Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 - Jordbruksverket

More documents

Recommendations

Info

Kulturminneslagen SFS 1988:250: Genom kulturminneslagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. Andra viktiga lagar för kulturmiljövård: Även kommunerna har ansvar för kulturmiljövården, bland annat utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen reglerar bland annat användning av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Vid sidan av plan- och bygglagen har även miljöbalken stor betydelse för kulturmiljövården. I miljöbalken anges att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Hit hör de cirka 1 700 områden som är av riksintresse för kulturmiljön. Miljöbalken ger också möjlighet att inrätta kulturreservat enligt samma regler som gäller för inrättande av naturreservat. 5.1.4 Miljöinvesteringar En miljöinvestering är en investering som inte har en företagsekonomisk nytta utan görs för att öka den kollektiva nyttan. Miljöinvesteringarna prioriteras nationellt och regionalt. Lantbrukaren eller skogsägaren söker ersättning för kostnader enligt schablon eller enligt vad investeringen ska kosta. Ett exempel är våtmarker där lantbrukaren får ersättning för de faktiska kostnader som uppkommit i samband med skapandet av en ny våtmark. För miljöinvesteringen stängsel för att hägna lövskog är däremot ersättningsnivån schabloniserad vilket innebär en fast ersättning per meter stängsel. I ett prioriteringssystem kan inte alla som söker stöd räkna med att få ersättning. De som kan visa på högst positiv miljöeffekt av åtgärden får sin ansökan beviljad. Prioriteringsgrunderna ska vara kända vid ansökningstillfällena (transparens) och så tydliga att sökande som inte får miljöinvesteringen också förstår varför. Många regelverk som presenteras under miljöersättningarna är också aktuella för miljöinvesteringarna. 5.1.5 Övriga förutsättningar Här följer ett urval av de förutsättningar som funnits med i arbetet med åtgärderna. Dödvikt betyder att det som pengar betalas ut till hade blivit gjort ändå utan stöd. I flera utvärderingar har landsbygdsprogrammets olika delar fått kritik för att det är hög dödvikt. I den samhällsekonomiska analysen av åtgärderna är dödvikt en viktig del. För varje typ av åtgärd är det värderat vilken dödvikt som är aktuell och värderingarna varierar mellan 90 procent inom företagsstöd och projektstöd och nära noll procent inom vissa av miljöersättningarna. I flera av de åtgärder som vi föreslår ingår det förenklingar som bygger på en effektivare ansökan och handläggning med hjälp av nya e-tjänster. Dessa förenklingar bedöms kunna spela stor roll, minska den administrativa bördan för de sökande samt minska de administrativa kostnaderna för myndigheterna. I alla förslag där förenklingen innebär e-tjänster tillkommer dock kostnaden för myndigheterna för att bygga sådana system. Utvecklingen av sådana system måste därför var för sig bedömmas om det är ekonomisk motiverade. 48
En allmän rättviseprincip är att det är förorenaren som ska betala: PPP (Polluter Pays Principle). I förslaget finns många åtgärder som syftar till att minska lantbrukets miljöpåverkan. Det handlar exempelvis om att minska näringsläckaget från åkermarken eller minska användningen av växtskyddsmedel. De här åtgärderna är inte förenliga med PPP. Däremot är samtliga åtgärder inom biologisk mångfald förenliga med principen. För produktionen av positiva externa effekter och vem som ska stå för kostnaden att tillhandahålla dessa finns motsvarande rättviseprincip, PCP (Producer Compensation Principle). PCP föreskriver att samhället ska ersätta motsvarande värde av de kollektiva nyttigheter som produceras, vilket alltså är något annat än bidrag och subventioner. 49
Page 1: Rapport 2012:15 Tekniskt underlag L
Page 5 and 6: Sammanfattning Syftet med rapporten
Page 7 and 8: Innehåll 1. Inledning.............
Page 9: 5.2.37 Ekologisk produktion, fören
Page 12 and 13: esulterat i redovisas i avsnitt 4.2
Page 14 and 15: 1.6 Metod För att säkerställa at
Page 16 and 17: Utöver denna rapport lämnar Jordb
Page 18 and 19: Flera åtgärder har olika ersättn
Page 20 and 21: 2.2 Förenkling - administrativ bö
Page 22 and 23: kostnader eller mindre standardkost
Page 24 and 25: Myndigheter - miljöersättningar o
Page 26 and 27: 3. Samhällsekonomisk analys Enligt
Page 28 and 29: markernas hävd. Denna situation g
Page 30 and 31: Åtgärd/artikel Prioriteringar Art
Page 32 and 33: aktörer/parter har olika, tätt sa
Page 34 and 35: • Bättre förvaltning av fiskbes
Page 36 and 37: • Växtskyddsplanering • Minska
Page 38 and 39: • Skötsel av kulturmiljöer i re
Page 40 and 41: 4.2.8 God konkurrenskraft, Matlande
Page 42 and 43: 4.2.11 Djurvälfärd, smittskydd, k
Page 44 and 45: år. Samtliga förslag i den här r
Page 46 and 47: För både det nya gårdsstödet oc
Page 50 and 51: Programdel Artikel 15 5.2.1 Kunskap
Page 52 and 53: Programdel 5.2.1 Kunskapsöverföri
Page 54 and 55: Analysdel 5.2.1 Kunskapsöverförin
Page 60 and 61: Programdel 5.2.2 Rådgivningstjäns
Page 62 and 63: Analysdel 5.2.2 Rådgivningstjänst
Page 64 and 65: Programdel 5.2.3 Investeringar inom
Page 66 and 67: Programdel 5.2.3 Investeringar inom
Page 68 and 69: Analysdel 5.2.3 Investeringar inom
Page 84 and 85: Programdel 5.2.4 Miljöinvesteringa
Page 90 and 91: Analysdel 5.2.4 Miljöinvesteringar
Page 98 and 99:
Programdel 5.2.5 Miljöinvesteringa
Page 100 and 101:
Analysdel 5.2.5 Miljöinvesteringar
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Programdel 5.2.6 Investeringar i an
Page 118 and 119:
Analysdel 5.2.6 Investeringar i ann
Page 120 and 121:
Analysdel 5.2.6 Investeringar i ann
Page 122 and 123:
Programdel 5.2.7 Service, infrastru
Page 124 and 125:
Analysdel 5.2.7 Service, infrastruk
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Programdel 5.2.8 Skötsel av betesm
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Programdel 5.2.10 Skötsel av betes
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Analysdel 5.2.11 Skötsel av betesm
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Programdel 5.2.12 Restaurering av b
Page 164 and 165:
Analysdel 5.2.12 Restaurering av be
Page 166 and 167:
Analysdel 5.2.12 Restaurering av be
Page 168 and 169:
Programdel 5.2.13 Skötsel av kultu
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Analysdel 5.2.14 Skötsel av kultur
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Programdel 5.2.16 Fäbodbete Artike
Page 192 and 193:
Programdel 5.2.16 Fäbodbete Artike
Page 194 and 195:
Analysdel 5.2.16 Fäbodbete Artikel
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Programdel 5.2.17 Särskild skötse
Page 202 and 203:
Analysdel 5.2.17 Särskild skötsel
Page 204 and 205:
Programdel 5.2.18 Bränning - kompl
Page 206 and 207:
Analysdel 5.2.18 Bränning - komple
Page 208 and 209:
Analysdel 5.2.18 Bränning - komple
Page 210 and 211:
Programdel 5.2.19 Svårtillgänglig
Page 212 and 213:
Analysdel 5.2.19 Svårtillgängliga
Page 214 and 215:
Programdel 5.2.20 Skötsel av bryn
Page 216 and 217:
Analysdel 5.2.20 Skötsel av bryn -
Page 218 and 219:
Analysdel 5.2.20 Skötsel av bryn -
Page 220 and 221:
Programdel 5.2.21 Mångfaldsåker a
Page 222 and 223:
Programdel 5.2.22 Mångfaldsåker a
Page 224 and 225:
Analysdel 5.2.22 Mångfaldsåker al
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Analysdel 5.2.23 Hotade åkerogräs
Page 234 and 235:
Analysdel 5.2.23 Hotade åkerogräs
Page 236 and 237:
Programdel 5.2.24 Vall på slätten
Page 238 and 239:
Analysdel 5.2.24 Vall på slätten
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Programdel 5.2.25 Skötsel och rens
Page 246 and 247:
Programdel 5.2.26 Hotade husdjursra
Page 248 and 249:
Programdel 5.2.26 Hotade husdjursra
Page 250 and 251:
Analysdel 5.2.26 Hotade husdjursras
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Programdel 5.2.27 Växtnäringsplan
Page 258 and 259:
Programdel 5.2.27 Växtnäringsplan
Page 260 and 261:
Analysdel 5.2.27 Växtnäringsplane
Page 262 and 263:
Analysdel 5.2.27 Växtnäringsplane
Page 264 and 265:
Programdel 5.2.28 Växtskyddsplaner
Page 266 and 267:
Analysdel 5.2.28 Växtskyddsplaneri
Page 268 and 269:
Analysdel 5.2.28 Växtskyddsplaneri
Page 270 and 271:
Programdel 5.2.29 Minskat kvävelä
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Analysdel 5.2.29 Minskat kväveläc
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Programdel 5.2.31 Skötsel av tvås
Page 288 and 289:
Analysdel 5.2.31 Skötsel av tvåst
Page 290 and 291:
Programdel 5.2.32 Skyddszoner Artik
Page 292 and 293:
Analysdel 5.2.32 Skyddszoner Artike
Page 294 and 295:
Analysdel 5.2.32 Skyddszoner Artike
Page 296 and 297:
Programdel 5.2.33 Anpassade skyddsz
Page 298 and 299:
Analysdel 5.2.33 Anpassade skyddszo
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Programdel 5.2.37 Ekologisk produkt
Page 316 and 317:
Analysdel 5.2.37 Ekologisk produkti
Page 318 and 319:
Analysdel 5.2.37 Ekologisk produkti
Page 320 and 321:
Programdel 5.2.38 Utökad klövhäl
Page 322 and 323:
Analysdel 5.2.38 Utökad klövhäls
Page 324 and 325:
Programdel 5.2.39 Extra omsorg för
Page 326 and 327:
Programdel 5.2.39 Extra omsorg för
Page 328 and 329:
Analysdel 5.2.39 Extra omsorg för
Page 330 and 331:
Analysdel 5.2.39 Extra omsorg för
Page 332 and 333:
Programdel 5.2.40 Djurvälfärd fö
Page 334 and 335:
Programdel 5.2.40 Djurvälfärd fö
Page 336 and 337:
Analysdel 5.2.40 Djurvälfärd för
Page 338 and 339:
Programdel 5.2.41 Stöd till samarb
Page 340 and 341:
Analysdel 5.2.41 Stöd till samarbe
Page 342 and 343:
Analysdel 5.2.41 Stöd till samarbe
Page 344 and 345:
Leader 5.3 Leader och lokalt ledd u
Page 346 and 347:
Leader 5.3.2 Förenkling Vi föresl
Page 348 and 349:
Leader Detta kommer också att krä
Page 350 and 351:
Leader 5.3.6 Hur kan arbetet med Le
Page 352 and 353:
Leader 5.3.6.1. A LAG som utvecklin
Page 354 and 355:
Leader 5.3.6.2 B. LAG som utvecklin
Page 356 and 357:
Leader 5.3.6.3 C. LAG som utvecklin
Page 358 and 359:
Leader 5.3.6.4 D. LAG som projektko
Page 360 and 361:
Leader 5.3.6.5 E. Samma modell som
Page 362 and 363:
Leader 5.3.7 Antal LAG-grupper och
Page 364 and 365:
Leader 5.3.8 Medfinansiering Vi fö
Page 366 and 367:
Leader 5.3.11 Hur ska leaderområde
Page 368 and 369:
Leader 5.3.12 Företagsstöd i Lead
Page 370 and 371:
Leader 5.3.14 Likviditet Vi föresl
Page 372 and 373:
Leader 5.3.16 LAG-gruppens sammans
Page 374 and 375:
Leader 5.3.17 Fondövergripande gen
Page 376 and 377:
Riskhantering 5.4 Riskhantering I s
Page 378 and 379:
Riskhantering system för ersättni
Page 380 and 381:
Riskhantering Vad gäller regeln at
Page 382 and 383:
Riskhantering kommissionen hade til
Page 384 and 385:
5.5 Översikt åtgärder Tabell 92
Page 386 and 387:
Bilagor Forts. fr. föreg. sida Ant
Page 388 and 389:
Bilagor 6.2 Bortvalda åtgärder 6.
Page 390 and 391:
Bilagor 6.2.1.13 Acceptans Av rätt
Page 392 and 393:
Bilagor 6.3.1.2 Beskrivning av åtg
Page 394 and 395:
Bilagor Sysselsättningseffekter De
Page 396 and 397:
Bilagor Ersättningsberättigade ko
Page 398 and 399:
Bilagor • Tanken är att vissa la
Page 400 and 401:
Bilagor Ett möjligt tillvägagång
Page 404:
Rapporten kan beställas från Jord
show all

Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 - Jordbruksverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?