Bebyggelsehistorisk utredning Stagneliusskolan - Kalmar kommun

Stagneliusskolan 

Bebyggelsehistorisk utredning 

Komplettering till utredning om Fredriksskansområdet 

Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum 

Författare Veronica Olofsson 

Copyright Kalmar läns museum 

Redaktion Veronica Olofsson, Seija Nyberg 

Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket 

Förlag Kalmar läns museum 

ISSN 1400-352X

Stagneliusskolan • Kalmar läns museum

Innehåll 

Stagneliusskolan • Kalmar läns museum 

Sammanfattning .................................................................................................7 

Områdets historik och karaktär .............................................................................................. 7 

Områdets byggnader ..................................................................................................................7 

Inledning ..............................................................................................................9 

Uppdragets bakgrund ..................................................................................................................9 

Områdesbeskrivning och karta ................................................................................................ 9 

Skyddsstatus ..................................................................................................................................9 

Utredningsområdets historiska utveckling ....................................................11 

Byggnadshistorik ..............................................................................................13 

Kalmar Högre Allmänna Läroverk uppförs ..........................................................................13 

Förändringar och renoveringar...............................................................................................18 

Området och dess byggnader/anläggningar – beskrivning, kulturhistorisk 

bedömning och antikvariska rekommendationer .........................................21 

Skolgården med omgärdning och Tessinparken ...................................................................21 

Läroverkets huvudbyggnad ......................................................................................................24 

Gymnastikhuset ..........................................................................................................................29 

Skolmatsalen ...............................................................................................................................31 

Soprum .........................................................................................................................................33 

Skärmtak för cyklar ...................................................................................................................34 

Källor .................................................................................................................35


6

Sammanfattning 

Denna kulturhistoriska utredning över 

Stagneliusskolan med tillhörande område 

har gjorts i anslutning till pågående 

detaljplanarbete i det intilliggande Fredriksskansområdet. 

Syftet är att belysa 

de kulturhistoriska förhållandena och 

att ge antikvariska rekommendationer 

inför det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Arbetet har utförts år 2011 av antikvarie 

Veronica Olofsson, Kalmar läns museum, 

på uppdrag av Kalmar kommun. 

Liknande rapporter har upprättats för 

Lindö och idrottsplatsen Fredriksskans, 

utförda i samma sammanhang. 

Områdets historik och karaktär 

I stort sett hela utredningsområdet utgörs 

av utfylld mark. Malmens förutvarande 

strand mot Malmfjärden motsvaras 

ungefär av Strandgatans nuvarande 

sträckning. Utfyllnaderna påbörjades 

vid mitten av 1800-talet och fullbordades 

på 1920-talet i samband med att 

Fredriksskansområdet genomgick en total 

omdaning. 

På platsen där Stagneliusskolan idag 

ligger fanns under tidigt 1900-tal bl.a. 

ett stenhuggeri och annan småindustri. 

I början av 1930-talet beslutade staden 

dock att uppföra en ny skolanläggning 

för Kalmar allmänna högre läroverk 

på platsen. Skolan ritades av arkitekten 

Ragnar Östberg och stod klar 1932. 

Skolanläggningen grundplan gavs formen 

av en öppen fyrkant vänd mot 

Kvarnholmen där huvudbyggnaden förlades 

i norr med två lätt vinklade flyglar 


och en gymnastikbyggnad i söder. Byggnaderna 

gavs en stram klassicistisk arkitektur. 

Mellan byggnaderna finns en 

öppen skolgård och norr om skolbyggnaden 

ligger en f.d. skolträdgård. 

På planen väster om skolbyggnaden 

uppfördes under 1940-talet ett antal 

provisoriska skolbaracker, vilka kom att 

stå kvar under 45 års tid. På 1980-talet 

uppfördes en fristående matsalsbyggnad 

söder om barackerna. Då skolbarackerna 

rivits anlades istället en park på platsen. 

I den fortsatta utvecklingen av området 

kan följande företeelser inom området 

bevaras eller förstärkas med syfte 

att värna områdets historiska karaktär: 

- f.d. skolträdgård, anlagd i undervisningssyfte 

- öppen skolgård med grusade partier 

- Tessinparken med kvarvarande kalkstensgångar 

Områdets byggnader 

Följande byggnader/anläggningar tillmäts 

ett mycket högt kulturhistoriskt 

värde: 

- läroverkets huvudbyggnad 

- gymnastikhuset 

Ovan listade byggnader bör betraktas 

som kulturhistoriskt särskilt värdefulla 

och bör fortsatt vara försedda med 

skyddsbestämmelser i detaljplan (q). 

Skolmatsalen tillmäts ett begränsat 

kulturhistoriskt värde. Skärmtak för 

cyklar och sophuset bedöms ha ett ringa 

kulturhistoriskt värde. Ingen särskild 

hänsyn anses nödvändig. 

7


Karta där utredningsområdet är markerat. 

1987 års stadsplan där skolbyggnaden och gymnastikhuset är belagda med skyddsbestämmelser. 

8

Inledning 

Uppdragets bakgrund 

Denna kulturhistoriska utredning över Stagneliusskolan 

med tillhörande område har gjorts 

i anslutning till pågående detaljplanearbete i 

det intilliggande Fredriksskansområdet. Utredningen 

utgör en komplettering till den kulturhistoriska 

utredningen för Fredriksskansområdet 

som utarbetades våren 2011. Då den 

tidigare utredningen omfattar en översiktlig 

historik över Malmfjärdsområdets fysiska utveckling, 

kommer den aktuella utredningen att 

ha sin tyngdpunkt i de delar som behandlar 

byggnaderna vid Stagneliusskolan. 

Den aktuella utredningen syftar till att belysa 

de kulturhistoriska förhållandena på platsen 

och ge antikvariska rekommendationer för 

det fortsatta utvecklingsarbetet. Utredningen 

behandlar inte arkeologiska aspekter. Arbetet 

har utförts under maj och juni år 2011 av antikvarie 

Veronica Olofsson vid Kalmar läns museum, 

på uppdrag av Kalmar kommun. 

Områdesbeskrivning och karta 

Utredningsområdets avgränsningar följer Fredriksskanskanalen 

i söder, Fredriksskansgatan 

i öster, Strandgatan i norr och Trädgårdsgatan 

i väster. Östra delen av området är bebyggt 

med Stagneliusskolans huvudbyggnad och 

gymnastikhus. Områdets västra del utgörs av 

en parkmiljö, kallad Tessinparken, och är bebyggd 

med en matsalsbyggnad. 

Skyddsstatus 


Utredningsområdet ligger i sin helhet inom ett 

område av riksintresse för kulturmiljön, K48 

Kalmar. Hela området ligger även inom fornlämningsområde 

Kalmar stad, Kalmar 93:1. 

Den gällande stadsplanen för området är 

från 1987 då kv. Flundran och kv. Forellen 

slogs samman till en fastighet. Enligt denna 

plan är skolbyggnaden och gymnastikhuset 

försedda med skyddsbestämmelser som innebär 

att byggnadernas karaktär inte får förvanskas. 

Områdets västra del är försedd med en 

bestämmelse som innebär att ny bebyggelse 

ska utformas med särskild hänsyn till skolbyggnaderna. 

9


Vy över Malmen från vattentornet 1901. Bron som ses på bilden är Malmbron. Malmen har ännu kontakt med Malmfjärden, 

men närmast bortom bron syns en utfylld landtunga mot Gröne man, vilken skapat Fredriksskanskanalen. (Bildnr: 

gc418, Kalmar kommuns bildarkiv) 

Arbetena med det nya läroverket har påbörjats. (Bildnr: KLM A27376R) 

10

Utredningsområdets historiska utveckling 

Malmens förutvarande strand mot Malmfjärden 

motsvaras ungefär av Strandgatans nuvarande 

sträckning. I stort sett hela utredningsområdet, 

undantaget en bit av skolgårdens 

östra del där ön Kärringalåret med försvarsskansen 

Fredriksskans var belägen, ligger således 

på utfylld mark. Utfyllnaderna påbörjades 

vid mitten av 1800-talet och fullbordades först 

på 1920-talet då Fredriksskansområdet genom 

anläggandet av idrottsplatsen Fredriksskans, 

Fredrikskanskanalen, Fredriksskansgatan 

med bro samt parken Rävspelet, genomgick en 

total omdaning. 

Det aktuella området planlades genom 1906 

års stadsplan och var då indelat i två kvarter 1 , 

kv. Flundran (Tessinparken) och kv. Forellen 

(Stagneliusskolan), avsedda att indelas i villatomter. 

Kvarteren var åtskilda genom en gata, 

Wernskjöldsgatan 2 , som då började vid Norra 

Kanalgatan. Då 1906 års karta upprättades var 

dock endast den södra delen av kvarteren närmast 

Fredriksskanskanalen utfyllda. Då 1919 

års karta upprättades var det aktuella området 

i huvudsak utfyllt, men en liten del av kv. Forellens 

nordöstra hörn återstod, liksom marken 

öster om Fredriksskansgatan där idrottsanläggningens 

träningsplaner idag ligger. 

1 De två kvarteren är sedan 1987 sammanslagna till en 

gemensam fastighet. 

2 Wernskjöldsgatan utlades 1908 enligt 1906 års stadsplan 

och började då vid Norra Kanalgatan. På 1940-talet, 

troligen i samband med att de provisoriska skolbarackerna 

uppfördes, igenlades gatans södra del. Idag börjar gatan vid 

Strandgatan. 


1922 års karta visar att utfyllnaderna då var 

färdiga och i kv. Flundran ses en byggnad inritad. 

I bygglovsarkivet finns en ritning upprättad 

av stadsarkitekt J Fred Olson gällande ett 

provisoriskt arbetskjul i kv. Flundran. Några 

år senare, 1926, byggdes det provisoriska arbetskjulet 

till. Troligen hade detta skjul att 

göra med de tillfälliga verksamheter som vid 

denna tid var lokaliserade till platsen. Här 

fanns exempelvis ett stenhuggeri och Kalmar 

stads stenkross med tillhörande makadamfabrik 

samt olika inslag av småindustri. En 

odaterad ritning i bygglovsarkivet anger att 

en byggmästare vid namn Malmström också 

hade en inhägnad materialgård med förrådsskjul 

och kalkbod i området. 

Våren 1931 påbörjades byggandet av en ny 

skolbyggnad till Kalmar högre allmänna läroverk 

i kv. Forellen. Ovan nämnda arbetsskjul i 

kv. Flundran tycks har legat kvar på platsen en 

bit in på 1930-talet och användes troligen som 

arbetsbod vid läroverkets uppförande. 

11


1906 års karta där området föreslås indelas i villatomter. De vid tiden befintliga strandkonturerna är inritade med svaga 

linjer. 

Den gamla läroverksbyggnaden vid Stortorget, idag stadshus. (Bildnr: KLM A27276) 

12

Byggnadshistorik 

Redan 1906 hade tanken på ett nytt läroverk 

väckts genom en skrivelse av läroverkets dåvarande 

rektor Josef Lind till Stadsfullmäktige. 

Den gamla läroverksbyggnaden 3 från 1835 vid 

Stortorget var då omodern och alltför liten. 

Diskussionerna blev dock utdragna och det 

kom att dröja drygt 25 år innan ett nytt läroverk 

stod klar. 

Den utdragna processen grundade sig framförallt 

i att det fanns delade meningar om man 

skulle bygga till den befintliga skolbyggnaden 

eller om en helt ny byggnad skulle uppföras. 

Likaså förekom diskussioner kring den nya läroverksbyggnadens 

placering och huruvida det 

var stadens ansvar att ordna lämplig tomtmark. 

Förutom platsen norr om Fredriksskanskanalen 

diskuterades placeringar som Malmtorget 

vid Nygatan och de öppna lyckorna runt Gamla 

staden. Ett första förslag fanns framtaget 

redan år 1908 av arkitekten Erik Lallerstedt. 

Under åren kring första världskriget avstannade 

planeringen, men återupptogs i början av 

1920-talet med nya kommittéer, utredningar 

och överklaganden. Slutligen 1928 beslutades 

att läroverket skulle uppföras på den aktuella 

platsen. Uppdraget att utarbeta ett nytt förslag 

gick nu till arkitekten Ragnar Östberg och förslaget 

kunde slutligen 1930 fastställas genom 

beslut hos Stadsfullmäktige. 

3 Byggnaden från 1835 var ritad av arkitekt C F Sundvall. 

Redan efter några årtionden var byggnaden för liten. 

På 1860-talet höjdes därför byggnaden och en fristående 

gymnastikbyggnad uppfördes. Byggnaderna fungerade som 

läroverk fram till 1933, då den nya läroverksbyggnaden vid 

Fredriksskanskanalen stod klar. Den äldre läroverksbyggnaden 

används idag som stadshus. 


Ragnar Östberg (1866-1945) 

Östberg utbildade sig på Kungliga Tekniska 

Högskolan i Stockholm under 1880-talet. Han 

hade egen verksamhet från 1900 och kom att bli 

en av landets mest framstående arkitekter under 

det tidiga 1900-talet. Under åren 1922-1932 

var han professor i arkitektur vid Konsthögskolan. 

Östberg har ritat en mängd byggnader över 

hela landet, allt från privatvillor till skolor. De 

kanske mest kända byggnadsverken är kanske 

Stockholms stadshus 1911-1923 och Sjöhistoriska 

museet i Stockholm 1931-1934. 

Kalmar Högre Allmänna Läroverk 

uppförs 

Kalmar högre allmänna läroverk byggdes under 

åren 1931-1932 av aktiebolaget Skånska 

Cementgjuteriet till en kostnad om 1 650 000 

kr. Invigningen skedde den 8 juni 1933 och skolan 

hade då 700 elever. Läroverkets storslagna 

läge utmed Fredriksskanskanalen kan ses som 

representativt för läroverk som uppfördes vid 

denna tid 4 . Skolanläggningen grundplan gavs 

formen av en öppen fyrkant vänd mot Kvarnholmen. 

Huvudbyggnaden förlades i norr med 

två lätt vinklade flyglar och i söder placerades 

gymnastikhuset, vilket sluter gårdsformatio- 

4 Platser med närhet till vatten och/eller grönska var 

önskvärda lägen för de stora palatsliknande läroverk som 

uppfördes under decennierna kring sekelskiftet 1900. 

13


Huvudbyggnaden står klar, men skolgården återstår. (Bildnr: KLM 4637A) 

Det nyuppförda läroverket har intagit sin plats i staden. Planen väster om skolan är ännu inte uppordnad. Notera det lilla 

skjulet som ännu ligger kvar. (Bildnr: KLM A25475) 

14

nen. Anläggningen är väl inordnad i stadsplanen 

och med hänsyn till omgivningens förutsättningar. 

I sin egen beskrivning av läroverket 

framhåller Östberg att han tagit hänsyn till 

såväl pedagogiska krav som till omgivningen 

vad gäller vindförhållanden, väderstreck och 

utbyggnadsmöjligheter. 

Huvudbyggnaden är förlagd där grunden 

närmast når fast mark och gymnastikhuset på 

ett något lägre plan. Byggnaderna fick dock 

pålas med betongpålar. Grunden utfördes av 

armerad betong med sockel av granit. Byggnaderna 

gavs en stram klassicistisk arkitektur. 

Huset murades av tegel och fasaderna slätputsades 

av kalkbruk utan särskild avfärgning. 

Taken täcktes med falsad plåt. Dörrpartierna 

tillverkades av ek. 

I huvudbyggnadens bottenvåning låg skolsalar 

och bibliotek, på andra våningen personalrum 

och expeditionslokaler och på tredje 

samt fjärde våningen aula i den östra halvan 


och biologiska institutionen, teckningslokaler 

och skrivsal i den västra delen. I östra flygeln 

fanns de fysiska och kemiska institutionerna. I 

den västra flygeln fanns klassrum och två vaktmästarbostäder. 

I källarvåningen låg slöjdsalar, 

skolkök, toaletter och förråd. Interiören 

var konstnärligt utsmyckad. Flera vid tiden 

framstående konstnärer finns representerade, 

som Prins Eugen, Torsten Palm, Sven Kreuger, 

Oscar Hullgren, Einar Forseth, Ivan Hoflund 

och Nils Kreuger. Förutom aulans utsmyckning, 

vilken bekostades av staden, var all övrig 

utsmyckning tillkommen genom enskilda gåvor 

och insamlingar. 

Den fristående gymnastikbyggnaden söder 

om skolgården hade en öppen arkad/portik 

mot norr avsedd för cykelparkering. Byggnaden 

var indelad i två salar med läktare, avskilda 

med en vikvägg, men möjliga att slå 

samman till en stor. I bottenvåningen låg omklädningsrum. 

Prins Eugen i färd med att avsluta den stora väggmålningen i huvudbyggnadens trapphall. (Bildnr: KLM B3306) 

15


Klassrummen var ursprungligen relativt små. (Bildnr: KLM WO410) 

Invigningen av skolan skedde den 8 juni 1933 i aulan, eller högtidssalen som den kallades i invigningsskriften. (Bildnr: KLM 

WO750) 

16

Gymnastikhuset med sin öppna portik utmed den norra fasaden. (Bildnr: KLM B3149) 

Gymnastiklektion år 1933. Salen har ett trägolv, men är i övrigt sig lik än idag. (Bildnr: KLM WO440) 


17


På planen väster om skolan anlades en enkel park, men redan 

i slutet av 1940-talet byggdes platsen med provisoriska 

skolbaracker. (Ur: Jan Olssons vykortssamling) 

Det omgivande områdets omfattning och 

huvuddrag planerades av arkitekten Östberg, 

men detaljer och val av växter ordnades enligt 

uppgift av stadsträdgårdsmästare Haglund. 

Skolanläggningen med tillhörande skolgård 

omgärdades av en idegranshäck med öppningar 

flankerade av dekorativa portstolpar. Söder 

om huvudbyggnaden anlades en stor grusad 

skolgård och norr om byggnaden en skolträdgård. 

På den i väster intilliggande öppna ytan i 

kv. Flundran anlades en enkel park. I bygglovsarkivet 

finns en ritning av Eilert Schiöler från 

1940 som visar att det även fanns planer på att 

anlägga en lek- och idrottsplats med av handbollsplan, 

löpar- och hoppbanor samt lekplats 

på den öppna planen. 

Förändringar och renoveringar 

Vid mitten av 1940-talet ökade elevantalet och 

den relativt nybyggda skolan blev för liten. En 

lösning på platsbristen blev provisoriska skolbaracker 

för vilka flera olika placeringsförslag 

togs fram av stadsarkitekt Nils Carlgren. En 

placering som föreslogs var på skolidrottsplanen 

öster om Fredriksskansgatan, men valet 

föll istället på den intilliggande planen i kv. 

Flundran. Under åren 1947-1949 uppfördes 

fyra monteringsfärdiga trähus levererade från 

HSB-Boro inrymmande provisoriska skollokaler. 

Barackerna förlades lätt förskjutna i förhållande 

till varandra och var förbundna med 

18 

varandra genom en korridor. Några år senare, 

1954, uppfördes en femte barack, vilken placerades 

utmed Trädgårdsgatan. De uppförda 

barackerna var tänkta som ett provisorium, 

men kom att bli kvar i närmare 45 år. År 1978 

uppfördes ytterligare en barack, vilken placerades 

på skolgården i anslutning till östra flygeln. 

Ökande elevantal och trångboddhet förblev 

ett problem och på 1980-talet fanns Stagneliusskolans 

verksamhet utspridd i sammanlagt 

15 olika byggnader runt om i staden. År 1987 

uppfördes en ny fristående matsalsbyggnad för 

skolan på planen söder om skolbarackerna. 

År 1992 stod en ny gymnasieskola, Jenny Nyström-skolan, 

klar och därmed lättade trycket 

på Stagneliusskolan. 

Under åren 1992-1994 genomfördes en omfattande 

renovering av Stagneliusskolan, ledd 

av arkitekterna Evald Jonnergård och Björn 

Tallhage. Ombyggnaden berörde framförallt 

interiören, men även exteriören restaurerades. 

De ursprungliga, relativt små klassrummen 

förstorades genom att mellanväggar revs 

så att tre klassrum istället blev två. I flyglarna 

tillkom av utrymningsskäl trapphus, ett i var 

flygel. Samtliga ytskikt renoverades och möblemang 

samt bänkinredning byttes ut. 

Även gymnastikbyggnaden fick en invändig 

renovering. Dessutom genomfördes vissa förändringar 

i exteriören. Arkaden i norra fasaden 

byggdes in och en ny ytterfasad skapades i 

bottenvåningen. 

I samband med renoveringen av skolan revs 

alla baracker och några år senare, 1999, nyskapades 

istället en park på platsen med sten- och 

växtarrangemang av konstnären Helge Lundström, 

Gislöv. 

Under de senaste åren har mindre renoveringsarbeten 

utförts. Bl.a. har väggmålningarna 

i skolbyggnaden konserverats och entrépartiet 

i huvudentrén bytts ut. Under 2010 målades 

plåttaken på skolbyggnaden och gymnastikbyggnaden. 

Samma år målades även fönster 

och dörrar på huvudbyggnadens mittparti. 

Under 2011 kommer fönster och dörrar på 

flyglarna och gymnastikhallen att målas om. 

Kalmar högre allmänna läroverk heter idag


Fyra provisoriska skolbaracker har uppförts på planen väster om skolan. Antalet baracker utökades senare med ytterligare 

två, en utmed Trädgårdsgatan och en på skolgården intill den östra flygeln. (Bildnr: KLM Forellen10) 

Matsalsbyggnaden har uppförts, men skolbaracken utmed Trädgårdsgatan finns ännu kvar. I bakgrunden ses hur renoveringen 

av skolbyggnaden har påbörjats. (Bildnr: KLM Flundran2) 

19


Stagneliusskolan 5 . Namnändringen var en 

följd av den genomgripande förändring av skolväsendets 

olika stadier som genomfördes 1966 

och som bl.a. innebar att de statliga läroverken 

istället blev kommunala gymnasieskolor. Skolan 

har idag samhällsvetenskapligt program 

5 Skolan har fått sitt namn efter den ölandsfödde 

diktaren och författaren Erik Johan Stagnelius (1793-1823). 

Stagnelius återfinns på ett av porträtten i aulan. 

20 

samt handels- och administrationsprogrammet 

och har omkring 320 elever. Den huvudsakliga 

undervisningen sker idag på Stagneliusskolan, 

men vissa delar är ännu förlagda till 

Tullbroskolan.

Området och dess byggnader/anläggningar 

– beskrivning, kulturhistorisk bedömning 

och antikvariska rekommendationer 

Skolgården framför skolans huvudbyggnad. Delar av skolgården är fortfarande grusad. 

Skolgården med omgärdning och Tessinparken 

Anläggningsår: 1930-tal (skolgård och f.d. skolträdgård), 1999 (Tessinparken) 

Anlagd av: stadsträdgårdsmästare Haglund (skolgård och f.d. skolträdgård), 

stadsingenjör Eilert Schiöler (portstolpar), Helge Lundström (Tessinparken) 

Beskrivning 

Den ursprungliga delen av skolanläggningen, 

d.v.s. området där skolbyggnaden och gymnastikbyggnaden 

ligger, omgärdas av en idegranshäck. 

Häcken planterades i samband med att 

skolan uppfördes på 1930-talet och sägs vara 

en av de längsta i norra Europa. Samtliga öpp- 


ningar i häcken flankeras av dekorativa portstolpar 

ritade av stadsingenjör Eilert Schiöler. 

Mellan skolbyggnaden i norr och gymnastikbyggnaden 

i söder finns en stor öppen yta. 

Skolgården är välplanerad och öppnar upp sig 

mot solsidan, väl skyddad från nordliga vindar 

21


Idegranshäcken som omger skolanläggningen har föryngrats allteftersom. 

Tessinparken. Kalkstensgångarna som gick mellan de provisoriska skolbarackerna ligger ännu kvar. 

22

tack vare skolbyggnadens läge. Skolgårdens 

mittersta yta är ännu grusad, medan övriga 

ytor är asfalterade. Mot väster och öster finns 

parkeringar, vilka avskärmas genom planterade 

trädrader. Framför huvudentrén finns partier 

med träd, buskar och sittplatser, formgivna 

av landskapsarkitekt Bo Tallhage och konstnär 

Paul Hoff i samband med 1994 års renovering. 

På baksidan av skolan finns ett litet parkområde 

mot Strandgatan, vilket tidigare var en 

skolträdgård 6 anlagd i undervisningssyfte. Området 

består av en gräsmatta med planterade 

träd och buskar utmed sidorna. Här finns bl.a. 

ett antal sällsynta arter som kaukasisk vingnöt, 

valnöt, äkta kastanj och ett ginkoträd. I början 

av 1990-talet utlades området som allmän 

platsmark i syfte att säkerställa och utveckla 

allmänhetens tillgång till området. I samband 

med skolans renovering 1994 anlades en damm 

i områdets västra del. Dammen visade sig dock 

vara otät och har aldrig fyllts med vatten. 

Väster om skolbyggnaden, i f.d. kv. Flundran, 

ligger Tessinparken. På platsen låg under 

åren 1974-1994 ett antal provisoriska skolbaracker. 

Då barackerna rivits nyskapades 1999 

en park med sten- och växtarrangemang av 

konstnären Helge Lundström, Gislöv. Växterna 

är valda att efterlikna naturen så mycket 

som möjligt, och den stora mängden stenblock 

ska minna om Smålands stenrika landsbygd. I 

parken finns även sedan gammalt några exemplar 

av den sällsynta turkiska trädhasseln och 

även fikon samt mullbärsträd. På marken återfinns 

ännu kalkstensbelagda gångar, vilka tidigare 

förband skolbarackerna med varandra. 

Söder om parken ligger matsalsbyggnaden. 

Kulturhistorisk bedömning 

Den öppna obebyggda skolgården, den välbevarade 

f.d. skolträdgården och områdets 

omgärdning av idegranshäck har stora kulturhistoriska 

värden. Skolgården och den och 

f.d. skolträdgården ger en representativ bild av 

utemiljön kring ett läroverk uppfört omkring 

6 Skolträdgårdar var vanliga vid såväl folkskolor som vid 

läroverk. Vid läroverk utgjordes vanligen skolträdgården av 

botaniska trädgårdar i syfte att fungera som demonstrations- 

och undersökningsmaterial för den botaniska och 

biologiska undervisningen. 


Den f.d. skolträdgården på skolbyggnadens baksida. Längst 

bort skymtar dammen som anlades på 1990-talet. 

sekelskiftet 1900. 

Såväl skolbyggnaderna som de omgivande 

ytorna med sin öppenhet och grönska, inordnar 

sig i den under 1920-talet ordnade stadsmiljön 

och skapar tillsammans med Fredriksskanskanalen 

en sammanhängande helhet. Grönområdet 

utgör också en del av det sammanhängande 

gröna stråk med monumentala offentliga byggnader 

som löper genom staden från Södra kyrkogården 

i söder till idrottsplatsen Fredriksskans 

i norr. Idegranshäcken markerar tydligt 

skolans område och utgör en värdig inramning 

till den storslagna anläggningen. 

Tessinparken utgör ett anpassat nytillskott i 

skolmiljön. De kvarvarande kalkstensgångarna 

minner om skolans historia med trångboddhet 

och provisoriska baracklösningar. 

Antikvarisk rekommendation 

Skolgårdens ursprungliga omfattning med omgärdning 

av idegranshäck bör bestå. Skolgården 

bör hållas så öppen och ”ren” som möjligt, 

varför parkeringar om möjligt bör bortflyttas. 

Den kvarvarande grusytan på skolgårdens 

mitt bör bevaras. 

Den f.d. skolträdgården bör bevaras och 

vårdas. Trädgården kan med fördel kompletteras 

och föryngras vid behov. 

Tessinparken och kalkstensgångarna norr 

om matsalsbyggnaden bör bevaras. Platsen bör 

i möjligaste mån hållas fri från ytterligare bebyggelse. 

Möjligen kan en mindre tillbyggnad 

av befintlig matsal alternativt mindre byggnader 

av paviljongkaraktär uppföras på platsen. 

23


Huvudbyggnaden. 

Läroverkets huvudbyggnad 

Nybyggnadsår: 1931-1932 

Ombyggnadsår (kända): 1980-tal (hiss), 1994 (in- och utvändig renovering) 

Arkitekt: Ragnar Östberg 

Beskrivning 

Skolbyggnaden, ritad av arkitekten Ragnar 

Östberg, stod klar 1932 och kunde invigas året 

därpå. Byggnaden består av en fyra våningar 

hög mittbyggnad och två flyglar i två våningar. 

Flyglarna är inte helt rätvinkliga, utan ”öppnar 

upp sig” mot söder. Byggnadens sockel är 

klädd med granit. Fasadens bottenvåning är 

rusticerad med rundbågiga fönster och slätputsade 

fasader på övriga våningar med rakslutna 

fönster. Fasaderna har sedan 1980 åter en 

naturfärgad beige kulör (ursprungligen hade 

putsfasaderna ingen särskild avfärgning) och 

fönstren är målade i en ljust grå nyans. Sadel- 

24 

taket är täckt av svart falsat plåttak i skivtäckning. 

Huvudbyggnaden mittparti kröns av ett 

klocktorn och mot norr finns en altan, avsedd 

för astronomiska observationer. Huvudentrén 

är förlagd till mittbyggnadens sydfasad och utgörs 

av ett glasat portparti, utbytt 2006. Byggnadens 

flyglar har varsin entré med fritrappor 

med dubbla lopp förlagda till respektive flygels 

gårdsfasad. Runt byggnaden finns en mängd 

andra entrédörrar. Fönstren och ytterdörrarna, 

förutom huvudentrén, är original. 

Skolans interiörer är förhållandevis välbevarade. 

Viss justering av planlösningen har dock 

genomförts till följd av nya krav på lärosalar

och omdisponeringar i byggnaden. Korridorerna 

har kalkstensgolv, målade putsväggar i 

en ljus grön respektive vit kulör och vitmålade 

putstak försedda med utanpåliggande akustikplattor. 

Utmed korridorernas väggar står 

elevskåp och soffor, formgivna av elever vid 

Capellagården i Vickleby. Klassrummen har 

linoleumtäckta golv, målade väggar och inredning 

från 1994 års renovering. De flesta innerdörrarna 

är ursprungliga med dörrblad med 

profilerade speglar mot korridoren. På insidan 

mot klassrummen har dörrbladen försetts med 

släta skivor med frästa spår. 

Skolbyggnaden är rikligt utsmyckad med 

konstverk av några av samtidens framstående 

konstnärer. I trapphallen möts man av prins 

Eugens målning föreställande terrasstrappan 

vid Drottningholm, vidare i trapphuset ses 

ett ölandsmotiv målat av Torsten Palm och på 

tredje avsatsen ett kalmarmotiv av Sven Kreuger. 

I hallen utanför aulan hänger skolans samling 

av biskopsporträtt. 

Flyglarnas entréer är försedda med fritrappor. 


Anläggningens starka symmetri markeras på taket av ett 

klocktorn. Entrépartiet har nyligen bytts ut. 

25


Aulan, där de marmorerade pilastrarna och kolonnerna avtecknar sig mot de ljusa väggarna. 

Korridorerna har kalkstensgolv och målade väggar i likhet 

med ursprungligt utförande. Lägg märke till armaturerna 

som är original. 

26 

Entréhallen och trappan med prins Eugens väggmålning i 

fonden.

Aulan ligger på tredje våningen i mittbyggnaden 

och är mycket välbevarad. Ny bänkinredning 

sattes dock in 1994. Aulans väggar 

och tak är rikligt utsmyckad av konstnären 

Einar Forseth. I taket återfinns tre fält med 

historiska motiv, samtliga med anknytning till 

Kalmar. Längs väggarna sitter porträtt av historiska 

personer och i fonden finns en målning 

föreställande Prometeus som överlämnar elden 

till människorna. 

Lokalanvändningen har under åren omdisponerats. 

I västra flygeln fanns ursprungligen 

två vaktmästarbostäder, en i var ände. Här 

finns idag lokaler för elevhälsan respektive ett 

trapphus. Skolans expeditionslokaler låg från 

början på andra våningen där biblioteket idag 

ligger, men finns idag på bottenvåningen intill 

entrén där det ursprungligen låg lärosalar. 

Köket låg från början i östra flygelns källare. 

Här finns idag förråd och sammanträdesrum. I 

förrådet förvaras skolans biologiska samlingar 

med insekter, stenar, fjärilar, fåglar och andra 

djur. Tidigare fanns även en växtsamling, men 

denna har skänkts bort. Samlingarna stod ursprungligen 

i ett rum kallat ”Biologiska museet” 

på tredje våningen, men efter 1994 års renovering 

flyttades samlingen ned till källaren. 


Skolbyggnaden, ritad av den välrenommerade 

arkitekten Ragnar Östberg och uppförd under 

åren 1931-1932, bedöms ha ett högt kulturhistoriskt 

värde. Skolanläggningen har ett tydligt 

samhällshistoriskt värde. Allt sedan skolan 

stod klar år 1932 har den varit en av stadens 

viktigaste offentliga symbolbyggnader. Huvudbyggnaden 

bildar tillsammans med gymnastikhuset 

en imponerande miljö, präglad av 

monumentalitet. Trots det påtagligt storslagna 

och dominerande intrycket, är skolanläggningen 

ändå väl inordnad i stadsplanen och 

utformad med hänsyn till omgivningens förutsättningar. 

Tillsammans med idrottsplatsen 

Fredriksskans, Rävspelet, Fredriksskanskanalen, 

vidare söderut med Systraströmmen, Tullbroskolan 

och stadsparken, utgör skolan en del 

av ett sammanhängande stråk med friliggande 


Intill aulan ligger musikrummet. De veckade och lätt inåtlutande 

väggarna utmärker rummet. 

I källaren under den östra flygeln finns ett sammanträdesrum 

med ursprunglig möblering, tidigare bokmagasin. 

27


offentliga byggnader omgivna av grönska och 

med en storslagen och monumental prägel. 

Byggnadens klassicistiskt uttrycksfulla exteriör 

framstår i ett i stort sett oförändrat ursprungligt 

skick med många originalkvaliteter 

bevarade. Skolbyggnadens pompösa utformning 

utgör ett gott exempel på skolbyggnader 

från tiden kring sekelskiftet 1900. I Hjördis 

Kristensons bok om skolhus i Sverige beskrivs 

Stagneliusskolan som kanske ”det sista stora 

palatset”. Skolan är uppförd i en brytningstid 

då de tidigare arkitektoniska idealen för skolbyggnader 

som storvulna palats med anspråk 

att synas i stadsbilden istället byttes mot en avskalad 

modernism. 

Interiört utgör korridorerna, trapphall och 

28 

trapphus samt aula de mest välbevarade rummen. 

Även ursprungliga inredningsdetaljer 

såsom dörrar och snickerier har ett kulturhistoriskt 

värde. Den rikliga konstnärliga utsmyckningen 

av flera samtida konstnärer förstärker 

interiörens värden. 


Byggnaden bör betraktas som särskilt värdefull 

byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 

13 § (tidigare 3 kap. 12 §) och fortsatt vara försedda 

med skyddsbestämmelser (q). Skyddsbestämmelsernas 

formulering bör dock ses över 

så att byggnaden, utöver skydd mot exteriör 

och interiör förvanskning, även skyddas mot 

rivning.

Gymnastikhuset vid Fredriksskanskanalen. 

Gymnastikhuset 

Nybyggnadsår: 1931-1932 

Ombyggnadsår (kända): 1994 (in- och utvändig renovering) 

Arkitekt: Ragnar Östberg 

Beskrivning 

Gymnastikhuset utgör en del av den ursprungliga 

skolanläggningen som stod klar 1932. 

Byggnaden har en klassictisk arkitektur med 

gjuten betongsockel och beige slätputsade väggar 

med rusticerade hörnkedjor och pilastrar 

samt svart plåttäckt tak i skivtäckning. De högt 

sittande fönstren är rundbågiga med öppningsbara 

luckor i nederkant. Ursprungligen fanns 

en öppen arkad för cykelparkering i den norra 

fasaden, men vid 1994 års renovering byggdes 

arkaden in och de befintliga fönstren flyttades 

ut till den nya ytterväggen. I det nyskapade ut- 


rymmet finns idag en styrketräningslokal. 

Byggnadens entréer är förlagda till gavlarna, 

en för kvinnor och en för män, och leder in 

till tamburer och vidare till trapphus respektive 

omklädningsrum. Gymnastiksalen ligger 

en trappa upp och kan avdelas genom en vikvägg. 

Golvet är täckt med en grön golvmatta, 

putsväggarna är målade och i taket finns ett 

lackat paneltak. Vid var gavel fanns tidigare 

läktare, men vid 1994 års renovering installerades 

ventilationsanläggningar i dessa utrymmen. 

29


Detalj av den norra fasaden. Det nedre fasadpartiet var 

ursprungligen en öppen portik. 

Gymnastiksalen kan avdelas genom en vikvägg. 

30 


Gymnastikhuset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt 

värde. Byggnaden stod klar 1932 och 

utgör en del av den sammanhållna och välplanerade 

skolanläggningen som ritades av den 

välrenommerade arkitekten Ragnar Östberg. 

Gymnastikhusets läge intill Fredriksskanskanalen 

bidrar till att avgränsa och definiera 

skolanläggningens område sedd från Kvarnholmen. 

Byggnadens klassicistiskt utformade exteriör 

med slätputsade naturfärgade fasader med 

rusticerade partier är, utöver den inbyggda 

arkaden, mycket välbevarad. Byggnaden är 

representativ för gymnastikhus som uppfördes 

vid denna tid och har än idag bevarat sin ursprungliga 

funktion som gymnastiksal, vilket 

är värdefullt. Förutom att läktarna byggts in 

för ventilationsanläggningar och att ett rum 

tillskapats vid den tidigare cykelportiken, är 

byggnadens rumsindelning i intakt. 


Byggnaden bör betraktas som särskilt värdefull 

byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 

13 § (tidigare 3 kap. 12 §) och fortsatt vara försedda 

med skyddsbestämmelser (q). Skyddsbestämmelsernas 

formulering bör dock ses över 

så att byggnaden, utöver skydd mot exteriör 

och interiör förvanskning, även skyddas mot 

rivning.

Matsalsbyggnaden sedd från norr. 

Skolmatsalen 

Nybyggnadsår: 1987 

Arkitekt: ? 

Beskrivning 

Den friliggande matsalsbyggnaden uppfördes 

1987 och är belägen på planen väster om skolbyggnaden 

7 . Matsalsbyggnaden består av två 

sinsemellan förbundna byggnadsvolymer, inrymmande 

entréhall respektive matsal. Byggnaden 

har en gjuten betongsockel, putsade 

väggar med skivklädda fasadpartier och ett 

valmat sadeltak med svart falsat plåttak med 

bandtäckning. Utmed västra, södra och östra 

fasaderna sitter längsgående fönsterband. 

Byggnadens entré är förlagd mot norr. 

7 Skolans matsal var dessförinnan inrymd på andra våningen 

i en byggnad på Trädgårdsgatan. 


Byggnaden består av en entrédel med kapprum, 

en köksavdelning och en matsal. Matsalen 

har linoleumtäckta golv och vitmålade väggar 

med tätt sittande fönster. Över fönstren löper 

en färgrik fris med motiv från både moderna 

och antika myter målad av konstnären Lars 

Karlsson-Frost (1945-1998), Öland. 


Matsalsbyggnadens ringa ålder medför svårigheter 

att anlägga ett kulturhistoriskt perspektiv 

på byggnaden. Exteriören har ett tidstypiskt 

uttryck i såväl materialutförande som 

färgsättning. Matsalens interiör har vissa arki- 

31


Mot söder är byggnaden försedd med längsgående fönsterrader. 

Matsalen. Över fönstren löper en fris målad av konstnären 

Lars Karlsson-Frost. 

32 

tektoniska och konstnärliga kvaliteter, såsom 

den längsgående fönstersättningen och den dekorativa 

frisen. I en sammanvägd bedömning 

anses dock byggnadens värden inte vara tillräckligt 

höga för att kompensera byggnadens 

ringa ålder. 


Inga särskilda bevarandebestämmelser i detaljplanen 

anses nödvändiga. Man bör dock beakta 

byggnadens karaktär och originaldetaljer 

vid framtida exteriöra förändringar.

Den fristående byggnaden inrymmer soprum. 

Soprum 

Nybyggnadsår: 2010 

Beskrivning 

Fristående byggnad för avfall som är placerad 

alldeles norr om matsalsbyggnaden. Byggnaden 

står på en gjuten betongplatta och har vita 

skivklädda väggar, plant tak samt gröna metalldörrar. 


Byggnadens kulturhistoriska värde bedöms 

som ringa. 




anses nödvändiga. 

33


Cykelparkering 

Skärmtak för cyklar 

Nybyggnadsår: ? 

Beskrivning 

Mellan skolbyggnaden och matsalsbyggnaden, 

där tidigare Wernskjöldsgatan gick, finns idag 

en gång- och cykelväg. Utmed denna väg finns 

sex skärmtak för cykelparkering. Varje kur har 

tre spaljéklädda väggar och ett pulpettak täckt 

med sinuskorrugerad plåt. 


Byggnadens kulturhistoriska värde bedöms 

som ringa. 

34 



anses nödvändiga.

Källor 

Tryckta 

Från läroverk till gymnasieskola – Minnen 

från sex decennier, Minnesskrift vid Stagneliusskolans 

återinvigning den 25 augusti 

1994. 

Linde, Skotte, 1994, Kalmar då och nu 2 – 

114 Kalmarbilder som speglar stadens förändring, 

Kalmar läns museum, Appeltofts 

bokhandel & Dillbergska bokhandeln, 

Kalmar. 

Kaibjer, Artur, Enar Koch & Lars Schött red. 

1962, Stadsfullmäktige i Kalmar 1863- 

1962, Barometerns förlag, Kalmar. 

Kristenson, Hjördis, 2005, Skolhuset – Idé 

och form, Bokförlaget Signum, Kristianstad. 

Jarlbo, Per, 2007, Kalmars gatunamn – Om 

gator och vägar i Kalmar kommun, Samhällsbyggnadskontoret 

Kalmar kommun. 

Göransson, Carl Ernst, 1933, Kalmar Högre 

allmänna läroverks nya byggnader – Inbjudningsskrift, 

utgiven med anledning av 

byggnadernas invigning den 8 juni 1933, 

Kalmar. 


Ej tryckta källor, arkivalier 

Kalmar läns museum 

Topografiskt arkiv: kv. Forellen 

Bildarkiv: www.kalmarlansmuseum.se 

Kalmar kommun 

Byggnadsnämndens arkiv: bygglovhandlingar 

Digitalt bildarkiv: www.kalmar.se 

Lantmäteriet 

Lantmäterimyndighetens arkiv: 

www.lantmateriet.se 

Muntliga 

Anders Lundqvist, vaktmästare vid 

Stagneliusskolan. 

Websidor 

Arkitekturmuseets arkitektregister, 

www.arkitekturmuseet.se 

Jan Olssons vykortssamling, http://vykort. 

gotdns.org 

Kalmar kommuns hemsida, www.kalmar.se 

Kalmar lexikon, www.kalmarlexikon.se 

35


36


37

Adress Adress Telefon Fax E-post 

Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 0480-45 13 13 00 0480-45 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se

Bebyggelsehistorisk utredning Stagneliusskolan - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?