkras

alla i Sverige fri tillgång till avgiftsfria

boklån. Lagen fastslår att varje

kommun ska ha folkbibliotek och att

dessa ska främja intresset för läsning,

information, upplysning och utbildning

samt kulturell verksamhet i övrigt. Lagen

kompletterades 2004 2 med föreskriften

”Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom

det allmänna biblioteksväsendet skall

samverka. Kommuner och landsting skall

anta planer för biblioteksverksamheterna.”

Den uppgiften kvarstår i det förslag

till revidering av bibliotekslagen,som

2010 lades fram efter en utvärdering av

bibliotekslagen. Angående skolbibliotek

har dessutom skollagen som gäller från

2011 3 föreskriften: ”Eleverna i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan,

sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

ska ha tillgång till skolbibliotek.”

Situationen för skolbiblioteken är ny

i och med att regleringen för dem har

flyttats från bibliotekslagen till skollagen.

Den nya skollagens bestämmelse

om skolbibliotek gäller nu även skolor

som drivs av fristående huvudmän. Inom

grundskolan gäller lagen från och med

förskoleklasserna.

Skollagen innehåller ingen precisering

av vad ett skolbibliotek är, men skolinspektionen

hänvisar till propositionen 4 ,

där regeringen menar att med skolbibliotek

”brukar vanligtvis avses en gemensam

och ordnad resurs av medier

och information som ställs till elevernas

och lärarnas förfogande och som ingår

i skolans pedagogiska verksamhet med

uppgift att stödja elevernas lärande”.

Skolinspektionen skriver i sitt informationsblad

5 att ”eleverna ska ha tillgång

3

till ett bibliotek som är anpassat till och

en del av deras utbildning”.

I samma informationsblad skriver skolinspektionen

”Lagens val av uttrycket

tillgång till, i stället för att reglera att

varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek,

öppnar för olika fysiska lösningar, under

förutsättning att kraven på hur skolbibliotek

ska fungera är uppfyllda”.

Skolinspektionen bedömer att följande

krav6 ska vara uppfyllda för att eleverna

ska anses ha tillgång till skolbibliotek:

• Eleverna har tillgång till skolbibliotek

i den egna skolenhetens lokaler eller

på rimligt avstånd från skolan som

gör det möjligt att kontinuerligt använda

biblioteket som en del av elevernas

utbildning för att bidra till att

nå målen för denna.

• Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur

och skönlitteratur, informationsteknik

och andra medier.

• Biblioteket är anpassat till elevernas

behov för att främja språkutveckling

och stimulera till läsning.

Myndigheten kommer att utgå från

dessa krav i sin tillsyn.

Med lagstiftningen och bibliotekens roll

i kommunens vision om Halmstad som

Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden

som grund har kommunstyrelsen7

uppdragit åt kulturnämnden att i

form av utmaningar och beskrivning av

samarbetsmöjligheter ta fram riktlinjer

för biblioteksverksamheten. De ska uppfylla

lagkravet på en biblioteksplan men

1 SFS 1996:1596

2 SFS 2004:1261

3 SFS 2010:800

4 Prop. 2009/10:1645 sid 283

5 Informationsblad 2011-09-30

6 Informationsblad 2011-09-30

7 KS § 36, 2011-02-01

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


utformas som de riktlinjer Halmstads

kommun generellt tillämpar i arbetet

och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige

och nämnderna.

syfte

Riktlinjerna ska ange hur biblioteksverksamheterna

ska inriktas för att möta dagens

och kommande utmaningar med

god kvalitet samt hur de olika biblioteks-

verksamheterna ska samverka för att ge

medborgarna bästa möjliga biblioteksservice.

genomförande

Utmaningarna i riktlinjerna ska fungera

som en del av ingångsmaterialet i arbetet

med planeringsdirektiv och successivt

inarbetas och konkretiseras i de berörda

nämndernas verksamhetsplaner, implementeras

i verksamheterna och följas

upp i verksamhetsredovisningarna.

Uppföljning

I verksamhetsredovisningarna ska nämnderna

redovisa:

• Andelen Halmstadbor som besöker

folkbiblioteken

• Andelen Halmstadbor som aktivt

ägnar sig åt läsning

• Andelen Halmstadbor som använder

Internet

• Besök på det virtuella biblioteket

ansvar: Kulturnämnden

• Andel elever i grundskolan och

grundsärskolan med tillgång till

skolbibliotek

• Antal årsarbetande fackutbildade

skolbibliotekarier i grundskolan och

grundsärskolan.

ansvar: Barn- och ungdomsnämnden

• Andel elever i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan med tillgång till

skolbibliotek

• Antal årsarbetande fackutbildade

4

skolbibliotekarier i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan

ansvar: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Hur samverkansformerna etableras och

vilka effekter de får ska redovisas i sammanställningar

byggda på de olika verksamhetsredovisningarna

med åtgärder

och resultat från perioderna 2013– 2014


respektive 2015 – 2016.

ansvar för sammanställningarna: Kulturnämnden



Förslag till

Riktlinjer för biblioteksverksamheten/

BIBLIOTEKSPLAN 2013 - 2016

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016

Förslag till

Riktlinjer för biblioteksverksam

BIBLIOTEKSPLAN 2013 - 20


heten/

16

arbetsmodell

Riktlinjerna bygger på ett utförligare

bakgrundsdokument, som har arbetats

fram i processinriktat samarbete mellan

Halmstads tre kommunala förvaltningar

som ansvarar för bibliotek – kulturförvaltningen,

barn- och ungdomsförvaltning,

utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning

– och stadskontoret.



Definitioner och avgränsningar

Kommunens samtliga bibliotek inom

kulturnämnden, barn- och ungdomsnämnden

samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

omfattas av riktlinjerna.

Den berör också samverkan med

friskolorna och tangerar högskolebiblioteket.

Region Hallands bibliotek berörs inte av

riktlinjerna, men hänsyn har tagits till intentionerna

i Region Hallands biblioteksstrategi

2010-2020 om samverkan och

samordning mellan regionens kommuner

inom följande biblioteksområden:

- BiBliotEKssErvicE För alla

- DElaKtighEt och sKaPanDE

- ProFilEraDE mötEsPlatsEr

- livslångt läranDE

- Digitala BiBliotEK

- allas KomPEtEns som rEsUrs

För UtvEcKling

5

nUlägE

olika former av bibliotek

Inom Halmstads kommun finns år 2012

folkbibliotek med stadsbiblioteket, en

bokbuss och åtta närbibliotek, varav fem

är integrerade folk- och skolbibliotek

med service för närbelägna grundskolor.

De fysiska biblioteken kompletteras

med det virtuella. Genom webben ges

tillgång till bland annat databaser och

utlån av e-media. Barn- och ungdomsförvaltningen

har dessutom renodlade

skolbibliotek på fem skolor. Inom utbildnings-

och arbetsmarknadsförvaltningen

finns fyra gymnasiebibliotek, varav ett

för vuxenutbildningen.

Folk- och skolbibliotek har många beröringspunkter,

men har också olika funktion,

vilket är ett av skälen till att de har

skilda huvudmän.

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


skillnader mellan folkbiblioteks- och skolbiblioteksverksamhet

FolKBiBliotEK sKolBiBliotEK

Knutna till kultursektorn, tillgängliga

på fritid, bygger på frivillighet och

personliga intressen.

Belägna i centrumbildningar, där

många människor rör sig.

En kulturinstitution, som arbetar enligt

kommunens kulturpolitiska mål.

Tillgängligt för alla medborgare

på samma villkor och med samma

servicenivå och därmed enbart ett

komplement till skolbiblioteken.

Tillhandahåller allsidig media enligt

medborgarnas behov och önskemål.

Bibliotekspersonal arbetar med

upplevelser samt fritt och frivilligt

läsande och lärande utan knytning till

läroplaner.

Tillgängligheten styrs av medborgarnas

behov.

6

Knutna till utbildningssektorn, tillgängliga

under skoltid, ingår i undervisning

och ämnesmässig utveckling.

Verksamhet i skolmiljö med naturliga

möten för skolans elever och personal.

En del av skolans pedagogiska resurs

med samma mål som övrig skolverksamhet.

Lagstadgad verksamhet inom skolan,

specialanpassad för skolans elever

och personal.

Tillhandahåller media enligt skolans

pedagogiska behov.

Skolbibliotekspersonal ingår i skolans

pedagogiska personal och arbetar

med lärande och läsande utifrån

läroplaner.

Tillgängligt under skoldagar enligt

skolans behov.

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


likheter mellan folk- och

skolbiblioteksverksamhet

• Har medier och digital teknik som

en central utgångspunkt

• Har behov av väl fungerade fysiska

rum som stödjer respektive biblioteks

uppdrag

• Behöver biblioteksdatasystem för

mediehantering som katalog och

cirkulation. Systemet måste ständigt

utvecklas för att passa nya krav och

medieformer

• Fackkunskap är nödvändig hos dem

som ska sköta biblioteksverksamheten,

vilket även innefattar kontinuerlig

fortbildning för att upprätthålla

och vidareutveckla kompetensen

• Är beroende av nätverk för att utveckla

biblioteksservicen för såväl

elever och skolpersonal som medborgare

• Är beroende av väl fungerande avtal

och samordning för inköp av böcker,

tidskrifter, databaser och annan

media

Halmstads kommuns värdegrund som

gäller all kommunal verksamhet förenar

också folkbibliotek och skolbibliotek.

Demokrati – vår vision om Halmstad

2020 bygger på demokratiska värden.

Alla Halmstadbor ska ha möjligheten till

delaktighet och inflytande i de demokratiska

processerna.

• I Halmstad är både folkbiblioteken

och skolbiblioteken källor till information,

kunskap och lärande, vilket

är viktigt för att varje medborgare

ska kunna ges möjlighet till delaktighet

och inflytande.

7

Lika Värde – I Halmstad har alla människor

lika värde och vår gemenskaps

kännetecken är ömsesidig respekt.

Alla medborgare som möter kommunens

verksamhet ska känna att de har

samma möjligheter, rättigheter och

skyldigheter.

• I Halmstad är bemötandet pedagogiskt,

serviceinriktat och likvärdigt

för alla besökare på såväl folk- som

skolbibliotek.

Hållbar utveckling – Halmstads kommuns

utveckling ska vara långsiktigt

hållbar. Detta innebär att utvecklingen

tillgodoser dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjlighet

att tillgodose sina behov.

• I Halmstad arbetar både folk- och

skolbibliotek med att sprida kunskap

om såväl naturresurser, miljöpåverkan

och global varsamhet som

tolerans och demokratiska värdens

grundläggande roll för ett stabilt

samhälle. Biblioteken är också av

avgörande betydelse för det livslånga

lärandet.

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


Utmaningar

Såväl folk- som skolbiblioteken är i grunden

uppbyggda för ett annat mediesamhälle

än dagens. Tidigare baserades biblioteksverksamheten

mest på behovet

att förvara och låna ut media. Numera

är verksamheten inom biblioteken betydligt

mer innehållsmässigt inriktad och

styrs av kulturnämndens folkbiblioteksuppdrag

8 respektive skolbiblioteksuppdraget

9 som antagits av både barn- och

ungdomsnämnden och utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden. För att möta

dagens och morgondagens behov finns

dessutom många utmaningar för båda

biblioteksformerna.

gEmEnsamma Utmaningar

För FolK- och sKolBiBliotEKEn

De samhälleliga faktorer som utmanar

såväl skol- som folkbibliotek är många

gånger de samma - ny teknologi, nya

medier, höga krav på informationskompetens,

nya vägar till upplevelse, kunskap

och kreativa möjligheter. Svaren på

utmaningarna är däremot inte alltid de

samma, men inom vissa områden ska de

mötas gemensamt.

Barns läsförmåga och läsförståelse

Utmaningen att stärka barns läsförmåga

och läsförståelse ska mötas genom att

utveckla metoder och lyhördhet, som

stimulerar pojkars och flickors läsglädje,

läsförståelse, kreativa skrivglädje och

öppnar möjligheter att få prata om vad

man läst och skrivit. Kvalitativ läsning

ska uppmuntras, så att barnen inte bara

läser mekaniskt utan stimuleras till läsning,

som leder till fördjupad förståelse

och kunskap.

8

informationskompetens i en alltmer

komplex medievärld

Utmaningen att höja informationskompetensen

hos såväl barn och ungdomar

som vuxna ska mötas genom formulering

och spridning av sökstrategier och

källkritiskt tänkande. Syftet ska vara allas

möjlighet att inse sina informationsbehov,

identifiera informationskällor och

effektivt kunna söka, välja och tolka information.

Bibliotekspersonalens behov av

vidgad kompetens

Utmaningen inom den breddade medieverksamheten

ska mötas genom att

identifiera vilka kompetenser som behövs

för att uppfylla de olika biblioteksformernas

uppdrag och att anställa rätt

personal enligt dessa behov. Tillgängligheten

och innehållet i verksamheten ska

prioriteras framför uppgiften som organisatör

av bokmagasin för den tryckta

boken.

överblickbara kostnader för

E-boksutlåning

Utmaningen att komma ifrån beroendet

av ett helt dominerande företag och de

skenande kostnader som ersättning per

e-bokslån innebär ska mötas genom att

gemensamt med övriga bibliotek i Sverige

få fram en ny avtalskonstruktion,

som innebär överblickbara och rimliga

kostnader för e-boksutlåning.

8 Folkbiblioteksuppdraget antogs av kulturnämnden

2011-09-21

9 Skolblioteksuppdraget antogs av barn och

ungdomsnämnden 2012-03-26 och av

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

2012-04-23

10 Radio Frequency IDentification, chipbaserad

klassifikation

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


FiD för rationalisering och bättre

tillgänglighet

Utmaningen med att utnyttja RFID-tekniken

10 på effektivaste sätt ska mötas

genom att vidareutveckla dess användningsområden

för att uppfylla folk- respektive

skolbiblioteksuppdragen.

Inom skolbiblioteken ska möjligheten att

skapa självbetjäning med RFID beaktas,

så att de kan vara öppna hela skoldagen

och ha utlåningsmöjligheter även när

skolbibliotekspersonalen arbetar med

den innehållsinriktade verksamheten

inom skolbiblioteksuppdraget.

övergång till Europagemensamma

Dewey-klassifikationen

Utmaningen för att få kompatibilitet genom

Deweyklassifikationen, 11 ska mötas

genom att övergången genomförs

så smidigt som möjlig för samtliga biblioteksbesökare

och för deras skull om

möjligt ske samordnat mellan samtliga

bibliotek i Halmstad oavsett huvudman.

FolKBiBliotEKEts Utmaningar

Utmaningarna ligger såväl fysiskt som

digitalt inom utvalda Prioriterade målgrupper

samt inom folkbiblioteksuppdragets

tre områden Mötesplats, Kunskapscentrum

och Upplevelserum.

PrioritEraDE målgrUPPEr

inbjudande och tydliga barnbibliotek

Utmaningen att utveckla barnbiblioteken

och barns och ungdomars rätt till

kultur, vilket ingår i de nationella kulturpolitiska

mål12 som är styrande för

den nya kultursamverkansmodellen13 ska mötas genom att skapa rum, strategier

och metoder för att engagera

barn under deras fritid. Det innebär att

på inbjudande sätt arbeta med pojkars

och flickors egna behov av mötesplat-

9

ser, upplevelser och nyfikenhetsbaserad

kunskapsinhämtning med sikte på mening

och betydelse i vardagen.

Utformning för att passa behoven

hos unga vuxna

Utmaningen att folkbiblioteken ska vara

attraktiva för unga vuxna (16- 25 år) ska

mötas genom att söka lösningar för att

kunna utnyttja dagens och morgondagens

gränsöverskridande medier och erbjuda

nya användarstyrda kunskaps- och

upplevelsemöjligheter.

tillgänglighet för medborgare med

funktionsnedsättning

Utmaningen för full tillgänglighet för

människor med funktionsnedsättningar

ska mötas genom att folkbiblioteksverksamheten

kontinuerligt granskas och

utvecklas i tillgänglighetsperspektiv med

särskilt fokus på media, fysiska och virtuella

rum samt ett individanpassat bemötande.

11 Sifferbaserad DDC-klassifikation eller Dewe

Decimal Classification.

12 Prop 2009/10:3

13 SOU 2010:11

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


mötEsPlats

tillvaratagande av bibliotek som varumärke

Utmaningen att ta vara på, utveckla och

kommunicera biblioteket som varumärke

ska mötas genom att definiera kärnan

i folkbibliotekets varumärke och hur

det kan användas i strategisk kommunikation

för att fler ska ta del av bibliotekets

utbud och tjänster. I utmaningen ingår

även att kompetensen för att bygga,

förvalta och förmedla varumärket ska

säkras hos bibliotekspersonalen.

insatser för integration och

mångkultur

Utmaningen att vara självklar mötesplats

för alla medborgare, både med svensk

och utländsk bakgrund ska mötas med

fokus både på integration och mångkulturella

yttringar.

Delaktighet

Utmaningen att skapa möjligheter för

medborgare att vara delaktiga i folkbiblioteksutvecklingen,

kunna framföra sina

åsikter och önskemål och ha möjlighet

att delta i verksamhet som de själva påverkar,

ska mötas genom utveckling av

metoder för delaktighet och användarinflytande.

anpassning av närbiblioteken till

närmiljön

Utmaningen för närbiblioteksverksamhetens

legitimitet ska mötas genom att

de tydligt utvecklas i samverkan med det

egna närsamhället. Inom utmaningen

ska även nyetablering eller förflyttning

av närbibliotek ses som en möjlighet när

det tillkommer nya områden där stor del

av befolkningen är barnfamiljer och/eller

äldre som har behov av service i sin

närmiljö.

10

Bokbussen som flexibelt närbibliotek

Utmaningen för att nå flexibilitet i folkbiblioteksverksamheten

ska mötas genom

att bokbussens verksamhet anpassas

efter medborgarnas behov genom

att snabbt flytta hållplatser och även ha

ett aktivt förhållningssätt till ”icke-besökare”.

virtuellt folkbibliotek likvärdigt med

de fysiska

Utmaningen att likställa virtuellt bibliotek

med fysiskt ska mötas genom konsekvent

och lyhörd bevakning av hur

digital teknik bäst ska användas för utvecklingen

av virtuella biblioteksrum

med dynamiskt användargenererat innehåll.

Utmaningen innebär även att identifiera

metoder för hur feedback från

användarna ska samlas in och användas

för att vidareutveckla det virtuella biblioteksrummet

enligt deras behov.

KUnsKaPscEntrUm

aktiviteter för ökad demokrati

Utmaningen att folkbiblioteken ska spela

en viktig roll i det demokratiska samhället

ska mötas genom att ge plats för

de viktiga samhällsfrågorna, vara forum

för debatter och aktivt arbeta med det

som är aktuellt och berör medborgarna.

resurs för livslångt lärande

Utmaningen inom livslångt lärande ska

mötas genom att folkbiblioteken utifrån

sitt uppdrag och utan att identifieras som

skolbibliotek erbjuder stöd i medborgarnas

egna lärande och kunskapsinhämtning

från förskoleåldern och livet ut.

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


minskning av den digitala klyftan

Utmaningen att öka den digitala jämställdheten

ska mötas genom arbete för

att överbrygga de digitala klyftorna med

inriktning på att alla ska ha möjlighet till

att aktivt söka och aktivt bruka information

och tjänster, som i allt högre grad

erbjuds i digital form.

UPPlEvElsErUm

aktör på den kulturella arenan

Utmaningen för folkbibliotekens roll

som breda kulturinstitutioner ska mötas

genom att de förbättras som attraktiva

rum för inspiration samt förmedling av

upplevelser som ger besökaren lust att

gå utanför sina egna val och välja att

komma tillbaka. I utmaningen ingår

även att folkbiblioteken ska vara en av

länkarna i arbetet med att uppnå målet

att Halmstad ska vara ett konstcentrum.

Forum för kreativitet

Utmaningen att bidra till medborgarnas

kreativitet ska mötas genom att tillhandahålla

verktyg som stödjer kreativitet

och utveckla kreativa mötesplatser, där

olika uttrycksformer kan berika varandra

och där medborgarna ges möjlighet att

exponera egna verk.

ökad läsaktivitet

Utmaningen att inspirera till läsning

bland alla medborgare, såväl de som

brukar läsa som de som inte läser regelbundet,

ska mötas genom utveckling av

personalens roll som litteraturförmedlare

och främjare av läsning i såväl digital

som tryckt form.

11

sKolBiBliotEKEts Utmaningar

Utmaningarna gäller utveckling av skolbibliotek

i enlighet med skollagen och

skolinspektionens förtydliganden samt

inom skolbiblioteksuppdragets konkretiserade

områden Lära, Läsa och Mötas.

Dessutom ligger de inom insatser för

Elever i behov av särskilt stöd samt Kompetenskrav

och Kvalitetssäkring.

imPlEmEntEring av sKollagEns

BEstämmElsEr om sKolBiBliotEK

organisation av

skolbiblioteksverksamheten

Utmaningen för alla utbildningsanordnare

i Halmstad, kommunala såväl som

fristående, att uppfylla lagstiftningens

och skolinspektionens krav på att alla

elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek,

ska mötas genom att för varje skola

finna och organisera den skolbiblioteksverksamhet

som bäst stödjer processen

som hjälper eleverna att nå sina mål.

Etablering av skolbiblioteksverksamheten

Utmaningen att förankra skolbiblioteksverksamhet

som del i skolornas verksamhet

ska mötas genom förankring av

nämndernas antagna skolbiblioteksupp-

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


drag hos rektorer och annan skolpersonal

och utifrån det arbeta med att lösa

de grundläggande förutsättningarna

som personal, lokaler, medier och anslag,

datasystem, nätverk och fortbildning.

lära

rollen inom undervisning i kritiskt

tänkande och analys

Utmaningen att aktivt medverka i elevernas

process för att omvandla information

till kunskap ska mötas genom att

arbeta fram metoder för systematisk undervisning

i informationssökning.

läsa

inspiration till läsning

Utmaningen att öka elevernas intresse

för läsning och läsförståelse ska mötas

genom systematiskt arbete med metoder

som med individuell inriktning stimulerar

elevernas lust att läsa.

mötas

skolbibliotek som en levande biblioteksverksamhet

Utmaningen att varje skola ska ha någon

form av bibliotek ska mötas genom att

för varje skola arbeta fram lösningar för

fysisk bibliotekslokal med arbetsplats för

skolbibliotekarien samt att efter skolornas

behov även skapa en levande biblioteksverksamhet

på andra fysiska och/

eller virtuella platser.

ElEvEr i BEhov av särsKilt stöD

likvärdig tillgänglighet för alla

elever

Utmaningen att skolbiblioteket ska vara

tillgängligt för alla elever på lika villkor

ska mötas genom att elever som är i behov

av särskilt stöd identifieras och att

skolbibliotekarien, elevernas lärare och

skolans specialpedagog gemensamt och

systematiskt arbetar för att hitta och

12

förse dessa elever med individuellt anpassade

verktyg, hjälpmedel, böcker och

media.

Flerspråklighet och integration

Utmaningen att erbjuda elever med annat

modersmål än svenska likvärdiga

villkor ska mötas såväl genom att systematiskt

identifiera behovet av media på

andra språk än svenska och tillhandahålla

dem som genom att göra insatser för

flerspråklighet och integration.

KomPEtEns och KvalitEt

skolbibliotekarier

Utmaningen är att skolbibliotekarierna

ska vara fackutbildade och ses som självklara

pedagogiska resurser inom skolorna.

Kvalitet i verksamheten

Utmaningen för skolbiblioteksverksamheten

att vara en kvalitativ del i arbetet

att nå ökad måluppfyllelse för alla elever

ska mötas genom att implementera den

som en del av skolornas systematiska

kvalitetsarbete. Stödstrukturer och strategiskt

arbete ska även etableras för

skolbiblioteksverksamheten.

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


samvErKansmöJlighEtEr

Folkbibliotek och skolbibliotek kan tillsammans

utveckla goda synergieffekter.

För bästa resultat är det viktigt att skillnaden

mellan de båda biblioteksformerna

är tydlig och att samverkan stödjer

bådas uppdrag på ett kostnadseffektivt

sätt.

I dag när bibliotek är så mycket mer

än att förvara och låna ut böcker finns

vinsterna av samverkan inte bara i biblioteksrummen

och skolornas tillgång till

folkbibliotekens mediesamlingar.

De ligger mer inom kompetensutveckling,

projektsamarbeten, teknikutveckling

och gemensam upphandling och

det är formerna för denna typ av samarbeten

som ska utvecklas.

I de här sammanhangen skiljer sig inte

friskolorna från de kommunala.

13

strukturerade samarbeten

Olika typer av strukturella nätverk för

utbyte av erfarenheter och utveckling

av personalens yrkeskompetens är ett

angeläget samarbetsområde. Det gäller

områden som stöd och erfarenhetsutbyte,

genomförande av gemensamma

projekt som har stöd i de olika bibliotekens

respektive uppdrag, logistiska och

tekniska samarbeten samt upphandlingar

och avtal.

Samordnad fortbildning inom frågor

som berör biblioteksområdet skulle

dessutom både stärka och säkra kompetens

och samhörighet.

Nätverk och möjligheter till samarbeten

behöver formeras med högskolebiblioteket

i Halmstad, även om verksamheten

där inte omfattas av bibliotekslagen eller

krav på reglerad samverkan i en biblio-

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


teksplan. Viktig är också Regionbibliotekets

etablerade roll för nätverk mellan

biblioteken i Hallands olika kommuner.

Utmaningen att etablera samarbete mellan

de olika biblioteksformerna i Halmstad

ska mötas genom gemensamma

strukturella nätverk med tydliga uppdrag

på både ledningsnivå och praktisk

biblioteksnivå.

samordnad biblioteksverksamhet

Lösningar för hur skolbiblioteksverksamhet

läggs upp tillåts enligt skollagen

skifta utifrån lokala förutsättningar.

Skollagen säger att eleverna ska ha ”tillgång

till” bibliotek. Det öppnar för kommunala

skolor och friskolor som inte har

elevunderlag nog för eget skolbibliotek

14

att kunna teckna överenskommelser eller

avtal om skolbiblioteksverksamhet

med folkbibliotek eller med andra utbildningsanordnare,

som har skolbibliotek.

Fem av närbiblioteken inom Halmstads

folkbiblioteksverksamhet är integrerade

folk- och skolbibliotek. De befintliga och

etablerade samarbetsformerna mellan

de fem närbiblioteken och aktuella skolor

har funnits under lång tid. Såväl folkbibliotekets

personalresurser som biblioteksverksamheten

har anpassats efter

det dubbla uppdraget. Även Bokbussen

är ett närbibliotek, som ger viss service

till skolor inom de ramar det är möjligt

med hänsyn till turlistans och fordonets

begränsningar. Den uppfyller dock inte

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


skolbiblioteksuppdraget i sin helhet.

När det gäller gemensamma lokaler och

media är förutsättningarna goda för

samordning mellan folk- och skolbiblioteksverksamheten

för närbiblioteken,

som ofta ligger nära skolor.

På sikt behöver den personal som arbetar

med skolbiblioteksuppdrag fasas in i

skolornas personalresurs för att tydligt

vara del i skolans arbetslag och som den

pedagogiska personalen ha skolans rektor

som chef. Om ny samordnad folk-

och skolbiblioteksverksamhet etableras

ska personalfördelningen genomföras

redan från början.

Stadsbibliotekets unika position som

hela kommunens bibliotek gör det

olämpligt för specialservice till enskilda

skolor och kan därför inte vara annat än

ett komplement till skolornas bibliotek.

Grundpelaren för stadsbiblioteket är att

vara tillgängligt för alla elever på

lika villkor. Skolbiblioteksuppdrag skulle

15

inverka splittrande på den önskvärda

helhetssynen i folkbiblioteksuppdraget.

Att etablera samarbete mellan olika

skolor om gemensam skolbiblioteksverksamhet

är en möjlig lösning, Att

ge ett skolbibliotek uppdrag att även

fungera som ett folkbibliotek kan

också vara en möjlighet om det stora

behovet är en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet

och delar av folkbiblioteksuppdraget

är en begränsad

mindre del.

Utmaningen att samordna biblioteksverksamhet

ska mötas genom att all

samordnad biblioteksverksamhet läggs

fast i skriftliga överenskommelser eller

avtal som reglerar mediehantering, lokalanvändning,

uppdragets genomförande.

Det ska även framgå att varje

huvudman bär kostnaden för sin biblioteksverksamhet.

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016


Riktlinjer för biblioteksverksamheten/

BiBlioteksplaN

2013-2016

www.halmstad.se/bibliotek

Antagna av Kommunfullmäktige 20120925

16

QR-koden leder till

bibliotekens webbplats

RiktlinjeR föR biblioteksveRksamheten/biblioteksplan 2013-2016

More magazines by this user
Similar magazines