för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till

halmstad.se

för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till

FÖRSLAG TILL

FÖR DEN HISTORISKA STADSKÄRNAN I HALMSTAD

Samrådshandling

Kommunstyrelsen dec 2008

Byggnadsnämden nov 2008


VILL DU VETA MERA?

Kontakta stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi,

Halmstads kommun, 035/137000 (vxl)

alt. mattias.bjellvi@halmstad.se

Foto framsida: Patrik Leonardsson


SAMMANFATTNING

Detta stadsmiljöprogram syftar till att ta ett samlat

grepp kring utformning och funktion i den

historiska stadskärnan som avgränsas av miljön

kring Nissan i Öster, slottet i söder, Norre

Katts park i norr och Karl XI:s väg i väster. Det

fi nns en stor investeringsvilja både då det gäller

större bebyggelseprojekt och mindre etableringar

t.ex. uteserveringar/restaurangverksamhet.

Det är därför väsentligt att kommunen

har en tydlig strategi om vad man vill med den

historiska stadskärnan och det offentliga rummet.

Stadskärnan är dessutom av riksintresse

för kulturminnesvården och fast fornlämning.

Programmet anger riktlinjer för utformning av

bebyggelse, torg och gatu- och parkrum i Halmstads

stadskärna. Programmet skapar en ram för

redan framtagna program för t.ex. skyltar och

uteserveringar. Vidare innefattas även mål och

riktlinjer för konst, små byggnader, parkering

m.m. Programmet ligger också till grund för

beslut om bygglov, markupplåtelser m.m. och

vänder sig till såväl näringsidkare som tjänstemän,

politiker och allmänhet. Halmstads kommuns

vision Upplevelsestaden, Hemstaden och

Kunskapsstaden är utgångspunkten för arbetet.

Tillgänglighet och användbarhet för alla är ledord

som med det handikappolitiska programmet

som grund ska genomsyra utvecklingen av

stadskärnan. Halmstad kommuns grundsyn är att

människor är olika, men alla har lika värde och

Vy över Stora torg. Foto: Patrik Leonardsson

ska ges samma möjligheter. Även folkhälsofrågor,

trygghet och miljöaspekter står i fokus.

Programmet ingår som en del i arbetet med den

fördjupade översiktsplanen för Halmstad tätort.

Halmstad är en stad med en rik historia och med

ett starkt varumärke. Den historiska stadskärnan

är en viktig beståndsdel i upplevelsen av Halm-

stad. Den speglar olika epoker från medeltidens

1300-tal till idag. Det är därför mycket väsentligt

att vi gemensamt tar vara på de kvalitéer som

historien ger för att bygga förutsättningarna för

framtidens innerstad, samtidigt som stadens kvalitativa

mångfald görs tillgänglig för oss alla.

Huvudinriktningen i förslagen är att utveckla

stadskärnan mot en tydligare prioritering mot

gång- och cykeltrafi k gentemot tillgänglighet

för biltrafi ken. Idéskisser fi nns framtagna för

fl era offentliga rum.

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

3


INNEHÅLL

INLEDNING 5-6

Bakgrund

Syfte

Avgränsning

Uppdrag

Organisation

Tidsplan

STADENS IDENTITET 7

MÅL OCH STRATEGIER 9

FÖR STADSKÄRNEFÖR-

NYELSEN

TRYGGHETEN OCH FOLK- 10

HÄLSAN

TILLGÄNGLIGHETEN 11

MILJÖN 12

VATTNET 13

GRÖNSKAN 14

MARKBELÄGGNINGEN 15

BEBYGGELSEN 16

4 Halmstads kommun

LJUSSÄTTNINGEN 20

DEN OFFENTLIGA KONSTEN 21

UTESERVERINGAR 22

SMÅ BYGGNADER OCH 23

TEKNISKA INSTALLATIONER

MÖBLER OCH UTRUSTNING 24

SKYLTAR OCH ANDRA 25

INFORMATIONSBÄRARE

PARKERING OCH 26

STÖRNINGAR

FÖRSLAG TILL OMDANING 27

AV GATU-, TORG- OCH

PARKRUM

STORA TORG 34

LILLA TORG 38

BROGATAN 40

STORGATAN/NORRE TORG 41

KÖPMANSGATAN 43

VALLGATAN/KYRKOGATAN 44

HANTVERKSGATAN/ 45

KLAMMERDAMMSGATAN

HAMNGATAN/ÖSTERBRO/ 46

NISSANRUMMET

SLOTTSBRON/ 50

SLOTTSPLATSEN/

SLOTTSPARKEN

BASTIONEN 51

FORTSATT ARBETE - 53

GENOMFÖRANDE

OCH EKONOMI

KÄLLOR 54

BILAGOR

Parkeringsutredning tillkommer


INLEDNING

BAKGRUND

Det fi nns en mängd intressenter som verkar

och/eller har ett intresse i stadskärnans utveckling.

Det fi nns en investeringsvilja i såväl större

byggprojekt som i enklare verksamheter vilka

även kan vara av säsongskaraktär eller tidsbegränsade.

Halmstads stadskärna är en av de

viktigaste beståndsdelarna i att bygga en attraktiv

stad som helhet och är en del i att stärka varumärket

Halmstad. Det är därför viktigt att ta

fram gemensamma strategier för hur vi vill att

vår stadskärna ska utvecklas.

Halmstads kommun har formulerat en vision:

Halmstad-Hemstaden

Vi är en kommun där människor möts - med

trygghet, respekt och kärlek.

Halmstad - Kunskapsstaden

Vi bygger en stad där människor växer - genom

utbildning, företagsamhet och nytänkande.

Halmstad - Upplevelsestaden

Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom

aktivitet, gemenskap och livskvalitet.

Visionen antogs av kommunfullmäktige den

23 mars 2006. Kommunen har även formulerat

övergripande och konkretiserade mål. Dessa

ställningstaganden ligger som grund för utarbetandet

av stadsmiljöprogrammet.

SYFTE

Syftet med stadsmiljöprogrammet är att belysa

möjligheter och begränsningar för förändringar

i den historiska stadskärnan och också ange riktlinjer

för bevarande av äldre bebyggelsemiljöer

och stadsrum. Syftet med stadsmiljöprogrammet

är att åstadkomma ett så vackert och funktionellt

stadsrum som möjligt för de som bor och verkar

i staden, men inte minst för dem som besöker

den.

Programmet ligger också till grund för beslut

om bygglov, markupplåtelser m.m. och vänder

sig till såväl näringsidkare som tjänstemän, politiker

och allmänhet och fungerar som ram för

antagna program för t.ex. uteserveringar och

skyltar.

AVGRÄNSNING

Planen avgränsas till den historiska stadskärnan,

som utgör grunden i stadens fortsatta utveckling.

Slottet och Slottsparken är avgränsningen

i Söder, Bastionen/Norre Katts park i norr,

Nissanrummet i öster och området kring Karl

XI:s väg i väster. Övriga centrala delarna av

staden och Halmstad stad som helhet behandlas

inom ramen för den fördjupade översiktsplanen

för Halmstad stad, som bedrivs som ett separat

projekt av stadskontoret, samhällsbyggnad under

ledning av ks beredningsutskott. En viktig

frågeställning att ta upp i detta arbete är en utvidgning

och utveckling av centrum i Halmstad,

t.ex. mot ett planerat nyt resecentrum.

UPPDRAG

Kommunstyrelsen beslutade 2007-12-18, § 425

att ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram

ett stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

och stadskontoret, samhällsbyggnad att

ta fram en fördjupad översiktsplan för staden

som helhet. Stadsmiljöprogrammet ses som en

del i det pågående arbetet med den fördjupade

översiktsplanen för staden. Kommunstyrelsen

beslutade vidare att kommunstyrelsens beredningsutskott

är styrgrupp för projektet.

ORGANISATION

Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens

beredningsutskott.

Stadsbyggnadsråd och samordningsgrupp

(förvaltningschefer/bolagschefer resp.

enhetschefer) följer arbetet

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

5


Avgränsning för stadsmiljöprogrammet.

Karta, copyright

Byggnadskontoret, Halmstads

kommun

6 Halmstads kommun

Stadskontoret, samhällsbyggnad har bedrivit det praktiska arbetet

med stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi, som projektledare. I

arbetsgruppen har även ingått Tomas Säfström och Ulf Holm från

Tekniska kontoret samt Leif Fendell och Stefan Nylén - ersatt av

Marie-Louise Rosenberg från Byggnadskontoret. I referensgruppen

har även ingått Stellan Andersson, handikappkonsulent, Therese

Wallgren, Trygga Halmstad, Christer Gustavsson, polisen, Ulf

Boberg, Nissastaden, Irene Wigroth, Industristaden/Halmstads

näringslivs AB, Björn Petersen Kulturmiljö Halland, Anneli

Tuveros, Kulturförvaltningen, Jonas Orring, Fastighetskontoret,

Roger Almén, Halmstads City, Lars Fredin, Räddningstjänsten,

Arne Hansson, Miljöförvaltningen samt Eva-Lena Torudd,

Tekniska kontoret.

TIDSPLAN










Nov 2008 Byggnadsnämnden överlämnar

stadsmiljöprogrammet till kommunstyrelsen för beslut om

samråd.

Beslut om samråd i Ks 2008-12-16

Samråd dec 2008 - mars 2009

April-maj 2009 bearbetning

Juni beslut om utställning i Ks

Juni - aug. utställning

Sept-okt bearbetning

Nov, redovisning BN

Dec. 2009/jan 2010 beslut om godkännande i Ks/beslut om

antagande i Kf


STADENS IDENTITET

Halmstad har under lång tid varit en dansk stad

och stadskärnan innehåller än idag tydliga spår

från den tiden. 1600-talets befästningsplan kan

man ”läsa” i stadens gatunät. Halmstad är kosvirkeshusens

sista utpost. Det fi nns en del korsvirkeshus

med tydliga kopplingar till Skåne och

Danmark. Det fi nns även röda hus. Halmstads

slott är idag åter rödputsat, liksom det var på

1600-talet.

Dagens stadskärna har utvecklats från den medeltida

handelsplatsen. Den har förändrats under

århundraden och man kan se byggnader från

1800-talets småskaliga hantverksstad , från industrialismens

tillväxtstad med bankhus och

ståtliga hyreshus samt 1960-talets storskaliga

förändringar, t.ex. varuhus som Åhléns, gamla

EPA och Domus samt utformning av gaturummet

efter biltrafi kens behov, t.ex. Torggaraget.

Kvar från befästningsstadens rutnätsplan är gatunätet,

som skapar ramen för gator, torg och

stadsrum.

Halmstads centrum är idag en mycket livlig

stadskärna där många aktiviteter pågår: torghandel,

evenemang, restaurangverksamhet m.m.,

inte minst sommartid. Det är dock väsentligt

att stadskärnan stärks upp gentemot extern och

halvextern handel för att inte tappa i attraktivitet.

Det offentliga rummet såsom torg och gator och

med sina landmärken som t.ex. stora byggnader

som kyrkan, rådhuset och slottet bidrar till

Halmstads identitet. Torgen, gatorna och parkerna

är naturliga mötesplatser för människor med

olika bakgrund. Stadskärnan kan dock upplevas

som ”sliten” då få upprustningsinsatser av det

offentliga rummet skett under de senaste årtiondena,

Hamngatan undantagen. De gröna miljöerna

kring slottet, Nissanrummet och Bastionen

är viktiga för rekreation och för helhetsupplevelsen.

Närheten till Nissan och de kvalitéer

som vattenkontakt ger är oslagbara.

Trafi ken, biltrafi k och tung trafi k, är påtaglig i

Halmstads historiska stadskärna. Slottsbron är

starkt trafi kerad och bryter effektivt av slottet

från stadskärnan. Antalet parkeringsplatser i den

historiska stadskärnan är relativt stort.

Halmstads slott är en av de karaktäristiska symbolerna

för Halmstad. Foto: Patrik Leonardsson

Ovan: Halmstad från öster omkring 1700. E.

Dahlberg, Suecia antiqua et hodierna

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

7


8 Halmstads kommun

Vy över Halmstads innerstad från öster. Flygfoto: Patrik Leonardsson


MÅL OCH STRATEGIER FÖR STADSKÄRNEFÖRNYELSEN

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR HALMSTADS

STADSKÄRNA




Halmstads stadskärna ska vara attraktiv för

alla som bor och verkar i Halmstad och för

besökare

Halmstads identitet och karaktärsdrag ska

tas tillvara och utvecklas

Halmstad stadskärna ska vara en levande

stadskärna

MÅL FÖR STADSMILJÖARBETET






Genom stadsmiljöarbetet ska Halmstads

identitet och attraktivitet stärkas

Stadens identitet ska tas tillvara genom val

av material och färger

En miljö med långsiktig hållbarhet ska åstadkommas.

Kvalitet ska gå före kvantitet

Vattenläget ska tas tillvara och utvecklas

Stråken för fotgängare och cyklister ska

stärkas och barriärer överbryggas











Platser och stråk ska tas tillvara och utvecklas

mot en attraktiv och varierad stadsmiljö

året runt

Trivseln och tryggheten ska öka och tillgängligheten

ska förbättras

Stadskärnan ska vara attraktiv för alla oavsett

kön, ålder eller etnisk tillhörighet

Stadskärnan ska främja en god folkhälsa

Stadskärnans utformning ska vara tillgänglig

och användbar för alla

Stadskärnan ska främja en positiv näringslivsutveckling

Stadskärnan ska främja en miljömässigt

hållbar utveckling

Grönstrukturen i stadskärnan ska bibehållas

och utvecklas så att värdefulla och upplevelserika

stadsmiljöer ej går förlorade

Stadskärnan ska ges ett samordnat arkitektoniskt

och stadsmässigt intryck

Stadskärnan ska ge utrymme för mötesplatser

mellan olika människor

STRATEGIER





Genom att ta fram tydliga riktlinjer för stadens

ljus, markbeläggning, möbler, skyltar,

grönstruktur m.m. ska stadskärnans uttryck

förstärkas

För att nå målen krävs att fl era aktörer (kommunens

olika förvaltningar, näringsidkare,

fastighetsägare, föreningar, stadens invånare

m.fl . har en gemensam strävan att nå kvalitet

genom långsiktigt hållbara och estetiskt

tilltalande lösningar i väl fungerande samarbetsformer

Nya möjligheter till samarbets- och fi nansieringsformer

externt och internt ska tillskapas

Tillgänglighetsfrågor, trygghets- och miljöoch

folkhälsoaspekter ska fi nnas med vid

alla överväganden

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

9


TRYGGHETEN OCH FOLKHÄLSAN

Tryggheten i staden grundas på många faktorer

t.ex. belysning och närhet till stråk där människor

bor eller vistas. Upplevelserna kan variera

för män, kvinnor, barn, unga och äldre. Gatu-

och torgmiljöernas, liksom park- och grön

ytors utformning och skötsel har stor betydelse

för hur man vågar röra sig i staden. En vårdad

miljö minskar förutsättningarna för brott och

otrygghet. En trygghetsvandring har genomförts

i Halmstad som identifi erar otrygga miljöer t.ex.

Bastionen, Stora torg/Brogatan, Gunillaparken

och Österskans. Det krävs såväl fysiska som sociala

insatser för att öka tryggheten. Folkhälsan

beror också på en mängd faktorer, t.ex. möjligheter

till möten mellan människor, gång- och

cykelförbindelser, grönska m.m. Det är viktigt

att skapa trygga och attraktiva miljöer som stimulerar

barn, unga och äldre.

Målsättning




Alla människor ska ha rätt att kunna röra sig

fritt i stadens kärna

Belysningen längs gångvägar, vid parkeringsplatser

och i anslutning till parker ska

förbättras

Stadens passager och baksidor förbättras för

ökad trygghet.

10 Halmstads kommun





Stadsmiljön ska vara välvårdad

Möjlighet att ta del av grönska i stadsmiljön

ska stimuleras

Möjligheter för gång- och cykeltrafi k ska

prioriteras i stadsmiljön

En trafi ksäker miljö ska åstadkommas

Strategier








Ett belysningsprogram för stadskärnan tas

fram

Åtgärdsprogram för tryggheten i stadskärnan

tas fram

Vid utformning av stadsmiljön ska trygghets-

och folkhälsoaspekterna vara vägledande

Belysningen ska regelbundet kontrolleras

Trasig utrustning i stadsmiljön skall justeras

snarast

Klotter saneras/åtgärdas snarast

Växtlighet justeras så att miljöerna är överblickbara

Barns upptäckarglädje måste tas tillvara i

stadsmiljön. Foto Patrik Leonardsson




Gång- och cykelstråk utvecklas

Trafi ksäkerhetsaspekterna bevakas i trafi k-

och samhällsplaneringen

Vid om- och nybyggnad i stadsmiljön ska

olika förutsättningar för invånare och besökare

beaktas


TILLGÄNGLIGHETEN

Halmstad kommun har sedan länge strävat efter

en framskjuten position i utvecklingen av en tillgänglig

stadsmiljö. Tillgängligt och användbart

för alla är ett självklart grundkrav som ska ställas

stadens miljö. Den historiska stadskärnans

behov av bevarande skall ställas i relation till

den moderna människans krav och behov. Det

handikappolitiska programmet som utarbetats

för Halmstads kommun och antagits av kommunfullmäktige

ger vägledning i arbetet med

tillgänglighetsfrågorna. Samtidigt ger lagstiftningen

verktyg för att styra utvecklingen mot ett

jämlikt samhälle där alla ges samma möjligheter.

Stadskärnan består till stor del av privatägda

fastigheter med ett stort behov av anpassning.

Ansvaret vilar uteslutande på fastighetsägaren,

men samarbete över fastighetsgränserna behöver

stimuleras för att få till stånd långsiktiga,

estetiska lösningar med rimlig ekonomisk belastning

för den enskilde. Tillsynsansvaret för

allmän platsmark har polisen genom den lokala

ordningsstadgan. Kommunen har tillsynsansvaret

för att bygglagstiftningen följs. Ett tydligt

och konsekvent hanterande av tillgänglighetsärenden

är nödvändigt samtidigt som en aktiv

tillsyn med informativa inslag bedrivs.

Målsättning


Halmstad ska vara attraktivt och

tillgängligt för alla



Allmänna platser ska vara tillgängliga och

användbara för alla

Den offentliga utomhusmiljön ska vara tillgänglig

året om. Större självständighet och

en tryggare miljö som är hanterbar samtidigt

som alla får möjlighet att vara delaktiga ska

eftersträvas

Strategier



Tillgänglighetsfrågorna ska vara vägledande

vid utformning av stadsmiljön

Det handikappolitiska programmet och lagstiftningens

krav ska uppfyllas samtidigt

som de inte utgör en yttre gräns för åtgärder

utan endast en lägsta nivå för tillgänglighetsarbetet.

Information kombinerat med en

ökad tillsyn och ett snabbt agerande i ärenden

som rör tillgänglighet skapar självständighet

och trygghet

Nya stadsbiblioteket är tillgängligt för alla.

Foto Leif Fendell

Vid den ombyggda delen av Hamngatan har entréerna

tillgänglighetsanpassats. Foto Leif Fendell

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

11


MILJÖN

Ekologiskt uthållighet är förutsättningen för

samhällets överlevnad. Det innebär hushållande

med våra gemensamma resurser: luft, mark, vatten

och befi ntlig bebyggelse. Nyproduktion och

ombyggnad av hus, parker, gator och torg utifrån

ekologiska förutsättningar. En ekohandlingsplan

har tagits fram för Halmstads kommun och antagits

av kommunfullmäktige som ger vägledning

för hantering av miljöfrågorna i planeringen.

Målsättning




Förutsättningar för god gång- och cykeltrafi

k ska stimuleras

Bra förutsättningar för kollektivtrafi k ska

stimuleras

Grönskan i stadsmiljön ska bevaras, utvecklas

och kompletteras

Strategier



Miljöfrågor såsom buller, luftföroreningar

m.m. ska vägas in i alla beslut som fattas

kring stadsmiljön

Gång- och cykeltrafi k och kollektivtrafi k

prioriteras bland trafi kslagen i den offentliga

miljön

12 Halmstads kommun



Trädplanteringar ska utökas i stadskärnan

Anläggning, drift och underhåll ska ske med

utgångspunkt från de ekologiska värdena

En ekologiskt hållbar stadsmiljö i Halmstad

bygger på ett samspel mellan faktorer t.ex. bevarande

och utveckling av bebyggelse, utveckling

av ett hållbart transportssystem och tillvaratagande

och utveckling av gröna miljöer. Foto:

Patrik Leonardsson

Gång- och cykeltrafi ken ska prioriteras i Halmstad.

Foto: Mattias Bjellvi


VATTNET

Vattnet är en självklar kvalitet i Halmstad. Vattnet

- Nissan, berör våra sinnen och skapar syn-,

hörsel, lukt- och känselupplevelser. Vattnet skiftar

under årstiderna och är mycket värdefullt i

kombination med parker och annan grönska.

Stadsrummens utformning och stråkens kontakt

med vatten i olika former såsom fontäner har

stor betydelse för helhetsupplevelsen.

Målsättning



Halmstads stadsmiljö ska innehålla många

möten med vatten i olika former

Nya möten med vatten av skilda slag ska

tillskapas i centrum med ökad närhet och

tillgänglighet

Strategier



Nissans stränder ska utvecklas och bindas

samman till grönt stråk för rekreation

Vatten i form av vattenspeglar m.m. kan tillskapas

på fl er ställen i stadskärnan

Ovan: Konst i Picassoparken. Konsten i Nissans

närmiljö samverkar väl med stadens rum. Foto:

Patrik Leonardsson

Fontäner och liknande anläggningar på torg

och i parker är viktiga för helhetsupplevelsen.

Foto: Tekniska kontoret

Stadsbiblioteket tar”ett kliv ut” i Nissanrummet”.

Foto: Patrik Leonardsson

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

13


GRÖNSKAN

En stadsmiljö som upplevs som trivsam och levande

bygger på att ge medborgarna ökad livskvalitet,

välbefi nnande och hälsa. Grönska är

en naturlig ingrediens i en attraktiv stadsmiljö.

Grönskan bidrar till att försköna centrum men

medverkar också till att skapa ett bättre klimat

och luftkvalitet. Träd och buskar skapar tydlig a

rumsbildningar tillsammans med bebyggelsen.

Gröna ytor förbättrar möjligheterna till rekreation

och avkoppling. Träd är ofta ett välgörande

inslag i stadsmiljön men ska väljas och placeras

efter platsens förutsättningar. Halmstad kommun

har gjort stora insatser för att skapa en attraktiv

grön stadsmiljö genom att förbättra befi ntliga

parker och även anlägga nya.

Målsättning





Halmstads stadsmiljö ska innehålla gröna

miljöer i en helhetsmiljö där gröna stråk,

planteringar och gatuträd binder samman

olika ytor.

Gröna innergårdar ska eftersträvas

Halmstads stadskärna ska upplevas som en

grön miljö.

Stadens grönstruktur ska utformas konsekvent

med avseende på material, tillgänglig-

14 Halmstads kommun

het, kulturhistoria, funktion, skötselinsatser

och upplevelsevärden.

Strategier





De gröna miljöerna vägs in i all planering

Dokumentet ”Halmstads gröna värden”, antaget

av kommunfullmäktige tilllämpas i all

planering

En alléplan tas fram (beräknas färdigställd i

slutet på 2008).

Plan för utveckling av Halmstads centrumparker

tas fram

De gröna miljöerna i staden, parker, planteringar,

alléer m.m. tillför mycket för ett behagligt

klimat i staden och skapar en attraktiv miljö för

rekreation m.m. vilket främjar en god folkhälsa.

Ovan: Picassoparken - ett av Halmstads attraktiva

parkrum. Foto:Birgitta Mattsson

Nedan: Allén på Karl XI:s väg, Halmstad avgränsar

den historiska stadskärnan på ett bra

sätt och är en attraktiv miljö i staden. Foto:

Mattias Bjellvi


MARKBELÄGGNINGEN

Gatorna, torgen och andra platsbildningar visar

på olika tidsepoker genom sin utformning. Utformningen

har betydelse för vår uppfattning

om omsorg och kvalitet. Beläggningen talar om

hur olika ytor ska användas och får oss att anpassa

farten. Det är också väsentligt att de blir

tillgängliga för alla och upplevs som trygga både

nattetid och dagtid året runt. Ny markbeläggning

ska anpassas efter platsens förutsättningar.

Målsättning




Gatan ska vara konsekvent i utformning och

materialval.

Markbeläggning ska utformas med tanke på

tillgänglighet, kulturhistoriska aspekter och

underhållsaspekter

Ytbeläggningarna på torg, gångytor, övergångsställen

och cykelstråk, skall utformas

så att en klar uppfattning om markytans användning

blir tydlig. Ambitionen ska vara

vid ny- och ombyggnation att andelen natur-

och gatsten ska öka, men gångstråk och

andra ytor där man rör sig till fots ska ha en

vedertaget slät yta

Strategier


De aspekter som förs fram i målsättningarna

ska vägas in i all planering och projektering

Vacker gatuutformning, Kristianstads centrum.

Foto: Mattias Bjellvi

Olika material och nivåer när det gäller utformning

av gaturum/torg kan skapa spänning i miljön,

men tillgänglighetsaspekten måste beaktas.

Foto: Leif Fendell

Foto: Leif Fendell

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

15


BEBYGGELSEN

Befi ntlig bebyggelse och torgbildningar i Halmstads

stadskärna är knutna till stadens identitet

och trivsel till gagn för både turister och invånare.

Att bevara och förbättra Halmstads stadskärnas

bebyggelse och torgbildningar är att bevara

Halmstads framtid. Stadskärnan är av riksintresse

för kulturminnesvården och även fast

fornlämning, vilket kräver särskild hänsyn.

Målsättning







Byggnaders unika historia lyfts fram i

utförda byggnadsinventeringar. Byggnader

som bedömts värdefulla ska skyddas

Renovering och ombyggnad av befi ntlig

bebyggelse ska utföras med stor omsorg

och med stor respekt för byggnadens och

stadens historia.

Ny bebyggelse i Halmstads stadskärna ska

anpassas till omkringliggande bebyggelse

gällande volym, form, material och kulör.

Vid nybebyggelse ska bebyggelsen spegla

den äldre tomtindelningen

Pastischer (kopior av äldre bebyggelse) ska

undvikas men kvarterets historia ska lyftas

fram och tydliggöras med respekt

Allt som utformas i Halmstads stadskärna

16 Halmstads kommun




ska präglas av stor omsorg och utföras med

mycket hög kvalitet

Halmstad ska fortsätta vara en levande stad

med en levande stadskärna.

Det är viktigt att karaktäristiska gaturum

och byggnader som t.ex. gränder, rester

av bastionerna, gårdar, torn och portaler

uppfattas i stadskärnan

Äldre gårdsmiljöer ska tas tillvara

Strategier





Skyddsbestämmelser utarbetas i detaljplan

för värdefull bebyggelse i samband med

exploateringsprojekt i stadskärnan. Hänsyn

ska tas till omgivande bebyggelse.

Stor omsorg ska visas vid hantering i

bygglov och bygganmälanarbete för

nybebyggelse och befi ntlig värdefull

bebyggelse i stadskärnan.

Strategier behöver utarbetas för att

säkerställa kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse ur brandsynpunkt

Bedömning av förändringar av

bebyggelsen ska göras utifrån att historiskt

karaktäristiska miljöer tydligt ska kunna

uppfattas i stadsmiljön

Produktion av karta t.h. och kulturhistorisk

bedömning, Kulturmiljö Halland


Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

17


Ovan. Modern arkitektur i Halmstads centrum.

Byggnaden har ett eget, modernt intryck,

men samspelar väl med omgivningen t.ex.

genom skalan och detaljerna. Arkitekt ARKET,

Halmstad. Foto Mattias Bjellvi

Karaktäristisk historisk byggnad. Halmstads

slott. Foto Birgitta Mattsson

18 Halmstads kommun

Mitten, överst: Karaktäristisk

stenstadsbebyggelse från sent 1800-tal till

tidigt 1900-tal på Köpmansgatan - Väl värd

att bevara. Mitten, nederst: Åhléns/Hemköp

är en karaktäristisk byggnad från 1960-talet.

Ovan. Röda Kvarn är ett fi nt exempel på 1920talsklassicism.

Foton: Bitgitta Mattsson


Twistens hus är en viktig och karaktäristisk

byggnad från 1600-talet på Storgatan. Foto:

Birgitta Mattsson

Mitten Gamla brandsstationen vid Lilla torg och

Fattighuset är två viktiga byggnader från 1800tal

och tidigt 1900-tal. Foto: Birgitta Mattsson

Ovan. Rådhuset från sent 1930-tal med

tillbyggnad från 1980-talets början ger Stora

Torg en tydlig profi l och bildar en spännande

kontrast mot krogen Tre hjärtan (t.h. på bilden)

Foto Birgitta Mattsson

Drottning Kristinapassagen är ett bra modernt

exempel på ny arkitektur och bevarande av

äldre bebyggelse. Foto Birgitta Mattsson

Kyrkogatan rymmer fl era fi na hus från 1600-

1800-talen, t.ex. Broktorpsgården. Foto Mattias

Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

19


LJUSSÄTTNINGEN

Målsättning






Trygga, säkra och trivsamma miljöer ska

skapas genom bl.a. belysning

Ljuset och mörkret ska användas för att skapa

vackra stadsrum och ge karaktär åt staden

under olika årstider och olika tider på

dygnet

Belysningen ska komplettera och framhäva

värdefulla stadsmiljöer

Belysningen i staden ska inte vara störande

eller bländande

Hänsyn till kulturhistoriska värden i bebyggelse,

parker och stadsrum ska tas

Strategier


Ett belysningsprogram behöver tas fram

20 Halmstads kommun

Olika kulörer på ljussättningen skapar olika

slags stämning. Foto Atkins, Malmö

Belysningen ger en extra dimension till

arkitekturen och understryker formen. Foto

Atkins, Malmö

Karaktäristisk vy i Halmstad över Slottet och

Najaden, nattetid. foto.: Patrik Leonardsson

Kyrkogatan nattetid. Foto: Birgitta Mattson


DEN OFFENTLIGA KONSTEN

Målsättning




Halmstad kommun har som målsättning att

profi lera sig som konststad där den offentliga

konsten får en framträdande roll

Konst i stadsmiljön skall ingå som en naturlig

del i stadens gestaltning och alltid fi nnas

med vid planering av upprustning och nybyggnation

Vid placering av konst i offentlig miljö ska

hänsyn tas till den specifi ka platsen och

konstverkets art

Strategier




Att skapa en övergripande syn på konsten i

stadskärnan samt att aktivt och konkret arbeta

med relationen mellan konstverk och

dess placering.

Under en 5-årsperiod bör satsning göras på

att komplettera konsten i det offentliga rummet

Gärna införskaffa konstverk med interaktiv/

social funktion exempelvis lekskulpturer.

Ovan, t.v. Stora torg, Millesstatyn Europa

och Tjuren. Foto: Mattias Bjellvi. Nedan

tv. Drottning Kristina, Tomas Frisk. Foto:

Mattias Bjellvi Ovan.T.h. Ett konstverk som

både profi lerar kuststaden och är en ”möbel”.

Fredrikshavn, Danmark. Foto: Mattias Bjellvi

Konsten i staden är väsentlig i staden för att

väcka tankar och upplevelser.

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

21


UTESERVERINGAR

Målsättning








Uteserveringarna ska utformas på ett sådant

sätt att de underordnar sig gatan och stadsbilden

Utemöbler ska vara nätta och av trä, smide,

rotting eller en kombination därav. Svart,

mörkgrönt eller grått är lämpliga färger

Det är viktigt att karaktäristiska äldre byggnader

inte skyms av uteserveringarnas markiser

och parasoller

Markiser eller parasoller ska vara enfärgade,

reklam får endast fi nnas på markisens eller

parasollens nedhäng

Uteserveringar ska ha en avgränsning i smide

målad i svart, mörkgrönt eller gråsvart

Ev. markisväv som spänns bakom avgränsningen

ska ha diskret färgsättning. Reklam

får inte förekomma

Det krävs ett passagemått som godkänts av

räddningstjänsten

Uteserveringar får inte blockera portar och

dyl.

22 Halmstads kommun



Uteserveringen ska vara tillgänglig för alla

och markbeläggningen på gatan ska utgöra

golv. Ev. ramper ska uppfylla kraven på tillgänglighet

och placeras inom serveringens

yta.

Servering på allmän plats kräver tillstånd

från bl.a. polismydigheten. För uteservering

med tak och/eller täta väggar krävs bygglov

Strategier


Programmet Uteserveringar i Halmstad - Råd

och rekommendationer i Halmstad, Byggnadsnämnden

2004 samt Samordningsprogram

för uteserveringar, Byggnadsnämnden

2008 ska tillämpas vid prövning av lämpligheten

av uteserveringar. Programmen ska

kontinuerligt uppdateras.

Ovan: Exempel på väl utformad servering vid

Lilla torg i Malmö. Foto: Atkins

Uteservering med tydlig avgränsning och

vackra parasoller. Lucca, Italien. Foto: Björn

Petersen

Ovan:Bra exempel på avgränsning av

uteservering. Foto: Atkins


SMÅ BYGGNADER OCH TEKNISKA INSTALLATIONER

SMÅ BYGGNADER

Målsättning

• Små byggnader i stadsmiljön ska anpassas

till omgivningen


Byggnader kopplade till uteserveringar får

ska vara genomsiktliga med undantag av

förråd och toalettbyggnader.

Strategier



Ett program för utformning av små

byggnader tas fram

Se även samordningsprogram för

uteserveringar. Byggnadsnämnden 2008

TEKNISKA INSTALLATIONER

Målsättning




Tekniska installationer ska placeras så att

de syns så lite som möjligt

Tekniska installationer kan med fördel

inarbetas i mindre byggnader och liknande

Avfallshanteringen i stadsmiljön ska

inordnas i stadsrummet på ett prydligt sätt

Ovan t.v. Busskurer kan anpassas till platsen

och ges en tydlig egen karaktär. Uppsala Stora

torg. Foto: Mattias Bjellvi

Strategier


Riktlinjer för utformning av tekniska

installationer ska ingå i framtagande av

program för små byggnader

Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad.

Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö.

T.v. Toalettbyggnad med modernt intryck som

är anpassad till en historisk miljö. Hamngatan

i Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

23


MÖBLER OCH UTRUSTNING

Målsättning





Möbleringen i staden ska vara vacker att se

på, funktionell och lätt att underhålla

Möbleringen ska harmoniera med

stadsrummet som helhet och mellan olika

möbler såsom bänkar, planteringskärl m.m.

Färgsättningen ska vara samordnad och

anpassad till omgivningens karaktär

Möbler lämpliga för funktionshindrade ska

fi nnas i stadsmiljön

Strategier


Ett möbleringsprogram tas fram.

Tekniska kontoret har tagit fram fl era

standardmöbler, plattor och utrustning som

kommer att sammanställas i ett program

24 Halmstads kommun

Bänkarna vid stora torg och planteringskärlen

är fl exibla och enkla. Några bänkar är

dessutom handikappanpassade. Det är

en fördel att bänkarna är fl yttbara vid

uppträdanden, men en nackdel är att det ibland

ger ett rörigt intryck. Foto Mattias Bjellvi

Papperskorgarna

i Halmstads

stadskärna

är gedigna,

funktionella och

snygga. Foto

Mattias Bjellvi

Planteringskärl på den ombyggda delen av

Hamngatan. Foto Mattias Bjellvi


SKYLTAR OCH ANDRA INFORMATIONSBÄRARE

Målsättning








Information och lokalt anknuten reklam

prioriteras framför allmän reklam i

stadsrummet

Reklam får inte konkurrera med

bebyggelse, konstverk och annan

utsmyckning

Reklam- och informationsutbudet ska

underordna sig stadsrummets utformning

för övrigt, dvs inte tillåtas få utgöra ett

dominerande inslag

Skyltningen ska utformas i samklang med

byggnaden.

Ljuslådor ska undvikas

Trottoarpratare ska inte vara tillåtet i

stadsmiljön

Ytterligare pelare för lokal affi schering kan

övervägas på ett par ställen i centrum

Strategier


Skyltprogrammet Skyltar i Halmstad - råd

och rekommendationer, byggnadskontoret

dec 2004 ska tillämpas vid bedömning av

lämpligheten av skyltar. Programmet ska

kontinuerligt uppdateras och revideras.

Ovan Karl XI:s väg, Halmstad, Café

Regnbågen. Exempel på spännande skyltning i

neon. Foto: Mattias Bjellvi

Skylten till Mc Donald´s inordnar sig väl i

fasaden. Foto: Mattias Bjellvi

Traditionell ”historisk” skyltning som

samspelar väl med den äldre byggnaden.

Trottoarpratare (skyltar) som är placerade på

marken, enligt bilden, föreslås var förbjudna i

stadsmiljön eftersom de hindrar framkomlighet.

Foto: Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

25


PARKERING OCH STÖRNINGAR

PARKERING

Målsättning







Olika typer av parkering ska anordnas så att

de underordnas stadsrummets utformning i

övrigt

Cykelparkering ska fi nnas i stor

utsträckning och utformas och placeras så

att de underlättar smidig parkering

Cykelparkeringarna får inte utgöra

ett hinder för funktionshindrade och

synskadade.

Centrala parkeringsplatser för

funktionshindrade ska prioriteras God

tillgång till p-platser för funktionshindrade

Parkering på kvartersmark ska främjas,

markparkering på allmän platsmark ska

minska till förmån för ökad gång- och

cykeltrafi k

Värdefulla gårdsmiljöer ska inte användas

för parkering

Strategier


En ny parkeringsnorm utarbetas som även

innefattar norm för cykelparkering.

26 Halmstads kommun


En p-utredning för centrala staden tas fram

STÖRNINGAR

Målsättning



Oljud, oönskat ljud ska så långt möjligt

minimeras

Spridning av ljud (musik, tal) från

näringsidkare ska begränsas till

näringsidkares omedelbara närhet

Strategier


Miljö - och hälsoskyddsnämndens krav och

riktlinjer för att motverka störningar ska

följas


FÖRSLAG TILL OMDANING AV GATU-, TORG- OCH PARKRUM

ANALYS GRÖNSTRUKTUR

Halmstad har ett antal parker som ligger nära

stadskärnan, vilka utgör en stor resurs och bär

på ett rikt kulturarv. Dessa är Norre Katts park,

Gunillaparken, Slottsparken, Picassoparken, Sinenas

promenad, Kapsylparken och Filtparken.

Parkrummen används fl itigt av såväl besökande

som Halmstadbor. Främst Norre Katts park och

Gunillaparken upplevs som otrygga miljöer

nattetid, varför särskild omsorg behöver läggas

på att förbättra dessa. Inom Norre Katts park

ligger även Bastionen som behandlas i särskilt

avsnitt längre fram i texten. Nissanrummet och

Prins Bertils stig är viktiga grönstråk.

FÖRSLAG GRÖNSTRUKTUR

Dessa vackra historiska parker kan bindas samman

i ett grönt nätverk som även samordnas

med gång- och cykelstråken. Slottsbron är en

stor barriär i sammanhanget. De gröna inslagen

i den historiska stadsmiljön kan öka genom

t.ex. trädplanteringar, Karaktäristiska trädplanteringar

fi nns på Karl XI:s väg och längs

Hamngatan.

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

27


ANALYS FORDONSTRAFIK

Stadskärnan i Halmstad har hög tillgänglighet

för fordon med många centrala parkeringshus

och gatuparkeringar. Gatorna är i de fl esta fall

belagda med asfalt och överlag utformade för

god framkomlighet för biltrafi ken. Hastigheten

är reglerad till 30 km/h. Många av de trängre

gatorna är enkelriktade av framkomlighetsskäl.

Brogatan är endast upplåten för busstrafi

k. Leveransfordon och behörig trafi k har

möjlighet att köra i innerstan mellan kl 03-12.

Flera centrala gator har höga trafi kfl öden.

Österbro trafi keras av ca 6 000 fordon/dygn

(f/d), Rådhusgatan av ca 5 000 f/d och Klammerdammsgatan

av ca 1 500 f/d. Den förhållandevis

stora mängden fordon i stadskärnan

bidrar till att miljön på många platser upplevs

som otrygga och otrivsamma. Det förekommer

också regelbundet incidenter mellan bilar

och oskyddade trafi kanter i centrum. En stor

andel söktrafi k till gatuparkeringarna gör att

trafi ksituationen stundtals är stökig. Framför

allt gäller detta Hamngatan norr om Österbro

och delen Kyrkogatan/Storgatan vid Rådhuset.

Den stora mängden bussar på Brogatan gör att

gatan upplevs som otrygg och svår att korsa.

Många kommuner jobbar aktivt med att minska

biltrafi kens negativa påverkan på stadsmiljön.

I Halmstad behövs ombyggnad av

28 Halmstads kommun

fl era centrala gator för att göra dessa attraktivare

och öka tillgängligheten. Det innebär

att en mer gång- och cykelvänlig stad

behöver tillskapas på bilarnas bekostnad.

FÖRSLAG FORDONSTRAFIK

Gator som behöver trafi keras av fordon byggs

successivt om och utformas så att trafi krytmen

anpassas efter gåendes- och cyklandes villkor.

Köpmansgatan byggs om till gågata vilket avsevärt

förbättrar stadsmiljön och kopplar ihop

de båda torgen på samma sätt som Storgatan.

Till följd av detta behöver Klammerdammsgatan

dubbelriktas. Brogatan behöver smalnas

av vid torget och anslutningarna mellan torg

och gågator görs förhöjda. Ett större antal parkeringsplatser

behöver tas bort för att åstadkomma

en bättre trafi kmiljö där fotgängarna

och cyklisterna prioriteras upp. Parkeringsfrågan

behandlas i separat p-utredning. I övrigt

se förslag till utveckling av cykelvägnätet och

mer detaljerade beskrivningar av respektive

gata. Bussfrågan behandlas inom ramen för

pågående arbete med utredning kring resecentrum

och linjenätsutredningen för busstrafi ken.

Vänstra kartan: Tekniska kontoret - underlag

kartor: Copyright Byggnadskontoret


Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

29


ANALYS GÅNG- OCH CYKELTRAFIK

Cykeltrafi ken är en naturlig del av stadskärnan

och viktig att utveckla för ökad tillgänglighet

och trivsel. Större etablerade cykelstråk idag är

främst Brogatan, Storgatan och Köpmansgatan.

Enkelriktningen av vissa gator gäller även

för cyklister vilket i vissa fall kan försämra

tillgängligheten på ett för cyklisterna

svårbegripligt sätt. På Köpmansgatan har man

löst det med ett separat cykelfält för att kunna ha

dubbelriktad cykeltrafi k.

Det fi nns många brister att avhjälpa för

att tillskapa ett bra cykelvägnät i centrum.

Konfl ikterna mellan cyklister och bussar på

Brogatan är ett välkänt problem. Cykelfältet

på Köpmansgatan används ofta av gående eller

som lastzon. På delen av Hamngatan som inte

är ombyggd upplever många det som otryggt att

cykla. På Kyrkogatans del förbi rådhuset och

vidare ner mot Hamngatan saknas bra gång- och

cykelmöjligheter. Cykelbanan på Storgatan vid

Rådhuset används ofta som tillfällig parkering.

Det stora antalet cyklister i innerstan är

positivt men ställer stora krav på såväl ett

väl utbyggt cykelvägnät som god tillgång

till cykelparkeringar. Konfl ikter mellan cyk-

30 Halmstads kommun

listerna och fotgängare är viktigt att beakta

när stadsmiljön ska utvecklas till att bli bättre

anpassas till de oskyddade trafi kanterna.

FÖRSLAG GÅNG- OCH CYKELTRAFIK






Cykelstråken längs Brogatan och

Köpmansgatan prioriteras och förbättras.

Även cykelstråket längs Storgatan

förbättras.

Storgatan förbi Rådhuset smalnas av så

gång- och cykelbanan kan breddas för

bättre framkomlighet. Detta gör också att

risken för dubbelparkering minskas.

Förbindelsen på Kyrkogatan mellan

Stora torg och Hamngatan förbättras

för fotgängare och cyklister genom att

gångbanan breddas. Detta medför att

parkeringarna på sträckan behöver slopas.

Viktiga cykellänkar längs Karl XI:s väg

behöver byggas ut för att koppla ihop

stråket med cykelbanan längs Storgatan

genom Norre Port.

Ombyggnad av Köpmansgatan skapar en

betydligt bättre länk i ett prioriterat stråk.

Dubbelriktning av Klammerdammsgatan


ökar tillgängligheten på gatan.

Fler och bättre cykelställ behöver byggas

ut.

Karta: Tekniska kontoret - underlag kartor

copyright Byggnadskontoret


ANALYS UTESERVERINGAR/

RESTAURANGVERKSAMHET

Uteserveringssäsongen i Halmstad pågår till

och med sista september. Tendensen har varit

önskemål om att förlänga säsongen. Likaså

förekommer önskemål om att ha permanenta

byggnader för restaurangverksamhet. Då

inte restaurangverksamhet fi nns i omedelbar

närhet till uteserveringen för det ofta med

sig att toalett, lagerutrymmen m.m. måste

placeras i det offentliga rummet, varför mer

och mer mark behöver tas i anspråk för att

uppfylla berörda lagstiftningars krav på t.ex.

tillgänglighet, miljö m.m. Uteserveringarna

ger idag ett brokigt intryck och följer i

många fall inte de av byggnadsnämnden

fastlagda riktlinjerna, som arbetats fram i

förvaltningsövergripande samverkan. Det fi nns

också behov att tydliggöra skillnaden mellan

traditionell uteservering och uteserveringar

som mer liknar restaurangverksamhet eftersom

dessa kräver en helt annan utformning.

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

31


FÖRSLAG UTESERVERINGAR/

RESTAURANGER

Kartan vid sidan om denna text redovisar förslag

till placering av permanenta restaurangbyggnader

(paviljoner) och för restauranger/uteserveringar

där bygglov för tillfällig åtgärd föreslås beviljas

om fem år. För de restauranger/uteserveringar,

där lov om tillfällig åtgärd om fem år beviljats,

gäller att markupplåtelseavtalet skrivs på ett

år med möjlighet att säga upp avtalet om inte

fastställda riktlinjer följs. Möjlighet tillskapas

för åretruntbaserad verksamhet.

För såväl permanenta byggnader som ”förlängda

lov” för tillfällig åtgärd kommer höga krav

ställas på utformningen, inte minst på de delar

av serveringen som utgör byggnader.

32 Halmstads kommun


ANALYS OCH FÖRSLAG - VIKTIGA

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Kartan vid sidan om denna text visar områden

som på kortare och längre sikt har stor

utvecklingspotential och som ligger inom eller i

direkt anslutning till den historiska stadskärnan.

Krönleins bryggeri kommer under överskådlig

framtid att fungera som bryggeri, men området

har på längre sikt möjlighet att utvecklas för

t.ex. offentliga verksamheter. Ernst Wigforss

plats på Gamletull är en torgmiljö som på

sikt kan göras mycket attraktiv. Bastionen

behandlas under separat rubrik i detta program

och är en mycket viktig punkt i stadskärnan där

publika funktioner kan inrymmas. Närområdet

kring ett planerat resecentrum och områdena

kring Biblioteket, Österskans och Teatern kan

framöver omvandlas så att de på ett bättre

sätt binder samman ett framtida resecentrum

med den historiska stadskärnan.Slottsgatan

och Slottsplatsen behandlas under separat

rubrik i detta program. Miljön kan, då trafi ken

reduceras, utvecklas till en vacker plats.

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

33


STORA TORG

Stora torg är stadens centrala fi nrum som även

har sitt ursprung i medeltidens handelsplats.

Även idag bedrivs torghandel och politiska

möten och olika arrangemang hålles både

i privat och kommunal regi. Torget är en

naturlig mötesplats. Här fi nns också en del

uteserveringar sommartid. Kring torget ligger

fl era intressanta byggnader såsom S:t Nikolai

kyrka, köpmanshus från 1850-talet och

rådhuset från 1938 (tillbyggnad 1983). Kyrkan,

rådhuset och bankhuset är fasadbelysta.

Torgytan är belagd med gatsten. Bussarna

passerar på Brogatan. Taxiuppställning fi nns

på Kyrkogatan intill kyrkan. Carl Milles staty

Europa och Tjuren omges med träd. Under

torget fi nns Torggaraget från 1960-talet med

två uppgångar. Belysningen i gjutjärn är från

1990-talet.

Analys



Torget upplevs otryggt nattetid då få

aktiviteter sker där

Bussarna utgör en barriär och en

säkerhetsrisk för gående och cyklister. Den

stora asfaltytan på Brogatan är inte estetiskt

tilltalande

34 Halmstads kommun







Uteserveringarna ger inte ett estetiskt

tilltalande intryck och utgör i vissa

avseenden ett framkomlighetsproblem för

t.ex. funktionshindrade.

Torghandeln ger ett oordnat intryck och

behöver ges en enhetlig utformning.

Uppställningen av bilar på torget är inte ett

positivt inslag.

Cykelparkeringen är underdimensionerad

Tillgängligheten för funktionshindrade till

torget är begränsad

Försäljningsbodar och andra tillfälliga

mindre byggnader är inte estetiskt

tilltalande

Grönstrukturen är otillräcklig i förhållande

till torgets storlek

Förslag




Torghandeln stramas upp. Biluppställning

tillåts ej. Endast kort parkering på max 30

min. för lastning och lossning

Belysningen ses över på torget, såväl

gatubelysning som fasadbelysning

Uteserververingarna ges ett enhetligt









utseende färgmässigt m.m.

Torgstånden ges ett samordnat utseende

som hänger samman med uteserveringarnas

utseende

Brogatan samt vissa partier vid Kyrkogatan

höjs upp till torgets nivå och platsbildningar

vid Åhléns/H&M samt Mac Donald´s/

Gallerian tillskapas

Arkitektoniskt intressanta väderskydd för

busstrafi ken tas fram. Bussarna reduceras i

antal enl. förslag i linjenätsutredningen för

busstrafi ken

Taxitrafi ken fl yttar till Brogatan nattetid

Torgkiosken rustas upp arkitektoniskt

och kan ev. utvidgas med restaurang och

uteservering

Obrutna stråk där gångtrafi kanter tryggt,

säkert och enkelt kan förfl ytta sig skapas i

naturliga sträckningar. Cykelparkeringen

ses över

Närområdet kring Milles fontän betonas

ytterligare

Grönstrukturen kompletteras, t.ex. med

träd.


Brogatan byggs om till en

säkrare och vackrare miljö

för fotgängare och cyklister

Torg

kiosken kompletteras

med restaurangverksamhet

och ges en vackrare

utformning

Uteserveringarna

föreslås

fl ytta ut på torget och därmed

frigörs fasaderna. Serveringarna

får ett enhetligt

utseende

Torgstånden

”stramas

upp” och ges en utformning

som harmonierar med uteserveringarna

Markbeläggningen

”hålls ihop” på torgets

alla sidor så att torget upplevs

som ”helt”

Cykelställ byts ut

och kompletteras på fl era

platser runt torget

Möjlighet till större

scener i likhet med dagens

situation

Skiss till belysningsidé för Stora torg. Idag är

Tre Hjärtan och Rådhuset fasadbelysta liksom

fontänen. Viktiga entréer kan tydliggöras

genom belysning. S:t Nikolai kan utvecklas

genom belysning inifrån byggnaden. Skiss

Atkins, Malmö

Skiss Atkins, Malmö

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

35


Ovan: Stora torg är torgets fi nrum med karaktäristiska byggnader som t.ex. Rådhuset, Tre

Hjärtan och S:t Nikolai. Det är viktigt att omgvningen kommer till sin rätt. Foto: Mattias

Bjellvi.

36 Halmstads kommun

Ovan: Aktiv torghandel. Foto: Patrik

Leonardsson.

Nedan: Brogatan måste ses över med hänsyn

till trafi ksäkerhet m.m. Foto: Mattias Bjellvi


Torgkiosken är en central mötespunkt i

Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi

Torghandeln ger ett skräpigt intryck med skilda

material. Bilparkeringen på torget bör fl ytta

och utformningen stramas upp. Foto: Mattias

Bjellvi

Restaurangbyggnad på Gustav Adolfs torg i

Malmö. På sikt är det kanske möjligt att bygga

om torgkiosken för utvidgad verksamhet, t.ex.

restaurang. Foto: Atkins, Malmö

Cykelställen är underdimensionerade på Stora

torg. Foto: Mattias Bjellvi

Exempel på teaterrestaurang från Växjö.

Arkitekt Patrick Nilsson, KOP Design, Växjö.

Foto: Mj Foto, Martin Johansson

Platsen på Brogatan vid Mc Donald´s bör

göras om. Foto: Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

37


LILLA TORG

På Lilla torg fanns tidigare ett medeltida kloster

som delvis är utgrävt och markerat med gatsten

i markbeläggningen. Runt torget fi nns många

vackra och historiskt viktiga byggnader, t.ex.

Röda Kvarn - biografen, gamla brandstationen,

fattighuset och gamla telegrafhuset.

Fasadbelysning fi nns på fattighuset och gamla

brandstationen. Lilla torg har tidigare varit

handelstorg och sedan busstorg. Idag används

det sommartid för uteserveringar och ibland

för publika arrangemang, t.ex. Vårfesten.

Parkering upptar halva torget (den norra delen)

restaurangverksamheten är koncentrerad till

byggnaderna i den södra delen av torget. På

torget fi nns en stor parkeringsyta.

Analys





Få aktiviteter sker vintertid varför torget får

en ”död karaktär” under denna tid

Uteserveringarna har ”växt samman”. De

enskilda serveringarna är ej urskiljbara,

vilket ger torget ett rörigt intryck. Enhetlig

utformning saknas

Parkeringarna på torget gör att torgets

användning inte är så fl exibel

Det fi nns ingen enhetlig utformning för

belysningen

38 Halmstads kommun





Cykelparkeringen är underdimensionerad

Det fi nns inga ställen att sitta på om man

inte vill besöka uteserveringarna

Restaurangverksamheternas

avfallshantering behöver ses över

Grönstruktur saknas på torget

Förslag











Bilparkeringarna tas bort från torget

Uteserveringarna särskiljes med gångytor

mellan varje enhet samt ges en gemensam

utformning

Belysningen ses över

Träd kompletterar torgrummet

Cykelställ tas fram

Avfallshanteringen samordnas

Handikapplatser anordnas vid gamla

telegrafhuset

Ny restaurangbyggnad anordnas i norra

delen av torget

Fler träd planteras

Sittmöjligheter och vattenspegel tillskapas


”Fattighuset” öppnas upp för publik

verksamhet

Runt Lilla torg fi nns fl era vackra och historiskt

viktiga byggnader som kan lyftas fram

ytterligare. Foto: Birgitta Mattsson


Kvarteret bebyggs på sikt

”Fattighuset” föreslås få ny

funktion

Skiss MPB Syd, Helsingborg

Uteserveringarna

glesas ut och ges ett

samordnat utseende

som bättre passar på

platsen

Torget ges en vacker markbeläggning

som ”håller

ihop” torget

Sittyta med vattenspegel

föreslås tillskapas

på torget

Restaurangbyggnad

(lov för tillfällig

åtgärd) tillskapas i

torgets norra del

Möjlighet för tillfällig

scen tillskapas

Träd planteras på

torget så att en attraktivare

miljö tillskapas

Uteserveringarna på Lilla torg ger torget en

rörig karaktär genom att de ”växt samman”

så att de olika verksamheterna inte lätt

kan urskiljas. Parasoll, inhägnader och

barbyggnader är inte samordnade. Foton:

Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

39


BROGATAN

Brogatan var historiskt sett länken mellan

Västerport och Österport. Idag går ett stort

antal regional- och lokalbussar på gatan. I

linjenätsutredningen för resecentrum studeras

möjligheten att ta bort regionalbusstrafi ken från

Brogatan. Längs Brogatan ligger bebyggelse av

varierande ålder från 1700-talet (Fridolfs krog)

till butiksgallerian vid Stora torg ombyggd

på 2000-talet (Kv. Klingberget). Gallerian

har kompletterats med en entrétrappa mot

Hamngatan och Österbro. Ett stort antal butiker

och en del restauranger ligger längs med Brogatan.

Analys






Gatan är mycket trafi kerad med

busstrafi k och leverenstrafi k vilket skapar

barriäreffekter för gående och cyklister

Skyltningen på fasaderna ger i vissa

avseenden ett rörigt intryck

Belysningen är inte enhetligt utformad

En del miljöer - t.ex. Åhléns och Stadium

behöver förbättras utseendemässigt

Avsaknad av grönstruktur är tydlig

40 Halmstads kommun

Förslag





Brogatan görs smalare, men med mått så att

trottoarerna kan breddas

Platsbildningar åstadkommes längs med

Brogatan t.ex. vid Hantverksgatan för att

”bryta av” den långa sträckan, ytterligare

träd övervägs

”Knutpunkt”för busstrafi k skapas vid Karl

XI:s väg/resecentrum

Fasadskyltningen ses över

Miljön i korsningen Brogatan-Köpmansgatan

måste ses över. Förslagsvis åstadkommes en

platsbildning som binder ihop stråket och

förbättrar trafi kmiljön på Brogatan. Foto:

Mattias Bjellvi

Det fi nns en del äldre, karaktäristisk

bebyggelse på Brogatan som kan ”lyftas fram”

bättre t.ex. genom belysning. Trottoarerna

kan breddas och förutsättningar för fl er

trädplanteringar bör utredas.som bryter upp

den monotona ytan. Foto: Mattias Bjellvi


STORGATAN/NORRETORG

Storgatan är en paradgata från 1600-talet mellan

Norre Port och Halmstads slott. Här fi nns en del

välbevarad äldre bebyggelse. Från 1600-talet

fi nns Twistens gård och Kirsten Muncks hus samt

ett gårdshus i kv. Vattenporten. 1700-tals- och

1800-talsbebyggelse fi nns i kv. Tyghuset och kv.

Drottning Kristina. Under en period hette gatan

Slottsgatan och den var den förnämsta gatan i

staden. På viktiga hörntomter ligger viktiga

byggnader som t.ex. bankpalats. Sedan bilismen

gjort sitt intåg i samhället blev Storgatan en

viktig genomfartsled fram tills dess Slottsbron

invigts 1956 som alternativ för biltrafi ken. Gatan

har alltid varit ett viktigt kommersiellt stråk och

stadens nöjesgata med biografer och caféer.

Under 1970-talet byggdes gatan om till gågata.

Analys





Bristande tillgänglighet till butiksentréer

Behov av estetisk uppfräschning av

ytmaterial, belysning m.m.

Rörig utformning av uteserveringar som

skapar framkomlighetsproblem och förfular

gaturummet

Cykelparkeringen är otillräcklig och rörig

Förslag







Gatan ”rensas” från s.k. stridsvagnshinder,

d.v.s. fasta blomsterarrangemang som låser

upp gaturummet

Belysningen ses över

Grönstrukturen ses över

Viktiga byggnader t.ex. Kirsten Muncks

hus och Twistens gård fasadbelyses

Möbleringszon tillskapas med sittytor,

uteserveringar, cykelparkeringar etc.

Uteserveringarna ses över och utformas

efter fastställda riktlinjer

Uteserveringarna måste stramas upp

utformnningsmässigt och hålla sig inom

möbleringszoner för att inte hindra

framkomlighet och utblickar. Foto: Mattias

Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

41


Storgatan är ett stråk där många människor

rör sig och behöver ses över i ett sammanhang.

Foto: Mattias Bjellvi

Skyltningen på Storgtan bör ses över

så att miljön ger ett mer samlat intryck.

Trottoarparatare (lösa skyltar) och andra lösa

föremål föreslås tas bort. Foto Mattias Bjellvi

42 Halmstads kommun

Drottning Kristinapassagen är en väsentlig länk

mellan Köpmansgatan och Storgatan. Foto:

Mattias Bjellvi

Norre torg är en attraktiv torgmiljö som kan

utnyttjas mer för olika arrangemang. Exempel

från Kulturnatten 2008. Foto Mattias Bjellvi

Storgatan. Foto: Mattias Bjellvi

Cykelparkeringen behöver ses över

längs med hela Storgatan. De fasta

blomsterarrangemangen föreslås tas bort.

Fasaden på det s.k. ”Kombihuset” (Bilden) kan

förbättras avsevärt. Foto: Mattias Bjellvi


KÖPMANSGATAN

Köpmansgatan har medeltida anor och

har haft många namn innan namnbytet på

1880-talet då den fi ck sitt nuvarande namn.

Affärsverksamheten var länge blygsam, men

har utvecklats genom åren. I slutet på gatan

mot Lilla Torg fi nns det ståtliga Angelska

palatset, Köpmansgatan 14, från 1880-talet

och stadens tidigare fattighus från mitten av

1800-talet som vetter mot såväl Lilla torg som

Köpmansgatan. Det fi nns även fl era affärs- och

bostadshus från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal

som är ett viktig inslag i stadsbilden. I övrigt

är bebyggelsen varierad åldersmässigt, där

Åhlensbyggnaden i mörkt tegel dominerar

stadsbilden i början på gatan mot Stora torg/

Brogatan. Den södra delen av gatan byggdes

om till gågata på 1970-talet.

Analys





Entréerna till butikerna är inte

tillgänglighetsanpassade.

Cykelparkeringen är rörig och otillräcklig

Gatan som helhet behöver ses över vad

gäller belysning, markbeläggning etc.

Skyltningen på fasad ger ett rörigt intryck.

Platsen vid Åhléns behöver utformas på ett

bättre sätt. Foto: Mattias Bjellvi

Förslag






Gågatedelen ses över vad gäller belysning,

markbeläggning m.m.

Resten av gatan byggs om till gågata

så att endast gång- och cykeltrafi k och

leveransfordon är tillåtna.

Möbleringszon tillskapas för uteserveringar,

cyklar etc., fasaderna hålls fria

Vid Åhléns skapas en platsbildning

som binder samman Stora torg med

Köpmansgatan över Brogatan

Vid Drottning Kristinapassagen skapas en

platsbildning

Perspektivskiss för Köpmansgatan. MPB, Syd,

Helsingborg

Köpmansgatan. Foto: Tekniska kontoret,

Halmstad

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

43


VALLGATAN/KYRKOGATAN

Vallgatan gick tätt innanför den i början av 1600talet

tillkomna fästningsvallen. Gatan fi ck sitt

nuvarande namn på 1880-talet. Vallgatan har än

idag en ålderdomlig prägel med bl.a. småskalig

bebyggelse från 1700-1800-talet. På medeltiden

var troligtvis Kyrkogatan huvudgatan i staden

som avslutades med en bro över Nissan. Denna

gata tillsammans med Klammerdammsgatan

förlängdes vid sekelskiftet 1900 så att de

bröt igenom den gamla skyddsvallen. Gatan

har under perioder haft olika namn för olika

delsträckor. Idag är inte kopplingen som en

sammanhängande gata så tydlig. Längs med

Kyrkogatan fi nns karaktäristiska korsvirkeshus

från 1700-1800-talen, t.ex. Broktorpsgården.

Analys





Bristande tillgänglighet för

funktionshindrade till butiksentréer

(Kyrkogatan)

Behov av estetisk uppfräschning av

ytmaterial, belysning m.m.

Behov av att tydligt kunna se att Kyrkogatan

är en sammanhängande gata över Stora

torg

Skyltningen till garaget samverkar inte

44 Halmstads kommun

med de vackra byggnaderna

Förslag

Kyrkogatan och Vallgatan får en enhetlig

småskalig belysning. Kyrkogatan får en markbeläggning

som anpassar sig till de kulturhistoriska

värdena. Viktiga historiska byggnader

fasadbelyses. Baksidan på parkeringsgaraget

ses över så att den bättre stämmer överens med

kulturmiljön. Förslagsvis tonas den dominerande

skyltningen ner.

Kyrkogatan har en småskalig fi n, äldre bebyggelse

som bör lyftas fram. Foto Mattias Bjellvi

Vallgatan ges en enhetlig småskalig belysning

Foto: Mattias Bjellvi

Kyrkogatan ges en enhetlig markbeläggning

som anpassar sig till de kulturhistoriska värdenna,

d.v.s. gatsten. Tillgänglighetsaspekterna

beaktas. Foto: Mattias Bjellvi


HANTVERKSGATAN/KLAMMERDAMMSGATAN

Klammerdammsgatans namn kommer från de

stora dammarna som anlades i samband med

fästningsbygget som pågick under 1600-talets

första tjugo år. Gatan hade på 1600-talet namnet

Wåghalsgatan (efter bastionen med samma

namn). Gatan sönderföll år 1797 i tre delar med

olika namn. Gatan döptes 1887 till Magasinsgatan

men ändrades till Klammerdammsgatan

år 1918. Halva Klammerdammsgatan är idag

gågata. Gatan som kallades Mellem stredet

(1526) och Mellemgaden (1559) kan vara identisk

med Hantverksgatan.1887 får gatan i sin

nuvarande sträckning namnet Hantverksgatan.

Den norra delen av Hantverksgatan har tillgänglighetsanpassats

i samband med ombyggnad

av gatan.

Analys




Bristande tillgänglighet för

funktionshindrade till butiksentréer

(Klammerdammsgatan)

Behov av estetisk uppfräschning av

ytmaterial, belysning m.m.

Miljön kring Hantverksgatans mellersta del

är torftigt utformad

Förslag





Hantverksgatan ges en enhetlig gatuutformning

Miljön kring B&B rustas upp

Belysningen ses över (mer småskalig)

Klammerdammsgatan rustas upp och ge en

enhetlig utformning

Klammerdammsgatans östra del är gågata.

Foto: Mattias Bjellvi

Hantverksgatans mellersta del ger ett rörigt

intryck. Belysning och markbeläggning

behöver ses över. Foto: Mattias Bjellvi

Miljön kring B& B på mellersta delen av

Hantverksgatan är torftig. Foto: Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

45


HAMNGATAN/ÖSTERBRO/NISSANRUMMET

HAMNGATAN/ÖSTERBRO/

NISSANRUMMET

Hamngatan genomgick fl era namnbyten under

1500-1600-talen och fi ck sitt nuvarande namn

på 1880-talet. Gatan har länge haft karaktären

av baksida med lastzoner och infarter till

parkeringsgarage. Den norra delen av gatan hade

tidigare parkkaraktär och de stora träden är rester

av denna anläggning. Picassoparken har fått sitt

namn av statyn från 1971 av Pablo Picasso som

är karaktäristisk i miljön. Parken har under 2000talet

iordningställts som en skulpturpark och får

sin förlängning i den s.k. Sinnenas promenad,

en ny park längs med Nissan. Kapsylparken

och Filtparken är också nyligen färdigställda

parkanläggningar som ramar in det nya

stadsbiblioteket av Smith, Hammer & Lassen,

invigt 2006. Vid den nya stadsdelen Gametull/

Nissastrand har också Gamletullspromenaden

färdigställts som ett viktigt promenadstråk.

Längs med Gamletullspromenaden ligger

Torntorget. I samband med planerandet av

Gamletullsområdet har också en gång- och

cykelbro färdigställts som förbinder Hamngatan/

Centrum med Gamletullsområdet. Stora insatser

har utförts för ”Att vända staden mot Nissan”

genom att den norra delen av Hamngatan byggts

om för att bli mer attraktiv och ge utrymme

46 Stadskontoret/samhällsbyggnad

för uteserveringar. Gallerian vid Österbro

har också byggts om på 2000-talet så att en

ny entré med trappa tillskapats mot Nissan.

Österbro i nuvarande utformning invigdes

1971 och ersatte en välvd bro från c:a 1900.

Analys





Fortfarande har fl era byggnader karaktär av

baksida mot Nissan

Den del av Hamngatan som inte byggts

om än är i behov av ombyggnad för att

åstadkomma en mer attraktiv utemiljö.

Fisketorget ger ett rörigt och skräpigt

intryck

Den ombyggda delen av Hamngatan är ett

frekvent fl anörsstråk.

Förslag




Fortsatt ombyggnad av Hamngatan och

tillskapande av ett utvidgat ”torg” vid

Fisketorget och slutet på Kyrkogatan

Fler möjligheter till uteserveringar

tillskapas

Möjlighet att åstadkomma ett trädäck

kopplat till Fisketorget och med båtplatser



bör utredas vidare

Parkeringsplatser tas bort och ersätts på

annan plats

Österbro kan på sikt göras mer attraktiv

som förbindelse över Nissan.

Gamletullsområdet (Nissastrand) ansluter väl

till stadskärnan genom en vacker gång- och

cykelbro över Nissan. Foto: Tommy Palm


En mer enhetlig utformning för bodarna för

fi skeförsäljning och restaurangverksamhet

behöver tas fram. En träbrygga längs med

vattenkanten som utvidgar Fisketorget och

skapar en attraktiv tilläggplats för mindre

båtar behöver utredas. Flertalet byggnader

behöver på sikt byggas om så att de inte

upplevs som ”baksidor” mot Nissan. Foto:

Mattias Bjellvi

T.v. Hamngatan längs med Nissan och miljön

kring Picassoparken är en samlad miljö av

stadsrum längs med Nissan som behöver

förstärkas och utvecklas. Prins Bertils stig är

ett attraktivt gång- och cykelstråk längs med

Nissan som kan få sin förlängning norrut på

västra sidan samt även bindas ihop på den

östra sidan.. Analysskiss: Jenny Borheim.

Österport har tydligare återfått rollen som en

av stadens entréer genom att gallerian byggts

om så att den ”vänder staden mot Nissan”.

Foto: Mattias Bjellvi

Attraktiva nyskapade sittplatser mot Nissan vid

Gallerian. Foto: Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

47


Fisketorget snyggas upp

med vackra bodar/restaurangbyggnader.

Träbrygga

för båtplatser utreds

Möjlighet till platsbildning i

förlängningen av Kyrkogatan

och koppling mot fi sketorget

utreds

Hamngatan södra del föreslås byggas om från den del av gatan som byggts om. Ett antal parkeringsplatser föreslås tas bort för att skapa en mer

attraktiv miljö längs med Nissan. En möjlighet till uteservering föreslås tillskapas vid Scandic hotell, en förbättrad möjlighet till uteservering i hörnet

Kyrkogatan-Hamngatan vid befi ntligt café samt norr om Österbro vid Neely´s och vid det planerade Robert´s coffee. Fisketorget utvidgas med ett

trädäck och bodarna för fi skförsäljning och restaurangverksamhet snyggas upp.Framför Scandic hotell föreslås häckarna vid nuvarande parkering

tas bort så att utsikten mot Nissan inte blockeras. Gatan får en ny markbeläggning, förslagvis lika den ombyggda delen. Tillgänglighetsaspekterna

beaktas i gångsstråken och vid entréer m.m. Möjlighet till permanent servering tillskapas vid Fisketorget (Kyrkogatan-Hamngatan). Skiss MPB Syd

AB, Helsingborg, Per Ljungblom.

48 Stadskontoret/samhällsbyggnad

Gatan smalnas av och möjlighet

för fl er utserveringar

tillskapas

Uteserveringar/restauranger

med 5-årig bygglov för tillfällig

åtgärd. Byggnaderna

ska ge ett luftigt intryck


Trottobar är ett bra exempel på en

säsongsbetonad restaurangverksamhet längs

med Nissan som uppfyller tillgänglighetskraven

m.m. Utformningsmässigt ger serveringen

ett luftigt intryck genom sitt inglasade parti,

som inte blockerar utskikten mot Nissan.

Utrymmesmässigt fi nns det plats för ytterligare

en uteservering strax norr om Trottobar.

Även för en framtida verksamhet gäller att

kriterierna för tillgänglighet, brandkrav,

miljötillstånd m.m. ska uppfyllas och att ev.

byggnader ska ge ett luftigt och genomsiktligt

intryck mot Nissan. Foto: Mattias Bjellvi

Välordnade smala byggnader för

restaurangverksamhet i Kungsträdgården.

Foton: Mattias Bjellvi

Lilla Helfwetet, Hamngatan. Foto: Mattias

Bjellvi

Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad.

Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö.

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

49


SLOTTSBRON/SLOTTSPLATSEN/SLOTTSPARKEN

Slottsbron invigdes 1956 och skapade en barriär

mellan slottet ocn den historiska staden. I samband

med bygget revs också ett antalbyggnader. Idag

trafi kerar c:a 35.000 fordon/dygn Slottsbron.

Analys

Slottsgatan är en stor barriär för gående och

cyklister som skär av promenadstråket längs

med Nissan och sambandet mellan slottet och

stadskärnan.

Förslag

För att minska barriäreffekten måste trafi kmängden

minst halveras. Då kan två bilkörfält

slopas och t.ex. användas som busskörfält.

Utgångspunkten bör då vara att utvidga

Slottsplatsen mot stadskärnan och desutom skapa

ett stråk mot Slottsparken och längs med Nissan

som kopplas samman med Prins Bertils stig.

Slottsparken har potential att i samverkan med

Slottsplatsen utgöra en tydligare ”stadspark”

intill stadskärnan. Möjligheten att utreda ett

ljusreglerat övergångsställe i höjd med Nissan

bör övervägas.

50 Halmstads kommun

En idéskiss för en mer attraktiv miljö vid

Slottsbron/Slottsplatsen togs fram via

Stadskontoret på 1990-talet av GF konsult.

De trafi ktekniska frågorna måste studeras

vidare med hänsyn till kapacitet vid en ev.

byggd hamnled. Nya förutsättningar har

också tillkommit då det gäller utredning av

resecentrum vid järnvägen. Skiss: GF konsult,

Göteborg

Slottsgatan/Slottsbron är en stökig trafi kmiljö som effektivt skär av sambanden mellan slottet och

den historiska stadskärnan. Den skär också sönder de gröna kopplingarna på båda sidorna av

Nissan mellan Picassoparken och Sinnenas promenad samt mellan Hamngatan och Prins Bertils

stig. Foton: Mattias Bjellvi


BASTIONEN/NORRE KATTS PARK

Norre Katts park har i snart 150 år varit park.

Dessförinnan utnyttjades området bl.a. för

tobaksodlingar. Bastionen ingår i stadens

försvarsanläggning. På 1860-talet och framåt

kompletterades parken efterhand med en

resaurang på Bastionen och ytterligare en

restaurang med namnet ”Nyktran”. Dessa

byggnader revs på 1960-talet. På 1970-talet

gjordes de förändringar som är synliga idag,

d.v.s. ett försök att återskapa delar av den

gamla befästningsvallen, med betongmurar

som stödmurar. En utomhusscen tillskapades

högst upp på bastionen. En arkitekttävling

genomfördes senare för att bilda förutsättningar

för en ny konsthall på platsen. Gällande detaljplan

medger att en konsthall byggs på platsen.

Analys

Norre Katts park är fortfarande en mycket attraktiv

park dagtid trots de förändringar som gjordes på

1960-talet. Planteringar och trädbestånd är mycket

vackra och en ny lekplats har anlagts.Parken är

dock en miljö som upplevs som mycket otrygg

nattetid, i synnerhet Bastionen, som förfaller.

Förslag

Diskussioner för mellan kommunen och de

antikvariska myndigheterna om vad som är

möjligt att göra för att förändra Bastionen

till en mer attraktiv miljö. Ett tidigare förslag

har varit sänka Bastionens marknivå till

en lägre nivå och ge möjlighet för ett café

och lekytor på platån. Ett förslag till större

restaurangbyggnad har också inkommit. De

antikvariska myndigheterna har dock motsatt

sig en förändring av marknivån då anläggningen

är fast fornlämning. Utgångspunkten bör vara

att öppna upp Bastionen mot staden och öka

tillgängligheten. Förslagsvis skapas en byggnad

för caféverksamhet längst upp på Bastionen.

Man bör överväga att terrassera slänten mot

Norre Katts park så att en bra utomhusscen kan

tillskapas. Rent praktiskt bör det fungera då

området fungerade så under Kulturnatten 2008.

Frågan måste dock utredas vidare. Vid vidare

utredning ska Bastionens utformning innan

1970-talets omdaning beaktas.

Bastionen mot Norre Port. Foto: Maria

Carlsson

Det är viktigt att skapa en naturlig koppling

mellan nya funktioner på Bastionen och stråket

längs med Hamngatan. Foto: Mattias Bjellvi

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

51


Bastionen upplevs av många som en otrygg

miljö, särskilt nattetid. Befi ntlig scen används

inte längre och är vandaliserad. Foto Maria

Carlsson

52 Halmstads kommun

Bastionen är en tillgång i staden. Det är en viktig historisk miljö i staden som tydligare bör

länka samman Norre Katts park med staden. Tillgängligheten till Bastionen behöver öka från

Hamngatan och från parksidan. T.ex. kan en terrassering av den norra delen av Bastionen mot

parken övervägas för att skapa en naturlig sittmöjlighet för tillfälliga scenarrangemang i parken.

Ortofoto: Byggnadskontoret


FORTSATT ARBETE - GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI

ORGANISATION

För genomförande av idéerna som framförs i

stadsmiljöprogrammet krävs en tydlig organisation

där alla aktörer arbetar mot samma

mål - externa och kommunala aktörer. Den för

stadsmiljöprogrammet bildade ”stadsmiljögruppen”

sammansatt av tjänstemän från berörda

kommunala förvaltningar/bolag, Halmstad city

samt Kulturmiljö Halland är ett lämpligt forum

för beredande av stadsmiljöfrågor inför samlade

rekommendationer i kommunens s.k. samordningsgrupp

för fysiska frågor (tjänstemän på i

huvudsak enhetschefsnivå) och stadsbyggnadsråd

(förvaltningschefer). Detta fungerar som

beredning inför beslut i berörda nämnder/bolagssstyrelser

samt kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

Arenor måste också tillskapas

för dialog kring stadsmiljöfrågor mellan politiker

och tjänstemän över förvaltnings- och

nämndsgränser. Det är väsentligt att den kommunala

organisationen arbetar mot samma mål

för att kunna vara tydlig i dialogen med externa

intressenter t.ex. fastighetsägare, näringsidkare,

allmänhet m.fl . intressenter. Halmstad city är en

naturlig länk till näringsidkarna i staden, liksom

Halmstads näringslivs AB. För samtliga projekt

angivna i programmet krävs en tydlig projektorganisation

med projektbudget som integreras i

den kommunala budgetprocessen.

FINANSIERINGSFORMER

Upprustning av centrumgator och torg föreslås

ske genom en samfi nansiering med fastighetsägare

i likhet med hur arbetet bedrivs på Köpmansgatan

genom Tekniska kontoret.

KOSTNADER

Av förnyelse av det offentliga rummet, gator

och torg är det endast Köpmansgatan och Hantverksgatan

som är fi nansierade och bygger på

en samfi nansieringsprincip mellan kommun och

fastighetsägare. Vad beträffar Köpmansgatan

måste överenskommelser träffas med berörda

fastighetsägare.

PROJEKT






Fortsatt samordning av tillståndsprocessen

för uteserveringar och skyltar mellan berörda

förvaltningar och polisen för att ha en

gemensam hållning gentemot sökanden. Det

är väsentligt att en funktion, t.ex. centrumvärd,

tillskapas, som kontrollerar att tillstånden

efterlevs.

Förarbete inför ombyggnad av Köpmansgatan

pågår - projektledare Tekniska kontoret

Detaljplanearbete för Bastionen - projektledare

- Byggnadskontoret

Förnyelse av Stora torg - Tekniska kontoret

Förnyelse av Lilla torg - Tekniska kontoret

Prioriterade gator och torgmiljöer för ombyggnad

enl. Tekniska nämnden

• Förnyelse av Storgatan - Tekniska kontoret

och Byggnadskontoret

• Fortsatt förnyelse av Hamngatan - Tekniska

kontoret

• Förnyelse av Brogatan - Tekniska kontoret

• Förnyelse av Vallgatan/Kyrkogatan/Klammerdammsgatan/Hantverksgatan.

Tekniska

kontoret

• Framtagande av belysningsprogram

• Framtagande av möbleringsprogram - Tekniska

kontoret

• Förnyelseprogram för stadens parker - Tekniska

kontoret

• Uppdatering av alléplan - Tekniska kontoret

• Framtagande av program för små byggnader

• Åtgärdsprogram för tryggheten i stadskärnan

tas fram

Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan

53


KÄLLOR

Halmstad stadskärna och dess historia- stadsmiljöprogram.

Byggnadsnämnden 2008

Halmstads gröna värden - grönstrategi för

Halmstad, 2008

Handikappolitiskt program för Halmstad

Ekohandlingsprogram för Halmstad

Samordningsprogram för uteserveringar i

Halmstad. Byggnadsnämnden 2008

Skyltar i Halmstad Stadskärnan. Råd och rekommendationer.

Byggnadsnämnden 2004

Stadsmiljöprogram för Jönköping. Råd och

riktlinjer för bl.a. verksamhet och uteservering

Stadsmiljöprogram för Karlstad

Stadsmiljöprogram för Växjö

Stadsmiljöprogram för Sundsvall

Uteserveringar i Halmstad. Råd och riktlinjer.

Byggnadsnämnden 2004

Kartunderlag där inget annat anges. Byggnadskontoret,

Halmstads kommun

54 Halmstads kommun

More magazines by this user
Similar magazines