Gå på KONSTPROMENAD Guide med karta - Halmstad

More documents

Recommendations

Info

Harald Persson, Nedgrävning, 1994 4 Material: Betong Nedgrävning är ett konceptuellt verk som utfördes av Harald Persson 1994. En vitmålad betongkub (1x1x1 meter) grävdes ner i marken någonstans i närheten av Pablo Picassos skulptur Kvinnohuvud. Sedan lades gräsmattan tillbaka och i dag finns inga synliga spår efter konstverket. Men kuben finns där – någonstans. Fotografen Joachim Bengtsson gjorde en dokumentation av utförandet. Harald Persson har sammanställt bilderna i en bok med samma titel, Nedgrävning. Boken kan ses som en förlängning av verket. Harald Perssons verk har sällan titlar och är heller inte till salu – han arbetar med konceptuell konst. Det innebär att själva idén är viktigare än verkets utformning. Innan Harald Persson fick tillstånd att gräva ner den här kuben grävde han ner saker på stranden under en period. När han upptäckte att det kunde medföra fara, försökte han få tillstånd från myndigheterna. Men personalen på Parkförvaltningen i Stockholm trodde att han drev med dem. Istället fick han tillstånd av Teknik- och fritidsförvaltningen i Halmstad. Nu blev det även möjligt för konstnären att göra en nedgrävning i Humlegården i Stockholm. Efter dessa projekt har inte Harald Persson känt något behov att gräva ner fler saker. Pablo Picasso 5 Kvinnohuvud, 1972 Material: Blästrad betong Pablo Picasso är en av världens mest betydelsefulla namn inom modern konst. I Halmstad finns en av 16 unika skulpturer som konstnären donerat till städer runt om i världen. Verket utfördes och installerades 1972 med hjälp av den norske betongskulptören Carl Nesjar som arbetade på uppdrag av Picasso. Kvinnohuvud är 15 meter hög och skulpterad i blästrad betong. Formen har sin bakgrund i en period då Picasso experimenterade och rev i papper för att skapa siluetter. Verket är ett tredimensionellt porträtt av hans sista hustru Jacqueline Roche. Picassos Kvinnohuvud är en av kronjuvelerna i Halmstads kommuns konstsamling. När den uppfördes vållade den stor debatt och har ibland felaktigt anklagats för att inte vara äkta. Idag är skulpturen en viktig del av Halmstads identitet och utgör en central mötespunkt. ©Succession Picasso/BUS 2011 Fredrik Wretman 6 0 + 0 = 8, 2007 Material: Glasfiber 0 + 0 = 8 är en vattenskulptur av Fredrik Wretman. Med hjälp av en avancerad flytmekanik skapar en 2 meter hög nolla en illusion av att sväva precis på Nissans vattenyta, oavsett vattennivå. Nollan är utförd i klassiskt typsnitt och är färgad som ärgad brons. Upplevelsen av skulpturen skiftar efter omgivningens väder- och ljusförhållanden. När Nissan ligger svart och spegelblank reflekterar sig nollan och bildar en tydlig åtta. Åttan symboliserar evighet och hyllar Halmstads åttonde århundrade som stad. Skulpturen var en födelsedagspresent till Halmstad som år 2007 fyllde 700 år. Halmstadborna fick rösta mellan tre olika förslag. Fredrik Wretmans skulptur vann med stor marginal och invigdes på nyårsnatten 2008. Under vinterhalvåret tas verket upp ur Nissan för förvaring. Edvin Öhrström Kungamötet, 1952 Material: Sten På rådhustrappan på Stora torg står Edvin Öhrströms Kungamötet. Skulpturen skildrar mötet mellan Hallands danske kung Christian IV och Gustav II Adolf i Halmstad 1619. Händelsen inträffade i samband med att den sista lösen på Älvsborgs fästning skulle betalas. Mötet kombinerades med fest i sann 1600-talsanda. Båda kungarna är kända för att ha varit festprissar och fick bäras i säng efter mötets storartade gästabud. Runt stenen skildras det festande folket. Statyn placerades på trappan 1952. Öhrström har här tonat ner de heroiska inslagen och de stora gesterna. Konstnären fick under sina år i Paris kontakt med utomeuropeisk konst. Skulpturen Kungamötet är utformad i ett massivt stenblock som kan spåras till egyptisk konst. Det reliefartade uttrycket påminner om den forntida assyriska konsten. Carl Milles 8 Europa och tjuren, 1926 Material: Brons och sten I början av 1920-talet behövde Stora torg snyggas till. Den välrenommerade skulptören Carl Milles anlitades och resultatet blev skulpturgruppen Europa och tjuren. I nyklassicistisk stil skildrade Milles grekisk mytologi: Berättelsen om Zeus som förvandlar sig själv till tjur för att röva bort den sköna prinsessan Europa. Mytologiska motiv är typiskt för nyklassicismen. Stilen har den grekiska antiken som ideal, med inspiration från bland annat de fynd som gjordes i samband med utgrävningarna i Pompeji. Det berättas att skulpturgruppen vållade debatt när den installerades. Halmstads kyrkobesökare blev förtvivlade över skulpturens nakna figurer. Protesterna gick så långt att man planterade pilar runt pjäsen för att med grönska täcka kropparna. Idag kan vi se Europa och tjuren i sin helhet och njuta av den mötesplats som fontänen utgör i Halmstads hjärta. Erik Höglund 9 Utan titel, 1959 Material: Glas och betong Erik Höglund var en mångsidig konstnär som revolutionerade den svenska glaskonsten. År 2010 invigdes Halmstads nya gågata, Köpmansgatan, och i samband med det återinvigdes fyra av konstnärens dekorativa glasfönster. Verken har för många år sedan varit placerade i Restaurang Norre Kavaljeren och har nu antagit ny form som två stoder om vardera två glas. På dagen kan konstverken te sig ganska anonyma men vid skymning då belysningen tänds träder glasets olika gestalter och färger fram likt lysande ädelstenar. Restaurang Norre Kavaljeren, en av Halmstads mest populära restauranger under 1960- och 70-talet, drabbades 1983 av en häftig brand. I lokalen fanns ett flertal konstverk av både lokala och nationella konstnärer. De flesta verk räddades och placerades i Halmstads kommuns förråd, däribland Erik Höglunds glasfönster från 1959. I förrådet skulle de sedan bli stående fram till 2008 då de mer eller mindre av en slump återupptäcktes och därmed fick nytt liv som utsmyckning på Köpmansgatan. 7
Nils Egerbrandt 10 91:an Karlsson, 1993 Material: Brons Rudolf Petersson skapade seriefiguren 91:an Karlsson när han själv gjorde sin rekryt på Hallands regemente I16 i Halmstad mellan 1916–1918. Numret 91 kommer från I16: man vänder helt enkelt 16 uppochner. Statyn är formgiven av Nils Egerbrandt som började teckna 91:an när han övertog serien år 1960. Det diskuterades länge om seriefiguren skulle få placeras på Storgatan. Det fanns starka känslor både för och emot. 91:an har nu stått i givakt på Storgatan sedan 1993. Peter Mandl 11 Neptunus, 1990 Material: Glas Peter Mandls Neptunus är en fontän och glasskulptur placerad på Norre torg bredvid Norre port. Det fem meter höga konstverket består av tusen glasskivor som limmats ihop och förstärkts med polyester för att tåla vatten. Beroende på hur ljuset faller och hur du står i förhållande till verket skiftar skulpturens färg, som huvudsakligen går i grönt. Neptunus är ett beställningsverk från Halmstads kommun. I folkmun kan man höra verket kallas ”klädnypan” eller ”tvättklämman”, efter sin speciella form. Neptunus var för övrigt havsguden enligt romersk mytologi. Ferdinand Boberg 12 Söndrumsurnan, 1909 Material: Söndrumsgranit Söndrumsurnan ritades av Ferdinand Boberg. Han var en framstående arkitekt som även ritade möbler, skåp, pianon och kakelugnar. Urnan är tillverkad av granit från Söndrum. År 1924 fick Halmstads stad ett erbjudande från Skandinaviska Granitaktiebolaget att köpa den vackra urnan för 2000 kr. Det var mycket pengar och när Halmstads stad inte ansåg sig ha råd, tog en privatperson bosatt i Söndrum saken i egna händer. På dennes initiativ startades tillsammans med tidningen Halland (1876– 1954) en insamling av enkronor. Söndrumsbon lyckades även få ett bidrag från Halmstads naturskydds- och försköningsförening. När nu så många engagerat sig, beslutade Halmstads stad att skjuta till det resterande beloppet och urnan köptes in för placering i Norre Katts park. Kanske kan man därför säga att Söndrumsurnan fått sitt namn av två skäl – främst söndrumsgraniten men även en eldsjäl bosatt i Söndrum. Lena Cronqvist 13 Flicka i balja, 2007 Material: Brons År 2009 berikades Halmstads offentliga konstsamling med bronsverket Flicka i balja av Lena Cronqvist. Cronqvist är kanske mest känd för sitt expressiva måleri med psykologiska undertoner, men under 2000-talet har hon även utvecklat sitt skulpturala arbete. Cronqvist använder ofta motiv från sin barndom, ibland i skrämmande bilder. Flicka i balja är dock en stillsam skildring av konstnären själv som flicka. Placeringen av skulpturen har gjorts med omsorg. Hon sitter omgiven av träd, nära Norre Katts parks populära lekplats. Flickan blickar ut över parken, över ankdammen bort mot Nissan. Torgny Larsson 14 Himmelsbåt, 1999/2000 Material: Halogenljus, stål, neon Himmelsbåt är skapad av konstnären Torgny Larsson och invigdes vid millennieskiftet. Skulpturen har hämtat sin form ur sinnebilden av en eka, vars kropp reser sig vertikalt mot himlen. När skymningen faller lyser verket av blått neonljus som bildar en skarp kontrast mot kvällens mörker. Som en förlängning av skulpturen visade Torgny Larsson år 2000 en utställning på Halmstads Konsthall (då Stadsgalleriet). Här presenterades ett idéförslag på en ”millenniumbro” över Nissan, avsedd att bilda en länk i hjärtat av Halmstad. Tre år senare invigdes Larssons Gamletullsbron i anslutning till Himmelsbåt – i dag en väluppskattad förbindelse mellan Halmstad stadskärna och stadsdelen Gamletull. Mikael Ericsson 15 Dagbok, 2007 Material: Videoinstallation Konstnären Mikael Ericsson arbetar i flera olika uttryck – måleri, skulptur, ljud, film, television och diverse projekt. De senaste åren har hans arbete kretsat kring animationer och storbildsprojektioner med avancerad teknik. Videoverket Dagbok projiceras på en vägg i Stadsbiblioteket och kan ses som en rörlig muralmålning. Verket bygger på en idé om en avlägsen framtid. Arkeologer gräver fram en dagbok med texter och teckningar gjorda åren 2008–2092. Den innehåller anteckningar av en bibliotekarie som beskriver hur verksamheten på biblioteket förändrats med tiden. Framtidens avancerade teknik, utvecklad under 2000-talet, kan inte tyda dagboken. Kvar finns bara teckningar som illustrerar denna frånvarande text. Mikael Ericsson kommer att komplettera Dagbok med tiden. Verket styrs av ljus och är därför inte synligt vid alla tillfällen. Vid mörkare årstider syns det oftare. Olav Christopher Jenssen Another Thinking Bell, 16 2006 Material: Glas och stål Olav Christopher Jenssen har skapat glasskulpturen Another Thinking Bell. Verket är inspirerat av processen kring Stadsbibliotekets uppkomst – en glasbyggnad med komplicerad konstruktion som svävar över ån Nissan. Skulpturen består av 600 handblåsta glasdelar, alla med individuell utformning, och hänger i taket i Stadsbiblioteket. Den är 4,5 meter hög, 2,9 meter bred och väger 900 kg. Glaset kommer från Åfors Glasbruk i Småland och har sammanfogats med ädelstål. Another Thinking Bell tillkom i samarbete mellan Halmstads kommun och Statens konstråd.
Page 1: Gå på KONSTPROMENAD Guide med kar

Gå på KONSTPROMENAD Guide med karta - Halmstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?