29.08.2013 Views

Miljökonsekvensbeskrivning - Haninge

Miljökonsekvensbeskrivning - Haninge

Miljökonsekvensbeskrivning - Haninge

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong><br />

tillhörande detaljplan 2 för del av<br />

Vegastaden, <strong>Haninge</strong> kommun<br />

Samrådshandling<br />

2008-08-29


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

INNEHÅLL<br />

SAMMANFATTNING ...........................................................................................3<br />

1. INLEDNING....................................................................................................5<br />

2. SYFTE OCH AVGRÄNSNING......................................................................6<br />

3. OMRÅDESBESKRIVNING ...........................................................................9<br />

4. PLANFÖRSLAGET ......................................................................................11<br />

5. LANDSKAPSBILD.......................................................................................14<br />

6. NATURMILJÖ ..............................................................................................15<br />

7. KULTURMILJÖ............................................................................................18<br />

8. REKREATION ..............................................................................................21<br />

9. MARK............................................................................................................23<br />

10. VATTEN ....................................................................................................24<br />

11. BULLER.....................................................................................................27<br />

12. VIBRATIONER .........................................................................................31<br />

13. RISK OCH SÄKERHET............................................................................32<br />

14. BYGGSKEDETS PÅVERKAN ................................................................34<br />

15. KLIMATPÅVERKAN...............................................................................36<br />

16. SAMLAD BEDÖMNING..........................................................................37<br />

Denna miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram inför samråd om detaljplan 2 i Vegastaden,<br />

<strong>Haninge</strong> kommun. Uppdragsgivare för arbetet är fastighetsägargruppen som<br />

består Stena Fastigheter AB, Togo Danielsson Byggnads AB och Fastighets AB L E<br />

Lundberg genom projektledaren Eva Blomqvist, Tyréns AB. Ansvarig för framtagandet<br />

av planhandlingarna är Rikard Lundin, <strong>Haninge</strong> kommun.<br />

Tema arkitekter och Tema planavdelning med Björn Odén som ansvarig, har tagit fram<br />

planförslaget.<br />

MKB-rapporten har tagits fram av Teresia Sibo, Åsa Wisén och Marianne Klint, Tyréns<br />

AB med Marianne som uppdragsansvarig. Kartor och illustrationer har, där inte annat<br />

anges, tagits fram av Sonia Ekström.<br />

Stockholm, 2008-08-29<br />

Digital sökväg Tyréns: J:\_Uppdrag\215512\Teknik\N\_Text\MKB\MKB dp 2 Vega 080829.doc<br />

2


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

SAMMANFATTNING<br />

I nordvästra delen av <strong>Haninge</strong> kommun, planeras en ny stadsdel, Vegastaden. Planförslaget<br />

utgör detaljplan 2 i den nya stadsdelen. Planförslaget medger en pendeltågsstation<br />

samt bostäder för drygt 3000 personer i flerbostadshus och radhus.<br />

Under detaljplanearbetet har en miljöbedömning gjorts. Denna miljökonsekvensbeskrivning<br />

är dokumentationen av miljöbedömningen och en bilaga till planhandlingarna<br />

vid samråd om detaljplanen.<br />

En utbyggnad av bostäder och arbetsplatser i Vega leder till att trafiken till och från<br />

området ökar. För att klara vägtrafiken utreder Vägverket en ny trafikplats på väg 73.<br />

Nynäsbanan passerar genom området och en viktig förutsättning för utbyggnad av stadsdelen<br />

är att en ny pendeltågsstation anläggs.<br />

Landskapsbild<br />

Planförslaget innebär stora förändringar av landskapsbilden. Naturkaraktären och det<br />

kulturpräglade öppna landskapet försvinner i stort sett helt och ersätts med bebyggelse.<br />

Upplevelsevärdena av området som rekreationsområde minskar. Möjligheten till<br />

förståelsen att området har fungerat som ett jordbruksområde minskar också.<br />

Naturmiljö<br />

Genomförande av detaljplanen innebär exploatering av ett område som till stor del är<br />

oexploaterat. Det betyder att detaljplanens genomförande är negativt med avseende på<br />

naturmiljövärden. Planerad bebyggelse tar ett av få kvarvarande områden med öppen<br />

mark i anspråk. Ianspråkstagandet av öppen mark innebär att arter knutna till<br />

jordbruksmark får svårare att överleva. Områden med mycket höga naturvärden som<br />

identifierats kommer att bevaras vilket gör att konsekvenserna för naturvärdena på lokal<br />

nivå bedöms bli begränsad. Det är värt att notera att även i nollalternativet kommer<br />

sannolikt den öppna marken minska i omfattning om hästgården, vars verksamhet nu<br />

håller markerna öppna, försvinner.<br />

Mindre områden naturmark planeras behållas inom detaljplaneområdet. Dessa kommer<br />

att utsättas för ett ökat slitage men naturvärdena i områdena bedöms inte minska i någon<br />

betydande grad på grund av det. Möjligheten att bevara öppet vatten i planområdet har<br />

tagits tillvara i planförslaget vilket är positivt eftersom öppet vatten ger en variation i<br />

miljön som höjer artrikedomen.<br />

Utbygganden inom planområdet påverkar inte den regionala grönstrukturen som den<br />

definierats i RUFS, 2001.<br />

Kulturmiljö<br />

Inom planområdet finns fyra kända fornlämningar. Av dessa kommer en rest av en<br />

gammal färdväg, en bytomt och eventuellt en stensättning att påverkas. Det kulturhistoriska<br />

värdet av färdvägen och stensättningen bedöms som litet. Den gamla bytomten<br />

anges i den arkeologiska utredningen som intressant och eventuellt kan en utgrävning<br />

behöva göras.<br />

Rekreation<br />

Planområdet bedöms framför allt vara viktigt för närrekreation. Rekreationsvärdet<br />

påverkas negativt av järnvägen som är en barriär och som genererar buller.<br />

Möjligheterna att utnyttja området för rekreation kommer att minska dramatiskt då<br />

området bebyggs. Därmed får närboende sämre tillgång på närrekreationsområden.<br />

Möjligheten att utöva hästsport kommer att försvinna. Det kommer dock fortfarande att<br />

finnas mindre närrekreationsområden kvar, inom Vega och andra närområden.<br />

Fler planskilda passager av järnvägen förbättrar möjligheten att ta sig mellan grönområdena<br />

och järnvägens barriäreffekt minskar.<br />

3


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Vatten och mark<br />

Vegastaden ligger i ett område som avvattnas mot Drevviken. Avrinningen från området<br />

kommer att påverkas eftersom naturmark ersätts med hårdgjorda ytor av olika slag. Föroreningsbelastningen<br />

ökar och avrinningen blir snabbare vilket medför ökad risk för översvämningar.<br />

För att dämpa effekterna kommer en dagvattendamm, med både en renande<br />

och fördröjande effekt, att anläggas.<br />

Risken för markföroreningar inom området bedöms som mycket liten. Endast banvallen<br />

bör undersökas för att fastställa om det finns föroreningar.<br />

Enligt kommunens översiktliga kartläggning av markradon ligger planområdet inte inom<br />

högriskområdena för markradon. Lokala variationer kan dock förekomma och en mer<br />

detaljerad radonunderökning bör genomföras där misstanke om förekomst finns.<br />

Buller<br />

Planområdet påverkas av buller från järnvägen, väg 73 och Nynäsvägen. Den nya<br />

bebyggelsen kommer att generera trafik som även ger ökat buller. Huvudvägen i den nya<br />

stadsdelen, som kommer få mest trafik, passerar inte något befintligt bostadsområde.<br />

Delar av planerad bebyggelse kommer få ekvivalenta bullernivåer över det nationella<br />

riktvärdet 55 dB(A). Med bullerskärm längs järnvägen, anpassning av bebyggelseutformning<br />

och lägenhetsutformning samt lokala skärmar kan avstegsfallen klaras, det<br />

vill säga högst 55 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen. Skäl för avsteg från<br />

riktvärdet är att Vegastaden möjliggör bostäder i kollektivnära läge.<br />

Kvarvarande grönområden kommer att få ett ökat trafikbuller men minskat järnvägsbuller.<br />

Vibrationer<br />

Järnvägen bedöms inte medföra risk för komfortstörningar orsakade av vibrationer vid<br />

planerade bostäder.<br />

Luftkvalitet<br />

Vegastaden ligger relativt långt ut i Stockholmsområdet och på så stort avstånd från en<br />

större trafikled att de trafikrelaterade luftföroreningshalterna kvävedioxid och partiklar<br />

ligger långt under miljökvalitetsnormerna. Området kommer att ha en god luftkvalitet<br />

jämfört med många andra bostadsområden i Stockholms län.<br />

Risk och säkerhet<br />

Enligt planförslaget ligger närmaste bostadsbebyggelse cirka 45 meter från järnvägen.<br />

Detta är närmare än länsstyrelsens rekommendationer. Enligt riskanalysen kan en<br />

acceptabel risksituation skapas med åtgärder i form av ventilation som enkelt kan stängas<br />

av samt att friskluftintag och utrymningsvägar placeras bort från järnvägen. Med tanke på<br />

luftkvalitet och inomhusbullernivåer kan det dock i vissa fall bli aktuellt med<br />

friskluftintag mot järnvägen för att slippa intag direkt mot gata.<br />

Klimatpåverkan<br />

Pendeltågsstationen skapar förutsättningar för en hög andel kollektivtrafikresande i den<br />

nya stadsdelen. Den medför även förbättrade möjligheter till kollektivresor för boende i<br />

kringliggande befintliga bostadsområden samt för arbetande i befintliga och planerade<br />

arbetsområden. Detta bedöms medföra lägre koldioxidutsläpp jämfört med en utbyggnad<br />

utan pendeltågsstation eller jämfört med en utbyggnad i ett annat område på samma<br />

avstånd från centrala Stockholm men utan en pendeltågsstation.<br />

4


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

1. INLEDNING<br />

Planeringsarbete för att bygga bostäder i Vegastaden har pågått sedan 1996 då ett utvecklingsprogram<br />

för Vega – Norrby togs fram. I Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen<br />

(RUFS 2001) pekas Vega ut som en del i en delregional kärna och som en<br />

regional stadsbyggd med utvecklingspotential. Området finns även utpekat som en större<br />

bostadsexploatering i landshövdings Mats Hellströms bostadsuppdrag. I översiktsplanen<br />

från 2004 är delar av Vega angett som ett förändringsområde.<br />

1.1 PLANPROGRAM<br />

Ett planprogram för Vegastaden togs fram 2006. Programområdet visas i figur 1.1.<br />

Programmet föreslår bostäder för ca 10 000 personer samt arbetsplatser och service i en<br />

stadsmässig blandning.<br />

Figur 1.1. Programområdet för Vegastaden. .<br />

En miljöredovisning ingick i planhandlingarna vid samråd av programmet. Miljöredovisningen<br />

hade en övergripande karaktär och syftade till att på ett tidigt stadium<br />

upptäcka eventuella konflikter mellan utbyggnadsplanerna och miljö, hälsa och hushållning<br />

med naturresurser. I miljöredovisningen klargjordes även vilka frågor som behövde<br />

utredas närmare i det fortsatta arbetet med att ta fram detaljplaner för programområdet.<br />

<strong>Haninge</strong> kommun går nu tillsammans med markägare/exploatörer vidare med att upprätta<br />

detaljplaner för delar av programområdet. Denna miljökonsekvensbeskrivning tillhör<br />

detaljplan 2, som ligger i östra delen av programområdet. Planområdet kommer att<br />

omfatta bostäder för drygt 3000 personer, två förskolor samt en pendeltågsstation.


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

2. SYFTE OCH AVGRÄNSNING<br />

Här beskrivs inledningsvis varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) görs samt<br />

vilket dess syfte är. Dessutom beskrivs sambanden med andra projekt och MKB:ns<br />

avgränsning och upplägg presenteras. Slutligen beskrivs vilka alternativ till planförslaget<br />

som har studerats.<br />

2.1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN<br />

Enligt reglerna för miljöbedömning av planer och program ska detaljplaner behovsbedömas.<br />

Det innebär att kommunen ska bedöma om planens genomförande kan antas<br />

medföra en betydande miljöpåverkan. Är så fallet ska detaljplanen återföljas av en miljöbedömning<br />

och miljökonsekvensbeskrivning.<br />

<strong>Haninge</strong> kommun beslutade att genomförandet av detaljplaneprogrammet som helhet kan<br />

antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet är inte bindande för efterföljande detaljplaner<br />

utan en behovsbedömning görs för varje enskild detaljplan.<br />

<strong>Haninge</strong> kommun har beslutat att genomförandet av detaljplan 2 kan antas medföra<br />

betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen framförde vid ett samrådsmöte 2006-11-23 att<br />

man delar kommunens uppfattning. De främsta skälen till detta är den betydande<br />

påverkan på nuvarande förhållande som en pendeltågsstation innebär, att ett centrum<br />

byggs, att en omfattande bostadsbebyggelse förläggs i närheten av järnväg, att dagvattenhanteringen<br />

ger stora förändringar i miljön, samt allmänt att denna detaljplan omfattar en<br />

stor del av en ny stadsdel.<br />

Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) är att lyfta fram miljöfrågorna i<br />

planprocessen så att de integreras i planarbetet. MKB:n ska identifiera och redovisa de<br />

konsekvenser för miljö och hälsa som planens genomförande medför samt vid behov<br />

föreslå åtgärder. MKB:n är en bilaga till planhandlingarna vid samråd om detaljplanen.<br />

2.2 SAMBAND MED ANDRA PROJEKT<br />

Centralt i området föreslås i planprogrammet en pendeltågsstation. Vägverket planerar för<br />

en ny trafikplats på väg 73 vid Vega. Trafikplatsen motiveras bland annat av ökad trafik<br />

från Vegastaden.<br />

Ny pendeltågsstation<br />

Storstockholms Lokaltrafik (SL) utredde förutsättningarna för en ny pendeltågsstation i<br />

Vega år 2004. Rapporten Pendeltågsstation Vega. Trafikanalyser och samhällsekonomisk<br />

kalkyl visar att stationen har en stor samhällsekonomisk nytta.<br />

Banverket upprättade i januari år 2007 en idéstudie för ny pendeltågsstation: Vega – ny<br />

pendeltågsstation på Nynäsbanan. Flera alternativa lokaliseringar studerades. Studien<br />

visar att stationen bör placeras mellan stationerna Skogås och Handen i den norra delen<br />

detaljplaneområdet. Motiven till placeringen är att stationen på så sätt passar in i den nya<br />

stadsdelen. Även spår- och geotekniska aspekter ligger till grund för den föreslagna<br />

placeringen.<br />

Banverket anger att förstudie och järnvägsplan inte behöver upprättas. Den fortsatta<br />

planeringen av stationen kan i stället ske inom ramen för <strong>Haninge</strong> kommuns detaljplanearbete<br />

för Vegastaden. Den tekniska utformningen av spåranläggningen ska studeras<br />

i en systemhandling.<br />

Ny trafikplats på väg 73<br />

Väg 73 som passerar öster om planområdet har en betydande regional funktion och ingår<br />

i regionens huvudvägnät. Vägen trafikförsörjer delar av kommunerna <strong>Haninge</strong> och<br />

Nynäshamn och förbinder dessa med Stockholm. Detaljplaneområdet kan i nuläget nås<br />

6


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

antingen norrifrån via trafikplats Länna och Nynäsvägen 1 eller söderifrån via trafikplats<br />

Handen, väg 260 och Nynäsvägen, se figur 2.1 Redan i dag finns framkomlighetsproblem<br />

i båda trafikplatserna. I högtrafik blir det köer på ramperna, ibland ända ut på<br />

motorvägen.<br />

Vägverket har i en förstudie (2005) och i en efterföljande vägutredning (2007) utrett<br />

möjliga förändringar av vägnätet för att klara den trafikökning som planerad exploatering<br />

i Vega samt Norrby (öster om väg 73) förväntas ge. I vägutredningen studeras dels en ny<br />

trafikplats på väg 73 i höjd med Hallstens väg, se figur 2.1 dels breddning och andra<br />

ombyggnader av Nynäsvägen. Ny trafikplats är det sammantaget mest fördelaktiga<br />

alternativet enligt vägutredningen. I denna MKB har vi förutsatt att en ny trafikplats är<br />

byggd.<br />

Figur 2.1. Trafiknätet kring Vegastaden med en ny trafikplats markerad.<br />

1 Nynäsvägen, eller mer korrekt gamla Nynäsvägen, utgör lokalväg i området. Väg 73, som i<br />

dagligt tal ofta benämns Nynäsvägen, benämns genomgående som väg 73.<br />

7


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

2.3 AVGRÄNSNING AV MKB<br />

Geografisk avgränsning<br />

MKB:n omfattar samma geografiska område som detaljplanen. Planområdets avgränsning<br />

framgår av figur 3.1. För vissa aspekter måste miljökonsekvensbeskrivningen<br />

dock ha ett vidare perspektiv. Detta gäller exempelvis för aspekterna buller, luftkvalitet,<br />

rekreation och vatten.<br />

Tidsmässig avgränsning<br />

Förhållandena som beskrivs i denna MKB är avsedda att spegla de som kan förväntas<br />

råda några år efter områdets färdigställande, det vill säga runt 2015. Dessutom behandlas<br />

byggskedet.<br />

Avgränsning i sak<br />

De väsentligaste miljöaspekterna att studera i MKB:n har bedömts vara påverkan på<br />

natur- och kulturmiljö, rekreationsförutsättningar, landskapsbild, buller samt risk och<br />

säkerhet.<br />

Luftkvalitet utreddes i programskedet och då redovisades att Vegastaden ligger så långt ut<br />

i Stockholmsområdet och så långt från en större trafikled att de trafikrelaterade luftföroreningshalterna<br />

inom området ligger långt under miljökvalitetsnormerna. En utbyggnad<br />

av bostäder inom planområdet medför att boende kommer att utsättas för relativt låga<br />

halter av luftföroreningar jämfört med många andra bostadsområden i Stockholms län.<br />

Den nya bebyggelsen inom detaljplaneområdet kommer dock att medföra ökad trafik på<br />

framför allt väg 73 som har överskridande av miljökvalitetsnormen på delar av vägen<br />

närmare Stockholm. Problemet med att klara miljökvalitetsnormen på denna sträcka<br />

ligger dock inom ramen för generella åtgärder i länet.<br />

2.4 ALTERNATIV<br />

Nollalternativ<br />

Planförslagets förväntade konsekvenser jämförs mot ett nollalternativ, det vill säga att<br />

planförslaget inte realiseras. I nollalternativet antas att området även fortsättningsvis är<br />

obebyggt med undantag från en mindre gård och att varken ny pendeltågsstation eller ny<br />

trafikplats på väg 73 byggs.<br />

Lokalisering och utformning<br />

Planeringsarbetet för att bygga bostäder i Vegastaden har pågått sedan 1996. Området har<br />

pekats ut för bostadsexploatering bland annat i RUFS 2001. Analys av alternativ lokalisering<br />

av detaljplanens föreslagna bostäder är därmed inte aktuellt.<br />

Exploatering av Vegastaden kräver, enligt <strong>Haninge</strong>s översiktplan (2004), en ny pendeltågsstation.<br />

Fullt utbyggt förutsätter Vega även en ny trafikplats på väg 73. Denna<br />

ståndpunkt baseras på genomförda utredningar för en ny station och ny trafikplats<br />

eftersom de visar på höga trafikflöden på lokalvägarna och därmed ökad störningar vid<br />

befintliga bostäder om Vegastaden byggs ut utan dessa infrastruktursatsningar. Därmed<br />

har en utbyggnad av Vegastaden utan dessa två infrastruktursatsningar inte utretts eller<br />

konsekvensbedömts, varken i programskedet eller i detaljplaneprocessen.<br />

Under arbetet med detaljplanen har flera alternativa utformningar av planområdet<br />

studerats. Bland annat har bostadskvarter och vägdragningar justerats och olika lägen för<br />

förskolor har prövats.<br />

8


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

3. OMRÅDESBESKRIVNING<br />

Detaljplaneområdet ligger i ett landskap som karaktäriseras av stora höjdskillnader.<br />

Centralt i området finns ett öppet parti, se figur 3.1.<br />

Figur 3.1. Programområde för Vegastaden (gul linje) och detaljplaneområde 2 (röd<br />

linje) samt omgivningar.<br />

9


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Detaljplaneområdet har en yta av cirka 25 hektar I väster gränsar planområdet till<br />

pågående och kommande detaljplaneområden för Vegastaden. I norr och nordost gränsar<br />

planområdet till befintliga områden för småhus vid Jökelvägen, Palanders väg och Hallstens<br />

väg, i öster och sydost till befintlig småhusbebyggelse i Kvarntorp.<br />

Bostadsområdena i anslutning till programområdet är till övervägande del ursprungligen<br />

äldre fritidshusområden som nu omvandlas till permanentboende. De en gång stora<br />

tomterna har styckats av och områdena har förtätats. Undantag utgörs av Kvarntorp och<br />

Hallsten som är byggda för permanentboende från början.<br />

Nuvarande markanvändning<br />

Planområdet är idag obebyggt med undantag från en mindre gård och består till största<br />

delen öppen mark, i form av igenväxande betesmark, med omgivande trädbevuxna<br />

bergknallar (se vidare avsnitt Landskapsbild). En hästgård finns inom området och det<br />

finns ridvägar samt en mindre travbana. Området nyttjas som rekreationsområde framför<br />

allt av närboende. Genom området går järnvägen på bank (Nynäsbanan).<br />

Trafik<br />

Väg 73 mellan Länna trafikplats och Handens trafikplats trafikeras i nuläget dagligen av<br />

cirka 45 000 fordon. Hastighetsbegränsningen är 110 km/h och antalet körfält är sex fram<br />

till trafikplats Handen och därefter fyra vidare söderut. Avståndet från planområdet till<br />

väg 73 är cirka 200 meter.<br />

Nynäsvägen är en viktig lokal huvudväg som passerar som närmast ca 150 meter öster<br />

om detaljplaneområdet. Den trafikeras dagligen av cirka 8 000-10 000 fordon per dygn på<br />

sträckan förbi planområdet. Det är en tvåfältig väg med 50 km/h. Det finns många<br />

anslutande vägar, vilka i stor utsträckning utgörs av trevägskorsningar med stopplikt eller<br />

väjningsplikt för anslutande vägar. Periodvis kan det vara svårt för trafik på anslutande<br />

vägar att komma ut på Nynäsvägen.<br />

Riksintressen<br />

Inom planområdet: Nynäsbanan är ett riksintresse för kommunikation enligt miljöbalkens<br />

3 kapitel.<br />

I närheten av planområdet: Riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn är ett<br />

riksintresse enligt miljöbalkens 3 kapitel.<br />

Kollektivtrafik<br />

Buss trafikerar idag Nynäsvägen till <strong>Haninge</strong> Centrum, Tungelsta, Jordbro och Farsta C.<br />

Planområdet är i dag kollektivtrafikförsörjt av buss 835 med närmaste busshållplats ca<br />

150 meter från bostadsbebyggelsen.<br />

Viktiga knutpunkter för busstrafiken är Handenterminalen och Skogås med pendeltåg för<br />

anknytning till Stockholm och Nynäshamn. Buss går även på Nordenskiölds väg, i småhusområdet<br />

Vega, norr om planområdet. Övriga delar av omkringliggande småhusområden<br />

saknar busslinjer.<br />

10


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

4. PLANFÖRSLAGET<br />

Exploateringen av Vegastaden ligger i linje med den förändring av Vega som presenteras<br />

i <strong>Haninge</strong>s översiktsplan (2004). Detaljplan 2 för Vega utgör en central del av hela<br />

programområdet för Vegastaden, se figur 3.1. Planområdet omfattar bostäder för drygt<br />

3000 personer i form av flerbostadshus och radhus, se figur 4.1. I västra delen av<br />

området anläggs en pendeltågsstation och ett torg.<br />

Figur 4.1. Illustrationsplan av detaljplaneförslaget.<br />

11


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Tillfart till området sker i huvudgatan från Nynäsvägen i öster via Kvarntorps arbetsområde.<br />

Avsikten är att Vegastaden ska anslutas med väg 73 via en ny trafikplats längre<br />

österut. I väster fortsätter huvudgatan under järnvägen till andra delar av Vegastaden samt<br />

till befintligt vägnät i Kolartorp.<br />

4.1 BEBYGGELSE<br />

Bostadsbebyggelsen ligger som närmast cirka 45 meter från den planerade stationen och<br />

med sin bortersta del cirka 500 meter därifrån.<br />

Närmast stationen föreslås på ömse sidor järnvägen femvåningshus. Dessa byggnader<br />

bildar skärm för bakomliggande bebyggelse som är lägre. Längre från järnvägen föreslås<br />

lägre bebyggelse i fyra respektive tre våningar. Vid huvudgatan längre österut föreslås så<br />

kallade stadsradhus i tre våningar. Närmast befintlig bebyggelse föreslås tvåvånings<br />

radhus för att anpassas till befintliga villaområdens skala.<br />

Bostäderna grupperas så att tydliga gatu- respektive gårdsrum bildas. Bostädernas gårdssida<br />

utgörs av trädgård eller naturmark vilket ger möjlighet att förlägga sovrum mot en<br />

tyst sida.<br />

I planområdet planeras två förskolor med byggnad, tillfart och parkering närmast gatan<br />

och med huvuddelen av tomten i mer skyddat läge.<br />

Öster om stationen anläggs ett torg med café och enklare service. För att skapa förutsättningar<br />

för ett stadsliv medges i flerbostadshusens entrévåning även att verksamheter<br />

som inte är störande för omgivningen får inrymmas.<br />

4.2 TRAFIK<br />

Centralt genom området planeras en huvudgata. I öster ansluter den till Nynäsvägen och<br />

den planerade trafikplatsen för väg 73. Huvudgatan passerar under en bro söder om<br />

pendeltågsstationen. Nya gator bildar förlängning av befintliga gator. Hastighetsbegränsningen<br />

planeras bli 30 km/h inom hela området.<br />

Separata gång- och cykelvägar förekommer utmed huvudgatan. Hela området för Vegastaden<br />

kopplas samman med omgivande gång- och cykelnät.<br />

Lokaltrafiken på huvudgatan genom Vegastaden har beräknats få ett trafikflöde på 1 300 -<br />

8 400 fordon/dygn. De största trafikmängderna uppstår närmast väg 73.<br />

Öster och väster om spåren föreslås markparkering.<br />

4.3 PENDELTÅGSSTATION OCH ÖVRIG KOLLEKTIVTRAFIK<br />

Genom att flytta det västra befintliga spåret 11 meter längre västerut kan en mittplattform<br />

anläggas i likhet med övriga stationer på Nynäsbanan. Järnvägen går på bank utom i norra<br />

stationsdelen där den övergår i bergsskärning. Över huvudgatan söder om stationen förs<br />

järnvägen på bro för att skapa en öppenhet. Spårflytten innebär att befintlig tryckbank på<br />

västra sidan behöver breddas samt förlängas söderut.<br />

Huvudentré sker från ett nedre plan i huvudgatans nivå vid torget. En kompletterande<br />

norra entré medges från en gång- och cykelväg som läggs på bro över järnvägen. Gångoch<br />

cykelvägen knyter samman bebyggelsen på båda sidor om järnvägen.<br />

Då pendeltågsstationen är byggd är avståndet till södra stationsentrén från den närmast<br />

belägna bostadsbebyggelsen cirka 30 meter och från den längst bort belägna bebyggelsen<br />

i detaljplan 2 cirka 500 meter.<br />

På huvudgatan som passerar centralt i området planeras en busslinje. I ett första skede<br />

vänder den vid Vega station. Vid full utbyggnad av Vegastaden med genomgående<br />

12


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

huvudgata kan två busslinjer bli aktuellt. Busslinjerna kommer att ansluta småhusområdena<br />

i Vega, Kolartorp, Hermanstorp och Norrby till Vega pendeltågsstation.<br />

4.4 GRÖNOMRÅDEN<br />

Bebyggelsen är tät med grön stadskaraktär och träd längs gator. De båda grönområdena<br />

på huvudgatans norra och södra sida sträcker sig hela vägen fram till gaturummet. Vid<br />

utbyggnad av gator, platser och entrévägar samt vid nyanläggning av parkmark ska nya<br />

träd och buskar planteras i enlighet med illustrationsplan och kvalitetsprogram.<br />

Mindre ytor för lek och rekreation föreslås i bostädernas omedelbara närhet. Större lekoch<br />

rekreationsytor illustreras i anslutande park- och naturmark. Dessutom finns lekytor<br />

på förskoletomterna. Dagvattendammen är en del av gestaltningen och ska infogas på ett<br />

tryggt sätt i park- och gatumiljön.<br />

Naturmark i form av dungar och skogsbryn i planområdet och anslutande naturmark som<br />

inte omfattas av kommande detaljplaner för bebyggelse ska bevaras i så ursprungligt<br />

skick som möjligt.<br />

13


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

5. LANDSKAPSBILD<br />

Med landskapsbild menas här den visuella upplevelsen av landskapet.<br />

5.1 NULÄGE<br />

Planområdet ligger i ett skogslandskap med små rester av öppen mark, se figur 3.1. Hela<br />

programområdet Vegastaden omgärdas av relativt gles villabebyggelse i naturmark. På<br />

1940-talet byggdes fritidshusområden som nu är under omvandling till permanentboende.<br />

Nordost om planområdet finns en grupp med ett tjugotal villor vid Hallstens väg, i övrigt<br />

finns få byggnader vid planområdet. Ett verksamhetsområde ligger öster om planområdet,<br />

söder om den planerade trafikplatsen på väg 73.<br />

Planområdet domineras av öppna marker med omgivande bergknallar och är en del av en<br />

öppen dalgång som fortsätter norrut mot Drevviken. I planområdet är de öppna markerna<br />

jordbruksmark som används eller har använts till bete. Idag nyttjas stora delar till hästbete<br />

varför markerna omges av stängsel. Bergknallarna är skogsklädda och i brynen mellan<br />

den öppna marken och höjderna finns ungskog och buskar.<br />

Höjdskillnaden mellan områdets låg- respektive höglänta delar är påtaglig. Dalstråkets<br />

stora landskapsrum ger en känsla av rymd och möjlighet till utblickar. De omgivande<br />

bergknallarna erbjuder utkikspunkter över det öppna landskapet. Järnvägen som ligger på<br />

en, cirka 5 meter hög, bank skär genom dalgången och bryter det visuella sambandet.<br />

5.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

I <strong>Haninge</strong> kommuns översiktplan (2004) anges:<br />

- Markanvändning som syftar till att hålla odlingslandskapet öppet ska prioriteras.<br />

Stor hänsyn ska visas kultur-, natur och friluftslivets intressen.<br />

- Anläggningar och företag som påverkar landskapsbilden och bidrar till att landskapsbildens<br />

kulturhistoriska värden minskar ska undvikas.<br />

Vägledande för utformning av området är enligt planprogrammet för Vegastaden att ta<br />

vara på det unika landskapet, att anpassa bebyggelsen till landskapet så att de båda<br />

förstärker varandra. Därtill är ambitionen att skapa en bebyggelse som i så stor<br />

utsträckning som möjligt är terränganpassad.<br />

5.3 NOLLALTERNATIV<br />

Hästgården har ett tidsbegränsat kontrakt vilket innebär att den kan komma att läggas<br />

ner/flytta sin verksamhet även utan exploatering. Det är därför sannolikt att<br />

igenväxningen av den öppna marken fortsätter vilket på sikt minskar arealen öppen mark.<br />

5.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Planförslaget innebär stora förändringar av landskapsbilden. Naturkaraktären och det<br />

kulturpräglade öppna landskapet försvinner i stort sett helt när området bebyggs.<br />

Konsekvensen blir att upplevelsevärdena av området som rekreationsområde minskar.<br />

Möjligheten till förståelsen att området har fungerat som ett jordbruksområde minskar.<br />

I utformningen av planförslaget har de kraftigaste höjderna inom planområdet undantagits<br />

från exploatering. Det gör att möjligheten till utblickar består även om utsikten förändras<br />

(från öppen jordbruksmark till bostadskvarter).<br />

5.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

I den kommande projekteringen ska planprogrammets ambition, att skapa en bebyggelse<br />

som i så stor utsträckning som möjligt är terränganpassad, observeras.<br />

14


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

6. NATURMILJÖ<br />

Naturmiljö utgörs dels av hela naturtyper, såväl naturliga som kulturpräglade, dels av de<br />

enskilda växt- och djurarterna. Bevarandet av naturmiljöer är en förutsättning för den<br />

biologiska mångfalden. Naturmiljön bidrar även till att kontrollera luftkvalitet, vattenbalans<br />

och lokalklimat.<br />

6.1 NULÄGE<br />

Trots att planområdet utgörs av ett i princip oexploaterat område ligger det inom de delar<br />

av <strong>Haninge</strong> kommun, vid väg 73 och järnvägen, som betecknas som tätortsområde.<br />

Den regionala grönstrukturen utgörs av gröna kilar som löper från de inre delarna av<br />

Stockholm och ut i regionen. Vegastaden kommer att ligga mitt emellan två kilar, Hanvedenkilen<br />

och Tyrestakilen, se figur 6.1. I ett mer lokalt perspektiv ligger Vega mellan<br />

de stora grönområdena Hanveden och Rudan i söder och Drevviken i norr. Genom den<br />

planerade Vegastaden går ett, enligt <strong>Haninge</strong>s översiktsplan (2004) viktigt<br />

grönstråk/spridningskorridor. Väg 73 liksom järnvägen utgör dock en kraftig barriär i<br />

detta stråk.<br />

Detaljplaneområdet består huvudsakligen av öppen jordbruksmark vilken nyttjas eller har<br />

nyttjats för bete. På höjder växer i dagsläget bland- eller lövskog och det finns även ett<br />

större skogsbeklätt område i södra delen av planområdet. Betestrycket på hagmarkerna är<br />

relativt lågt vilket gör att de flesta marker har uppvuxen hagmarksvegetation.<br />

För området har en översiktlig naturvärdesbedömning gjorts, vilken redovisas i ett separat<br />

dokument PM Natur, Detaljplan 2 Vegastaden i <strong>Haninge</strong> kommun (2007). Syftet med<br />

naturvärdesbedömningen var att avgöra behov av och ge förslag till exploateringsanpassningar<br />

med hänsyn till naturvärden i området. De områden som pekats ut i PM<br />

Natur är framför allt höjder, branter och öppet vatten/fuktig mark.<br />

Höjdpartierna liksom fuktiga området/öppet vatten skapar variation i landskapet och ger<br />

därmed ökad artrikedom. Inom planområdet finns öppet vatten i vattendrag samt i ett<br />

fuktigt område öster om järnvägen. I höjdområdena finns en del död ved – döda träd som<br />

lämnats kvar. Död ved skapar livsmiljö för mängder av insekter och svampar.<br />

Det finns flera branta partier inom planområdet. Branter är svåråtkomliga och har ofta<br />

lämnats orörda under en längre tid. Detta gör dem till en viktig livsmiljö för arter som<br />

kräver så kallad lång kontinuitet. I allmänhet har därför branter ett förhöjt naturvärde.<br />

15


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Figur 6.1. Stockholmsregionens grönstruktur. Kartunderlag från RTK, med tillägg från<br />

<strong>Haninge</strong>s översiktsplan 2005 (enbart grönstråk som berör planområdet har lagts in i<br />

figuren).<br />

6.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

I Översiktsplan 2004 för <strong>Haninge</strong> kommun anges bland annat följande mål för natur och<br />

grönstruktur:<br />

- Inom eller i anslutning till varje kommundel bör det finnas tillgång till fyra olika<br />

typer av grönytor: bostadens trädgård/närpark, bostadsnära park/natur,<br />

promenadområden och strövområden samt gröna stråk som binder dem samman.<br />

- Värdena i grönområden (utpekade i grönplanen) och viktiga tätortsnära<br />

grönområden ska bevaras.<br />

- Områden med höga naturvärden enligt kommunens Naturinventering bör bevaras.<br />

I de fall dessa områden kan komma i konflikt med något annat intresse ska<br />

möjligheten till kompensation för bibehållen biologisk mångfald undersökas.<br />

- De viktigaste delarna av grönstrukturen – kärnområdena – där de höga biologiska<br />

och sociala värdena sammanfaller ska bevaras långsiktigt.<br />

6.3 NOLLALTERNATIV<br />

Branter, höjdpartier, öppna diken och vattendrag förblir oexploaterade. Området är<br />

fortsatt naturmark där arter knutna till bland annat den öppna marken och branterna kan<br />

fortleva. Precis som angetts under kapitel Landskapsbild ovan är det dock troligt att<br />

igenväxningen av den öppna marken fortsätter vilket på sikt minskar arealen öppen mark<br />

och därmed förutsättningarna för arter knutna till dessa miljöer.<br />

16


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

6.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Utbyggnaden inom planområdet påverkar inte den regionala grönstrukturen.<br />

Exploateringen av Vega kommer dock att minska det gröna stråket mellan Hanveden och<br />

Rudan i söder och Drevviken i norr. Stråket är dock redan i dag kraftigt försvagat av<br />

barriären väg 73. Den tillkommande försvagningen bedöms inte ge några betydande<br />

konsekvenser.<br />

Genomförande av detaljplanen innebär exploatering av ett område som till stor del är<br />

oexploaterat. Det betyder att detaljplanens genomförande är negativt med avseende på<br />

naturmiljövärden. Planområdet ligger i ett skogslandskap med små rester av öppen mark.<br />

Kommande bostadsbebyggelse tar ett av få kvarvarande områdena med öppen mark i<br />

anspråk. Planläggningen får därmed på landskapsnivå anses negativ ur naturmiljösynpunkt.<br />

På östra sidan om väg 73, ligger Norrby gärde, ett område med öppen mark.<br />

Planer finns på att en del av denna mark ska bebyggas. Sammantaget innebär ianspråktagandet<br />

av öppen mark att arter knutna till jordbruksmark får svårare att överleva.<br />

När planprogrammets markanvändningsplan gjordes var intentionen att spara områden<br />

med höga naturvärden och områden med höga naturvärden identifierades för att bevaras.<br />

Två sådana områden berörs av den aktuella detaljplanen. Det är dels södra delen av den<br />

skogsklädda höjden i nordöstra delen av programområdet (öster om Hallstens väg) och<br />

dels en brynzon med inslag av ädellövskog väster om befintlig plankorsning i norra delen<br />

av planområdet. Dessa områden undantas från exploatering i detaljplanen, vilket gör att<br />

konsekvenserna för naturvärdena på lokal nivå bedöms bli begränsad.<br />

Mindre områden naturmark planeras behållas inom detaljplaneområdet. För dessa<br />

restområden som blir kvar mellan bebyggelsen kommer omgivningen att förändras.<br />

Ljusinsläppet förändras och de kommer att utsättas för ett ökat slitage. Bergknallarna<br />

inom planområdet har på toppen en slitagekänslig vegetation då jordtäcket är tunt. Här<br />

kan vegetationen komma att bli bortnött. Även områden som förblir obebyggda kan<br />

därför komma att förändras, men naturvärdena i områdena bedöms inte minska i någon<br />

betydande grad på grund av det.<br />

I utformningen av planförslaget har de kraftigaste höjderna inom planområdet undantagits<br />

från exploatering. Det innebär att flera branter, men förutsättningar för högre naturvärden,<br />

finns kvar även efter exploatering.<br />

Möjligheten att bevara öppet vatten i planområdet har delvis tagits tillvara i planförslaget.<br />

En dagvattendamm finns öster om järnvägen och ett vattendrag går i öppet läge öster om<br />

dammen. Öppet vatten ger en variation i miljön som höjer artrikedomen.<br />

I norra delen av planområdet finns förslag på en gång- och cykelbro över järnvägen som<br />

ett komplement till den befintliga gångtunnel i norra delen av planområdet. Detaljplaneförslaget<br />

visar två förslag på anslutande gång- och cykelvägar i slinga i sluttningarna<br />

väster respektive öster om järnvägen. Båda slingorna innebär ingrepp i sydvända<br />

sluttningar som idag är oexploaterade. För att minska ingreppet i naturmiljö bör en av<br />

vägarna ersättas av en rakare trappa upp till bron. Förslagsvis bör den östra sluttningen<br />

ersättas med trappa, framför allt ur rekreationssynpunkt, se Anpassning och åtgärder i<br />

rekreationskapitlet.<br />

6.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

Att dra en rakare trappa upp direkt till bron på östra sidan skulle innebära ett mindre<br />

ingrepp i naturmiljön och vore därmed att föredra ur natursynpunkt. Se även Anpassning<br />

och åtgärder i rekreationskapitlet.<br />

17


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

7. KULTURMILJÖ<br />

Med kulturmiljö menas miljöer som tydligt speglar vår historia och som berättar om<br />

mänsklig verksamhet i förfluten tid.<br />

7.1 HISTORIK OCH NULÄGE<br />

Planområdet är ett kulturlandskap format av mänsklig aktivitet. Den öppna dalgången har<br />

nyttjats och nyttjas fortfarande som jordbruksmark. Befintlig hästgård håller idag<br />

markerna öppna. I vegetationen finns på ett par ställen spår av trädgårdsväxter vilket<br />

tyder på äldre bebyggelse inom områden som nu är under igenväxning.<br />

I denna del av <strong>Haninge</strong> finns ett flertal förhistoriska lämningar varav de flesta utgörs av<br />

gravfält, ensamma gravar och bytomter. Majoriteten av dessa lämningar ligger intill<br />

Drevviken eller i anslutning till de dalgångar som lett till sjön. Det är främst järnåldern<br />

samt efterföljande tidsperioder som är representerade.<br />

Inom detaljplaneområdet finns ett antal kända fornlämningar som är registrerade i Riksantikvarieämbetets<br />

fornminnesregister, se figur 7.1.<br />

RAÄ 96:1<br />

En gammal färdväg/vägbank, 3-4 meter bred och 2 meter hög. Dess sträckning följer<br />

kanten på åkermarken på de historiska kartorna Nynäsbanan skär rakt igenom vägen.<br />

RAÄ 260:1<br />

En gammal bytomt/gårdstomt, Väster Täckåkers bytomt. Fornlämningsområdet är cirka<br />

120x65 meter stort. Det finns skriftliga belägg för bebyggelse inom det område som<br />

kallas Täckeråker sedan medeltiden, men troligtvis går den tillbaka till järnåldern. En<br />

karta från 1600-talet visar att två gårdar var belägna i det område som omfattas av Raä<br />

260:1. På kartan från 1638 är i princip hela utredningsområdet utnyttjat för odling eller<br />

bete.<br />

Läget för den norra gården kunde identifieras i den arkeologiska utredningen, bland annat<br />

syntes lämningar efter hus, rester efter en mur samt kol och bränd lera. Den södra gården<br />

bör ha omfattat ett större område än vad som är registrerat. Hela ytan mellan 260:1 och<br />

325:1 kan ha utnyttjats för gårdens räkning.<br />

RAÄ 325:1<br />

Område med stensättningsliknande lämningar, 10 stycken. Kunde inte identifieras vid den<br />

arkeologiska utredningen.<br />

RAÄ 324:1<br />

En stensättningsliknande lämning. Kunde inte identifieras vid den arkeologiska<br />

utredningen.<br />

18


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Figur 7.1 Fornlämningar inom planområdet. Karta från Arkeologikonsult.<br />

En arkeologisk utredning med syfte att identifiera eventuella oregistrerade fornlämningar<br />

har utfört av planområdet (Arkeologikonsult, 2008). Arbetet omfattade kart- och arkivstudier<br />

samt inventering i fält. Vid utredningen påträffades inga nya fornlämningar, men<br />

en yta markerades som indikationsområde.<br />

19


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

7.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

Kulturminneslagen<br />

Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i lagen och får inte skadas. Den<br />

som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd.<br />

<strong>Haninge</strong> kommuns översiktsplan<br />

- <strong>Haninge</strong> kommun ska värna sina kulturmiljöer och skydda dem mot<br />

förvanskning.<br />

- <strong>Haninge</strong> ska behålla sin karaktär av rik kulturbygd.<br />

- Anläggningar och företag som påverkar landskapsbilden och bidrar till att<br />

landskapsbildens kulturhistoriska värden minskar ska undvikas.<br />

7.3 NOLLALTERNATIV<br />

Trots risk för igenväxning av den öppna marken kommer de öppna markerna att fortsätta<br />

vara obebyggda. Det kommer att vara möjligt att även i nollalternativet uppleva området<br />

som en kulturbygd präglad av jordbruk och därmed bibehålls det kulturhistoriska värdet.<br />

Fornlämningarna ligger kvar orörda och till viss del syns de ovan mark, framför allt gäller<br />

det lämningar av den gamla bytomten<br />

7.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Det som finns kvar av den gamla färdvägen (RAÄ 96:1) kommer att försvinna i och med<br />

utbyggnaden inom Vegastaden. Även den gamla bytomten/gårdstomten (RAÄ 260:1) och<br />

en mindre del av området med stensättningsliknande lämningar (RAÄ 325:1) ligger på<br />

mark som avsatts som byggbar mark i markanvändningsplanen.<br />

Kulturmiljövärdet i de fornlämningar som påverkas av exploateringen varierar. Det<br />

kulturhistoriska värdet av den gamla färdvägen bedöms som mycket litet i och med att<br />

Nynäsbanan går rakt igenom den. Värdet i de stensättningsliknande lämningarna är<br />

troligtvis relativt lågt medan däremot den gamla bytomten är intressant och bör kunna ha<br />

varit attraktivt för bosättning under en mycket lång tid, både förhistorisk och historisk.<br />

Övriga fornlämningar ligger inom delar som inte kommer att exploateras.<br />

Ett samarbete har inletts med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.<br />

7.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

Eftersom en fast fornlämning berörs har samråd med Länsstyrelse inletts i enlighet med<br />

kulturminneslagen.<br />

För att ta bort fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar<br />

även om förundersökning och arkeologisk utgrävning.<br />

Arkeologikonsult rekommenderar att det ett större område undersöks i samband med en<br />

eventuell förundersökning av bytomten. Den i anslutning till bytomten liggande ytan där<br />

stensättningsliknande lämningar finns registrerade kan i sådana fall undersökas vid<br />

samma tillfälle.<br />

20


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

8. REKREATION<br />

Med rekreation menas här vistelse och fysik aktivitet utomhus med naturkontakt.<br />

8.1 NULÄGE<br />

Planområdet ligger mellan Hanvedenkilen och Tyrestakilen, se figur 6.1. Väster om<br />

järnvägen, strax utanför planområdet, finns ett område med så kallade jättegrytor (hål i<br />

berget som bildats – ofta under istiden – genom att strömmande vatten fått en sten att<br />

rulla runt i en fördjupning under lång tid). Detta område bedöms vara ett värdefullt<br />

rekreationsområde med stor variationsrikedom i terräng och vegetation. Även planområdet<br />

tycks relativt välutnyttjat för rekreation även om naturkaraktären är lägre jämfört<br />

med områden på västra sidan järnvägen. Planområdet är jämförelsevis mer kulturpräglat<br />

med jordbruksmark och småvägar. Tillgången till flertalet mindre grusvägar genom<br />

öppna hagmarker och närheten till befintlig bostadsbebyggelse gör att området bedöms<br />

lättillgängligt och därmed värdefullt för närrekreation. Bergknallarna ger värdefulla<br />

utblickspunkter.<br />

Hästsport utövas inom planområdet. Det finns både beteshagar och ridstigar samt en<br />

anlagd travbana.<br />

Det som minskar rekreationsvärdet i planområdet är järnvägen som ligger på en, upp till<br />

cirka 5 meter hög, bank. Banken är en påtaglig fysisk barriär och tågtrafiken ger bullerstörning<br />

i hela planområdet. Väg 73 ger dessutom ett bakgrundsbuller.<br />

Sammantaget kan sägas att planområdet är värdefullt som rekreationsområde på lokal<br />

nivå. Närheten till mer etablerade rekreationsområden såsom Rudan och Hanveden gör<br />

dock att områdets regionala värden är små.<br />

8.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

I <strong>Haninge</strong> kommuns översiktplan (2004) anges:<br />

- Markanvändning som syftar till att hålla odlingslandskapet öppet ska<br />

prioriteras. Stor hänsyn ska visas kultur-, natur och friluftslivets intressen.<br />

8.3 NOLLALTERNATIV<br />

Om hästgården försvinner, vilket är sannolikt då de har ett tidsbegränsat kontrakt,<br />

kommer området sannolikt att användas betydligt mindre för hästsport. Områdets<br />

rekreationsvärden bedöms i huvudsak finnas kvar, men igenväxning av markerna kan<br />

göra att området känns mindre tilltalande för promenader och lek.<br />

8.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Möjligheterna att utnyttja området för rekreation kommer att minska dramatiskt då<br />

området bebyggs. Möjligheten att utöva hästsport inom planområdet kommer att<br />

försvinna.<br />

Höjderna kommer fortsatt att vara möjliga utflyktspunkter, men dess kvaliteter som<br />

utblickspunkter bedöms minska väsentligt då omgivningen förändras från öppna<br />

betesmarker till bebyggda kvarter med stadskaraktär. Utsiktspunkter är uppskattade även i<br />

stadsmiljö, men i och med att naturkontakten försvinner minskar rekreationsvärdet (se<br />

definition av rekreation i ingressen till kapitel 8).<br />

Genomförandet av planen medför att de boende i befintliga bostadsområden i Vega,<br />

Kvarntorp, Kolartorp och Hermanstorp får sämre tillgång på närrekreationsområden. Det<br />

kommer dock fortfarande att finnas mindre områden kvar, inom både Vega och Kvarntorp,<br />

Kolartorp och Hermanstorp. De boende i nämnda bostadsområden kommer fortfarande<br />

att ha god tillgång till stora rekreationsområden, exempelvis Norrbyskogen och<br />

21


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Rudans friluftsområde. Dessa rekreationsområden ligger på betydligt större avstånd och<br />

det är även nödvändigt att passera större vägar för att nå dem.<br />

Kvarvarande rekreationsområden, t ex ett område som länsstyrelsen har föreslagit som<br />

reservat på västra sidan järnvägen, blir mer tillängliga i och med tillkomsten av stationen<br />

och föreslagna planskilda korsningar med järnvägen.<br />

I norra delen av planområdet finns förslag på en gång- och cykelbro över järnvägen som<br />

ett komplement till den befintliga gångtunneln i norra delen av planområdet. För att nå<br />

bron och de högre liggande partierna från gångtunneln behövs anslutning uppåt i<br />

terrängen och detaljplaneförslaget visar två förslag på gång- och cykelvägar, väster<br />

respektive öster om järnvägen. För att minska den negativa påverkan på naturmiljön och<br />

för att förbättra förslaget ur rekreationssynpunkt föreslås att en av anknytningarna ersätts<br />

med en rak trappa intill järnvägen. En rak trappa minskar ingreppet men hindrar cyklister<br />

och rullstolsburna. Dessa har dock möjlighet att nyttja gångtunneln samt gång- och<br />

cykelvägen på västra sidan.<br />

Sluttning på östra sidan är mindre bullerutsatt och det bedöms finnas ett större behov av<br />

att spara ett naturområde för lek och närrekreation på denna sida. Bostäder nära den<br />

västra gångslingan bedöms ha större tillgång på närliggande naturområden. Värdet av att<br />

spara ett naturområde för lek och närrekreation bedöms som störst på den östra sidan.<br />

8.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

Det är viktigt att små grönområden för närrekreation sparas vid en exploatering av<br />

området. De områden som sparas bör inte enbart bestå av kuperade områden i och med att<br />

de kan upplevas som otillgängliga för vissa grupper i samhället. De kan utnyttjas som<br />

blickpunkter men lämpar sig mindre för promenad- eller joggingturer. Det parkstråk som<br />

planeras från nordöst till söder kan fungera väl som promenadstråk om det utformas med<br />

fokus på att skapa rekreationsmöjlighet och inte bara en transportsträcka. Här kommer<br />

vägsträckning, vägbeläggning och val av vegetation vara av betydelse för hur trivsamt<br />

stråket blir och därmed hur väl utnyttjat det blir.<br />

För att minska ingreppet i naturmiljö föreslår MKB:n att den av föreslagna gång- och<br />

cykelvägen på östra sidan av järnvägen i norra delen av planområdet ersätts med en rak<br />

trappa.<br />

22


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

9. MARK<br />

9.1 NULÄGE<br />

Centralt i området finns ett lågparti med lera med ett varierande djup på 10-30 meter.<br />

Leran kan ha genomgående torrsprickor under torrperioder. I de högre liggande områdena<br />

finns inslag av morän- och hällområden med växlande infiltrationsförhållanden.<br />

Markföroreningar<br />

Jord i banvallar kan vara förorenad av metaller och PAH från impregneringsmedel för<br />

slipers och av bekämpningsmedel som använts för ogräsbekämpning. I övrigt bedöms det<br />

inte finnas någon risk för markföroreningar eftersom området utgörs av naturmark.<br />

Radon<br />

Området i stort är översiktligt klassat som icke-högriskområde men lokala variationer<br />

förekommer alltid.<br />

9.2 NOLLALTERNATIV<br />

Nollalternativet innebär ingen förändring i jämförelse med nuläget vad gäller påverkan på<br />

markförhållandena.<br />

9.3 PLANFÖRSLAGET<br />

De centrala delarna av planområdet har långt till fast botten. En omfattande pålning krävs<br />

därför för byggnader och bro. Inom järnvägsområdet har kalkstabilisering för<br />

järnvägsbanken krävts inom de centrala delarna och på vissa delar även tryckbankar.<br />

Kalkstabilisering kan komma att krävas inom vissa områden.<br />

Markföroreningar<br />

En utbyggnad av området innebär att de delar av banvallen som berörs måste undersökas<br />

för att fastställa om det finns markföroreningar. Risken för markföroreningar i övrigt<br />

bedöms som mycket liten.<br />

Föreslagen markanvändning är till övervägande del att betrakta som känslig (bostäder,<br />

förskola, parkmark). Vissa delar av området klassas som mindre känslig markanvändning<br />

(vägar). Påträffas föroreningar avgör kommande bebyggelse behovet av sanering.<br />

Radon<br />

Beroende på risk för radon i marken behöver byggnader olika skydd mot radon. Inom<br />

normalriskområde ska byggnader utföras radonskyddande och inom högriskområde ska<br />

de utföras radonsäkra. En mer detaljerad radonunderökning behöver göras, se nedan.<br />

9.4 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

För att klarlägga om det finns ett åtgärdsbehov bör provtagning genomföras inom de<br />

områden där det finns risk för markföroreningar.<br />

I anslutning till bygglov och byggsamråd ska projektören ta fram detaljerade geotekniska<br />

data och uppgifter om eventuell radonförekomst inför val av grundläggnings- och<br />

byggnadssätt.<br />

23


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

10. VATTEN<br />

10.1 NULÄGE<br />

Dagvatten<br />

Planområdet ligger inom sjön Drevvikens avrinningsområde, se figur 10.1. Sjön, som är<br />

den största sjön i Tyresåns vattensystem, är mycket näringsrik och blågröna alger är<br />

vanliga under sommaren. Badvattenkvaliteten är ofta med tvekan tjänlig, troligen på<br />

grund av dag- och bräddvatten. Metallhalterna i bottnarna är, med vissa undantag, relativt<br />

låga. Fiskbeståndet är stort.<br />

Sjön ligger inom Stockholms, <strong>Haninge</strong>, Huddinge och Tyresö kommuner. Hela den södra<br />

stranden hör till <strong>Haninge</strong> kommun. I <strong>Haninge</strong> kommuns dagvattenstrategi bedöms Drevviken<br />

som en mycket känslig recipient.<br />

Föroreningsbelastningen inom planområdet är låg eftersom marken huvudsakligen utgörs<br />

av orörd natur. Skogsmarkens bidrag styrs i nuläget främst av det atmosfäriska nedfallet<br />

där endast kvävetillförseln har någon större betydelse.<br />

Centralt i planområdet finns ett dike som förutom planområdet även avvattnar stora delar<br />

av omkringliggande naturmark. Diket avleder vattnet från Dammträsk med dess totala<br />

tillrinningsområde på ca 142 ha. Delar av naturmarken väster om järnvägen avrinner även<br />

mot diket och därmed leds bland annat dagvatten från Hermanstorp, Kvarntorp, Kolartorp<br />

till diket inom planområdet. Det öppna diket löper mot Hallstens väg där dagvattnet leds<br />

ner i två kommunala dagvattenkulvertar som mynnar i Drevviken.<br />

Figur 10.1. Delavrinningsområden som berör Drevvikens sydvästra del i <strong>Haninge</strong>.<br />

Huvudsakliga avrinningsstråk markerade. Underlag från <strong>Haninge</strong> kommun..<br />

24


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Dräneringsvatten från järnvägen leds troligtvis till diket.<br />

Risken för hydraulisk överbelastning och översvämning bedöms som låg på grund av att<br />

avrinningen i nuläget sker över naturmark med naturlig fördröjning, infiltration och<br />

avdunstning. Ledningsnätet i den norra delen av planområdet (Hallstens väg) bedöms ha<br />

kapacitet att klara nuvarande flöde från avrinningsområdet.<br />

Grundvatten<br />

Inom delar av området ligger grundvattnets trycknivå ca 1 meter ovan befintlig markyta,<br />

dvs det är artesiskt grundvatten. Sannolikt är det artesiskt grundvatten i området där<br />

markytan är under nivån +24. Inom övriga delar ligger grundvattnets trycknivå mellan<br />

markytan och ner till 2 m under markytan.<br />

10.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

<strong>Haninge</strong>s dagvattenstrategi<br />

<strong>Haninge</strong> kommun har under våren 2005 antagit en dagvattenstrategi. I korthet innebär<br />

denna bl.a. att:<br />

• Den naturliga vattenbalansen ska bevaras<br />

• Översvämningar ska undvikas<br />

• Föroreningar ska hindras från att nå dagvattnet genom åtgärder vid källan<br />

• Förorenat dagvatten ska renas<br />

• Dagvattnet ska utnyttjas för att skapa estetiska värden i miljön<br />

Tyresåns vattenvårdsprojekt<br />

Berörda kommuner inom Drevvikens avrinningsområde samverkar i ett vattenvårdsprojekt<br />

som syftar till är att förbättra vattenkvaliteten, gynna den biologiska mångfalden<br />

samt att skydda hotade enskilda arter. Kommunerna har därför arbetat fram ett gemensamt<br />

förslag till åtgärdsprogram för dagvattnet, enskilda avlopp och lantbruk.<br />

Översiktsplan 2004<br />

- Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt. I andra hand ska vattenflödet<br />

utjämnas och fördröjas innan avledning till recipient.<br />

- Vatten från ofta använda parkeringar, starkt trafikerade gator och andra<br />

förorenade områden ska renas.<br />

10.3 NOLLALTERNATIV<br />

Nollalternativet innebär ingen förändring i jämförelse med nuläget vad gäller mängden<br />

avrinnande vatten och föroreningsinnehåll.<br />

10.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Dagvatten<br />

Genomförandet av detaljplanen kommer att ha en stor påverkan på avrinningen från<br />

området, både med avseende på kvalitet och på kvantitet. Detta är en naturlig konsekvens<br />

av att naturmark ersätts med hårdgjorda ytor med fordonstrafik mm.<br />

Den ökande andelen hårdgjorda ytor kommer att bidra till en snabbare avrinning och<br />

risken för översvämningar inom planområdet och angränsanden områden ökar.<br />

De naturliga förutsättningarna gör så att avrinningsvägarna kan delas upp i två delar. Det<br />

lägre partiet utmed järnvägen med flerfamiljshus som avleds norrut mot ledningssystemet<br />

vid Hallstens väg. Det i öster högre belägna området med radhusbebyggelse mellan<br />

Västra Täckåkers väg och Hällstigen som avses ledas mot kommunens ledningsnät för<br />

dagvatten i Hällstigen och Kvarntorps allé.<br />

25


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Möjligheterna till infiltration av dagvatten är mycket begränsad eftersom stora delar<br />

består av lera med högt grundvatten och övriga delar av berg i dagen eller tunt moräntäcke.<br />

Därför kommer dagvattnet till övervägande del omhändertas via konventionellt<br />

ledningsnät. Vid exploateringen kommer det befintliga diket att förläggas i en kulvert<br />

med ny sträckning genom planområdet.<br />

För att undvika översvämning inom planområdet kommer en damm för fördröjning av det<br />

stora tillkommande flödet från Dammträsks att anläggas. Enligt dagvattenutredningen bör<br />

dammen dimensioneras för att kunna magasinera tillkommandevatten under den tid det<br />

tar för att avleda det av den nya bebyggelsen genererade dagvattnet under ett 10-års regn<br />

med 10 minuters varaktighet, vilket innebär en volym på cirka 1000 m 3 . Därmed kommer<br />

inte tillkommande flöde från planerad bebyggelse att öka toppbelastningen i relation till<br />

nuläget. Dammen har både en renande och fördröjande effekt.<br />

När naturmark bebyggs ökar föroreningsbelastningen för de flesta ämnen. Utöver<br />

föroreningar genererade av trafiken ökar risken för spill av varor som hanteras inom<br />

området. Etablering av verksamheter kan innebära ytterligare tillförsel av näringsämnen<br />

och föroreningar.<br />

Eftersom övervägande delen av den nya bebyggelsen är bostäder förväntas övervägande<br />

delen av det dagvatten som genereras inom planområdet ha så låga halter av föroreningar<br />

att det inte krävs någon rening av det. Undantag utgörs av vägar och parkeringsytor.<br />

Parkeringsytorna invid stationen föreslås att grusas och därmed fastläggs föroreningar i<br />

marken. Möjlighet till rening av dagvatten från vägar och parkeringsytor bör studeras i<br />

det fortsatta arbetet.<br />

Dagvatten från Vegastaden kommer att ledas direkt till Drevviken via dagvattenledningar.<br />

Detta innebär att dagvattnet orenat förs ut till Drevviken. Mängden föroreningar som når<br />

Drevviken kommer öka jämfört med nollalternativet och åtgärder för att minska påverkan<br />

på Drevviken bör studeras.<br />

10.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

Dagvatten<br />

Inom området bör, utöver möjlig lokal infiltration, vattnet avledas så ”trögt” som möjligt.<br />

En ”trög” avrinning kan åstadkommas bland annat genom breda gräsbevuxna diken och<br />

den damm som planerats in i området. Genom att anlägga så kallade gröna tak, det vill<br />

säga tak med en växtlighet av mossa, sedum, örter eller gräs, kan flödestoppar reduceras<br />

vid intensiv nederbörd och avrinningen minska. Ungefär hälften av den regnmängd taket<br />

kan hålla avdunstar så småningom åter till atmosfären medan återstoden portioneras ut i<br />

dagvattenavloppet.<br />

Det är viktigt att husen som byggs på den lågt belägna ängsmarken inte drabbas av översvämning<br />

eller vatteninträngning via dräneringssystem vid kraftiga regn. Förutom<br />

planerad damm bör kvartersmarken höjas i förhållande till omgivande vägyta.<br />

Möjlighet till rening av det dagvatten som avrinner ifrån vägar och markparkeringarna<br />

bör ses över ytterligare. En åtgärd för vägdagvatten är att låta det passera oljeavskiljare<br />

innan det förs till kulverten.<br />

För att minimera risken för föroreningar kan planbestämmelserna belysa att oskyddade<br />

ytor av koppar och zink inte får användas utomhus.<br />

Eftersom det inte finns någon möjlighet att anordna en bra rening av det dagvatten som<br />

genereras inom planområdet bör möjligheten att skapa en våtmark intill Drevviken<br />

studeras. Fördelen med detta är att dagvatten från andra områden som idag förs orenat ut i<br />

Drevviken kan erhålla rening i våtmarken.<br />

26


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

11. BULLER<br />

11.1 NULÄGE<br />

De stora bullerkällorna i området är Nynäsbanan och väg 73. I det område där järnvägen<br />

går på bank utsätts ett område på cirka 250 meters avstånd på båda sidor om järnvägen<br />

för nivåer över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå) och 70 dB(A) maximal<br />

ljudnivå.<br />

Ljudnivåerna från väg 73 tillsammans med ljudnivåerna från Nynäsvägen överstiger 55<br />

dB(A) ekvivalent ljudnivå i de östra delarna av planområdet.<br />

11.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

Nationella riktvärden för trafikbuller<br />

Riktvärden, presenterade i tabell 11.1 och 11.2, bör enligt beslut av riksdagen normalt<br />

inte överskridas vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad<br />

av trafikinfrastruktur.<br />

Tabell 11. 1. Nationella riktvärden för vägtrafikbuller vid bostäder.<br />

Utrymme<br />

Högsta trafikbullernivå dB(A)<br />

Ekvivalentnivå Maximalnivå<br />

Inomhus 30 45 (nattetid)<br />

Utomhus<br />

Vid fasad 55<br />

På uteplats 70<br />

Tabell 11.2. Nationella riktvärden för buller vid bostäder från spårbunden trafik.<br />

Utrymme<br />

Högsta trafikbullernivå dB(A)<br />

Ekvivalentnivå Maximalnivå<br />

Inomhus 30 45 (nattetid)<br />

Utomhus<br />

Vid fasad 60<br />

På uteplats 55 70<br />

Bostadsområdet i övrigt 60<br />

I de fall riktvärdena för utomhusnivån inte kan klaras ska inriktningen vara att<br />

inomhusvärdena inte överskrids.<br />

Länsstyrelsens vägledning<br />

I Stockholms län kan det på många ställen vara svårt att klara riktvärdena i alla<br />

situationer. Länsstyrelsen har därför tagit fram avstegsfall (avstegsfall A respektive B).<br />

När avsteg från riktvärdena tillämpas, bör strävan vara att med hjälp av placering och<br />

utformning av bebyggelsen så långt som möjligt kompensera höga bullernivåer med en<br />

tystare sida och en god helhetsmiljö. Ett mer omfattande beslutsunderlag krävs enligt<br />

länsstyrelsen för att säkerställa att alla rimliga åtgärder för att begränsa de negativa<br />

konsekvenserna vidtas.<br />

27


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Avstegsfall A innebär att avstegs görs från riktvärdena men att samtliga lägenheter ska ha<br />

tillgång till bullerdämpad sida för minst hälften av boningsrummen. På den bullerdämpade<br />

sidan ska nivåerna vara betygligt lägre än 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå<br />

(sammanlagd nivå för väg- och tågtrafik). Avstegsfall A bör vara det som i första hand<br />

eftersträvas vid avsteg från riktvärdena.<br />

Avstegsfall B innebär att avsteg görs från riktvärdena på den bullerdämpade sidan.<br />

Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dB(A) ekvivalent<br />

ljudnivå för minst hälften av boningsrummen.<br />

11.3 NOLLALTERNATIVET<br />

Ingen större förändring i förhållande till nuläget.<br />

11.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Bebyggelse enligt planförslaget kommer att generera trafik som ger ökat buller i området.<br />

Trafiken kommer framför allt att använda sig av det nya vägnätet inne i bostadsområdet,<br />

framför allt huvudvägen som går centralt genom planområdet och ut till väg 73. Vägnätet<br />

i Vegastaden ansluter även till befintligt vägnät i angränsande områden.<br />

Ny bostadsbebyggelse<br />

Delar av planerad bostadsbebyggelse klarar det nationella riktvärdet om högst 55 dB(A)<br />

ekvivalent ljudnivå från trafik, se figur 11.1. Detta gäller framför allt bebyggelsen i<br />

mitten av planområdet. För de delar av bostadsbebyggelsen som inte klarar det nationella<br />

riktvärdet finns förutsättningar att klara avstegsfallen med, bullerskärm längs järnvägen,<br />

lämplig bebyggelseutformning och lägenhetsplanlösning samt lokala skärmar. Detta<br />

innebär högst 55 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen. Med avseende på den<br />

goda kollektivtrafikförsörjningen bör avstegsfall kunna tillämpas.<br />

Figur 11.1. Buller vid planerade bostäder. Källa:ÅF Ingemansson AB.<br />

Bostadsbebyggelsen lokaliseras som närmast cirka 45 meter från järnvägen. Utan åtgärder<br />

för att minska bullret är den ekvivalenta ljudnivån mellan 60 och 65 dB(A) vid fasader<br />

28


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

närmast järnvägen, se figur 11.2. Med en bullerskärm klaras riktvärdet om högst 55<br />

dB(A) i markplan vid bebyggelsen, se figur 11.2..<br />

Vid fasader längs huvudgatan medför trafiken ekvivalenta ljudnivåer över 55 dB(A),<br />

bullernivåerna ligger här upp mot 63 dB(A). Även vid radhusbebyggelsen längs lokalgator<br />

i östra delen av detaljplaneområdet kommer riktvärdet för ekvivalent bullernivå<br />

överskridas. Några bostäder i östra delen av planområdet får nivåer över 55 dB(A) vid<br />

samtliga fasader. I denna del kan avstegsfallen klaras genom lokala skärmar.<br />

De maximala bullernivåerna vid fasader närmast järnvägen ligger upp mot 85 dB(A).<br />

Med en tre meter hög bullerskärm klaras högst 70 dB(A) maximal ljudnivå från spårtrafiken<br />

i markplan vid husen närmast järnvägen. Därmed klaras riktvärdet för maximal<br />

ljudnivå på uteplats både på den östra och västra sidan av bebyggelsen. Bostäder intill<br />

huvudgatan får maximala ljudnivåer på upp mot 80 dB(A).<br />

Figur 11.2. Buller vid planerade bostäder med skärm längs järnvägen. Källa: ÅF<br />

Ingemansson AB.<br />

Buller vid befintliga bostäder<br />

Utbyggnaden av Vegastaden genererar trafik som, förutom att nyttja det nya vägnätet<br />

inom stadsdelen, även kommer att gå på bland annat väg 73, Nynäsvägen och till viss del<br />

även på angränsande lokalvägar. Buller från trafiken inom stadsdelen kan medföra en<br />

liten ökning av bullret vid befintliga bostäder som ligger närmast den nya stadsdelen.<br />

Bullret från väg 73 bedöms inte påverkas av planförslaget eftersom tillkommande trafik<br />

är liten i förhållande till vägens trafikflöde. Eftersom trafiken till övervägande del<br />

kommer att nyttja den nya trafikplatsen bedöms påverkan på buller längs Nynäsvägen bli<br />

liten. Det finns inte några direkta målpunkter i angränsande bostadsområden och således<br />

bedöms trafikökning och påverkan på bullret längs befintliga lokalvägar bli mycket liten.<br />

Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra en liten risk för ökat buller vid<br />

befintliga bostäder.<br />

29


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

11.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

För att dämpa bullernivåerna från passerande tåg bör Nynäsbanan förses med bullerskärm.<br />

Bullerberäkningen anger att en 3 meter hög skärm behövs utmed hela planområdet.<br />

För att klara avstegsfallen för delar av flerbostadsbebyggelsen samt radhusen i östra delen<br />

av planområdet måste lämplig bebyggelseutformning och lägenhetsplanlösning samt<br />

lokala skärmar utredas.<br />

Med tillräcklig fasadisolering kan riktvärdet för maximal nivå inomhus nattetid klaras.<br />

30


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

12. VIBRATIONER<br />

12.1 NULÄGE<br />

Området karaktäriseras av mäktiga lager av lös lera som ibland är siltig. Från markytan<br />

och 1 meter ned har leran torrskorpekaraktär. Jorden under halva järnvägsbanken är<br />

förstärkt med kc-pelare (kalkcementpelare).<br />

Spridning och nivå hos vibrationer beror, förutom av geologiska förhållanden, även på<br />

hastigheten hos tågen samt tågens tyngd.<br />

12.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

Vibrationer bedöms enligt svensk standard SS 460 48 61, se tabell 13.1. Man bör notera,<br />

att även en vibrationsnivå på 0,4 mm/s är uppfattbar och att vissa människor blir störda<br />

redan vid denna nivå.<br />

Tabell 13.1. Bedömning av vibrationer enligt svensk standard SS 460 48 61.<br />

Störning Vibrationshastighet Upplevelse<br />

Liten 0,1-0,4 Ej eller knappt kännbar<br />

Måttlig 0,4-1,0 Delvis kännbar<br />

Sannolik 1,0-2,0 Kännbar, Upplevs som störande.<br />

Stor > 2,0 Mycket kännbar. Obehaglig störning.<br />

12.3 NOLLALTERNATIVET<br />

Ingen förändring jämfört med nuläget.<br />

12.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Den planerade bostadsbebyggelsen hamnar cirka 45 meter från järnvägen. Registrerade<br />

vibrationer vid denna plats ligger under riktvärdet för störning 0,4 mm/s.<br />

Förutom de geologiska förhållandena, tågens hastighet och tågens tyngd så påverkar<br />

fastighetens grundläggning och tyngd risken för vibrationer inom en byggnad.<br />

Byggnaderna närmast järnvägen är tunga flerfamiljsbyggnader vilket ytterligare minskar<br />

risken för vibrationsöverföring.<br />

Med föreslagen placering och utformning av de planerade bostadshusen är det ingen risk<br />

för att det uppkommer komfortstörningar inne i lägenheterna enligt svensk standard SS<br />

460 48 61.<br />

12.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

Inga åtgärder föreslås.<br />

31


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

13. RISK OCH SÄKERHET<br />

En riskanalys har genomförts för detaljplaneområdet (Brandskyddslaget, 2008). Kapitel<br />

12 bygger på resonemang och slutsatser i riskanalysen. I riskanalysen har individ- och<br />

samhällsrisk analyserats. Med individrisk menas den risk som en enskild person<br />

exponeras för och samhällsrisk är den risk som en riskkälla utgör mot hela den berörda<br />

omgivningen.<br />

13.1 NULÄGE<br />

På Nynäsbanan, som går genom området passerar cirka 145 tåg per vardagsmedeldygn<br />

varav fyra godståg och resten pendeltåg. Maximal hastighet för godstågen är 100 km/h<br />

medan pendeltågen får köra 140 km/h. Farligt gods transporteras på sträckan.<br />

Banvallen ligger på en betydligt högre nivå jämfört med omkringliggande mark. På den<br />

östra sidan är höjdskillnaden mellan järnvägsspår och nedanförliggande mark mellan 4-7<br />

meter. På den västra sidan är skillnaden i höjdled mellan 3-5 meter.<br />

På väg 73 sker också transporter av farligt gods. Avståndet mellan transportleden och det<br />

aktuella detaljplaneområdet uppgår till ett hundratal meter och bedöms inte påverka<br />

detaljplaneområdet i någon betydande mening.<br />

13.2 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

Länsstyrelsens rekommendationer<br />

När detaljplaner tas fram inom 150 meter från en transportled för farligt gods ska risker<br />

hanteras särskilt i detaljplaneprocessen, enligt länsstyrelsens riskpolicy (Länsstyrelserna i<br />

Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, 2006). Det innebär att det i planarbetet<br />

behöver göras en riskanalys, riskvärdering och riskreduktion. Länsstyrelsen i Stockholms<br />

län rekommenderar i övrigt följande (Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport 2001:01):<br />

− 25 meter närmast väg eller järnväg med transport av farligt gods bör lämnas fritt<br />

från byggnader.<br />

− Sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter bör inte<br />

uppföras närmare än 50 meter från järnväg med transport av farligt gods och tät<br />

kontorsbebyggelse bör inte uppföras närmare än 25 meter.<br />

Avsteg från ovanstående kan göras om risknivån bedöms som låg eller om risknivån kan<br />

sänkas genom säkerhetshöjande åtgärder.<br />

Räddningsverkets riskkriterier<br />

I publikationen Värdering av risk (1997) har Räddningsverket har föreslagit så kallade<br />

riskkriterier. Dels finns dels en övre nivå där risken anses oacceptabla och dels en undre<br />

gräns där risken bedöms som acceptabel. Mellan dessa nivåer ska riskerna sänkas med<br />

åtgärder i den mån det är rimligt (kostnaden för en åtgärd sätts i relation med dess<br />

riskminskande effekt).<br />

13.3 NOLLALTERNATIV<br />

Antalet passerande tåg väntas öka. Prognosen för järnvägstrafik förbi planområdet år<br />

2015 är 205 tåg per dygn varav 200 pendeltåg och 5 stycken godståg. Antalet godståg<br />

kommer dock sannolikt bli högre i och med att Stockholms hamnar planerar en ny hamn<br />

för godsfartyg i Norvik i Nynäshamns kommun. I planarbetet för hamnen har antalet<br />

godsvagnar med farligt gods uppskattats och antalet är väsentligt högre (ca 1280 vagnar<br />

år 2020) än det antal som har uppmätts vid mätningar 2005 (165 vagnar) och 2006 (0-23<br />

vagnar). Riskerna för människan bedöms inte öka trots att järnvägstrafiken ökar och att<br />

mängden farligt gods på Nynäsbanan ökar. Detta beror på att området fortsätter att vara<br />

oexploaterat – mycket få människor vistas i järnvägens närhet.<br />

32


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

13.4 PLANFÖRSLAGET<br />

Trafiken antas öka som i nollalternativet, men i och med att planförslaget innehåller en<br />

pendeltågsstation kommer pendeltågen att ha en låg hastighet då de passerar genom<br />

planområdet i och med att de ska stanna vid stationen.<br />

Planförslaget innebär att bostadsbyggelse uppförs som närmast ca 45 meter från<br />

järnvägen. Både individ- och samhällsrisken beräknas i planförslaget ligga på en risknivå<br />

där åtgärder ska övervägas.<br />

När det gäller invidrisken beror den förhöjda risken på risk för urspårning. För områden<br />

längre bort än 20 meter från järnvägen är risknivån acceptabel. Eftersom inga ytor för<br />

stadigvarande vistelse planeras inom riskområdet bedöms individrisken som acceptabel.<br />

Olyckor som berör stora ytor, till exempel läckage av giftig eller brännbar gas, kan<br />

påverka planerade byggnader och risknivån för dessa olyckor medför att riskerna bör<br />

hanteras. Med åtgärder enligt förslag nedan bedöms risksituationen blir acceptabel.<br />

13.5 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

För att genomföra detaljplanen med en acceptabel säkerhet bör följande åtgärder arbetas<br />

in i planbestämmelserna.<br />

− Ventilationen i byggnader inom ca 100 meter från järnvägen bör utformas så att<br />

den på ett enkelt sätt kan stängas av.<br />

− Friskluftintag i byggnader inom 100 meter från järnvägen bör placeras på en sida<br />

som inte vetter mot järnvägen. Undantag från denna rekommendation kan bli<br />

aktuell för att slippa få friskluftintag mot gatan. Intag mot gatan kan innebära<br />

sämre inomhusluft och högre inomhusnivåer av buller.<br />

− I byggnader närmas järnvägen ska det finnas möjlighet att utrymma på en sida<br />

som inte vetter mot järnvägen.<br />

33


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

14. BYGGSKEDETS PÅVERKAN<br />

14.1 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15)<br />

Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller visas i tabell 14.1. Dessa riktvärden är en<br />

vägledning för den bedömning av tillåtna bullernivåer som tillsynsmyndigheten gör för<br />

projektet.<br />

Tabell 14.1. Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller.<br />

Bostäder,<br />

inomhus<br />

Bostäder,<br />

utomhus<br />

vid fasad<br />

34<br />

Helgfri måndag-fredag<br />

07-19<br />

LAeq 2<br />

19-22<br />

LAeq<br />

Lördag, söndag och<br />

helgdag<br />

07-19 19-22<br />

LAeq LAeq<br />

Samtliga dagar<br />

22-07<br />

LAeq<br />

22-07<br />

LAFmax 3<br />

45 35 35 30 30 45<br />

60 50 50 45 45 70<br />

För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 dBA högre<br />

värden kunna tillåtas.<br />

Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dBA högre nivåer kunna<br />

accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid.<br />

Om riktvärdena för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga<br />

åtgärder bör målsättningen vara att inomhusvärdena klaras.<br />

Trafik inom byggplatser bör bedömas som byggbuller. Buller från trafik till och från<br />

byggplatsen ska bedömas enligt riktvärdena för trafikbuller.<br />

14.2 PLANFÖRSLAGET<br />

Byggtiden för denna del av Vegastaden har beräknats till 4-5 år och under denna tid finns<br />

risk för störningar på grund av byggarbeten och transporter.<br />

Byggbuller<br />

Byggbuller orsakas av arbetsmoment såsom sprängning, spontning, pålning, schaktning.<br />

Eftersom själva byggarbetsplatserna generellt ligger långt från befintliga bostäder bedöms<br />

risken för störning i befintliga bostäder till följd av byggverksamheten som liten. Eftersom<br />

bostäderna inom planområdet kommer att byggas ut successivt finns dock risk för<br />

störning för boende som flyttar in i et tidigt skede.<br />

Omfattningen av sprängningsarbeten är liten. Troligtvis kommer sprängning endast att<br />

behövas i delar av östra planområdet längs begränsade sträckor av huvudgatan. Avståndet<br />

till befintlig bebyggelse är som kortast 100 meter.<br />

Byggarbetena kommer att ge upphov till stomljud, luftburet buller och vibrationer.<br />

Sprängningen kommer att orsaka kortvariga med höga bullernivåer i närliggande hus.<br />

Övriga byggmoment ger framför allt upphov till luftburet buller.<br />

Byggtransporterna kommer troligtvis att köra av både vid Länna och Handens trafikplatser<br />

och därmed kommer delar av Nynäsvägen få ökad mängd tunga transporter.<br />

Nynäsvägen har 8 000 -10 000 fordon/dag och byggtrafiken påverkar inte de ekvivalenta<br />

bullernivåerna. Däremot ökar tillfällena med maximala bullernivåer vilket framför allt<br />

märks i områden som ligger nära vägen. Byggtransporter bedöms kunna orsaka ökad grad<br />

av störning för närliggande bostäder.<br />

2 Ekvivalent ljudnivå.<br />

3 Maximal ljudnivå


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

Vibrationer<br />

Sprängning kan ge upphov till vibrationer i närliggande byggnader. Normalt reagerar<br />

människor vid lägre nivåer än vad som är skadlig för byggnader. Erfarenheter visar<br />

emellertid att vibrationer ytterst sällan medför störningar under byggtiden. Den dimensionerande<br />

störningen från arbetsmaskiner är vanligen stomljud från sprängningar eller<br />

luftburet buller. Vibrationer från byggarbeten bedöms inte orsaka betydande störning.<br />

Luftföroreningar<br />

Vid byggarbeten uppkommer luftföroreningar, framför allt kvävedioxid, främst vid<br />

sprängning och av dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner. Miljökvalitetsnormerna för<br />

utomhusluft gäller inte inom arbetsområden. Normen bedöms inte överskridas utanför arbetsområdena<br />

på grund av de öppna förhållandena som medför god ventilation. Avståndet till<br />

bostäder är tillräckligt stort för att ingen negativ påverkan ska uppkomma för närboende.<br />

Förorenat dagvatten<br />

Vid sprängningsarbeten inom området kommer kväve från sprängning samt olja mm från<br />

transporteras bort med dagvattnet. Det är inte känt om den biologiska produktionen i<br />

recipienten Drevviken är fosfor- eller kvävebegränsad. Om sjöns produktion är<br />

kvävebegränsad finns risk för kraftig algblomning om kvävetillförseln ökar mycket.<br />

14.3 ANPASSNING OCH ÅTGÄRDER<br />

Åtgärder mot bullret är i första hand att begränsa arbetstiden till dagtid för sprängning<br />

och andra moment som medför bullernivåer över riktvärdena.<br />

Det är viktigt att planera hur utbyggnadens olika etapper ska ske för att minimera störning<br />

från byggverksamhet. Byggandet av järnvägsstationen bör exempelvis ske i samband med<br />

att den första etappen byggs.<br />

Erfarenhet visar att information till det boende är mycket viktig. Informationen ska<br />

innehålla uppgifter om arbetstider, om hur arbetet fortskrider, sprängningsarbeten, förväntade<br />

ljudnivåer och annat som kan bidra till störningsupplevelsen.<br />

Under anläggningstiden måste åtgärder vidtas som minimerar risken för utsläpp av<br />

förorenat dagvatten. Detta kan göras genom någon form av sedimenteringsanläggning.<br />

35


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

15. KLIMATPÅVERKAN<br />

15.1 BEDÖMNINGSGRUNDER<br />

Nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan<br />

Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att<br />

människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.<br />

15.2 NOLLALTERNATIV<br />

De boende i närliggande områden bedöms resa på samma sätt som i dagsläget. De som<br />

reser med pendeltåg behöver köra bil eller ta buss till Skogås eller Handen. Nollalternativet<br />

bedöms inte främja ett högt kollektivtrafikresande.<br />

15.3 PLANFÖRSLAGET<br />

Pendeltågsstationen ger bostadsområdet mycket god kollektivtrafikförsörjning vilket kan<br />

leda till en hög andel kollektivtrafikresande och en lägre andel bilresande än andra<br />

områden på samma avstånd från centrala Stockholm.<br />

Busslinjer kommer att ansluta småhusområdena i Vega, Kolartorp, Hermanstorp och<br />

Norrby till Vega pendeltågsstation, vilket bidrar till att underlätta för kollektivresandet.<br />

Dessa bussar kommer även att underlätta anslutning av de delar av Vegastaden som ligger<br />

på längre avstånd från stationen. Pendeltågstationen och anslutande bussförbindelser<br />

underlättar även kollektivtrafikresande för arbetande i befintliga och planerade arbetsområden.<br />

Kombinationen av en närliggande pendeltågsstation och anslutande bussar bedöms medföra<br />

bättre förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande och minskat bilåkande hos<br />

boende i de befintliga bostadsområdena Vega, Kolartorp, Hermanstorp och Norrby, jämfört<br />

med nollalternativet.<br />

Planförslaget goda förutsättningar för ett högt kollektivtrafikresande bedöms medföra<br />

lägre koldioxidutsläpp jämfört med en utbyggnad utan pendeltågsstation eller jämfört<br />

med en utbyggnad i ett annat område på samma avstånd från centrala Stockholm utan en<br />

pendeltågsstation.<br />

36


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

16. SAMLAD BEDÖMNING<br />

Utbyggnaden av Vegastaden görs i linje med <strong>Haninge</strong>s översiktsplan (2004). Detaljplaneområde<br />

2 ligger i sin tur i linje med det planprogram som tagits fram för hela<br />

Vegastaden. Nedan beskrivs de viktigaste effekterna och konsekvenserna av utbyggnad<br />

av detaljplaneområdet. Dessutom ges rekommendationer att ta med i den fortsatta<br />

planeringen av Vegastaden.<br />

16.1 VIKTIGASTE MILJÖKONSEKVENSERNA<br />

Landskapsbilden förändras drastiskt och kommer att präglas av bebyggelse.<br />

Naturmark tas i anspråk vilket medför negativa konsekvenser för naturmiljön. De<br />

värdefullaste naturområdena bevaras.<br />

Boende i Vega, Kvarntorp, Kolartorp och Hermanstorp får försämrad tillgång till närrekreationsområden.<br />

Pendeltågsstationen centralt i området ger boende i Vegastaden och boende i<br />

befintliga bostadsområden god kollektivtrafikförsörjning vilket kan leda till en hög<br />

andel kollektivtrafikresande och låga koldioxidutsläpp.<br />

Vid stora delar av bebyggelsen kan god ljudmiljö uppnås. Delar av bebyggelsen nära<br />

järnvägen och huvudgatan kommer dock ha trafikbullernivåer som överstiger riktvärdet<br />

för nybyggnation.<br />

Bebyggelsen och hårdgjorda ytor medför ökad översvämningsrisk. Dagvattendammen<br />

dimensioneras för beräknade höga flöden vilket minskar risken för översvämning.<br />

Föroreningsbelastningen på Drevviken ökar något.<br />

16.2 FORTSATT ARBETE<br />

Buller<br />

För vissa delar av bebyggelsen behövs åtgärder i form av utskjutande burspråk eller<br />

avskärmning mellan husen för att klara avstegsfallen för buller. Detta kommer att<br />

detaljstuderas i byggprojekteringen och kontrolleras i bygglovsskedet.<br />

Risk och säkerhet<br />

Krav på säkerhetshöjande åtgärder bör läggas in som planbestämmelse i detaljplanen.<br />

Radon<br />

I den fortsatta planeringen bör en markmiljöundersökning och markradonunderökning tas<br />

fram.<br />

Kulturmiljö<br />

Eftersom fasta fornlämningar berörs sker kontinuerligt i planprocessen samråd med<br />

länsstyrelse enligt kulturminneslagen. För att ta bort fornlämningar krävs tillstånd från<br />

länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar även om förundersökning och arkeologisk<br />

utgrävning.<br />

Dagvatten<br />

Åtgärder för att minska den ökade hydrauliska belastningen inom planområdet samt<br />

dagvattenbelastningen på Drevviken bör utredas.<br />

Byggskedet<br />

Inför byggskedet bör ett kontrollprogram som bland annat beskriver hanteringen av<br />

förorenat dagvatten samt riktlinjer för bullrande verksamheter tas fram.<br />

Natur och rekreation<br />

Utformning av anslutning till planerad gång- och cykelbro över järnvägen i norra delen av<br />

planområdet bör studeras vidare.<br />

37


<strong>Miljökonsekvensbeskrivning</strong> tillhörande Vegastaden detaljplan 2<br />

REFERENSER<br />

AB Storstockholms Lokaltrafik. 2004. Pendeltågsstation Vega. Trafikanalyser och<br />

samhällsekonomisk kalkyl<br />

Arkeologikonsult. 2008. Täckåker 1:186, 1:5, 1:9, 2:11, 2:14, 2:4, 2:73, 11:1, <strong>Haninge</strong> kommun,<br />

Södermanland, Frivillig arkeologisk utredning, etapp 1. Rapport 2008:2191<br />

Brandkonsulten AB. 2005-06-27. Riskanalys för bedömning av skyddsåtgärder vid byggnation av<br />

bostadsområde. Vega trädgårdsstad, <strong>Haninge</strong> kommun<br />

Brandskyddslaget. 2008. Riskanalys Vegastaden, Detaljplan 2 – avseende transporter med farligt<br />

gods på järnvägen<br />

Banverket. 2007. Vega – ny pendeltågsstation på Nynäsbanan. Idéstudie<br />

Förstudie Handen-Länna. Trafikplats Vega. Vägverket, 2005.<br />

<strong>Haninge</strong> kommun. 2005. Dagvattenstrategi för <strong>Haninge</strong> kommun<br />

<strong>Haninge</strong> kommun. 2005. <strong>Haninge</strong> kommuns översiktsplan, 2004. Antagen 2005-02-07<br />

<strong>Haninge</strong> kommun. 2006. Vegastaden. Program september 2006. Godkänt av kommunfullmäktige<br />

2006-09-18<br />

<strong>Haninge</strong> kommun, Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad. 1996. Vega – Norrby<br />

utvecklingsprogram<br />

Ingemansson Technology AB. 2005-12-21. Vegastaden, <strong>Haninge</strong> kommun. Trafikbullerutredning<br />

steg 2, vägtrafik<br />

Länsstyrelsen. 2003. Aldrig långt till naturen. Rapport 2003:20<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län. 2007. Trafikbuller i bostadsplanering, En vägledning för<br />

detaljplaneläggning med hänsyn till trafikbuller<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län. 2000. Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar<br />

med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:01<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stadsbyggnadskontor och Miljöförvaltningen i<br />

Stockholm. 2000. Trafikbuller och planering<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljöförvaltningen i Stockholm, Utrednings- och statistikkontoret<br />

Stockholms stad, NCC, Ingemansson Technology AB. 2004. Trafikbuller och planering II<br />

Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 2006. Riskhantering i<br />

detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods<br />

Regionplane- och trafikkontoret. Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2001)<br />

Regionplane- och trafikkontoret. 2004. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar<br />

Räddningsverket och Det Norske Veritas. 1997. Värdering av risk<br />

Tema landskapsarkitekter. december 2005. Vegastaden i <strong>Haninge</strong> kommun. Landskapsanalys –<br />

november 2005<br />

Tyréns. 2005-09-30. Vattenfrågor – Vegastaden<br />

Tyréns. 2007. PM Natur. Detaljplan 1 Vegastaden i <strong>Haninge</strong> kommun<br />

Tyréns. 2007. PM Natur, Detaljplan 2 Vegastaden i <strong>Haninge</strong> kommun<br />

Vägverket. 2007. Väg 73 Vägutredning Handen-Länna Trafikplats Vega<br />

ÅF-Ingemansson AB. 2008-03-20. Vegastaden, <strong>Haninge</strong> kommun. Detaljplan 2.<br />

Trafikbullerutredning<br />

Muntliga<br />

Göran Werthwein, Stockholms länsmuseum.<br />

38

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!