Halmstad slår 90 000!

halmstad.se

Halmstad slår 90 000!

Hjärtefrågor

20 sIDor kommunal InformatIon noVEmBEr 2008

Fest för nya

medborgare sidan 4-5

Halmstad

Halmstad

slår 90 000!

Snart öppnar

Alla hjärtans hus sidan 18

sidan 2-3

Ungdomar formar

gamla bibblan sidan 19


Innehåll

Halmstad har firat sin första

medborgar ceremoni 4-5

Åled – Anna

Ljunggren

en av kommunens

15

hundra åringar

6-7

Kvibille – allföre ningen

bakom ”allt” 8-9

Söndrums kyrkby

– nya bostäder och

en ny förskola vid

Trollberget 10-11

Harplinge – nätrullare

i Ratic 40 år 12-13

Skedala – ny plats för fotboll

och hundar 14-15

Anders tar båtarna i hamn … 16

… och Christian seglar vidare 17

Alla Hjärtans Hus – ny

mötesplats för äldre och … 18

... gamla Stadsbiblioteket

– mötesplats för ungdomar 19

Jörgen Persson ny

heders med borgare 20


Händer i Halmstad 20


Produktion: Text-Media i Halland AB Medarbetare i detta nummer:

Berättat av Carina Robertsson, 38 år

Lars Andersson, Monica Forsberg, Lars-Olof Hellberg, Kent Johansson,

med hjärtat i Halmstad sedan 1993

Jesper Petersson och Linda Stensson Tengvall Tryck: Intellecta

2 Hjärtefrågor 3

Denna informationstidning ges ut av Halmstads

kommun och distribueras till samtliga hushåll. Ansvarig

för innehållet är Carina Johnsson, Stadskontoret.

inv.

90000

80000

70000

60000

50000

1940 40

1950 50

1960 60

1970 70

1980 80

1990 90

2000 00

2010 10

Nu är vi fler än 90 000!

I början av september passerade

kommunen 90 000 invånare.

Nu är siktet inställt mot 100 000

Halmstadbor.

– Prognosen pekar på att vi

är där någon gång 2020­2025,

säger planeringssekreterare

Ronnie Lind, stadskontoret.

Knappast någon kan ha undgått bilderna

på stortavlor runt om i stan med

90 000­budskapet.

– Det är omöjligt att säga vem som

var den 90 000:e. Vi valde istället att

uppmärksamma ”riktiga Halmstadbor”

och vad de tycker är bäst med Halmstad,

säger informationssekreterare

Karolin Johansson.

Halmstad är landets 18:e kommun

i storleksordning. Under en lång rad

år har befolkningen procentuellt ökat

snabbare här än i landet som helhet.

När kommunen bildades 1974 fanns

73 500 invånare.

Befolkningen ökar framför allt

genom inflyttning. Av en ökning på

”Här känner man

sig välkommen”

Jag flyttade till Halmstad för

femton år sedan när jag fick

jobb här. Jag arbetade i hotellbranschen

och kunde välja mellan

Stockholm, ett kryssningsfartyg

och Halmstad.

Att det blev Halmstad har jag

inte ångrat en gång. Med åren

har jag känt att staden blir allt

viktigare för mig och här kommer

jag stanna.

Halmstad är för mig som en storstad

fast den ändå är liten och nära. Här

finns en bra stadskärna med ett stort

utbud – även om det skulle kunna vara

något större.

Jag upplever en speciell anda som är

lite svår att greppa och beskriva. Det

handlar om allt från att man känner sig

välkommen och blir väl bemött, till ett

klimat där företag har bra möjligheter

att växa samt en högskola som drar till

sig unga människor. Det är som om allt

vill utvecklas och sträva framåt.

Bilden på mig är tagen på flygplatsen

och det är ingen slump. Jag är

kvar i turistbranschen och för den är

flyget oerhört viktigt. Även för min

500 personer beror 100 på födelseöverskott.

Det är i åldern 19­30 år som

vi är mest benägna att byta bostadsort,

på grund av studier eller arbete. Med

en stark lokal arbetsmarknad kan fler

studenter på högskolan stanna kvar

efter sin examen.

Idag har 13 svenska kommuner fler

än 100 000 invånare. När når Halmstad

då den exklusiva skaran? Steget från

80 000 till 90 000 tog 18 år. Men under

2000­talet har den årliga befolkningsökningen

varit snabbare och skulle, om

den fortsätter, göra att siffran passeras

2023­2024.

De första tio månaderna i år ökade

antalet Halmstadbor med drygt 500.

personliga del är flygförbindelserna

viktiga eftersom min sambo Micke

veckopendlar till Stockholm.

För fyra år sedan köpte vi ett hus i

Stenhuggeriet, ett renoveringsobjekt

som vi hållit på att rusta upp sedan

dess. Vilken miljö, så nära centrum,

med Grötvik, havet och stranden!

Halmstad erbjuder mig och min

familj livskvalitet. Det är en bra miljö

för Zacharias, som är nio, och Elvin,

snart tre, att växa upp i.

Saknar jag något? En Arenahall

höll jag på att säga, men det har vi ju

snart. Och det ska bli spännande att

se vad den kommer att tillföra staden.

Halmstad är en fantastisk stad även

under höst och vinter och med kul

konserter och spännande evenemang

kan vi förhoppningsvis locka turisterna

till staden även under dessa perioder.

Jo, en saluhall, med alla dofter och

synintryck vid manuella diskar skulle

jag vilja se.

Om tio år? Då njuter vi i solen på

vår altan och kanske tar vi en tur med

segelbåten från Grötvikshamnen.

Halmstad – optimistiskt

och framåt”

Halmstad – för jag älskar sport”

Halmstad

– en fantastisk

sportstad”


Nya svenskar

välkomnades

En officiell välkomstceremoni för

kommunens nya svenska medborgare.

På FN­dagen arrangerades

den i Halmstad för första

gången och omkring 150 personer

kom till Stadsbiblioteket för att

fira, mingla och trivas.

Regeringen har tagit initiativ till att årliga

medborgarceremonier ska hållas i de

svenska kommunerna.

– Vi tyckte att FN­dagen, som symboliserar

det internationella och gemenskap,

var en lämplig dag, sa Nakisa Khorramshahi,

som samordnat arrangemanget.

Över 500 Halmstadbor har sedan 2007

blivit svenska medborgare och bjöds in

till en välkomstceremoni under närvaro

av bland andra fullmäktiges ordförande

Lars­Roland Broström och de fem kommunråden.

Därutöver underhållning av

kören Cat och den anarkistiska clownen

Betula.

– Vi är stolta över att ni valde Halmstad,

sa Lars­Roland Broström.

– Välkommen att vara med och skapa

Halmstads framtid, i en atmosfär av

öppen het och tolerans, sa kommunrådet

Carl Fredrik Graf.

Och medan fredagskvällens sista boklånare

gick hemåt dukades en buffé upp

mellan bokhyllorna.

– Ett bra initiativ för att vi ska känna

oss som svenska medborgare, tyckte

Hanna Axelsson medan hon höll ett vakande

öga på att sonen Joel inte pilade

bort i bibliotekets alla vrår.

Ana Maria Ramirez från Dominikanska

Republiken kom med pojkarna Yelson

och Yerfrey och flickorna Joanna och

Liciany. ”Det är jag och pojkarna som

blivit svenska medborgare, flickorna är

födda i Sverige”, sa Ana Maria.

Röd ros roade? Med kommunrådet Carl

Fredrik Graf vid sin sida njöt lille Edvard,

med rötter i Armenien, av clownen Betula.

Refadia och Per-Olof Johansson och Refadias dotter Samrija Alic från Montenegro

kom för att fira Refadias nya svenska medborgarskap.

Från sagostaden Marrakech i Atlasbergen till Halmstad har

Hanna Axelsson flyttat. Här tillsammans med maken Leif och

sonen Joel. ”Hemma” i Marocko är Hannas förnamn Houda.

4 Hjärtefrågor 5


Anna – en av kommunens 100­åringar

Vi är 90 000 Halmstadbor. Men

endast 15 har nått den aktningsvärda

åldern 100 år.

En av dem är Anna Ljunggren

som bor i en av de 14 lägenheterna

som hör till Åleds

service center.

– Jag har alltid arbetat. Det är

nyttigt för kroppen, säger Anna.

Hennes trivsamma etta är fylld med

minnen från ett långt liv. På ett skåp

står familjefoton. Ett av de äldsta är

från 1910­talet. Anna, som är yngst

i syskonskaran, sitter i pappa Karls

knä. Intill sitter mamma Amanda. Runt

omkring står syskonen Sigrid, Ragnar,

Erik, Märta och Vivi, uppklädda och

allvarliga.

– Det var Sigrid som ordnade så att

15 över 100 i Halmstad

Hallänningar lever längst i Sverige.

I Halmstad är medellivslängden

för kvinnor 83 år och för män 78,5

år. 15 Halmstadbor är 100+, av

dem är tolv kvinnor och tre män.

Märkligt i samman hanget är att de

tre männen också är de tre äldsta

i gruppen, 104, 105 respektive 106

år gamla.

När Anna Ljunggren föddes 1906

hade Sverige 5,5 miljoner invånare.

Nästan vart tionde barn dog innan

sin ettårsdag. I dag inträffar det i tre

fall av tusen. Medellivslängden var

i början av förra seklet under 55 år

för både kvinnor och män.

Storfiskarna

finns i Åled

De reser från hela södra Sverige

med sikte på Åled. Här ligger

akvarieaffären som blivit en av

landets största sedan Arnold

Johansson startade den för 38 år

sedan hemma i pannrummet.

Sedan mitten av 1990­talet är Åleds

Akvarium en av verksamheterna

i landstingets gamla vårdhem Älvdalen.

Butiken har eget vatten och

vi kom till fotografen. Hon gick till

godsägaren och bad att vi skulle få

låna häst och vagn. Så åkte vi in till

Halmstad och efteråt for vi ut för att

titta på havet och bada. Det var en stor

upplevelse, säger Anna.

Minnet är skarpt men hon klagar

på att synen blivit sämre. Läsintresset

har funnits i hela livet, om det vittnar

bokhyllan där det står Sigrid Undseth

på många bokryggar.

”Läste allt jag kom över”

Tid att läsa borde inte ha varit en självklarhet

i den stora familjen i det tidiga

1900­talets Fattig­Sverige.

– Pappa och mamma var statare. De

kom från Grännatrakten men mamma

var uppvuxen i vad som kallades burget

hem. Jag fick nog läsintresset från

henne och läste allt jag kom över.

Från Småland hade hennes föräldrar

flyttat till trakterna runt Halmstad och

Karl var statare på storgårdar som Ättarp,

Skedala och Arlösa.

– Ragnar och Erik gick i skola

i Marbäck, minns Anna. Själv började

eget reservkraftverk. Den är fylld av

bubblande sötvattensakvarier för att få

plats med över 500 olika arter från hela

Händelser under Annas liv

När Anna föddes 1906 hade just

unionen med Norge upplösts.

Här är några andra stora händelser

under hennes uppväxt:

1907 Kung Oscar II avlider

1910 Sista avrättningen i Sverige

1911 Kejsardömet störtas i Kina

1912 Glödlampan uppfinns

1914 Första världskriget startar

1917 Ryska revolutionen

1921 Kvinnor får rösträtt i Sverige

hon i småskolan i Tippakull innan

skolvägen ställdes mot Enslövs skola

med en lärare Bexell som undervisade

generationer av Enslövsbarn.

– Men slöjden fick jag inte vara med

i. Den låg sist på eftermiddagen och

då skulle det bli mörkt innan jag hade

kommit hem.

Knapphet präglade uppväxten, särskilt

under första världskrigets år.

– Man åt varenda smula.

”Teater var allra roligast”

Några år tjänade Anna som piga i

Stockholm men tillbaka i Enslöv träffade

hon snickaren Kurt Ljunggren på

ett möte i godtemplarlogen. De gifte

sig och byggde en egen villa längst

ner i Spånstadsbacken i Åled. Anna

och Kurt skötte folkbiblioteket i byn

och i många år svarade Anna också för

kommunens badhus.

Sönerna Sven, Mats och Olle växte

upp. Alla tog studenten, och läste till

Alltid napp.

Veronica och

brodern Janne

sköter akvariebutiken

i Åled

som har kunder

från hela södra

Sverige.

världen. I källaren finns en stor karantän

med 270 akvarier för nyanlända fiskar.

– I hela landet finns bara en handfull

En av de 15. Anna Ljunggren i Åled tillhör den exklusiva skara Halmstadbor som fyllt 100 år.

civilingenjörer, en sällsynthet i ett

arbetarhem på den tiden.

Med lite stöd av hemtjänsten klarar

Anna sig ännu själv i sin lägenhet. Intill

finns Åleds Servicecenter där hon varje

dag äter middag och deltar i olika aktiviteter.

Takterna från de många åren i

godtemplarlogens arbete finns kvar.

butiker kvar som specialiserat sig på

enbart fiskar. Nu behöver vi bygga ut

affären ytterligare och öka utrymmet

för egen odling, säger Janne Johansson,

sonen som driver familjeföretaget

med fem anställda vidare.

De stora inköpsländerna är Colombia,

Brasilien, Singapore och Thailand.

Med hjälp av hemsida och diskussionsforum

sprids ryktet om Åledsbutiken.

Det händer att kunder gör en lördagsutflykt

från Stockholm bara för

att köpa enda fisk.

– De kunder man har är de viktigaste

och det vill till att vi alltid har vad de

söker, säger Arnold som jobbar kvar

– Därifrån har jag många minnen.

Teater var allra roligast, säger Anna,

som tar det med ro att hon blir 102 i

december.

– Doktorn säger att jag haft lunginflammation

tre gånger och jag inte ska

vara säker på att det går väl en gång till,

säger hon med ett litet skratt.

som pensionär och bland annat bygger

nya akvarier.

Firman är också en grossiströrelse.

Man tillverkar frysfoder, håvar och

filter, har agentur för belysning och

köper 24­tons containrar med grus,

sten och rötter från Filippinerna.

I Asien kan en unik fisk med rätt

mönster kosta över 100 000 kronor.

I den klassen finns inte de svenska akvarievännerna.

Men priser i fyrsiffriga

belopp är inte ovanligt och Janne är

stolt över att Åleds Akvarium lyckas

få ungar från sina stingrockor, något

unikt i Sverige. Fem stycken simmar

runt nu – och styckpriset lär hamna på

över 10 000 kronor.

KOLL PÅ

Befolkning:

1970 867

1990 1 590

2007 1 578

Medelålder: 39,3 år

I kommunen: 41,2 år

Bostäder:

småhus: 569

lägenheter i övriga hus: 234

Bostäder byggda efter 1990: 42

av Åledsborna är proportionellt

betydligt

fler 65-79 år

och betydligt

färre

19-24 år än

i kommunen

som helhet.

Över 600 personer

pendlar till

arbete från Åled,

122 pendlar dit.

6 Hjärtefrågor 7

ÅLED

– Mer än en strutsfarM

LinSon travar på

Varhelst en häst travar finns Lin­

Son på plats. Från Åled sköts datasystemen

för spel på i stort sett

samtliga trav­ och galopp banor i

Norden. Enbart i Sverige har ATG

38 banor med LinSon­teknik.

1993 startade Lars Lindström och Kaj

Sonesson LinSon Terminalteknik som

helt dominerar tekniken för snabb

resultat service inom europeisk travsport.

Norge har passerat Danmark som

LinSons näst största marknad.

– Vår sydligaste anläggning finns på

Malta, säger Lars.

Företaget har elva anställda. Omsättningen

uppgår till 25 miljoner kronor

och framtiden ser ljus ut. LinSon satsar

nu på att bredda verksamheten med

uthyrning av storbildsskärmar till stora

evenemang och tävlingar.

– Vi har köpt en fastighet som ligger

granne med vårt kontor. Det var sista

chansen för oss att kunna expandera i

Åled. Nu har vi rustat upp den gamla

affären, fått mer förråd och plats om

vi behöver anställa fler, säger Lars

Lindström.

Och Åled är en placering som passar:

– Vi kan arbeta i en lugn miljö och har

nära till de stora vägarna när vi ska ut

till våra kunder.


Kvibilles egen lobbygrupp

Ett paraply för hela Kvibille.

Så har Kvibille Allförening

verkat i över 15 år.

– Det är Kvibillebornas engagemang

som driver utvecklingen

här, säger ordföranden

Lennart Eriksson. Högst upp

på listan står nu nybyggnation

av hyreslägenheter med trygghetsboende

på Pilagård och en

idrottshall.

De är 1 150 invånare i församlingen,

bara drygt en procent av kommunens

invånare. Men de hörs och märks

betydligt mer. Allföreningen blev en

lokal demokratisk lobbyorganisation,

nästan innan ordet fanns.

Bakom allföreningen står Kvibilles

samlade föreningsliv – allt från kyrkan

till ridklubben, Röda Korset till

företagarna.

– En opolitisk organisation som ska

underlätta kontakter med olika myndigheter

och då verka för Kvibilles

bästa, beskriver Lennart Eriksson.

KOLL PÅ

kvibiLLE

– Mer än en cHeddar

Befolkning:

1970 499

1990 896

2007 847

Medelålder: 42,4 år

I kommunen: 41,2 år

Bostäder:

småhus: 293

lägenheter i övriga hus: 85

Bostäder byggda efter 1990: 72

av kvibilles invånare är proportionellt

betydligt fler 6-15 år

och betydligt

färre över

19-24 år

än i kommunen

som helhet.

332

personer

pendlar till

arbete från

kvibille,

109 pendlar

dit.

Det har man gjort så framgångsrikt

att de prisbelönats som landsbygdsutvecklare,

besökts av glesbygdsverkets

generaldirektör, fått EU­stöd för en utvecklingsplan

och bjudits in till andra

mindre orter som vill ta efter.

Inblandad i det mesta

En viktig roll spelar biblioteket. När

biblioteksfilialen stängdes 1997 fick

allföreningen ta över lokal och bokbestånd.

Nu drivs utlåningen i föreningsregi.

Öppet 15 timmar i veckan,

inga förseningsböter, tusen Kvibillebor

på lånekort i kartoteketslådan och

Gulli Bartilson som stämplar återlämningsdatum

längst bak i boken. I hyllorna

finns det senaste inom deckare

och skönlitteratur. En inköpsgrupp

gör urvalet.

– Viktigast är nog ändå att eleverna

i skolan (F­5) kommer hit och lånar

klassvis, tycker Gulli.

I det mesta som händer i Kvibille finns

allföreningen med på ett hörn. Allt från

fotvård till konsert i Kyrkan med Nizzan

Jazzband och pubaftnar på Gästis.

I mitten av nästa år kan de första hyresrätterna

på många år stå in flytt ningsklara

i Kvibille. Derome Förvaltning AB ligger

i startgroparna för ett projekt med 25

enplanslägen heter.

– Vi har inte fått in anbuden ännu. Håller

de kan vi komma igång före årsskiftet,

säger fasighetschef Martin Rylander,

Derome.

Deromes byggplaner i Kvibille är kopplade

till en lika stor byggnation i Frösakull

med bostadsrätter. Kommunen kräver att

båda genomförs.

– På egna meriter går det idag inte att

få ekonomi i att bygga hyres lägenheter.

Man kan se det som en form av internsub­

– Vi bildar grupper kring olika frågor

och projekt och tror att vi når bäst

resultat på det sättet, säger Lennart

Eriksson.

Idrottshall på önskelistan

Som med bostäder. På nästan 20 år

byggdes inga nya bostäder i Kvibille,

och inga lediga tomter fanns. ”Det

finns ingen efterfrågan”, var det första

beskedet när frågan väcktes. Kommunen

medverkade dock till att en plan

togs fram med plats för 50 bostäder

på Pilagård.

– Sedan sa det bara ”svisch”. Och

nu är området bebyggt eller bokat.

Vår byggnationsgrupp hade säkert 100

möten under resans gång. De kunde

visa på behov och efterfrågan och de

fick god kontakt med kommunens

förvaltningar som mötte en kunnig

samtalspart, säger Lennart Eriksson.

På Pilagård görs en av kommunens

två investeringar i Kvibille i år.

Där byggs en gruppbostad med fem

lägen heter och intill skolan står en ny

förskola klar.

Sju föreningar ingår i samarbetet

– Föreningar som Kvibille Allföre ning

är viktiga för att utveckla den lokala

demokratin och invånarnas in flytande,

säger Nakisha Khorramshahi, som

arbetar med demokrati­ och jämställdhetsfrågor

i kommunen.

Demokrati och dialog är ett av åtta

områden i kommunens visionsarbete.

Kvibille Allförening är en av de föreningar

som kommunen stöder i det

arbetet. Föreningarna ska verka i ett

bestämt område, vara opolitiska och

inte av karaktären att de engagerar sig

i endast en fråga.

Gruppen växer. Förutom Kvibille ingår

föreningar i Getinge, Andersberg, Vallås,

Öster, Bygget och Simlångsdalen.

– De är genom sina nätverk och sitt

engagemang viktiga samtalspartner för

kommunen, säger Nakisah. Till våren

planeras en inspirationskväll tillsammans

med föreningarna.

Hyresrätter byggs på Pilagård

vention som är vanlig i branschen, säger

Martin Rylander.

Lägenheterna på Pilagård byggs som

lågenergihus med extra isole ring och

värmeåtervinning. För normal rumstemperatur

ska ingen extra uppvärmning

behövas. Kall hyran på en trerummare blir

cirka 7 000 kr i månaden.

Kvibille Allförening har engagerat sig

hårt i att få igång byggnation i sam hället.

En enkät visade på ett stort intresse

hos äldre husägare om att hyra mindre

bostäder.

– Den positiva andan i samhället bidrar till

att vi tror på projektet trots dagens ekonomiska

osäkerhet, säger Martin Rylander.

Kvibillegeneral. Rader av projekt och grupper engagerar Kvibilleborna i Allföreningen där Lennart Eriksson är ordförande.

Att det nu är dags att ta fram mark

för fler bostäder i Kvibille var en av

frågorna som föreningen tog upp när

den nyligen arrangerade ett möte med

Cheddarosten – en 80­årig godbit

Arlas mejeri i Kvibille rustar för

julen.

– Här ligger ostar som hamnar

på julborden nästa år, säger

mejeri chef Erik Carlsson, där

han går i jättelagret fyllt från

golv till tak med cheddar.

I år är det jubileum för mejeriets

stora godbitar. Det är 80

år sedan den första cheddarn

levererades.

Mejeriet är ortens största företag med

75 anställda i en produktion där många

manuella arbetsmoment är lika hantverksmässiga

som vid starten.

– Många av våra anställda bor på

cykel avstånd och vi har ett bra samarbete

med samhället och föreningslivet,

säger Erik Carlsson, chef sedan

åtta år.

När Alfred Wendler grundade Kvibille

mejeri 1913 fanns 1 600 mejerier

i landet. 97 procent har försvunnit

sedan dess.

företrädare för de politiska partierna.

En annan var en idrottshall.

– Det finns en idrottshall upptagen

att byggas 2014 i kommunens inves-

För traditionen vidare. Erik Carlsson är

chef för mejeriet som gjort Kvibille till ett

begrepp.

– Att vi finns kvar kan vi tacka

Wendler för, säger Kvibillechefen.

Tillverkning med nästan vetenskaplig

noggrannhet för att få fram hög

och jämn kvalitet var vad han satsade

på. Då kunde kilopriset vara nästan

dubbelt så högt som konkurrenternas.

teringsbudget. Kvibille är ett samhälle

med låg medelålder och många barn

och ungdomar. Vi vill helst att den står

klar 2010, säger Lennart Eriksson.

Wendler gjorde Kvibille till ett varumärke

inom ”premiumsegmentet” och

där har Kvibilleostarna stannat.

40 miljoner liter mjölk årligen blir

till fyra miljoner kilo ost – tre fjärdedelar

cheddar och en fjärdedel ädelost.

Stora siffror men i den dansk­svenska

Arlakoncernen är det små tal.

– Vi är ett av de minsta mejerierna

och står för 1,5 procent av osttillverkningen,

säger Erik Carlsson.

Endast Kvibille svensk cheddar

har – för många en oumbärlig del av

matbordet. Och då särskilt till jul när

en tredjedel av årsproduktionen säljs.

Utomlands är sorten en ”pizzaost”.

Med den metod som Alfred Wendler

tog fram för 80 år sedan får osten

smak och arom som mognar ju längre

den lagras.

– Kunder hör av sig om hur de smaksätter

själva och har sju år gamla ostar i

sina kylskåp, säger Erik Carlsson.

Så när nu ostarna sveps in i sin bomullsväv

är det för att smaka som bäst

på julbordet nästa år.

8 Hjärtefrågor 9


Stor mångfald i Kyrkbyn

I Söndrums kyrkby frodas

mångfalden. Omkring 170 nya

bostäder skapas här i snabb

takt med olika upplåtelse former

och bostadstyper. Men en sak

är gemensam: Detta är de röda

tege ltakens område. Något

annat tillåts icke.

Med Trollberget i ryggen och åkrarna

på andra sidan Gamla Tylösandsvägen

framför sig växer de nya bostäderna

upp i Söndrums kyrkby. 35 hektar

exploateras med strövområden och

historisk bebyggelse runt knutarna.

– Det är en anledning till att man

satsat lite extra på att få en tilltalande

utformning, berättar fastighetskontorets

Tommy Andersson.

I området blandas upplåtelseformerna:

Här finns styckbyggda småhus,

här finns grupphusområde och bostadsrätter

och hyresrätter är på gång.

Först på plats var ett grupphusområde

där norska Veidekke i tävlan med

andra alternativ valdes till exploatör.

KOLL PÅ

sönDrums kyrkby

– Mer än en kyrka

omkring 255 personer bor

i söndrums kyrkby.

Ålderssammansättningen är

typisk för ett nytt bostadsområde

av kyrkbyns karaktär.

Hit flyttar unga familjer.

Endast nio procent av invånarna

är över 65 år, hälften jämfört

med hela kommunen.

30 procent är under 20 år och

nästan 40 procent är i åldern

20-39 år.

Längs en smal gårdsgata ligger de drygt 30 enfamiljshusen i Veidekkes byggnation i kyrkbyn.

Cirka 30 småhus vänder fasader och

entréer mot en smal slingrande bygata

med låga betongstenmurar. Ett

litet torg väntar på träd, en gatubit har

beläggning av marksten. Husen är i tre

olika typer. Fasaderna i trä eller puts

och färgsättningen harmonierar.

Hyresrätter i parhus

Gränsande till grupphusen ligger en

ännu orörd markbit. Här planerar

HFAB 58 hyresrätter i parhus och två

punkthus, 4,5 våningar höga. I slutet

av 2010 kan inflyttning ske, men det

förutsätter ett klartecken i styrelsen och

godkända produktionskostnader.

– Kyrkbyn är ett av de finaste lägen

som finns i Halmstad, beskriver arkitekt

Sonja Bjärudd på HFAB.

HFAB:s område gränsar till Bäckagårdsvägen

som förlängts fram till

Gamla Tylösandsvägen och fungerar

som huvudgata. Under vägen går en

gång­ och cykelväg. Den är bred,

upplyst och utan mörka vinklar – en

passage som inte känns skrämmande

kvällstid. På andra sidan tunneln ligger

två områden med bostadsrätter,

uppförda av Kärnhem och Skanska/

Bo Klok.

Hembygdsgården är närmsta granne

och i formen ansluter de nya husen till

gammal halländsk gårdsbebyggelse.

Här finns också förskola och en gruppbostad

och intill Trollbergets skog för

kvällspromenaden efter jobbet.

Fortsättning följer

Kyrkbyn blev snabbt eftertraktad bland

bostadssökande. Nu planeras för en

fortsättning av succén i kyrkbyn. En

detaljplan ska tas fram för fortsatt

exploatering längs Gamla Tylösandsvägen

och gränsande till Trottaberg

och Bergsgård, med plats för närmare

400 nya bostäder.

– Det kan bli ett lika attraktivt

område men det dröjer nog cirka två

år innan vi kan börja lägga ut de nya

gatorna, tippar Tommy Andersson

Halmstads nyaste hotell – ett stall

Halmstads nyaste hotell ligger i kyrkbyn.

– Söndrums enda, påpekar Eva Snygg.

Hon och sambon Tore Kjellgren driver

Hotell Hovgård.

Hovgård har enligt uppgift varit församlingens

prästboställe. Gårdens stall

är från 1852. För sex år sedan började

Eva och Tore att bygga om det gamla

hönshuset för att kunna hyra ut det

till turister. 2005 anlände så de första

gästerna till dåvarande Hovgårds Bed &

Breakfast. Nu har hotellet 12 dubbelrum.

Läget mellan Tylösand och Halmstad är

bästa tänkbara.

– På sommaren skulle vi kunna hyra ut

hur mycket som helst, säger Eva.

Ytterligare projekt är på gång. I höst

påbörjas bygget av en ny stuga och ytterligare

två rum. Det byggs överallt i Söndrums

kyrkby, kanske är det smittsamt!

”Och inne i Trollberget…” Karin Dybjer samlar Clara och de andra barnen på Trollberget med sin berättelse.

Charmtroll vart helst man såg

Det var popcorn i stora lass,

salta pinnar och pärondryck.

Det var avtäckning av konstverk

och charmtroll vart helst man

såg när Trollbergets förskola

i Söndrums kyrkby invigdes.

Efter längtad i ett område där

nya bostäder byggs och barnfamiljer

flyttar in.

Ett Reggio Emilia­inspirerat arbetssätt

präglar verksamheten i den nya förskolan.

Detta arbetssätt har en central

tanke: Ett barn har hundra språk men

Vid foten av Trollberget på Bergsgård ligger Halmstads senaste förskola. Äldre

söndrumsbor säger att trollen flyttade för 60 år sedan när vägarna och människorna

i närheten blivit alltför störande. Vad tror då barnen på förskolan, finns trollen kvar?

Frida

– Trollen finns i böcker,

sagor och sånger

mest. Och de bor i

trollgrottorna men är

så små så de knappt

syns. Så det är lätt att

man trampar på dem.

Alma

– De bor i Troll berget

och i skogarna, tror

jag. De är snälla

ibland och mest finns

de i sagornas värld.

berövas 99. Jenny Åkesson är en av

de tio pedagogerna. Hon sökte sig

till Trollberget på grund av arbetssättet

och ger ett exempel på vad det

innebär:

– Jag skulle följa med barnen ut för

att leta efter något med många ben. Jag

tänkte insekter och skalbaggar. Men ett

barn sa att morötter har många ben och

ett annat att staketet har ben. Och det

styrde när vi skulle börja räkna ben.

Så pedagogerna ska stödja och följa

barnen i deras naturliga nyfikenhet och

vilja att utforska och förstå. Färdiga

lekmaterial ska undvikas. Stor vikt

Carl

– I träden i skogen

kan trollen finnas. De

kan vara stora och de

kan vara små. Alltid

har de svans, annars

kanske man inte känner

igen dem. Och så

försöker de skrämmas

så här: ”Buuuu!”

Casper

– Trollet bor i vattnet,

under bron där Bockarna

Bruse går och

klampar på bron. Och

när den stora bocken

kommer så stångar

han ner det elaka

trollet i vattnet.

läggs vid skapande, bildskapande, drama,

sång, rytmik och att dokumentera.

Första projektet är att skapa förskolans

miljö tillsammans med barnen. Och

fram växer en inredning anpassade till

de 50 barnen.

I skolområde Väster har Trollberget

bidragit till att platstrycket lättar.

– Många önskar plats på våra nya

förskolor Trollberget och Klockaregården.

De ligger nära nya bostadso

mråden med många barnfamiljer

och det är svårt att alltid uppfylla

förstahandsval, säger rektor Carina

Uvenfeldt.

Snart 100 förskolor

Förskola nummer 100 närmar sig

i Halmstads kommun. Trollberget är

den 95:e kommunala förskolan (det

finns dessutom 25 fristående förskolor)

och utbyggnaden fort sätter

i snabb takt.

Omkring 4 000 barn i åldern 1­5

år går i förskolorna.

Trollberget är en av sju förskolor

som byggts enligt samma koncept.

Föregångare finns på Söder, Sofieberg

och i Oskarström. Tre till byggs

i Kvibille, Harplinge och Fyllinge.

Nya förskolor tillkommer nästa år

ibland annat Gullbrandstorp, Haverdal,

Vallås och Fyllinge.

De kommande tre åren planeras

620 nya förskoleplatser.

10 Hjärtefrågor 11


BTK Ratic – pingisförening

för både gammal och ung

Återväxten på landsbygden är

god.

Åtminstone i Harplinge

och 40­årsjubilerande Bordtennisklubben

Ratic som har en

livaktig ungdomsverksamhet

med 60­talet flickor och pojkar

i träning och matchspel.

Även föräldrar och seniorer är

aktiva i föreningen med 224

medlemmar.

– Här umgås och tränar barn

och vuxna tillsammans, säger

eldsjälen och ordföranden Bengt

Andersson.

Ratic­hallen är under vinterhalvåret en

populär samlingsplats. Jämte ridsport

och fotboll är pingis den populäraste

idrotten i Harplinge med omnejd.

Efter närmare tre decenniers bearbetning

och påtryckning hos kommunala

politiker och nämnder kunde

pingishallen invigas i oktober 1996.

Anläggningen, som ägs och drivs

av föreningen, med driftsbidrag från

kommunen, fyller ett stort behov, inte

minst ur social aspekt.

– Det här är en träffpunkt för alla

som gillar bordtennis. Föreningen är

väl organiserad, kännetecknas av stark

gemenskap och engagerade ledare och

föräldrar, säger Elin Yehua Bu, före

detta toppspelare, svensk lagmästare

och en av Ratics tränare.

Varje vardagskväll är det träning i

Ratic­hallen, med plats för tolv spelbord,

cafeteria, klubblokal och om-

Glad ordförande. Bengt Andersson är ordförande

i BTK Ratic sedan klubben bildades

för 40 år sedan.

klädningsrum. Föreningen har nio lag

i seriespel, varav fem seniorlag och en

spridning i ålder bland spelarna på 14

till 77 år. A­laget ligger i division 5.

– Vi sysselsätter gammal som ung,

men tveklöst är det så att det är ungdomarna

som är kärnan i verksamheten.

Till oss kommer tjejer och killar

från Haverdal, Steninge, Gullbrandstorp,

Kvibille, Holm och Getinge. Visst

är det trångt ibland i lokalerna, men vi

har aldrig och kommer aldrig att neka

någon att komma och träna med oss.

Alla som är intresserade är välkomna,

poängterar Bengt Andersson.

Utan våld och fusk

– Bordtennis är en ärlig sport, helt

utan våldsinslag, fortsätter han. Det är

härligt att kunna se två unga kombattanter

i matchspel på varsin kortsida

om bordet och efteråt se dem sitta och

snacka eller fika tillsammans. Jag har

under alla mina år som ledare bara vid

två tillfällen sett någon som uppsåtligt

försökt fuska sig till poäng…

Och då ska det påpekas att Bengt

Andersson varit verksam som pingisledare

i 52 år. Han har varit ordförande

i BTK Ratic sedan bildandet 1968.

Bordtennisen i Harplinge har längre

anor är så. Ända sedan 1946 har det

spelats pingis under organiserade former

i samhället.

Och så det här med klubbnamnet:

Varför heter ni Ratic?

– Det har helt enkelt uppstått ur en

verbal förvrängning av ordet racket,

förklarar Bengt Andersson, ”Mr

Pingis” i Harplinge.

Inget äkta halländskt

julbord utan grönkål

Harplinge har sin egen

kålgruva…

Harplingekål heter

firman som levererar

grönkål och därmed

fullbordar det halländska

julbordet. Nu pågår som

bäst förberedelserna inför

årets säsong. I runda tal 80 ton

grönkål kokas, varav ungefär hälften

blir färdig vara till konsumentledet.

Harplingekål är landets enda

tillverkare av färdigkokad grönkål

i frysförpackning.

– Vi producerar halvfabrikat,

grönkål som konsumenterna

kan tina och sedan tillreda efter

eget tycke och smak. Vår grönkål

är i stor utsträckning närodlad,

påpekar Axel Ericsson, VD på

Harplingekål.

Produktionen pågår under

perio den september­december.

HALLÄNDSK LÅNGKÅL

500 g kokt grönkål, 2 msk smör,

3 krm salt, 2 krm vitpeppar,

2 msk sirap, 1 dl vispgrädde

Grovhacka kålen och stek den

i smör. Salta och peppra. Slå på

sirap och grädde och låt koka in.

KOLL PÅ

harpLingE

– Mer än en kvarn

Befolkning:

1970 835

1990 1 388

2007 1 419

Medelålder: 38,6 år

I kommunen: 41,2 år

Bostäder:

småhus: 470

lägenheter i övriga hus: 63

Bostäder byggda efter 1990: 78

av Harplinges invånare är

proportionellt betydligt fler

under 16 år och

betydligt färre

19-24 år än

i kommunen som

helhet. 530

personer

pendlar till

arbete från

Harplinge,

218 pendlar

dit.

Börjes – ett fik

med kultstatus

I Harplinge är det inte kyrkan utan

kvarnen som står mitt i byn.

En central punkt i samhället är också

Börjes konditori med det anrika bageriet.

I det lilla charmiga caféet har det fikats

och handlats nybakat bröd sedan 1950.

Nu drivs affärsrörelsen i tredje generationen,

av grundaren Börje Anderssons

son Bernt­Allan Hansson och hans söner

Johan och Fredrik.

Att fika på Börjes i Harplinge är ett

begrepp och bär i dessa tidevarv något

av en kulturstämpel.

– Vi satsar på småskalighet och kvalitet.

De runda stenugnsbakade limporna

och det ekologiskt odlade surdegsbrödet

har blivit något av vår specialitet, säger

bagarmästare Hansson.

Christel fick miljöpris

för forskning om mat

Kalla den änglamarken eller himlajorden

om du vill…

Christel Cederberg, miljöforskare från

Storegård, Harplinge, har belönats med

Änglamarkspriset för sin forskning om

mat och klimat.

Stipendiet är på

100 000 kronor.

Prisets syfte är

att ge välförtjänt

uppmärksamhet

och uppmuntran

till personer som

gör förtjänstfulla

insatser för miljön.

Christel, som i många år forskat om

jordbrukets påverkan på miljön, har gjort

beräkningar och modeller om matens

kretslopp i ett globalt perspektiv.

– Jag har gjort en övergripande

system analys av hur vi framställer och

hur vi konsumerar vår mat, säger hon.

Änglamarkspriset instiftades 2002 av

livsmedelsföretaget Coop tillsammans

med bland andra Hans Alfredson och

Sven­Bertil Taube.

12 Hjärtefrågor 13


Nya skyttar på Skedalahed

Vad gör de inne i skogen?

På ett område, stort som fyra

fotbollsplaner, växer nysådda

gräsmattor. Första steget i

förvandlingen av området där

beväringar under åren drillats

på Skedalahed pågår. Nu är det

hundar som ska dresseras och

fotbollsspelare som ska avlossa

skotten.

KOLL PÅ

skEDaLa

– Mer än en 70-skylt

Befolkning:

1970 156

1990 370

2007 380

Medelålder: 37,5 år

I kommunen: 41,2 år

Bostäder:

småhus: 122

lägenheter i övriga hus: 4

Bostäder byggda efter 1990: 4

av skedalas invånare är proportionellt

betydligt fler under

fem år och betydligt färre

över 80 år än

i kommunen

som helhet.

187 personer

pendlar till

arbete från

skedala,

24 pendlar

dit.

Planerna för Skedalahed är om fattande.

Här, i skogen mellan Kappgatan och

soptippen, ska skapas ett aktivt område

för fritid och avkoppling. Halmstads

Brukshundsklubb och Snöstorp­

Nyhems FF blir i framtiden de största

brukarna. Men skytteföreningen och

hemvärnet stannar kvar, och rollen

som skogen spelat för rekreation ska

bevaras.

Först på plats blir Brukshundsklubben

som till hösten nästa år kan lämna

sin anläggning vid Fyllebro. Den ligger

i vägen för den planerade Södra

infarten. Med Skedalaheds idrottsplats

och rekreationsområde gör kommunen

en ny ”Jutarumlösning” där Söndrums

IP skapades medan den gamla idrottsplatsen

blev bostadsområde.

Hoppas på flytt 2010

– 2004­05 började Skedalahed som

lösningen för brukshundsklubbens och

Snöstorp­Nyhems problem växa fram.

Infarten läggs från Oskarströmsvägen

med gemensam parkering och föreningarnas

klubblokaler intill. Vatten

och avlopp har redan dragits fram,

säger projektledaren Alf Peterson,

tekniska kontoret.

– Vi är en av landets största bruks-

Hybe Maskin sätter

Skedala på kartan

Där Blomängsvägen tar slut

och med skogen bakom knuten

ligger VERKSTADEN.

I 40 år har Hybe Maskin AB

varit ett aktat begrepp inom

gjuteribranschen.

Idag har Skedalas enda industri åtta

anställda och hit har inga finanskriser

nått. Orderboken sträcker sig in i nästa

år och 2007 omsatte man 12,2 miljoner

kronor. Den siffran passerades efter

åtta månader i år.

– Vi lägger ut på andra företag när

vi inte hinner med, säger VD Tonny

Robarth.

Och några pensionerade svetsvirtuoser

drar på sig overallerna när Hybe

hundsklubbar med över 600 medlemmar.

Här får vi en toppenanläggning

till hösten, säger Stefan Dahlhielm,

klubbens ”flyttansvarige”.

I långtidsbudgeten har 26,5 miljoner

kronor avsatts till anläggningen år

2009­2010. En del av investeringen

kan kommunen få tillbaka när Snöstorps

idrottsplats exploateras. För

fotbollsplanerna på Skedalahed krävs

först ett programförslag och sedan en

detaljplan som godkänts innan den kan

börja byggas. Siktet är inställt på fyra

elvamanna­ och två sjumannaplaner.

– Vi hoppas på flytt år 2010. Vi är en

av kommunens största ungdomsföreningar

med 30­35 ungdomslag. Planer

och omklädningsrum räcker inte på

långa vägar till för all vår verksamhet,

säger Lennart Lindberg, styrelseledamot

i Snöstorp­Nyhem.

Planer på tunnel

Trafiken till och från området kräver

också en lösning med hårt trafikerade

Växjövägen som en barriär. Gång­ och

cykelvägar till området planeras med

en tunnel under riksväg 25 i höjd med

Snöstorps Allmogegård.

– Tekniska kontoret och Vägverket

har kontakter i ärendet och det är

behöver hjälp att kapa arbetstoppar

Hybe är ett av flera Halmstadföretag

med rötter i Malcus, Halmstads verkstadsindustris

urmoder. 1968 hoppade

Henrik Bergström av från Malcus och

började tillverka gjuterimaskiner i Skedala.

I omgångar byggdes verkstaden

ut och som mest sysselsattes omkring

30 personer. Hybemaskiner fungerar

lika bra idag som när de levererades

för 30 år sedan både i Ljungby och

Afrika.

Tre av dagens åtta Hybeanställda har

varit med nästan sedan starten, Tonny

Robarth, Lennart Schagerlöv som

ansvarar för marknad och försäljning,

och Viv­Ann Borg som hållit ordning

på ekonomin sedan 1970.

Här ska Halmstads alla brukshundar tränas med start nästa höst. Stefan Dahlhielm i Halmstads

Brukshundklubb besiktigar den nyanlagda banan tillsammans med sin schäfertik Mandy.

angeläget att tunneln realiseras, säger

Alf Peterson.

– Den måste till för att våra ungdomar

ska kunna ta sig trafiksäkert till

träning och matcher. Då ligger den

Fortfarande är det gjuteriutrustning

som är kärnan i verksamheten men ryktet

om ”de kluriga gubbarna på Hybe”

sträcker sig långt utanför Halmstad. De

anlitas ofta för ”omöjliga” jobb.

– Vi ligger perfekt i Skedala. Kunderna

hittar oss. Och gör man affärer

med Irland, Dubai eller Kina spelar

placeringen ingen roll, säger Tonny.

Hybe ingår i ett nätverk med fyra

på cykelavstånd för många av dem

och på sikt när Halmstad fortsätter

utvecklas blir det en anläggning i bra

läge och skyddad miljö, säger Lennart

Lindberg.

Hybe, Skedala,

världen. Med

gjuteriutrustning

som nisch

har Tonny

Robarth och

hans kollegor på

Hybe Maskin ett

kontaktnät som

sträcker sig till

Kina.

europeiska bolag som samverkar för

att förse europeiska gjuterier med

utrustning. Tillverkning görs i Kina

och kundanpassning och testkörning i

skogskanten i Skedala.

– Att Halmstad är ett stålcentrum

med flera stora leverantörer har vi stor

nytta av, säger Tonny.

Hos dem kan han snabbt göra fynden

som hans ”kluriga gubbar” behöver.

Bygdegården

byns träffpunkt

– Livets mening är att träffa

folk, tycker Marianne Åkerström.

Sedan 1982 har hon sett

till att Skedalaborna fått den

chansen genom att vara bygdegårdens

vaktmästare.

Nu står den nymålad och fin, bygdegården

från 1930. I somras hjälptes

ortsbor och styrelse åt med utvändig

målning. Marianne tog make och son

till hjälp för att fixa den invändigt.

Omkring 10 000 ideellt arbetande

håller liv i över 1 400 bygdegårdar

landet runt. De har överlevt TV, bilism,

datorer och dubbelarbetande familjer.

När butiker och mackar har lagts ner i

småorter har de blivit än viktigare.

– Bygdegården ger liv och sammanhållning

i byn, tycker Marianne.

Privata fester och högtidsdagar,

midsommar­ och luciafest, föreningsmöten,

gymnastik, folkdans och thai

chi. Det är stor variation på verksamheten

i Skedala bygdegård. Föreningen

premierar trogna hyresgäster

och barnverksamhet vid hyressättningen.

För 300 kronor hyr man hela

huset till ett barnkalas.

80 000 kronor om året får Skedala

bygdegård i kommunalt bidrag. Pengar

som ska räcka till driftskostnader och

en liten vaktmästarlön.

– Utan det stödet skulle det aldrig att

gå att driva gården, säger Marianne.

14 Hjärtefrågor 15


Anders

tar båtarna

i hamn...

Halmstads största publika evenemang är under insegling.

Om knappt tre år står den hjärtliga västkuststaden som värd

och målhamn för The Tall Ships Races, seglingsfesten och tävlingen

med världens största segelfartyg.

Redan nu pågår förberedelserna för världsevenemanget och de

marina höjdpunkter som beräknas locka mer än en kvarts miljon

besökare.

– Tall Ships Races kommer att förgylla stadsbilden och bli en

folkfest som sätter starka avtryck, säger projektledare Anders

Berglund på Halmstad & Co.

Fullriggare, skonerter, karaveller, barkar

och briggar…

Det handlar om klassiska segelfartyg

från en svunnen tid som i augusti 2011

kommer att inta hamnen i Halmstad.

Tall Ships Races, med över 100 segelfartyg

och totalt cirka 3 500 ungdomar

från 20­talet länder i besättningarna

ombord, är en tävling och ett spektakulärt

evenemang av kolossalformat.

Fest i hela stan

– Intresset är allmänt mycket stort

för den här typen av händelser, säger

Anders Berglund. Det finns en fascination

i att beskåda stora och tjusiga

skepp med mäktiga skrov, master

och färggranna flaggspel. Samtidigt

med besöket av flottan kommer det

att arran geras en mängd aktiviteter,

shower och festligheter inte bara i ham-

nen, utan även i övriga delar av stan.

– Kajer utmed praktiskt taget hela

hamnen kommer att angöras av de stora

segelfartygen. Det faktum att Halmstad

även är målhamn och sista anhalt gör

det hela mer intressant och kommer

även att locka båtar och besättningar

som, av säkerhetsskäl, inte deltar i regattorna

ute på Nordsjön. Dagarna efter

målgång sker traditionsenlig defilering

och parad segling till tyska Rostock,

säger han.

300 000 besökare

Halmstad är perfekt ur seglingssynpunkt

och har alla förutsättningar

som krävs för att arrangera den här

typen av internationella evenemang.

Det finns en intimitet och närhet mellan

hamnen och stadskärnan, som tilltalar

besökare i allmänhet och seglarna i

The Tall Ships Races 2011

Etapp 1:

Waterford (Irland) – Greenock (Skottland)

Etapp 2:

Grennock – Lerwick (Shetlands öarna)

Etapp 3:

Lerwick – Stavanger (Norge)

Etapp 4:

Stavanger – Halmstad (Sverige)

Datum för Tall Ships Races

i Halmstad är 5­8 augusti 2011.

synnerhet. Besättningen behöver i stort

inte reva seglen förrän tampen läggs på

kajen och sedan är det gångavstånd till

allt, konstaterar Anders Berglund.

Mer än en kvarts miljon, eller närmare

300 000 besökare, förväntas

komma till Halmstad i samband med

Tall Ships Races.

Som jämförelse kan noteras att över

en miljon människor besökte Liverpool

i år under de fyra dagar som fartygen

gästade den västbrittiska hamnstaden.

Just nu pågår förberedelser och ett

visst lobbyarbete för att locka de största

och mest sevärda av alla segelfartyg till

Tall Ships Races.

Det 117 meter långa ryska fartyget

Sedov, världens största seglande skepp,

som gästade Halmstad under Marinfestivalen

i år, förväntas återkomma,

liksom alltså ytterligare hundratalet

berömda farkoster.

...och Christian seglar vidare

Nu släpper Christian Alexandersson

rodret i Rådhuset och seglar

vidare. Chansen att få vara med

att forma en ny stadsdel i Solna

med en nationalarena för fotboll

i centrum och plats för tusentals

människor att bo och arbeta i

ville han inte missa.

I maj 2005 kom Christian Alexandersson

till jobbet som kommunchef

i Halmstad. Bakgrunden fanns i bygg­

och fastighetsbranschen men det som

fascinerar honom mest är ledarskapsfrågor

och vad människor i samarbete

kan åstadkomma.

– Det ligger en stor tillfredsställelse

i att se hur medarbetare växer av vad

de kan prestera, tycker han.

3,5 år som kommunchef var för

kort tid egentligen, medger Christian

Alexandersson. I en kommun med

7 000 medarbetare tar förändring tid.

Inte som att lägga om kursen i en

segelbåt, precis. Ändå tycker han att

mycket hänt.

Nya förutsättningar

Tilldragelser som firandet av Halmstads

700 år nämns så klart. Med Solheim

Cup i golfvärldens centrum en blåsig

helg. Med Marinfestivalen som utvecklas

till en stor sommar tradition och där

Tall Ship Races väntar 2011. Med ett

nytt kommunalt bolag, Halmstad & Co,

som ska fortsätta sprida budskapet att

Halmstad är en plats att uppleva, för en

semestervecka eller ett liv.

Just när Christian Alexandersson

tillträdde höll planerna på att bygga en

ny stor idrottshall på Sannarp på att gå

i stå av ekonomiska skäl. Efter ett nytt

varv realiseras de nu i Halmstad Arena.

Dyrare än de första tankarna men med

ett helhetsgrepp som ger kommunens

bredd­ och ungdomsidrott nya resurser.

Samtidigt skapas förutsättningar för

evenemang inom idrott, nöje och kultur

som kommunen inte varit i närheten av

tidigare. VM­handboll 2011 för att ta

ett exempel.

Men kommunchefsvardag är inte

bara storvulna projekt. Tiden delas mellan

att verkställa den politiska ledningens

beslut och att forma en organisation

med 7 000 kommunanställda.

Erfarenheten om skillnaderna i att

leda ett företag och en politisk styrd

kommun där väljaropinioner och omröstningar

i ett slag ändrar förutsättningar

tar han med sig till VD­stolen

för Arenastadsprojektet.

Förbättringar i vardagen

När han nämner viktiga beslut i Halmstad

under de här åren blir det också

ärenden som ett nytt sjukvårdsavtal

mellan länets kommuner och landstinget

samt en ny kollektivtrafikplan

i samarbete med Hallandstrafiken. Två

frågor som utan stora rubriker arbetats

fram i grå utrednings­ och mötesvardag

men där Christian Alexandersson ser

att förbättringar väntar i 90 000 Halmstadbors

vardag.

Så allt är inte friska vindar. ”En

kommunchef ska vara så beige som

möjligt”, ler han och inser att det inte

riktigt stämmer. Tydligt ledarskap klär

bättre i andra färger.

Arbetet med att skapa en koncern

med kommunens bolag samlade i

Rådhuset AB med kommunchefen

som VD har varit en viktig pusselbit

som kommit på plats. I kommunens

nämnder och bolag håller den nya visionsstyrningsmodellen

på att införas.

Inom de ekonomiska ramarna ska hela

kommunkoncernen styras mot mätbara

politiska bestämda mål.

– Ett tänkande som ska genomsyra

hela organisationen ner till de enskilda

medarbetarsamtalen.

Från den 1 november har Christian

Alexandersson bara kvar rollen som

invånare och skattebetalare i Halmstad.

Han blir en av stans veckopendlare till

Stockholm.

– För Halmstad finns bara en massa

möjligheter och det har varit en stor

glädje i att ta del i det arbetet, säger

han.

16 Hjärtefrågor 17


Vad blir det här? Maria Wikland, Jan Preuss,

Anneli Bjärnhag, Gunvor Malmberg och

Birgitta Ydén ser med spänning fram emot

att Alla hjärtans hus ska fyllas med människor

och aktiviteter.

Ett hus fullt

med möjligheter

Halmstads äldre har fått en ny

mötesplats.

Julskyltningssöndagen den 30

november slår Alla hjärtans hus

upp portarna för alla som vill ta

en titt och veckan därpå blir det

öppet hus med ett fullspäckat

program.

– Alla hjärtans hus ska vara en plats

där det händer mycket. Det ska vara en

upplevelse att komma hit, säger Maria

Wikland, informatör på hemvårdsförvaltningen.

Postens gamla lokaler på Kyrkogatan

är nog välbekanta för de flesta

Halmstadbor, men när Alla hjärtans

hus öppnar har de fått ett riktigt lyft.

Det största rummet på hela 150 kvadratmeter

är husets hjärta. Här kan

man slå sig ner och ta en kopp kaffe

vid kaféborden eller i den inbjudande

soffhörnan. Rummet ska användas till

aktiviteter, information, utbildningar –

och underhållning!

Kommunens äldrelots och frivilligsamordnare

kommer att ha sin bas

i lokalerna och vid receptionsdisken är

det alltid någon som tar emot.

– Alla som kommer hit ska bli sedda

och känna sig välkomna, säger Anneli

Bjärnhag, enhetschef för förebyggande

arbete.

I biblioteket finns fasta datorer och

möjlighet att koppla upp sig med sin

egen bärbara dator.

– Här kommer vi att ha kursverksamhet,

men framför allt ska man

kunna knalla in och sätta sig vid en

dator. Vi har sett att det finns ett stort

behov. På seniornet på Karl XI:s servicehus

är det ofta kö till datorerna,

säger Anneli.

Här blir det också en mysig läshörna

med böcker och tidskrifter.

”Den sociala delen är viktigast”

En referensgrupp sammansatt av medlemmar

från olika föreningar har varit

med och tyckt till om vad som behövs

och ska finnas i huset. Del tagarna betonar

att huset är till för alla äldre, man

behöver absolut inte vara engagerad i

någon förening för att komma hit.

– Alla hjärtans hus ska fungera som

en samlingsplats. Du ska kunna trilla

in här och sitta och ljuga en stund. Den

sociala delen är det viktigaste, säger

Jan Preuss, PRO:s representant.

Ett rum är avsatt för upplevelser

och träning. Här finns dessutom ett

samtalsrum där man kan sitta avskilt i

en lugn miljö, ett vilorum och ett rum

för ”smarta ting” där man kan ta sig en

titt på olika typer av hjälpmedel, som

kan komma till nytta när åldern börjar

ta ut sin rätt.

– Man ska kunna komma hit och titta,

prova och känna på hjälpmedlen. Vissa

tider ska det också finnas personal på

plats, berättar Anneli Bjärnhag.

Lätt att komma hit

Tanken är att lokalerna ska kunna

bokas av föreningar som vill ha sina

aktiviteter i Alla hjärtans hus. Föreningen

för anhörigvårdare kommer till

exempel att vara på plats varje onsdag

eftermiddag och erbjuda avlastning.

– Man ska kunna lämna den man

vårdar här och veta att det finns någon

som ser till att det blir en bra eftermiddag,

säger Birgitta Ydén, föreningens

representant i referensgruppen.

Med den centrala placeringen, ett

stenkast från Stora torg, och ett brett

och spännande utbud hoppas man

kunna locka alla äldre.

– Det ska vara lätt att komma hit

även om man inte varit i kontakt med

vår verksamhet tidigare. Alla hjärtans

hus ska vara som en nyöppnad butik

på stan där man kan slinka inom och

se vad som är på gång, sammanfattar

Anneli Bjärnhag.

Unga skapar sitt eget hus

Delaktighet är ledordet när

Halmstads unga ska få sitt eget

hus. Ända från idéstadiet har

ungdomarna varit med och

sprutat idéer till förvandlingen

av gamla Stadsbiblioteket, både

när det gäller utformning och

innehåll.

– Det viktigaste är att de

vuxna lyssnar på våra åsikter.

Det ska kännas att det är vårt

hus, säger Elisabeth Axetorn, 17

år, som varit med sedan arbetet

startade för drygt ett år sedan.

För närvarande är huset en enda stor

byggarbetsplats, men tidsplanen verkar

hålla, så i maj ska allt vara klart. Sedan

ska inredningen på plats, och hösten

2009 slås portarna upp.

Husets kärna kommer att finnas vid

entrén. Hit ska man kunna vända sig

med sina frågor.

– Tanken är att personalen ska

coacha ungdomarna att göra saker

Frida Lust, Elisabeth Axetorn och

Therese Jansson är engagerade

i arbetet med ungdomarnas hus.

själva. De ska fungera som bollplank,

säger Synnöve Christiansson, som

tillsammans med ungdomarna jobbat

fram en modell för hur huset ska

styras.

– Det ska vara klart och tydligt, vad

ungdomarna kan vara med och ha

inflytande över, säger hon.

Elisabeth Axetorn och kompisarna

Therese Jansson och Frida Lust berättar

vad gruppen kommit fram till:

– Det viktigaste är att vi unga får

vara med i det stora beslutsorganet. Vi

vill att det ska vara lika många ungdomar

som vuxna när viktiga beslut som

rör oss fattas.

Något för alla

På entréplanet byggs ett café med scen.

Husets övriga våningar kommer att

rymma medieverkstad, projektrum,

rum för skapande verksamhet, replokaler,

och rum för fysisk aktivitet.

Med mera.

– Alla ska känna att här finns något

som de kan göra. Man ska kunna gå

hit och fika och bara vara, plugga

och träffa kompisar, säger Elisabeth

Axetorn.

– 17 är så värdelöst. Vi är för gamla

för fritidsgårdarna och för unga för

stan.

Tanken är att huset ska ha öppet sent

på helgerna, fram tills sista nattbussen

går.

– Det är en fråga om trygghet. Du

ska åka hem när du går härifrån, inte

gå vidare in till stan för att det inte går

någon buss på en timme, säger Terese

Jansson.

Huset fylls med innehåll

Just nu är elva arbetsgrupper med olika

inriktning i full gång med att dra upp

riktlinjer för husets innehåll och verksamhet.

Musik, dans, skapande verksamhet,

fysisk aktivitet, scen/arrangemang,

medieverksamhet, trygghet

och demokrati/inflytande är några

exempel på arbetsgrupper. I januari

är det dags för sammanfattning – och

sedan ska idéerna förverkligas.

Var med och rösta!

Vad tycker du att ungdomarnas

hus ska heta? Bland de nästan 250

förslag som kommit in har tre alternativ

valts ut: Nolltrefem, Paus och

Fredsgatan.

Fram till den 16 november kan du

rösta på ditt favoritförslag. Skicka

ett SMS till 076­806 21 91 eller mejla

till ung@halmstad.se.

18 Hjärtefrågor 19


GruPPfÖrsändelse

tIll HusHÅll

Jörgen Persson ny

hedersmedborgare

Per Gessle, Marie Fredriksson,

Bengt Johansson, Viveca Bosson,

Gyllene Tider, HBK och Drott…

Mångmeriterade bordtennisspelaren

Jörgen Persson, 42,

hamnade i fint sällskap när han

nyligen tilldelades kommunens

hedersbevisning. Han får utmärkelsen

för sina stora idrottsliga

framgångar och för att han på

alla sätt fungerar som en god

ambassadör för sporten, moderföreningen

HBTK och Halmstad.

– Jag känner mig hedrad, mitt hjärta

kommer alltid att klappa särskilt för

Halmstad, säger den sympatiske pingisstjärnan

som har en imponerande

meritlista.

Olympiska spelen i Peking tidigare

i år var hans sjätte(!) OS­start och slutade

med en meriterande fjärde plats.

Uppmärksamheten efteråt blev, faktiskt,

nästan lika stor som vid VM­titeln

i singel 17 år tidigare eller EM­guldet

för 22 år sedan.

– Gensvaret efter OS var mycket

positivt. Kanske blev genomslaget stort

bara för att jag hållit på så länge, att det

väckte viss sympati eftersom många

Händer i Halmstad

NOVEMBER­DECEMBER 2008

17/11

Den turkosa citronen - Flamenco.

Jubileums föreställning, Halmstads

Tea terförening 75 år. Halmstads Teater.

20-23/11

Jul på Wapnö. Stor julmarknad med hantverkare

och gårdsföretag. Wapnö slott.

25/11

CajsaStina Åkerström med musiker.

Halmstads Teater.

26/11

Smokie. Halmstads Teater.

www.halmstad.se

trodde att jag var slut som pingis spelare.

Dessutom gick det ju inte så bra för

Sverige i övrigt…

Jörgen Persson är tveklöst en av

Halmstads största idrottsprofiler genom

tiderna och har vunnit stor popularitet

även genom sitt positiva beteende.

Han har belönats med utmärkelser som

Svenska Dagbladets bragdguld, Hallandspostens

guldmedalj och ett internationellt

Fair Play­pris för sportsligt

uppträdande.

– Det var under OS i Söul 1988, som

jag påtalade att domaren gjort ett felaktigt

beslut, vid 19­18 i skiljeset. Det

kostade mig segern, men rätt ska vara

rätt. Jag fick hämta utmärkelsen på sydkoreanska

ambassaden i Stockholm.

Vilka är pingiskarriärens höjdpunkter?

– Hittills, menar du..? (skratt). Att bli

världsmästare var stort, speciellt som

jag förlorade min första VM­final, två

år tidigare mot Jan­Ove Waldner. Att

bli Europamästare som 20­åring var

också stort.

Hur länge orkar du hålla på i världstoppen?

– Återstår att se. Jag överväger att

28/11

320 kg Buskis. Halmstads Teater.

29/11

Timbuktu. B&B, Halmstad

ABBA Forever – A Tribute to ABBA

– A music Show. Halmstads Teater.

30/11

Julskyltningssöndagen. Halmstads lucia

kröns, invigning av isbanan.

3/12

Julkonsert med Åsa Jinder, Thorleif Torstensson,

Lasse Trofast. Halmstads Teater.

6/12

Travtävlingar, V75. Halmstadtravet.

Namn: Jörgen

Persson

Född: 22 april 1966

i Halmstad

Familj: Hustru och

tre barn

Hemort: Oslo

Yrke: Bordtennisspelare

Moderklubb: Halmstad BTK

starta i VM i Japan nästa år. Det skulle

kännas som en lämplig slutpunkt eftersom

jag alltid tyckt om att spela i Japan

och det var där, i Chiba, jag blev världsmästare.

Vore ju kul med en favorit i

repris… Vi får se hur länge motivationen

håller i sig.

Vad står närmast på agendan?

– Jag spelar i vinter för ungerska

Lombard BVSC i Champions League,

ihop med bl a Wang Jian Feng från

Halmstad. Och så blir det förstås en hel

del internationella turneringar.

12/12

Julkonserten 2008. Halmstads Teater.

14/12

Gammeldags julmarknad med mat från

hela Halland. Borggården, Halmstads slott.

20/12

The Refreshments X-mas 2008. Halmstads

Teater.

31/12

Nyårsfirande.

Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad

035-13 70 00 • www.halmstad.se

Bild: Scanpix

More magazines by this user
Similar magazines