"Att skriva för webben" - föreläsningsmanus - Högskolan i Skövde

Inledning
Att skriva på webben. Är det särskilt svårt? Måste man verkligen lära sig det om man redan kan
skriva? Nej, det är inte svårt, men man måste veta några saker för att skriva texter som någon sedan
läser. Vi har som myndighet dessutom krav på oss att vara tillgängliga för alla vilket gör att man även
måste ha koll på vissa tekniska saker som påverkar tillgängligheten. Men vi ska också titta på
tillgänglighet ur ett annat perspektiv. Fokus ligger på text och innehåll men jag kommer också att
beröra webbplatsen som helhet och vad som karaktäriserar en sådan. Det är sedan i stor
utsträckning applicerbart på dess innehåll.
En bra webbplats
Tydliga mål
Genomtänkt innehåll
Funktionell design
Är vår webbplats bra utifrån dessa kriterier? Vi har en komplex webbplats med många mål och
målgrupper. Därför är det viktigt att vi jobbar med varje sida individuellt och anpassar den till
målgruppen och de mål vi ska uppnå.
Innehållsmässigt och användbarhetsmässigt måste vi byta perspektiv från vad vi vill säga till vad
besökaren vill läsa. Vilken uppgift ska vi lösa åt dem? . Vad vill de läsa = inte alltid vad du vill skriva.
Läsbeteende på webben
Texterna läses på olika sätt i olika medier.
På webben skumläser vi texter i högre utsträckning än i till exempel tryckt media. I snitt läser vi en
femtedel av innehållet på en sida. Vi låter blicken hoppa runt på sidan MEN hittar vi något som
verkar intressant börjar vi att läsa mer noggrant. Har vi väl fångats av en webbtext har vi större
benägenhet att läsa längre än i tryckt media.
Mer varierande läsare
Rubriken måste fungera för många. Därför är det extra viktigt att vara tydlig.
Dina läsares förväntningar präglas av vad de är vana vid att finna i webbsammanhang
Forskare har kommit fram till att den som är ute på nätet och letar efter information på nätet hittar i
genomsnitt något intressant att läsa på var femte sida. Det innebär att 80 procent av de webbsidor
man surfar till är ointressanta. Det präglar dina läsares förväntningar.
Tre till fyra sekunder har du på dig att fånga läsaren
En gammal tumregel för webben har varit att en besökare lämnar en webbsida om den inte hittar
något intressant att läsa inom fem till tio sekunder. Den tiden har nog sannolikt minskat.
Aktiv och otålig

De flesta webbplatsbesökare är ute efter information och ofta specifik sådan. Man är också ofta i en
annan situation än när man läser en tidning eller bok.
Läsaren har makten
I en föreläsningssal är man tvungen att lyssna på den som håller föredrag. När du lyssnar på radio är
det svårt att helt stänga av öronen under reklamen. Men på webben kan du när som helst välja att
lämna en webbplats.
Vi läser som bokstaven F
Forskare har kartlagt att vi generellt rör våra ögon från vänster till höger två gånger och sedan snett
neråt i vänsterkanten. Därför måste det viktigaste stå först, vilket vi återkommer till längre fram.
Högre läsmotstånd
Det finns flera orsaker till det:
Det är svårare att läsa på en bildskärm än på papper eftersom bildskärmen har sämre
upplösning.
Man vet mycket mindre om avsändaren (den som har skrivit texten), och måste läsa mera
kritiskt.
Texterna störs ofta av annonser och andra delar av webbdesignen.
Man har sämre överblick och tappar lättare tråden i webbtexter än i papperstexter.
Läsaren är oftast otålig, och mer benägen att sluta läsa för att istället surfa vidare till någon
annan webbsida.
Sammantaget innebär detta att det är svårare att nå fram till läsaren när du skriver för
Tillgänglighet
webben. Utgå från det när du skriver så har du större chans att lyckas.
Funktionsnedsättning är inte alltid synligt. Och kan drabba alla när som helst. Läs- och
skrivsvårigheter är vanligare än vad vi tror. Att göra en text lättläst underlättar inte bara för den med
svårigheter. Det blir lättare för alla. Lättare att skumma texten, läsa snabbare etc.
Vår webbplats är uppbyggd för att tekniskt stötta tillgängligheten. Men innehållet påverkar vi som
skriver där.
vara överskådlig och ha en tydlig struktur
ha ett begripligt och enkelt språk som är anpassat för att läsas på skärm
inleda varje avsnitt med en kort sammanfattning
ha en formgivning som ger bästa möjliga läsbarhet
ha grundläggande information om vår verksamhet i alternativa format.
Tydliga länkar ger bättre överblick.

Sökmotorer
Sökmotorer och ögat läser olika. Sökmotorn läser rubrik och ingress först. Ögat läser ingress och
bildtext först. Vi är vana vid att läsa rubriker, ingress, bildtext och eventuellt även den första
meningen i varje stycke. Därför ska dessa texter innehålla den mest relevanta informationen.
Språket och texterna
Relevant – är texten skriven för målgruppen
Vem skriver du för och varför? Vad vill du uppnå med din text? Vad vill läsarna veta? Vad är viktigt?
Föreställ dig gärna läsaren. Underskatta aldrig läsarens intelligens – men överskatta heller inte
bakgrundskunskapen
Logiskt – det viktigaste först
Orkar man inte läsa hela texten ska man förstå ändå. Varje rubrik ska tydligt berätta vad som finns i
stycket. Du ska kunna läsa samtliga rubriker på en sida och samtidigt få med dig det mest relevanta
innehållet.
Klart och enkelt språk – myndigheternas skrivregler
Följ myndigheternas skrivregler. Vi jobbar på att ta fram en kortversion för Högskolan i
Skövde med en del anpassat material. I korthet är det:
Var konkret – vad, när, hur och varför (ev vem).
Kort och kärnfullt.
Inbjud till läsning – använd vänlig ton och direkt tilltal
Undvik svårbegripliga ord och ”svengelska”.
Skriv konkret
Vad kan dessa rubriker betyda?
Diskutera skillnaden i grupper
Rubriker
Rubriker är till för att hjälpa läsaren att förstå texten och snabbt kunna avgöra relevansen av
innehållet. Rubrikerna måste därför vara informativa och skapa intresse. Sidans rubriker ska i princip
sammanfatta hela innehållet.
Undvik
• Formulera rubriker kring nyckelord i texten.
• Skriv de viktigaste orden i en rubrik först.
• Använd aktiva verb i rubriker.
• Undvik utropstecken

• Undvik frågetecken
• Undvik för korta rubriker – de kan bli innehållslösa
• Undvik ”roliga” rubriker
Ny fond ska förbättra infrastrukturen i Europa
Nyckelord: fond, infrastruktur, Europa
Viktigaste orden först: Fond?
Aktiva verb: förbättra
Texter
• Låt det som hör ihop stå i ett stycke, som ett resonemang, en tanke eller en sakfråga. För att
inte röra till det för läsaren.
• Inled stycket med det viktigaste. 90 % skummar bara webbtexter och kommer sällan till
slutet.
• Låt gärna den första meningen sammanfatta stycket och utveckla sedan resonemanget med
förklaringar och exemplifieringar. Texten måste gå att kapa.
• Formatera texten så att den blir tillgänglig, förståelig och LÄST
Formatering
• Följ de formatmallar som finns i systemet
• Rubriker är viktiga
• Skriv informationstäta uppräkningar som en punktlista. Placera de viktigaste listpunkterna
först.
• I längre texter kan fetade nyckelord underlätta
Var konsekvent i användandet av sådana medel, liksom i användningen av färger, typsnitt med mera.
Sökmotorerna letar efter h1, h2 etcetera vilket automatiskt kodas med hjälp av formatmallarna
Bilder
Bilder ska användas om de förstärker de sagda och ska ge rätt associationer. Bilder ska alltid ha en
beskrivande alt-text. Den är till för de som inte kan se bilden. Står det en text i bilden ska samma text
alltid stå i alt-texten.
Bilder kan vara ett mycket bra komplement till en lång text. Riktlinjer för hur bilder ska användas på
webben kommer.

Länkar
Länkar ska vara självförklarande. Det får inte stå Läs mer… Länken ska gå att förstå taget ur sitt
sammanhang.
Tabeller
Information kolumnvis – inte för layout
Övning ingress
Läs ingressen och diskutera i grupp hur man skulle kunna göra om denna och i så fall varför?
Mindre bra rubrik och inaktiv ingress där det viktigaste kommer sist
Vi jobbar tillsammans med en text
Vad kan göras bättre?
Organisation – ingress, punktlista, extra rubrik
Studentliv – är det bra rubriker? Läsvänlighet?
Mer information
På www.his.se/webbredaktionen och dess undersidor har vi samlat viktig information och länkar.
Bland annat till checklista, klarspråk, e-delegationen etc.