Läs hela trygghetsmätningen här - Haninge
Läs hela trygghetsmätningen här - Haninge
Läs hela trygghetsmätningen här - Haninge
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TRYGGHETSMÄTNING 2011<br />
Utförd på initiativ av <strong>Haninge</strong> kommuns lokala<br />
brottsförebyggande råd.
Innehållsförteckning<br />
1. Sammanfattning................................................................................................................3<br />
2. Fakta trygghetsundersökning..........................................................................................4<br />
2.1 Analysmetod.......................................................................................................................................4<br />
2.2 Frågeformulär ....................................................................................................................................6<br />
3. Resultat från <strong>Haninge</strong> kommuns trygghetsundersökning 2011 ................................9<br />
3.1 Olika problem i utemiljön................................................................................................................9<br />
3.2 Trafikrelaterade problem................................................................................................................10<br />
3.3 Ordningsstörningar i utemiljön .....................................................................................................10<br />
3:4 Upplever olika typer av missbruksproblem.................................................................................11<br />
3.5 Utsatthet för brott under senaste tolvmånadersperioden..........................................................11<br />
3.6 Abstrakt allmän oro att utsättas för olika brottstyper................................................................12<br />
3.7 Känner sig trygg eller otrygg ensam ute på sena kvällar ............................................................12<br />
3.8 Upplever att polisen bryr sig/inte bryr sig om lokala problem ................................................13<br />
2
1. Sammanfattning<br />
<strong>Haninge</strong> kommun genomförde trygghetsundersökningen under september år 2011. Samma frågeformulär<br />
som <strong>Haninge</strong> kommun nu använt har använts av polismyndigheter, kommuner och<br />
andra aktörer i Sverige mellan åren 1996 – 2011. Frågeformuläret omfattar ett 40-tal frågor rörande<br />
utemiljön, missbruksproblematik, andra typer av ordningsstörningar, utsatthet för mängdbrott<br />
som privatperson, allmän oro för brott, mer konkret känsla av otrygghet samt en bedömning<br />
av polisens arbete mot de lokala problemen i ett område.<br />
I slutet av augusti skickades frågeformulär till ca 3200 hushåll i utlottade områden i 10 kommundelar.<br />
Två påminnelser med nya enkätformulär har också gått ut i september. Den genomsnittliga<br />
svarsfrekvensen hamnade på 36 %. Extra kontrollgrupper, i områden där svarsfrekvensen har<br />
varit svag, med totalt 800 hushåll har också fått ett frågeformulär.<br />
Även om det varit önskvärt med en högre svarsfrekvens i vissa områden bedöms det ändå tillräckligt<br />
för att ge en rimligt rättvisande trygghetsbild för <strong>hela</strong> <strong>Haninge</strong> kommun. En tydlig representativ<br />
bild, möjlig att arbeta efter, är helt säkert fallet för kommundelarna Dalarö, Handen, Kolartorp/Vega,<br />
Sågen/Djurgårdsplan, Vendelsömalm och kanske även Västerhaninge. Viss försiktighet<br />
tillråds vad det gäller vissa resultat och värden från Brandbergen, Jordbro, Tungelsta och<br />
Muskö.<br />
Av de svarande var över 60 % kvinnor och strax under 40 % män. Det är för en trygghetsundersökning<br />
ovanlig könsfördelning och ger ökad komplexitet till bedömningen. Stora genusskillnader<br />
finns dock endast i frågorna om trygg respektive otrygg utomhus sent på kvällen samt rädsla för<br />
överfall/misshandel och att avstå från aktiviteter.<br />
Den helt övervägande gruppen respondenter var över 45 år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i<br />
villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda. Detta motsvarar relativt väl bakgrunden<br />
för de svarande i tidigare undersökningar både i <strong>Haninge</strong> och i de flesta andra undersökningar<br />
runtom i landet.<br />
I flera kommundelar i <strong>Haninge</strong> utgjorde kvinnor och pensionärer en ovanligt stor procentandel<br />
av respondenterna (de som svarat) och detta bör vägas in vid bedömningen av resultaten. Andelen<br />
unga i gruppen 16-29 år är i trygghetsundersökningar alltid underrepresenterad. Så är fallet<br />
även <strong>här</strong> där deltagande av denna grupp i undersökningen är försumbar. Konsekvenserna av detta<br />
blir inte så stora vad gäller bedömningen av ordningsstörningar och allmän oro för brott. Däremot<br />
kommer utsatthet för brott att något underskattas liksom indikatorer som gäller mer konkret<br />
trygghetskänsla.<br />
Det sammanfattande trygghetsindexet för <strong>Haninge</strong> kommun har inte förbättrats sedan år 2006,<br />
men har inte heller försämrats. Ett mycket positivt resultat är att utsattheten för mängdbrott har<br />
sjunkit, förmodligen rätt avsevärt. Detta resultat kan bedömas som helt säkerställt, särskilt att<br />
stölder och skadegörelse riktat mot privatpersoner minskat sedan år 2006.<br />
Huvudproblemen i kommunen år 2011 tycks vara stora trafikproblem som bilar kör för fort, buskörning<br />
med mopeder och att trafikregler inte respekteras. Därtill kommer en betydande otrygghetskänsla<br />
i vissa kommundelar samt att utemiljön med nedskräpning och skadegörelse i en hel<br />
del områden inte anses bra.<br />
Positiva resultat i undersökningen år 2011 är att missbruksproblematiken inte präglar problembilden,<br />
att bostäder inte utgör ett problem i sammanhanget, att kvinnor som antastas och ungdomsgäng<br />
inte har höga värden och att den allmänna oron för egendomsbrott är låg. Även polisens<br />
lokala arbete har mycket få kritiskt inställda respondenter i nästan alla kommundelar.<br />
3
Lägsta värdet i kommunen på 1,55 poäng för generellt trygghetsindex redovisas av respondenterna<br />
i Kolartorp/Vega. Även på Dalarö och Vendelsömalm har respondenterna rapporterat låga<br />
värden. Höga värden noteras däremot för Brandbergen och Handen. Vad det gäller kommundelen<br />
Jordbro har värdet markant förbättrats sedan år 2006 och kan inte längre anses alarmerande.<br />
2. Fakta trygghetsundersökning<br />
Trygghetsundersökningar med i princip samma frågeformulär har använts av polismyndigheter,<br />
kommuner, forskare och andra aktörer i Sverige mellan åren 1996 – 2011. Över 200 kommuner<br />
har åtminstone en gång deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal<br />
år. Undersökningen är därmed Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning<br />
idag på över 700 000 respondenter. Årligen tillkommer mellan 30 000 – 40 000 respondentsvar.<br />
Frågeformuläret har i huvudsak varit helt oförändrat sedan år 1999, eventuella nya frågor som<br />
intressenterna velat ha med har då och då lagts till som ett extra block efter de ”ordinarie” frågorna.<br />
Detta gör också undersökningen unik i Sverige och jämförbarheten har därmed kunnat<br />
behållas på mycket hög nivå över lång tid.<br />
Logiken i trygghetsundersökningen är enkel, om än undersökningsmässigt komplex, om många<br />
boende som vistas i ett område dagligen uppfattar ett problem så är problemet utbrett. Om få<br />
boende uppfattar ett problem så är det problemet mindre utbrett. Om antalet boende som uppfattar<br />
ett problem minskar eller ökar utan att det normalt beror på slumpvariationer så minskar<br />
eller ökar problemet. Tanken är också att om många människor uppfattar ett problem så påverkar<br />
det förhållandet ”indirekt” de boendes trygghet. Är detta många problem (av de 33 indikatorerna)<br />
som har höga värden påverkar detta förhållande människornas trygghetskänsla i området, området<br />
blir ”indirekt” otryggare. Det är alltså de boendes kollektiva uppfattningar om förekomsten av<br />
problem som leder till en analytisk uppfattning om trygghetsbilden i området, inte de boendes<br />
individuella uppfattning om enbart en fråga om direkt upplevd trygghet eller känsla av trygghet.<br />
Ovanligt stora skillnader i svarsfrekvenser karaktäriserar undersökningen i jämförelse med andra<br />
undersökningar i områden av samma karaktär. Även om det varit önskvärt med en högre svarsfrekvens<br />
i vissa områden bedöms detta ändå tillräckligt för att ge en rimligt rättvisande trygghetsbild<br />
för <strong>hela</strong> <strong>Haninge</strong> kommun. En representativ bild, möjlig att arbeta efter, är helt säkert fallet<br />
för kommundelarna Dalarö, Handen, Kolartorp/Vega, Sågen/Djurgårdsplan, Vendelsömalm och<br />
troligen även Västerhaninge. Viss försiktighet tillråds vad det gäller värden från Brandbergen,<br />
Jordbro, Tungelsta och särskilt för svaren från Muskös respondenter.<br />
Slutsatsen är trots dessa påpekanden att undersökningen ger en rimligt rättvisande bild av nuläget<br />
i <strong>Haninge</strong> kommun med detaljer för de tio kommundelarna. I alla händelser finns det i nuläget<br />
ingen känd bättre metod att ta reda på trygghetssituationen för några veckor sedan. Annat saknar<br />
ofta helt vetenskapligt stöd, är föråldrat, är gissningar och kanske till och med rena myter. Detta<br />
material är mot den bakgrunden den mest grundläggande evidensbaserade källan rörande tryggheten<br />
i <strong>Haninge</strong> kommun år 2011. Viktigt är också att materialet presenteras nästan i realtid, senaste<br />
enkätsvaret kom in i förra veckan!<br />
2.1 Analysmetod<br />
Att bedöma trygghetsutveckling i ett givet geografiskt område är en uppgift som är mycket svår<br />
och en analytiker bör närma sig uppgiften med stor ödmjukhet. Vissa använder bara ett mått,<br />
4
exempelvis utvecklingen av indikatorn trygg utomhus ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde.<br />
Andra forskare gör en sammanvägning av två- tre mått.<br />
Analysmodellen för trygghetsindex som är framtagen inför 2007 års trygghetsanalyser är ett försök<br />
att närma sig ett bättre analysredskap. För att bedöma trygghetsutvecklingen har diskussionerna<br />
lett fram till att en sammanvägning av 33 indikatorer/mått ur rådata, trygghetsindex, är den hittills<br />
mest väl fungerande metoden. Uppgiften att bedöma trygghet är komplex, den <strong>här</strong> analysmetoden<br />
har diskuterats i många sammanhang med internationella och nationella forskare och praktiker,<br />
inga stora invändningar har hittills framkommit. Inga alternativa modeller har heller presenterats<br />
som varit mer användbara för att bedöma trygghetsutvecklingen på ett givet geografiskt<br />
område.<br />
Preliminärt syns modellen samhällsoperativt mycket användbar, samtidigt som metodutvecklingen<br />
precis kommit igång, då detta fortfarande är ett relativt nytt system. Ett stort värde bedöms<br />
också vara att översiktligheten ökar, jämförbarheten blir tydligare, sifferexercisen förenklas och<br />
att de skenbara skillnaderna mellan siffror t ex 26 procent, 27 procent och 29 procent i större<br />
utsträckning balanseras till samma resultat, ex problemnivå 3. Hellre nästan rätt än exakt fel som<br />
en statistisk populär sanning ibland uttrycks.<br />
Befintliga undersökningsresultat skall också diskuteras i många fora framöver. Dessa analysdiskussioner<br />
kan i vissa avseenden nyansera och komplettera analyserna, då polisiär och kommunal<br />
erfarenhet från fältet, kriminalunderrättelseinformation, aktuella brottsanmälningar i närtid samt<br />
annan information från kommunens förvaltningar integreras med undersökningen.<br />
Enbart statistikanalys lämnar en mycket sämre vägledning för aktiv handling. För att utnyttja undersökningen<br />
optimalt bör kunskapsuppbyggnad även ske i exempelvis workshop form eller i<br />
andra typer av lärande med eventuella kompletterande fakta där synergieffekter uppkommer med<br />
hjälp av olika deltagande samhällsaktörer.<br />
Analysmodellen med trygghetsindex bygger helt på resultat och indikatorer från Polisens trygghetsmätningar<br />
via postenkäter som genomförts i Sverige sedan år 1997 i över 200 kommuner.<br />
Värdeskalan är alltid 0 – 100 på alla indikatorer. Nivå 2 är alltid från medelvärdet i Rikspolisstyrelsens<br />
stora datakörning mars 2003 av ca 168 000 enkätsvar från människor runt om i Sverige.<br />
En annan utgångspunkt för medelvärde, nivå 2, kan naturligtvis väljas, men ändrar inte modellens<br />
principiella upplägg utan bara terminologin.<br />
Resultat från 33 indikatorer för problem/ordningsstörningar (14 mått), utsatthet för mängdbrott<br />
(4 mått), abstrakt oro (5 mått), konkret otrygghet (7 mått) samt för polisens agerande i bostadsområdena<br />
(3 mått) vägs samman till ett trygghetsindex. Sammanvägningen går till så att medelvärdet<br />
för problemnivåerna för de 33 indikatorerna utgör modellens sammanvägda ”Trygghetsindex”.<br />
Samtliga indikatorer tillskrivs samma värde i modellens nuvarande utformning. Modellen<br />
innehåller 7 nivåer, där de extrema negativa och positiva nivåerna 6 och 0 är mycket sällan förekommande.<br />
Nivåerna är i praktiken konfidensintervall.<br />
Begreppet påtagligt problem används i modellen för att synliggöra tänkbara prioriteringar och uppfatta<br />
effekter av tidigare arbete. ”Påtagligt problem” definieras som; tydligt märkbart, dominerande,<br />
synligt, upptar allmänt medvetande i hög grad, manifest, vanligt samtalsämne i lokalsamhället.<br />
Nivå 0 = Närmast obefintligt problem<br />
Nivå 1 = Inte alls påtagligt problem<br />
Nivå 2 = Inte särskilt påtagligt problem<br />
Nivå 3 = Ganska påtagligt problem<br />
Nivå 4 = Påtagligt problem<br />
5
Nivå 5 = Mycket påtagligt problem<br />
Nivå 6 = Alarmerande påtagligt problem<br />
Medelvärdet för alla 33 indikatorer från polisens största datakörning av 167 961 enkätsvar i mars<br />
2003 utgör utgångspunkten för modellen, basnivån och kallas i denna modell för Nivå 2. I några<br />
fall (indikatorer) gäller kvinnornas genomsnitt (88 425 enkätsvar) som utgångspunkt vid de få<br />
mått som har större genusskillnader. Nivå 1 räknas ut genom att medelvärdets konfidensintervall<br />
nedåt beräknas på 95-procentsnivån vid ca 225 erhållna enkätsvar i ett utskick på 300. Nivå 0 nås<br />
genom en ny beräkning nedåt av konfidensintervallet från Nivå 1. Nivå 3 erhålls genom att medelvärdets<br />
konfidensintervall uppåt beräknas på 95-procentsnivån. Nivå 4 beräknas med ett nytt<br />
intervall uppåt o.s.v. tills Nivå 6 nås.<br />
Exempel:<br />
Berusade utomhus som problem uppmäts till 28 i en kommun. Skalan för berusade utomhus är<br />
för Nivå 2 är 17 – 23, för Nivå 3 24 – 31. Kommunen tilldelas värde 3. Enligt samma metodik<br />
tilldelas kommunen ett värde för de övriga 32 indikatorerna. Genomsnittet för samtliga 33 indikatorer<br />
utgör kommunens eller det geografiska områdets ”trygghetsindex”. Exempelvis redovisar<br />
Malmö Stad i en mätning år 2006 då 2,82 liksom för Landskrona kommun, Södertälje kommun<br />
redovisar 2,64 och Täby kommun 1,76. Stadsdelarna Rinkeby i Stockholms kommun och Södra<br />
innerstaden (Malmö) tycks ligga väldigt högt 3,90 enligt det årets beräkningar. Motpoler är i<br />
Stockholms län exempelvis Vaxholms kommun 1,30 och vissa platser i Roslagen som ligger under<br />
1,00. Bästa värdet för en kommun någonsin är Östhammar år 2011 med 0,82 indexpoäng och<br />
Örnsköldsvik år 2010 med 0,88. Högsta värdet för en kommun uppmättes för Perstorp i Skåne år<br />
2006 med 3,35 indexpoäng. <strong>Haninge</strong> får i denna mätning 2,41 som medelvärde i jämförelse.<br />
3,5<br />
3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Trygghetsindex för kommundelar 2006 och 2011<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
2.2 Frågeformulär<br />
Grundteorin för frågeställningarna i trygghetsundersökningen lanserades av Professorerna Marie<br />
Torstensson Levander och P-O Wikström i Sverige efter den välkände kriminologen från Chicago<br />
Wesley Skogans teoribildning år 1994. Försöksmätningar startades redan år 1996 i Polisens<br />
regi på olika platser i Sverige. Enkätformuläret fastställdes i januari år 1999 efter att ett betydligt<br />
mer omfattande grundförslag hade bearbetats av arbetsgrupper bestående av forskare och praktiker<br />
under något år. Stor försiktighet att ändra i formuläret har iakttagits, framförallt beroende på<br />
att även små ändringar förändrar förståelsen av frågorna och svaren blir delvis annorlunda.<br />
Kompletterande lokala frågor har dock då och då lagts in som ett avslutande block, då det befunnits<br />
nödvändigt. Jämförbarheten har därmed kunnat behållas över lång tid. Detta gör undersök-<br />
2006<br />
2011<br />
6
ningen unik i Sverige och kanske i världen. Bortåt 230 kommuner har åtminstone en gång under<br />
åren deltagit i undersökningen under perioden och många över ett stort antal år.<br />
Ett större antal kommuner har också underindelat sin kommun i ett antal delområden. Antalet<br />
mätta delområden kan uppskattas till minst 1200 kommundelar runt om i Sverige. Undersökningen<br />
är Sveriges största trygghetsundersökning med en total omfattning idag på över 700 000 respondenter.<br />
Bara i Skåne har över 120 000 respondenter besvarat exakt likalydande frågor sedan<br />
år 1997. Det ger enastående jämförelsemöjligheter för undersökningarna. Det kan beräknas att<br />
tillkomma mellan 30 000 – 50 000 svar från allmänheten varje år under överskådlig tid.<br />
Bara under åren 2010 - 2011 genomfördes trygghetsundersökningar med dessa frågor till allmänheten<br />
i 86 kommuner i Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Uppsala, Västernorrlands och i<br />
Västra Götalands län. Resultaten har gett många nya kunskaper, exempelvis verkar Örnsköldsvik<br />
och Östhammar ”tryggast” av alla kommuner i nuläget.<br />
Framförallt har dock trygghetsundersökningarna använts av kommuner och polisen som en<br />
kompassinriktning för det praktiska arbetet och lett till många framgångsrika insatser. Senast året<br />
i bland annat Alvesta, Härnösand, Kallinge (Ronneby kommun), Karlskrona, Landskrona, Lund,<br />
Växjö samt i Malmö stad.<br />
Problem/ordningsstörningar<br />
Frågor ställs kring de tio vanligaste problemen eller ordningsstörningar i bostadsområden. Trafikproblemen<br />
detaljspecificeras. På så sätt kvantifieras problemen/ordningsstörningarna och det<br />
ger en bra uppfattning om problem förvärras, förbättras eller på annat sätt är anmärkningsvärda<br />
genom jämförelser med föregående mätningar i samma område och/eller i andra geografiska<br />
områden runt om i Sverige. Genom att använda medelvärde från olika indikatorer från undersökningarna<br />
kan ”normala” och ”onormala” värden identifieras.<br />
Avsnittet i frågeformuläret ”Problem/ordningsstörningar i området där du bor” innehåller frågor<br />
om<br />
Nedskräpning<br />
Skadegörelse<br />
Berusade personer, utomhus<br />
Narkotikapåverkade personer, utomhus<br />
Bostäder för alkoholister<br />
Bostäder för narkotikamissbrukare<br />
Folk som bråkar och slåss<br />
Kvinnor som antastas<br />
Ungdomsgäng<br />
Trafik<br />
Totalt problem/hur många uppfattar minst ett problem i sitt bostadsområde<br />
Trafikproblem specificeras med frågor om<br />
Bilar kör för fort<br />
Buskörning med mopeder, mc<br />
Trafikregler respekteras inte<br />
Utsatthet för brott<br />
Självdeklarerad utsatthet för tre brottstyper s.k. mängdbrott är trots vissa brister det bästa enkla<br />
sättet att bättre beräkna den verkliga storleken av brott riktat mot enskilda personer. Troligen<br />
kommer inte ens trettiofem procent av alla brott som begås till polisens kännedom. Detta ser vi<br />
också i enkätsvaren från <strong>Haninge</strong> kommun där över 60 procent av dem som uppger sig utsatta<br />
för mängdbrott anger att de inte anmält något brott eller inte alla brott de utsatts för. Enkätsvaren<br />
ger därmed ett betydligt lägre mörkertal än den anmälda brottsligheten.<br />
7
De tre brottstyperna våld, stöld och skadegörelse på personlig egendom beräknas täcka minst 65<br />
% av alla brott som begås i Sverige, kanske uppåt 90 procent av brott som begås mot individer/hushåll.<br />
Detta innebär att den självdeklarerade utsattheten för brott skapar en väsentligt bättre<br />
bild av den faktiska brottsligheten än den officiella statistiken när det gäller individernas utsatthet<br />
för brott.<br />
Avsnittet i frågeformuläret ”Utsatthet för brott” innehåller frågor om<br />
Utsatt för fysiskt våld<br />
Utsatt för stöld<br />
Utsatt för skadegörelse<br />
Total utsatthet/antal hushåll utsatta för minst ett mängdbrott<br />
Abstrakt allmän oro att utsättas för brott<br />
Den mer abstrakta allmänna oron försöker enkäten <strong>här</strong> fånga, genom att denna känsla anges som<br />
orolig för inbrott, orolig för stöld och skadegörelse eller rädsla för att bli överfallen/misshandlad.<br />
Det mäter en rädsla för vad respondenten uppfattar eventuellt kan komma att inträffa. Det frågas<br />
också efter hur ofta denna tanke/oro tänks under året. Det räcker <strong>här</strong> att en respondent haft en<br />
tanke på brott en gång senaste 12-månadersperioden för att registreras som oro i redovisningen<br />
d.v.s. en ganska svag oroskänsla.<br />
Avsnittet i frågeformuläret ”Allmän oro att utsättas för brott där du bor” innehåller frågor om<br />
Inbrott i källare, vind och garage<br />
Inbrott i bostad<br />
Stöld/skadegörelse<br />
Överfallen/misshandlad<br />
Total oro/antal personer som känner åtminstone en form av oro<br />
Konkret otrygghet<br />
En mer konkret otrygghet mäts som rädd att gå ut sent på kvällen i sitt bostadsområde, rädd för<br />
speciell person och konkreta ändringar i livsmönstret som bland annat att avstå åka buss, pendeltåg<br />
och tunnelbana eller gå på sportevenemang, restaurang och disco. Måtten är relativt känsliga<br />
och ger nyanserade utslag även för små förändringar. Det räcker också med att någon gång ha<br />
avstått från aktivitet under en 12-månadersperiod d.v.s. inte systematiskt avstått vecka efter vecka<br />
eller dylikt.<br />
Avsnittet i frågeformuläret som behandlar ”konkret otrygghet” innehåller frågor om<br />
Trygg utomhus<br />
Otrygg utomhus<br />
Rädd för speciella personer<br />
Avstå restaurang/disco/dans<br />
Avstå sportevenemang<br />
Avstå tåg/buss/T-bana<br />
Totalt avstå aktiviteter/antalet personer som avstått minst en typ av aktivitet<br />
Polisens agerande<br />
Medborgarnas uppfattning om polisen bryr sig om de problem som finns i bostadsområdet där<br />
de bor. Denna fråga belyser respondentens iakttagelser om polisens praktiska arbete mot bostadsområdets<br />
konkreta problembild vad avser ordningsstörningar, faktisk brottslighet och allmän<br />
oro/konkret otrygghet. Viktigast är att värdet för att inte bry sig om respondentens problem<br />
i bostadsområdet är lågt.<br />
Avsnittet i frågeformuläret ”Allmän oro att utsättas för brott där du bor” innehåller frågor om;<br />
8
Polisen bryr sig om de lokala problemen<br />
Polisen bryr sig inte om de lokala problemen<br />
Relationen mellan att Polisen bryr sig om de lokala problemen och att polisen inte bryr sig om de<br />
lokala problemen. Detta är ett balansmått, där gruppen som inte har någon åsikt om polisens<br />
arbete i bostadsområdet inte vägs in. Normalt ligger denna grupp som anger vet ej kring 45-55<br />
procent av respondenterna.<br />
3. Resultat från <strong>Haninge</strong> kommuns trygghetsundersökning 2011<br />
Totalt erhöll ca 3200 respondenter i kommunen frågeformulär i slutet av augusti. Två påminnelser<br />
med nya enkätformulär har också skickats ut efter 14 dagar till samtliga respondenter. Ca 1150<br />
enkäter inkom totalt dvs. en svarsfrekvens på ca 36 % för kommunen som helhet. Detta bedöms<br />
fullt tillräckligt för att ge en rättvisande problem- och trygghetsbild. Av de svarande var över 60<br />
% kvinnor och strax under 40 % män. Den helt övervägande gruppen respondenter var över 45<br />
år, ofta pensionärer, flertalet bosatta i villor, radhus, bostadsrätter och arbetade som offentliganställda.<br />
Detta motsvarar relativt väl bakgrunden för de svarande i tidigare undersökningar både i<br />
<strong>Haninge</strong> och i andra nationella undersökningar. I de flesta kommundelar utgjorde kvinnor och<br />
pensionärer en ovanligt stor procentandel av respondenterna och detta bör vägas in vid bedömningen<br />
av resultaten. I kommundelarna Brandbergen, Jordbro, Muskö och Tungelsta inrättades<br />
kontrollgrupper som erhöll enkätformuläret. Sammanlagt ingick 800 hushåll i dessa grupper för<br />
att eventuellt kunna verifiera resultaten från de kommundelar som i första omgången fick en alldeles<br />
för låg svarsfrekvens för att säkra slutsatser skulle kunna dras.<br />
Här följer 8 diagram som åskådliggör resultat för de olika frågeområdena. Tillhörande kommentarer<br />
är formulerade av det företag som genomfört och sammanställt trygghetsundersökningen.<br />
3.1 Olika problem i utemiljön<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
nedskräpning<br />
skadegörelse<br />
Kommentar: Respondenterna uppfattar i stort sett över <strong>hela</strong> kommunen med undantag för Vega/Kolartorp en i<br />
nationell jämförelse dålig utemiljö kring nedskräpning och skadegörelse. Mest kritisk är man i kommundelarna Handen,<br />
Brandbergen och Sågen/Djurgårdsplan.<br />
9
3.2 Trafikrelaterade problem<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
trafik<br />
bilar som kör för fort<br />
buskörning med mopeder och<br />
mc<br />
att trafikregler inte respekteras<br />
Kommentar: Kommunen kännetecknas av stora trafikproblem enligt respondenterna. Bilar kör för fort och busåkning<br />
med mopeder pekas ut i en del kommundelarna som ett problem som upplevs av över hälften av de boende.<br />
Allra tydligast gäller det områdena Kolartorp/Vega, Tungelsta, Vendelsömalm och Västerhaninge.<br />
3.3 Ordningsstörningar i utemiljön<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
folk som bråkar och slåss<br />
utomhus<br />
kvinnor som antastas<br />
ungdomsgäng som bråkar och<br />
stör ordningen<br />
Kommentar: Trots att problem med ungdomsgäng dominerar i staplarna så är resultatet inte särskilt anmärkningsvärt<br />
i nationell jämförelse för en kommun med ung befolkning. Värre är i jämförelse värdena i Brandbergen och<br />
Handen för kvinnor som antastas höga men inte alarmerande. Folk som bråkar och slåss utomhus tycks vara ett<br />
större problem i Brandbergen och handen.<br />
10
3:4 Upplever olika typer av missbruksproblem<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
Kommentar: Respondenter i Handen redovisar en avsevärd missbruksproblematik avseende berusade och missbrukare<br />
som ör sig utomhus i området. Även Brandbergen och Västerhaninge noterar värden som bör föranleda åtgärder.<br />
Däremot syns situationen som rapporterats i undersökningen för missbrukare som problem i bostäder som<br />
relativt god, undantag möjligen i Västerhaninge.<br />
3.5 Utsatthet för brott under senaste tolvmånadersperioden<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
Våldsbrott<br />
Stöldbrott<br />
Skadegörelse<br />
Antal respondenter utsatta för<br />
någon brottstyp<br />
Kommentar: Utsattheten för mängdbrott är generellt sett relativt låg i kommunen och även lägre än för 5 år sedan.<br />
Undantag i undersökningen är Brandbergen, Muskö och Vendelsömalm. Viss försiktighet tillråds i analysen då svarsfrekvensen<br />
för Brandbergen och Muskö är låg.<br />
11
3.6 Abstrakt allmän oro att utsättas för olika brottstyper<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
Inbrott i bostaden<br />
Inbrott i källare, förråd, vind,<br />
garage<br />
Skadegörelse / stöld på / från<br />
eget parkerat fordon<br />
Misshandel / överfall utomhus<br />
Antal ELLER ANDEL<br />
respondenter som känner oro för<br />
ngn brottstyp<br />
Kommentar: Den allmänna generella oron för egendomsbrott är relativt låg i kommunen med undantag för Västerhaninge.<br />
Oron för överfall/misshandel är dock relativt hög på platser som exempelvis Brandbergen, Handen och<br />
Västerhaninge.<br />
3.7 Känner sig trygg eller otrygg ensam ute på sena kvällar<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Mus kö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
Trygg utomhus ensam ute sen<br />
kväll<br />
Varken trygg eller otrygg<br />
Otrygg utomhus ensam ute sen<br />
kväll<br />
Kommentar: Den mer konkreta trygghetskänslan ensam sent på kvällen utomhus är i vissa kommundelar inte bra,<br />
dock utan att på något sätt vara extrem. Detta gäller särskilt Brandbergen och Handen.<br />
12
3.8 Upplever att polisen bryr sig/inte bryr sig om lokala problem<br />
Brandbergen<br />
Dalarö<br />
Handen<br />
Jordbro<br />
Kolartorp/ Vega<br />
Muskö<br />
Sågen/Djurgårdsplan<br />
Tungelsta<br />
Vendelsömalm<br />
Västerhaninge<br />
0% 20% 40% 60% 80% 100%<br />
Polisen bryr sig om de lokla<br />
problemen<br />
Varken eller<br />
Polisen bryr sig inte om de<br />
lokala problemen<br />
Kommentar: En variabel <strong>här</strong> är att andelen kritiker av polisens lokala arbete är lågt, under 20 % överallt utom på<br />
Muskö.<br />
13
136 81 <strong>Haninge</strong> tel 08-606 70 00 www.haninge.se<br />
Foto: Bildarkivet.se