En introduktion till integrering av Hållbar Utveckling i ...
En introduktion till integrering av Hållbar Utveckling i ...
En introduktion till integrering av Hållbar Utveckling i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>En</strong> <strong>introduktion</strong> <strong>till</strong> <strong>integrering</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong><br />
i undervisningen vid Högskolan i Halmstad<br />
0
Följande <strong>introduktion</strong> är en sammanställning <strong>av</strong> det arbete som en grupp<br />
lärare på Högskolan i Halmstad gjorde hösten 2006. Följande personer<br />
ingick i gruppen: Marie Mattsson (Set), Pernilla Nilsson (Lut), Veronica<br />
Stoehrel och Cecilia Kjellman (Hos) samt Bertil Gustafsson (Clu). Vi är<br />
på det klara med att vi genom denna sammanställning på inget sätt kan<br />
göra anspråk på att ge alla ett användbart verktyg för att fördjupa sig i<br />
området. Däremot hoppas vi att texten kan ge inspiration att själv söka<br />
vidare.<br />
Innehållsförteckning<br />
Introduktion <strong>till</strong> <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong> i Högre Utbildning 1<br />
Indikatorer för hållbar utveckling 4<br />
Tips för undervisning och lärande om <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong> 6<br />
Allmänorienterande material 6<br />
Speciellt för lärarutbildningen 8<br />
Speciellt för Ekonomi 12<br />
Speciellt för Teknik 13<br />
Speciellt för Design 13<br />
Speciellt för Byggteknik 13<br />
Speciellt för Fysik 13<br />
Speciellt för Kemi 14<br />
Speciellt för Biologi 14<br />
Speciellt för Miljö och hälsa 14<br />
Speciellt för Kulturgeografi 15<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling ur ett genusperspektiv 15<br />
Bok recensioner 16<br />
1
Introduktion <strong>till</strong> <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong> i Högre Utbildning<br />
Vad innebär <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong>? <strong>En</strong> utvecklad definitionsdiskussion Denna text är ett utdrag ur<br />
”Att lära för hållbar utveckling”, ett betänkande <strong>av</strong> Kommittén för utbildning för hållbar<br />
utveckling ( SOU 2004:104). Hela utredningen kan du få tag i via följande länk:<br />
http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf<br />
Utdraget här nedanför är från kapitlet "Om lärande, utbildning och hållbar utveckling (s. 70-73).<br />
Den innehåller en utvecklad definitionsdiskussion kring hållbar utveckling.<br />
3.3 Lärande, utbildning och hållbar utveckling<br />
I detta <strong>av</strong>slutande <strong>av</strong>snitt sammanfattar vi framställningen i kapitel 1, 2 och 3 genom att dra<br />
slutsatser om hur samspelet mellan lärande, utbildning och hållbar utveckling kan förstås.<br />
Begreppet hållbar utveckling har definierats på många olika sätt såväl i forskning och<br />
politik som i vardagliga sammanhang. Dobson har funnit att över 300 definitioner<br />
formulerats. Vi har tidigare refererat Brundtlandkommissionens definition <strong>av</strong> hållbar<br />
utveckling:” en utveckling som <strong>till</strong>fredsställer dagens behov utan att äventyra kommande<br />
generationers möjligheter att <strong>till</strong>fredsställa sina behov”. Denna definition har otvivelaktigt<br />
fått den största acceptansen i den globala debatten. Förmodligen är det definitionens öppna<br />
och inkluderande karaktär som har möjliggjort dess genomslag. <strong>En</strong> sådan bred definition<br />
medger att begreppet kan konkretiseras och förstås på vitt skilda sätt i olika sociala och<br />
kulturella sammanhang. Många <strong>av</strong> dem som har deltagit i den internationella debatten<br />
menar att en vid definition är nödvändig, eftersom det varken är möjligt eller önskvärt att en<br />
gång för alla slå fast en betydelse <strong>av</strong> begreppet som är <strong>till</strong>ämpbart i alla sammanhang.<br />
De som argumenterar för denna uppfattning brukar framhålla att de utmaningar som världen<br />
står inför varierar över tid och att det lokala sammanhanget är (och måste få vara)<br />
<strong>av</strong>görande för hur utvecklingsfrågorna förstås och hanteras. Givet behovet <strong>av</strong> lokala<br />
tolkningar och <strong>till</strong>ämpningar är enigheten stor om att hållbar utveckling vilar på tre pelare<br />
bestående <strong>av</strong> ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Det är få som ifrågasätter<br />
att dimensionerna har intrikata orsakssamband och att hållbar utveckling handlar om att<br />
hitta balansen mellan dem.<br />
Även begreppet lärande har givits många definitioner i olika sammanhang. <strong>En</strong>ighet råder<br />
om att lärandet sker under en människas hela liv och i alla de sammanhang som människan<br />
befinner sig i. Med andra ord är lärande livslångt och livsvitt. Utbildning är försök att i<br />
varierande former styra och organisera individuellt och kollektivt lärande. Det innebär att<br />
utbildning endast svarar för en delmängd <strong>av</strong> människors lärande. Något som är viktigt att ha<br />
i åtanke när lärande och hållbar utveckling diskuteras.<br />
Utbildningens förhållande <strong>till</strong> hållbar utveckling kan vara paradoxalt. Relationen mellan<br />
utbildning, födelsetal och uttag <strong>av</strong> resurser från naturen får illustrera detta. När flertalet<br />
invånare i ett land, kvinnor såväl som män, får utbildning så leder detta ofta <strong>till</strong> minskade<br />
2
födelsetal. Även utbildning och resursuttag samvarierar, men på ett annat sätt. När<br />
utbildningsnivån höjs ökar resursuttaget per capita. Detta beror på att hög utbildning ger<br />
förutsättningar för högre materiell välfärd. Därmed åstadkommer länder med hög<br />
utbildningsnivå de största ekologiska <strong>av</strong>trycken. Samvariationen mellan utbildning,<br />
befolknings<strong>till</strong>växt och resursuttag gäller dock inte alltid i det korta tidsperspektivet. Om vi<br />
beaktar situationen på landsbygden i fattiga länder, särskilt då i Afrika, så är utbildning idag<br />
ingen garanti för försörjning utanför det egna småbruket. Födelsetalen fortsätter att vara<br />
höga, eftersom barn är en viktig arbetskraft i hemmet och en trygghet för åldrande föräldrar.<br />
Under fattiga förhållanden leder utbildning inte heller <strong>till</strong> ökat resursuttag, eftersom<br />
människor med små inkomster inte har råd att konsumera.<br />
I många sammanhang har uppmärksamhet ägnats åt att diskutera hur utbildning ska<br />
utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar<br />
utveckling. Hurfrågorna och vadfrågorna är viktiga för att förstå utbildning för hållbar<br />
utveckling. Ofta hämtas inspiration från de internationella överenskommelserna och<br />
deklarationerna (se kapitel 1) när vadfrågor diskuteras, det vill säga frågor om urvalet <strong>av</strong><br />
innehåll. Beskrivningar <strong>av</strong> mänsklighetens utmaningar har <strong>till</strong> exempel tagits fram inom<br />
ramen för Agenda 21, vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburgmötet och i<br />
Unescos genomförandeplan för årtiondet för utbildning för hållbar utveckling. Exempel på<br />
innehåll som brukar lyftas fram är fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet,<br />
kulturell mångfald och interkulturell förståelse, hälsa, naturresurser (bland annat vatten,<br />
energi, jordbruk och biologisk mångfald), klimatförändringar och fattigdomsbekämpning.<br />
Det är ingen tvekan om att innehåll <strong>av</strong> det här slaget är viktigt om de lärande ska utveckla<br />
kunskaper om de utmaningar som världen står inför. Samtidigt menar vi att det måste finnas<br />
kvar ett stort utrymme för lärare och lärande på den lokala nivån att <strong>till</strong>sammans identifiera<br />
vilket innehåll som är väsentligt för dem. Inom de innehållsliga områden som identifieras<br />
lokalt behöver utbildningen ge stöd för de lärande att klargöra de orsakssamband som finns<br />
inom ett område och mellan olika områden och vad individen kan göra för att påverka<br />
skeenden i en hållbar riktning. Utbildningen kan <strong>till</strong> exempel belysa sambandet mellan hur<br />
enskilda och lokala beslut om sådant som energiförsörjning, transportsätt, byggande eller<br />
naturvård hänger samman med strävandena att nå en hållbar utveckling.<br />
Redskap som kan användas för att klara denna uppgift anges sedan lång tid i de läroplaner<br />
som klargör vilket uppdrag som skolor har i utbildningen <strong>av</strong> de unga. Där betonas bland<br />
annat att de unga i skolan får lära sig att förstå andra människor och att förmå leva sig in i<br />
deras villkor liksom att man får lära sig att skapa överblick, kritiskt granska fakta, lösa<br />
problem, uttrycka sig, samarbeta samt medverka i demokratiska sammanhang och <strong>till</strong><br />
internationalisering. Genom arbetet i grundskola och gymnasieskola ska de lärande skaffa<br />
sig ett historiskt perspektiv så att de utvecklar såväl beredskap inför framtiden som ett<br />
dynamiskt tänkande. De ska lära sig att använda sitt kritiska tänkande så att de inte bara<br />
prövar fakta utan också olika slags information, inklusive reklam och propaganda, och<br />
förmår att handla såväl självständigt som <strong>till</strong>sammans med andra. De ska lära sig ta ansvar<br />
för den miljö de själva direkt kan påverka och utveckla förhållningssätt <strong>till</strong> övergripande<br />
och globala miljöfrågor så att deras liv och arbete kan anpassas för att främja<br />
förutsättningarna för hållbar utveckling.<br />
3
I detta kapitel har vi ägnat en hel del uppmärksamhet åt utbildningens hur-frågor. Vi har<br />
hävdat att utbildning behöver utformas på vissa sätt för att främja lärande. Sådana<br />
förhållningssätt och arbetsformer som vi lyft fram kan sägas vara kännetecknande för en<br />
god utbildning överhuvudtaget. Men vad är de särskiljande särdragen för utbildning för<br />
hållbar utveckling?<br />
Handlingskompetens är ett centralt begrepp i en utbildning för hållbar utveckling. Det<br />
inkluderar både kunskap om utvecklingen och vilja att påverka denna. Utbildningen för<br />
hållbar utveckling kan således inte stanna vid att ge individen kunskaper om <strong>till</strong>stånden i<br />
världen utan måste även underlätta för individen att känna engagemang och vilja att handla<br />
för att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. Därför menar vi att utbildning för hållbar<br />
utveckling bör SOU 2004:104 Om lärande, utbildning och hållbar utveckling syfta <strong>till</strong> att de<br />
lärande erövrar förmåga och vilja att verka för en hållbar utveckling lokalt och globalt.<br />
Kunskapen om hur utbildning ska utformas för att bidra <strong>till</strong> förutsättningar för en hållbar<br />
utveckling behöver utvecklas ytterligare. Vi menar dock att det är möjligt att utifrån<br />
framställningen ovan identifiera följande karaktärsdrag som väsentliga.<br />
- Många och mångsidiga belysningar <strong>av</strong> ekonomiska, sociala och miljömässiga<br />
förhållanden och förlopp behandlas integrerat<br />
med stöd <strong>av</strong> ämnesövergripande arbetssätt.<br />
- Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs.<br />
- Innehållet spänner över lång sikt från dåtid <strong>till</strong> framtid och från det globala <strong>till</strong> det lokala.<br />
- Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form<br />
och innehåll.<br />
- Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle.<br />
- Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar <strong>till</strong> kritiskt tänkande och<br />
handlingsberedskap.<br />
- Utbildningens process och produkt är båda viktiga.<br />
Samtliga karaktärsdrag bör vara närvarande för att utbildning ska kunna bidra <strong>till</strong> en hållbar<br />
utveckling. I kapitel fyra och fem används karaktärsdragen för att göra bedömningar <strong>av</strong><br />
utbildningssystemets innehåll, arbetsformer, resultat och styrning ur perspektivet hållbar<br />
utveckling.<br />
Indikatorer för hållbar utveckling<br />
I skrivelsen "Strategiska utmaningar - <strong>En</strong> vidareutveckling <strong>av</strong> svensk strategi för hållbar<br />
utveckling" redovisas Sveriges strategi för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar<br />
utveckling. <strong>En</strong> uppsättning <strong>av</strong> 87 indikatorer för hållbar utveckling har tagits fram utifrån ett<br />
underlag från Statistiska centralbyrån. <strong>En</strong> bred krets myndigheter och experter har rådfrågats.<br />
Tolv indikatorer har valts ut som huvudindikatorer under sex temaområden. Avsikten är att de<br />
4
ska ge en översiktlig bild <strong>av</strong> hållbar utveckling i Sverige. Läs mer om respektive temaområde och<br />
indikator genom att ta dig <strong>till</strong> en <strong>av</strong> Regeringens hemsidor och klicka på länkarna <strong>till</strong> vänster:<br />
http://www.regeringen.se/sb/d/6502<br />
Hälsa<br />
• Medellivslängd Förväntad medellivslängd och hälsosamma levnadsår vid födseln<br />
• Våld Andel <strong>av</strong> befolkningen som angett att de varit utsatta för våld eller hot om våld<br />
under de senaste 12 månaderna<br />
<strong>Hållbar</strong> konsumtion och produktion<br />
• <strong>En</strong>ergieffekter <strong>En</strong>ergiintensitet Wh/BNP<br />
• Investeringar <strong>En</strong>ergieffekter<br />
<strong>En</strong>ergiintensitet Wh/BNPInvesteringar i realkapital och utbildning som andel <strong>av</strong> BNP,<br />
löpande priser<br />
Ekonomisk utveckling<br />
• Sysselsättningsgrad Andel reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år<br />
• Tillväxt BNI per capita, fasta priser, referensår 2000<br />
• Offentliga finanser Offentliga sektorns skuld, netto och brutto, i förhållande <strong>till</strong> BNP,<br />
löpande priser<br />
Social sammanhållning<br />
• Ekonomisk utsatthet Andel individer i familjeenheter med inkomster mindre än 60<br />
procent <strong>av</strong> medianen<br />
• Demografisk försörjningsbörda Försörjningsbördan, kvoten mellan antal personer i<br />
åldrarna 0-19 och 65 år och äldre delat med personer i åldrarna 20-64<br />
Miljö och klimat<br />
• Växthusgaser Klimatpåverkande utsläpp uttyckta i koldioxidekvivalenter<br />
• Farliga ämnen Långlivade organiska ämnen i bröstmjölk<br />
Global utveckling<br />
• Bistånd Biståndets andel <strong>av</strong> BNI<br />
5
Tips för undervisning och lärande om <strong>Hållbar</strong> <strong>Utveckling</strong><br />
Under denna rubrik har vi samlat böcker, rapporter aktiviteter och länkar som kan vara<br />
undervisande kollegor <strong>till</strong> hjälp att komma igång med <strong>integrering</strong> <strong>av</strong> <strong>Hållbar</strong> utveckling i<br />
undervisningen. Vi börjar med allmänorienterande material och dristar oss sedan att föreslå olika<br />
ämnesgrupper att särskilt intressera sig för en mindre <strong>av</strong>delning.<br />
Allmänorienterande material<br />
<strong>Utveckling</strong>ens drivkrafter <strong>av</strong> Stefan de Vylder<br />
Forum Syd 08-506 370 00 forum.syd@forumsyd.se<br />
Vad innebär globalisering för världen? Nya begrepp förklaras och aktuella händelser analyseras.<br />
<strong>En</strong> god grund för att diskuterat globala frågor.<br />
Att undervisa för utveckling <strong>av</strong> Susan Fountain<br />
Studentlitteratur 046-312000 order@studentlitteratur.se<br />
<strong>En</strong> metodbok fylld <strong>av</strong> övningar för alla skolåldrar. <strong>En</strong> f<strong>av</strong>orit för många, går att använda i alla<br />
ämnen och på alla stadier. Tydlig lärarhandledning gör att även den lärare som känner sig lite<br />
osäker på globala utvecklingsfrågor har stor nytta <strong>av</strong> materialet.<br />
Jord för miljarder <strong>av</strong> Bertil Egerö och Mikael Hammarskjöld<br />
sida@strd.se Fax: 08-779 96 10 Tel: 08-7799650 GRATIS<br />
<strong>En</strong> skrift om jordens befolkning och befolkningsökningen. Hur kan hållbar utveckling och vår<br />
livsstil säkerställa en framtid för klotets alla invånare? Vackra illustrationer.<br />
Den globala resan <strong>av</strong> Knud Vilby<br />
Studentlitteratur 046-312000 order@studentlitteratur.se<br />
<strong>En</strong> resehandbok för de som önskar en <strong>introduktion</strong> <strong>till</strong> globala förhållanden.<br />
De fattigas röst red. Per-Ulf Nilsson & Tomas Brundin<br />
Bokförlaget Atlas www.arenagruppen.se/atlas<br />
Sammanfattning <strong>av</strong> Världsbankens ”Voices of the poor” (en stor undersökning med fattiga i hela<br />
världen om hur de ser på fattigdom) samt svenska perspektiv.<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling: om kris och omställning i stad och samhälle.Wärneryd, Olof, Hallin, Per-<br />
Olof, & Hultman, Johan (2002) Lund: Studentlitteratur (158s.)<br />
Global Ecology in Human Perspective Southwick, Charles (1996),Oxford (276 s)<br />
Uthållig utveckling - mänsklighetens framtid. Studentlitteratur; Sundqvist, Gunnar (2003) Lund<br />
(347 s.)<br />
Image of the city. Lynch Kevin (19XX) Bok från 60-talet som ger redskap för hur man kan tänka<br />
om städer och som kan vara användbar i praktiska övningar på många sätt I undervisning.<br />
6
Geografiska notiser flera olika nummer, tidningen utkommer med cirka 4 nr per år och riktar sig i<br />
första hand <strong>till</strong> geografi- och samhällskunskapslärare.<br />
Intressanta länkar :<br />
http://portal.unesco.org/education/en/ev.php-<br />
URL_ID=44351&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html<br />
UNESCO is the only UN body with a mandate in higher education. The Organization supports<br />
governments and institutions worldwide in building capacity and formulating policies and<br />
strategies, so that higher education fully contributes to sustainable national development.<br />
http://hu2.se/ Nätverket HU2 - Högre utbildning för <strong>Hållbar</strong> utveckling<br />
Välkommen <strong>till</strong> nätverk HU2 som startades den 16 juni 2006 och vänder sig <strong>till</strong> personer inom<br />
universitet och högskolor som arbetar med undervisning och organisation vid ett lärosäte samt<br />
myndigheter, verk och nationella studentorganisationer. Nätverkets målsättning är att integrera<br />
hållbar utveckling i den högre utbildningen.<br />
www.corpwatch.org CorpWatch investigates and exposes corporate violations of human rights,<br />
environmental crimes, fraud and corruption around the world. We work to foster global justice,<br />
independent media activism and democratic control over corporations.<br />
www.earth-policy.org The purpose of the Earth Policy Institute is to provide a vision of what an<br />
environmentally sustainable economy will look like, a roadmap of how to get from here to there,<br />
and an ongoing assessment of this effort, of where progress is being made and where it is not.<br />
www.snf.se (svenska naturskyddsförening)<br />
http://www.albaeco.com/ (ideell förening <strong>av</strong> forskare i naturresurshushållning vid Stockholms<br />
Universitet. Förmedlar aktuella miljönyheter från både den nationella och internationella<br />
forskarvärlden)<br />
http://grid2.cr.usgs.gov/OnePlanetManyPeople/index.php<br />
Detta är en sida från United Nation <strong>En</strong>vironment Programme. Här kan ni hitta bilder från ”då och<br />
nu” ( t ex glaciärer 30 år <strong>till</strong>baka och nu) och power point presentationer färdiga att användas.<br />
http://www.worldwatch.org/ The Worldwatch Institute offers a unique blend of interdisciplinary<br />
research, global focus, and accessible writing that has made it a leading source of information on<br />
the interactions among key environmental, social, and economic trends. Our work revolves<br />
around the transition to an environmentally sustainable and socially just society—and how to<br />
achieve it.<br />
http://www.gapminder.org/ Gapminder and Google share an enthusiasm for technology that<br />
makes data easily accessible and understandable to the world. Gapminder’s Trendalyzer software<br />
unveils the beauty of statistics by converting boring numbers into enjoyable interactive<br />
animations. We believe that Google’s acquisition of Trendalyzer will speed up the achievement<br />
of this noble goal.<br />
7
Speciellt för lärarutbildningen<br />
Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Andersson, Björn (2002)<br />
<strong>En</strong> longitudinell studie <strong>av</strong> elevtänkande om processer i naturen. Helldén, Gust<strong>av</strong> (1997)<br />
Miljömosaik. Malmberg, Claes & Olsson, Anders (1997)<br />
Kommunicera naturvetenskap i skolan Strömdahl, Helge (2002).<br />
MiljöPerspektiv. Malmberg, Claes & Olsson, Anders<br />
MiljöKuggen. Malmberg, Claes & Olsson, Anders<br />
Miljödidaktik - Naturen, skolan och demokratin Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif<br />
(2003)<br />
Skolträdgården i skolan, skolan i skolträdgården. Åkerblom, Petter, (2003)<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling i praktiken. Så gjorde vi på vår skola. Av Johan Öhmanoch Leif Östman mfl<br />
Myndigheten för skolutveckling 2004 www.skolutveckling.se 40kr<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling i skolan. Miljöundervisning och utbildning för hållbar<br />
Skolverket.ldi@liber.se www.skolverket.se<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling i praktiken. Medverkande författare: Johan Öhman, Leif Östman, Karin<br />
Andersson, Karin Rudsberg, Thomas Krigsman, Iann Lundegård<br />
Lärarna i projektet ”<strong>Hållbar</strong> utveckling i skolan”<br />
Beställning: Liber Distribution, 162 89 Stockholm<br />
Tel: 08-690 95 76, e-post: skolutveckling@liber.se<br />
Sammanfattning <strong>av</strong> Human Development Report (HDR)<br />
FN:s utvecklingsprogram UNDP, 08-54523250 www.undp.se<br />
Statistik över världens framgångar för att uppnå Milleniemålen. Denna rapport är ett särtryck väl<br />
lämpad för skolverksamhet på gymnasiet. Kan laddas ner från hemsidan. Lärarhandledning finns<br />
på hemsidan.<br />
Simulering – för lärande och insikt. <strong>av</strong> Yngve Hansson<br />
Beställs <strong>av</strong> Förlagshuset Gothia info.gothia@verbum.se Tel: 08/462 26 70 Fax: 08/462 03 22<br />
I simuleringar agerar deltagarna utifrån sina personligheter, erfarenheter och kunskaper i en<br />
modell, en pedagogiskt förenklad simulering <strong>av</strong> verkligheten. Med hjälp <strong>av</strong> simuleringar kan<br />
globala utvecklingsfrågor bli konkreta och lättare att ta <strong>till</strong> sig.<br />
8
Rätten <strong>till</strong> egen utveckling - om skulder och fattigdomsbekämpning<br />
Lärande och hållbar utveckling september 2005<br />
Centrum för miljö- och utvecklingsstudier www.cemus.uu.se/lararutb.php<br />
Kostnadsfritt från Nätverket Jubel/Forum Syd, tel: 08-506 371 63 eller info@jubel.org<br />
Utbildningsmaterialet är anpassat för högstadie- och gymnasieelever, samt aktiva inom<br />
organisationer. Genom simuleringar och faktablad stimuleras eleverna/deltagarna <strong>till</strong> kunskap<br />
och förståelse om fattiga länders situation, och den roll som globala institutioner som<br />
Världsbanken och IMF spelar för fattiga länders utveckling. Simuleringarna kan användas var för<br />
sig eller i en serie. I materialet ingår en handledning.<br />
Länkar <strong>till</strong> fortsatta studier för lärarutbildningen är;<br />
Myndigheten för skolutveckling<br />
http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbarutveckling<br />
Det naturliga steget<br />
http://www.detnaturligasteget.se/se/Startsida/<br />
Globalportalen<br />
Här på globalportalen.org hittar du länktips om drygt 140 länder och om en rad ämnen som har<br />
med utveckling och bistånd att göra, som Demokrati, Mänskliga Rättigheter och Miljö. Du kan<br />
också hitta t.ex. lediga jobb, kurser och material speciellt för dig i skolan. Globalportalen byggs<br />
upp <strong>av</strong> cirka 35 organisationer som på olika sätt arbetar med globala frågor, utveckling och<br />
bistånd. Här finns studieförbund, fackföreningar, kyrkliga organisationer och<br />
biståndsorgansationer.<br />
http://www.globalportalen.org/1.htm<br />
Lärande för en ny värld<br />
Med boken "Lärande för en ny värld" vill Göteborgs Stad väcka intresse för hållbar utveckling<br />
som ett perspektiv i undervisningen och medverka <strong>till</strong> att det etableras i våra skolor. Boken ger en<br />
beskrivning <strong>av</strong> begreppen <strong>Hållbar</strong> utveckling och Global rättvisa. Den visar också hur olika<br />
dimensioner som social utveckling, ekonomisk <strong>till</strong>växt och miljöanpassning är ömsesidigt<br />
beroende <strong>av</strong> varandra.<br />
http://www.goteborg.se/prod/sk/skolutvecklingsenheten/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0<br />
045675f/70e84a206b252354c1256e84004d47c7!OpenDocument<br />
Dollar Street<br />
Distribueras från företaget Gapminder 040-305120 www.gapminder.com<br />
Ett interaktivt läromedel där världens orättvisor redovisas i form <strong>av</strong> olika hem som besökaren<br />
själv går in och ut i. Med snygga grafer kan man också undersöka hur inkomstfördelningarna i<br />
världen förändrats med tiden.<br />
9
World Health Chart<br />
Kan laddas hem gratis från www.whc.ki.se<br />
Olika utvecklingsvariabler sätts mot varandra och genom ett fiffigt system med länder i form <strong>av</strong><br />
klot kan man tydligt se hur olika faktorer påverkar ett lands utveckling. Kräver lite förarbete <strong>av</strong><br />
läraren men ger en helt ny bild <strong>av</strong> utveckling som är svår att presentera på något annat sätt. Här<br />
mäts hälsa i förhållande <strong>till</strong> inkomst.<br />
Pangea.nu<br />
Beställs från hemsidan www.skolpangea.nu<br />
<strong>En</strong> DVD med reportage<strong>av</strong>snitt <strong>av</strong> och för ungdomar. Bilder som utmanar eget tänkande och<br />
ställningstagande. Ämnen är ungdomsanpassade, tro, moral, identitet och livsstil. Det medföljer<br />
en lärarhandledning med diskussionspunkter. Finns också att låna som video på landets AVcentraler.<br />
Global Island<br />
http://www.globalisland.nu/<br />
Anmäl intresse för kommande spelrundor <strong>till</strong> UNDP. www.undp.se<br />
Global Island är ett rollspel på Internet vars syfte är att skapa engagemang för globala frågor.<br />
Som grund <strong>till</strong> problemlösningen står millenniemålen, vilka är 8 mätbara utvecklingsmål som<br />
världens ledare åtagit sig att uppnå <strong>till</strong> 2015. Eleverna har sina egna personkaraktärer och sätter<br />
sig in i problematiken, argumenterar för sina synpunkter, samt röstar för de bästa talen i<br />
parlamentet. Global Island är anpassat för gymnasiet.<br />
Mot alla Odds<br />
http://www.motallaodds.org/<br />
FN:s flyktingorgan, UNHCR, har utvecklat ett webbaserat kunskaps- och upplevelsespel kring<br />
flyktingfrågor. I spelet får användaren gå igenom allt från flykt, vägen <strong>till</strong> ett nytt land och<br />
integrationen i det nya landet. I spelet finns även en faktawebb med artiklar, intervjuer och korta<br />
filmsekvenser. Faktawebben beskriver situationer där förtryck förekommer, arbetet kring<br />
mänskliga rättigheter och hjälpinsatser <strong>till</strong> stöd för flyktingars skydd. Till spelet finns även en<br />
lärarhandledning med förslag på övningar i klassrummet.<br />
Food force<br />
http://www.food-force.com/<br />
Food force är ett nytt utbildande dataspel från FN:s Världslivsmedelsprogram. Det har utvecklats<br />
speciellt för att lära barn om kampen mot svälten i världen. Spelet är <strong>av</strong>sett för barn mellan 8 och<br />
13 år. Förutom själva spelet, finns även en <strong>av</strong>delning som visar vad WFP gör runt om i världen<br />
och "how to help" - en <strong>av</strong>delning för den som vill engagera sig. Det finns också en <strong>av</strong>delning för<br />
lärare med lektionsplaner och användbara länkar.<br />
10
Sida:s rollspel Zenit city på webben<br />
Laddas ned på Zenits hemsida www.sida.se/zenit Lärarhandledning finns på hemsidan.<br />
Zenit City är en interaktiv berättelse om jämställdhet, aids, mänskliga rättigheter, demokrati och<br />
utbildning. Berättelsen bygger på erfarenheter från utvecklingssamarbetet. Som spelare går du in<br />
i en roll och gör olika val. Konsekvenserna kan bli både oväntade och dramatiska. Spelet bygger<br />
på syn och ljudintryck - så se <strong>till</strong> att volymen är påslagen!<br />
FN-rollspel<br />
www.sfn.se<br />
Centrum för miljö- och utvecklingsstudier http://www.cemus.uu.se/lararutb.html<br />
I ett FN-rollspel antar studenterna/deltagarna rollen som ambassadörer för något <strong>av</strong> FN:s 191<br />
medlemsländer. I förhandlingar och debatt försöker de hitta gemensamma lösningar på<br />
internationella problem och kriser. Att delta ger ett unikt <strong>till</strong>fälle att lära sig förstå andra länders<br />
politik och utspel samt inse vilken roll kulturell och religiös bakgrund har i förhandlingar -<br />
internationellt, men också nationellt i ett mångkulturellt samhälle.<br />
Zenit - Ett globalt forum för unga<br />
www.sida.se/zenit<br />
Vems ansvar är det egentligen att minska orättvisorna i världen? På vilket sätt samarbetar Sverige<br />
med andra länder? Vad kan du göra? Zenit är <strong>till</strong> för dig som är nyfiken på världen och vad du<br />
kan göra för den. Zenit är en del <strong>av</strong> Sidas ungdomsprogram och finns i Stockholm och Malmö.<br />
Den globala skolan<br />
http://www.denglobalaskolan.com/<br />
Den Globala Skolan är ett samarbete mellan Myndigheten för skolutveckling och Sida.<br />
Uppdraget är att främja kunskapsutveckling, lärande och skolutveckling i förskola, skola och<br />
vuxenundervisning. Den globala skolan har gjort flera sammanställningar över material.<br />
Forskarnätverk om utbildning om hållbar utveckling<br />
http://www.mah.se/lut/nms/forskning/esd<br />
Campus ecology<br />
http://www.nwf.org/campusEcology/dspResearchstation.cfm<br />
The "Campus Ecology Research Station" is an online guide and idea book for conducting<br />
environmental projects on campus. The "Research Station" borrows its title from the sciences;<br />
students in biology, forestry, geology, archeology and other sciences often spend time at field<br />
camps or research stations.<br />
Omvärldsbilder<br />
http://www.omvarldsbilder.se<br />
Omvärldsbilder översätter ett urval <strong>av</strong> artiklar och forskningsrapporter <strong>till</strong> svenska och skickar ut<br />
en veckosammanfattning via email. Samtliga utskick finns <strong>till</strong>gängliga i arkivet på denna web-<br />
11
sid. Omvärldsbilder görs för Sida i samarbete med Institutionen för freds- och<br />
utvecklingsforskning vid Göteborgs Universitet.<br />
Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling<br />
http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/index.shtml<br />
Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling syftar <strong>till</strong> att stödja och vara en inspirationskälla i det<br />
pedagogiska arbetet med hållbar utveckling från förskolan <strong>till</strong> vuxenutbildningen. I arbetet med<br />
utmärkelsen finns vissa kriterier som ledning och personal ska arbeta mot och redovisa, för att<br />
verksamheten ska få utmärkelsen. Monica Yngvesson – förskolor monica.yngvesson@ilu.uu.se<br />
0224-742200 Elisabeth Aaro Östman – förskoleklass, fritidshem, grund- och gymnasieskola,<br />
vuxenutbildning elisabeth.aaroostman@ilu.uu.se 018-471 2463<br />
Grön flagg<br />
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=586<br />
Grön Flagg är en miljöcertifiering <strong>av</strong> skola och förskola som samordnas <strong>av</strong> stiftelsen Håll Sverige<br />
Rent och är den svenska delen <strong>av</strong> Eco-Schools, som leds <strong>av</strong> FEE, Foundation for <strong>En</strong>vironmental<br />
Education. I Sverige omfattar Grön Flagg förskola, grundskola, gymnasieskola och folkhögskola.<br />
CampusPedagog är webbplatsen där du som är pedagog får hjälp att utveckla din undervisning i<br />
miljö och hållbar utveckling.<br />
Education for Sustainable Development<br />
http://www.nc.uk.net/esd/index.html<br />
Den brittiska myndigheten QCA:s hemsida om lärande för hållbar utveckling innehåller mycket<br />
material för pedagoger och ledning.<br />
Speciellt för Ekonomi<br />
Miljöekonomi för en hållbar utveckling. 2003. Håkan Pihl. SNS-förlag.<br />
Miljö och ekonomi hör ihop. Författaren diskuterar hur miljöproblemen uppstår och hur en<br />
långsiktig, hållbar utveckling kan förverkligas. Boken ger en översikt <strong>av</strong> den del <strong>av</strong> ekonomisk<br />
teori som behandlar miljöproblemen.<br />
Corporate Governance och hållbar affärsutveckling. 2005. Lars-Olle Larsson. Ekerlids förlag<br />
AB<br />
I samråd och samarbete med professor Hans De Geer, med etik som specialområde, lyfter Lars-<br />
Olle Larsson fram exempel på hur företag kan styras och hur Corporate Social Responsibility ska<br />
hanteras. Författaren är konsult på ÖhrlingsPriceWaterhouseCoopers.<br />
om näringsliv<br />
http://www.teachernet.gov.uk/sustainableschools/teaching/teaching_info_detail.cfm?id=95<br />
12
om ekonomi<br />
http://www.teachernet.gov.uk/sustainableschools/teaching/teaching_info_detail.cfm?id=98<br />
På forum för hållbar utveckling FHU finns en sida om miljödriven affärsutveckling med<br />
användbara länkar<br />
http://www.fhu.se/default.asp?id=2176<br />
Speciellt för Teknik<br />
Näring åt näringslivet. 2006. Formas,Vinnova.<br />
Miljöteknik omfattar i princip all teknik som har positiv miljöpåverkan. Det kan handla om<br />
produkter, system, tjänster och processer. I den här broschyren kan du läsa om några <strong>av</strong> de<br />
miljöteknikprojekt som redan pågår.<br />
Speciellt för Design<br />
Design med omtanke: en bok om design för hållbar utveckling. 2004. Birgitta Nilsson. Svensk<br />
byggtjänst.<br />
om design och teknik<br />
http://www.teachernet.gov.uk/sustainableschools/teaching/teaching_info_detail.cfm?id=60<br />
Speciellt för Byggteknik<br />
Byggande och miljö – om hälsa, välbefinnande och hållbar utveckling. 2001. Göran Stålbom,<br />
Johnny Kellner. Byggförlaget.<br />
Stigfinnare – innovativt byggande för en hållbar utveckling. 2004. Archifact AB<br />
<strong>En</strong> bok om byggande och arkitektur. STIGFINNAREN började som ett forskningsprojekt på<br />
Chalmers tekniska högskola.<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling och stadsbyggande<br />
www.stockholm.se/files/67700-67799/file_67741.pdf<br />
Solvärme för bostäder. 2005. Byggforskningsrådet.<br />
Speciellt för Fysik<br />
Miljöfysik: energi för hållbar utveckling. 2005. Mats Areskoug. Studentlitteratur AB.<br />
Fysikämnet kan med sina begrepp, metoder och teorier bidra <strong>till</strong> förståelsen <strong>av</strong> en rad viktiga<br />
miljöfrågor. Miljöfrågorna kan i sin tur berika fysikundervisningen med aktuella och angelägna<br />
<strong>till</strong>ämpningar.<br />
om naturvetenskap<br />
http://www.teachernet.gov.uk/sustainableschools/teaching/teaching_info_detail.cfm?id=55<br />
13
Speciellt för Kemi<br />
Tips på hur man undervisar om hållbar utveckling<br />
http://www.edu.fi/svenska/txtpage.asp?path=499;550;1559;1578;3084;5817;3126<br />
Mistra har gett ut en skrift som heter ”Forskning med användarvärde för hållbar utveckling”<br />
http://www.mistra.org/download/18.709b31f410a8d6eaf8980004799/Årsrapport+2005%20–<br />
Speciellt för Biologi<br />
Tips på hur man undervisar om hållbar utveckling<br />
http://www.edu.fi/svenska/txtpage.asp?path=499,550,1559,1578,3084,5817,3115<br />
Speciellt för Miljö och hälsa<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling. 2002. Olof Wärneryd. Studentlitteratur AB<br />
Industrisamhällets framväxt, som bland annat har tagit sig uttryck i en <strong>till</strong>tagande urbanisering,<br />
har lett <strong>till</strong> allt större uttag <strong>av</strong> naturens resurser och växande problem med att hantera samhällets<br />
<strong>av</strong>fall och restprodukter. Bristande kunskaper och bekvämlighet, men också <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong><br />
hanteringssystem, har under de senaste århundradena medfört att mycket <strong>av</strong> detta <strong>av</strong>fall<br />
ackumulerats i mark och i vatten. <strong>En</strong> process som fortsätter även i våra dagar.<br />
Dricksvatten: för en hållbar utveckling. 2005. Anders Nordström. Studentlitteratur AB<br />
Stora överuttag <strong>av</strong> vatten äger nu rum i alla världsdelar och även lokalt i Sverige. Detta gör att<br />
vattenmängderna i flodernas nedre lopp minskar och grundvattennivåerna sjunker med torrlagda<br />
brunnar och för liten utspädning <strong>av</strong> det <strong>till</strong> floden utsläppta <strong>av</strong>loppsvattnet som följd. Var femte<br />
människa på vår jord använder ett förorenat dricksvatten som gör dem sjuka. Hur hjälper vi<br />
familjerna att få behålla sina barn vid liv? Barnadödligheten motsvarar ett störtat flygplan med<br />
200 barn varje timme dygnet runt året runt.<br />
Från miljöpolitik <strong>till</strong> hållbar utveckling. 2005. Elisabeth Corell och Henriette Söderberg. Liber<br />
AB<br />
Vad menas egentligen med hållbar utveckling? Vad har det med svensk miljöpolitik att göra?<br />
Och hur fungerar det internationella miljösamarbetet? Från miljöpolitik <strong>till</strong> hållbar utveckling är<br />
en lärobok för alla som vill förstå kopplingarna mellan lokala miljöproblem och internationellt<br />
samarbete för hållbar utveckling.<br />
Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Folkhälsoinstitutet. Statens folkhälsoinstitut.<br />
In <strong>En</strong>glish:<br />
På UNESCO finns en hemsida för Teaching and learning for a sustainable future – a multimedia<br />
teacher education program<br />
http://www.unesco.org/education/tlsf/TLSF/intro/mod_a.htm<br />
Här kan man hitta speciella sidor för:<br />
Health education<br />
http://www.unesco.org/education/tlsf/TLSF/theme_b/b_mod08.htm<br />
14
Consumer education<br />
http://www.unesco.org/education/tlsf/TLSF/theme_b/b_mod09.htm<br />
om fysisk träning<br />
http://www.teachernet.gov.uk/sustainableschools/teaching/teaching_info_detail.cfm?id=84<br />
Speciellt för Kulturgeografi<br />
Klimatförändringar, Naturliga och antropogena orsaker. Bogren, Jörgen. Gust<strong>av</strong>sson, Torbjörn.<br />
Loman, Göran. (1998). Studentlitteratur, Lund. (100s)<br />
Geologi: processer, landskap, naturresurser.Lundqvist, J (1993) Studentlitteratur, Lund. (ca 230<br />
s.)<br />
Geografididaktik - Perspektiv och exempel. Möller, Jens. Peter. (2003) (112 s) Liber, Stockholm.<br />
Global <strong>En</strong>vironmental Change: A Natural and Cultural <strong>En</strong>vironmental History. Mannion, A.M.<br />
(1997) Addison Wesley Longman, Essex. (100 s.).<br />
Miljön. Sveriges Nationalatlas (1991) SNA:s förlag, Höganäs. (ca 20 s.)<br />
<strong>Hållbar</strong> utveckling ur ett genusperspektiv<br />
Jord för miljarder. Om befolkning och utveckling Egerö, Bertil. Hammarskjöld, Mikael (2001)..<br />
Redaktör: Anna Wieslander. SIDA.(ca 70s)<br />
Världens befolkning. Furubrant, Kerstin (1990) Utrikespolitiska institutet.<br />
Så beslöt de I Kairo. <strong>En</strong> sammanfattning <strong>av</strong> handlingsprogrammet från FNs tredje stora<br />
befolkningskonferens, Kairo 1994 Wislander, Anna (1995). SIDA. Stockholm.<br />
Kinas ettbarnspolitik.Furubrant, Kerstin (2002) Ur tidskriften Epok<br />
(nätupplaga)<br />
Färre flickor, fler äldre i indien och Kina. Furubrant, Kerstin (2001). tidskriften Epok<br />
(nätupplaga)<br />
The Age of Migration. International Movements in the modern World.Castle, S. Miller, M (2003)<br />
Palgr<strong>av</strong>e Macmillan. New York<br />
15
Bok recensioner<br />
Brown, Lester (2006) * Plan B 2.0.Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble<br />
Earth Policy Institute<br />
Boken knyter samman rubbningar i olika ekosystem med sociala, politiska och ekonomiska<br />
problem. Ökning <strong>av</strong> temperaturen, vattenbrist, erosion och skog<strong>av</strong>verkning är några <strong>av</strong> de frågor<br />
som behandlas i denna bok. Författaren tar Kinas ekonomiska utveckling som utgångspunkt för<br />
att visa hur en global katastrof närmar sig om landet anammar industrialiserade länders<br />
konsumtionsmönster.<br />
Boken är dock inte bara negativ. Brown ger exempel på ett ”Plan B”, som redan börjat ta form<br />
inom olika områden och i olika länder. Några <strong>av</strong> dessa områden är energiutvinning, transport,<br />
fiskeri och skogplantering.<br />
”Plan B” syftar <strong>till</strong> en alternativ syn på utveckling och de politiska och tekniska åtgärder som<br />
behövs för att komma ur krisen. Det kan sägas vara motsatsen <strong>till</strong> ”business as usual”.<br />
Boken kan med fördel användas både i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen.<br />
Innehåller mycket fakta information. Den finns att köpa och kan också ladas ner gratis från IT.<br />
Nyckelord: Klimatförändringar, vattenbrist, skog<strong>av</strong>verkning, erosion, spannmålproduktion,<br />
ekonomi, policy, utveckling. Business as usual<br />
Recension <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
Westra,L & Werhane, P. (ed) (1998) * The Business of Consumption. <strong>En</strong>vironmental Ethics and<br />
the Global Economy. Rowman & Littlefield, New York<br />
Boken är en samling <strong>av</strong> olika artiklar som behandlar konsumtionsmönster, dess konsekvenser för<br />
miljön och möjliga lösningar. Det görs en klar skillnad mellan BNP och ISEW (Index of<br />
Sustainable Economic Welfare, dvs de plus och minus i processen). Konsumtion definieras både<br />
som exploatering <strong>av</strong> naturellt kapital för att t ex generera energi (kol t ex) och som användning<br />
<strong>av</strong> detta kapital (rent vatten t ex). Etiska aspekter lyfts också fram. Fattigdom, ökning <strong>av</strong><br />
befolkning, industriell och social utveckling och matkedjan kopplas <strong>till</strong> erodering <strong>av</strong> resurser och<br />
miljöförstöring.<br />
Man diskuterar konsekvenserna <strong>av</strong> ”Corporate capitalism” för miljön och hur staten och<br />
näringslivet flätas samman t ex genom statlig subvention <strong>av</strong> miljöfientlig verksamhet.<br />
Begreppet ”Ecological footprint” tas upp, dvs den produktiva lands- och vattenyta som behövs<br />
för att producera de resurser som behövs <strong>av</strong> en viss population samt den yta som behövs för att ta<br />
hand om det <strong>av</strong>fall som samma population producerar.<br />
<strong>En</strong> mycket bra bok som vågar gå ett steg längre och diskutera politiska och kulturella orsaker <strong>till</strong><br />
miljöförstöring. Innehåller mycket fakta information. Kan användas både inom<br />
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen.<br />
Nyckel ord: Konsumtion, miljö etik, business etik, policy, ekonomisk utveckling<br />
Recension <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
16
Korten, D<strong>av</strong>id (2001) * When Corporation Rules the World. Second edition.<br />
Berrett-Koehler Publishers. San Francisco<br />
Denna bok handlar inte bara om miljöfrågor. Miljöproblematiken är inbakad i en diskussion om<br />
de stora transnationella bolagens ekonomiska politik och dess sociala konsekvenser framför allt i<br />
utvecklingsländerna. Några <strong>av</strong> de exempel som tas upp är (1) från regnskogarna i Latinamerika<br />
och i Borneo som förstörs <strong>av</strong> amerikanska respektive japanska företag, (2) från japansk<br />
kopparsmältning i Filippinerna som kontaminerar luft och vatten med borsyra, arsenik, tunga<br />
metaller och sv<strong>av</strong>el, (3) från ett filippinskt /amerikanskt guldföretag i Filipinen som kontaminerar<br />
dricksvatten för boskap och odlingsarealer samt (4) från norra Mexico där bolag som General<br />
Electric, Ford, General Motors, GTE Sylvania, RCA, Westinghouse och Honeywell har flyttat in<br />
och där många <strong>av</strong> dessa företag kontaminerat vatten och jord med allvarliga hälsokonsekvenser<br />
för den lokala befolkningen som följd.<br />
Boken tar också upp dessa företags PR och mångmiljöns kampanjer för att marknadsföra sig som<br />
miljömedvetna företag, samtidigt som de förstör naturen.<br />
Boken ger grundläggande ekonomiska kunskaper på makronivå samtidigt som den har ett kritiskt<br />
perspektiv.<br />
Nyckelord: Transnationella bolag, ekonomisk politik, miljöförstöring, hälso- & sociala<br />
konsekvenser<br />
Recension <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
Karliner , Joshua (1997)* The Corporate Planet. Ecology and Politics in the Age of Globalization<br />
Sierra Club Books. San Francisco<br />
Karliner diskuterar kopplingen mellan ekologi, politik och globalisering utifrån exempel från bl a<br />
The Chevron Corporation (oljeindustri) och Japans Keiretsu och Mitsubishi med sina olika<br />
grenar. Boken visar konkret hur stora bolag tjänar på den multilaterala hjälpen från t ex World<br />
Bank, Asian Development Bank, Inter American Development Bank, African Development Bank<br />
och European Bank for Reconstruction and Development genom skapandet <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong><br />
kontrakt. Samma sak gäller för många <strong>av</strong> de kontrakt som finns mellan å ena sidan<br />
Västeuropeiska länder, USA och Japan och å andra sidan u-länder. Både den multilaterala som<br />
den bilaterala hjälpen kräver att det mottagande landet ska köpa de produkter och tjänster de<br />
behöver från bolag från de givande länderna. Författaren visar hur många <strong>av</strong> dessa projekt haft<br />
negativa konsekvenser på ekosystemet, miljön och människors liv.<br />
Karliner beskriver hur den globala ekonomins struktur, med stöd <strong>av</strong> Världs Banken och alla fri<br />
handels överenskommelser, i samband med striktare miljölagar i industrialiserade länder har gjort<br />
att företagen flyttat sin verksamhet <strong>till</strong> utvecklingsländer där de smutsat ner miljön. Karliner ger<br />
också exempel på hur i-länder exporterar toxiska och farliga produkter som är förbjudna i iländerna.<br />
Ett kapitel ägnas åt att redogöra för hur miljöfientliga företag lägger enorma pengar på<br />
att marknadsföra sig som ”gröna” och utöva lobbyverksamhet hos politiker.<br />
Nyckel ord: ”free trade” globalisering, transnationella företag, World Bank, miljöförstöring.<br />
Recension <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
17
Westra, Laura & Lawson, B (ed), 2001 * Faces of <strong>En</strong>vironmental Racism. Rowman & Littlefield<br />
Publishers<br />
Som namnet på boken antyder och som ett nymyntat begrepp, står miljöracism i centrum i denna<br />
bok. Boken ger bland annat exempel på hur i-länder dumpar toxiskt och miljöfarligt <strong>av</strong>fall i uländer<br />
med negativa konsekvenser för miljön och allvarliga hälsokonsekvenser för dess invånare<br />
och exempel på hur de fattigaste drabbas värst <strong>av</strong> miljöpollutionen i industrialiserade länder<br />
eftersom deras bostäder ofta ligger i kontaminerade områden.. Ytterligare en aspekt som boken<br />
tar upp är hur kvinnor drabbas hårdare <strong>av</strong> miljöförstöring i vissa delar <strong>av</strong> världen.<br />
Nyckelord: miljöracism, etnicitet, fattigdom, i-länder, u-länder.<br />
Recension <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
Velasquez, Manuel (2002)* Business Ethics. Concepts and Cases. Prentice Hall<br />
Det är kap 5 i denna bok son knyter an frågor om ekonomi, business etik och miljöproblem.<br />
Kapitlet sammanfattar olika dimensioner <strong>av</strong> pollutionsproblematik och förbrukning <strong>av</strong> resurser.<br />
Global uppvärmning, ozonförtunning, surt regn, luft- och vattenburna toxiska ämnen, <strong>av</strong>fall och<br />
kärnkrafts<strong>av</strong>fall exemplifierar pollutionen. Användning <strong>av</strong> fossila energikällor och<br />
mineralexploatering står som exempel på uttömning <strong>av</strong> resurser.<br />
Författaren diskuterar etiska och rättvise frågor utifrån olika perspektiv (framför allt utilitarism<br />
kontra icke utilitarism).Han intresserar sig också för ecofeminism och framtida generationens<br />
rättigheter. Ett genomgående tema i kapitlet är de hälsokonsekvenser som miljökontaminering<br />
har på människor både i industrialiserade - och utvecklingsländer. Infektionssjukdomar som<br />
sprids genom insekter och gnagare som har flyttat norrut tack vare klimatförändringar: malaria,<br />
denguefeber, West Nile virus och hantvirus. Ökningen <strong>av</strong> hudcancer pga ozonförtunning och<br />
andra typer <strong>av</strong> cancer produkt <strong>av</strong> bilars och industriers kemiska utsläpp i luft och vatten.<br />
Hjärnskador och förlamning pga klicksilver som läckts i vatten och som tagits upp <strong>av</strong> fiskar och<br />
fåglar (och som ökar i koncentration ju längre upp i matkedjan). Listan <strong>av</strong> miljörelaterade<br />
sjukdomar är tankeväckande. I andra delen <strong>av</strong> kapitlet diskuteras problemet med ”ekonomisk<br />
utveckling”, ”externaliteter” ( t ex att oskyldiga människor blir drabbade <strong>av</strong> industrins<br />
luftkontaminering) samt prognoser.<br />
Nyckelord: business etik, företagens ansvar, ekonomisk utveckling, prognoser,<br />
miljökontaminering, förbrukning <strong>av</strong> resurser, hälsoeffekter.<br />
Recension <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
18
World Resources 2000-2001* The Fraying Web of Life. World Resources Institute<br />
Boken är en rapport från United Nations Development Programme, United Nations <strong>En</strong>vironment<br />
Programme, World Bank och World Resources Institute. Full med fakta information. Kräver<br />
delvis vissa förkunskaper om olika ekosystems sätt att fungera för att kunna <strong>till</strong>godogöra sig<br />
innehållet. Finns både att köpa och kan ladas ner grattis från IT:<br />
Rapporten innehåller fyra delar:<br />
1. Linking People and Ecosystems<br />
2. Taking Stock of Ecosystems: Agroecosystems, Costal Ecosystems, Forets Ecosystems,<br />
Freshwater systems, Grasslands Ecosystems, Mountain-, Polar- and Urban Ecosystems.<br />
3. Living in Ecosystems: Agroecosystems, Forest Ecosystems, Coastal Ecosystems,<br />
Freshwater Ecosystems and Grassland Ecosystems<br />
4. Adopting an Ecosystems Approach<br />
Sammanfattning <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
World Resources 2002-2004* Decisions for the Earth. Balance, Voice and Power. World<br />
Resources Institute<br />
Denna bok är också en rapport från United Nations Development Programme, United Nations<br />
<strong>En</strong>vironment Programme, World Bank och World Resources Institute. Den tar upp frågan om hur<br />
och vem tar olika beslut om miljöfrågor. Rapporten konstaterar behovet <strong>av</strong> ett större deltagande<br />
från berörda människor när det gäller beslutsprocessen och större behov <strong>av</strong> information om<br />
miljöfrågor <strong>till</strong> medborgarna. Boken är full <strong>av</strong> fakta information bl a i form <strong>av</strong> statistik om miljö<br />
och sociala och ekonomiska trender i mer än 150 länder. Finns både att köpa och kan ladas ner<br />
grattis från IT:<br />
Kapitlen i boken är följande:<br />
1. <strong>En</strong>vironmental Governance. Whose Voice? Whose Choise?<br />
2. <strong>En</strong>vironmental Governance Today<br />
3. Public Participation and Access<br />
4. Awakening Civil Society<br />
5. Decentralization: A local Voice<br />
6. Driving Business Accountability<br />
7. International <strong>En</strong>virionmental Governance<br />
8. A World of Decisions: Case Studies<br />
9. Toward a Better balance<br />
Sammanfattning <strong>av</strong> Veronica Stoehrel<br />
Medie- och kommunikationsvetenskap<br />
* Dessa böcker – eller delar <strong>av</strong> dem ingår i kursen ”Globalisering, miljö och media” som ges<br />
som sommarkurs inom sektionen för Hälsa och samhälle.<br />
19