Program inför detaljplan Fredriksskansområdet - Kalmar kommun

PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
PR
PR
PR
PR
PR
PROG
OG
OG
OG
OG
OG
OGRA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RA
RAM
M
M
M N
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
I FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖ
FÖR
R
R
R
R DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DE
DETA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TA
TALJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJ
LJPL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PL
PLAN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
AN
A F
F
F
FÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR
ÖR F
F
FRE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
RE
R DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
DR
D IK
IK
IK
IK
IK
IK
IK
IK
I SS
SS
SS
SS
SS
SS
SS
SS
SS
SS
SS
SS
SSKA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KA
KANS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS
NS,
,
,
, Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Ka
Kalm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lm
lmar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar
ar k
k
k
k
k
k
k
kom
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
om
ommu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mu
mun
n 20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
2012
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR
FREDRIKSSKANSOMRÅDET
Samhällsbyggnadskontoret
Kalmar kommun
26 januari 2012

Samhällsbyggnadskontoret
Kalmar kommun
26 januari 2012
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR
FREDRIKSSKANSOMRÅDET

6
Programmet är utarbetet av Samhällsbyggnadskontoret på Kalmar kommun,
december 2010 - januari 2012, genom en arbetsgrupp bestående av:
Staff an Lindholm, stadsarkitekt
Björn Carlswärd, planchef och projektledare
Ewa Jansson, miljöchef
Anders Karlsson, mark - och exploaterinsingenjör
Bo Eklinder, utvecklingsledare
Elena Kakavandi, arkitekt
Hanna Dahmberg, arkitekt

INNEHÅLL
INLEDNING
Förord....................................................................................................................8
Bakgrund..............................................................................................................10
Sy e.....................................................................................................................10
Linnéuniversitetet................................................................................................11
Övergripande planering.......................................................................................12
Område som programmet inför detaljplan behandlar........................................13
Mänsklig hållbarhet........................................................................................14-15
VÄRDEN
Analys av Malm ärdsområdet.......................................................................16-17
Önskvärd förbindelse runt Malm ärden.............................................................18
Gestaltning av Malm ärdens dolda historia........................................................19
Strukturer och utvecklingspoten al i Malm ärdsområdet...........................20-27
(Fredriksskansområdet - Planområde...........................................................22-23)
(Lindö - Undersökningsområde....................................................................24-25)
(Ängö - Undersökningsområde...........................................................................26)
(Norra Kvarnholmen - Undersökningsområde...................................................27)
Universitetsstaden..........................................................................................28-31
FÖRUTSÄTTNINGAR
Riksintresse..........................................................................................................32
Översiktlig beskrivning av gällande detaljplaner..................................................33
Markägoförhållande............................................................................................34
Markanvändning..................................................................................................34
Historik............................................................................................................35-43
Anläggningar och byggnader av allmän karaktär............................................44-49
Idro , rekrea on och föreningsliv..................................................................50-51
Gröna och blå värden.....................................................................................52-53
Strandskydd i Fredriksskansområdet..................................................................54
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Topografi , geoteknik och miljöteknisk undersökning i Fredriksskansområdet...55
Arkeologi.............................................................................................................56
Trafi k kring Fredriksskansområdet......................................................................56
Kalmars ungdomsråd..........................................................................................57
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Service................................................................................................................58
Teknisk försörjning..............................................................................................58
Va en och avlopp...............................................................................................58
Parkering.............................................................................................................58
Dagva en............................................................................................................58
Programhandlingen består av.............................................................................59
7

8
INLEDNING
FÖRORD
Det övergripande målet för staden är a öka dess
a rak vitet. Det kan ske genom a utveckla och
stärka dess roll som regioncentra, universitetsstad
och besöksmål. I den nya översiktsplanen som
utarbetas för Kalmar kommun, beskriver man
hur en framgångsnyckel ll a rak vitet är
a skapa e modernt och lltalande stadsliv.
En utökad stadskärna ska utvecklas som
omfa ar Gamla stan, Kvarnholmen, Malmen
och Malm ärdsområdet (som de a program
behandlar). Etableringen av Linnéuniversitet
är starkt drivande i utvecklingsarbetet av
stadskärnan.
E antal andra stadsutvecklingsprojekt pågår
redan inom tänkt stadskärneområde. De projekt
som har betydelse för Fredriksskansområdet är
Sveaplanområdet, området kring Erik Dahlbergs
väg/ Norra vägen, kvarteren Gesällen och Muren
samt kvarteret Lustgården på Kvarnholmen.
De a dokument är en del av processen för a
utveckla staden. Programmet inför detaljplan tar
utgångspunkt i “Fördjupad översiktsplan för
Kvarnholmen med omgivande va enrum” som
antogs 2011-12-19 av kommunfullmäk ge. I
programmet för Fredriksskansområdet tas
y erligare e steg i processen där värden
defi nieras och grundförutsä ningar utreds
för hur platsen kan utvecklas. För a
Fredriksskansområdet ska utvecklas i samklang
med det stadsintegrerade universitetet och den
omkringliggande staden, görs en övergripande
undersökning av hela Malm ärdsområdet där
Fredriksskansområdet utgör en betydande del.
De a program inför detaljplan är en del av
planprocessen som styrs av PBL (plan - och
bygglagen). I nästa skede tas y erligare e steg i
den pågående processen där en eller fl era
detaljplaner ska utarbetas för området.
Detaljplanen är e juridiskt dokument som styr
den tredimensionella gestaltningen av byggd miljö
och utomhusmiljö. I en detaljplan ska det framgå
hur olika intressen i planområdet vägts samman.
Programmet kommer a användas som
arbetsredskap och underlag i den vidare
gestaltningsprocessen för området.

INLEDNING
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
9

10
INLEDNING
BAKGRUND
Den 26 april 2011 fa ade kommunfullmäk ge
e beslut om a anta en avsiktsförklaring om
a Linnéuniversitetets verksamhet i Kalmar
ska utvecklas i Fredriksskansområdet genom
ny bebyggelse. I avsiktsförklaringen beskrivs
det hur Linnéuniversitetet fortsa ska vara e
stadsintegrerat universitet och a dess byggna on
i Fredriksskansområdet ska förenas med friidro ,
spontanidro , skolidro och bostäder. Människors
llgång ll Malm ärdens va en och gröna rum
ska enligt beslutet förstärkas.
I förordet ll kommunens budget för år 2012
och ekonomisk planering för åren 2013-2014
står det a ”Linnéuniversitetet är en spjutspets
för hela regionen. A Kalmar sedan 2010 är
en universitetsstad är bland det vik gaste som
hänt kommunen i modern historia. Vi ska ta
llvara de möjligheter det innebär a vi är en
universitetsstad. De a är en fantas sk möjlighet
för Kalmar a bryta den långvariga nega va
utvecklingen och istället ta rejäla kliv framåt.”
I dokumentet ”Projekt Fredriksskans” från den
30/3-2010 beskrivs det hur Fredriksskans kan
utvecklas e er a den allsvenska fotbollen i
området försvinner. Samhällsbyggnadskontoret
fi ck i uppdrag a skriva e projektdirek v vilket
också gjordes och daterades 2010-12-16.
Projektdirek vet reviderades sedan e er
kommunfullmäk ges beslut och daterades
2011-06-14. I projektdirek vet ingår bland annat
a undersöka möjligheterna för en ny mul hall
inom Fredriksskansområdet.
Fredriksskansområdets huvudarena har använts
som matcharena för Kalmar FF och används
for arande av Kalmar AIK. Friidro sklubbarna
har använt och använder arenan för sin tränings-
och tävlingsverksamhet. Huvudarenans gräsplan
har disponerats i samband med tävlingar för
slägga och diskus. Träningsverksamheten bedrivs
på södra Lindö. Skolorna har ny jat och ny jar
huvudarenan för idro sundervisning i begränsad
omfa ning.
Kalmar FF har byggt och fl y at ll en ny
matcharena som invigdes våren 2011. Norr
om arenan har kommunen byggt 3 st nya
träningsplaner. Planerna ersä er nuvarande
träningsplaner i Fredriksskansområdet som
därmed blir möjliga a tas i bruk för annan
användning.
Andra verksamheter som fi nns inom
idro sområdet idag är gymnas ken som
fi nns i byggnaden “Gymnasten” och
roddklubben som också har egna klubblokaler i
Fredriksskansområdet.
SYFTE
Planläggningen av Fredriksskansområdet är
en del i en process som sy ar ll a utveckla
Kalmars stadskärna. “Fördjupad översiktsplan
för Kvarnholmen med omgivande va enrum”
(antagen av KF 2011-12-19) ingår som en del och
ligger ll grund för programmet inför detaljplan
för Fredriksskansområdet. I de a program tas
y erligare e steg i processen och sy ar ll a ge
möjlighet a utveckla Fredriksskansområdet med
ny bebyggelse.
Sy et med programmet inför detaljplan som
inleder planarbetet är a presentera en analys av
hur de befi ntliga värdena i Fredriksskansområdet
kan tas llvara och utvecklas llsammans med
llkommande bebyggelse.
I programskedet samlas även nödvändiga
undersökningar samman som behövs i arbetet
med a presentera grundförutsä ningarna för hur
Fredriksskansområdet kan utvecklas, exempelvis
geoteknisk undersökning och kulturhistorisk
utredning. Utredningarna följer med som bilagor
ll programmet.
Programmet inför detaljplan kommer a fungera
som e vägledande dokument i den kommande
gestaltningsprocessen av området.

INLEDNING
LINNÉUNIVERSITETET
Linnéuniversitetets mo o är: Lnu - E modernt
och interna onellt universitet.
Linnéuniversitetet har tagit fram en skri
som beskriver visioner och strategier för den
fysiska miljön vid Linnéuniversitetet: “En
a rak v kunskapsmiljö –Linnéuniversitetets
vision och strategi för den fysiska miljön vid
Linnéuniversitetet.”
I den inledande texten för dokumentet står
det a , ”när e universitet ska konkurrera
om studenter, lärare och forsknings- och
utvecklingsarbete spelar den fysiska miljön en
vik g roll.” Linnéuniversitetet har förklarat a
man vill skapa en akademisk miljö med egen
iden tet i Kalmar, sam digt som universitetet ska
vara väl integrerat i stadsväven. Linnéuniversitetet
i Kalmar är idag e stadsuniversitet och har
sina lokaler utspridda i staden. Karaktären av
e stadsuniversitet ska y erligare förstärkas,
men samlas ll två platser för a bli tydligare i
stadsmiljön.
Kommentar: Strategierna i Linnéuniversitetets
dokument stämmer väl med de förutsä ningar
som fi nns i Fredriksskansområdet och med
visionerna för platsen i “Fördjupad översiktsplan
för Kvarnholmen med omgivande va enrum”.
(antagen av KS 2011-12-19)
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
11

12
INLEDNING
ÖVERGRIPANDE PLANERING
ÖVERSIKTSPLAN
En ny översiktsplan för Kalmar kommun är under
framtagande, “Unika Kalmar -Översiktsplan
för Kalmar kommun”. De tre övergripande
strategierna i den nya översiktsplanen är;
Mer Kalmarsund, Mer Möre, Mer stadsliv.
I översiktsplanens del om stadsliv tas det
utgångspunkt i människan som en förutsä ning
för a utveckla staden. Krea vitet och dynamik
ska prägla stadslivet där människor kan välja
gemenskap och inta olika roller i staden.
Den gamla översiksplanen antogs år 1999.
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Det har utarbetats en fördjupad översiksplan för
Kvarnholmen med omgivande va enrum som
antogs av Kommunfullmäk ge 2011-12-19. Den
fördjupade översiktplanen är en del i arbetet med
Kalmars pågående förnyelse med målet a staden
ska växa och stärka dess roll som regionstad.
Visionen för den fördjupade översiksplanen är
“Förädla unika Kvarnholmen”. Utgångspunkten är
a ly a fram och stärka dess unika kulturarv samt
det rika utbudet av gröna och blå rum.
Malm ärdsområdet beskrivs som en kontrast
ll den täta “stenstaden” på Kvarnholmen och
a Malm ärdens va enrum är avgörande
för a koppla de södra och norra delarna av
rekrea onsstråket längs Kalmars kust.
1. 2.
Illustra oner ur “Fördjupad översiktsplan för
Kvarnholmen med omgivande va enrum”.
1. Stadskärnan ska i fram den utvecklas mot Malmen.
Sveaplan blir då stadskärnans geografi ska mi . Inom
en radie på 1 km runt Sveaplan nås större delen av
stadskärnan. 2. Kalmars unika kulturhistoria där
befästningsstaden kopplas ihop med slo et och
stadsdelen Gamla stan som har spår från medel den.
Fredriksskansområdet beskrivs som e inhägnat
område med barriärer som utestänger den
bredare allmänhetens llträde.
Den sammanfa ande delen av den fördjupade
översiktsplanen beskriver hur intrycket av
en stad byggd på öar bör stärkas och a
sammanhängande gröna stråk bör etableras och
förstärkas.
Dokumentet ly er också vikten av a skapa
rumsligt sammansa a och hållbara miljöer med
fokus på publika mötesplatser.
Lindö
Fredriksskansområdet
Kullö
Kvarnholmen
Ängö
Svinö
Varvsholmen
Illustra on ur “Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen
med omgivande va enrum”. Malm ärdens va enrum
anses avgörande i visionen om a koppla ihop
grönstråket längs Kalmars kust.

INLEDNING
OMRÅDE SOM PROGRAMMET
INFÖR DETALJPLAN BEHANDLAR
Fredriksskansområdet är det planområde
som programmet inför detaljplan behandlar
och som är gulmarkerat på kartan ll höger.
Fredriksskansområdet är beläget strax norr om
Kvarnholmen i Kalmar. Platsen är omgiven av
Malm ärdens va en längs dess nordvästra,
nordöstra och sydöstra sidor. I sydväst avgränsas
området av Jutegatan och Fredriksskansgatan.
För a Fredriksskansområdet ska bli en
integrerad del av den omkringliggande staden,
så behandlar programmet e större område
kallat undersökningsområde - vilket omfa ar
hela Malm ärdsområdet. Genom a undersöka
e större område och ta e helhetsgrepp så kan
synergieff ekter uppstå mellan olika angränsande
områden som på längre sikt är aktuella för
utveckling.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Illustra on av planområde och undersökningsområde.
13

14
INLEDNING
MÄNSKLIG HÅLLBARHET
I inledningskedet av programarbetet med
Fredriksskansområdet lades en värdegrund
som sedan har genomsyrat arbetet och
arbetsmaterialet. Värdegrunden handlar
om tankar kring hållbarhet där människan
sä s i centrum. I fysiska miljöer bör
hållbarhetsbegreppen hela den testas i e
helhetsperspek v mot mänsklig hållbarhet. Den
fysiska miljön bör leva upp ll olika människors
olika sinnesstämningar. Det som gör en plats
värdefull och trygg är exempelvis en vacker utsikt,
känslan av historisk förankring eller överblick
där visuell kontakt skapas och möjlighet ll
fysiska möten kan uppstå. Fysiska möten kan
uppstå på fl era sä – människor emellan, men
också mellan människa och den byggda miljön
och mellan människa och djur och människa
och natur. Människor uppfa ar och upplever
värden på platser, därför måste utgångspunkten i
arbetet med stadens utveckling vara människan.
Det mänskliga livet utgör stadens innehåll,
men den fysiska miljön skapar ramarna kring
hur det mänskliga livet kan levas. Om olika
inten oner i arbetet genom projektets gång
värderas mot mänsklig hållbarhet blir det en
slags kvalitetssäkring som kan garantera e go
resultat -det vill säga mänsklig hållbarhet.
Diagrammet visar hur de fysiska förutsä ningarna
i Fredriksskansområdet kan utvecklas ll social,
ekonomisk och ekologisk hållbarhet om de
utgår från människan. Förklaring i text fi nns på
nästkommande sida.

INLEDNING
Människan sä s i centrum!
Platsens utvecklingspoten aler appliceras: De höga
rekrea onsvärden som fi nns runt Malm ärden,
Fredriksskansområdets placering i Kalmars stadskärna och a det
planeras för e ny stadsintegrerat universitet på Fredriksskans.
Genom a bena ut platsens utvecklingspoten aler så kan
fysiska delar defi nieras och däre er förstärkas. Platsens
utvecklingspoten al - exempelvis rekrea onsvärden - kan
defi nieras som friska blå och gröna stadsrum, a senaste
miljöteknik används, a goda och noga utvalda material används
och a ansvarsfull byggteknik llämpas. Det kan leda ll en frisk
natur och sunda inomhusmiljöer. Tillsammans leder värdena ll
ekologisk hållbarhet.
Om det stadsintegrerade universitetet byggs med hög
arkitektonisk kvalitet, a det nya och moderna blandas med den
historiska förankringen på platsen och fungerar llsammans med
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
områdets idro s - och folkhälsoprofi l - som dessutom kan ly as
fram y erligare, så kan social hållbarhet uppnås.
Om platsens placering tas llvara på så vis a befi ntlig
infrastruktur används och utvecklas med god och därmed
långsik g kvalitet, om närheten ll övrig service tas llvara liksom
närheten ll kulturella värden, så kan ekonomisk hållbarhet
uppnås.
Värdena kan dessutom korsbefrukta varandra. Exempelvis kan
arkitektonisk kvalitet både leda ll ekologisk hållbarhet genom
dess u örande, social hållbarhet genom arkitekturens u ormning
och ekonomisk hållbarhet e ersom arkitektur med kvalita vt
u örande och god u ormning har e högt värde. Om ekologisk
hållbarhet uppnås, om social hållbarhet uppnås liksom ekonomisk
hållbarhet, så uppnås mänsklig hållbarhet!
15

16
VÄRDEN
ANALYS AV
MALMFJÄRDSOMRÅDET
För a uppnå mänsklig hållbarhet (s.14-15) i
den fysiska miljön i hela Malm ärdsområdet
är det vik gt a analysera och iden fi era
undersökningsområdets värden så a de kan tas
llvara och utvecklas.
Fredriksskansområdet har under de senaste
hundra åren fungerat som en plats för idro .
Nu ska området bebyggas mer eller mindre för
första gången och bli en intergrerad del av staden.
För a platsens befi ntliga värden ska tas llvara
och utvecklas analyseras Fredriksskansområdet i
sammanhang med den omkringliggande miljön.
Bilden ll höger visar övergripande och vik ga
siktlinjer (blåmarkerade “synfält”) och visuella
kopplingar (oranga pilar) mellan stränderna runt
Malm ärden som bör beaktas i det vidare arbetet.
Jutegatan
2.
Fredriksskansgatan
3.
Huvudarenan
1.
Ängöleden
1. Vid ankomst ll Kalmars stadskärna längs
Ängöleden ser man en vy av stadens silue .
Längst ll vänster ses Kvarnholmens täta
byggnadsstruktur med Domkyrkan som
dominerande element. Till höger ses “Rävspelets”
Stagneliusskolan
”Rävspelet”
högväxta trädridå och va entornet. Mellan
va entornet och Stagneliusskolans pampiga
lärosäte anas spirorna på Kalmar slo . Längst ll
höger ses huvudarenan i Fredriksskansområdet.
(Se bild på nästa sida). Vyn från Ängö mot
Esplanaden
Sveaplan
4. Fredriksskanskanalen
Kvarnholmen och Domkyrkan är en vik g del
av Kalmar som riksintresse. (riksintresse s. 32,
historik s. 35-43, byggnader och anläggningar s.
Domkyrkan
45-49) Karta som visar Malm ärdsområdet med övergripande siktlinjer och visuella kopplingar.
Varvsholmen

VÄRDEN
2. Ända från Jutegatans strand upplevs kontakten
med Kalmarsund vilket förstärker känslan av a
befi nna sig i en skärgårdsmiljö. Visuella blickfång
mot Kalmarsund beaktas i det vidare arbetet.
3. När man ankommer ll Kalmars stadskärna
via Erik Dahlbergs väg och vidare längs
Fredriksskansgatan reser sig Domkyrkans kra igt
framträdande silue som en fond i slutet av
vägen. Vyn beaktas i det vidare arbetet.
4. Det fi nns en planerad axel i Kalmars stadsbild
bevarad sedan slutet av 1800-talet. (s.36-37)
Den ger en visuell koppling längs Esplanaden
via Sveaplan, längs Fredriksskanskanalen mot
Varvshomen och Kalmarsund. Den visuella
kontakten kan med fördel förstärkas vid
kommande utveckling av projekt både vid
Sveaplan och i Fredriksskansområdet. Axeln bör
också bevaras e ersom den berä ar om Kalmars
stadsutveckling över den. Den är även en vik g
del i den stadsbyggnadsmässiga hierarkin som
råder i de centrala delarna av staden.
När Malm ärdsområdet nu ses över för ny
bebyggelse kan va enrummet bli mer in mt och
kontakten mellan dess stränder kan förstärkas. För
a uppnå de a blir det vik gt a studera siktlinjer
och kontaktytor mellan Malm ärdens stränder då
ny bebyggelse planeras. De a med utgångspunkt
i Fredriksskansområdet och Malm ärdens nya
huvudaktör -Linnéuniversitetet.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
1. Del av Kalmars stadssilue sedd från Ängöleden.
2. Foto som visar vy mot Kalmarsund från Jutegatan
varifrån bilden är tagen.
3. Vy mot Domkyrkan längs Fredriksskansgatan. 4. Vy mot Varvsholmen och Kalmarsund längs
Fredriksskanskanalen.
17

18
VÄRDEN
ÖNSKVÄRD FÖRBINDELSE RUNT
MALMFJÄRDEN
Historiskt se tog det lång d a skapa fysisk
förbindelse runt Malm ärden. Sedan förbindelsen
blev möjlig har villkoren för fotgängare succesivt
försämrats genom a områden har gjorts
o llgängliga för allmänheten och biltrafi ken
har blivit allt mer dominerande. Det vore en
kvalitet a skapa en upplevelserik förbindelse
runt Malm ärden för fotgängare, cyklister och
för andra ak viteter. När Malm ärdsområdet
utvecklas, bland annat med ny bebyggelse, kan
va enrummet bli mer in mt och kontakten
mellan Malm ärdens stränder kan öka. Platser
som digare inte varit llgängliga för allmänheten
kan öppnas. Nu är det därför möjligt a skapa
en upplevelserik promenad runt Malm ärden.
Kartan ll höger visar e skissförlag ll hur e
rörelsestråk kan anläggas in ll va net.För a
skapa e upplevelserikt stråk kan y erligare
förbindelser mellan öarna i form av gångbroar
llföras, exempelvis mellan Fredriksskansområdet
och Lindö.
Foto av nyanlagd strandpromenad i Sigtuna.
indö
Möjlig ny broförbindelse
redrissnsorde
Karta med skiss av önskvärt rörelsetråk runt Malm ärden.
rnolen
ngö

VÄRDEN
GESTALTNING AV MALMFJÄRDENS
DOLDA HISTORIA
Varje stad är evigt föränderlig, gammalt och ny
fi nns sida vid sida. En del av det gamla är osynligt
men ger ändå avtryck. Det kan vara intressant a
skapa en berä else kring det osynliga som har
ge avtryck i staden över den.
Redan under 1600-talet började
skärgårdslandskapet runt Malm ärden fyllas ut.
Man har sedan fortsa a fylla ut i va nen e er
behov. På kartan ll höger ses e exempel på e
historiskt nedslag som berä ar hur strandlinjen
såg ut vid den gällande dpunkten.
För a skapa en berä else av den historiska
förändringen i staden kan det vara intressant a
på olika vis ly a fram de historiska strandlinjerna
i området och i det kommande planeringsarbetet
för Malm ärdsområdet.
A utveckla de historiska strandlinjerna skulle
ge e bidrag ll visonen i den fördjupade
översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande
va enrum, a framhäva upplevelsen av staden
byggd på öar.
A berä a om en plats historia kan också ge
människor en upplevelse av a fi nnas i e
historiskt sammanhang och därav skapa trygghet.
(Mänsklig hållbarhet s. 14-15, utomhusmiljöer s.
29-30.)
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Läget för Fredriksskans
Strandlinjer från år 1854 i rela on ll dagens kartbild.
19

20
VÄRDEN
STRUKTURER OCH
UTVECKLINGSPOTENTIAL I
MALMFJÄRDSOMRÅDET
Undersökningsområdet har delats in i fyra delar
vilka kan ses på kartan ll höger. Alla områden
bidrar ll a rama in Malm ärdens va enrum och
har därför analyseras som en helhet. Områdena
har olika struktur och utvecklingspoten al och
måste därför även analyserats var del för sig. På
längre sikt, om övriga områden ska utvecklas, är
det vik gt a ha en helhetsbild av området så
a e samspel mellan delarna - Malm ärdens
stränder, kan uppstå och dess värden tas llvara.
På sidan in ll ses översiktliga fl ygbilder
över varje del och på nästkommande
sidor beskrivs planområdets och de
olika undersökningsområdenas samspel,
utvecklingspoten al och värden.
Kommentar: Malm ärdsområdet har poten al a
bli en mer ak v och integrerad del av staden. Ambi
onen i arbetet med programmet har varit a
utgå från mänsklig hållbarhet. Denna värdegrund
har sedan llsammans med en historisk förankring
varit utgångpunkt i arbetet med a analysera
hela Malm ärdsområdet. Principskisser har tagits
fram för a visa hur värden kan tas llvara i den
vidare utvecklingen av bebyggelse runt Malm-
ärden. Malm ärdens va enrum kan få en mer
intressant inramning och kontakten kan förstärkas
mellan dess stränder.
Karta med markering av planområdet och undersökningsområdena.
2
1
4
3

VÄRDEN
1. Planområde, Flygfoto av Fredriksskansområdet.
3. Undersökningsområde, Flygfoto av Ängö.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
2. Undersökningsområde, Flygfoto av Lindö.
4. Undersökningsområde, Flygfoto av Norra Kvarnholmen.
21

22
VÄRDEN
1. FREDRIKSSKANSOMRÅDET
-Planområde
Fredriksskansområdet har en tydlig gräns
gentemot den omkringliggande staden. Området
omges av Malm ärdens va en och avgränsas
av Fredriksskansgatan och den längsgående
muren. Området känns idag o llgängligt för
den breda allmänheten. Platsen domineras av
fotbollsarenan som i sin placering och riktning
följer Fredriksskans norra strandlinje och den
ursprungliga fasta marken på den digare
“Galgenabben”. Huvudarenan har kontakt med
va net längs dess östra kortsida. De två läktarna
längs arenans långsidor förstärker rummets
riktning. Området med träningsplanerna är en stor
och aldrig digare bebyggd plan yta bestående
av uppfyllnadsmassor, som mot Kvarnholmen
avslutas med Rävspelets högväxta träd.
Liksom beskrivet i den kulturhistoriska
utredningen gällande Fredriksskansområdet,
har arenan i kra av sin mångåriga historia på
platsen e värde i sig (s. 39 och s.45). Arenan
har också e symboliskt värde för många
Kalmarbor. När Fredriksskansområdet nu öppnas
för allmänheten kan planen fungera som en
siktlinje och skapa kontakt mellan Erik Dahlbergs
väg och Malm ärden. Det fi nns därför e värde
i a behålla arenan som en öppen yta även i
fram den. När behovet av läktarkapacitet runt
arenan nu minskar fi nns det e värde i a den
öppna ytans långsidor fortsa följs av byggd
struktur e ersom det understryker rummets
form.
När man ankommer ll Kalmars stadskärna via
Ängöleden ser man en vy av stadens silue .
För a undvika a llkommande bebyggelse
i Fredriksskansområdet kommer i konfl ikt
med befi ntliga landmärken kan högre volymer
placeras i den norra delen av området. Samma
slutsats kan dras när platsen analyseras från
Fredriksskansgatan där Domkyrkan ses som e
fondmo v. Om högre volymer placeras i den norra
delen av området istället för den södra, kan vyn
mot Domkyrkan vidmakthållas.
Rävspelets träd bildar en magnifi k ridå mellan
Fredriksskansområdet och Kvarnholmen och
upplevs som e visuellt fi lter. Träden har en vik g
roll i landskapet genom dess vidly iga volym och
transparens, vilket llkommande bebyggelse i sin
gestaltning måste förhålla sig ll.
När Fredriksskansområdet nu ska omvandlas
Foto av “Rävspelet” taget från översta delen av den
norra läktaren.
öppnar sig möjligheten a llgängliggöra dess
stränder för allmänheten. Det vore en kvalitet
med nära kontakt ll va net i form av e
promenadstråk längs stranden som kan gestaltas
som en del av llkommande bebyggelse.
Förutom platsen där huvudarenan ligger är hela
området konstgjort landskap e ersom marken
består av fyllnadsmassor. Det är en kvalitet
a synliggöra områdets utveckling genom a
gestalta dess strandlinjer och skillnad mellan
ursprunglig och konstgjord mark. Gestaltningen
av områdets utveckling kan kombineras med
dagva enhantering. Fredriksskans ligger lågt,
endast ca 1 m över havsytan. I gestaltningen av ny
byggna on måste nivåskillnaderna tas omhand
på e bra sä i strukturen. Därför bör sek onen
från Fredriksskansgatan genom området ll
Malm ärden studeras.
Bebyggelsen längs Fredriksskansgatan och
Jutegatans västra sidor består främst av
stadsvillor. I söder avslutas området med
Stagneliusskolans pampiga volym som
famnar mot Fredriksskanskanalen och
Kvarnholmen. Stadsvillorna utgör punkter längs
Fredriksskansgatan, medan Stagneliusskolan
förstärker gatubilden när man närmar sig
Kvarnholmen genom sin höga och långsträckta
fasad in ll vägen.
Stagneliusskolans byggnadsvolym måste beaktas
vid placering av ny bebyggelse på Fredriksskans för
a undvika a en trång passage uppstår mellan
skolan och nya volymer.
Stagneliusskolan uppfördes på fyllnadsmassor.

VÄRDEN
Dess skoltomt avgränsas idag av Strandgatan
i norr i linje med den ursprungliga strandens
sträckning. Strandgatan bevarades och fi ck en
stor betydelse i Hallmans stadsplan från 1906.
Strandgatan förband då Fredriksskansområdet
och Sveaplanen (s. 37). I visionsplanen för Kalmar
idro spark fortsä er Strandgatans linje vidare
in i Fredriksskansområdet via huvudentrén ll
Fredriksskans, som fi nns kvar än idag (s. 39). I
den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen
med omgivandet va enrum ses Sveaplanen som
en fram da plats för utvecklingen av centrala
Kalmar. Därför är kopplingen längs Strandgatan ll
Fredriksskansområdet återigen vik g.
Fredriksskansgatan som löper längs
Fredriksskansområdet var tänkt som och blev
u ormad som en paradgata på 30-talet. För a
Fredriksskansområdet ska kunna intergreras
med den omkringliggande staden måste
Fredriksskangatans strama karaktär luckras upp.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Ursprunglig strandlinje
Siktlinje och kontakt mellan Erik Dahlbergs
vg och Malmrden kan llskapas
Fredriksskansgatan och
Fredriksskansbron bör omgestaltas
Siktlinje och kontakt från Strandgatan beaktas
Planens historia som öppen
och akv yta uppmrksammas
Utsikt från planen mot
almrden kan uppnås
Stagneliusskolans pampiga
volym bör ges utrymme
Möjlig ny broförbindelse
Kartan visar värden som kan tas llvara vid utveckling av Fredriksskansområdet.
nskvrt promenadstråk lngs vanet
Skillnad mellan ursprungligt och
konstgjort landskap kan gestaltas,
eempelvis med konstgjorda kanaler
vspelet beaktas
Siktlinje mot Domkyrkan beaktas
23

24
VÄRDEN
2. LINDÖ
- Del av undersökningsområdet
Fredriksskansområdet och Lindö kopplas
samman visuellt av det va enrum som bildas
mellan Fredriksskansområdets norra strand
och Lindös sydvästra strand samt stranden
längs Jutegatan. Va enrummet sluts y erligare
genom ön utanför Fredriksskansområdets
norra strand. Va enrummet upplevs idag
dock mestadels längs Jutegatan och på Lindö
e ersom Fredriksskansområdets stränder ll
stor det är inhägnade och inte llgängliga.
Fredriksskansområdet och Lindö kopplas samman
funk onsmässigt e ersom friidro s -och
skolidro sverksamhet fi nns på båda platserna.
Lindö är ll stor del täckt av blandskog och
upplevs i sin helhet som en ö med “vild” natur.
Sam digt genomskärs ön av Lindövägens breda
och asfalterade vägyta som i sin nuvarande
funk on känns överdimensionerad. På Lindö
fi nns, förutom e antal mindre skjul, en större
byggnad. Byggnadens placering en bit från vägen
omgiven av skog berä ar om dess ursprungliga
funk on som Epidemisjukhus.
Enligt den fördjupade översiktsplanen för
Kvarnholmen med omgivande va enrum är Lindös
skogsbeklädda -“vilda” och krea va karaktär en
llgång som en kontrast ll den omkringliggande
staden. Det är av värde a dess karaktär bevaras.
Lindös krea va karaktär kan förstärkas både
genom a bibehålla dess natur, men också genom
dess krea va profi l. Den krea va profi len kan på
enkla vis markeras y erligare exempelvis genom
konstnärliga utsmyckningar vid öns entréer
eller utställningslokaler öppna för allmänheten.
Krea va och fruktbara samarbeten där vetenskap
och konst korsbefruktas kan uppmuntras
exempelvis mellan konstverksamheten och
Linnéuniversitetet.
Viss idro , skolidro eller andra ak viteter
kan fortsa få plats på södra Lindö. En
broförbindelse kan med fördel llskapas
mellan Fredrisksskansområdet och södra Lindö.
Broförbindelsen skulle y erligare förstärka det
inre va enrummet i Malm ärden.
I samklang med natur och idro sak viteter kan
en promenad anläggas längs Lindös strandkant.
Här kan promenaden få en annan karaktär än
exempelvis längs Ängöleden i form av naturs g,
framförallt på norra Lindö. Sommar d när
skolorna inte har idro på södra Lindö kan platsen
ll exempel användas för utomhusbio eller
utomhusteater.
Båtuppläggningsplatserna längs Lindös västra
strand ger ön en pitoresk karaktär som i viss mån
skulle kunna utvecklas.
Ursprungligen fanns en vägförbindelse via en
bro mellan Ängö och Lindö som for arande kan
avläsas i Ängös rutnätssystem. Förbindelsen
bröts då Ängöleden byggdes och va enrummen
mellan öarna fylldes igen. Fotgängare och cyklister
hänvisas i dag ll en tunnel under bilvägen. Det
vore en kvalitet a återskapa broförbindelsen
mellan Ängö och Lindö i markplan, och
sam digt förbä ra va engenomströmningen ll
Malm ärden.
Förbindelsepunkten mellan Ängö, Lindö och
Kullö kan uppmärksammas e ersom det fi nns
en tydlig visuell kontakt härifrån ll norra delen
av Fredriksskansområdet där ny bebyggelse kan
llkomma. Kopplingen förstärks y erligare genom
a den ramas in av e mindre va enrum mellan
Lindös östra kust och de mindre öarna framför
Ängös västra kust. Vid llkommande byggna on
i norra Fredriksskansområdet bör volymerna
studeras från platsen.

VÄRDEN
Inre va enrum i Malm ärden vid
Fredriksskansområdets norra strand.
Inre va enrum i Malm ärden vid Kullös sydvästra
strand.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
nre aenrm
Karta som visar undersökningsområdet på Lindö.
lan ör idros och sommarakiteter
Möjlig ny broförbindelse
rsprnglig strandlinje
isell kontakt mellan södra
llö och norra Fredriksskans
nskrt promenadstråk lngs anet
Lindös kreaa prol kan tecklas eempelis
genom konstnrlig markering a öns entrer
nre aenrm
Förbindelsen mellan Lindö
och Ängö bör återskapas
25

26
VÄRDEN
3. ÄNGÖ
- Del av undersökningsområdet
Fredriksskansområdets östra strand och
Ängös västra strand bildar Malm ärdens
långsidor. E ersom llgängligheten ll
Fredriksskansområdets östra strand i dag
är mycket begränsad och Ängös västra
strand domineras av biltrafi k, så upplevs
kontakten mellan stränderna som svag.
Fredriksskansområdet planeras nu för a
utvecklas med ny bebyggelse. I den fördjupade
översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande
va enrum fi nns en vision om a tona ned
Ängöledens trafi k, vilket i sin tur kan ge möjlighet
för ny byggna on nära vägrummet och va net.
Vid llkommande bebyggelse och vid anläggande
av promenads g längs va net kan Malm ärdens
va enrum bli mer in mt och kontakten mellan
dess stränder kan förbä ras. Vid ny byggna on
i respek ve område blir det vik gt a studera
llkommande volymer u från a skapa en balans
mellan strändernas byggda struktur.
I sin helhet är Ängös bebyggelse ordnad i en
rutnätsstruktur som är avskuren e er öns
ursprungliga strandlinjer. När Ängöleden byggdes
fylldes Malm ärden ut längs Ängös västra sida
för a ge plats ll vägen. Ga et mellan Kullö,
Lindö och Ängö fylldes ut och de dominerande
gräsytorna längs öns västra strand llkom.
Kontakten bröts mellan bebyggelsen på Ängö
och Malm ärden. Vid eventuellt llkommande
bebyggelse längs Ängös västra strand bör
den u ormas på annat sä än öns övriga
struktur, e ersom gräsytan inte är en del av
den ursprungliga ön. Det kan vara intressant a
gestalta den ursprungliga strandlinjen e ersom
det bland annat kan bidra ll a återskapa
kontakten mellan va et och den befi ntliga
bebyggelsen på Ängö.
Öns södra spets saknar byggda volymer. Här
bildas e visuellt släpp där kontakt skapas mellan
Malm ärden och Kalmarsund. Det är därför vik gt
a även i fram den lämna den södra delen utan
bebyggelse.
I samband med utvecklingen av Varvsholmen
byggdes en trafi kplats på södra Ängö. Platsen
där rondellen ligger är vacker med Malm ärdens
va en på ena sidan och Kalmarsund på
den andra. Platsen utgör fysisk förbindelse
mellan Kvarnholmen och Ängö. Den stora
cirkula onsplatsen uppmuntrar inte ll vistelse.
Om Ängöleden tonas ned kan rondellens
omfa ning minska och platsens värde framhävas.
Karta som visar undersökningsområdet på Ängö.

VÄRDEN
4. NORRA KVARNHOLMEN
- Del av undersökningsområdet
Fredriksskansområdet och norra Kvarnholmen
kopplas samman fysiskt och visuellt med
Fredriksskansbron. Från Fredriksskansgatan kan
man se mot Domkyrkan och via Västra Sjögatan
ända bort mot befästningsmuren på andra sidan
Kvarnholmen. Fredriksskansområdet skiljs från
norra Kvarnholmen av Fredriksskanskanalens
in ma va enrum. Se från norra Kvarnholmen
står landområdet vid Fredriksskanskanalen i
rumslig kontrast ll området som vänder sig
mot Malm ärdens större va enspegel. Längs
med Provintgatan upplevs den omskrivna
kontrasten i den fördjupade översiktsplanen
mellan befästningsstadens täta byggnadsstruktur
och Malm ärdens öppna va enspegel. Även
kontrasten mellan öarnas karaktär ses här
då Lindös skogsbeklädda kust ses i fonden av
siktlinjen från Kvarnholmen.
De obebyggda ytorna på norra Kvarnholmen
llkom då Fredriksskanskanalen byggdes och
består av u yllnadsmassor, bland annat från det
raserade befästningsverket. De tomma ytorna gör
den digare beskrivna siktlinjen mot Kvarnholmen
från Ängö möjlig och är en kontrast ll den
tä bebyggda rutnätsstaden med Domkyrkan
som dominerande element. Ytan berä ar om
befästningsmurens ursprungliga sträckning. Därför
bör rutnätsstadens strama struktur inte fortsä a
här. Ny byggna on på norra Kvarnholmen bör
istället knyta sig ll Malm ärdens va en och
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
framhäva känslan av den bakomliggande staden
innanför murarna. Vid ny byggna on i området
bör hänsyn tas ll rutnätsstadens siktlinjer som
blivit möjliga sedan muren raserats.
Till skillnad från övriga sidor av Kvarnholmen
är näst in ll alla spår av befästningsmuren
utraderade här. Under marken fi nns resterna
av befästningsmuren bevarad. Dess sträckning
kan vara intressant a åter göra synlig som en
fortsä ning på de intakta delarna av muren.
Tillsammans kan de bevarade delarna med stöd
i gestaltning av de osynliga lagren berä a om
Kalmars historiskt unika roll genom den.
del av muren på södra Kvarnholmen
Karta som visar undersökningsområdet på norra Kvarnholmen.
Siktlinje med tydlig kontrast mellan ”stenstaden”
och Lindös skogsbeklädda kust.
Fysisk och visuell kontakt mellan Fredriksskansområdet
och norra Kvarnholmen
Murens sträckning kan gestaltas
befästningsstaden.
27

28
VÄRDEN
UNIVERSITETSSTADEN
I förordet ll den poli ska budgeten för år 2012
står det:
”Linnéuniversitetet är en spjutspets för
hela regionen. A Kalmar sedan 2010 är en
universitetsstad är bland det vik gaste som
hänt i kommunens moderna historia. Vi ska ta
llvara de möjligheter det innebär a vi är en
universitetsstad. De a är en fantas sk möjlighet
för Kalmar a bryta den långvariga nega va
utvecklingen och istället ta rejäla kliv framåt.”
Det som den poli ska budgetens förord ger
u ryck för är a vi ska ta chansen a ta llvara
den möjlighet det innebär a Linnéuniversitetet
har etablerat sig i Kalmar. Därför är det vik gt
a tolka universitetets vision kring a skapa en
a rak v kunskapsmiljö, så a den sedan kan
genomföras.
Som det står a läsa i programmets del om
Linnéuniversitetet (s. 11), så är det vik gt a
skapa en akademisk miljö med egen iden tet
i Kalmar, sam digt som universitetet ska vara
väl integrerat i stadsväven. I Linnéuniversitetets
strategidokument ”Strategi och mål för den
stadsintegrerade miljön i Kalmar”, står det
beskrivet a det är vik gt a Kalmarbor, besökare
och studenter tydligt kan iden fi era universitetet
i staden och a man som student även ska känna
llhörighet ll Linnéuniversitetet som helhet. Som
e stadsintegrerat universitet vill man bidra ll
a skapa liv i staden dygnet runt och under hela
året. Man vill a universitetet ska fungera som
en mötesplats för studenter och personal, men
också för den breda allmänheten och näringslivet
i Kalmar. Man vill a Linnéuniversitetet ska bidra
ll a göra Kalmar a rak vare vid marknadsföring
för a locka studenter, lärare, forskare,
interna onellt som na onellt, företag/investerare,
poten ella infl y are, lokalbefolkning och turister.
Fredriksskansområdet har dominerats av idro
i snart hundra år vilket har ge platsen en tydlig
iden tet. I vår d har Fredriksskansområdet
framförallt dominerats av den allsvenska fotbollen
vilken y erligare har laddat platsen med e högt
värde. För a Linnéuniversitetets vision kring
dess roll i staden ska uppnås, blir det vik gt a
universitetet kan skapa sig en egen iden tet i
Fredriksskansområdet som kan få e högt värde
liksom den allsvenska fotbollen.
Foto av studiemiljö på skola i Örestaden i Köpenhamn.

VÄRDEN
Byggnader
För a Linnéuniversitetet ska llskapas en tydlig
fysisk roll i staden då det kommer a ligga både
i Ölandshamnen och i Fredriksskansområdet,
krävs det a någon del u ormas med
iden tetsskapande kvaliteter.
E ersom universitetet är stadsintegrerat blir
det vik gt a det fi nns tydliga stråk mellan
dess byggnader så a man får en känsla av
Linnéuniversitetet som helhet när man färdas i
staden.
För a Linnéuniversitetet ska bli en mötesplats
mellan studenterna, näringslivet och allmänheten
är det vik gt a en del lokaler får en inbjudande
karaktär exempelvis med caféer, restauranger
eller evenemang och konferenser.
Byggnader som placeras i området bör stödja
Linnéuniversitetets verksamhet samt bidra ll
a skapa stadsliv. Byggnader bör generellt vara
värdeskapande element med många användare
och funk oner som vänder sig mot omgivningarna
där gränserna mellan ute och inne kan luckras
upp.
Utomhusmiljö
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
I Fredriksskansområdet ska en krea v och
akademisk miljö skapas som kan bli en
a rak v kunskapsmiljö, sam digt som en
bredare allmänhet som inte är knuten ll
Linnéuniversitetet måste känna sig välkommen
i området. Utgångspunkten i arbetet med
utomhusmiljön är a Malm ärdens va enrum
görs llgängligt för alla kalmarbor och besökande.
Den byggda miljön får ta e kliv llbaka för a
ge utrymme för en passage längs stranden med
olika ak viteter som skapar kontakt mellan land
och va en. Passagen längs va net ger hela
Malm ärdsområdet en rekrea v karaktär där
människor exempelvis kan promenera eller jogga
runt va enrummet.
För a uppnå mänsklig hållbarhet (som beskrivs
i programmets inledning s. 14-15) måste e
holos skt tankesä råda där utomhusmiljön
samspelar på lika villkor med den byggda miljön.
Linnéuniversitetets omgivningar kan då bidra
ll a förstärka och s mulera den akademiska
studiemiljön. Miljön måste kunna fånga in olika
människors egenskaper och sinnesstämningar.
En metod som tar utgångspunkt i de a går ut på
a utveckla å a karaktärsdrag. Om färre än tre
karaktärsdrag fi nns i e område har det visat sig
a människor inte trivs. Alla å a karaktärsdrag
återfi nns bland annat vid Camebridge university,
e av världens topprankade universitet som har
mo agit fl era nobelpris. Karaktärerna beskrivs på
de a sä .
Obearbetad beskrivning av de å a karaktärerna:
1. Det rofyllda
U rycker människans behov av a kunna fi nna en
plats som ger lugn. Ljuden från vind, va en, fåglar
och insekter dominerar över trafi k och jäktande
människor. I sådana miljöer där man söker lugn
och ro önskar man inte störas av oljud, inte heller
av skräp, ogräs eller störande människor.
2. Det vilda
De a handlar om en fascina on inför den vilda
naturen. Här fi nns växter som ger intryck av a
vara självsådda. I området kan man träff a på moss-
och lavbelupna stenblock. S garna ser ut a ha
funnits sedan urminnes d. Platsen är i sin helhet
u ormad av naturen själv, eller av en högre makt.
De a skänker platsen en uråldrig prägel och en
mys k. Finns det naturandar någonstans så fi nns
de här.
3. Det artrika
På våren längtar människor särskilt e er a fi nna
tecken på den återvändande sommaren; a hi a
Foto av studiemiljö vid Cambrige University.
29

30
VÄRDEN
den första vitsippan eller a höra den första
lärkan. Men året runt är människor intresserade
av djur och växter: talgoxar, bin, myror,
liljekonvaljer... Mångfalden av djur och växter
lockar människor a gå en bit längre för a hi a
något ny .
4. En rymd för tanke och vederkvickelse
Det här handlar om e u alat behov av a fi nna
en miljö där man “kommer in i en annan värld”,
som några u rycker det. A komma bort från
staden, in ll en värld där man slipper bekymra
sig om signaler och skyltar, där man kan andas
ut. Helst ska där inte fi nnas några skarpa gränser
alls. Området ska hållas samman ll en helhet,
som i en skånsk bokskog eller en mellansvensk
barrblandskog, även om man rör sig hundratals
meter i området. Besökaren kan då slappna av,
fundera igenom saker och ng under den som
man promenerar eller kanske joggar runt.
5. Allmänningen
En grön, öppen, centralt belägen plats. Här kan
cirkusen slå upp si tält, bygdens förening ordna
loppmarknad eller kanske Frälsningsarmén spelar
här för a samla in pengar. Däremellan kan vem
som önskar spela boll här, fl yga drake eller bara
lägga ut en fi lt och sola, kanske äta medhavd
picknick. Sedan urminnes d har människan ha
sådana platser. Här i Sverige fanns ängen, med
den kombinerade ngs- och marknadsplatsen, där
man också godkände den lokale hövdingen.
6. Lustgården
Behov fi nns även av platser där barn och vuxna
kan umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa
barnens händer så a ungarna kan rasa ut.
Denna plats ska helst vara omgärdad med staket,
häck eller dylikt. Den här karaktären handlar om
behovet av platser för skilda ak viteter såsom lek
- a platsen innehåller gungor, rutschkanor o.s.v.
Andra ak viteter handlar om a kunna plantera
något, odla eller bygga (växthus, skjul, kojor,
lekstugor).
7. Centrum, festen
Några människor placerar stadens hjärta och själ
där människor möts. Här handlar det i första hand
inte om ställen som centrala bussterminaler och
dylikt, utan om platser där människor möts för a
ha trevligt. Framför allt gäller de a nöjesparker,
såsom Tivoli, Liseberg och Gröna Lund, men det
kan även handla om särskilda kvarter i centrum,
dit människor i första hand söker sig för a lyssna
på musik, äta en god middag eller bara för a
kunna se andra människor koppla av och roa sig.
8. Kulturen
I motsats ll ovanstående hävdar några a
stadens själ och hjärta inte knyts ll fest
och nöjen, utan ll det historiska arvet.
Fascina onen inför monument, historiska
platser, gamla byggnader och träd är stark. E
exempel är Lundagård i Lund, där domkyrkan,
universitetsbyggnaderna och parken bildar en
starkt symbolladdad plats. Men det kan även
handla om kyrkogårdar, om platser invid statyer.
(Grahn & S gsdo er subm. 2007)
Foto av studiemiljö vid Cambrige university.
Kommentar: Det är vik gt a ta med sig
kunskapen kring respek ve karaktärsdrag i
utomhusmiljön i arbetet med a vidareutveckla
Malm ärdsområdets värden.

PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Syntes: E sä a uppnå de visioner som
beskrivits kring byggnadsstruktur och
utomhusmiljö i Fredriksskansområdet, kan
vara a arbeta med en arkitek ävling inför
detaljplanearbetet. Där kan olika förslag ställas
mot varandra och bedömas u från de värden
och visioner som beskrivits i programmet.
Foto av Musashino Art University Library av Sou Fujimoto
31

32
FÖRUTSÄTTNINGAR
RIKSINTRESSE
Nästan hela undersökningsområdet ingår i
riksintresse för kulturvård. Beteckning är Kalmar
län K 48. I Länstyrelsens meddelande 1997:30
redovisas mo ven för riksintresset. Länsstyrelsen
tar bland annat upp a Kalmar är e av landets
främsta exempel på stadsbyggnadskonst från
1600-talet. Kalmar stad var huvudpunkten för
Sveriges östkus örsvar på 1600-talet och är e
bra exempel på residens - och förvaltningsstadens
fortsa a utveckling. Kvarnholmen med
bevarad stadsplan, byggnader och vallar, från
1600-talet, är for arande centrum för handel och
kommunika on i Kalmar. Här fi nns va enområden,
som gör den befästa staden med dess vallgravar
lä a förstå, samt rester av de gamla
befästningsvallarna.
E ny förslag ll riksintresseformulering för
Kalmar stad har antagits under 2010. Enligt
de a dokument omfa ar Kalmar riksintresse
etapp 1, den norra delen med 10 delområden.
Undersökningsområdet ligger i delområde 5 och 8.
5. Område Kvarnholmen norr utanför
stadsmuren.
Konsekvensanalys:
“Områdets öppna karaktär bidrar ll vy från
Ängöleden i norr med domkyrkan och omgivande
lågbebyggelse som blickfång. Trädridåerna
längs Södra Kanalgatan utgör en pregnant del
av blickfånget särskilt under sommarhalvåret.
Hänsyn ll va enkontakt, förbindelse över
broar och historiska öppningar i befästningen
runt Kvarnholmen samt siktlinjer och blickfång
över Malm ärden är vik ga aspekter och bör
llvaratas i planering.
8. Område Malm ärden.
Konsekvensanalys:
Området utgör en välgörande, rekrea v
resurs i stadslandskapen som bör respekteras
men även förädlas och göras mer llgänglig.
E stort värde utgör även stadens historiska
silue från Ängö mot Kvarnholmen med
domkyrkan som dominerande volym, vilken
bör vidmakthållas. En fram da bebyggelse nära
va enlinjen och strandremsan bör respektera
områdets naturupplevelse genom öppenhet av
campuskaraktär.
Norra delen av Riksintresse (avdelat med den sträckade
linjen), ur Kalmar riksintresse, Etapp 1:Norra delen.

FÖRUTSÄTTNINGAR
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV
GÄLLANDE DETALJPLANER
Fredriksskans
Gällande detaljplan för Fredriksskansområdet
och den största delen av planområdet är planen
0880K-I:128 antagen den 23/1 1948. Sedan den
fastlades har två mindre detaljplaner gjorts för
Fredriksskansområdet år 1957 och 1997.
Lindö
Gällande detaljplaner för Lindö är 0880K-I:128
från 1948 (se kartan ll höger) och planen 0880K-
1:297 från 1969 då Ängöleden byggdes.
Ängö
Gällande detaljplaner för Ängö är 0880K-I:128 från
1948 (se kartan ll höger) och 0880K-1:141 från år
1949 som är den mest övergripande. I samband
med a Ängöleden byggdes 1969 llkom en plan,
0880K-1:297.
Stagneliusskolan
För Stagneliusskolan och området runtomkring
gäller planen 0880K-1:427 från 1987.
Stadsplan från 1948 0880K-I:128.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
33

34
FÖRUTSÄTTNINGAR
MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Marken i Fredriksskansområdet ägs idag av
kommunen. Till störst del äger kommunen även
marken i undersökningsområdet med undantag
för bostadsfas gheterna. (Se kartan ll höger.)
Markytans storlek i Fredriksskansområdet är ca
å a hektar
MARKANVÄNDNING
Fredriksskansområdet används idag ll störst
del ll idro sändamål. Ytan täcks i stort
se av huvudarenan och de tre befi ntliga
träningsplanerna för fotboll. Rävspelet täcker
resterande yta i södra Fredriksskansområdet.
Enligt gällande detaljplan står största delen av
Fredriksskansområdet beskrivet som allmän
plats, park eller plantering. Norra delen, där
huvudarenan ligger, är för idro sändamål.
I dag används Fredriksskansområdet ll
skolidro sverksamhet av gymnasieskolorna
och universitetet. Kommunens och
grannkommunernas grundskolor hyr huvudarenan
för skolfriidro stävlingar. Olika idro sföreningar
bedriver sin verksamhet i Fredriksskansområdet:
Kalmar AIK, Kalmar SK, Kalmar GF, Kalmar RK,
FI Kalmarsund och Högby IF. Dessutom fi nns e
antal llfälliga hyresgäster som hyr tränings der
på konstgräsplanen.
Karta över ägandeförhållanden. All omarkerad mark ägs av kommunen.

FÖRUTSÄTTNINGAR
HISTORIK
1600-1700-tal
Det har tagits fram en kulturhistorisk utredning
för Fredriksskansområdet utarbetad av
Länsmuséet i Kalmar på uppdrag av Kalmar
kommun. Utredningen fi nns, såsom digare
nämnts, med i sin helhet som en bilaga ll de a
program.
Bilden visar en karta över Calmare stad och
stads ägor från år 1650. Udden som s cker ut i
Malm ärden he e vid den den ”Galgenabben”.
Såsom namnet antyder har udden använts som
avrä ningsplats. Byggna onen av stadsmuren
kan ses påbörjad. Det medel da Kalmar låg
fram ll 1600-talet i anslutning ll slo et,
men av försvarstekniska skäl valde man sedan
a fl y a staden ll Kvarnholmen. Dro ning
Chris na godkände formellt år 1651 e förslag
kring hur Kvarnholmens befästningsanläggning
skulle u ormas. Befästningsstaden bestod av
en befästningsmur kring Kvarnholmen och
omgivande bas oner. På öns norra sida reste sig
en 6 m hög mur ur den grunda Malm ärden.
Försvarsanläggningen runt Kvarnholmen ansågs
stå färdig år 1761. Kvarnholmen omgavs i övrigt
av fl acka och obebyggda holmar. På en liten
holme mi i ärden –kärringalåret - anlades
1735 en försvarsanläggning som fi ck namnet
Fredriksskans. Namnet Fredriksskans lever vidare
än idag.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Galgenabben
Fredriksskans
Karta över Calmare stad och stads ägor från år 1650. Udden som s cker ut i Malm ärden
he e vid den den ”Galgenabben”. Liksom namnet antyder har udden använts som
avrä ningsplats. Byggna onen av befästningsmuren kan ses påbörjad.
35

36
FÖRUTSÄTTNINGAR
1800-tal
Under början av 1800-talet förlorade Kalmar sin
roll som befästningsstad och den skarpa gränsen
mellan stad och land kunde luckras upp.
År 1874 kom en ny byggnadsstadga vilken ålade
städerna a upprä a stadsplaner. E par år
senare presenterade C. H. Öhnell en stadsplan
som innebar a hela Malm ärden skulle fyllas
igen och bebyggas med en rutnätsstad. På det
sä et skulle Kalmar ges en värdig inramning.
U yllnadsarbetet påbörjades enligt Öhnells plan.
Utsni ut C. H. Öhnells stadsplan från 1876.

FÖRUTSÄTTNINGAR
Tidigt 1900-tal
I början av 1900-talet kom nya stadsplaneideal
a gälla som tog större hänsyn ll platsens
naturliga förutsä ningar. År 1909 fi ck Sverige en
ny stadsplanelag. De a samverkade ll a dens
kanske främste stadsplanerare, Per-Olof Hallman,
fi ck utarbeta en ny plan för Kalmar. I den nya
stadsplanen betraktades Malm ärdens va enrum
som en resurs som skulle llvaratas och det
digare planerade u yllnadsarbetet begränsades.
Hallmans plan genomfördes ll stor del. E
undantag från planen var a den planerade
villabebyggelsen i norra Fredriksskansområdet
år 1918 ersa es av en idro sarena. (Se bilden ll
höger.)
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Utsni ur Per-Olof Hallmans stadsplan från 1906.
37

38
FÖRUTSÄTTNINGAR
Gymnas kuppvisning i Fredriksskansområdet år 1930.

FÖRUTSÄTTNINGAR
Tidigt 1900-tal
Inför anläggandet av fotbollsplanen togs
det fram e förslag för hela området kring
idro sanläggningen som då he e Kalmar
idro spark. (Se bilden ll höger.)
Förutom fotbollsplanen uppfördes entrédelen
med en axel från Strandgatan. Under samma d
uppfördes kalkstensmuren och trädplanteringen
längs Fredriksskansgatan och “Rävspelet”
planterades. Fredriksskansområdet användes
o a för gymnas kuppträdanden. De a var dens
folkhälsovurm. Idro sformen användes som
mo on och underhållning utan tävlingssy e. År
1928 uppfördes den tennishall som idag kallas
”Gymnasten”. Byggnadsvolymen kan ses skisserad
uppe i vänstra hörnet på kartan ll höger.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Odaterat förslag ll Kalmar idro sparks u ormning sannolikt från år 1917-1918.
39

40
FÖRUTSÄTTNINGAR
Flygfoto av Fredriksskansområdet och Stagneliusskolan, troligen från början av 1940-talet. I förgrunden ses den nyanlagda idro sanläggningen med llhörande simbassäng.

FÖRUTSÄTTNINGAR
1930-1970-tal
År 1932 uppfördes Stagneliusskolan
på u yllnadsmassorna väster om
Fredriksskansområdet. Skolan ritades av
den välkända arkitekten Ragnar Östberg. (Se
bilden ll vänster). Vid mi en av 30-talet hade
omgivningarna kring Fredriksskansområdet och
Malm ärden i stort se få den u ormning vi
känner igen i dag. De a med e stort undantag -
Ängöleden.
Riksdagsbeslutet a bygga en bro över ll Öland
1966 stärkte stadens planerare som förutspådde
en ökande biltrafi k. För a u öra trafi kleden från
Ölandsbron ll Kvarnholmen gjordes omfa ande
u yllnadsarbeten längs Ängös västra strand samt
mellan Kullö och Lindös södra delar. Ängöbron
ersa es av en betongbro och färdvägen runt
Malm ärden bröts i det a den nya trafi kleden
skar av vägen från Lindö (se kartan ll höger).
Meningen med Ängöleden var a uppnå en
eff ek v åtkomst av hamnen. Ursprungligen
var tanken a riva den äldre bebyggelsen på
Ka rupan för a fortsä a leden där.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Utsni av Kalmarkarta från år 1974. Ängöleden blev färdigbyggd år 1972.
41

42
FÖRUTSÄTTNINGAR
I dag
Sedan 70-talet har Malm ärdsområdet inte
genomgå några radikala förändringar, dock några
mindre. På 80-talet llkom Stagneliusskolans
matsal i Tessinparken väster om skolan.
Lands ngshuset som ligger i hörnet av Västra
Sjögatan och Södra Kanalgatan llkom i början av
90-talet. När bebyggelsen på Varvsholmen llkom
byggdes en större trafi kapparat för a fördela
biltrafi ken mellan Ängöleden, Varvsholmen och
Kvarnholmen. Inom Fredriksskansområdet har en
rad byggnader och anläggningar llkommit under
dsperioden från 70-talet, bland annat den Norra
läktaren. (Fredriksskansområdets byggnader och
anläggningar fi nns beskrivna i den kulturhistoriska
utredningen som är en bilaga ll programmet).
Kartan ll höger visar hur Malm ärdsområdet ser
ut idag.
Malmen
Lindö
Utsni av Kalmar kommuns handläggarkarta.
Fredriksskansområdet
Varvsholmen

FÖRUTSÄTTNINGAR
Historisk resumé
Under 1600-talet fanns viss bebyggelse längs
Malm ärdens fastlandsstrand. Det naturliga
ölandskapet kring ärden fanns for arande kvar
och stora öar som Kvarnholmen, Lindö, Kullö och
Ängö hade ingen landförbindelse.
I slutet av 1600-talet planerades Kalmar som
en befästningsstad med sy et a vara en
del av landets militära försvar. I och med a
försvarsanläggningen började ta form under
1700-talet påbörjades också en omdaning av det
fysiska landskapet kring Malm ärden.
Under 1800-talet förlorade Kalmar sin roll som
befästningsstad. En ny stadsplan togs fram enligt
dens ideal som skulle ge staden en storslagen
gestaltning. För a realisera planens vision
var man tvungen a genomföra y erligare
stora fysiska förändringar i landskapet runt
Malm ärden, men som aldrig fullföljdes i sin
helhet.
I början av 1900-talet kom nya planeringsideal
a gälla som innebar a man såg e värde i
det naturliga landskapet. En ny stadsplan för
Kalmar togs fram med utgångspunkt i den
befi ntliga fysiska miljön. Man gjorde förändringar
i landskapet u från den nya mer organiskt
u ormade stadsvisionen.
Under 1970-talet kom Malm ärdens va enrum
återigen a förändras drama skt. Tidens
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Kartor som visar landskapsförändringar över den i Malm ärdsområdet.
planeringsideal hade en teknisk inriktning och
platsens befi ntliga värden togs inte llvara.
Ängöledens llkomst handlade om a få en
eff ek v bilförbindelse genom Kalmar ll hamnen.
Stora delar av Kalmars ursprungliga ö-landskap
försvann i och med a trafi kleden byggdes.
Det som är karaktäris skt för dagens planering,
är den demokra ska processen, där samtliga
förutsä ningar i e planområde vägs samman
med målet a uppnå hållbar samhällsutveckling.
Kommentar: I arbetet med programmet för
Fredriksskansområdet fi nns en värdegrund i
planeringen där människan står i centrum.
(s. 14-15)
1854 1901 2008
Foto av idro splatsen med ö-landskapet intakt i
bakgrunden, omkring år 1930.
43

44
FÖRUTSÄTTNINGAR
ANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADER
AV ALLMÄN KARAKTÄR
Det har tagits fram kulturhistoriska utredningar
för Fredriksskansområdet, Stagneliusskolan
och Epidemisjukhuset, på Kalmar kommuns
beställning, av Kalmar läns museum under våren
2011.
E urval av Malm ärdsområdets byggnader och
anläggningar av mer allmän karaktär beskrivs
kor a at på grundval av utredningarna. De
kulturhistoriska utredningarna fi nns med som
bilagor ll programmet. Länsmuséets utredningar
ska vägas samman med alla övriga förutsä ningar
för området i det vidare utvecklingsarbetet av
Fredriksskansområdet.
3
1
2
5
6
4
Karta med numrering av byggnader och anläggningar av allmän karaktär i Malm ärdsområdet.

FÖRUTSÄTTNINGAR
1. HUVUDARENAN
Idro splatsen är idro sanläggningens äldsta del.
Idro splatsens läge, utbredning och indelning
är densamma som på den situa onsplan över
Kalmar Idro spark som redovisas i de a program
(s.39) och som överensstämmer med 1918 års
stadsplan. Idro splatsen består av en fotbollsplan
omgiven av löparbanor, e område för
längdhopp, stavhopp och tresteg, en träningsyta
för hoppgrenar samt en yta för kast och höjdhopp.
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning beskrivs
idro splatsen som anläggningens hjärta. De fl esta
människor i Kalmar med omnejd kan relatera ll
Fredriksskansområdet oavse idro sintresse.
Enligt Länsmuséets rekomenda on fi nns det e
värde i a bevara idro splatsen som en öppen
obebyggd yta med off entlig karaktär.
Huvudarenan i vinterskrud.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
45

46
FÖRUTSÄTTNINGAR
2. KALKSTENSMUREN
Arkitekt: J Fred Olson
Den solida mur som inhägnar Fredriksskansområdet
är 300 m lång och byggd av kalksten.
Den uppfördes år 1921 e er ritning av dåvarande
stadsarkitekten J Fred Olson. Det fi nns två entréer
i muren. Den ena mot Erik Dahlbergsväg och den
andra mot Fredriksskansgatan i Strandgatans
förlängning .
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning
beskrivs muren ha e kulturhistoriskt värde som
en fysisk markering av a Fredriksskansområdet
är en speciell och vik g plats i staden. Den
understryker Fredriksskansgatan som en
paradgata och berä ar a man hade en hög
ambi on med planeringen av staden.
Muren längs Fredriksskansgatan. Ritning av “muren” av J Fred Olson från 1919.

FÖRUTSÄTTNINGAR
“Gymnastens” framsida.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
3. “GYMNASTEN”
Arkitekt: J Fred Olson
Byggnaden ”Gymnasten” uppfördes 1928 som tennishall
för Kalmar Tennisklubb. Hallen var klubbens
första inomhusbana och ritades av J Fred Olson. År
1965 togs hallen över av Kalmar kommun. År 1988
övertogs tennishallen av Kalmar gymnas kförening
som byggde om hallen för tävlingsgymnas
k. Byggnaden “Gymnasten” är u örd med
en speciell konstruk on som gör den inre hallens
volym möjlig. Fasaden är symmetriskt uppbyggd.
Enligt Länsmuséets kulturhistoriska utredning har
”Gymnasten” e kulturhistoriskt värde som den
äldsta kvarvarande byggnaden på idro splatsen
och den är välbevarad interiört och exteriört. Den
speciella byggnadskonstruk onen ger e vik gt
arkitektoniskt inslag.
Ritning av “Gymnastens” gavelfasad av J Fred Olson
1928.
47

48
FÖRUTSÄTTNINGAR
“Rävspelet”.
4. “RÄVSPELET”
I 1906 års stadsplan var största delen av
Fredriksskansområdet utlagt som park. År 1925
presenterades planerna på a plantera en yta av
området med träd. “Rävspelet” anlades som e
led i a förvandla Fredriksskansområdet från a
mer eller mindre vara en sop pp ll a bli en
paradgata och entré ll Kalmar. “Rävspelet”
anlades i slutet av 20-talet och kom a bli den
enda del av de lltänkta planerna för
Fredriksskansområdet som genomfördes som park.
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning bedöms
“Rävspelet” ha e högt kulturhistoriskt värde,
framförallt kopplat ll platsens llkomsthistorik
och som en del av stadens gröna stråk som
sträcker sig från slo et i söder ll
Fredriksskansområdet i norr.

FÖRUTSÄTTNINGAR
5. STAGNELIUSSKOLAN
Arkitekt: Ragnar Östberg
Skolan ritades av arkitekten Ragnar Östberg
och stod klar år 1932. Byggnadens arkitektur är
stramt klassicis sk. Bland skolans utsmyckningar
fi nns fl era av dens framstående konstnärer
representerade. Mellan byggnaderna i söder fi nns
en öppen skolgård och norr om byggnaden en f.d
skolträdgård. Skolan har llförs ny bebyggelse och
har renoverats vid olika dpunkter. Under åren
1992-94 genomfördes omfa ande renoveringar
av skolan.
Enligt Länsmuséets kulturhistoriska utredning
anses anläggningen med skolans huvudbyggnad,
gymnas ksalen och den kringliggande skolgården
vara av högt kulturhistoriskt värde. Själva
skolbyggnaden har e tydligt samhällshistoriskt
värde. Skolan är sedan den stod klar 1932 en av
stadens vik gaste off entliga symbolbyggnader.
Stagneliusskolan.
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
6. EPIDEMISJUKHUSET
Arkitekt: Stadsingenjör Ivan Björkman
Epidemisjukhuset uppfördes år 1894 e er
ritningar av dåvarande stadsingenjören Ivan
Björklund. Lindö ansågs vara en lämplig placering
-stadsnära, men ändå avskilt. Sjukhuset har blivit
llbyggt och ombyggt vid en rad llfällen. År 1937
by es Epidemisjukhusets funk on ut mot a bli
förråd åt civilförsvaret. Idag används byggnaden
av KIK – konstnärer i Kalmar, som ateljé.
I Länsmuséets kulturhistoriska utredning kan
man läsa a det gamla epidemisjukhuset är
representa vt i si u örande för den dens
sjukhusbyggnader. Byggnaden är välbevarad och
besi er därför e kulturhistoriskt värde.
Epidemisjukhuset.
49

50
FÖRUTSÄTTNINGAR
IDROTT, REKREATION OCH
FÖRENINGSLIV
Hela Malm ärdsområdet har en tydlig rekrea v
profi l. Trots a Ängös strand är dominerad av
Ängöledens biltrafi k och Fredriksskansområdet är
avskilt för en bredare allmänhet, används området
delvis som promenadstråk av Kalmarborna.
Fredriksskansområdets totala yta är ca 80000
kvm. Den inhägnade delen med fotbollsplanerna
är idag ca 65000 kvm varav huvudarenan med
friidro sanläggning och läktare är ca 20000 kvm.
Den allsvenska fotbollen har försvunnit från
Fredriksskansområdet. I dag används området
för skolidro sverksamhet av gymnasieskolorna
och Linnéuniversitetet. Kommunens och
grannkommunernas grundskolor hyr Fredriksskans
för skolfriidro stävlingar. Olika idro sföreningar
bedriver sin verksamhet på Fredriksskans:
Kalmar AIK, Kalmar SK, Kalmar GF, Kalmar RK,
FI Kalmarsund och Högby IF. Dessutom fi nns e
antal llfälliga hyresgäster som hyr tränings der
på konstgräsplanen. Utöver Fredriksskansområdet
så används södra Lindö som träningsplan för
kastgrenar.
I uppstartsfasen av programarbetet arrangerades
en idéstuga av kommunens mark – och
planeringsavdelning, Samhällsbyggnadskontoret
och Kultur - och fri dsförvaltningen. Beslutet om
avsiktsförklaringen gällande Linnéuniversitetets
lokalisering ll Fredriksskansområdet var ännu Vy över Malm ärden med fotbollsplanerna i förgrunden.

FÖRUTSÄTTNINGAR
inte taget och området var aktuellt för idro och
bostäder. Idéstugas sy e var a ge llfälle för
berörda poli ker, tjänstemän, idro sföreningar
och skolor a diskutera, förmedla idéer, tankar
och synpunkter om den fram da idro en på
Fredriksskans. Under kvällen framkom a de
föreningar som idag är ak va på Fredriksskans
generellt vill förbli verksamma här och a de
dessutom vill utveckla sin verksamhet. Det
gjordes en SWOT-analys (SWOT är en analysmetod
och e planeringshjälpmedel där bokstäverna är
en förkortning av de engelska orden “Strengths”,
“Weaknesses”, “Opportuni es” och “Threats”)
där deltagarnas tankar kring områdets styrkor,
svagheter, möjligheter och hot framkom. I SWOTanalysen
framkom det bland annat a platsen
har e känt varumärke med historisk förankring
och a Fredriksskansområdet kan utvecklas med
den mångfald av idro sföreningar som fi nns.
Det fanns en “allmän” önskan om a området
ska bli llgängligt för “alla” under hela dygnet
året runt. Man diskuterade a grönområdena
i området helst inte skulle minska, a det kan
fi nnas intressekonfl ikter och a det kan krävas
stora ekonomiska satsningar i området för a
det ska kunna utvecklas då fl era av de befi ntliga
faciliteterna är slitna. Idéstugans diskussioner
fi nns y erligare beskrivna i en bilaga ll
programmet.
Fredriksskansområdets huvudarena har använts
som matcharena för Kalmar FF och används
for arande av Kalmar AIK. Friidro en har använt
gräsplanen som tävlingsarena för kastgrenar och
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
som tävlings - och träningsarena för längdhopp,
tresteg, höjdhopp, stav och löpgrenar. Skolorna
har använt huvudarenan för idro sundervisning i
begränsad omfa ning.
Det fi nns önskemål från friidro en om a
friidro sanläggningen i huvudarenan ska
uppnå status för na onella tävlingar. För a
uppnå det krävs en rad förändringar. Må et på
friidro sanläggningen i sin helhet med status för
na onella tävlingar skulle på så vis bli ca 90 x
175 m exklusive läktare.
På Lindö fi nns föreningsverksamhet i form av
KIK - konstnärer i Kalmar. Föreningen kom ll
lokalerna på Lindö år 1985. Idag är ca 12-14
personer verksamma i lokalerna. Y erligare
konstnärer önskar a bli verksamma på Lindö,
yrkesverksamma prioriteras av föreningen.
Konstnärerna arbetar med ski ande teknik inom
konsten och både med off entliga utsmyckningar
och utställningar. En del av arbetet kräver större
utrymmen och bullrar. Föreningen ser det som
en fördel a vara verksamma på Lindö e ersom
ingen störs av verksamheten, men den ligger
ändå centralt och kan därav fungera publikt.
Kons öreningen vill gärna a Lindös iden tet
bevaras och förstärks som en krea v miljö. De
kan tänka sig a samverka med andra aktörer,
exempelvis Linnéuniversitetet.
Den västra delen av Lindö används idag som
uppläggningsplats och hamn för mindre båtar,
vilket bidrar ll den pitoreska atmosfär som råder
på ön.
Konstnärer samlade på trappan ll
Lindöateljeerna.
Förberedelser för sjösä ning på södra Lindö.
51

52
FÖRUTSÄTTNINGAR
Foto från Lindös södra strand mot Kvarnholmen. Kalmars stadssilue är tydlig med den gamla kvarnen - med bl a.
Kalmarsalen, Lantmännens silo, Domkyrkan och Rävspelets höga träd. Till höger om Rävspelet fi nns huvudarénan.
GRÖNA OCH BLÅ VÄRDEN
Hela undersökningsområdet präglas av möten
mellan blå och gröna värden. Malm ärdens
va en är det dominerande elementet. För a
Malm ärden fortsa ska vara en llgång för
området och inte riskera a växa igen är det vik gt
a va net håller en god kvalitet.
Det fi nns e pågående projekt i Kalmar
kommun som har lldelats EU-medel ll
en förstudie för a undersöka om va nen
i Kalmars stadskärna (Systraströmmen,
Fredriksskanskanalen och Malm ärden) kan
göras badbara. I projektet samarbetar Kalmar
kommun med Linnéuniversitetet som har
undersökt växt och djurlivet i Malm ärden,
Malm ärdens va enkvalitet och sedimentens
innehåll. Ny teknik för a rena va net såsom
pressning och centrifugering ska testas för
a avva na sedimenten. Projektet ligger väl
i linje med kommunens översiktsplanering
och de folkhälsopoli ska mål som beskriver
a kommunens kustva en ska ha en god
va enkvalitet och inbjuda ll bad och fi ske.
Det fi nns också en tanke i projektet a
genomströmningen av kustva net bör förbä ras.
Genom a öppna trånga sund, vägbankar och
broar kan va net cirkulera bä re och därmed ge
ökad syresä ning. Åtgärden kan bidra ll en bä re
va enkvalitet och en ökad biologisk mångfald.
Kalmar har en grönstrukturplan som är framtagen
e er e u alande av kommunfullmäk ge i 2005

FÖRUTSÄTTNINGAR
års budget. Grönstrukturplanen är daterad
2010-11-02. I planen kan man bland annat
utläsa a stråket runt Malm ärden är del av
e övergripande grönstråk och som behöver
utvecklas. “Rävspelet” står omskrivet som en
mindre park som i sin helhet är värdefull. Lindö
står beskrivet som en del värdefullt naturområde
och med en del som kan utvecklas som park. Hela
Lindö har klassats som en värdekärna för biologisk
mångfald.
Det fi nns en naturinventering som täcker
Lindö, ”Översiktlig naturinventering av området
Svensknabben-Lindö, Kalmar kommun”,
framtagen av Pronatura daterad 2005-06-16.
Sammanfa ningsvis sägs Lindö vara intressant
som stadsnära frilu sområde. Ädellövskogen
bedöms vara intressant ur naturvårdssynpunkt
e ersom den har blandade arter och på längre
sikt kan utvecklas ll a få lundartad karaktär.
Naturvårdsinventeringen fi nns i sin helhet som en
bilaga ll programmet.
Det har gjorts en inventering av fågelfaunan
som täcker Malm ärdsområdet, ”Inventering
av fågelfaunan vid Malm ärden, Långviken och
Olsan i Kalmar våren 2011” av Olof Persson
- Kalmar kommun. I slutsatsen kan man läsa
a ”U från inventeringens resultat så avviker
områdenas fågelfauna inte nämnvärt från
liknande kustområden i sydöstra delen av Sverige.
I stort se samma arter fi nns representerade som
var väntat.” Det konstateras dock a fågellivet
är rela vt rikt för a vara så stadsnära och a
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
eventuella förändringar i områdets miljö troligtvis
skulle påverka fågelfaunan på kort och lång sikt.
Exempelvis är vassröjning och muddring inte
enbart posi vt för den biologiska mångfalden.
Fågellivet är ll stor del beroende av grunda och
mjuka bo nar.
Inventeringen av fågelfaunan fi nns i sin helhet
med som en bilaga ll programmet.
Det har även gjorts en inventering av vegeta onen
på ön norr om Fredriksskans och på Koholmarna
av kommunens ekolog Tomas Burén 2011-06-20.
I den sammanfa ande värderingen kan det läsas
a ”Alla arter som påträff ades är ganska vanliga i
liknande miljöer i trakten”. De spridda växtarter
som fi nns i området utgör inte e värde i sig, utan
skapar e värde genom den miljö de llsammans
utgör för fåglar och insekter.
Flera rödlistade växter är funna inom
utredningsområdet. Luddvicker (VU) fi nns i
slänten mot Ängö ärden nordost om Ängöbron.
Klibbveronika (VU) växer på Rävspelet, i slänten
mot Fredriksskanskanalen. Allanders björnbär
(NT) bildar stora snår på sydöstra delen av Lindö.
Bornholmsbjörnbär (NT) fi nns både på södra
delen av Lindö och i slänten mot va net vid
Jutegatan. En rönn på ön norr om Fredriksskans
har bestämts ll fagerrönn (VU) i vid bemärkelse.
Den är troligen spridd från odling och kan därför
inte anses ha något större skyddsvärde. Bland
fåglarna noterades häckning av hämpling (VU),
svarthakedopping (NT) och drillsnäppa (NT)
2011. Y erligare några rödlistade fågelarter har
observerats utan a häckning konstaterats.
Skra måsar på en brygga på södra Lindö.
Med undantag för några av de ovannämnda
arterna är områdets biologiska värden
koncentrerade ll skogen på Lindö och på de små
öarna och ll Malm ärdens vassområden och
grunda mjukbo nar. Själva Fredriksskansområdet
är helt dominerat av klippta gräsytor och
hårdgjorda ytor. Två växter av visst lokalt
intresse är den lilla ormbunken murruta, som
växer på kalkstensmurarna runt Fredriksskans,
och vildtulpan, som växer in ll e par av de
formklippta almarna på Fredriksskansgatans östra
sida.
53

54
FÖRUTSÄTTNINGAR
STRANDSKYDD I
FREDRIKSSKANSOMRÅDET
I Fredriksskansområdet gäller strandskyddet
300 m på land och i va en.
Strandskyddets sy e är a bevara allmänhetens
frilu sliv och a bevara land- och va enområden
för a de är biologiskt värdefulla. Det generella
strandskyddet är 100 m från strandkanten både
på land och i va en. Strandskyddet gäller samtliga
stränder vid hav, insjöar och va endrag oavse
storlek både i tätort och i glesbygd. Strandskyddet
prövas enligt miljöbalken 7 kap. 18 § c.
Planerna för Fredriksskansområdets utveckling
strider inte mot strandskyddets grundsy en -a
bevara allmänhetens frilu sliv och bevara land-
och va enområden för dess biologiska värde.
Fredriksskansområdet är idag avgränsat för en
bredare allmänhet och kan nu llgängliggöras
med kontakt med Malm ärdens va enrum
och gröna värden för människor. I kapitlet
om gröna och blå värden kan man läsa a
inga större naturvärden fi nns a skydda i
Fredriksskansområdet e ersom ytan är anlagd
och ll största delen täckt av klippta gräsma or.
Upphävande från strandskyddet kan ske
på grundval av det första skälet. ”Området
är ianspråktaget, inom hemfridszon eller
tomtplanavgränsning.” Fredriksskansområdet
är idag ianspråktaget som en anlagd yta för e
speciellt ändamål. Bygglov fi nns för samtliga
fotbollsplaner inom området.
Kommunen anser även a upphävande av
strandskyddet i Fredriksskansområdet kan ske
grundat på det femte skälet ”området behöver
användas för a llgodose e angeläget allmänt
intresse som inte kan llgodoses utanför
strandskyddsområdet.” Linnéuniversitetet har
u ryckt en tydlig vision om a profi lera sig i
Kalmar som e stadsintegrerat universitet ll
skillnad från i Växjö där universitetet ligger
samlat i e campusområde. En placering av
Linnéuniversitetet i Fredriksskansområdet
stämmer överens med kommunens planer i
“Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med
omgivande va enrum” (antagen av KF 2011-12-
19). Fredriksskansområdet beskrivs i dokumentet
som en plats med behov av en “ny generator”
och är en del av det gröna stråk med tradi on för
ins tu onsbyggnader av off entlig karaktär som
sträcker sig mellan slo et i söder och Svinö i norr.
Stora delar av Fredriksskanområdet kringgärdas av
stängsel, även längs stranden. Avståndet mellan staketet
och stranden lämnar bitvis inte plats a passera.

FÖRUTSÄTTNINGAR
TOPOGRAFI, GEOTEKNIK OCH
MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING I
FREDRIKSSKANSOMRÅDET
Topografi
Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun
beslutade den 14/12-2010 a llämpa en lägsta
färdig golvhöjd på +2,5 m över normal va ennivå
vid nybyggna on. Hela planområdet ligger på en
marknivå som är lägre än +2,5m vilket måste tas i
beaktande i det fortsa a planarbetet.
järden
Lila linje visar +2,5m -
kurvan över va enytan.
Lindö
Malm-
fjärden
Geoteknik
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Ängöfj.
Kalmar kommun har beställt en geoteknisk
utredning av WSP om Fredriksskans, “Malmen
2:3, Kalmar kommun, Fredriksskansområdet,
Översiktlig geoteknisk utredning 2011-10-27”.
Markytan ligger generellt på nivåer mellan +1 m
och +1,5 m över havsytan. Jorden består generellt
av 0,5-2 m fyllningsjord som vilar på naturlig
frik onsjord, an ngen direkt eller via 1-4 m gy ja
och lera. I södra delen är lagret med gy ja och
lera tjockare. Djupet ll naturlig frik onsjord ökar
generellt åt öster mot Malm ärden.
Fyllningen har mycket varierande sammansä ning
och egenskaper. Grundva en har påträff ats på
nivåer mellan 1-1,5 m under markytan.
För huvuddelen av området behövs troligen
grundförstärkning för byggnader, dels på grund
av den lösa leran och gy jan, dels på grund av
den befi ntliga fyllningens varierande och dåliga
kvalitet. Med hänsyn ll djupet ll fasta jordlager
kan pålning vara en lämplig förstärkningsmetod.
För a bygga gator och hårdgöra ytor kommer
området a behöva schaktas ur och fyllas upp.
De a innebär ökade belastningar på ursprungliga
jordlager, vilket kan innebära sä ningar. I
samband med detaljprojektering kommer
komple erande undersökningar och utredningar
a behövas.
Miljö
Kalmar kommun har beställt miljöteknisk
rapportering av WSP om Fredriksskans:
”Fas gheten Malmen 2:3 – Fredriksskans –
Översiktlig miljöteknisk markundersökning, 2011-
09-16” och “Miljö- och hälsoriskbedömning samt
förslag ll fortsa a utredningar, Fredriksskans,
Malmen 2:3, Kalmar kommun”, är under
framtagande. Grundva nets rörelseriktning
antas vara ut mot Malm ärden, vilket även styrks
av de grundva enmätningar som har gjorts.
Enligt Länsstyrelsens databas om förorenade
områden, MIFO (Metodik för Inventering av
Förorenade Områden), består ppmassorna i
Fredriksskansområdet bland annat av sopor.
En översiktlig miljöundersökning har genomförts
av WSP. Sy et med undersökningen var a
utreda om det förekommer föroreningar i mark
och grundva en inom Fredriksskansområdet.
Resultaten från undersökningen visar a marken
på Fredriksskans är förorenad, bitvis med höga
halter. Föroreningarna förekommer spri över
undersökningsområdet. Såväl va enanalyser
som laktester visar a en viss urlakning sker.
Urlakningen verkar dock vara rela vt liten.
Kunskapen om föroreningssitua onen är
for arande bris ällig och fl er utredningar kommer
förmodligen a krävas. Föroreningssitua onen
avgör i första hand saneringsåtgärdernas
omfa ning men även val av markanvändning har
betydelse. Vid byggna on av bostäder är kraven
på låga föroreningsnivåer generellt högre än
exempelvis vid byggna on av verksamhet.
55

56
FÖRUTSÄTTNINGAR
ARKEOLOGI
Skyddet av fornlämningar regleras i
Kulturminneslagen (KLM) som huvudsakligen är
en “bevarandelag”. Skyddet av fornlämningar
ska vägas mot andra samhällsintressen, t ex. nya
bostäder eller ny infrastruktur. Länsstyrelsen
är llståndsgivande myndighet. Markingrepp
kan bara ske om inga kända fornlämningar eller
fornlämningsområden fi nns i berört område.
Utan llstånd måste grävarbete avbrytas så fort
fornlämningar påträff as.
Enligt studier av äldre kartor konstateras a
inga idag kända, fornlämningar fi nns inom
Fredriksskansområdet.
TRAFIK KRING
FREDRIKSSKANSOMRÅDET
Angöring ll planområdet sker via
Fredriksskansgatan. Innan dess främst via
Erik Dahlbergs väg med bil och med cykel.
Angöring kan också ske via Kvarnholmen och
Fredriksskansgatan och via Jutegatan och
Fredriksskansgatan med bil, cykel och som
gångtrafi kant. Fredriksskansgatan är en av
Kalmars huvudinfartsleder och kommer enligt
den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen
med omgivande va enrum a fortsä a vara det.
Gatan kan dessutom få en ökad betydelse som
robust in-/u artsgata då andra projekt på olika
sä föreslår dämpningar av framförallt biltrafi kens
framkomlighet, t ex. busstorg vid Norrgård och
tankarna kring Sveaplan.
Kollek vtrafi k fi nns närmast längs Norra
vägen och Ängöleden samt på Kvarnholmen.
En ny linjesträckning förbi Fredriksskans och
universitetsområdet bör studeras närmre i
kommande arbete och synkroniseras med
planerna kring kv Muren och Gesällen, Sveaplan
och Norrgård.
Fredriksskansgatan är i dag rela vt bred. I den
has ghetsöversyn som har gjorts för Kalmar
daterad 2011-11-11, kom man fram ll a lämplig
has gheten är 40 km/h på Fredriksskansgatan.
Störst påverkan på föreslagen has ghet hade
buller och tätheten mellan korsningspunkter.
Vägrummet är i dag bre vilket kan leda ll låg
e erlevnad vid sänkt has ghet. Vägens u ormning
bör därför ses över i samband med planläggningen
av Fredriksskans och mer plats kan exempelvis ges
ll gång - och cykeltrafi k. Kopplingarna över vägen
mellan Fredriksskansområdet och Stagneliusskolan
bör studeras.
Redan idag används Fredriksskansgatan fl i gt för
cykeltrafi k. Cykelvägarna ingår i huvudcykelnätet.
Fredriksskansbron är dock en fl askhals då cyklister
är hänvisade ut i biltrafi ken för a kunna passera
in mot Kvarnholmen. Även ut från centrum är
det smalt då gående och cyklister ska samsas om
utrymmet på en gemensam gång- och cykelbana
och med mötande trafi k. Fredriksskansbron är i
sin nuvarande u ormning underdimensionerad
både e ersom den är för smal för a klara både
bil-, cykel- och gångtrafi k och för a den inte klarar
tyngre trafi k som exempelvis bussar.
Kopplingarna mellan universitetets olika
områden i staden - Ölandshamnen och
Fredriksskansområdet, samt kopplingarna ll
sta onsområdet, bör studeras mer ingående och
stärkas, framförallt ur e lokaltrafi k, gång- och
cykelperspek v.

FÖRUTSÄTTNINGAR
KALMARS UNGDOMSRÅD
Arbetsgruppen har träff at Kalmars ungdomsråd
för a få perspek v på Fredriksskansområdets
utveckling ur unga människors synvinkel.
Kalmars ungdomsråd har 40 medlemmar varav
11 personer si er i dess styrelse. Ungdomsrådets
funk on är ge unga möjlighet a göra sin röst
hörd och a vara en remissinstans i projekt och
beslut som rör unga.
Ungdomarna fi ck frågan om vad som saknas för
unga människor i Kalmars stadskärna idag och vad
som skulle göra Fredriksskansområdet a rak vt
för unga så a de vill uppehålla sig där. De första
ordet som spontant blev sagt var “kultur”. En
diskussion följde sedan kring vad kultur kunde
vara i det här fallet. Gruppen menade a , även
om det är vik gt med föreningsidro en, behövs
alterna v ll idro sak viteter för ungdomar
i Kalmar. Fredriksskansområdet är exempelvis
idag bara öppet för organiserad föreningsidro .
Ungdomarna u ryckte en vilja a själva engagera
sig i och driva en caféliknande verksamhet dit man
kan komma för a umgås och som har öppet sent.
De förklarade a det inte fi nns ställen a vara på
sent på kvällen, inte heller på helger e ersom de
inte har åldern inne för de “vanliga” uteställena.
Vill man heller inte delta i den “dryckeskultur”
som råder exempelvis på Larmtorget, så fi nns inga
bra alterna v. I det egendrivna caféet menade
gruppen a det skulle fi nnas en mångfald av
ak viteter så a alla kan känna sig välkomna. Som
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
Större delen av ungdomsrådets styrelse. Från vänster: Hanna Markelius, Johanna Koberg, Michaela Ådén, Mirjam Bobäck,
Anton Persson, Sofi e Eile och Måns Linge.
exempel nämndes lokaler för a spela musik,
måla och dansa. Ungdomarna sade a platsen
för caféet/ungdomshuset bör ligga centralt så a
man kan “gå förbi och se vad som händer”.
För idro sintresserade menade gruppen a
utbudet är något smalt och a det är svårt
a utöva olika slags idro om man inte är
medlem i en förening. Det e erlystes platser för
spontanidro och vistelse av olika slag.
57

58
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
SERVICE
Inom en radie på ca 500 m kring
Fredriksskansområdet nås Kalmars stadskärna
med centrumhandel, caféer och restauranger.
På Kvarnholmen fi nns även tandläkare,
vårdcentral, träningscenter och Domkyrkan.
Inom undersökningsområdet fi nns två skolor.
Lindöskolan som är en grundskola med klasserna
1-5, förskoleklass samt fri dsverksamhet och
Stagneliusskolan med gymnasiala program. Inom
en sträcka på 500 m når man Stadsbiblioteket,
Komvux och Linnéuniversitetet. Y erligare e par
hundra meter från Fredriksskansområdet fi nns
sta onsområdet, ishall, äventyrsbadet och Kalmar
Länsmuséum.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Kalmar energi har elledningar i området,
men i samband med eventuellt llkommande
projekt av universitetets storlek blir en
eff ektökning nödvändig. Det innebär bl a. a
nya nätsta oner måste anläggas. Skanova har
befi ntliga kablar i området som kommer från
söder via Strandgatan. I fram den önskar man
leverera fi ber - och kopparprodukter med en
levereringspunkt ll varje fas ghet. I samband
med nybyggnadsplanerna behövs ny kanalisa on
för anslutning av ny telenät. Det fi nns ärrvärme
framdragen ll området. Vid nybyggna on kan
y erligare försörjning ske via Fredriksskansgatan
och Jutegatan.
VATTEN OCH AVLOPP
Va enledningsnätet i Fredriksskansområdet klarar
en må lig exploatering utan a behöva utvidgas.
Vid ny byggna on i Fredriksskansområdet och
Malm ärdsområdet måste spillva ensystemet
byggas ut.
PARKERING
Längs Jutegatan strax norr om Fredriksskans fi nns
en parkeringsplats för ca 30 bilar. På Fredriksskans
fi nns y erligare ca 30 utspridda parkeringsplatser
som täcker det vardagliga behovet för
idro sföreningarnas verksamhet.
Vid nybyggna on på Fredriksskans tas inte
befi ntliga parkeringsplatser bort i någon
betydande omfa ning. Möjligheten a anlägga
en större, med fördel underjordisk, parkering
med off entliga parkeringsplatser på Fredriksskans
bör i det vidare arbetet utredas. I den fördjupade
översiktsplanen för Kvarnholmen fi nns
Fredriksskans markerat som en möjlig plats för en
större parkering.
DAGVATTEN
Kalmar kommun har nyligen tagit fram en ny
policy för dagva enhantering. Policyn styr
hur arbetet med dagva en i kommunen ska
ske i samlad bebyggelse/planlagt område. I
dagva enpolicyn står de övergripande målen
beskrivna: Dagva net ska ses som en resurs i
planering och stadsbyggande. Dagva net ska
hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar
samt värdefull natur-/kulturmiljö och /eller
biologisk mångfald. Dagva net ska tas omhand för
e på platsen lämpligt sä från este sk, biologisk
och säkerhetsmässig synpunkt. Föroreningar
i dagva net ska förebyggas och begränsas vid
källan. Reningsåtgärder ska sä as in så nära
föroreningskällan som möjligt. Dagva nets
belastning på ledningssystem och recipienter
ska minimeras, både vad gäller föroreningar och
fl öden. Meningen är a arbetet med dagva net
ska bedrivas på e sådant sä a säkerhetsfrågor,
de miljömässiga frågorna och dagva net som
gestaltningsmässigt värde ska väga lika tungt.
Dagva enhantering för eventuell llkommande
bebyggelse på Fredriksskans måste lösas inom
kvartersmark.

PROGRAMHANDLINGEN BESTÅR AV:
• Inventering av vegeta onen på ön norr om Fredriksskans och på
Koholmarna av Tomas Burén 2011-06-20.
• Översiktlig naturinventering av området Svensknabben-Lindö, Kalmar
kommun, framtagen av Pronatura 2005-06-16.
• Inventering av fågelfaunan vid Malm ärden, Långviken och Olsan i
Kalmar våren 2011 av Olof Persson - Kalmar kommun.
• Fredriksskansområdet, Kulturhistorisk utredning av Lo a Lamke och
Veronica Olofsson, Kalmar läns museum 2011.
• Lindö med det f.d epidemisjukhuset, bebyggelsehistorisk utredning,
komple ering ll utredning om Fredriksskansområdet. Veronica
Olofsson, Kalmar läns museum 2011.
• Stagneliusskolan, bebyggelsehistorisk utredning, komple ering ll
utredning om Fredriksskansområdet. Veronica Olofsson, Kalmar läns
museum 2011.
• Miljö- och hälsoriskbedömning samt förslag ll fortsa a utredningar,
Fredriksskans, Malmen 2:3, Kalmar kommun, är under framtagande
av WSP.
• Fas gheten Malmen 2:3 – Fredriksskans – Översiktlig miljöteknisk
markundersökning, framtagen av WSP 2011-09-16.
• MALMEN 2:3, Kalmar kommun, Fredriksskansområdet, Detaljplan,
Översiktlig geoteknisk utredning, framtagen av WSP 2011-10-27.
• IDÈSTUGA -1 mars 2011. (Idéstuga för berörda poli ker, tjänstemän,
idro sföreningar och skolor)
PROGRAM INFÖR DETALJPLAN FÖR FREDRIKSSKANS, Kalmar kommun 2012
BILDER OCH FOTOGRAFIER:
I dokumentet används bilder ur de kulturhistoriska rapporterna som utarbetats
av Kalmar Läns museum. Kalmar kommuns fl ygfoton har använts samt bilder ur
Kalmar kommuns arkiv. Bilden av Sigtunas nya hamnpromenad är hämtad från
Stockholm hamnentreprenads hemsida: h p://www.stheab.se/sv/nyhetslista/
Sigtuna/. Bilden av konstnärerna vid Lindöateljeérna har hämtats från föreningens
hemsida: h p://www.lindoateljeerna.dinstudio.se/. Bilden från Örestadsgymnasiet
i Köpenhamn är hämtad från hemsidan h p://arkitekturblogg.
wordpress.com/. Foton från Cambrige university är hämtade från h p://www.
reggie.net/photography_blog/tag/forget-me-nots/. Foto av Musashino Art
University: © Guen-k (fl ickr). Fotot av ungdomsrådet har Ann-Sofi e Lagerkranz
-ungdomsombud i Kalmar kommun, skickat ll arbetsgruppen. Övriga bilder har
framställts av arbetsgruppen.
59

60 60