Hjälpmedelsteam inom omgivningskontroll

Hjälpmedelsteam inom 

omgivningskontroll 

- fall och metodstudie 

Pia Sjölund 

hjälpmedelskonsulent 

Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten 

2008/2009 

Denna studie har erhållit medel från Norrbacka-Eugeniastiftelsen

Ingress 

Hjälpmedelsteam inom omgivningskontroll - fall och metodstudie 

Att kunna erbjuda Maria, 21 år, som har en cerebral pares (CP) med stora 

motoriska svårigheter, syn- och talnedsättningar, ett sätt att själv kunna ringa 

sin kompis Stina för första gången i sitt liv. Att utan en förälder eller assistent 

inom synhåll, med stängd dörr kunna ringa upp, prata hur länge som helst och 

sen lägga på. Se det där stora leendet och stoltheten komma. Kan man ha 

ett bättre jobb? 

Att höra Sten, 86 år, som är förlamad i både armar och ben berätta om 

lättnaden över att inte behöva ligga och skrika mitt i natten för att någon av 

personalen på sjukhemmet ska höra hans behov av hjälp när larmknappen inte 

längre finns inom räckhåll. Att tryggt kunna lägga sig och sova och veta att 

han kan larma själv om han behöver hjälp. Att inte behöva be någon om hjälp 

för att ändra ryggstödet de där 5 cm högre upp så att den högra skinkan inte 

domnar bort. Kan man ha ett bättre jobb? 

Att höra Marias föräldrar berätta om friheten att få gå och lägga sig när de 

själva vill. Att inte behöva sitta uppe sent på kvällen och vänta på att Maria 

har lyssnat färdigt på sin talbok och vill släcka lampan. De kan lugnt gå och 

lägga sig med vissheten att om hon vaknar på natten och inte kan sova, kan 

hon slå på lampan, TV:n eller talboken själv. Kan man ha ett bättre jobb? 

Att se glädjen i Villes, 41 år, ansikte när han tar elrullstolen ut genom 

lägenhetsdörren, in i hissen, ner till ytterdörren och fram till färdtjänstbussen 

helt själv utan att sitta och vänta fullt påklädd mitt i vintern, på att 

assistenten ska bli färdig och hjälpa honom ner. Kan man ha ett bättre jobb? 

Att höra Evas make berätta om känslan över att äntligen tryggt kunna lämna 

henne ensam en stund i huset medan han går ut för att påta i trädgården eller 

ut i garaget för att meka med bilen. Med vissheten att hon kan nå honom om 

hon behöver. Kan man ha ett bättre jobb? 

2

Innehåll 


Inledning ................................................................................................................4 

Bakgrund................................................................................................................5 

Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten ......................................................... 6 

Policy ..................................................................................................................... 6 

Prioriteringar av hjälpmedel i Västerbotten ...................................................... 7 

Tidigare arbetssätt inom Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten............... 8 

Syfte .........................................................................................................................9 

Metod.....................................................................................................................10 

Bildandet av ett länsövergripande team inom omgivningskontroll................10 

Dokumentation...................................................................................................10 

Organisation .......................................................................................................11 

Utbildning...........................................................................................................12 

Resultat.................................................................................................................13 

Sammanfattning statistik..................................................................................13 

Nuvarande arbetssätt inom hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten.........13 

Tips på faktorer som underlättar arbetssättet.................................................14 

Förskrivarstöd/utbildning..................................................................................15 

Organisation .......................................................................................................16 

Tid och kostnader ...............................................................................................16 

Fallbeskrivningar...............................................................................................17 

Slutsatser..............................................................................................................27 

Tid och kostnader ...............................................................................................27 

Teamkompetens .................................................................................................27 

Arbetssätt ...........................................................................................................28 

Nationell kompetensutveckling.........................................................................29 

Bilaga 1 Rutin: Ärendegång för omgivningskontrollärenden.................30 

Bilaga 2 Blankett: Konsultationsunderlag...................................................35 

Bilaga 3 Blankett: Checklista omgivningskontroll ....................................37 

Bilaga 4 Blankett: Särskilt hjälpmedelsbeslut............................................40 

Bilaga 5 Blanketter: Exempel på brukarstöd ..............................................42 

Bilaga 6 Förskrivarutbildning omgivningskontroll ..................................44 

Bilaga 7 Rutin: Sortimentsförändring ..........................................................57 

3

Inledning 


En kartläggningsstudie från 2006-2007 (HI-rapport ”Kartläggning av hjälpmedelsverksamheternas 

arbete med omgivningskontroll i Sverige”, Pia Sjölund 

& Hasse Sjöstedt, 2007/2008) visade på brister vad gällde kompetens inom 

området omgivningskontroll både inom hjälpmedelsverksamheterna i Sverige 

men också hos förskrivare och brukare. 

I den här rapporten beskrivs bildandet av ett team inom området omgivningskontroll 

inom Hjälpmedelsverksamheten i Västerbottens läns landsting. 

Teamets uppgift har varit att stödja förskrivare från olika verksamheter som 

hanterar ärenden inom omgivningskontroll, t.ex. habilitering, primärvård, 

slutenvård och kommun. Brukarna tillhör alla ålderskategorier från små barn 

till äldre. Ett viktigt mål för teamet har varit att sprida erfarenhet och 

kompetens inom och mellan olika hjälpmedelsverksamheter men även ute hos 

förskrivarna. 

Vi hoppas att rapporten, som innefattar fall- och metodbeskrivning, ska 

fungera som ett bra stöd och inspiration för andra hjälpmedelsverksamheter i 

landet som tänker starta upp liknande verksamhet. Alla bilagor är fria att 

använda och ändra i efter den egna verksamhetens behov. 

Hjälpmedelsverksamheten, Västerbotten 

Pia Sjölund 

Hjälpmedelskonsulent 

Kommunikationsteam DRC 

Umeå 

4 

Erik Kronebrant 

Hjälpmedelstekniker 

Hjälpmedelscentralen 

Umeå

Bakgrund 


Varje dag har människor behov av att hantera sin omgivning och det görs 

oftast med lätthet. För personer som föds med eller som senare i livet får en 

funktionsnedsättning, är det betydelsefullt att få möjlighet att styra 

vardagsteknik i sin omgivning (t.ex. telefon, tv, lampor, sängfunktioner, 

musikanläggningar, dörröppnare, larm mm) och därmed bli så självständiga 

som möjligt. 

Under 2006-2007 gjordes en fördjupad kartläggningsstudie över hur hjälpmedelsverksamheterna 

i Sverige arbetar inom området omgivningskontroll 

(HI-rapport ”Kartläggning av hjälpmedelsverksamheternas arbete med 

omgivningskontroll i Sverige”, Pia Sjölund & Hasse Sjöstedt, 2007/2008). 

Syftet var att utreda hur man går till väga, vilka kriterier som fanns för 

beslut och vilka metoder som användes vid förskrivningar, utredningar och 

utprovningar. Kartläggningen omfattade dokumentation, kompetensutveckling 

och utbildning. 

Resultatet visade att 75 procent av hjälpmedelsverksamheterna, 62 procent 

av förskrivarna och samtliga hjälpmedelsföretag i studien bedömde att 

brukarna i Sverige endast delvis eller inte alls får sina behov tillgodosedda 

inom området omgivningskontroll. Trots att 83 procent av hjälpmedelsverksamheterna 

i undersökningen ansåg sig ha samlad kompetens inom området 

och hälften hade utarbetade rutiner för utprovning och dessutom ett grundsortiment 

samt ett utprovningsrum inom omgivningskontroll, så saknades 

till stor del förskrivarutbildning, utbildningsmaterial, checklistor och samlad 

dokumentation. 

Studien visade också att orsaken till att behoven inte tillgodoses nästan helt 

uteslutande är en fråga om kompetensbrist på olika plan. Förskrivarna hade 

förhållandevis låg kompetens inom området eftersom de flesta ganska sällan 

förskriver hjälpmedel inom omgivningskontroll. Hjälpmedelsverksamheterna 

i Sverige i stort hade liten möjlighet att stötta förskrivare med utbildning 

och checklistor/dokument eftersom hjälpmedelskonsulenter och hjälpmedelstekniker 

på de flesta ställen i Sverige hade alltför lite tid avsatt. Detta medför 

att teamen inom hjälpmedelsverksamheterna hade svårt att utveckla sitt 

arbete, utbilda sig, samarbeta med hjälpmedelsföretagen och tillhandahålla 

utbildning. Dessutom saknades nätverk och utbildningstillfällen för personal 

inom hjälpmedelsverksamheterna, vilket medförde att de hade svårt att 

utveckla sin egen kompetens. Det fanns oklarheter i gränsdragningen 

mellan kommun och landsting avseende ansvar för omgivningskontroll, 

vilket ledde till att brukare kunde ”falla mellan stolarna”. 

5


Slutsatsen i rapporten är att mycket kan göras för att öka kompetensen i 

landet. Rapporten föreslår att Hjälpmedelsverksamheterna skulle kunna 

tillsätta resurser eller samla kompetensen till mer länsövergripande team 

som kan ägna mer tid åt att förkovra sig i detta tekniskt krävande område 

och därmed stötta förskrivarna i högre grad. Hjälpmedelsinstitutet (HI) 

skulle kunna verka kompetenshöjande genom att tilldela medel för ett 

metodutvecklingsprojekt inom området, starta ett nytt nationellt nätverk 

och medverka till att en webbaserad filarea läggs upp för att samla dokumentation 

inom området. Det fanns också behov av nationella inspirationsdagar 

där hjälpmedelsverksamheterna i landet skulle ha möjlighet att utbyta 

erfarenheter inom området. När det gällde gränsdragningen mellan 

kommun och landsting var det svårt att hitta någon enkel lösning eftersom 

organisationerna såg så olika ut i landet. 

Under 2008-2009 avsatte HI medel för det fall- och metodprojekt som 

beskrivs i denna rapport, för att starta ett team inom omgivningskontroll 

inom hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten. Rapporten skulle kunna 

användas som underlag för de verksamheter ute i landet som planerar att 

starta något liknande. 

Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten 

Västerbotten är Sveriges näst största län med 55 400 kvadratkilometer. Det 

bor 260 000 personer i 15 kommuner. Kommunerna följer i stort landstingsstyrelsen 

när det gäller hjälpmedel dvs. sortiment, riktlinjer och policy för 

prioriteringar. 

Hjälpmedelsverksamheten ligger organisatoriskt under Landstingets Handikappverksamhet. 

Det finns tre Hjälpmedelscentraler i länet; Umeå, 

Skellefteå och Lycksele. Därutöver finns en öppen verksamhet ”Hjälpmedels- 

Centrum Norr” i Umeå som är ett kompetenscentrum för hjälpmedel vilket 

även innefattar hjälpmedelbutik, utställning och utbildning. 

Inom rörelseområdet finns konsulenter, tekniker, förråd och administrativ 

personal fördelade på alla tre orter. Barn- (rörelseområdet) och sitt-teamets 

hjälpmedelskonsulenter samt Kommunikationsteam DRC (kommunikations- 

och kognitionteam), som är länsövergripande verksamheter, finns samlade i 

Umeå på Hjälpmedelscentrum Norr. 

Policy 

Landstingsledningen i Västerbotten tog våren 2004 ett policybeslut som 

följer det nationella prioriteringsarbetet. Policyn utgör grunden för den 

behovsbedömning som görs av förskrivaren. Därutöver tillkommer andra 

faktorer som t.ex. konsekvenser för individen samt nyttan. Policyn, metodanvisningar 

och produktgrupper presenteras i Hjälpmedels-verksamhetens 

hjälpmedelshandbok (www.hjalpmedelshandboken.vll.se). 

6


Enligt beslutet i oktober 2004 beviljas inte hjälpmedel i prioritetsnivå fyra 

(se nedan). Även tidigare har man i Västerbotten själv fått bekosta hjälpmedel 

för enbart fritidsbruk. 

När skattemedel fördelas bedöms principiellt behovet av att kunna ringa 

personer man har behov av daglig kontakt med och att tända lampor, högre 

än ett behov av en utomhusrullstol för att kunna handla. Med Hälso- och 

sjukvårdslagens tydlighet i huvudmannens ansvar (att erbjuda hjälpmedel) 

och det landstingspolitiska beslutet att prioritera behovet av omgivningskontroll 

högt, finns goda möjligheter att som hjälpmedelskonsulent- och 

tekniker kunna stötta förskrivare i arbetet. 

Omgivningskontroll hamnar ofta i prioriteringsnivå två och tre (se nedan). 

Prioriteringar av hjälpmedel i Västerbotten 

1. Hjälpmedel för livsuppehållande insatser som är 

ändamålsenliga och meningsfulla. 

Hjälpmedel som ger förutsättningar för individen att vistas i hemmet där 

alternativet annars är sjukhusvistelse. 

2. Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, 

förflyttning, av- och påklädning, relationer och vardagskommunikation. 

Här ingår hjälpmedel för att barn ska kunna leka och utvecklas. Hjälpmedel 

för att kompensera tillfällig eller permanent avvikelse i kroppsstruktur eller 

hjälpmedel som förebygger/behandlar trycksår i sittande eller liggande 

ställning. 

I praktiken kan detta t.ex. vara hjälpmedel som ger förutsättningar för en 

ökad aktivitet/delaktighet i att: kommunicera för att uttrycka känslor/behov 

och för att skapa/upprätthålla relationer med personer i sin omgivning eller 

de som man har behov att ha daglig kontakt med, äta och dricka, ta sig i och 

ur säng och klara positionsförändringar, klara personlig vård, planera och 

organisera sin vardag med stöd för t.ex. tidsuppfattning och minne, utföra 

aktiviteter som att laga mat och sköta väsentlig omgivningskontroll som 

t.ex. belysning. 

3. Hjälpmedel för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt 

och aktivt liv i relation med sin omgivning och närmiljö. 

I praktiken kan detta t.ex. vara hjälpmedel som ger förutsättningar för en 

ökad aktivitet/delaktighet i att: kommunicera för att skapa/upprätthålla 

relationer med personer eller samhällsorganisationer som man har behov av 

att ha en regelbunden kontakt med. Läsa och skriva för att kunna sköta sin 

skolgång i högskola eller statlig/kommunal vuxenutbildning. Kunna 

använda sig av samhällets medieutbud, som t.ex. läsa dagstidning, kunna se 

på TV, ”surfa” på Internet, kunna förflytta och/eller orientera sig i sin när- 

7


miljö för att t.ex. ta sig till affär, bank eller fritidsaktivitet kunna förflytta 

och/eller orientera sig i sin närmiljö för att t.ex. promenera. 

4. Hjälpmedel som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i 

bostaden och närmiljön 

I praktiken är detta hjälpmedel som möjliggör en ökad aktivitet/delaktighet i 

att: kunna vistas i fritidshus, husvagn båt m.m., kunna utföra en hobby, 

sport, motion och andra fritidsaktiviteter, kunna genomföra fritidsresor. 

Tidigare arbetssätt inom Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten 

Ingen hjälpmedelskonsulent hade tidigare huvudansvaret för ärenden inom 

omgivningskontroll vilket gjorde det oklart vem som skulle ta emot förfrågningar 

via telefon eller brev. Alla konsulenter tog något ärende då och då, 

vilket ledde till att det var svårt att hålla sig ajour med området och produktutvecklingen. 

Flera tekniker ute i länet tog på sig ärenden inom omgivningskontroll, 

men hade inte direkt någon att ”bolla” idéer och tankar med. 

I figuren nedan (Figur 1) beskrivs ett ärendes gång genom verksamheten: 

Ett behov uppstod hos en brukare som kontaktade sin arbetsterapeut/ 

förskrivare (F). Hon/han visste då inte säkert vem de skulle kontakta så de 

valde oftast en konsulent (K) som de kände sen tidigare. 

Konsulenten kände sig osäker på metoder och produkter samt hade svårt att 

ställa de viktiga motfrågor som leder förskrivaren vidare i ärendet. Hon/han 

kontaktade någon tekniker (T) som försökte lösa det problem som 

förskrivaren beskrev. 

Eftersom förskrivarna ofta var osäkra blev den grundläggande kartläggningen 

bristfällig och därigenom informationen till hjälpmedelsteknikern 

knapphändig. Teknikern hittade någon produkt på hyllan i förrådet som 

löste problemet för en kortare eller längre tid. 

Hjälpmedelsteknikerna beställde sällan något utanför sortiment eftersom 

deras produktkännedom var begränsad. Förskrivarna deltog inte alltid vid 

leverans/installation och någon uppföljning av förskrivaren förekom sällan. 

8

T 


Tidigare arbetssätt 

??? 

Figur 1. Tidigare arbetssätt 

F 

K 

Uppdrag till tekniker kunde komma in som ett telefonsamtal, TS (teknisk 

service), via mejl/brev/receptblankett/rekvisition. Ärenden gick sällan via 

beslutsgrupp utan följde en praxis som arbetats fram under årens lopp. Det 

ledde till att det kunde se lite olika ut över länet vad gällde riktlinjer och 

policy. Det var också dålig kontroll på vem som hade rätt att förskriva olika 

produkter. Det förekom ingen gemensam dokumentation kring dessa 

ärenden och heller ingen intern eller extern utbildning om omgivningskontroll 

förekom inom Hjälpmedelsverksamheten. 

Syfte 

Syftet med projektet har varit att: 

1. Beskriva tillvägagångssättet med bildandet av ett länsövergripande 

team inom omgivningskontroll i hjälpmedelsverksamheten, 

Västerbotten. 

2. Dokumentera fallbeskrivningar och metod från olika ärenden. 

3. Medverka till att försöka starta ett nationellt nätverk, nationella 

inspirationsdagar och en ev. webarea (en tillgänglig webbaserad plats 

där olika lösningsförslag kunde sparas och presenteras). 

Allt för att sprida kunskap och underlätta för hjälpmedelsverksamheter i 

landet som tänker starta liknande verksamhet. 

9 

T 

???

Metod 


Bildandet av ett länsövergripande team inom omgivningskontroll 

I september 2008 utsågs det länsövergripande teamet som kom att bestå av 

en hjälpmedelskonsulent på 75 procent och en hjälpmedelstekniker på halvtid. 

Det ansågs viktigt att teammedlemmarna hade erfarenheter av 

omgivningskontroll, men även spände över ett stort område när det gällde 

kommunikation-, kognition- och rörelsehjälpmedel. Eftersom länet är stort 

till ytan krävdes kontaktpersoner (tekniker) på de övriga två hjälpmedelscentralerna 

ute i länet. Ärenden inom omgivningskontroll innefattar ibland 

datorlösningar, därför utsågs även en ingenjör från Kommunikationsteamet 

som kontaktperson. 

Parallellt med att teamet startade att ta in ärenden från hela länets förskrivare 

och dokumentera fallbeskrivningar, skulle arbetsmetoden 

”utkristallisera” sig och dokumenteras. Dvs. metoden kan ses som ett praktiskt 

försök som förändrades över tid. Ärenden inkom från förskrivarna via 

konsultationsblankett, checklista eller telefonsamtal. I samråd med förskrivare 

och brukare genomfördes tidsplanering, utprovning, leverans, 

installation, utbildning och uppföljning. Positiva erfarenheter och hinder 

dokumenterades och utifrån dem ändrades teamets arbetssätt för att kunna 

stötta förskrivarna och brukare på bästa sätt. 

Dokumentation 

Nya ärenden registrerades och statistik fördes över demografiska fakta, 

brukarens behov, produkter och lösningar, tidsåtgång och kostnader. 

Processen, vilka åtgärder som sattes in, problem och lösningar kring 

specifika brukare dokumenterades i datajournal. 

Tekniska data kring installationer, programmering och brukarstöd 

(manualer) sparades i en gemensam mapp på nätverket som var tillgänglig 

för alla inblandade oavsett var de arbetade. Det underlättade för teknikerna 

att det fanns backup och information om installationer om något måste 

kompletteras, repareras eller göras om. Det medförde att teknikerna lättare 

kunde hjälpa varandra vid semester och frånvaro. 

Dagboksanteckningar fördes genom hela projektet. 

10

Organisation 


För att kunna förankra arbetssättet och få mandat att arbeta på ett nytt sätt 

krävdes regelbundna träffar med delar av ledningsgruppen för hjälpmedelsverksamheten. 

Möten planerades in 1 gång varannan månad. 

Första uppdraget blev att definiera området omgivningskontroll och kartlägga 

hur ärendegången och arbetssättet såg ut i detalj tidigare för att 

kunna definiera förbättringsområden och lägga upp en strategi för nytt 

arbetssätt. Det kunde handla om: 

- vilka var inblandade i verksamheten? 

- definiera förskrivarna 

- logistik 

- vilka produkter? 

- vilka blanketter? 

- hur kommer ärendena in? 

- vad är gjort sen tidigare? 

- policy och anvisningar enligt handbok 

- aktuella ärenden. 

Ett flödesschema och rutinbeskrivning (bilaga 1) gjordes som ändrades allt 

efter projektet framskred. 

I Västerbotten bestämdes att teamet kring omgivningskontroll skulle arbeta 

med: 

- Fjärrstyrning av vardagsteknik i hemmet (t.ex. telefon, lampor, TV, 

porttelefon, dörr, CD, DVD, säng osv) via IR- eller radiosignal 

- Anpassningar till uppmärksamhetssignal i hemmet (närlarm) 

- Epilepsilarm 

- Apnélarm 

Kontakter togs med andra hjälpmedelsverksamheter i landet för att ta del av 

deras erfarenheter kring dessa områden. 

En diskussion fördes med Socialstyrelsen kring lagar, förordningar och 

ansvar som styr användandet av uppmärksamhetssignal (närlarm) i 

ordinärt boende. 

11


När det gällde sortimentsarbete så har Hjälpmedelsverksamheten en utarbetad 

rutin för hur sortimentsgrupper ska hantera sortimentsförändringar 

i samband med upphandlingar, när vissa produkter upphör eller behöver 

bytas ut (bilaga 7). Sortimentsgruppen inom omgivningskontroll bestod av 

teamet samt ytterligare en hjälpmedelskonsulent och personal från logistikavdelningen. 

Under projektets gång kom sortimentsgruppen fram till att alla 

artiklar inom omgivningskontroll (förutom förbrukningsartiklar typ sug- och 

blåsmunstycken) togs bort ur grundsortiment 1 . Detta på grund av att 

erfarenheterna har visat att området omgivningskontroll är komplicerat och 

att förskrivare är så pass okunniga i området, att när de försökte direktbeställa 

så blev det oftast något ”krångel” på vägen, vilket ledde till sämre 

service mot förskrivare och brukare. För närvarande ligger förslaget att alla 

beställningar, konsultationer och specialanpassningar inom området ska gå 

via hjälpmedelskonsulent för att man ska säkra ett snabbt flöde inom verksamheten 

när man kommit fram till vilka produkter som behövs. Teknisk 

service på avhjälpande underhåll och anpassningar går direkt till hjälpmedelstekniker. 

För att teamarbetet skulle fungera bra hölls regelbundna teamträffar 

varannan vecka som innehöll genomgång av inkomna/pågående/avslutade 

ärenden, nya produkter, tidsplanering, kommande utprovningar, leveranser, 

hembesök, produktvisningar, utbildning mm. I uppdraget låg också att 

utarbeta nya rutiner, uppdatera riktlinjerna i handboken och se över 

aktuella blanketter och beslutshantering. 

Utbildning 

När väl metoden, rutiner och riktlinjer började ta form innan sommaren 

2009 startade planeringen för utbildning av länets förskrivare. Här 

utarbetades en utbildningsplan och utbildningsmaterial (för produktinfo, se 

bilaga 6). 

Fyra gemensamma inspirationsdagar hölls över länet för tekniker och hjälpmedelskonsulent. 

Dagarna innefattade brukarexempel, olika lösningar, 

rutiner, tillvägagångssätt och diskussioner om gemensam dokumentation. 

Två av dagarna var en förskrivarutbildning inom epilepsilarm i kombination 

med en temadag kring epilepsi där även arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulent 

och tekniker från övriga landsting inom regionen och bostadsanpassningshandläggare 

från kommunen var inbjudna. 

Tre produktvisningar från olika hjälpmedelsföretag hölls för tekniker och 

hjälpmedelskonsulent för att fördjupa kunskapen kring produkterna och 

1 Grundsortiment: produkter som förskrivarna kan direktbeställa i hjälpmedelssystemet 

på pappersblankett eller via web. I Västerbotten används Movex som hjälpmedelssytem 

men Sesam 2 är på gång att införas under 2009. 

12


deras olika användningsområden. Diskussioner fördes med hjälpmedelsföretagen 

kring produktutveckling, manualer, dokumentation, riskanalys 

och framtidsvisioner. 

Resultat 

Sammanfattning statistik 

Under september 2008 till och med november 2009 inkom 36 ärenden inom 

omgivningskontroll som passerade hjälpmedelskonsulent inom Västerbottens 

län. Det var 14 kvinnor och 22 män i åldrarna 13-87 år. Ett ärende 

inkom från kommunen och resterande från landstingets förskrivare. 6 

ärenden kom från slutenvården, 8 st från barn- och ungdomshabiliteringen 

och de övriga 22 kom från primärvårdens förskrivare. Tidsåtgången för 

Hjälpmedelskonsulent/tekniker var varierande mellan 1 och 168 timmar per 

ärende. De enklare ärendena tog i snitt mellan 6-8 timmar medan de mer 

komplexa ärendena tog cirka 20-25 timmar. 

Nuvarande arbetssätt inom hjälpmedelsverksamheten i 

Västerbotten 

Projektet har resulterat i följande arbetsmodell inom omgivningskontroll i 

Västerbotten (Figur 2): 

Ett behov uppstår hos en brukare som kontaktar sin arbetsterapeut/ 

förskrivare (F). Hon/han vet precis vilken konsulent som ska kontaktas. 

Konsulenten (K) vet vilka motfrågor som ska ställas och ber förskrivaren 

lämna in en konsultationsblankett (bilaga 2) samt fylla i checklistan för 

omgivningskontroll (bilaga 3). 

Oftast behöver konsulenten kontakta förskrivaren igen med ytterligare 

frågor för att kunna förbereda ett hembesök. Hjälpmedelskonsulent och 

tekniker (T) bokar in ett gemensamt hembesök tillsammans med brukare, 

förskrivare och ev. någon anhörig. Tillsammans diskuterar de sig fram till en 

lösning som ibland finns på hyllan i hjälpmedelsförrådet eller nya lösningar 

och produkter i kombination med varandra. Förskrivaren skickar in ett 

särskilt hjälpmedelsbeslut (bilaga 4) som hjälpmedelsverksamhetens 

länsövergripande beslutsgrupp beslutar om. 

Om ärendet tillstyrks skickar förskrivaren in en beställning/rekvisition och 

en teknisk service-blankett. Ett gemensamt hembesök planeras för leverans, 

montering och installation (kan ibland göras vid flera hembesök). Även här 

deltar brukare, konsulent, tekniker, förskrivare och ev. anhörig. 

13


Så här kan processen fortsätta flera omgångar innan allt fungerar som det 

var tänkt. 

Efter en bestämd tid gör förskrivaren en uppföljning och meddelar 

konsulenten hur det går. Är allt okey avslutas ärendet men om något inte 

fungerar fullt ut planeras ett nytt hembesök (den streckade linjen i figur 2). 

ja 

? 

F 

? 

nej 

Hjm.beslut 

TS, checklistor 

T 

beställning 

produkter beställs 

förbereds 

---- 

--- 

Figur 2. Nuvarande arbetssätt 

K 

K 

Nuvarande arbetssätt 

K 

problem 

hembesök 

T 

F 

Ex. frågor: 

- Styra vad från var och hur? 

- Någon som hjälper? 

- Bostadsanpassning? 

- Progredierande sjukdom? 

- Elrullstol? 

- Fysiska och kognitiva förmågor 

Förberdelse inför 

utprovning 

T 

montering/installation/ 

utbildning/information 

K 

T 

F 

K 

Kons ultation 

F 

--- 

--- 

uppföljning 

Chec klista 

Här sammanfattas några erfarenheter som kan vara bra att ta i beaktande 

när man startar ett nytt omgivningskontrollteam: 

Tips på faktorer som underlättar arbetssättet 

- Checklista (bilaga 3) är ett bra underlag för utprovningen/hembesöket 

och svarar på frågorna: 

o Styra vad från var och hur? 

14 

? 

K 

nja 

OK 

Jippie!


o Finns någon person runt brukaren som kan vara till hjälp? 

o Är någon bostadsanpassning gjord eller på gång? 

o Finns det risk att brukaren försämras?’ 

o Ska något styras från elrullstol? 

o Kognitiva förmågor? 

Det underlättar om man är ordentligt förberedd inför hembesöket. Dvs. att 

konsulenten har fått in en bra grundläggande kartläggning från förskrivaren 

vilket medför att det är lättare för konsulent och tekniker att ta med sig rätt 

produkter. Allt för att inte behöva göra fler hembesök än nödvändigt. 

En utprovningsväska med diverse IR-sändare/mottagare, manöverkontakter, 

sladdar, batterier, universalarmar, kardborreband och verktyg nödvändiga 

blanketter och en kamera (för att fotografera vid utprovningen och bifoga 

journalanteckningen- lätt att glömma detaljer till nästa tillfälle) är bra att 

ha. 

Det är viktigt att ha en dialog med förskrivaren kring hur snabbt ärendet 

fortskrider. Ska man leverera hela lösningen på en gång eller bör man ta ett 

litet steg i taget? En del brukare har svårt att ta till sig allt nytt på en gång. 

Utarbeta enkla brukarstöd t.ex. för IR-sändarna som tyvärr fortfarande inte 

är så användarvänliga. Har brukaren kognitiva nedsättningar är de flesta 

IR-sändare för komplicerade att förstå sig på. Då underlättar det att få en 

förenklad manual/brukarstöd (bilaga 5) för knapparnas olika funktioner 

Att ha gemensam journaldokumentation för hjälpmedelskonsulent och 

tekniker underlättar betydligt för alla i teamet. Här kan man även samla 

foton, information om programmering av IR-sändare samt brukarstöd. Har 

man ingen gemensam journal kan man ändå ha en mapp på nätverket med 

en gemensam inloggning över länet. 

Vid IR-styrning från elrullstol är det till stor fördel om det är samma 

tekniker som har hand om elrullstolens funktioner och omgivningskontroll. 

Förskrivarstöd/utbildning 

Gemensamma dagar för erfarenhetsutbyte/utbildning/workshops firmavisningar 

inom hjälpmedelsverksamheten i länet behövs för att hålla sig 

ajour med produktutveckling och aktuella rutiner. 

Förskrivarutbildning som bygger på fallstudier, diskussioner och förskrivarnas 

egna erfarenheter blir mycket givande. Visa gärna film och foton 

för att ge en ”idébank” till vilka möjligheter det finns. Att visa produkter och 

15


låta förskrivarna sätta sig in i brukarens situation genom att prova olika 

lösningar är lärorikt. Utarbeta gärna material som förskrivarna får med sig 

hem (bilaga 6). 

Västerbottens hjälpmedelsverksamhet har en väl utarbetad webbaserad 

hjälpmedelshandbok (www.hjalpmedelshandboken.vll.se) där förskrivarna 

enkelt kommer åt information om riktlinjer, policy, prioritering, produktinformation 

och blanketter. Den fungerar som ett stöd både för förskrivare 

men även för personal inom hjälpmedelsverksamheten. 

Organisation 

Regelbundna träffar med delar av ledningen är oerhört viktigt. Bolla idéer, 

hitta gemensamma delmål, förankra arbetssättet i verksamheten, få snabba 

beslutsvägar mm, definiera uppdraget, göra processkartor och ringa 

in/definiera området. Ställa frågor som: 

- Vilka personer ska ingå i teamet? Hur mycket tid? 

- Hur arbeta länsövergripande? 

- Hur hantera nya diagnosgrupper, ökat ärendeflöde, nya produktgrupper 

och nya leverantörer? 

- Omgivningskontroll gränsar till många andra områden 

(kommunikation, kognition, sittande, ellrullstolar) - hur samarbeta? 

- Hur utveckla kompetensen och hålla sig ajour? 

- Hur dokumentera gemensamt? 

- Hur få tiden att räcka till? 

- Gränsdragningar för uppdrag/betalning kommun/landsting. 

- Fundera kring förskrivningsrätt? 

Tid och kostnader 

När en förskrivare ansöker om en lösning inom omgivningskontroll hos 

Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten tittar beslutsgruppen på 

kostnader för produkterna i relation till prioriteringsnivå, angelägenhetsgrad 

och nytta. 

Statistiken kring hjälpmedelsprodukterna i studien visar att en stor kostnad 

ligger i anpassningar och tillbehör som är svåra att förutsäga innan hela 

lösningen är klar. Stag, fästen, fästmaterial och armar för att fästa 

kontakter och IR-sändare på, kan ibland vara dyrare än själva produkten 

16


som förskrivaren ansöker om. I de mer komplexa ärendena inom 

omgivningskontroll krävs också ofta flera hembesök och träffar vilket är 

tidskrävande för teamet. Kostnaderna bör ställas i relation till brukarens 

ökade livskvalitet, självständighet, integritet, frihet, självförtroende och 

trygghet. Även för anhöriga ökar ofta livskvaliteten, friheten samt att oron 

minskar. 

Fallbeskrivningar 

Nedan följer några fallbeskrivningar. I slutet av varje fallbeskrivning 

presenteras en tabell med sammanlagda antalet arbetstimmar för 

hjälpmedelskonsulent/tekniker och kostnader för produkter och arbetstid. 

Erik är 62 år, har fru och 3 vuxna barn och ett stort 

kontaktnät 

Våren 2008 var Erik med om en olycka där han skadade nacken 

och fick en kvarstående förlamning i både armar och ben. Hans arbetsterapeut 

skickar in ett konsultationsunderlag (bilaga 2) hösten 2008 där de 

vill ha hjälp med utprovning av omgivningskontroll för att kunna styra TV, 

radio, larm och telefon samt i ett senare skede även kunna låsa upp ytterdörr. 

Hon skickar dessutom in ett särskilt hjälpmedelsbeslut (bilaga 4) där 

hon ansöker om en helhetslösning inom omgivningskontroll. 

När Hjälpmedelsverksamhetens beslutsgrupp tillstyrkt ärendet träffar 

teamet Erik på sjukhuset. Då kan han endast röra huvudet till viss del och 

pratar med svag röst. Han har viss funktion i ena handens handled och 

fingrar. Han är helt beroende av hjälp i alla sina dagliga aktiviteter, men 

klarar att larma på personalen med hjälp av en sug- och blåskontakt. 

Han har en dator som han styr med hjälp av huvudmus, tangentbord på 

skärm och en klickkontakt som han trycker på med tummen. Erik sitter i en 

manuell rullstol till viss del men tillbringar mycket tid i sängen och tittar på 

TV. 

Lösning och metod: 

Teamet började med att prova röstkontakt för styrning av avdelningens 

larm. Han hade tidigare använt sug- och blåskontakt, men eftersom 

kontakten lätt kom ur läge nattetid provades något som inte var lägesberoende. 

Röstkontakten fungerade bra när teknikern hade gjort inställningar 

av ljudkänslighet och varaktighet. Det var viktigt att det inte 

larmade av TV-ljud, telefon eller snarkningar och att inte andra patienter 

stördes nattetid. Erik behövde kunna se larmdosan för att själv kunna 

17


avgöra hur högt och länge han behövde ropa innan larmet gick. Därför 

placerades larmdosan på ett läsbord av plexiglas på ena sida av sängen. 

Mikrofonen fästes också vid läsbordet, allt för att få lämplig känslighet och 

att inte alla sladdar skulle vara i vägen för personalen vid överflyttningar. 

En scannande IR-sändare provades tillsammans med den manöverkontakt 

som han hade sen tidigare, men det visar det sig att han hade svårt 

att släppa knappen (svårt att lyfta tummen). Därför provades en sug- och 

blåskontakt som fungerade mycket mer distinkt och den hade Erik lättare 

att hantera. Sug- och blåskontakten arm fästes på en arm som i sin tur 

fästes vid sängbordets skiva. 

Teknikern programmerade den IR-styrda högtalartelefonen så att den 

fungerade tillsammans med IR-sändaren. Erik ville ha ett antal kortnummer 

inlagda samt ett nummer till Teletal 2 . 

IR-sändaren programmerades så att den alltid återgick till telefonnivån och 

att Erik kunde välja att svara i telefonen på flera knappar på IR-sändaren. 

Den funktionen är bra om han råkar missa svaraknappen vid scanningen, 

annars tar det så lång tid att komma tillbaka till svaraknappen att personen 

i andra änden troligen lagt på. På svaraknappen las dessutom ett makro 

(genväg) som gjorde att volymen på TV drogs ner (om den är påslagen) när 

Erik svarade i telefonen. Teamet diskuterade placeringen av telefonen och 

beslutade att fästa den på det vinklade plexibordet så att Erik kunde se 

displayen. 

Konsulenten lämnade ett ”brukarstöd"/”fusklapp” (bilaga 5) på hur IRsändaren 

är programmerad för att Erik inte skulle behöva hålla alla 

funktioner och kortnummer i huvudet 

Vid uppföljningen efter ca en vecka visade det sig att när Erik skulle ringa 

upp någon så ljöd högtalartelefonen med en ihållande signal som startade 

larmet. Dessutom kunde larmet startas av den röst som kom ur högtalar- 

2 Teletal (www.teletal.se) är en tjänst som riktar sig mot personer med olika funktionsnedsättningar. 

Personen kan ringa 020-22 11 44 och sen bli kopplad dit han/hon vill. 

Man kan även lägga in sina viktigaste kontakter i en personlig telefonbok så behöver 

man endast uppge vilken kontakt de vill ringa (dvs. behöver inte komma ihåg rätt 

telefonnummer). De kan även hjälpa personer med minnesproblem att anteckna under 

samtalets gång samt hjälpa till att hålla ”den röda tråden” i samtalet eller ge talstöd för 

personer med talsvårigheter. Denna tjänst underlättar oerhört för de personer som 

använder scannande IR-sändare för att ringa eftersom det kan vara mödosamt och tidskrävande 

att slå alla siffrorna. Dessutom kan det vara svårt för personen att se vilket 

nummer som är slaget i displayen. Råkar man slå någon siffra fel så tar det lång tid att 

ändra. 

18


telefonen (när de pratade högt och ihållande). Det visar sig att röstkontakten 

var mycket svårinställd och på en sjukhusavdelning finns alltid ljud som 

riskerar starta larmet. Provade därför att dra ner volymen på telefonen 

vilket gjorde att det fungerar bättre men inte helt tillfredsställande. 

Beslutade att prova en röststyrd IR-sändare för larmet istället. Den reagerar 

på några speciella förinlästa ord istället för enbart ljud och fungerade 

betydligt bättre för Erik. 

Vid en senare uppföljning visade det sig att det nya röstlarmet fungerat bra 

men när Erik en morgon vaknade och var rejält förkyld kunde han inte 

larma. Detta ledde till att larmet även las in på den scannande IR-sändaren 

(på en egen nivå) så att det alltid skulle finnas en ”backup” att kunna larma 

även om Erik inte kan aktivera den röststyrda sändaren. Det medförde 

återigen att personalen måste vara noggranna att placera sug- och blåskontakten 

inom räckhåll för Erik även nattetid. 

I början av vårterminen 2009 startade planeringen för Eriks hemgång. Flera 

informationsträffar med förskrivare, anhöriga och kommande assistenter 

planerades in. Vid installationen hemma träffades Erik, hans fru, alla 

assistenter, den nya arbetsterapeuten och ansvarig hjälpmedelstekniker på 

orten och omgivningskontrollteamet för information och visning. Dator, 

skärm, huvudmus, röstlarm, telefon och IR-sändare monterades på ett 

rullande stativ vid sängen. Larmmottagaren monterades på vägg, sug- och 

blåskontakten monterades på sängryggen (så den följde med vid lägesförändringar). 

Konsulenten och förskrivaren diskuterade också kring hur omgivningskontrollösningen 

i ett senare skede skulle kunna fungera från manuell 

rullstol och senare även från elrullstol. 

Tabell 1 Tidsåtgång och kostnader 

Tidsåtgång konsulent/tekniker 46 tim 

Lönekostnad tid (antal tim x 9 476 kr 

206 kr/tim) 

Kostnad för produkter (exkl. 26 800 kr 

moms) 

Sammanlagd kostnad: 36 276 kr 

19


Eva är 51 år och bor tillsammans med sin man i ett 

hus ute på landsbygden. 

Eva har en progredierande sjukdom som påverkar hela rörelseapparaten. 

Hon är rullstolsburen och kan inte använda vänster hand överhuvudtaget. 

Har nedsatt kraft i höger hand och kan greppa om större lätta föremål, kan 

t.ex. inte skriva. Detta innebär att hon är beroende av att ha maken eller 

assistenter nära till hands. Hennes arbetsterapeut skickar in ett 

konsultationsunderlag (bilaga 2) där de vill ha hjälp med utprovning av 

omgivningskontroll. Samtidigt skickar hon in ett särskilt hjälpmedelsbeslut 

(bilaga 4) där hon ansöker om en helhetslösning inom omgivningskontroll. 

Lösning och metod 

När teamet träffar Eva första gången uttrycker hon stort behov av att kunna 

telefonera, styra TV, DVD och lampor, öppna dörren samt slå på/av rullstolens 

hjälpmotor självständigt. Detta skulle innebära att maken t.ex. 

skulle kunna ta med sin mobil och gå ut på tomten eller till garaget en stund 

utan att vara så orolig. Eva hade redan reläboxar till lampor och TV men 

de var radiostyrda. Även dörrautomatik och rullstolens hjälpmotor var 

radiostyrda. Teamet föreslog att de radiostyrda reläboxarna skulle bytas ut 

till IR-styrda och att hon ansökte om bostadsanpassningsbidrag från 

kommunen för att byta ut dörrautomatiken till en IR-styrd variant. Allt för 

att samla alla funktioner i en IR-sändare. Hjälpmotorn till rullstolen var 

svår att ändra på så därför blev det en separat radiosändare som hängde 

runt halsen. 

En IR-sändare med möjlighet till flera nivåer och scanningsfunktion 

visades. Eva hade vissa svårigheter att trycka in knapparna och hade svårt 

att få mothåll med andra handen under sändaren. Det raster (typ galler) 

som fanns på sändaren gjorde det svårt att komma åt knapparna men 

minskade antalet feltryckningarna. Hon provar att lägga sändaren i knäet 

men det ökade istället risken för att sändaren gled ner på golvet. Förskrivaren 

hade önskemål om att sändaren skulle placeras i en hållare på 

rullstolens armstöd så att Eva kunde vila underarmen på armstödet och 

slippa hålla sändaren själv. Möjligheten fanns även till scanning med en 

kontakt om Evas handfunktion försämrades. 

Teamet visade Eva en IR-styrd högtalartelefon och la in kortnummer till 

vänner, släkt och myndigheter. Telefonen programmerades så att Eva kunde 

svara på flera olika knappar om det ringer. För att Eva skulle kunna prata 

lite mer privat provades ett headset. Hela lösningen fungerade väl. 

20


Nästa tillfälle när teknikern träffade Eva för montera hållare för IRsändaren 

på rullstolen sattes även en hållare på sängen för att kunna styra 

TV, dekoder, DVD, lampor, Cpap (andningshjälp). Det visade sig att Eva 

hade önskemålet att kunna prata med en person som ringer på dörren innan 

hon släppte in dem för att inte släppa in obehöriga i huset. Därför installeras 

porttelefon med rumsenhet uppe och nere och den kunde hon dessutom 

använda som en snabbtelefon (Intercom) för att påkalla assistenternas eller 

makens uppmärksamhet. 



Lönekostnad tid 

(antal tim x 206 kr/tim) 

12 978 kr 

Kostnad för produkter 

(exkl. moms) 

26 900 kr 


Maria är 20 år och bor hemma hos sina föräldrar. 

Hon planerar inom några år att flytta till ett eget boende. 

Maria har cerebral pares sen födseln. Det innebär att hon har 

ett gravt rörelsehinder, synnedsättning och talsvårigheter. Maria är i behov 

av hjälp i alla vardagsaktiviteter, har personlig assistans dagtid och hjälp av 

familjen nattetid. Hon klarar att köra sin elrullstol med hjälp av en joystick 

samt att styra datorn med hjälp av stor skärm, förstoringsprogram, 

talsyntes och anpassad joystick med manöverkontakter. Maria har önskemål 

om att bli mer självständig och minska på hjälpen från assistenter, föräldrar 

och syskon. 

I konsultationsunderlaget som arbetsterapeuten skickade in till teamet 

beskrevs att hon skulle vilja ringa ostört utan att någon höll i telefonluren 

och slog numret. Hon ville kunna tända/släcka sänglampan själv så att 

föräldrarna slapp vänta uppe tills hon ville släcka sänglampan. Hon hade sin 

TV-fåtölj i vardagsrummet och därifrån skulle hon vilja välja kanal på TV 

själv utan att behöva be om hjälp. Dessutom ville hon styra stereo och DVD. 

Arbetsterapeuten skickar samtidigt in ett särskilt hjälpmedelsbeslut (bilaga 

4) där hon ansöker om en helhetslösning inom omgivningskontroll. 

21



När teamet träffar Maria första tillfället gällde det att tillsammans med 

förskrivaren och Maria fundera på hur hon skulle kunna styra IR-sändaren. 

Hon hade svårt att se färgdioderna på IR-sändaren samt knapparnas olika 

färgkodning. Hon fick därför prova en IR-sändare med auditiv feedback vid 

scanning. Det innebar att Maria kunde lyssna var hon befann sig på 

sändaren och trycka på en manöverkontakt som placeras på utsidan av 

armstödet på rullstolen när hon scannade in rätt funktion. 

Teamet visar den IR-styrda högtalartelefonen och Maria ringde upp sin 

bästa kompis för första gången helt självständigt. Då föll en tår av lycka. 

Vid nästa träff installerades programvaran från IR-sändaren på Marias 

dator för att hon skulle se hur de olika nivåerna såg ut och i vilken ordning 

knapparna programmerats vilket underlättade inlärningen. Det var svårt 

att hitta en bra placering för IR-sändaren på elrullstolen då det visade sig 

att IR-signalen inte riktigt nådde fram då stolen befann sig i vissa lägen. Det 

var också viktigt att assistenterna kunde se displayen när de skulle hjälpa 

Maria att hitta rätt. Till slut placerades sändaren på baksidan av ryggstödet 

och Maria klarade att navigera sig fram på IR-sändaren enbart med hjälp av 

hörseln. Teknikern monterade en extra IR-mottagare vid dörren för att 

signalen ska nå fram till dörrautomatiken. För att kunna tända/släcka 

sänglampan krävdes en reläbox (IR-mottagare). När hon låg i sängen 

placerades en stor manöverkontakt på täcket för att kunna styra lampan då 

hon inte använde IR-sändaren. Marias assistent lärde sig hur man 

programmerade IR-sändaren och läste in de scanningljud Maria ville ha. En 

del ljud läste Maria in själv.I ett senare skede monterades även en IRmottagare 

till sängen för att hon skulle kunna styra sängens elfunktioner 

med hjälp av ytterligare en manöverkontakt på täcket. 





7 416 kr 


(exkl. moms) 

31 230 kr 


22


Sten är 86 år, har sambo och tre vuxna barn. 

Sten har ett stort samhällsintresse, har arbetat i 

chefsposition tidigare, haft styrelseuppdrag och har varit 

engagerad i flera andra utåtriktade verksamheter. 

I början av 2008 drabbas han av en stroke med kvarstående förlamning i 

både armar och ben samt sluddrigt svagt tal. När teamet träffar Sten hösten 

2008 kan han endast röra huvudet till viss del och pratar med svag och lite 

sluddrig röst. Eftersom han är helt beroende av hjälp i alla sina dagliga 

aktiviteter så har han flyttat in på ett av kommunens äldreboenden. Sten 

sitter i en manuell rullstol till viss del men spenderar mycket tid i sängen, 

tittar på TV och lyssnar på musik. 

Hans arbetsterapeut på kommunen skickade in ett konsultationsunderlag 

(bilaga 2) där de ville ha hjälp med utprovning av omgivningskontroll för att 

Sten kunna styra TV, musikanläggning, larm och telefon. Förskrivaren 

skickar ett särskilt hjälpmedelsbeslut till kommunens beslutsgrupp. 


När ärendet tillstyrktes träffade teamet Sten och hans arbetsterapeut på 

boendet. Först tittade teamet på är hur Sten på bästa sätt skulle kunna 

styra en IR-sändare och larmet. 

Sten hade nästan ingen funktion i armar och ben men kunde röra huvudet i 

sidled, upp och ner. Han hade god talförmåga även om talet var sluddrigt 

och rösten svag. Nattetid var Sten ensam i rummet liggandes i sin säng och 

dagtid växlade han mellan säng och att sitta i rullstol. 

Sten hade sedan tidigare ett larm kopplat till boendepersonal som han 

styrde via larmknapp vid säng och i manuell rullstol. Larmknappen vid 

sängen var fäst vid en platta som satt på en arm ansluten till en droppställning. 

Sten upplevde att det fungerar dåligt eftersom han många gånger 

inte kom åt larmknappen med huvudet utan istället försökte skrika på 

personalen och ofta fick han vänta länge innan någon hörde honom. Larmknappen 

som satt fast i nackstödet på rullstolen fungerade tidigare när han 

hade liten rörelseförmåga i huvudet. Nu hade rörelseförmågan förbättrats 

vilket medförde att det blev många felringningar när han vred på huvudet. 

Han fick dessutom ont i nacken när han satt och spände sig för att inte vrida 

på huvudet åt höger och falsklarma. 

Teamet diskuterade först larmfrågan och kom fram till att satsa på 

lösningar som inte var helt lägesberoende. Förslaget blev att prova en 

röstkontakt vid sängen och en blåskontakt i rullstolen. För kontakten i 

stolen krävdes en arm frikopplad från nackstödet så att inte personalen 

behövde ställa in nackstödet så exakt varje gång. För att styra TV, CD och 

23


telefon kunde man prova sug-och blåskontakt, hakstyrning eller blåskontakt. 

Sten fick testa blåskontakten vilket inte fungerade eftersom han inte 

klarade att rikta luftstrålen och hade för lite tryck i strålen. I rullstolen 

fungerade sug- och blåskontakten bra i kombination med IR-sändare och 

likaså huvudkontakten för larmet. IR-sändaren programmerades med tvfunktioner 

och telefon. Sug- och blåsarmen monteras på rullstolen på 

vänstra sida. Han förstod snabbt hur scanningen fungerade och kunde lära 

sig styra TV och telefon. 

Samma typ av arm till sug- och blåskontakten monterades på sänggrinden 

och IR-sändaren placeras på läsbordets plexiglasskiva tillsammans med 

röstkontaktsändaren. 

Sten beslutade sig att flytta till ett nytt boende i slutet av hösten 2008 för att 

komma närmare sina hemtrakter och sin särbo. Boendet hade ett nytt larmsystem 

vilket krävde justeringar/anpassningar. 

Våren 2009 skulle Sten prova ut en ny manuell rullstol. Då visade det sig att 

en kontakt på rullstolen hade lossnat ur sitt fäste vilket gjorde att han inte 

kunde larma i sittande. Han tyckte att det blev stressigt när han ville svara i 

telefonen eftersom han var rädd att missa svaraknappen på IR-sändaren. 

Det blev många fellarm med röstlarmet vilket var störande för Sten på 

natten då personalen kom in så ofta. Dessutom glömde personalen återställa 

larmet ibland vilket medförde att Sten inte kunde larma igen. Eftersom han 

ibland hade andnöd var han helt beroende av att var trygg med sitt larm. 

Sten tyckte att sug- och blåskontakten fungerade utmärkt medan andra 

kontakter var sämre eftersom armen som de satt på ”gav med sig” när han 

tryckte. Teamet pratade om att prova sug- och blås även i stolen. 

Konsulenten diskuterade även med arbetsterapeuten om möjligheten att 

styra även sängens funktioner med hjälp av IR-sändaren. 

Efter åtskilliga träffar och mycket provande använde Sten röstlarmet bara 

på natten och en manöverkontakt på dagen då han skulle larma från sängen. 

I stolen använde han också en manöverkontakt som han styrde med hakan 

för att kunna larma. Sug- och blås används till IR-sändaren både i säng och i 

rullstol där han kunde styra telefon, TV, radio samt sängfunktioner. Arbetsterapeuten 

träffade personalen för att gå igenom alla tekniska detaljer för 

att allt skulle fungera så bra som möjligt. Därefter fungerade röstlarmet 

bättre. 

Det visade sig efter en tid att Sten hade lite svårt att komma ihåg hur han 

på lättast sätt skulle svara i telefonen samt att använda de olika nivåerna i 

IR-sändaren. Konsulenten kom överens med förskrivaren att göra förstorade 

brukarstöd (i A3) som sattes upp på väggen för att Sten lättare skulle kunna 

hantera IR-sändaren. 

24


Stens arbetsterapeut ansökte våren 2009 om en elrullstol för inomhusbruk 

där han själv skulle styra stolen, sittfunktionerna och omgivningskontroll 

via hakstyrning. 





34 608 kr 


(exkl. moms) 

38 000 kr 


Ville är 45 år och bor ensam i en lägenhet. 

2002 råkade Ville ut för en olycka där han skadade 

ryggen och blev förlamad i armar och ben. Han kan röra 

lite på huvudet och prata. Han är i behov av hjälp med allt personlig vård 

och alla kontakter utåt. Han behöver ha en person vid sin sida dygnet runt. 

Han styr sin bärbara dator via en munjoystick med sug- och blåskontakt för 

klick och har ett skärmtangentbord när han ska skriva text. 

Hans arbetsterapeut skickar in ett konsultationsunderlag (bilaga 2) där de 

vill ha hjälp med utprovning av omgivningskontroll för att Ville ska kunna 

styra dator, lampor, TV, telefon. Hon skickar dessutom in ett särskilt 

hjälpmedelsbeslut (bilaga 4) där hon ansöker om en helhetslösning inom 

omgivningskontroll. 

Teamet träffar Ville, en av hans assistenter och arbetsterapeuten i hans 

lägenhet. De vill då få hjälp att utreda vilka möjligheter Ville har att styra 

dator, lampor, TV, telefon självständigt utan att be assistenten om hjälp. 

Dessutom känns det jätteviktigt för Ville att värna om sin integritet framförallt 

när han ska prata i telefon. 


Ville satt för det mesta i sin elrullstol och det är därifrån han ville kunna 

styra dessa funktioner. Därför utgick hela lösningen från att han skulle 

styra allt från hakstyrningen i elrullstolen via elrullstolens kontrollpanel. 

När han skrev på datorn använde han munjoystick med sug- och blåskontakt 

samt tangentbord på skärm. Datorn stod på ett rullbart läsbord. 

Ville hade önskemålet att kunna styra datorns musfunktioner via hakstyr- 

25


ningen och ha datorskärmen på en ställning på rullstolen. För att själv 

kunna använda datorn när han ville och slippa munjoysticken, som han fick 

ont i munnen av, samt slippa få ont i nacken pga. dålig sittställning. Detta 

bedömdes möjligt via IR-mottagare till datorn och möjlighet till IRsändare 

inbyggd i elrullstolens funktioner. Teamet lyckades dock inte hitta 

någon bra och säker ställning för datorskärmen på stolen och valde därför 

att bibehålla datorn på läsbordet. 

Teamet presenterar olika lösningar för telefoni men det som verkade fungera 

bäst för Ville var en mobiltelefon med headset som styrdes via hakstyrningen 

och elrullstolens display. 

Lamporna kunde styras från elrullstolen men då krävs reläbox (IRmottagare) 

i kontaktuttagen samt att Ville ansöker om 

bostadsanpassningsbidrag för IR-mottagare till takarmaturen. 

För att Ville själv skulle ta sig ur lägenheten och ner till t.ex. 

färdtjänstbussen krävdes även här ansökan om bostadsanpassningsbidrag 

för dörröppnare och IR-mottagare i hiss, till hissdörr och ytterdörr. 

En display med möjlighet till IR-styrning direkt från elrullstolen 

monterades av elrullstolstekniker. Från displayen kunde Ville styra lampor, 

dörr, tv, telefon, dator men även elrullstolens sitsinställningar och 

körfunktioner. 



Lönekostnad tid (antal tim x 

206 kr/tim) 

7 828 kr 

Kostnad för produkter (exkl. 

moms) 

21 900 kr 


26

Slutsatser 


Tid och kostnader 

Det vore önskvärt med fler studier som visar på de förändringar som rehabilitering 

och hjälpmedel kan innebära för individen i relation till kostnader 

för landstingen. Teamets uppfattning är att kostnaderna och insatserna är 

små i relation till den förändring som brukarna och anhöriga berättar om. 

Utanför studien videofilmas och intervjuas Sten, en av brukarna som finns 

med i fallbeskrivningarna i rapporten. Han berättar uttömmande om hur 

hans liv förändrats till det bättre sen han fick möjlighet att styra sin omgivning. 

Erfarenheterna visar att de mer komplexa ärendena inom omgivningskontroll 

kräver ofta flera hembesök och träffar vilket är tidskrävande 

för teamet. Det bör då tas i beaktande att många brukare i den här gruppen 

har svåra funktionsnedsättningar. För dem kan aktiviteten att byta kanal 

på tv vara den enda självständiga aktivitet de kan utföra i det dagliga livet. 

Trots att aktiviteten ”se på tv” finns i prioritetsnivå 3 (se sidan 4) så kan det 

göra en enorm skillnad för brukarens livskvalitet att få möjlighet att utföra 

aktiviteten självständigt. 

Teamkompetens 

Att arbeta i team leder till att teammedlemmarna utvecklar sin kompetens 

snabbare än om de inte arbetar i team. När flera personer bidrar med olika 

kompetens och bakgrund och funderar över behovet leder det till bättre och 

mer varaktiga lösningar. 

Kompetens 

? 

Teamets kompetensutveckling 

? 

Figur 2. Teamets kompetensutveckling 

? 

? 

27 

Ti d


Det här är en talande bild (Figur 3) på hur kompetensen utvecklas i ett 

teamarbete. Man ställs inför ett problem som man försöker lösa. Om man är 

ensam är det svårt att hitta en lösning på problemet men om man är två är 

det lättare. Till slut hittas en lösning och när man nästa gång stöter på ett 

problem så är grundkompetensen lite högre. Är man ett team ökar 

kompetensen i en brantare linjär lutning än om man arbetar ensam dvs. i 

samverkan med andra höjs grundkompetensen. Figur 3 kan ses som ett 

diagram där den nedre streckade pilen motsvarar teamets kompetenshöjning 

över tid. 

Det är svårt att beskriva värdet med teamarbete i ord men vd Tuulikki 

Juusela i Tuulikki Juusela AB / Womco LTD beskriver teamarbete på ett bra 

sätt 3 : 

”Teamwork är som bäst då det är roligt och föder 

kreativitet och arbetsglädje” 

”En positiv människobild medför att man tillgodogör 

sig samtliga deltagarnas sakkunnighet” 

”Med hjälp av teamwork förbättras kvaliteten på 

service, arbete och skötseln av angelägenheter och 

samtidigt ökas produktiviteten” 

Under projektets gång har det visat sig att regelbundna träffar i teamet 

kring ärenden men även kring policy, information, statistik, utbildning, 

blanketter mm, är avgörande för ett välfungerande team. Här finns en vinst 

(både i tid och effektivitet) i att finnas på samma arbetsplats. 

Att ha respekt för varandras kompetens i teamet, att kunna glida över lite 

på varandras huvudområde utan att någon känner sig kränkt, är också 

viktigt för teamutvecklingen. 

Arbetssätt 

Det arbetssätt som utvecklats under projektets gång fungerar nu väl i 

Västerbottens läns hjälpmedelsverksamhet. Teamets förhoppning är att 

andra hjälpmedelsverksamheter som planerar starta ett omgivningskontrollteam 

kan ha nytta av de erfarenheter som beskrivs i rapporten. Däremot ser 

alla verksamheter olika ut och det är viktigt att skapa ett arbetssätt som 

fungerar bra i den organisation där man verkar. Allt material i rapporten 

kan användas och förändras utifrån behov. 

3 http://www.womco.fi/teamarbete.htm 

28


Nationell kompetensutveckling 

Teamets förhoppning är att Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten under 

2010 ska kunna vara värd för regionala inspirationsdagar inom omgivningskontroll 

(i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet). 

Upplägg, inbjudan och ev. föreläsare utarbetas förslagsvis tillsammans med 

kontaktperson på Hjälpmedelsinstitutet. 

Tanken på en gemensam webarea inom omgivningskontroll väcktes vid de 

olika kontakter som togs i föregående kartläggningsstudie. I webarean 

skulle idéer, lösningsförslag och bilder från olika verksamheter ute i landet 

samlas på ett och samma ställe. Diskussioner har förts med ett ledande 

hjälpmedelsföretag som ev. skulle kunna tänka sig administrera något 

liknande. Tanken är att diskutera behovet av en webarea och hur det skulle 

kunna lösas på den kommande inspirationsdagen 

29

Bilaga 1 


Rutin: Ärendegång för omgivningskontrollärenden 

Hjälpmedelsverksamheten 

0.1 Syfte 

Ärendegång för 

omgivningkontrollsärenden 

Upprättad av: 

Jan Olof Kronqvist/ 

Rosie Andersson 

Version: Utkast 0.3 

2008-11-10 

Godkänd av: 

Helen Björklund 

Syftet är att beskriva hur vi hanterar ärenden och produkter inom 

produktområdet omgivningskontroll vid Hjälpmedelsverksamheten. 

0.2 Mål 

Målet är att hantering ska ske på ett säkert och tillförlitligt sätt. 

0.3 Definitioner 

Med omgivningskontroll avses hantering av följande produkter: 

- fjärrstyrning av vardagsteknik i hemmet 

- porttelefoner 

- apnélarm 

- epilepsilarm 

- anpassade närlarm, dvs. larm som normalt är enkla anropssystem, men 

där anpassning krävs för att larmet ska kunna användas 

0.4 Ansvar 

Hjälpmedelskonsulent är sammankallande i teamet för omgivningskontroll och 

ansvarar för att ta emot och registrera inkommande omgivningskontrollärenden 

avseende konsultation och rekvisition. Hjälpmedelskonsulenten är 

beslutsfattande i rutinärenden samt ansvarig för att vidarebefordra övriga 

30


ärenden till beslutsgrupp för särskilt hjälpmedelsbeslut. Ansvarar för 

samordning med förskrivare 

Ordermottagare vid hjälpmedelslogistik ansvarar för att rekvisitioner 

registreras i hjälpmedelssystemet och vidarebefordras till hjälpmedelskonsulent. 

Servicekoordinator vid hjälpmedelsteknik ansvarar för att ta emot serviceuppdrag 

och planera serviceåtgärder och förebyggande underhåll tillsammans 

med ansvarig hjälpmedelstekniker. 

Hjälpmedelstekniker vid Hjälpmedelsteknik ansvarar för att verkställa 

leverans av beslutade och rekvirerade larm och porttelefoner och lösningar 

inom omgivningskontroll. Hjälpmedelstekniker ansvarar också för reparation, 

underhåll, rekonditionering och utrangering. 

Hjälpmedelsingenjör vid Kom-Kog ansvarar i förekommande fall för leverans 

och installation av anpassade larm. 

Avdelningschef ansvarar för att tillse att medarbetare har rätt kompetens, 

nödvändiga verktyg och instrument samt ändamålsenlig arbetsplats och 

dokumenterade rutiner för att kunna utföra sin uppgift. 

Teamets ansvar 

Utprovningar: Planera, utföra och dokumentera 

Sortimentsgrupp: Ansvar för förändringar i sortiment, rutiner och blanketter 

Metoder: Utveckla metoder för utprovning, leveranser/installationer och 

information utbildning. 

Produktutveckling/lösningar: Samarbeta med hjälpmedelsföretagen och hålla 

sig ajour med nya produkter 

Förskrivarutbildning: Planera, genomföra och utvärdera 

Gemensamma blanketter: Utforma ändamålsenliga blanketter. 

0.5 Organisation – team för omgivningskontroll 

Hjälpmedelskonsulent Pia Sjölund, Hjälpmedelskonsultation i Umeå 

Hjälpmedelsingenjör Hasse Sjöstedt, Hjälpmedelskonsultation, Umeå 

Hjälpmedelstekniker Eric Kronebrant, Hjälpmedelsteknik, Umeå 

Hjälpmedelstekniker Mats Öhlund, Hjälpmedelsteknik, Skellefteå 

31


1. Konsultation, rekvisition, beslut och registrering 

Grundläggande information inhämtas från hjälpmedelshandboken. Beställning 

görs via Web när så är möjligt. Behövs konsultation kontaktas konsulent/skrivs 

konsultationsunderlag. Inkommande beställningar/konsultationer registreras i 

hjälpmedelssystemet. 

Konsultationen kan resultera i utprovning/produktval eller att ärendet 

avslutas. 

Vid behov av särskilt hjälpmedelsbeslut vidarebefordras ärendet till 

beslutsgrupp. 

Om ärendet tillstyrks görs en beställning i hjälpmedelssystemet alternativt 

fortsätter utprovningen. 

32


2 Utprovning och leverans 

När ärendet är registrerat tas ställning till om det ska göras en utprovning 

eller om beställning/ leverans kan ske utan att den föregås av en utprovning. 

Utprovning sker i samarbete mellan förskrivare och hjälpmedelstekniker/hjälpmedelskonsulent. 

Om produktvalet blir utanför grundsortiment söks ett 

särskilt hjälpmedelsbeslut. 

Leveransplanering görs av hjälpmedelstekniker och konsulent. I planeringen 

ingår 

- beställning av produkter och tillbehör enligt beställningsrutin 

- vid behov anpassning/specialanpassning 

- tidplanering med brukare och förskrivare. 

Leverans görs av hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker i Umeå eller 

Skellefteå samt i vissa fall av kontaktperson för omgivningskontroll i Lycksele. 

Leverans omfattar: 

- montering/installation 

- metodstöd, anpassningar 

33


- funktions- och säkerhetskontroll enligt leverantörens/tillverkarens 

anvisningar 

- dokumentation av inställningar 

- utbildning av brukare, anhöriga och personal 

- inträning och upplägg av inträning 

- definition av innehåll och tidsintervall för uppföljning och förebyggande 

underhåll 

34

Bilaga 2 


Blankett: Konsultationsunderlag 

Hjälpmedelsverksamheten Konsultationsunderlag 

Personuppgifter patient: (Anges vid behov) 

Namn P-nr Tel 

Adress Ort 

Frågeställare: 

Namn Arbetsställe Ort 

Titel E-post 

Datum Tel Mobiltel 

Använd/fyll i de uppgifter som är relevanta utifrån ditt ärende. 

Gäller konsultationen: nytt hjälpmedel utbyte av hjälpmedel annat 

Vad vill du ha hjälp med? (Frågeställning/behov/syfte) 

Vad vill personen kunna göra? (Problembeskrivning, angelägenhet/konsekvens, hur ofta?) 

35


Hur gör personen idag? (Aktivitetsutförande) 

Provade lösningar? 

Övrigt av intresse. (diagnos, omgivningsfaktorer) 

Prioriteringsnivå enligt landstingets prioritering för hjälpmedel 

1 2 3 4 

36

Bilaga 3 


Blankett: Checklista omgivningskontroll 

Hjälpmedelsverksamheten Omgivningskontroll 

Checklista 

Förskrivare Brukare 

Namn Personnr/Namn 

Arbetsställe Tel nr 

Telnr Kontaktpers/telnr 

Datum Leveransadress 

Tänkt användningsområde 

Vad är målsättningen/önskemålet från brukaren? 

Vad är målsättningen/önskemålet hos personer i brukarens omgivning, 

(anhöriga, personal m.fl.)? 

Var är det tänkt att hjälpmedlet ska användas, (ex. ute, inne, servicehus, 

arbetsplats)? 

I vilka aktiviteter är det tänkt att hjälpmedlet ska användas (ex. öppna dörr, 

titta på TV, sköta musikanläggning, sköta fjärrkontroll, telefonera, sköta 

belysning, larm)? 

37

Motorisk förmåga 


Beskriv brukarens aktivitetshinder som är väsentliga för användning av 

omgivningskontroll, (ex. funktionsnedsättningar, förflyttningssätt). 

Vilken fysisk förmåga har brukaren mest kontroll över ? 

Hörselförmåga 

Beskrivning 

Synförmåga 

Beskrivning 

Kognitiv förmåga 

Beskrivning, ( ex. minne, förståelse, koncentration ) 

Kommunikationsförmåga 

Beskrivning, (ex. tal, skrift, bilder): 

Provade alternativ / Befintliga hjälpmedel 

Vilka andra styrsätt/omgivningskontroller är provade? 

Beskriv övriga hjälpmedel av betydelse, (ex. säng, lyft, el-rullstol, bil). 

38


Inlärning och utbildning: 

Vem ansvarar för inträning? 

Vem ansvarar för uppföljning? 

Vilka personer kommer att vara delaktiga i användandet av utrustningen, (ex. 

larmmottagare)? 

Har annan person inom HMV varit kontaktad i detta ärende? 

Övrigt: 

39

Bilaga 4 


Blankett: Särskilt hjälpmedelsbeslut 

Hjälpmedelsverksamheten Särskilt hjälpmedelsbeslut 

Hjälpmedelsbeställning bifogas 

1. Personuppgifter patient/brukare 

Namn P-nr Telnr/mobiltel 

Adress Ort Debiteringsdkod/kundnummer Kontaktperson 

2. Förskrivare: 

Namn Arbetställe Ort 

Adress Telnr/mobiltel Datum 

E-post Underskrift 

At Sg Log Ssk Läk Övr 

3. Bedömning 

BEDÖMNING 

ANVÄNDNINGS- 

OMRÅDE 

Prioriteringsnivå 

Angelägenhet/ 

1 2 3 

Konsekvens 0 1 2 3 4 

Effekt/Nytta 

4 

enligt Landstingets prionivåer 

för hjälpmedel 

Ange endast en situation/variabel som du bäst tycker överensstämmer med 

hjälpmedlets målsättning 

Aktivitet 0 1 2 3 4 Ej tillämpbart 

Delaktighet 0 1 2 3 4 Ej tillämpbart 

Kroppsfunktion 0 1 2 3 4 Ej tillämpbart 

Nyttjandegrad 

Hjälpmedelskategori Stödjande 

produkt 

1 2 3 4 5 6 7 

Anpassad 

allmän 

produkt 

Allmän produkt 

Enskilt boende Boende med särskilt stöd Daglig verksamhet 

Skola Skolbarnomsorg Förskoleverksamhet 

40

4. Motivering 


Vilket hjälpmedel gäller motiveringen (bifoga hjälpmedelsrekvisition): 

På vilket sätt uppfylls brukarens behov genom ditt val av hjälpmedel? 

Vad har provats av landstingets grundsortiment? 

Varför uppfylls inte brukarens behov av dessa hjälpmedel? 

Har haft kontakt med konsulent, namn: 

Vid tillstyrkan av hjälpmedel finns behov av stöd från HMV med: 

Utprovning Installation Utbildning/metodstöd Anpassning Annat: 

Beslut i kommunen: 

Datum 

Underskrift 

Tillstyrks Avslås 

5. Hjälpmedelsverksamhetens anteckningar 

Prisuppgift Ny 

produkt 

HMV:s 

art.nr 

Tillstyrkt 

Beslutsdatum Underskrift 

Tillstyrks Avslås 

Motivering Utvärdering av ny 

produkt 

Beredande konsulent Kommentar 

Produktområde (ifylls alltid av beredande konsulent) 

Behandling Kommunikation Förflyttning Hem hushåll 

Sitt/ryggdynor/bälten Kognitivt stöd Cykel/Vagn Arbetsstol 

Beh övrigt Personlig vård Eldriv rullstol Omgivn kontroll 

Överflyttning Gånghjm Säng 

Träning Manuell rullstol Hem hushåll övrigt 

41 

Förflyttning övrigt

Bilaga 5 


Blanketter: Exempel på brukarstöd 

IR-sändare Control 18 

Används som bild-, minnesstöd för att brukaren ska komma ihåg hur IRsändare 

är inprogrammerad. T.ex. vilken knapp han/hon ska trycka för att 

svara i telefonen- se nedan! 

42

IR-sändare T50 


Används som bild-, minnesstöd för att brukaren ska komma ihåg hur IRsändare 

är inprogrammerad. T.ex. vilken knapp han/hon ska trycka för att 

svara i telefonen- se nedan! 

Telefon 

Svara 1 2 3 

4 5 6 

7 8 9 

* 0 # 

Anna Kalle Mam Papp 

Mor Lisa Taxi Skola 

43

Bilaga 6 


Förskrivarutbildning omgivningskontroll 

Exempel på produktgenomgång (PowerPoint-presentation) 

Förskrivarutbildning 

Omgivningskontroll 

Omgivningskontrollteamet 

Hjälmedelsverksamheten, Västerbotten 

44


I det här materialet presenteras olika hjälpmedel som gör det möjligt att 

styra olika elektriska apparater i omgivningen via infrarött ljus (IR) eller via 

att trycka på en manöverkontakt. 

I en IR-dosa (typ fjärrkontroll) kan man lägga in IR-signaler som styr olika 

apparater (allt som normalt styrs via fjärrkontroll eller som har av- och påknapp) 

t.ex. TV, CD, video, lampor, telefon. 

Ex på IR-dosor 

IR-styrning 

manöverkontakt 

45


RB-200 

Kan styra en apparat antingen via 

manöverkontakt eller IR-sändare. Går att 

ställa in på momentan eller kvarliggande 

funktion. 

Reläbox 

46 

GL-RJ 

Jordad reläbox med inbyggd IR-mottagare och 

automatsäkring. Två kanaler som styrs via IRsändare 

manövrerar 2x2 uttag. Uttagen kan 

programmeras med bistabil eller monostabil 

funktion.


Manöverkontakter 

När man behöver en manöverkontakt för att kunna styra sin omgivning är 

det viktigt att först fundera ut vilken fysisk funktion man har bäst kontroll 

över t.ex. Hand, fingrar, fot, huvud, sug/blås, röst. 

På hjälpmedelsverksamhetens hemsida hittar 

du grundsortimentet av manöverkontakter i Västerbotten 

http://www.vll.se 

47

IR- 

1SP 

Micro 


IR-sändare 

En del IR-sändare har förprogrammerade IR-kanaler medan 

andra har möjlighet att läsa/programmera in kanaler från en 

annan fjärrkontroll t.ex. TV (lärbar IR-sändare). 

IR- 

4SB 

IR- 

5SP 

Control 

10 

Control 

18 

IR-sändarna kan ha en eller flera nivåer och olika antal 

knappar. De mest avancerade har scanningsfunktion men 

även auditiv feedback. 

48 

Control 

Prog 

T50 

Progress

elvisp 


I en IR-dosa med få knappar kan man välja att lägga in några få 

apparater. 

sänglampa 

dörröppning 

Enkel IR-sändare 

49 

radio på/av 

fönsterlampa


Avancerad IR-sändare 

I en IR-dosa med flera nivåer kan man välja att lägga in många olika 

apparater och funktioner. Var och en av de 8 översta knapparna 

representerar varsin apparat/nivå t.ex TV. När man trycker på TV-nivån 

innebär det att de 24 nedre knapparna motsvarar varsin funktion på 

TVn. 

1. Först trycker 

man på TV- nivån 

och knappens 

lysdiod blinkar 

grön. 

2. Trycker man 

sen här- startar 

SVT 1 

3. Trycker man 

här - höjs volymen 

Väljer man sen en annan nivå t.ex. telefon representerar samma 24 

knappar telefonens olika funktioner. 

50


lysdioder 

Scanning 

Har man svårigheter att trycka på IR-dosan 

kan man koppla dosan till en annan 

styrfunktion som t.ex. joystick, 

manöverknapp, huvudkontakt eller sug- och 

blåskontakt. 

manöverkontakt 

joystick 

Då manövrerar man sig fram i dosan via 

scanning dvs. lysdioderna blinkar först rad 

för rad och när man klickar på 

manöverkontakten börjar lysdioden vandra 

in på raden tills man trycker till igen- då 

aktiveras funktionen. 

51


Telefon 

Om man inte klarar att slå telefonnummer finns en högtalartelefon, som man styr med hjälp av en IRsändare. 

Här kan man via IR-sändaren slå förinprogrammerade kortnummer men även slå hela 

telefonnumret precis som på vilken telefon som helst. 

Gewatel 

IR-styrd högtalartelefon 

En extra mikrofon kan användas för den 

som har svag röst. För ett mer privat 

telefonsamtal finns öronsnäcka som tillval. 

Telefonen kan även monteras på en vägg, 

till detta finns ett speciellt väggfäste. 

TIPS! Teletal (www.teletal.se) är en tjänst som riktar sig mot personer med olika funktionshinder. Personen 

kan ringa 020-221144 och sen bli kopplad dit han/hon vill. Man kan även lägga in sina viktigaste kontakter i 

en personlig telefonbok så behöver man endast uppge vilken kontakt de vill ringa (dvs. behöver inte komma 

ihåg rätt telefonnummer). De kan även hjälpa personer med minnesproblem att anteckna under samtalets 

gång samt hjälpa till att hålla ”den röda tråden” i samtalet eller ge talstöd för personer med talsvårigheter. 

52


Porttelefon: Duocom grundsats 

En porttelefon sätts fast utanför 

dörren och gör det möjligt att 

inifrån bostaden prata med den 

som står utanför. Kombineras 

porttelefonen med ett elsutbleck 

kan man även låsa upp dörren 

utan att behöva ta sig fram till 

dörren. 

När någon ringer på dörren trycker 

man en gång på rumsenheten eller 

på en IR-sändare för att prata med 

den som står utanför. Tangenten 

behöver inte hållas nedtryckt.. Vill 

man sedan låsa upp dörren trycker 

man en gång till på rumsenheten 

alt. sändaren. För den som inte 

kan tala själv finns det möjlighet att 

spela in tre olika meddelanden. 

Dörrenhet 

53 

Rumsenhet 

Centralenhet 

Trafo 

Strömförsörjning 

Vid beställning av porttelefon ingår installation av 

elslutbleck. 

OBS! IR-sändare ingår inte i grundsatsen. Behövs 

IR-sändare komplettera beställningen. 

OBS! Vid beställning av porttelefon bifoga 

beställningsunderlag samt intyg från fastighetsägare 

angående vägg- och takmonterade hjälpmedel.


Tips på ”fiffiga” allmänna produkter 

Telefon Doro trådlös Hear Plus 

www.varsam.se 

Ca.pris 1500:- 

Telefon Hear Plus, trådlös - För 

att förlänga räckvidden på den 

vanliga telefonen,upp till 50 m 

inomhus och 300 m 

utomhus.Kraftig ringsignal (även 

vibrator)och förstärkt lurvolym. 

Förenklade 

telefoner 

Mobiltelefon Doro Handle Plus 

www.varsam.se 

Stor förenklad 

fjärrkontroll 

(stor, tunn och lätt) 

Ca.pris 995:- 

Mobil-telefon Handle Plus - En 

enkel mobiltelefon med extra stora 

knappar. Dessa programerbara 

knappar gör det möjligt att ringa till 

fem personer. Bara en 

knapptryckning räcker. Det finns 

inbyggd högtalartelefon. Vibrator 

för att observera ringsignalen finns. 

54 

Universal fjärrkontroll 6-1 JUMBO 

www.kjell.com 

Ca.pris 199:- 

Gigantisk fjärrkontroll med enorma 

knappar. Förprogrammerad . 

Mått: 280x127x20 mm

Doro See Plus 

www.varsam.se 

Ca.pris: 1200 kr 


Telefon med stora, tydliga och talande 

knappar. En tydlig display som är belyst. samt 

en talande nummerpresentatör. Både 

ringsignal och lursignal är inställbara Det finns 

högtalarfunktion samt hörselslinga inbyggda. 

En unik funktion med denna telefon är 

”larmknappen”. Denna är trådlös och trycker 

man på den ringer ett förprogrammerat 

nummer upp och högtalarfunktionen sätts på. 

Det går även att besvara inkommande samtal 

med larmknappen. 

Forts. tips på ”fiffiga” allmänna produkter 

Dörrklocka trådlös 

www.varsam.se 


En trådlös dörrklocka som både 

vibrerar och ringer. I normala 

förhållanden har apparaten en 

räckvidd på 100 m, sträckan 

minskar dock vid tjocka väggar, 

metallramar eller liknande. 

55 

Dörrvakt 

www.clasohlson.se 


Dörrvakt med 

röstmeddelande. 

Spela in ett upp till 

10 sekunder långt 

meddelande och få 

sedan meddelandet 

uppspelat när 

någon passerar. 

Placeras lämpligtvis 

vid dörren. Kan 

även användas som 

dörrklocka med 

dingdong-ljud eller 

alarmsignal.


Vid frågor och funderingar kontakta: 

• Pia Sjölund, hjälpmedelskonsulent 

Kommunikationsteam DRC, Umeå 

tfn 090-7857403 pia.sjolund@vll.se 

• Eric Kronebrandt, hjälpmedelstekniker 

Hjälpmedelscentralen Umeå 

tfn 090-7851835 eric.kronebrant@vll.se 

56

Bilaga 7 


Rutin: Sortimentsförändring 


1. Huvudprodukt 

Sortimentsförändring 

Bilaga 1 - Checklista vid 

sortimentsförändring 


Greger Olsson 

avdelningschef 

57 

Version: 1.1 

2009-03-02 

Godkänd av: 


verksamhetschef 

Vilka huvudprodukter ska ingå i grundsortimentet (modeller, storlekar)? Vilka 

huvudprodukter ska vara tilläggssortiment? 

2. In- och utfasning 

Hur ska in- och utfasning av produkter genomföras (riktlinjer, plan, uppföljningsparametrar, 

kostnadsberäkning)? 

Efter steg 1 och 2 lämnas underlaget till ledningsgruppen där verksamhetschefen 

fattar beslut. I underlaget ska motivering lämnas till föreslagna förändringar 

samt uppgifter om kontaktperson för förslaget. Sortimentsförändring - 

Bilaga 4 - In- utfasning används vid förslag till in- och utfasning av ett mindre 

antal produkter. 

Efter beslutet försätter bearbetningen av punkt 3 och framåt. 

3. Lagerhantering huvudprodukt 

Vilka artiklar ska läggas upp i hjälpmedelssystemet? Vilka bör vara lagerrespektive 

beställningsvara? 

4. Tillbehör 

Vilka tillbehör ska läggas upp i hjälpmedelssystemet. Vilka bör vara lager- 

respektive beställningsvara? Finns artiklar i avtalet som är allmänna 

produkter? 

5. Reservdelar 

Vilka reservdelar ska läggas upp i hjälpmedelssystemet. Vilka bör vara lager- 

respektive beställningsvara?



Sortimentsförändring 

Bilaga 1 - Checklista vid 

sortimentsförändring 


Greger Olsson 

avdelning schef 

6. Leverantörens utbildningsåtagande 

58 

Version: 1.1 

2009-03-02 

Godkänd av: 


verksamhetschef 

Ta fram behovet av utbildning via leverantören. Ta fram underlag för när, var 

och hur utbildningen ska genomföras. 

7. Övrigt 

Övriga frågor som ska beaktas vid sortimentsförändring. 

1 Interna rutiner 

Behöver interna rutiner förändras/kompletteras? 

Vilka produkter kräver kvalitetskontroll vid godsmottagning? 

Vem gör förändringen? 

När, var och hur informeras om förändringen? 

2 Externa rutiner 

Behöver externa rutiner förändras/kompletteras? 



3 Information/Utbildning 

Behöver hjälpmedelspersonalen information/utbildning på produkterna? 

Behöver förskrivarna information/utbildning på produkterna? 

När, var och hur genomförs detta? 

4 Hjälpmedelshandbok 

Behöver informationen i Hjälpmedelshandboken förändras/kompletteras? 

Kontakta informationsansvarig angående förändringar/kompletteringar. 

5 Rekvisitionsunderlag 

Behöver rekvisitionsunderlag förändras/kompletteras? 



6. Blanketter 

Behöver blanketter förändras/kompletteras? 


När, var och hur informeras om förändringen?


7. Övrigt 

Finns övriga frågeställningar utöver de som berör rutiner, handbok, underlag 

och blanketter? 

8. Dokumentation 

Punkterna på checklistan dokumenteras och sparas på 

G:\Hjälpmedelsverksamheten\1 Kvalitetssystem\Checklistor - dokumentation 

59

Hjälpmedelsteam inom omgivningskontroll - Hjälpmedelsinstitutet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Hjälpmedelsteam inom omgivningskontroll - Hjälpmedelsinstitutet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?