ANSÖKAN - Högskolan i Halmstad

hh.se

ANSÖKAN - Högskolan i Halmstad

ANSÖKAN

om rätt att

utfärda examen på forskarnivå

inom området INNOVATIONSVETENSKAP

Högskolan i Halmstad

För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.


Ansökan om rätt att utfärda examen på

forskarnivå inom området

INNOVATIONSVETENSKAP

(Innovation Sciences)


Ansökan har utarbetats av prof. Svante Andersson, prof. Mike Danilovic, tekn. dr. Henrik Florén

och prof. Bernd Hofmaier.

Ansökan har presenterats och diskuterats inom forskningsmiljön CIELs ledningsgrupp som

innehåller förutom nämnda ledamöter prof. Sven-Olof Collin, prof. Åsa Lindholm-Dahlstrand,

prof. Sven-Åke Hörte och prof. Bengt Larsson.


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning…………………... ..................................................................................................................3

Figur- och tabellförteckning…………… .................................................................................................................4

Sammanfattning.............................................................................................................................................................6

1. Område för examensrätt och forskarutbildningsämne .......................................................................................7

1.1 Område Innovationsvetenskap – motivering till val av området ...............................................................7

1.1.1. Ekonomisk, teknisk och samhällelig utveckling ...................................................................................8

1.1.2 Utveckling och specialisering av akademisk utbildning och forskning..............................................9

1.1.3 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi .............................................................10

1.2 Områdets allmänna beskrivning och benämning........................................................................................12

1.3 Område innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad – avgränsning .............................................16

1.3.1 Forskarutbildningen Innovationsledning och affärsutveckling........................................................17

2. Forskarutbildningsmiljön……………................................................................................................................18

2.1 Forskningsmiljön Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och Lärandeforskning CIEL........18

2.1.1 CIELs ledning ...........................................................................................................................................19

2.1.2 CIEL–bemanning , finansiering och publicering ................................................................................19

2.1.3 CIEL–Doktorandverksamhet.................................................................................................................20

2.2. CIEL:s samverkan med andra forskningsmiljöer.......................................................................................21

2.2.1 CIEL:s medarbetares deltagande i nationella/internationella nätverk.............................................21

2.3 CIEL:s samarbete med näringsliv och samhälle..........................................................................................22

2.4 Infrastruktur vid Högskolan i Halmstad.......................................................................................................22

3. Högskolans kvalitetsarbete…………..................................................................................................................23

3.1 Forskning och forskarutbildning...............................................................................................................24

3.2 Fakultetsnämndens ansvar .........................................................................................................................25

4. Handledarresurser…………………… ..............................................................................................................25

4.1 Strategi för långsiktig handledarförsörjning .................................................................................................29

5. Ekonomiska förutsättningar………….. .............................................................................................................30

5.1 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning som inledningsvis omfattar tio doktorander ..........31

5.2 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift omfattande femton doktorander............32

6. Forskarutbildning ”Innovationsledning och affärsutveckling” – Sammanfattning......................................34

Bilageförteckning………………………................................................................................................................36

3


Figur- och tabellförteckning

Figurer

Figur 1 Högskolan i Halmstads profil – styrkeområden

Figur 2 Bild över mastersprogrammet i Innovationsledning och affärsutveckling inklusive de tre

olika inriktningarna år 1

Figur 3 Ett exempel på utbildningsplan i forskarutbildningen i Innovationsledning och

affärsutveckling vid Högskolan i Halmstad

Tabeller

Tabell 1 Grundutbildningar i anslutning till området

Tabell 2 Bemanning och kompetens 2004 – 2009

Tabell 3 Omsättning/externa medel 2006 – 2009

Tabell 4 Publikationer 2005-2009

Tabell 5 Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen, avlagda av

doktorander som finansierats av högskolan.

Tabell 6 Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras

av högskolan i Halmstad

Tabell 7 Handledarresurser inom området

Tabell 8 Övriga disputerade lärare och forskare inom området

Tabell 9 Forskarstuderande inom området

Tabell 10 Kalkyl av kostnader och intäkter för en planerad forskarutbildning som initialt omfattar

10 doktorander.

Tabell 11 Kalkyl av kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift

Tabell 12 Översikt över högskolepoäng (hp) för doktorsexamen respektive licentiatexamen

4


Förkortningar

BLESS Bio- och miljösystemforskning

CESIS Centre of Excellence for Science and Innovation Studies

CIEL Centrum för Innovations- Entreprenörskaps- och Lärandeforskning

CIND Centrum för studier av innovationer och näringslivsomvandling

CIRCLE Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning

Economy

CTH Chalmers Tekniska Högskola

CVHI Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott

DUP Datorstödd utbildningsplattform

EIS Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research

EKS Enheten för kontakter och samverkan

FNHS Forskningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

FNTN Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap

HH Högskolan i Halmstad

HHIAB Högskolan i Halmstads Investerings AB

HHUAB Högskolan i Halmstads Utvecklings AB

HJ Högskolan i Jönköping

HOS Sektionen för hälsa och samhälle

HUM Sektionen för humaniora

IDE Sektionen för informationsvetenskap, data och elektronik

JIBS Internationella Handelshögskolan i Jönköping

KI Karolinska Institutet

KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

KTH Kungliga Tekniska Högskola

LU Lunds Universitet

LTU Luleå tekniska universitet

LUT Sektionen för lärarutbildning

LN Lärarutbildningsnämnden

MdH Mälardalens Högskola

MTEK Maskinteknisk produktframtagning

RIDE R&D, Innovation and Dynamics of Economies

SET Sektionen för ekonomi och teknik

UN Utbildningsnämnd

5


Sammanfattning

Högskolan i Halmstad ansöker om rätt att examinera på forskarnivå inom området innovationsvetenskap.

Innovationsvetenskap är ett flervetenskapligt forsknings- och undervisningsområde där skilda ämnen

samverkar kring det gemensamma empiriska fenomenet innovationer. Forskningen inom området handlar

främst om att förstå dynamiken i processer som leder fram till att innovationer uppstår i bred mening.

Innovationer ses i ett bredare perspektiv, både som produkter och processer, tjänster, och även som

organisatoriska och samhälleliga innovationer. Konsekvenser av innovationer kan vara stora på alla plan -

individplanet, företagsplanet och samhällsplanet. Samspelet mellan dessa nivåer är av central betydelse för

att forskarna ska förstå och kan utveckla kunskap om de dynamiska aspekterna kring innovationernas

tillblivelse.

Inom detta område avser Högskolan i Halmstad att initialt anordna utbildning på forskarnivå i

forskarutbildningsämnet innovationsledning och affärsutveckling (Innovation management and business

development). Innovationsledning och affärsutveckling som forskarutbildningsområde inkluderar

forskning inom samhällsvetenskapliga områden, beteendevetenskapliga områden, teknik och

naturvetenskap med gemensamt fokus på innovationer, dess tillblivelse, framväxt, kommersialisering och

etablering på marknaden. Innovationer är omskakande processer, ibland till och med omvälvande.

Kännetecknande för forskarutbildningen i innovationsledning och affärsutveckling vid Högskolan i

Halmstad är stor empirisk närhet, deltagande i internationella sammanhang och en nära samverkan med

forskare i olika forskningsprojekt där doktorander och seniora forskare arbetar tillsammans under hela

forskarutbildningen. Forskarna inom Innovationsledning och affärsutveckling använder olika perspektiv,

teoretiska utgångspunkter, modeller och metoder i den vetenskapliga kunskapsutvecklingen.

Området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har en inriktning mot innovation, entreprenörskap,

lärande, företagsstyrning, management, affärsutveckling och marknadsföring, särskilt ur ett internationellt

perspektiv. Detta innefattar studier av hur interna och externa förhållanden påverkar innovationsprocesser

och hur idéer uppnår framgång på marknaden dvs blir innovationer. Det kan handla om att studera

ledningen av utvecklingsprocesser för att nå företagets strategiska mål eller studier av marknadsmässiga

eller andra externa villkor för entreprenörens, företagets, regionens eller industrins innovationsförmåga

och ekonomiska tillväxt.

Högskolan i Halmstad har en lång tradition av utbildningar inom området.

Utvecklingsingenjörprogrammet är känt för att på ett innovativt sätt kombinera teknisk kompetens och

affärsutveckling. Sedan 2008 finns även ett tvåårigt masterprogram i innovationsledning och

affärsutveckling. Forskningen inom området bedrivs främst i forskningsmiljön CIEL (Centrum för

innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning). Miljön har en stark progression och har vuxit från

29 personer 2005 till 41 personer 2009 (varav sju professorer och fyra docenter). Forskare inom miljön har

en omfattande internationell publicering, har varit framgångsrika med att erhålla extern finansiering och är

aktiva i internationella nätverk. I området innovationsvetenskap samverkar forskarna inom

företagsekonomi, industriell organisation med samhällsvetare, naturvetare och tekniska forskare på ett

naturligt sätt. Närliggande miljöer inom t ex teknisk produktutveckling och miljövetenskap bidrar även till

området och sammantaget finns vid lärosätet omkring 20 möjliga handledare.

6


1. Område för examensrätt och forskarutbildningsämne

Området innovationsvetenskaps framväxt kan beskrivas utifrån den ekonomiska utvecklingen och

förändringar i näringslivet och samhället i stort. Ny vetenskaplig kunskap, teknisk utveckling och därmed

sammanhängande nya produkter, tjänster och affärsmodeller skapar ett behov av att överbrygga och

integrera traditionella akademiska ämnen och utveckla nya akademiska kunskapsområden.

Innovationsvetenskap betecknar ett område där kunskap och förståelse för processer och dynamiken kring

innovationer kan utvecklas och därmed också stödja näringslivet och samhället i framtida utveckling av

innovationer och ekonomisk tillväxt. Detta sker genom framtagning av nya produkter och tjänster, ny

teknik, nya affärsmodeller, framväxt av nya kunskapsintensiva branscher och inte minst genom förnyelse

av samhälleliga funktioner. Innovationsvetenskap är ett forsknings- och undervisningsområde där skilda

ämnen samverkar kring det gemensamma fenomenet innovationer. Innovationsvetenskap är ett tillämpat

forskningsområde där närheten till praktiken och empiriska företeelser är av central betydelse som grund

för forskning och kunskapsutveckling. Innovationer ses i ett bredare perspektiv, både som produkter och

processer, tjänster och som organisatoriska innovationer.

Området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har en inriktning mot innovation, entreprenörskap,

lärande, företagsstyrning, management, affärsutveckling och marknadsföring, särskilt ur ett internationellt

perspektiv. Detta innefattar studier av hur interna och externa förhållanden påverkar ekonomisk

måluppfyllelse och konkurrensförmåga i affärsverksamhet. Det kan handla om att studera ledningen av

utvecklingsprocesser för att nå företagets strategiska mål eller studier av marknadsmässiga eller andra

externa villkor för entreprenörens, företagets, regionens eller industrins innovationsförmåga och

ekonomiska tillväxt.

Inom ramen för detta område avser Högskolan i Halmstad att initialt anordna utbildning på forskarnivå i

forskarutbildningsämnet: Innovationsledning och affärsutveckling (Management of innovation and business

development). Forskarutbildningens inriktning och organisering samt exempel på utbildnings- och

kursplaner ges i senare avsnitt av denna ansökan. Vår avsikt med formulering av området för

forskarutbildning är att:

fokusera på dynamiken i innovationsarbetet och möjligheterna för att idéer ska kunna hävda sig

på marknaden eller bland brukarna;

låta empiriska fenomen vara vägledande i formulering av forskningsfrågor, forskningsprojekt, och

metoder i genomförandet av forskningen inom, samt

ta fasta på och vidareutveckla de framgångsrika utbildningarna inom innovations- och

affärsutvecklingsområdet som redan ges vid Högskolan i Halmstad;

knyta an till den forskning inom området som är väl etablerad vid Högskolan.

På detta sätt kommer det att vara möjligt att utveckla mer integrativa kunskaper om innovation, produkt-,

tjänst- och affärsutveckling för näringslivet, akademin och samhället i vidare mening.

1.1 Område Innovationsvetenskap – motivering till val av området

Sedan 1960-talet har ett vetenskapligt studium av innovationer, det vill säga frambringandet, spridningen

och användningen av nya teknologier, produkter, processer, tjänster eller organisatoriska lösningar

utvecklats till ett alltmer självständigt och i akademiska sammanhang accepterat forsknings- och

undervisningsområde. Området håller också på att konsolideras med egna mötesplatser, tidskrifter och

forskningscentra även om de använda beteckningarna varierar, exempelvis förekommer innovation studies

eller economics of innovation m.fl. beteckningar. Utvecklingen kännetecknas framförallt av att alltfler

vetenskapliga discipliner, det vill säga samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och teknisknaturvetenskapliga

discipliner deltar i kunskapsutvecklingsprocessen. Den kännetecknas också av att

7


kunskapsutvecklingen inom området i allt större utsträckning har kommit att bidra till den praktiska

verksamheten i form av innovations- och tillväxtpolitik, organisering av innovationsarbetet och

frambringandet av innovationer.

I de följande avsnitten presenteras motiven till valet av området innovationsvetenskap. Presentationen följer

tre linjer; för det första den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen som leder till nya behov och krav

på allmän och tillämpningsbar kunskap som bidrar till fortsatt teknisk, affärsmässig och organisatorisk

utveckling i näringsliv och samhälle. För det andra utgår motiveringen från utvecklingen och

specialiseringen av akademiska forsknings- och utbildningsämnen. För det tredje anknyter motiveringen

till Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi och dess historiska utveckling.

1.1.1. Ekonomisk, teknisk och samhällelig utveckling

En av de viktigaste faktorerna bakom ekonomisk utveckling och tillväxt är teknisk utveckling,

innovationer och därmed sammanhängande affärsmöjligheter genom kommersialisering av teknik och nya

produkter, organisations- och samhällsutveckling. Sveriges industriella historia kännetecknas av att många

storföretag har sin grund i tekniska innovationer som kommersialiserats på ett framgångsrikt sätt som givit

upphov till många globalt framgångsrika storföretag. I många stycken är dessa innovationer numera

mogna samtidigt som affärslivet är globaliserat på ett sätt som aldrig varit fallet tidigare. Detta ställer

företag inför stora utmaningar genom förbättringar och nya innovationer och kommersialisering säkra

företagens överlevnad och fortsatta tillväxt. En stor utmaning för dagens och morgondagens svenska

företag ligger i att möta och hantera de krav som den snabba tekniska och allt mer globala affärsmiljön

ställer.

Förmåga att utveckla nya innovationer det vill säga skapa och utveckla produkter, processer och

organisatoriska innovationer men också att omsätta dessa i nya affärskoncept kommer att avgöra om

företagen kommer att utvecklas och därigenom bidra till den ekonomiska utvecklingen och tillväxt. Om

innovations-, utvecklings-, och affärsförutsättningar inte är tillfredsställande i Sverige finns risk att

företagen stagnerar i utvecklingen eller till och med lämnar landet. Affärsutveckling i näringslivet bygger

på att företag och dess ledningar förmår hantera dynamiken med innovationer, utformning av nya

produkter, processer och affärsmodeller. Genom bättre kunskap om dessa centrala utvecklingsprocesser,

och särskilt förståelsen för dynamiken mellan dessa, kan vi öka graden av framgångsrika innovationer och

fler innovationer kan bidra till näringslivs- och samhällsutveckling, ökad välfärd och ekonomisk tillväxt.

Av stor vikt är att förstå de sociala aspekter som är förknippade med innovationer, hur människor

förhåller sig till ny teknik, vilka behov de har som tekniken löser och hur spridning av innovationer i olika

sociala och affärsmässiga miljöer sker. Särskilt viktigt är att förstå och hantera radikala innovationer som

får dramatiska effekter på etablerade aktörer. Av detta följer att kunskaper som hjälper företag att

effektivare skapa och utveckla innovationer, att bidra till skapandet av nya affärskoncept med hjälp av

människor i och utanför företaget, är en kritisk förutsättning för den långsiktiga nationella utvecklingen.

Synen på vad innovationer är, hur de kommer till och hur de kan utvecklas och spridas har ändrats över

tiden. I företagens vardag är inte innovation, produktutveckling, affärs- och företagsutveckling olika och

separata företeelser utan komplexa, sammanvävda och integrerade processer som tillsammans utgör

värdeskapande aktiviteter som på olika sätt bidrar till att uppnå global konkurrenskraft. Få idéer och

uppfinningar når status av en framgångsrik innovation och ännu färre innovationer är radikala. Många

som har ägnat sig åt tekniskt utvecklingsarbete, som lett till tekniskt sett spännande lösningar, har upplevt

betydande svårigheter med kommersialiseringen av tekniken och innovationerna. Många gånger har

svårigheter med kommersialiseringen visat sig vara oöverstigliga. Framtida produkter kommer att vara allt

mer komplexa genom att nya tekniker tillförs, nya tjänster utvecklas och nya funktioner möjliggörs och

människor med olika kompetenser måste samverka för att utveckla och kommersialisera nya tekniker och

produkter. Därmed kommer kravet på starkare samspel mellan tekniker, ekonomer, samhällsvetare,

beteendevetare och naturvetare att behövas för att klara av utveckling och kommersialisering av tekniker

och produkter, särskilt i internationella affärsmiljöer.

Innovationsbegreppet har breddats och används idag både i fråga om produkter, processer, tjänster och

om organisatorisk förnyelse, men också om sociala innovationer, det vill säga innovativa, värdeskapande

processer vars omfattning, utveckling och resultat är svåra att bestämma och förutse. Akademisk

8


forskning har relativt sent på ett systematiskt sätt intresserat sig för dessa komplicerade och sammanvävda

processer. Även om det har funnits enstaka portalfigurer som idag framstår som grundare av vad som kan

betecknas som innovationsvetenskap. Ett systematiskt studium av tillkomst och utveckling av

innovationer, vilka faktorer som hindrar och stödjer omvandlingen av idéer till produkter och etableringar

av marknader har främst utvecklas sedan 1960-talet. De viktigaste kunskapsområdena som intresserade sig

för innovationer var ekonomiska och tekniska discipliner, medan andra samhällsvetenskapliga discipliner

med undantag av ekonomi, i stor utsträckning var och kanske fortfarande är frågande inför begreppet

innovation. Ytterligare ett undantag är kanske psykologi som intresserade sig i vissa delar av disciplinen för

kreativa processer. Genom den breddningen av innovationsbegreppet och större kunskap om

innovationer som en kollektiv lärprocess i vilken många olika aktörer från olika kunskapskulturer deltar,

har också andra akademiska ämnen börjat bli intresserade i området.

Idag finns både forskning och utbildning i olika aspekter kring innovation på de flesta akademiska

lärosäten med tonvikt på framtagandet, organisering och ledning av innovationsarbetet. Därmed har också

discipliner som företagsekonomi, industriell organisation och det relativt nya ämnet entreprenörskap blivit

centrala. Genom insikten att innovationer och innovationsarbetet har en tydlig rumslig och geografisk

komponent, har också andra ämnen som geografi eller ämnena som går under beteckningen Regional Science

blivit viktiga inslag.

1.1.2 Utveckling och specialisering av akademisk utbildning och forskning

Det finns inom akademin en lång tradition av att dela upp företagens ”verklighet” i olika

kunskapsområden som utgör basen för grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och

forskning. Med detta sätt förväntas man att reducera och hantera komplexiteten i det empiriska fenomen

som studeras och att fokusera kunskapsbildningsprocessen utifrån en traditionell akademisk och

vetenskaplig logik. Av detta följer att många empiriska fenomen studeras av forskare med olika

ämnesbakgrund. Två forskningsämnen som har olika traditioner och som på olika sätt studerar de

företeelser som nämnts här ovan är företagsekonomi och industriell organisation. Dessa två områden, som vi vill

ska utgöra basen för vår forskarutbildning vid Högskolan i Halmstad, har olika historia, är sprungna ur

olika vetenskapliga traditioner och har olika förhållningssätt gentemot teknik, tekniskt ingenjörs- och

utvecklingsarbete, kommersialisering och ledningsfunktioner. Det är viktigt att vi kan förstå

ämnesområdens olikheter för att kunna kombinera dessa till att skapa en stark, långsiktig, internationellt

framstående och uthållig forsknings- och forskarutbildningsmiljö.

Företagsekonomi återfinns som ämnesområde inom universiteten och de filosofiska fakulteterna.

Näringslivet och företagandet har under alla tider behövt och utvecklat praktisk kunskap och sedan slutet

på 1800-talet har också systematiserade kunskaper i specialiserade ämnen utvecklats och spridits genom

akademiska utbildningar och forskning. Ekonomisk utbildning kring företag och företagande utvecklades i

Sverige i början av förra seklet inom bl.a. nationalekonomi på tekniska högskolor. Utbildning om

företagande fick ökad tyngd när handelshögskolor startades i Stockholm 1909 och i Göteborg 1923.

Ämnesnamnet företagsekonomi tillkom något senare. Redovisning, finansiering, organisation, strategi och

marknadsföring utgör ämnets kärna. Ytterligare ämnesområden har dessutom utvecklats, t ex

entreprenörskap och ledarskap. Företagsekonomi är ursprungligen ett empiriskt inriktat ämne som

efterhand utvecklats och allt mer kommit att inrymma en mångfald av teoretiska plattformar, olika

metodmässiga tillvägagångssätt och olika förhållningssätt till hur vetenskaplig kunskap utvecklas.

Etableringen av ämnet industriell organisation vid svenska lärosäten måste ses mot bakgrund av tidsandan

som rådde i Sverige, och de utmaningar som det svenska näringslivet stod inför i början av förra seklet.

Redan 1913 fanns en stark företagskritik av att Kungliga Tekniska Högskolan inte i tillräcklig omfattning

tog sig an utbildningen av ingenjörer i industriell organisation (Industrial Management). Industrialismen

hade etablerats på bred front i början av på 1900-talet och ett antal svenska storföretag hade fått en stark

expansion, särskilt internationellt, och behövde kompetenta medarbetare, särskilt ingenjörer.

Rationaliseringsrörelsen, Scientific Management, hade på 1920-1930-talet fått ett starkt fotfäste i det

svenska näringslivet. Företagsledarna efterfrågade personer som behärskade systematiken och metoderna

för tidsstudier och som kunde bidra till att utveckla rationaliseringsmetoderna i företagen. Flera fristående

företag utvecklade utbildningar inom dessa områden men inom akademin var forskningen och

9


utbildningen inom rationaliseringsområdet svagt utvecklat vid den tiden, och motsvarade inte näringslivets

behov och förväntningar.

Svaret på näringslivets behov blev att regeringen efterhand inrättade ämnesområdet industriell organisation

vid flera av de statliga tekniska högskolorna liksom ett antal närliggande ämnesområden som industriell

marknadsföring och industriell ekonomi. Detta ämnesområde kan sägas utgöra företagsekonomins

motsvarighet, men med placering på de tekniska högskolorna. Placeringen av dessa ämnesområden på

tekniska högskolor kom naturligtvis att påverka deras verksamhetsinriktning i jämförelsen med

företagsekonomi. Medan företagsekonomi kom att få en stark ställning på universitetens filosofiska

institutioner och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg kom industriell organisation, industriell

marknadsföring och industriell ekonomi att få ett starkt fäste på samtliga tekniska högskolor. Forskning

och undervisning inom industriell organisation, ekonomi och marknadsföring har av tradition kommit att

vara mer klinisk, företagsnära, problemlösande och normativ, dvs. orienterad till att utveckla fungerande

managementlösningar.

Inom industriell organisation är forskarnas bakgrund oftast baserad på en teknisk utbildning som t.ex.

civilingenjörer men även samhällsvetenskaplig utbildning, t.ex. sociologi, företagsekonomi och

nationalekonomi som grund förekommer. Den vetenskapliga närheten till tekniken och

naturvetenskaperna, samt ämnesområdets starka empiriska traditioner, medför att många forskare inom

industriell organisation utvecklar kunskaper, modeller och verktyg som är inriktade mot att lösa konkreta

industriella problem som ofta syftar till att höja effektiviteten i företagen. Den teoretiska basen,

forskningsmetoderna och vetenskapliga ansatser inom industriell organisation ligger nära

företagsekonomin och samhällsvetenskap i övrigt.

Centralt i båda dessa ämnen är att företagens/organisationers verksamhet och olika processer i företaget

och i företagets relation med omgivningen undersöks. Ämnena kan alltså sägas vara teoretiskt och

metodmässigt kompletterande och behandlar i stor utsträckning liknande empiriska fenomen även om de

vid många lärosäten är distinkta ämnesområden. Den ekonomiska och tekniska utvecklingen och de

därmed följande behov och krav har inneburit att båda discipliner har börjat inrikta sig på frågor som

handlar om tillblivelsen och skapandet av innovationer, företagens del i frambringandet av innovationer

från idé till en marknadsmässig framgång samt marknadsföring och spridning av innovationer.

Ett stort intresse på senare tid har riktats mot de individer som frambringar nya idéer vilka utgör grunden i

innovationer dvs. inriktat mot att förstå entreprenören och entreprenörskapsprocesser. Speciellt

affärsmöjligheter (business opportunity) och aktiviteter som syftar till sådana möjligheter, såväl start av nya

företag som utveckling av befintliga, har varit i centrum för entreprenörskapsforskning. Bland annat har

man poängterat vikten av att kombinera kunskaper om teknik, produkter och tjänster med marknads- och

kundkunskap, samt inte minst fokuserat på hur interaktionen med kunderna bäst sker för att skapa

affärsmöjligheter och generera nya innovationer. Andra områden med anknytning till innovationers

frambringande har varit ett intresse i båda ämnena för organisering och ledning av innovationsaktiviteter

(innovation management), strategifrågor, organisatorisk lärande, finansiering m.m.

1.1.3 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi

Högskolan i Halmstad har från starten haft ett omfattande utbildningsutbud med främst företagsekonomi,

vissa tekniska utbildningar, vårdutbildningar samt samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Bland

de mer uppmärksammade utbildningarna inom området finns utvecklingsingenjörsprogrammet som har

som grundläggande idé att utbilda ingenjörer med en särskild förmåga att utveckla och kommersialisera

innovationer samt att skapa affärer och bygga nya företag med utgångspunkt i framförallt tekniska

innovationer. I början av nittiotalet utvecklades en magisterfördjupning inom området industriell

organisation och ekonomi med inriktning mot innovation. Idag har denna magisterutbildning blivit en

tvåårig mastersutbildning där studenter med grundutbildning i företagsekonomi och industriell

organisation studerar tillsammans. Redan tidigt utmärkte sig också Högskolan genom att främja studenters

entreprenöriella förmåga som bl.a. visade sig i ett stort antal företagsgrundande och oftast också nationell

uppmärksamhet när det gäller innovationstävlingar.

10


Idag ansvarar fem tvärdisciplinära sektioner för att Högskolans utbildningsuppdrag genomförs. I Sektionen

för ekonomi och teknik (SET) ingår företagsekonomi och industriell organisation som centrala

kunskapsområden sedan långt tid tillbaka. Dessa båda områden har en framträdande plats i högskolans

utbildnings- och forskningsstrategi. Detta materialiseras i att de är väl integrerade i den existerande

utbildningen på grund- och avancerad nivå samt är centrala i den forskning som sker vid lärosätet.

Utpräglat för Högskolan är att dessa ämnen inte är isolerade ifrån varandra, eller endast är samgrupperade

under en sektionskappa, utan att bl.a. naturvetenskapligt och tekniskt orienterade ämnen, arbetsvetenskap

m.fl. ämnen samverkar i befintliga utbildningar och i forskning som bedrivs vid sektionen.

Regeringens forskningsuppdrag till högskolor och universitet är att utveckla profilerad forskning av hög

nationell och internationell klass inom områden som har betydelse för samhället. Högskolan har i sin

Forsknings- och utbildningsstrategi för 2008-2012 slagit fast att lärosätets avsikt är att långsiktigt satsa på

tre interagerande styrkeområden för att uppnå en alltmer särskiljande och vetenskapligt stark profilering.

Lärosätet verkar för att koncentrera utbildning och forskning i enlighet med den övergripande profilens

tre interagerande styrkeområden, nämligen studier och utveckling av verksamhet (organisation, region och

samhälle), produkter (produkter, processer och tjänster) samt livskvalitet (livskvalitet, välfärd och kultur).

Området innovationsvetenskap tillhör styrkeområdet verksamhet.

Till dessa tre styrkeområden kommer tre teman som är gemensamma för de tre styrkeområden –

innovation, samverkan och välbefinnande. Dessa teman är stödjande och inkluderar bl.a. olika åtgärder för att

främja innovationer inom ramen för Högskolans innovationssystem eller för att främja och underlätta

samverkan inom utbildning och forskning och externa aktörer.

Figur 1 ger en översikt över de tre styrkeområden samt stödjande verksamheter.

Figur 1 Högskolan i Halmstads profil – styrkeområden

Högskolan har också utarbetat en strategi för innovationsstöd och erbjuder ett innovationsstödsystem där

första steget är en förinkubator, vilken länkar samman utbildningstiden vid Högskolan och den första

tiden i Science Park Halmstad. Andra steget i Science Park Halmstad är en inkubator vars syfte är att

stödja de företag som bildats i förinkubator eller kommit in i verksamheten på annat sätt. Science Park

Halmstad AB innefattar även en företagspark. Högskolans holdingbolag, HHIAB (Högskolan i Halmstads

investeringsaktiebolag) respektive HHUAB (Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag) tillför

riskkapital och kompetens tidigt i innovationsprocessen.

Detta profileringsarbete har pågått under lång tid och är väl förankrat i Högskolans styrelse och på alla

nivåer inom lärosätet. På Högskolan finns idag en utbildningsnämnd (UN) som svarar för

utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå. Två forskningsnämnder, Forskningsnämnden för

humaniora och samhällsvetenskap (FNHS) och Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap

(FNTN), som bland annat har ansvar för det strategiska och kvalitetsgranskande arbetet inom

forskningen. Dessutom finns en Lärarutbildningsnämnd (LN) med liknande ansvar. De båda

forskningsnämnderna samt LN fördelar Högskolans forskningsanslag inom respektive nämnds

11


ansvarsområde. I samband med att Högskolan under 2010 kommer att ansöka om rätt att examinera inom

ett antal områden på forskarnivån kommer en översyn av nämndstrukturen att genomföras. Den

planerade nämndstrukturen är fortfarande under utredning men målet är att ersätta den nuvarande

ordningen med en gemensam fakultetsnämnd eller motsvarande.

Forskningen vid Högskolan i Halmstad bedrivs huvudsakligen inom formellt konstituerade

forskningsmiljöer, som representerar de styrkeområden och som ingår i Högskolans övergripande profil.

Forskare inom en specifik forskningsmiljö tillhör således en forskningsnämnds område. Varje

forskningsmiljö har en intern ledning och är administrativt knuten till ett av lärosätets fem sektioner. Inom

FNHS-området finns totalt fem forskningsmiljöer och inom FNTN-området finns tre. Antalet och

inriktning av forskningsmiljöerna kan dock komma att ändras, då Högskolan i enlighet med sin

profileringsstrategi kommer att koncentrera forskningen till färre men större miljöer. Uppgiften för varje

forskningsmiljö är att skapa en aktiv och kreativ akademisk miljö och att bedriva högkvalitativ forskning i

linje med Högskolans profilering. Lärare/forskare bedriver också utbildning på grund- och avancerad nivå

och deltar, i samarbete med lärosäten med vetenskapsområde, i forskarutbildning. Totalt har Högskolan

omkring 90 aktiva doktorander, antagna till forskarutbildning vid andra lärosäten. Dessa doktorander

bedriver en betydande del av sin forskarutbildning med stöd och handledning från forskare inom

Högskolans forskningsmiljöer.

Inom styrkeområde Organisation, region och samhälle bedrivs forskning och utbildning på avancerad nivå

inom forskningsmiljön Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Vidare

finns några forskargrupper inom teknik-, energi- och bio- och miljösystemforskning (BLESS och MTEK).

Organiseringen av och forskningen i forskningsmiljön CIEL är central för den sökta forskarutbildningen

och beskrivs längre fram.

1.2 Områdets allmänna beskrivning och benämning

Området innovationsvetenskap ses här som en sammanfattande benämning på olika forsknings- och

utbildningsämnen vars fokus ligger på framtagandet av innovationer, organisering och ledning av

innovationsarbetet, spridning av innovationer, skapandet av marknader för innovationer och därmed

affärsutveckling i betydelsen business creation. I denna mer övergripande betydelse används begreppet

framförallt i den tyskspråkiga akademiska kulturen – Innovationswissenschaft, men även i den engelskspråkiga

akademiska sfären börjar begreppet få insteg, men då i pluralis – Innovation sciences.

Innovationsvetenskap som begrepp förefaller inte förekomma i nordiska sammanhang i någon större

utsträckning även om det finns enheter eller utbildningar som är verksamma inom området. Den första

professuren i innovationsteknik (Innovation management) tilldelades Torkel Wallmark, Chalmers tekniska

högskola år 1983. Innovationsteknik har sedan kommit att etableras på fler lärosäten i Sverige som

exempelvis en professur vid Mälardalens högskola (MdH) som innehades av Bengt-Arne Vedin som också

under en tid var adjungerad professur i innovationskunskap vid Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom

användes termen medicinsk innovationsvetenskap 1996 i samband med inrättningen av en tjänst vid

Karolinska Institutet (John Skår). Däremot finns en stor variation av tjänster i vars beskrivning innovation

ingår. Även vid Lunds universitet används termen innovationsvetenskap bl.a. i samband med

”Handlingsplan för kommersialisering och tekniköverföring 2006-2010”. Termen innovationsvetenskap

har också vunnit insteg i Sveriges Riksdag genom motionen ”Forskning inom innovationsvetenskap”

(2006/07:Ub371) och i form av en fråga till utbildningsminister Lars Leijonborg (2006/07:557).

Innovationsvetenskap kombinerar sociala och beteendevetenskapliga aspekter kring ledning och

organisering med områden av mer naturvetenskaplig och teknisk natur i syfte att förstå innovationernas

tillblivelse, frambringande, kommersialisering och etablering på marknaden. Medan det tidigare har funnits

en betoning på teknologisk utveckling och förändring, har de icke-teknologiska aspekterna av innovation

under senare tid fått ett ökat erkännande. Denna insikt har visserligen funnits redan hos en av

portalfigurerna i ämnet, Joseph Schumpeter, som uttryckte att innovationer innebär den tekniska och

kommersiella realiseringen av en uppfinning och inbegriper därmed teknisk och social utveckling,

marknadsföring, kommersialisering och organisering. Idag har synen på innovation och

12


innovationsvetenskap vidgats och inkluderar såväl organisatoriska och sociala innovationer samt

innovativa processer (Innovativa processer SOU 2003:90).

En närmare bestämning av innovationsvetenskap visar dock på två tydliga kännetecken som har betydelse för

undervisning och forskning inom området. Även om det har skett en breddning av området, är teknik

fortfarande en central del av innovationsvetenskapen, vilket innebär att en grundläggande förståelse för

teknologi fordras i jämförbara utbildningar och i många forskningsförehavanden inom området

innovationsvetenskap. Därmed är grundläggande utbildning i vetenskaper som matematik, fysik, kemi eller

biologi viktiga. Den andra delen, som handlar om sociala aspekter, att förstå individernas situation och roll

i innovationsprocesser, organisation, marknader och institutioner har sin grund i beteende- och

samhällsvetenskaperna. Det innebär att studier och forskning inom innovationsvetenskap innebär en

kombination av olika vetenskaper med skilda förhållningssätt, framställning och metoder.

Innovationsvetenskap är därmed ett flervetenskapligt ämne.

Det innebär också att området innovationsvetenskap i idealfallet fokuserar på en mångfald av

samhällsvetenskapliga, tekniska och naturvetenskapliga områden som exempelvis bioteknologi, kemiska

och farmaceutiska produkter, ICT, software, sensor, robotics, nanoteknologi, nya material etc. I den

praktiska tillämpningen av området innovationsvetenskap blir det dock en fråga om att specialisera sig på

en rimlig djup av forskning kring ett eller två teknikområden, det vill säga man betonar focus eller man

ägnar sig på ett översiktligt studium av flera områden, det vill säga scope. I båda fallen finns dock ett

centralt delområde inom vilket man studerar innovationsprocesser per se.

När det gäller beteende- och samhällsvetenskapliga ämnena är det uppenbart att en kombination av

ämnena ekonomi, sociologi, statsvetenskap och psykologi och områden inom dessa såsom

marknadsföring, finansiering, organisation och ledarskap är centrala. För vissa av dessa ämnen är ingången

till ett studium av innovationsverksamhet enkel, medan det för andra ämnen kan krävas en viss

nyorientering. Som exempel kan nämnas att sociologi kan bidra till förståelsen av sociala strukturers

(nätverk av människor och företag) betydelse för innovation. På samma sätt bidrar psykologi till förståelse

av motivationen och beslutsfattandets betydelse för entreprenörers, producenters, konsumenters

handlingar under innovationers osäkra villkor. Ett delområde med viss självständig ställning är

entreprenörskap där i vissa utbildningar och forskning entreprenörskap förenas med innovation (se

exempelvis HSVs utvärdering av spetsutbildningar inom området). Det innebär också att entreprenörskap,

som har blivit ett omfattande och vida spritt område med tydligt fokus på innovation, i många fall är en

del av innovationsvetenskap.

Ämnena som skulle kunna ingå i innovationsvetenskap varierar både med inriktningen av undervisningen

och forskningen och är beroende av lokala, organisatoriska och finansiella förutsättningar i olika miljöer.

Men tillhörigheten kompliceras ytterligare genom att beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen i regel

också uppvisar olika och ibland rivaliserande ”skolor”. På detta sätt har uppenbart vissa av de

samhällsvetenskapliga ämnenas specialiseringar lättare att förhålla sig till begreppet innovationer och

innovationsarbetet än andra.

Slutligen finns ytterligare en aspekt som kan diskuteras inom utformningen av området

innovationsvetenskap. Området kan också beskrivas genom olika aggregeringsnivåer. I forskningsmiljöer

med jämförbar inriktning kan man urskilja tre nivåer; makronivå (nationell eller internationell) där oftast

frågor kring innovationspolicy och dyl. behandlas. Mesonivå (bransch eller marknad) där frågor kring

specifika branscher, teknikområden och marknad behandlas. Mikronivå (företag, processer, projekt och

individer) där bl.a. frågor kring organisering och ledning m.m. av innovationsprojekt behandlas. Denna

indelning återspeglar sig i viss mån i svenska s.k. excellenssatsningar inom innovationsområde där

exempelvis forskningsmiljön CIRCLE i Lund förefaller fokusera i första hand på forskning på makronivå,

medan CESIS vid KTH, Stockholm och CIND, Uppsala mera rör sig på mesonivå. RIDE vid CTH,

Göteborg förefaller röra sig över alla tre nivåer.

Existerande miljöer i området innovationsvetenskap kan uppvisa stora variationer. Gemensamt för dessa

är dock att de i regel har utvecklats i spänningsfältet mellan företagens tekniska och ekonomiska

13


förutsättningar, forskningens ekonomiska förutsättningar och möjligheter, organisatoriska strukturer,

vetenskapliga och akademiska intressen, samt inte minst personliga intressen hos aktörer. Att formulera

området vid en specifik plats, i detta fall vid Högskolan i Halmstad och under en specifik tid, måste ta

hänsyn till dessa förhållanden.

1.2.1 Område Innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad

Som framgått ovan är innovationsvetenskap ett övergripande och inkluderande begrepp för olika ämnen,

undervisnings- och forskningsområden, där en högskola i den praktiska verksamheten måste välja vilken

kombination som man vill undervisa och forska i. I en jämförelse mellan ett institut vid universitetet

Eindhoven som explicit använder beteckningen Innovation Sciences, och ett institut med liknande utbildning

och forskning vid universiteten Utrecht och Delft, visar det sig att kombinationen av ämnena ibland kan

vara till naturvetenskapen/teknikens fördel och ibland till beteende- och samhällsvetenskapliga ämnens

fördel. Hur utfallet blir, förefaller vara en konsekvens av enskilda initiativtagare, universitets strategi,

möjligheter till finansiering, men även interna organisatoriska faktorer som placering i olika fakulteter. Vi

kan därför med visst stöd utgå ifrån att utformning och inriktning av området innovationsvetenskap vid

Högskolan i Halmstad är avhängig av flera olika faktorer såsom:

forskningens och utbildningens hittillsvarande inriktning

Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi

existerande utbildningar på grund och avancerad nivå

nuvarande och planerade forskartjänster

nuvarande och framtida finansieringsmöjligheter

förekomsten av forskarutbildning och examinationsrätt i forskarutbildningen vid Högskolan i

Halmstad

En del av dessa punkter har redan beskrivits och en del kommer att beskrivas i kommande avsnitt. I

fortsättningen diskuterar vi därför här endast översiktlig hur dessa aspekter påverkar utformningen och

avgränsningen av området vid Högskolan i Halmstad.

Utbildning på grund- och avancerad nivå

Högskolan i Halmstad eftersträvar i sin profilering ett utbildningsutbud där studenterna har möjligheter att

efter sin grund- och avancerade utbildning fortsätta med forskarutbildning. Även om den grundläggande

utbildningen inte är central i bildandet av examensområdet, är det viktigt att ge en översikt. Till området

innovationsvetenskap hör olika grundutbildningar som översiktligt beskrivs i följande tabell:

Företagsekonomi (cirka 600 studenter) Industriell organisation (cirka 200

studenter)

Affärssystemprogrammet Utvecklingsingenjörsprogrammet

Bygg- och Fastighetsekonom Byggingenjör

Ekonomprogrammet Maskiningenjör

Valfritt Ekonomprogrammet

Europaekonomprogrammet

Marknadsföringsprogram

Entreprenörskap och förnyelse

Fristående kurser

Tabell 1: Grundutbildningar i anslutning till området

Företagsekonomiområdet har flera starka och populära kandidatprogram (Tabell 1). Som exempel kan

nämnas marknadsföringsprogrammet som för närvarande antar 60 studenter per år med ett flerdubbelt

söktryck. Affärssystemprogrammet och bygg- och fastighetsekonom-programmet visar på

företagsekonomiämnets nära anknytning till vissa teknikområden samt informatik. Ämnet har nyligen

granskats i samband med civilekonomansökan, och kvalitén på ämnet på grund- och avancerad nivå och

forskning ledde till att Högskolan i Halmstad fick rättigheter. En viktig del i granskningen var hur väl de

14


olika nivåerna var integrerade. Civilekonomrättigheterna kommer ytterligare stärka ämnets

konkurrenskraft gentemot andra lärosäten och prognosen för framtida söktryck är mycket god.

Utvecklingsingenjörprogrammet har länge varit ett av Högskolan i Halmstads profilprogram och

programmet har en nära anknytning till företagsekonomiämnet. Även maskin- och byggprogrammen

utgör en naturlig bas för ämnet Industriell organisation. Dessa program har lyckats väl med att attrahera

studenter i en tid då flera teknikprogram har haft problem. Även här är prognosen för ett stort framtida

söktryck god.

På avancerad nivå finns inom CIEL:s forskningsmiljö förutom ett antal ettåriga magisterprogram, ett

tvåårigt masterprogram innovationsledning och affärsutveckling som på grund av den stora andelen

internationella studenter genomförs på engelska.

Figur 2 Bild över mastersprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling inklusive de tre olika

inriktningarna år 1

Det tvååriga mastersprogrammet innovationsledning och affärsutveckling som startade hösten 2008 har för

närvarande ca 90 studenter i programmet (60 studenter år 1, 30 studenter år 2). 35 studenter är svenska

medan resterande kommer från övriga världen (18 olika nationer). För närvarande är programmet öppet

för free-movers, vilket innebär att det är tusentals sökande. Allt fler utländska studenter kommer dock in

via våra utbytesavtal och ambitionen är att i framtiden endast ha programmet öppet för utbytesstudenter.

Det första året består av två inriktningar inom företagsekonomi (internationell marknadsföring och

strategisk ledning och management) och en inriktning i industriell organisation (teknisk projektledning och

affärsutveckling) och är ett bra exempel på hur dessa två närliggande ämnen kan kombineras till ett

kvalitativt och attraktivt utbildningsprogram. Erfarenheterna från detta upplägg är viktiga vid utvecklingen

av forskarutbildning med en liknande bas. De tre inriktningarna ges dessutom som ettåriga

magisterprogram. Förutom dessa program finns även ett ettårigt magisterprogram i företagsekonomi

inriktat mot bank och revision och ett magisterprogram i maskinteknik som delvis även innehåller ämnet

industriell organisation.

Masters- och magisterprogrammen utgör en naturlig bas för fortsatt forskarutbildning. Denna bas kan

utökas om ytterligare utbildningsinslag kombineras eller integreras med de existerande programmen. Vi ser

exempelvis en stor möjlighet i att koppla ett spår med inriktning entreprenörskap till mastersutbildningen.

Den skulle i så fall vara en spetsutbildning som kan attrahera studenter som i förlängningen kan rekryteras

i en framtida forskarutbildning.

Sammanfattningsvis kan konstateras att studentunderlaget inom ämneskombinationen företagsekonomi

och industriell organisation är mycket gott och att det finns stora naturliga samverkansmöjligheter genom

olika kombinationer mellan ämnena. Framförallt kan det tvååriga masterprogrammet i innovationsledning

och affärsutveckling lyftas fram som en naturlig bas för en framtida forskarutbildning. Inom området

15


innovationsvetenskap finns för närvarande drygt ett tjugotal tjänster, lektor, docent och professor, med

huvudsaklig forskarinriktning. En närmare beskrivning av tjänsternas inriktning och planer för nya tjänster

inom området ges i senare avsnitt.

Området innovationsvetenskap har hittills varit relativt framgångsrik när det gäller att erhålla forskningsmedel.

Som i avsnittet om forskningsmiljön kommer att redovisas, har området hittills en genomsnittlig

finansieringsgrad av 50 procent externa medel. Dessa medel har erhållits från olika finansiärer bl.a.

Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, Vinnova, före detta Nutek, genom EU-finansierade projekt m.m. En

närmare beskrivning av forskningsfinansiering ges i ett senare avsnitt.

Under hösten 2009 har Högskolan i Halmstad, som enda lärosäte i Sverige utan

forskarutbildningsrättigheter, meriterat sig för att delta i KK-stiftelsens (Stiftelsen för kunskap och

kompetensutveckling) kvalificeringsprocess (steg 2) för att eventuellt utses till en så kallad KK-miljö, vilket

skulle innebära ett långsiktigt stöd för att utveckla Högskolans profilering och samproduktion med

näringsliv och omgivande samhälle. Begreppet ”samproduktion” innebär att akademi, näringsliv och andra

samhällsaktörer gemensamt identifierar behov, möjligheter och problem samt arbetar tillsammans för att

skapa resultat för ömsesidig nytta och lärande. I steg 2, som kommer att pågå under cirka ett år, har även

Mittuniversitetet antagits.

Kvalificeringsprocessen innebär att lärosätet måste uppvisa utveckling av organisation och processer för

genomförandet av en KK-miljö. KK-stiftelsens avstämning äger rum under hösten 2010 genom

bedömning av lärosätets progression i utvecklingsarbetet. De lärosäten som uppfyller kraven

rekommenderas av expertgruppen möjligheten att bli en KK-miljö. Beslut om KK-miljöer tas av styrelsen

under hösten 2010. Med KK-miljön Open Faculty, Högskolan i Halmstads varumärke för avancerad

samproduktion och innovation, kommer också området innovationsvetenskap tillsammans med andra

styrkeområden att delta.

1.3 Område innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad – avgränsning

Ett område för forskning, forskarutbildning och examination är, som framgått inte ett statiskt område

utan utvecklas och förändras som följd av interna organisatoriska och vetenskapliga, finansiella faktorer

och inte minst genom teknikutveckling och förändringar i näringslivet och samhälle. Vi ser satsningen

inom området innovationsvetenskap långsiktig och med stora utvecklingsmöjligheter. Den följande

avgränsningen är därför preliminär och kan komma att förändras.

Formuleringen innovationsvetenskap kan ge intryck av ämnesintegration och beteckningen av en ”vetenskap”

med egna teorier, metoder och presentationssätt. Detta är naturligtvis inte avsikten och antagligen inte

heller möjligt. Inom området skapas förutsättningar för att bryta de traditionella akademiska gränserna och

skapa gränsöverskridande forskning, eller möjligen en integration av någon aspekt genom reduktion av

variationer i vissa ämnen och tillämpningar. Integration kan kanske skapas genom utveckling av mera

generiska teorier och sammanbindande och integrativa begrepp eller discipliner och därmed genom skapas

en större grad av abstraktion. Det är också möjligt att finna överbryggande teoretiska begrepp men detta

är en lång väg att gå; nu och i en nära framtid gäller att man måste välja. Valen som leder till bestämningen

av området innovationsvetenskap sker på ett ganska konkret och pragmatiskt sätt bland hittills varande

utbildningssatsningar och inriktningen, som i sin tur är nära förbundna med Högskolan i Halmstads

utbildningsstrategi. Vidare sker valen bland existerande forskningsverksamhet (se beskrivning av

forskningsmiljö CIEL) och intressen, som i sin tur är nära kopplade till Högskolans profilering och

forskningsstrategi. Det bestäms vidare genom nuvarande och framtida finansiering. Slutligen bestäms

området genom personalens kompetenser, erfarenhet och intressen och inte minst genom en utveckling

som baseras på samtal med kollegor på andra lärosäten och forskningssamfundets bekräftelse. Det innebär

också att vi eftersträvar att utforma området i en gemensam utvecklingsprocess där forskare och

doktorander tillsammans kommer att utveckla området.

Sammanfattningsvis kan vi beskriva området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad på följande sätt:

De centrala och bärande ämnena i området är företagsekonomins delämnen som marknadsföring,

finansiering, strategi, organisation och ledarskap. Vidare inkluderas entreprenörskap som vid

16


lärosätet har blivit ett självständigt ämne i undervisning och forskning. Redovisning och

finansiering kan ses som ingående i innovationsvetenskap genom att de fokuserar på ekonomiska

betingelser och förutsättningar för innovationernas tillblivelse och utveckling. Kopplingen till

innovationer är avgörande för om ett delämne ska anses höra hemma under innovationsvetenskap

eller ej.

Det andra centrala och bärande ämnet i området är industriell organisation med olika delämnen och

inriktningar. Som exempelvis inkluderas industriell ekonomi med inriktningar industriell

marknadsföring, industriell organisation, produktutveckling, innovationsledning, strategier, och

projektledning.

Inom området finns dessutom ett antal ämnen som på olika sätt kan bidra till utbildning och

forskning. Det rör sig om delar av ämnen eller om speciella inslag i andra ämnen som exempelvis

delar av och inriktningar hos psykologi respektive social psykologi, sociologi, arbetsvetenskap,

informatik, delar av statsvetenskap m.m. Även i dessa fall är kopplingarna till

innovationsprocesser avgörande för huruvida de tillför och tillhör Innovationsvetenskap eller ej.

Andra ämnen inom området för innovationsvetenskap är tekniska ämnen med en grund i

naturvetenskap och teknik som kan bidra till utbildning och forskning, exempelvis maskin- och

byggkonstruktion. Maskinkonstruktion arbetar nära ett antal företag och utvecklar nya teknologier

och tar fram nya produkter som ibland uppnår status av innovationer. Det är naturligt att dessa

ämnen ingår i innovationsvetenskap samtidigt som vi knyter till forskarna som studerar hur dessa

processer går till för att kunna fördjupa vår kunskap om innovationernas utveckling över tiden.

Centrala fenomen och forskningsfrågor inom området är sådana som pågår inom

forskningsmiljön CIEL och som berör produktframtagning, organisering och ledning av

innovationsarbete, marknadsföring, entreprenörskap och strategic management. Vidare

samverkansprocesser som inkluderar FoU, företag och staten (exempelvis Triple Helix) etc.,

innovation, entreprenörskap, lärande, corporate governance, management och marknadsföring ur

ett internationellt perspektiv.

Inledningsvis kommer innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad kopplas till vissa specifika

områden som miljöinnovationer, energisystem, hälsoteknik m.fl. områden. Det idag utvidgade

innovationsbegreppet innebär att såväl organisatoriska som sociala innovationer och deras framväxt,

spridning och användning eller integrering i sociala processer blir viktiga. Även om sådana områden idag

inte är i centrum för innovationsvetenskap vid Högskolan kan dessa i framtiden bli en viktig del i

forskningen.

1.3.1 Forskarutbildningen Innovationsledning och affärsutveckling

Inom ramen för området innovationsvetenskap avser Högskolan i Halmstad att initialt anordna utbildning på

forskarnivå i forskarutbildningsämnet: innovationsledning och affärsutveckling (Management of Innovation and

business Development). Forskarutbildningens inriktning och organisering, exempel på utbildnings- och

kursplaner ges i senare avsnitt av denna ansökan och i bilaga 6.

17


2. Forskarutbildningsmiljön

Som redovisats i Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi, organiserar Högskolan

forskningen i tre styrkeområden där varje styrkeområde har en central forskningsmiljö. Inom

styrkeområde Verksamhet - organisation, region och samhälle finns forskningsmiljön CIEL som beskrivs under

2.1. Under 2.2. beskrivs Högskolans infrastruktur för forskarutbildningen.

2.1 Forskningsmiljön Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och

Lärandeforskning CIEL

Forskning inom området innovationsvetenskap bedrivs inom CIEL som inrättades 2004 och bestod i början

av tre forskargrupper med inriktning på forskning om små- och medelstora företags verksamhet samt

regionalt lärande som beskrevs på följande sätt. ”Forskningen om små- och medelstora företags

verksamhet fokuserar innovations- och produktutvecklingsarbete, strategi och ledning (management),

entreprenörskap, marknadsföring, finansiering, styrning och ledningsarbete (governance) samt

internationalisering. Inom regionalt lärande bedrivs forskning inom tre centrala teman: Organisering,

ledning och styrning (governance) av utvecklingsaktiviteter samt organisationens förmåga att delta i sådan

utvecklingsverksamhet” (Ansökan om att inrätta CIEL 2004-10-07).

CIEL utgick från att forskargrupperna bedriver självständig forskning inom grupperna, genom

forskningsprojekt som involverar personer i mer än en forskargrupp inom CIEL och genom

forskningsprojekt med deltagande av personer utanför CIEL. CIEL konstaterade redan tidigt att det fanns

överlappningar mellan de olika forskargrupperna. Denna utveckling har fortsatt och har resulterat i att

delvis nya grupperingar med delvis nya forskningsuppgifter bildats. Dessutom har nya forskargrupper

tillkommit. Idag finns fem forskargrupper inom CIEL:

CTIM 2 (Centre for Technology, Innovation and Marketing Management) – en grupp som forskar

inom området produktutveckling, organisering och ledning av innovations- och

utvecklingsprocesser, marknadsföring, små och medelstora företag som växer snabbt och söker

sig till internationella marknader m.m. Gruppen har under året utökats med flera medlemmar

(däribland en doktorand) och under de närmaste åren planeras en utökad verksamhet i linje med

Högskolan i Halmstads strategi. En nära samverkan finns med masterprogrammet Innovation and

business development, där CTIM 2 medlemmar är verksamma i ledningsgruppen och som lärare. I

gruppen deltar cirka 20 forskare inkluderande tre professorer, med kompetens inom

företagsekonomi, teknik och industriell organisation m.m.

KEEN (Knowledge Entrepreneurship and Enterprise Research) – en grupp som forskar kring

entreprenörskap och innovation, start och utveckling av högskolenära företag, finansiering av

teknologiska utvecklingsprojekt, m.m. I gruppen deltar cirka tio forskare inkluderande en

professor, med bred kompetens i såväl företagsekonomi som industriell organisation, finansiering

och entreprenörskap.

SIMB (Sustainability, Innovation and Management in Building) – en grupp som forskar inom

byggsektorn, bl.a. ledning och organisering av byggprocesser, innovationer, kvalitetsmanagement i

byggandet, hållbart byggande i utvecklingsländer m.m. Gruppen består av cirka fem forskare

inkluderande en professor, med kompetens i byggnadskonstruktion, byggledning, m.m.

RELL (Regional Learning and Leadership) – forskar kring organisering och ledning av

innovations- och utvecklingsprocesser i ett regionalt perspektiv. Gruppen består av cirka åtta

forskare inkluderande en professor, med kompetens i sociologi, statsvetenskap, arbetsvetenskap

m.m.

GAD (Governance, Accounting and Development) – är nytillkommen 2009 och forskar kring

redovisning, företagsstyrning (corporate governance) och företagsutveckling. Gruppen består för

närvarande av cirka tre medlemmar inklusive en professor, med kompetens i redovisning,

företagsekonomi m.m.

18


Inom och mellan grupperna pågår för närvarande diskussioner om fokusering av forskningsverksamhet

kring bl.a. miljöinnovationer och energisystem vilket kan leda till att ytterligare kompetens från

forskningsgrupper inom miljö- och energiområdet kommer att integreras i forskningsmiljön.

Inom och mellan grupperna pågår för närvarande diskussioner om fokusering av forskningsverksamheten

kring bl.a. miljöinnovationer och energisystem vilket kan leda till att ytterligare kompetens från

forskningsgrupper inom miljö- och energiområdet kan komma att integreras i forskningsmiljön.

Inom CIEL:s gemensamma verksamhet organiseras i genomsnitt 4-5 seminarier per termin med både

interna och externa föredragshållare, presentationer av forskningsprojekt, artikeldiskussioner etc. Till dessa

seminarietillfällen kommer forskargruppernas egna seminarier som i första hand ska ses som

arbetsseminarier i samband med forskningsprojekten. Vid dessa seminarier presenteras och diskuteras t ex

”work in progress” och forskningsansökningar ( se bilaga 15). Dessutom har ett antal

forskarutbildningskurser hållits om bl.a. innovation management, metod (kvalitativ respektive kvantitativ),

samt om artikelskrivprocessen. För närvarande ges en kurs Health, Lifestyle and Entrepreneurship inom

forskarskolan Entreprenörskap och Hälsa som CIEL ansvarar för. Inom forskarskolan samverkar de tre

rättighetsbärande miljöerna CIEL, EIS och CVHI. Varje år hålls också heldagsmöten där CIELgemensamma

frågor som exempelvis forskningsstrategiska frågor, kvalitetsfrågor m.m. behandlas.

2.1.1 CIELs ledning

CIEL:s ledningsgrupp har sedan starten bestått av ledarna för respektive forskargrupp. Idag består

ledningsgruppen av sex professorer, varav en är CIEL:s ordförande, som träffas en gång per månad. En av

huvuduppgifterna för ledningsgruppen är att formulera den övergripande strategin för miljön, att hantera

miljöövergripande ansökningar och resursfördelning. Högskolan i Halmstads profilering och integrering

av forskningsmiljöerna innebär också en förändring av Högskolans organisation för forskning, därmed

kommer forskningsmiljöernas ledningsorganisation att ses över. Vad CIEL beträffar sker detta under

2010.

2.1.2 CIEL–bemanning , finansiering och publicering

Forskningsmiljön CIEL har sedan starten utvecklats kontinuerlig både vad gäller deltagare och

omsättning/finansiering.

Kompetens/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Antal deltagare 23 29 26 31 32 41

Professor/docent 2/2 4/1 5/1 5/2 5/2 7/4

Lektor 5 8 9 8 13 11

Forskarstuderande 14 10 12 10 14 11

Tabell 2 Bemanning och kompetens 2004 – 2009

Antal deltagare inom CIEL har ökat mellan 2005 – 2009 från 29 till 41 personer.

När det gäller doktorander är det viktigt att påpeka att flertalet av dessa har en lärartjänst som adjunkter.

Endast tre doktorander har en doktorandtjänst. Högskolan i Halmstads profileringsarbete och satsningen

på att få examensrättigheter innebär att finansieringssystemet för doktorander kommer att ses över.

Finansiering och planer för framtida finansiering av ytterligare tjänster redovisas i senare avsnitt.

Här ges en översiktlig bild av CIEL:s finansiering som framförallt visar att forskningsmiljön har kunnat

hålla samma nivå under en längre tid. CIEL räknar med att även under överskådlig tid kunna få en

liknande andel externa medel.

19


Omsättning/år 2006 2007 2008 2009

Omsättning t/kr

(brutto)

Varav externa

7 370 8 532 7 891 9 700

medel %

68% 61% 49% 50%

Tabell 3 Omsättning/externa medel 2006 ‐ 2009

CIEL-medlemmars produktion är relativt omfattande och utgörs av vetenskapliga, referee-bedömda

artiklar i vetenskapliga tidskrifter, bokbidrag, böcker och andra publikationer samt ett stort antal

konferensbidrag.

Publikationer 2005-2009

Dr. avhandlingar 9

Lic. avhandlingar 5

Vetenskapliga

Artiklar (ref)

125

Tabell 4 Publikationer 2005‐2009

2.1.3 CIEL–Doktorandverksamhet

Doktoranderna är väl integrerade och en viktig del av forskningsmiljön CIEL. Den senaste

femårsperioden har i genomsnitt en licentiatexamen och 1,5 doktorsexamina tagits av doktorander som

har finansierats av Högskolan i Halmstad (tabell 5 och bilaga 12).

Vid CIEL finns för närvarande 11 doktorander som är finansierade av Högskolan i Halmstad (Tabell 6).

Doktoranderna är antagna till forskarutbildning vid universitet och högskolor med examensrätt.

Högskolan samarbetar med flera universitet/högskolor och Högskolan i Halmstad har ett samarbetsavtal

med Högskolan i Jönköping när det gäller forskarutbildning i samhällsvetenskap. Doktoranderna

genomför delar av sin forskarutbildning vid Högskolan i Halmstad och får handledning och stöd från

forskningsmiljön.

Forskningen och forskarutbildningen vid CIEL bedrivs på ett integrerat sätt. Det är vanligt att

doktoranderna ingår i projekt tillsammans med seniora forskare/handledare och att de publicerar

tillsammans i vetenskapliga tidskrifter. Doktoranderna deltar även i ansökningar till externa finansiärer och

får genom detta en naturlig koppling till forskningsmiljöns strategiska projekt. I senare delen av

doktorandutbildningen förväntas det att doktoranderna publicerar självständigt. Doktoranderna är del i

seminarieverksamheten (se bilaga 15) där de får möjlighet att presentera egna manus och även möta

nationella och internationella forskarkontakter. Doktorander ges också möjlighet att presentera sina

”paper” vid internationella vetenskapliga konferenser.

2004 2005 2006 2007 2008 2009

Antal licentiatexamina 2 1 1 2 0 1

Antal doktorsexamina 1 2 1 1 3 2

Tabell 5. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen, avlagda av doktorander som

finansierats av högskolan.

Den framtida rekryteringen av doktorander kommer att genomföras med nationella och internationella

utlysningar. Syftet är att kunna rekrytera doktorander som har specialkunskap och intresse av

innovationsledning och affärsutveckling. En naturlig bas för rekrytering är det tvååriga

mastersprogrammet i Innovationsledning och affärsutveckling vid Högskolan i Halmstad.

20


Mastersprogrammet är öppet för internationella studenter vilket ger möjlighet att attrahera både svenska

och internationella doktorander.

Namn Forskarutbildningsämne

Högskola där

doktoranden är

antagen

21

Försörjningsfor

m samt

omfattning vid

den sökande

högskolan (%)

Aktivitets

-grad i

forskarut

bildninge

n (%)

Antagn

-ingsår

Hélène Laurell FEK Jönköping IBS Doktorand, 100% 80 2008

Ingemar Wictor FEK Jönköping IBS Adjunkt, 100% 50 1996

Navid Ghannad FEK Växjö Universitet Adjunkt, 100% 20 1999

Aron Chibba Kvalitetsteknik Luleå tekniska

universitet

Adjunkt, 100% 20 2001

Helena Eriksson Sociologi Lunds Universitet Doktorand, 100% 80 2005

Mats Holmqvist Arbetsvetenskap Luleå tekniska

universitet

Adjunkt, 100% 20 1999

Eva Berggren Teknikens ekonomi Chalmers Tekniska Adjunkt, 100% 70 2007

och organisation Högskola

Anders Billström Teknikens ekonomi Chalmers Tekniska Adjunkt, 100% 44 2009

och organisation Högskola

Ulf Ågerup FEK Göteborgs Adjunkt, 100% 25 2005

Universitet

Thomas Helgesson FEK Lunds Universitet Adjunkt, 100% 5 1984

Per Ola Ulvenblad FEK Lunds Universitet Adjunkt, 100% 20 1991

Tabell 6. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av

Högskolan i Halmstad

2.2. CIEL:s samverkan med andra forskningsmiljöer

Högskolan i Halmstads forskningsstrategi innebär att forskningsmiljöerna förväntas samarbeta över

sektionsgränserna. Detta har blivit viktigt för enskilda forskargrupper inom CIEL som i sin verksamhet

behöver kompetens som inte finns inom miljön eller att annan kompetens behövs för att komplettera

forskarnas kompetens. På detta sätt har exempelvis stadigvarande kontakter och samarbete med forskare

inom olika samhälls- och beteendevetenskapliga liksom teknik- och naturvetenskapsområden inletts. Som

exempel på gränsöverskridande forskningssamarbete kan nämnas samarbete mellan forskare i

statsvetenskap och då speciellt regionala frågor; inom it-frågor; projekt där forskare inom CIEL arbetar

med forskare med naturvetenskaplig kompetens inom miljöinnovationer samt inom ramen för

hälsotekniksatsningen med forskare inom hälsovetenskap.

Flera av CIEL:s forskare deltar eller har kontinuerliga kontakter med nationella och internationella

forskningsmiljöer inom området Innovationsvetenskap. Här kan nämnas framförallt forskningsmiljöerna

RIDE vid Chalmers där en av CIEL:s forskare uppehåller en central tjänst. En annan miljö är CIRCLE

vid Lunds universitet där några av CIEL-forskarna har haft tjänster och där samarbetet är välutvecklat.

Genom samarbete och avtal med Högskolan i Jönköping/JIBS har CIEL också samarbete och konkreta

projekt med forskare i forskningsmiljön CESIS vid KTH. Genom dessa kontakter som har utvecklats

under lång tid har forskningsmiljön CIEL tillgång till kompetens som CIEL behöver både i forskningen

och i undervisningen.

2.2.1 CIEL:s medarbetares deltagande i nationella/internationella nätverk

Kontakter med företrädare för annan forskning inom profilområdet är centrala för utvecklingen av CIELforskningen.

Hit hör publicering i referee-bedömda tidskrifter, deltagande i konferenser inom området,

samarbete med forskare vid andra universitet, medlemskap i vetenskapliga organisationer m.m. som ger

kontakter och förfrågningar om samarbete. Deltagarna i forskningsmiljön bidrar regelbundet till kontakter


genom publicering i akademiska tidskrifter och andra former av publikationer. Deltagandet i konferenser

och workshops sker i stor utsträckning inom ramen för projekt. Deltagare i forskningsmiljön har varit

gästforskare vid utländska universitet, deltar i flera vetenskapliga nätverk och är engagerade som experter

för nationella och internationella organisationer (se bilaga 14).

2.3 CIEL:s samarbete med näringsliv och samhälle

Högskolan i Halmstad har lång tradition av samverkan med det omgivande samhället inte minst inom

ingenjörs- och ekonomiutbildningarna. I samband med Högskolans profileringsarbete har samverkan

ytterligare lyfts och ingår idag som ett av tre kännetecken för hur vi bedriver vår verksamhet; samverkan,

innovation och välbefinnande. CIEL:s verksamhet följer denna tradition med upparbetade relationer med

både näringsliv och offentlig verksamhet. Innovationsforskare vid CIEL har t.ex. varit med och byggt upp

flera av de nätverkssamarbeten som idag utgör viktiga samarbetsytor inom både grundutbildning och

forskning. Ett exempel är nätverkssamarbetet inom Hälsoteknikalliansen, som består av ett 50-tal företag

samt offentlig verksamhet.

Inom en majoritet av utbildningarna ges möjlighet till möten med framtida arbetsgivare inom såväl

näringsliv som offentlig verksamhet. Denna omgivningssamverkan i grundutbildningen sker idag på en

mängd olika sätt t.ex. praktik, verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök, gästföreläsare, mentorprogram,

fadderföretag, examens- och uppsatsarbeten samt olika projektarbeten. Som stöd till samverkan inom

CIEL finns en samverkansgrupp bestående av fyra personer vars uppgift är att samordna och stötta

samverkan inom forskning och utbildning. Samverkansgrupperna är kopplade till Högskolans centrala

samordnande funktion för samverkan, Enheten för kontakter och samverkan. Till dessa

samverkansgrupper finns också ett regionalt organiserat stöd för företagsutveckling kopplat. Det innebär

att varje halländsk kommun har en anställd person, företagsutvecklare, som arbetar uppsökande och som

har direktkontakt in i Högskolan. Via detta system kan Högskolan lätt hitta nya företag och organisationer

till samverkansaktiviteter och företagen kan lätt hitta studenter och forskare intresserade att ta sig an deras

problemställningar. Förutsättningarna är därmed mycket goda för att kunna erbjuda

doktorander/forskarstuderande en kreativ akademisk såväl som verksamhetsnära studiemiljö.

CIEL:s samverkan/samproduktion har inriktning mot:

- småföretagssamverkan och nätverk, ledarskap och internationalisering

- regionala innovationssystem och teknikbaserat entreprenörskap

- funktionella ytor – fordonsytor och bioteknikytor

- energi- och miljösystem – vind, spillvärme och bioenergi

Exempel på viktiga samarbetspartners

Hälsoteknikalliansen, Arise Windpower AB, Region Halland, Volvo, småföretagsnätverk (30 tal företag),

Finnveden, SSAB, Scania, SAAB, Sandvik, Sony Ericsson, Alfa Laval, Spenshults Reumatikersjukhus och

Bioenergicentrum.

2.4 Infrastruktur vid Högskolan i Halmstad

I linje med lärosätets profilering, pågår en uppgradering av det infrastrukturella stödet till berörda

forskningsmiljöer. Detta arbete innebär att utveckla konkreta, praktiska och varaktiga stödfunktioner,

nätverk och mötesplatser för samverkan mellan lärosätets forskare, företag, region och offentlig sektor.

Internt pågår ett utvecklingsarbete där förvaltningen vid Högskolan i Halmstad strategiskt utvecklar sitt

infrastrukturella stöd till forskning och den planerade forskarutbildningen. Personal från Enheten för

kontakter och samverkan, informationsavdelningen, biblioteket och IT-avdelningen samverkar i detta

arbete. Här finns ett brett spektrum av kompetenser och resurser som strategiskt anpassas till optimalt

stöd för CIEL:s forsknings- och forskarutbildningsmiljö.

Biblioteks- och informationstjänster är centrala pedagogiska resurser av största betydelse för att stödja

såväl forsknings- och utvecklingsarbete som utbildning på grund- och avancerad nivå. Högskolan i

Halmstad har ett relativt nybyggt bibliotek som har 240 läsplatser och fem grupprum. Bokbeståndet

22


omfattar cirka 90 000 volymer och även tidskriftsutbudet är omfattande med cirka 10 500 elektroniska

tidskrifter och omkring 380 tryckta tidskrifter. Högskolebiblioteket har en central roll i lärandemiljön och

bevakar utgivningen av svensk och utländsk litteratur inom samtliga för lärosätet relevanta ämnen samt

köper även in böcker efter önskemål från lärare och studerande. En kontaktbibliotekarie håller lärarna

uppdaterade inom respektive ämnesområde.

Möjligheter till informationssökning i databaser, boklån från egna samlingar, liksom fjärrlån, är mycket

goda. Ett stort antal svenska och internationella databaser inom företagsekonomi, industriell organisation,

entreprenörskap samt övriga samhälls- och beteendevetenskapliga områden finns att tillgå via

högskolebibliotekets webbplats. (www.hh.se/bibliotek.243.html). Såväl studerande och lärare, som

befinner sig utanför lärosätets campusområde, har möjlighet att koppla in sig via ”proxy-server” till de

flesta av bibliotekets licensierade databaser. Biblioteket har ett gediget tidskriftsbestånd inom samtliga

områden som företagsekonomi och industriell organisation och ger mycket god service när det gäller

grundläggande och fördjupad utbildning i informationssökning.

Datorstödd utbildnings plattform (DUP) är ett Internetbaserat verktyg och kurshjälpmedel, som finns vid

lärosätet, vilket är lika användbart i såväl campusutbildningar som distansutbildningar. DUP är således ett

flexibelt verktyg, som beroende på kurs, grupp samt kursansvariga lärares pedagogiska och strukturella

utgångspunkt, kan anpassas efter användarnas behov. Den fungerar lika väl som ett strukturellt hjälpmedel

i kommunikationen med eller mellan studerande som i en fullfjädrad utbildningsmiljö med

inlämningsuppgifter, examinationer och kursvärderingar. DUP är helt webb-baserad, vilket innebär att

man som användare är geografiskt obunden. Så länge man har tillgång till en dator med en webbläsare och

Internetuppkoppling kan man delta i de aktiviteter som sker på plattformen. Dessutom införs nya webbbaserade

konferensformer.

3. Högskolans kvalitetsarbete

Högskolan i Halmstads kvalitetsarbete sker på tre nivåer – på högskoleövergripande nivå, på sektionsnivå

och på forskning/forskarutbildande nivå genom forskningsnämnderna. Inom ramen för en framtida

omorganisering kommer de senares ansvar läggas på fakultetsorganisationen.

Högskolans kvalitetspolicy beskriver riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas för att nå en hög kvalitet i

verksamheten samt för att förverkliga Högskolans vision. Kvalitetsarbetet är integrerat i all verksamhet vid

lärosätet. Ett övergripande mål för kvalitetsarbetet är att det kontinuerligt ska revideras för att säkerställa

att det fungerar väl och leder till kontinuerlig förbättring av lärosätets verksamhet.

Som tidigare nämnts kommer doktorander att knytas till och inkluderas i CIEL och forskningsprojekt som

finns inom området företagsekonomi och Industriell organisation. I nuläget finns ett antal doktorander

som är antagna till forskarutbildning på lärosäten med examinationsrätt. De ingår också i, och handleds av,

lärare/forskare inom forskningsmiljöer på Högskolan i Halmstad. CIEL, liksom andra forskningsmiljöer

på lärosätet, anordnar regelbundna seminarier där forskningsrelaterade frågeställningar diskuteras, vilket är

ett sätt att stärka den akademiska miljön på lärosätet. På detta sätt erbjuds studenterna att aktivt ta del av

lärosätets forsknings- och forskarutbildningsmiljö inom området innovationsvetenskap.

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt av samverkande delsystem som tillsammans bildar en enhet.

Systemets huvudkomponenter består av styrdokument, rapporter och dialoger och omfattar all

verksamhet, såväl akademisk som administrativ, och inkluderar alla personalkategorier samt studenterna.

Ansvar för respektive delsystem är fördelat till nämnder, råd eller operativa enheter. Rektor har utsett ett

särskilt kvalitetsråd, som utöver ansvar för att utarbeta förslag till övergripande

kvalitetsutvecklingsprogram och policy, även ansvarar för att stimulera kvalitetsutvecklingen vid lärosätet.

Kvalitetsrådet består av ordförandena i de kollegialt valda nämnderna: utbildningsnämnden,

forskningsnämnderna, lärarutbildningsnämnden, studentkårens ordförande samt prorektor (ordförande).

Kvalitetsrådets uppföljnings- och förbättringsarbete inriktar sig på följande huvudpunkter:

23


Utveckling av verksamheten i linje med Högskolan i Halmstads vision samt forsknings- och

utbildningsstrategi

Ansvar för att de olika delsystemen fungerar tillsammans som en helhet

Uppföljning och samordning av kvalitetssystemen för kärnverksamheten

Uppföljning och samordning av kvalitetssystemen för Högskolan i Halmstads operativa enheter

Uppföljning och samordning av kvalitetssystem för särskilda aspekter.

Högskolan i Halmstad har valt ett kvalitetssystem med starkt inslag av dialoger. Dialogerna är reella

dialoger där önskade förbättringar efterfrågas och genomförs av deltagande parter i en kvalitetskultur som

präglas av delaktighet, långsiktighet och kontinuitet. Mätningar i personalbarometer visar att upplevelsen

av delaktighet i kvalitetsarbetet ökat från år till år. Kvalitetsrådet får årliga kvalitetsrapporter från samtliga

nämnder, rektors övriga råd, förvaltning, Enheten för kontakter och samverkan samt bibliotek och är

parter i de dialoger som genomförs i anslutning till dessa. Kvalitetsrådets kontinuerliga arbete med att

revidera och utveckla systemet är nödvändigt för att systemet ska fungera långsiktigt. Organisationen,

ansvarsområden, uppgifter etc. förändras och utvecklas, inte minst genom att kvalitetssystemet arbetar för

förändring. Kvalitetssystemet revideras kontinuerligt för att både följa och ställa krav på verksamheten.

Formaliserad bedömning av systemet och planering för systemets utveckling görs därför regelbundet.

Organisationen för kvalitetsarbetet vid en sektion på lärosätet, SET, där CIEL är en av

forskningsmiljöerna och presenteras nedan:

Sektionschef – överordnat ansvar för sektionens kvalitetsarbete.

Kvalitetsdialoger genomförs på tre nivåer:

o Mellan (företrädare för) studenter på varje program och respektive

studierektorer/programansvariga (två gånger per termin; rapporteras till

verksamhetschef)

o Mellan verksamheten och sektionsledningen (minst en gång per år;) Kvalitetsdialoger

omfattas av sektionsledningen, ledningen för forskningsmiljö(-er), kärngrupper,

forskargrupper/-miljöer samt administrationen.

o Mellan verksamheten/sektionsledningen och sektionsstyrelsen

Sektionsstyrelse – ansvarar för och följer upp kvalitetsdialogerna med kvalitetsrådet och de

interna kvalitetsdialogerna som årligen genomförs med sektionschef, kvalitetssamordnare och

enskilda ämnesgrupper. Kvalitetsarbetet följs upp löpande i sektionsstyrelsen.

Verksamhetsansvariga/studierektorer/TA-personalsansvarig – ansvarar för kvalitetsarbetet inom

sitt ämne/område. Kärngrupperna/ämnesgrupperna träffas regelbundet, vanligen en gång per

månad, och kvalitetsuppföljning görs löpande.

Systematiskt kvalitetsarbete betraktas som en integrerad del av arbetet vid sektionen, såväl vid planering

och genomförande som vid uppföljning av verksamheten. Kärngrupper/ områdesansvariga lärare

tydliggör kvalitetsutvecklingsarbetet inom sina respektive grupper. Systemet för kvalitetsarbete, inklusive

årligt kvalitetsprogram och aktuellt kvalitetsarbete, följs upp i sektionsstyrelsen. Sektionens kvalitetsarbete

är relaterat till högskolans kvalitetsarbete och prioriterade satsningar. Prioritering och samordning av

kvalitetsmål diskuteras i årligen återkommande personalmöten/sektionskollegium. Kvalitetsdialogerna

fungerar som kvalitetssystem och omfattar både genomförande- och uppföljningsaspekter. Uppföljning av

personalfrågor som kompetensutveckling och möjligheter till och genomförande av forskning sker i form

av utvecklings/planeringssamtal mellan berörd person och sektionschef.

3.1 Forskning och forskarutbildning

För att hålla god kvalitet i forskning och forskarutbildning har Högskolan tydliga mål, en väl förankrad

strategi för hur målen skall uppnås samt en plan för hur kompetensen hos den forskande personalen skall

24


utvecklas. Forskningsnämnderna har, utöver att hålla god kvalitet i nämndens interna verksamhet, ett

tredelat ansvar inom sina respektive områden:

Att verka för att den forskning som bedrivs vid Högskolan håller hög kvalitet och är

internationellt konkurrenskraftig samtidigt som den uppfyller Högskolans strategi och profil.

Att verka för att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och står sig

mycket väl i jämförelse med forskarutbildning vid lärosäten med vetenskapsområde.

Att säkerställa att all grundläggande utbildning vid Högskolan vilar på vetenskaplig grund och att

forskningen anknyter väl till utbildningen.

Detta sker bland annat genom utvärdering och uppföljning av forskningsmiljöernas forskningsprogram

och vetenskapliga resultat, de enskilda forskarnas roll i det nationella och internationella

vetenskapssamhället samt forskarnas samverkan med det omgivande samhället. Utvärderingar och

uppföljningar sker enligt de kvalitetsplaner som forskningsnämnderna har fattat beslut om, bland annat

genom externa utvärderingar och analyser som görs i samband med forskningsnämndernas årliga

fördelning av medel, då forskningsmiljöerna lämnar rapporter om sin verksamhet.

Forskningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap har utformat ett kvalitetsprogram (2009) dels i

form av en treårig cykel som syftar till kvalitetsförbättringar (År 1 dialog, År 2-3

genomförande/uppföljning). Dels i form av nämndens årliga kvalitetsgranskning/-bedömning som sker i

samband med att forskningsmiljöerna söker bidrag för nästkommande år. Handlingsplanen för

kvalitetsarbete kan komma att förändras om lärosätet får examinationsrätt på forskarnivå och därmed

övergår till en ny nämndorganisation.

3.2 Fakultetsnämndens ansvar

Med anledning av att Högskolan i Halmstad ansöker om rätt att examinera inom tre områden,

innovationsvetenskap, hälsovetenskap samt informationsteknologi, gör lärosätet en översyn av nuvarande

nämndstruktur i avsikt att skapa förbättrade förutsättningar för att stödja de rättigheter att examinera i

forskarutbildning, som ansökningarna förväntas generera. Arbetet med att inrätta en

fakultetsnämndsorganisation pågår för närvarande vid Högskolan. Den planerade fakultetsnämnden

presenteras i bilaga 16.

Fakultetsnämndens roll och uppgifter är reglerade i högskolelag och högskoleförordning samt genom

lokala beslut av lärosätets styrelse och rektor. Uppgifter och beslutsbefogenheter för fakultetsnämnden

och särskilda nämnden för utbildning vid Högskolan i Halmstad kommer att framgå av arbets- och

beslutsordning för lärosätet. Fakultetsnämnden ska inom de ramar som högskolestyrelsen anger, besluta

om fördelning av statliga forskningsresurser samt fördela övriga resurser som ställs till nämndens

förfogande. Dessutom ska fakultetsnämnden lämna förslag till budgetunderlag samt ansvara för

kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Fakultetsnämnden ska också ansvara för

forskning och forskarutbildning inom nämndens ansvarsområde samt ha det övergripande ansvaret över

forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning

av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden ska också ha allmän tillsyn över

forskarutbildningen.

4. Handledarresurser

Vid Högskolan i Halmstad finns ett betydande antal lärare och forskare med varierande och

kompletterande kompetens och erfarenhet som är viktiga för området Innovationsvetenskap. Det kan

betonas att flera lärare har erfarenhet och kompetens inom flera ämnen inom innovationsvetenskap.

Exempel är:

Åsa Lindholm-Dahlstrand professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad med bakgrund

som civilingenjör och teknologie doktor från Chalmers.

25


Svante Andersson är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad med bakgrund som

teknologie doktor och civilingenjör från Linköpings tekniska högskola.

Sven-Åke Hörte har en professur i sociologi vid Högskolan i Halmstad och har tidigare under

lång tid innehaft en professur i industriell organisation vid Luleå tekniska universitet.

Ljudmila Bordag är professor i matematik, hennes tillämpning är finansiell matematik (Högskolan

i Halmstad har ett magisterprogram i finansiell matematik).

Mikael Sandberg har en statsvetenskaplig bakgrund och bedriver forskning om

innovationsspridning.

Innovationsvetenskap och forskarutbnildning inom innovationsledning och affärsutveckling ställer stora

krav på samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner. I det avseendet är Högskolan i Halmstad särskilt

väl rustad genom att Sektionen för teknik och ekonomi (SET) inrymmer både företagsekonomi, industriell

organisation, naturvetenskap och teknik. Inom ramen för forskarutbildningen kommer

gränsöverskridande samverkan att kunna fördjupas och utvecklas. Som exempel på denna utveckling som

är naturlig för innovationsvetenskap är professorerna Rosén och Bååth som är verksamma inom

forskningsmiljön Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). Denna miljö har fokus på teknisk

produktutveckling, som är en viktig del av innovationsvetenskap. Samtal sker för närvarande mellan CIEL

och MTEK om ett utökat samarbete, eftersom forskningsmiljöerna delvis behandlar likartade fenomen

och att kompletterande resurser finns. Ytterligare illustrationer kring möjligheterna med

gränsöverskridande forskning och forskarutbildning som möjliggörs inom SET/CIEL kan vara att en

doktorand som studerar eko-innovationer (t ex vindkraft) ha en bihandledare från naturvetenskap med en

inriktning mot ekologi och eller en bihandledare med inriktning mot teknikutveckling inom

vindkraftssektorn, medan huvudhandledaren har sin hemvist inom området innovationsvetenskap.

Professorer och docenter som i dessa fall kan var lämpliga som handledare är från forskningsmiljöerna

Maskinteknisk produktframtagning (MTEK); samt Bio- och miljösystemforskning (BLESS).

Liknande möjligheter som kan utvecklas är med forskningsmiljön Bio- och miljösystemforskning (BLESS)

(professorerna Hylander, Weisner och Werner) om samarbetsprojekt bl a med avseende på ekoinnovationer.

Resonemanget ovan illustrerar hur forskningen vid Högskolan i Halmstad /CIEL fungerar

gränsöverskridande och hur vi strävar efter att ta vara på de olika forskningsområdenas särpräglade

kompetens och erfarenhet samt genom kombinationer arbetar för att berika forskninsgsverksmheten.

En överblick av handledarresurser och övriga disputerade inom området redovisas i tabell 7 och Tabell 8

nedan.

26


Namn Anställning

Svante Andersson Professor

Ljudmila

Bordag

Professor

Lars Bååth Professor

Sven-Olof Collin Professor

Jonny Hylander Professor

Sven-Åke Hörte Professor

Åsa Lindholm-Dahlstrand Professor

Bengt-Göran Rosén Professor

Göran Svensson Professor

Stefan Weisner Professor

Sven Werner Professor

Vakant

(Tjänsten är under

tillsättning)

Mike Danilovic

Bernd Hofmaier

Bengt Larsson

NN (planerad)

Professor

Gäst

professor

Gäst

professor

Gäst

professor

Gästprofessor

Akademisk titel

och inriktning

Professor

(FEK)

Professor

(matematik)

Professor

(fotonik)

Professor

(FEK inriktning

redovisning/företagsstyrning)

Professor

(energiteknik med

inriktning på

förnybar energi)

Professor

(Sociologi med

arbetsvet. inr.)

Professor

(FEK inriktng

entreprenörskap)

Professor

(maskinteknik)

Professor

(FEK inriktning

marknadsföring)

Professor

(biologi –

inriktning

miljövetenskap

Professor

(energiteknik)

Professor

(Ind. org.)

Professor

(FEK inriktning

innovation and

technology

management)

Professor

(Sociologi med

arbetsvet. inr.)

Professor

(Ind. org.,

Byggorganisation/teknik)

Docent

(Industriell

organisation)

27

Anställningens

omfattning (%)

vid den

sökande

högskolan

Planerad

tjänstgöring av

heltid (%) i

forskarutbildning

inom området

100 30

100 10

100 30

100 30

100 20

100 20

100 30

100 20

100 10

100 20

100 20

100 30

80 30

50 10

50 10

50 50

Forskarutbildningsämne

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling


Helen Lawton Smith

(under tillsättning)

Gästprofessor

Gabriel Baffour Awuah Lektor

Jonas Gabrielsson

Lektor

(under

tillsättning)

Jörgen Johansson Lektor

Mikael Sandberg Lektor

Arne Söderbom Lektor

Torbjörn Tagesson Lektor

Tabell 7. Handledarresurser inom området

Entreprenörskap 20 20

Docent

(FEK inriktning

marknadsföring)

Docent

(FEK)

Docent

(statsvetenskap)

Docent

(statsvetenskap)

Docent

(FEK)

Docent

(FEK inriktning

redovisning)

28

100 30

100 30

100 30

100 30

100 20

100 20

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Innovationsledning och

affärsutveckling

Nedanstående tabell visar på vilka övriga kompetenser som finns inom innovationsvetenskap vid

Högskolan i Halmstad

Namn Anställning Akademisk titel och

inriktning

Anställningens

omfattning (%) vi

den sökande

högskolan

Tjänstgöring av heltid

inom området

Joakim Winborg Lektor Ek. dr. (företagsekonomi) 100 100

Marita Blomkvist Lektor Ek. dr. (företagsekonomi 100 100

Pia Ulvenblad Lektor Ek. dr (företagsekonomi) 100 100

Henrik Barth Lektor Tekn. dr. (ind. org.) 100 100

Henrik Florén Lektor Tekn. dr. (ind. org.) 100 100

Joakim Tell Lektor Tekn. dr. (ind. org.) 100 100

Fawzi Halila Adjunkt Tekn. dr. (ind. org.) 100 100

Jonas Rundquist Adjunkt Tekn. dr. (ind. org.) 100 100

Eva-Stina Björk Lektor Tekn. dr. (ind. org) Tjl Tjl

Margareta Borgström Lektor Tekn. dr. (Byggorg./-teknik) 100 100

Bengt Hjort Lektor Tekn. dr. (Byggorg./-teknik) 100 100

Mats Persson Lektor Tekn.dr. (Byggorg/-teknik) 100 100

Agneta Hansson Lektor Fil. Dr. (arbetsvetenskap) 50 20

Diamanto Politis Lektor Ek. Dr (företagsekonomi) 100 100

Eric Järpe Lektor Fil. Dr´(statistik) 100 50

Marie Mattsson Lektor Fil Dr (Biologi) 100 20

Tabell 8. Övriga disputerade lärare och forskare inom området


Genom samarbetsavtal med andra universitet och högskolor (se bilaga 7) har Högskolan i Halmstad

möjlighet att skriva in doktorander vid dessa lärosäten. Docenter och professorer vid Högskolan i

Halmstad har dessutom enligt dessa avtal möjlighet att verka som huvudhandledare. I tabell 9 nedan visas

vid vilka universitet/högskolor som doktorander vid Högskolan i Halmstad är inskrivna och den

nuvarande handledarverksamheten hos handledare inom forskningsmiljön CIEL. Tabellen visar att

handledarna vid Högskolan i Halmstad har stor erfarenhet av att samarbeta med andra lärare i olika

handledningskommittéer. I respektive forskares CV visas tidigare erfarenhet och åtaganden.

Forskarstuderande Inskriven/ Universitet

1 Hélène Laurell Internationella

Handelshögskolan i

Jönköping/JIBS

2 Ingemar Wictor Internationella

Handelshögskolan i

Jönköping/JIBS

Main

affiliation

29

Huvudhandledare

HH Svante Andersson

(HH)

HH Svante Andersson

(HH)

3 Navid Ghannad Växjö Universitet HH Karin Jonnergård

(Växjö)

Biträdande

handledare

Leona Achtenhagen

(JIBS)

Tomas Mullern (JIBS)

Svante Andersson

(HH); Bengt

Johannisson

(Växjö/JIBS)

4 Joanne Freeman USC (Australia) USC (Australia) Meredith Lawley (USC) Svante Andersson

(HH)

5 Aron Chibba Luleå tekniska Univeristet HH Rickard Garvare (LTU) Joakim Tell (HH)

8 Helena Eriksson Lunds Universitet HH Anna-Lisa Lindén (LU) Bernd Hofmaier (HH)

9 Mats Holmqvist Luleå Tekniska

Universitet

10 Elin Smith Lunds Universitet Högskolan i

Kristianstad

11 Timurs Umans Lunds Universitet Högskolan i

Kristianstad

HH Göran Olsson (HV)

Sven-Olof Collin (HH) Jonas Gabrielsson

Sven-Olof Collin (HH) Rikard Larsson

12 Caroline Hellström Lunds Universitet Lunds Universitet Sven-Olof Collin (HH) saknas

13 Håkan Jankensgård Lunds Universitet Lunds Universitet Lars Oxelheim Sven-Olof Collin (HH)

14 Eva Berggren Chalmers HH Åsa Lindholm

Dahlstrand (HH)

15 Anders Billström Chalmers HH Åsa Lindholm

Dahlstrand (HH)

16 Olga Sasinskova Internationella

Handelshögskolan i

Jönköping/JIBS

17 Matthias Keymeyer Internationella

Handelshögskolan i

Jönköping/JIBS

Internationella

Handelshögskolan

i Jönköping/JIBS

Tekniska

universitetet i

München

Helén Andersson

(JIBS)

Mike Danilovic

(HH/JIBS)

18 Ulf Ågerup Göteborgs Universitet HH Rita Mårtensson (GU)

Tabell 9. Forskarstuderande inom området

Diamanto Politis (HH)

Diamanto Politis (HH)

Mike Danilovic

(HH/JIBS)

Christina Keller (JIBS)

Högskolan i Halmstad genomför regelbundet (cirka vartannat år) en utbildning för handledning av

doktorander. Förutom de seniora forskarna har ett flertal av lektorerna genomgått denna kurs.

För att säkerställa de krav som bör ställas på god handledning har forskningsnämnden för teknik och

naturvetenskap inrättat ett Forskarutbildningsråd. Rådets främsta uppgift är att följa upp att

forskarutbildningen vid Högskolan i Halmstad håller hög kvalitet. Forskningsnämnden för humaniora och

samhällsvetenskap saknar ett sådant råd. I samband med omorganisationen av nämnderna under 2010

kommer även forskarutbildningsrådet förändras.

4.1 Strategi för långsiktig handledarförsörjning

För närvarande finns fyra professorer i företagsekonomi anställda vid Högskolan i Halmstad. En

professor har ingen angiven inriktning (huvudsaklig forskningsinriktning är dock

marknadsföring/international business/entreprenörskap), en professor har inriktning mot


marknadsföring, en har inriktning mot företagsstyrning/redovisning och en mot entreprenörskap. Tre

docenter är verksamma inom företagsekonomiämnet, två i redovisning och en i marknadsföring. Tre

lektorer är dessutom anställda, en i finansiering/entreprenörskap, en i redovisning och en i organisation/

entreprenörskap.

I enlighet med Högskolans övergripande strategi kommer innovationsvetenskap utvecklas genom

företagsekonomiämnets förstärkning inom de områden som överlappar med industriell organisation

(marknadsföring/entreprenörskap/management). En professor i management/organisation/ kommer att

rekryteras inom den närmaste framtiden. Högskolan bedriver framgångsrik undervisning inom området, bl

a i samarbete med försvarsmakten, men inga seniora forskare är för närvarande verksamma vid lärosätet.

Via rekrytering av en professor i Management kommer en stor del av företagsekonomiämnet vara täckt. Vi

har valt att i nuläget inte fokusera på finansiering och kostnads-/intäktsanalys utan koncentrera resurserna

på den del av företagsekonomiämnet som naturligt knyter an till industriell organisation och området

innovationsvetenskap.

Via vårt nuvarande resursfördelningssystem avsätter vi medel för att lärare skall ha möjlighet att meritera

sig till docent och/eller professor. För närvarande har en docent inom företagsekonomi med inriktning

marknadsföring fått medel till detta och beräknas kunna befordras till professor inom ett år. Två

lektorstjänster i företagsekonomi är för närvarande under tillsättning; en med inriktning marknadsföring

och en med inriktning företagsstyrning. Vår plan är att företagsekonomiämnet om fem år kommer att

bemannas av sex professorer, sex docenter och sju lektorer.

För närvarande finns en professor i industriell organisation (med inriktning mot management i byggandet)

och två professorer i sociologi/arbetsvetenskap. En av dessa professorer har tidigare under lång tid

innehaft en professur i industriell organisation vid Luleå tekniska universitet och har handlett flera

doktorander fram till disputation i industriell organisation. Inom ämnet Industriell organisation är

dessutom en professur under tillsättning. Det finns dessutom fem disputerade lektorer/adjunkter inom

området. En av dessa förväntas befordras till docent inom ett år. Professorn i industriell organisation (med

inriktning mot management i byggandet) och professorerna i sociologi/arbetsvetenskap kommer inom de

närmaste åren att gå i pension. Ytterligare två professurer kommer därför inom de närmsta åren att utlysas

i ämnet industriell organisation. Vår plan är att ämnet industriell organisation kommer att bemannas med

3 professorer fyra docenter och sju lektorer..

Eftersom Högskolan har en uttalad strategi att profilera sig mot tre områden varav området med kärnan

innovationsvetenskap är ett, kommer Högskolans resurser även inom närliggande ämnen riktas mot

rekrytering och forskning som stödjer profilområdena. Detta kommer ytterligare att stärka

handledarförsörjningen inom området.

5. Ekonomiska förutsättningar

Som framgår av tabell 2 och tabell 6 finansieras idag såväl seniora forskare som doktorander inom

innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Krav på ekonomiska resurser kommer dock att öka om

Högskolan får rätt att examinera på forskarnivån. Nedan redovisas en beräkning av de kostnader som vi

förväntar oss om forskarutbildningen startar på en låg nivå med tio doktorander. Verksamheten är

planerad att efterhand expandera till att omfatta minst 15 doktorander som samtliga bedriver

forskarutbildning på en större andel av sin tid än som idag ofta är fallet. Många av de doktorander som

finns vid Högskolan är idag anställda som adjunkter, med begränsad tid att bedriva sina forskarstudier. Vi

planerar att i framtiden övergå till doktorandtjänster med minst 50 procent, helst 80 procent, tid för

forskarutbildning.

En viktig del av de ekonomiska förutsättningarna är att det inom området finns en undervisningsvolym

som kan ge en långsiktigt stabil grund för anställning av såväl forskare/lärare som doktorander. Inom

området Innovationsvetenskap finns idag betydande delar av Högskolans största utbildningar på såväl

grund- som avancerad nivå. Detta ger en god förutsättning för att anställa forskare och doktorander som

30


delar sin tid mellan utbildning, forskning och forskarutbildning. I följande avsnitt presenteras beräkningar

på kostnader och intäkter förknippade med forskarutbildningen dels under uppstartsfas som planeras

omfatta tio doktorander, och dels under full drift som beräknas att inkludera femton doktorander.

5.1 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning som inledningsvis omfattar

tio doktorander

Det finns i princip tre stora direkta kostnaderna för att bedriva forskarutbildning: kostnader som är

förknippade med

(i) anställning och handledning av doktorander,

(ii) seniorforskning som är nödvändig för att upprätta hålla en kvalitativ forskningsmiljö kring

forskarutbildningen, och

(iii) kostnader för de doktorandkurser som doktoranderna förväntas gå. Därutöver finns mer

indirekta kostnader i form av ökade kostnader för administration och uppföljning av

forskarutbildningen och dylikt som inte beaktas här. Dessa kostnader kommer att fördelas

inom Högskolan beroende på vilka områden som Högskolan kommer att bedriva

forskarutbildning inom.

I den kalkyl som redovisas nedan har doktorandkostnaderna beräknat med utgångspunkt från de

kostnadsnivåer som redovisas i ”En ny doktorsutbildning” (SOU 2004:27), uppräknat till dagens

kostnadsnivå med 3 procent per år. Årskostnaden för en doktorand blir då ungefär 800 000 kronor om

doktoranden finns inom humaniora/samhällsvetenskap och drygt en miljon kronor om doktoranden

tillhör området natur/teknik. I dessa kostnader ligger lön (inkl. sociala avgifter), handledning, övrig

undervisning, vissa projektkostnader, lokalkostnader och OH-kostnader.

Kalkylen, se tabell 10, är baserad på att det inledningsvis finns tio doktorander, där hälften har

doktorandanställning av typen 80 procent forskarutbildning och 20 procent utbildning (el .dyl.), med

resterande fem doktorander har anställning som innebär 60 procent forskarutbildning och 40 procent

deltagande i utbildning på grund- eller avancerad nivå.

Det är viktigt att den miljö som skall utgöra basen för forskarutbildningen är tillräckligt stor för att kunna

fungera som en kreativ och intellektuell forskningsmiljö. Seniora forskare ska inte bara handleda, utan

miljön ska ha tillräckligt med personal som bedriver aktiv forskning. I kalkylen har vi räknat med 10

professorer och 15 lektorer/docenter som bedriver forskning och forskarutbildar på 50 procent av sin tid.

Antalet personer ska ses som startvärden. Redan idag är antalet personer inom området betydande, och

antalet förväntas öka efterhand. Kostnaden för seniorforskningen inom miljön är i kalkylen baserad på en

snittlön på 37500 kronor per månad för lektorer/docenter och 50 700 kronor per månad för professorer,

vilket motsvarar aktuella snittlöner vid Högskolan idag.

Kostnader för doktorandkurser är i kalkylen fördelade på dels sådana som kommer att ges som högskole-

/fakultetsgemensamma kurser, dels på kurser som ges specifikt inom Innovationsvetenskap. De

gemensamma kurserna avser den kommande fakultetsnämnden att bekosta, medan de områdesspecifika

kurserna bekostas av aktuell forskningsmiljö. De gemensamma kurserna har i kalkylen beräknats till två

kurser per år till en kostnad av 100 000 kronor per kurs, medan fyra områdesspecifika kurser beräknas

kosta 80 000 kronor per styck.

Det är svårt att i detalj uppskatta storleken på de framtida intäkter som kommer att behövas för att täcka

de redovisade kostnadstyperna. De intäkter som redovisas nedan bygger främst på den ekonomiska

situationen för den aktuella forskningsmiljön under 2009, men det ingår även en del intäkter som är

beslutade inom Högskolan med anledning av det pågående profileringsarbetet och den aktuella satsningen

på rätt att examinera i forskarutbildning, men som ännu inte formellt kommit miljön till del. Sex typer av

intäkter har inkluderats i kalkylen. Forskningsnämnderna, och den planerade fakultetsnämnden, ger bidrag

till forskningsmiljöernas verksamhet. Hur bidraget sedan fördelas på olika verksamheter beslutar

forskningsmiljön tillsammans med sektionschef. I kalkylen används de forskningsbidrag som

31


forskningsmiljön tilldelats för 2010 års verksamhet. Fakultetsnämnden förväntas också stå för kostnader

för högskole-/fakultetsgemensamma forskarutbildningskurser.

I enlighet med det pågående profileringsarbetet har Högskolan beslutat ge särskilda stöd för att utveckla

strategiskt viktiga ämnen inom högskolan och alla lärare har enligt nu gällande arbetstidsavtal rätt till tid

för forskning. Högskolan har beslutat att använda en del av sitt myndighetskapital för att under perioden

2010-2014 stödja de miljöer som ansöker om forskarutbildningsrättigheter vid tillsättning av

tidsbegränsade anställningar, t.ex. doktorandanställningar. Stödet utgår med 200 000 kronor per doktorand

och år vid anställning enligt typen 80/20 procent (se ovan).

Externa medel från forskningsråd och andra finansiärer utgör en mycket viktig del av intäkterna. I kalkylen

används de externa medel som idag finns tillgängliga för 2010 års verksamhet inom forskningsmiljön.

Slutligen finns det en form av resurser som andra organisationer ställer till förfogande för att en doktorand

ska kunna bedriva forskarutbildningen, t.ex. i form av lön till industridoktorander, och liknande

konstruktioner inom offentlig sektor. I tabell 10 nedan presenteras en kalkyl som är baserad på ovan

redovisade typer av kostnader och intäkter. Kalkylen ska främst ses som ett räkneexempel där idag kända

värden används. Förutsättningarna för kalkylen kan naturligtvis förändras.

Intäkter

Arb.tidsbidrag Strategisk plan

FakultetsFakultets- och för

Industri-

Kostnader Intäkter bidrag till gemensam strategiska tidsbegränsade doktorand. Externa

Kostnader totalt totalt fo-miljö ma kurser satsningar anställningar och dyl medel

Doktorander

1 500

(5+5 personer)

Seniorforskning

5 760 000 5 627 000 2 627 000 1 000 000 500 000 000

(10 prof+15

4 800

doc/lekt)

Forskarutbildning

kurser

(4 egna, 2

9 625 500 10 362 280 3 562 280 2 000 000

000

gemensam) 520 000 520 000 320 000 200 000

SUMMA 15 905 500 16 509 280

Tabell 10 Kalkyl av kostnader och intäkter för en planerad forskarutbildning som initialt omfattar 10

doktorander.

Kalkylen indikerar att CIEL har goda förutsättningar att starta en forskarutbildning med tio doktorander

och en utökad andel seniorforskning som bedöms nödvändig för att upprätthålla en produktiv och

intellektuell forskarutbildningsmiljö.

5.2 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift omfattande

femton doktorander

Enligt beräkningarna ovan så överstiger finansieringsbehovet under uppstartsfasen inte de resurser som

för närvarande redan finns tillgängliga inom forskningsmiljön. Av detta följer att Högskolan redan idag har

de resurser som krävs för driften av den planerade forskarutbildningen under en uppstartsfas. I en

utbyggd situation med en beräknad forskarutbildning som innefattar 15 doktorander samt 10 professorer

samt 20 lektorer/docenter förutsätts dock att nya forskningsresurser tillförs miljön för att driften skall

kunna finansieras.

Ökningen består av dels ökade kostnader förknippade med anställning och handledning av doktorander,

och dels ökade kostnader förknippade med seniorforskning. Kostnaderna för doktorandanställningar kan

säga öka linjärt med antalet anställda doktorander. I fallet med seniorforskning ökar kostnaderna också

linjärt men i kalkylen nedan antas också att varje nyanställd senior kommer att bidra med ökade intäkter

från externa forskningsfinansiärer. I kalkylen utgår vi från dagens situation vad gäller mängden externa

medel och slår ut denna på antalet seniorer (docenter och professorer). Denna externfinansiering per

32


senior har sedan multiplicerats med antalet nyrekryterade seniorer för att få en uppskattning av mängden

externa medel.

Intäkter

FakultetsArbetids- Strategisk

plan för

Fakultetsgemenbidrag och tidsbegränsad Industri-

Kostnader Intäkter bidrag till samma strategiska e doktorand. Externa

Kostnader totalt totalt fo-miljö kurser satsningar anställningar och dyl medel

Doktorander

1 500

(8+7 personer)

Seniorforskning

8 784 000 5 627 000 2 627 000 1 000 000 500 000 000

(15 prof+20

7 200

doc/lekt)

Forskarutbildning

kurser

(4 egna, 2

13 594 500 12 762 280 3 562 280 2 000 000

000

gemensam) 520 000 520 000 320 000 200 000

SUMMA 22 898 500 18 909 280

Tabell 11 Kalkyl av kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift.

Kalkylen i tabell 11 ovan visar att finansieringsbehovet för en forskarutbildning i full drift är cirka fyra

miljoner kronor. Ökningen av resurserna är i första hand planerad att ske genom en satsning på att öka de

externa medlen. Förutsättningarna för att erhålla dessa resurser bedöms som goda. De huvudsakliga skälen

till denna bedömning är att den rättighetsbärande miljön historiskt sett har påvisat god förmåga att erhålla

externa medel samt att Högskolan i Halmstad för närvarande också genomför en omfattande

profilsatsning som kan anta öka högskolans förmåga att attrahera externa forskningsmedel.

En i detta sammanhang viktig nu pågående process är högskolans arbete med att bli en så kallad KKmiljö.

KK-stiftelsen – som bl.a. har uppdraget att stödja uppbyggnaden av forskningsmiljöer vid mindre

högskolor – kommer under de kommande åren att stödja ett antal mindre högskolor och deras forskning

genom att göra dessa till så kallade KK-miljöer. Satsningen innefattar total 1,5 miljarder kronor och enligt

KK-stiftelsen kommer satsningen att innefatta uppskattningsvis tio lärosäten. Detta gör att de lärosäten

som utses till KK-miljöer kommer att erhålla en resursförstärkning på cirka 150 miljoner kronor under

den kommande tioårsperioden. De lärosäten som ansöker om att bli en KK-miljö genomgår en

omfattande prövning. Högskolan i Halmstad har kommit vidare från de första stegen i

prövningsprocessen och högskolan befinner sig under 2010 i det som kallas en kvalificeringsperiod.

Om Högskolan i Halmstad lyckas uppnå målsättningen att bli en KK-miljö är förstås i dagsläget ovisst.

Om KK-miljösatsningen lyckas innebär det en väsentlig förstärkning av de resurser som kan användas för

att bygga upp forskarutbildningarna vid Högskolan. Om satsningen misslyckas har dock arbetet som

genomförts under kvalificeringsperioden bidragit till att högskolans profileringsarbete har intensifierats

och att lärosätets kvalitetssäkringssystem har vidareutvecklats. Vår bedömning är att dessa effekter även

kommer bidra till att öka Högskolans förmåga att attrahera externa forskningsresurser vilket i sin tur

kommer förstärka och vidareutveckla forskningen vid de rättighetsbärande miljöerna, oavsett om lärosätet

lyckas i sin kvalificering eller inte.

33


6. Forskarutbildning ”Innovationsledning och affärsutveckling”

– Sammanfattning

Forskarutbildningen inom innovationsledning och affärsutveckling ska präglas av stark koppling till

praktiken dvs. vara tydligt empirinära. För varje enskild doktorand ska det utformas en strukturerad

utbildning baserad på en individuell studieplan. Varje enskild doktorand ska under sin utbildningstid

stimuleras och erbjudas möjlighet till internationellt utbyte i form av en eller flera kortare vistelser vid ett

utländskt lärosäte. Studieplan och kursplaner för utbildningen redovisas i bilaga 6.

Utbildning på forskarnivå avseende doktorsexamen ska totalt omfatta fyra års heltidsstudier (240

högskolepoäng). Utbildningen består av en kursdel om 90 högskolepoäng varav 45 hp obligatoriska kurser

och en avhandlingsdel om 150 högskolepoäng (se Tabell 1). Utbildning på forskarnivå avseende

licentiatexamen ska omfatta totalt två års heltidsstudier (120 högskolepoäng). Utbildningen består av en

kursdel om 60 hp varav 45 hp med obligatoriska kurser och en uppsatsdel om 60 högskolepoäng (se

Tabell 12).

Översikt över

utbildningens uppläggning

och examenskrav

Obligatorisk

kursdel (hp)

Valfri kursdel

(hp) Avhandlingsdel/uppsatsdel

(hp)

34

Summa

högskolepoäng

(hp)

Doktorsexamen 45 45 150 240

Licentiatexamen 45 15 60 120

Tabell 12 Översikt över högskolepoäng (hp) för doktorsexamen respektive licentiatexamen

I vår föreslagna forskarutbildning inom Innovationsledning och affärsutveckling kommer ett antal

utgångspunkter att vara centrala:

Forskarutbildningen har en tydlig struktur och utbildningen har rimlig progression inom området.

Forskarutbildningen är upplagt så att doktoranden tidigt i forskarutbildningen möter praktiken

och utvecklar förmågan att samverka med näringslivet och andra aktörer i forskningsprocessen

och skicklighet att metodmässigt och vetenskapsmässigt förhålla sig till empirin.

Forskarutbildningen baseras på ett antal kurser och parallella strimmor som kan fördjupa och

bredda doktorandernas forskarutbildning.

Forskarutbildningen innehåller en blandning av obligatoriska och valfria kurser som möjliggör en

individualisering av forskarutbildningen.

Forskarutbildningen sker i nära samarbete med andra lärosäten i Sverige och internationellt.

Doktoranden ingår i en aktiv forskargruppering från början och deltar i forskningsarbetet under

ledning av seniora handledare och i samverkan med andra forskande kollegor.

Inledande forskarutbildning fokuserar på skrivprocessen, grundläggande metodkurser och

vetenskapsteori, i samspel med det empiriska forskningsarbetet.

Forskarutbildningen är upplagt för att stödja tidigt skrivarbete och internationell publicering.

Detta sker genom att alla doktorander förväntas delta i internationella konferenser en gång per

termin, publicera ett paper per termin, inledningsvis på konferenser varefter paper utvecklas för

artikelpublicering. Därigenom kan doktoranderna efter sammanlagt tre år ha publicerat sex

artiklar varefter avhandlingsarbetet tar vid.

Nedanstående bild visar ett exempel på hur forskarutbildningen vid Högskolan i Halmstad kommer att se

ut, vilka kursmoment som kan ingår och i vilken ordning dvs. illustrerar progressionen i


forskarutbildningen samt hur den vetenskapliga avrapporteringen i artikelformat synkroniseras mot

forskarutbildningen. Bilden åskådliggör hur forskarutbildningsprocessen med en

sammanläggningsavhandling kan se ut fram till doktorsexamen.

.

Figur 3 Ett exempel på utbildningsplan i forskarutbildningen i Innovationsledning och affärsutveckling

vid Högskolan i Halmstad

Förutom de obligatoriska kurserna och de angivna valfria kurserna som ges vid Högskolan i Halmstad kan

doktoranderna fritt välja ytterligare doktorandkurser under sin utbildning vid Högskolan i Halmstad eller

vid andra lärosäten som bedöms vara intressanta för respektive doktorands forskarutbildning. Valet av

kurser sker i samråd med huvudhandledaren. Valfria kurser kan doktoranden fritt välja i samråd med

handledare. Dessa kurser kan väljas i angränsande forskningsområden och i fördjupningskurser inom

avhandlingsområdet. Forskarkurser sanför Högskolan i Halmstad vid andra universitet och högskolor

inom och utom Sverige kan tillgodoräknas i kursdelen efter godkännande av handledare.

Vidare erbjuder Högskolan i Halmstad ett antal allmänna kurser inom utbildningen på forskarnivå.

Kurserna har för syfte att introducera doktorander till utbildningen på forskarnivå vid Högskolan i

Halmstad samt att erbjuda doktorander möjlighet att nå högskoleförordningens mål för utbildning på

forskarnivå.

35


Bilagor

1. Handledarresurser inom området, Tabell I

2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området, Tabell II

3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av

doktorander som finansierats av högskolan, Tabell III

4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras

av högskolan, Tabell IV

5. Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi

6. Allmän studieplan samt kursplaner för planerad forskarutbildning

7. Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildningar

8. CV för möjliga handledare

9. Publikationsförteckningar för möjliga handledare

10. CV för övriga disputerade lärare/forskare

11. Publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare/forskare

12. Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i relevanta

forskningsämnen av doktorander anknutna till högskolan.

13. Högskolans strategiska plan för finansiering

14. CIEL medarbetares deltagande i nationella/internationella nätverk

15. CIELs högre seminarium 2009

16. Fakultetsnämnd vid Högskolan i Halmstad

36


Högskolan i Halmstad

För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin

speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden

internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen

genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

Högskolans profil utgörs av tre sammanflätade styrkeområden:

utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet,

Styrkeområde VErKSAmhET

inom styrkeområdet fokuseras utveckling och studier av verk-

samheter, organisationer, regioner och samhället i stort. särskild

tonvikt läggs vid att förena tekniska och naturvetenskapliga syn-

sätt med samhällsvetenskapliga, till exempel genom att kombinera

företagsekonomi och industriell organisation. Forskning bedrivs bland

annat om innovation och entreprenörskap, samhällsförändring, miljö,

lärande, ledarskap och media.

genom ett smart och väl integrerat system för att stödja entreprenörskap

och innovationer kan idéer – med Högskolans hjälp – växa

till framgångsrika företag.

Högskolan i Halmstad

Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: kristian iV:s väg 3

telefon: 035-16 71 00 • telefax: 035-18 61 92

E-post: registrator@hh.se • www.hh.se

More magazines by this user
Similar magazines