29.08.2013 Views

för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till

för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till

för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

FÖRSLAG TILL<br />

FÖR DEN HISTORISKA STADSKÄRNAN I HALMSTAD<br />

Samrådshandling<br />

Kommunstyrelsen dec 2008<br />

Byggnadsnäm<strong>den</strong> nov 2008


VILL DU VETA MERA?<br />

Kontakta stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi,<br />

Halmstads kommun, 035/137000 (vxl)<br />

alt. mattias.bjellvi@<strong>halmstad</strong>.se<br />

Foto framsida: Patrik Leonardsson


SAMMANFATTNING<br />

Detta stadsmiljöprogram syftar <strong>till</strong> att ta ett samlat<br />

grepp kring utformning och funktion i <strong>den</strong><br />

<strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> som avgränsas av miljön<br />

kring Nissan i Öster, slottet i söder, Norre<br />

Katts park i norr och Karl XI:s väg i väster. Det<br />

fi nns en stor investeringsvilja både då det gäller<br />

större bebyggelseprojekt och mindre etableringar<br />

t.ex. uteserveringar/restaurangverksamhet.<br />

Det är där<strong>för</strong> väsentligt att kommunen<br />

har en tydlig strategi om vad man vill med <strong>den</strong><br />

<strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> och det offentliga rummet.<br />

Stadskärnan är dessutom av riksintresse<br />

<strong>för</strong> kulturminnesvår<strong>den</strong> och fast fornlämning.<br />

Programmet anger riktlinjer <strong>för</strong> utformning av<br />

bebyggelse, torg och gatu- och parkrum i Halmstads<br />

stadskärna. Programmet skapar en ram <strong>för</strong><br />

redan framtagna program <strong>för</strong> t.ex. skyltar och<br />

uteserveringar. Vidare innefattas även mål och<br />

riktlinjer <strong>för</strong> konst, små byggnader, parkering<br />

m.m. Programmet ligger också <strong>till</strong> grund <strong>för</strong><br />

beslut om bygglov, markupplåtelser m.m. och<br />

vänder sig <strong>till</strong> såväl näringsidkare som tjänstemän,<br />

politiker och allmänhet. Halmstads kommuns<br />

vision Upplevelsesta<strong>den</strong>, Hemsta<strong>den</strong> och<br />

Kunskapssta<strong>den</strong> är utgångspunkten <strong>för</strong> arbetet.<br />

Tillgänglighet och användbarhet <strong>för</strong> alla är ledord<br />

som med det handikappolitiska programmet<br />

som grund ska genomsyra utvecklingen av<br />

<strong>stadskärnan</strong>. Halmstad kommuns grundsyn är att<br />

människor är olika, men alla har lika värde och<br />

Vy över Stora torg. Foto: Patrik Leonardsson<br />

ska ges samma möjligheter. Även folkhälsofrågor,<br />

trygghet och miljöaspekter står i fokus.<br />

Programmet ingår som en del i arbetet med <strong>den</strong><br />

<strong>för</strong>djupade översiktsplanen <strong>för</strong> Halmstad tätort.<br />

Halmstad är en stad med en rik historia och med<br />

ett starkt varumärke. Den <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

är en viktig beståndsdel i upplevelsen av Halm-<br />

stad. Den speglar olika epoker från medelti<strong>den</strong>s<br />

1300-tal <strong>till</strong> idag. Det är där<strong>för</strong> mycket väsentligt<br />

att vi gemensamt tar vara på de kvalitéer som<br />

historien ger <strong>för</strong> att bygga <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong><br />

framti<strong>den</strong>s innerstad, samtidigt som sta<strong>den</strong>s kvalitativa<br />

mångfald görs <strong>till</strong>gänglig <strong>för</strong> oss alla.<br />

Huvudinriktningen i <strong>för</strong>slagen är att utveckla<br />

<strong>stadskärnan</strong> mot en tydligare prioritering mot<br />

gång- och cykeltrafi k gentemot <strong>till</strong>gänglighet<br />

<strong>för</strong> biltrafi ken. Idéskisser fi nns framtagna <strong>för</strong><br />

fl era offentliga rum.<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

3


INNEHÅLL<br />

INLEDNING 5-6<br />

Bakgrund<br />

Syfte<br />

Avgränsning<br />

Uppdrag<br />

Organisation<br />

Tidsplan<br />

STADENS IDENTITET 7<br />

MÅL OCH STRATEGIER 9<br />

FÖR STADSKÄRNEFÖR-<br />

NYELSEN<br />

TRYGGHETEN OCH FOLK- 10<br />

HÄLSAN<br />

TILLGÄNGLIGHETEN 11<br />

MILJÖN 12<br />

VATTNET 13<br />

GRÖNSKAN 14<br />

MARKBELÄGGNINGEN 15<br />

BEBYGGELSEN 16<br />

4 Halmstads kommun<br />

LJUSSÄTTNINGEN 20<br />

DEN OFFENTLIGA KONSTEN 21<br />

UTESERVERINGAR 22<br />

SMÅ BYGGNADER OCH 23<br />

TEKNISKA INSTALLATIONER<br />

MÖBLER OCH UTRUSTNING 24<br />

SKYLTAR OCH ANDRA 25<br />

INFORMATIONSBÄRARE<br />

PARKERING OCH 26<br />

STÖRNINGAR<br />

FÖRSLAG TILL OMDANING 27<br />

AV GATU-, TORG- OCH<br />

PARKRUM<br />

STORA TORG 34<br />

LILLA TORG 38<br />

BROGATAN 40<br />

STORGATAN/NORRE TORG 41<br />

KÖPMANSGATAN 43<br />

VALLGATAN/KYRKOGATAN 44<br />

HANTVERKSGATAN/ 45<br />

KLAMMERDAMMSGATAN<br />

HAMNGATAN/ÖSTERBRO/ 46<br />

NISSANRUMMET<br />

SLOTTSBRON/ 50<br />

SLOTTSPLATSEN/<br />

SLOTTSPARKEN<br />

BASTIONEN 51<br />

FORTSATT ARBETE - 53<br />

GENOMFÖRANDE<br />

OCH EKONOMI<br />

KÄLLOR 54<br />

BILAGOR<br />

Parkeringsutredning <strong>till</strong>kommer


INLEDNING<br />

BAKGRUND<br />

Det fi nns en mängd intressenter som verkar<br />

och/eller har ett intresse i <strong>stadskärnan</strong>s utveckling.<br />

Det fi nns en investeringsvilja i såväl större<br />

byggprojekt som i enklare verksamheter vilka<br />

även kan vara av säsongskaraktär eller tidsbegränsade.<br />

Halmstads stadskärna är en av de<br />

viktigaste beståndsdelarna i att bygga en attraktiv<br />

stad som helhet och är en del i att stärka varumärket<br />

Halmstad. Det är där<strong>för</strong> viktigt att ta<br />

fram gemensamma strategier <strong>för</strong> hur vi vill att<br />

vår stadskärna ska utvecklas.<br />

Halmstads kommun har formulerat en vision:<br />

Halmstad-Hemsta<strong>den</strong><br />

Vi är en kommun där människor möts - med<br />

trygghet, respekt och kärlek.<br />

Halmstad - Kunskapssta<strong>den</strong><br />

Vi bygger en stad där människor växer - genom<br />

utbildning, <strong>för</strong>etagsamhet och nytänkande.<br />

Halmstad - Upplevelsesta<strong>den</strong><br />

Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom<br />

aktivitet, gemenskap och livskvalitet.<br />

Visionen antogs av kommunfullmäktige <strong>den</strong><br />

23 mars 2006. Kommunen har även formulerat<br />

övergripande och konkretiserade mål. Dessa<br />

ställningstagan<strong>den</strong> ligger som grund <strong>för</strong> utarbetandet<br />

av stadsmiljöprogrammet.<br />

SYFTE<br />

Syftet med stadsmiljöprogrammet är att belysa<br />

möjligheter och begränsningar <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringar<br />

i <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> och också ange riktlinjer<br />

<strong>för</strong> bevarande av äldre bebyggelsemiljöer<br />

och stadsrum. Syftet med stadsmiljöprogrammet<br />

är att åstadkomma ett så vackert och funktionellt<br />

stadsrum som möjligt <strong>för</strong> de som bor och verkar<br />

i sta<strong>den</strong>, men inte minst <strong>för</strong> dem som besöker<br />

<strong>den</strong>.<br />

Programmet ligger också <strong>till</strong> grund <strong>för</strong> beslut<br />

om bygglov, markupplåtelser m.m. och vänder<br />

sig <strong>till</strong> såväl näringsidkare som tjänstemän, politiker<br />

och allmänhet och fungerar som ram <strong>för</strong><br />

antagna program <strong>för</strong> t.ex. uteserveringar och<br />

skyltar.<br />

AVGRÄNSNING<br />

Planen avgränsas <strong>till</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>,<br />

som utgör grun<strong>den</strong> i sta<strong>den</strong>s fortsatta utveckling.<br />

Slottet och Slottsparken är avgränsningen<br />

i Söder, Bastionen/Norre Katts park i norr,<br />

Nissanrummet i öster och området kring Karl<br />

XI:s väg i väster. Övriga centrala delarna av<br />

sta<strong>den</strong> och Halmstad stad som helhet behandlas<br />

inom ramen <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>för</strong>djupade översiktsplanen<br />

<strong>för</strong> Halmstad stad, som bedrivs som ett separat<br />

projekt av stadskontoret, samhällsbyggnad under<br />

ledning av ks beredningsutskott. En viktig<br />

frågeställning att ta upp i detta arbete är en utvidgning<br />

och utveckling av centrum i Halmstad,<br />

t.ex. mot ett planerat nyt resecentrum.<br />

UPPDRAG<br />

Kommunstyrelsen beslutade 2007-12-18, § 425<br />

att ge byggnadsnämn<strong>den</strong> i uppdrag att ta fram<br />

ett stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

och stadskontoret, samhällsbyggnad att<br />

ta fram en <strong>för</strong>djupad översiktsplan <strong>för</strong> sta<strong>den</strong><br />

som helhet. Stadsmiljöprogrammet ses som en<br />

del i det pågående arbetet med <strong>den</strong> <strong>för</strong>djupade<br />

översiktsplanen <strong>för</strong> sta<strong>den</strong>. Kommunstyrelsen<br />

beslutade vidare att kommunstyrelsens beredningsutskott<br />

är styrgrupp <strong>för</strong> projektet.<br />

ORGANISATION<br />

Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens<br />

beredningsutskott.<br />

Stadsbyggnadsråd och samordningsgrupp<br />

(<strong>för</strong>valtningschefer/bolagschefer resp.<br />

enhetschefer) följer arbetet<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

5


Avgränsning <strong>för</strong> stadsmiljöprogrammet.<br />

Karta, copyright<br />

Byggnadskontoret, Halmstads<br />

kommun<br />

6 Halmstads kommun<br />

Stadskontoret, samhällsbyggnad har bedrivit det praktiska arbetet<br />

med stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi, som projektledare. I<br />

arbetsgruppen har även ingått Tomas Säfström och Ulf Holm från<br />

Tekniska kontoret samt Leif Fendell och Stefan Nylén - ersatt av<br />

Marie-Louise Rosenberg från Byggnadskontoret. I referensgruppen<br />

har även ingått Stellan Andersson, handikappkonsulent, Therese<br />

Wallgren, Trygga Halmstad, Christer Gustavsson, polisen, Ulf<br />

Boberg, Nissasta<strong>den</strong>, Irene Wigroth, Industrista<strong>den</strong>/Halmstads<br />

näringslivs AB, Björn Petersen Kulturmiljö Halland, Anneli<br />

Tuveros, Kultur<strong>för</strong>valtningen, Jonas Orring, Fastighetskontoret,<br />

Roger Almén, Halmstads City, Lars Fredin, Räddningstjänsten,<br />

Arne Hansson, Miljö<strong>för</strong>valtningen samt Eva-Lena Torudd,<br />

Tekniska kontoret.<br />

TIDSPLAN<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Nov 2008 Byggnadsnämn<strong>den</strong> överlämnar<br />

stadsmiljöprogrammet <strong>till</strong> kommunstyrelsen <strong>för</strong> beslut om<br />

samråd.<br />

Beslut om samråd i Ks 2008-12-16<br />

Samråd dec 2008 - mars 2009<br />

April-maj 2009 bearbetning<br />

Juni beslut om utställning i Ks<br />

Juni - aug. utställning<br />

Sept-okt bearbetning<br />

Nov, redovisning BN<br />

Dec. 2009/jan 2010 beslut om godkännande i Ks/beslut om<br />

antagande i Kf


STADENS IDENTITET<br />

Halmstad har under lång tid varit en dansk stad<br />

och <strong>stadskärnan</strong> innehåller än idag tydliga spår<br />

från <strong>den</strong> ti<strong>den</strong>. 1600-talets befästningsplan kan<br />

man ”läsa” i sta<strong>den</strong>s gatunät. Halmstad är kosvirkeshusens<br />

sista utpost. Det fi nns en del korsvirkeshus<br />

med tydliga kopplingar <strong>till</strong> Skåne och<br />

Danmark. Det fi nns även röda hus. Halmstads<br />

slott är idag åter rödputsat, liksom det var på<br />

1600-talet.<br />

Dagens stadskärna har utvecklats från <strong>den</strong> medeltida<br />

handelsplatsen. Den har <strong>för</strong>ändrats under<br />

århundra<strong>den</strong> och man kan se byggnader från<br />

1800-talets småskaliga hantverksstad , från industrialismens<br />

<strong>till</strong>växtstad med bankhus och<br />

ståtliga hyreshus samt 1960-talets storskaliga<br />

<strong>för</strong>ändringar, t.ex. varuhus som Åhléns, gamla<br />

EPA och Domus samt utformning av gaturummet<br />

efter biltrafi kens behov, t.ex. Torggaraget.<br />

Kvar från befästningssta<strong>den</strong>s rutnätsplan är gatunätet,<br />

som skapar ramen <strong>för</strong> gator, torg och<br />

stadsrum.<br />

Halmstads centrum är idag en mycket livlig<br />

stadskärna där många aktiviteter pågår: torghandel,<br />

evenemang, restaurangverksamhet m.m.,<br />

inte minst sommartid. Det är dock väsentligt<br />

att <strong>stadskärnan</strong> stärks upp gentemot extern och<br />

halvextern handel <strong>för</strong> att inte tappa i attraktivitet.<br />

Det offentliga rummet såsom torg och gator och<br />

med sina landmärken som t.ex. stora byggnader<br />

som kyrkan, rådhuset och slottet bidrar <strong>till</strong><br />

Halmstads i<strong>den</strong>titet. Torgen, gatorna och parkerna<br />

är naturliga mötesplatser <strong>för</strong> människor med<br />

olika bakgrund. Stadskärnan kan dock upplevas<br />

som ”sliten” då få upprustningsinsatser av det<br />

offentliga rummet skett under de senaste årtion<strong>den</strong>a,<br />

Hamngatan undantagen. De gröna miljöerna<br />

kring slottet, Nissanrummet och Bastionen<br />

är viktiga <strong>för</strong> rekreation och <strong>för</strong> helhetsupplevelsen.<br />

Närheten <strong>till</strong> Nissan och de kvalitéer<br />

som vattenkontakt ger är oslagbara.<br />

Trafi ken, biltrafi k och tung trafi k, är påtaglig i<br />

Halmstads <strong>historiska</strong> stadskärna. Slottsbron är<br />

starkt trafi kerad och bryter effektivt av slottet<br />

från <strong>stadskärnan</strong>. Antalet parkeringsplatser i <strong>den</strong><br />

<strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> är relativt stort.<br />

Halmstads slott är en av de karaktäristiska symbolerna<br />

<strong>för</strong> Halmstad. Foto: Patrik Leonardsson<br />

Ovan: Halmstad från öster omkring 1700. E.<br />

Dahlberg, Suecia antiqua et hodierna<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

7


8 Halmstads kommun<br />

Vy över Halmstads innerstad från öster. Flygfoto: Patrik Leonardsson


MÅL OCH STRATEGIER FÖR STADSKÄRNEFÖRNYELSEN<br />

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR HALMSTADS<br />

STADSKÄRNA<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Halmstads stadskärna ska vara attraktiv <strong>för</strong><br />

alla som bor och verkar i Halmstad och <strong>för</strong><br />

besökare<br />

Halmstads i<strong>den</strong>titet och karaktärsdrag ska<br />

tas <strong>till</strong>vara och utvecklas<br />

Halmstad stadskärna ska vara en levande<br />

stadskärna<br />

MÅL FÖR STADSMILJÖARBETET<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Genom stadsmiljöarbetet ska Halmstads<br />

i<strong>den</strong>titet och attraktivitet stärkas<br />

Sta<strong>den</strong>s i<strong>den</strong>titet ska tas <strong>till</strong>vara genom val<br />

av material och färger<br />

En miljö med långsiktig hållbarhet ska åstadkommas.<br />

Kvalitet ska gå <strong>för</strong>e kvantitet<br />

Vattenläget ska tas <strong>till</strong>vara och utvecklas<br />

Stråken <strong>för</strong> fotgängare och cyklister ska<br />

stärkas och barriärer överbryggas<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Platser och stråk ska tas <strong>till</strong>vara och utvecklas<br />

mot en attraktiv och varierad stadsmiljö<br />

året runt<br />

Trivseln och tryggheten ska öka och <strong>till</strong>gängligheten<br />

ska <strong>för</strong>bättras<br />

Stadskärnan ska vara attraktiv <strong>för</strong> alla oavsett<br />

kön, ålder eller etnisk <strong>till</strong>hörighet<br />

Stadskärnan ska främja en god folkhälsa<br />

Stadskärnans utformning ska vara <strong>till</strong>gänglig<br />

och användbar <strong>för</strong> alla<br />

Stadskärnan ska främja en positiv näringslivsutveckling<br />

Stadskärnan ska främja en miljömässigt<br />

hållbar utveckling<br />

Grönstrukturen i <strong>stadskärnan</strong> ska bibehållas<br />

och utvecklas så att värdefulla och upplevelserika<br />

stadsmiljöer ej går <strong>för</strong>lorade<br />

Stadskärnan ska ges ett samordnat arkitektoniskt<br />

och stadsmässigt intryck<br />

Stadskärnan ska ge utrymme <strong>för</strong> mötesplatser<br />

mellan olika människor<br />

STRATEGIER<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Genom att ta fram tydliga riktlinjer <strong>för</strong> sta<strong>den</strong>s<br />

ljus, markbeläggning, möbler, skyltar,<br />

grönstruktur m.m. ska <strong>stadskärnan</strong>s uttryck<br />

<strong>för</strong>stärkas<br />

För att nå målen krävs att fl era aktörer (kommunens<br />

olika <strong>för</strong>valtningar, näringsidkare,<br />

fastighetsägare, <strong>för</strong>eningar, sta<strong>den</strong>s invånare<br />

m.fl . har en gemensam strävan att nå kvalitet<br />

genom långsiktigt hållbara och estetiskt<br />

<strong>till</strong>talande lösningar i väl fungerande samarbetsformer<br />

Nya möjligheter <strong>till</strong> samarbets- och fi nansieringsformer<br />

externt och internt ska <strong>till</strong>skapas<br />

Tillgänglighetsfrågor, trygghets- och miljöoch<br />

folkhälsoaspekter ska fi nnas med vid<br />

alla övervägan<strong>den</strong><br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

9


TRYGGHETEN OCH FOLKHÄLSAN<br />

Tryggheten i sta<strong>den</strong> grundas på många faktorer<br />

t.ex. belysning och närhet <strong>till</strong> stråk där människor<br />

bor eller vistas. Upplevelserna kan variera<br />

<strong>för</strong> män, kvinnor, barn, unga och äldre. Gatu-<br />

och torgmiljöernas, liksom park- och grön<br />

ytors utformning och skötsel har stor betydelse<br />

<strong>för</strong> hur man vågar röra sig i sta<strong>den</strong>. En vårdad<br />

miljö minskar <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> brott och<br />

otrygghet. En trygghetsvandring har genom<strong>för</strong>ts<br />

i Halmstad som i<strong>den</strong>tifi erar otrygga miljöer t.ex.<br />

Bastionen, Stora torg/Brogatan, Gunillaparken<br />

och Österskans. Det krävs såväl fysiska som sociala<br />

insatser <strong>för</strong> att öka tryggheten. Folkhälsan<br />

beror också på en mängd faktorer, t.ex. möjligheter<br />

<strong>till</strong> möten mellan människor, gång- och<br />

cykel<strong>för</strong>bindelser, grönska m.m. Det är viktigt<br />

att skapa trygga och attraktiva miljöer som stimulerar<br />

barn, unga och äldre.<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Alla människor ska ha rätt att kunna röra sig<br />

fritt i sta<strong>den</strong>s kärna<br />

Belysningen längs gångvägar, vid parkeringsplatser<br />

och i anslutning <strong>till</strong> parker ska<br />

<strong>för</strong>bättras<br />

Sta<strong>den</strong>s passager och baksidor <strong>för</strong>bättras <strong>för</strong><br />

ökad trygghet.<br />

10 Halmstads kommun<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Stadsmiljön ska vara välvårdad<br />

Möjlighet att ta del av grönska i stadsmiljön<br />

ska stimuleras<br />

Möjligheter <strong>för</strong> gång- och cykeltrafi k ska<br />

prioriteras i stadsmiljön<br />

En trafi ksäker miljö ska åstadkommas<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Ett belysningsprogram <strong>för</strong> <strong>stadskärnan</strong> tas<br />

fram<br />

Åtgärdsprogram <strong>för</strong> tryggheten i <strong>stadskärnan</strong><br />

tas fram<br />

Vid utformning av stadsmiljön ska trygghets-<br />

och folkhälsoaspekterna vara vägledande<br />

Belysningen ska regelbundet kontrolleras<br />

Trasig utrustning i stadsmiljön skall justeras<br />

snarast<br />

Klotter saneras/åtgärdas snarast<br />

Växtlighet justeras så att miljöerna är överblickbara<br />

Barns upptäckarglädje måste tas <strong>till</strong>vara i<br />

stadsmiljön. Foto Patrik Leonardsson<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Gång- och cykelstråk utvecklas<br />

Trafi ksäkerhetsaspekterna bevakas i trafi k-<br />

och samhällsplaneringen<br />

Vid om- och nybyggnad i stadsmiljön ska<br />

olika <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> invånare och besökare<br />

beaktas


TILLGÄNGLIGHETEN<br />

Halmstad kommun har sedan länge strävat efter<br />

en framskjuten position i utvecklingen av en <strong>till</strong>gänglig<br />

stadsmiljö. Tillgängligt och användbart<br />

<strong>för</strong> alla är ett självklart grundkrav som ska ställas<br />

sta<strong>den</strong>s miljö. Den <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>s<br />

behov av bevarande skall ställas i relation <strong>till</strong><br />

<strong>den</strong> moderna människans krav och behov. Det<br />

handikappolitiska programmet som utarbetats<br />

<strong>för</strong> Halmstads kommun och antagits av kommunfullmäktige<br />

ger vägledning i arbetet med<br />

<strong>till</strong>gänglighetsfrågorna. Samtidigt ger lagstiftningen<br />

verktyg <strong>för</strong> att styra utvecklingen mot ett<br />

jämlikt samhälle där alla ges samma möjligheter.<br />

Stadskärnan består <strong>till</strong> stor del av privatägda<br />

fastigheter med ett stort behov av anpassning.<br />

Ansvaret vilar uteslutande på fastighetsägaren,<br />

men samarbete över fastighetsgränserna behöver<br />

stimuleras <strong>för</strong> att få <strong>till</strong> stånd långsiktiga,<br />

estetiska lösningar med rimlig ekonomisk belastning<br />

<strong>för</strong> <strong>den</strong> enskilde. Tillsynsansvaret <strong>för</strong><br />

allmän platsmark har polisen genom <strong>den</strong> lokala<br />

ordningsstadgan. Kommunen har <strong>till</strong>synsansvaret<br />

<strong>för</strong> att bygglagstiftningen följs. Ett tydligt<br />

och konsekvent hanterande av <strong>till</strong>gänglighetsären<strong>den</strong><br />

är nödvändigt samtidigt som en aktiv<br />

<strong>till</strong>syn med informativa inslag bedrivs.<br />

Målsättning<br />

•<br />

Halmstad ska vara attraktivt och<br />

<strong>till</strong>gängligt <strong>för</strong> alla<br />

•<br />

•<br />

Allmänna platser ska vara <strong>till</strong>gängliga och<br />

användbara <strong>för</strong> alla<br />

Den offentliga utomhusmiljön ska vara <strong>till</strong>gänglig<br />

året om. Större självständighet och<br />

en tryggare miljö som är hanterbar samtidigt<br />

som alla får möjlighet att vara delaktiga ska<br />

eftersträvas<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

Tillgänglighetsfrågorna ska vara vägledande<br />

vid utformning av stadsmiljön<br />

Det handikappolitiska programmet och lagstiftningens<br />

krav ska uppfyllas samtidigt<br />

som de inte utgör en yttre gräns <strong>för</strong> åtgärder<br />

utan endast en lägsta nivå <strong>för</strong> <strong>till</strong>gänglighetsarbetet.<br />

Information kombinerat med en<br />

ökad <strong>till</strong>syn och ett snabbt agerande i ären<strong>den</strong><br />

som rör <strong>till</strong>gänglighet skapar självständighet<br />

och trygghet<br />

Nya stadsbiblioteket är <strong>till</strong>gängligt <strong>för</strong> alla.<br />

Foto Leif Fendell<br />

Vid <strong>den</strong> ombyggda delen av Hamngatan har entréerna<br />

<strong>till</strong>gänglighetsanpassats. Foto Leif Fendell<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

11


MILJÖN<br />

Ekologiskt uthållighet är <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong><br />

samhällets överlevnad. Det innebär hushållande<br />

med våra gemensamma resurser: luft, mark, vatten<br />

och befi ntlig bebyggelse. Nyproduktion och<br />

ombyggnad av hus, parker, gator och torg utifrån<br />

ekologiska <strong>för</strong>utsättningar. En ekohandlingsplan<br />

har tagits fram <strong>för</strong> Halmstads kommun och antagits<br />

av kommunfullmäktige som ger vägledning<br />

<strong>för</strong> hantering av miljöfrågorna i planeringen.<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Förutsättningar <strong>för</strong> god gång- och cykeltrafi<br />

k ska stimuleras<br />

Bra <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> kollektivtrafi k ska<br />

stimuleras<br />

Grönskan i stadsmiljön ska bevaras, utvecklas<br />

och kompletteras<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

Miljöfrågor såsom buller, luft<strong>för</strong>oreningar<br />

m.m. ska vägas in i alla beslut som fattas<br />

kring stadsmiljön<br />

Gång- och cykeltrafi k och kollektivtrafi k<br />

prioriteras bland trafi kslagen i <strong>den</strong> offentliga<br />

miljön<br />

12 Halmstads kommun<br />

•<br />

•<br />

Trädplanteringar ska utökas i <strong>stadskärnan</strong><br />

Anläggning, drift och underhåll ska ske med<br />

utgångspunkt från de ekologiska vär<strong>den</strong>a<br />

En ekologiskt hållbar stadsmiljö i Halmstad<br />

bygger på ett samspel mellan faktorer t.ex. bevarande<br />

och utveckling av bebyggelse, utveckling<br />

av ett hållbart transportssystem och <strong>till</strong>varatagande<br />

och utveckling av gröna miljöer. Foto:<br />

Patrik Leonardsson<br />

Gång- och cykeltrafi ken ska prioriteras i Halmstad.<br />

Foto: Mattias Bjellvi


VATTNET<br />

Vattnet är en självklar kvalitet i Halmstad. Vattnet<br />

- Nissan, berör våra sinnen och skapar syn-,<br />

hörsel, lukt- och känselupplevelser. Vattnet skiftar<br />

under årstiderna och är mycket värdefullt i<br />

kombination med parker och annan grönska.<br />

Stadsrummens utformning och stråkens kontakt<br />

med vatten i olika former såsom fontäner har<br />

stor betydelse <strong>för</strong> helhetsupplevelsen.<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

Halmstads stadsmiljö ska innehålla många<br />

möten med vatten i olika former<br />

Nya möten med vatten av skilda slag ska<br />

<strong>till</strong>skapas i centrum med ökad närhet och<br />

<strong>till</strong>gänglighet<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

Nissans stränder ska utvecklas och bindas<br />

samman <strong>till</strong> grönt stråk <strong>för</strong> rekreation<br />

Vatten i form av vattenspeglar m.m. kan <strong>till</strong>skapas<br />

på fl er ställen i <strong>stadskärnan</strong><br />

Ovan: Konst i Picassoparken. Konsten i Nissans<br />

närmiljö samverkar väl med sta<strong>den</strong>s rum. Foto:<br />

Patrik Leonardsson<br />

Fontäner och liknande anläggningar på torg<br />

och i parker är viktiga <strong>för</strong> helhetsupplevelsen.<br />

Foto: Tekniska kontoret<br />

Stadsbiblioteket tar”ett kliv ut” i Nissanrummet”.<br />

Foto: Patrik Leonardsson<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

13


GRÖNSKAN<br />

En stadsmiljö som upplevs som trivsam och levande<br />

bygger på att ge medborgarna ökad livskvalitet,<br />

välbefi nnande och hälsa. Grönska är<br />

en naturlig ingrediens i en attraktiv stadsmiljö.<br />

Grönskan bidrar <strong>till</strong> att <strong>för</strong>sköna centrum men<br />

medverkar också <strong>till</strong> att skapa ett bättre klimat<br />

och luftkvalitet. Träd och buskar skapar tydlig a<br />

rumsbildningar <strong>till</strong>sammans med bebyggelsen.<br />

Gröna ytor <strong>för</strong>bättrar möjligheterna <strong>till</strong> rekreation<br />

och avkoppling. Träd är ofta ett välgörande<br />

inslag i stadsmiljön men ska väljas och placeras<br />

efter platsens <strong>för</strong>utsättningar. Halmstad kommun<br />

har gjort stora insatser <strong>för</strong> att skapa en attraktiv<br />

grön stadsmiljö genom att <strong>för</strong>bättra befi ntliga<br />

parker och även anlägga nya.<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Halmstads stadsmiljö ska innehålla gröna<br />

miljöer i en helhetsmiljö där gröna stråk,<br />

planteringar och gatuträd binder samman<br />

olika ytor.<br />

Gröna innergårdar ska eftersträvas<br />

Halmstads stadskärna ska upplevas som en<br />

grön miljö.<br />

Sta<strong>den</strong>s grönstruktur ska utformas konsekvent<br />

med avseende på material, <strong>till</strong>gänglig-<br />

14 Halmstads kommun<br />

het, kulturhistoria, funktion, skötselinsatser<br />

och upplevelsevär<strong>den</strong>.<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

De gröna miljöerna vägs in i all planering<br />

Dokumentet ”Halmstads gröna vär<strong>den</strong>”, antaget<br />

av kommunfullmäktige <strong>till</strong>lämpas i all<br />

planering<br />

En alléplan tas fram (beräknas färdigställd i<br />

slutet på 2008).<br />

Plan <strong>för</strong> utveckling av Halmstads centrumparker<br />

tas fram<br />

De gröna miljöerna i sta<strong>den</strong>, parker, planteringar,<br />

alléer m.m. <strong>till</strong><strong>för</strong> mycket <strong>för</strong> ett behagligt<br />

klimat i sta<strong>den</strong> och skapar en attraktiv miljö <strong>för</strong><br />

rekreation m.m. vilket främjar en god folkhälsa.<br />

Ovan: Picassoparken - ett av Halmstads attraktiva<br />

parkrum. Foto:Birgitta Mattsson<br />

Nedan: Allén på Karl XI:s väg, Halmstad avgränsar<br />

<strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> på ett bra<br />

sätt och är en attraktiv miljö i sta<strong>den</strong>. Foto:<br />

Mattias Bjellvi


MARKBELÄGGNINGEN<br />

Gatorna, torgen och andra platsbildningar visar<br />

på olika tidsepoker genom sin utformning. Utformningen<br />

har betydelse <strong>för</strong> vår uppfattning<br />

om omsorg och kvalitet. Beläggningen talar om<br />

hur olika ytor ska användas och får oss att anpassa<br />

farten. Det är också väsentligt att de blir<br />

<strong>till</strong>gängliga <strong>för</strong> alla och upplevs som trygga både<br />

nattetid och dagtid året runt. Ny markbeläggning<br />

ska anpassas efter platsens <strong>för</strong>utsättningar.<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Gatan ska vara konsekvent i utformning och<br />

materialval.<br />

Markbeläggning ska utformas med tanke på<br />

<strong>till</strong>gänglighet, kultur<strong>historiska</strong> aspekter och<br />

underhållsaspekter<br />

Ytbeläggningarna på torg, gångytor, övergångsställen<br />

och cykelstråk, skall utformas<br />

så att en klar uppfattning om markytans användning<br />

blir tydlig. Ambitionen ska vara<br />

vid ny- och ombyggnation att andelen natur-<br />

och gatsten ska öka, men gångstråk och<br />

andra ytor där man rör sig <strong>till</strong> fots ska ha en<br />

vedertaget slät yta<br />

Strategier<br />

•<br />

De aspekter som <strong>för</strong>s fram i målsättningarna<br />

ska vägas in i all planering och projektering<br />

Vacker gatuutformning, Kristianstads centrum.<br />

Foto: Mattias Bjellvi<br />

Olika material och nivåer när det gäller utformning<br />

av gaturum/torg kan skapa spänning i miljön,<br />

men <strong>till</strong>gänglighetsaspekten måste beaktas.<br />

Foto: Leif Fendell<br />

Foto: Leif Fendell<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

15


BEBYGGELSEN<br />

Befi ntlig bebyggelse och torgbildningar i Halmstads<br />

stadskärna är knutna <strong>till</strong> sta<strong>den</strong>s i<strong>den</strong>titet<br />

och trivsel <strong>till</strong> gagn <strong>för</strong> både turister och invånare.<br />

Att bevara och <strong>för</strong>bättra Halmstads stadskärnas<br />

bebyggelse och torgbildningar är att bevara<br />

Halmstads framtid. Stadskärnan är av riksintresse<br />

<strong>för</strong> kulturminnesvår<strong>den</strong> och även fast<br />

fornlämning, vilket kräver särskild hänsyn.<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Byggnaders unika historia lyfts fram i<br />

ut<strong>för</strong>da byggnadsinventeringar. Byggnader<br />

som bedömts värdefulla ska skyddas<br />

Renovering och ombyggnad av befi ntlig<br />

bebyggelse ska ut<strong>för</strong>as med stor omsorg<br />

och med stor respekt <strong>för</strong> byggna<strong>den</strong>s och<br />

sta<strong>den</strong>s historia.<br />

Ny bebyggelse i Halmstads stadskärna ska<br />

anpassas <strong>till</strong> omkringliggande bebyggelse<br />

gällande volym, form, material och kulör.<br />

Vid nybebyggelse ska bebyggelsen spegla<br />

<strong>den</strong> äldre tomtindelningen<br />

Pastischer (kopior av äldre bebyggelse) ska<br />

undvikas men kvarterets historia ska lyftas<br />

fram och tydliggöras med respekt<br />

Allt som utformas i Halmstads stadskärna<br />

16 Halmstads kommun<br />

•<br />

•<br />

•<br />

ska präglas av stor omsorg och ut<strong>för</strong>as med<br />

mycket hög kvalitet<br />

Halmstad ska fortsätta vara en levande stad<br />

med en levande stadskärna.<br />

Det är viktigt att karaktäristiska gaturum<br />

och byggnader som t.ex. gränder, rester<br />

av bastionerna, gårdar, torn och portaler<br />

uppfattas i <strong>stadskärnan</strong><br />

Äldre gårdsmiljöer ska tas <strong>till</strong>vara<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Skyddsbestämmelser utarbetas i detaljplan<br />

<strong>för</strong> värdefull bebyggelse i samband med<br />

exploateringsprojekt i <strong>stadskärnan</strong>. Hänsyn<br />

ska tas <strong>till</strong> omgivande bebyggelse.<br />

Stor omsorg ska visas vid hantering i<br />

bygglov och bygganmälanarbete <strong>för</strong><br />

nybebyggelse och befi ntlig värdefull<br />

bebyggelse i <strong>stadskärnan</strong>.<br />

Strategier behöver utarbetas <strong>för</strong> att<br />

säkerställa kulturhistoriskt värdefull<br />

bebyggelse ur brandsynpunkt<br />

Bedömning av <strong>för</strong>ändringar av<br />

bebyggelsen ska göras utifrån att historiskt<br />

karaktäristiska miljöer tydligt ska kunna<br />

uppfattas i stadsmiljön<br />

Produktion av karta t.h. och kulturhistorisk<br />

bedömning, Kulturmiljö Halland


Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

17


Ovan. Modern arkitektur i Halmstads centrum.<br />

Byggna<strong>den</strong> har ett eget, modernt intryck,<br />

men samspelar väl med omgivningen t.ex.<br />

genom skalan och detaljerna. Arkitekt ARKET,<br />

Halmstad. Foto Mattias Bjellvi<br />

Karaktäristisk historisk byggnad. Halmstads<br />

slott. Foto Birgitta Mattsson<br />

18 Halmstads kommun<br />

Mitten, överst: Karaktäristisk<br />

stenstadsbebyggelse från sent 1800-tal <strong>till</strong><br />

tidigt 1900-tal på Köpmansgatan - Väl värd<br />

att bevara. Mitten, nederst: Åhléns/Hemköp<br />

är en karaktäristisk byggnad från 1960-talet.<br />

Ovan. Röda Kvarn är ett fi nt exempel på 1920talsklassicism.<br />

Foton: Bitgitta Mattsson


Twistens hus är en viktig och karaktäristisk<br />

byggnad från 1600-talet på Storgatan. Foto:<br />

Birgitta Mattsson<br />

Mitten Gamla brandsstationen vid Lilla torg och<br />

Fattighuset är två viktiga byggnader från 1800tal<br />

och tidigt 1900-tal. Foto: Birgitta Mattsson<br />

Ovan. Rådhuset från sent 1930-tal med<br />

<strong>till</strong>byggnad från 1980-talets början ger Stora<br />

Torg en tydlig profi l och bildar en spännande<br />

kontrast mot krogen Tre hjärtan (t.h. på bil<strong>den</strong>)<br />

Foto Birgitta Mattsson<br />

Drottning Kristinapassagen är ett bra modernt<br />

exempel på ny arkitektur och bevarande av<br />

äldre bebyggelse. Foto Birgitta Mattsson<br />

Kyrkogatan rymmer fl era fi na hus från 1600-<br />

1800-talen, t.ex. Broktorpsgår<strong>den</strong>. Foto Mattias<br />

Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

19


LJUSSÄTTNINGEN<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Trygga, säkra och trivsamma miljöer ska<br />

skapas genom bl.a. belysning<br />

Ljuset och mörkret ska användas <strong>för</strong> att skapa<br />

vackra stadsrum och ge karaktär åt sta<strong>den</strong><br />

under olika årstider och olika tider på<br />

dygnet<br />

Belysningen ska komplettera och framhäva<br />

värdefulla stadsmiljöer<br />

Belysningen i sta<strong>den</strong> ska inte vara störande<br />

eller bländande<br />

Hänsyn <strong>till</strong> kultur<strong>historiska</strong> vär<strong>den</strong> i bebyggelse,<br />

parker och stadsrum ska tas<br />

Strategier<br />

•<br />

Ett belysningsprogram behöver tas fram<br />

20 Halmstads kommun<br />

Olika kulörer på ljussättningen skapar olika<br />

slags stämning. Foto Atkins, Malmö<br />

Belysningen ger en extra dimension <strong>till</strong><br />

arkitekturen och understryker formen. Foto<br />

Atkins, Malmö<br />

Karaktäristisk vy i Halmstad över Slottet och<br />

Naja<strong>den</strong>, nattetid. foto.: Patrik Leonardsson<br />

Kyrkogatan nattetid. Foto: Birgitta Mattson


DEN OFFENTLIGA KONSTEN<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Halmstad kommun har som målsättning att<br />

profi lera sig som konststad där <strong>den</strong> offentliga<br />

konsten får en framträdande roll<br />

Konst i stadsmiljön skall ingå som en naturlig<br />

del i sta<strong>den</strong>s gestaltning och alltid fi nnas<br />

med vid planering av upprustning och nybyggnation<br />

Vid placering av konst i offentlig miljö ska<br />

hänsyn tas <strong>till</strong> <strong>den</strong> specifi ka platsen och<br />

konstverkets art<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Att skapa en övergripande syn på konsten i<br />

<strong>stadskärnan</strong> samt att aktivt och konkret arbeta<br />

med relationen mellan konstverk och<br />

dess placering.<br />

Under en 5-årsperiod bör satsning göras på<br />

att komplettera konsten i det offentliga rummet<br />

Gärna in<strong>för</strong>skaffa konstverk med interaktiv/<br />

social funktion exempelvis lekskulpturer.<br />

Ovan, t.v. Stora torg, Millesstatyn Europa<br />

och Tjuren. Foto: Mattias Bjellvi. Nedan<br />

tv. Drottning Kristina, Tomas Frisk. Foto:<br />

Mattias Bjellvi Ovan.T.h. Ett konstverk som<br />

både profi lerar kuststa<strong>den</strong> och är en ”möbel”.<br />

Fredrikshavn, Danmark. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Konsten i sta<strong>den</strong> är väsentlig i sta<strong>den</strong> <strong>för</strong> att<br />

väcka tankar och upplevelser.<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

21


UTESERVERINGAR<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Uteserveringarna ska utformas på ett sådant<br />

sätt att de underordnar sig gatan och stadsbil<strong>den</strong><br />

Utemöbler ska vara nätta och av trä, smide,<br />

rotting eller en kombination därav. Svart,<br />

mörkgrönt eller grått är lämpliga färger<br />

Det är viktigt att karaktäristiska äldre byggnader<br />

inte skyms av uteserveringarnas markiser<br />

och parasoller<br />

Markiser eller parasoller ska vara enfärgade,<br />

reklam får endast fi nnas på markisens eller<br />

parasollens nedhäng<br />

Uteserveringar ska ha en avgränsning i smide<br />

målad i svart, mörkgrönt eller gråsvart<br />

Ev. markisväv som spänns bakom avgränsningen<br />

ska ha diskret färgsättning. Reklam<br />

får inte <strong>för</strong>ekomma<br />

Det krävs ett passagemått som godkänts av<br />

räddningstjänsten<br />

Uteserveringar får inte blockera portar och<br />

dyl.<br />

22 Halmstads kommun<br />

•<br />

•<br />

Uteserveringen ska vara <strong>till</strong>gänglig <strong>för</strong> alla<br />

och markbeläggningen på gatan ska utgöra<br />

golv. Ev. ramper ska uppfylla kraven på <strong>till</strong>gänglighet<br />

och placeras inom serveringens<br />

yta.<br />

Servering på allmän plats kräver <strong>till</strong>stånd<br />

från bl.a. polismydigheten. För uteservering<br />

med tak och/eller täta väggar krävs bygglov<br />

Strategier<br />

•<br />

Programmet Uteserveringar i Halmstad - Råd<br />

och rekommendationer i Halmstad, Byggnadsnämn<strong>den</strong><br />

2004 samt Samordningsprogram<br />

<strong>för</strong> uteserveringar, Byggnadsnämn<strong>den</strong><br />

2008 ska <strong>till</strong>ämpas vid prövning av lämpligheten<br />

av uteserveringar. Programmen ska<br />

kontinuerligt uppdateras.<br />

Ovan: Exempel på väl utformad servering vid<br />

Lilla torg i Malmö. Foto: Atkins<br />

Uteservering med tydlig avgränsning och<br />

vackra parasoller. Lucca, Italien. Foto: Björn<br />

Petersen<br />

Ovan:Bra exempel på avgränsning av<br />

uteservering. Foto: Atkins


SMÅ BYGGNADER OCH TEKNISKA INSTALLATIONER<br />

SMÅ BYGGNADER<br />

Målsättning<br />

• Små byggnader i stadsmiljön ska anpassas<br />

<strong>till</strong> omgivningen<br />

•<br />

Byggnader kopplade <strong>till</strong> uteserveringar får<br />

ska vara genomsiktliga med undantag av<br />

<strong>för</strong>råd och toalettbyggnader.<br />

Strategier<br />

•<br />

•<br />

Ett program <strong>för</strong> utformning av små<br />

byggnader tas fram<br />

Se även samordningsprogram <strong>för</strong><br />

uteserveringar. Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2008<br />

TEKNISKA INSTALLATIONER<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Tekniska installationer ska placeras så att<br />

de syns så lite som möjligt<br />

Tekniska installationer kan med <strong>för</strong>del<br />

inarbetas i mindre byggnader och liknande<br />

Avfallshanteringen i stadsmiljön ska<br />

inordnas i stadsrummet på ett prydligt sätt<br />

Ovan t.v. Busskurer kan anpassas <strong>till</strong> platsen<br />

och ges en tydlig egen karaktär. Uppsala Stora<br />

torg. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Strategier<br />

•<br />

Riktlinjer <strong>för</strong> utformning av tekniska<br />

installationer ska ingå i framtagande av<br />

program <strong>för</strong> små byggnader<br />

Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad.<br />

Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö.<br />

T.v. Toalettbyggnad med modernt intryck som<br />

är anpassad <strong>till</strong> en historisk miljö. Hamngatan<br />

i Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

23


MÖBLER OCH UTRUSTNING<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Möbleringen i sta<strong>den</strong> ska vara vacker att se<br />

på, funktionell och lätt att underhålla<br />

Möbleringen ska harmoniera med<br />

stadsrummet som helhet och mellan olika<br />

möbler såsom bänkar, planteringskärl m.m.<br />

Färgsättningen ska vara samordnad och<br />

anpassad <strong>till</strong> omgivningens karaktär<br />

Möbler lämpliga <strong>för</strong> funktionshindrade ska<br />

fi nnas i stadsmiljön<br />

Strategier<br />

•<br />

Ett möbleringsprogram tas fram.<br />

Tekniska kontoret har tagit fram fl era<br />

standardmöbler, plattor och utrustning som<br />

kommer att sammanställas i ett program<br />

24 Halmstads kommun<br />

Bänkarna vid stora torg och planteringskärlen<br />

är fl exibla och enkla. Några bänkar är<br />

dessutom handikappanpassade. Det är<br />

en <strong>för</strong>del att bänkarna är fl yttbara vid<br />

uppträdan<strong>den</strong>, men en nackdel är att det ibland<br />

ger ett rörigt intryck. Foto Mattias Bjellvi<br />

Papperskorgarna<br />

i Halmstads<br />

stadskärna<br />

är gedigna,<br />

funktionella och<br />

snygga. Foto<br />

Mattias Bjellvi<br />

Planteringskärl på <strong>den</strong> ombyggda delen av<br />

Hamngatan. Foto Mattias Bjellvi


SKYLTAR OCH ANDRA INFORMATIONSBÄRARE<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Information och lokalt anknuten reklam<br />

prioriteras fram<strong>för</strong> allmän reklam i<br />

stadsrummet<br />

Reklam får inte konkurrera med<br />

bebyggelse, konstverk och annan<br />

utsmyckning<br />

Reklam- och informationsutbudet ska<br />

underordna sig stadsrummets utformning<br />

<strong>för</strong> övrigt, dvs inte <strong>till</strong>åtas få utgöra ett<br />

dominerande inslag<br />

Skyltningen ska utformas i samklang med<br />

byggna<strong>den</strong>.<br />

Ljuslådor ska undvikas<br />

Trottoarpratare ska inte vara <strong>till</strong>åtet i<br />

stadsmiljön<br />

Ytterligare pelare <strong>för</strong> lokal affi schering kan<br />

övervägas på ett par ställen i centrum<br />

Strategier<br />

•<br />

Skyltprogrammet Skyltar i Halmstad - råd<br />

och rekommendationer, byggnadskontoret<br />

dec 2004 ska <strong>till</strong>ämpas vid bedömning av<br />

lämpligheten av skyltar. Programmet ska<br />

kontinuerligt uppdateras och revideras.<br />

Ovan Karl XI:s väg, Halmstad, Café<br />

Regnbågen. Exempel på spännande skyltning i<br />

neon. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Skylten <strong>till</strong> Mc Donald´s inordnar sig väl i<br />

fasa<strong>den</strong>. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Traditionell ”historisk” skyltning som<br />

samspelar väl med <strong>den</strong> äldre byggna<strong>den</strong>.<br />

Trottoarpratare (skyltar) som är placerade på<br />

marken, enligt bil<strong>den</strong>, <strong>för</strong>eslås var <strong>för</strong>bjudna i<br />

stadsmiljön eftersom de hindrar framkomlighet.<br />

Foto: Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

25


PARKERING OCH STÖRNINGAR<br />

PARKERING<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Olika typer av parkering ska anordnas så att<br />

de underordnas stadsrummets utformning i<br />

övrigt<br />

Cykelparkering ska fi nnas i stor<br />

utsträckning och utformas och placeras så<br />

att de underlättar smidig parkering<br />

Cykelparkeringarna får inte utgöra<br />

ett hinder <strong>för</strong> funktionshindrade och<br />

synskadade.<br />

Centrala parkeringsplatser <strong>för</strong><br />

funktionshindrade ska prioriteras God<br />

<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> p-platser <strong>för</strong> funktionshindrade<br />

Parkering på kvartersmark ska främjas,<br />

markparkering på allmän platsmark ska<br />

minska <strong>till</strong> <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> ökad gång- och<br />

cykeltrafi k<br />

Värdefulla gårdsmiljöer ska inte användas<br />

<strong>för</strong> parkering<br />

Strategier<br />

•<br />

En ny parkeringsnorm utarbetas som även<br />

innefattar norm <strong>för</strong> cykelparkering.<br />

26 Halmstads kommun<br />

•<br />

En p-utredning <strong>för</strong> centrala sta<strong>den</strong> tas fram<br />

STÖRNINGAR<br />

Målsättning<br />

•<br />

•<br />

Oljud, oönskat ljud ska så långt möjligt<br />

minimeras<br />

Spridning av ljud (musik, tal) från<br />

näringsidkare ska begränsas <strong>till</strong><br />

näringsidkares omedelbara närhet<br />

Strategier<br />

•<br />

Miljö - och hälsoskyddsnämn<strong>den</strong>s krav och<br />

riktlinjer <strong>för</strong> att motverka störningar ska<br />

följas


FÖRSLAG TILL OMDANING AV GATU-, TORG- OCH PARKRUM<br />

ANALYS GRÖNSTRUKTUR<br />

Halmstad har ett antal parker som ligger nära<br />

<strong>stadskärnan</strong>, vilka utgör en stor resurs och bär<br />

på ett rikt kulturarv. Dessa är Norre Katts park,<br />

Gunillaparken, Slottsparken, Picassoparken, Sinenas<br />

promenad, Kapsylparken och Filtparken.<br />

Parkrummen används fl itigt av såväl besökande<br />

som Halmstadbor. Främst Norre Katts park och<br />

Gunillaparken upplevs som otrygga miljöer<br />

nattetid, var<strong>för</strong> särskild omsorg behöver läggas<br />

på att <strong>för</strong>bättra dessa. Inom Norre Katts park<br />

ligger även Bastionen som behandlas i särskilt<br />

avsnitt längre fram i texten. Nissanrummet och<br />

Prins Bertils stig är viktiga grönstråk.<br />

FÖRSLAG GRÖNSTRUKTUR<br />

Dessa vackra <strong>historiska</strong> parker kan bindas samman<br />

i ett grönt nätverk som även samordnas<br />

med gång- och cykelstråken. Slottsbron är en<br />

stor barriär i sammanhanget. De gröna inslagen<br />

i <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> stadsmiljön kan öka genom<br />

t.ex. trädplanteringar, Karaktäristiska trädplanteringar<br />

fi nns på Karl XI:s väg och längs<br />

Hamngatan.<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

27


ANALYS FORDONSTRAFIK<br />

Stadskärnan i Halmstad har hög <strong>till</strong>gänglighet<br />

<strong>för</strong> fordon med många centrala parkeringshus<br />

och gatuparkeringar. Gatorna är i de fl esta fall<br />

belagda med asfalt och överlag utformade <strong>för</strong><br />

god framkomlighet <strong>för</strong> biltrafi ken. Hastigheten<br />

är reglerad <strong>till</strong> 30 km/h. Många av de trängre<br />

gatorna är enkelriktade av framkomlighetsskäl.<br />

Brogatan är endast upplåten <strong>för</strong> busstrafi<br />

k. Leveransfordon och behörig trafi k har<br />

möjlighet att köra i innerstan mellan kl 03-12.<br />

Flera centrala gator har höga trafi kfl ö<strong>den</strong>.<br />

Österbro trafi keras av ca 6 000 fordon/dygn<br />

(f/d), Rådhusgatan av ca 5 000 f/d och Klammerdammsgatan<br />

av ca 1 500 f/d. Den <strong>för</strong>hållandevis<br />

stora mäng<strong>den</strong> fordon i <strong>stadskärnan</strong><br />

bidrar <strong>till</strong> att miljön på många platser upplevs<br />

som otrygga och otrivsamma. Det <strong>för</strong>ekommer<br />

också regelbundet inci<strong>den</strong>ter mellan bilar<br />

och oskyddade trafi kanter i centrum. En stor<br />

andel söktrafi k <strong>till</strong> gatuparkeringarna gör att<br />

trafi ksituationen stundtals är stökig. Fram<strong>för</strong><br />

allt gäller detta Hamngatan norr om Österbro<br />

och delen Kyrkogatan/Storgatan vid Rådhuset.<br />

Den stora mäng<strong>den</strong> bussar på Brogatan gör att<br />

gatan upplevs som otrygg och svår att korsa.<br />

Många kommuner jobbar aktivt med att minska<br />

biltrafi kens negativa påverkan på stadsmiljön.<br />

I Halmstad behövs ombyggnad av<br />

28 Halmstads kommun<br />

fl era centrala gator <strong>för</strong> att göra dessa attraktivare<br />

och öka <strong>till</strong>gängligheten. Det innebär<br />

att en mer gång- och cykelvänlig stad<br />

behöver <strong>till</strong>skapas på bilarnas bekostnad.<br />

FÖRSLAG FORDONSTRAFIK<br />

Gator som behöver trafi keras av fordon byggs<br />

successivt om och utformas så att trafi krytmen<br />

anpassas efter gåendes- och cyklandes villkor.<br />

Köpmansgatan byggs om <strong>till</strong> gågata vilket avsevärt<br />

<strong>för</strong>bättrar stadsmiljön och kopplar ihop<br />

de båda torgen på samma sätt som Storgatan.<br />

Till följd av detta behöver Klammerdammsgatan<br />

dubbelriktas. Brogatan behöver smalnas<br />

av vid torget och anslutningarna mellan torg<br />

och gågator görs <strong>för</strong>höjda. Ett större antal parkeringsplatser<br />

behöver tas bort <strong>för</strong> att åstadkomma<br />

en bättre trafi kmiljö där fotgängarna<br />

och cyklisterna prioriteras upp. Parkeringsfrågan<br />

behandlas i separat p-utredning. I övrigt<br />

se <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> utveckling av cykelvägnätet och<br />

mer detaljerade beskrivningar av respektive<br />

gata. Bussfrågan behandlas inom ramen <strong>för</strong><br />

pågående arbete med utredning kring resecentrum<br />

och linjenätsutredningen <strong>för</strong> busstrafi ken.<br />

Vänstra kartan: Tekniska kontoret - underlag<br />

kartor: Copyright Byggnadskontoret


Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

29


ANALYS GÅNG- OCH CYKELTRAFIK<br />

Cykeltrafi ken är en naturlig del av <strong>stadskärnan</strong><br />

och viktig att utveckla <strong>för</strong> ökad <strong>till</strong>gänglighet<br />

och trivsel. Större etablerade cykelstråk idag är<br />

främst Brogatan, Storgatan och Köpmansgatan.<br />

Enkelriktningen av vissa gator gäller även<br />

<strong>för</strong> cyklister vilket i vissa fall kan <strong>för</strong>sämra<br />

<strong>till</strong>gängligheten på ett <strong>för</strong> cyklisterna<br />

svårbegripligt sätt. På Köpmansgatan har man<br />

löst det med ett separat cykelfält <strong>för</strong> att kunna ha<br />

dubbelriktad cykeltrafi k.<br />

Det fi nns många brister att avhjälpa <strong>för</strong><br />

att <strong>till</strong>skapa ett bra cykelvägnät i centrum.<br />

Konfl ikterna mellan cyklister och bussar på<br />

Brogatan är ett välkänt problem. Cykelfältet<br />

på Köpmansgatan används ofta av gående eller<br />

som lastzon. På delen av Hamngatan som inte<br />

är ombyggd upplever många det som otryggt att<br />

cykla. På Kyrkogatans del <strong>för</strong>bi rådhuset och<br />

vidare ner mot Hamngatan saknas bra gång- och<br />

cykelmöjligheter. Cykelbanan på Storgatan vid<br />

Rådhuset används ofta som <strong>till</strong>fällig parkering.<br />

Det stora antalet cyklister i innerstan är<br />

positivt men ställer stora krav på såväl ett<br />

väl utbyggt cykelvägnät som god <strong>till</strong>gång<br />

<strong>till</strong> cykelparkeringar. Konfl ikter mellan cyk-<br />

30 Halmstads kommun<br />

listerna och fotgängare är viktigt att beakta<br />

när stadsmiljön ska utvecklas <strong>till</strong> att bli bättre<br />

anpassas <strong>till</strong> de oskyddade trafi kanterna.<br />

FÖRSLAG GÅNG- OCH CYKELTRAFIK<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Cykelstråken längs Brogatan och<br />

Köpmansgatan prioriteras och <strong>för</strong>bättras.<br />

Även cykelstråket längs Storgatan<br />

<strong>för</strong>bättras.<br />

Storgatan <strong>för</strong>bi Rådhuset smalnas av så<br />

gång- och cykelbanan kan breddas <strong>för</strong><br />

bättre framkomlighet. Detta gör också att<br />

risken <strong>för</strong> dubbelparkering minskas.<br />

Förbindelsen på Kyrkogatan mellan<br />

Stora torg och Hamngatan <strong>för</strong>bättras<br />

<strong>för</strong> fotgängare och cyklister genom att<br />

gångbanan breddas. Detta med<strong>för</strong> att<br />

parkeringarna på sträckan behöver slopas.<br />

Viktiga cykellänkar längs Karl XI:s väg<br />

behöver byggas ut <strong>för</strong> att koppla ihop<br />

stråket med cykelbanan längs Storgatan<br />

genom Norre Port.<br />

Ombyggnad av Köpmansgatan skapar en<br />

betydligt bättre länk i ett prioriterat stråk.<br />

Dubbelriktning av Klammerdammsgatan<br />

•<br />

ökar <strong>till</strong>gängligheten på gatan.<br />

Fler och bättre cykelställ behöver byggas<br />

ut.<br />

Karta: Tekniska kontoret - underlag kartor<br />

copyright Byggnadskontoret


ANALYS UTESERVERINGAR/<br />

RESTAURANGVERKSAMHET<br />

Uteserveringssäsongen i Halmstad pågår <strong>till</strong><br />

och med sista september. Ten<strong>den</strong>sen har varit<br />

önskemål om att <strong>för</strong>länga säsongen. Likaså<br />

<strong>för</strong>ekommer önskemål om att ha permanenta<br />

byggnader <strong>för</strong> restaurangverksamhet. Då<br />

inte restaurangverksamhet fi nns i omedelbar<br />

närhet <strong>till</strong> uteserveringen <strong>för</strong> det ofta med<br />

sig att toalett, lagerutrymmen m.m. måste<br />

placeras i det offentliga rummet, var<strong>för</strong> mer<br />

och mer mark behöver tas i anspråk <strong>för</strong> att<br />

uppfylla berörda lagstiftningars krav på t.ex.<br />

<strong>till</strong>gänglighet, miljö m.m. Uteserveringarna<br />

ger idag ett brokigt intryck och följer i<br />

många fall inte de av byggnadsnämn<strong>den</strong><br />

fastlagda riktlinjerna, som arbetats fram i<br />

<strong>för</strong>valtningsövergripande samverkan. Det fi nns<br />

också behov att tydliggöra skillna<strong>den</strong> mellan<br />

traditionell uteservering och uteserveringar<br />

som mer liknar restaurangverksamhet eftersom<br />

dessa kräver en helt annan utformning.<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

31


FÖRSLAG UTESERVERINGAR/<br />

RESTAURANGER<br />

Kartan vid sidan om <strong>den</strong>na text redovisar <strong>för</strong>slag<br />

<strong>till</strong> placering av permanenta restaurangbyggnader<br />

(paviljoner) och <strong>för</strong> restauranger/uteserveringar<br />

där bygglov <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig åtgärd <strong>för</strong>eslås beviljas<br />

om fem år. För de restauranger/uteserveringar,<br />

där lov om <strong>till</strong>fällig åtgärd om fem år beviljats,<br />

gäller att markupplåtelseavtalet skrivs på ett<br />

år med möjlighet att säga upp avtalet om inte<br />

fastställda riktlinjer följs. Möjlighet <strong>till</strong>skapas<br />

<strong>för</strong> åretruntbaserad verksamhet.<br />

För såväl permanenta byggnader som ”<strong>för</strong>längda<br />

lov” <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig åtgärd kommer höga krav<br />

ställas på utformningen, inte minst på de delar<br />

av serveringen som utgör byggnader.<br />

32 Halmstads kommun


ANALYS OCH FÖRSLAG - VIKTIGA<br />

UTVECKLINGSOMRÅDEN<br />

Kartan vid sidan om <strong>den</strong>na text visar områ<strong>den</strong><br />

som på kortare och längre sikt har stor<br />

utvecklingspotential och som ligger inom eller i<br />

direkt anslutning <strong>till</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>.<br />

Krönleins bryggeri kommer under överskådlig<br />

framtid att fungera som bryggeri, men området<br />

har på längre sikt möjlighet att utvecklas <strong>för</strong><br />

t.ex. offentliga verksamheter. Ernst Wigforss<br />

plats på Gamletull är en torgmiljö som på<br />

sikt kan göras mycket attraktiv. Bastionen<br />

behandlas under separat rubrik i detta program<br />

och är en mycket viktig punkt i <strong>stadskärnan</strong> där<br />

publika funktioner kan inrymmas. Närområdet<br />

kring ett planerat resecentrum och områ<strong>den</strong>a<br />

kring Biblioteket, Österskans och Teatern kan<br />

framöver omvandlas så att de på ett bättre<br />

sätt binder samman ett framtida resecentrum<br />

med <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>.Slottsgatan<br />

och Slottsplatsen behandlas under separat<br />

rubrik i detta program. Miljön kan, då trafi ken<br />

reduceras, utvecklas <strong>till</strong> en vacker plats.<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

33


STORA TORG<br />

Stora torg är sta<strong>den</strong>s centrala fi nrum som även<br />

har sitt ursprung i medelti<strong>den</strong>s handelsplats.<br />

Även idag bedrivs torghandel och politiska<br />

möten och olika arrangemang hålles både<br />

i privat och kommunal regi. Torget är en<br />

naturlig mötesplats. Här fi nns också en del<br />

uteserveringar sommartid. Kring torget ligger<br />

fl era intressanta byggnader såsom S:t Nikolai<br />

kyrka, köpmanshus från 1850-talet och<br />

rådhuset från 1938 (<strong>till</strong>byggnad 1983). Kyrkan,<br />

rådhuset och bankhuset är fasadbelysta.<br />

Torgytan är belagd med gatsten. Bussarna<br />

passerar på Brogatan. Taxiuppställning fi nns<br />

på Kyrkogatan in<strong>till</strong> kyrkan. Carl Milles staty<br />

Europa och Tjuren omges med träd. Under<br />

torget fi nns Torggaraget från 1960-talet med<br />

två uppgångar. Belysningen i gjutjärn är från<br />

1990-talet.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

Torget upplevs otryggt nattetid då få<br />

aktiviteter sker där<br />

Bussarna utgör en barriär och en<br />

säkerhetsrisk <strong>för</strong> gående och cyklister. Den<br />

stora asfaltytan på Brogatan är inte estetiskt<br />

<strong>till</strong>talande<br />

34 Halmstads kommun<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Uteserveringarna ger inte ett estetiskt<br />

<strong>till</strong>talande intryck och utgör i vissa<br />

avseen<strong>den</strong> ett framkomlighetsproblem <strong>för</strong><br />

t.ex. funktionshindrade.<br />

Torghandeln ger ett oordnat intryck och<br />

behöver ges en enhetlig utformning.<br />

Uppställningen av bilar på torget är inte ett<br />

positivt inslag.<br />

Cykelparkeringen är underdimensionerad<br />

Tillgängligheten <strong>för</strong> funktionshindrade <strong>till</strong><br />

torget är begränsad<br />

Försäljningsbodar och andra <strong>till</strong>fälliga<br />

mindre byggnader är inte estetiskt<br />

<strong>till</strong>talande<br />

Grönstrukturen är o<strong>till</strong>räcklig i <strong>för</strong>hållande<br />

<strong>till</strong> torgets storlek<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Torghandeln stramas upp. Biluppställning<br />

<strong>till</strong>åts ej. Endast kort parkering på max 30<br />

min. <strong>för</strong> lastning och lossning<br />

Belysningen ses över på torget, såväl<br />

gatubelysning som fasadbelysning<br />

Uteserververingarna ges ett enhetligt<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

utseende färgmässigt m.m.<br />

Torgstån<strong>den</strong> ges ett samordnat utseende<br />

som hänger samman med uteserveringarnas<br />

utseende<br />

Brogatan samt vissa partier vid Kyrkogatan<br />

höjs upp <strong>till</strong> torgets nivå och platsbildningar<br />

vid Åhléns/H&M samt Mac Donald´s/<br />

Gallerian <strong>till</strong>skapas<br />

Arkitektoniskt intressanta väderskydd <strong>för</strong><br />

busstrafi ken tas fram. Bussarna reduceras i<br />

antal enl. <strong>för</strong>slag i linjenätsutredningen <strong>för</strong><br />

busstrafi ken<br />

Taxitrafi ken fl yttar <strong>till</strong> Brogatan nattetid<br />

Torgkiosken rustas upp arkitektoniskt<br />

och kan ev. utvidgas med restaurang och<br />

uteservering<br />

Obrutna stråk där gångtrafi kanter tryggt,<br />

säkert och enkelt kan <strong>för</strong>fl ytta sig skapas i<br />

naturliga sträckningar. Cykelparkeringen<br />

ses över<br />

Närområdet kring Milles fontän betonas<br />

ytterligare<br />

Grönstrukturen kompletteras, t.ex. med<br />

träd.


Brogatan byggs om <strong>till</strong> en<br />

säkrare och vackrare miljö<br />

<strong>för</strong> fotgängare och cyklister<br />

Torg<br />

kiosken kompletteras<br />

med restaurangverksamhet<br />

och ges en vackrare<br />

utformning<br />

Uteserveringarna<br />

<strong>för</strong>eslås<br />

fl ytta ut på torget och därmed<br />

frigörs fasaderna. Serveringarna<br />

får ett enhetligt<br />

utseende<br />

Torgstån<strong>den</strong><br />

”stramas<br />

upp” och ges en utformning<br />

som harmonierar med uteserveringarna<br />

Markbeläggningen<br />

”hålls ihop” på torgets<br />

alla sidor så att torget upplevs<br />

som ”helt”<br />

Cykelställ byts ut<br />

och kompletteras på fl era<br />

platser runt torget<br />

Möjlighet <strong>till</strong> större<br />

scener i likhet med dagens<br />

situation<br />

Skiss <strong>till</strong> belysningsidé <strong>för</strong> Stora torg. Idag är<br />

Tre Hjärtan och Rådhuset fasadbelysta liksom<br />

fontänen. Viktiga entréer kan tydliggöras<br />

genom belysning. S:t Nikolai kan utvecklas<br />

genom belysning inifrån byggna<strong>den</strong>. Skiss<br />

Atkins, Malmö<br />

Skiss Atkins, Malmö<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

35


Ovan: Stora torg är torgets fi nrum med karaktäristiska byggnader som t.ex. Rådhuset, Tre<br />

Hjärtan och S:t Nikolai. Det är viktigt att omgvningen kommer <strong>till</strong> sin rätt. Foto: Mattias<br />

Bjellvi.<br />

36 Halmstads kommun<br />

Ovan: Aktiv torghandel. Foto: Patrik<br />

Leonardsson.<br />

Nedan: Brogatan måste ses över med hänsyn<br />

<strong>till</strong> trafi ksäkerhet m.m. Foto: Mattias Bjellvi


Torgkiosken är en central mötespunkt i<br />

Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Torghandeln ger ett skräpigt intryck med skilda<br />

material. Bilparkeringen på torget bör fl ytta<br />

och utformningen stramas upp. Foto: Mattias<br />

Bjellvi<br />

Restaurangbyggnad på Gustav Adolfs torg i<br />

Malmö. På sikt är det kanske möjligt att bygga<br />

om torgkiosken <strong>för</strong> utvidgad verksamhet, t.ex.<br />

restaurang. Foto: Atkins, Malmö<br />

Cykelställen är underdimensionerade på Stora<br />

torg. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Exempel på teaterrestaurang från Växjö.<br />

Arkitekt Patrick Nilsson, KOP Design, Växjö.<br />

Foto: Mj Foto, Martin Johansson<br />

Platsen på Brogatan vid Mc Donald´s bör<br />

göras om. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

37


LILLA TORG<br />

På Lilla torg fanns tidigare ett medeltida kloster<br />

som delvis är utgrävt och markerat med gatsten<br />

i markbeläggningen. Runt torget fi nns många<br />

vackra och historiskt viktiga byggnader, t.ex.<br />

Röda Kvarn - biografen, gamla brandstationen,<br />

fattighuset och gamla telegrafhuset.<br />

Fasadbelysning fi nns på fattighuset och gamla<br />

brandstationen. Lilla torg har tidigare varit<br />

handelstorg och sedan busstorg. Idag används<br />

det sommartid <strong>för</strong> uteserveringar och ibland<br />

<strong>för</strong> publika arrangemang, t.ex. Vårfesten.<br />

Parkering upptar halva torget (<strong>den</strong> norra delen)<br />

restaurangverksamheten är koncentrerad <strong>till</strong><br />

byggnaderna i <strong>den</strong> södra delen av torget. På<br />

torget fi nns en stor parkeringsyta.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Få aktiviteter sker vintertid var<strong>för</strong> torget får<br />

en ”död karaktär” under <strong>den</strong>na tid<br />

Uteserveringarna har ”växt samman”. De<br />

enskilda serveringarna är ej urskiljbara,<br />

vilket ger torget ett rörigt intryck. Enhetlig<br />

utformning saknas<br />

Parkeringarna på torget gör att torgets<br />

användning inte är så fl exibel<br />

Det fi nns ingen enhetlig utformning <strong>för</strong><br />

belysningen<br />

38 Halmstads kommun<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Cykelparkeringen är underdimensionerad<br />

Det fi nns inga ställen att sitta på om man<br />

inte vill besöka uteserveringarna<br />

Restaurangverksamheternas<br />

avfallshantering behöver ses över<br />

Grönstruktur saknas på torget<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Bilparkeringarna tas bort från torget<br />

Uteserveringarna särskiljes med gångytor<br />

mellan varje enhet samt ges en gemensam<br />

utformning<br />

Belysningen ses över<br />

Träd kompletterar torgrummet<br />

Cykelställ tas fram<br />

Avfallshanteringen samordnas<br />

Handikapplatser anordnas vid gamla<br />

telegrafhuset<br />

Ny restaurangbyggnad anordnas i norra<br />

delen av torget<br />

Fler träd planteras<br />

Sittmöjligheter och vattenspegel <strong>till</strong>skapas<br />

•<br />

”Fattighuset” öppnas upp <strong>för</strong> publik<br />

verksamhet<br />

Runt Lilla torg fi nns fl era vackra och historiskt<br />

viktiga byggnader som kan lyftas fram<br />

ytterligare. Foto: Birgitta Mattsson


Kvarteret bebyggs på sikt<br />

”Fattighuset” <strong>för</strong>eslås få ny<br />

funktion<br />

Skiss MPB Syd, Helsingborg<br />

Uteserveringarna<br />

glesas ut och ges ett<br />

samordnat utseende<br />

som bättre passar på<br />

platsen<br />

Torget ges en vacker markbeläggning<br />

som ”håller<br />

ihop” torget<br />

Sittyta med vattenspegel<br />

<strong>för</strong>eslås <strong>till</strong>skapas<br />

på torget<br />

Restaurangbyggnad<br />

(lov <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig<br />

åtgärd) <strong>till</strong>skapas i<br />

torgets norra del<br />

Möjlighet <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig<br />

scen <strong>till</strong>skapas<br />

Träd planteras på<br />

torget så att en attraktivare<br />

miljö <strong>till</strong>skapas<br />

Uteserveringarna på Lilla torg ger torget en<br />

rörig karaktär genom att de ”växt samman”<br />

så att de olika verksamheterna inte lätt<br />

kan urskiljas. Parasoll, inhägnader och<br />

barbyggnader är inte samordnade. Foton:<br />

Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

39


BROGATAN<br />

Brogatan var historiskt sett länken mellan<br />

Västerport och Österport. Idag går ett stort<br />

antal regional- och lokalbussar på gatan. I<br />

linjenätsutredningen <strong>för</strong> resecentrum studeras<br />

möjligheten att ta bort regionalbusstrafi ken från<br />

Brogatan. Längs Brogatan ligger bebyggelse av<br />

varierande ålder från 1700-talet (Fridolfs krog)<br />

<strong>till</strong> butiksgallerian vid Stora torg ombyggd<br />

på 2000-talet (Kv. Klingberget). Gallerian<br />

har kompletterats med en entrétrappa mot<br />

Hamngatan och Österbro. Ett stort antal butiker<br />

och en del restauranger ligger längs med Brogatan.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Gatan är mycket trafi kerad med<br />

busstrafi k och leverenstrafi k vilket skapar<br />

barriäreffekter <strong>för</strong> gående och cyklister<br />

Skyltningen på fasaderna ger i vissa<br />

avseen<strong>den</strong> ett rörigt intryck<br />

Belysningen är inte enhetligt utformad<br />

En del miljöer - t.ex. Åhléns och Stadium<br />

behöver <strong>för</strong>bättras utseendemässigt<br />

Avsaknad av grönstruktur är tydlig<br />

40 Halmstads kommun<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Brogatan görs smalare, men med mått så att<br />

trottoarerna kan breddas<br />

Platsbildningar åstadkommes längs med<br />

Brogatan t.ex. vid Hantverksgatan <strong>för</strong> att<br />

”bryta av” <strong>den</strong> långa sträckan, ytterligare<br />

träd övervägs<br />

”Knutpunkt”<strong>för</strong> busstrafi k skapas vid Karl<br />

XI:s väg/resecentrum<br />

Fasadskyltningen ses över<br />

Miljön i korsningen Brogatan-Köpmansgatan<br />

måste ses över. Förslagsvis åstadkommes en<br />

platsbildning som binder ihop stråket och<br />

<strong>för</strong>bättrar trafi kmiljön på Brogatan. Foto:<br />

Mattias Bjellvi<br />

Det fi nns en del äldre, karaktäristisk<br />

bebyggelse på Brogatan som kan ”lyftas fram”<br />

bättre t.ex. genom belysning. Trottoarerna<br />

kan breddas och <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> fl er<br />

trädplanteringar bör utredas.som bryter upp<br />

<strong>den</strong> monotona ytan. Foto: Mattias Bjellvi


STORGATAN/NORRETORG<br />

Storgatan är en paradgata från 1600-talet mellan<br />

Norre Port och Halmstads slott. Här fi nns en del<br />

välbevarad äldre bebyggelse. Från 1600-talet<br />

fi nns Twistens gård och Kirsten Muncks hus samt<br />

ett gårdshus i kv. Vattenporten. 1700-tals- och<br />

1800-talsbebyggelse fi nns i kv. Tyghuset och kv.<br />

Drottning Kristina. Under en period hette gatan<br />

Slottsgatan och <strong>den</strong> var <strong>den</strong> <strong>för</strong>nämsta gatan i<br />

sta<strong>den</strong>. På viktiga hörntomter ligger viktiga<br />

byggnader som t.ex. bankpalats. Sedan bilismen<br />

gjort sitt intåg i samhället blev Storgatan en<br />

viktig genomfartsled fram <strong>till</strong>s dess Slottsbron<br />

invigts 1956 som alternativ <strong>för</strong> biltrafi ken. Gatan<br />

har alltid varit ett viktigt kommersiellt stråk och<br />

sta<strong>den</strong>s nöjesgata med biografer och caféer.<br />

Under 1970-talet byggdes gatan om <strong>till</strong> gågata.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Bristande <strong>till</strong>gänglighet <strong>till</strong> butiksentréer<br />

Behov av estetisk uppfräschning av<br />

ytmaterial, belysning m.m.<br />

Rörig utformning av uteserveringar som<br />

skapar framkomlighetsproblem och <strong>för</strong>fular<br />

gaturummet<br />

Cykelparkeringen är o<strong>till</strong>räcklig och rörig<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Gatan ”rensas” från s.k. stridsvagnshinder,<br />

d.v.s. fasta blomsterarrangemang som låser<br />

upp gaturummet<br />

Belysningen ses över<br />

Grönstrukturen ses över<br />

Viktiga byggnader t.ex. Kirsten Muncks<br />

hus och Twistens gård fasadbelyses<br />

Möbleringszon <strong>till</strong>skapas med sittytor,<br />

uteserveringar, cykelparkeringar etc.<br />

Uteserveringarna ses över och utformas<br />

efter fastställda riktlinjer<br />

Uteserveringarna måste stramas upp<br />

utformnningsmässigt och hålla sig inom<br />

möbleringszoner <strong>för</strong> att inte hindra<br />

framkomlighet och utblickar. Foto: Mattias<br />

Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

41


Storgatan är ett stråk där många människor<br />

rör sig och behöver ses över i ett sammanhang.<br />

Foto: Mattias Bjellvi<br />

Skyltningen på Storgtan bör ses över<br />

så att miljön ger ett mer samlat intryck.<br />

Trottoarparatare (lösa skyltar) och andra lösa<br />

<strong>för</strong>emål <strong>för</strong>eslås tas bort. Foto Mattias Bjellvi<br />

42 Halmstads kommun<br />

Drottning Kristinapassagen är en väsentlig länk<br />

mellan Köpmansgatan och Storgatan. Foto:<br />

Mattias Bjellvi<br />

Norre torg är en attraktiv torgmiljö som kan<br />

utnyttjas mer <strong>för</strong> olika arrangemang. Exempel<br />

från Kulturnatten 2008. Foto Mattias Bjellvi<br />

Storgatan. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Cykelparkeringen behöver ses över<br />

längs med hela Storgatan. De fasta<br />

blomsterarrangemangen <strong>för</strong>eslås tas bort.<br />

Fasa<strong>den</strong> på det s.k. ”Kombihuset” (Bil<strong>den</strong>) kan<br />

<strong>för</strong>bättras avsevärt. Foto: Mattias Bjellvi


KÖPMANSGATAN<br />

Köpmansgatan har medeltida anor och<br />

har haft många namn innan namnbytet på<br />

1880-talet då <strong>den</strong> fi ck sitt nuvarande namn.<br />

Affärsverksamheten var länge blygsam, men<br />

har utvecklats genom åren. I slutet på gatan<br />

mot Lilla Torg fi nns det ståtliga Angelska<br />

palatset, Köpmansgatan 14, från 1880-talet<br />

och sta<strong>den</strong>s tidigare fattighus från mitten av<br />

1800-talet som vetter mot såväl Lilla torg som<br />

Köpmansgatan. Det fi nns även fl era affärs- och<br />

bostadshus från sent 1800-tal <strong>till</strong> tidigt 1900-tal<br />

som är ett viktig inslag i stadsbil<strong>den</strong>. I övrigt<br />

är bebyggelsen varierad åldersmässigt, där<br />

Åhlensbyggna<strong>den</strong> i mörkt tegel dominerar<br />

stadsbil<strong>den</strong> i början på gatan mot Stora torg/<br />

Brogatan. Den södra delen av gatan byggdes<br />

om <strong>till</strong> gågata på 1970-talet.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Entréerna <strong>till</strong> butikerna är inte<br />

<strong>till</strong>gänglighetsanpassade.<br />

Cykelparkeringen är rörig och o<strong>till</strong>räcklig<br />

Gatan som helhet behöver ses över vad<br />

gäller belysning, markbeläggning etc.<br />

Skyltningen på fasad ger ett rörigt intryck.<br />

Platsen vid Åhléns behöver utformas på ett<br />

bättre sätt. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Gågatedelen ses över vad gäller belysning,<br />

markbeläggning m.m.<br />

Resten av gatan byggs om <strong>till</strong> gågata<br />

så att endast gång- och cykeltrafi k och<br />

leveransfordon är <strong>till</strong>åtna.<br />

Möbleringszon <strong>till</strong>skapas <strong>för</strong> uteserveringar,<br />

cyklar etc., fasaderna hålls fria<br />

Vid Åhléns skapas en platsbildning<br />

som binder samman Stora torg med<br />

Köpmansgatan över Brogatan<br />

Vid Drottning Kristinapassagen skapas en<br />

platsbildning<br />

Perspektivskiss <strong>för</strong> Köpmansgatan. MPB, Syd,<br />

Helsingborg<br />

Köpmansgatan. Foto: Tekniska kontoret,<br />

Halmstad<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

43


VALLGATAN/KYRKOGATAN<br />

Vallgatan gick tätt innan<strong>för</strong> <strong>den</strong> i början av 1600talet<br />

<strong>till</strong>komna fästningsvallen. Gatan fi ck sitt<br />

nuvarande namn på 1880-talet. Vallgatan har än<br />

idag en ålderdomlig prägel med bl.a. småskalig<br />

bebyggelse från 1700-1800-talet. På medelti<strong>den</strong><br />

var troligtvis Kyrkogatan huvudgatan i sta<strong>den</strong><br />

som avslutades med en bro över Nissan. Denna<br />

gata <strong>till</strong>sammans med Klammerdammsgatan<br />

<strong>för</strong>längdes vid sekelskiftet 1900 så att de<br />

bröt igenom <strong>den</strong> gamla skyddsvallen. Gatan<br />

har under perioder haft olika namn <strong>för</strong> olika<br />

delsträckor. Idag är inte kopplingen som en<br />

sammanhängande gata så tydlig. Längs med<br />

Kyrkogatan fi nns karaktäristiska korsvirkeshus<br />

från 1700-1800-talen, t.ex. Broktorpsgår<strong>den</strong>.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Bristande <strong>till</strong>gänglighet <strong>för</strong><br />

funktionshindrade <strong>till</strong> butiksentréer<br />

(Kyrkogatan)<br />

Behov av estetisk uppfräschning av<br />

ytmaterial, belysning m.m.<br />

Behov av att tydligt kunna se att Kyrkogatan<br />

är en sammanhängande gata över Stora<br />

torg<br />

Skyltningen <strong>till</strong> garaget samverkar inte<br />

44 Halmstads kommun<br />

med de vackra byggnaderna<br />

Förslag<br />

Kyrkogatan och Vallgatan får en enhetlig<br />

småskalig belysning. Kyrkogatan får en markbeläggning<br />

som anpassar sig <strong>till</strong> de kultur<strong>historiska</strong><br />

vär<strong>den</strong>a. Viktiga <strong>historiska</strong> byggnader<br />

fasadbelyses. Baksidan på parkeringsgaraget<br />

ses över så att <strong>den</strong> bättre stämmer överens med<br />

kulturmiljön. Förslagsvis tonas <strong>den</strong> dominerande<br />

skyltningen ner.<br />

Kyrkogatan har en småskalig fi n, äldre bebyggelse<br />

som bör lyftas fram. Foto Mattias Bjellvi<br />

Vallgatan ges en enhetlig småskalig belysning<br />

Foto: Mattias Bjellvi<br />

Kyrkogatan ges en enhetlig markbeläggning<br />

som anpassar sig <strong>till</strong> de kultur<strong>historiska</strong> vär<strong>den</strong>na,<br />

d.v.s. gatsten. Tillgänglighetsaspekterna<br />

beaktas. Foto: Mattias Bjellvi


HANTVERKSGATAN/KLAMMERDAMMSGATAN<br />

Klammerdammsgatans namn kommer från de<br />

stora dammarna som anlades i samband med<br />

fästningsbygget som pågick under 1600-talets<br />

<strong>för</strong>sta tjugo år. Gatan hade på 1600-talet namnet<br />

Wåghalsgatan (efter bastionen med samma<br />

namn). Gatan sönderföll år 1797 i tre delar med<br />

olika namn. Gatan döptes 1887 <strong>till</strong> Magasinsgatan<br />

men ändrades <strong>till</strong> Klammerdammsgatan<br />

år 1918. Halva Klammerdammsgatan är idag<br />

gågata. Gatan som kallades Mellem stredet<br />

(1526) och Mellemga<strong>den</strong> (1559) kan vara i<strong>den</strong>tisk<br />

med Hantverksgatan.1887 får gatan i sin<br />

nuvarande sträckning namnet Hantverksgatan.<br />

Den norra delen av Hantverksgatan har <strong>till</strong>gänglighetsanpassats<br />

i samband med ombyggnad<br />

av gatan.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Bristande <strong>till</strong>gänglighet <strong>för</strong><br />

funktionshindrade <strong>till</strong> butiksentréer<br />

(Klammerdammsgatan)<br />

Behov av estetisk uppfräschning av<br />

ytmaterial, belysning m.m.<br />

Miljön kring Hantverksgatans mellersta del<br />

är torftigt utformad<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Hantverksgatan ges en enhetlig gatuutformning<br />

Miljön kring B&B rustas upp<br />

Belysningen ses över (mer småskalig)<br />

Klammerdammsgatan rustas upp och ge en<br />

enhetlig utformning<br />

Klammerdammsgatans östra del är gågata.<br />

Foto: Mattias Bjellvi<br />

Hantverksgatans mellersta del ger ett rörigt<br />

intryck. Belysning och markbeläggning<br />

behöver ses över. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Miljön kring B& B på mellersta delen av<br />

Hantverksgatan är torftig. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

45


HAMNGATAN/ÖSTERBRO/NISSANRUMMET<br />

HAMNGATAN/ÖSTERBRO/<br />

NISSANRUMMET<br />

Hamngatan genomgick fl era namnbyten under<br />

1500-1600-talen och fi ck sitt nuvarande namn<br />

på 1880-talet. Gatan har länge haft karaktären<br />

av baksida med lastzoner och infarter <strong>till</strong><br />

parkeringsgarage. Den norra delen av gatan hade<br />

tidigare parkkaraktär och de stora trä<strong>den</strong> är rester<br />

av <strong>den</strong>na anläggning. Picassoparken har fått sitt<br />

namn av statyn från 1971 av Pablo Picasso som<br />

är karaktäristisk i miljön. Parken har under 2000talet<br />

iordningställts som en skulpturpark och får<br />

sin <strong>för</strong>längning i <strong>den</strong> s.k. Sinnenas promenad,<br />

en ny park längs med Nissan. Kapsylparken<br />

och Filtparken är också nyligen färdigställda<br />

parkanläggningar som ramar in det nya<br />

stadsbiblioteket av Smith, Hammer & Lassen,<br />

invigt 2006. Vid <strong>den</strong> nya stadsdelen Gametull/<br />

Nissastrand har också Gamletullspromena<strong>den</strong><br />

färdigställts som ett viktigt promenadstråk.<br />

Längs med Gamletullspromena<strong>den</strong> ligger<br />

Torntorget. I samband med planerandet av<br />

Gamletullsområdet har också en gång- och<br />

cykelbro färdigställts som <strong>för</strong>binder Hamngatan/<br />

Centrum med Gamletullsområdet. Stora insatser<br />

har ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> ”Att vända sta<strong>den</strong> mot Nissan”<br />

genom att <strong>den</strong> norra delen av Hamngatan byggts<br />

om <strong>för</strong> att bli mer attraktiv och ge utrymme<br />

46 Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />

<strong>för</strong> uteserveringar. Gallerian vid Österbro<br />

har också byggts om på 2000-talet så att en<br />

ny entré med trappa <strong>till</strong>skapats mot Nissan.<br />

Österbro i nuvarande utformning invigdes<br />

1971 och ersatte en välvd bro från c:a 1900.<br />

Analys<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Fortfarande har fl era byggnader karaktär av<br />

baksida mot Nissan<br />

Den del av Hamngatan som inte byggts<br />

om än är i behov av ombyggnad <strong>för</strong> att<br />

åstadkomma en mer attraktiv utemiljö.<br />

Fisketorget ger ett rörigt och skräpigt<br />

intryck<br />

Den ombyggda delen av Hamngatan är ett<br />

frekvent fl anörsstråk.<br />

Förslag<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Fortsatt ombyggnad av Hamngatan och<br />

<strong>till</strong>skapande av ett utvidgat ”torg” vid<br />

Fisketorget och slutet på Kyrkogatan<br />

Fler möjligheter <strong>till</strong> uteserveringar<br />

<strong>till</strong>skapas<br />

Möjlighet att åstadkomma ett trädäck<br />

kopplat <strong>till</strong> Fisketorget och med båtplatser<br />

•<br />

•<br />

bör utredas vidare<br />

Parkeringsplatser tas bort och ersätts på<br />

annan plats<br />

Österbro kan på sikt göras mer attraktiv<br />

som <strong>för</strong>bindelse över Nissan.<br />

Gamletullsområdet (Nissastrand) ansluter väl<br />

<strong>till</strong> <strong>stadskärnan</strong> genom en vacker gång- och<br />

cykelbro över Nissan. Foto: Tommy Palm


En mer enhetlig utformning <strong>för</strong> bodarna <strong>för</strong><br />

fi ske<strong>för</strong>säljning och restaurangverksamhet<br />

behöver tas fram. En träbrygga längs med<br />

vattenkanten som utvidgar Fisketorget och<br />

skapar en attraktiv <strong>till</strong>äggplats <strong>för</strong> mindre<br />

båtar behöver utredas. Flertalet byggnader<br />

behöver på sikt byggas om så att de inte<br />

upplevs som ”baksidor” mot Nissan. Foto:<br />

Mattias Bjellvi<br />

T.v. Hamngatan längs med Nissan och miljön<br />

kring Picassoparken är en samlad miljö av<br />

stadsrum längs med Nissan som behöver<br />

<strong>för</strong>stärkas och utvecklas. Prins Bertils stig är<br />

ett attraktivt gång- och cykelstråk längs med<br />

Nissan som kan få sin <strong>för</strong>längning norrut på<br />

västra sidan samt även bindas ihop på <strong>den</strong><br />

östra sidan.. Analysskiss: Jenny Borheim.<br />

Österport har tydligare återfått rollen som en<br />

av sta<strong>den</strong>s entréer genom att gallerian byggts<br />

om så att <strong>den</strong> ”vänder sta<strong>den</strong> mot Nissan”.<br />

Foto: Mattias Bjellvi<br />

Attraktiva nyskapade sittplatser mot Nissan vid<br />

Gallerian. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

47


Fisketorget snyggas upp<br />

med vackra bodar/restaurangbyggnader.<br />

Träbrygga<br />

<strong>för</strong> båtplatser utreds<br />

Möjlighet <strong>till</strong> platsbildning i<br />

<strong>för</strong>längningen av Kyrkogatan<br />

och koppling mot fi sketorget<br />

utreds<br />

Hamngatan södra del <strong>för</strong>eslås byggas om från <strong>den</strong> del av gatan som byggts om. Ett antal parkeringsplatser <strong>för</strong>eslås tas bort <strong>för</strong> att skapa en mer<br />

attraktiv miljö längs med Nissan. En möjlighet <strong>till</strong> uteservering <strong>för</strong>eslås <strong>till</strong>skapas vid Scandic hotell, en <strong>för</strong>bättrad möjlighet <strong>till</strong> uteservering i hörnet<br />

Kyrkogatan-Hamngatan vid befi ntligt café samt norr om Österbro vid Neely´s och vid det planerade Robert´s coffee. Fisketorget utvidgas med ett<br />

trädäck och bodarna <strong>för</strong> fi sk<strong>för</strong>säljning och restaurangverksamhet snyggas upp.Fram<strong>för</strong> Scandic hotell <strong>för</strong>eslås häckarna vid nuvarande parkering<br />

tas bort så att utsikten mot Nissan inte blockeras. Gatan får en ny markbeläggning, <strong>för</strong>slagvis lika <strong>den</strong> ombyggda delen. Tillgänglighetsaspekterna<br />

beaktas i gångsstråken och vid entréer m.m. Möjlighet <strong>till</strong> permanent servering <strong>till</strong>skapas vid Fisketorget (Kyrkogatan-Hamngatan). Skiss MPB Syd<br />

AB, Helsingborg, Per Ljungblom.<br />

48 Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />

Gatan smalnas av och möjlighet<br />

<strong>för</strong> fl er utserveringar<br />

<strong>till</strong>skapas<br />

Uteserveringar/restauranger<br />

med 5-årig bygglov <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig<br />

åtgärd. Byggnaderna<br />

ska ge ett luftigt intryck


Trottobar är ett bra exempel på en<br />

säsongsbetonad restaurangverksamhet längs<br />

med Nissan som uppfyller <strong>till</strong>gänglighetskraven<br />

m.m. Utformningsmässigt ger serveringen<br />

ett luftigt intryck genom sitt inglasade parti,<br />

som inte blockerar utskikten mot Nissan.<br />

Utrymmesmässigt fi nns det plats <strong>för</strong> ytterligare<br />

en uteservering strax norr om Trottobar.<br />

Även <strong>för</strong> en framtida verksamhet gäller att<br />

kriterierna <strong>för</strong> <strong>till</strong>gänglighet, brandkrav,<br />

miljö<strong>till</strong>stånd m.m. ska uppfyllas och att ev.<br />

byggnader ska ge ett luftigt och genomsiktligt<br />

intryck mot Nissan. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Välordnade smala byggnader <strong>för</strong><br />

restaurangverksamhet i Kungsträdgår<strong>den</strong>.<br />

Foton: Mattias Bjellvi<br />

Lilla Helfwetet, Hamngatan. Foto: Mattias<br />

Bjellvi<br />

Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad.<br />

Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö.<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

49


SLOTTSBRON/SLOTTSPLATSEN/SLOTTSPARKEN<br />

Slottsbron invigdes 1956 och skapade en barriär<br />

mellan slottet ocn <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> sta<strong>den</strong>. I samband<br />

med bygget revs också ett antalbyggnader. Idag<br />

trafi kerar c:a 35.000 fordon/dygn Slottsbron.<br />

Analys<br />

Slottsgatan är en stor barriär <strong>för</strong> gående och<br />

cyklister som skär av promenadstråket längs<br />

med Nissan och sambandet mellan slottet och<br />

<strong>stadskärnan</strong>.<br />

Förslag<br />

För att minska barriäreffekten måste trafi kmäng<strong>den</strong><br />

minst halveras. Då kan två bilkörfält<br />

slopas och t.ex. användas som busskörfält.<br />

Utgångspunkten bör då vara att utvidga<br />

Slottsplatsen mot <strong>stadskärnan</strong> och desutom skapa<br />

ett stråk mot Slottsparken och längs med Nissan<br />

som kopplas samman med Prins Bertils stig.<br />

Slottsparken har potential att i samverkan med<br />

Slottsplatsen utgöra en tydligare ”stadspark”<br />

in<strong>till</strong> <strong>stadskärnan</strong>. Möjligheten att utreda ett<br />

ljusreglerat övergångsställe i höjd med Nissan<br />

bör övervägas.<br />

50 Halmstads kommun<br />

En idéskiss <strong>för</strong> en mer attraktiv miljö vid<br />

Slottsbron/Slottsplatsen togs fram via<br />

Stadskontoret på 1990-talet av GF konsult.<br />

De trafi ktekniska frågorna måste studeras<br />

vidare med hänsyn <strong>till</strong> kapacitet vid en ev.<br />

byggd hamnled. Nya <strong>för</strong>utsättningar har<br />

också <strong>till</strong>kommit då det gäller utredning av<br />

resecentrum vid järnvägen. Skiss: GF konsult,<br />

Göteborg<br />

Slottsgatan/Slottsbron är en stökig trafi kmiljö som effektivt skär av samban<strong>den</strong> mellan slottet och<br />

<strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>. Den skär också sönder de gröna kopplingarna på båda sidorna av<br />

Nissan mellan Picassoparken och Sinnenas promenad samt mellan Hamngatan och Prins Bertils<br />

stig. Foton: Mattias Bjellvi


BASTIONEN/NORRE KATTS PARK<br />

Norre Katts park har i snart 150 år varit park.<br />

Dess<strong>för</strong>innan utnyttjades området bl.a. <strong>för</strong><br />

tobaksodlingar. Bastionen ingår i sta<strong>den</strong>s<br />

<strong>för</strong>svarsanläggning. På 1860-talet och framåt<br />

kompletterades parken efterhand med en<br />

resaurang på Bastionen och ytterligare en<br />

restaurang med namnet ”Nyktran”. Dessa<br />

byggnader revs på 1960-talet. På 1970-talet<br />

gjordes de <strong>för</strong>ändringar som är synliga idag,<br />

d.v.s. ett <strong>för</strong>sök att återskapa delar av <strong>den</strong><br />

gamla befästningsvallen, med betongmurar<br />

som stödmurar. En utomhusscen <strong>till</strong>skapades<br />

högst upp på bastionen. En arkitekttävling<br />

genom<strong>för</strong>des senare <strong>för</strong> att bilda <strong>för</strong>utsättningar<br />

<strong>för</strong> en ny konsthall på platsen. Gällande detaljplan<br />

medger att en konsthall byggs på platsen.<br />

Analys<br />

Norre Katts park är fortfarande en mycket attraktiv<br />

park dagtid trots de <strong>för</strong>ändringar som gjordes på<br />

1960-talet. Planteringar och trädbestånd är mycket<br />

vackra och en ny lekplats har anlagts.Parken är<br />

dock en miljö som upplevs som mycket otrygg<br />

nattetid, i synnerhet Bastionen, som <strong>för</strong>faller.<br />

Förslag<br />

Diskussioner <strong>för</strong> mellan kommunen och de<br />

antikvariska myndigheterna om vad som är<br />

möjligt att göra <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra Bastionen<br />

<strong>till</strong> en mer attraktiv miljö. Ett tidigare <strong>för</strong>slag<br />

har varit sänka Bastionens marknivå <strong>till</strong><br />

en lägre nivå och ge möjlighet <strong>för</strong> ett café<br />

och lekytor på platån. Ett <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> större<br />

restaurangbyggnad har också inkommit. De<br />

antikvariska myndigheterna har dock motsatt<br />

sig en <strong>för</strong>ändring av marknivån då anläggningen<br />

är fast fornlämning. Utgångspunkten bör vara<br />

att öppna upp Bastionen mot sta<strong>den</strong> och öka<br />

<strong>till</strong>gängligheten. Förslagsvis skapas en byggnad<br />

<strong>för</strong> caféverksamhet längst upp på Bastionen.<br />

Man bör överväga att terrassera slänten mot<br />

Norre Katts park så att en bra utomhusscen kan<br />

<strong>till</strong>skapas. Rent praktiskt bör det fungera då<br />

området fungerade så under Kulturnatten 2008.<br />

Frågan måste dock utredas vidare. Vid vidare<br />

utredning ska Bastionens utformning innan<br />

1970-talets omdaning beaktas.<br />

Bastionen mot Norre Port. Foto: Maria<br />

Carlsson<br />

Det är viktigt att skapa en naturlig koppling<br />

mellan nya funktioner på Bastionen och stråket<br />

längs med Hamngatan. Foto: Mattias Bjellvi<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

51


Bastionen upplevs av många som en otrygg<br />

miljö, särskilt nattetid. Befi ntlig scen används<br />

inte längre och är vandaliserad. Foto Maria<br />

Carlsson<br />

52 Halmstads kommun<br />

Bastionen är en <strong>till</strong>gång i sta<strong>den</strong>. Det är en viktig historisk miljö i sta<strong>den</strong> som tydligare bör<br />

länka samman Norre Katts park med sta<strong>den</strong>. Tillgängligheten <strong>till</strong> Bastionen behöver öka från<br />

Hamngatan och från parksidan. T.ex. kan en terrassering av <strong>den</strong> norra delen av Bastionen mot<br />

parken övervägas <strong>för</strong> att skapa en naturlig sittmöjlighet <strong>för</strong> <strong>till</strong>fälliga scenarrangemang i parken.<br />

Ortofoto: Byggnadskontoret


FORTSATT ARBETE - GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI<br />

ORGANISATION<br />

För genom<strong>för</strong>ande av idéerna som fram<strong>för</strong>s i<br />

stadsmiljöprogrammet krävs en tydlig organisation<br />

där alla aktörer arbetar mot samma<br />

mål - externa och kommunala aktörer. Den <strong>för</strong><br />

stadsmiljöprogrammet bildade ”stadsmiljögruppen”<br />

sammansatt av tjänstemän från berörda<br />

kommunala <strong>för</strong>valtningar/bolag, Halmstad city<br />

samt Kulturmiljö Halland är ett lämpligt forum<br />

<strong>för</strong> beredande av stadsmiljöfrågor in<strong>för</strong> samlade<br />

rekommendationer i kommunens s.k. samordningsgrupp<br />

<strong>för</strong> fysiska frågor (tjänstemän på i<br />

huvudsak enhetschefsnivå) och stadsbyggnadsråd<br />

(<strong>för</strong>valtningschefer). Detta fungerar som<br />

beredning in<strong>för</strong> beslut i berörda nämnder/bolagssstyrelser<br />

samt kommunstyrelse och kommunfullmäktige.<br />

Arenor måste också <strong>till</strong>skapas<br />

<strong>för</strong> dialog kring stadsmiljöfrågor mellan politiker<br />

och tjänstemän över <strong>för</strong>valtnings- och<br />

nämndsgränser. Det är väsentligt att <strong>den</strong> kommunala<br />

organisationen arbetar mot samma mål<br />

<strong>för</strong> att kunna vara tydlig i dialogen med externa<br />

intressenter t.ex. fastighetsägare, näringsidkare,<br />

allmänhet m.fl . intressenter. Halmstad city är en<br />

naturlig länk <strong>till</strong> näringsidkarna i sta<strong>den</strong>, liksom<br />

Halmstads näringslivs AB. För samtliga projekt<br />

angivna i programmet krävs en tydlig projektorganisation<br />

med projektbudget som integreras i<br />

<strong>den</strong> kommunala budgetprocessen.<br />

FINANSIERINGSFORMER<br />

Upprustning av centrumgator och torg <strong>för</strong>eslås<br />

ske genom en samfi nansiering med fastighetsägare<br />

i likhet med hur arbetet bedrivs på Köpmansgatan<br />

genom Tekniska kontoret.<br />

KOSTNADER<br />

Av <strong>för</strong>nyelse av det offentliga rummet, gator<br />

och torg är det endast Köpmansgatan och Hantverksgatan<br />

som är fi nansierade och bygger på<br />

en samfi nansieringsprincip mellan kommun och<br />

fastighetsägare. Vad beträffar Köpmansgatan<br />

måste överenskommelser träffas med berörda<br />

fastighetsägare.<br />

PROJEKT<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Fortsatt samordning av <strong>till</strong>ståndsprocessen<br />

<strong>för</strong> uteserveringar och skyltar mellan berörda<br />

<strong>för</strong>valtningar och polisen <strong>för</strong> att ha en<br />

gemensam hållning gentemot sökan<strong>den</strong>. Det<br />

är väsentligt att en funktion, t.ex. centrumvärd,<br />

<strong>till</strong>skapas, som kontrollerar att <strong>till</strong>stån<strong>den</strong><br />

efterlevs.<br />

Förarbete in<strong>för</strong> ombyggnad av Köpmansgatan<br />

pågår - projektledare Tekniska kontoret<br />

Detaljplanearbete <strong>för</strong> Bastionen - projektledare<br />

- Byggnadskontoret<br />

Förnyelse av Stora torg - Tekniska kontoret<br />

Förnyelse av Lilla torg - Tekniska kontoret<br />

Prioriterade gator och torgmiljöer <strong>för</strong> ombyggnad<br />

enl. Tekniska nämn<strong>den</strong><br />

• Förnyelse av Storgatan - Tekniska kontoret<br />

och Byggnadskontoret<br />

• Fortsatt <strong>för</strong>nyelse av Hamngatan - Tekniska<br />

kontoret<br />

• Förnyelse av Brogatan - Tekniska kontoret<br />

• Förnyelse av Vallgatan/Kyrkogatan/Klammerdammsgatan/Hantverksgatan.<br />

Tekniska<br />

kontoret<br />

• Framtagande av belysningsprogram<br />

• Framtagande av möbleringsprogram - Tekniska<br />

kontoret<br />

• Förnyelseprogram <strong>för</strong> sta<strong>den</strong>s parker - Tekniska<br />

kontoret<br />

• Uppdatering av alléplan - Tekniska kontoret<br />

• Framtagande av program <strong>för</strong> små byggnader<br />

• Åtgärdsprogram <strong>för</strong> tryggheten i <strong>stadskärnan</strong><br />

tas fram<br />

Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />

53


KÄLLOR<br />

Halmstad stadskärna och dess historia- stadsmiljöprogram.<br />

Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2008<br />

Halmstads gröna vär<strong>den</strong> - grönstrategi <strong>för</strong><br />

Halmstad, 2008<br />

Handikappolitiskt program <strong>för</strong> Halmstad<br />

Ekohandlingsprogram <strong>för</strong> Halmstad<br />

Samordningsprogram <strong>för</strong> uteserveringar i<br />

Halmstad. Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2008<br />

Skyltar i Halmstad Stadskärnan. Råd och rekommendationer.<br />

Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2004<br />

Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Jönköping. Råd och<br />

riktlinjer <strong>för</strong> bl.a. verksamhet och uteservering<br />

Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Karlstad<br />

Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Växjö<br />

Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Sundsvall<br />

Uteserveringar i Halmstad. Råd och riktlinjer.<br />

Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2004<br />

Kartunderlag där inget annat anges. Byggnadskontoret,<br />

Halmstads kommun<br />

54 Halmstads kommun

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!