Verksamhetsplan 2013-2015 Socialnämnden - Halmstad

halmstad.se

Verksamhetsplan 2013-2015 Socialnämnden - Halmstad

Verksamhetsplan 2013-2015

Socialnämnden

#{enhet}#


Innehållsförteckning

1 Ordförandens inledning ................................................................................................................ 3

2 Vision och värdegrund .................................................................................................................. 4

3 Nämndens uppdrag ....................................................................................................................... 5

4 Analys utifrån nämndens uppdrag .............................................................................................. 6

5 Kommunfullmäktiges mål ............................................................................................................ 9

Barn och utbildning ...................................................................................................................................... 9

Demokrati och dialog ................................................................................................................................. 10

Miljö och energi ......................................................................................................................................... 10

Näringsliv och arbetsmarknad .................................................................................................................... 10

Omsorg och stöd ......................................................................................................................................... 11

Trygghet, säkerhet och folkhälsa ................................................................................................................ 11

Övriga prioriteringar ................................................................................................................................... 12

6 Nämndens mål ............................................................................................................................. 13

Nämndens/styrelsens mål ........................................................................................................................... 13

7 Prioriteringar ............................................................................................................................... 14

8 Övriga nyckeltal .......................................................................................................................... 16

9 Internbudget ................................................................................................................................ 18

10 Bilagor .......................................................................................................................................... 21

Jämställdhetsplan ........................................................................................................................................ 21

Hälso- och arbetsmiljöplan ......................................................................................................................... 24

IT plan 2013-2015 ...................................................................................................................................... 27

Lokal och fastighetsplan ............................................................................................................................. 29

Egenkontrollplan enligt SOSFS 2011:9 ..................................................................................................... 31

Plan för samordnad kompetensutveckling 2013 ......................................................................................... 32

Internkontrollplan ....................................................................................................................................... 33

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 2(33)


1 Ordförandens inledning

Jag skrev i min inledning efter 2011 att trycket på socialtjänsten ökar. Detta är något vi sett fortsätta under

2012 samt hur komplexiteten i våra ärenden ökar. Arbetsbelastningen har i och med detta varit hög och det

kändes mycket bra när kommunfullmäktige tog våra signaler på allvar och tillsköt ett extra anslag till vår

verksamhet. Det jag kan se i nuläget är att 2013 också kommer att bli ett utmanande år då de trender vi ser

under de senaste åren verkar att hålla vid sig.

Socialförvaltningens verksamhetsplan för 2013 är ett väl genomarbetat dokument, utformat i enlighet med

visionsstyrningsmodellen. Planen vilar på de politiska resonemang och ställningstaganden som vi politiker i

nämnden har beslutat. Det som blivit tydligt i arbetet med nämndens mål är att vi från politiken måste vara

tydliga i våra målformuleringar så att det blir begripligt för verksamheten vad vi förväntar oss av den.

Förvaltningens utmaning har varit att hitta konkreta åtgärder för att nå de satta målen.

Under 2012 så har förvaltningen på nämndens uppdrag genomfört en utredning om hur förhållandena för

hemlösa ser ut i Halmstad. Denna utredning ligger nu till grund för att etablera en verksamhet för denna

målgrupp under 2013. Detta är ett arbetssätt som nämnden känner är mycket produktivt och har lämnat

liknande uppdrag gällande psykiskt ohälsa bland unga. Målet behöver inte vara att bygga upp en verksamhet

utan att hitta konkreta insatser som med evidens visar sig göra skillnad för den satta målgruppen.

Något som också gläder mig är att nämnden fortsätter sin inslagna väg att utöka sin samverkan med

kommunens föreningar. Med både mer resurser och fler föreningar går vi nu in i 2013 för att skapa ett än

bättre Halmstad.

Mikaela Waltersson

Socialnämndens ordförande (M)

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 3(35)


2 Vision och värdegrund

Visionen bygger på Halmstad – staden med tre hjärtan. Till år 2020 ska Halmstad vara eller sträva

mot att vara:

Värdegrund

Vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha

möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna.

I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt.

Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter,

rättigheter och skyldigheter.

Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina

behov.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 4(35)


3 Nämndens uppdrag

I socialnämndens reglemente, senast reviderat av kommunfullmäktige 20 december 2011, framgår

följande uppgifter:

För socialnämnden gäller, utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och annan relevant

lagstiftning, av kommunfullmäktige antagna Nämndernas arbetsformer samt övriga av

kommunfullmäktige antagna styrande riktlinjer och planer. Socialnämnden ansvarar för att dess

verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags verksamheter för att erhålla största möjliga

kommunnytta.

Socialnämndens ansvarsområde

Socialnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna

ekonomiska ramar.

Socialnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och

föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF 2011-12-20, § 142)

Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter:

• kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom

äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan

• kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utom

ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet

• ansvar, ledning och utförande för den kommunala hälso- och sjukvården för socialnämndens

målgrupper samt daglig verksamhet (KF 2011-12-20, § 143)

• i frågor om ensamkommande flyktingbarn samordna kommunens insatser samt fungera som

kommunens avtalstecknande part i förhållande till ansvarig statlig myndighet

• kommunens uppgifter enligt alkohollagen

• kommunens uppgifter enligt tobakslagen med undantag för tillsyn av rökfria lokaler. 2011-

12-20

• kommunens uppgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel.

Delegering från kommunfullmäktige

Socialnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden

1. fastställande av avgifter enligt alkohollagen samt tobakslagen så länge

självkostnadsprincipen tillämpas

2. fastställande av avgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel

3. fastställande av regler och riktlinjer för bidragsgivning till handikapp- samt sociala

hjälporganisationer

4. fastställande av avgifter vid familjerådgivning.

Socialnämndens verksamhetsidé

Socialnämnden fastställde denna verksamhetsidé vid sina visionsdagar 28-29 februari 2008:

Socialtjänsten ska främja social trygghet samt stödja enskilda och familjer så att alla människor i

Halmstad ges förutsättningar att leva ett bra liv. Socialnämnden anser att de viktigaste

framgångsfaktorerna är:

• Fokus på tidiga insatser

• Individen i centrum

• Hög kvalitet i såväl övergripande som det individuella arbetet

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 5(35)


4 Analys utifrån nämndens uppdrag

Detta är en sammanfattning från socialnämndens omvärldsanalys som bla bygger på trendspaning

som Sveriges Kommuner och Landsting anordnat med ett 80-tal chefer och verksamhetsansvariga i

42 kommuner och landssting samt 10 andra organisationer.

Demografi

Sveriges ekonomi och arbetsmarknad påverkas starkt av demografiska pucklar. När en stor andel av

befolkningen är i förvärvsaktiv ålder påverkas ekonomin positivt, medan stora barnkullar och äldre,

åtminstone på kort sikt, påverkar samhällets ekonomi negativt. Vi kan i dag se att Sveriges

befolkning, liksom stora delar av västvärlden, blir allt äldre. Allt fler pensionärer sätter press på

sociala försäkringssystem och sjukvården.

Sverige står nu inför ett generationsskifte på arbetsmarknaden där 40-talisterna snart går i pension

och ska ersättas av yngre arbetsföra individer. Även den stora ålderskategorin som är födda på

1990-talet förväntas skaffa barn ungefär samtidigt som 40-talisterna går i pension, vilket kommer

leda till en stor andel barn såväl som en stor andel pensionärer. Andelen pensionärer i åldern 65–79

år kommer att öka från 13,2 till 15,4 procent fram till år 2020, detta är en ökning med 17 procent.

Samtidigt förväntas det blir en 16-procentig ökning av elever i grundskolan samt så kommer 17

procent fler kvinnor finnas i de vanligaste barnafödande åldrarna (27–35år) än 10 år tidigare

(statistik från SCB).

Individualisering

Ord som individualism och individualisering präglar stora delar av dagens samhälle och mycket

tyder på att det i framtiden kommer spela en allt större roll, vissa pratar om ”individualisering” som

en global metatrend. Denna trend driver på trender som en ökad vilja bland invånarna i samhället att

själva bestämma vem som utför vården i samhället vilket i sin tur leder till ett ökat utbud av aktörer

inom vården. Detta är något som kommer att påverka kommunen och socialförvaltningen i allt

större grad i framtiden och är något man bör ta hänsyn till i planering av vård och omsorg.

Individualiseringen i samhället får till följd att fokus i Sverige idag snarare läggs på individen än på

grupper.

Reformer i lagstiftningen har lett till att den enskilde individen får allt större valfrihet, både när det

gäller val inom vården, men även när frågan kommer till skola och arbete så finns det

påverkansfaktorer som har tillkommit genom individualiseringen av samhället.

Medicinska och behandlingsmässiga genomslagspåverkan

Forskningen och utvecklingen på det medicinska och behandlingsmässiga planet ger ökade och nya

möjligheter att bota sjukdomar, och dessa medicinska och behandlingsmässiga innovationer skapar

även förväntningar på vården. Ett aktuellt problem uppstår i och med det faktum att de offentliga

tjänsterna är till för alla men resurserna kommer inte att räcka till allt. Det kommer i framtiden att

handla om prioriteringar i allt större grad. Samhällsutvecklingen pekar på att kraven som ställs på

offentlig sektor ökar allt mer men den ekonomiska situationen går snarare åt ett annat håll, det vill

säga att offentlig sektor får allt mindre ekonomiska medel. Det kommer i framtiden bli allt viktigare

att göra prioriteringar och effektivisera befintliga offentliga tjänster.

Dessa och andra samhällsförändringar innebär att allt större krav ställs på socialtjänsten.

Ansvarsområden ökar, nya målgrupper tillkommer och förväntningarna ökar samtidigt som de

ekonomiska resurserna i samhället inte tillåter en expansion i samma takt. Diagnostisering inom

handikappomsorgens möjligheter ökar, och bland annat diagnostiseringen av neuropsykiatriska

funktionshinder har de senaste åren ökat markant och i takt med detta ökar även förväntningarna på

socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Frågan som uppstår handlar bland annat om att det tydligt måste framgå vad det offentliga

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 6(35)


åtagandet faktiskt innebär och omfattar. En ständig och ökande resursbrist tillika vetskapen om att

det omöjligt går att tillgodose alla behov är idag ett faktum inom socialtjänsten, förändring krävs

både när det gäller arbetsmängd och när det gäller behov av politiska prioriteringar och detta

kommer att bli alltmer viktigt i framöver.

Samhällets polarisering

Polariseringen i samhället ökar, nationellt sett kan vi se att de 10 procent som tjänar minst i Sverige

idag har inte ökat sina inkomster sedan 1990 medan de 10 procent som tjänar mest har ökat sina

inkomster med 50 procent. De ekonomiska klyftorna är ett reellt problem i samhället idag och inget

tyder på att denna trend kommer att förändras inom den närmsta framtiden. Man kan även se att de

ekonomiska klyftorna ökar mellan äldre och yngre, mellan sammanboende med barn och

ensamstående med barn, mellan de som har arbete och de som är arbetslösa, mellan boende i olika

bostadsområden med mera.

Man kan med andra ord se trender som pekar på att den socioekonomiska kartan blir allt mer

geografiskt polariserad, vilket innebär att vissa kommuner blir utflyttningskommuner medan andra

snarare kan ses som inflyttningskommuner, vilket leder till ett ekonomisk glapp med allt större

skillnader i levnadsvillkor på ett nationellt plan. Halmstads befolkning ökar årligen med cirka 0,8

procent vilket följer trenden i stort i Sveriges kommuner. Denna procentökning med 0,8 procent per

år får till följd att även socialnämndens målgrupper ökar i ungefär samma takt. Man kan även se att

det på ett lokalt plan i kommunen finns en uppdelning mellan olika områden. Andelen

förvärvsarbetande i befolkningen sett till Halmstads kommun år 2009 ligger på 74,9 procent medan

andelen förvärvsarbetande i bostadsområdet Andersberg är 41,2 procent. Ser man till de öppet

arbetslösa i Andersberg ligger siffran på 19,2 procent medan den för hela kommunen ligger på 7,5

procent (statistik från SCB).

Likartade tendenser går att urskilja även när man ser till ohälsotal i området. Enligt rapporter från

Statens folkhälsoinstitut ökar förvisso den psykiska ohälsan, framför allt bland unga, i hela landet

men det finns trots allt en skillnad mellan olika områden i kommunen och är därför en fråga som

bör tas hänsyn till i det dagliga arbetet.

Det är alltså rimligt tala om en geografisk polariserad bild även inom kommungränserna där

ekonomiska förutsättningar och hälsa skiljer sig mellan olika bostadsområden i kommunen, där

segregation blir en väsentlig faktor man bör ta hänsyn till. Även funktionshindrade berörs av

polariseringstrenden i och med att funktionshindrade i allt större utsträckning hamnar längre ifrån

arbetsmarknaden och fastnar därmed oftare i en beroendesituation.

I Halmstads kommun är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning hög och behovet

av olika insatser är stort. Vilket inte minst tar sig uttryck i bland annat socialnämndens projekt

CLAVIS med ett högt antal deltagare.

Ökade krav på dokumentation

Man kan se en radikal ökning i mängden information som organisationer måste förhålla sig till i

samhället men även i antalet ärenden som offentlig sektor får ta del av. Detta i samband med tydliga

krav på hantering av information inom offentlig sektor i form av lagar och förordningar, tenderar att

kräva nya förhållningssätt, en allt tydligare styrning genom lagar och regler kring dokumentation

går att urskilja, och detta kräver och kommer att fortsätta ställa krav på dokumentation. Även

behoven av samarbete och öppenhet ökar i samhället, särskilt inom den offentliga sektorn. I en

värld där kommunikation är alltmer lättillgängligt och där samarbetet mellan olika parter ökar så har

även nya kanaler skapats för kommunikation vilket ställer högre krav på styrning och kontroll över

dokument och information som produceras och utväxlas.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 7(35)


Ökade krav på evidens

Efterfrågan av vetenskaplig utvärdering av metoder fortsätter att öka. Och i takt med att allt fler

vetenskapliga artiklar och utvärderingar produceras och görs tillgängliga så kommer sannolikt även

kraven på evidens att öka. Denna dramatiska ökning av vetenskapliga artiklar som vi sett de senaste

åren ökar även behovet att leta fram väsentligt och relevant material inom varje enskilt område, för

att på så vis tillgodose de ökade kraven som ställs kring evidens idag. Detta medför även ökade

möjligheter att åtgärda diverse olika problem, och ställer därmed ytterligare krav på prioriteringar

av enskilda verksamheters resurser. Det senaste decenniet har en omdiskuterad fråga inom

socialtjänsten handlat om evidensbaserad praktik, vilket ligger i linje med de ökade krav som ställs

på just evidens. Här talas det ofta om tre olika sätt att se på socialtjänstens arbete. Dels handlar det

om tillämpningen av de metoder som visats sig vara mest effektiva utifrån vetenskapliga studier.

Dessutom berörs den kunskap som kommer fram i den personliga kontakten mellan socialarbetare

och klient, detta grundar sig i att varje ärende är unikt och att valet av insats därmed inte går att

föreskriva genom studier eller riktlinjer. Det tredje handlar om att de insatser och metoder som

används väljs utifrån en sammanvägning av den kunskap som finns inom vetenskapen/forskningen,

socialarbetarens egen och praktikens erfarenheter samt den kunskap som uppstår i mötet med

klienten. Det är dock inte bara efterfrågan på evidens som är väsentligt i sammanhanget, det ställs

även krav från bland annat socialstyrelsen på evidens och detta kommer att leda till att arbetet inom

socialtjänsten i allt större utsträckning måste präglas av evidens både idag såväl som i framtiden.

Arbetet inom socialtjänsten kommer därför att kräva ett utökat arbete med evidensbaserad praktik,

både idag och även ytterligare i framtiden.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 8(35)


5 Kommunfullmäktiges mål

Barn och utbildning

Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser.

Att under 2013 förändra Barn – och ungdomsavdelningens organisation så att den blir behovsstyrd och

uppmuntrar kreativa lösningar på hemmaplan.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Andel utredningar som görs via nätverksmöten. 65%

Öppenvårdens andel av totala kostnaden för avdelningens insatser. 28%

Aktiviteter

Minska antalet vårddygn på instution från i genomsnitt 136 dagar/klient till 60 dagar/klient.

Nätverksamöten

Alla barn som är placerade på HVB och i familjehem skall följas upp på ett systematiskt sätt och kunna

utvärderas.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

December 2013 finns en metod för uppföljning.

Aktiviteter

Att under 2013 finna lämpliga metoder att följa upp och utvärdera de barn och ungdomar som är placerade.

Att barn tidigt skall få samordnade sociala insatser i samverkan med förskola. Skola, MVC och BVC.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Antal informationsträffar 12

Samordnade individuella planer 50%

Aktiviteter

Information till förskola, skola; MVC och BVC.

Satsning på ökandet av SIP. Samordnad Individuell Plan.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 9(35)

Målvärde

2015

Målvärde

2015

Målvärde

2015

Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets

femte bästa kommuner bland gruppen större städer.

Alla familjehemsplacerade barn skall få det stöd de är i behov av i sin skolgång.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Andel familjehemsplacerade barn med plan för skolgång. 100%

Aktiviteter

Målvärde

2015


Aktiviteter

Använda erfarenheterna och kunskapen från projektet om skolsatsningen för familjehemsplacerade barn.

Demokrati och dialog

Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Aktiviteter

Brukarrevision inom särskilt boende

Referensklasser inom särskolan

Miljö och energi

Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara

bränslen, i första hand biogas.

Aktiviteter

Inventering av befintliga fordons beräknade utbytestid samt utredning om fordonsanvändandet inom

Vuxenavdelningen och avdelningen för Boende och Korttid.

Näringsliv och arbetsmarknad

En grupp som har extra svår situation på arbetsmarknaden är de med kronisk eller långvarig psykisk

ohälsa. Inom CLAVIS verksamhet ökar brukarnas efterfrågan på sysselsättning, arbete och studier.

Sociala företag är en möjlighet som måste tas på allvar. Med ett socialt företag menar vi företag som

har som ändamål att integrera människor, som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, i

samhället och i arbetslivet.

Aktiviteter

Att hitta former och medel för att stötta utvecklingen av sociala företag, detta i form av en stödfunktion med inriktning

mot socialt företagande

Att förlänga/permanenta projektet CLAVIS

Sociala Företag

• har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle

och arbetsliv

• skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat

sätt

• återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter

• är fristående från offentlig verksamhet

• binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av

tjänster

• driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 10(35)


Omsorg och stöd

Den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska

bibehållas

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Brukarnöjdhet kommunen

Brukarnöjdhet Carema

Aktiviteter

Resultatet från brukarundersökningen 2012 ska implementeras inom avdelningen BoK.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 11(35)

Målvärde

2015

Den verksamhet som kommunen har ansvar för ska hålla en hög kvalitet genom att regelbunden

tillsyn och kvalitetsinspektioner genomförs.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Andel genomförda kvalitetsinspektioner med godkänt resultat.

Målvärde

2015

I SOSFS 2011:9 finns krav på "Egenkontroll". Förvaltningens tanke är att de nämnder som

omfattas av SoL och LSS i sina Verksamhetsplaner framledes har en "Egenkontrollplan enligt

SOSFS 2011:9". I denna så fastställs vilka kvalitetsinspektioner som under året skall genomföras.

Dessa rapporteras då i Årsredovisningen.

Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser

inom de kommunala verksamheterna.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

2. Samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer

Målvärde

2015

Hemlöshet är ett växande problem i samhället. Utifrån hemlöshetsfrågans komplexitet är det viktigt att det

stöd och hjälp akut hemlösa personer behöver utformas tillsammans med andra myndigheter och

frivilligorganisationer, som exempelvis Halmstad Kristna Råd

Aktiviteter

Att gemensamt med Halmstads Kristna Råd (HKR) erbjuda stöd och hjälp till akut hemlösa i form av tak över huvudet,

där:• HKR ska utföra frivilliginsatser i form av att driva boendeverksamhet för målgruppen och• Socialnämnden i

Halmstad ger HKR, föreningsbidrag till hyres- och driftskostnader

Trygghet, säkerhet och folkhälsa

Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska.

Utarbeta ett konkret förslag, utifrån regional samverkan, hur vi kan arbeta med att minska psykisk ohälsa

bland barn och ungdomar.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Ett konkret förslag till omvärldsanalysen. 100%

Aktiviteter

Målvärde

2015


Aktiviteter

I samverkan (socialtjänst, skola, BUP) utarbeta ett förslag.

Föräldrarollen ska stärkas.

Mer riktade insatser till föräldrar för att stärka dem i sin föräldraroll.

Nyckeltal Målvärde Målvärde

2014

Antal föräldrautbildningar 100%

Aktiviteter

Föräldrastödstödutbildningar, ex KOMET. Familjemottagningen skall rikta sina insatser främst till föräldrastöd.

Övriga prioriteringar

Ökade livschanser för unga

Aktiviteter

Inkluderande fritid för ungdomar med funktionsnedsättning

Ett strategiskt jämställdhetsarbete

Aktiviteter

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 12(35)

Målvärde

2015

För att säkerställa målet om jämställd verksamhet kommer socialförvaltningen under 2013 att via Sveriges Kommuner

och landsting genomföra riktade utbildningsinsatser

Ett Halmstad tillgängligt för alla

Aktiviteter

Till Årsredovisning 2012 skall inventering av arbetet med tillgänglighet redovisas. Socialnämnden skall inför 2013 i

styrdokumenten redojöra för genomförda åtgärder.


6 Nämndens mål

Nämndens/styrelsens mål

I detta avsnitt finns verksamhetsinterna mål som saknar direkt koppling till kommunfullmäktiges mål i

planeringsdirektivet. Dessa interna verksamhetsmål formuleras för att täcka ett behov som finns i den egna

verksamheten inom olika utvecklings- och fokusområden.

Alternativa boendelösningar för personer med funktionsnedsättning. Boendelösningar som är

anpassade till ungdomars behov ska skapas.

Aktiviteter

Arbetsgrupp med socialsekreterare och enhetschefer för skapande av rutiner och arbetssätt för att öka möjligheten till

utflyttning från en gruppbostad.

Boendeplaneringsgruppen ska initiera att boendestöd är ett förstahandserbjudande till unga vuxna. För ungdomar

inrätta ett träningsboende med tidsbegränsade beslut, tydlig målsättning och kontinuerlig uppföljning.

Utveckla verksamheten för barn och unga med funktionsnedsättning från utbudsstyrd till mer

behovsstyrd.Insatser till barn och ungdomar ska i ökad utsträckning utgå från deras önskemål.

Aktiviteter

Kartläggning av intresseområden.Minst en gång per termin bjuda in familjerna till möten för planering av innehåll och

aktiviteter.

Träffpunktsverksamheten ska utvecklas

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 13(35)


7 Prioriteringar

Nämndens prioriteringar

Följande prioriteringar och fullmäktige mål skall ingå i förvaltningens uppdrag men ska ej

formuleras som mål i verksamhetsplan.

Planeringen för dessa uppdrag ska redovisas för nämnden första sammanträdet 2013.

• Utredning kring externa gymnasieplaceringar för ungdomar med funktionsnedsättning.

• Tillsammans med HFAB samverka om hur fler fastighetetsägare kan bidra med lägenheter

till nämndens målgrupper.

• Tillsammans med HFAB utreda framtida användning och utvecklingsbehov för fastigheten

på Söderlingsvägen.

• Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka genom att

tillsynsverksamheten skall prioriteras i miljöer där ungdomar förekommer.

• Vi kan under de senaste åren ge flera exempel på att vi inte har hittat helt adekvata lösningar

för att ge barnen och deras familjer det stöd som de behöver. En utredning huruvida ett

mindre barnboende, behövs i Halmstad, skall genomföras 2013.

• Vidareutveckla arbetet mot våld i nära relationer med fokus på dubbelt utsatta grupper.

Barn- och Ungdomsavdelningen arbetar idag med våld i nära relationer i huvudsak genom

Kriscentrum. Där bedrivs ett kvalificerat terapeutiskt arbete främst med och mellan vuxna.

Avdelningen ska prioritera och utveckla verksamheten våld i nära relationer under 2013

genom att kunna erbjuda föräldrar utbildning i hur man uppfostrar barn utan våld.

Hälsofrämjande insatser

Medel har avsatts för hälsofrämjande insatser inom förvaltningarna. För att få del av dessa centralt

avsatta medel ska vi enligt anvisningarna under detta avsnitt beskriva vilka insatser vi avser att

vidta samt hur mycket medel förvaltningen själv satsar under 2013.

Bakgrund

Varje förvaltning inom kommunen tilldelas medel om ca 200 kr per tillsvidareanställd och

visstidsanställd.

Målet är att arbeta med en långsiktig och genomtänkt strategi kring hälsa på arbetsplatsen.

Metod

Förvaltningen fördelar medlen efter verksamhetens behov, medarbetarenkätens resultat och

avdelningarnas önskemål. Insatserna behöver inte omfatta alla medarbetare, förvaltningen kan

fokusera på vissa enheter, åldersgrupper, yrkesgrupper etc.

Socialförvaltningen beslutade mot bakgrund av detta i SOSAM (förvaltningens samverkansgrupp)

att dessa medel ska fördelas både till större arrangemang för samtlig personal men även

gruppaktiviteter i hälsofrämjande syfte.

Utifrån diskussioner i SOSAM och inkomna önskemål från enheter/avdelningar har vi valt att

arbeta långsiktigt med följande fokusområden:

• Rörelse

• Återhämtning

• Vi känsla

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 14(35)


För de delar som är specifika, främjande och åtgärdande utifrån problemområden, har vi

överenskommelser med vår företagshälsovård, Previa.

Exempel på aktiviteter (från fokusområden) som förvaltningen har valt att prioritera för 2013

Rörelse

Innebandy, inspirationsföreläsning av personliga tränare kring hälsa kost motion och motivation,

vårruset, prova på stavgång

Återhämtning

Förvaltningen inreder ett återhämtningsrum. Rummet är klart för att komma i bruk januari 2013.

Vi känsla

Föreläsningar i aktuella ämnen, Bokkväll, Intern Quiz,

Ledarskap

Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är chefen som har det yttersta ansvaret för sina anställda och

företagets arbetsmiljö.

Socialförvaltningen kommer under 2013 att fortsätta arbetet med införande av administrativa

stödverktyg för chefer. Verktyg för sjukanmälan har påbörjats under senare delen av 2012 och

kommer att följas under 2013.

Förvaltningen kommer under 2013 att vara pilotförvaltning kring nytt incidentrapporteringssystem.

Utöver ovanstående insatser planeras 2013 nedanståend som inte kommer att omfattas av de

centrala medlen;

Förvaltningen planerar att tillsätta en tjänst som metodutvecklare som arbetar aktivt med

verksamheter med mycket hot och våld. Detta arbete kommer även att omfatta utbildningsinsatser

för berörd personal (fyra gruppbostäder samt ett korttidsboende)

Informationssatsning inom personlig assistans

Planerade 2 halvdagar för chefer

Möjligheter för personal att använda återhämningsrum

Summa planerade medel för 2013: 1.100.000 kr

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 15(35)


8 Övriga nyckeltal

Nyckeltal enligt detta avsnitt redovisas för att få en blick av omfattningen samt utvecklingen över tid. De

nyckeltal som redovisas är för de verksamheter som mest påverkar nämndens volym och kostnader.

Familjehem-Antal vårddygn i familjehem

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013

44 339 46 608 51 010 54 000

Nyckeltalen avser vårddygn i familjehem (avser ej jourhem). Antalet vårddygn totalt 2012 verkar

bli det högsta antalet vårddygn någonsin. Kostnaden per vårddygn är 525:-

Extern placering HVB Barn och ungdomar-Antal vårddygn i HVB

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013

6 838 6 524 6 030 7 000

Den största majoriteten vårddygn sker inom ramen för LVU på SIS instutioner. Antal vårddygn

prognosticeras öka från föregående år. Denna ökning är anmärkningsvärd och avdelningen ser att

arbetet med att minska antalet placerade barn och vårddygn är en prioritet. Ett åtgärdsprogram

har tagits fram, men det är angeläget att se arbetet ur ett långsiktigt perspektiv där resultat

förväntas visas under kommande år. En central fråga är även hur vi ska möta barnens behov

genom hemmaplanslösningar och därmed utveckla denna del av vår verksamhet.

Antal med beslut om Personlig assistans (LSS)

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013

31 32 35 30 30

Personlig assistans enligt LSS är de ärenden som kommunen har hela kostnadsansvaret för.

Prognosen visar en fortsatt svag nedgång när det gäller denna typ av insats. Orsaken är densamma

som de senaste åren: Avslöjanden om bedrägerier, allt noggrannare och mer restriktiva

bedömningar av handläggarna. I de allra flesta fall visar sig dessa beslut och bedömningar hålla

även vid överklagningar till domstol.

Antal med beslut om Personlig assistans (SFB)

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013

149 149 138 138 132

Personlig assistans enligt SFB är de ärenden som kommunen delar kostnadsansvaret för med

försäkringskassan. Kommunen står för de 20 första timmarna/vecka. Vi ser en svag nedgång även

här, där avslöjanden om bedrägerier och Försäkringskassans allt mer restriktiva bedömningar

sätter sina spår i statistiken, både över vilka som beviljas assistans första gången och huruvida man

sedan får behålla sin insats vid en omprövning. En svag strömning fortsätter också när det gäller

att lämna kommunen som utförare, för att istället välja ett privat alternativ. Orsaker till detta är

bl.a. att många upplever att de har större möjlighet att påverka vem som skall arbeta som assistent

hos dem om man väljer en privat utförare, samt att kommunen är mer tydliga med att assistenterna

skall ha en god arbetsmiljö, t.ex. när det gäller användning av hjälpmedel samt att kommunen har

policyn att pensionsåldern för personliga assistenter, liksom för andra kommunanställda är 67 år.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 16(35)


Externa placeringar - missbruk

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013

3 632 3 641 4 000

Avser placeringar såväl inom ramen för LVM som frivilliga placeringar enligt SoL. Om det skall

vara möjligt bibehålla och minska antalet externplaceringar krävs att vår egen öppenvård kan

erbjuda målgruppen behövlig vård. För att detta skall vara möjligt är socialförvaltningen dessutom

direkt beroende av ett fungerande samarbete med andra huvudmän, exempelvis sjukvården.

Externa placeringar - psykiska funktionshinder

Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013

11 798 10 819 12 840 10 203

Avser placeringar på externa vårdhem, i regel enligt gällande ramavtal.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 17(35)


9 Internbudget

Avdelningen för stöd och service

får utökning till personlig assistans med 8 000 kkr, samt 3 700 kkr för att täcka ökade kostnader för

olika externplaceringar. Dessutom överförs netto 1 000 kkr till HS- enheten[1] för

förstärkningstjänster.

Avdelningen för boende och korttid

startar Slätten[2], vilket är beräknat till 2 800 kkr. Det kommer även att placeras moduler[3] på

Gatenhjelmsvägen och för att finansiera detta budgeteras 2 300 kkr. I övrigt har avdelningen i

uppdrag att lösa den så kallade omprövningen på 2 150 kkr, vilket för verksamheten innebär att en

enhet avvecklas, samt att avdelningens fordonspark reduceras med 500 kkr. En metodutvecklare[4]

kommer att anställas vilket beräknas kosta 500 kkr.

Barn och ungdomsavdelningen

har ett uppdrag att se över verksamhet för familjehem och kontaktpersoner, vilket beräknas spara

2 500 kkr, bl a genom intäkter från Migrationsverket.

Vuxenavdelningen

förstärks med 4 000 kkr för psykiatriplaceringar, samt att 2 000 kkr avsätts för att lösa bemanning

kring en enhet[5]. Projektet Clavis beräknas fortsätta 2013 med del-finansiering av ESF och

kommunen avsätter 1 000 kkr för perioden april-dec.

Centralt avsätts

1 000 kkr för hemlöshetsprojekt[6], 250 kkr avseende enhetschefsjour samt en

ekonom/controller[7], 500 kkr. Dessutom avsätts 1 000 kkr för administrativa förstärkningar[8].

[1] Hälso och sjukvårdsenheten behöver en nettoförstärkning med motsvarande tre tjänster (SSK

och USK). Den beräknade förstärkningen beräknas kosta 1 500 kkr. Då ett förändrat ansvar för

Logoped huvudmanaskapet innebär att regionen tagit över utföraransvaret så upphör kommunens

ansvar. Av denna anledning så ingår en indragning av logopedtjänsten som en delfinansiering av

internbudgeten. Lönekostnaden för logopedtjänsten kan då frigöras vilket innebär att endast

1 000 kkr i tillskott behövs.

[2] Individuell akutlösning

[3] För två boende

[4] Inom området autism

[5] Viktoriagatan

[6] Medlen kommer att överflyttas till Vuxenavdelningen när verksamheten startar

[7] Bland annat med inriktning på förvaltningens externa transfereringar samt

projektredovisningar

[8] Inriktningen på på dessa kommer att utredas av förvaltningens ledningsgrupp

Omprövning 2013

I underlaget till kommunfullmäktiges Planeringsdirektiv med budget föreligger en ram minskning

med 2 150 000 kr. I underlaget till Verksamhetsförändringar så angav förvaltningen att detta skall

lösas på följande vis:

"För personer med olika funktionshinder eller missbruk finns olika boendeformer. De mest

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 18(35)


kostnadskrävande är externa vårdhemsplaceringar eller i egna Gruppbostäder. Ett

utvecklingsarbete där en förskjutning från slutna till mer öppna boendeformer, exempelvis

boendestöd istället för gruppbostad kan ge önskvärd effekt. På sikt kan man tänka sig mer av

insatser i ordinärt boende och mindre i särskilda boendeformer."

Omprövningen innebär enligt ledningsgruppens bedömning att en gruppbostad som har mindre

lämpliga lokaler och är svår att få fullbelagd avvecklas. Brukare som bor där erbjuds nya lägenheter

i gruppbostäder med mer tillgänglighet inom det befintliga beståndet.

Delar av den nedlagda gruppbostadens budget används för att täcka omprövningen, resterande del

går till att öka budget för boendestöd så att den insatsen kan expandera och därmed ta emot flera

brukare.

Omprövningen får som konsekvens att fyra brukare erbjuds plats i andra gruppbostäder på lediga

platser. Innehållsmässigt innebär det samma insats och lokalmässigt bättre standard. Förutom

omaket med att behöva flytta så är det ingen försämring utan kan tom bli bättre med tanke på

standard på lägenheten.

Troligtvis kan inte brukarna erbjudas plats på en och samma gruppbostad och ej heller i nuvarande

stadsdel. Det kan naturligtvis upplevas som en viss försämring om man har en stark social

anknytning i just den stadsdelen. Förvaltningens boendeplaneringsgrupp får dock i uppdrag att

bevaka den aspekten. I dagsläget bor det fyra personer på den aktuella gruppbostaden.

Två av dessa har bott på gruppbostaden sedan den öppnade i mitten av 90-talet. De två andra har

bott i närområdet under avsevärd tid. Alla boende har sitt sociala nätverk i stadsdelen.

En annan konsekvens är att brukarna på den avvecklade gruppbostaden prioriteras när det gäller

lediga platser. Om kösituationen och tillgång till lediga platser varit besvärlig hade detta kunnat

leda till att någon annan brukare inte fått gruppbostadsplats med risk för utdömt vite. Den

situationen råder dock inte för tillfället och den händelseutvecklingen bedöms inte som allt för

överhängande.

Omprövningen innebär att förvaltningen hanterar övertaligheten genom att personal på den

avvecklade gruppbostaden erbjuds anställning på andra enheter. Förvaltningen har vana och goda

rutiner för denna typ av händelser och ingen kommer att sägas upp.

Anvisningar internbudget

Den månatliga uppföljningen skall kompletteras med beskrivning av åtgärdsplan vid negativa

avvikelser utifrån budgetram. Utgångspunkten i detta är att en negativ avvikelse inte skall leda till

ett överskridande av Socialnämndens budget, utan att verksamheterna synliggör vilka åtgärder som

måste vidtas för att kostnaderna skall komma i balans med budget. Vid positiv avvikelse skall det

redogöras för vad avvikelsen består av. Det ska också framgå vad eventuella skillnader mellan de

månatliga uppföljningarna består av.

Internbudget har lagts så att den så korrekt som möjligt speglar verksamhetens tänkta resultat. Det

har ålagts respektive budgetansvarig att fördela budget på intäkter, löner, kostnader samt att

helårsberäkna driftskostnader för nya enheter. Förutsättningar finns att hitta i

planeringsdirektivsdokumenten.

Mål för arbetet med internbudget

Det finns starkt lagstöd för att diskutera ekonomi och det som kallas Cost-benefit, dvs. att väga

fördelar mot kostnader, inom socialtjänst och handikappomsorg. Det är angeläget att oftare och i

fler sammanhang diskutera och lyfta frågor som rör satsade resurser kontra effekt för klienter och

effektivitet. Avdelningarna måste under året aktivt arbeta med att minska kostnader för olika

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 19(35)


externlösningar eftersom dessa på sikt inte kommer att kunna finansieras i den utsträckning som

hittills varit.

Verksamheterna Personlig assistans är mer rörliga och därmed mer komplicerade ur ett

budgetperspektiv än andra verksamheter vilket ställer högre krav på uppföljning och styrning. Att

ha kontroll över kostnader inom verksamheten personlig assistans är högsta prioritet, så även att

kvalitetssäkra de ekonomiska prognoserna.

Avdelningen Boende och Korttid skall ha en utvecklad budgetmodell som tar hänsyn till ökade

personalkostnader vid sommarstängning av daglig verksamhet samt kortvariga förändringar av

brukares behov av personalstöd. Detta skall utvecklas inom befintlig ram för gruppbostäder. Då

dessa fenomen är återkommande så är det rimligt att det finns en intern budgetmodell som hanterar

detta på avdelningen.

Att ha kontroll över kostnader avseende HVB och familjehemsplaceringar har hög prioritet för Barn

och ungdomsavdelningen. Avdelningen skall ha god förmåga till säkra prognoser och säkerställa

hög kostnadseffektivitet för dessa de mest kostnadsbärande insatserna.

Samma gäller för externinsatser inom Vuxenavdelningen samt Stöd och service.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 20(35)


10 Bilagor

Jämställdhetsplan

Enligt 3 kap 13 § Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt

jämställdhetsarbete vart tredje år. Planen ska innehålla en översikt över de strategier som behövs på

arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa strategier som arbetsgivaren avser att påbörja

eller genomföra under de kommande åren.

Förvaltningschefen bär det yttersta ansvaret och ska verka för att utvecklingen av

jämställdhetsarbetet sker kontinuerligt.

Jämställdhetsarbetet ska vara en prioriterad fråga i Halmstads kommun och ses som en naturlig del

av vårt personalpolitiska arbete samt vår verksamhetsplanering. Arbetsgivare och arbetstagare ska

samverka i denna fråga och tillsammans arbeta aktivt för att uppnå lika rättigheter, skyldigheter och

möjligheter i arbetslivet, oavsett kön.

Övergripande mål för jämställdhetsarbetet i Halmstads kommun

Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i

fråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Kön ska inte

vara ett hinder för personlig utveckling.

Vi främjar jämställdheten genom att…

• Utveckla en organisation där människor oavsett kön möts och samverkar utifrån respekt och

omtanke.

• Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av

utanförskap relaterat till kön aktivt motverkas.

• Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig

som individ samt i de fall verksamheten tillåter erbjuda en sysselsättningsgrad som matchar

din livssituation och underlättar kombinationen föräldraskap och arbete.

• Tillämpa individuell och differentierad lönesättning som speglar ditt ansvar och i vilken

grad du bidrar till verksamhetens mål, oberoende av kön.

• Säkerställa att vid rekrytering fokusera på kompetens som motsvarar verksamhetens behov

och krav för att minimera riskerna för diskriminering.

• Sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning inom varje nivå och yrkeskategori.

Vi förväntar oss att du som medarbetare…

• Känner till och arbetar i enlighet med kommunens värdegrund och i riktning mot

kommunens vision 2020.

• Bidrar till att uppnå ett tryggt arbetsklimat där trakasserier och särbehandling på grund av

kön inte förekommer.

• Samverkar för att skapa en god arbetsmiljö där kön inte är ett hinder för lika rättigheter,

skyldigheter och möjligheter.

• Stödjer dina arbetskamrater och behandlar alla människor i din omgivning oavsett kön med

respekt.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 21(35)


Arbetsförhållanden

EN av grundstenarna i jämställdhetsarbetet är att ge både kvinnor och män i organisationen samma

möjligheter och lika stor rätt till arbete, kompetensutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetsförhållandena

skall inom socialförvaltningen vara sådana att de lämpar sig för både kvinnor och män. Det gäller såväl den

fysiska som den psykosociala arbetsmiljön.

Aktivitet

Genom arbetsmiljöenkät kontinuerligt mäta den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för all anställd personal.

Inventeringen är såväl en arbetsmiljö - och jämställdhetsfråga. Kommunövergripande personalenkät planeras till våren

2011.

Sexuella trakasserier

Både kvinnor och män skall känna sig behandlade med respekt av chefen och arbetskamrater. Sexuella

anspelningar av ovälkommen natur får inte förekomma. Trakasserier är en personalfråga och absolut en

arbetsmiljöfråga

Aktivitet

Sexuella trakasserier skall följas upp via arbetsmiljöenkät

Kompetensutveckling/personalutveckling

Jämställdhetsplanens intentioner är att kompetensutveckling och utbildning skall bidra till att uppnå en

jämnare könsfördelning på arbetsplatsen samt höja den allmänna kompetensen.

Aktivitet

Medarbetarsamtal skall genomföras regelbundet då man bland annat diskuterar utvecklings/utbildningsbehov

Föräldraskap och arbete/arbetstid

Ingen diskriminering på grund av familjesituation

Aktivitet

Vid anställningar får ingen diskrimineras på grund av familjesituationen.

Undvika tidiga/sena mötestider

Aktivitet

Undvika tidiga och sena mötestider på dagen för att underlätta hämta barn på dagis.

Information till föräldralediga

Tillgodose behov att kunna kombinera familj och arbetsliv

Aktivitet

Vid schemaläggning av personal tillgodose behovet av att kunna kombinera familj och arbetsliv genom att det ska

finnas tjänster både med och utan nattjänstgöring inom verksamhet med dygnetruntservice.

Rekrytering

Socialförvaltningen skall verka för att förvaltningen får fler manliga sökanden.

Aktivitet

Vid såväl intern som extern annonsering anges att förvaltningen värdesätter de kvaliteter som en jämn ålders - och

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 22(35)


Aktivitet

könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten

Ta hänsyn till jämställdhetsaspekten i anställningsförfarandet och välja det underrepresenterade könet, om det finns

både manliga och kvinnliga sökande med lika eller likvärdiga meriter

För att få fler manliga sökande till tjänster inom vården och socialt arbete skall förvaltningen se över hur informationen

över förvaltningens olika arbetsområden skall nå ut till grundskolan/högstadiet samt gymnasiet. Detta bör göras minst

en gång per år

Lön

Inte ha några osakliga löneskillnader inom förvaltningen mellan kvinnor och män som beror på kön.

Aktivitet

Socialförvaltningen skall inför varje lönerevion göra en bedömning om att inga osakliga löneskillnader finns inom

förvaltningen

Uppföljning av föregående års jämställdhetsplan

Integrera mer tydligt jämställdhetsarbetet i förvaltningens styrsystem

Aktivitet

Utbildningssatsning

Målet delvis uppfyllt. Plan och struktur för utbildningssatsning är nu klart och utbildningen inleds med

information till socialnämnden februari 2013.

Jämställdhetsplan för nästkommande år (2013)

Öka kunskaper om jämställdhet i förvaltningen, både ur personal som medborgarperspektiv

Aktivitet

Utbildningssatsning via Sveriges kommuner och landsting

Individ och familjeomsorg

En majoritet av landets kommuner försöker på olika sätt få fler män till socialtjänstens olika

områden eftersom man är övertygad om att socialtjänsten skulle kunna förbättras i olika avseenden

om männen var fler. Det är emellertid få kommuner som lyckas få tillräckligt många män som söker

tjänsterna som annonseras ut. Frågor ställda till landets socionomutbildningar – vars färdiga

studenter finns inom socialtjänstens alla områden – visar att andelen manliga studenter är liten,

något som inte heller påtagligt har förändrats under de senaste åren. Det kan alltså vara svårt för

kommunerna att helt på egen hand nå målet att kraftigt öka andelen män bland personalen. En hel

del kan kommunerna naturligtvis göra, men annat måste de göra i samarbete med andra, till

exempel de som utbildar de yrkesgrupper som arbetar i socialtjänsten. Men därutöver handlar det

också om att påverka mäns attityder om att arbeta i socialtjänsten, vilket både kan ta tid och kräva

insatser från många av samhällets olika aktörer. (En jämställd socialtjänst, Socialstyrelsen)

Svårigheten att rekrytera män till socialtjänstens verksamheter är ett exempel på hur problemet inte

enbart ligger hos socialtjänsten, utan även i det omkringliggande samhället. Unga män ser inte

arbete inom socialtjänsten som lockande. Socialtjänsten kommer därför inte heller att kunna lösa

problemet helt på egen hand.

Jämställdhet skapas och upprätthålls där vi fattar beslut, fördelar resurser och skapar normer.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 23(35)


Vård och omsorg

Med tanke på att rekryteringsbehovet kommer att växa kraftigt under de kommande 10-15 åren blir

det desto viktigare att vårdsektorn blir intressant även för män. Idag är det få män som söker sig till

vården, trots att det är en framtidsbransch med många lediga jobb. Cirka 4 procent av

undersköterskorna och 8 procent av sjuksköterskorna i landet är män, vilket pekar på en stor

obalans. (Socialstyrelsen)

För att ge kvinnor och män likvärdig service måste vi lyfta in jämställdhetsperspektivet i det dagliga

arbetet, in i våra ordinarie lednings- och styrsystem, från beredning och beslut till genomförande

och uppföljning.

Det är det som kallas jämställdhetsintegrering. Det är så vi når hållbar jämställdhet.

Så här skriver de europeiska kommunförbundens samarbetsorganisation CEMR om jämställdhet på

lokal och regional nivå:

”Genom sin närhet till befolkningens vardagsliv utgör kommuner och regioner de politiska nivåer

som har bäst förutsättningar att både bekämpa ojämställdhet och förhindra att den blir bestående,

och att verka för ett samhälle som är inte bara är formellt utan även reellt jämställt”

Hälso- och arbetsmiljöplan

Nämnden har det övergripande arbetsmiljöansvaret.

Alla i arbetsledande ställning ska se till att centrala föreskrifter och lokala riktlinjer angående

arbetsmiljön följs på de olika arbetsplatserna.

Alla anställda är skyldiga att följa föreskrifter och lokala riktlinjer som gäller i verksamheten.

Samverkansgrupperna fungerar som lokal skyddskommitté. Den ska sammanträda minst sex gånger

per år. Arbetsmiljöfrågor ska vara en stående punkt på dagordningen varvid nya risker ska

identifieras samt vidtagna åtgärder följas upp.

Skyddsombud/arbetsmiljöombud ska finnas och verka utifrån arbetsmiljölagens bestämmelser och

Arbetsmiljöverkets förordningar.

Hälso- och arbetsmiljöplanen ska förnyas varje år.

Övergripande mål för hälso- och arbetsmiljöarbetet i Halmstads kommun

Begreppet arbetsmiljö innefattar dels fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder,

dels psykosociala som arbetsklimat, relationer och inte minst organisation och individens möjlighet

till påverkan. En god arbetsmiljö främjar hälsan.

Vi arbetar för en god hälsa och arbetsmiljö genom att…

• Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av

utanförskap aktivt motverkas.

• Tydligt kommunicera syftet med de förändringar som görs och de beslut som fattas.

• Tidigt involvera dig i förändringsprocesser och ge dig möjlighet att vara med och påverka

din egen arbetssituation.

• Erbjuda dig olika former av hälsofrämjande och förebyggande insatser.

• Kontinuerligt utvärdera, åtgärda och följa upp de insatser som görs för att förbättra

arbetsmiljön – systematiskt arbetsmiljöarbete.

• Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig

som individ.

• Sträva efter att tillhandahålla modern utrustning och ändamålsenliga lokaler.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 24(35)


Vi förväntar oss att du som medarbetare…

• Agerar i enlighet med Halmstads kommuns värdegrund och medverkar till en

arbetsgemenskap som kännetecknas av respekt och lika värde.

• På ett konstruktivt sätt påtalar brister och behov i arbetsmiljön och aktivt deltar i att finna

lösningar på dessa.

• Följer de arbetsmiljöföreskrifter som gäller och använder de hjälpmedel och den

skyddsutrustning som anvisats.

• Tar ansvar för din egen hälsa och också är uppmärksam på hur dina arbetskamrater mår.

• Har en positiv attityd och bidrar till andras trivsel och trygghet. ”Vi är varandras

arbetsmiljö!”

Under dec 2012 och oktober 2013 skall alla chefer på förvaltningen genomgå en två dagars

utbildning i arbetsmiljö, arrangerad av stadskontoret.

Socialförvaltningen är pilotförvaltning för ett digitalt incidentrapporteringssystem, vilket skall

provas och införas under våren 2013

Previas tjänst sjuk och frisk införs på de avdelningar som ännu inte omfattas av tjänsten,med start i

januari 2013

Särskilda medel har tilldelats förvaltningen att användas till hälsofrämjande åtgärder för PAN

anställda. Genomförandet kommer att ske under 2013

Nuvarande hälso- och arbetsmiljöplan baseras till stora delar på medarbetarenkät genomförd

2011.En uppföljning av medarbetarenkäten kommer att genomföras hösten 2013.

Besvär från rörelseorganen/stillasittande arbete

Systematisk ergonomirond avseende vardagsergonomi inom boende och personlig assistans för att

förebygga /motverka fysiska besvär.

Aktivitet

Planering med Previa inför uppdrag 2011 och under en två- alt treårsperiod.

Stress, höga känslomässiga krav/högt tempo

Förebygga/motverka/åtgärda stressrelaterade besvär. Långsiktig kvalitetssäkring inom myndighetsutövning.

Aktivitet

Genomföra kurs i stresshantering/ge olika verktyg för stresshantering till chefer och myndighetsutövningTreårigt

projekt med sikte på full implementering.

Hot och våld

Trygg personal och säkert handhavande av hot och våldssituationer.

Aktivitet

Kontinuerliga utbildningsinsatser.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 25(35)


Höga krav i arbetet avseende högt tempo/mängd arbetsuppgifter.

Förebygga/motverka stressrelaterade besvär.

Aktivitet

Utvecklingsgrupp för administrativa rutiner/system.

Genomgång fysisk arbetsmiljö på boenden

Säkra en god fysisk arbetsmiljö.

Aktivitet

Planering med Previa inför uppdrag 2011 och under en två- alt treårsperiod.

Tydlighet i organisationen.

Tydlighet i organisationen.

Aktivitet

Utvecklingsgrupp Informationsflöde/introduktionsrutiner.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 26(35)


IT plan 2013-2015

IT Plan

Innevarande år 2012

Aktiviteter

Under 2012 har vi förberett förvaltningen för Windows 7 och inloggning i AD. Alla har fått nya

användarnamn och inloggningsuppgifer. Vi har infört nya rutiner för användaradministration.

Vi har arbetat med omvärldsanalysen på ett nytt sätt, vilket får betydelse för IT-Planen

Investeringar

Numer leasar vi ju utrustningen, men Vi har bytt Procapitaservern mot två servrar, en virtuell för

Procapita-applikationen och en särskild server för databaserna (vår och UAFs).

ALK-Ts databas är flyttat till en SQL-databas i IT-Service datahotell.

Drift

Att vi leasar fler, nyare servrar ökar våra hyreskostnader, speciellt eftersom de gamla var betalda

och avskrivna.

2013

Aktiviteter

• Kommunen byter e-postsystem – upphandling påbörjas för ersättningsprogram för LIS/LÄR

(Diarium, Sammanträdesrum etc)

• Utredning av behov för personliga assistenter. Dokumentation, kommunikation, information

och eventuellt möjliga tekniker.

• Förvaltningens inställning till e-tjänster behöver klargöras. Arbetsgrupp ska tillsättas med

uppgift att identifiera processer och tjänster som lämpar sig för e-tjänster. Syftet är att våra

behov och tankar ska styra snarare än det som finns för att leverantörer tagit fram tjänsten

utifrån annan kunds behov. Eftersom vi har ett gemensamt verksamhetssystem kommer

UAF-inbjudas att delta.

• Utveckling av vårt interna förvaltande av Procapita med Procapitagrupp/er som träffas

regelbundet.

Investeringar

Till året planeras inga särskilda nya investeringar.

Drift

Utredningen av personlig assistans behov kan mynna i behov av ny utrustning i form av PC,

smartphone eller dylikt.

2014

Aktiviteter

• E-tjänstgenomgången fortsätter.

• Oracle bytes till SQL (Procapita stödjer inte Oracle från 2015)

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 27(35)


Investeringar

E-tjänstgenomgången kan komma att leda till att vi vill utveckla e-tjänster, men innan

genomgången gjorts går inte att säga behov av investeringsmedel.

Drift

Bytet av databas bedöms inte påverka driftskostnaden nämnvärt. Idag betalar vi underhållslicens till

Oracle, vilket kommer gå in i kommunens avtal med Microsoft för SQL.

2015

Aktiviteter

• I kommunens planering av e-tjänstsatsningarna finns Socialförvaltningen med 2015. För

våra verksamhetssystem finns e-tjänster utvecklade för ALK-T och för Procapita – både IFO

(mest ekonomiskt bistånd) och VoO. I den mån vi i e-tjänstegenomgången fastnat för dessa

processer finns möjlighet att få investeringen finansierad av de gemensamma pengarna

under detta år.

Investeringar

• 140000-150000 för ALK-T – Nya moduler och utbildning

• 60000:- startavgift för Procapitas e-tjänster

• Avskrivningen för e-tjänsterna (de kommungemensamma pengarna) kommer belasta

förvaltningens/förvaltningarnas budget under 5 år från 2017

Drift

• ALK-T 40900:- i ökad underhållsavgift per år för de tillagda modulerna.

• Procapita ökade årsavgifter om ca 235000:-

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 28(35)


Lokal och fastighetsplan

Lokal och fastighetsplan 2013-2015

Gällande investeringsplan

I förbindelse med kommunfullmäktiges behandling av budget 2013 med treårsplan 20132015 blev

följande investeringsplan fastställd:

Planerade åtgärder

För två nya boenden är byggarbetet igång per september 2012. Det ena är ersättningsfastigheten för

Tegelhuset som byggs på Falckens väg. Boendet kommer att omfatta tio lägenheter och beräknas

var inflyttningsklart i november 2012.

Det andra är ersättningen för Västanvägens korttidsboende. Korttidsboendet byggs på fastigheten

Stomgården i Trönninge och har 4 boenderum och ett antal aktivitetsrum. Inflyttning beräknas till

juni 2013.

För tre nya boenden startar projekteringen av byggnaderna under hösten 2012. Det gäller ett nytt

boende inom psykiatrien på Sofieberg.

Ett tillfälligt boende för två personer på ledig byggrätt på Gatenhjelmsvägens särskilda boende i

samarbete med daglig verksamhet.

Ett nytt boende för fyra personer kommer att projekteras, kanske i samarbete med daglig

verksamhet, en placeringen är inte avklarad ännu. Socialförvaltningen har en tomt för ändamålet på

Albinsro.

Utöver detta är det budgetmedel för två nya boendeenheter som på nuvarande tidpunkt beräknas

etableras vid Brottet och på Snöstorp lite längre fram i tiden.

Socialförvaltningen har fått erbjudande genom exploateringsavtal att hyra ett serviceboende med 8

lägenheter i det höghus som skall byggas på Nyhems torg, om och när det blir av.

Prioritering av nya behov

Ett förvaltningsövergripande HVB-boende för ungdomar över 16 år

Ledningsgruppen i socialförvaltningen är eniga om att det är behov för en dygnet runt verksamhet

för ungdomar med olika former av funktionsnedsättningar i kombination med social problematik.

Arbetet med att belysa och beskriva hur en tänkt dygnet runt verksamhet skall utformas pågår och

beräknas slutförd 2013.01.31. På detta stadie i utredningen ser man behov för att det

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 29(35)


anskaffas/byggs en fastighet som skall inrymma ett HVB boende för 8 – 10 ungdomar. Boendet

skall vara i form av rumsboende med utrymme för gemensamma måltider och gemensamt

uppehållsrum. Vidare skall fastigheten innehålla samtals- och aktivitetsrum och en träningslägenhet.

För att ha nödvändig framförhållning är det nödvändigt att äska investeringsmedel i budget 2014.

Ett väldigt grovt anslag på storlek av en sådan fastighet ger ett behov av ca.15.000 kkr. för

genomföring av projektet.

Enhet för genomgångsboende

Handikappomsorgen har behov av att bygga upp en enhet för genomgångsboende. Man ser ett

behov av ett genomgångsboende för ungdomar, där de kan bo ett till två år för att sedan slussas ut i

egna lägenheter/boendestöd. Då det förvaltningsövergripande boendet för individer över 16 år ses

som ett mer akut boende för ungdomar som hamnat snett är detta inte aktuellt för denna målgrupp.

Man ser genomgångsboendet som ett boende för personer med funktionshinder men ingen annan

större problematik. Man benämner det även som någon form av kartläggningsboende/testboende.

Lokaler för detta behövs i så fall.

När verksamheten på Västanvägens korttidsboende flyttar till Trönninge är det tänkt att

korttidsverksamheten på Jaktfalksvägen 43 skall flytta till Västanvägen. Boendestödet är mycket

intresserade av att överta dessa lokalerna. Tanken med detta är att få en bättre bas, samt två mindre

lägenheter för mer sårbara, nya, kanske unga personer med boendestöd, som kan bo i dessa

lägenheter en tid innan de kan flytta vidare ut i samhället.

Förvaltningslokaler

Det är viktigt att arbetet fortsätter med att avklara hur behoven i förhållande till förvaltningslokaler

skall lösas både på kort och på lång sikt.

På Kungsgatan 12 är behovet av fler kontor prekärt, huvudsakligen på grund av utökning av antal

anställda inom barn- och ungdomsavdelningen men också på grund av en ökning av administrativa

tjänster. Önskvärt hade varit om man kunde samla all myndighetsutövning i samma hus för att

underlätta samarbete och samverkan. Som situationen är nu är en betydande del av

myndighetsutövningen i barn- och ungdomsavdelningen placerade i lokaler i andra delar av staden.

En sammanhållen förvaltning ses inte som genomförbart, då det inte finns några lokaler i

kommunen som skulle rymma hela förvaltningen, så frågan kokar ner till vilka funktioner som ska

vara var. Att flytta de administrativa funktionerna/stödfunktionerna bedöms ha liten påverkan på

kontakten med brukare/klienter.

Förvaltningsbyggnaden på Kungsgatan 12 är inte endast för liten, den upplevs ej heller som

ändamålsenlig. Det har framkommit flera klagomål om att lokalerna är för lyhörda. Lokalerna är

nedslitna och standarden är inte fullgod. Fastigheten uppfyller inte dagens krav på standard.

Ventilation, värme och kyla genererar många klagomål från anställda. Fastighetsskötarna försöker

avhjälpa klagomålen så gott det går. Problemet är att fastigheten inte har den tekniska standard som

behövs för att uppfylla ett gott arbetsklimat inomhus.

Detta betyder att det är två huvudelement i behovet för nya förvaltningslokaler. Det ena avklara hur

man skall placera och strukturera förvaltningens handläggare och tjänstemän på samma ställe eller

flera ställen. Det andra elementet är att få ändamålsenliga och moderna lokaler.

Det är angeläget för socialförvaltningen att det i förbindelse med exploateringsavtal för nya

områden ställs krav om att lägenheter skall ställas till förfogande för socialförvaltningen till

serviceboende för funktionshindrade.

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 30(35)


Egenkontrollplan enligt SOSFS 2011:9

Egenkontrollplan

Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem

för systematiskt kvalitetsarbete. Dessa trädde i kraft den 1 januari 2012 och är tillämpliga inom

hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst samt inom verksamhet enligt lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade, LSS.

Definitionen enligt SOSFS 2011:9 avseende Egenkontroll:

2 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva

egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att

vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra

verksamhetens kvalitet.

Egenkontrollplanen revideras årligen i samband med fastställandet av Verksamhetsplan. Ansvarig

för revideringen är Kvalitetsenheten.

Egenkontrollplan 2013

Rutin Kontrollmoment Frekvens Omfattar Rapporteras till

Verkställighetstid enligt

SoL/LSS

Utredningstid enligt

SoL/LSS

Uppföljning av insats

enligt LSS

Journalföring

/dokumentation

Lex Sarah

Kvalitetsledningssystemet

Kontroll av att regler

följs.

Kontroll av att regler

följs.

Att handläggare

årligen följer upp

beviljad insats.

Kontroll av att regler

följs enligt

SoL/LSS/HsL

Kontroll att rutiner är

kännda av all

personal

Kontrollera att alla

processer är

beskrivna

Stickprov 1/10.

Stickprov 1/10.

Stickprov 1/10.

Stickprov 1/10.

Kvalitetsinspektör

kontrollerar tertial 1

Extern revision tertial

1

Vuxenheten,

Områdesenhet,

Handläggning

Vuxenheten,

Områdesenhet,

Handläggning

Enhetschef SoS

Handläggning

Enhetschef

Vuxenenheten

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 31(35)

Avdelningschef

Avdelningschef

Avdelningschef

Avdelningschef

Alla enheter. Kvalitetschef

Alla avdelningar Kvalitetschef

Kontroll via inspektioner av gruppboenden 2013 inom kommunal och privat verksamhet

Avtals uppföljning sker efter samma mall för att kunna notera förändringar över tid. Inför varje nytt

år väljs ett nytt område som specialgranskas. De granskningarna är framtagna med stöd av David

Brunt som undervisar och forskar på Linnéuniversitetet i Växjö. Han är en av de mest kunniga

personer i landet inom funktionsnedsättningar. Den första tilläggstudien var att granska

genomförandeplanerna. Dokumentation är ett annat område som är granskat.

Planen för 2013 är att fortsätta granska samtliga boendeenheter. Ett uttalat område att kontrollera är

dokumentationen på boendena som en del i egenkontrollen. Vid samtliga inspektioner medverkar

någon eller några vårdare och i samtal diskuteras alltid brukarens möjlighet att göra egna val och

hur personalen ser på brukaren och dennes funktionsnedsättning. Personalen skall vägleda brukaren

utan att uppfostra eller straffa. Vid samtliga inspektioner ges information om vad Lex Sarah

innebär. Det kommer även att göras en granskning om hur personalbemanningen ser ut i förhållande

till det som finns överenskommit i genomförandeplanen. Bemanningen är en förutsättning för att

brukaren skall få det som man kommit överens om. Det blir en individull bedömning på varje enhet

eftersom de som bor har olika behov och är i olika faser i livet.


Plan för samordnad kompetensutveckling 2013

Plan för samordnadkompetensutveckling

Allt större kvalitetskrav ställs på olika verksamheter. För att klara dessa krav krävs bl.a

kompetensutveckling och adekvat utbildning av personal.

På arbetsplatserna krävs alltmer välutbildade handledare som tar emot praktikanter från olika typer

av utbildningar och en allt större samverkan med olika utbildningsanordnare Arbetsplatserna får i

framtiden en allt större roll som utbildare på arbetsplatserna.

För att klara kvalitetskraven kring hanteringen av praktikanter krävs framöver mer planering och

samverkan såväl inom förvaltningen som tillsammans med andra samarbetspartners.

I Halland pågår för närvarande ett arbete med certifiering av vård och omsorgsutbildningen liksom

certifiering av praktikantmottagandet på arbetsplatserna i länet. Detta kallas för Vård och

Omsorgscollege. Vård och Omsorgscollege går ut på att kvalitetssäkra de olika vårdutbildningarna

liksom att erbjuda välutbildade handledare på arbetsplatserna. Man vill att arbetsgivare framöver

ska göra samma bedömningar kring anställningsbarhet i hela länet, helst även i hela landet. Man

räknar med att vårdyrkenas status höjs på detta sätt och att arbetena blir mer attraktiva.

Basutbildningar 2013

Område Omfattning Anordnare Frekvens Årligen

Brandutbildning 5 stx 20 pers= 100 Räddningstjänsten

Vart 5:e år/

personal

Fallutbildning 2 st x 20 pers= 40 Hemvårdsförvaltningen I gång/personal

Hjärt- och lungutbildning 5 st x 10 pers= 50 Previa

Första hjälpen utbildning 5 st x 10 pers= 50

Vart 5:e

år/personal

Demensutbildning 2 st x 20 pers =40 Hemvårdsförvaltningen 1 gång/personal

Basal Vårdhygien 2 st x 20 pers =40 Region halland 1 gång/personal

Livsmedelshygien,näringslära 2 st x 25 pers =50 Anticimex 1 gång/personal

Procapitautbildning 6 st x 8 pers = 48 Internt

Dokumentations utbildning 4 st x 20 pers = 80

1 gång , +ev

repetition senare

1 gång , +ev

repetition senare

Basutbildning Neuropsykiatri 2 stx 20 pers = 40 1 gång/personal

Förebygga hot och

våld(skydd, säkerhet,

nödvärn)

Ej klarlagt

Övriga utbildningar (ej avdelningsspecifika)

Ny utb. som nog

kommer att behövas

kontinuerligt,

1 gång/personal

Ämne Anordnare

SRS/ORS Utbildning av 4 superanvändare Externt

SRS/ORS Utbildning av 4 personalgrupper Externt

Arbetsmiljöutbildning Kommunen

Utbildning för chefer om ledarskap Kommunen

Valideringsutbildning för BoK och Stöd och service Externt

Omvårdnadslyftet för personal som arbetar med äldre Externt

Handledarutbildning för Arbetsplatsförlagd praktik Externt

Socialnämnden, Verksamhetsplan 2013-2015 32(35)

20 % av

personalen

20 % av

personalen


Internkontrollplan (Socialnämnden)

Rutin

Anskaffning av varor och tjänster

Kontrollmoment

Kontroll av att gällande inköpsregler följs

Totalpoäng

6

Frekvens

Stickprov 1/10.

Omfattning

Ekonomiassistent

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Ekonom

Arkivering

Kontrollmoment

Att dokumenthanterings-planen efterlevs.

Totalpoäng

5

Frekvens

Stickprov 1/10.

Omfattning

Registrator

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Nämndssekreterare

Attestförteckning

Kontrollmoment

Kontroll av att attestantförteckning är uppdaterad och relevant.

Totalpoäng

5

Frekvens

Kontroll av alla 1/10

Omfattning

Ekonomiassistent

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Ekonom

Behörighetskontroll

Kontrollmoment

Kontroll att Procapita ej används på obehörigt sätt.

Totalpoäng

5

Frekvens

Särskild plan fastställd av Ledningsgruppen.

Kontroller sker sex gånger per år och därutöver när behov finns att kolla en viss person eller en viss handläggare.

Omfattning

Personuppgiftsombud

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Förvaltningschef

Datasäkerhet

Kontrollmoment

Kontroll av behörigheter till datasystemen.

Totalpoäng

5

Frekvens

Stickprov 1/10.

Omfattning

Ekonomiansvarig :Agresso (ML)

Dataansvarig: Övriga (HO)

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Förvaltningschef

sida 1 av 3 (2012-11-14)


Internkontrollplan (Socialnämnden)

Rutin

Egenkontroll kvalitet

Kontrollmoment

Separat Egenkontrollplan enligt SOSFS 2011:9

Totalpoäng

Frekvens

Omfattning

Separat Egenkontrollplan enligt SOSFS 2011:9

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Egna medel /enskilda medel

Kontrollmoment

Kontroll att konto sköts korrekt.

Totalpoäng

8

Frekvens

Kontroll av alla 1/10

Omfattning

Ekonomiassistent

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Ekonom

Kontroll av att bruttoredovisning sker

Kontrollmoment

Intäkter får ej bokföras på kostnadskonton

Totalpoäng

5

Frekvens

Kontroll av alla 1/10

Omfattning

Ekonomiassistent

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Ekonom

Personlig assistans - ersättning från Försäkringskassan

Kontrollmoment

Kontroll av att rätt summa betalas av Försäkrings-kassan.

Totalpoäng

8

Frekvens

Månadsvis

Omfattning

Assistent

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Avdelningschef

SoS

Posthantering och diarieföring

Kontrollmoment

Att post ankomstregistreras och diarieförs enligt anvisningar.

Totalpoäng

6

Frekvens

Stickprov 1/10.

Omfattning

Registrator

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Nämndssekreterare

sida 2 av 3 (2012-11-14)


Internkontrollplan (Socialnämnden)

Rutin

Resor i tjänsten

Kontrollmoment

Kontroll att kommunens riktlinjer om resor i tjänster följs.

Totalpoäng

4

Frekvens

Stickprov 1/4 och 1/10

Omfattning

Planeringssekreterare per avdelning.

Ansvarig

Eric Semb

Rapportering till

Avdelningschef

sida 3 av 3 (2012-11-14)

More magazines by this user
Similar magazines