29.08.2013 Views

Läs hela trygghetsmätningen här - Haninge

Läs hela trygghetsmätningen här - Haninge

Läs hela trygghetsmätningen här - Haninge

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

TRYGGHETSMÄTNING 2011<br />

Utförd på initiativ av <strong>Haninge</strong> kommuns lokala<br />

brottsförebyggande råd.


Innehållsförteckning<br />

1. Sammanfattning................................................................................................................3<br />

2. Fakta trygghetsundersökning..........................................................................................4<br />

2.1 Analysmetod.......................................................................................................................................4<br />

2.2 Frågeformulär ....................................................................................................................................6<br />

3. Resultat från <strong>Haninge</strong> kommuns trygghetsundersökning 2011 ................................9<br />

3.1 Olika problem i utemiljön................................................................................................................9<br />

3.2 Trafikrelaterade problem................................................................................................................10<br />

3.3 Ordningsstörningar i utemiljön .....................................................................................................10<br />

3:4 Upplever olika typer av missbruksproblem.................................................................................11<br />

3.5 Utsatthet för brott under senaste tolvmånadersperioden..........................................................11<br />

3.6 Abstrakt allmän oro att utsättas för olika brottstyper................................................................12<br />

3.7 Känner sig trygg eller otrygg ensam ute på sena kvällar ............................................................12<br />

3.8 Upplever att polisen bryr sig/inte bryr sig om lokala problem ................................................13<br />

2


1. Sammanfattning<br />

<strong>Haninge</strong> kommun genomförde trygghetsundersökningen under september år 2011. Samma frågeformulär<br />

som <strong>Haninge</strong> kommun nu använt har använts av polismyndigheter, kommuner och<br />

andra aktörer i Sverige mellan åren 1996 – 2011. Frågeformuläret omfattar ett 40-tal frågor rörande<br />

utemiljön, missbruksproblematik, andra typer av ordningsstörningar, utsatthet för mängdbrott<br />

som privatperson, allmän oro för brott, mer konkret känsla av otrygghet samt en bedömning<br />

av polisens arbete mot de lokala problemen i ett område.<br />

I slutet av augusti skickades frågeformulär till ca 3200 hushåll i utlottade områden i 10 kommundelar.<br />

Två påminnelser med nya enkätformulär har också gått ut i september. Den genomsnittliga<br />

svarsfrekvensen hamnade på 36 %. Extra kontrollgrupper, i områden där svarsfrekvensen har<br />

varit svag, med totalt 800 hushåll har också fått ett frågeformulär.<br />

Även om det varit önskvärt med en högre svarsfrekvens i vissa områden bedöms det ändå tillräckligt<br />

för att ge en rimligt rättvisande trygghetsbild för <strong>hela</strong> <strong>Haninge</strong> kommun. En tydlig representativ<br />

bild, möjlig att arbeta efter, är helt säkert fallet för kommundelarna Dalarö, Handen, Kolartorp/Vega,<br />

Sågen/Djurgårdsplan, Vendelsömalm och kanske även Västerhaninge. Viss försiktighet<br />

tillråds vad det gäller vissa resultat och värden från Brandbergen, Jordbro, Tungelsta och<br />

Muskö.<br />

Av de svarande var över 60 % kvinnor och strax under 40 % män. Det är för en trygghetsundersökning<br />

ovanlig könsfördelning och ger ökad komplexitet till bedömningen. Stora genusskillnader<br />

finns dock endast i frågorna om trygg respektive otrygg utomhus sent på kvällen samt rädsla för<br />

överfall/misshandel och att avstå från aktiviteter.<br />

Den helt övervägande gruppen respondenter var över 45 år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i<br />

villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda. Detta motsvarar relativt väl bakgrunden<br />

för de svarande i tidigare undersökningar både i <strong>Haninge</strong> och i de flesta andra undersökningar<br />

runtom i landet.<br />

I flera kommundelar i <strong>Haninge</strong> utgjorde kvinnor och pensionärer en ovanligt stor procentandel<br />

av respondenterna (de som svarat) och detta bör vägas in vid bedömningen av resultaten. Andelen<br />

unga i gruppen 16-29 år är i trygghetsundersökningar alltid underrepresenterad. Så är fallet<br />

även <strong>här</strong> där deltagande av denna grupp i undersökningen är försumbar. Konsekvenserna av detta<br />

blir inte så stora vad gäller bedömningen av ordningsstörningar och allmän oro för brott. Däremot<br />

kommer utsatthet för brott att något underskattas liksom indikatorer som gäller mer konkret<br />

trygghetskänsla.<br />

Det sammanfattande trygghetsindexet för <strong>Haninge</strong> kommun har inte förbättrats sedan år 2006,<br />

men har inte heller försämrats. Ett mycket positivt resultat är att utsattheten för mängdbrott har<br />

sjunkit, förmodligen rätt avsevärt. Detta resultat kan bedömas som helt säkerställt, särskilt att<br />

stölder och skadegörelse riktat mot privatpersoner minskat sedan år 2006.<br />

Huvudproblemen i kommunen år 2011 tycks vara stora trafikproblem som bilar kör för fort, buskörning<br />

med mopeder och att trafikregler inte respekteras. Därtill kommer en betydande otrygghetskänsla<br />

i vissa kommundelar samt att utemiljön med nedskräpning och skadegörelse i en hel<br />

del områden inte anses bra.<br />

Positiva resultat i undersökningen år 2011 är att missbruksproblematiken inte präglar problembilden,<br />

att bostäder inte utgör ett problem i sammanhanget, att kvinnor som antastas och ungdomsgäng<br />

inte har höga värden och att den allmänna oron för egendomsbrott är låg. Även polisens<br />

lokala arbete har mycket få kritiskt inställda respondenter i nästan alla kommundelar.<br />

3


Lägsta värdet i kommunen på 1,55 poäng för generellt trygghetsindex redovisas av respondenterna<br />

i Kolartorp/Vega. Även på Dalarö och Vendelsömalm har respondenterna rapporterat låga<br />

värden. Höga värden noteras däremot för Brandbergen och Handen. Vad det gäller kommundelen<br />

Jordbro har värdet markant förbättrats sedan år 2006 och kan inte längre anses alarmerande.<br />

2. Fakta trygghetsundersökning<br />

Trygghetsundersökningar med i princip samma frågeformulär har använts av polismyndigheter,<br />

kommuner, forskare och andra aktörer i Sverige mellan åren 1996 – 2011. Över 200 kommuner<br />

har åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal<br />

år. Undersökningen är därmed Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning<br />

idag på över 700 000 respondenter. Årligen tillkommer mellan 30 000 – 40 000 respondentsvar.<br />

Frågeformuläret har i huvudsak varit helt oförändrat sedan år 1999, eventuella nya frågor som<br />

intressenterna velat ha med har då och då lagts till som ett extra block efter de ”ordinarie” frågorna.<br />

Detta gör också undersökningen unik i Sverige och jämförbarheten har därmed kunnat<br />

behållas på mycket hög nivå över lång tid.<br />

Logiken i trygghetsundersökningen är enkel, om än undersökningsmässigt komplex, om många<br />

boende som vistas i ett område dagligen uppfattar ett problem så är problemet utbrett. Om få<br />

boende uppfattar ett problem så är det problemet mindre utbrett. Om antalet boende som uppfattar<br />

ett problem minskar eller ökar utan att det normalt beror på slumpvariationer så minskar<br />

eller ökar problemet. Tanken är också att om många människor uppfattar ett problem så påverkar<br />

det förhållandet ”indirekt” de boendes trygghet. Är detta många problem (av de 33 indikatorerna)<br />

som har höga värden påverkar detta förhållande människornas trygghetskänsla i området, området<br />

blir ”indirekt” otryggare. Det är alltså de boendes kollektiva uppfattningar om förekomsten av<br />

problem som leder till en analytisk uppfattning om trygghetsbilden i området, inte de boendes<br />

individuella uppfattning om enbart en fråga om direkt upplevd trygghet eller känsla av trygghet.<br />

Ovanligt stora skillnader i svarsfrekvenser karaktäriserar undersökningen i jämförelse med andra<br />

undersökningar i områden av samma karaktär. Även om det varit önskvärt med en högre svarsfrekvens<br />

i vissa områden bedöms detta ändå tillräckligt för att ge en rimligt rättvisande trygghetsbild<br />

för <strong>hela</strong> <strong>Haninge</strong> kommun. En representativ bild, möjlig att arbeta efter, är helt säkert fallet<br />

för kommundelarna Dalarö, Handen, Kolartorp/Vega, Sågen/Djurgårdsplan, Vendelsömalm och<br />

troligen även Västerhaninge. Viss försiktighet tillråds vad det gäller värden från Brandbergen,<br />

Jordbro, Tungelsta och särskilt för svaren från Muskös respondenter.<br />

Slutsatsen är trots dessa påpekanden att undersökningen ger en rimligt rättvisande bild av nuläget<br />

i <strong>Haninge</strong> kommun med detaljer för de tio kommundelarna. I alla händelser finns det i nuläget<br />

ingen känd bättre metod att ta reda på trygghetssituationen för några veckor sedan. Annat saknar<br />

ofta helt vetenskapligt stöd, är föråldrat, är gissningar och kanske till och med rena myter. Detta<br />

material är mot den bakgrunden den mest grundläggande evidensbaserade källan rörande tryggheten<br />

i <strong>Haninge</strong> kommun år 2011. Viktigt är också att materialet presenteras nästan i realtid, senaste<br />

enkätsvaret kom in i förra veckan!<br />

2.1 Analysmetod<br />

Att bedöma trygghetsutveckling i ett givet geografiskt område är en uppgift som är mycket svår<br />

och en analytiker bör närma sig uppgiften med stor ödmjukhet. Vissa använder bara ett mått,<br />

4


exempelvis utvecklingen av indikatorn trygg utomhus ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde.<br />

Andra forskare gör en sammanvägning av två- tre mått.<br />

Analysmodellen för trygghetsindex som är framtagen inför 2007 års trygghetsanalyser är ett försök<br />

att närma sig ett bättre analysredskap. För att bedöma trygghetsutvecklingen har diskussionerna<br />

lett fram till att en sammanvägning av 33 indikatorer/mått ur rådata, trygghetsindex, är den hittills<br />

mest väl fungerande metoden. Uppgiften att bedöma trygghet är komplex, den <strong>här</strong> analysmetoden<br />

har diskuterats i många sammanhang med internationella och nationella forskare och praktiker,<br />

inga stora invändningar har hittills framkommit. Inga alternativa modeller har heller presenterats<br />

som varit mer användbara för att bedöma trygghetsutvecklingen på ett givet geografiskt<br />

område.<br />

Preliminärt syns modellen samhällsoperativt mycket användbar, samtidigt som metodutvecklingen<br />

precis kommit igång, då detta fortfarande är ett relativt nytt system. Ett stort värde bedöms<br />

också vara att översiktligheten ökar, jämförbarheten blir tydligare, sifferexercisen förenklas och<br />

att de skenbara skillnaderna mellan siffror t ex 26 procent, 27 procent och 29 procent i större<br />

utsträckning balanseras till samma resultat, ex problemnivå 3. Hellre nästan rätt än exakt fel som<br />

en statistisk populär sanning ibland uttrycks.<br />

Befintliga undersökningsresultat skall också diskuteras i många fora framöver. Dessa analysdiskussioner<br />

kan i vissa avseenden nyansera och komplettera analyserna, då polisiär och kommunal<br />

erfarenhet från fältet, kriminalunderrättelseinformation, aktuella brottsanmälningar i närtid samt<br />

annan information från kommunens förvaltningar integreras med undersökningen.<br />

Enbart statistikanalys lämnar en mycket sämre vägledning för aktiv handling. För att utnyttja undersökningen<br />

optimalt bör kunskapsuppbyggnad även ske i exempelvis workshop form eller i<br />

andra typer av lärande med eventuella kompletterande fakta där synergieffekter uppkommer med<br />

hjälp av olika deltagande samhällsaktörer.<br />

Analysmodellen med trygghetsindex bygger helt på resultat och indikatorer från Polisens trygghetsmätningar<br />

via postenkäter som genomförts i Sverige sedan år 1997 i över 200 kommuner.<br />

Värdeskalan är alltid 0 – 100 på alla indikatorer. Nivå 2 är alltid från medelvärdet i Rikspolisstyrelsens<br />

stora datakörning mars 2003 av ca 168 000 enkätsvar från människor runt om i Sverige.<br />

En annan utgångspunkt för medelvärde, nivå 2, kan naturligtvis väljas, men ändrar inte modellens<br />

principiella upplägg utan bara terminologin.<br />

Resultat från 33 indikatorer för problem/ordningsstörningar (14 mått), utsatthet för mängdbrott<br />

(4 mått), abstrakt oro (5 mått), konkret otrygghet (7 mått) samt för polisens agerande i bostadsområdena<br />

(3 mått) vägs samman till ett trygghetsindex. Sammanvägningen går till så att medelvärdet<br />

för problemnivåerna för de 33 indikatorerna utgör modellens sammanvägda ”Trygghetsindex”.<br />

Samtliga indikatorer tillskrivs samma värde i modellens nuvarande utformning. Modellen<br />

innehåller 7 nivåer, där de extrema negativa och positiva nivåerna 6 och 0 är mycket sällan förekommande.<br />

Nivåerna är i praktiken konfidensintervall.<br />

Begreppet påtagligt problem används i modellen för att synliggöra tänkbara prioriteringar och uppfatta<br />

effekter av tidigare arbete. ”Påtagligt problem” definieras som; tydligt märkbart, dominerande,<br />

synligt, upptar allmänt medvetande i hög grad, manifest, vanligt samtalsämne i lokalsamhället.<br />

Nivå 0 = Närmast obefintligt problem<br />

Nivå 1 = Inte alls påtagligt problem<br />

Nivå 2 = Inte särskilt påtagligt problem<br />

Nivå 3 = Ganska påtagligt problem<br />

Nivå 4 = Påtagligt problem<br />

5


Nivå 5 = Mycket påtagligt problem<br />

Nivå 6 = Alarmerande påtagligt problem<br />

Medelvärdet för alla 33 indikatorer från polisens största datakörning av 167 961 enkätsvar i mars<br />

2003 utgör utgångspunkten för modellen, basnivån och kallas i denna modell för Nivå 2. I några<br />

fall (indikatorer) gäller kvinnornas genomsnitt (88 425 enkätsvar) som utgångspunkt vid de få<br />

mått som har större genusskillnader. Nivå 1 räknas ut genom att medelvärdets konfidensintervall<br />

nedåt beräknas på 95-procentsnivån vid ca 225 erhållna enkätsvar i ett utskick på 300. Nivå 0 nås<br />

genom en ny beräkning nedåt av konfidensintervallet från Nivå 1. Nivå 3 erhålls genom att medelvärdets<br />

konfidensintervall uppåt beräknas på 95-procentsnivån. Nivå 4 beräknas med ett nytt<br />

intervall uppåt o.s.v. tills Nivå 6 nås.<br />

Exempel:<br />

Berusade utomhus som problem uppmäts till 28 i en kommun. Skalan för berusade utomhus är<br />

för Nivå 2 är 17 – 23, för Nivå 3 24 – 31. Kommunen tilldelas värde 3. Enligt samma metodik<br />

tilldelas kommunen ett värde för de övriga 32 indikatorerna. Genomsnittet för samtliga 33 indikatorer<br />

utgör kommunens eller det geografiska områdets ”trygghetsindex”. Exempelvis redovisar<br />

Malmö Stad i en mätning år 2006 då 2,82 liksom för Landskrona kommun, Södertälje kommun<br />

redovisar 2,64 och Täby kommun 1,76. Stadsdelarna Rinkeby i Stockholms kommun och Södra<br />

innerstaden (Malmö) tycks ligga väldigt högt 3,90 enligt det årets beräkningar. Motpoler är i<br />

Stockholms län exempelvis Vaxholms kommun 1,30 och vissa platser i Roslagen som ligger under<br />

1,00. Bästa värdet för en kommun någonsin är Östhammar år 2011 med 0,82 indexpoäng och<br />

Örnsköldsvik år 2010 med 0,88. Högsta värdet för en kommun uppmättes för Perstorp i Skåne år<br />

2006 med 3,35 indexpoäng. <strong>Haninge</strong> får i denna mätning 2,41 som medelvärde i jämförelse.<br />

3,5<br />

3<br />

2,5<br />

2<br />

1,5<br />

1<br />

0,5<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Trygghetsindex för kommundelar 2006 och 2011<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

2.2 Frågeformulär<br />

Grundteorin för frågeställningarna i trygghetsundersökningen lanserades av Professorerna Marie<br />

Torstensson Levander och P-O Wikström i Sverige efter den välkände kriminologen från Chicago<br />

Wesley Skogans teoribildning år 1994. Försöksmätningar startades redan år 1996 i Polisens<br />

regi på olika platser i Sverige. Enkätformuläret fastställdes i januari år 1999 efter att ett betydligt<br />

mer omfattande grundförslag hade bearbetats av arbetsgrupper bestående av forskare och praktiker<br />

under något år. Stor försiktighet att ändra i formuläret har iakttagits, framförallt beroende på<br />

att även små ändringar förändrar förståelsen av frågorna och svaren blir delvis annorlunda.<br />

Kompletterande lokala frågor har dock då och då lagts in som ett avslutande block, då det befunnits<br />

nödvändigt. Jämförbarheten har därmed kunnat behållas över lång tid. Detta gör undersök-<br />

2006<br />

2011<br />

6


ningen unik i Sverige och kanske i världen. Bortåt 230 kommuner har åtminstone en gång under<br />

åren deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år.<br />

Ett större antal kommuner har också underindelat sin kommun i ett antal delområden. Antalet<br />

mätta delområden kan uppskattas till minst 1200 kommundelar runt om i Sverige. Undersökningen<br />

är Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter.<br />

Bara i Skåne har över 120 000 respondenter besvarat exakt likalydande frågor sedan<br />

år 1997. Det ger enastående jämförelsemöjligheter för undersökningarna. Det kan beräknas att<br />

tillkomma mellan 30 000 – 50 000 svar från allmänheten varje år under överskådlig tid.<br />

Bara under åren 2010 - 2011 genomfördes trygghetsundersökningar med dessa frågor till allmänheten<br />

i 86 kommuner i Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Uppsala, Västernorrlands och i<br />

Västra Götalands län. Resultaten har gett många nya kunskaper, exempelvis verkar Örnsköldsvik<br />

och Östhammar ”tryggast” av alla kommuner i nuläget.<br />

Framförallt har dock trygghetsundersökningarna använts av kommuner och polisen som en<br />

kompassinriktning för det praktiska arbetet och lett till många framgångsrika insatser. Senast året<br />

i bland annat Alvesta, Härnösand, Kallinge (Ronneby kommun), Karlskrona, Landskrona, Lund,<br />

Växjö samt i Malmö stad.<br />

Problem/ordningsstörningar<br />

Frågor ställs kring de tio vanligaste problemen eller ordningsstörningar i bostadsområden. Trafikproblemen<br />

detaljspecificeras. På så sätt kvantifieras problemen/ordningsstörningarna och det<br />

ger en bra uppfattning om problem förvärras, förbättras eller på annat sätt är anmärkningsvärda<br />

genom jämförelser med föregående mätningar i samma område och/eller i andra geografiska<br />

områden runt om i Sverige. Genom att använda medelvärde från olika indikatorer från undersökningarna<br />

kan ”normala” och ”onormala” värden identifieras.<br />

Avsnittet i frågeformuläret ”Problem/ordningsstörningar i området där du bor” innehåller frågor<br />

om<br />

Nedskräpning<br />

Skadegörelse<br />

Berusade personer, utomhus<br />

Narkotikapåverkade personer, utomhus<br />

Bostäder för alkoholister<br />

Bostäder för narkotikamissbrukare<br />

Folk som bråkar och slåss<br />

Kvinnor som antastas<br />

Ungdomsgäng<br />

Trafik<br />

Totalt problem/hur många uppfattar minst ett problem i sitt bostadsområde<br />

Trafikproblem specificeras med frågor om<br />

Bilar kör för fort<br />

Buskörning med mopeder, mc<br />

Trafikregler respekteras inte<br />

Utsatthet för brott<br />

Självdeklarerad utsatthet för tre brottstyper s.k. mängdbrott är trots vissa brister det bästa enkla<br />

sättet att bättre beräkna den verkliga storleken av brott riktat mot enskilda personer. Troligen<br />

kommer inte ens trettiofem procent av alla brott som begås till polisens kännedom. Detta ser vi<br />

också i enkätsvaren från <strong>Haninge</strong> kommun där över 60 procent av dem som uppger sig utsatta<br />

för mängdbrott anger att de inte anmält något brott eller inte alla brott de utsatts för. Enkätsvaren<br />

ger därmed ett betydligt lägre mörkertal än den anmälda brottsligheten.<br />

7


De tre brottstyperna våld, stöld och skadegörelse på personlig egendom beräknas täcka minst 65<br />

% av alla brott som begås i Sverige, kanske uppåt 90 procent av brott som begås mot individer/hushåll.<br />

Detta innebär att den självdeklarerade utsattheten för brott skapar en väsentligt bättre<br />

bild av den faktiska brottsligheten än den officiella statistiken när det gäller individernas utsatthet<br />

för brott.<br />

Avsnittet i frågeformuläret ”Utsatthet för brott” innehåller frågor om<br />

Utsatt för fysiskt våld<br />

Utsatt för stöld<br />

Utsatt för skadegörelse<br />

Total utsatthet/antal hushåll utsatta för minst ett mängdbrott<br />

Abstrakt allmän oro att utsättas för brott<br />

Den mer abstrakta allmänna oron försöker enkäten <strong>här</strong> fånga, genom att denna känsla anges som<br />

orolig för inbrott, orolig för stöld och skadegörelse eller rädsla för att bli överfallen/misshandlad.<br />

Det mäter en rädsla för vad respondenten uppfattar eventuellt kan komma att inträffa. Det frågas<br />

också efter hur ofta denna tanke/oro tänks under året. Det räcker <strong>här</strong> att en respondent haft en<br />

tanke på brott en gång senaste 12-månadersperioden för att registreras som oro i redovisningen<br />

d.v.s. en ganska svag oroskänsla.<br />

Avsnittet i frågeformuläret ”Allmän oro att utsättas för brott där du bor” innehåller frågor om<br />

Inbrott i källare, vind och garage<br />

Inbrott i bostad<br />

Stöld/skadegörelse<br />

Överfallen/misshandlad<br />

Total oro/antal personer som känner åtminstone en form av oro<br />

Konkret otrygghet<br />

En mer konkret otrygghet mäts som rädd att gå ut sent på kvällen i sitt bostadsområde, rädd för<br />

speciell person och konkreta ändringar i livsmönstret som bland annat att avstå åka buss, pendeltåg<br />

och tunnelbana eller gå på sportevenemang, restaurang och disco. Måtten är relativt känsliga<br />

och ger nyanserade utslag även för små förändringar. Det räcker också med att någon gång ha<br />

avstått från aktivitet under en 12-månadersperiod d.v.s. inte systematiskt avstått vecka efter vecka<br />

eller dylikt.<br />

Avsnittet i frågeformuläret som behandlar ”konkret otrygghet” innehåller frågor om<br />

Trygg utomhus<br />

Otrygg utomhus<br />

Rädd för speciella personer<br />

Avstå restaurang/disco/dans<br />

Avstå sportevenemang<br />

Avstå tåg/buss/T-bana<br />

Totalt avstå aktiviteter/antalet personer som avstått minst en typ av aktivitet<br />

Polisens agerande<br />

Medborgarnas uppfattning om polisen bryr sig om de problem som finns i bostadsområdet där<br />

de bor. Denna fråga belyser respondentens iakttagelser om polisens praktiska arbete mot bostadsområdets<br />

konkreta problembild vad avser ordningsstörningar, faktisk brottslighet och allmän<br />

oro/konkret otrygghet. Viktigast är att värdet för att inte bry sig om respondentens problem<br />

i bostadsområdet är lågt.<br />

Avsnittet i frågeformuläret ”Allmän oro att utsättas för brott där du bor” innehåller frågor om;<br />

8


Polisen bryr sig om de lokala problemen<br />

Polisen bryr sig inte om de lokala problemen<br />

Relationen mellan att Polisen bryr sig om de lokala problemen och att polisen inte bryr sig om de<br />

lokala problemen. Detta är ett balansmått, där gruppen som inte har någon åsikt om polisens<br />

arbete i bostadsområdet inte vägs in. Normalt ligger denna grupp som anger vet ej kring 45-55<br />

procent av respondenterna.<br />

3. Resultat från <strong>Haninge</strong> kommuns trygghetsundersökning 2011<br />

Totalt erhöll ca 3200 respondenter i kommunen frågeformulär i slutet av augusti. Två påminnelser<br />

med nya enkätformulär har också skickats ut efter 14 dagar till samtliga respondenter. Ca 1150<br />

enkäter inkom totalt dvs. en svarsfrekvens på ca 36 % för kommunen som helhet. Detta bedöms<br />

fullt tillräckligt för att ge en rättvisande problem- och trygghetsbild. Av de svarande var över 60<br />

% kvinnor och strax under 40 % män. Den helt övervägande gruppen respondenter var över 45<br />

år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda.<br />

Detta motsvarar relativt väl bakgrunden för de svarande i tidigare undersökningar både i<br />

<strong>Haninge</strong> och i andra nationella undersökningar. I de flesta kommundelar utgjorde kvinnor och<br />

pensionärer en ovanligt stor procentandel av respondenterna och detta bör vägas in vid bedömningen<br />

av resultaten. I kommundelarna Brandbergen, Jordbro, Muskö och Tungelsta inrättades<br />

kontrollgrupper som erhöll enkätformuläret. Sammanlagt ingick 800 hushåll i dessa grupper för<br />

att eventuellt kunna verifiera resultaten från de kommundelar som i första omgången fick en alldeles<br />

för låg svarsfrekvens för att säkra slutsatser skulle kunna dras.<br />

Här följer 8 diagram som åskådliggör resultat för de olika frågeområdena. Tillhörande kommentarer<br />

är formulerade av det företag som genomfört och sammanställt trygghetsundersökningen.<br />

3.1 Olika problem i utemiljön<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

nedskräpning<br />

skadegörelse<br />

Kommentar: Respondenterna uppfattar i stort sett över <strong>hela</strong> kommunen med undantag för Vega/Kolartorp en i<br />

nationell jämförelse dålig utemiljö kring nedskräpning och skadegörelse. Mest kritisk är man i kommundelarna Handen,<br />

Brandbergen och Sågen/Djurgårdsplan.<br />

9


3.2 Trafikrelaterade problem<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

trafik<br />

bilar som kör för fort<br />

buskörning med mopeder och<br />

mc<br />

att trafikregler inte respekteras<br />

Kommentar: Kommunen kännetecknas av stora trafikproblem enligt respondenterna. Bilar kör för fort och busåkning<br />

med mopeder pekas ut i en del kommundelarna som ett problem som upplevs av över hälften av de boende.<br />

Allra tydligast gäller det områdena Kolartorp/Vega, Tungelsta, Vendelsömalm och Västerhaninge.<br />

3.3 Ordningsstörningar i utemiljön<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

folk som bråkar och slåss<br />

utomhus<br />

kvinnor som antastas<br />

ungdomsgäng som bråkar och<br />

stör ordningen<br />

Kommentar: Trots att problem med ungdomsgäng dominerar i staplarna så är resultatet inte särskilt anmärkningsvärt<br />

i nationell jämförelse för en kommun med ung befolkning. Värre är i jämförelse värdena i Brandbergen och<br />

Handen för kvinnor som antastas höga men inte alarmerande. Folk som bråkar och slåss utomhus tycks vara ett<br />

större problem i Brandbergen och handen.<br />

10


3:4 Upplever olika typer av missbruksproblem<br />

50<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

Kommentar: Respondenter i Handen redovisar en avsevärd missbruksproblematik avseende berusade och missbrukare<br />

som ör sig utomhus i området. Även Brandbergen och Västerhaninge noterar värden som bör föranleda åtgärder.<br />

Däremot syns situationen som rapporterats i undersökningen för missbrukare som problem i bostäder som<br />

relativt god, undantag möjligen i Västerhaninge.<br />

3.5 Utsatthet för brott under senaste tolvmånadersperioden<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

Våldsbrott<br />

Stöldbrott<br />

Skadegörelse<br />

Antal respondenter utsatta för<br />

någon brottstyp<br />

Kommentar: Utsattheten för mängdbrott är generellt sett relativt låg i kommunen och även lägre än för 5 år sedan.<br />

Undantag i undersökningen är Brandbergen, Muskö och Vendelsömalm. Viss försiktighet tillråds i analysen då svarsfrekvensen<br />

för Brandbergen och Muskö är låg.<br />

11


3.6 Abstrakt allmän oro att utsättas för olika brottstyper<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

Inbrott i bostaden<br />

Inbrott i källare, förråd, vind,<br />

garage<br />

Skadegörelse / stöld på / från<br />

eget parkerat fordon<br />

Misshandel / överfall utomhus<br />

Antal ELLER ANDEL<br />

respondenter som känner oro för<br />

ngn brottstyp<br />

Kommentar: Den allmänna generella oron för egendomsbrott är relativt låg i kommunen med undantag för Västerhaninge.<br />

Oron för överfall/misshandel är dock relativt hög på platser som exempelvis Brandbergen, Handen och<br />

Västerhaninge.<br />

3.7 Känner sig trygg eller otrygg ensam ute på sena kvällar<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Mus kö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />

Trygg utomhus ensam ute sen<br />

kväll<br />

Varken trygg eller otrygg<br />

Otrygg utomhus ensam ute sen<br />

kväll<br />

Kommentar: Den mer konkreta trygghetskänslan ensam sent på kvällen utomhus är i vissa kommundelar inte bra,<br />

dock utan att på något sätt vara extrem. Detta gäller särskilt Brandbergen och Handen.<br />

12


3.8 Upplever att polisen bryr sig/inte bryr sig om lokala problem<br />

Brandbergen<br />

Dalarö<br />

Handen<br />

Jordbro<br />

Kolartorp/ Vega<br />

Muskö<br />

Sågen/Djurgårdsplan<br />

Tungelsta<br />

Vendelsömalm<br />

Västerhaninge<br />

0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />

Polisen bryr sig om de lokla<br />

problemen<br />

Varken eller<br />

Polisen bryr sig inte om de<br />

lokala problemen<br />

Kommentar: En variabel <strong>här</strong> är att andelen kritiker av polisens lokala arbete är lågt, under 20 % överallt utom på<br />

Muskö.<br />

13


136 81 <strong>Haninge</strong> tel 08-606 70 00 www.haninge.se<br />

Foto: Bildarkivet.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!