för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till
för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till
för den historiska stadskärnan i halmstad förslag till
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FÖRSLAG TILL<br />
FÖR DEN HISTORISKA STADSKÄRNAN I HALMSTAD<br />
Samrådshandling<br />
Kommunstyrelsen dec 2008<br />
Byggnadsnäm<strong>den</strong> nov 2008
VILL DU VETA MERA?<br />
Kontakta stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi,<br />
Halmstads kommun, 035/137000 (vxl)<br />
alt. mattias.bjellvi@<strong>halmstad</strong>.se<br />
Foto framsida: Patrik Leonardsson
SAMMANFATTNING<br />
Detta stadsmiljöprogram syftar <strong>till</strong> att ta ett samlat<br />
grepp kring utformning och funktion i <strong>den</strong><br />
<strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> som avgränsas av miljön<br />
kring Nissan i Öster, slottet i söder, Norre<br />
Katts park i norr och Karl XI:s väg i väster. Det<br />
fi nns en stor investeringsvilja både då det gäller<br />
större bebyggelseprojekt och mindre etableringar<br />
t.ex. uteserveringar/restaurangverksamhet.<br />
Det är där<strong>för</strong> väsentligt att kommunen<br />
har en tydlig strategi om vad man vill med <strong>den</strong><br />
<strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> och det offentliga rummet.<br />
Stadskärnan är dessutom av riksintresse<br />
<strong>för</strong> kulturminnesvår<strong>den</strong> och fast fornlämning.<br />
Programmet anger riktlinjer <strong>för</strong> utformning av<br />
bebyggelse, torg och gatu- och parkrum i Halmstads<br />
stadskärna. Programmet skapar en ram <strong>för</strong><br />
redan framtagna program <strong>för</strong> t.ex. skyltar och<br />
uteserveringar. Vidare innefattas även mål och<br />
riktlinjer <strong>för</strong> konst, små byggnader, parkering<br />
m.m. Programmet ligger också <strong>till</strong> grund <strong>för</strong><br />
beslut om bygglov, markupplåtelser m.m. och<br />
vänder sig <strong>till</strong> såväl näringsidkare som tjänstemän,<br />
politiker och allmänhet. Halmstads kommuns<br />
vision Upplevelsesta<strong>den</strong>, Hemsta<strong>den</strong> och<br />
Kunskapssta<strong>den</strong> är utgångspunkten <strong>för</strong> arbetet.<br />
Tillgänglighet och användbarhet <strong>för</strong> alla är ledord<br />
som med det handikappolitiska programmet<br />
som grund ska genomsyra utvecklingen av<br />
<strong>stadskärnan</strong>. Halmstad kommuns grundsyn är att<br />
människor är olika, men alla har lika värde och<br />
Vy över Stora torg. Foto: Patrik Leonardsson<br />
ska ges samma möjligheter. Även folkhälsofrågor,<br />
trygghet och miljöaspekter står i fokus.<br />
Programmet ingår som en del i arbetet med <strong>den</strong><br />
<strong>för</strong>djupade översiktsplanen <strong>för</strong> Halmstad tätort.<br />
Halmstad är en stad med en rik historia och med<br />
ett starkt varumärke. Den <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
är en viktig beståndsdel i upplevelsen av Halm-<br />
stad. Den speglar olika epoker från medelti<strong>den</strong>s<br />
1300-tal <strong>till</strong> idag. Det är där<strong>för</strong> mycket väsentligt<br />
att vi gemensamt tar vara på de kvalitéer som<br />
historien ger <strong>för</strong> att bygga <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong><br />
framti<strong>den</strong>s innerstad, samtidigt som sta<strong>den</strong>s kvalitativa<br />
mångfald görs <strong>till</strong>gänglig <strong>för</strong> oss alla.<br />
Huvudinriktningen i <strong>för</strong>slagen är att utveckla<br />
<strong>stadskärnan</strong> mot en tydligare prioritering mot<br />
gång- och cykeltrafi k gentemot <strong>till</strong>gänglighet<br />
<strong>för</strong> biltrafi ken. Idéskisser fi nns framtagna <strong>för</strong><br />
fl era offentliga rum.<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
3
INNEHÅLL<br />
INLEDNING 5-6<br />
Bakgrund<br />
Syfte<br />
Avgränsning<br />
Uppdrag<br />
Organisation<br />
Tidsplan<br />
STADENS IDENTITET 7<br />
MÅL OCH STRATEGIER 9<br />
FÖR STADSKÄRNEFÖR-<br />
NYELSEN<br />
TRYGGHETEN OCH FOLK- 10<br />
HÄLSAN<br />
TILLGÄNGLIGHETEN 11<br />
MILJÖN 12<br />
VATTNET 13<br />
GRÖNSKAN 14<br />
MARKBELÄGGNINGEN 15<br />
BEBYGGELSEN 16<br />
4 Halmstads kommun<br />
LJUSSÄTTNINGEN 20<br />
DEN OFFENTLIGA KONSTEN 21<br />
UTESERVERINGAR 22<br />
SMÅ BYGGNADER OCH 23<br />
TEKNISKA INSTALLATIONER<br />
MÖBLER OCH UTRUSTNING 24<br />
SKYLTAR OCH ANDRA 25<br />
INFORMATIONSBÄRARE<br />
PARKERING OCH 26<br />
STÖRNINGAR<br />
FÖRSLAG TILL OMDANING 27<br />
AV GATU-, TORG- OCH<br />
PARKRUM<br />
STORA TORG 34<br />
LILLA TORG 38<br />
BROGATAN 40<br />
STORGATAN/NORRE TORG 41<br />
KÖPMANSGATAN 43<br />
VALLGATAN/KYRKOGATAN 44<br />
HANTVERKSGATAN/ 45<br />
KLAMMERDAMMSGATAN<br />
HAMNGATAN/ÖSTERBRO/ 46<br />
NISSANRUMMET<br />
SLOTTSBRON/ 50<br />
SLOTTSPLATSEN/<br />
SLOTTSPARKEN<br />
BASTIONEN 51<br />
FORTSATT ARBETE - 53<br />
GENOMFÖRANDE<br />
OCH EKONOMI<br />
KÄLLOR 54<br />
BILAGOR<br />
Parkeringsutredning <strong>till</strong>kommer
INLEDNING<br />
BAKGRUND<br />
Det fi nns en mängd intressenter som verkar<br />
och/eller har ett intresse i <strong>stadskärnan</strong>s utveckling.<br />
Det fi nns en investeringsvilja i såväl större<br />
byggprojekt som i enklare verksamheter vilka<br />
även kan vara av säsongskaraktär eller tidsbegränsade.<br />
Halmstads stadskärna är en av de<br />
viktigaste beståndsdelarna i att bygga en attraktiv<br />
stad som helhet och är en del i att stärka varumärket<br />
Halmstad. Det är där<strong>för</strong> viktigt att ta<br />
fram gemensamma strategier <strong>för</strong> hur vi vill att<br />
vår stadskärna ska utvecklas.<br />
Halmstads kommun har formulerat en vision:<br />
Halmstad-Hemsta<strong>den</strong><br />
Vi är en kommun där människor möts - med<br />
trygghet, respekt och kärlek.<br />
Halmstad - Kunskapssta<strong>den</strong><br />
Vi bygger en stad där människor växer - genom<br />
utbildning, <strong>för</strong>etagsamhet och nytänkande.<br />
Halmstad - Upplevelsesta<strong>den</strong><br />
Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom<br />
aktivitet, gemenskap och livskvalitet.<br />
Visionen antogs av kommunfullmäktige <strong>den</strong><br />
23 mars 2006. Kommunen har även formulerat<br />
övergripande och konkretiserade mål. Dessa<br />
ställningstagan<strong>den</strong> ligger som grund <strong>för</strong> utarbetandet<br />
av stadsmiljöprogrammet.<br />
SYFTE<br />
Syftet med stadsmiljöprogrammet är att belysa<br />
möjligheter och begränsningar <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringar<br />
i <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> och också ange riktlinjer<br />
<strong>för</strong> bevarande av äldre bebyggelsemiljöer<br />
och stadsrum. Syftet med stadsmiljöprogrammet<br />
är att åstadkomma ett så vackert och funktionellt<br />
stadsrum som möjligt <strong>för</strong> de som bor och verkar<br />
i sta<strong>den</strong>, men inte minst <strong>för</strong> dem som besöker<br />
<strong>den</strong>.<br />
Programmet ligger också <strong>till</strong> grund <strong>för</strong> beslut<br />
om bygglov, markupplåtelser m.m. och vänder<br />
sig <strong>till</strong> såväl näringsidkare som tjänstemän, politiker<br />
och allmänhet och fungerar som ram <strong>för</strong><br />
antagna program <strong>för</strong> t.ex. uteserveringar och<br />
skyltar.<br />
AVGRÄNSNING<br />
Planen avgränsas <strong>till</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>,<br />
som utgör grun<strong>den</strong> i sta<strong>den</strong>s fortsatta utveckling.<br />
Slottet och Slottsparken är avgränsningen<br />
i Söder, Bastionen/Norre Katts park i norr,<br />
Nissanrummet i öster och området kring Karl<br />
XI:s väg i väster. Övriga centrala delarna av<br />
sta<strong>den</strong> och Halmstad stad som helhet behandlas<br />
inom ramen <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>för</strong>djupade översiktsplanen<br />
<strong>för</strong> Halmstad stad, som bedrivs som ett separat<br />
projekt av stadskontoret, samhällsbyggnad under<br />
ledning av ks beredningsutskott. En viktig<br />
frågeställning att ta upp i detta arbete är en utvidgning<br />
och utveckling av centrum i Halmstad,<br />
t.ex. mot ett planerat nyt resecentrum.<br />
UPPDRAG<br />
Kommunstyrelsen beslutade 2007-12-18, § 425<br />
att ge byggnadsnämn<strong>den</strong> i uppdrag att ta fram<br />
ett stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
och stadskontoret, samhällsbyggnad att<br />
ta fram en <strong>för</strong>djupad översiktsplan <strong>för</strong> sta<strong>den</strong><br />
som helhet. Stadsmiljöprogrammet ses som en<br />
del i det pågående arbetet med <strong>den</strong> <strong>för</strong>djupade<br />
översiktsplanen <strong>för</strong> sta<strong>den</strong>. Kommunstyrelsen<br />
beslutade vidare att kommunstyrelsens beredningsutskott<br />
är styrgrupp <strong>för</strong> projektet.<br />
ORGANISATION<br />
Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens<br />
beredningsutskott.<br />
Stadsbyggnadsråd och samordningsgrupp<br />
(<strong>för</strong>valtningschefer/bolagschefer resp.<br />
enhetschefer) följer arbetet<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
5
Avgränsning <strong>för</strong> stadsmiljöprogrammet.<br />
Karta, copyright<br />
Byggnadskontoret, Halmstads<br />
kommun<br />
6 Halmstads kommun<br />
Stadskontoret, samhällsbyggnad har bedrivit det praktiska arbetet<br />
med stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi, som projektledare. I<br />
arbetsgruppen har även ingått Tomas Säfström och Ulf Holm från<br />
Tekniska kontoret samt Leif Fendell och Stefan Nylén - ersatt av<br />
Marie-Louise Rosenberg från Byggnadskontoret. I referensgruppen<br />
har även ingått Stellan Andersson, handikappkonsulent, Therese<br />
Wallgren, Trygga Halmstad, Christer Gustavsson, polisen, Ulf<br />
Boberg, Nissasta<strong>den</strong>, Irene Wigroth, Industrista<strong>den</strong>/Halmstads<br />
näringslivs AB, Björn Petersen Kulturmiljö Halland, Anneli<br />
Tuveros, Kultur<strong>för</strong>valtningen, Jonas Orring, Fastighetskontoret,<br />
Roger Almén, Halmstads City, Lars Fredin, Räddningstjänsten,<br />
Arne Hansson, Miljö<strong>för</strong>valtningen samt Eva-Lena Torudd,<br />
Tekniska kontoret.<br />
TIDSPLAN<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Nov 2008 Byggnadsnämn<strong>den</strong> överlämnar<br />
stadsmiljöprogrammet <strong>till</strong> kommunstyrelsen <strong>för</strong> beslut om<br />
samråd.<br />
Beslut om samråd i Ks 2008-12-16<br />
Samråd dec 2008 - mars 2009<br />
April-maj 2009 bearbetning<br />
Juni beslut om utställning i Ks<br />
Juni - aug. utställning<br />
Sept-okt bearbetning<br />
Nov, redovisning BN<br />
Dec. 2009/jan 2010 beslut om godkännande i Ks/beslut om<br />
antagande i Kf
STADENS IDENTITET<br />
Halmstad har under lång tid varit en dansk stad<br />
och <strong>stadskärnan</strong> innehåller än idag tydliga spår<br />
från <strong>den</strong> ti<strong>den</strong>. 1600-talets befästningsplan kan<br />
man ”läsa” i sta<strong>den</strong>s gatunät. Halmstad är kosvirkeshusens<br />
sista utpost. Det fi nns en del korsvirkeshus<br />
med tydliga kopplingar <strong>till</strong> Skåne och<br />
Danmark. Det fi nns även röda hus. Halmstads<br />
slott är idag åter rödputsat, liksom det var på<br />
1600-talet.<br />
Dagens stadskärna har utvecklats från <strong>den</strong> medeltida<br />
handelsplatsen. Den har <strong>för</strong>ändrats under<br />
århundra<strong>den</strong> och man kan se byggnader från<br />
1800-talets småskaliga hantverksstad , från industrialismens<br />
<strong>till</strong>växtstad med bankhus och<br />
ståtliga hyreshus samt 1960-talets storskaliga<br />
<strong>för</strong>ändringar, t.ex. varuhus som Åhléns, gamla<br />
EPA och Domus samt utformning av gaturummet<br />
efter biltrafi kens behov, t.ex. Torggaraget.<br />
Kvar från befästningssta<strong>den</strong>s rutnätsplan är gatunätet,<br />
som skapar ramen <strong>för</strong> gator, torg och<br />
stadsrum.<br />
Halmstads centrum är idag en mycket livlig<br />
stadskärna där många aktiviteter pågår: torghandel,<br />
evenemang, restaurangverksamhet m.m.,<br />
inte minst sommartid. Det är dock väsentligt<br />
att <strong>stadskärnan</strong> stärks upp gentemot extern och<br />
halvextern handel <strong>för</strong> att inte tappa i attraktivitet.<br />
Det offentliga rummet såsom torg och gator och<br />
med sina landmärken som t.ex. stora byggnader<br />
som kyrkan, rådhuset och slottet bidrar <strong>till</strong><br />
Halmstads i<strong>den</strong>titet. Torgen, gatorna och parkerna<br />
är naturliga mötesplatser <strong>för</strong> människor med<br />
olika bakgrund. Stadskärnan kan dock upplevas<br />
som ”sliten” då få upprustningsinsatser av det<br />
offentliga rummet skett under de senaste årtion<strong>den</strong>a,<br />
Hamngatan undantagen. De gröna miljöerna<br />
kring slottet, Nissanrummet och Bastionen<br />
är viktiga <strong>för</strong> rekreation och <strong>för</strong> helhetsupplevelsen.<br />
Närheten <strong>till</strong> Nissan och de kvalitéer<br />
som vattenkontakt ger är oslagbara.<br />
Trafi ken, biltrafi k och tung trafi k, är påtaglig i<br />
Halmstads <strong>historiska</strong> stadskärna. Slottsbron är<br />
starkt trafi kerad och bryter effektivt av slottet<br />
från <strong>stadskärnan</strong>. Antalet parkeringsplatser i <strong>den</strong><br />
<strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> är relativt stort.<br />
Halmstads slott är en av de karaktäristiska symbolerna<br />
<strong>för</strong> Halmstad. Foto: Patrik Leonardsson<br />
Ovan: Halmstad från öster omkring 1700. E.<br />
Dahlberg, Suecia antiqua et hodierna<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
7
8 Halmstads kommun<br />
Vy över Halmstads innerstad från öster. Flygfoto: Patrik Leonardsson
MÅL OCH STRATEGIER FÖR STADSKÄRNEFÖRNYELSEN<br />
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR HALMSTADS<br />
STADSKÄRNA<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Halmstads stadskärna ska vara attraktiv <strong>för</strong><br />
alla som bor och verkar i Halmstad och <strong>för</strong><br />
besökare<br />
Halmstads i<strong>den</strong>titet och karaktärsdrag ska<br />
tas <strong>till</strong>vara och utvecklas<br />
Halmstad stadskärna ska vara en levande<br />
stadskärna<br />
MÅL FÖR STADSMILJÖARBETET<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Genom stadsmiljöarbetet ska Halmstads<br />
i<strong>den</strong>titet och attraktivitet stärkas<br />
Sta<strong>den</strong>s i<strong>den</strong>titet ska tas <strong>till</strong>vara genom val<br />
av material och färger<br />
En miljö med långsiktig hållbarhet ska åstadkommas.<br />
Kvalitet ska gå <strong>för</strong>e kvantitet<br />
Vattenläget ska tas <strong>till</strong>vara och utvecklas<br />
Stråken <strong>för</strong> fotgängare och cyklister ska<br />
stärkas och barriärer överbryggas<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Platser och stråk ska tas <strong>till</strong>vara och utvecklas<br />
mot en attraktiv och varierad stadsmiljö<br />
året runt<br />
Trivseln och tryggheten ska öka och <strong>till</strong>gängligheten<br />
ska <strong>för</strong>bättras<br />
Stadskärnan ska vara attraktiv <strong>för</strong> alla oavsett<br />
kön, ålder eller etnisk <strong>till</strong>hörighet<br />
Stadskärnan ska främja en god folkhälsa<br />
Stadskärnans utformning ska vara <strong>till</strong>gänglig<br />
och användbar <strong>för</strong> alla<br />
Stadskärnan ska främja en positiv näringslivsutveckling<br />
Stadskärnan ska främja en miljömässigt<br />
hållbar utveckling<br />
Grönstrukturen i <strong>stadskärnan</strong> ska bibehållas<br />
och utvecklas så att värdefulla och upplevelserika<br />
stadsmiljöer ej går <strong>för</strong>lorade<br />
Stadskärnan ska ges ett samordnat arkitektoniskt<br />
och stadsmässigt intryck<br />
Stadskärnan ska ge utrymme <strong>för</strong> mötesplatser<br />
mellan olika människor<br />
STRATEGIER<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Genom att ta fram tydliga riktlinjer <strong>för</strong> sta<strong>den</strong>s<br />
ljus, markbeläggning, möbler, skyltar,<br />
grönstruktur m.m. ska <strong>stadskärnan</strong>s uttryck<br />
<strong>för</strong>stärkas<br />
För att nå målen krävs att fl era aktörer (kommunens<br />
olika <strong>för</strong>valtningar, näringsidkare,<br />
fastighetsägare, <strong>för</strong>eningar, sta<strong>den</strong>s invånare<br />
m.fl . har en gemensam strävan att nå kvalitet<br />
genom långsiktigt hållbara och estetiskt<br />
<strong>till</strong>talande lösningar i väl fungerande samarbetsformer<br />
Nya möjligheter <strong>till</strong> samarbets- och fi nansieringsformer<br />
externt och internt ska <strong>till</strong>skapas<br />
Tillgänglighetsfrågor, trygghets- och miljöoch<br />
folkhälsoaspekter ska fi nnas med vid<br />
alla övervägan<strong>den</strong><br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
9
TRYGGHETEN OCH FOLKHÄLSAN<br />
Tryggheten i sta<strong>den</strong> grundas på många faktorer<br />
t.ex. belysning och närhet <strong>till</strong> stråk där människor<br />
bor eller vistas. Upplevelserna kan variera<br />
<strong>för</strong> män, kvinnor, barn, unga och äldre. Gatu-<br />
och torgmiljöernas, liksom park- och grön<br />
ytors utformning och skötsel har stor betydelse<br />
<strong>för</strong> hur man vågar röra sig i sta<strong>den</strong>. En vårdad<br />
miljö minskar <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> brott och<br />
otrygghet. En trygghetsvandring har genom<strong>för</strong>ts<br />
i Halmstad som i<strong>den</strong>tifi erar otrygga miljöer t.ex.<br />
Bastionen, Stora torg/Brogatan, Gunillaparken<br />
och Österskans. Det krävs såväl fysiska som sociala<br />
insatser <strong>för</strong> att öka tryggheten. Folkhälsan<br />
beror också på en mängd faktorer, t.ex. möjligheter<br />
<strong>till</strong> möten mellan människor, gång- och<br />
cykel<strong>för</strong>bindelser, grönska m.m. Det är viktigt<br />
att skapa trygga och attraktiva miljöer som stimulerar<br />
barn, unga och äldre.<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Alla människor ska ha rätt att kunna röra sig<br />
fritt i sta<strong>den</strong>s kärna<br />
Belysningen längs gångvägar, vid parkeringsplatser<br />
och i anslutning <strong>till</strong> parker ska<br />
<strong>för</strong>bättras<br />
Sta<strong>den</strong>s passager och baksidor <strong>för</strong>bättras <strong>för</strong><br />
ökad trygghet.<br />
10 Halmstads kommun<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Stadsmiljön ska vara välvårdad<br />
Möjlighet att ta del av grönska i stadsmiljön<br />
ska stimuleras<br />
Möjligheter <strong>för</strong> gång- och cykeltrafi k ska<br />
prioriteras i stadsmiljön<br />
En trafi ksäker miljö ska åstadkommas<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Ett belysningsprogram <strong>för</strong> <strong>stadskärnan</strong> tas<br />
fram<br />
Åtgärdsprogram <strong>för</strong> tryggheten i <strong>stadskärnan</strong><br />
tas fram<br />
Vid utformning av stadsmiljön ska trygghets-<br />
och folkhälsoaspekterna vara vägledande<br />
Belysningen ska regelbundet kontrolleras<br />
Trasig utrustning i stadsmiljön skall justeras<br />
snarast<br />
Klotter saneras/åtgärdas snarast<br />
Växtlighet justeras så att miljöerna är överblickbara<br />
Barns upptäckarglädje måste tas <strong>till</strong>vara i<br />
stadsmiljön. Foto Patrik Leonardsson<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Gång- och cykelstråk utvecklas<br />
Trafi ksäkerhetsaspekterna bevakas i trafi k-<br />
och samhällsplaneringen<br />
Vid om- och nybyggnad i stadsmiljön ska<br />
olika <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> invånare och besökare<br />
beaktas
TILLGÄNGLIGHETEN<br />
Halmstad kommun har sedan länge strävat efter<br />
en framskjuten position i utvecklingen av en <strong>till</strong>gänglig<br />
stadsmiljö. Tillgängligt och användbart<br />
<strong>för</strong> alla är ett självklart grundkrav som ska ställas<br />
sta<strong>den</strong>s miljö. Den <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>s<br />
behov av bevarande skall ställas i relation <strong>till</strong><br />
<strong>den</strong> moderna människans krav och behov. Det<br />
handikappolitiska programmet som utarbetats<br />
<strong>för</strong> Halmstads kommun och antagits av kommunfullmäktige<br />
ger vägledning i arbetet med<br />
<strong>till</strong>gänglighetsfrågorna. Samtidigt ger lagstiftningen<br />
verktyg <strong>för</strong> att styra utvecklingen mot ett<br />
jämlikt samhälle där alla ges samma möjligheter.<br />
Stadskärnan består <strong>till</strong> stor del av privatägda<br />
fastigheter med ett stort behov av anpassning.<br />
Ansvaret vilar uteslutande på fastighetsägaren,<br />
men samarbete över fastighetsgränserna behöver<br />
stimuleras <strong>för</strong> att få <strong>till</strong> stånd långsiktiga,<br />
estetiska lösningar med rimlig ekonomisk belastning<br />
<strong>för</strong> <strong>den</strong> enskilde. Tillsynsansvaret <strong>för</strong><br />
allmän platsmark har polisen genom <strong>den</strong> lokala<br />
ordningsstadgan. Kommunen har <strong>till</strong>synsansvaret<br />
<strong>för</strong> att bygglagstiftningen följs. Ett tydligt<br />
och konsekvent hanterande av <strong>till</strong>gänglighetsären<strong>den</strong><br />
är nödvändigt samtidigt som en aktiv<br />
<strong>till</strong>syn med informativa inslag bedrivs.<br />
Målsättning<br />
•<br />
Halmstad ska vara attraktivt och<br />
<strong>till</strong>gängligt <strong>för</strong> alla<br />
•<br />
•<br />
Allmänna platser ska vara <strong>till</strong>gängliga och<br />
användbara <strong>för</strong> alla<br />
Den offentliga utomhusmiljön ska vara <strong>till</strong>gänglig<br />
året om. Större självständighet och<br />
en tryggare miljö som är hanterbar samtidigt<br />
som alla får möjlighet att vara delaktiga ska<br />
eftersträvas<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
Tillgänglighetsfrågorna ska vara vägledande<br />
vid utformning av stadsmiljön<br />
Det handikappolitiska programmet och lagstiftningens<br />
krav ska uppfyllas samtidigt<br />
som de inte utgör en yttre gräns <strong>för</strong> åtgärder<br />
utan endast en lägsta nivå <strong>för</strong> <strong>till</strong>gänglighetsarbetet.<br />
Information kombinerat med en<br />
ökad <strong>till</strong>syn och ett snabbt agerande i ären<strong>den</strong><br />
som rör <strong>till</strong>gänglighet skapar självständighet<br />
och trygghet<br />
Nya stadsbiblioteket är <strong>till</strong>gängligt <strong>för</strong> alla.<br />
Foto Leif Fendell<br />
Vid <strong>den</strong> ombyggda delen av Hamngatan har entréerna<br />
<strong>till</strong>gänglighetsanpassats. Foto Leif Fendell<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
11
MILJÖN<br />
Ekologiskt uthållighet är <strong>för</strong>utsättningen <strong>för</strong><br />
samhällets överlevnad. Det innebär hushållande<br />
med våra gemensamma resurser: luft, mark, vatten<br />
och befi ntlig bebyggelse. Nyproduktion och<br />
ombyggnad av hus, parker, gator och torg utifrån<br />
ekologiska <strong>för</strong>utsättningar. En ekohandlingsplan<br />
har tagits fram <strong>för</strong> Halmstads kommun och antagits<br />
av kommunfullmäktige som ger vägledning<br />
<strong>för</strong> hantering av miljöfrågorna i planeringen.<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Förutsättningar <strong>för</strong> god gång- och cykeltrafi<br />
k ska stimuleras<br />
Bra <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> kollektivtrafi k ska<br />
stimuleras<br />
Grönskan i stadsmiljön ska bevaras, utvecklas<br />
och kompletteras<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
Miljöfrågor såsom buller, luft<strong>för</strong>oreningar<br />
m.m. ska vägas in i alla beslut som fattas<br />
kring stadsmiljön<br />
Gång- och cykeltrafi k och kollektivtrafi k<br />
prioriteras bland trafi kslagen i <strong>den</strong> offentliga<br />
miljön<br />
12 Halmstads kommun<br />
•<br />
•<br />
Trädplanteringar ska utökas i <strong>stadskärnan</strong><br />
Anläggning, drift och underhåll ska ske med<br />
utgångspunkt från de ekologiska vär<strong>den</strong>a<br />
En ekologiskt hållbar stadsmiljö i Halmstad<br />
bygger på ett samspel mellan faktorer t.ex. bevarande<br />
och utveckling av bebyggelse, utveckling<br />
av ett hållbart transportssystem och <strong>till</strong>varatagande<br />
och utveckling av gröna miljöer. Foto:<br />
Patrik Leonardsson<br />
Gång- och cykeltrafi ken ska prioriteras i Halmstad.<br />
Foto: Mattias Bjellvi
VATTNET<br />
Vattnet är en självklar kvalitet i Halmstad. Vattnet<br />
- Nissan, berör våra sinnen och skapar syn-,<br />
hörsel, lukt- och känselupplevelser. Vattnet skiftar<br />
under årstiderna och är mycket värdefullt i<br />
kombination med parker och annan grönska.<br />
Stadsrummens utformning och stråkens kontakt<br />
med vatten i olika former såsom fontäner har<br />
stor betydelse <strong>för</strong> helhetsupplevelsen.<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
Halmstads stadsmiljö ska innehålla många<br />
möten med vatten i olika former<br />
Nya möten med vatten av skilda slag ska<br />
<strong>till</strong>skapas i centrum med ökad närhet och<br />
<strong>till</strong>gänglighet<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
Nissans stränder ska utvecklas och bindas<br />
samman <strong>till</strong> grönt stråk <strong>för</strong> rekreation<br />
Vatten i form av vattenspeglar m.m. kan <strong>till</strong>skapas<br />
på fl er ställen i <strong>stadskärnan</strong><br />
Ovan: Konst i Picassoparken. Konsten i Nissans<br />
närmiljö samverkar väl med sta<strong>den</strong>s rum. Foto:<br />
Patrik Leonardsson<br />
Fontäner och liknande anläggningar på torg<br />
och i parker är viktiga <strong>för</strong> helhetsupplevelsen.<br />
Foto: Tekniska kontoret<br />
Stadsbiblioteket tar”ett kliv ut” i Nissanrummet”.<br />
Foto: Patrik Leonardsson<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
13
GRÖNSKAN<br />
En stadsmiljö som upplevs som trivsam och levande<br />
bygger på att ge medborgarna ökad livskvalitet,<br />
välbefi nnande och hälsa. Grönska är<br />
en naturlig ingrediens i en attraktiv stadsmiljö.<br />
Grönskan bidrar <strong>till</strong> att <strong>för</strong>sköna centrum men<br />
medverkar också <strong>till</strong> att skapa ett bättre klimat<br />
och luftkvalitet. Träd och buskar skapar tydlig a<br />
rumsbildningar <strong>till</strong>sammans med bebyggelsen.<br />
Gröna ytor <strong>för</strong>bättrar möjligheterna <strong>till</strong> rekreation<br />
och avkoppling. Träd är ofta ett välgörande<br />
inslag i stadsmiljön men ska väljas och placeras<br />
efter platsens <strong>för</strong>utsättningar. Halmstad kommun<br />
har gjort stora insatser <strong>för</strong> att skapa en attraktiv<br />
grön stadsmiljö genom att <strong>för</strong>bättra befi ntliga<br />
parker och även anlägga nya.<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Halmstads stadsmiljö ska innehålla gröna<br />
miljöer i en helhetsmiljö där gröna stråk,<br />
planteringar och gatuträd binder samman<br />
olika ytor.<br />
Gröna innergårdar ska eftersträvas<br />
Halmstads stadskärna ska upplevas som en<br />
grön miljö.<br />
Sta<strong>den</strong>s grönstruktur ska utformas konsekvent<br />
med avseende på material, <strong>till</strong>gänglig-<br />
14 Halmstads kommun<br />
het, kulturhistoria, funktion, skötselinsatser<br />
och upplevelsevär<strong>den</strong>.<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
De gröna miljöerna vägs in i all planering<br />
Dokumentet ”Halmstads gröna vär<strong>den</strong>”, antaget<br />
av kommunfullmäktige <strong>till</strong>lämpas i all<br />
planering<br />
En alléplan tas fram (beräknas färdigställd i<br />
slutet på 2008).<br />
Plan <strong>för</strong> utveckling av Halmstads centrumparker<br />
tas fram<br />
De gröna miljöerna i sta<strong>den</strong>, parker, planteringar,<br />
alléer m.m. <strong>till</strong><strong>för</strong> mycket <strong>för</strong> ett behagligt<br />
klimat i sta<strong>den</strong> och skapar en attraktiv miljö <strong>för</strong><br />
rekreation m.m. vilket främjar en god folkhälsa.<br />
Ovan: Picassoparken - ett av Halmstads attraktiva<br />
parkrum. Foto:Birgitta Mattsson<br />
Nedan: Allén på Karl XI:s väg, Halmstad avgränsar<br />
<strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong> på ett bra<br />
sätt och är en attraktiv miljö i sta<strong>den</strong>. Foto:<br />
Mattias Bjellvi
MARKBELÄGGNINGEN<br />
Gatorna, torgen och andra platsbildningar visar<br />
på olika tidsepoker genom sin utformning. Utformningen<br />
har betydelse <strong>för</strong> vår uppfattning<br />
om omsorg och kvalitet. Beläggningen talar om<br />
hur olika ytor ska användas och får oss att anpassa<br />
farten. Det är också väsentligt att de blir<br />
<strong>till</strong>gängliga <strong>för</strong> alla och upplevs som trygga både<br />
nattetid och dagtid året runt. Ny markbeläggning<br />
ska anpassas efter platsens <strong>för</strong>utsättningar.<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Gatan ska vara konsekvent i utformning och<br />
materialval.<br />
Markbeläggning ska utformas med tanke på<br />
<strong>till</strong>gänglighet, kultur<strong>historiska</strong> aspekter och<br />
underhållsaspekter<br />
Ytbeläggningarna på torg, gångytor, övergångsställen<br />
och cykelstråk, skall utformas<br />
så att en klar uppfattning om markytans användning<br />
blir tydlig. Ambitionen ska vara<br />
vid ny- och ombyggnation att andelen natur-<br />
och gatsten ska öka, men gångstråk och<br />
andra ytor där man rör sig <strong>till</strong> fots ska ha en<br />
vedertaget slät yta<br />
Strategier<br />
•<br />
De aspekter som <strong>för</strong>s fram i målsättningarna<br />
ska vägas in i all planering och projektering<br />
Vacker gatuutformning, Kristianstads centrum.<br />
Foto: Mattias Bjellvi<br />
Olika material och nivåer när det gäller utformning<br />
av gaturum/torg kan skapa spänning i miljön,<br />
men <strong>till</strong>gänglighetsaspekten måste beaktas.<br />
Foto: Leif Fendell<br />
Foto: Leif Fendell<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
15
BEBYGGELSEN<br />
Befi ntlig bebyggelse och torgbildningar i Halmstads<br />
stadskärna är knutna <strong>till</strong> sta<strong>den</strong>s i<strong>den</strong>titet<br />
och trivsel <strong>till</strong> gagn <strong>för</strong> både turister och invånare.<br />
Att bevara och <strong>för</strong>bättra Halmstads stadskärnas<br />
bebyggelse och torgbildningar är att bevara<br />
Halmstads framtid. Stadskärnan är av riksintresse<br />
<strong>för</strong> kulturminnesvår<strong>den</strong> och även fast<br />
fornlämning, vilket kräver särskild hänsyn.<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Byggnaders unika historia lyfts fram i<br />
ut<strong>för</strong>da byggnadsinventeringar. Byggnader<br />
som bedömts värdefulla ska skyddas<br />
Renovering och ombyggnad av befi ntlig<br />
bebyggelse ska ut<strong>för</strong>as med stor omsorg<br />
och med stor respekt <strong>för</strong> byggna<strong>den</strong>s och<br />
sta<strong>den</strong>s historia.<br />
Ny bebyggelse i Halmstads stadskärna ska<br />
anpassas <strong>till</strong> omkringliggande bebyggelse<br />
gällande volym, form, material och kulör.<br />
Vid nybebyggelse ska bebyggelsen spegla<br />
<strong>den</strong> äldre tomtindelningen<br />
Pastischer (kopior av äldre bebyggelse) ska<br />
undvikas men kvarterets historia ska lyftas<br />
fram och tydliggöras med respekt<br />
Allt som utformas i Halmstads stadskärna<br />
16 Halmstads kommun<br />
•<br />
•<br />
•<br />
ska präglas av stor omsorg och ut<strong>för</strong>as med<br />
mycket hög kvalitet<br />
Halmstad ska fortsätta vara en levande stad<br />
med en levande stadskärna.<br />
Det är viktigt att karaktäristiska gaturum<br />
och byggnader som t.ex. gränder, rester<br />
av bastionerna, gårdar, torn och portaler<br />
uppfattas i <strong>stadskärnan</strong><br />
Äldre gårdsmiljöer ska tas <strong>till</strong>vara<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Skyddsbestämmelser utarbetas i detaljplan<br />
<strong>för</strong> värdefull bebyggelse i samband med<br />
exploateringsprojekt i <strong>stadskärnan</strong>. Hänsyn<br />
ska tas <strong>till</strong> omgivande bebyggelse.<br />
Stor omsorg ska visas vid hantering i<br />
bygglov och bygganmälanarbete <strong>för</strong><br />
nybebyggelse och befi ntlig värdefull<br />
bebyggelse i <strong>stadskärnan</strong>.<br />
Strategier behöver utarbetas <strong>för</strong> att<br />
säkerställa kulturhistoriskt värdefull<br />
bebyggelse ur brandsynpunkt<br />
Bedömning av <strong>för</strong>ändringar av<br />
bebyggelsen ska göras utifrån att historiskt<br />
karaktäristiska miljöer tydligt ska kunna<br />
uppfattas i stadsmiljön<br />
Produktion av karta t.h. och kulturhistorisk<br />
bedömning, Kulturmiljö Halland
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
17
Ovan. Modern arkitektur i Halmstads centrum.<br />
Byggna<strong>den</strong> har ett eget, modernt intryck,<br />
men samspelar väl med omgivningen t.ex.<br />
genom skalan och detaljerna. Arkitekt ARKET,<br />
Halmstad. Foto Mattias Bjellvi<br />
Karaktäristisk historisk byggnad. Halmstads<br />
slott. Foto Birgitta Mattsson<br />
18 Halmstads kommun<br />
Mitten, överst: Karaktäristisk<br />
stenstadsbebyggelse från sent 1800-tal <strong>till</strong><br />
tidigt 1900-tal på Köpmansgatan - Väl värd<br />
att bevara. Mitten, nederst: Åhléns/Hemköp<br />
är en karaktäristisk byggnad från 1960-talet.<br />
Ovan. Röda Kvarn är ett fi nt exempel på 1920talsklassicism.<br />
Foton: Bitgitta Mattsson
Twistens hus är en viktig och karaktäristisk<br />
byggnad från 1600-talet på Storgatan. Foto:<br />
Birgitta Mattsson<br />
Mitten Gamla brandsstationen vid Lilla torg och<br />
Fattighuset är två viktiga byggnader från 1800tal<br />
och tidigt 1900-tal. Foto: Birgitta Mattsson<br />
Ovan. Rådhuset från sent 1930-tal med<br />
<strong>till</strong>byggnad från 1980-talets början ger Stora<br />
Torg en tydlig profi l och bildar en spännande<br />
kontrast mot krogen Tre hjärtan (t.h. på bil<strong>den</strong>)<br />
Foto Birgitta Mattsson<br />
Drottning Kristinapassagen är ett bra modernt<br />
exempel på ny arkitektur och bevarande av<br />
äldre bebyggelse. Foto Birgitta Mattsson<br />
Kyrkogatan rymmer fl era fi na hus från 1600-<br />
1800-talen, t.ex. Broktorpsgår<strong>den</strong>. Foto Mattias<br />
Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
19
LJUSSÄTTNINGEN<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Trygga, säkra och trivsamma miljöer ska<br />
skapas genom bl.a. belysning<br />
Ljuset och mörkret ska användas <strong>för</strong> att skapa<br />
vackra stadsrum och ge karaktär åt sta<strong>den</strong><br />
under olika årstider och olika tider på<br />
dygnet<br />
Belysningen ska komplettera och framhäva<br />
värdefulla stadsmiljöer<br />
Belysningen i sta<strong>den</strong> ska inte vara störande<br />
eller bländande<br />
Hänsyn <strong>till</strong> kultur<strong>historiska</strong> vär<strong>den</strong> i bebyggelse,<br />
parker och stadsrum ska tas<br />
Strategier<br />
•<br />
Ett belysningsprogram behöver tas fram<br />
20 Halmstads kommun<br />
Olika kulörer på ljussättningen skapar olika<br />
slags stämning. Foto Atkins, Malmö<br />
Belysningen ger en extra dimension <strong>till</strong><br />
arkitekturen och understryker formen. Foto<br />
Atkins, Malmö<br />
Karaktäristisk vy i Halmstad över Slottet och<br />
Naja<strong>den</strong>, nattetid. foto.: Patrik Leonardsson<br />
Kyrkogatan nattetid. Foto: Birgitta Mattson
DEN OFFENTLIGA KONSTEN<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Halmstad kommun har som målsättning att<br />
profi lera sig som konststad där <strong>den</strong> offentliga<br />
konsten får en framträdande roll<br />
Konst i stadsmiljön skall ingå som en naturlig<br />
del i sta<strong>den</strong>s gestaltning och alltid fi nnas<br />
med vid planering av upprustning och nybyggnation<br />
Vid placering av konst i offentlig miljö ska<br />
hänsyn tas <strong>till</strong> <strong>den</strong> specifi ka platsen och<br />
konstverkets art<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Att skapa en övergripande syn på konsten i<br />
<strong>stadskärnan</strong> samt att aktivt och konkret arbeta<br />
med relationen mellan konstverk och<br />
dess placering.<br />
Under en 5-årsperiod bör satsning göras på<br />
att komplettera konsten i det offentliga rummet<br />
Gärna in<strong>för</strong>skaffa konstverk med interaktiv/<br />
social funktion exempelvis lekskulpturer.<br />
Ovan, t.v. Stora torg, Millesstatyn Europa<br />
och Tjuren. Foto: Mattias Bjellvi. Nedan<br />
tv. Drottning Kristina, Tomas Frisk. Foto:<br />
Mattias Bjellvi Ovan.T.h. Ett konstverk som<br />
både profi lerar kuststa<strong>den</strong> och är en ”möbel”.<br />
Fredrikshavn, Danmark. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Konsten i sta<strong>den</strong> är väsentlig i sta<strong>den</strong> <strong>för</strong> att<br />
väcka tankar och upplevelser.<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
21
UTESERVERINGAR<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Uteserveringarna ska utformas på ett sådant<br />
sätt att de underordnar sig gatan och stadsbil<strong>den</strong><br />
Utemöbler ska vara nätta och av trä, smide,<br />
rotting eller en kombination därav. Svart,<br />
mörkgrönt eller grått är lämpliga färger<br />
Det är viktigt att karaktäristiska äldre byggnader<br />
inte skyms av uteserveringarnas markiser<br />
och parasoller<br />
Markiser eller parasoller ska vara enfärgade,<br />
reklam får endast fi nnas på markisens eller<br />
parasollens nedhäng<br />
Uteserveringar ska ha en avgränsning i smide<br />
målad i svart, mörkgrönt eller gråsvart<br />
Ev. markisväv som spänns bakom avgränsningen<br />
ska ha diskret färgsättning. Reklam<br />
får inte <strong>för</strong>ekomma<br />
Det krävs ett passagemått som godkänts av<br />
räddningstjänsten<br />
Uteserveringar får inte blockera portar och<br />
dyl.<br />
22 Halmstads kommun<br />
•<br />
•<br />
Uteserveringen ska vara <strong>till</strong>gänglig <strong>för</strong> alla<br />
och markbeläggningen på gatan ska utgöra<br />
golv. Ev. ramper ska uppfylla kraven på <strong>till</strong>gänglighet<br />
och placeras inom serveringens<br />
yta.<br />
Servering på allmän plats kräver <strong>till</strong>stånd<br />
från bl.a. polismydigheten. För uteservering<br />
med tak och/eller täta väggar krävs bygglov<br />
Strategier<br />
•<br />
Programmet Uteserveringar i Halmstad - Råd<br />
och rekommendationer i Halmstad, Byggnadsnämn<strong>den</strong><br />
2004 samt Samordningsprogram<br />
<strong>för</strong> uteserveringar, Byggnadsnämn<strong>den</strong><br />
2008 ska <strong>till</strong>ämpas vid prövning av lämpligheten<br />
av uteserveringar. Programmen ska<br />
kontinuerligt uppdateras.<br />
Ovan: Exempel på väl utformad servering vid<br />
Lilla torg i Malmö. Foto: Atkins<br />
Uteservering med tydlig avgränsning och<br />
vackra parasoller. Lucca, Italien. Foto: Björn<br />
Petersen<br />
Ovan:Bra exempel på avgränsning av<br />
uteservering. Foto: Atkins
SMÅ BYGGNADER OCH TEKNISKA INSTALLATIONER<br />
SMÅ BYGGNADER<br />
Målsättning<br />
• Små byggnader i stadsmiljön ska anpassas<br />
<strong>till</strong> omgivningen<br />
•<br />
Byggnader kopplade <strong>till</strong> uteserveringar får<br />
ska vara genomsiktliga med undantag av<br />
<strong>för</strong>råd och toalettbyggnader.<br />
Strategier<br />
•<br />
•<br />
Ett program <strong>för</strong> utformning av små<br />
byggnader tas fram<br />
Se även samordningsprogram <strong>för</strong><br />
uteserveringar. Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2008<br />
TEKNISKA INSTALLATIONER<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Tekniska installationer ska placeras så att<br />
de syns så lite som möjligt<br />
Tekniska installationer kan med <strong>för</strong>del<br />
inarbetas i mindre byggnader och liknande<br />
Avfallshanteringen i stadsmiljön ska<br />
inordnas i stadsrummet på ett prydligt sätt<br />
Ovan t.v. Busskurer kan anpassas <strong>till</strong> platsen<br />
och ges en tydlig egen karaktär. Uppsala Stora<br />
torg. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Strategier<br />
•<br />
Riktlinjer <strong>för</strong> utformning av tekniska<br />
installationer ska ingå i framtagande av<br />
program <strong>för</strong> små byggnader<br />
Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad.<br />
Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö.<br />
T.v. Toalettbyggnad med modernt intryck som<br />
är anpassad <strong>till</strong> en historisk miljö. Hamngatan<br />
i Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
23
MÖBLER OCH UTRUSTNING<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Möbleringen i sta<strong>den</strong> ska vara vacker att se<br />
på, funktionell och lätt att underhålla<br />
Möbleringen ska harmoniera med<br />
stadsrummet som helhet och mellan olika<br />
möbler såsom bänkar, planteringskärl m.m.<br />
Färgsättningen ska vara samordnad och<br />
anpassad <strong>till</strong> omgivningens karaktär<br />
Möbler lämpliga <strong>för</strong> funktionshindrade ska<br />
fi nnas i stadsmiljön<br />
Strategier<br />
•<br />
Ett möbleringsprogram tas fram.<br />
Tekniska kontoret har tagit fram fl era<br />
standardmöbler, plattor och utrustning som<br />
kommer att sammanställas i ett program<br />
24 Halmstads kommun<br />
Bänkarna vid stora torg och planteringskärlen<br />
är fl exibla och enkla. Några bänkar är<br />
dessutom handikappanpassade. Det är<br />
en <strong>för</strong>del att bänkarna är fl yttbara vid<br />
uppträdan<strong>den</strong>, men en nackdel är att det ibland<br />
ger ett rörigt intryck. Foto Mattias Bjellvi<br />
Papperskorgarna<br />
i Halmstads<br />
stadskärna<br />
är gedigna,<br />
funktionella och<br />
snygga. Foto<br />
Mattias Bjellvi<br />
Planteringskärl på <strong>den</strong> ombyggda delen av<br />
Hamngatan. Foto Mattias Bjellvi
SKYLTAR OCH ANDRA INFORMATIONSBÄRARE<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Information och lokalt anknuten reklam<br />
prioriteras fram<strong>för</strong> allmän reklam i<br />
stadsrummet<br />
Reklam får inte konkurrera med<br />
bebyggelse, konstverk och annan<br />
utsmyckning<br />
Reklam- och informationsutbudet ska<br />
underordna sig stadsrummets utformning<br />
<strong>för</strong> övrigt, dvs inte <strong>till</strong>åtas få utgöra ett<br />
dominerande inslag<br />
Skyltningen ska utformas i samklang med<br />
byggna<strong>den</strong>.<br />
Ljuslådor ska undvikas<br />
Trottoarpratare ska inte vara <strong>till</strong>åtet i<br />
stadsmiljön<br />
Ytterligare pelare <strong>för</strong> lokal affi schering kan<br />
övervägas på ett par ställen i centrum<br />
Strategier<br />
•<br />
Skyltprogrammet Skyltar i Halmstad - råd<br />
och rekommendationer, byggnadskontoret<br />
dec 2004 ska <strong>till</strong>ämpas vid bedömning av<br />
lämpligheten av skyltar. Programmet ska<br />
kontinuerligt uppdateras och revideras.<br />
Ovan Karl XI:s väg, Halmstad, Café<br />
Regnbågen. Exempel på spännande skyltning i<br />
neon. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Skylten <strong>till</strong> Mc Donald´s inordnar sig väl i<br />
fasa<strong>den</strong>. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Traditionell ”historisk” skyltning som<br />
samspelar väl med <strong>den</strong> äldre byggna<strong>den</strong>.<br />
Trottoarpratare (skyltar) som är placerade på<br />
marken, enligt bil<strong>den</strong>, <strong>för</strong>eslås var <strong>för</strong>bjudna i<br />
stadsmiljön eftersom de hindrar framkomlighet.<br />
Foto: Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
25
PARKERING OCH STÖRNINGAR<br />
PARKERING<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Olika typer av parkering ska anordnas så att<br />
de underordnas stadsrummets utformning i<br />
övrigt<br />
Cykelparkering ska fi nnas i stor<br />
utsträckning och utformas och placeras så<br />
att de underlättar smidig parkering<br />
Cykelparkeringarna får inte utgöra<br />
ett hinder <strong>för</strong> funktionshindrade och<br />
synskadade.<br />
Centrala parkeringsplatser <strong>för</strong><br />
funktionshindrade ska prioriteras God<br />
<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> p-platser <strong>för</strong> funktionshindrade<br />
Parkering på kvartersmark ska främjas,<br />
markparkering på allmän platsmark ska<br />
minska <strong>till</strong> <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> ökad gång- och<br />
cykeltrafi k<br />
Värdefulla gårdsmiljöer ska inte användas<br />
<strong>för</strong> parkering<br />
Strategier<br />
•<br />
En ny parkeringsnorm utarbetas som även<br />
innefattar norm <strong>för</strong> cykelparkering.<br />
26 Halmstads kommun<br />
•<br />
En p-utredning <strong>för</strong> centrala sta<strong>den</strong> tas fram<br />
STÖRNINGAR<br />
Målsättning<br />
•<br />
•<br />
Oljud, oönskat ljud ska så långt möjligt<br />
minimeras<br />
Spridning av ljud (musik, tal) från<br />
näringsidkare ska begränsas <strong>till</strong><br />
näringsidkares omedelbara närhet<br />
Strategier<br />
•<br />
Miljö - och hälsoskyddsnämn<strong>den</strong>s krav och<br />
riktlinjer <strong>för</strong> att motverka störningar ska<br />
följas
FÖRSLAG TILL OMDANING AV GATU-, TORG- OCH PARKRUM<br />
ANALYS GRÖNSTRUKTUR<br />
Halmstad har ett antal parker som ligger nära<br />
<strong>stadskärnan</strong>, vilka utgör en stor resurs och bär<br />
på ett rikt kulturarv. Dessa är Norre Katts park,<br />
Gunillaparken, Slottsparken, Picassoparken, Sinenas<br />
promenad, Kapsylparken och Filtparken.<br />
Parkrummen används fl itigt av såväl besökande<br />
som Halmstadbor. Främst Norre Katts park och<br />
Gunillaparken upplevs som otrygga miljöer<br />
nattetid, var<strong>för</strong> särskild omsorg behöver läggas<br />
på att <strong>för</strong>bättra dessa. Inom Norre Katts park<br />
ligger även Bastionen som behandlas i särskilt<br />
avsnitt längre fram i texten. Nissanrummet och<br />
Prins Bertils stig är viktiga grönstråk.<br />
FÖRSLAG GRÖNSTRUKTUR<br />
Dessa vackra <strong>historiska</strong> parker kan bindas samman<br />
i ett grönt nätverk som även samordnas<br />
med gång- och cykelstråken. Slottsbron är en<br />
stor barriär i sammanhanget. De gröna inslagen<br />
i <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> stadsmiljön kan öka genom<br />
t.ex. trädplanteringar, Karaktäristiska trädplanteringar<br />
fi nns på Karl XI:s väg och längs<br />
Hamngatan.<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
27
ANALYS FORDONSTRAFIK<br />
Stadskärnan i Halmstad har hög <strong>till</strong>gänglighet<br />
<strong>för</strong> fordon med många centrala parkeringshus<br />
och gatuparkeringar. Gatorna är i de fl esta fall<br />
belagda med asfalt och överlag utformade <strong>för</strong><br />
god framkomlighet <strong>för</strong> biltrafi ken. Hastigheten<br />
är reglerad <strong>till</strong> 30 km/h. Många av de trängre<br />
gatorna är enkelriktade av framkomlighetsskäl.<br />
Brogatan är endast upplåten <strong>för</strong> busstrafi<br />
k. Leveransfordon och behörig trafi k har<br />
möjlighet att köra i innerstan mellan kl 03-12.<br />
Flera centrala gator har höga trafi kfl ö<strong>den</strong>.<br />
Österbro trafi keras av ca 6 000 fordon/dygn<br />
(f/d), Rådhusgatan av ca 5 000 f/d och Klammerdammsgatan<br />
av ca 1 500 f/d. Den <strong>för</strong>hållandevis<br />
stora mäng<strong>den</strong> fordon i <strong>stadskärnan</strong><br />
bidrar <strong>till</strong> att miljön på många platser upplevs<br />
som otrygga och otrivsamma. Det <strong>för</strong>ekommer<br />
också regelbundet inci<strong>den</strong>ter mellan bilar<br />
och oskyddade trafi kanter i centrum. En stor<br />
andel söktrafi k <strong>till</strong> gatuparkeringarna gör att<br />
trafi ksituationen stundtals är stökig. Fram<strong>för</strong><br />
allt gäller detta Hamngatan norr om Österbro<br />
och delen Kyrkogatan/Storgatan vid Rådhuset.<br />
Den stora mäng<strong>den</strong> bussar på Brogatan gör att<br />
gatan upplevs som otrygg och svår att korsa.<br />
Många kommuner jobbar aktivt med att minska<br />
biltrafi kens negativa påverkan på stadsmiljön.<br />
I Halmstad behövs ombyggnad av<br />
28 Halmstads kommun<br />
fl era centrala gator <strong>för</strong> att göra dessa attraktivare<br />
och öka <strong>till</strong>gängligheten. Det innebär<br />
att en mer gång- och cykelvänlig stad<br />
behöver <strong>till</strong>skapas på bilarnas bekostnad.<br />
FÖRSLAG FORDONSTRAFIK<br />
Gator som behöver trafi keras av fordon byggs<br />
successivt om och utformas så att trafi krytmen<br />
anpassas efter gåendes- och cyklandes villkor.<br />
Köpmansgatan byggs om <strong>till</strong> gågata vilket avsevärt<br />
<strong>för</strong>bättrar stadsmiljön och kopplar ihop<br />
de båda torgen på samma sätt som Storgatan.<br />
Till följd av detta behöver Klammerdammsgatan<br />
dubbelriktas. Brogatan behöver smalnas<br />
av vid torget och anslutningarna mellan torg<br />
och gågator görs <strong>för</strong>höjda. Ett större antal parkeringsplatser<br />
behöver tas bort <strong>för</strong> att åstadkomma<br />
en bättre trafi kmiljö där fotgängarna<br />
och cyklisterna prioriteras upp. Parkeringsfrågan<br />
behandlas i separat p-utredning. I övrigt<br />
se <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> utveckling av cykelvägnätet och<br />
mer detaljerade beskrivningar av respektive<br />
gata. Bussfrågan behandlas inom ramen <strong>för</strong><br />
pågående arbete med utredning kring resecentrum<br />
och linjenätsutredningen <strong>för</strong> busstrafi ken.<br />
Vänstra kartan: Tekniska kontoret - underlag<br />
kartor: Copyright Byggnadskontoret
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
29
ANALYS GÅNG- OCH CYKELTRAFIK<br />
Cykeltrafi ken är en naturlig del av <strong>stadskärnan</strong><br />
och viktig att utveckla <strong>för</strong> ökad <strong>till</strong>gänglighet<br />
och trivsel. Större etablerade cykelstråk idag är<br />
främst Brogatan, Storgatan och Köpmansgatan.<br />
Enkelriktningen av vissa gator gäller även<br />
<strong>för</strong> cyklister vilket i vissa fall kan <strong>för</strong>sämra<br />
<strong>till</strong>gängligheten på ett <strong>för</strong> cyklisterna<br />
svårbegripligt sätt. På Köpmansgatan har man<br />
löst det med ett separat cykelfält <strong>för</strong> att kunna ha<br />
dubbelriktad cykeltrafi k.<br />
Det fi nns många brister att avhjälpa <strong>för</strong><br />
att <strong>till</strong>skapa ett bra cykelvägnät i centrum.<br />
Konfl ikterna mellan cyklister och bussar på<br />
Brogatan är ett välkänt problem. Cykelfältet<br />
på Köpmansgatan används ofta av gående eller<br />
som lastzon. På delen av Hamngatan som inte<br />
är ombyggd upplever många det som otryggt att<br />
cykla. På Kyrkogatans del <strong>för</strong>bi rådhuset och<br />
vidare ner mot Hamngatan saknas bra gång- och<br />
cykelmöjligheter. Cykelbanan på Storgatan vid<br />
Rådhuset används ofta som <strong>till</strong>fällig parkering.<br />
Det stora antalet cyklister i innerstan är<br />
positivt men ställer stora krav på såväl ett<br />
väl utbyggt cykelvägnät som god <strong>till</strong>gång<br />
<strong>till</strong> cykelparkeringar. Konfl ikter mellan cyk-<br />
30 Halmstads kommun<br />
listerna och fotgängare är viktigt att beakta<br />
när stadsmiljön ska utvecklas <strong>till</strong> att bli bättre<br />
anpassas <strong>till</strong> de oskyddade trafi kanterna.<br />
FÖRSLAG GÅNG- OCH CYKELTRAFIK<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Cykelstråken längs Brogatan och<br />
Köpmansgatan prioriteras och <strong>för</strong>bättras.<br />
Även cykelstråket längs Storgatan<br />
<strong>för</strong>bättras.<br />
Storgatan <strong>för</strong>bi Rådhuset smalnas av så<br />
gång- och cykelbanan kan breddas <strong>för</strong><br />
bättre framkomlighet. Detta gör också att<br />
risken <strong>för</strong> dubbelparkering minskas.<br />
Förbindelsen på Kyrkogatan mellan<br />
Stora torg och Hamngatan <strong>för</strong>bättras<br />
<strong>för</strong> fotgängare och cyklister genom att<br />
gångbanan breddas. Detta med<strong>för</strong> att<br />
parkeringarna på sträckan behöver slopas.<br />
Viktiga cykellänkar längs Karl XI:s väg<br />
behöver byggas ut <strong>för</strong> att koppla ihop<br />
stråket med cykelbanan längs Storgatan<br />
genom Norre Port.<br />
Ombyggnad av Köpmansgatan skapar en<br />
betydligt bättre länk i ett prioriterat stråk.<br />
Dubbelriktning av Klammerdammsgatan<br />
•<br />
ökar <strong>till</strong>gängligheten på gatan.<br />
Fler och bättre cykelställ behöver byggas<br />
ut.<br />
Karta: Tekniska kontoret - underlag kartor<br />
copyright Byggnadskontoret
ANALYS UTESERVERINGAR/<br />
RESTAURANGVERKSAMHET<br />
Uteserveringssäsongen i Halmstad pågår <strong>till</strong><br />
och med sista september. Ten<strong>den</strong>sen har varit<br />
önskemål om att <strong>för</strong>länga säsongen. Likaså<br />
<strong>för</strong>ekommer önskemål om att ha permanenta<br />
byggnader <strong>för</strong> restaurangverksamhet. Då<br />
inte restaurangverksamhet fi nns i omedelbar<br />
närhet <strong>till</strong> uteserveringen <strong>för</strong> det ofta med<br />
sig att toalett, lagerutrymmen m.m. måste<br />
placeras i det offentliga rummet, var<strong>för</strong> mer<br />
och mer mark behöver tas i anspråk <strong>för</strong> att<br />
uppfylla berörda lagstiftningars krav på t.ex.<br />
<strong>till</strong>gänglighet, miljö m.m. Uteserveringarna<br />
ger idag ett brokigt intryck och följer i<br />
många fall inte de av byggnadsnämn<strong>den</strong><br />
fastlagda riktlinjerna, som arbetats fram i<br />
<strong>för</strong>valtningsövergripande samverkan. Det fi nns<br />
också behov att tydliggöra skillna<strong>den</strong> mellan<br />
traditionell uteservering och uteserveringar<br />
som mer liknar restaurangverksamhet eftersom<br />
dessa kräver en helt annan utformning.<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
31
FÖRSLAG UTESERVERINGAR/<br />
RESTAURANGER<br />
Kartan vid sidan om <strong>den</strong>na text redovisar <strong>för</strong>slag<br />
<strong>till</strong> placering av permanenta restaurangbyggnader<br />
(paviljoner) och <strong>för</strong> restauranger/uteserveringar<br />
där bygglov <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig åtgärd <strong>för</strong>eslås beviljas<br />
om fem år. För de restauranger/uteserveringar,<br />
där lov om <strong>till</strong>fällig åtgärd om fem år beviljats,<br />
gäller att markupplåtelseavtalet skrivs på ett<br />
år med möjlighet att säga upp avtalet om inte<br />
fastställda riktlinjer följs. Möjlighet <strong>till</strong>skapas<br />
<strong>för</strong> åretruntbaserad verksamhet.<br />
För såväl permanenta byggnader som ”<strong>för</strong>längda<br />
lov” <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig åtgärd kommer höga krav<br />
ställas på utformningen, inte minst på de delar<br />
av serveringen som utgör byggnader.<br />
32 Halmstads kommun
ANALYS OCH FÖRSLAG - VIKTIGA<br />
UTVECKLINGSOMRÅDEN<br />
Kartan vid sidan om <strong>den</strong>na text visar områ<strong>den</strong><br />
som på kortare och längre sikt har stor<br />
utvecklingspotential och som ligger inom eller i<br />
direkt anslutning <strong>till</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>.<br />
Krönleins bryggeri kommer under överskådlig<br />
framtid att fungera som bryggeri, men området<br />
har på längre sikt möjlighet att utvecklas <strong>för</strong><br />
t.ex. offentliga verksamheter. Ernst Wigforss<br />
plats på Gamletull är en torgmiljö som på<br />
sikt kan göras mycket attraktiv. Bastionen<br />
behandlas under separat rubrik i detta program<br />
och är en mycket viktig punkt i <strong>stadskärnan</strong> där<br />
publika funktioner kan inrymmas. Närområdet<br />
kring ett planerat resecentrum och områ<strong>den</strong>a<br />
kring Biblioteket, Österskans och Teatern kan<br />
framöver omvandlas så att de på ett bättre<br />
sätt binder samman ett framtida resecentrum<br />
med <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>.Slottsgatan<br />
och Slottsplatsen behandlas under separat<br />
rubrik i detta program. Miljön kan, då trafi ken<br />
reduceras, utvecklas <strong>till</strong> en vacker plats.<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
33
STORA TORG<br />
Stora torg är sta<strong>den</strong>s centrala fi nrum som även<br />
har sitt ursprung i medelti<strong>den</strong>s handelsplats.<br />
Även idag bedrivs torghandel och politiska<br />
möten och olika arrangemang hålles både<br />
i privat och kommunal regi. Torget är en<br />
naturlig mötesplats. Här fi nns också en del<br />
uteserveringar sommartid. Kring torget ligger<br />
fl era intressanta byggnader såsom S:t Nikolai<br />
kyrka, köpmanshus från 1850-talet och<br />
rådhuset från 1938 (<strong>till</strong>byggnad 1983). Kyrkan,<br />
rådhuset och bankhuset är fasadbelysta.<br />
Torgytan är belagd med gatsten. Bussarna<br />
passerar på Brogatan. Taxiuppställning fi nns<br />
på Kyrkogatan in<strong>till</strong> kyrkan. Carl Milles staty<br />
Europa och Tjuren omges med träd. Under<br />
torget fi nns Torggaraget från 1960-talet med<br />
två uppgångar. Belysningen i gjutjärn är från<br />
1990-talet.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
Torget upplevs otryggt nattetid då få<br />
aktiviteter sker där<br />
Bussarna utgör en barriär och en<br />
säkerhetsrisk <strong>för</strong> gående och cyklister. Den<br />
stora asfaltytan på Brogatan är inte estetiskt<br />
<strong>till</strong>talande<br />
34 Halmstads kommun<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Uteserveringarna ger inte ett estetiskt<br />
<strong>till</strong>talande intryck och utgör i vissa<br />
avseen<strong>den</strong> ett framkomlighetsproblem <strong>för</strong><br />
t.ex. funktionshindrade.<br />
Torghandeln ger ett oordnat intryck och<br />
behöver ges en enhetlig utformning.<br />
Uppställningen av bilar på torget är inte ett<br />
positivt inslag.<br />
Cykelparkeringen är underdimensionerad<br />
Tillgängligheten <strong>för</strong> funktionshindrade <strong>till</strong><br />
torget är begränsad<br />
Försäljningsbodar och andra <strong>till</strong>fälliga<br />
mindre byggnader är inte estetiskt<br />
<strong>till</strong>talande<br />
Grönstrukturen är o<strong>till</strong>räcklig i <strong>för</strong>hållande<br />
<strong>till</strong> torgets storlek<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Torghandeln stramas upp. Biluppställning<br />
<strong>till</strong>åts ej. Endast kort parkering på max 30<br />
min. <strong>för</strong> lastning och lossning<br />
Belysningen ses över på torget, såväl<br />
gatubelysning som fasadbelysning<br />
Uteserververingarna ges ett enhetligt<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
utseende färgmässigt m.m.<br />
Torgstån<strong>den</strong> ges ett samordnat utseende<br />
som hänger samman med uteserveringarnas<br />
utseende<br />
Brogatan samt vissa partier vid Kyrkogatan<br />
höjs upp <strong>till</strong> torgets nivå och platsbildningar<br />
vid Åhléns/H&M samt Mac Donald´s/<br />
Gallerian <strong>till</strong>skapas<br />
Arkitektoniskt intressanta väderskydd <strong>för</strong><br />
busstrafi ken tas fram. Bussarna reduceras i<br />
antal enl. <strong>för</strong>slag i linjenätsutredningen <strong>för</strong><br />
busstrafi ken<br />
Taxitrafi ken fl yttar <strong>till</strong> Brogatan nattetid<br />
Torgkiosken rustas upp arkitektoniskt<br />
och kan ev. utvidgas med restaurang och<br />
uteservering<br />
Obrutna stråk där gångtrafi kanter tryggt,<br />
säkert och enkelt kan <strong>för</strong>fl ytta sig skapas i<br />
naturliga sträckningar. Cykelparkeringen<br />
ses över<br />
Närområdet kring Milles fontän betonas<br />
ytterligare<br />
Grönstrukturen kompletteras, t.ex. med<br />
träd.
Brogatan byggs om <strong>till</strong> en<br />
säkrare och vackrare miljö<br />
<strong>för</strong> fotgängare och cyklister<br />
Torg<br />
kiosken kompletteras<br />
med restaurangverksamhet<br />
och ges en vackrare<br />
utformning<br />
Uteserveringarna<br />
<strong>för</strong>eslås<br />
fl ytta ut på torget och därmed<br />
frigörs fasaderna. Serveringarna<br />
får ett enhetligt<br />
utseende<br />
Torgstån<strong>den</strong><br />
”stramas<br />
upp” och ges en utformning<br />
som harmonierar med uteserveringarna<br />
Markbeläggningen<br />
”hålls ihop” på torgets<br />
alla sidor så att torget upplevs<br />
som ”helt”<br />
Cykelställ byts ut<br />
och kompletteras på fl era<br />
platser runt torget<br />
Möjlighet <strong>till</strong> större<br />
scener i likhet med dagens<br />
situation<br />
Skiss <strong>till</strong> belysningsidé <strong>för</strong> Stora torg. Idag är<br />
Tre Hjärtan och Rådhuset fasadbelysta liksom<br />
fontänen. Viktiga entréer kan tydliggöras<br />
genom belysning. S:t Nikolai kan utvecklas<br />
genom belysning inifrån byggna<strong>den</strong>. Skiss<br />
Atkins, Malmö<br />
Skiss Atkins, Malmö<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
35
Ovan: Stora torg är torgets fi nrum med karaktäristiska byggnader som t.ex. Rådhuset, Tre<br />
Hjärtan och S:t Nikolai. Det är viktigt att omgvningen kommer <strong>till</strong> sin rätt. Foto: Mattias<br />
Bjellvi.<br />
36 Halmstads kommun<br />
Ovan: Aktiv torghandel. Foto: Patrik<br />
Leonardsson.<br />
Nedan: Brogatan måste ses över med hänsyn<br />
<strong>till</strong> trafi ksäkerhet m.m. Foto: Mattias Bjellvi
Torgkiosken är en central mötespunkt i<br />
Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Torghandeln ger ett skräpigt intryck med skilda<br />
material. Bilparkeringen på torget bör fl ytta<br />
och utformningen stramas upp. Foto: Mattias<br />
Bjellvi<br />
Restaurangbyggnad på Gustav Adolfs torg i<br />
Malmö. På sikt är det kanske möjligt att bygga<br />
om torgkiosken <strong>för</strong> utvidgad verksamhet, t.ex.<br />
restaurang. Foto: Atkins, Malmö<br />
Cykelställen är underdimensionerade på Stora<br />
torg. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Exempel på teaterrestaurang från Växjö.<br />
Arkitekt Patrick Nilsson, KOP Design, Växjö.<br />
Foto: Mj Foto, Martin Johansson<br />
Platsen på Brogatan vid Mc Donald´s bör<br />
göras om. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
37
LILLA TORG<br />
På Lilla torg fanns tidigare ett medeltida kloster<br />
som delvis är utgrävt och markerat med gatsten<br />
i markbeläggningen. Runt torget fi nns många<br />
vackra och historiskt viktiga byggnader, t.ex.<br />
Röda Kvarn - biografen, gamla brandstationen,<br />
fattighuset och gamla telegrafhuset.<br />
Fasadbelysning fi nns på fattighuset och gamla<br />
brandstationen. Lilla torg har tidigare varit<br />
handelstorg och sedan busstorg. Idag används<br />
det sommartid <strong>för</strong> uteserveringar och ibland<br />
<strong>för</strong> publika arrangemang, t.ex. Vårfesten.<br />
Parkering upptar halva torget (<strong>den</strong> norra delen)<br />
restaurangverksamheten är koncentrerad <strong>till</strong><br />
byggnaderna i <strong>den</strong> södra delen av torget. På<br />
torget fi nns en stor parkeringsyta.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Få aktiviteter sker vintertid var<strong>för</strong> torget får<br />
en ”död karaktär” under <strong>den</strong>na tid<br />
Uteserveringarna har ”växt samman”. De<br />
enskilda serveringarna är ej urskiljbara,<br />
vilket ger torget ett rörigt intryck. Enhetlig<br />
utformning saknas<br />
Parkeringarna på torget gör att torgets<br />
användning inte är så fl exibel<br />
Det fi nns ingen enhetlig utformning <strong>för</strong><br />
belysningen<br />
38 Halmstads kommun<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Cykelparkeringen är underdimensionerad<br />
Det fi nns inga ställen att sitta på om man<br />
inte vill besöka uteserveringarna<br />
Restaurangverksamheternas<br />
avfallshantering behöver ses över<br />
Grönstruktur saknas på torget<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Bilparkeringarna tas bort från torget<br />
Uteserveringarna särskiljes med gångytor<br />
mellan varje enhet samt ges en gemensam<br />
utformning<br />
Belysningen ses över<br />
Träd kompletterar torgrummet<br />
Cykelställ tas fram<br />
Avfallshanteringen samordnas<br />
Handikapplatser anordnas vid gamla<br />
telegrafhuset<br />
Ny restaurangbyggnad anordnas i norra<br />
delen av torget<br />
Fler träd planteras<br />
Sittmöjligheter och vattenspegel <strong>till</strong>skapas<br />
•<br />
”Fattighuset” öppnas upp <strong>för</strong> publik<br />
verksamhet<br />
Runt Lilla torg fi nns fl era vackra och historiskt<br />
viktiga byggnader som kan lyftas fram<br />
ytterligare. Foto: Birgitta Mattsson
Kvarteret bebyggs på sikt<br />
”Fattighuset” <strong>för</strong>eslås få ny<br />
funktion<br />
Skiss MPB Syd, Helsingborg<br />
Uteserveringarna<br />
glesas ut och ges ett<br />
samordnat utseende<br />
som bättre passar på<br />
platsen<br />
Torget ges en vacker markbeläggning<br />
som ”håller<br />
ihop” torget<br />
Sittyta med vattenspegel<br />
<strong>för</strong>eslås <strong>till</strong>skapas<br />
på torget<br />
Restaurangbyggnad<br />
(lov <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig<br />
åtgärd) <strong>till</strong>skapas i<br />
torgets norra del<br />
Möjlighet <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig<br />
scen <strong>till</strong>skapas<br />
Träd planteras på<br />
torget så att en attraktivare<br />
miljö <strong>till</strong>skapas<br />
Uteserveringarna på Lilla torg ger torget en<br />
rörig karaktär genom att de ”växt samman”<br />
så att de olika verksamheterna inte lätt<br />
kan urskiljas. Parasoll, inhägnader och<br />
barbyggnader är inte samordnade. Foton:<br />
Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
39
BROGATAN<br />
Brogatan var historiskt sett länken mellan<br />
Västerport och Österport. Idag går ett stort<br />
antal regional- och lokalbussar på gatan. I<br />
linjenätsutredningen <strong>för</strong> resecentrum studeras<br />
möjligheten att ta bort regionalbusstrafi ken från<br />
Brogatan. Längs Brogatan ligger bebyggelse av<br />
varierande ålder från 1700-talet (Fridolfs krog)<br />
<strong>till</strong> butiksgallerian vid Stora torg ombyggd<br />
på 2000-talet (Kv. Klingberget). Gallerian<br />
har kompletterats med en entrétrappa mot<br />
Hamngatan och Österbro. Ett stort antal butiker<br />
och en del restauranger ligger längs med Brogatan.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Gatan är mycket trafi kerad med<br />
busstrafi k och leverenstrafi k vilket skapar<br />
barriäreffekter <strong>för</strong> gående och cyklister<br />
Skyltningen på fasaderna ger i vissa<br />
avseen<strong>den</strong> ett rörigt intryck<br />
Belysningen är inte enhetligt utformad<br />
En del miljöer - t.ex. Åhléns och Stadium<br />
behöver <strong>för</strong>bättras utseendemässigt<br />
Avsaknad av grönstruktur är tydlig<br />
40 Halmstads kommun<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Brogatan görs smalare, men med mått så att<br />
trottoarerna kan breddas<br />
Platsbildningar åstadkommes längs med<br />
Brogatan t.ex. vid Hantverksgatan <strong>för</strong> att<br />
”bryta av” <strong>den</strong> långa sträckan, ytterligare<br />
träd övervägs<br />
”Knutpunkt”<strong>för</strong> busstrafi k skapas vid Karl<br />
XI:s väg/resecentrum<br />
Fasadskyltningen ses över<br />
Miljön i korsningen Brogatan-Köpmansgatan<br />
måste ses över. Förslagsvis åstadkommes en<br />
platsbildning som binder ihop stråket och<br />
<strong>för</strong>bättrar trafi kmiljön på Brogatan. Foto:<br />
Mattias Bjellvi<br />
Det fi nns en del äldre, karaktäristisk<br />
bebyggelse på Brogatan som kan ”lyftas fram”<br />
bättre t.ex. genom belysning. Trottoarerna<br />
kan breddas och <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> fl er<br />
trädplanteringar bör utredas.som bryter upp<br />
<strong>den</strong> monotona ytan. Foto: Mattias Bjellvi
STORGATAN/NORRETORG<br />
Storgatan är en paradgata från 1600-talet mellan<br />
Norre Port och Halmstads slott. Här fi nns en del<br />
välbevarad äldre bebyggelse. Från 1600-talet<br />
fi nns Twistens gård och Kirsten Muncks hus samt<br />
ett gårdshus i kv. Vattenporten. 1700-tals- och<br />
1800-talsbebyggelse fi nns i kv. Tyghuset och kv.<br />
Drottning Kristina. Under en period hette gatan<br />
Slottsgatan och <strong>den</strong> var <strong>den</strong> <strong>för</strong>nämsta gatan i<br />
sta<strong>den</strong>. På viktiga hörntomter ligger viktiga<br />
byggnader som t.ex. bankpalats. Sedan bilismen<br />
gjort sitt intåg i samhället blev Storgatan en<br />
viktig genomfartsled fram <strong>till</strong>s dess Slottsbron<br />
invigts 1956 som alternativ <strong>för</strong> biltrafi ken. Gatan<br />
har alltid varit ett viktigt kommersiellt stråk och<br />
sta<strong>den</strong>s nöjesgata med biografer och caféer.<br />
Under 1970-talet byggdes gatan om <strong>till</strong> gågata.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Bristande <strong>till</strong>gänglighet <strong>till</strong> butiksentréer<br />
Behov av estetisk uppfräschning av<br />
ytmaterial, belysning m.m.<br />
Rörig utformning av uteserveringar som<br />
skapar framkomlighetsproblem och <strong>för</strong>fular<br />
gaturummet<br />
Cykelparkeringen är o<strong>till</strong>räcklig och rörig<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Gatan ”rensas” från s.k. stridsvagnshinder,<br />
d.v.s. fasta blomsterarrangemang som låser<br />
upp gaturummet<br />
Belysningen ses över<br />
Grönstrukturen ses över<br />
Viktiga byggnader t.ex. Kirsten Muncks<br />
hus och Twistens gård fasadbelyses<br />
Möbleringszon <strong>till</strong>skapas med sittytor,<br />
uteserveringar, cykelparkeringar etc.<br />
Uteserveringarna ses över och utformas<br />
efter fastställda riktlinjer<br />
Uteserveringarna måste stramas upp<br />
utformnningsmässigt och hålla sig inom<br />
möbleringszoner <strong>för</strong> att inte hindra<br />
framkomlighet och utblickar. Foto: Mattias<br />
Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
41
Storgatan är ett stråk där många människor<br />
rör sig och behöver ses över i ett sammanhang.<br />
Foto: Mattias Bjellvi<br />
Skyltningen på Storgtan bör ses över<br />
så att miljön ger ett mer samlat intryck.<br />
Trottoarparatare (lösa skyltar) och andra lösa<br />
<strong>för</strong>emål <strong>för</strong>eslås tas bort. Foto Mattias Bjellvi<br />
42 Halmstads kommun<br />
Drottning Kristinapassagen är en väsentlig länk<br />
mellan Köpmansgatan och Storgatan. Foto:<br />
Mattias Bjellvi<br />
Norre torg är en attraktiv torgmiljö som kan<br />
utnyttjas mer <strong>för</strong> olika arrangemang. Exempel<br />
från Kulturnatten 2008. Foto Mattias Bjellvi<br />
Storgatan. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Cykelparkeringen behöver ses över<br />
längs med hela Storgatan. De fasta<br />
blomsterarrangemangen <strong>för</strong>eslås tas bort.<br />
Fasa<strong>den</strong> på det s.k. ”Kombihuset” (Bil<strong>den</strong>) kan<br />
<strong>för</strong>bättras avsevärt. Foto: Mattias Bjellvi
KÖPMANSGATAN<br />
Köpmansgatan har medeltida anor och<br />
har haft många namn innan namnbytet på<br />
1880-talet då <strong>den</strong> fi ck sitt nuvarande namn.<br />
Affärsverksamheten var länge blygsam, men<br />
har utvecklats genom åren. I slutet på gatan<br />
mot Lilla Torg fi nns det ståtliga Angelska<br />
palatset, Köpmansgatan 14, från 1880-talet<br />
och sta<strong>den</strong>s tidigare fattighus från mitten av<br />
1800-talet som vetter mot såväl Lilla torg som<br />
Köpmansgatan. Det fi nns även fl era affärs- och<br />
bostadshus från sent 1800-tal <strong>till</strong> tidigt 1900-tal<br />
som är ett viktig inslag i stadsbil<strong>den</strong>. I övrigt<br />
är bebyggelsen varierad åldersmässigt, där<br />
Åhlensbyggna<strong>den</strong> i mörkt tegel dominerar<br />
stadsbil<strong>den</strong> i början på gatan mot Stora torg/<br />
Brogatan. Den södra delen av gatan byggdes<br />
om <strong>till</strong> gågata på 1970-talet.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Entréerna <strong>till</strong> butikerna är inte<br />
<strong>till</strong>gänglighetsanpassade.<br />
Cykelparkeringen är rörig och o<strong>till</strong>räcklig<br />
Gatan som helhet behöver ses över vad<br />
gäller belysning, markbeläggning etc.<br />
Skyltningen på fasad ger ett rörigt intryck.<br />
Platsen vid Åhléns behöver utformas på ett<br />
bättre sätt. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Gågatedelen ses över vad gäller belysning,<br />
markbeläggning m.m.<br />
Resten av gatan byggs om <strong>till</strong> gågata<br />
så att endast gång- och cykeltrafi k och<br />
leveransfordon är <strong>till</strong>åtna.<br />
Möbleringszon <strong>till</strong>skapas <strong>för</strong> uteserveringar,<br />
cyklar etc., fasaderna hålls fria<br />
Vid Åhléns skapas en platsbildning<br />
som binder samman Stora torg med<br />
Köpmansgatan över Brogatan<br />
Vid Drottning Kristinapassagen skapas en<br />
platsbildning<br />
Perspektivskiss <strong>för</strong> Köpmansgatan. MPB, Syd,<br />
Helsingborg<br />
Köpmansgatan. Foto: Tekniska kontoret,<br />
Halmstad<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
43
VALLGATAN/KYRKOGATAN<br />
Vallgatan gick tätt innan<strong>för</strong> <strong>den</strong> i början av 1600talet<br />
<strong>till</strong>komna fästningsvallen. Gatan fi ck sitt<br />
nuvarande namn på 1880-talet. Vallgatan har än<br />
idag en ålderdomlig prägel med bl.a. småskalig<br />
bebyggelse från 1700-1800-talet. På medelti<strong>den</strong><br />
var troligtvis Kyrkogatan huvudgatan i sta<strong>den</strong><br />
som avslutades med en bro över Nissan. Denna<br />
gata <strong>till</strong>sammans med Klammerdammsgatan<br />
<strong>för</strong>längdes vid sekelskiftet 1900 så att de<br />
bröt igenom <strong>den</strong> gamla skyddsvallen. Gatan<br />
har under perioder haft olika namn <strong>för</strong> olika<br />
delsträckor. Idag är inte kopplingen som en<br />
sammanhängande gata så tydlig. Längs med<br />
Kyrkogatan fi nns karaktäristiska korsvirkeshus<br />
från 1700-1800-talen, t.ex. Broktorpsgår<strong>den</strong>.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Bristande <strong>till</strong>gänglighet <strong>för</strong><br />
funktionshindrade <strong>till</strong> butiksentréer<br />
(Kyrkogatan)<br />
Behov av estetisk uppfräschning av<br />
ytmaterial, belysning m.m.<br />
Behov av att tydligt kunna se att Kyrkogatan<br />
är en sammanhängande gata över Stora<br />
torg<br />
Skyltningen <strong>till</strong> garaget samverkar inte<br />
44 Halmstads kommun<br />
med de vackra byggnaderna<br />
Förslag<br />
Kyrkogatan och Vallgatan får en enhetlig<br />
småskalig belysning. Kyrkogatan får en markbeläggning<br />
som anpassar sig <strong>till</strong> de kultur<strong>historiska</strong><br />
vär<strong>den</strong>a. Viktiga <strong>historiska</strong> byggnader<br />
fasadbelyses. Baksidan på parkeringsgaraget<br />
ses över så att <strong>den</strong> bättre stämmer överens med<br />
kulturmiljön. Förslagsvis tonas <strong>den</strong> dominerande<br />
skyltningen ner.<br />
Kyrkogatan har en småskalig fi n, äldre bebyggelse<br />
som bör lyftas fram. Foto Mattias Bjellvi<br />
Vallgatan ges en enhetlig småskalig belysning<br />
Foto: Mattias Bjellvi<br />
Kyrkogatan ges en enhetlig markbeläggning<br />
som anpassar sig <strong>till</strong> de kultur<strong>historiska</strong> vär<strong>den</strong>na,<br />
d.v.s. gatsten. Tillgänglighetsaspekterna<br />
beaktas. Foto: Mattias Bjellvi
HANTVERKSGATAN/KLAMMERDAMMSGATAN<br />
Klammerdammsgatans namn kommer från de<br />
stora dammarna som anlades i samband med<br />
fästningsbygget som pågick under 1600-talets<br />
<strong>för</strong>sta tjugo år. Gatan hade på 1600-talet namnet<br />
Wåghalsgatan (efter bastionen med samma<br />
namn). Gatan sönderföll år 1797 i tre delar med<br />
olika namn. Gatan döptes 1887 <strong>till</strong> Magasinsgatan<br />
men ändrades <strong>till</strong> Klammerdammsgatan<br />
år 1918. Halva Klammerdammsgatan är idag<br />
gågata. Gatan som kallades Mellem stredet<br />
(1526) och Mellemga<strong>den</strong> (1559) kan vara i<strong>den</strong>tisk<br />
med Hantverksgatan.1887 får gatan i sin<br />
nuvarande sträckning namnet Hantverksgatan.<br />
Den norra delen av Hantverksgatan har <strong>till</strong>gänglighetsanpassats<br />
i samband med ombyggnad<br />
av gatan.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Bristande <strong>till</strong>gänglighet <strong>för</strong><br />
funktionshindrade <strong>till</strong> butiksentréer<br />
(Klammerdammsgatan)<br />
Behov av estetisk uppfräschning av<br />
ytmaterial, belysning m.m.<br />
Miljön kring Hantverksgatans mellersta del<br />
är torftigt utformad<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Hantverksgatan ges en enhetlig gatuutformning<br />
Miljön kring B&B rustas upp<br />
Belysningen ses över (mer småskalig)<br />
Klammerdammsgatan rustas upp och ge en<br />
enhetlig utformning<br />
Klammerdammsgatans östra del är gågata.<br />
Foto: Mattias Bjellvi<br />
Hantverksgatans mellersta del ger ett rörigt<br />
intryck. Belysning och markbeläggning<br />
behöver ses över. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Miljön kring B& B på mellersta delen av<br />
Hantverksgatan är torftig. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
45
HAMNGATAN/ÖSTERBRO/NISSANRUMMET<br />
HAMNGATAN/ÖSTERBRO/<br />
NISSANRUMMET<br />
Hamngatan genomgick fl era namnbyten under<br />
1500-1600-talen och fi ck sitt nuvarande namn<br />
på 1880-talet. Gatan har länge haft karaktären<br />
av baksida med lastzoner och infarter <strong>till</strong><br />
parkeringsgarage. Den norra delen av gatan hade<br />
tidigare parkkaraktär och de stora trä<strong>den</strong> är rester<br />
av <strong>den</strong>na anläggning. Picassoparken har fått sitt<br />
namn av statyn från 1971 av Pablo Picasso som<br />
är karaktäristisk i miljön. Parken har under 2000talet<br />
iordningställts som en skulpturpark och får<br />
sin <strong>för</strong>längning i <strong>den</strong> s.k. Sinnenas promenad,<br />
en ny park längs med Nissan. Kapsylparken<br />
och Filtparken är också nyligen färdigställda<br />
parkanläggningar som ramar in det nya<br />
stadsbiblioteket av Smith, Hammer & Lassen,<br />
invigt 2006. Vid <strong>den</strong> nya stadsdelen Gametull/<br />
Nissastrand har också Gamletullspromena<strong>den</strong><br />
färdigställts som ett viktigt promenadstråk.<br />
Längs med Gamletullspromena<strong>den</strong> ligger<br />
Torntorget. I samband med planerandet av<br />
Gamletullsområdet har också en gång- och<br />
cykelbro färdigställts som <strong>för</strong>binder Hamngatan/<br />
Centrum med Gamletullsområdet. Stora insatser<br />
har ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> ”Att vända sta<strong>den</strong> mot Nissan”<br />
genom att <strong>den</strong> norra delen av Hamngatan byggts<br />
om <strong>för</strong> att bli mer attraktiv och ge utrymme<br />
46 Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
<strong>för</strong> uteserveringar. Gallerian vid Österbro<br />
har också byggts om på 2000-talet så att en<br />
ny entré med trappa <strong>till</strong>skapats mot Nissan.<br />
Österbro i nuvarande utformning invigdes<br />
1971 och ersatte en välvd bro från c:a 1900.<br />
Analys<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Fortfarande har fl era byggnader karaktär av<br />
baksida mot Nissan<br />
Den del av Hamngatan som inte byggts<br />
om än är i behov av ombyggnad <strong>för</strong> att<br />
åstadkomma en mer attraktiv utemiljö.<br />
Fisketorget ger ett rörigt och skräpigt<br />
intryck<br />
Den ombyggda delen av Hamngatan är ett<br />
frekvent fl anörsstråk.<br />
Förslag<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Fortsatt ombyggnad av Hamngatan och<br />
<strong>till</strong>skapande av ett utvidgat ”torg” vid<br />
Fisketorget och slutet på Kyrkogatan<br />
Fler möjligheter <strong>till</strong> uteserveringar<br />
<strong>till</strong>skapas<br />
Möjlighet att åstadkomma ett trädäck<br />
kopplat <strong>till</strong> Fisketorget och med båtplatser<br />
•<br />
•<br />
bör utredas vidare<br />
Parkeringsplatser tas bort och ersätts på<br />
annan plats<br />
Österbro kan på sikt göras mer attraktiv<br />
som <strong>för</strong>bindelse över Nissan.<br />
Gamletullsområdet (Nissastrand) ansluter väl<br />
<strong>till</strong> <strong>stadskärnan</strong> genom en vacker gång- och<br />
cykelbro över Nissan. Foto: Tommy Palm
En mer enhetlig utformning <strong>för</strong> bodarna <strong>för</strong><br />
fi ske<strong>för</strong>säljning och restaurangverksamhet<br />
behöver tas fram. En träbrygga längs med<br />
vattenkanten som utvidgar Fisketorget och<br />
skapar en attraktiv <strong>till</strong>äggplats <strong>för</strong> mindre<br />
båtar behöver utredas. Flertalet byggnader<br />
behöver på sikt byggas om så att de inte<br />
upplevs som ”baksidor” mot Nissan. Foto:<br />
Mattias Bjellvi<br />
T.v. Hamngatan längs med Nissan och miljön<br />
kring Picassoparken är en samlad miljö av<br />
stadsrum längs med Nissan som behöver<br />
<strong>för</strong>stärkas och utvecklas. Prins Bertils stig är<br />
ett attraktivt gång- och cykelstråk längs med<br />
Nissan som kan få sin <strong>för</strong>längning norrut på<br />
västra sidan samt även bindas ihop på <strong>den</strong><br />
östra sidan.. Analysskiss: Jenny Borheim.<br />
Österport har tydligare återfått rollen som en<br />
av sta<strong>den</strong>s entréer genom att gallerian byggts<br />
om så att <strong>den</strong> ”vänder sta<strong>den</strong> mot Nissan”.<br />
Foto: Mattias Bjellvi<br />
Attraktiva nyskapade sittplatser mot Nissan vid<br />
Gallerian. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
47
Fisketorget snyggas upp<br />
med vackra bodar/restaurangbyggnader.<br />
Träbrygga<br />
<strong>för</strong> båtplatser utreds<br />
Möjlighet <strong>till</strong> platsbildning i<br />
<strong>för</strong>längningen av Kyrkogatan<br />
och koppling mot fi sketorget<br />
utreds<br />
Hamngatan södra del <strong>för</strong>eslås byggas om från <strong>den</strong> del av gatan som byggts om. Ett antal parkeringsplatser <strong>för</strong>eslås tas bort <strong>för</strong> att skapa en mer<br />
attraktiv miljö längs med Nissan. En möjlighet <strong>till</strong> uteservering <strong>för</strong>eslås <strong>till</strong>skapas vid Scandic hotell, en <strong>för</strong>bättrad möjlighet <strong>till</strong> uteservering i hörnet<br />
Kyrkogatan-Hamngatan vid befi ntligt café samt norr om Österbro vid Neely´s och vid det planerade Robert´s coffee. Fisketorget utvidgas med ett<br />
trädäck och bodarna <strong>för</strong> fi sk<strong>för</strong>säljning och restaurangverksamhet snyggas upp.Fram<strong>för</strong> Scandic hotell <strong>för</strong>eslås häckarna vid nuvarande parkering<br />
tas bort så att utsikten mot Nissan inte blockeras. Gatan får en ny markbeläggning, <strong>för</strong>slagvis lika <strong>den</strong> ombyggda delen. Tillgänglighetsaspekterna<br />
beaktas i gångsstråken och vid entréer m.m. Möjlighet <strong>till</strong> permanent servering <strong>till</strong>skapas vid Fisketorget (Kyrkogatan-Hamngatan). Skiss MPB Syd<br />
AB, Helsingborg, Per Ljungblom.<br />
48 Stadskontoret/samhällsbyggnad<br />
Gatan smalnas av och möjlighet<br />
<strong>för</strong> fl er utserveringar<br />
<strong>till</strong>skapas<br />
Uteserveringar/restauranger<br />
med 5-årig bygglov <strong>för</strong> <strong>till</strong>fällig<br />
åtgärd. Byggnaderna<br />
ska ge ett luftigt intryck
Trottobar är ett bra exempel på en<br />
säsongsbetonad restaurangverksamhet längs<br />
med Nissan som uppfyller <strong>till</strong>gänglighetskraven<br />
m.m. Utformningsmässigt ger serveringen<br />
ett luftigt intryck genom sitt inglasade parti,<br />
som inte blockerar utskikten mot Nissan.<br />
Utrymmesmässigt fi nns det plats <strong>för</strong> ytterligare<br />
en uteservering strax norr om Trottobar.<br />
Även <strong>för</strong> en framtida verksamhet gäller att<br />
kriterierna <strong>för</strong> <strong>till</strong>gänglighet, brandkrav,<br />
miljö<strong>till</strong>stånd m.m. ska uppfyllas och att ev.<br />
byggnader ska ge ett luftigt och genomsiktligt<br />
intryck mot Nissan. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Välordnade smala byggnader <strong>för</strong><br />
restaurangverksamhet i Kungsträdgår<strong>den</strong>.<br />
Foton: Mattias Bjellvi<br />
Lilla Helfwetet, Hamngatan. Foto: Mattias<br />
Bjellvi<br />
Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad.<br />
Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö.<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
49
SLOTTSBRON/SLOTTSPLATSEN/SLOTTSPARKEN<br />
Slottsbron invigdes 1956 och skapade en barriär<br />
mellan slottet ocn <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> sta<strong>den</strong>. I samband<br />
med bygget revs också ett antalbyggnader. Idag<br />
trafi kerar c:a 35.000 fordon/dygn Slottsbron.<br />
Analys<br />
Slottsgatan är en stor barriär <strong>för</strong> gående och<br />
cyklister som skär av promenadstråket längs<br />
med Nissan och sambandet mellan slottet och<br />
<strong>stadskärnan</strong>.<br />
Förslag<br />
För att minska barriäreffekten måste trafi kmäng<strong>den</strong><br />
minst halveras. Då kan två bilkörfält<br />
slopas och t.ex. användas som busskörfält.<br />
Utgångspunkten bör då vara att utvidga<br />
Slottsplatsen mot <strong>stadskärnan</strong> och desutom skapa<br />
ett stråk mot Slottsparken och längs med Nissan<br />
som kopplas samman med Prins Bertils stig.<br />
Slottsparken har potential att i samverkan med<br />
Slottsplatsen utgöra en tydligare ”stadspark”<br />
in<strong>till</strong> <strong>stadskärnan</strong>. Möjligheten att utreda ett<br />
ljusreglerat övergångsställe i höjd med Nissan<br />
bör övervägas.<br />
50 Halmstads kommun<br />
En idéskiss <strong>för</strong> en mer attraktiv miljö vid<br />
Slottsbron/Slottsplatsen togs fram via<br />
Stadskontoret på 1990-talet av GF konsult.<br />
De trafi ktekniska frågorna måste studeras<br />
vidare med hänsyn <strong>till</strong> kapacitet vid en ev.<br />
byggd hamnled. Nya <strong>för</strong>utsättningar har<br />
också <strong>till</strong>kommit då det gäller utredning av<br />
resecentrum vid järnvägen. Skiss: GF konsult,<br />
Göteborg<br />
Slottsgatan/Slottsbron är en stökig trafi kmiljö som effektivt skär av samban<strong>den</strong> mellan slottet och<br />
<strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong>. Den skär också sönder de gröna kopplingarna på båda sidorna av<br />
Nissan mellan Picassoparken och Sinnenas promenad samt mellan Hamngatan och Prins Bertils<br />
stig. Foton: Mattias Bjellvi
BASTIONEN/NORRE KATTS PARK<br />
Norre Katts park har i snart 150 år varit park.<br />
Dess<strong>för</strong>innan utnyttjades området bl.a. <strong>för</strong><br />
tobaksodlingar. Bastionen ingår i sta<strong>den</strong>s<br />
<strong>för</strong>svarsanläggning. På 1860-talet och framåt<br />
kompletterades parken efterhand med en<br />
resaurang på Bastionen och ytterligare en<br />
restaurang med namnet ”Nyktran”. Dessa<br />
byggnader revs på 1960-talet. På 1970-talet<br />
gjordes de <strong>för</strong>ändringar som är synliga idag,<br />
d.v.s. ett <strong>för</strong>sök att återskapa delar av <strong>den</strong><br />
gamla befästningsvallen, med betongmurar<br />
som stödmurar. En utomhusscen <strong>till</strong>skapades<br />
högst upp på bastionen. En arkitekttävling<br />
genom<strong>för</strong>des senare <strong>för</strong> att bilda <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> en ny konsthall på platsen. Gällande detaljplan<br />
medger att en konsthall byggs på platsen.<br />
Analys<br />
Norre Katts park är fortfarande en mycket attraktiv<br />
park dagtid trots de <strong>för</strong>ändringar som gjordes på<br />
1960-talet. Planteringar och trädbestånd är mycket<br />
vackra och en ny lekplats har anlagts.Parken är<br />
dock en miljö som upplevs som mycket otrygg<br />
nattetid, i synnerhet Bastionen, som <strong>för</strong>faller.<br />
Förslag<br />
Diskussioner <strong>för</strong> mellan kommunen och de<br />
antikvariska myndigheterna om vad som är<br />
möjligt att göra <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra Bastionen<br />
<strong>till</strong> en mer attraktiv miljö. Ett tidigare <strong>för</strong>slag<br />
har varit sänka Bastionens marknivå <strong>till</strong><br />
en lägre nivå och ge möjlighet <strong>för</strong> ett café<br />
och lekytor på platån. Ett <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> större<br />
restaurangbyggnad har också inkommit. De<br />
antikvariska myndigheterna har dock motsatt<br />
sig en <strong>för</strong>ändring av marknivån då anläggningen<br />
är fast fornlämning. Utgångspunkten bör vara<br />
att öppna upp Bastionen mot sta<strong>den</strong> och öka<br />
<strong>till</strong>gängligheten. Förslagsvis skapas en byggnad<br />
<strong>för</strong> caféverksamhet längst upp på Bastionen.<br />
Man bör överväga att terrassera slänten mot<br />
Norre Katts park så att en bra utomhusscen kan<br />
<strong>till</strong>skapas. Rent praktiskt bör det fungera då<br />
området fungerade så under Kulturnatten 2008.<br />
Frågan måste dock utredas vidare. Vid vidare<br />
utredning ska Bastionens utformning innan<br />
1970-talets omdaning beaktas.<br />
Bastionen mot Norre Port. Foto: Maria<br />
Carlsson<br />
Det är viktigt att skapa en naturlig koppling<br />
mellan nya funktioner på Bastionen och stråket<br />
längs med Hamngatan. Foto: Mattias Bjellvi<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
51
Bastionen upplevs av många som en otrygg<br />
miljö, särskilt nattetid. Befi ntlig scen används<br />
inte längre och är vandaliserad. Foto Maria<br />
Carlsson<br />
52 Halmstads kommun<br />
Bastionen är en <strong>till</strong>gång i sta<strong>den</strong>. Det är en viktig historisk miljö i sta<strong>den</strong> som tydligare bör<br />
länka samman Norre Katts park med sta<strong>den</strong>. Tillgängligheten <strong>till</strong> Bastionen behöver öka från<br />
Hamngatan och från parksidan. T.ex. kan en terrassering av <strong>den</strong> norra delen av Bastionen mot<br />
parken övervägas <strong>för</strong> att skapa en naturlig sittmöjlighet <strong>för</strong> <strong>till</strong>fälliga scenarrangemang i parken.<br />
Ortofoto: Byggnadskontoret
FORTSATT ARBETE - GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI<br />
ORGANISATION<br />
För genom<strong>för</strong>ande av idéerna som fram<strong>för</strong>s i<br />
stadsmiljöprogrammet krävs en tydlig organisation<br />
där alla aktörer arbetar mot samma<br />
mål - externa och kommunala aktörer. Den <strong>för</strong><br />
stadsmiljöprogrammet bildade ”stadsmiljögruppen”<br />
sammansatt av tjänstemän från berörda<br />
kommunala <strong>för</strong>valtningar/bolag, Halmstad city<br />
samt Kulturmiljö Halland är ett lämpligt forum<br />
<strong>för</strong> beredande av stadsmiljöfrågor in<strong>för</strong> samlade<br />
rekommendationer i kommunens s.k. samordningsgrupp<br />
<strong>för</strong> fysiska frågor (tjänstemän på i<br />
huvudsak enhetschefsnivå) och stadsbyggnadsråd<br />
(<strong>för</strong>valtningschefer). Detta fungerar som<br />
beredning in<strong>för</strong> beslut i berörda nämnder/bolagssstyrelser<br />
samt kommunstyrelse och kommunfullmäktige.<br />
Arenor måste också <strong>till</strong>skapas<br />
<strong>för</strong> dialog kring stadsmiljöfrågor mellan politiker<br />
och tjänstemän över <strong>för</strong>valtnings- och<br />
nämndsgränser. Det är väsentligt att <strong>den</strong> kommunala<br />
organisationen arbetar mot samma mål<br />
<strong>för</strong> att kunna vara tydlig i dialogen med externa<br />
intressenter t.ex. fastighetsägare, näringsidkare,<br />
allmänhet m.fl . intressenter. Halmstad city är en<br />
naturlig länk <strong>till</strong> näringsidkarna i sta<strong>den</strong>, liksom<br />
Halmstads näringslivs AB. För samtliga projekt<br />
angivna i programmet krävs en tydlig projektorganisation<br />
med projektbudget som integreras i<br />
<strong>den</strong> kommunala budgetprocessen.<br />
FINANSIERINGSFORMER<br />
Upprustning av centrumgator och torg <strong>för</strong>eslås<br />
ske genom en samfi nansiering med fastighetsägare<br />
i likhet med hur arbetet bedrivs på Köpmansgatan<br />
genom Tekniska kontoret.<br />
KOSTNADER<br />
Av <strong>för</strong>nyelse av det offentliga rummet, gator<br />
och torg är det endast Köpmansgatan och Hantverksgatan<br />
som är fi nansierade och bygger på<br />
en samfi nansieringsprincip mellan kommun och<br />
fastighetsägare. Vad beträffar Köpmansgatan<br />
måste överenskommelser träffas med berörda<br />
fastighetsägare.<br />
PROJEKT<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Fortsatt samordning av <strong>till</strong>ståndsprocessen<br />
<strong>för</strong> uteserveringar och skyltar mellan berörda<br />
<strong>för</strong>valtningar och polisen <strong>för</strong> att ha en<br />
gemensam hållning gentemot sökan<strong>den</strong>. Det<br />
är väsentligt att en funktion, t.ex. centrumvärd,<br />
<strong>till</strong>skapas, som kontrollerar att <strong>till</strong>stån<strong>den</strong><br />
efterlevs.<br />
Förarbete in<strong>för</strong> ombyggnad av Köpmansgatan<br />
pågår - projektledare Tekniska kontoret<br />
Detaljplanearbete <strong>för</strong> Bastionen - projektledare<br />
- Byggnadskontoret<br />
Förnyelse av Stora torg - Tekniska kontoret<br />
Förnyelse av Lilla torg - Tekniska kontoret<br />
Prioriterade gator och torgmiljöer <strong>för</strong> ombyggnad<br />
enl. Tekniska nämn<strong>den</strong><br />
• Förnyelse av Storgatan - Tekniska kontoret<br />
och Byggnadskontoret<br />
• Fortsatt <strong>för</strong>nyelse av Hamngatan - Tekniska<br />
kontoret<br />
• Förnyelse av Brogatan - Tekniska kontoret<br />
• Förnyelse av Vallgatan/Kyrkogatan/Klammerdammsgatan/Hantverksgatan.<br />
Tekniska<br />
kontoret<br />
• Framtagande av belysningsprogram<br />
• Framtagande av möbleringsprogram - Tekniska<br />
kontoret<br />
• Förnyelseprogram <strong>för</strong> sta<strong>den</strong>s parker - Tekniska<br />
kontoret<br />
• Uppdatering av alléplan - Tekniska kontoret<br />
• Framtagande av program <strong>för</strong> små byggnader<br />
• Åtgärdsprogram <strong>för</strong> tryggheten i <strong>stadskärnan</strong><br />
tas fram<br />
Samrådshandling Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> <strong>den</strong> <strong>historiska</strong> <strong>stadskärnan</strong><br />
53
KÄLLOR<br />
Halmstad stadskärna och dess historia- stadsmiljöprogram.<br />
Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2008<br />
Halmstads gröna vär<strong>den</strong> - grönstrategi <strong>för</strong><br />
Halmstad, 2008<br />
Handikappolitiskt program <strong>för</strong> Halmstad<br />
Ekohandlingsprogram <strong>för</strong> Halmstad<br />
Samordningsprogram <strong>för</strong> uteserveringar i<br />
Halmstad. Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2008<br />
Skyltar i Halmstad Stadskärnan. Råd och rekommendationer.<br />
Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2004<br />
Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Jönköping. Råd och<br />
riktlinjer <strong>för</strong> bl.a. verksamhet och uteservering<br />
Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Karlstad<br />
Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Växjö<br />
Stadsmiljöprogram <strong>för</strong> Sundsvall<br />
Uteserveringar i Halmstad. Råd och riktlinjer.<br />
Byggnadsnämn<strong>den</strong> 2004<br />
Kartunderlag där inget annat anges. Byggnadskontoret,<br />
Halmstads kommun<br />
54 Halmstads kommun