Sinnesstimulerande täcken – psykos - Hjälpmedelsinstitutet

Sinnesstimulerande täcken – psykos
Projektrapport

© Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011
Författare: Ann Klockars
Ansvarig informatör: Johanna Grönkvist, HI
URN:NBN:se:hi-2011-11347 (pdf)
URN:NBN:se:hi-2011-11347 (html)
Artikelnummer: 11347
Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas
som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, www.hi.se.
Den kan också beställas i alternativa format från HI.

”Sinnesstimulerande täcken – psykos”.
Rapport från projekt inom Hjälpmedelsinstitutets (HI:s)
regeringsuppdrag ”Hjälpmedel i fokus – för personer med
psykisk funktionsnedsättning”.
Bolltäcke
Ann Klockars
Leg. Arbetsterapeut
December 2010
1
Kedjetäcke

SAMMANFATTNING
Inom ramen för ”Hjälpmedel i fokus – för personer med psykisk funktionsnedsättning” har
projektet ”Sinnesstimulerande täcken – psykos” bedrivits på Mellanvårdsavdelningen vid
verksamhetsområde Psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Projektet finansieras med regeringsmedel och administreras från Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Syftet har varit att ta reda på patienters upplevda effekter av boll- och kedjetäcken vad gäller
sömnkvalitet, kognition och i viss mån medicinering hos patienter med psykosproblematik.
Målet har i förlängningen varit att undersöka möjligheten att kunna förskriva dessa täcken till
patienter med psykosproblematik. Detta vore ett steg mot jämlik förskrivning i landet.
Det har inte funnits någon avsikt att jämföra täckena sinsemellan.
Resultatet visar att det huvudsakliga målet att kunna förskriva sinnesstimulerande/tunga
täcken har uppnåtts, tre kedjetäcken har förskrivits.
Det har inte gått att förutse vilka patienter, som skulle kunna ha nytta av att använda boll-
eller kedjetäcket. Slutsatsen måste därför vara att låta patienten prova täcket och bedöma
effekten och nyttan.
ABSTRACT
This project has been conducted within the research programme ”Focus on Assistive Devices
- for People with a Psychiatric Disability” (Hjälpmedel i fokus – för personer med psykisk
funktionsnedsättning). The project is entitled ”Sensory Stimulaton with Weighted Blankets –
Treating Psychoses” (Sinnesstimulerande täcken – psykos) and has been carried out at the
Intermediate Care Section (Mellanvårdsavdelningen) of the Psychosis care and Forensic
Psychiatric Care Department of Uppsala University Hospital (Akademiska sjukhuset), in the
City of Uppsala, Sweden. The project has been financed by the Swedish Government and
administrated by the Swedish Institute of Assistive Technology (Hjälpmedelsinstitutet, HI).
The aim of the project has been to find out the experienced effects of two different types of
weighted blankets, one filled with balls and one with chains. The aspects that have been
evaluated are sleeping quality, cognition, and how the medication of patients with psychotic
disorders is affected. The main goal has been to investigate the possibility of prescribing these
blankets as assistive devices for patients with psychoses. This would be a step towards
creating equal opportunities for all patients throughout the country.
Our aim has not been to compare these two types of blankets with each other.
The results show that the main goal has been achieved. Three weighted blankets have been
prescribed as assistive devices for three patients.
It was not possible to know in advance, whether the patients involved could benefit from
using the heavy blanket or not. The conclusion must be that patients have to try using the
heavy blanket in question and that one then has to assess the effects and benefits.
2

INNEHÅLL
SAMMANFATTNING/ABSTRACT sida 2
INLEDNING sida 4
BAKGRUND sida 4
Hjälpmedel sida 4
Arbetsterapi sida 4
Psykiatrisk vård sida 5
SYFTE/MÅL sida 5
METOD sida 5
Sömnkvalitet sida 5
Kognition sida 5
Läkemedel sida 6
RESULTAT sida 6
Resultat, fallbeskrivningar sida 7
Förprövningsgrupp –tre patienter sida 7
Kedjetäcket –redovisning av de tre patienter,
som genomfört projektet sida 7
Bolltäcke –redovisning av de fyra patienter,
som genomfört projektet sida 9
Kedjetäcket –redovisning av de fem patienter,
som avbrutit utvärderingen sida 10
Bolltäcket, -redovisning av de sex patienter,
som avbrutit utvärderingen sida 10
Resultat, statistik sida 11
Sömnkvalitet sida 11
Kognition sida 13
Nöjd med sinnesstimulerande tungt täcke sida 14
DISKUSSION sida 14
Sömn sida 16
Kognition sida 17
Patienternas skattningsblankett sida 17
Arbetsterapeutens skattningsblankett sida 17
Diskussion av kognitionsresultaten sida 18
Läkemedel sida 18
Slutsats sida 19
Not sida 19
REFERENSER sida 19
BILAGOR
1. Information till deltagare. sida 21
2. Blanketter: Sömnkvalitet, patient- och personalskattningar. sida 22
3. Blankett: Patientskattning, dag. sida 24
4. Blankett: Kognition, arbetsterapeut, dag. sida 26
5. Blankett: Sömnmedicin. sida 27
3

INLEDNING
Arbetskamrater och avdelningschefer på Mellanvårdsavdelningen (MVA) samt
arbetsterapeutkollegor inom psykiatridivisionen har stöttat mig i arbetet med att genomföra
projektet. Verksamhetsledningen vid Psykosvård och Rättspsykiatrisk vård, Akademiska
sjukhuset, Uppsala, har också ställt sig positiva. Till er alla riktar jag mitt tack!
Speciellt tack till leg. arbetsterapeut Katarina Rydberg, leg. arbetsterapeut Connie Regenberg,
klinikassistent Annika Lundberg och klinisk lektor, leg. sjuksköterska Kristina Haglund.
BAKGRUND
Hjälpmedel
Patienter med psykiska funktionshinder kan i dag inte få hjälpmedel förskrivet jämlikt över
landet. Sinnesstimulerande täcken kan endast förskrivas i vissa landsting, när en patient är i
behov av täcket.
Inom landstingen används begreppet patient för den person, som söker sjukvård. Begreppet
patient används i denna rapport.
Under första halvan av 90-talet börjar bolltäcket (1) att användas. Sinnesstimulering, Sensory
Integration (2), är teorin, som förklarar mekanismerna, bakom täckets funktion. Täcket
används bl.a. inom vuxenpsykiatrin i Danmark. Protac bolltäcke använder begreppet
sinnesstimulering.
Kedjetäcket (3) presenteras under 2008/2009. Tillverkarna av kedjetäcken använder begreppet
tungt täcke.
I denna rapport används sinnesstimulerande/tungt täcke både om boll- och kedjetäcket.
Arbetsterapi
Arbetsterapeutiska synsätt och metoder tillämpas inom MVA (Mellanvårdsavdelningen),
vilket tas tillvara i projektet. Författaren är kliniskt verksam arbetsterapeut på MVA.
Synsättet kan beskrivas enligt följande utdrag ur ”Etisk kod för arbetsterapeuter” (4):
-”Målet med arbetsterapi är att främja patientens/kundens möjligheter att leva ett
värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov och i förhållande till
omgivningens krav.”
-”... arbetsterapins människosyn och filosofiska grundantaganden.
- Människan är av naturen aktiv och utvecklingsbar.
...........
- Människans utveckling är beroende av aktivitet och handling.
...........
- Människan kan påverka sin hälsa genom aktivitet och handling.
- Människans hälsa kräver en balans mellan aktivitet och vila.”
Balansen mellan aktivitetsutförande och vila/sömn ses som väsentlig enligt ovan. Hos
patienter med psykos är denna balans ofta förändrad. Aktivitetsgraden är låg och
sömnrubbningar vanliga.
4

AMPS-bedömning, Assessment of Motor and Process Skills (5), är en på MVA vanlig
arbetsterapeutbedömning av förmågan att utföra vardagslivets aktiviteter (exekutiva
funktioner). Patientens motoriska färdigheter och processfärdigheter tydliggörs.
Psykiatrisk vård
På Mellanvårdsavdelningen, MVA, vårdas patienter med psykosdiagnos. Här finns en
möjlighet att prova och utvärdera effekten av sinnesstimulerande/tungt täcke.
På MVA överensstämmer personalens syn på kognitiva funktionshinder med beskrivningen i
boken: ”Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar” av
Lennart Lundin och Ove S Ohlsson (6). I boken beskrivs kognitiva svårigheter, som kan
uppstå i vardagslivet och hur de kan behandlas.
SYFTE/MÅL
Syftet med projektet var att undersöka de upplevda effekterna av boll- och kedjetäcken vad
gäller sömnkvalitet, kognition och i viss mån medicinering (sömnmediciner, lugnande
mediciner och psykofarmaka). Ytterligare ett syfte var att undersöka möjligheten till
förskrivning av boll- respektive kedjetäcke, som hjälpmedel.
Målet har, i förlängningen, varit att kunna förskriva dessa täcken till patienter med
psykosproblematik. Detta vore ett steg mot jämlik förskrivning i landet.
METOD
Avsikten var inte att jämföra de två typerna av täcken.
Patienter med psykosdiagnos, inskrivna på MVA, provade och utvärderade täcken. Varannan
patient erbjöds bolltäcke (6,5 kg), varannan patient erbjöds kedjetäcke (5,3 kg). Skattningar
och utvärderingar skedde vid starten, efter en, två och tre veckor. 10 patienter förväntades
prova bolltäcket och 10 kedjetäcket. Patienter, omvårdnadspersonal och arbetsterapeut utförde
skattningar.
Inför den egentliga projektstarten prövade en person bolltäcket och två personer kedjetäcket
(förprövningsgruppen) dessa hade oklar diagnos. Dessa patienter skulle bl.a. använda
utvärderingsblanketterna och ge synpunkter på dem.
Deltagandet i projektet var frivilligt och en kort skriftlig information gavs, se bilaga 1.
Sömnkvalitet
Patient och personal, som arbetade aktuell natt, skattade var för sig nattens sömnkvalitet,
enligt VAS (Visual Analogue Scale), 0 =ingen sömn, 10 =god sömn. Skattningar efter 1, 7, 14
och 21 nätter. Utrymme för kommentarer fanns, se bilaga 2a och b.
Kognition
Patient och arbetsterapeut skattade vardagligt aktivitetsutförande, var för sig enligt VAS, 0
=låg funktion, 10 =god funktion. Patienten genomförde skattningen fyra gånger,
arbetsterapeuten två gånger.
Patienten skattade sin uppfattning om vardagligt aktivitetsutförande i nio variabler: Att ta
initiativ, att planera tid, att organisera i rummet, att skapa rutiner, att hålla koncentrationen, att
5

minnas samt två variabler om sinnesstämning trött/pigg och orolig/lugn. Variablerna var
främst exekutiva funktioner och hämtade ur ”Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid
kognitiva funktionsstörningar” av L. Lundin och O. S. Ohlsson (6). Ett medianvärde räknades
fram (7).
På samma blankett skattades, enligt VAS, hur ”nöjd” patienten var med täcket.
Utrymme för kommentarer fanns, se bilaga 3.
Arbetsterapeutens, författaren till rapporten, skattning grundade sig i huvudsak på observation
av utförandet av en köksuppgift, framför allt exekutiva funktioner. Uppgiften hämtades från
det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet AMPS, Assesment of Motor and Process
Skills (5). Köksuppgiften valdes bl.a. med utgångspunkt från resultat ur Ulrika Bejerholms
forskning och fanns redovisade i hennes avhandling ”Occupational Perspectives on Health in
People with Schizophrenia” (8). Citat ur delstudie ett, sammanfattning på svenska:
-”Resultatet visade att ensamhet och passivitet i hemmiljö dominerade deras livsstil. ...
Det mest tillbakadragna tillståndet i hemmet, vilket gällde för flera av urvalspersonerna,
var att sitta eller ligga och titta. Ibland utökades det stillsamma tillståndet med att röka
och dricka kaffe”.
Arbetsterapeuten valde AMPS -uppgiften ”Enkel smörgås på hårt eller mjukt skivat bröd,
kokt/bryggt kaffe eller te – två personer (F 6)”. Uppgiften graderas som ”svårare än
genomsnittet” i manualen. Utförandet av uppgiften analyserades enligt manualen och
överfördes därefter till VAS, 0 =låg funktion, 10 =god funktion. Dessutom beaktades
information, som arbetsterapeuten fick i sin verksamhet på MVA, t.ex i samtal,
gruppverksamhet och vid observationer av skötseln av patientens rum.
Utrymme för kommentarer fanns, se bilaga 4.
Läkemedel
Framför allt var läkarordination av sömn- och insomningsmediciner av intresse i denna studie.
Läkemedelsordinationen noterades vid fyra tillfällen. Lugnande mediciner och mediciner mot
psykos kunde vara av intresse och noterades, se bilaga 5.
RESULTAT
På grund av att färre patienter än förväntat deltog, under de två till tre veckor projektet
omfattade, presenteras resultaten av projektet i form av fallbeskrivningar och beskrivande
statistik.
Patienter i förprövningsgruppen benämns med F och nummer. Patienter, som använde
kedjetäcke benämns med K och nummer. Patienter, som använde bolltäcke benämns B och
nummer.
27 patienter tillfrågades, 6 tackade nej, 3 deltog i en förprövningsgrupp och 18 deltog inom
projektet. Av dessa 18 fullföljde 7 patienter prövotiden på 2-3 veckor, 4 provade kedjetäcket
och 3 bolltäcket. Inom hela gruppen på 21 patienter provade 10 kedjetäcket och 11 bolltäcket.
Deltagande patienter hade psykosdiagnos och i vissa fall även andra diagnoser. I
förprövningsgruppen övervägdes psykosdiagnos.
De sju patienter, som fullföljde projekttiden, var mellan 21 och 63 år. De 3 i förprövningsgruppen
och de 11, som avbröt, var inom samma åldersintervall.
6

Av de 21 redovisade patienterna var 14 män och 7 kvinnor.
De patienter, som uppskattade sinnesstimulerande/tungt täcke använde täcket så länge de ville
på MVA. Den längsta tiden var tre månader.
Resultat, fallbeskrivningar
Förprövningsgrupp – tre patienter
F 1. Nattetid låg denne man ofta i sängen under madrassen eller på golvet. Sömnen var orolig,
med flera uppvaknanden. Hans diagnoser var under övervägande av läkare. Av olika
anledningar hade han svårt att uttrycka sin önskan, sin vilja och hur han mådde. Han deltog i
undervisning, men med koncentrationssvårigheter. Han provade kedjetäcket. Efter att en kort
tid inte vistats på MVA och återkommit, frågade han upprepade gånger om att åter få använda
kedjetäcket, vilket han fick. Sammanlagt använde han det under tre månader på MVA.
Arbetsterapeutens bedömning var att han hade nytta av täcket, men att det inte fanns
tillräckligt med stöd för att ansöka om förskrivning utanför hjälpmedelssortimentet.
F 1 fick ett kedjetäcke ur anslaget för studien, av etiska skäl.
F 2. Denna kvinna provade ett bolltäcke. Diagnosen var oklar. Hon hade mycket ångest
dagtid, vilket påverkade hennes liv och aktivitetsförmåga. Hon drog sig inte in på rummet, när
hon hade det svårt, utan vistades i korridoren. Trots rådet att använda bolltäcket dagtid vid
ångest, använde hon det inte. Nattetid sov hon gott även utan bolltäcket.
Arbetsterapeutens bedömning var att det inte fanns underlag att gå fram med ansökan inför
förskrivning utanför hjälpmedelssortimentet eller att ge ett bolltäcke ur anslaget.
F 3. Denna kvinna hade stora problem med ångest och hennes aktivitetsutförande begränsades
stort av symtomen. Hon provade ett kedjetäcke. Redan efter första natten upplevde hon en
skillnad. Hon använde täcket under tre månader. Sömnen förbättrades så att hon sov längre
perioder och med färre uppvaknanden. Hon kände sig utvilad när hon vaknade, för första
gången på 20 år. Sömnmedicin och lugnande mediciner behövde inte ökas, som det brukar
behöva göras vid inläggningar på MVA.
Dagtid vilade hon under kedjetäcket. Detta hjälpte henne att känna att hon var i verkligheten.
Efter att ha börjat använda täcket, kunde hon nu uppfatta spänning och avslappning i kroppen.
En ansökan inför förskrivning utanför hjälpmedelssortimentet skrevs. Den beviljades med
förbehåll att skriva natt- och dag- veckodagbok, se not sid. 18. Förskrivning av kedjetäcke
beviljat av HUL, Hjälpmedel Uppsala Län.
Kedjetäcket – redovisning av de tre patienter, som genomfört projektet
K 1. Ung man med svårigheter att somna på grund av rädsla. Han använde gärna kedjetäcket,
men personalens uppfattning var att tryggheten på MVA var viktig, för att han skulle våga
somna. Han använde täcket under vistelsen på MVA. Arbetsterapeutens bedömning var att det
inte fanns underlag att gå fram med ansökan inför förskrivning utanför
hjälpmedelssortimentet.
K 1: efter 1 natt: ”Varmare än vanligt täcke – bra.” Efter 7 nätter: ”Täcket var bra.” Efter
21 nätter: ”Kanske hjälper lite.”
Ingen medicinändring. Han hade insomningsmedicin att ta vid behov och tog ut den
medicinen sporadiskt.
7

K 2. Denne man var en mycket stresskänslig person med lättväckt ångest. Sömnsvårigheter
var hans tidiga varningstecken på psykosåterfall. Han var beroende av regelbunden ordentlig
sömn, annars blev han stressad. Vid inläggningar brukade sömnmedicineringen höjas och
sakta trappas tillbaka till den ordinarie nivån. Han var mycket skeptisk till erbjudandet om
kedjetäcke. Han ville ha ytterligare information innan han accepterade att pröva kedjetäcket.
Redan efter första natten upplevde han effekt av täcket och hade tillräckligt god sömn nätterna
därefter. Detta påverkade honom dagtid så att hans kognitiva förmåga förbättrades.
K 2: efter 1 natt:”mycket spännande minsann. Jag avvaktar tillsvidare eftersom jag i nuläget
mår sisådär.” Efter 7 nätter: ”Jag har nu haft en godkänd nattsömn i fyra nätter efter
varandra. Att få den nattsömn jag behöver för att känna mig lugn betyder oerhört mycket. Jag
vill ha ett täcke hemma.” Efter 14 nätter: ”Jag är till ro kommande med täcket. Tack!”
En ansökan gjordes inför förskrivning utanför hjälpmedelssortimentet. Förskrivning av
kedjetäcke beviljat av HUL, Hjälpmedel Uppsala Län, med förbehåll att skriva natt- och dag-
veckodagbok, se not sid. 18.
Ingen medicinändring vid detta vårdtillfälle. Han hade sin ordinarie sömnmedicin till natten,
insomnings- och sömnmedicin ordinerades vid behov, vilka han inte tog ut. I samband med
inläggningar på avdelning brukade denna vidbehovsmedicin ordineras, vilket inte gjordes när
han hade kedjetäcket.
K 2 ville prova ett tyngre täcke (8,2 kg), vilket lånades av leverantören. Han använde detta,
parallellt med det förskrivna täcket, i en ”dagbädd” hemma och upplevde att det gav lugn och
ångestreduktion. Provade under två månader. Arbetsterapeuten tillsammans med
öppenvårdsteamet beslöt att inte gå fram med ansökan inför förskrivning utanför
hjälpmedelssortimentet. Han erbjöds behandling för att hantera ångest. Med kedjetäcke 8,2 kg
skulle ångesthanteringen begränsas till hemmet, vilket skulle innebära isolering och minskat
aktivitetsutförande.
K 3. Denna kvinna hade svårigheter att stå fast vid beslut att prova och utvärdera behandling.
Hennes sinnesstämning växlade snabbt och kraftigt. Detta påverkade hennes förmåga att
fungera dagtid. Hon växlade även i inställningen till kedjetäcket, dock övervägde hennes
positiva syn och hon höll fast vid önskan att pröva förskrivning. Förbättrad sömn och
ångestlindring återkom i hennes beskrivning. Hon tyckte att det var skönt med tyngden. Vid
ett observationstillfälle kunde arbetsterapeuten se att hon var starkt påverkad av ångest. Hon
gick vid detta tillfälle och lade sig under täcket. 5-10 minuter senare kom hon upp och
observerades åter av arbetsterapeuten. Hon var lugn och samlad. Hennes användning av täcket
påverkade aktivitetsutförandet gynnsamt.
K 3: efter 1 natt: ”Tungt = skönt.” Efter 7 nätter: ”För varmt på natten (varm försommar).
Bra på dagtid mot ångest. Kommer lättare till ro. För tungt att hantera.” Efter 14 nätter:
”Vill gärna få täcket som hjälpmedel, får mig att somna lättare och dämpar ångest dagtid.
Tyngden gör det hela lättare, 5,3 kg. Blir bättre och bättre. Vill snart hem.”
En ansökan gjordes inför förskrivning utanför hjälpmedelssortimentet. Den beviljades av
HUL, Hjälpmedel Uppsala Län, med förbehåll att skriva natt- och dag- veckodagbok, se not
sid. 18.
Medicinordinationerna ändrades på hennes eget initiativ utan att de hunnit utvärderats. Detta
gällde även sömn- och insomningsmedicinerna.
8

Bolltäcket –redovisning av de fyra patienter, som genomfört projektet
B 1. En patient med begränsade resurser till förändring av sitt beteende. Bestämd i sina
uttalanden. Han hade en god sömn även före testet med bolltäcket. Han uttryckte ingen
önskan att få täcket förskrivet. Arbetsterapeuten gjorde bedömningen att inte ansöka om
förskrivning.
B 1: efter 1 natt: ”Inte tänkt på ifall det stimulerar, känns konstigt med täcket.” Efter 7
nätter: ”Sover jättebra. Inte särskilt skönt täcke.” Efter 14 nätter: ”Mår psykiskt sämre.”
Efter 21 nätter: ”Somnar in väldigt lätt.”
Ingen medicinändring. Han var ordinerad lugnande medicin för att komma till ro att sova.
B 2. En man med allvarlig kognitiv funktionsnedsättning. Han provade täcket och tyckte att
han fortsatt sov bra med det. Han sade att det hade en närmast masserande påverkan, skönt för
ryggen. Den första 1½ veckan låg han ovanpå bolltäcket, därefter under det. När de tre
veckornas prov var över ville han bli av med täcket. Han skattade ”Nöjd med täcket” till 10
vid de fyra skattningarna och han uttryckte ingen önskan om förskrivning. Detta tolkades av
arbetsterapeuten att det inte fanns skäl att ansöka om förskrivning.
B 2: efter 1 natt: ”ovanpå (täcket) hela natten. Skulle orka gärna att kolla på en film kanske,
lite annorlunda (täcket).” Efter 7 nätter: ”Ett hyfsat täcke för ryggen (fortfarande ovanpå
täcket).” Efter 14 nätter: ”2-3 nätter täcket ovanpå mig. Täcket bra för ryggen. (muntligt
uttalande: under täcket är skönt)” Efter 21 nätter: ”Varmt och skönt täcke. Sticker ut med
fötterna.”
Ingen medicinändring. Han hade sömnmedicin ordinerat.
B 3. En man, som i perioder, var uppvarvad. Han hade svårt att få rutiner i vardagen, att utföra
vardagliga uppgifter och att ta sig iväg till sin skola. Han sov bra inför provet med bolltäcket.
Han uttryckte ingen önskan att få täcket förskrivet. Detta tolkades av arbetsterapeuten att det
inte fanns skäl att ansöka om förskrivning.
B 3: efter 1 natt: ”Jag var rädd att jag skulle sitta sönder täcket.” Efter 7 nätter: ”Täcket är
bra men det kompletterar inte allt. Jag försöker ta en dag i taget och inte vara så otålig som
jag brukar vara.” Efter 14 nätter: ”Vilar på bolltäcket dagtid. Sömnen har förbättrats
aningen. Det har varit en rätt så bra återhämtning.” Efter 21 nätter: ”Jag har kunnat sova
bättre successivt Täcket är bra, kan tänka mig använda det periodvis.”.
Smärre medicinändringar, framförallt insättning av antidepressiva. Han hade ordination av
sömnmedicin samt lugnande/ångestdämpande medicin. Dessutom ordination vid behov av
lugnande medicin, vilken han tog ut enstaka gånger.
B 4. En kvinna som vårdades enligt LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård. Det var svårt att
få en bra medicinering för henne, då hon lade stor vikt vid biverkningar på sin medicin mot
psykos. Hon var motsägelsefull i sina uttalanden. Hon hade ingen insikt om sina
aktivitetsbegränsningar att klara det dagliga livet. Hon låg ofta fram till lunch. Provade
bolltäcket.
9

B 4: efter 1 natt: ”Somnar fort om vid uppvaknande. Känner att något är annorlunda. Täcket
kan vara mjukare.” Efter 7 nätter: ”Lite tungt. Kan ha rogivande smärtstillande och effekt på
medicinbiverkningar.” Efter 14 nätter: ”Ej använt täcket senaste nätterna. Varit trött,
medicinbyte. Varit mycket trött ej riktigt nöjd med mig själv.”
Skattar (efter 14 nätter) på VAS, trött – pigg, till 7,0. Avslutar här enligt hennes önskan
provningen av täcket. Arbetsterapeuten bedömde att det inte fanns skäl att ansöka om
förskrivning.
Gick över från tablett till injektionsbehandling med medicin mot psykos. Dessutom ordination
av lugnande/ångestdämpande medicin.
Kedjetäcket – redovisning av de fem patienter, som avbrutit utvärderingen
K 4. En person med begränsade resurser till förändring av sitt beteende. Han var mycket vag i
sina uttalanden. Visade håglöshet och brist på energi, kunde ligga hela dagar, stora exekutiva
svårigheter. Han kunde också vara adekvat, välfungerande och visa handlingskraft.
Personal noterat följande kommentar efter 1 natt: ”Känns ovant med täcket och bytte under
nattens gång till sitt gamla täcke.”
K 4: efter 1 natt: ”Lite väl tungt.” Efter 7 nätter: ”Försökt vid 2 tillfällen.”
I sin egen skattning av kognitionen gör han generellt en låg skattning. I arbetsterapeutens
underlag till skattning (fullständig AMPS bedömning) visar han en god utförandeförmåga,
men förmågan eller intresset att hålla ordning i sitt rum är låg.
Användningen av kedjetäcket avbryts.
K 5. En man som vårdades enligt LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård. Provade
kedjetäcket efter egen begäran. Under första natten tog han av täcket och användningen
avbröts.
K 6. En kvinna med svårigheter att se hur hennes liv kommer att se ut efter vårdtiden. Hon
tyckte att kedjetäcket var OK. Hon tyckte att det var varmt, vilket var skönt (kylig oktober).
Värk i benen, artros i knän, gjorde att läkaren ordinerade att avbryta försöket.
K 7. En man provade kedjetäcket en natt och ville därefter avbryta.
K 8. En motoriskt orolig man, som också var otrygg. Detta gjorde att han hade svårt att sova.
Han provade kedjetäcket och tyckte att det var så där. Efter en vecka ”sov han för bra” och
tog bort täcket. Han var lugnare och kände trygghet på MVA.
Bolltäcket – redovisning av de sex patienter, som avbrutit utvärderingen
B 5. En man, som inte accepterade sin sjukdom eller sin begränsade förmåga till
aktivitetsutförande. Provade bolltäcket en natt, tog bort det och ville avsluta. Säger till
personalen att: ”det var obekvämt, för stora bollar, för tungt, för varmt.”
B 6. En person, som hade stora svängningar i sinnesstämning, för tillfället uppvarvad. Han
hade stora krav på sin förmåga, vilket han hade svårt att uppnå.
B 6: efter 1 natt: ”Täcket var en bra sak”.
Efter 7 nätter uppger han att vaknat flera gånger på natten med ”tunghäfta”. Han har troligen
snarkat, blivit torr i munnen och vaknat på grund av det. Önskar ej bolltäcket längre.
10

B 7. En kvinna med sömnsvårigheter, ångest, oro och problem med att få uppgifter utförda.
Hon tyckte inte om bolltäcket, hon kände sig instängd och fasthållen. Jämförbar med F 3.
Avslutar användningen av täcket efter en natt.
B 8. Denne man var rastlös och uppvarvad, önskade därför prova bolltäcket. Han nådde inte
den förväntade effekten. Kort inläggning.
B 9. Denna kvinna var orolig, rastlös och hade svårt att koncentrera sig. Otrygg hemma med
orolig sömn. Önskade prova bolltäcket och tyckte att det var bra. Den förbättrade sömnen och
påverkade hennes aktivitetsutförande gynnsamt. Planeringen var en kort vårdtid, ungefär en
vecka, därför var hon inte med i projektets patientgrupp. Jämför K 1. Hon önskar vid ett
senare vårdtillfälle, december, använda bolltäcket och vid utskrivning väckte hon frågan om
möjlighet till förskrivning.
K och B 10. En man med tveksam psykosdiagnos, andra diagnoser övervägs. Stora
svårigheter att ta sig för med enkla uppgifter. Ont i kroppen, låg mycket till sängs dagtid,
mycket ångest. Provade först kedjetäcke under ca en vecka. Bytte avdelning och återkom till
MVA. Arbetsterapeuten tog upp frågan igen att prova tungt täcke. Denna gång provades
bolltäcket. Någon natt låg han under det, men använde det sedan dagtid. Han låg ovanpå
täcket.
B 10: ”tycker att det ger en massageliknande känsla. Skönt åt ryggen.”
Resultat, statistik
Sömnkvalitet
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Patientens skattning av sömn
K 1 man B 1 man K 2 man B 2 man B 3 man K 3
kvinna
11
B 4
kvinna
Patientens skattning tillfälle 1
Patientens skattning tillfälle 2
Patientens skattning tillfälle 3
Patientens skattning tillfälle 4
Figur 1. Patientens skattning av sömnkvaliteten. 0 =inte sovit alls, 10 =sovit mycket bra, sovit hela natten.
Kommentar. K 3 är kvinnan, som snabbt ändrar inställning. B 4 avbryter på egen begäran
provningen av tungt täcke efter 14 nätter.

10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Nattpersonalens skattning av sömn
K 1 man B 1 man K 2 man B 2 man B 3 man K 3 kvin. B 4
kvinna
12
Nattpers skattning av sömn
tillfälle 1
Nattpers skattning av sömn
tillfälle 2
Nattpers skattning av sömn
tillfälle 3
Nattpers skattning av sömn
tillfälle 4
Figur 2. Nattpersonalens skattning av sömnkvaliteten. 0 =inte sovit alls, 10 =sovit mycket bra, sovit hela natten.
Kommentar. K 1 är ängslig över hur sömnen skall fungera vid utskrivningen dagen efter
denna. Detta skulle kunna förklara hans 4:e skattning. K 2 har permission den 4:e natten,
därför kan personal ej skatta sömnkvaliteten. För K 3 skiljer sig den första skattningen kraftigt
mellan patientens och personalens skattningar. Oklart varför de skiljer sig åt.
Tittar man på respektive patient är det svårt att uppfatta om det finns överensstämmelse
mellan patient- och personalskattningarna.

Kognition
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
patientskattning av kognition
K 1 man B 1 man K 2 man B 2 man B 3 man K 3 kvin. B 4 Kvinna
13
Patient kognition tillfälle 1
tillfälle 2
tillfälle 3
tillfälle 4
Figur 3. Patientens skattning av kognitionen, nio olika variabler där medianvärdet visas. 0 =låg funktion, 10
=god funktion.
Kommentar. K 1 och B 1 gör inte denna skattning efter 1 natt, den rutinen införs senare.
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
K 1
man
B 1
man
Arbetsterapeutens skattning av kognition
K 2
man
B 2
man
B 3
man
K 3
kvinna
B 4
kvinna
Kognition tillfälle 1
Kognition tillfälle 2
Figur 4. Arbetsterapeutens skattning av kognition, efter observerad och analyserad AMPS-uppgift samt
information genom arbetsterapeutens observation på MVA. 0 =låg funktion, 10 =god funktion.
Tittar man på respektive patient är det svårt att uppfatta om det finns överensstämmelse
mellan patient- och arbetsterapeutskattningarna.

Nöjd med sinnesstimulerande tungt täcke
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
K 1
man
B 1
man
K 2
man
Nöjdhet med täcket
B 2
man
B 3
man
14
K 3
kvin.
B 4
kvinna
Figur 5. Patienternas skattning av hur missnöjda/nöjda de är med täckena.
Nöjd med täcket tillfälle 1
tillfälle 2
tillfälle 3
tillfälle 4
Kommentar. K 1 och B 1 gör inte denna skattning efter 1 natt, den rutinen införs senare.
Ansökan görs för K 2 och K 3 inför förskrivning utanför hjälpmedelssortimentet. Den
beviljas, med villkoret att skriva dag- och nattveckobok, se not på sidan 18. B 2 uttryckte
ingen önskan om förskrivning, trots att han är mycket nöjd med täcket. Han vill avsluta
användningen av täcket så fort utvärderingen är klar. Arbetsterapeuten gör bedömningen att
inte göra en ansökan inför förskrivning.
DISKUSSION
På Mellanvårdsavdelningen, MVA, har patienter med psykosdiagnos provat boll- eller
kedjetäcke. Det har inte funnits någon avsikt att jämföra de olika täckenas påverkan på
deltagarna under projekttiden. Det har heller inte funnits någon avsikt att den, som ej varit
nöjd med det ena täcket, erbjudits att prova det andra täcket.
Det har inte varit möjligt att få 10 patienter att prova kedjetäcket och 10 att prova bolltäcket.
Vid forskningsstudier är det väl känt att det är svårigheter att få patienter inom psykiatrisk
vård att delta i utvecklingsstudier. Tyvärr har så varit fallet även i detta utvecklingsprojekt.
Inget tydligt resultat visas i statistikredovisningen. De tydligaste utsagorna framkommer, när
patienterna beskriver och berättar om sina erfarenheter vid användningen av
sinnesstimulerande/tungt täcke. De 11 patienter, som avbryter provperioden, är tydliga verbalt
och i sina handlingar och slutar omgående att använda täcket. Dessa patienter upplever olika
former av obehag. De tre, som har mest nytta av täcket, uttrycker det tydligt och ber om hjälp
till förskrivning. Deras uppfattning går inte att särskilja ur statistikredovisningen.
Uppfattningen är att ytterligare patienters deltagande i studien, för statistikbearbetning, inte
skulle komma att ge ytterligare information.
I projektet valdes vuxentäcken av mellantyngden. Erfarenheter från leverantörerna Protac och
Provista (referens 1 och 3, sid 19) av användning av sinnesstimulerande/tunga täcken visar att
tyngre täcken kunde ha valts i projektet. Bolltäcket finns i tyngderna 4-4,5 kg, 6,5 kg och 7
kg. Kedjetäcket finns i 4,1 kg, 5,3 kg och 8,2 kg. Under projektets gång har arbetsterapeuten

haft kontakt med leverantörerna av respektive täcke. Protac bolltäcke levererar i över 90 %
det tyngre täcket, 7 kg, till patienter inom psykiatrisk vård. Kedjetäcket levereras framförallt i
8,2 kg till patienter inom psykiatrisk vård. Den senare uppger att ännu tyngre täcken, 10,1 kg,
har börjat användas av patienter med psykiatrisk problematik.
Forskning har genomförts i USA kring säkerhet och effekt vid användning av tunga täcken. I
Tina Champagnes studier (referens 9, sid 19) undersöks riskfaktorer i samband med
användning av sinnesstimulerande/tungt täcke. Rekommendationerna i hennes studie är att
uppmana patienterna att vid obehag ta bort täcket. Denna instruktion har givits alla 21
patienter i denna studie.
För att höra hur patienten klarar andningen med tyngd över bröstet, skulle en metod kunna
vara, att höra hur det fungerar att sova eller ligga på magen. Denna fråga skulle kunna ge
ytterligare information, om hur patienten klarar tyngd över bröstkorgen.
Det medicinska skäl, som föranleder att sinnesstimulerande/tungt täcke tas bort i denna studie,
är artros. K 6:s värk i benet ökar och avdelningsläkaren ordinerar att täcket skall tas bort. Det
är oklart om täcket eller sjukgymnastik i varmbassäng har gett den ökade värken.
I studien finns ett exempel där det inte rekommenderas förskrivning av sinnesstimulerande
täcke. K 2 har god effekt av det förskrivna täcket på 5,3 kg. Kedjetäcket på 8,2 kg har han
också effekt av, minskad oro och ångest dagtid. Teamet diskuterar situationen och
uppfattningen är att det är kontraindicerat att förskriva ett täcke på 8,2 kg.
Resultatet skulle kunna ha varit annorlunda, om de tyngre täckena hade valts i projektet. Det
är en aspekt att ta med om eller när ytterligare studier initieras, samt när patienter ges
möjlighet att prova täcken till exempel inför förskrivning.
Sinnesstimulerande/tunga täcken utvecklas ytterligare och nya produkter dyker upp på
marknaden, till exempel kedjetäcke 10,1 kg, kastanjetäcke och täcke med sand. Protac SenSit
är en vidareutveckling av bolltäcket till en ”fåtölj”.
Evidens är ytterligare en fråga att diskutera, forskningsevidens eller beprövad erfarenhet.
Beprövad erfarenhet är också evidens (praxis evidens). I vilken utsträckning behöver
hjälpmedel forskningsevidens för att kunna få förskrivas? Förskrivningsmöjlighet och därmed
uppföljning ger också evidens, beprövad erfarenhet.
De skattningsblanketter, som utarbetas och de skattningar, som görs i denna studie visar att
valet av blanketter är relevant. Resultatet visar att sinnesstimulerande/tunga täcken kan
påverka patienternas mående och aktivitetsutförande gynnsamt. Den tid patienterna deltar i
projektet, två till tre veckor, anses tillräcklig för att få fram resultat (referens 1, sid 19).
K 2 och B 2 skattar nöjd med täcket till 10 (= mycket nöjd).
K 2 uttrycker att det fungerar så bra att han önskar att ha ett täcke hemma. Förskrivningen
godkänns.
B 2 uttrycker ingen sådan önskan. Han ligger i början ovanpå bolltäcket och tycker att det är
skönt åt ryggen. När han utför skattningarna visar han ingen tveksamhet eller osäkerhet. En
tolkning skulle kunna vara att han inte riktigt vågar använda sig av täcket.
15

F 3 och B 7 har snarlik anamnes, symtombild och brister i aktivitetsutförandet. Dessa två har
ändå helt olika effekt av sinnesstimulerande/tungt täcke.
F 3 har mycket god effekt vid användning av täcket. Hon använder det under vårdtiden, tre
månader, och fortsättningsvis i hemmet. Förskrivningen godkänns.
B 7 tycker att hon blir fasthållen och det väcker obehag. Hon avslutar användningen under
första natten.
K 1 och K 8 har tveksam nytta av täcket, medan B 9 har god effekt av täcket. Alla tre känner
sig trygga på MVA och otrygga hemma. Hemma har de störd nattsömn med
aktivitetsbegränsningar som resultat.
K 1 och K 8 uttrycker ingen önskan om förskrivning.
B 9 upplever god nytta av bolltäcket. Hon är trygg på MVA och otrygg hemma. B 9 önskar, i
slutet av december, att få ett täcke förskrivet. Hennes uppfattning är att det ger trygghet och
mindre störd sömn. Dessa effekter förväntas påverka hennes hälsa och aktivitetsutförande
gynnsamt.
Projekttiden varierar från två till tre veckor. Enligt rekommendationen för Protac bolltäcke
uppnås optimal effekt efter två veckor. Projektresultatet visar att de patienter, som har god
effekt, beskriver det efter några nätters användning. De patienter, som önskar fortsätta att
använda sinnesstimulerande/tungt täcke resten av sin vårdtid ges den möjligheten. Några
deltagare använder täcken under tre månader, med fortsatt god effekt.
Arbetsterapeuten ser inget tydligt tecken på att kunna förutse vem, som skulle kunna få bättre
sömn, förbättrad kognition och/eller minskning av ordinerad medicin, med hjälp av ett
sinnesstimulerande/tungt täcke. De, som har mest nytta av täcke, reagerar efter några nätters
användning och ger uttryck för detta.
Sömn
Sömnskattningsblanketterna, som används, bilaga 2 a och b, utarbetas från beprövad
erfarenhet och från nedanstående källor. I materialet nedan finns såväl likheter som
samstämmiga frågor. Ur materialet väljs några för projektet relevanta frågor.
Checklista för utvärdering av kedjetäcket, Provista specialoptik (referens 3, sid 19).
Sov bra – utan sömnmedicin, Landstinget i Uppsala län och Apoteket (referens 10, sid
19).
Hur fungerar sömnen. Skattning av bolltäckets effekt, Kognitek, Hjälpmedelsinstitutet
(HI) (referens 11, sid 19).
Utvärderingsblanketter vid användning av bolltäcke, avd. 109, Verksamhetsområde
Psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Leverantörerna Protac och Provista (referens 1 och 3, sid 19) av sinnesstimulerande/tunga
täcken uppger i produktinformationen att täckena är lämpliga för att ”erfara trygghet, kunna
komma till ro, underlätta att somna, lugnare djupare sömn – utan sömnmedel, minskar
psykisk anspändhet och oro” (referens 1, sid 19) respektive lämpligt för ”sömnproblem, oro
dag eller natt, motorisk oro, humörsvängningar” (referens 3, sid 19).
16

Flertalet patienter i studien (se resultat i fallbeskrivningar ovan) har problem med oro, inre oro
eller motorisk oro, oro dagtid och/eller nattetid med svårigheter att somna. Efter att ha prövat
ett av täckena får några patienter förbättrad sömn, F 1, F 3, K 2, ev. K 1 och ev. K 3, och
därmed bättre aktivitetsutförande. Andra patienter avslutade användningen av täcket, B 7, och
B 8. Några hade också god sömn innan de provar sinnesstimulerande/tungt täcke, B 6 och
K 8.
Utan att göra en statistisk bearbetning, går det att se att personalen generellt skattar
sömnkvaliteten högre än patienterna själva. Det är svårt att generellt bedöma om trenden är
förbättring eller försämring. Det är också svårt att se om det finns överensstämmelse mellan
respektive patients skattning och personalens.
Sömnkvaliteten är viktig för att kunna ha ett bra aktivitetsutförande dagtid och en god hälsa.
Ur resultatet är det svårt att utläsa någon tendens i hur sömnkvaliteten utvecklats. I
fallbeskrivningarna finns beskrivet tydligt förbättrad sömnkvalitet och därmed bättre
aktivitetsutförande.
Kognition
Aktivitetsutförandet, som en konsekvens av kognitionen, har studerats i projektet. Olika
skattningsblanketter har utformats, en för patient och en för bedömande arbetsterapeut.
Patienternas skattningsblankett
Den använda kognitionsskattningsblanketten, bilaga 3, utarbetas från beprövad erfarenhet och
från Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar av Lennart
Lundin och Ove S. Ohlsson (referens 6, sid 19). I boken presenteras kognitiva
funktionsstörningar och de grupperas enligt följande: Exekutiva funktioner, central coherence,
abstrakt tänkande, kroppsuppfattning och stresstålighet, minnesstörningar samt Theory of
Mind. Sammanlagt nio variabler, flest exekutiva funktioner, väljs. Till detta väljs två variabler
om sinnesstämning, trött/pigg och orolig/lugn. Patienterna gör skattningar en gång i veckan
och möjlighet till inlärning minskar, då de skattar nio variabler.
Nedanstående bedömningar väljs bort, då de inte bedöms relevanta för studien.
MMT, Mini Mental Test (referens 12, sid 20).
Vid upprepad testning minns patienten från tidigare bedömnings tillfälle.
ACL-S, Allen Cognitive Level –Screening (referens 13, sid 20).
Blir resultatet över en viss nivå, minns patienten utförandet från tidigare tillfälle.
Cognistat, neurobeteende vid kognitive statusundersökning (referens 14, sid 20).
Utan att göra en statistisk bearbetning går det ändå att se en svag tendens till förbättring.
Arbetsterapeutens skattningsblankett
På den blankett för kognitionsskattning, som arbetsterapeuten använder, bilaga 4, skattas
bedömning och analys av en uppgift enligt AMPS (referens 5, sid 19). Vid AMPSbedömningar
är en förutsättning att patienterna klarar av att utföra ADL-uppgiften. Den
instrueras inför bedömningen och kvaliteten på aktivitetsutförandet bedöms. Valet av uppgift
”Enkel smörgås på hårt eller mjukt skivat bröd, kokt/bryggt kaffe eller te – två personer”
(uppgift F 6 i AMPS-manualen) grundar sig på arbetsterapeutens kännedom, beprövad
erfarenhet, om att de flesta patienter har kunskap om denna uppgifts utförande. Ulrika
Beijerholms avhandling tyder också på detta (referens 8, sid 19). Genom denna kunskap
17

minskas inlärningseffekten i skattningarna. Arbetsterapeutens kännedom om patienternas
aktivitetsutförande på avdelningen, beprövad erfarenhet, vägs in i skattningen på blanketten
tillsammans med AMPS-resultatet.
Patienterna K 1, B 1, B 2 och K 4 har genomfört fullständig AMPS-bedömning. AMPSresultaten
för K 1 och B 1 ligger till grund för var på VAS arbetsterapeuten börjar sin
kognitionsskattning. Arbetsterapeutens skattning av B 2 anpassas till övrigas skattningar och
AMPS-resultat.
Diskussion av kognitionsresultaten
Kognitionsskattningarna, som görs av patienter och arbetsterapeut är inte jämförbara, däremot
kan tendenser avläsas. En svag tendens till förbättring av kognitionen kan avläsas både i
skattningarna av patienter och av arbetsterapeut. Tendensen stämmer dock inte överens
mellan patientens skattning och arbetsterapeutens skattning, när man tittar på respektive
patient.
Det går att diskutera vad som mäts i de framtagna kognitionsskattningarna. Flera aspekter har
beaktats. Resultatet av skattningarna kan vara påverkat av patienternas psykiska mående,
försämringsperioder och återhämtning. Förhoppningen är att vårdperioden gynnar
återhämtningen. Den uppmärksamhet som deltagare får, sidoeffekter, kan också påverka de
gjorda skattningarna. Minimering av inlärningsaspekter har i möjligaste mån beaktats vid
projektets genomförande.
Leverantörerna Protac och Provista (referens 1 och 3, sid 19) av sinnesstimulerande/tunga
täcken uppger i produktinformationen att täckena är lämpliga för att ”underlätta
koncentration och uppmärksamhet” (referens 1) respektive ”koncentrationsproblematik”
(referens 3). De uppger vidare att ytterligare symtom eller diagnoser kan ha positiv effekt av
täckena, liksom ”Lindring vid akuta ångestattacker” (referens 1) respektive ”Autism,
ADHD” (referens 3).
Patienter i projektet, som dessutom har autism/Aspergerproblematik, B 1 och K 4, har
skattat/uppgett olika grad av nytta, när de använt något av täckena. B 1:s värde i
processfärdighets förmåga, vid fullständig AMPS-bedömning, överensstämmer med hans
observerade brister i aktivitetsutförande på MVA.
K 4 får normala värden i processfärdighetsförmåga, när fullständig AMPS-bedömning
genomförs. Hans brist på aktivitetsutförande visas till vardags på MVA. Hans rum är ostädat
och i oordning. Han kan ligga till sängs i flera dagar utan att utföra aktiviteter eller uppgifter.
En uppföljningsstudie skulle eventuellt kunna ge svar på om exekutiva funktioner/kognition
förbättrats vid användning av sinnesstimulerande/tungt täcke.
Läkemedel
För de patienter, som fullföljer projekttiden, har medicinordinationen inte ändrats mer än för
en deltagare, K 2. I förstudiegruppen har ordinationen påverkats för F 3. Dessa båda personer
har inte behövt höjning av sömnmediciner eller lugnande/ångestdämpande mediciner, vilket
brukar ordineras vid inläggning. Dessa preparat är beroendeframkallande och en vinst görs
både ekonomiskt och behandlingsmässigt.
18

Slutsats
Det huvudsakliga målet att kunna förskriva sinnesstimulerande/tunga täcken har uppnåtts, tre
kedjetäcken har förskrivits.
Det har inte gått att förutse vilka, som skulle kunna ha nytta av att använda boll- eller
kedjetäcket, därför måste slutsatsen vara att låta patienter prova täcket och bedöma effekten
och nyttan.
Not
Efter tillstyrkt beslut av ansökan om förskrivning av hjälpmedel utanför sortimentet har
villkoret varit att patienten skall skriva i följande natt- och dagveckodagbok, vilken inte
bilägges.
Utvärdering av Bolltäcke/Kedjetäcke. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms
Läns Landsting, Avdelningen för närsjukvård, Enheten för rehab. Hab. Och Hjälpmedel.
REFERENSER
1. KOMIKAPP Rehatek. Protac Bolltäcke. Tillgänglig december 2010 via: www.komikapp.se
2. Ayres, J. Sensory Integration and Learning Disorders. Los Angeles, USA, 1972.
3. Provista Spesialoptik. Kedjetäcke. Tillgänglig december 2010 via: www.provista-optik.se
4. Etisk kod ör arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 2005. Tillgänglig
december 2010 via: http://www.fsa.akademikerhuset.se/Min-profession/Yrke/Etisk-kod/
5. Fisher, AG, översättning Bernspång, B. AMPS, femte reviderade upplagan, Bedömning av
motoriska färdigheter och processfärdigheter,. Three Star Press, Fort Collins, Colorado,
USA. 2006-02-08.
6. Lundin, L och Ohlsson, OS. Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva
funktionsstörningar. Schizofreniförbundet, Hantverkargatan 3 G, 112 21 Stockholm. Cura
Bokförlag, 2002.
7. Evidensbaserad medicin. Hur mäter man smärta i kliniska prövningar. (om VAS och
medelvärde/medianvärde) Läkartidningen.
8. Bejerholm, U. Occupational Perspectives on Health in People with Schizophrenia – Time
Use, Occupational Engagement and Instrument Development. Department of Health
Sciences, Division of Occupational Therapy and Gerontology, Lund University, Sverige.
2007.
9. Champagne, T. Mullen, B. Dickson, D. Exploring the Safety and Effectiveness of the Use
of Weighted Blankets with Adult Populations, American Occupational Therapy
Association`s Annual Conference Presentation, 2007.
10. Landstinget i Uppsala län och Apoteket, Sov bra – utan sömnmedicin, Printo Grafiskt
Center, 2009.
11. Rapport från Kognitek, Uppsala. Tillgänglig december 2010 via: www.hi.se
19

12. Folstein et al. MMT, Mini Mental Test. J Psychiatrial Res; 1975:12:189-198. Primärvården
Örebro läns landsting, 2003.
13. Allen, C. ACL-S, Allen Cognitive Level –Screening. Occupational Therapy, Treatment,
Goals for the Physically and Cognitive Disabled, The American Occupational Therapy
Association, Inc.1992, USA.
14. Cognistat (neurobeteende vid kognitive statusundersökning), 2009. Tillgänglig december
2010 via: www.cognistat.com
20

21
Bilaga 1
På Mellanvårdsavdelningen bedrivs projektarbete.
........., du inbjuds att deltaga och prova .........................
Vi undersöker effekten av så kallade sinnesstimulerande täcken.
Utvärdering sker genom att fylla i blanketter över hur sömnen
varit senaste natt och hur vardagens uppgifter klaras av. Detta
efter att ha provat något av täckena 1, 2 och 3 veckor. Du
kommer också att med Ann göra en kökssyssla inför användandet
av ett täcke och samma uppgift vid avslutningen.
Syftet är att se om täcket påverkar hur du sover och hur du
klarar att utföra uppgifter dagtid. Syftet är också att det skall
påverka möjligheten att få ett täcke som hjälpmedel.
I rapporten som skrivs efteråt är alla uppgifter anonyma.
Projektet genomförs med pengar som regeringen avsatt och som
fördelas av HI (Hjälpmedelsinstitutet). Ledningen vid vårt
verksamhetsområde Psykosvård och Rättspsykiatrisk vård är
positiva till att projektet genomförs.
Jag, Ann, hoppas på din medverkan.
Vänligen Ann Klockars, leg. arbetsterapeut.

Sinnesstimulerande täcken –psykos.
Sömndagbok, patientskattning.
22
Bilaga 2 a
Patientnamn: ............................................................... Start datum ...................
Använde du sömnmedel ¤ Ja ¤ Nej
Hur många timmar och minuter har du sovit i natt? .......................................
Hur mycket har du använt täcket?
¤ hela natten ¤ del av natten ¤ dagtid ¤ somnat med täcket
Skatta från 0 - 10 hur du sovit senaste natt. Markera med ett sträck på
linjen nedan:
0 = inte sovit alls
10 = sovit mycket bra, sovit hela natten.
Har du sovit dagtid före denna natts sömn:
_________________________________________
0 10
¤ Nej ¤ Ja Hur mycket/länge: ..........................................
Kommentar: ..........................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
Morgonen efter ¤ 1 natt, ¤ 7 nätter, ¤ 14 nätter, ¤ 21 nätter.
Tack för din medverkan! Ann

Sinnesstimulerande täcken – psykos.
Nattpersonalens skattning av sömnkvalitet.
23
Bilaga 2 b
Patientnamn: ............................................................. Start datum: ....................
Morgonen efter ¤ 1 natt, ¤ 7 nätter, ¤ 14 nätter, ¤ 21 nätter.
Hur många timmar och minuter har patienten sovit? ......................................
Hur många gånger under natten har pat. kommit upp/varit vaken? .............
Ni behöver inte gå in extra till pat. och kolla för detta uppdrag.
Skatta från 0 – 10 hur patienten sovit den senaste natten. Markera med ett
sträck på linjen.
0 = inte sovit alls
10 = sovit mycket bra, sovit hela natten
________________________________________
0 10
(väg in t.ex. mardrömmar, svårighet att somna, snarkat ljudligt)
Kommentarer: ......................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
Tack för er hjälp, Ann.

Sinnesstimulerande täcken – psykos.
Patientskattning, dag.
24
Bilaga 3
Patientnamn: .............................................................. Start datum: ...................
Markera med ett sträck på linjen din uppfattning var du befinner dig!
0 = Stora svårigheter. 10 = Fungerar mycket bra.
- att komma igång med uppgifter, tar initiativ
Kommer ej igång, Kommer
trots påminnelser. lätt igång.
Passiv _______________________________________________
0 10
- att planera uppgifter, organisera sin tid
Svårt att boka in enstaka Lätt att boka
möten, tider möten, tider
_______________________________________________
0 10
- att organisera, i rummet
Stökigt, Håller ordning
oordning. _______________________________________________
0 10
- att skapa rutiner, struktur i vardagen
Har ingen regelbundenhet i Bestämda tider för mat,
att ta hand om sig själv hygien, tvätt, städning
_______________________________________________
0 10
- att ha koll på tiden
Kommer för sent, Passar tiden. Påbörjar /
alldeles för tidigt. avslutar i tid
________________________________________________
0 10
- att hålla uppmärksamheten, koncentrationen
Klarar ej se TV,ej läsa, Håller fokus och målet
ej att samtala
_______________________________________________

0 10
- att minnas
Glömsk. Kommer ihåg
_______________________________________________
0 10
- att vara trött/pigg dagtid
Trött. Pigg.
_______________________________________________
0 10
- att vara orolig/lugn
Orolig. Lugn.
_______________________________________________
0 10
- Hur nöjd är du med täcket?
________________________________________
0 10
Vad tycker du har störst påverkan på hur du fungerar under dagen?
¤ sömnen/täcket ¤ medicinen ¤ omvårdnad och samtal
¤ återhämtningen
Kommentarer: ...................................................................................................
..............................................................................................................................
..............................................................................................................................
..............................................................................................................................
Ifyllt efter ¤ 1 natt, ¤ 7 nätter, ¤ 14 nätter, ¤ 21 nätter.
Tack för din medverkan, Ann.
25

Sinnesstimulerande täcken – psykos.
Kognition, AT skattning. Dagtid.
26
Bilaga 4
Patientnamn: ..................................................... Start datum: ............................
¤ inför användning av täcke, ¤ vid avslutning (senast efter 3 veckor).
Kognition, ADL funktion.
________________________________________
0 10
Vad har störst inverkan på det dagliga fungerandet?
¤ sömnen/täcket ¤ medicinen ¤ omvårdnad ¤ åter-
hämtning
Kommentarer: .....................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
.................................................................................................................................
................................................................................................................................
.................................................................................................................................
Summerande skattning efter att ha utfört AMPS-uppgiften ”Enkel smörgås på hårt eller mjukt
skivat bröd, kokt/bryggt kaffe eller te” till två personer. Uppgiften skattad som ” svårare än
genomsnittet” i manualen.

Sinnesstimulerande täcken –psykos.
Sömnmedicin.
27
Bilaga 5
Patientnamn: ..................................................... Start datum: ............................
Ordination före användning av bolltäcke/kedjetäcke:
Insomningsmedicin .................................................................................................
Sömnmedicin ..........................................................................................................
V.b. ordination och uttag: .......................................................................................
................................................................................................................................
Medicin (neuroleptika, benso, stämningsregl.) ......................................................
................................................................................................................................
...............................................................................................................................
Ordination efter 7 dagars användning av bolltäcke/kedjetäcke:
Insomningsmedicin .................................................................................................
Sömnmedicin ..........................................................................................................
V.b. ordination och uttag: .......................................................................................
.................................................................................................................................
Medicinändring .......................................................................................................
.................................................................................................................................
Ordination efter 14 dagars användning av bolltäcke/kedjetäcke:
Insomningsmedicin .................................................................................................

Sömnmedicin ..........................................................................................................
V.b. ordination och uttag: .......................................................................................
.................................................................................................................................
Medicinändring .....................................................................................................
...............................................................................................................................
Ordination efter 21 dagars användning av bolltäcke/kedjetäcke:
Insomningsmedicin .................................................................................................
Sömnmedicin .........................................................................................................
V.b. ordination och uttag: .......................................................................................
Medicinändring .......................................................................................................
.................................................................................................................................
28

Sinnesstimulerande täcken – psykos
Projektrapport
”Sinnesstimulerande täcken – psykos” har bedrivits på Mellanvårdsavdelningen
vid verksamhetsområde Psykosvård och rättspsykiatrisk vård,
Aka demiska sjukhuset, Uppsala. Syftet har varit att ta reda på patienters
upplevda effekter av boll- och kedjetäcken vad gäller sömnkvalitet, kognition
och i viss mån medicinering hos patienter med psykosproblematik. Målet har
i förlängningen varit att undersöka möjligheten att kunna förskriva dessa
täcken till patienter med psykosproblematik.
Under åren 2009 till och med 2011 har Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag
– ”Hjälpmedel i fokus – för personer med psykiskfunktionsnedsättning”
– delat ut 15 miljoner kronor i utvecklingsmedel. Totalt har det resulterat i
44 projekt som på något sätt bidrar till en ökad tillgänglighet av kognitivt
stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Detta är en rapport från ett av dessa projekt.
Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel
och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.
Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka
till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt
samhälle.
Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling
av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning
och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och
kommunikation.
Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och
Landsting.
Box 510, 162 15 Vällingby
Tfn 08-620 17 00
Fax 08-739 21 52
Texttfn 08-759 66 30
E-post registrator@hi.se
Webbplats www.hi.se
Artikelnummer
11347