Nr 6, 2009 - Haninge

Haninge idag
Tema: Livsmedel
Sid 4-15
Kjell Persson
odlar ekologiskt
på Stadsberga gård
En informationstidning från Haninge kommun – nummer 6/2009
Haninge idag 6-2009 1
Sid 12
Pajalagröt
gör susen
Sid 14
Skärgårdssmak i
skolmat på Ornö
Sid 4

2
Mat – ett tacksamt ämne
Mat är ett väldigt tacksamt ämne. Tänk bara
på hur mycket man pratar om mat; vad man
ska äta, vad man har ätit, något gott man blivit
bjuden på, nya recept, mat från andra länder
med mera, med mera.
Dessa samtal förs varje dag, på arbetsplatser,
på pendeltåget, med vänner och hemma. Hur
ofta hör man inte frågan ”Vad ska vi äta idag?”
eller någon säga med viss förhoppning ”Vem
lagar maten idag?”.
Och tänk vilken jätteindustri – alla som arbetar
med mat på olika sätt; producerar mat,
köper mat, importerar mat, transporterar mat,
säljer mat, skriver om mat och lagar mat.
Hur man lagar maten i skolköken har vi i
Haninge följt med spänning eftersom Vendelsömalmsskolan
var en av skolorna i teveprogrammet
Matakuten som TV4 sänt under hösten.
Ni som tittat vet hur programmen är upplagda.
En känd kock drar in i skolköken och
vänder upp och ner på allt. Melker Andersson
var stjärnkocken som ”rörde om i grytan” på
Vendelsömalmsskolan och hittade både det ena
och det andra förbättringsområdet.
Man blir lätt övertygad om att det finns
mycket att göra när det gäller skolmaten efter
att ha sett dessa program, men man ska samtidigt
komma ihåg att det handlar om teveunderhållning
kryddad med dokusåpa.
Haninge idag har följt upp programmen och
ställt frågor till kommunens koststrateg Catarina
Heilborn. Vi har också träffat ”mattanterna”
i Vendelsömalmsskolan. Se sidorna 6–7.
Mat är temat i denna tidning som är årets
sista. Vi återkommer nästa år.
Passar på att önska er trevlig adventstid.
Margaretha Picano,
informationschef i
Haninge kommun
Innehåll nr 6/2009
4 Skärgårdssmak i skolmat
På Ornö går skolbarnen på krogen varje dag.
Möt krögaren Lars Ejdeklint.
6 Frågor till kommunens koststrateg
– Om skolmaten pockar på uppmärksamhet är
det bara bra, säger Catarina Heilborn apropå
Tv4:s Matakuten.
10 Elever serverar Nobelmiddag
Restaurangeleverna vid Riksäpplet tränar inför
servering i Blå hallen i Stadshuset.
14 Pajalagröt gör susen
På Ros-Anders gård serveras Pajalagröt,
snapsglas med rapsolja och tranbärsjuice.
Det gör susen för magen.
16 Nya läkemedel sporrar Anna-Lena
En ny medicin mot en lungsjukdom. Det hoppas
Årets nyföretagare Anna-Lena Martinsson kunna
hjälpa till med att ta fram.
Haninge idag ges ut av Haninge kommun
Ansvarig utgivare: Margaretha Picano 08-606 71 44, margaretha.picano@haninge.se
Redaktör: Ingrid Hulthage, 08-606 85 36 ingrid.hulthage@haninge.se
Haninge idag produceras i samarbete med
Mosebacke Media – Magnus Kristenson och Bert Ola Gustavsson
info@mosebackemedia.se 08-615 19 41 mosebackemedia.se
Grafisk form: Gabriel Uggla AB 08-54 54 71 50 gabrieluggla.se
Formgivare och illustratör: Louise Uggla
Omslagsfoto: Eko-bonden Kjell Persson vid Stadsberga gård i Haninge
Fotograf: Tomas Thelin
Tryckeri: AB Danagårds Grafiska
Distributör: S-post
Upplaga: cirka 45 000
Om tidningen uteblir – kontakta Bosse Wallsten 08-634 90 11 bowa@s-post.se
Haninge idag 6-2009

Du bestämmer!
ESKILSPARKEN DINA IDéER DITT bESLUT
Har du en idé om hur Eskilsparken kan bli
en vackrare park eller en roligare plats att
vara på? Kommunen har avsatt 400 000
kronor för att utveckla parken, och det är
upp till Haninges invånare att bestämma hur
pengarna ska användas.
Under vintern och våren 2010 kommer
alla som bor och verkar i Haninge få lämna
förslag på hur Eskilsparken kan utvecklas.
Målet är att göra parken till en levande mötesplats
för de som bor och arbetar i Haninge.
Mer information om mötestider, kontakt
och annat finns på Haninge kommuns
webbsida haninge.se/dubestämmer
Nu möter du Haninges skärgård och vildmark
redan vid Handens station
Inom de närmsta dagarna kommer väggarna i pendeltågsstationen att utsmyckas med vackra
bilder från Haninges skärgård och vildmark. Fotografen heter Fredrik Hjerling och det är
Haninge kommun som satsar på att förbättra miljön i pendeltågsstationen med bilder från
bl a Huvudskär och Tyresta nationalpark.
Arbetet ska ske i tre steg:
Steg 1: Det första steget är ett möte där alla
som bor eller verkar i Haninge får lämna
förslag på hur parken ska utvecklas. Man
kan också skicka in förslag direkt till kommunen.
Steg 2: När det är klart bjuder vi in till ännu
ett möte där deltagarna röstar på vilka förslag
som ska finansieras. Här får bara de som bor
i Haninge vara med och rösta.
Steg 3: Det sista steget är att kommunen genomför
de framröstade förslagen – förhoppningsvis
redan under sommaren 2010.
Vad gör unga på fritiden?
Undersökning ger svaret
Färre unga engagerar sig i föreningslivet.
Nu – liksom för tio år sedan – är det
idrott som lockar de flesta.
För tio år sedan hade drygt 80 procent i
årskurs 7 – 9 nyligen tagit fram en bok
och läst i den. Nu svarar 64 procent att
de gjort det.
Vad gör ungdomar på sin fritid? Vad vill
de göra? Läs om Haninge kommuns
livstilssundersökning på
haninge.se/livsstilsundersokningen
Tillgänglighetspris x 3
Tillgänglighetspriset 2009 går till Janne
Erixon (IK Malmen), Almåsa konferens
och Carina Sjöström, Powerroom. Syftet
med Tillgänglighetspriset är att uppmuntra
sådant som leder till ett samhälle där
alla kan delta oavsett funktionsförmåga.
Pristagarna belönas med ett diplom och
ett pris – i år på totalt 45 000 kronor. Läs
mer på haninge.se
Haninge idag 6-2009 3

TEMA: LIVSMEDEL
Skärgårdssmak i
skolmaten på Ornö
På Ornö går skolbarnen på
krogen varje dag. Krögare
Lars Ejdeklint har 17 gäster
från första klass till femman.
– Det är viktigt för mig. Då
kan jag hålla öppet året om,
säger han.
Text: bert Ola Gustavsson
Foto: Magnus Kristenson
4
Den här dagen i början av november är bryggorna
i Kyrkviken på Ornö så gott som tomma.
Vädret är på sitt vresigaste humör med
bara två grader varmt och snöglopp. Sydostkulingen
viner runt knutarna.
Semestersäsongen känns mycket långt
borta, men i köket på krogen på Ornö står
Lars Ejdeklint och vispar i en stor gryta. Idag
blir det minestronesoppa och pannkakor till
lunch.
– Visst borde det vara ärtsoppa eftersom
det är torsdag. Men vi byter ut den varannan
vecka för barnen är inte så förtjusta i ärter,
säger han.
Gick iland
Lars Ejdeklint kom till Ornö 1997. Efter
Pannkaka funkar alltid, men barnen på Ornö äter lika gärna fisk i alla dess former,
berättar Lars Ejdeklint, krögare.
många somrar som skärgårdsseglare gick han
iland på Ornö för att ta över det lilla enkla
matställe som funnits i Kyrkvikens bygdegård
tidigare.
– Jag trodde att man kunde kombinera
krogverksamheten med seglarintresset, men
se det gick inte alls, säger han.
Istället tillbringar Lars hela sommaren bakom
grytorna, för under högsäsongen juni till
augusti blir det inte mycket tid över. Det är
nödvändigare att laga mat än att navigera.
Nästa år är han inne på fjortonde säsongen
och från början har Ornö krog varit med i
satsningen på Skärgårdssmak.
– Under några år har det varit dåligt med
aktiviteten, men från och med 2010 blir det
en nytändning, lovar Lars.
Julia Björklund och Linnea Huss gillar pannkaka med...
Haninge idag 6-2009

– Skärgårdssmak har bidragit med mycket inspiration
och betytt väldigt mycket för oss krögare i Stockholms
skärgård.
Favoritfirre
Och vad kan smaka mer skärgård än fisk?
På Ornö krogs matsedel kan man oftast hitta gädda,
ål (lagligt licensfiskad), abborre, flundra, strömming och
odlad regnbåge.
– Abborre är min speciella favorit!
Den uppfattningen delar Lars med gästerna. Smörstekt
abborrfilé med limesås, primörer och nypotatis är den rätt
Ornökrogen säljer allra mest av.
– Jag tar all fisk till matsedeln från Anders Jonsson på
Björkö, så den är verkligen närproducerad. Och så bjuder
jag på lammkotletter från Kymmendö gård och ibland
någon sjöfågel.
– Jag skulle gärna servera mer närproducerat, men det
är inte alltid lätt att få tag på i de kvalitéer, kvantiteter och
vid de tider jag behöver.
Men nu har Lars inte tid att prata mer. Strax väller 17
hungriga skolungar in och dessutom ska förskolan ha sin
lunch utkörd.
– Pannkaka funkar förstås alltid, men förvånande nog
äter barnen också fisk i alla former. I tisdags hade vi kokt
fisk med äggsås, laxpudding är också populärt. Det enda
som absolut inte går hem är isterband!
... äppelmos och grädde.
Skärgårdssmak drevs under lång tid som ett EU-projekt för att aktivt
stödja näringarna i Stockholms, Ålands och sydvästra Finlands
skärgårdar. Från och med 2007 drivs verksamheten i aktiebolagsform
med ett sextiotal deltagare, främst krogar, konsthantverkare,
livsmedelsproducenter och butiker. skargardssmak.com
Härligt med soppa, tycker Melker Severin Ejdeklint.
TEMA: LIVSMEDEL
Haninge idag 6-2009 5

TEMA: LIVSMEDEL
Några frågor om maten till
kommunens koststrateg
Varje veckodag serveras måltider till 15 000 personer i kommunens olika verksamheter; förskola, skola och
äldreomsorg.
– Ungefär tio procent av dem behöver dessutom olika typer av specialkost, berättar Catarina Heilborn, koststrateg
i Haninge kommun.
Tidigare har hon arbetat som restaurangchef, men i jobbet som koststrateg arbetar hon på konsultativ basis mot
de olika måltidsverksamheterna. Hon ger stöd, tips och råd och jobbar också med upphandling av livsmedel.
6
Om skolmaten hamnar i centrum
och pockar på uppmärksamhet så
underlättar det mitt jobb på sikt.
Haninge idag: I TV4-programmet ”Matakuten”
fick du och skolmaten i Vendelsömalm
rejält med kritik nyligen. Var den
berättigad?
Catarina Heilborn: – Jag tycker inte programmet
gav en riktigt realistisk bild av vår
verksamhet, men jag har ingenting emot att
bli ifrågasatt.
Och om skolmaten hamnar i centrum och
pockar på uppmärksamhet så underlättar det
mitt jobb på sikt.
Haninge idag: Vad lärde du dig av programmet?
CH: – Kanske att bli lite tuffare och att ställa
mer krav. Det finns en kostnad för allt och
ytterst är det väldigt mycket en prioriteringsfråga.
Haninge idag: Vem bestämmer om skolmaten?
CH: – Det gör varje rektor lokalt. Därför
skiljer det en del mellan våra restaurangers
utbud. Jag hjälper till att ta fram en basmatsedel
med menyförslag, men sedan är det upp
till varje rektor hur man prioriterar kostnaderna.
Haninge idag: Hur kan maten bli bättre i
Haninge – slipper exempelvis barnen tillsatser
och E-nummer nu?
Haninge idag 6-2009

CH: – Det är bra om vi slipper smakförstärkare
som E 621, mononatriumglutamat,
färgämnen och förtjockningsmedel. Sånt är
oftast utfyllnad som används istället för råvaror
för att pressa priset på maten. Vi har
redan tagit bort många produkter med sådana
tillsatser.
Däremot tänker jag inte medverka till att
ta bort bra tillsatser som behövs för att vi
inte ska bli sjuka av maten som konserveringsmedel.
Exempelvis E 250, natriumnitrit,
som finns stort sett i alla charkprodukter från
korv till leverpastej. Hur ska vi kunna ta bort
det? Genom att göra egen korv? Ska vi sluta
servera charkprodukter?
Och så ska vi inte glömma bort allergikerna
som inte kan äta råvaror som mjölk, mjöl
och smör. De är helt beroende av mat med
olika tillsatser såsom t ex emulgeringsmedel
i mjölkfritt margarin och förtjockningsmedel
i glutenfria mjölmixer.
Haninge idag: Hur stor andel av maten som
köps in till kommunen är närodlad idag …
CH: – Så gott som ingen alls, men det är
givetvis en definitionsfråga. Vi håller på att
jobba med en plan för det. När det gäller
vår egen kommun finns det ytterst få lokala
producenter.
Frågan är vad som är ”nära” – när det gäller
exempelvis Bondens marknad så räknar
man allt som odlats inom en radie på 25 mil
som närodlat.
Haninge idag: … och hur stor del är ekologisk?
CH: – Vi har nått målet på åtta procent
som kommunstyrelsen har satt upp. Främst
handlar vi ekologiska mejeriprodukter, kaffe,
ägg, fisk och grönsaker. Men det finns mer
att göra.
Till exempel finns ett nationellt mål på att
25 procent av den offentliga konsumtionen
ska vara ekologisk redan 2010. Vi har ett an-
TEMA: LIVSMEDEL
tal förskolor och en skola som redan tangerar
den nivån. Förskolan Skeppet i Haninge är
bäst. Där var hela 37 procent av inköpen
ekologiska under första halvåret i år.
Haninge idag: Hur är det med egen lagad
mat kontra halvfabrikat och konserver i skolmaten
idag?
CH: – Främst försöker vi minimera hel-
fabrikaten, färdiga pannkakor, köttbullar och
förstekt panerad fisk som man bara värmer
upp. Dessutom försöker vi begränsa en del
halvfabrikat som exempelvis såser och soppor
i pulverform. Men halvfabrikat som frysta
grönsaker och tomatpuré på burk kommer
vi ju alltid att behöva.
Det här handlar förstås också om kökens
utrustning och hur mycket personal man
har. Men glädjande nog har alla utom två
av Haninges 24 skolrestauranger egna tillagningskök
och de allra flesta förskolorna i
kommunen lagar också egen mat.
Kökspersonalen på
Vendelsmömalmsskolan
tänker mer på kravmärkt
Jodå, efter deltagandet i TV4:s Matakuten
så tänker kökspersonalen på
Vendelsömalmsskolan mer på KRAVmärkta
råvaror.
– Nu försöker vi servera mer ekologisk
mat, trots att det kostar lite extra. Vi
har också en matsedelsgrupp tillsammans
med Catarina Heilborn,
berättar Monica Marklund,
kökschef.
Haninge idag 6-2009 7

TEMA: LIVSMEDEL
8
Runstensskolan inspirerar
Inte en fiskpinne på fyra år
Johan Beer, kökschef på Runstensskolan, är mycket
glad över det nyrenoverade köket och matsalen.
Efter många år som restaurangkock i bland annat
Spanien och England trivs han som fisken i
vattnet på skolrestaurangen:
– Det roligaste jobb jag har haft. Det är så himla
positivt att laga mat till ungarna, säger han.
– Här kör vi inga helfabrikat. Vi går in för att
laga till och med egen kalvbuljong. Här har inte
serverats en fiskpinne sedan jag kom hit för fyra år
sedan. Salladsbuffén
är till för att inspirera
eleverna och så är vi
med och tävlar om att
vara bästa skolrestaurang.
Krav på leverantörer
När Haninge kommun köper in olika livsmedelsprodukter
genom olika leverantörer
ska man i fortsättningen så långt som möjligt
slå vakt om miljön.
Men att utforma miljökraven i en upphandling
är en balansgång, dels måste konkurrensen
upprätthållas så att inte små och
medelstora företag utestängs. Miljökraven
måste också vägas mot exempelvis pris,
driftkostnad, och funktion och de får inte
medföra orimligt höga kostnader.
Vid varje upphandling ska en analys göras
vilka miljökrav som kan ställas och/eller
vilka hälso-och miljömässiga utvärderingskriterier
som kan tillämpas.
Naturvårdsverket gjorde nyligen en undersökning
som visade att nio av tio kommuner
i Sverige har riktlinjer för miljöhänsyn
vid upphandling. Men bara drygt 60
procent ställde viktiga miljökrav när det väl
var dags för upphandling.
Skolmat i siffror
I Haninge kostade skolmaten 4 490 kronor
per elev år 2008.
Värmdö kommun kostade på sig dyraste
skolmaten av alla Stockholms läns kommuner:
5 870 kr per elev medan skolbarnen
i Vaxholm bara serverades måltider för
3 400 kr.
Riksgenomsnittet var 4 890 kronor per
elev och år.
Källa: www.skolmatensvanner.se
Så mycket ska en portion råvaror till en
lunch kosta i något av Haninges tilllagningskök:
• Förskolebarn 2–5 år 6,20 kr
• Förskola/skola 6–11 år 9,00 kr
• Skola 12–16 år 12,40 kr
Johan vid salladsbuffén.
Mer ekologisk skolmat
Kommunstyrelsen i Haninge ger barn- och
utbildningsförvaltningen ett omfattande
uppdrag för bättre mat inom kommunen,
särskilt i skolköken. Uppdraget syftar till
att det ska serveras mer ekologiska och
närproducerade och näringsriktiga livsmedel.
Uppdraget handlar både om utbildningsinsatser,
att se över möjligheterna att
köpa mer ekologiska och närodlade livsmedel,
och även att söka åtgärder för att
minska svinnet.
En gemensam kostpolicy för kommunen
kommer därför att tas fram.
Haninge idag 6-2009

Birgitta Roswall-DalleVache, handledare,
bjuder på kaffe och hälsosamma mackor.
Vi låter bli hotad fisk!
TEMA: LIVSMEDEL
Hälsocafé fyller fem
I år fyller hälsocaféet Forum i Fredrika Bremerskolan
jämt. Nog går det att få en kanelbulle,
men vill man ha en bakelse så får man gå någon
annanstans.
– Visst var det lite gnissel i början när det varken
serverades chokladbollar eller läsk, berättar
Inga-Lill Gustafsson, restaurangchef på skolan.
– Men vi stod på oss. Vi vill ju laga hälsosamt
i skolans restaurang, då kan man ju inte stjälpa
det genom att sälja godis i caféet.
I Café Forum kan eleverna köpa en subventionerad
frukost med te/kaffe, juice och fullkornsmacka
med ost och grönt för bara tolv kronor.
– Vegetariska mackor med hummus är också
populära.
Det är dagligverksamheten som sköter caféet.
Tre cafébiträden och en handledare arbetar här
och verksamheten ska inte gå med vinst utan
helst jämt upp.
Haninge kommun köper inte längre in fiskarter som finns på WWF:s ”Låt bli”-lista. Det har kommunstyrelsen beslutat.
Det betyder att det går bra att äta gös och kolja, men att man ska vara försiktig med sik och slätvar. Bergtunga, östersjötorsk och rödtunga
ska man helt låta bli.
Hela listan finns på: wwf.se Klicka på Fakta arter – Kust och hav – Fiskguide
Haninge idag 6-2009 9

TEMA: LIVSMEDEL
Trerätters & Nobelmiddag –
På riksapplet.se hittar du
menyer och öppettider.
Här kan du också läsa
mer om skolan.
Jenny Jonasson jobbar med en choklad-
och kolapaj avsedd för julbordet.
10
Haninge idag 6-2009

vardagsmat för Riksäpplet
Nu dukar Haninges restaurangskola upp sitt traditionella julbord på Riksäpplet. Och samtidigt i december
ska en handfull av eleverna klara mästarprovet att servera på Nobelmiddagen.
På Riksäpplet intill Handens station finns inte
mindre än tre restauranger och ett café och i
köken är aktiviteten febril när Haninge idag
kommer på besök.
På bistromenyn i Kabyssen finns för dagen
huvudrätterna wienerschnitzel, pocherad lax
eller lammfärsbollar att välja på och till det
förrätt och efterrätt.
– I restaurang Mässen dukar vi upp tre- eller
fyrarätters på linnedukat bord varje veckodag.
En hel del företag väljer att representera här.
Vi har också fullständiga rättigheter, berättar
Maud Gerdsling, intendent på Riksäpplets
hotell- och restaurangprogram.
Inte alla Haningebor känner till att två av
skolans restauranger är öppna för alla och att
man här kan äta gott till ett rimligt pris. På Kabyssen
är det bara att slinka in på lunch, men
till Mässen vill man ha bokningar i förväg.
– Alla är välkomna. Allt vi gör här på skolan
är ”på riktigt” – från spisen till bordsserveringen
för att eleverna ska lära sig jobbet från
grunden.
Jobbsugna
Och servitörerna och kockarna från Haninge
är eftertraktade. Förra året gick ett 50-tal elever
ut programmet och flertalet hade jobb direkt
efter skolan.
De 120–130 elever som läser hotell- och
restaurangprogrammet gör både kök- och
serveringsjobb de första två åren. Tredje året
bestämmer man sig för om man vill bli servitör
eller kock.
I köket måste ett 15-tal elever leverera varje
dag. Förutom nämnda restaurangers 200–300
hungriga dagsgäster finns också en elevmatsal
och dessutom ska caféet ha färskt hembakt i
hyllorna.
Kökseleverna börjar halv åtta på morgonen,
medan serveringen kommer klockan nio. I köket
en trappa ner drar de yngsta gymnasisterna
sina första lärospån med grunderna i kall- och
varmkök, medan de äldre lagar mer avancerad
mat.
– Ungdomarna drar hela lasset under ledning
av kompetenta lärare. Det här är en väldigt
klassisk utbildning från hur man är klädd
till att man lär sig behärska det svenska köket,
säger Maud Gerdsling som själv har över 20
år i branschen.
Angelica Fransson preparerar smördegskakor.
Johanna Birgersson och Amanda Schulte övar i
köttbullsrullningens ädla konst.
Nu dukar Maud Gerdsling upp för julbord på
Riksäpplets restaurangskola. Men du är för sent
ute om du vill boka – sista sittningarna gick redan
i början av oktober.
Andreas Njord skivar den obligatoriska inlagda
julsillen under överinseende av restaurangläraren
Karl Mogren.
En god Jul
Den 10 december dukar man till julbord i
Mässen och förberedelserna för allt som ska
stå på bordet börjar långt i förväg.
– Vi gör så gott som allting i egen regi.
Från handrullade köttbullar till skådebröd,
gottebord och saffranspannkaka, berättar
Maria Barnes, restauranglärare.
Enda skillnaden från en vanlig restaurang
är att det i Riksäpplet finns en gottbordsvakt.
Med flera hundra gottsugna ungdomar
i huset kan sötsakerna lätt hamna på drift ...
Att många vill boka julbord visar att restaurangskolan
är populär. Men de Haninge
idag-läsare som tänkt boka julbord nu är
för sent ute.
– Tyvärr måste jag berätta att redan första
veckan i oktober hade vi fullbokat till julbordets
alla sittningar. Möjligen kan det finnas
något återbud.
Nobel middag
Förutom förberedelserna för de 40-tal rätter
som julbordet bjuder på så tränar också fem
elever för serveringen till nobelpristagarna i
Blå hallen i Stadshuset i Stockholm.
Skolan är med för andra året i rad, påpekar
en stolt intendent. Nobelbanketten smäller
högt i restaurangkretsar och förberedelserna
är minutiösa:
– På Stadshuset väntar ett kompendium
på fyra sidor som eleverna ska följa, där
får varje servitör veta exakt vilka gäster de
har vid sitt bord och vilka gäster som ska ha
specialkost. Vi åker dit för att öva ett antal
gånger. Man måste klara att fatservera och
sedan duka av och bära hela tio kuvert själv,
berättar Maud Gerdsling.
– Det är fantastiskt kul att vi kan vara
med i sådana sammanhang. I år är det fem
elever från oss. Och eftersom alla inte kan
eller vill komma med till Blå hallen så kör
vi en egen nobelafton i samband med ett
av de tillfällen som vi har kvällsöppet. Då
blir det både visningsbord och en meny
från någon av de tidigare nobelfesterna.
Text: bert Ola Gustavsson
bild: Magnus Kristenson
TEMA: LIVSMEDEL
Haninge idag 6-2009 11

TEMA: LIVSMEDEL
12
KRAV-hönor och lastbilar
försörjer EKO-bonden i Stadsberga
En reva i det novembertunga molntäcket släpper
ner en solglimt som får det höstsådda vetet att lysa
intensivt grönt. Höstljuset släpar över Stadsberga
by, ett klassiskt kulturlandskap några minuters
bilfärd från Årsta slott.
Kjell Persson blickar ut över ägorna som gått i släkten i många generationer.
Efter ett skifte ligger det mesta av gårdens 74 hektar åker intill byn.
Praktiskt och rationellt.
KRAV skapades 1985 för att skapa en trovärdig
märkning av ekologiska livsmedel.
KRAV-märket är i dag Sveriges mest kända
symbol för ekologiskt producerad mat.
KRAV:s regler syftar mot en hållbar produktion
och tillåter inte kemiska bekämpningsmedel,
konstgödsel eller genmodifierade
organismer (GMO).
KRAV strävar också mot att gårdens produktion
ska ingå i ett kretslopp. Därför är en
balans mellan djurhållning och växtodling
viktig. Sedan starten har KRAV rönt stora
framgångar och tidvis har man haft svårt
att möta den allt större efterfrågan på ekologiskt
odlade livsmedel.
Haninge idag 6-2009

Här på Stadsberga gård producerar Kjell
Persson ägg och spannmål. Men mest klirr
i kassan ger åkeriet med tre lastbilar.
För fem år sedan blev Kjell Persson ekobonde
och i ladugården där 50 kor förut
stod och råmade lägger nu 2 500 värphöns
ägg enligt KRAV:s alla regler.
– Tanken på att gå över till ekologisk
odling hade funnits länge. Jag tycker inte
om idén att spruta gift på åkrarna och använda
konstgödsel.
Koll på grödor
Men man ska ha klart för sig att det inte
sker i en handvändning att lämna det konventionella
kemikaliejordbruket och bli
ekobonde. Det kräver kunskap och mer
jobb. Det finns en mängd organismer som
bonden inte vill ha på sin åker; ogräs, skadeinsekter,
mögel och allehanda kryp.
– Vi använder mer manuella metoder
och måste ha ordentlig koll på grödorna.
Merjobbet betalar sig i bättre pris för
produkterna.
Äggen packas i samarbete med Sanda
hönseri och kan köpas bland annat på
ICA Maxi i Haninge. Trots att priset kan
vara upp till tre gånger högre är efterfrågan
stor. I den moderna livsstilen ingår
att värna om naturen och samtidigt om
sin egen hälsa. Allt fler människor försöker
undvika mat som framställts med hjälp av
kemiska bekämpningsmedel.
Spannmål & honung
Vid sidan av hönseriet producerar gården
också spannmål, som säljs till Saltå kvarn
i antroposofernas Järna. Där hyllar man
så kallad biodynamisk odling, vilken är
närbesläktad med den ekologiska.
Tredje benet i den ekologiska odlingen
är vallodling; alltså mums för kor och
hästar. Vallodlingen består bland annat av
klöver som sedan konserveras i de stora
vita plastbollar som ni säkert sett på fälten
på sensommaren. Och frugan Anette
producerar 150 kg honung från sina fyra
bikupor. Gott att äta och bra för pollineringen.
Naturlig gödning, främst från hönorna,
används vid odlingen, vilket gör att gården
ingår i ett kretslopp, men det räcker inte
fullt ut. En del gödning måste köpas.
Men matproduktionen räcker inte för
att försörja gården. Som de flesta ekogårdar
är Stadsberga ganska liten, dryga
70 hektar. Istället är det åkeriet med tre
Vy över Stadsberga by.
lastbilar som drar in merparten av intäkterna.
Önskar vindsnurra
Som det anstår en ekobonde försöker Kjell
köra så mycket som möjligt på biodiesel.
På hustaket sitter också solfångare som
ger varmvatten och på önskelistan står en
vindsnurra.
– Men det sätter planerarna P för, grymtar
Kjell.
I miljösammanhang talar man ofta om
uthållighet och det gäller också Perssons.
– Släkten har haft gården ända sedan
1600-talet, säger Kjell Persson.
Och återväxten verkar det inte vara
några problem med. I olika hus på gården
jobbar och bor både sonen Anders
och dottern Anna. Och bakom knuten
tjoar barnbarnen.
Text & bild: Magnus Kristenson
TEMA: LIVSMEDEL
Haninge idag 6-2009 13

Pajalagröt och rapsolja
gör susen för magen
Pajalagröt med plommonpuré, rapsolja serverad i snapsglas och tranbärsjuice. Det
gör susen för kroppen och humöret för dem som bor på Ros-Anders gård i Tungelsta.
– Jag brukar laga gröten i stora kittlar, två
åt gången. Det brukar ta ett par timmar att
koka gröten, säger Eva-Britt Jonsson som
är köksa på Ros-Anders gård.
Hemligheten med att laga gröten lite mer
rationellt är att hon inte hackar katrinplommon
och aprikoser utan kokar dem hela.
– Sedan när gröten är färdigkokt tar jag
en stavmixer och krossar frukterna.
I gröten ingår – förutom plommon och
aprikoser – också linfrön, russin, havrekli
och fiberhavregryn (se receptet).
Egentligen ska frukterna hackas, men i
så stora portioner tar det ofantligt med tid
och det går lika fint med mixern.
Till gröten serveras en klick plommonpuré.
Även tranbärsjuice
Innan man började med Pajalagröt här på
BMI beräknas genom att kroppsvikten
i kg divideras med kvadraten på
kroppslängden uttryckt i meter (kg/
m2). Kvoten skall vid normal vikt ligga
mellan 20 och 25.
14
Ros-Anders gård var det många som hade
problem med magen, inte minst de som
satt i rullstol.
– Vi har märkt att de äldre mår mycket
bättre, är lugnare.
Också rapsoljan i snapsglas serverad till
gröten sätter fart på magarna.
Och tranbärsjuicen gör att färre får urinvägsinfektioner.
Den nya lagen – Lagen om nationella minoriteter
och nationella minoritetsspråk
– träder i kraft den 1 januari 2010. Enligt
lagen ska alla sverigefinnar inom landets
förvaltningsområden få ett starkare språkligt
skydd. Till exempel har man rätt att uttrycka
sig på sitt modersmål såväl muntligt
som skriftligt i kontakt med kommunerna.
Och dessa – i sin tur – har skyldighet att
kunna svara på finska muntligt och skriftligen
då det gäller beslut.
Text & bild: Ingrid Hulthage
Äldre som lider av demenssjukdomar gör
ofta av med mycket energi och är i extra
behov av näring:
– Vi väger alla var tredje månad och mäter
då också BMI, säger Karin Hallberg som
är sjuksköterska vid Ros-Anders gård.
Genomsnittet på BMI ligger på 26. BMI
(body mass index) är en metod för att beräkna
om personen är över- eller underviktig.
– En bra siffra om vi jämför oss med
andra boenden, påpekar Karin.
”Hemlagat”
Eva-Britt visar runt i förrådet, bland kyl och
frys.
Det är äkta fina varor som finns här: Bregott
bordsmargarin, mjölk och grädde.
Här finns också gott om grönsaker och
frukt.
Fläskfilé i frysen.
– Vi lagar till det mesta från grunden. Både
frukost och lunch är ”hemlagat”, säger Eva-
Britt.
Eva-Britt planerar veckoschemat med
maträtter.
Och menyn imponerar, den påminner
Ny lag slår vakt om våra minoriteter
Sverigefinnar får rätt tala finska i kontakt med kommunen
äITI
Sverigefinnarna i Haninge
får från och med årsskiftet
nya lagstadgade språkliga
rättigheter. Haninge kommun är
nämligen då ett så kallat finskt
förvaltningsområde. Totalt finns då
drygt ett 20-tal sådana i Sverige.
Eva-Britt Jonsson lagar lunch åt de boende på
Ros-Anders gård.
LAPSA
Finskpråkig personal
För att kunna tillgodose sverigefinnarnas
behov har Haninge kommun gjort upp en
särskild plan. Bland annat är det viktigt att
det inom de olika förvaltningarna i kommunen
finns de som talar finska.
Sverigefinnar inom förvaltningsområdena
har till exempel rätt att kunna placera sina
barn på förskolor där det helt eller delvis talas
finska. På samma sätt har äldre rätt att
kunna tala sitt eget modersmål och bli för-
Haninge idag 6-2009

om en restaurangmatsedel.
På fredagen då Haninge idag besöker
Ros-Anders gård serveras färsbiffar med fetaost,
grönsaker, potatis och sås.
På lördag lax i ugn med hollandaisesås,
pressad potatis och grönsaker.
Och på söndag plommonspäckad karré
med bearnaisesås och ärtor.
– Potatisen tillagar vi i samband med måltiderna.
Det är inte färdigkokt potatis i låda
som värms i mikrovågsugn, säger Eva-Britts
kollega – Carina Westman.
– Nej, den är nykokt.
Det är endast senare på dagen som halvfabrikat
kan komma att dukas fram på borden.
Att laga ”hemlagat” tar mycket tid i anspråk
och fram mot eftermiddag och kväll
finns det inte lika mycket personal.
Inte slå i dörrar
Men det är inte bara maten som är viktig för
– Vi får ofta höra att här mår de äldre gott, säger
Karin Hallberg, sjuksköterska vid Ros-Anders gård.
stådda då de möter omsorgspersonal. Även
här ska finnas personal som kan tala finska
(helt/delvis).
I Haninge kommun finns redan idag
förskolepersonal och personal inom äldreomsorgen
som är finskspråkig.
Fem minoriteter
Den nya minoritetslagen gäller totalt fem
minoriteter – förutom sverigefinnar – också
tornedalingar, samer, judar och romer och fem
minoritetsspråk: finska, meänkieli (tornedalsfinska),
samiska, jiddisch samt romani chib.
Samtliga dessa minoriteter har ett grundskydd
som bland annat innebär att kommunen
har ett särskilt ansvar för att främja och
skydda dessa minoriteters språk och kultur.
De ska också ges möjlighet till inflytande,
de äldre utan också själva måltidsmiljön.
– Vi gör vad vi kan för att det ska bli så
trivsamt som möjligt, förklarar Eva-Britt.
Det dukas upp med glas och porslin och
serveras vid borden (alla dementa klarar visserligen
inte av att sitta vid dukat bord utan
måste få mer hjälp vid måltiderna).
– Det är också viktigt att det är stillsamt
vid måltiderna, poängterar Eva-Britt.
Därför är man noga med att inte slå i dörrar
och springa kors och tvärs i matsalen då
de äldre avnjuter sin måltid.
– Tidigare kunde det hända att t ex en
diskmaskin stod och brummade i köket, men
numera är vi noga med att inte ha maskinen
på när de äldre äter, förklarar Eva-Britt.
Kartlägga måltider
Ros-Anders gård är ett mycket gott exempel
då det gäller måltider för äldre, men det
finns naturligtvis alltid nya rön att lära av
och möjlighet att ytterligare göra något som
förgyller måltiderna.
Det gäller förstås Haninge kommun i
stort:
– Vi kommer att göra en inventering
av all måltidsverksamhet inom hela äldreomsorgen:
inom hemtjänst, särskilt boende,
dagverksamhet och träffpunkter, säger Bibbi
Sandehult som är avdelningschef för särskilt
boende och därmed också Ros-Anders
gård.
Efter nyår kommer kartläggningen att
börja och troligtvis vara klar före sommaren.
– Nästa höst kan vi förhoppningsvis dra
igång den nya måltidsverksamheten, säger
Bibbi Sandehult.
Och vem vet… kanske blir det då fler som
får smaka den goda Pajalagröten.
att kunna påverka i olika frågor som berör
dem.
Barns utveckling av kulturell identitet och
användning av det egna minoritetsspråket
ska särskilt främjas.
Bjuder in
Som ett första steg till en dialog med företrädare
för de olika minoriteterna bjuder Haninge
kommun in till ett möte med sverigefinnar
i Haninge. Där kommer information
att lämnas om den nya lagen och vad kommunen
har för planer. Här ska också önskemål
och idéer kunna föras fram. Därefter
kommer även övriga minoriteter att bjudas
in till informations- och dialogmöten.
PIKKU/PIENI
Pajalagröt
1/2 dl linfrön
1/2 dl russin
1/2 dl katrinplommon, hackas i små bitar
1/2 dl aprikoser, hackas i små bitar
1/2 tsk salt
7 dl vatten
1 dl havrekli
2 dl fiberhavregryn
Alla ingredienser – utom havrekli och havregryn
– läggs i blöt på kvällen. OBS! Se till att
börja endast med små portioner så att du vänjer
magen vid den fiberrika frukosten.
På morgonen tillsätts havrekli och havregryn.
Blandningen kokas i 3–5 minuter under
oavbruten omrörning. Eventuellt tillsätts mer
vatten. Färdig gröt kan förvaras flera dagar i
kylen och värmas i mikrovågsugn.
Det är Vera Niemi som är kvinnan bakom
Pajalagröten och som införde gröten på
Pajala sjukhem. I receptet vi presenterar
i Haninge idag har det ursprungliga grahamsmjölet
bytts ut mot havrekli och fiberhavregryn.
Ros-Anders Gård från år 1999 har fått sitt
namn efter trädgårdsmästaren, Gustav
Andersson, som var en pionjär inom rosodlingen
i Sverige. Huset ligger på en del
av Gustav Anderssons rosodling.
Äldreboendet omfattat 40 lägenheter på
cirka 31 kvm. Lägenheterna är grupperade
tio och tio och främst avsedda för personer
med demenshandikapp.
Fem minoritetsspråk skyddas: finska, meänkieli
(tornedalsfinska), samiska, jiddisch
samt romani chib.
Lagen skyddar språken i olika grad:
Jiddisch och romani chib – grundskydd
Samiska och meänkieli – förstärkt skydd
Finskt förvaltningsområde i Haninge =
starkaste skyddet
I och med den nya lagen om minoriteter
ingår Haninge i ett så kallat förvaltningsområde
för finska språket, tillsammans
med bland annat Botkyrka, Stockholm,
Huddinge, Södertälje och Solna.
Haninge idag 6-2009 15
KIITOS
KyLLä
ISä

NäRINGSLIV
Årets nyföretagare 2009:
Nya läkemedel sporrar Anna-Lena
En ny medicin mot en lungsjukdom, kanske kan Årets nyföretagare 2009 i Haninge – Anna-Lena Martinsson
– hjälpa till att ta fram en sådan.
Som nationell konsult åt olika läkemedelsföretag leder hon studier i syfte att ta fram nya läkemedel.
– Just nu gör vi en studie för att analysera
läkemedlets effekter och bieffekter, förklarar
Anna-Lena Martinsson, som startat företaget
ALMA Clinical Research.
ALMA representerar initialerna i för- och
efternamn.
Haninge idag träffar Anna-Lena på hennes
trevligt inredda kontor på övre våningen
i villan i Tungelsta.
Hon berättar att hon först inte tyckte att
16
det var ”något märkvärdigt” med att starta
eget.
– Jag behövde t ex inte satsa pengar på
att köpa in ett stort lager av någonting. Nej,
det räckte med dator, skrivare och fax, säger
Anna-Lena lite anspråkslöst.
Det var maken Lennart som övertygade
henne om att tacka ja till utmärkelsen Årets
nyföretagare.
Då Anna-Lena ska förklara för folk vad
Anna-Lena Martinsson utses till Årets nyföretagare för att hon insett och
vågat satsa på möjligheter inom det egna professionella yrkesområdet, nu
som egen företagare. Hennes företag ”ALMA Clinical
Research” har alla möjligheter att utvecklas vidare
inom ett spännande och expansivt område.
det är hon sysslar med kan det först verka
lite diffust:
– Det är inte så lätt att förklara vad jag gör
som konsult.
Men Anna-Lena har en god pedagogisk
ådra och förklarar omsorgsfullt och steg för
steg – mycket strukturerat – vad de medicinska
studier hon leder handlar om.
Inte över en natt
En ny medicin tas inte fram över en natt:
– Från det att man hittat en intressant substans
till det att läkemedlet registrerats tar
det minst tolv år, förklarar Anna-Lena.
Och bara en av tjugo substanser når så
långt.
Studier över nya lovande läkemedelssubstanser
bedrivs enligt ett visst bestämt
schema. Det är först då läkemedlet ska kliniskt
prövas på människor som Anna-Lena
kommer in i bilden.
Tre olika faser
Dessa studier sker i tre faser och är givetvis
också omgärdade av rigorösa bestämmelser.
– I den första fasen görs försök i mycket
liten skala på fullt friska människor. De läggs
in på en klinik och intensivövervakas, förklarar
Anna-Lena.
Oftast är det frivilliga studenter och brandmän
– alla är män – som ställer upp.
Det man främst vill kartlägga i denna fas
är eventuella bieffekter.
I fas två (om fas ett fallit väl ut), berättar
Anna-Lena vidare, prövas medicinen på en
liten grupp patienter som har den aktuella
sjukdomen. Här gäller mycket stränga kriterier
för vilka som får vara med, t ex får
patienten inte ha flera olika sjukdomar utan
endast den aktuella.
I denna fas kartläggs effekter och bieffekter.
– Även doser studeras, säger Anna-Lena.
I den ena vågskålen vägs önskad effekt och i
den andra biverkningar. Det som eftersträvas
Haninge idag 6-2009

är förstås så stor önskad effekt som möjligt
och minsta möjliga biverkningar.
Slutlig studie
Faller också fas två-studien väl ut är det
dags för den tredje och slutliga fasen.
– Då prövas läkemedlet i stor skala på
tusentals patienter på kliniker i olika länder
runt om i världen.
I denna slutliga fas går det lättare att statistiskt
säkerställa eventuella biverkningar
av läkemedlet.
– Stränga etiska och vetenskapliga regler
gäller vid alla studierna, säger Anna-Lena.
Hon förklarar att t ex minsta lilla förkylning
och huvudvärk måste noteras.
Det här är oerhört viktigt eftersom det
som skulle kunna vara en slump, kanske
inte är det. Skulle det visa sig att många
reagerar med samma symptom kan läkemedlet
vara orsaken.
Blindtester
Jämförelsegrupperna har avgörande betydelse.
För att statistiskt kunna slå fast att ett
läkemedel verkligen har en effekt är det
viktigt att också göra blind-test.
– Vi gör dubbel-blind-test. Det vill säga
vare sig läkare eller patienter är medvetna
om vilka som slumpvis tilldelas placebo.
Det vore förstås oetiskt att ge patienter
med allvarliga sjukdomar verkningslösa
mediciner och i dessa fall får patienter i
jämförelsegruppen istället för placebo ”golden
standard” – bästa kända medicin.
– Patienterna är alltid väl informerade
om att de ingår i en studie.
Både läkare och patienter skriver på ett
papper som godkänts av en etisk kommit-
té. Läkaren informerar både skriftligen och
muntligen om studien.
Skulle ett läkemedel visa sig få negativa
konsekvenser är det alltid patientens bästa
som läkaren måste ha för ögonen och den
kliniska prövningen ska i så fall genast avbrytas
för patientens del.
Leder studieteam
Vad är då Anna-Lenas uppgift som konsult?
Läkemedelsföretaget tar kontakt med
Anna-Lena som skriver på ett kontrakt om
konsultuppdraget.
– Jag läser på om studien och kontaktar
läkare inom aktuella terapiområden och
frågar om de är intresserade av att vara
med, säger Anna-Lena.
Som klinisk prövningsledare utbildar
Anna-Lena studieteamet som oftast består
av ett par läkare, sjuksköterskor, eventuellt
också patolog, biomedicinsk analytiker och
ibland radiolog.
Hon följer sedan studien på kliniken/
klinikerna och kontrollerar kvaliteten på
arbetet, att den håller måttet för internationella
krav på etik och vetenskaplig
standard. Utöver detta också nationella
kvalitetskrav.
– Jag upplevs nog knappast som en elak
kontrollant, utan som ett stöd.
Det är alltid läkare som har det medicinska
ansvaret, men det är Anna-Lena som
på läkemedelsföretagets uppdrag ansöker
om tillstånd att genomföra studien i respektive
land.
De studier hon leder bedrivs inom Norden,
oftast i Sverige, men ibland också i
Danmark och Norge.
Ursprungligen var Anna-Lena labo-
Näringslivets dag med mingelskola lockade rekordmånga
Näringslivets dag 2009 i Haninge hade rekordmånga
deltagare, drygt 150. Årets tema var kreativitet
och entreprenörskap, vilket lockade en
mångfaldig samling av företag. Företagarna fick ta
del av Katarina Widoffs mingelskola, som bidrog
till ett lyckat nätverkande och trevligt umgänge.
Under dagen valde man, utöver Årets nyföretagare,
även dagens bästa minglare. Vinnaren blev
Lasse Märilla från HRC gruppen AB. Dessutom
uppmärksammades företagen ICA Maxi, Biltema
och Haninge Åkeri för sitt samarbete med Fredrika
Bremergymnasierna i Haninge.
Ett stort tack till alla som deltog och bidrog till en
intressant och givande dag!
Aktuella upphandlingar
Vill du veta vilka upphandlingar som är på gång? Gå in på haninge.se/upphandling. Du är också
välkommen att kontakta kommunens upphandlingschef Monica Jonsson, 08-606 85 30.
ratorieingenjör på Kabi Vitrum (senare
Pharmacia som köptes upp av Pfizer),
1985–1996.
Stirra i provrör
– Jag tröttnade på att stå och stirra i provrör
och att analysera antal pikogram. Jag kände
mig som ett obetydligt kugghjul i ett stort
maskineri, säger Anna-Lena Martinsson.
Det var just glädjen i att få vara med i
processen på ett mer övergripande plan som
gjorde att hon tog ett stadigt kliv framåt och
istället utbildade sig till klinisk prövningsledare.
1997 kompletterade Anna-Lena med
studier inom Clinical drug development, för
att kunna bli klinisk prövningsledare.
För tre år sedan var det dags att sluta på
Pfizer och istället starta eget.
– Jag hade ju redan kontakterna och
det här är en marknad som lämpar sig för
konsulter, förklarar Anna-Lena som hunnit
tröttna på den amerikanska företagskulturen
och gärna ville arbeta mer självständigt och
få mer tid över för familjen, för barnen.
Vad är drivkraften?
– Jag hoppas kunna bidra till något bra,
till att få vara med och ta fram ett läkemedel
som kan bota, lindra eller förlänga livet.
Och kanske kan just detta bli verklighet.
Anna-Lena är nu involverad i ett projekt
som rör läkemedel mot en lungsjukdom
(idiopatisk lungfibros). Förhoppningen är
att medicinen ska kunna förlänga livet för
dem som fått denna diagnos.
– Det finns inget registrerat läkemedel
mot denna sjukdom, utom möjligen i Japan,
säger Anna-Lena.
Text & foto: Ingrid Hulthage
bOKA IN 2010 ÅRS
FRUKOSTMöTEN
Plocka fram almanackan och boka in 2010
års frukostmöten. Du som är Haningeföretagare
kommer att få en digital inbjudan med
uppgift om tema och vem som är värd för
frukostmötet i din e-postbrevlåda.
Frukostmötena arrangeras på fredagar
kl 7.30–9.00 följande datum:
– 12 februari – 4 juni – 17 september
– 22 oktober – 3 december.
Näringslivets dag
– torsdag 15 april.
Du anmäler dig till frukostmötet
på haninge.se/naringsliv
Haninge idag 6-2009 17
NäRINGSLIV

18
Populära föräldracirklarna fortsätter!
Familjeverkstan startar nya grupper
för föräldrar med barn 3–12 år.
Kostnad: 100 kr/deltagare. Löpande
intag sker under vårterminen. Se haninge.se/familjeverkstan
Vi söker även dig som vill vara ledare
för Familjeverkstan, utbildning
kommer att ske under två dagar i
början av vårterminen med utbildningsansvarig
för ABF.
Nytt för i år!
Fyra träffar för dig som är tonårsförälder
utifrån boken ”Älskade förbannade
tonåring”. Kostnad: 100
kr/deltagare.
För information om båda föräldracirklarna:
inger.dahlberg@haninge.se
08-606 83 67.
barnrättscentrum invigt
Haninge barnrättscentrum invigdes i november.
Syftet med detta barnrättscentrum är att ge barn och ungdomar som hotats eller blivit utsatta
för våld och övergrepp ett snabbt och rättssäkert omhändertagande i en trygg miljö.
Berörda myndigheter och expertis finns här samlade på ett och samma ställe i barnvänliga
lokaler. Samlokaliserade med detta centrum finns också Barnlotsen och kommunens stödgrupper
för utsatta tonåringar.
Ungdomstorget i Haninge
Sveriges ungdomsråd samlades i månadsskiftet oktober/november i Haninge till Ungdomstorget
IRL – sitt största årliga möte. Deltagare från alla Sveriges ungdomsråd i hela
landet samlades i Fredrika Bremerskolan till föreläsningar och workshops. Årsmötet blev
även ett releaseparty för ungdomsrådets bok ”På väg mot nya tider. Diskussioner om
ungdomsråd”.
– Med boken vill vi väcka diskussioner kring ungdomsrådens organisation och effekterna
av deras verksamhet, Lotta Åberg, redaktör och skribent – men också informatör vid
ungdomsrådet.
Bildarkivet.se/Heidi-Kristin Andersson
I vår startar
nya grupper i HANbA
Barn som deltar i gruppverksamhet får ökad
självkänsla, kraft och kunskap som gör dem
rustade att hantera sin vardag på ett bra
sätt.
HANBA är Haninges barn- och tonårsgrupper.
I vår startar vi grupper för:
Barn till föräldrar med beroende
För barn 7–12 år och 13–19 år
Femton träffar med start vecka 6
Barn som upplevt våld i familjen och
barn till föräldrar med psykisk ohälsa
För barn 7–12 år
Tio träffar med start vecka 10
Barn till skilda föräldrar
För barn 7–12 år
Nio träffar med start vecka 10
Vi som leder grupperna är socionomer och
socialpedagoger med vidareutbildning inom
Ersta vändpunkten, BRIS och Rädda barnens
gruppledarmetodik. Vi har lång erfarenhet
av att arbeta med barn och tonåringar.
Telefon: 08-606 92 34
E-post: hanba@haninge.se
Webbadress: haninge.se/barngrupper
Tveka inte att höra av er för mer information
eller intresseanmälan!
Haninge rid- och körleder är en nybildad
ekonomisk förening. Föreningen vill verka
för att ryttare/kuskar och markägare tillsammans
ska få till ett ridvägsnät med bra och
säkra ridvägar.
Föreningen planerar att söka EU-pengar
för att bygga nya leder och till att rusta upp
gamla.
Haninge kommun är medlem i föreningen
och stöder dess arbete och mål.
Vill du bli medlem? Mejla namn adress
och telefonnummer till ridleder.haninge@
live.se Läs mer på haninge.se/ridleder
Haninge idag 6-2009
Bildarkivet.se/Annika Persson

Se upp med
det du häller
i avloppet!
Då avloppsvattnet från ditt hushåll renas
avskiljs slam som kan användas som
växtnäring. Slammet kan alltså bidra till
en hållbar jordbruksproduktion i Sverige
och inom EU.
Se därför upp med vad du häller i avloppet.
Reningsverken är byggda för
lätt nedbrytbar organisk substans och
för kväve- och fosforföreningar, men
inte för gifter och vissa metaller. Dessa
föroreningar sätter sina spår i det nyttiga
slam som kan användas inom jordbruket.
Häll därför inte detta i avloppet:
• Inget hårt, fast eller annat som kan täppa
till ledningar eller förstöra pumpar.
Ställ en soppåse vid varje toastol!
• Inga stora mängder fett. Häll flytande
fett i t ex en kartong i soppåsen, torka
ur stekpannan direkt och skölj med
hett vatten. Större mängder frityrolja
kan lämnas vid återvinningscentral.
• Aldrig mediciner! De lämnas förstås till
ditt apotek, där du kan hämta en påse
för detta. Läkemedelsrester följer med
vattnet ut i åar och hav vilket har effekter
på fisk m m.
• Aldrig gifter eller naturfrämmande substanser!
Dessa ska lämnas på miljöstationer
• Stora mängder kemikalier sprids genom
vardagsprodukter. Allt från kadmiumfärger
till skurvatten. Välj därför
miljömärkta produkter.
Bildarkivet.se/Karl-Åke Nilsson
I vår kommer Haninge kommun att miljöcertifiera
slammet som avskiljs från hushållen.
Slammet levereras sedan till jordbruket.
Haningefamiljen
Slänger mer än hälften av all mat i soporna
I Haninge idag har vi tidigare kunnat läsa
om Haninges familjen Medelsvensson. Det
var så klart ingen riktigt familj, utan ett exempel
på hur man med statistikens hjälp
kan tänka sig att en genomsnittlig familj i
kommunen ser ut. Medelsvensson i Haninge
heter Andersson och består av pappa Mikael
(37 år), mamma Maria (38 år) och barnen
Anton (10 år) och Emma (7 år).
Det går åt en hel del mat hos familjen
Andersson. Man äter bland annat 340 kg
kött varje år, nästan lika mycket potatis, 49
kg ägg, 726 kg frukt och grönt och dricker
dessutom 412 liter mjölk i olika former.
Mat för 54 000 kr
All mat kostar naturligtvis ganska mycket.
Familjen köper livsmedel för över 54 000 kr
om året och betalar även 8 000 kr för olika
slags drycker. Dessutom går man ut och äter
för drygt 14 000 kr.
Om familjen Andersson vill köpa närproducerad
mat finns det bra möjligheter till
det. I Haninge finns det över 3 000 hektar
åkermark. Drygt fyra procent av åkermarken
är dessutom KRAV-godkänd.
Maria flitigast i köket…
Det är Maria som ägnar mest tid åt mat-
Nu får alla livsmedelföretagare på Södertörn
möjlighet att vara med på ett unikt föredrag
om livsmedelshygien. Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund bjuder in Marie-Louise
Danielsson-Tham för att hålla föredrag för
alla livsmedelsföretagare i Nynäshamn, Haninge
och Tyresö.
Marie-Louise är känd från TV 4:s städprogram
”Rent Hus” och hon är professor på
restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.
Hon är en auktoritet inom livsmedelshygien
i Sverige. Dessutom är hon en duktig
och uppskattad föreläsare som kan framföra
sitt budskap på ett underhållande sätt.
Det kommer att finnas två föreläsningspass
att välja på den 20 januari, dels i Tyresö
kl 9.30 och dels i Haninge kl 14.30.
lagning i familjen. En vanlig vardag lägger
hon nästan en timma på att laga mat, duka
av och diska. Mikael lägger bara en halvtimma.
Däremot äter båda två lika länge,
totalt ungefär en timme och en kvart varje
dag. På helgerna hinner man ta sig ytterligare
en halvtimme för maten.
57 procent i sopor
All mat ger upphov till mycket sopor. Det
blir närmare 5 kg matavfall varje vecka hos
familjen. Av det består 57 procent av sådant
som egentligen skulle kunnat ha ätits upp.
Martin Lagnerö
Livsmedelsföretagare bjuds in:
Marie-Louise från TV4 talar om livsmedelshygien
Eftersom det är begränsat antal platser gäller
först till kvarn, missa inte chansen till en rolig och
lärorik föreläsning. Håll utkik efter inbjudan!
Haninge idag 6-2009 19

Skolmuseet
Skolmuseet i Svartbäcken har öppet
söndag 13/12 kl 13.00–16.00.
Olle Flodby guidar i vår äldsta skolbyggnad
med tidsenligt inredd skolsal och
lärarbostad kl 14.00.
Julmarknad I Tungelsta
trädgård
Lördag 12 december kl 11.00–15.00
Det blir fullt i växthuset med julkransar
och annat hantverk. Kaffe med bröd serveras
i torkladan och museet är öppet.
folkochtradgard.se
Utö Julmarknad
Lördag 12 och 19 december kl 10.00–17.00
Söndag 13 och 20 december kl 10.00–15.00
Utöbor och gästslöjdare visar och säljer
genuint hantverk av olika slag. Det finns
mössor och vantar, trasmattor, smycken,
rökt fisk, senap, lotteri, glögg, varm korv
och mycket annat.
Gruvmuseet håller öppet med sin museibutik
och hantverk och i gamla smedjan
bredvid finns en liten bod med egentillverkade
saker.
Julbasar på Dalarö
Julbasar i Tullhuset på Dalarö 12 och 13 december
kl 11.00–17.00. Se www.dalaro.se
Läs mer om julmarknader på haninge.se
se evenemang.
babyvisning
Torsdag 10 december kl 14.00
Visning av Haningesalongen.
För vuxna med bebisar.
Luciafirande
Fredag 11 december
kl 15.00
Luciatåg och firande
med Haninge sångklasser
år 7–9 under ledning
av Åsa Möckle-Wall och
Tobias Malm. Fri entré.
Nicke Nyfiken
Lördag 12 december kl 11.30
Teater för barn från 2,5 år med Teater
Bambino. Pris 60 kr per person, 30
kr med scenpass. Biljetter säljs från
20/11 på Västerhaninge bibliotek
eller i Haninge kulturhus
och via haninge.se/kultur.
Lussemys
Lördag 12 december
kl 12.30-14.30
Pyssla, läs, fika och
sjung in julen med
Maria och Karin. Fri
entré. Boka plats senast
10/12.
JulCaprice
Lördag 19 december kl 16.00
JulCaprice med körerna AcQuire, Birger
och Fria röster. De traditionella
julsångerna, och lite
annat, framförs av tre av
Haninges många körer,
ackompanjerade av stråkkvartett,
piano, bas trummor
och gitarr. Allt under ledning
av Anders Klint. Entré 80 kr.
Biljetter kan förbeställas på
www.acquire.se
Västerhaninge bibliotek
Låna en julklapp
Varför köpa när man kan låna?
I december kan du hitta julklappar
till utlån under granen på andra
våningen i biblioteket.
Julklapparna finns för olika
åldrar och innehåller en
blandad litterär kompott.
Välj klapp och passa på att
ta en fika i dessa juletider.
Vem vet, kanske tomten
också kikar fram
ur vrårna. Tipp, tapp,
tipp, tapp...
Först till gran!
För mer information om biljettbokning och program se haninge.se/kulturhuset
Haningesalongen
T o m 16 januari 2010
Haningesalongen är en årligt återkommande
jurybedömd utställning dit personer som
lever i, eller har anknytning till, Haninge
kommun kan ansöka om att få delta. I år
lämnades 204 verk in av 49 konstnärer. Av
dessa antogs 52 verk av 23 konstnärer.
I årets jury bl a Margaretha Westman,
Österhaninge konstförening, Arne Widman,
konstnärsrepresentant samt Åsa Mårtensson,
konstintendent.