datorbaserad synversion av ADL-taxonomin - Hjälpmedelsinstitutet

Örebro Läns Landsting
Syncentralen
KOMPLETTERING OCH SLUTRAPPORT
AV
SYNVERSIONEN AV ADL-TAXONOMIN
–
utveckling av ett datorbaserat instrument för utredning, upprättande av
rehabiliteringsplan samt utvärdering av åtgärder
Finansiering har erhållits från projektet SYNTES
som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
29 februari 2008
Barbro Lutteman

Sammanfattning
ADL-taxonomin är ett bedömningsinstrument som används för att kartlägga aktivitetsproblem
i det dagliga livet (ADL). Den ursprungliga ADL-taxonomin är främst riktad mot rörelsehindrade
personer och har i senare projekt utvecklats för att utreda och kartlägga de problem som
personer med synnedsättningar
kan ha i sina vardagliga aktiviteter.
Synversionen av ADL-taxonomin har under 2000-talet funnits tillgänglig på Syncentralerna i
Sverige. För att underlätta användningen av ”Synversionen av ADL-taxonomin” i det kliniska
arbetet har syftet varit att vidareutveckla taxonomin till en datorbaserad version. Syftet har
dessutom varit att utveckla taxonomin till
att bli en konkret
rehabiliteringsplan.
En CD-skiva med en provversion av den datorbaserade synversionen av ADL-taxonomin sändes
under hösten 2006 och våren 2007 till 18 personer som visat intresse av att pröva denna. I
juni 2007 anordnades en konsensusdiskussion där synpunkter om taxonomins funktioner och
användbarhet i praxis var temat.
Resultatet av utvecklingsarbetet, en datorbaserad version av ADL-taxonomin, innebär ett förenklat
tillvägagångssätt för ifyllande och utskrift av utredningen alternativt utvärderingen av
aktivitetsförmåga.
Resultatet innebär även att rehabiliteringsaktören vid utredning på ett strukturerat sätt kan
kartlägga individens problem och dennes mål avseende dagliga aktiviteter, dvs. vad som är
önskvärt att nå genom de åtgärder som Syncentralen kan erbjuda. Att samtidigt som ADLtaxonomin
fylls i, på ett enkelt sätt ha möjlighet att upprätta en rehabiliteringsplan som kan
delges individen är
ytterligare ett mål som uppnåtts.

Innehållsförteckning
Bakgrund ....................................................................................................................................
Syfte och mål..............................................................................................................................
Metod .........................................................................................................................................
Resultat.......................................................................................................................................
Diskussion ................................................................................................................................ 1
Referenslista ............................................................................................................................. 1

Bakgrund och syfte
ADL-taxonomin [1, 2] är ett bedömningsinstrument som används för att kartlägga aktivitetsproblem
i det dagliga livet (ADL). Den ursprungliga ADL-taxonomin är främst riktad mot
rörelsehindrade personer och har i senare projekt utvecklats för att utreda och kartlägga de
problem som personer med synnedsättningar kan ha i sina vardagliga aktiviteter [3, 4, 5].
I kliniskt arbete på Syncentralen i Örebro har en datorbaserad synversion av ADL-taxonomin
prövats. Programvaran har tillhandahållits av ett konsultföretag och har inom ramen för detta
projekt vidareutvecklats i syfte att det med enkla handgrepp skall vara möjligt att skapa en
rehabiliteringsplan.
Synversionen av ADL-taxonomin har under 2000-talet funnits tillgänglig på Syncentralerna i
Sverige. De synpunkter som under denna tid tagits emot har fått gehör i den nu utvecklade
versionen [6].
För att underlätta användningen av ”Synversionen av ADL-taxonomin” i det kliniska arbetet
var syftet att vidareutveckla taxonomin till en datorbaserad version. Syftet var dessutom att
utveckla taxonomin till att bli en konkret rehabiliteringsplan.
Mål
Målet är att rehabiliteringsaktören vid utredning på ett strukturerat sätt kan kartlägga individens
problem och dennes mål avseende dagliga aktiviteter, dvs. vad som är önskvärt att nå
genom de åtgärder som Syncentralen kan erbjuda. Vidare har målet varit att på ett enkelt sätt
upprätta en rehabiliteringsplan samtidigt som ADL-taxonomin fylls i, en plan som sedan kan
delges individen.
Metod
En CD-skiva med en provversion av den datorbaserade synversionen av ADL-taxonomin [6]
sändes under hösten 2006 och våren 2007 till 18 personer som visat intresse av att pröva denna.
I juni 2007 anordnades en konsensusdiskussion i Örebro där synpunkter om taxonomins
funktioner och användbarhet i praxis var temat. Tre syncentraler var representerade vid konsensusdiskussionen
och några övriga som prövat taxonomin inkom med skriftliga synpunkter.
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
4

Resultat
Vid konsensusdiskussionen framkom att det var syncentralerna i Karlstad och Örebro som
hade prövat den datorbaserade versionen av ADL-taxonomin i sådan omfattning att konkreta,
vägledande synpunkter kunde framföras. Övriga synpunkter, som skriftligt lämnats, har dock
fogats in i den diskussion
som
fördes.
Efter diskussionen om ADL-taxonomins funktioner och användbarhet förelåg konsensus om
följande:
√ Teckenförklaringen skall
vara i fallande skala med målet
sist
√ Cirkeln skall
gå att skriva ut med färger
alternativt med tecken
√ Aktuell aktivitetsbild skall
förtydligas
Vidare framkom önskemål om
– ett informationsbrev att sända med kallelsen till patienten inför besöket på Syncentralen
– en jämförelse
mellan aktiviteterna
i ADL-taxonomin och
koder
enligt ICF [7]
– att undersöka möjlighet till utskrift av rehabiliteringsplanen
i punktskrift
Dessutom fördes en diskussion om den teknikutveckling som pågår i samhället. Vi lever i ett
föränderligt samhälle och i ADL-taxonomins aktivitet ”Kommunikationsmedel” har använder
dator och fax funnits med som olika delaktiviteter. Dessa har i den nu gällande versionen förts
samman till delaktiviteten ’använder dator’. Den datorbaserade programvaran av ADL-taxonomin,
vilken
är
den nu gällande, kan
ses
i Figur 1.
Figur 1. Datorbaserad programvara av synversionen av ADL-taxonomin
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
5

I taxonomins programmeny återfinns ADL-uppgifter där data i form av personuppgifter, Figur
2 samt information om bedömning, behandling och diagnos, Figur 3 skrivs in. Där har inga
förändringar gjorts efter konsensusdiskussionen.
Figur 2 Data i form av personuppgifter
Figur 3 Information om bedömning, behandling och diagnos
Med hjälp av knappen OK kommer man vidare till själva instrumentet, dvs. cirkeln med dess
olika aktiviteter, se
Figur 1! I cirkeln klickar
man på den aktivitet som är aktuell att utreda och
kommer på så sätt till de ingående delaktiviteterna. Ett
exempel ses i Figur 4.
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
6

Figur 4 Delaktiviteter i aktiviteten Läsa
Om utredningen visar att individen har problem inom den aktuella aktiviteten och har ett mål
att kunna utföra någon eller några av delaktiviteterna så markeras rutan/rutorna med mål. Eftersom
ett mål indikerar en åtgärd så fylls rutan ”Åtgärdas/Tränas” i med automatik, Figur 5. I
figurerna 4 och 5 kan den nya versionens teckenförklaring ses, dvs att den är i fallande skala
med målet sist. I dessa figurer kan även ses att aktuell aktivitetsbild är förtydligad.
Figur 5 Ifyllande av mål och kommentarer
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
7

När ett mål fylls i indikerar detta att en rehabiliteringsplan skall upprättas och därmed skall
ytterligare uppgifter fyllas i, Figur 6. Där föreligger inga förändringar efter konsensusdiskussionen.
Figur 6 Underlag för rehabiliteringsplan
I rehabiliteringsplaneringen är aktuell aktivitet och delaktivitet ifyllda med automatik. Individens
mål, planerad åtgärd och utvärdering av densamma är de uppgifter som skall fyllas i. Ansvarig
behandlare fylls i automatiskt utifrån ADL-uppgifter där handläggare, dvs. aktuell rehabiliteringsaktör,
skall vara ifylld, se Figur 3!
Om man vill göra någon kommentar till en delaktivitet finns en kolumn till höger i den aktuella
aktiviteten, se Figur 5! När den markeras visar sig en ruta där kommentaren skrivs in, se
Figur 7! I taxonomin ses de ifyllda delaktiviteterna så som framgår av Figur 8.
Figur 7 Ruta för kommentarer
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
8

Figur 8 Exempel på ifyllda delaktiviteter i taxonomin
Taxonomin kan, efter de vid konsensusdiskussionen framkomna önskemålen, nu skrivas ut i
färg alternativt med tecken. I menyn återfinns funktionsknappar för att göra detta val. Teckenförklaringen
för ”Gör ej, kan ej” har dessutom ändrats till en blå färg för att tydliggöra detta
skalsteg. Om taxonomin i färg skrivs ut på en svart/vit skrivare erhålls taxonomin i en gråskala.
Vid utskrift erhålls, utöver den ifyllda taxonomin, rehabiliteringsplanen samt de kommentarer
som gjorts, se Figur 9. Dessa har i den nya versionen fått omvänd ordning, dvs. att sidan med
kommentarer kommer före rehabiliteringsplanen vid utskrift. Orsaken till detta är att det vid
utvärdering kan bli kommentarer, men inte med automatik en ny rehabiliteringsplan och därmed
räcker det med att skriva ut de första sidorna.
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
9

Figur 9 Rehabiliteringsplan samt kommentarer
Att möta en väl förberedd patient kan ge utredningen ytterligare en dimension. Rehabiliteringsaktören
är väl förberedd och kan på ett strukturerat sätt ställa frågor men hur kan vi få
patienten förberedd var ett annat perspektiv som framkom vid konsensusdiskussionen. Ett sätt
att nå detta är att patienten skall veta vad som väntar henne/honom vid besöket på Syncentralen.
Ett sätt att förbereda patienten kan vara att i kallelsebrevet sända med information om
vad som skall hända. Nedan följer ett förslag på information som kan ges innan utredningen.
Tillsammans kommer vi vid Ditt besök på Syncentralen att diskutera olika sysslor
i vardagen för att utreda vad som är svårt för Dig att göra på grund av Din
synnedsättning.
Dagliga aktiviteter (ADL) som vi kommer att tala om är följande:
• Matlagning
• Äta och dricka
• Städa
• Tvätta
• Handla
• Personlig vård som att se sig själv i spegeln, se färger på kläder osv.
• Förflyttning i olika miljöer
• Resor med buss, tåg osv.
• Läsa och skriva
• Datoranvändning
• Se på TV, se vad klockan är
• Telefonera
• Annat som är av intresse för dig
Utifrån vår diskussion om ovanstående gör vi sedan Din individuella rehabiliteringsplan.
VÄLKOMMEN!
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
10

Vid konsensusdiskussionen framkom också att en jämförelse mellan de i taxonomin ingående
aktiviteterna skulle göras med de i ICF [7] framtagna koderna. Jämförelsen kan ses i Tabell 1!
Tabell 1 Jämförelse mellan ADL-taxonomins aktiviteter och ICF-koder
Aktiviteter Delaktiviteter ICF-koder
Annan aktivitet Definieras som ett av individen 1. Utför i hemmet
d920
uttryckt intresse. Aktiviteten omfattar:
2. Utför i annan miljö
Äta och dricka Definieras som att ta mat och dryck 3. Intar föda dvs. äter och dricker
d550 + d560
på bordet, att äta och dricka. Aktiviteten omfattar 4. Sönderdelar maten
delaktiviteterna:
5. Förser sig med mat och dryck
Orientering och Förflyttning Definieras som att 1. I känd inomhusmiljö
d460 + d465
målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 2. I yttre känd miljö
Aktiviteten omfattar delaktiviteterna:
3. I okänd miljö
På-avklädning Definieras som att ta fram kläder 1. Klär på och av sig
d540
efter behov, klä på och av sig kläder och skor.
Aktiviteten omfattar delaktiviteterna:
2. Tar fram kläder efter behov
Personlig hygien och Kroppsvård Definieras som 1. Badar och duschar
d510 + d520
att tvätta kroppen och håret samt att torka sig. 2. Kammar sig/ordnar frisyr och borstar tänderna
Aktiviteten omfattar delaktiviteterna:
3. Utför manikyr
4. Rakar sig/utför make up
5. Utför pedikyr
Hantera kommunikationsmedel Definieras som ta 1. Avläser klockan d360
till sig information, samt att hantera aktuell utrust­ 2. Telefonerar
ning. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Ser på TV
4. Tar reda på aktuellt telefonnummer
5. Använder dator
Skriva Definieras som att för hand utföra skriv­ 1. Skriver namnteckning
d345
arbeten med penna. Aktiviteten omfattar
2. Gör anteckningar
delaktiviteterna:
3. Fyller i blanketter
Läsa Definieras som att ta del av anteckningar, 1. Läser egna anteckningar d325 + d329
tidningar, böcker (inkluderar även talböcker och 2. Läser post
taltidningar). Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Läser tidningar
4. Läser böcker
Resor Definieras som att ta sig till och från, i och 1. Åker bil (inkluderar färdtjänst)
d470
ur samt färdas med allmänna eller privata färd­ 2. Använder allmänna kommunikationsmedel
medel. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 3. Cyklar/kör moped
Matlagning Definieras som att planera, plocka 1. Gör i ordning ett kallt mål mat
d630
fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 2. Värmer dryck eller färdiglagad mat
Aktiviteten omfattar delaktiviteterna:
3. Tillagar ett varmt mål mat
Inköp av dagligvaror Definieras som att planera 1. Planerar inköp (t.ex. skriver inköpslista) d620
inköp, ta sig till och från affären, att plocka varor,
betala, frakta hem varorna. Aktiviteten omfattar
delaktiviteterna:
2. Gör inköp i butik
Städning Definieras som småstädning (att bädda, 1. Håller ordning plockar undan
d640
plocka undan, torka av, damma); respektive veckostädning
(att dammsuga/torka golv, städa toalett och
badrum). Aktiviteten omfattar delaktiviteterna:
2. Utför veckostädning
Tvätt och klädvård Definieras som att förflytta sig 1. Tvättar d640 + d650
och transportera tvätten till och från tvättplatsen. 2. Sorterar tvätt
Sortera, tvätta, hänga upp, vika, ev. stryka/mangla. I 3. Stryker/viker tvätt
aktiviteten ingår även att se fläckar samt att laga 4. Ser fläckar
kläder. Aktiviteten omfattar delaktiviteterna: 5. Lagar kläder
Medicinering Definieras som att ta del av informa­ 1. Intar/injicerar
d570
tion (t.ex. bipacksedel, avläser blodsockernivå osv),
urskilja tabletter samt att injicera eller dosera.
Aktiviteten omfattar delaktiviteterna:
2. Doserar/mäter
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
11

Diskussion
Resultatet av utvecklingsarbetet, en datorbaserad version av ADL-taxonomin, innebär ett förenklat
tillvägagångssätt för ifyllande och utskrift av utredningen alternativt utvärderingen av
aktivitetsförmåga. Att med enkla handgrepp kunna fylla i taxonomin har varit en väsentlig del
i utvecklingsarbetet.
Ytterligare en väsentlig del har varit att i samband med utredningen, när taxonomin fylls i,
upprätta en rehabiliteringsplan. Med individuell plan ”avses ett tydligt avgränsat dokument
med uppgift om planering med angivande av åtgärder, ansvar för dessa samt när och av vem
uppföljning skall göras” [8, s.8]. En rehabiliteringsplan kopplad direkt till utredningsinstrumentet
underlättar för rehabiliteringsaktören att i det dagliga arbetet möta de krav som allt
tydligare ställs. En rehabiliteringsplan som skrivs ut med hjälp av dator blir dessutom en vinst
för brukaren, eftersom det oftast är lättare att ta del av dator- än handskrift.
De synpunkter som tidigare tagits emot från användare av synversionen av ADL-taxonomin
har fått gehör i den nu utvecklade datorbaserade versionen. Enligt Törnquist är dagliga livets
aktiviteter begränsade till återkommande aktiviteter som rör den personliga vården, boendeoch
kommunikationsaktiviteter, eftersom dessa ofta utgör bas för andra aktiviteter. Återkommande
innebär oftast dagligen, men kan också vara mera sällan, beroende på individuella behov,
kulturella traditioner och yttre miljö [2, s. 155]. I den datorbaserade versionen av ADLtaxonomin
har tillförts en ”tårtbit” med benämningen ”Medicinering” som för många individer
utgör en basaktivitet.
En annan synpunkt som framkommit är att taxonomin ”Analys av förmåga till fritidsaktiviteter”
ibland upplevs för omfattande att använda, framför allt vid utredning av aktivitetssituationen
avseende personer i gruppen äldre-äldre. I den gruppen utgör ofta de dagliga basaktiviteterna
huvuddelen av det man är intresserad av, orkar samt hinner utföra. Fritiden är ett aktivitetsområde
som rymmer kreativa och lustfyllda aktiviteter/intressen. I ICF [7, s. 154] uttrycks
detta som
”Engagemang i någon form av lek eller fritidssysselsättning som t.ex. informell eller
organiserad lek, spel och sport, program för fysisk träning, avslappning, nöje eller tidsfördriv,
att gå på konstutställningar, museer, bio eller teater, att engagera sig i hantverk,
hobbies, att läsa för nöjes skull, att spela musikinstrument, sightseeing, turism och
fritidsresor”.
Om det vid utredningen framkommer ett för individen angeläget intresse, utöver basaktiviteterna,
har detta i den datorbaserade versionen av ADL-taxonomin beaktats genom att en ”tårtbit”
som benämnts ”Annan aktivitet” lagts till. Den delen har lagts till ur ett rent praktiskt perspektiv
i den kliniska arbetssituationen. Om fler intressen framkommer kan och bör, liksom
tidigare, den pappersbaserade versionen, ”Analys av förmåga till fritidsintressen” [4], användas.
När det gäller bedömningsinstrument har det i tidigare studier [3-5] visat sig att personer med
synnedsättning ofta har lättare att uppfatta färger i stället för text och/eller de traditionella
kryssen i en ruta, vilket innebär att synversionen av ADL-taxonomin med fördel kan skrivas
ut på en färgskrivare. Taxonomin kan därmed utgöra ett komplement till den i text utskrivna
rehabiliteringsplanen.
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
12

Med hänsyn till att taxonomin, liksom rehabiliteringsplanen, bör utgöra en journalhandling så
är det motiverat att den skall skrivas ut på en laserskrivare, vilken ger en mer åldersbeständig
färg än en bläckstråleskrivare. Detta gäller framför allt där journalerna förvaras i pappersversion.
Naturligtvis kan den datorbaserade versionen även skrivas ut i svart/vitt då en gråskala
alternativt tecken erhålls.
Vid jämförelse mellan de i ADL-taxonomin ingående aktiviteterna/delaktiviteterna och ICF
kan ses att vissa aktiviteter motsvaras av två ICF-koder. Ett exempel är ”Tvätt och klädvård”
där tvätta återfinns under kod nr d640 ”Hushållsarbete” medan laga kläder återfinns under
ICF-koden nr d650 ”Att ta hand om hemmets föremål”. Det som kan utläsas är dock att båda
delaktiviteterna återfinns under ”Hemliv”. Med tanke på journaldokumentation skulle alltså
termen ”Hemliv” kunna vara ett lämpligt sökord.
För att skriva ut rehabiliteringsplanen i punktskrift krävs att denna görs i textformat. Detta är i
den nu föreliggande versionen inte möjligt, men kan vara en del i ett förbättringsprojekt.
De förändringar av synversionen av ADL-taxonomin som skett inom ramen för detta projekt
är de nu gällande. Programvaran finns till försäljning hos BK företagskonsult och distribueras
på en CD till de syncentraler som önskar att köpa. Kostnaden är 5 200 kronor + moms. Respektive
syncentral får kopiera obegränsat inom sin egen verksamhet. Alternativa sätt till
finansiering togs upp vid konsensusdiskussionen men några lösningar har ännu inte presenterats.
Den datorbaserade Synversionen av ADL-taxonomin beställs genom Barbro Lutteman som
har drivit detta projekt.
Syncentralen i Örebro
Telefon 019 – 602 96 14
e-post: barbro.lutteman@orebroll.se
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
13

Referenslista
1. Törnquist K, Sonn U. Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scand J
Occup Ther 1994;1:69-76.
2. Törnquist K. Att fastställa och mäta förmåga till dagliga livets aktiviteter (ADL) – en
kritisk granskning av ADL-instrument och arbetsterapipraxis. [Doktorsavhandling].
Göteborg: Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet; 1995.
3. Lutteman B. Synskadades aktivitetsförmåga, begränsningar, förändringsmål och livskvalitet
inför en rehabiliteringsperiod. (D-kurs i ämnet arbetsterapi). Linköping: Linköpings
universitet, Hälsouniversitetet; 2000.
4. Carlsson B, Lutteman B. Lättare att se! Taxonomier som instrument att kartlägga
problem och följa upp förändringar hos personer med synnedsättning. Örebro: Syncentralen
psykiatri och habilitering, Örebro Läns Landsting; 1999.
5. Lutteman B. Taxonomier för bedömning och utvärdering av aktivitetsförmåga – en intervjustudie
med personer med diagnosen diabetesretinopati för prövning av validitet.
Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet; 2000.
6. Lutteman B. Synversionen av ADL-taxonomin – utveckling av ett datorbaserat instrument
för utredning, upprättande av rehabiliteringsplan samt utvärdering av åtgärder.
Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet; 2006.
7. Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Svensk version av international classification of functioning, disability and helath
(ICF). Stockholm: Socialstyrelsen; 2003.
8. Hälso- och sjukvårdsnämnden. Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden
och PH-förvaltningen avseende habilitering 2006. Örebro: Örebro Läns Landsting;
2006.
Syncentralen i Örebro, Barbro Lutteman, 2008-02-29
Finansiering har erhållits från projektet Syntes som stöds av medel från Allmänna arvsfonden
14