29.08.2013 Views

Årsredovisning 2010 - Länsstyrelserna

Årsredovisning 2010 - Länsstyrelserna

Årsredovisning 2010 - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Innehåll<br />

Sammanfattning av verksamhetsåret <strong>2010</strong> 3<br />

Verksamhet 6<br />

Organisation 10<br />

LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 12<br />

Sakområde Trafikföreskrifter 12<br />

Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 13<br />

Sakområde Lantbruk och landsbygd 15<br />

Sakområde Fiske 19<br />

Sakområde Regional tillväxt 21<br />

Sakområde Infrastrukturplanering 27<br />

Sakområde Energi och klimat 28<br />

Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 32<br />

Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 36<br />

Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 53<br />

Sakområde Kulturmiljö 55<br />

Sakområde Folkhälsa 59<br />

Sakområde Jämställdhet 62<br />

Sakområde Integration 64<br />

Sakområde Skogsbruk 68<br />

Övrig återrapportering 77<br />

Organisationsstyrning 80<br />

Personaluppgifter 81<br />

Året i siffror 84<br />

Sammanställning över väsentliga uppgifter 101<br />

Finansiell redovisning 102<br />

Uppgifter om ersättning m.m. 114<br />

Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 115<br />

2


Sammanfattning av verksamhetsåret <strong>2010</strong><br />

Jag har nu haft förmånen att vara landshövding på Gotland i drygt ett år. Det har varit ett<br />

år med många spännande uppdrag och utmaningar. Gotland har år <strong>2010</strong> präglats av en<br />

stark framtidstro. Arbetslösheten har varit låg, bland den lägsta i landet, antalet nystartade<br />

företag har aldrig varit högre och barnafödandet har varit det högsta sedan 1995. Nästan 2<br />

milj. passagerare reste under året till och från Gotland, flera än någonsin tidigare. Gotland<br />

som varumärke har fått ett högt erkännande i många olika undersökningar. Alla dessa<br />

tecken visar på att det finns förutsättningar för en positiv utveckling för det gotländska<br />

samhället.<br />

Den positiva utvecklingen har naturligtvis även påverkat mig som landshövding. Jag har<br />

haft förmånen att medverka vid en rad framåtsyftande aktiviteter, allt ifrån invigningen av<br />

väg 73 mellan Nynäshamn och Stockholm eller utbyggnaden av en ny gummifabrik, till<br />

invigningen av en ny lekplats på en skolgård på södra Gotland. Alla dessa olika aktiviteter<br />

syftar till att utveckla det gotländska samhället och är viktiga för de enskilda företag eller<br />

personer som berörs.<br />

Gotland är en central punkt i Östersjön och det pågår idag många internationella<br />

samarbeten och projekt. För att uppnå en förbättrad koordinering och ett ökat samarbete<br />

har jag tagit initiativet till en samordning av de aktiviteter och kontakter som det<br />

gotländska samhället har med länder runt Östersjön. Detta ska leda till en gemensam<br />

gotländsk plattform för Östersjösamarbetet som tas fram i samverkan mellan<br />

Länsstyrelsen, Region Gotland och Högskolan på Gotland. Länsstyrelsen med flera har<br />

under <strong>2010</strong> haft många internationella besök. Dessa besök har genomförts för att skaffa<br />

sig kunskaper om olika delar av det gotländska samhället. Besökarna har t.ex. studerat hur<br />

vi arbetar med miljöfrågor och hur vi beaktar frågan om hållbar utveckling i vårt<br />

planarbete. Länsstyrelsen har tillsammans med Exportrådet inlett en satsning för att stödja<br />

gotländska företag som vill komma ut på en internationell marknad speciellt inom<br />

Östersjöområdet.<br />

En viktig aktivitet för det gotländska samhället är Almedalsveckan som växer för varje år<br />

och var <strong>2010</strong> större än någonsin, med nästan 1400 seminarier och programpunkter.<br />

Länsstyrelsen var värd för en mängd olika föreläsningar t.ex. ett jämställdhetsseminarium<br />

som anordnades i samverkan mellan bl.a. andra länsstyrelser, SKL, Vinnova och Jämi.<br />

Almedalsveckan är en öppen kunskaps- och inspirationsvecka om aktuella samhällsfrågor<br />

för de besökande samtidigt som evenemanget starkt bidrar till det gotländska näringslivet<br />

och marknadsföringen av Gotland som en plats att besöka i många olika sammanhang.<br />

Gotland är inte bara en mötesplats under Almedalsveckan utan det anordnas<br />

sammankomster och evenemang under hela året med en stor bredd av ämnen. Inslaget av<br />

möten med internationellt deltagande har under de senaste åren ökat betydligt. Som<br />

exempel kan nämnas World Ecological Forum, där beslutsfattare, toppchefer från svenska<br />

och utländska företag samt internationella forskare samlas för att utbyta idéer och driva<br />

miljöfrågor. I oktober var Gotland värd för en tvådagars workshop inom ramen för Nordic<br />

World Heritage Forum. Fokus för workshopen var att genom en nordisk-baltisk strategi se<br />

världsarvets natur- och kulturresurser som en tillgång för lokal utveckling genom t.ex.<br />

hållbar turism i regionen.<br />

3


En viktig förutsättning för att det gotländska samhället ska fortsätta att utvecklas är att det<br />

finns ett differentierat näringsliv med möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden. Under<br />

<strong>2010</strong> gjorde Länsstyrelsen en uppföljning av den statliga omlokaliseringen som<br />

genomfördes efter försvarsbeslutet 2004. Denna uppföljning visar på att de olika<br />

omlokaliseringsbesluten har genomförts i varierande grad, till stor del på beroende på att<br />

de olika myndigheterna har fått ändrade förutsättningar för sin verksamhet. Detta är något<br />

jag uppmärksammat regeringen på.<br />

Andelen av de på Gotland nya företag som startas av kvinnor nådde under <strong>2010</strong><br />

regeringens mål på 40 procent. Andelen på Gotland var den högsta i landet. För att stödja<br />

den utvecklingen anordnande Länsstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun och<br />

Tillväxtverket en regional konferens för att belysa hur strukturerna i samhället stödjer<br />

eller motverkar möjligheterna för kvinnor att starta och utveckla företag.<br />

Årets brukarundersökning är den första i sitt slag där länsstyrelserna gemensamt<br />

genomfört en jämförande undersökning inom ett antal ärendegrupper. En stor fördel med<br />

en jämförande undersökning är att länsstyrelserna kan ha ett utökat samarbete för att finna<br />

de arbetsmetoder som ger den bästa servicen för brukarna. Undersökningen visar för<br />

Gotlands del på ett godkänt resultat, men med förbättringsmöjligheter. Att sträva efter en<br />

förbättrad service för brukarna kommer att vara en prioriterad uppgift under nästa år.<br />

Under året har jag som ett led i att bättre lära känna det gotländska samhället genomfört<br />

en mängd aktiviteter på residenset med syfte att diskutera viktiga utvecklingsfrågor för<br />

olika delar av det gotländska samhället. För att lära mig mer om de gotländska företagens<br />

villkor och förutsättningar har jag tillsammans med olika medarbetare på Länsstyrelsen<br />

genomfört en rad besök på olika typer av gotländska företag. Under året har det även<br />

genomförts ett antal kompetenshöjande insatser omkring företagens villkor för<br />

Länsstyrelsens medarbetare.<br />

Under <strong>2010</strong> har ett omfattande värdegrundsarbete genomförts inom Länsstyrelsen. Detta<br />

arbete syftar bl.a. till att ytterligare stärka den enskilde medarbetarens förmåga att möta<br />

kunder och att göra de avvägningar mellan olika sakområden och perspektiv i den statliga<br />

politiken i förhållande till de förutsättningar som råder på Gotland. Som exempel på<br />

sådana avvägningar är den för Gotland viktiga diskussionen om hur man kan utveckla<br />

vindkraften samtidigt som man tar hänsyn till Försvarsmaktens intressen och behov. På<br />

Gotland har den diskussionen genomförts samlat mellan Länsstyrelsen, Försvarsmakten,<br />

Gotlands kommun och vindkraftsintressenterna. De regionala diskussionerna måste dock<br />

koordineras med beslut på central nivå. Under hösten fastställde Högsta domstolen,<br />

genom att inte bevilja prövningstillstånd av Miljööverdomstolens dom, att Nordkalk får<br />

tillstånd att bryta kalk i Natura 2000-området vid Bunge Ducker. Det aktuella området i<br />

Bunge är utpekat som riksintresse för både naturvård och mineralbrytning, vilket gör att<br />

två riksintressen här ställs mot varandra. Miljööverdomstolen gjorde bedömningen att det<br />

går att kombinera bevarande av naturvärden med att trygga en del av den nationella<br />

råvaruförsörjningen av högkvalitativ kalk.<br />

Inför 2011 så står Länsstyrelsen på Gotland inför stora utmaningar. Vid utgången av <strong>2010</strong> så<br />

upphörde den sista delen av försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning på Gotland<br />

då skogsverksamheten lämnade Länsstyrelsen för att övergå till att bli ett distrikt inom<br />

Skogsstyrelsens organisation. Avvecklingen av försöksverksamheten, som inleddes den 1<br />

januari 1998, innebär att Länsstyrelsen från att ha varit en medelstor länsstyrelse blir den<br />

4


minsta. Förutom en minskning av verksamheten så innebär förändringen ett minskat<br />

täckningsbidrag till den myndighetsövergripande verksamheten. Avvecklingen av den<br />

skogliga verksamheten kommer att medföra ett minskat bidrag till overhead på ca 2,5<br />

miljoner kronor.<br />

För att även fortsättningsvis kunna ha en fullvärdig Länsstyrelse på Gotland behövs det dels<br />

en översyn av de finansieringsformer som idag gäller, dels av möjligheterna till ökad<br />

samordning av statliga verksamheter på Gotland. I detta sammanhang är den översyn av<br />

statens regionala förvaltning som Mats Sjöstrand genomför av stor betydelse. Jag kommer att<br />

vara aktiv i detta arbete för att visa på Länsstyrelsens möjligheter att även fortsättningsvis<br />

vara en god och effektiv företrädare för statlig verksamhet på Gotland.<br />

Cecilia Schelin Seidegård<br />

5


Verksamhet<br />

<strong>Årsredovisning</strong>en <strong>2010</strong><br />

<strong>Årsredovisning</strong>ens utformning och innehåll regleras av förordning (2007:825) med<br />

länsstyrelseinstruktion, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, de<br />

särskilda uppdrag som framgår av Regleringsbrev för budgetåret <strong>2010</strong> avseende<br />

länsstyrelserna 2009-12-17 samt de särskilda skrivningar i regleringsbrevet som framgår<br />

nedan:<br />

Undantag från ekonomiadministrativa regelverket<br />

”Redovisning ska ske i enlighet med detta regleringsbrevs anvisningar vilka framgår under<br />

rubriken Verksamhet, i avsnittet Organisationsstyrning och i bilaga 3. Regleringsbrevets<br />

anvisningar avseende verksamhetskostnader m.m. utgör ett undantag från bestämmelserna i 3<br />

kap. 2 § förordningen 2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I vissa fall anges att<br />

redovisningen endast behövs för <strong>2010</strong>, vilket i detta avseende innebär ett undantag från<br />

Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om<br />

årsredovisning och budgetunderlag.”<br />

Återrapportering enligt förordning med länsstyrelseinstruktion.<br />

”<strong>Länsstyrelserna</strong> ska i sina årsredovisningar endast redovisa för uppgifterna i 2 § och 5 §<br />

punkterna 3 och 5 i förordningen med länsstyrelseinstruktion. Detta innebär ett undantag<br />

från bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.”<br />

2 § Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som<br />

hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.<br />

Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och<br />

inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga<br />

myndigheters insatser.<br />

Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt<br />

underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om,<br />

dels händelser som inträffat i länet.<br />

Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen<br />

har ålagt den. Förordning (2008:1346).<br />

5 § Länsstyrelsen ska<br />

3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och<br />

därvid ta särskild hänsyn till barns bästa<br />

5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och<br />

beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering<br />

6


<strong>Länsstyrelserna</strong> ska för sina uppgifter i 2 § förordningen med länsstyrelseinstruktion<br />

redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat.<br />

Allmän bedömning och kortfattad översiktlig redovisning av Länsstyrelsens arbete<br />

I redovisningen av detta återrapporteringskrav har Länsstyrelsen valt att göra en<br />

gemensam bedömning av samtliga uppdrag i 2 §. Redovisning av insatser och resultat för<br />

5 § görs under uppdrag 81 och 82.<br />

Länsstyrelsens generella kompetens i kombination med specialistkompetensen för<br />

sakområdena gör det möjligt för myndigheten att på ett framgångsrikt sätt genomföra<br />

uppgifter enligt 2 §. Att samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters<br />

insatser med hänsyn till regionala förutsättning innebär för Länsstyrelsen att hantera<br />

målkonflikter, främst vad gäller att bevara natur- och kulturintressen i förhållande till<br />

tillväxtfrämjande åtgärder och samtidigt väga in sociala värden så som jämställdhet och<br />

folkhälsa. Länsstyrelsens bedömning är att arbetet för att uppfylla 2§ har utvecklats under<br />

året, delvis på grund av de målkonflikter som vägts samman, men också för att<br />

myndigheten har intensifierat dialogen med många parter i det gotländska samhället.<br />

Viktiga insatser som har genomförts under <strong>2010</strong><br />

Länsstyrelsen har valt att redovisa ett antal viktiga insatser som genomförts under <strong>2010</strong>.<br />

Utöver insatser och resultat som redovisas här, redovisas övriga insatser under respektive<br />

sakområden.<br />

Landshövdingens uppdrag som regional varselsamordnare avslutades under <strong>2010</strong>.<br />

Uppdraget har inneburit att formerna för dialog mellan länen och regeringen har<br />

utvecklats och bidragit till att specifika regionala frågeställningar i högre grad än tidigare<br />

har kunnat lyftas och diskuteras. Uppdraget har även inneburit att de regionala dialog- och<br />

samverkansformerna har utvecklats.<br />

Energi- och klimatarbetet är ett av de områden som stått i fokus under<br />

året. Länsstyrelsen bjöd in till en första Gotlands Energidialog, vilken ska fungera som en<br />

mötesplats för samverkan kring energieffektivisering och förnybar energi. Gotländska<br />

företag har också getts praktisk kunskap i hur de kan energieffektivisera samt ta del av de<br />

statliga stöd som finns på området. Länsstyrelsen har genom kurser och<br />

informationstillfällen ökat medvetenheten och kunskapen om energi- och klimatfrågor i<br />

länet. Sammantaget har dessa insatser bidragit till att skapa en plattform för ökad dialog<br />

och större allmänintresse för frågorna, vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt<br />

fortsatt arbete.<br />

Länsstyrelsens långsiktiga arbete att öka produktionen av el från förnybara källor, som<br />

kraftvärme och vindkraft har under <strong>2010</strong> intensifierats, särskilt vad gäller vindkraft. På<br />

Gotland finns det riksintresseområden för vindkraft samtidigt som vissa av dessa områden<br />

är av betydelse för totalförsvaret. Genom en bra dialog mellan Länsstyrelsen och<br />

Försvarsmakten om dessa målkonflikter, har myndigheterna tillsammans lyckats väga<br />

samman olika samhällsintressen för att skapa ett statligt helhetsperspektiv. Länsstyrelsens<br />

bedömning är att det ökade samförståndet mellan myndigheterna har stor betydelse för<br />

möjligheterna att öka produktionen av vindkraft.<br />

Inför bildande av nya naturreservat har Länsstyrelsen under året ökat den öppna dialogen<br />

för att skapa ökad förståelse för bevarandet av natur- och kulturintressen och samtidigt<br />

7


skapa förutsättningar för ökat företagande. Ett exempel på detta är Ar-projeket, ett<br />

samarbete mellan Länsstyrelsen, Gotlands kommun, ALMI Företagspartner och<br />

Högskolan på Gotland, där målet är att utveckla området Ar/Bästeträsk kommersiellt på<br />

naturens villkor och därigenom hitta modeller för hur andra natur- och kulturplatser kan<br />

utvecklas. Dialogen med företagare, föreningar och boende ska ge fördelar till alla parter<br />

som är inblandade. Länsstyrelsen gör bedömningen att arbetet med att samordna olika<br />

samhällsintressen vunnit gehör och att det utvecklats en ökad samsyn vid bildandet av nya<br />

naturreservat.<br />

Under året har Länsstyrelsen utvecklat tillsynsarbetet genom en ökad samverkan med<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län inom områdena räddningstjänst samt alkohol och tobak.<br />

Länsstyrelsen gör bedömningen att man genom samverkan tillvaratagit och nyttjat<br />

kompetens som Länsstyrelsen på Gotland inte kunnat uppehålla samtidigt som man<br />

genom samverkan skapat plattformer för vidare erfarenhetsutbyten.<br />

På grund av det omfattande arbetet med djurskyddstillsyn har Länsstyrelsen utvecklat så<br />

kallad riskbaserad djurskyddskontroll. Länsstyrelsen bedömer att arbetsmetoden varit<br />

nödvändig med tanke på knappa resurser men att det också är en arbetsmetod som är väl<br />

fungerande.<br />

Inom ramen för Länsstyrelsens interna tillsynsnätverk har formerna för tillsynsplaner och<br />

uppföljningen av tillsynen utvecklats. Uppföljningen av <strong>2010</strong> års tillsynsverksamhet visar<br />

att tillsynen i stort genomförts enligt plan. Den egeninitierade tillsynen har dock fått stå<br />

tillbaka p.g.a. ett stort antal anmälningsärenden.<br />

Genom pilotprojektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen skapat ett nätverk mellan<br />

myndigheter och kulturmiljöaktörer på Gotland för att förhindra plundring och andra brott<br />

mot kulturminneslagen. Under året har projektet bidragit till att ett flertal<br />

polisanmälningar gjorts och Länsstyrelsen har under året varit mycket delaktig i Polisens<br />

utredningsarbete i ett av brottmålen. Länsstyrelsen och Polisen bedömer att målet kommer<br />

att bli vägledande för hur det framtida arbetet med dessa frågor ska bedrivas på ett<br />

nationellt plan.<br />

Länsstyrelsens arbete med vattenförvaltningen har under <strong>2010</strong> varit inriktat på<br />

åtgärdsplanering för att förbättra vattenkvaliteten på Gotland. Detta arbete har<br />

skett genom bl.a. vattenråden och möjliggjorts via satsningen på LOVA (lokala<br />

vattenvårdsprojekt) som regeringen beslutade 2009. Länsstyrelsen har även intensifierat<br />

sitt arbete med uppsökande verksamhet för att hitta lokaliseringar för att återskapa<br />

våtmarker vilket har resulterat i ett antal områden med genomförandefas under 2011.<br />

Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med lokala vattenvårdsprojekt och den<br />

uppsökande verksamheten har medfört att intresset för och kunskapen om vattenfrågorna<br />

ökat ytterligare.<br />

EU-stöd och ersättningar utgör ca en fjärdedel av den gotländska lantbrukssektorns<br />

intäkter och så tidiga utbetalningar som möjligt har stor betydelse för brukarna. Jämfört<br />

med tidigare år utbetalades en högre andel (över 90 %) av gårdsstödet innan den 1<br />

december. Under <strong>2010</strong> utbetalades totalt 330 miljoner kronor i stöd och ersättningar.<br />

Inom landsbygdprogrammet har året präglats av beslut inom ramen för diversifierings-<br />

och övergångsstödet till f.d. betodlare (Ö-stöd). Det är med tillfredsställelse Länsstyrelsen<br />

8


kan konstatera att det gotländska lantbruket även fortsättningsvis har en hög<br />

investeringsvilja. Stöd har exempelvis utbetalats till investeringar inom<br />

spannmålshantering och till mjölkproduktion, men även till lamm- och<br />

köttdjursproduktion. Ö-stödet har varit av stor betydelse eftersom länets beslutsbudget<br />

inom ramen för ordinarie landsbygdsprogram varit så liten. Diskussioner förs inom länet<br />

om hur satsningen på gotländsk mat ska utvecklas. Genom de insatser som Länsstyrelsen<br />

gjort har även arbete med Greppa Näringen kommit igång. Här är kopplingen mellan<br />

Länsstyrelsens arbete inom vattenområdet och samarbetet med vattenråden och LRF<br />

strategiska framgångsfaktorer för både en renare Östersjö och en bättre ekonomi för den<br />

enskilde lantbrukaren.<br />

För att stödja bredbandsutvecklingen har Länsstyrelsen medverkat i det projekt<br />

Hushållningssällskapet och Gotlands kommun satt igång inom bredbandsutbyggnaden på<br />

den gotländska landsbygden.<br />

Inom det skogliga området har Länsstyrelsen under året arbetat med inventering av<br />

frivilliga avsättningar. Länsstyrelsen bedömer att marken som avsatts har en hög kvalitet<br />

när det gäller naturvärden.<br />

Under <strong>2010</strong> har ett intensivt arbete utförts inför att den skogliga verksamheten på<br />

Länsstyrelsen övergår till Skogsstyrelsen 2011. Verksamhetsövergången kommer att<br />

innebära nya utmaningar både när det gäller att utveckla samverkansformerna mellan de<br />

båda myndigheterna och för Länsstyrelsens ekonomi. Konsekvenserna av övergången<br />

utvecklas ytterligare under avsnitten Sammanfattning av verksamhetsåret, Skogsbruk,<br />

Personaluppgifter samt i Tilläggsupplysningarna och noter till den finansiella<br />

redovisningen.<br />

Avslutningsvis kan Länsstyrelsen dra slutsatsen att de genomförda insatserna under <strong>2010</strong><br />

haft ett stort genomslag och skapat ett omfattande allmänintresse i det gotländska<br />

samhället. De genomförda insatserna genomsyras av ett statligt helhetsperspektiv utifrån<br />

regionala förhållanden och visar även på en framgångsrik hantering av målkonflikter.<br />

9


Organisation<br />

Länsstyrelsens organisation är unik inom länsstyrelsekollektivet då man valt att på den<br />

operativa nivån arbeta teambaserat över sakområdesgränserna. Den teambaserade<br />

organisationen är i större utsträckning processorienterad och mer flexibel vid förändringar<br />

av uppdrag och personalomsättning. För den strategiska myndighetsövergripande<br />

styrningen svarar länsledning tillsammans med ledningsteamet. Som resurs för den<br />

strategiska nivån står utvecklingsteamet. Nedan beskrivs organisationen i en modell.<br />

Länsstyrelsen i Gotlands län hade 31 dec <strong>2010</strong> 146 anställda, varav 74 kvinnor och 72<br />

män. Ledningen består av 50 % kvinnor och 50% män.<br />

Ledningen styr teamen genom ett verksamhetsuppdrag som utgår från<br />

länsstyrelseinstruktionen, regleringsbrevet samt Länsstyrelsens verksamhetsplan. Varje<br />

team formulerar en aktivitetsplan utifrån verksamhetsuppdraget. I aktivitetsplanen anger<br />

teamen vilka insatser som krävs för att uppfylla uppdragen samt tidsramar, ansvar och<br />

resurser för insatserna. Den strategiska ledningen följer upp teamens verksamhetsuppdrag<br />

genom kvartalsuppföljningar som mynnar ut i en kvartalsrapport som kommuniceras ut<br />

till hela organisationen.<br />

Styr- och uppföljningsprocessen har under året utvecklats på ett mycket positivt sätt,<br />

vilket bl.a. resulterat i en större medvetenhet och en ökad delaktighet hos medarbetarna<br />

sett till den samlade organisationens utveckling.<br />

Under hösten har det strategiska arbetet framförallt handlat om att ta fram en strategisk<br />

utvecklingsplan för 2011-2013 och en verksamhetsplan för 2011. Den strategiska<br />

utvecklingsplanen är en långsiktig plan för prioritering och planering av ett antal områden<br />

som är viktiga för utveckling av verksamheten på Länsstyrelsen på Gotland. Mål och<br />

strategier i den strategiska utvecklingsplanen konkretiseras i den ettåriga<br />

verksamhetsplanen. Arbetet har präglats av hela organisationens delaktighet vid<br />

utformande av mål och strategier, vilket gjort att den strategiska utvecklingsplanen och<br />

verksamhetsplanen redan i ett formuleringsskede är känd för alla medarbetare.<br />

Länsstyrelsens bedömning är att den samlade kunskapen och förståelsen för styrnings-<br />

och uppföljningsprocessen har ökat påtagligt under året.<br />

10


En av förklaringsfaktorerna till den ökade delaktigheten i organisationen har varit det<br />

visions- och värdegrundsarbete som inletts under året, där medarbetarna i öppna forum<br />

arbetat fram en vision för Länsstyrelsen på Gotland.<br />

Vi tar Gotland längre<br />

- i dialog och med helhetssyn<br />

Visionen visar på Länsstyrelsens ambitionsnivå och ska ge en färdriktning när<br />

organisationen formulerar strategier och mål för verksamheten.<br />

Länsstyrelsens uppdrag framgår av instruktion och regleringsbrev. Vår verksamhetsidé<br />

visar hur vi väljer att tolka eller förtydliga dessa uppdrag. Vår verksamhetsidé beskriver<br />

också vilka vi är och vilken roll vi har.<br />

Vår verksamhet är inriktad mot ett hållbart samhälle genom att:<br />

Utveckla och vårda de gotländska värdena<br />

Fokusera på människan i relation till djur, natur och kultur<br />

Utföra vårt uppdrag på ett demokratiskt, rättssäkert och effektivt sätt<br />

En grundläggande utgångspunkt i visions- och värdegrundsarbetet har varit att hålla<br />

diskussionen levande om vad statstjänstemannarollen innebär i förhållande till ett<br />

offentligt etos. För att konkretisera myndighetens gemensamma etiska grundvalar har<br />

medarbetarna tillsammans arbetat fram tre ledord som ska känneteckna Länsstyrelsen.<br />

Öppenheten ska bidra till ökad kunskap, nytänkande, flexibilitet och framsynthet.<br />

Öppenheten ska även känneteckna kontakten med medborgarna och visa på den<br />

transparens en myndighet ska sträva efter. I varje situation ska Länsstyrelsen ta ansvar för<br />

resultatet, dialogen, helheten, ledarskapet och medarbetarskapet. Engagemang ska vara<br />

drivkraften som leder till goda resultat och kunskapsspridning. Medarbetarna ska likväl<br />

visa sitt engagemang gentemot den enskilde brukaren och visa på hur det är nära<br />

sammankopplat med det ansvartagande som ingår i statstjänstemannarollen.<br />

Visions- och värdegrundsarbetet kommer i ett nästa skede att resultera i en<br />

medarbetarpolicy som ska vägleda medarbetarna att upprätthålla den gemensamma<br />

värdegrunden i det dagliga arbetet.<br />

11


LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN<br />

MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV<br />

Sakområde Trafikföreskrifter<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2) 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 0,87 4 3,87<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,03/0,84 0,16/3,83<br />

Andel av årsarbetskrafter 0,74 % 3,35 % 3,00 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

465 1 966 1 631<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

0,35 % 1,41 % 1,30 %<br />

2)<br />

Vid årsskiftet 2009/<strong>2010</strong> övergick Yrkesmässig trafik och Körkortsärenden till Transportstyrelsen.<br />

Länsstyrelsens uppdrag för <strong>2010</strong> inbegrep endast Trafikföreskrifter.<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Vägverket (Trafikverket fr.o.m. den 1 april <strong>2010</strong>) har under åren 2008-<strong>2010</strong> genomfört<br />

nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet. Med anledning härav har Länsstyrelsen<br />

under <strong>2010</strong> fortsatt att handlägga ansökningar från Trafikverket om förändringar av<br />

Länsstyrelsens lokala trafikföreskrifter.<br />

Regeringen beslutade 2007 om förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av<br />

vissa trafikföreskrifter. Föreskrifterna lagras i en databas kallad Rikstäckande Databas för<br />

Trafikföreskrifter (RDT) och skall vara tillgänglig för alla via en särskild webbplats –<br />

Svensk Trafikföreskriftssamling (STFS). Föreskrifterna skulle vara överförda och<br />

publicerade senast den 1 juli <strong>2010</strong>. I annat fall upphörde de att gälla. Den 17 juni <strong>2010</strong><br />

beslutade regeringen att vissa föreskrifter fick förlängd tid för införande till den 31<br />

december <strong>2010</strong>. Länsstyrelsen överförde och publicerade samtliga gällande lokala<br />

trafikföreskrifter (ca 750 st) i RDT under första halvåret. De föreskrifter som beslutats<br />

under resten av året har publicerats direkt i RDT.<br />

12


Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna<br />

veterinära frågor<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 4,96 4,03 2,09<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

2,25/2,70 2,10/1,93<br />

Andel av årsarbetskrafter 4,26 % 3,38 % 1,63 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

2 794 2 634 1 439<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

2,10 % 1,89 % 1,02 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Djurskyddskontroller har genomförts både avseende inkomna anmälningar och planerad<br />

riskbaserad tillsyn. Planerad tillsyn ingår i inspektioner av tvärvillkorsobjekt.<br />

Länsstyrelsen har under året bl.a. prioriterat tillsyn inom svinuppfödningen. Ett projekt<br />

har påbörjats under året med riskbaserad tillsyn av grisbesättningar som tas fram med stöd<br />

av djurskyddsdeklarationen som delegerande veterinär i besättningen är skyldig att göra<br />

från och med den 1 juli <strong>2010</strong>. Ett fåtal djurskyddsärenden rörande sällskapsdjur där grava<br />

missförhållanden lett till omhändertagande har tagit stor tid i anspråk.<br />

Under våren genomförde EU en revision (General audit) av kommunens livsmedelstillsyn.<br />

I granskningen ingick även kontroll av Länsstyrelsens tillsynsarbete och Länsstyrelsen<br />

kunde presentera en plan för livsmedelstillsynen. Under hösten har Länsstyrelsen fortsatt<br />

planeringsarbetet för tillsyn av hur kommunen bedriver sitt tillsynsarbete. Planerad tillsyn<br />

kommer att ske under våren 2011. Länsveterinären har deltagit i Livsmedelsverkets<br />

revision av offentliga dricksvattenanläggningar på ön.<br />

Länsstyrelsen har arbetat utifrån målsättningen att höja djurskyddsmedvetandet på<br />

Gotland. Samarbete med olika djurhållande organisationer har därför fortsatt att byggas<br />

upp. I samband med tillsynsprojektet för gris har möten hållits mellan Länsstyrelsen, LRF<br />

och grisproducenter. Ett samarbete med intressegrupper för hund respektive katt har<br />

startats och kommer att fortgå.<br />

Länsstyrelsen har upprättat ett primärproducentregister.<br />

Mycket beroende på stort intresse för övergångsstödet till sockerbetsodlare, har<br />

ansökningarna om förprövning ökat med närmare 30 % under året och antalet ansökningar<br />

kommer till årets slut att ha passerat över 70 st. Detta har medfört att prioritering gjorts på<br />

handläggning av ansökningarna av förprövning och mindre tid lagts på slutbesiktningar av<br />

djurstallar.<br />

Gotland har under <strong>2010</strong> haft ett konstaterat fall av salmonella i en köttdjursbesättning<br />

vilken spärrförklarades av Jordbruksverket och utreddes. Bakterien gick inte att återisolera<br />

och spärren hävdes. Under hösten påvisades förekomst av duvpest (paramyxovirus) hos<br />

vilda duvor. Smittan är ett virus som om det drabbar tamhöns kan orsaka Newcastlesjukan<br />

vilken lyder under epizootilagen. Jordbruksverket beslutade om restriktioner om att<br />

13


hönsfåglar ska hållas inomhus. Två fall av EHEC konstaterades på människor med<br />

anknytning till en mjölkkobesättning på ön men den aktuella stereotypen gick inte att<br />

spåra hos nötkreatur och därför vidtog ingen utredning i besättningen. Länsstyrelsen har<br />

lämnat råd om hur man kan undvika smitta mellan människor och djur. Ett fall av<br />

konstaterad MRSA på hund uppmärksammades under året.<br />

Under året har tillsyn av veterinärverksamheten utförts. 25 veterinärer; varav nio kvinnor<br />

och 16 män, är verksamma på Gotland varav mer än hälften arbetar med lantbrukets djur.<br />

Ingen privat verksamhet upprätthåller jour utan det är bara via de statliga<br />

distriktsveterinärerna som dygnstäckande jourveterinär finns tillgänglig. Ett<br />

samverkansmöte med 20-talet veterinärer har hållits.<br />

Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer<br />

Länsfakta <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31 2008-12-31<br />

Antalet verksamma veterinärer i länet 25 26 27<br />

varav män/kvinnor 9 16 12 14 13 14<br />

Antal inspektörer inom djurskyddskontroll,<br />

st/åa 3 0 2 0 2 0<br />

varav män/kvinnor 2 1 0 0 1 1 0 0 2 0 0 0<br />

Antal inspektörer inom kontrollen av<br />

livsmedel och foder i primärproduktionen,<br />

st/åa 0,5 0 0,3 0 0,5 0<br />

varav män/kvinnor 2 1 0 0 1 1 0 0 2 0 0 0<br />

Antalet under året meddelade djurförbud<br />

Antalet under året beslutade<br />

2 3<br />

omhändertaganden av djur 5 2<br />

Antalet genomförda djurskyddskontroller<br />

Antalet genomförda kontroller av insamling<br />

263 230<br />

och transport av animaliska biprodukter. 0 0<br />

Kommentarer Tabell 1.1<br />

Antalet veterinärer verksamma på ön är konstant över åren. Begreppet är dock obsolet och<br />

borde överges till förmån för begreppet djurhälsopersonal.<br />

14


Sakområde Lantbruk och landsbygd<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 22,17 20,89 23,95<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

10,0/12,17 9,13/11,76<br />

Andel av årsarbetskrafter 19,03 % 17,50 % 18,59 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

12 729 11 953 13 005<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

9,57 % 8,6 % 9,25 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Utbetalning av direktstöd och ersättningar<br />

Målet att stöd och ersättningar i så hög utsträckning som möjligt utbetalas under<br />

innevarande stödår har uppfyllts väl när det gäller direktstöden. Över 90 % utbetalades<br />

senast 1 december och 31 december låg utbetalningarna på 98 %. Såväl förskotts- som<br />

slutbetalningar av miljöstöd ligger på en lägre nivå, 80,7 % respektive 76,4 %. Den lägre<br />

måluppfyllelsen för miljöstöd beror på ett stort antal ingående balanser på åtagandeplaner<br />

för 2009, konsekvenser av Jordbruksverkets blockinventering och på mycket snö under<br />

vintern och våren <strong>2010</strong>. Totalt utbetalades 330 miljoner kronor i stöd och ersättningar,<br />

varav 306 miljoner kronor avsåg stödåret <strong>2010</strong>.<br />

Jordbruksverkets kontrollenhet har under hösten genomfört en revision av fältkontrollerna<br />

för arealbaserade stöd för Länsstyrelsen. Revisionen hade fokus på betesmarker och trots<br />

att många av skiftena var svåra att kontrollera hittades inga stora arealfel.<br />

Kontrollenhetens bedömning är att kontrollerna håller en god kvalitet.<br />

Tillsammans med 19 andra länsstyrelser har en brukarundersökning genomförts hösten<br />

<strong>2010</strong> inom jordbruksstödet. Länsstyrelsen har fått ett resultat som är likvärdigt med<br />

genomsnittet för samtliga deltagande länsstyrelser. De som sökt jordbruksstöd 2009 ger<br />

Länsstyrelsen bra betyg inom bemötandeområdet och anser att teknikstödet för ansökan<br />

(SAM-Internet) är lättillgängligt och välstrukturerat. Förbättringsområden där<br />

Länsstyrelsen behöver intensifiera sitt arbete gäller frågor om tillgänglighet (telefon), att<br />

vara öppen för dialog och motiv till beslut.<br />

Genomförande av landsbygdsprogrammet<br />

År <strong>2010</strong> har präglats av att handlägga och besluta om stöd ur de medel som tilldelats<br />

Gotland som diversifierings- och övergångsstöd till f.d. betodlare (Ö-stöd). Ca 35 milj kr<br />

har tilldelats Gotlands län. Det är med glädje Länsstyrelsen kan konstatera att både<br />

investeringsviljan och kreativiteten är hög vilket lett till många intressanta ansökningar.<br />

Bland annat har stöd beviljats till nysatsningar inom spannmålshantering och<br />

mjölkproduktion vilket avspeglar en fortsatt hög investeringsvilja bland länets<br />

lantbrukare. Länsstyrelsens arbete med att effektivisera beslutsprocesser har fortsatt.<br />

Under våren kunde noteras kortare handläggningstider. Under sommar och höst har<br />

emellertid processen avstannat på grund av att nyckelpersoner slutade och att det visat sig<br />

vara svårt att rekrytera ersättare. Hösten har därför präglats av att alltför många väntat på<br />

15


eslut om stöd och utbetalningar. Länsstyrelsen har prioriterat ansökningar till ö-stödet.<br />

Under slutet av året kom ny personal på plats och beslut har åter kunnat fattas. Under året<br />

har p.g.a. rådande förhållanden, där hanteringen av ö-stödet stått i centrum samt en<br />

besvärlig personalsituation, förhållandevis små belopp beslutats om ur<br />

landsbygdsprogrammet.<br />

Länsstyrelsen har medverkat i möten kring hur Gotland även framledes kan vara ledande<br />

inom utvecklingen av Matlandet. Länsstyrelsen har under året samverkat med länets<br />

matambassadör vilket bl.a. inneburit att man gemensamt genomfört ett seminarium i<br />

samband med Länsstyrelsens och kommunens sommarträff, där sommargotlänningar och<br />

länets matföretagare möttes för konstruktiva samtal.<br />

Inom ramen för den brukarundersökning som Länsstyrelsen genomförde hösten <strong>2010</strong><br />

valde Länsstyrelsen också att ställa frågor kring landsbygdsprogrammet. Föga förvånande<br />

riktades kritik mot långa handläggningstider, men betydligt bättre betyg inom ramen för<br />

begripligheten i de beslut som Länsstyrelsen fattat. Länsstyrelsen avser att arbeta vidare<br />

under 2011 med resultatet av brukarundersökningen.<br />

9. <strong>Länsstyrelserna</strong> anvisas medel från landsbygdsprogrammet via Jordbruksverkets<br />

regleringsbrev för budgetåret <strong>2010</strong>. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa följande:<br />

– Vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit för att minska handläggningstiderna för<br />

ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar. Redovisningen ska<br />

avgränsas till programmets axel 1, 3 och 4 (Leader) samt Utvald Miljö (axel 2),<br />

– vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta<br />

samt redovisa vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit under <strong>2010</strong> för att öka<br />

anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till<br />

programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns<br />

fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av <strong>2010</strong>,<br />

– hur Länsstyrelsen har samarbetat med de s.k. Leader-grupperna inom respektive<br />

område, för att förenkla och effektivisera arbetet med Leader (axel 4), inklusive<br />

rekvisitionsarbetet,<br />

– kostnaderna för olika arbetsmoment för efterarbete med blockinventeringen med<br />

relevans för landsbygdsprogrammets genomförande, samt<br />

– antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna som har upprättats respektive reviderats<br />

under <strong>2010</strong> samt en uppskattning av hur många av dessa som har upprättats respektive<br />

reviderats till följd av de ändrade definitionerna av ersättningsberättigande betesmarker<br />

och slåtterängar.<br />

Minskade handläggningstider för Leader och Utvald Miljö<br />

Under året har Länsstyrelsen fortsatt att arbeta med att förkorta handläggningstiderna.<br />

Arbetsmängden har dock varit oväntat stor på grund av många förfrågningar och<br />

ansökningar som hör till diversifierings- och övergångsstödet till sockerbetsodlare, ett<br />

stöd som hanterats parallellt med övrig stödhandläggning inom landsbygdsstödsgruppen.<br />

Länsstyrelsen har prioriterat hanteringen kring detta stöd eftersom medlen till<br />

sockerbetsodlare ska vara använda senast 2011-09-30.<br />

En viktig grund i arbetet med att förkorta handläggningstiderna handlar om väl<br />

genomarbetade och kompletta ansökningar. Därför har Länsstyrelsen haft en ökad dialog<br />

med sökanden innan själva ansökan lämnats in, därefter tydliggjort kraven på redovisning<br />

och kompletterande av handlingar. Ambitionen är också att förkorta handläggningstiden<br />

16


genom att kompletteringar efterfrågas en gång med en enda påminnelse. Därefter görs<br />

avslag. Projektstöd är generellt mer tidskrävande än företagsstöd. Utbetalningar av projekt<br />

är särskilt omfattande, i synnerhet då det gäller Leaderprojekt. Förbättrade rutiner har<br />

fortlöpande diskuterats mellan Leader Gotland och Länsstyrelsen.<br />

Länsstyrelsen har i grunden arbetat med beslutsomgångar, vilket kan ha en negativ<br />

inverkan på handläggningstiden. Särskilt inom åtgärd 121, modernisering av<br />

jordbruksföretag, i axel 1 har konkurrensen om medlen varit stor. Mindre prioriterade,<br />

men intressanta ärenden, har därför kunnat få vänta till ytterligare en beslutsomgång för<br />

ny bedömning i förhållande till vad som då kommit in.<br />

Ökad anslutning av åtgärder<br />

I axel 3 har alla åtgärder utom 313, Främjande av turismverksamhet, och 322,<br />

Grundläggande tjänster för ekonomi och befolkning, haft lägre efterfrågan än<br />

Länsstyrelsens förväntningar. I axel 1 har Kompetensutveckling varit en mindre<br />

efterfrågad åtgärd. Relativt lite medel har avsatts för 124, Samarbete och Utveckling av<br />

nya produkter, samt 125, Förbättring och utveckling av infrastruktur. Flera förfrågningar<br />

och några ansökningar har kommit in under året.<br />

I axel 2 har tyvärr ansökningarna till våtmarksanläggningar haft låg anslutning. Det är den<br />

insatsen som Länsstyrelsen prioriterat mest inom Utvald Miljö. Delvis kan det hänga<br />

samman med att många markägare inte vill ta mark ur produktion. Gotlands län är ett län<br />

där 100-tals hektar skog varje år avverkas för åker- och betesmark. Länsstyrelsen har<br />

under året förstärkt det uppsökande arbetet kring våtmarker, vilket förhoppningsvis leder<br />

till fler ansökningar under nästkommande år.<br />

Länsstyrelsen prioriterade under första halvåret informationsinsatser för marknadsföring<br />

av de mindre efterfrågade åtgärderna. Det gjordes framför allt genom deltagande i möten i<br />

olika konstellationer, t.ex. Gotlands Ekologiska Odlare och Gotlands Fåravelsförening.<br />

Där lyftes särskilt möjligheterna för den aktuella målgruppen och åtgärd 121.<br />

Modernisering av jordbruksföretag tonades ner eftersom efterfrågan på medel fortsatt<br />

varit stor. Under året har Länsstyrelsen även medverkat vid olika företagsdagar för att<br />

marknadsföra åtgärderna.<br />

Länsstyrelsen i Gotlands län noterar särskilt stort intresse för axel 1, vilket hänger<br />

samman med stor investeringsvilja i primärproduktion och förädling av<br />

jordbruksprodukter. Diversifierings- och övergångsstödet till sockerbetsodlare har<br />

medverkat till att många investeringar kan stödjas som inte hade rymts i<br />

landsbygdsprogrammet, p.g.a. för liten tilldelad budgetram. Det är svårt att exakt definiera<br />

orsakerna till det låga intresset för axel 3. Det tros delvis hänga samman med att<br />

primärproduktionen är i fokus. Satsningar på annan verksamhet har därmed kommit något<br />

i skymundan.<br />

Samarbete med Leader-grupper<br />

Länsstyrelsen har under året haft ett bra samarbete med öns Leadergrupp, Leader<br />

Gotland. Vid återkommande arbetsmöten mellan tjänstemännen har diskussioner kring<br />

förbättringar och förenklingar av rutiner tagits upp. Aktuella förfrågningar om projekt har<br />

diskuterats, vilket i flera fall har lett till gemensamma möten med presumtiva projektägare<br />

med syftet att förenkla ansökningsförfarandet.<br />

17


Kostnader vid blockinventering<br />

Länsstyrelsens efterarbete med stöden inom landsbygdsprogrammet har ökat markant<br />

p.g.a. blockinventeringen. Inventeringsresultatet har så gott som alltid lett till justeringar<br />

av befintliga åtagandeplaner. Länsstyrelsen har lagt ca 18 månaders arbete på denna<br />

uppgift till en kostnad på ca 680 000 kronor.<br />

Åtagandeplaner inom miljöersättningar<br />

Arbetet med åtagandeplaner har varit mycket resurskrävande. Gotland är ett län med<br />

mycket betesmarker som också innebär många ställningstaganden p.g.a. sin komplexitet.<br />

Under <strong>2010</strong> har stor del av året gått åt till att slutföra planer för 2009, varav flera extremt<br />

omfattande. Som exempel kan nämnas arbetet kring betesmarkerna i Hejnum hällar som<br />

p.g.a. sin komplexa karaktär med alvarmarker, skogsbeten och mosaikbetesmarker tagit<br />

mycket stora resurser i anspråk. Länsstyrelsen har dragit slutsatser från tidigare år och<br />

rekryterat och lärt upp personal för att stå väl förberedda inför fältsäsongen, men p.g.a.<br />

snötäcket som låg kvar på stora delar av ön kunde inte personalen nyttjas i fält fullt ut och<br />

arbetet kunde inte komma igång enligt plan. Detsamma gällde vid slutet av året då snön<br />

föll redan i november och fältarbetet stannade upp. Antalet planer som upprättades <strong>2010</strong><br />

var 129 stycken, vilka tillsammans hade 452 block vid ingången och 592 block då<br />

planerna var klara. Antalet reviderade planer var 401 st. Uppskattningsvis berörs ca 200<br />

planer av förändringar som kan hänföras till de ändrade definitionerna av<br />

ersättningsberättigade betesmarker och slåtterängar.<br />

18


Sakområde Fiske<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 2,24 2,02 1,78<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

1,15/1,09 1,14/0,88<br />

Andel av årsarbetskrafter 1,92 % 1,69 % 1,38 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

1 580 1 415 1 183<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

1,19 % 1,02 % 0,84 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att stödja bildandet av Fiskeområde<br />

Gotland. Genom arbetet hoppas Länsstyrelsen att ett närmare samarbete mellan fiskare<br />

och konsumenter ska komma till stånd. Arbetet har i stor utsträckning varit inriktat på att<br />

finna gemensamma arenor mellan de olika aktörerna och att få regionala beslutsfattare att<br />

genomsyras av visionen att utveckla Gotland som en matö även inom fiskets område.<br />

Arbetet kommer att fortgå under 2011.<br />

För utveckling av fiskerinäringen har insatser gjorts för att öka nyttjandet av EU-stöd samt<br />

påverkansarbete gentemot Fiskeriverket för att småskaligt fiske med fartyg över 8 m ska<br />

kunna erhålla nödvändiga tillstånd för att bedriva ett lönsamt och diversifierat fiske.<br />

Insatser för resursbevarande har skett bl.a. genom fördelning av stöd till fiskevård.<br />

Länsstyrelsen har även fortsatt att på Fiskeriverkets uppdrag utföra landningskontroller.<br />

Uppdraget har, förutom att det varit ett uppskattat inslag för de länsstyrelsemedarbetare<br />

som deltagit i den, inneburit förstärkta kontakter med Fiskeriverket. Som exempel kan<br />

nämnas gemensamma utbildningar med Fiskerverket. Bevakning och agerande för fisket i<br />

ett Östersjöperspektiv har fortsatt ske dels genom nätverk med andra regioner runt<br />

Östersjön, dels genom deltagande i CPMR Baltic Sea Commission WG Fisheries och<br />

CPMR Fisheries Intercom group.<br />

12. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga<br />

finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007–2013.<br />

Länsstyrelsen har främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det<br />

operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007-2013 bl.a. genom<br />

medfinansiering av projekten Fisk, strandkultur och slöjd och Laxfällor på Gotland.<br />

Länsstyrelsen har även initierat projekt som t.ex. Flundra som resurs, för yngre fiskare.<br />

Arbetet med bildandet av Gotland som ett Fiskeområde slutfördes under <strong>2010</strong> där<br />

Länsstyrelsen verkade för att de statliga och regionala utvecklingsmedlen via Gotlands<br />

kommun ska komma att vara en del i finansieringen av Fiskeområde Gotland.<br />

13. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av<br />

vattendomar.<br />

19


Länsstyrelsen har påbörjat arbetet genom att se över samtliga markavvattnings-<br />

dikningsföretag inom länet. Av särskilt intresse är företag som inte längre är aktiva och<br />

där omprövningar är en förutsättning för det framtida arbetet med restaurering av<br />

vattendrag.<br />

Tabell 1.2: Fiske<br />

Länsfakta inom fiskeområdet <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Antal fiskevårdsområden 0 0 0<br />

Antal yrkesfiskelicenser 46 47 52<br />

Antal fartygstillstånd 44 52 43<br />

Antal inkomna ansökningar om stöd ur<br />

strukturfondsprogram<br />

10 6 7<br />

Kommentarer Tabell 1.2<br />

Intresset att bilda fiskevårdsområden är mycket lågt. En samfällighetsförvaltning som<br />

säljer fiskekort till allmänheten har dock bildats. De äldre yrkesfiskarena blir färre och<br />

nyrekryteringen ersätter inte bortfallet fullt ut. Som en följd av strukturella förändringar<br />

påkallade av bl.a. regeländringar har det under de två senaste åren skett fler fartygsaffärer.<br />

Ökningen i antalet inkomna ansökningar kan tillskrivas tillkomsten av Fiskeområde<br />

Gotland.<br />

20


Sakområde Regional tillväxt<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 1,41 1,10 0,47<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,98/0,43 0,98/0,13<br />

Andel av årsarbetskrafter 1,22 % 0,92 % 0,36 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

1 372 1 351 330<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

1,03 % 0,97 % 0,23 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Under året har insatser gjorts inom samtliga områden i den nationella strategin för<br />

regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 – 2013. Strategiskt<br />

gränsöverskridande arbete har varit i fokus. Samsynen från det gotländska samhället har<br />

ökat avseende prioriterade områden och länder och Länsstyrelsen har tillsammans med<br />

Gotlands kommun och Högskolan på Gotland påbörjat arbetet med en gemensam strategi<br />

för det gränsöverskridande samarbetet.<br />

Länsstyrelsen har inlett ett samarbete med Exportrådet som i första hand riktar sig mot<br />

marknaderna i de baltiska länderna. Inom landsbygdsprogrammet har stöd lämnats till<br />

projekt som syftar till export av gotländska livsmedels- och lantbruksprodukter i första<br />

hand till Östersjöområdet.<br />

Länsstyrelsens företagskontakter och kunskaper om företagens villkor har förbättrats<br />

under året genom seminarier för personalen, företagsträffar och besök på ett antal företag.<br />

I samverkan med Gotlands kommun och Tillväxtverket har Länsstyrelsen arrangerat en<br />

konferens för att diskutera förutsättningarna för att skapa jämställda villkor för<br />

företagande.<br />

16. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska ge en sammanfattning av verksamheten enligt nedan:<br />

– Redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året, bl.a. inom ramen för<br />

den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning<br />

2007–2013. För prioriteringen Strategiskt gränsöverskridande samarbete ska särskilt<br />

aktiviteter inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen redovisas, samt<br />

– beskriva vilka överväganden som har gjorts vid beslut om medel inom ramen för<br />

ändamålen inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.<br />

De viktigaste prioriteringarna och insatserna redovisas enligt uppdelning i den nationella<br />

strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 – 2013.<br />

Innovation och förnyelse<br />

Länsstyrelsen har under året tillsammans med Sveriges Ingenjörer tagit initiativet till att<br />

uppmärksamma 350-årsdagen av Christopher Polhems födelse. Genom en<br />

landsomfattande kampanj i samverkan med både nationella och lokala aktörer runt om i<br />

Sverige kommer en mängd aktiviteter att genomföras för att stimulera teknikutveckling<br />

och förmå fler ungdomar att börja tekniska utbildningar på både gymnasium och<br />

21


högskola. Arbetet inleddes under Almedalsveckan <strong>2010</strong> genom diskussioner med<br />

Ingenjör- och Vetenskapsakademin (IVA) om innovationernas betydelse. Landshövdingen<br />

har även inom ramen för samordningsuppdraget medverkat till att frågorna kring<br />

innovation och förnyelse har fått en ökad uppmärksamhet i det gotländska samhället t.ex.<br />

genom deltagandet av en delegation från Gotland i ett nationellt IVA-seminarium.<br />

Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud<br />

Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen deltagit i arbetet med den regionala kompetensplattformen<br />

vilket leds av Gotlands kommun. Arbetet har inledningsvis bestått i att analysera det<br />

framtida arbetskraftsutbudet och kompetensbehov inom olika delar av det gotländska<br />

samhället.<br />

Den utvärdering som under 2009 genomfördes av satsningen på kvinnors företagande<br />

följdes under <strong>2010</strong> upp med en regional konferens i samverkan med Gotlands kommun<br />

och Tillväxtverket för att belysa och diskutera stödjande och hindrande strukturer för<br />

kvinnor som vill starta eller utveckla företag.<br />

Tillgänglighet<br />

Det Trafikråd som startade under 2009 har under året fortsatt sitt arbete. En viktig fråga<br />

som diskuterats har varit möjligheten för det gotländska samhället att få ett ökat inflytande<br />

vid upphandlingen av den framtida färjetrafiken. Med de gotländska ståndpunkterna som<br />

utgångspunkt har Gotlands kommun och Näringsdepartementet under året diskuterat<br />

formerna för detta.<br />

Genom stöd från landsbygdprogrammet och i samverkan med Gotlands kommun och<br />

lokala utvecklingsgrupper har utbyggnad av bredband på den gotländska landsbygden<br />

fortsatt. Utbyggnaden medverkar till att boende och verksamma på den gotländska<br />

landsbygden får både betydligt förbättrade möjligheter att utveckla företag och tillgång till<br />

offentlig och kommersiell service via den nya tekniken. Under året har Länsstyrelsen<br />

uppmärksammats på behovet av en utbyggnad av taxibanan på Visby flygplats för att<br />

kunna upprätthålla en bra regularitet på den gotländska flygtrafiken.<br />

Strategiskt gränsöverskridande arbete<br />

Under <strong>2010</strong> har satsningarna från Länsstyrelsen inom området ökat. Ett samarbete med<br />

Exportrådet har inletts för att stödja möjligheten till exportsatsningar från gotländska<br />

företag. Samarbetet innebär att Exportrådet placerat en konsult på Länsstyrelsen som i<br />

första hand arbetar mot marknader i de baltiska länderna. Konsulten finansieras<br />

gemensamt av Exportrådet och Länsstyrelsen. Under hösten utvecklades kontakterna med<br />

provinsen Hainan i Kina ytterligare. Ett 20-tal gotländska företag planerar under våren<br />

2011 att genomföra en resa till Kina tillsammans med ledningarna för Länsstyrelsen,<br />

Region Gotland och Högskolan på Gotland. Syftet med resan är att diskutera<br />

möjligheterna till framtida samarbete. Med stöd från Landsbygdsprogrammet har ett antal<br />

exportprojekt startat med målet att exportera gotländska livsmedels- och<br />

lantbruksprodukter i första hand till Östersjöområdet.<br />

22


Prioriteringar vid fördelning av de regionala utvecklingsmedlen anslag 1:1<br />

Regionala Tillväxtåtgärder<br />

Medlen har i huvudsak använts för medfinansiering av det regionala tillväxtprogrammet<br />

för att komplettera Gotlands kommuns insatser inom de områden där Länsstyrelsen har ett<br />

specifikt ansvar.<br />

En utgångspunkt har varit de behov som identifierats inom samordningsuppdraget.<br />

Medlen har därför i huvudsak använts inom områdena:<br />

- Exportfrämjande åtgärder<br />

- Innovations- och teknikutveckling<br />

- Framtagande av planeringsunderlag<br />

- Förstärkning av Bilden av Gotland.<br />

- Jämställdhetsintegrering<br />

17. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa exempel på och kommentera hur andra statliga<br />

myndigheter tillämpar länets regionala utvecklingsprogram, hur samverkan mellan<br />

länsstyrelserna och statliga myndigheter sker samt hur samverkan utvecklas.<br />

De regionala statliga myndigheterna på Gotland har en varierande kännedom om<br />

innehållet i det regionala utvecklingsprogrammet. Vissa myndigheter t.ex.<br />

Arbetsförmedlingen, Högskolan på Gotland och ALMI har en god kunskap och<br />

medverkar i det dagliga arbetet inom de olika samverkansorganen, partnerskapet för<br />

regional tillväxt m.m. Sidas Östersjöenhet och Riksutställningar har nationella uppdrag,<br />

men har både kännedom om det regionala utvecklingsprogrammet och medverkar i arbetet<br />

utifrån sina förutsättningar. Övriga myndigheter har liten delaktighet i och kännedom om<br />

det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen bedömer att de myndigheter som har särskilda<br />

uppdrag att medverka i det regionala tillväxt arbetet har god eller mycket god kunskap om<br />

inriktningen på det regionala tillväxtarbetet och medverkar med sina resurser för att nå de<br />

övergripande målen.<br />

Samverkan mellan Länsstyrelsen och de statliga myndigheterna har under året legat på en<br />

ganska låg nivå. Det beror till i stor del på att många statliga myndigheter saknar<br />

regionala företrädare placerade på Gotland med mandat att delta i sådant arbete.<br />

18. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska:<br />

– Redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av det regionala<br />

tillväxtarbetet, samt<br />

– redovisa exempel på och kommentera hur länets regionala utvecklingsprogram<br />

samordnats och genomförts i länet.<br />

Länsstyrelser i län med självstyrelseorgan och samverkansorgan ska redovisa exempel på<br />

och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och<br />

självstyrelseorganet respektive samverkansorganet samt hur denna samverkan utvecklats<br />

samt ge en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av sin verksamhet inom det<br />

regionala tillväxtarbetet.<br />

Samverkan med Gotlands kommun inom området Regional Tillväxt har under <strong>2010</strong><br />

bedrivits på samma nivå som tidigare år. Ledningarna hos Länsstyrelsen, Gotlands<br />

kommun, Högskolan på Gotland, ALMI Gotland och Arbetsförmedlingen träffas<br />

regelbundet för att diskutera gemensamma frågeställningar och satsningar.<br />

23


Inom det ordinarie arbetet på tjänstemannanivå har samverkan skett i första hand kopplat<br />

till arbetet inom Kompetensplattformen, i Trafikrådet och för att koordinera insatser inom<br />

Landsbygdsprogrammet med det Regionala Tillväxtprogrammet.<br />

Under <strong>2010</strong> har arbetet utvecklats speciellt inom det internationella området. En<br />

gemensam arbetsgrupp har fått uppdrag av ledningarna i Länsstyrelsen, Gotlands kommun<br />

och Högskolan på Gotland att ta fram en gemensam strategi för det gränsöverskridande<br />

samarbetet med en tydlig koppling till EU:s Östersjöstrategi.<br />

19. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de stödjer utvecklingen av miljövänlig och effektiv<br />

teknik och förnybar energi, samt stimulera företag till miljödriven affärsutveckling och till<br />

att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska<br />

redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter och förekommande åtgärds-<br />

och utvecklingsbehov på nationell och regional nivå. Länsstyrelser i län utan<br />

självstyrelseorgan och samverkansorgan ska även redovisa hur detta arbete hanteras i det<br />

regionala tillväxtarbetet.<br />

Inom ramen för Landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen medverkat till att stödja<br />

utvecklingen av miljövänlig teknik. Detta har skett genom projekt och investeringsstöd<br />

både inom axel 3 och 4 (Leader). Som exempel kan nämnas stöd till projektering av en<br />

infrastruktur för biogasdistribution och kompetensutvecklingsinsatser för<br />

närvärmeproducenter.<br />

I övrigt hänvisas till redovisningen under uppdrag 36 (Energi och Klimat)<br />

20. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i<br />

länsstyrelsens verksamhet inom det regionala tillväxtarbetet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redogöra<br />

för med vilka aktörer samverkan sker, hur samverkan utvecklats samt vilken roll som<br />

lokala och regionala resurscentra för kvinnor har i arbetet. Redovisningen ska innehålla en<br />

redogörelse av förekommande åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell och regional<br />

nivå. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska även redovisa<br />

hur ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i det regionala tillväxtarbetet.<br />

Redovisningen ska även ske till Tillväxtverket.<br />

Länsstyrelsen deltar i olika former av samverkan med framför allt Gotlands kommun och<br />

andra regionala aktörer där myndigheten bevakar att jämställdhetspolitiken blir en del av<br />

arbetet med regional tillväxt. Till exempel har Länsstyrelsens medverkan i ESF:s<br />

beredningsgrupp bidragit till att andra aspekter har belysts som betydelsefulla för den<br />

regionala tillväxten. Samverkan har bedrivits på en likartad nivå som föregående år.<br />

Länsstyrelsen samverkar med Gotlands kommun kring satsningen Främja kvinnors<br />

företagande. Länsstyrelsen har även genomfört andra insatser för att uppmärksamma och<br />

diskutera ojämställda förutsättningar för företagande. Länsstyrelsen har publicerat en<br />

uppföljning av satsningen Främja kvinnors företagande, vilken bland annat visade ett<br />

fortsatt behov av att fokusera på jämställdhetsintegrering som en strategi för hållbar<br />

tillväxt.<br />

Länsstyrelsen har i samverkan med Gotlands kommun och Tillväxtverket arrangerat en<br />

konferens med cirka 90 deltagare (10 % män, 90 % kvinnor ) för att diskutera<br />

24


förutsättningarna för att skapa jämställda villkor för företagande. Insatserna har resulterat<br />

i ett fortsatt fokus på frågan och ett ökat intresse bland olika aktörer - både privata och<br />

offentliga - på Gotland.<br />

Under Almedalsveckan höll Länsstyrelsen ett antal uppskattade seminarium i samarbete<br />

med bl.a. 1,6 miljonersklubben, SKL, Genussekretariatet vid Göteborgs universitet och<br />

Vinnova. Fokus för seminarierna var social hållbarhet som en förutsättning för tillväxt.<br />

Det finns ett utvecklingsbehov på både regional och nationell nivå att finna former för att<br />

tydligt integrera jämställdhetsperspektivet i det ordinarie arbetet. Detta kan t.ex. ske<br />

genom utveckling av olika samverkansformer och genomförande av olika typer av<br />

kompetensutvecklingsinsatser. Tillväxtverket bör ha en aktiv roll i detta arbete.<br />

Det finns inte något regionalt resurscentrum för kvinnor på Gotland.<br />

27. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka insatser som har gjorts på konkurrensområdet, i<br />

enlighet med konkurrensförordningen (2008:604).<br />

Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen i samverkan med Konkurrensverket behandlat ett ärende<br />

som påbörjades 2009 inom turismområdet. Efter begäran om yttrande från det aktuella<br />

företaget beslöt Länsstyrelsen efter samråd med Konkurrensverket att avskriva ärendet.<br />

Tabell 3.1 Stöd till ekonomiska föreningar<br />

Fördelning av beslut fattade mot<br />

bemyndigande avseende stöd till ekonomiska<br />

föreningar (t.ex. kooperativ verksamhet) (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Företagsstöd 0 0 0<br />

Regional projektverksamhet 0 0 0<br />

Totalt 0 0 0<br />

Redovisade belopp skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram<br />

Kommentarer Tabell 3.1<br />

Inga beslut fattade om stöd till ekonomiska föreningar.<br />

Tabell 3.2: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007-2013<br />

Strukturfondsadministration (tkr) Anslag<br />

Övrig Årsarbetskrafter<br />

(5:1) finansiering<br />

- förvaltande myndighet 0 0 0<br />

- attesterande myndighet 0 0 0<br />

- kontroller i territoriella program 0 0 0<br />

Kommentarer Tabell 3.2<br />

Ej aktuellt.<br />

25


Tabell 3.3: Länsfakta inom EU-stöd<br />

Utbetalade bidrag, summa (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och<br />

betalar ut<br />

0 0 0<br />

varav Artikel 33 (inom mål 1-området) 0 0 0<br />

Bidrag, vilka Länsstyrelsen inte fattar beslut om,<br />

men betalar ut<br />

0 0 0<br />

Bidrag, vilka Länsstyrelsen har fattat beslut om, 355 106 348 934 356 456<br />

men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen<br />

- Landsbygdsprogrammet 142 437 120 677 132 119<br />

varav Leader 21 032 0 0<br />

varav miljöersättningar 103 989 89 645 98 395<br />

varav kompensationsbidrag (LFA) 16 610 11 911 14 238<br />

varav företagsstöd 400 14 241 8 819<br />

varav projektstöd 406 4 880 10 667<br />

- Gårdsstöd 212 669 228 257 224 337<br />

Kommentarer Tabell 3.3<br />

Gårdsstödbidraget ligger lägre än 2009. Det är en följd av den lägre valutakursen för<br />

euron och att en lägsta areal på minst 4,00 ha jordbruksmark införts.<br />

26


Sakområde Infrastrukturplanering<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 0,13 0,16 0,44<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,12/0,01 0,13/0,03<br />

Andel av årsarbetskrafter 0,11 % 0,13 % 0,34 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

94 104 207<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

0,07 % 0,07 % 0,14 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Under året inbjöd Näringsdepartementet till ett seminarium i Visby för att diskutera den<br />

framtida Gotlandstrafiken med utgångspunkt från en rapport från Rikstrafiken.<br />

Diskussionen ledde till att förhandlingar inleddes mellan Gotlands kommun och<br />

regeringen om ett ökat ansvar och delaktighet för Gotlands kommun i upphandling och<br />

drift under nästa avtalsperiod.<br />

Länsstyrelsens bedömning är att den lösning som nu diskuteras med ett bibehållet statligt<br />

ansvar för trafiken men en ökad delaktigt från det gotländska samhället är bra för<br />

utvecklingen av den framtida trafiken. I detta sammanhang är de gotländska<br />

ståndpunkterna en viktig utgångspunkt.<br />

Den bredbandssatsning som har påbörjats under året med stöd av Landsbygdsprogrammet<br />

förväntas medföra en ökad tillgänglighet på landsbygden.<br />

27


Sakområde Energi och klimat<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 0,91 0,21 0,31<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,61/0,30 0,03/0,18<br />

Andel av årsarbetskrafter 0,78 % 0,18 % 0,24 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

607 138 471<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader exkl. OH<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

0,46 % 0,1 % 0,33 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsen bedömer att de insatser som genomförts under året bl.a. har bidragit till<br />

ökad medvetenhet och kunskap om klimat- och energifrågor inom länet, intensifierat<br />

arbete med energieffektivisering hos företag och myndigheter, en fungerande process för<br />

utbyggnad av vindkraft på Gotland samt en ökad samverkan mellan Länsstyrelsen,<br />

Gotlands kommun, företag och organisationer. En prioriterad insats har varit att<br />

konkretisera den regionala klimat- och energistrategin. Gotlands Energidialog, vilket kan<br />

jämföras med ett energiting, genomfördes för första gången under året. Länsstyrelsen har<br />

deltagit i samverkansfora om utbyggnad av vindkraften, miljömålet Begränsad<br />

klimatpåverkan och miljöledning i statliga myndigheter. Vad gäller utbyggnad av<br />

vindkraften har Länsstyrelsen haft en aktiv roll genom samverkan med bl.a.<br />

Försvarsmakten, Gotlands kommun och vindkraftsentreprenörer. Länsstyrelsen har i<br />

diskussion och samverkan med regionala aktörer ställt krav på ökad användning av<br />

miljövänliga bränslen inför kommande upphandling av färjetrafiken till och från Gotland.<br />

Under året har flera utbildningar för lantbrukare och skogsägare genomförts samt ett<br />

flertal utåtriktade aktiviteter. Vad gäller klimatanpassning har en intern kompetenshöjning<br />

och samordning påbörjats.<br />

36. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa:<br />

– Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med<br />

att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan,<br />

– insatser för att vidareutveckla och genomföra arbetet med regionala klimat- och<br />

energistrategier i samverkan med lokala och regionala aktörer, såsom exempelvis<br />

kommuner, landsting, kommunala samverkansorgan, regionala energikontor, privata och<br />

offentliga företag inom bl.a. fastighets-, transport-, energi- och avfallssektorn, högskolor,<br />

samt idéburna organisationer, i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala<br />

insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet,<br />

– hur och med vilka lokala och regionala aktörer samverkan skett för att vidareutveckla<br />

och genomföra arbetet med regionala klimat- och energistrategier,<br />

– insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att<br />

uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft,<br />

– insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, samt<br />

– framgångsfaktorer samt eventuella hinder och svårigheter för att arbeta<br />

sektorsövergripande med energi- och klimatfrågor.<br />

28


Strategisk samordning av det regionala arbetet<br />

Länsstyrelsen leder en grupp för samordning av arbetet med miljömålen, där bl.a.<br />

Gotlands kommun och LRF deltar. Det finns inom länet också en samordningsgrupp för<br />

gotländskt vindbruk som består av Länsstyrelsen, Gotlands kommun, det regionala elbolaget<br />

Gotlands Energi (GEAB), Centret för vindbruk (CVI) vid Högskolan på Gotland<br />

samt representanter för de gotländska vindkraftsentreprenörerna. Samordningsgruppen är<br />

ett forum för ömsesidig information och för att belysa och utveckla aktuella<br />

frågeställningar kring vindkraft, framför allt behovet av ny elkabel till Gotland och vilken<br />

potential som finns för vindkraftsutbyggnad på Gotland. Länsstyrelsen har utöver detta,<br />

tillsammans med Gotlands kommun, en dialog med Försvarsmakten för att klargöra hur<br />

vindkraften kan kombineras med försvarsintressena på ön. Vid Statens Dag, våren <strong>2010</strong>,<br />

startade Länsstyrelsen ett nätverk för statliga myndigheter kring miljöledningssystem.<br />

Vidareutveckling av den regionala klimat- och energistrategin<br />

Projektet Energieffektivt Gotland, som Länsstyrelsen initierade i slutet av 2009, består av<br />

flera delprojekt bl.a. Gotlands Energidialog och Klimatentreprenörer på Gotland.<br />

Projektet syftar till att strategiskt samordna arbetet med energiomställning och att<br />

konkretisera den regionala klimat- och energistrategin. Projektet kommer att<br />

slutrapporteras vid halvårsskiftet 2011. Den första Gotlands Energidialog, som<br />

genomfördes under året, samlade företag, myndigheter, organisationer, privatpersoner och<br />

representanter från Gotlands kommun för att diskutera och samverka kring<br />

energiomställning. Företag knöt kontakter och upptäckte nya samarbetsområden. Projektet<br />

Klimatentreprenörer på Gotland genomförs i huvudsak av Gotlands kommun och handlar<br />

om att hjälpa företag att komma i gång med energieffektivisering. Ett 60-tal företag har<br />

deltagit vid fem workshops under året. Tanken är att företag ska genomföra<br />

energikartläggningar och kunna ansöka om stöd för detta hos Energimyndigheten.<br />

Regionala aktörer som Länsstyrelsen har samverkat med<br />

Länsstyrelsen har under året haft ett nära samarbete med Gotlands kommun kring klimat-<br />

och energifrågor. Andra aktörer som samverkan har skett med är bl.a. statliga<br />

myndigheter, LRF, Gotlands Energi (GEAB), Tillväxt Gotland och företag inom industri,<br />

transport, byggande och handel. Samverkan har skett dels genom de fora och möten som<br />

beskrivits ovan och dels genom utbildningar och andra utåtriktade aktiviteter.<br />

Länsstyrelsen har under året informerat om klimat- och energifrågor vid Skogsdagen och<br />

Arkivens dag (med tema klimat och energi) samt deltagit vid olika evenemang såsom<br />

Almedalsveckan, World Ecological Forum, Klimatforum och Kraftsamling. Länsstyrelsen<br />

har även deltagit aktivt i länsstyrelsernas klimat- och energinätverk.<br />

Ökad andel av förnybar energi<br />

Insatser för att öka andelen förnybar energi handlar mycket om utbyggnaden av<br />

vindkraften på Gotland. Utöver den samordning och samverkan kring vindkraft som<br />

beskrivs ovan har Länsstyrelsen hanterat tillstånd för uppförande av vindkraftverk vid<br />

generationsväxling av vindkraftverk på Näsudden. Vidare har Länsstyrelsen med<br />

anledning av Gotlands kommuns arbete med översiktsplanen, som särskilt fördjupats med<br />

avseende på vindbruket, lämnat regionala planeringsunderlag, deltagit i samråd samt<br />

lämnat granskningsyttrande över översiktsplanen. Länsstyrelsen har också under året<br />

hanterat ansökningar om stöd för solvärme och för konvertering från direktverkande el.<br />

Arbetet med att undersöka möjligheterna till stöd av storskalig biogasproduktion med<br />

hjälp av bl.a. Landsbygdsprogrammet har fortsatt under året. Det har dock inte varit<br />

möjligt att realisera en investering i en biogasanläggning, huvudsakligen beroende på<br />

29


finansieringssvårigheter. Länsstyrelsen har deltagit i diskussioner om villkor och krav på<br />

färjetrafiken till och från Gotland och i de gotländska ståndpunkter som tagits fram inför<br />

upphandlingen finns angivet att den framtida trafiken ska framdrivas med miljövänligare<br />

bränslen (naturgas och biogas). Länsstyrelsen har tillsammans med Skogsstyrelsen<br />

genomfört en utbildning för skogsägare om hållbart uttag av bioenergi från skogen. Flera<br />

utbildningar har genomförts inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Under hösten har<br />

Länsstyrelsen drivit ett kommunikationsprojekt kring målkonflikter i samband med uttag<br />

av bioenergi.<br />

Stöd till näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete<br />

Under året har Länsstyrelsen gett stöd åt näringslivets och kommunens klimat- och<br />

energiarbete genom olika samverkansfora, utbildningar, information och utbetalning av<br />

ekonomiska stöd. Gotlands Energidialog var ett uppskattat forum för samverkan mellan<br />

företag och det innebär att en dialog även kommer att genomföras 2011. Länsstyrelsen har<br />

bjudit in lantbrukare till en kurs om hur jordbruket kan minska utsläppen av växthusgaser.<br />

Klimatinformation sprids löpande till lantbrukare inom ramen för Greppa Näringen, där<br />

samverkan sker med LRF och Jordbruksverket. Länsstyrelsen och Gotlands kommun har<br />

haft en löpande dialog och samarbete om bl.a. kommunens energieffektiviseringsstöd.<br />

Vidare har Länsstyrelsens hemsida kompletterats med information om klimat och energi<br />

och information sprids också till intressenter via ett nyhetsbrev.<br />

Framgångsfaktorer och hinder för sektorsövergripande arbete<br />

Framgångsfaktorer för ett sektorsövergripande arbete inom klimat- och energiområdet är<br />

att hitta gemensamma intresseområden. Energieffektivisering är ett sådant område som<br />

berör de flesta företag och myndigheter. Det är viktigt att i samverkansfora diskutera<br />

relevanta frågor för alla som deltar. För Gotlands del är ett bra samarbete mellan<br />

Länsstyrelsen och Gotlands kommun grundläggande för att nå framgång i klimat- och<br />

energiarbetet.<br />

Ett hinder är att Gotland har många små aktörer, vilket innebär att det kan vara svårt för<br />

dem att avsätta tid för sektorsövergripande arbetet.<br />

37. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa insatser och medelsanvändning med anledning av<br />

uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet.<br />

Länsstyrelsen har påbörjat en intern kompetenshöjning vad gäller klimatanpassning.<br />

Inledningsvis har klimatanpassningsarbetet internt samordnats med arbetet med<br />

miljökvalitetsmålen samt med klimat- och energiarbetet som bedrivs på myndigheten.<br />

Medel har använts till lön och kompetensutveckling.<br />

38. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska genomföra de förberedelser som krävs för att under 2011 kunna<br />

initiera, samordna och leda planering av i vilken prioriteringsordning som begränsning<br />

eller avbrytande av överföring av el till elanvändare inom länet ska genomföras i händelse<br />

av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist samt i samarbete med kommuner<br />

och berörda elnätsföretag fatta beslut om vilken prioriteringsordning som ska gälla.<br />

Länsstyrelsen har tillsammans med de två aktuella aktörerna i länet, Gotlands kommun<br />

och Gotlands Energi (GEAB) deltagit i en utbildning anordnad av Energimyndigheten.<br />

Länsstyrelsen i Gotlands län samordnade sin utbildning med Länsstyrelsen i Kalmar län.<br />

Länsstyrelsen, Gotlands kommun och GEAB har därefter enats om en arbets- och<br />

30


ansvarsfördelning enligt de rekommendationer som framförts i projektet Styrel.<br />

Samhällsviktig verksamhet inom länet har tidigare kartlagts och ska enligt de nya<br />

riktlinjerna justeras enligt Styrel.<br />

31


Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 2,53 2,23 2,77<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

1,17/1,36 0,99/1,24<br />

Andel av årsarbetskrafter 2,19 % 1,88 % 2,19 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

1 431 1227 1 581<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

1,08 % 0,88 % 1,28 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

De insatser som planerades för året har till stor del genomförts. Fokus under året har<br />

framförallt varit att förbättra de interna processerna, att höja kvaliteten på tillsynen samt<br />

att delta i PBL-satsningen genom Boverkets nationella pilotprojekt.<br />

Länsstyrelsen har under året påbörjat arbetet med att följa upp effekten av lämnade<br />

planyttranden för att kunna höja kvaliteten på den interna hanteringen av detaljplaner. En<br />

intern återkoppling kvarstår att genomföra.<br />

Inom ramen för årets PBL-tillsyn har en tematisk tillsyn genomförts avseende hur<br />

byggnadsnämnden hanterat vatten- och avloppsfrågor i såväl förhandsbesked som i<br />

arbetet med detaljplaner. Länsstyrelsen har också haft en gemensam tillsynsinsats med<br />

Länsstyrelsen i Södermanlands län där rutiner för tillsyn har varit i fokus. Analysen<br />

kvarstår.<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> särskilt arbetat med planeringsunderlag genom deltagande i<br />

Boverkets nationella pilotprojekt i samverkan med länsstyrelserna i Kronoberg och<br />

Blekinge. Pilotprojekt 2 Kontinuerlig översiktsplanering, aktualitetsredogörelse med<br />

regionala bilder, syftar till att arbeta med planeringsunderlag med geografiska<br />

informationssystem (GIS). Länsstyrelsen har särskilt fokuserat på underlag kring<br />

strandskydd och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k. LIS-områden),<br />

Riksintresse 4 kap. MB och sociala värden. I projektet har dessutom andra behov och<br />

möjligheter kring arbetet med planeringsunderlag diskuterats. Samverkan har i länet skett<br />

med Gotlands kommun. Pilotprojektet slutförs och återrapporteras till Boverket under<br />

januari 2011.<br />

Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen även genomfört en könskonsekvensanalys om deltagandet i<br />

samrådsformer och processer kopplat till detaljplaneprocessen. Analysen visar på behovet<br />

att utveckla alternativa samrådsformer till de traditionella för att öka delaktigheten.<br />

32


Tabell 4.1: Tillsyn enligt plan- och bygglagen (PBL)<br />

Antal<br />

Antal<br />

Antal<br />

tillsynsobjekt Tillsynsobjekt tillsynsobjekt<br />

i<br />

som varit med<br />

länet<br />

föremål för allvarliga<br />

tillsyn<br />

brister som<br />

inte<br />

Sakområde och del av sakområde<br />

åtgärdats 1)<br />

Tillsyn över planväsendet enligt PBL (404) 1 1 0<br />

Tillsyn över byggnadsväsendet enligt PBL<br />

1<br />

(404)<br />

1 0<br />

Summa 2 2 0<br />

1)<br />

Brister som återrapporteras i tabellen skall avse brister i tillsynen där länsstyrelsen beslutat att rikta kritik.<br />

Kommentarer Tabell 4.1<br />

Tillsynsobjektet är Gotlands kommun. Tillsynen har skett i enlighet med tillsynsplan för<br />

hållbar samhällsplanering och boende <strong>2010</strong>.<br />

Tabell 4.2<br />

Bidrag för vilka länsstyrelsen har fattat beslut,<br />

men där annan myndighet har gjort utbetalningen<br />

(tkr)<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Boverket: Engångsbidrag 10 081 4 344 7655<br />

Boverket: Periodiska bidrag totalt 2 149 3 400 4 246<br />

Totalt 12 230 7 744 11 901<br />

varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag<br />

respektive år<br />

0 222 939<br />

Kommentarer Tabell 4.2<br />

Antalet stödformer har minskat. Större delen av de utbetalade engångsbidragen på<br />

Gotland under <strong>2010</strong> avser stöd till två äldreboenden, nästan 8,5 miljoner kronor. De<br />

periodiska bidragen, d.v.s. räntebidragen, är snart helt utfasade.<br />

33


Tabell 4.3<br />

Genomsnittlig genomloppstid för första beslutet <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Kompletta 0 0 0<br />

Nybeviljade bidrag för ny- och ombyggnader enl. 1993 års<br />

regelsystem (dgr)<br />

Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%)<br />

Nybeviljade investeringsbidrag till hyresbostäder (dgr)<br />

Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%)<br />

Nybeviljade investeringsstimulans till hyres-<br />

/studentbostäder (dgr)<br />

Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%)<br />

0 0 0<br />

0 % 0 % 0 %<br />

0 0 0<br />

0 % 0 % 0 %<br />

0 0 0<br />

0 % 0 % 0 %<br />

Kommentarer Tabell 4.3<br />

Inga nybeviljade ränteavdrag för ny- eller ombyggnad har förekommit under <strong>2010</strong>.<br />

Inte heller investeringsbidrag eller investeringsstimulans till byggnader av<br />

hyreslägenheter har betalats ut.<br />

Tabell 4.4<br />

Beslut om stöd (antal första beslut)<br />

Reguljära stöd<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Räntebidrag nybyggnad, 1993 års regelsystem 0 1 1<br />

Räntebidrag ombyggnad, 1993 års regelsystem 0 0 0<br />

Radonbidrag egnahem<br />

Tillfälliga stöd<br />

0 0 0<br />

Konvertering från direktverkande elvärme 16 5 10<br />

Konvertering från oljevärme 0 0 0<br />

Bidrag till solvärme 96 63 46<br />

Investeringsstimulans till studentbostäder 0 0 0<br />

Solvärme till kommersiella lokaler 0 2 3<br />

Investeringsbidrag till hyresbostäder 0 0 0<br />

Investeringsstimulans till hyresbostäder 0 0 0<br />

Stöd för energieffektivisering m.m. (OFFROT) 0 18 1<br />

Investeringsstöd äldrebostäder 1 2 1 0<br />

Stöd för installation av energieffektiva fönster och<br />

biobränsleeldade uppvärmningssystem i småhus<br />

Övriga beslut<br />

0 28 10<br />

Beslut om omprövning 28 10 12<br />

Beslut om avslag/avskrivning 17 34 63<br />

Beslut om återkallande 3 7 8<br />

Beslut om utbetalning 93 103 94<br />

Beslut om omprövning efter utbetalning 0 1 5<br />

34


Kommentarer Tabell 4.4<br />

1 I årsredovisningen 2009 finns uppgifter om 0 investeringsstöd. Nya uppgifter finns i denna redovisning.<br />

Under rubrikerna Reguljära stöd och Tillfälliga stöd anges antal första beslut där stöd<br />

beviljas. Sammanlagt har 255 beslut avseende byggstöd fattats under <strong>2010</strong>. Det är en viss<br />

minskning från 2009 då 274 byggstödsbeslut togs.<br />

35


Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 32,61 32,83 29,87<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

19,15/13,46 19,18/13,65<br />

Andel av årsarbetskrafter 27,96 % 27,50 % 23,18 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

35 824 36 805 37 379<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

26,95 % 26,47 % 26,58 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Inom sakområdet, som täcker en väsentlig del av Länsstyrelsens totala verksamhet, har fokus i<br />

verksamhetsplaneringen för <strong>2010</strong> lagts på särskilda insatser inom biologisk mångfald,<br />

tillgänglighet till våra skyddade områden samt god ekologisk vattenstatus.<br />

Målet <strong>2010</strong> för arbetet med att stärka den biologiska mångfalden har varit bl.a. att bilda ett<br />

marint och ett limniskt naturreservat samt att revidera Natura 2000 bevarandeplaner i en<br />

kvalitetssäkrad dialog.<br />

Ytterligare ett fokus har gällt ökat friluftsliv och att tillsyn, tillgänglighet och förståelsen för<br />

våra skyddade områden ökar. Ett led har varit att fortsätta genomföra Natur- och<br />

kulturturismprogrammet (som togs fram efter Regleringsbrevet 2006, Uppdrag 50) och att<br />

kommunicera den nya strandskyddslagen samt revidera skötsel- och tillsynsorganisationen för<br />

att öka effektivisering och samordning av fältverksamheten på Länsstyrelsen.<br />

Arbetet med att tillgängliggöra och utveckla Nationalparken Gotska Sandön har fortsatt under<br />

<strong>2010</strong>. Under året kunde man räkna in 4 900 besökare. Den hyresgäst/researrangör som hyr<br />

turistanläggningen och Länsstyrelsen har ömsesidigt sagt upp avtalet för omförhandling under<br />

<strong>2010</strong>. Förhandlingar kommer att ske under 2011, inför ett nytt avtal fr.o.m. 2012.<br />

Länsstyrelsen har lagt stor vikt vid dialog i verksamheten, bl.a. genom kompetensutveckling<br />

enligt Dialog för Naturvården, men också om tillvägagångssättet att åstadkomma<br />

avtalslösningar i säkerställandet av skyddsvärda skogar.<br />

Länsstyrelsen har <strong>2010</strong> förstärkt tillsynen i länets skyddade områden och tydliga rutiner har<br />

tagits fram för dokumentation vid tillsynsbesök. Effekten har blivit en mer omfattande och<br />

effektivare tillsyn.<br />

Arbetet med tillsynsärenden inom strandskyddat område har ökat jämfört med tidigare år<br />

liksom antalet åtalsanmälningar för brott mot strandskyddsföreskrifterna. Den ökade<br />

uppmärksamheten i media leder också till en ökad mängd inkommande tillsynsärenden från<br />

allmänheten.<br />

36


Vattenförvaltningen<br />

Länsstyrelsens arbete med vattenförvaltningen har under <strong>2010</strong> varit inriktat på<br />

åtgärdsplanering för att förbättra vattenkvaliteten på Gotland. Länsstyrelsen arbetar<br />

framförallt genom de sju vattenrådena på ön. Arbetet har underlättats genom de LOVA-medel<br />

som Länsstyrelsen förfogar över. Samtliga vattenråd har påbörjat åtgärder. Länsstyrelsen har<br />

även intensifierat sitt arbete med uppsökande verksamhet för att hitta lokaliseringar för att<br />

återskapa våtmarker vilket har resulterat i ett antal områden med genomförandefas under<br />

2011. Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med lokala vattenvårdsprojekt och den<br />

uppsökande verksamheten har medfört att intresset för och kunskapen om vattenfrågorna ökat<br />

ytterligare.<br />

Förorenade områden<br />

Under året har inventeringen av misstänkt förorenade områden där ansvar saknas avslutats.<br />

Undersökningar med statliga bidrag har startats eller pågår på tre platser där riskerna bedöms<br />

som mycket stora (klass 1). På tre platser där ansvar saknas helt eller delvis är nu alla<br />

undersökningar klara. Nästa steg är sanering. Diskussion förs nu med Gotlands kommun om<br />

huvudmannaskap för sanering av dessa platser.<br />

Diskussioner om länets mest prioriterade objekt, Södervägs brädgård, har fortsatt under året.<br />

För objektet finns ansvar och diskussionen har främst handlat om hur detta ansvar ska kunna<br />

utkrävas och hur vattenfrågan för närboende ska lösas.<br />

Under året har några större tillsynsärenden handlagts, bl.a. avslutning av en stor<br />

industrideponi, undersökning av en gammal impregneringsverksamhet och ombyggnation av<br />

större hamnar. Länsstyrelsens har också drivit ett ärende av principell natur till högsta instans<br />

vad gäller ansvar vid köp av förorenad mark.<br />

Miljöfarlig verksamhet<br />

Under <strong>2010</strong> har Miljöprövningsdelegationen beslutat i 18 ärenden. Handläggningstiderna i<br />

ärenden var i medeltal 4,5 månader från det ansökningshandlingarna bedömts kompletta och<br />

ärendet kungjorts och i medeltal 8,5 månader totalt från inkommet, vilket Länsstyrelsen<br />

bedömer som förhållandevis tillfredställande tider.<br />

Länsstyrelsen har vidare bedömt att samtliga tillstånd som tidigare meddelats med stöd av<br />

miljöskyddslagen avseende miljöfarlig verksamhet, ska vara anpassade till miljöbalkens krav<br />

senast år 2015. Vid årets början avsåg omprövningskravet tolv äldre tillstånd och under året<br />

har två av dessa genomförts och ett samråd initierats av verksamhetsutövarna. Prognosen för<br />

att resterande äldre tillstånd ska vara anpassade 2015 bedöms därför som god.<br />

I en jämställdhetsanalys avseende kvinnors och mäns deltagande och delaktighet i den<br />

samrådsprocess som är obligatorisk enligt miljöbalken, fann Länsstyrelsen en övervikt av<br />

mäns deltagande i samrådsmöten och muntligt framförda synpunkter. Inlämnade skriftliga<br />

synpunkter var mer jämt fördelade mellan könen. Det fanns också en tendens till samband<br />

avseende vilken typ av verksamhet som avsågs tillståndsprövas (t.ex. vindkraft, skjutfält).<br />

Länsstyrelsen har beslutat att uppmärksamma och arbeta för att öka kvinnors deltagande i<br />

processen samt att dokumentera förhållandena bättre för säkrare framtida analys.<br />

37


45. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen nås.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> ska i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå<br />

miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att<br />

det ger underlag för ett sektorövergripande miljöarbete inom länsstyrelsen och länet.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> ska översiktligt redovisa viktigare insatser inom området.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> ska särskilt redovisa:<br />

– Insatser och resultat när det gäller att samordna miljömålsarbetet, inklusive arbetet med<br />

naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala<br />

utvecklingsarbetet, regionala landskapsstrategier och med arbetet för energiomställning,<br />

– insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med<br />

miljötillsynsarbete och miljöövervakning,<br />

– väsentliga insatser rörande minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom<br />

jordbruks- och trädgårdsnäringen, minskade växtnäringsförluster, bevarande av biologiskt<br />

mångfald och för utveckling av ekologisk produktion, samt<br />

– viktigare insatser i arbetet med att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller<br />

efterbehandling av förorenade områden ska öka.<br />

Viktigaste insatser<br />

Resultaten för de gotländska miljömålen har rapporterats via Miljömålsportalen. Flera av de<br />

Gotländska delmålen är inte uppnådda trots att målåren passerats och arbetet för att nå<br />

miljökvalitetsmålen fortsätter. Länsstyrelsen i Gotlands län har i december <strong>2010</strong> beslutat att<br />

de Gotländska miljömålen, beslutade av Länsstyrelsens styrelse 26 maj 2004 med revidering<br />

och komplettering 13 april 2007, skall finnas kvar som inriktningsmål även då målåren har<br />

passerats och tills dess de avförs eller nya regionala mål tagits fram. Detta för att behålla<br />

fokus i arbetet.<br />

Under år <strong>2010</strong> har Samverkansgruppen för Gotlands miljömål haft fyra möten. I gruppen<br />

ingår förutom Länsstyrelsen även Högskolan på Gotland, LRF, Tekniska förvaltningen,<br />

Statsarkitektkontoret, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Ledningskontoret vid Gotlands<br />

kommun, Gotlandshem och Naturskyddsföreningen Gotland. Kunskapshöjande insatser samt<br />

information om vad som är på gång inom respektive verksamhet vid gruppens möten bidrar<br />

till en gemensam kunskapsbas. Det ger en gemensam grund och stimulerar till utvecklande<br />

diskussioner och underlag för beslut om: bedömningar, förankring av gemensamt arbete, hur<br />

gruppen tillsammans bidrar med resurser för bl.a. uppföljning/åtgärdsplaner/ information, hur<br />

gruppen samverkar om information/utredningar och hur gruppen gemensamt stimulerar till<br />

åtgärder.<br />

Den interna arbetsgruppen för miljömålsarbete har haft tio möten under året. I gruppen ingår<br />

personer som representerar naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv, natur- och<br />

kulturturism, regionalt utvecklingsarbete, energifrågor och miljöövervakning. Den<br />

sektorsövergripande sammansättningen av gruppen leder till samordning av insatser och ökat<br />

informationsutbyte mellan olika sakområden.<br />

Inom miljömålet God bebyggd miljö har flera konkreta åtgärder som berör flera sakområden<br />

genomförts under året. Länsstyrelsen har fortsatt sitt deltagande i referensgruppen för<br />

projektet Miljömålsarbete i detaljplaner där Länsstyrelsen i Skåne är projektledare. Detta har<br />

ökat den egna kompetensen kring hur man kan arbeta med bl.a. God bebyggd miljö i den<br />

fysiska planeringen och även gett möjlighet till att få ta del av erfarenheter och resultat från<br />

projektet.<br />

38


Samordning av miljömålsarbetet<br />

En tvärsektoriellt sammansatt arbetsgrupp av medarbetare inom olika sakområden har under<br />

året arbetat för att utveckla natur- och kulturturismen på Gotland och som en del av<br />

genomförandet av Natur- och kulturturistiska programmet för Gotland. I gruppen finns<br />

representanter för naturvård, kulturmiljövård, fiskevård, fysisk planering, skog, miljöskydd<br />

och landsbygdsutveckling. Arbetet har i huvudsak bestått i att underlätta för företagande i<br />

skyddade områden. Exempel på insatser som gjorts är bl.a. kompetensutveckling inom lokal<br />

förvaltning och deltagande processer, framtagande av förutsättningar för etablering och möten<br />

med företagare. Ett delresultat i projektet som uppnåtts är att en dialog har etablerats med<br />

företagare, boende och andra intressenter. Ett annat att Länsstyrelsen har tagit fram underlag<br />

och angett förutsättningar och möjligheter för lokal företagsutveckling med avseende på de<br />

kulturhistoriska värden som finns i området kring Ar-Bästeträsk.<br />

Under året har Länsstyrelsen tagit beslut om att bilda naturreservat i nedre delen av Ireån som<br />

klassas som nationellt särskilt värdefullt. Vattendragsvandringar har arrangerats under året<br />

tillsammans med vattenråd, hembygds- och sportfiskeföreningar. Det har resulterat i ökad<br />

kunskap om de vattenanknutna värdena i gotländska vattendragen och bidragit till större<br />

intresse för att bevara dem.<br />

Under år <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen tilldelats medel från Miljömålsrådet för genomförandet av<br />

ett projekt om målkonflikter i skogen i samband med uttag av bioenergi. Miljökvalitetsmålen<br />

som är aktuella för projektet är Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Projektet har<br />

påbörjats och beräknas vara avslutat i samband med ett seminarium i februari 2011.<br />

Inom kulturmiljövården har Länsstyrelsen påbörjat en översyn av riksintressena för<br />

kulturmiljövård och reviderat riksintresseområden på Storsudret. Länsstyrelsen har också<br />

deltagit i en förstudie för framtagande av ett kommunalt planeringsunderlag i form av ett<br />

kulturmiljöprogram.<br />

Länsstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en landskapsstrategi i länet.<br />

Strategin kommer att fokusera på biologisk mångfald och knyta an till miljökvalitetsmålet Ett<br />

rikt växt- och djurliv. Målet är att även inkludera sociala och ekonomiska aspekter i strategin.<br />

Länsstyrelsen har valt att inrikta arbetet mot Östergarnslandet och projektet kommer att ha två<br />

huvudspår, dels en kartering med redovisning i GIS-skikt och dels ett samverkansarbete där<br />

processen är en stor del av målet. Projektet ska aktivt arbeta för att inkludera alla människor<br />

med intresse i området, såväl kvinnor som män, utlandsfödda, barn och äldre. Särskild kontakt<br />

kommer även att tas med skolverksamheten i området för att inkludera flickor och pojkar i<br />

arbetet. Arbetet har påbörjats och kommer att slutredovisas i december 2011. I den interna<br />

arbetsgruppen ingår representanter från olika områden som kulturmiljö, naturvård, natur- och<br />

kulturturism.<br />

Utveckling av arbetsformer för samordning av miljömålsarbete med miljötillsynsarbete<br />

och miljöövervakning<br />

Under året har Länsstyrelsen anordnat en täkt-träff för verksamhetsutövare med<br />

tillståndspliktiga grus- sten- och bergtäkter. Samtliga verksamhetsutövare bjöds in till en halv<br />

dags information och diskussion om bland annat prövning, tillsyn och efterbehandling av<br />

täkter. Representanter från hälften av företagen kom på träffen och samtliga fick del av det<br />

presenterade materialet. Arrangemanget var mycket uppskattat och Länsstyrelsen kommer<br />

därför att anordna årliga träffar med olika tema. Arbetsformen gör det möjligt att nå många<br />

företag och samtidigt koppla ihop frågor kring tillsyn och miljömålsarbete. Genom att<br />

39


edogöra för delmålet grusanvändning inom miljömålet God bebyggd miljö och där presentera<br />

såväl nationella som regionala siffror och trender, bidrog Länsstyrelsen till ökad kunskap hos<br />

verksamhetsutövarna. Vidare redogjordes för miljömålet Ett rikt växt och djurliv och målets<br />

koppling till efterbehandling av täkter. Intresset för frågor kring biologisk mångfald i<br />

samband med efterbehandling av täkter är stort. Den fortsatta tillsynen och dialogen med<br />

verksamhetsutövarna kan bidra till att förbättra livsvillkoren för växt- och djurlivet i<br />

efterbehandlade täkter.<br />

Vid Miljöövervakningens dag i september var barn och ungdomar målgrupp. Allmänheten<br />

bjöds in genom annons i lokaltidningarna. En särskild inbjudan skickades till fyra skolor<br />

och/eller förskolor i närområdet. Under den välbesökta dagen demonstrerades olika typer av<br />

miljöövervakning i vatten som till exempel elfiske. Länsstyrelsen visade också hur resultaten<br />

från övervakningen används som uppföljning av miljökvalitetsmål och regionala miljömål.<br />

Inom arbetet med marint skydd arrangerade Länsstyrelsen i samarbete med Högskolan på<br />

Gotland, i början av juni, ett seminarium om marina naturvärden och marint skydd.<br />

Seminariet berörde Länsstyrelsens eget arbete med marint skydd, värden och hotbilder i<br />

marina Natura 2000-områden i centrala Östersjön, marina naturvärdesinventeringar runt<br />

Gotland samt en redovisning av inventeringar från naturreservatet Salvorev/Kopparstenarna.<br />

Seminariet genomfördes både dagtid och kvällstid för att öka möjligheten för intresserade att<br />

kunna delta. Inbjudan annonserades i lokaltidningarna.<br />

Länsstyrelsen har pekat ut ett antal skyddsvärda vattendrag eller delar av sådana med<br />

bibehållet naturligt ofta meandrande lopp. De har även ett stort värde ur landskapssynpunkt.<br />

En inventering av värdefulla kulturmiljöer längs dessa vattendrag pågår då kunskapen om<br />

vilka kulturmiljöer som finns längs dessa är mycket begränsad. Arbetet har genomförts genom<br />

studier av äldre kartor och arkivmaterial, fältbesiktningar och digitalisering. Det är av stor vikt<br />

att kunna kartlägga och dokumentera vilka kulturmiljöer som ännu finns kvar och hur man<br />

framöver ska ställa sig till dem i fråga om eventuella konflikter mellan olika sakområden,<br />

vård mm. Resultaten kommer att användas både i tillsynsarbetet som i<br />

miljömålsuppföljningen.<br />

Algblomningsövervakning har genomförts vid gotländska stränder (16 platser) under sju<br />

veckor på sommaren; för femte året i följd. Övervakningen sker i samarbete med Gotlands<br />

turistförening, turistnäringen och privatpersoner. Resultaten rapporteras dagligen, under<br />

säsong, på internet.<br />

För att öka kunskapen om grundvatten har Länsstyrelsen under år <strong>2010</strong> medverkat i ett<br />

gemensamt delprogram för grundvattenövervakning (saltvatteninträngning och<br />

nivåövervakning). Gemensamma delprogram syftar till att sammanfoga regional övervakning<br />

med miljömålsarbetet och vattenförvaltningsarbetet. Under sommaren <strong>2010</strong> har<br />

Länsstyrelsen, i samarbete med SGU, fortsatt att redovisa grundvattennivåmätningar på<br />

hemsidan som information till allmänheten. Länsstyrelsen har också varit medfinansiär till<br />

Gotlands kommuns 100-undersökning. En undersökning som innebär provtagning av 100<br />

enskilda vattentäkter på Gotland under augusti <strong>2010</strong>. Denna gång har, utöver bakterier,<br />

kväveföreningar och klorid, även bor samt bentazon analyserats. Resultaten visar att 72 av de<br />

enskilda täkterna var påverkade av bakterier, i två hittades bentazon och i 33 halter av bor<br />

över riktvärde för kommunala vattentäkter. Resultaten är påverkade av ovanligt mycket<br />

nederbörd under slutet av sommaren, men de ger också underlag för fortsatt arbete med<br />

40


miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Vidare genomförde Länsstyrelsen under<br />

hösten <strong>2010</strong> en undersökning där dioxin i kommunala dricksvattentäkter analyserades.<br />

Under året har Länsstyrelsen även genomfört miljöövervakning av strandängsfåglar,<br />

häckfågeltaxering i skogsmark, kärlväxter i ängsmark, marin mjukbottenfauna, kiselalger i<br />

rinnande vatten, provfiske i rinnande vatten, miljögifter och marknära ozon.<br />

Inom Levande skogar genomförs fältinventeringar, dokumentation och granskning av<br />

fornlämningar i skog inför omläggning av mark för att undvika skador på fornlämningar.<br />

Kunskapsuppbyggnad och kompetenshöjande åtgärder enligt ovan kommer direkt till<br />

användning i den tillsyn som bedrivs inom olika områden och också vid bedömning av hur<br />

arbetet med miljömålen går. Genom seminarier och olika aktiviteter för allmänheten bidrar<br />

länsstyrelsen till ökad medvetenhet och kunskap om miljöarbetet.<br />

Användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen och<br />

minskade växtnäringsresurser<br />

Ett seminarium om gotländska ytvatten och läckage av näringsämnen hölls under hösten. Där<br />

presenterades både nationell miljöövervakning av jordbruksmark samt sammanställning och<br />

analys av den ytvattenprovtagning som görs varje månad av Länsstyrelsen i ett antal<br />

gotländska vattendrag. Seminariet besöktes av kommunala tjänstemän från olika<br />

förvaltningar, LRF, lantbrukare, representanter från vattenråden och naturligtvis från olika<br />

delar av Länsstyrelsen. Totalt deltog 11 kvinnor och 18 män.<br />

Länsstyrelsen har hållit i utbildning och information om bekämpningsmedel. En grundkurs<br />

har genomförts, under fyra dagar, för att ge användare behörighet. Grundkursen hade 24<br />

deltagare. Vidare har tre fortbildningskurser genomförts med totalt 106 deltagare. Information<br />

om resultaten av den miljöövervakning som sker för att undersöka förekomsten av<br />

bekämpningsmedel i vattendrag lämnades också på en växtskyddsdag för lantbrukare med 80<br />

deltagare.<br />

Länsstyrelsen har under året intensifierat sitt arbete med Greppa Näringen. Länsstyrelsen har<br />

bl.a. genomfört marknadsföring, utbildning och enskild rådgivning till lantbrukare och<br />

rådgivningsorganisationer. Träffar och kurser har genomförts bl.a. om: spridning av gödsel,<br />

vattendragsvandring, sojakurs, och växtnäringsbalans. Totalt har nittio enskilda rådgivningar<br />

genomförts inom projektet .<br />

Kunskapsuppbyggnad och kompetenshöjande åtgärder enligt ovan bidrar till att åtgärder görs<br />

på rätt sätt och resulterar i att riskerna minskar.<br />

Insatser för bevarande av biologisk mångfald<br />

Insatserna för att bevara och utveckla de gotländska betesmarkerna har fortsatt med<br />

information och handläggning av stödinsatser i Utvald miljö inom landsbygdsprogrammet.<br />

Förändrade betesmarksregler, med träd och buskageinventering, har inneburit stora<br />

svårigheter att hinna med framtagandet av åtagandeplaner för dessa marker.<br />

Länsstyrelsen kunde 2006 konstatera att Gotland drabbats av almjukan. Under <strong>2010</strong> har<br />

insatserna i bekämpningen av almsjukan fortsatt. Resultatet från <strong>2010</strong> visar att antalet<br />

almsjuka träd inte har ökat sedan 2009, trots att bekämpningsinsatserna inte bedöms ha utförts<br />

på ett optimalt sätt eftersom resurser endast tilldelas årsvis. Diskussioner med<br />

41


Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har lett till att insatserna kommer att ges en mer<br />

långsiktig prägel.<br />

Utveckling av ekologisk odling<br />

Länsstyrelsen har under året fortsatt att påverka det gotländska lantbruket till att ställa om till<br />

en större areal ekologisk odling. Länsstyrelsen har samlat olika intressenter i ett Ekoråd som<br />

samlas vid ett par tillfällen per halvår för att informera varandra och driva arbetet med<br />

utvecklingen av den ekologiska odlingen. Ekorådets sammansättning utgörs av representanter<br />

från LRF, ekologiska odlare och rådgivningsorganisationer. Insatser har också beviljats inom<br />

ramen för landsbygdsprogrammet. Arealen ekologisk odling har under de senaste åren varit<br />

relativt konstant, men andelen ekologiskt areal är högre på Gotland än i övriga landet.<br />

Ökad andel privatfinansierade åtgärder gällande efterbehandling av förorenade<br />

områden<br />

Länsstyrelsen har genom sin tillsyn bidragit till att andelen privatfinansierade undersökningar<br />

och saneringsåtgärder ökat bl.a. vid industrideponier vid Cementa (öns största industri),<br />

Källungesågen (nedlagd impregneringsverksamhet) och vid anläggningsarbeten i de större<br />

hamnarna.<br />

En av Cementas industrideponier har nu fått en kvalificerad tätning vilket kommer att minska<br />

utlakningen av föroreningar från deponin. Vid Källungesågen har undersökningarna medfört<br />

att föroreningssituationen nu är mer klarlagd. Länsstyrelsen har även drivit ett praxisärende<br />

gällande fastighetsägaransvar för efterbehandling. Ärendet som behandlar ägaransvar vid köp<br />

av fastighet kommer att få betydelse i hela Sverige vid bedömningen av andra liknande fall.<br />

Frågan om förorenad mark eller vatten uppmärksammas också kontinuerligt i de<br />

tillståndsprövningar som görs i länet.<br />

46A. <strong>Länsstyrelserna</strong>s miljötillsynsarbete ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås och att<br />

uppkomsten av miljöskador motverkas. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska ta fram<br />

tillsynsvägledningsplaner och genom tillsynsvägledning förbättra förutsättningarna för det<br />

operativa tillsynsarbetet hos kommunerna. Arbetet med tillsynsvägledning ska bl.a ske<br />

genom regional miljösamverkan. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska särskilt redovisa:<br />

– Eventuella brister i den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen och åtgärder för hur<br />

dessa brister kan åtgärdas,<br />

– hur den regionala miljösamverkan har bedrivits,<br />

– på vilket sätt miljömålen inverkar på planeringen och genomförandet av tillsynen och<br />

tillsynsvägledningen,<br />

– hur och i vilken mån tillsynsarbetet föranleder samverkan med polis och åklagare,<br />

eventuella brister i denna samverkan och hur den i så fall skulle kunna förbättras, samt<br />

– viktiga insatser i vägledande syfte och effekter av tillsynsarbetet i övrigt.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> ska efter samråd med kommunerna bidra till genomförandet av<br />

Naturvårdsverkets vägledningsplan. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska även redovisa hur detta arbete<br />

har bedrivits.<br />

Brister och åtgärder i den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen<br />

Länsstyrelsens vattentillsyn har inte genomgått några stora förändringar under <strong>2010</strong>. Den<br />

operativa tillsynen har inte utvecklats i den takt som planerats men kommer att förbättras via<br />

det tillsynsunderlag som förväntas färdigt 2011.<br />

42


Länsstyrelsen har tillsyn över alla täkter. De största stentäkterna har fått tillsyn men en brist<br />

har varit att tillsynen över övriga täkter inte prioriterats under ett antal år. Under 2009 började<br />

detta åtgärdas genom att ett stort antal avslutade täkter besöktes för slutkontroll. En konkret<br />

plan för besök av alla täkter under åren <strong>2010</strong> – 2012 har följts under året för att komma till<br />

rätta med denna brist. En brist i tillsynsvägledningen är att ingen samlad utvärdering av<br />

kommunens tillsyn har skett.<br />

Regional och nationell miljösamverkan<br />

Den regionala miljösamverkan bedrivs i Miljösamverkan Sydost som är ett samarbete mellan<br />

län och kommuner i Kalmar län och Gotlands län. Projektet har pågått sedan 2003 och stöds<br />

ekonomiskt av samtliga kommuner i båda länen, Länsstyrelsen i Gotlands och Kalmar län<br />

samt Regionförbundet i Kalmar län. Inriktningen består i att ta fram informationsmaterial och<br />

underlagsmaterial i olika aktuella frågor, utarbeta handledningar för tillsyn, anordna<br />

gemensamma informations- och tillsynskampanjer, fånga upp och lyfta fram olika initiativ<br />

som tas runt om i länet, anordna kurser och seminarier.<br />

Under året har ett flertal handläggare inom miljöskydd deltagit i en utbildning som<br />

genomförts gemensamt mellan fem län och dess kommuner. Det har gällt dels effektivare<br />

arbetssätt dels service, bemötande och konflikthantering.<br />

Länet har deltagit i ett kemikalieprojekt gemensamt för länen i södra Östersjöns vattendistrikt.<br />

Deltagandet var lågt, säkert p.g.a. att ett liknande projekt med gott deltagande genomfördes<br />

året innan.<br />

Länsstyrelsen har deltagit i den nationella informationskampanjen om vattenverksamheter Har<br />

du koll, via Miljösamverkan Sverige.<br />

Länsstyrelsen och Gotlands kommun har deltagit i Naturvårdsverkets projekt Enskilda avlopp<br />

– ingen skitsak. Inom ramen för projektet har bl.a. en minimässa med teknik för<br />

avloppsrening genomförts.<br />

Miljömålens inverkan på planeringen och genomförandet av tillsynen och<br />

tillsynsvägledningen<br />

Vid prioritering av vilka insatser som ska göras utgår Länsstyrelsen bl.a. från miljömålen.<br />

Exempelvis utgår tillsynen över förorenade områden från de regionalt antagna delmålen inom<br />

Giftfri miljö.<br />

Miljömålen hjälper till och formulerar delvis de prioriteringar som gäller tillsynen för<br />

kulturmiljö. Målen bidrar till att lyfta fram kulturmiljövärden och innebär att vi på så sätt<br />

identifierat problem och försökt arbeta mer preventivt. Ett ökat fokus på miljömålen och<br />

önskemål om energisparande åtgärder efterfrågas i allt högre grad. Byggnadsvård, arkeologi<br />

och landskapsvården arbetar för att uppnå dessa mål; mål som inte sällan innebär att de<br />

strävar emot varandra. Detta gäller t.ex. vid vindkraftsetablering och solpaneler på byggnader,<br />

där det vid en installering av paneler finns stor risk att landskaps- och kulturvärdena påverkas<br />

negativt.<br />

43


Samverkan med polis och åklagare<br />

Länsstyrelsen har ett bra samarbete med polis och åklagare. Träffar för att diskutera arbetet<br />

genomförs vid behov. Länsstyrelsen har under året deltagit i samverkansmöte om<br />

strandskyddsfrågor mellan polis och åklagare.<br />

Pilotprojektet Ett plundrat kulturarv har inneburit att ett nätverk skapats mellan myndigheter<br />

och kulturmiljös aktörer på Gotland för att komma till rätta med plundring av allas vårt<br />

kulturarv. Länsstyrelsen har varit mycket delaktig i det pågående utredningsarbete som<br />

polisen på Gotland genomför för att åtal ska kunna väckas mot de personer som misstänks för<br />

grovt fornminnesbrott. Målet kommer att bli vägledande för hur det framtida arbetet med<br />

dessa frågor ska bedrivas på ett nationellt plan. Under året har projektet bidragit till att ett<br />

flertal polisanmälningar gjorts.<br />

Viktiga insatser i vägledande syfte och effekter av tillsynsarbetet i övrigt<br />

Länsstyrelsen och Gotlands kommun har täta kontakter inom miljöområdet. Speciellt kan<br />

nämnas månatliga träffar för att diskutera arbetet med förorenade områden och kvartalsträffar<br />

där alla aktuella tillsynsfrågor diskuteras. Några effekter av årets och förra årets tillsynsarbete<br />

är att de flesta större kemikalieanvändare har förbättrat sitt arbete med kemikalier. De allra<br />

flesta täkter som avslutats de senaste åren har genomfört det återställningsarbete som<br />

erfordrats.<br />

Länsstyrelsen har tillsyn över alla täkter. De täkter som har tillstånd som löper ut under<br />

perioden <strong>2010</strong> till och med 2012 har besökts. Fokus på besöken har varit på frågor kring<br />

efterbehandling och eventuell ny tillståndsprövning. De största stentäkterna har också besökts.<br />

Totalt har 17 tillsynsbesök vid täkter har genomförts.<br />

En informationsdag för verksamhetsutövare med gällande täkttillstånd har genomförts.<br />

Hälften av alla berörda kom, övriga har fått del av materialet. Under dagen diskuterades ett<br />

flertal frågor med koppling till tillsyn, så som efterbehandling, miljörapportering, och<br />

egenkontroll. Dagen föll väl ut och avsikten är att fortsätta med en årlig träff med olika tema.<br />

Den ökade fokusen på täkttillsynen de senaste åren bedöms ha lett till att branschen blivit mer<br />

medveten om vilka krav som finns för att de ska leva upp till miljöbalkens regler.<br />

Länsstyrelsen har också medverkat som arrangör i två informations- och utbildningstillfällen<br />

rörande förorenade områden som anordnades för kommuner under <strong>2010</strong>. Ett av dessa tillfällen<br />

anordnades tillsammans med länsstyrelserna runt Mälaren.<br />

Naturvårdsverkets vägledningsplan<br />

Länsstyrelsen har gått igenom planen tillsammans med Gotlands kommun.<br />

48. Tillsynen över naturreservat, strandskyddsområden, kulturhistoriskt skyddade<br />

områden och andra skyddade områden ska bidra till bättre regelefterlevnad och till att<br />

miljökvalitetsmålen nås. Tillsynen över kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och<br />

fornminnen m.m. ska bidra till bevarandet av dessa samt till förbättrade förutsättningar för<br />

hållbar förvaltning av kulturarvet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka viktiga insatser man<br />

gjort i vägledande syfte och vilka effekter tillsynen som rör skyddade områden respektive<br />

kulturmiljön har medfört.<br />

44


Tillsyn över skyddade områden<br />

Länsstyrelsen har <strong>2010</strong> förstärkt resurserna för tillsyn i naturskyddade områden. Tydliga<br />

rutiner har tagits fram för dokumentation vid tillsynsbesök. Effekten har blivit en mer<br />

omfattande egeninitierad tillsyn mot att den tidigare har varit mera händelsestyrd. Mötena<br />

mellan tillsynspersonerna och allmänheten leder till bättre regelefterlevnad, både vid direkta<br />

regelöverträdelser och förebyggande. Den tillsyn i naturreservaten som skett i år visar att det<br />

finns behov av insatser i vägledande syfte framför allt när det gäller regelefterlevnad om<br />

förbud mot terrängkörning.<br />

Länsstyrelsens tillsyn av strandskyddet sker oftast vid anmälan från allmänheten. Under <strong>2010</strong><br />

har anmälningar om brott mot strandskyddsföreskrifterna ökat i antal vilket föranlett<br />

omprioritering av resurser. Liksom föregående år har tillsynsärendena mestadels rört olagligt<br />

uppställda husvagnar men även olovligt uppförda byggnader och andra anordningar, vilket<br />

resulterat i tio åtalsanmälningar för brott mot strandskyddsföreskrifterna. Den ökade<br />

aktiviteten har lett till ökad uppmärksamhet i media vilket dels bör leda till bättre<br />

regelefterlevnad, men dels också till en ökad mängd inkommande tillsynsärenden från<br />

allmänheten.<br />

Länsstyrelsen har haft regelbundna tillsynsvägledningsmöten med Gotlands kommun där man<br />

diskuterat tillsynsfrågor gällande både miljöbalken och kulturminneslagen. Länsstyrelsen<br />

kommer att i samarbete med Gotlands kommun att 2011 ge ut en folder om strandskydd.<br />

Foldern ska vända sig till allmänheten för att förutom information om vad som gäller inom<br />

strandskyddade områden, även tydliggöra kommunens och länsstyrelsens roller vid ansökan<br />

om bygglov och strandskyddsdispens.<br />

Gällande Gotlands enda kulturreservat Norrbys i Väte pågår kontinuerlig tillsyn genom att<br />

Länsstyrelsen ingår i styrgruppen och har återkommande möten med Länsmuseet som driver<br />

verksamheten.<br />

Hållbar förvaltning av kulturarvet<br />

När det gäller kulturmiljön har Länsstyrelsen gjort tillsynsbesök på samtliga 25 vårdade<br />

fornlämningsområden som omfattas av skötselavtal. Tillsyn angående hänsyn till<br />

fornlämningar i skogsmark, i samband med avverkning och föryngringsåtgärder, har utförts i<br />

och med en slutavverkning, dels intill en komplex fornlämningsmiljö dels inför ett 20-tal<br />

markberedningar. Under året har dessutom granskning av lämningar som registrerats inom<br />

Skog & Historia-projektet slutförts.<br />

Inom byggnadsvården har kunskapsunderlag tagits fram för sju enskilda objekt samt översyn<br />

gjorts över fyra äldre byggnadsminnesbeslut vilka blir underlag för en långsiktigt hållbar<br />

förvaltning. Tillsyn har genomförts och rådgivning har även lämnats i samband med bl.a.<br />

ägarbyten i fem fall. Under året har 16 kyrkor med inventarier och kyrkogårdar genomgått<br />

tillsyn. Det etablerade tillsynsarbetet har inneburit att såväl församlingarna som externa<br />

aktörer så som Räddningsverket ser nyttan med tillsynen.<br />

Länsstyrelsen utformar för närvarande en tillsynsplan för att säkra fullgod tillsyn över<br />

Gotlands samtliga byggnadsminnen. Enligt planen skall varje byggnadsminne få tillsyn minst<br />

var sjätte år.<br />

45


Inom projektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen arbetat vidare med uppföljning och<br />

fältundersökningar. Projektets mål är bland annat att ta fram en modell för arbete med att<br />

förebygga och motverka plundringar av fornlämningar i Sverige. I november <strong>2010</strong> hölls ett<br />

seminarium/workshop där representanter från flera myndigheter och institutioner diskuterade<br />

vidare satsningar och prioriteringar inom projektet.<br />

49. <strong>Länsstyrelserna</strong>s arbete med skydd och skötsel av värdefulla naturområden och hotade<br />

arter ska bedrivas så att biologisk mångfald bevaras och utvecklas. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska<br />

översiktligt redovisa viktigare insatser inom området. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska särskilt<br />

redovisa:<br />

– Insatser i naturvårdsarbetet när det gäller stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal<br />

delaktighet i skydd och skötsel av naturvärden, samt<br />

– hur arbetet fortlöper med genomförandet av länsvisa strategier med utgångspunkt i den<br />

nationella strategin för formellt skydd av skog.<br />

Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen skyddat 230 ha skogsmark enligt strategin för formellt skydd<br />

av skog. Skötsel är ett prioriterat område som utökats under året, med syfte att öka styrningen<br />

i tillsynen och skötsel, dialog och bättre helhetsbild avseende insatserna.<br />

Inom åtgärdsprogram för hotade arter har inventeringar gjorts för ca 20 arter, vilket lett till ny<br />

kunskap om flera arter. Guldsandbin har visats sig tillhöra en egen underart på Gotland.<br />

Länsstyrelsen har fått en förbättrad bild av den svartfläckige blåvingens habitatkrav genom att<br />

observera larver i myrbon. Åtgärder har gjorts i miljöer där många arter kan gynnas; bl.a. i<br />

tätortsnära rikkärr. Länsstyrelsen har slutredovisat åtgärder enligt tre nationella program för<br />

hotade arter.<br />

Stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal delaktighet<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> aktivt arbetat med frågan hur bevarande och skydd av natur-<br />

och kulturvärden kan gå hand i hand med varsam utveckling. Ett pilotprojekt har drivits kring<br />

ett naturreservat på norra Gotland. Tillsammans med företagare har möjligheter för<br />

näringsverksamhet i och i anslutning till naturreservatet utforskats och identifierats. Boende<br />

och andra lokala aktörer i detta pilotområde har varit viktiga deltagare i projektet.<br />

I syfte att förbättra den kommunikativa förmågan har hälften av naturvårdstjänstemännen<br />

genomgått naturvårdsverkets utbildning Dialog för naturvården. Utbildningen har bokats in<br />

för 20 personer till, både naturvårdstjänstemän och andra tjänstemän.<br />

Inom Åtgärdsprogrammet för hotade arter (ÅGP) har bl.a. genomförts tallryckning i<br />

Sudersand i samarbete med den lokala föreningen Fårö samfällighetsförening. Projektet har<br />

fått stor uppmärksamhet i pressen och mottagits mycket positivt bland medborgarna.<br />

Åtgärden har både öppnat upp stranden för badgäster samtidigt som de biologiska värdena<br />

med solbelysta friblåsta sanddyner förväntas gynna hotade insekter och växter. Genom besök<br />

tillsammans med markägare på enskilda fastigheter, har inom ÅGP också genomförts ett<br />

flertal rådgivningar gällande åkerogräs samt hotade svampar.<br />

Genomförandet av länsvisa strategier<br />

Områdesskyddsarbetet har genomförts enligt strategin för formellt skydd av skog. Första<br />

halvåret <strong>2010</strong> gick arbetet på sparlåga då det var känt att riksdagen skulle ändra i<br />

expropriationslagen (1972:719) och höja tilläggsersättningen. När lagändringen var<br />

46


genomförd fortlöpte arbetet bra. Länsstyrelsen beslutade om två nya naturreservat och<br />

utvidgade ett till en sammanlagd areal av drygt 160 hektar. Länsstyrelsen beslutade också om<br />

nio biotopskyddsområden och ett naturvårdsavtal.<br />

Under perioden 1999-<strong>2010</strong> skyddade Länsstyrelsen 2 869 ha produktiv skog. Enligt<br />

länsstrategin skulle 3 200 ha skyddas vilket innebär att 90 % av den planerade arealen<br />

skyddats.<br />

52. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska arbeta med återskapande av våtmarker i och i anslutning till<br />

odlingslandskapet i enlighet med planeringsunderlaget som utarbetades inom ramen för<br />

uppdrag 22 i regleringsbrevet för 2008 för länsstyrelserna. Rekvirerade medel får<br />

användas för såväl länsstyrelsernas som kommunernas insatser.<br />

Länsstyrelsen arbete med återskapande av våtmarker har dels bedrivits genom<br />

informationsarbete, dels genom direkt uppsökande verksamhet till markägare med potentiella<br />

marker för angelägna våtmarker. Resurser har även lagts på rådgivning och handläggning av<br />

de ansökningar som inkommit till myndigheten.<br />

Informationsinsatserna har främst riktats mot vattenråden och LRF där information om<br />

möjligheter till stöd för anläggning har getts. Information har getts dels på några av<br />

vattenrådens egna möten, dels vid samlade möten där alla vattenråd och LRF varit inbjudna.<br />

En konsekvens av att arbeta mot vattenråden är att förhållandevis få kvinnor nås.<br />

I februari anordnades en inspirationsdag där Ekologgruppen från Landskrona berättade om<br />

våtmarksarbetet i Skåne. Detta har sedan mynnat vidare i att ett av vattenråden sökte ett<br />

LOVA-projekt där markägare inom avrinningsområdet kunde få gratis projektering av<br />

våtmarker på sina ägor. Projekteringarna är nu gjorda och förhoppningsvis går flera av<br />

markägarna vidare med sina våtmarksprojekt.<br />

Information om våtmarker har getts via länsstyrelsens skrift Jårdi som ges ut till alla<br />

lantbrukare i länet.<br />

Planeringsunderlaget för våtmarker som gjordes under 2008 har tidigare diskuterats med<br />

några av vattenråden. Det har då fått en hel del kritik för att många våtmarker föreslås på den<br />

mest produktiva jordbruksmarken. Ett problem har även varit att många föreslagna platser<br />

ligger i mycket flacka områden med djupt nedskurna kanaler. Det skulle alltså krävas<br />

omfattande grävarbeten för att skapa våtmarker på dessa platser om man inte vill dämma<br />

mycket stora arealer.<br />

Inför den uppsökande verksamheten har länsstyrelsen därför sökt efter delvis andra lägen där<br />

man kan nyttja fall och som ligger utanför de mest intensivt brukade jordbruksmarkerna.<br />

Länsstyrelsen har även haft i åtanke att de anlagda våtmarkerna inte enbart ska bli en stor<br />

kostnad för markägaren, utan gärna kan ge något ekonomiskt tillbaka via t.ex. kombinerat<br />

skötselstöd för våtmarker och betesmarksersättningar/gårdsstöd.<br />

I de fåtal fall där markägaren hittills kontaktats, har ingen varit direkt negativ. Det har ofta<br />

funnits intresse men kanske inte tid och engagemang driva ett våtmarksprojekt. I två fall (av<br />

fem) har responsen från markägarna varit så positiv att våtmarkerna troligtvis kommer att bli<br />

anlagda det närmsta året. Erfarenheten är dock att det krävs mycket tid från Länsstyrelsens<br />

sida för rådgivning och stöttning till markägaren för att denne ska genomföra projektet.<br />

47


Man kan konstatera att direkt uppsökande verksamhet kan vara ett verkningsfullt sätt att få<br />

värdefulla våtmarker anlagda, men att det kräver resurser, dels för planering och dels för att<br />

stötta och leda markägaren genom projektet. Det är därför inte motiverat att jobba så specifikt<br />

med mindre angelägna våtmarker. Där är metoden antagligen bättre att jobba med generellt<br />

utåtriktad verksamhet via vattenråd, LRF-avdelningar, informationsmöten etc.<br />

Rådgivning har gjorts till ca 25 våtmarksobjekt, varav 5 genom greppa näringen. Några<br />

rådgivningar har gällt ärenden där ansökan om miljöstöd redan gjorts men där projekteringen<br />

varit ogenomförbar eller utformad på ett sätt som länsstyrelsen inte beviljar miljöstöd för.<br />

Rådgivningen har då fått göras om för att markägaren ska kunna genomföra sitt<br />

våtmarksprojekt.<br />

RB2008<br />

22. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska utveckla det under år 2007 framtagna planeringsunderlaget med<br />

lämpligt verktyg innehållande den information om fysiska förhållanden och markanvändning<br />

som behövs för att närmare ange lämpliga områden för anläggning av våtmarker i<br />

odlingslandskapet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska vidare i samråd med berörda kommuner utveckla<br />

formerna för och bedriva uppsökande och samordnande arbete i områden som i<br />

planeringsunderlaget har pekats ut som särskilt betydelsefulla och lämpliga för anläggning<br />

och restaurering av våtmarker i enlighet med Nationell strategi för myllrande våtmarker och<br />

Aktionsplanen för havsmiljön (Rapport 5563, Naturvårdsverket). <strong>Länsstyrelserna</strong> ska i<br />

huvudsak ha försett ovan nämnda verktyg med nödvändiga data till den 31 december 2008.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> ska i årsredovisningarna redovisa insatser och resultat.<br />

56. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska i arbetet med vattenmiljön särskilt verka för att arbetet med<br />

vattenrelaterade miljökvalitetsmål, havsmiljöarbetet, miljöövervakningen och arbetet<br />

enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samordnas<br />

och så långt som möjligt sker på ett integrerat sätt. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska översiktligt<br />

redovisa viktigare insatser i vattenmiljöarbetet.<br />

Länsstyrelsen har sedan 2006 byggt upp organisationen för vatten- och fiskefrågor där<br />

samordningsansvaret för vattenförvaltning, miljömål och miljöövervakning är samlade i ett<br />

och samma team. I organisationen finns även ansvariga för de vattenrelaterade miljömålen<br />

Hav i balans - Levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god<br />

kvalitet och Myllrande våtmarker. Miljömålet Ingen övergödning integreras i arbetet via<br />

vattenförvaltningen och Greppa näringen.<br />

Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med lokala vattenvårdsprojekt har medfört att<br />

intresset för vattenfrågorna ökat ytterligare och att dessa projekt utgör en viktig inledning på<br />

de mer omfattande åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen. Projekten har möjliggjorts<br />

via satsningen på LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) som regeringen beslutade 2009. Gotlands<br />

län tilldelades 3,8 miljoner kronor som fördelades på 10 olika projekt. Projekten har bland<br />

annat resulterat i åtgärdsplaner för ett antal avrinningsområden och försök med att återuppta<br />

algskörd längs Gotlands stränder.<br />

59. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska intensifiera arbetet med att verka för att de aktörer som är<br />

ansvariga för kommunal avloppsrening iakttar Naturvårdsverkets föreskrifter avseende<br />

avloppsreningsverk för att minska kväveutsläpp. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka<br />

åtgärder som vidtagits och resultaten av dessa.<br />

48


På Gotland är det endast avloppsreningsverket i Visby som berörs av föreskrifterna om<br />

kväveutsläpp. Enligt 6 § i föreskriften får högsta koncentrationen av totalkväve som<br />

årsmedelvärde vara 15 mg/l som riktvärde. År 2003 meddelade Länsstyrelsen tillstånd för<br />

utsläpp av avloppsvatten med ett villkor att resthalten av kväve i det utgående avloppsvattnet<br />

som gränsvärde inte får överstiga 15 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Genom att detta<br />

gränsvärde gäller sedan dess är det inte tillåtet med utsläpp som överstiger det värde som<br />

anges i Naturvårdsverkets föreskrift. Gotlands kommun är tillsynsmyndighet och de uppger<br />

att detta villkor inte överskrids. Resultatet av Länsstyrelsens beslut och kommunens tillsyn är<br />

att naturvårdsverkets föreskrift följs.<br />

62. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska senast vid utgången av <strong>2010</strong> ha inrättat samrådsgrupper för<br />

naturvård inom varje län i syfte att öka samverkan mellan olika aktörer och för att<br />

förbättra det regionala naturvårdsarbetet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa sina insatser.<br />

Länsstyrelsen i Skåne län ska samordna länsstyrelsernas redovisning.<br />

Länsstyrelsen har inrättat ett naturvårdsråd och två möten har hållits under <strong>2010</strong>. I gruppen<br />

ingår representanter från Länsstyrelsens skogsteam (som kommer att återgå till<br />

Skogsstyrelsen 2011), Gotlands kommun, Högskolan på Gotland, Gotlands botaniska<br />

förening, Gotlands ornitologiska förening, Gotlands naturskyddsförening, Svenska<br />

naturskyddsföreningen, Karlsö Jagt- & Djurskyddsförening, Svenska turistföreningen<br />

gotlandskretsen, Gotlands hembygdsförbund och Gotlands entomologiska förening. Gruppen<br />

kommer att ha minst två möten per år. Naturvårdsrådet fick under <strong>2010</strong> bl.a. tillfälle att<br />

påverka utformningen av fyra blivande naturreservat.<br />

Länsstyrelsen är även på väg att bilda fyra samrådsgrupper som främst ska diskutera skötsel<br />

av skyddade områden på olika delar av Gotland.<br />

På Fårö har Länsstyrelsen tillsammans med föreningen Fårö Framtid, styrelsen för Fårö<br />

samfällighetsförening, samt några privatpersoner bildat ett forum. Tanken är att diskutera<br />

förvaltningen av vissa reservat samt åtgärder för att minska slitaget på vissa känsliga<br />

strandavsnitt. Under <strong>2010</strong> har två möten hållits på Fårö. Det har varit en stor fördel för alla<br />

berörda att kunna diskutera specifika problemområden direkt på plats.<br />

På Norra Gotland har Länsstyrelsen tillsammans med ALMI, Gotlands kommun och<br />

högskolan startat ett projekt i och runt naturreservatet Bästeträsk. Tanken är att försöka<br />

utveckla en samverkansmetod för hur man kan underlätta för företagande i skyddade<br />

områden. Även de boende i området medverkar i projektet. Detta s.k. Ar-projekt startade 2009<br />

och ska avslutas sommaren 2011.<br />

Samrådsgrupperna på östra och södra Gotland har ännu inte kommit igång men beräknas<br />

komma igång under 2011. Däremot pågår arbetet med att skapa en referensgrupp på<br />

Östergarnslandet inom landskapsstrategiarbetet och tanken är att från denna referensgrupp<br />

utveckla en samrådsgrupp för naturvård.<br />

63. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska utarbeta regionala program för att tydliggöra mål, prioriteringar<br />

och åtgärder för naturvårdsskötseln inom respektive län. De regionala programmen ska<br />

komplettera det nationella programmet Värna-Vårda-Visa. Arbetet ska vara avslutat 2011.<br />

49


När det gäller skötsel av Gotlands läns skyddade områden, pågår en sammanställning av en 3årig<br />

förvaltningsplan som ska vara klar 2011. Revideringen av det nationella programmet<br />

Värna-Vårda-Visa är inte klar och än så länge finns inte heller riktlinjer för länsstyrelsernas<br />

arbete med de regionala programmen. Länsstyrelsens ambition är ändå att förvaltningsplanen<br />

kommer att prioritera intentionerna med Värna-Vårda-Visa-programmet.<br />

Främsta prioriteringen inför 2011 kommer att ligga på att tillgängliggöra de naturreservat som<br />

ska presenteras i en utökad utflyktsguide som trycks våren 2011. Målet är att reservaten som<br />

ingår i guiden med stolthet ska kunna visas upp. Prioriteringarna handlar därför, förutom<br />

säkerställande av rena skötselåtgärder i form av hävd, främst om att ordna skyltning,<br />

parkering och vandringsvägar.<br />

En förändring i skötselorganisationen kommer att ske vid årsskiftet <strong>2010</strong>/2011 då<br />

skogsfrågorna på länsstyrelsen återgår till Skogsstyrelsen. Skogens Uppdragsverksamhet har<br />

på ett mycket förtjänstfullt och smidigt sätt utfört skötselåtgärder, så som röjning och<br />

stängsling m.m. i både skyddade naturområden och värdefulla kulturmiljöer. Även om<br />

skötselåtgärder i större utsträckning än tidigare i framtiden, inom skyddade naturområden,<br />

kommer att erbjudas enskilda markägare, i syfte att öka den lokala delaktigheten, så är det<br />

länsstyrelsens förhoppning att fortsatt kunna utnyttja Uppdragsverksamheten i skogsstyrelsens<br />

regi.<br />

64. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur arbetet med kompetenshöjande åtgärder för<br />

länsstyrelsernas hantering av rovdjursfrågor beträffande varg, järv, björn, lo och kungsörn<br />

fortlöper. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka åtgärder som genomförts. <strong>Länsstyrelserna</strong><br />

ska även redovisa sina insatser avseende organisationen av den nya rovdjursförvaltningen.<br />

Gotlands viltförvaltningsdelegation bildades <strong>2010</strong>. Delegationen har haft två möten och en<br />

speciell utbildningsdag. På utbildningsdagen lärde sig delegationens ordinarie ledamöter och<br />

suppleanter mer om kungsörnens förekomst och biologi på Gotland (det enda av de<br />

uppräknade rovdjuren som finns på Gotland är kungsörnen) samt fick kunskaper om<br />

lagstiftningen kring viltskadeanslaget. De övriga två mötena innehöll också utbildning men i<br />

mindre grad.<br />

65. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur arbetet med översynen av det utvidgade<br />

strandskyddet fortlöper.<br />

Länsstyrelsen i Gotlands län har dels den 30 augusti 1976, dels den 26 april 1993 beslutat om<br />

utvidgning av strandskyddsområdet längs delar av Gotlands kust. För närvarande gäller<br />

utvidgat strandskydd på vissa kuststräckor på Fårö, på Östergarnslandet, i Lau, När och<br />

Grötlingbo socknar samt på Storsudret. Dessa områden är de viktigaste när det gäller<br />

strandskydd och prioriteras nu i översynsarbetet.<br />

Länsstyrelsen har under året genomfört en översyn av det utvidgade strandskyddet på den<br />

sydligaste delen av Gotland, Storsudret. Ett förslag till beslut om utvidgning av inom delar av<br />

det aktuella området sändes på remiss till Gotlands kommun den 12 november <strong>2010</strong>.<br />

Länsstyrelsen har även påbörjat översynen av det utvidgade strandskyddet på<br />

Östergarnslandet och på Fårö.<br />

50


Tabell 2.1: Tillsyn inom Naturvård och miljöskydd<br />

Antal<br />

tillsynsobjekt<br />

i länet<br />

Sakområde och del av sakområde<br />

1)<br />

Antal<br />

Antal<br />

tillsynsobjekt tillsynsobjekt<br />

som varit med<br />

föremål för allvarliga<br />

tillsyn<br />

brister som<br />

inte<br />

åtgärdats 2)<br />

Naturvård och miljöskydd<br />

totalt (5)<br />

varav tillsyn av områdesskydd<br />

(515)<br />

375 150 0<br />

varav tillsyn av<br />

vattenskyddsområden (516)<br />

15 0 0<br />

varav tillsyn av dispenser och<br />

tillstånd avseende områdesskydd<br />

(526)<br />

130 15 0<br />

varav tillsyn av skydd för djuroch<br />

växtarter (527)<br />

Ca 300 2 0<br />

varav tillsyn av övrig prövning<br />

avseende naturskydd (528)<br />

0 0 0<br />

varav tillsyn av vattenverksamhet<br />

(535)<br />

500 5 0<br />

varav tillsyn av miljöfarlig<br />

verksamhet (555)<br />

70 21 0<br />

varav tillsyn av kemiska<br />

produkter och biotekniska<br />

organismer (565)<br />

0 0 0<br />

varav tillsyn av avfall och<br />

producentansvar (566)<br />

0 0 0<br />

varav tillsyn av övrigt miljö- och<br />

hälsoskydd (567)<br />

0 0 0<br />

varav tillsyn av förorenade<br />

områden och miljöriskområden<br />

(575)<br />

40 21 1<br />

Summa<br />

Definitioner till tabell 2.1<br />

Ca 1 430 214 1<br />

1) med tillsynsobjekt avses verksamheter, produkter eller anläggningar, dvs. de enheter som är föremålet<br />

för tillsyn enligt av staten fastställda normer. I de fall där tillsyn görs över andra tillsynsorgan (vanligtvis<br />

kommuner) kan tillsynsobjekt avse kommun. I övriga fall skall tillsynsobjekt EJ avse kommun eller<br />

kommundel, då denna är att betrakta som objektansvarig, dvs. den som ansvarar för att tillsynsobjektet<br />

uppfyller statens krav.<br />

2) brister som återrapporteras i tabellen skall avse brister i tillsynen där länsstyrelsen beslutat förelägga om<br />

rättelse.<br />

Kommentarer Tabell 2.1<br />

Tillsyn har utförts i något högre grad än tidigare år.<br />

51


Tabell 2.2: Länsfakta inom miljötillsyn<br />

Länsfakta om rennäring <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31 2008-12-31<br />

Faktiskt antal renar i förhållande till tillåtet<br />

0,0 % 0,0 % 0,0 %<br />

antal (%)<br />

Antal slaktade renar/år 0 0 0<br />

Produktion av renkött/år (ton) 0 0 0<br />

Antal renskötselföretag 0 0 0<br />

Antal samebyar 0 0 0<br />

Kommentarer Tabell 2.2<br />

Ej aktuell<br />

52


Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 1,74 1,91 2,77<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,23/1,51 0,21/1,7<br />

Andel av årsarbetskrafter 1,49 % 1,60 % 2,15 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

1 737 1 608 4 527<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

1,31 % 1,16 % 3,21 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsens arbete har präglats av samverkan med andra organisationer och andra<br />

myndigheter, detta såväl regionalt som nationellt. Samverkan inom den tidigare<br />

försöksverksamheten GotSam har permanentats och ingår nu i ordinarie arbete.<br />

Den viktigaste prioriteringen har varit att slutföra arbetet med att införa en ny<br />

krisledningsorganisation. Den nya organisationen kännetecknas av flexibilitet i både<br />

bemanning och lokalisering. Detta ger, enligt Länsstyrelsens mening, en god generell<br />

krishanteringsförmåga.<br />

Länsstyrelsen bedömer att det geografiska ansvar som Länsstyrelsen innehar har bedrivits<br />

väl. Länsstyrelsen utgör numera en självklar aktör såsom sammanhållande av länets<br />

krisberedskap och krishantering.<br />

67. För att förbättra uppföljningen av samhällets krisberedskap ska länsstyrelserna göra en<br />

översiktlig regional sammanställning, analys och värdering av de risk- och<br />

sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som kommuner och landsting ska göra enligt<br />

lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära<br />

händelser i fredstid och höjd beredskap. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska bedöma i vilken utsträckning<br />

enskilda kommuner och landsting analyserat och dokumenterat de extraordinära händelser<br />

som kan inträffa i fredstid, hur dessa händelser kan påverka kommunernas och<br />

landstingens verksamheter, samt vilken förmåga kommunerna och landstingen har att<br />

verka vid en sådan händelse.<br />

Gotlands kommun har analyserat ett antal extraordinära händelser som kan inträffa i<br />

kommunen. Arbetet har inletts inom försöksverksamheten GotSam där ett antal scenarier<br />

fastställdes. Dessa scenarier övas i samverkansövningar. Varje år utses en i GotSam<br />

ingående myndighet att vara ansvarig för årets samverkansövning. För årets övning,<br />

färjekollision, ansvarade Gotlands kommun.<br />

Kommunen deltar också i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Vidare har en plan<br />

för allvarliga och extraordinära händelser fastslagits. Länsstyrelsen gör därmed<br />

bedömningen att kommunen har både analyserat och dokumenterat sådana händelser som<br />

anges i lagen.<br />

53


68. <strong>Länsstyrelserna</strong>s tillsyn över kommunerna, inom ramen för området Skydd mot<br />

olyckor, ska bedöma och främja kommunernas förmåga att leva upp till de nationella<br />

målen samt de verksamhetsmål och de särskilda skyldigheter som framgår av lagen<br />

(2003:778) om skydd mot olyckor. <strong>Länsstyrelserna</strong>s tillsyn enligt lagen ska inriktas så att<br />

den kan samordnas med den uppföljning som ska ske av kommunernas uppgifter i<br />

samhällets krishanteringssystem enligt avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och<br />

Landsting. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas<br />

arbete enligt lagen om skydd mot olyckor.<br />

Länsstyrelsen har genom avtal ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län<br />

avseende stöd vid tillsyn av den kommunala räddningstjänsten. Under året har det av<br />

praktiska skäl inte varit möjligt att vid samma tillfälle kombinera tillsyn och uppföljning.<br />

Dock är de bägge aktiviteterna samordnade.<br />

Gotlands kommun har påbörjat ett arbete i fråga om revidering och förbättring av<br />

kommunens andra handlingsprogram för skydd och säkerhet. Arbetet syftar till att få alla<br />

förvaltningar att medverka och därmed ha det breda deltagandet som lagen om skydd mot<br />

olyckor anger. I övrigt kan Länsstyrelsen konstatera att kommunen uppfyller de åtaganden<br />

som föreligger den.<br />

54


Sakområde Kulturmiljö<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 6,33 6,28 6,32<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

1,15/5,18 1,57/4,71<br />

Andel av årsarbetskrafter 5,43 % 5,26 % 4,9 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

5 223,7 5 036 4 969<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

3,93 % 3,62 % 3,53 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

I planeringen av Länsstyrelsens arbete med att bevara och utveckla det gotländska<br />

kulturarvet <strong>2010</strong> prioriterades ökade kunskapsunderlag, ökad extern samverkan,<br />

utveckling av forn- och landskapsvården samt att med näringslivet verka för att<br />

kombinera bevarande av kulturarvet med företagsutveckling. Länsstyrelsen har medverkat<br />

i den förstärkta samverkan mellan länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet genom<br />

uppdrag 70 2 . Fokus har även legat på extern samverkan med Gotlands kommun, Visby<br />

Stift och med Gotlands hembygdsförbund. Gemensamma prioriteringar med Gotlands<br />

kommun har gjorts i arbetet med ett kommunalt kulturmiljöprogram och en översyn av<br />

riksintressena för kulturmiljö. Internt har arbetet kvalitetssäkrats med<br />

processbeskrivningar, uppföljning av handläggningstider och kompetensöverföring inom<br />

forn- och landskapsvården. Nätverksarbetet i projektet Ett plundrat kulturarv är en annan<br />

viktig fråga, där Länsstyrelsen har bidragit till polisutredningen kring ett fall av<br />

skattplundring och misstänkt grovt brott mot kulturminneslagen. Länsstyrelsen har arbetat<br />

med information och tillgänglighet inom såväl det kyrkoantikvariska området som inom<br />

forn-, landskaps- och byggnadsvården. Ett gott internt samarbete har skett med<br />

verksamheten inom sakområdena Skogsbruk, Naturvård och Lantbruk i projekten<br />

Skogens Mångfald och Utvald miljö inom Landsbygdsprogrammet. Samverkan har även<br />

skett kring kulturmiljöer vid vattendrag.<br />

69. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska:<br />

– Kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsernas arbete och resultat<br />

inom verksamhetsområdet,<br />

– redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året för arbetet,<br />

– redovisa de största svårigheterna under året för arbetet, samt<br />

– redovisa de tre viktigaste samarbetsprojekten med andra verksamheter inom eller<br />

utanför länsstyrelsen under året.<br />

Bedömning av Länsstyrelsens arbete och resultat<br />

I en gemensam prioritering med Gotlands kommun har ett kommunalt kulturmiljöprogram<br />

påbörjats och en modell skapats för översyn av riksintressena för kulturmiljö. Som<br />

2 Uppdrag 70 syftar till att förstärka samverkan, utnyttja befintlig expertkompetens över läns- och<br />

myndighetsgränserna, bygga upp gemensamma stödfunktioner och program för ett mer resursstarkt och enhetligt<br />

arbetssätt.<br />

55


pilotområde valdes riksintresseområdena på Storsudret, motsvarande området för den<br />

fördjupade översiktsplanen. En riksintresseöversyn har också påbörjats för Fårö, som<br />

tillsammans med Östergarnslandet avslutas 2011. Resultatet inom särskilt<br />

riksintresseöversynen är gott och utbytet i relation till kostnaderna för projektledning är<br />

optimalt.<br />

Inom projektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen genomfört riktade<br />

informationsinsatser och ett nätverksseminarium. En modell för brottsförebyggande arbete<br />

ska upprättas och resultaten skall spridas till övriga län 2011. Länsstyrelsen har deltagit<br />

med sakkunskap i polisutredningen, som nu har lett till åtal och en förväntat<br />

prejudicerande dom. Projektets årsresultat är gott.<br />

Utvecklingen och förvaltandet av Världsarvet sker i samverkan med Gotlands Museum,<br />

Gotlands kommun och privata intressenter. Arbetet med en utvärdering, Periodic<br />

Reporting till UNESCO, har inletts och skall slutföras 2011. Samverkansarbete fungerar i<br />

hög grad, med en tydlig ansvarsfördelning och gemensam hållning i utvecklingsfrågor,<br />

såsom exempelvis Stora Torgets ombyggnad. I september deltog Länsstyrelsen vid<br />

seminariet för de nordiska världsarven som hölls i Visby.<br />

Under året har Gotland tilldelats 62 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, som<br />

fördelats till prioriterade vårdarbeten. Enligt väl fungerande rutiner, beslutar Visby stift<br />

om fördelningen med Länsstyrelsen som rådgivande part. Under året avslutades den<br />

fleråriga inventeringen av kyrkoinventarier på Gotland. Inventeringen, som har fått stor<br />

uppmärksamhet, presenterades i ett öppet seminarium i samarbete med Högskolan på<br />

Gotland. Ett kyrkoarkeologiskt symposium med fokus på kyrkor i Östersjöregionen<br />

genomfördes under våren med deltagande från de baltiska länderna. Bägge dessa<br />

aktiviteter är vägledande inom sina områden. Länsstyrelsen var värd för ett årsmöte inom<br />

det svenska kulturreservatsnätverket på Gotland i maj.<br />

Rådgivning och restaureringsinsatser som positivt påverkar kulturvärden i skog, samt i<br />

odlings- och kulturlandskapet, har genomförts inom projekten Skogens Mångfald och<br />

Utvald Miljö, båda inom Landsbygdsprogrammet. Stödformen Utvald Miljö är efterfrågad<br />

och ger goda resultat. Vid informationstillfällen för allmänheten har kunskap om<br />

stödformer, skötsel och restaurering spridits. Tillfällena har varit väl genomförda och<br />

uppskattade, men inte så välbesökta som förväntat. En inventering av kulturmiljöer vid<br />

sjöar och vattendrag har genomförts, i linje med det länsstyrelseövergripande projektet<br />

Kulturmiljö och Vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns<br />

vattendistrikt. Sammanställningen av inventeringen skall ske 2011 och samverkan inom<br />

projektet löper väl.<br />

Prioriteringar<br />

Länsstyrelsen har prioriterat framtagande av planeringsunderlag, i form av ett kommunalt<br />

kulturmiljöprogram samt reviderade riksintressen för kulturmiljö.<br />

Inom ramen för projektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen prioriterat arbetet med<br />

den polisutredning som pågått under en stor del av året. Länsstyrelsens projektledarinsats<br />

värderas till ca en halv årsarbetskraft.<br />

Under året har Länsstyrelsen utvecklat rutinerna och arbetet inom forn- och<br />

landskapsvård, där den skogliga uppdragsverksamheten har övertagit vården av<br />

56


kulturmiljöbesöksplatser från Gotlands kommun. Inför den skogliga verksamhetens<br />

utträde ur Länsstyrelsen har ett aktivt arbete bedrivits med löpande<br />

samverkansdiskussioner, utveckling av rutiner och processbeskrivningar. En översyn av<br />

informationsmaterialet på besöksplatserna har vidare påbörjats med fokus på barn- och<br />

ungdomsperspektivet.<br />

Länsstyrelsen har tillsammans med det gotländska näringslivet verkat för att kombinera<br />

bevarande av kulturarvet med företagsutveckling. Bland annat har utveckling av<br />

jordbruksföretag skett genom projekt i Landsbygdsprogrammets Utvald miljö och<br />

Skogens mångfald samt via kontakter med Hushållningssällskapet. Länsstyrelsen har även<br />

deltagit i infrastruktursatsningar, framför allt bredband på landsbygden. I världsarvsstaden<br />

Visby har samverkan skett vid ombyggnad och utveckling av Stora torget samt ett tiotal<br />

byggnadsminnesförklarade större fastigheter.<br />

Svårigheter<br />

Personalförändringar och upprepade omfördelningar av arbetsuppgifter, till följd av<br />

tjänstledigheter och pensionsavgång, har krävt resurser för att överföra kompetens och<br />

upprätthålla kontinuitet. I projektet Skogens mångfald har det ursprungligen planerade<br />

antalet rådgivningsinsatser sänkts för att kunna uppnå målet.<br />

När det gäller projektet Ett plundrat kulturarv har arbetet med polisutredningen varit så<br />

omfattande att några av projektets ursprungligen planerade insatser har försenats. Detta<br />

kommer dock att åtgärdas 2011. Vid inlösen av fornfynd har problem uppmärksammats ur<br />

ett kundperspektiv. Länsstyrelsen samverkar med Riksantikvarieämbetet som har infört<br />

nya rutiner för bland annat en snabbare ärendehantering.<br />

Gotland har högst andel byggnadsminnen i landet. Tillståndspliktiga förändringar sker allt<br />

oftare utan dialog med Länsstyrelsen, särskilt i samband med ägarbyten. Tillsyn och<br />

information om byggnadsminnena behöver därför förstärkas. Detta arbete har påbörjats i<br />

slutet av <strong>2010</strong>.<br />

Externa samarbetsprojekt<br />

Samarbete med Gotlands kommun har skett för framtagande av planeringsunderlag.<br />

Arbetet innebär en omfattande översyn av länets riksintressen för kulturmiljö, samt ett<br />

flerårigt arbete med att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram. Samarbetet kommer<br />

att fördjupas 2011. I riksintresseöversynen samverkar länsstyrelserna och<br />

Riksantikvarieämbetet i enlighet med målen för Uppdrag 70.<br />

I pilotprojektet Ett plundrat kulturarv har arbetet fortgått i nätverket mellan myndigheter<br />

och kulturmiljöaktörer på Gotland för att komma till rätta med plundring av det<br />

gemensamma kulturarvet. I nätverket är LRF, Polisen, Åklagarmyndigheten,<br />

Riksantikvarieämbetet, Gotlands Hembygdsförbund, Högskolan på Gotland och Gotlands<br />

Museum representerade.<br />

I projektet Hus med historia, som löper åren <strong>2010</strong>-2011, samverkar Länsstyrelsen med<br />

Gotlands hembygdsförbund i fördelning av bidrag till vård av lokala<br />

hembygdsföreningars byggnader m.m.<br />

57


Tabell 5.1<br />

Länsfakta kulturmiljö <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31 2008-12-31<br />

Antal registrerade fornlämningar 30 418 30 280 29 080<br />

Antal byggnadsminnen enligt 3 kap.<br />

kulturminneslagen<br />

367 367 360<br />

Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap.<br />

kulturminneslagen<br />

99 99 99<br />

Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal<br />

118 118 118<br />

yta (ha) 38 252 38 252 38 252<br />

Kulturreservat, antal<br />

1 1 1<br />

yta (ha) 30 30 30<br />

Andel av länets kommuner som har<br />

kulturmiljöprogram<br />

(%)<br />

0,0 % 0,0 % 0,0 %<br />

Kommentarer Tabell 5.1<br />

Antal registrerade fornlämningar inkluderar de marina lämningarna, då<br />

Riksantikvarieämbetet hänvisar till att det är svårt att på ett bra sätt urskilja dessa i FMIS.<br />

Riksintresseområdenas gränser eller antal har inte ändrats. Uppgiften om riksintressenas<br />

yta kommer från en sammanställning utförd av Boverket 2009.<br />

Tabell 5.2<br />

Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och<br />

betalar ut<br />

Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men<br />

där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen<br />

3 821 2 419 4 350<br />

6 309 9 899 5 800<br />

Kommentarer Tabell 5.2<br />

I övre fältet ingår medel gällande forn- och landskapsvård som från och med <strong>2010</strong> köps<br />

från den skogliga uppdragsverksamheten. Tidigare utfördes detta uppdrag i samarbete<br />

med Gotlands kommuns socialtjänst, då till en något lägre kostnad. Ökningen i övre fältet<br />

beror även delvis på att Länsstyrelsen år <strong>2010</strong> fått möjlighet att avsätta bidragsmedel för<br />

kunskapsunderlag, antingen för projekt i egen regi eller som utförs av konsult.<br />

58


Sakområde Folkhälsa<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2) 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 1,03 3,47 3,03<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,05/0,98 0,96/2,51<br />

Andel av årsarbetskrafter 0,88 % 2,90 % 2,35 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

1 023 2 445 2 508<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

0,77 % 1,76 % 1,78 %<br />

2)<br />

Vid årsskiftet 2009/<strong>2010</strong> övergick delar av uppdragen i Social omvårdnad till Socialstyrelsen och<br />

Länsstyrelsens sakområde kallades därefter Folkhälsa, vilket avgränsade sakområdet och uppdragen <strong>2010</strong>.<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsens bedömning är att uppdraget att samordna det förebyggande arbetet inom<br />

ANDT i länet har genomförts med högre kvalitet jämfört med tidigare år. Under året har<br />

särskilt arbetet och samarbete mot dopning intensifierats. Värt att nämna är även de<br />

kunskapshöjande insatser som genomförts under året gentemot arbetslivet i syfte att uppnå<br />

en tobaksfri arbetsplats.<br />

Undersökningar av hälsoutvecklingen som sammanställts av Gotlands kommun visar att<br />

rökningen bland kvinnor minskar, men att kvinnor på Gotland fortfarande röker mest i<br />

landet. Länsstyrelsen har under året även på olika sätt uppmärksammat problematiken<br />

med att den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland kvinnor och flickor på Gotland.<br />

Länsstyrelsen har under året tagit fram en policy för verksamhetsintegrering av<br />

tvärperspektiv. Ett av dessa tvärperspektiv är folkhälsa. En utförligare redovisning av<br />

policyn finns i återrapporteringskrav 81.<br />

Länsstyrelsen har under året också sökt och beviljats särskilda medel från Statens<br />

folkhälsoinstitut vilket möjliggjort för Gotlands kommun att utvärdera den kommunala<br />

tobakspolicyn, samt att kommunen också genom detta genomfört utbildningsinsatser i<br />

konflikthantering för krogpersonal.<br />

71. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska i enlighet med anvisningar från Statens folkhälsoinstitut (FHI)<br />

redovisa hur de har utövat tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) och tobakslagen<br />

(1993:581), vilka åtgärder som vidtagits för att skärpa den kommunala tillsynen samt<br />

resultaten av detta arbete.<br />

Tillsynsplan<br />

Genom samarbetsavtal daterat den 27 januari <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen i Stockholms län<br />

förbundit sig att utföra alkohol- och tobakstillsynen åt Länsstyrelsen i Gotlands län.<br />

Särskild tillsynsplan för Gotland har inte upprättats eftersom länet endast omfattar en<br />

kommun. Länsstyrelsen i Stockholms läns tillsynsplan på alkohol- och tobaksområdet har<br />

även innefattat Gotlands kommun.<br />

59


Organisation och resurser<br />

Länssamordnaren på Gotland arbetar tillsammans med alkohol- och tobakshandläggarna<br />

vid länsstyrelsen i Stockholms län.<br />

Vägledande tillsyn och lärande åtgärder<br />

Vid åtta tillfällen under året har Gotlands kommuns alkohol- och tobakshandläggare<br />

deltagit i kompetenshöjande möten på länsstyrelsen i Stockholms län. Vid dessa möten<br />

diskuteras bl. a. nya intressanta domar, ansvarsfull alkoholservering, utformning av<br />

tillsynsprotokoll, märkning av tobaksprodukter och utvecklingen på alkohol- och<br />

tobaksområdet. Externa föredragshållare från Skatteverket, Statens folkhälsoinstitut,<br />

Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket har medverkat.<br />

Direkt tillsyn<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län har genomfört verksamhetstillsyn i Gotlands kommun.<br />

Detta innebär att länsstyrelsen i Stockholms län besökt kommunen och samtalat med<br />

handläggaren utifrån ett tillsynsprotokoll. Därefter har tillsynspersonerna gjort en<br />

granskning av ett antal beslut som handlagts med stöd av alkohollagen. Utifrån detta har<br />

en tillsynsrapport skrivits som ställts till berörd nämnd. Eventuella brister påtalas för<br />

handläggaren direkt på plats samtidigt som tilsynspersonerna ger råd och tips om hur<br />

handläggaren kan förbättra sitt arbete.<br />

Tillsyn har även genomförts på ett stort antal restauranger i Visby under den s.k.<br />

Stockholmsveckan. Vid ett tillfälle deltog även en av kommunens alkohol- och<br />

tobakshandläggare. Iakttagelserna finns sammanställda i en särskild rapport.<br />

Tillsynsmetoder<br />

Gotlands kommun arbetar efter metoden Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningar om<br />

ansvarsfull alkoholservering anordnas vid två tillfällen varje år.<br />

Sedan år 2007 har kommunens tillsyn av restaurangrörelser ökat med 70 procent. Tillsyn<br />

enligt tobakslagen har under år <strong>2010</strong> ökat i omfattning. Samtliga detaljister som säljer<br />

folköl har under året fått minst ett besök. Merparten av de handlare som säljer tobak har<br />

fått ett besök. Kommunen har även genomfört en ungdomsstudie (år 2009).<br />

Ungdomsstudien syftar till att kontrollera efterlevnaden av åldersgränser på<br />

serveringsställen. Vid tobakstillsyn liksom vid tillsyn av folkölsförsäljningen använder sig<br />

kommunerna av protokoll enligt vilket det bl. a. kontrolleras om handlaren har ett<br />

egenkontrollprogram och om det finns dekaler om åldergräns för inköp.<br />

Samarbete<br />

Under år <strong>2010</strong> har länsstyrelsen i Stockholms län haft ett nära samarbete i tillsynsarbetet<br />

med City polisens tillståndsgrupp i Stockholm och med Polisen på Gotland.<br />

Statens folkhälsoinstitut<br />

Båda länsstyrelserna anser att det är positivt att Statens folkhälsoinstitut initierat en<br />

nationell referensgrupp och olika nätverksgrupper. Slutligen bedömer länsstyrelserna att<br />

Statens folkhälsoinstitut borde vara mer aktiv vad gäller olika utbildningsinsatser.<br />

60


Tabell 6.1 Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter<br />

Kostnader och årsarbetskrafter för Folkhälsa Kostnader<br />

(tkr)<br />

Årsarbetskrafter<br />

Totala kostnader (exkl. OH) 1 022,8 1,03<br />

varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa<br />

(700)<br />

41,1 0,07<br />

varav Fördelning av statsbidrag (704) 18,2 0,04<br />

varav Alkohol- och tobaksärenden (705) 963,4 0,92<br />

varav alkoholärenden 7051-7053 52,8<br />

varav tobaksärenden 7054 43,2<br />

Totala kostnader (inkl. OH) 1 406,6<br />

Tabellen ska innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall endast redovisas<br />

för senaste räkenskapsår (dvs. <strong>2010</strong>)<br />

Kommentarer Tabell 6.1<br />

Kostnader för Alkohol- och tobaksärenden avser dels uppdraget att samordna det<br />

förebyggande arbetet inom alkohol-, narkotika-, tobak-, och dopning i länet, dels<br />

tillsynsuppdraget enligt alkohol- och tobakslagen. Kostnaderna avser exempelvis<br />

lönekostnader, externa utbildningsinsatser, opinionsbildning.<br />

61


Sakområde Jämställdhet<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 1,18 0,99 0,88<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,04/1,14 0,03/0,96<br />

Andel av årsarbetskrafter 1,01 % 0,83 % 0,68 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

866 966 722<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

0,65 % 0,69 % 0,51 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsen har under året arbetat utifrån målen i myndighetens strategi och<br />

handlingsplan med fokus på att utveckla jämställdhetsintegreringen i myndighetens<br />

styrkedja. Ett resultat av det är att jämställdhet är tydligt i hela styrkedjan och<br />

uppföljningen av arbetet har en tydlig struktur. Personalen har genom utbildning och stöd<br />

fått en ökad kunskap om metoder för jämställdhetsintegrering.<br />

För att följa upp utvecklingen i länet utifrån de jämställdhetspolitiska målen har<br />

Länsstyrelsen gjort en analys av den regionala könsuppdelade statistik som har tagits fram<br />

sedan 2005. Analysen utgör också ett kunskapsunderlag och stöd för andra aktörer med<br />

praktiska övningar och diskussioner om jämställdhet på Gotland. Länsstyrelsens<br />

bedömning av utvecklingen utifrån de jämställdhetspolitiska målen är att makt och<br />

inflytande är mer jämnt fördelat i politiken men att mycket arbete kvarstår i näringslivet.<br />

Analysen visade också på ett behov av att uppmärksamma ojämställdhet i hälsa.<br />

Länsstyrelsen har under året inlett ett arbete med att utveckla stödet till statliga<br />

myndigheter i länet, vilket har resulterat i ett ökat intresse och utvecklad samverkan. I<br />

stödet till Gotlands kommun har ett viktigt fokus varit flickors och pojkars psykiska<br />

ohälsa. Ett resultat av insatserna är en ökad medvetenhet om betydelsen av ett strukturerat<br />

arbete med jämställdhetsintegrering i olika verksamheter.<br />

Länsstyrelsen har under året prioriterat att utveckla och intensifiera arbetet för att mäns<br />

våld mot kvinnor ska upphöra. Länsstyrelsens insatser har varit att utveckla arbetet med<br />

att fördela statsbidrag, samverkan i länet, informations- och kunskapsspridning.<br />

Länsstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp och inkluderat insatser för att motverka<br />

prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Resultatet av insatserna är att<br />

framförallt kunskapen och intresset har ökat. Ett tecken på det är t.ex. att de ansökningar<br />

som kommer in om statsbidrag avser insatser för utsatta grupper som tidigare inte har<br />

uppmärksammats.<br />

75. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de inom länet givit stöd till olika aktörer i deras<br />

arbete med jämställdhetsintegrering. Redovisningen ska ange insatsernas inriktning,<br />

omfattning och resultat.<br />

62


Länsstyrelsens insatser under året har utgått från uppsatta mål i myndighetens strategi för<br />

att främja jämställdhetspolitiken i länet. Prioriterade insatser är inriktade mot att stödja<br />

Gotlands kommun och statliga myndigheter.<br />

Länsstyrelsen har stöttat Gotlands kommun i frågor om styrning och uppföljning i<br />

samband med Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt om Jämställda tjänster.<br />

SKL-projektet pågår fortfarande och resultaten av det arbetet återstår att ta del av.<br />

Länsstyrelsen har under året genomfört ett flertal utbildningsinsatser för personal inom<br />

främst barn- och utbildningsförvaltningen vid Gotlands kommun. Utbildningsinsatserna<br />

har omfattat omkring 200 personer, majoriteten kvinnor. Det har dels handlat om<br />

utbildningar om jämställdhetsintegrering, dels mer inriktade föreläsningar med fokus på<br />

flickors och pojkars psykiska ohälsa. Resultat av insatserna bedöms vara att<br />

medvetenheten kring betydelsen av jämställdhetsarbete i skola och fritidsverksamhet har<br />

ökat genom dessa insatser.<br />

Det stöd som tidigare getts till Gotlands kommun och socialtjänsten har följts upp genom<br />

dialog och planering av nya insatser. Resultatet av tidigare insatser är en ökad<br />

medvetenhet och efterfrågan av mer stöd bland medarbetare inom socialtjänsten.<br />

Länsstyrelsens insatser för att stödja de statliga myndigheterna har under året bestått av en<br />

inventering av vilka uppdrag de statliga myndigheterna på Gotland har att<br />

verksamhetsintegrera jämställdhet. Länsstyrelsen har också arrangerat ett<br />

samverkansmöte för att erbjuda ett forum för erfarenhetsutbyte. Resultatet av detta är ett<br />

ökat intresse och efterfrågan av samverkan och stöd samt bildandet av ett nätverk.<br />

Som ett stöd till de aktörer i länet som bedriver projekt genom Europeiska socialfonden<br />

(ESF), driver länsstyrelserna gemensamt projektet ESF-Jämt med stöd till<br />

jämställdhetsintegrering av ESF-projekten. Länsstyrelsen i Gotlands län är med och bidrar<br />

till gemensamma arbetet genom att t.ex. länsrådet har ordföranderollen i styrgruppen för<br />

ESF-Jämt.<br />

Länsstyrelsens arbete med ta fram och sprida kunskapsunderlag om jämställdhet i länet är<br />

också ett viktigt sätt att stödja aktörer i länet.<br />

Tabell 7.1<br />

Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 1 250,9 1 346,0 1 167,0<br />

varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 552,1 499,4 1 098,0<br />

varav övrig finansiering (tkr) 698,8 846,6 69,0<br />

Andel av länsstyrelsens totala<br />

0,94%<br />

verksamhetskostnader (%)<br />

0,97% 0,80%<br />

Verksamhetsintäkter 344,3 404,2 54,0<br />

1)<br />

Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)<br />

Kommentarer Tabell 7.1<br />

Verksamhetsintäkterna består till största delen av medel för att bekämpa människohandel<br />

och prostitution, utvecklingsmedel för kvinnofrid, medel för kvinnors företagande, och<br />

medel från 1:1-anslaget.<br />

63


Sakområde Integration<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 0,30 0,07 0,08<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

0,03/0,27 0/0,07<br />

Andel av årsarbetskrafter 0,27 % 0,06 % 0,06 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

154 68 53<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

0,12 % 0,04 % 0,04 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsen har fokuserat på att bygga upp kunskap och samverkan. Det har främst<br />

gjorts genom dialog med Gotlands kommun och andra aktörer som Arbetsförmedlingen<br />

och frivilligorganisationer. Resultatet är ett ökat intresse för samverkan och<br />

utvecklingsarbete.<br />

Det finns ett behov av att uppmärksamma integration och flyktingmottagning i länet.<br />

Därför har Länsstyrelsen också arbetat för att uppmärksamma det arbete som görs och<br />

sprida information om det som är aktuellt inom integrationsområdet. Det har till exempel<br />

gjorts genom nyhetsbrev, deltagande i media, utdelning av Integrationspris och<br />

medverkan i Rädda barnens verksamhet med Internationellt café. Resultatet av det är ett<br />

ökat intresse samt mer dialog och samverkan.<br />

Gotlands kommun är positiv till att ta emot flyktingar men har under flera års tid inte<br />

kunnat fylla den överenskomna kvoten för antalet mottagna nyanlända flyktingar.<br />

Kommunen vill ta emot fler och arbetar för att det finns en beredskap och kapacitet att<br />

göra det. Länsstyrelsens insatser har därför varit att initiera en dialog om hur det faktiska<br />

mottagandet ska kunna öka. Det faktiska mottagandet har under året ökat något, men<br />

dialogen som har förts visar på ett behov av fortsatta insatser för att öka<br />

flyktingmottagandet.<br />

Som ett sätt att verka för de integrationspolitiska målen har Länsstyrelsen, tillsammans<br />

med Gotlands kommun, Rädda barnen, Röda korset, ABF Gotland, deltagit i<br />

planeringsprocessen kring insatser mot rasism och antidemokratiska krafter. Ett resultat är<br />

att en gemensam projektansökan kommer att göras för fortsatta insatser.<br />

Länsstyrelsen har lyft vikten av jämställdhetsintegrerad undervisning med personal inom<br />

verksamheten för Svenska för invandrare (SFI) samt arrangerat utbildningstillfällen och<br />

inventerat behoven av ytterligare stöd.<br />

Länsstyrelsen har även prioriterat att delta i den samverkan och det utvecklingsarbete som<br />

sker på länsstyrelsegemensam nivå. Samverkan utgör ett forum för ett gemensamt lärande,<br />

en arena för att skapa samsyn och lyfta frågor från och till Gotland.<br />

64


76. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa sitt arbete för att skapa god beredskap och kapacitet i<br />

respektive län för att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Av<br />

redovisningen ska framgå hur arbetet bedrivits och vilka resultat som nåtts. Vidare ska<br />

redovisningen, där så är möjligt, beskriva insatser, metoder och hinder samt barns<br />

situation i mottagandet på följande områden: Regional samverkan kring arbete,<br />

Bosättning, Utbildning och hälsa, Nyanländas boende, Organiserad vidareflyttning,<br />

Samhällsinformation, Sociala insatser för nyanlända samt Svenska för invandrare (SFI)<br />

och yrkessvenska. Ytterligare anvisningar för redovisningen får göras av Länsstyrelsen i<br />

Kronobergs län.<br />

Beredskap och kapacitet<br />

Länsstyrelsen har under året prioriterat att få en bild av läget i länet och skapa grund för<br />

en god samverkan. Som metod har Länsstyrelsen valt möten och dialog med framförallt<br />

Gotlands kommun men även med andra statliga myndigheter och representanter från det<br />

civila samhället. Länsstyrelsen ser det som strategiskt viktigt att hålla frågan levande<br />

eftersom det kan bli ett hinder att mottagandet är konstant lägre än det antal som anges i<br />

överenskommelsen. Det finns en risk att det leder till att kapaciteten hos Gotlands<br />

kommun minskar. Resultatet är ett ökat intresse för samverkan och utvecklingsarbete samt<br />

att Länsstyrelsens stöd efterfrågas. Länsstyrelsen kommer nästa år att utveckla arbetet<br />

med regional samverkan. Alla aktörer har visat på ett behov och intresse för att utveckla<br />

samverkan.<br />

Länsstyrelsen har under året prioriterat dialog, kunskapsspridning samt samverkan i länet<br />

och med andra länsstyrelser. Vid arbetet med att teckna en överenskommelse om<br />

flyktingmottagandet har Länsstyrelsen tagit initiativ till en kontinuerlig dialog och<br />

inkluderat Arbetsförmedlingen i processen.<br />

Länsstyrelsens kunskap om situationen i Gotlands län har ökat och Länsstyrelsen har<br />

etablerat sig som en central aktör för samverkan inom integrationsområdet. Insatserna har<br />

också gjort att intresset för en mer utvecklad samverkan kring mottagandet har väckts. Det<br />

tillsammans är en bra grund för att arbeta vidare med att skapa kapacitet för ett gott<br />

flyktingmottagande på Gotland. När det gäller det faktiska mottagandet har det inte ökat<br />

nämnvärt, men problematiken med det låga antalet anvisningar har uppmärksammats och<br />

arbetet fortsätter med att hitta metoder för att situationen ska förbättras.<br />

Insatser, metoder och hinder<br />

Regional samverkan kring arbete<br />

Länsstyrelsen har prioriterat förberedelser inför etableringsreformen genom<br />

informationsutbyte och samverkansmöten med berörda aktörer. Länsstyrelsen har i ett<br />

inledande skede samordnat samverkan mellan Gotlands kommun, Arbetsförmedlingen<br />

och Migrationsverket. Det har främst skett genom olika möten med kunskapsutbyten och<br />

planering inför reformen. Därefter har Länsstyrelsen deltagit och bidragit med kunskap<br />

och information i de dialogdagar som Arbetsförmedlingen har arrangerat.<br />

Ett hinder har varit att det idag inte finns någon formaliserad regional samverkan kring<br />

flyktingmottagning och därför inte heller kring arbete. Arbete kommer att vara ett<br />

fokusområde i det kommande samverkansarbetet.<br />

65


Utbildning<br />

Inga specifika insatser har genomförts under året.<br />

Bosättning<br />

Gotlands kommun har under flera års tid inte kunnat fylla den överenskomna kvoten för<br />

antalet mottagna nyanlända invandrare. Antalet anvisningar är få och frågan har<br />

diskuterats mycket kring vad det beror på och vad som kan göras för att öka det faktiska<br />

antalet mottagna. Länsstyrelsens insats har varit att diskutera frågan med aktörer i länet<br />

och att lyfta frågan i den länsstyrelsegemensamma samverkan.<br />

Inför etableringsreformen har Länsstyrelsen bidragit med information för att förtydliga<br />

ansvarsfördelningen i bosättningsarbetet efter att reformen har trätt i kraft.<br />

Nyanländas boende<br />

Det finns ett samarbete mellan flyktingmottagningsverksamheten och det kommunala<br />

bostadsbolaget. Ett hinder i flyktingmottagandet är en brist på tillgång till mindre<br />

lägenheter. Länsstyrelsen har lyft problemet i Boverkets Bostadsmarknadsanalys.<br />

Hälsa<br />

Länsstyrelsen har diskuterat området hälsa på möten med både kommunala och ideella<br />

aktörer. Det finns ett behov av mer information för att få en bättre bild av problem, behov<br />

och utvecklingsområden. En oro har lyfts av Gotlands kommun inför den grupp som<br />

enligt etableringsreformen inte uppnår full prestationsförmåga och hur deras behov ska<br />

kunna mötas.<br />

Organiserad vidareflyttning<br />

Gotlands kommun deltar i organiserad vidareflytt och BOSAM, men har upplevt att det<br />

inte har ökat flyktingmottagandet. Länsstyrelsen har fört en dialog med Gotlands kommun<br />

kring ansökan av strukturella medel för extraordinära insatser och poängterat<br />

möjligheterna att använda medel till att marknadsföra Gotland som mottagningskommun.<br />

Länsstyrelsen ämnar stödja Gotlands kommun i arbetet med att marknadsföra Gotland och<br />

använda och sprida den invandrarserviceguide som Gotlands kommun har tagit fram<br />

under året med hjälp av strukturella medel.<br />

Samhällsinformation<br />

Samhällsinformation sker idag inom ramen för Komvux verksamhet. Länsstyrelsen har<br />

under året valt att prioritera information till kommunen om förordningen om<br />

samhällsorientering. Gotlands kommun har som enda kommun i länet och med det<br />

speciella geografiska läget en utmaning i att arrangera samhällsorientering på det sätt som<br />

beskrivs i förordningen.<br />

Sociala insatser för nyanlända<br />

De sociala insatser som erbjuds nyanlända idag utförs framförallt av det civila samhället.<br />

Länsstyrelsen har sett dialogen med dem som viktig, eftersom de fyller en viktig funktion<br />

i introduktionen av mottagna flyktingar. Det finns ett gott samarbete mellan Gotlands<br />

kommun och frivilligorganisationerna, som bör tas tillvara i kommande insatser för ökad<br />

regional samverkan.<br />

Länsstyrelsen har lyft fram frågan om stöd till personer med utländsk bakgrund i det<br />

regionala arbetet med att revidera Handlingsprogrammet för Kvinnofrid på Gotland.<br />

66


Svenska för invandrare (SFI)<br />

För att få en bild av hur verksamheten fungerar har Länsstyrelsen haft en dialog med<br />

personal inom SFI-verksamheten. Länsstyrelsens bedömning är att SFI kan erbjuda en<br />

god verksamhet med rimlig väntetid. De ser en utmaning i att kunna anpassa<br />

verksamheten efter elevernas deltagande i praktik och arbete. Med etableringsreformen<br />

blir det centralt att SFI-verksamheten har en beredskap att kunna anpassa verksamheten<br />

efter etableringsplanernas upplägg.<br />

Det finns ett gott samarbete mellan SFI och flyktingsamordningen vid Gotlands kommun,<br />

vilket är en viktig del för att introduktionen ska fungera. SFI-verksamheten har också ett<br />

samarbete med andra aktörer i länet kring frågor som arbete, företagande och mäns våld<br />

mot kvinnor. Länsstyrelsen ämnar bygga på det samarbetet i det fortsatta arbetet.<br />

Länsstyrelsen har uppmärksammat jämställdhetsperspektivet i SFI-verksamheten genom<br />

att t.ex. medverka vid undervisningstillfällen och diskutera jämställdhet med SFIdeltagarna<br />

och lärarna. Resultatet av insatserna var att behovet av jämställdhetsintegrerad<br />

undervisning uppmärksammades och att det framkom att personalen har ett behov av stöd<br />

i det arbetet.<br />

Yrkessvenska<br />

Inga specifika insatser har genomförts under året.<br />

Barns situation<br />

Vid dialog med Gotlands kommun diskuteras flyktingmottagandet i en helhetsbild där de<br />

ensamkommande flyktingbarnen också inkluderas. Gotlands kommun har under året<br />

beslutat att bygga ut mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och inriktat sig på att<br />

fördubbla mottagandet.<br />

Barnens situation i flyktingmottagandet har diskuterats med Gotlands kommuns<br />

flyktingsamordnare. Rädda barnen är en viktig aktör för nyanlända barn och Länsstyrelsen<br />

ser kontakten med dem under året som strategiskt viktig inför det fortsatta<br />

samverkansarbetet. Det finns ett samarbete mellan några skolor i Visby kring invandrade<br />

flickors och pojkars situation i skolan. Länsstyrelsen har deltagit i ett möte.<br />

Barnperspektivet är ett utpekat prioriterat område inom integration under nästa år.<br />

67


Sakområde Skogsbruk<br />

FAKTARUTA<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Årsarbetskrafter totalt 1) 17,4 19,77 23,43<br />

Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />

12,18/5,22 13,64/6,13<br />

Andel av årsarbetskrafter 14,93 % 16,56 % 18,19 %<br />

Verksamhetskostnader exkl. OH<br />

(tkr) totalt<br />

32 653 38 344 33 849<br />

Andel av totala<br />

verksamhetskostnader<br />

1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

24,52 % 27,58 % 24,07 %<br />

Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> på ett bra sätt arbetat mot de uppdrag och mål som var<br />

uppsatta inom det skogliga området. Förutom de grundläggande uppgifterna har<br />

Länsstyrelsen prioriterat genomförandet av Landsbygdsprogrammet, inventering av<br />

frivilliga avsättningar, övergång till nytt handläggarstöd, arbete för att bekämpa almsjukan<br />

samt övergången till Skogsstyrelsen.<br />

Inventering av frivilliga avsättningar har genomförts under året. Projektet är ett<br />

regeringsuppdrag med Skogsstyrelsen som ansvarig myndighet men som på Gotland<br />

genomförts av Länsstyrelsen. 78 fastigheter har lottats ut av Skogsstyrelsen via<br />

fastighetsregistret. Efter telefonintervjuer har fältinventering utförts på de fastigheter där<br />

markägarna svarat att de har avsatt skog för frivilligt sparande. Under fältinventeringen,<br />

som genomförs med en speciell metodik, har kvaliteten på avsättningarna dokumenterats<br />

utifrån natur- och kulturvärden samt sociala värden. Inventeringen genomförs med<br />

sekretess, men bedömningen är överlag att de områden som angetts som frivilligt<br />

sparande håller hög kvalitet, främst med avseende på naturvärdena.<br />

Länsstyrelsen har arbetat med bekämpningsinsatser mot almsjukan sedan 2006. Från 2008<br />

har ett mer omfattande inventerings- och destrueringsarbete utförts då resurstillgången<br />

varit större. Resultatet från <strong>2010</strong> visar att antalet almsjuka träd inte har ökat sedan 2009,<br />

trots att bekämpningsinsatserna inte bedöms ha utförts på ett optimalt sätt eftersom<br />

resurser endast tilldelas årsvis.<br />

Länsstyrelsen har under hösten genomfört en inventering av Gotlands skogsbilvägar och<br />

klassificerat 55 av dessa utifrån förväntad framtida belastning, hur de förvaltas och deras<br />

status. Resultatet kommer att användas av LRF för att genomföra insatser för att förmå<br />

markägarna att förvalta vägarna bättre.<br />

Den 1 september övergick Gotland från ansökningsplikt till anmälningsplikt på<br />

avverkningar, då länet inte längre anses svårföryngrat. Detta har gjort handläggningen av<br />

avverkningsärenden mindre tidskrävande. Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen övergått till ett<br />

nytt handläggarstöd för skogliga ärenden, Navet. Förutom ett mer användarvänligt och<br />

effektivare system är den stora förändringen att alla avverkningsanmälningar skickas till<br />

Växjö för registrering och kommer tillbaka till distriktet för handläggning. Denna<br />

handläggningsrutin har införts i hela Sverige för att få enhetlighet och effektivitet i<br />

handläggningen.<br />

68


Övergång till Skogsstyrelsen<br />

Enligt regeringsbeslut övergår den skogliga verksamheten vid Länsstyrelsen till<br />

Skogsstyrelsen från och med den 1 januari 2011. Under hösten <strong>2010</strong> har arbete för att<br />

förbereda en överföring av personal och verksamhet till Skogsstyrelsen genomförts. I<br />

samband med detta har beslut tagits om att Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen kommer att<br />

dela vissa administrativa resurser så som reception och kontorsytor. Under året har ett<br />

antal workshops och möten ägt rum mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i syfte att<br />

tillvarata de positiva erfarenheter som erhållits under försöksperioden.<br />

Jämställdhetsinsatser<br />

En arbetsgrupp om tre personer har under året arbetat särskilt med jämställdhetsfrågor<br />

kopplad till den skogliga verksamheten. Dessa tre personer har deltagit i en intern<br />

jämställdhetsutbildning inom Länsstyrelsen under året.<br />

En jämställdhetsanalys bland skogsägare har genomförts, baserad på en<br />

enkätundersökning till skogsägare på Gotland från 2004. Analysen har bland annat visat<br />

att kvinnor sällan är involverade i brukandet av skogen på fastigheten och att det oftast är<br />

mannen som har ansvaret för planering och utförande av skogliga åtgärder. Resultatet av<br />

analysen visar att en viktig uppgift för myndigheten är att genom den vardagliga<br />

kontakten med skogsägare, uppmuntra kvinnornas inflytande över den egna skogen.<br />

2 manliga medarbetare har deltagit på en skogskväll med temat ”jämställdhet inom<br />

skogsbruket”. En kvinna från SLU som arbetar med jämställdhetsfrågor inom skogsbruket<br />

var gästföreläsare.<br />

En kvinnlig medarbetare har deltagit i en Workshop för en jämställdhetsstrategi inom<br />

skogsbrukssektorn, anordnad av jordbruksdepartementet. I grupper diskuterade man hur man<br />

skulle öka andelen kvinnor i ledande befattningar inom skogsbrukssektorn, hur man skulle<br />

värva fler kvinnor till skogliga utbildningar och vilka nyckeltal man ska använda sig av vid<br />

beräkning av jämställdhet.<br />

Generella återrapporteringskrav<br />

Utöver vad som anges i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska<br />

Länsstyrelsen redovisa:<br />

1) Hur Länsstyrelsens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka<br />

utan att förbruka med tillhörande inriktningsmål.<br />

2) Årsarbetskraft, intäkter, kostnader och resultat för verksamheterna:<br />

- lagtillsyn,<br />

- rådgivning, utbildning och information,<br />

- inventering, uppföljning och utvärdering,<br />

- statligt stöd,<br />

- övriga myndighetsuppgifter och<br />

- uppdragsverksamhet.<br />

69


Verksamhet Årsarbetskrafter Intäkter Tkr<br />

Kostnader<br />

Tkr<br />

Resultat<br />

Lagtillsyn 2,01 1908 1908 0<br />

Rådgivning, utbildning och<br />

information<br />

2,94 5326 5326 0<br />

Inventering, uppföljning och<br />

utvärdering<br />

0,38 381 381 0<br />

Statligt stöd 1,83 3567 3567 0<br />

Övriga myndighetsuppgifter 2,51 2401 2401 0<br />

Uppdragsverksamhet 72,93 32755 32541 214<br />

Kommentar till tabellen<br />

Ökningen av anslagen till statligt stöd beror på att man fått extra pengar till<br />

bekämpningsinsatser mot almsjuka inom ramen för det statliga ädellövstödet.<br />

Minskningen av MU-anslagen till rådgivning, utbildning och information beror främst på<br />

minskade anslag för rådgivningsinsatser. I stället har mer rådgivning utförts via det skogliga<br />

landsbygdsprogrammet.<br />

Resultat för verksamheten och uppföljning av visionen Bruka utan att förbruka redovisas<br />

framförallt under rubriken Nationellt mål.<br />

Återrapportering av uppgifter finansierade från anslag 1:2<br />

Länsstyrelsen ska redovisa arbetet med:<br />

- Förbättrad biotopinventering, övervakning av biologisk mångfald och nya skyddsformer.<br />

- Att utveckla och analysera metoder för hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk)<br />

utifrån ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter.<br />

Förbättrad biotopinventering<br />

Under året har det utförts en mindre förbättrad/kompletterande nyckelbiotopsinventering.<br />

De skogstyper som har inventerats är sumpskogar, gamla barrskogar och kalkbarrskogar.<br />

Det har nyregistrerats sex nyckelbiotoper med en sammanlagd areal som uppgår till 33<br />

hektar.<br />

Övervakning av biologisk mångfald<br />

I samband med ansökan/anmälan om avverkning har Länsstyrelsen kontrollerat om det har<br />

funnits några biologiska värden. I det fall det har funnits biologiska värden har<br />

skogsägarna informerats och samtidigt fått råd om hur man bevarar de biologiska värdena.<br />

I vissa fall har det tagits upp som en anmälan för samråd enligt Miljöbalken.<br />

Nya skyddsformer<br />

Länsstyrelsen har tidigare visat intresse, att som försökslän, arbeta med den nya<br />

områdesskyddsformen Komet. Gotland fick dock inte detta uppdrag och har därför inte<br />

haft möjligheten att arbeta med den nya skyddsformen.<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> inte arbetat med hyggesfritt skogsbruk utan avvaktar<br />

Skogsstyrelsens riktlinjer. Gotland är inte heller särskilt lämpad för denna skötselform<br />

p.g.a. naturliga förutsättningar.<br />

70


Ökade kunskaper om klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket<br />

Länsstyrelsen ska redovisa arbetet med att förmedla kunskap till skogsägare och andra<br />

verksamma i skogsbruket, kring hur klimatförändringarna kan komma att påverka<br />

skogsbruket och möjliga anpassningsåtgärder i syfte att nå skogspolitikens jämställda mål.<br />

Länsstyrelsen ska löpande rapportera till Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet).<br />

Arbetet ska redovisas i årsredovisningen.<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> tilldelats medel från Skogsstyrelsen för klimatrådgivning.<br />

Dessa medel har främst använts för klimatrådgivning som kopplar till åtgärder för<br />

minskad klimatpåverkan inom skogsbruket i samband med tre skogsdagar.<br />

På Skogsstyrelsens fastighet Fröjel Lilla Hajdes 2:1 har Länsstyrelsen under våren<br />

planterat olika ekprovenienser, lärk och hybridasp med syfte att användas som<br />

demonstrationsytor.<br />

Informationsinsatser har också genomförts vid offentligt möte med sockenting.<br />

Kompetensinsatser har genomförts vid deltagande i föreläsning om klimatkommunikation,<br />

samt Länsstyrelsens projekt Konflikter, klimat och biologisk mångfald i skogen.<br />

Länsstyrelsens skogliga verksamhet har internt under året även deltagit i länsstyrelsens<br />

samverkansgrupp för energi- och klimatarbete.<br />

Landsbygdsprogrammet 2007-2013<br />

Länsstyrelsen ska under perioden 2007-2013 verka för ett effektivt genomförande av<br />

Sveriges landsbygdsprogram. I detta ingår att Skogsstyrelsen till förvaltningsmyndigheten<br />

(Jordbruksverket) ska rapportera om programmets genomförande och resultat enligt<br />

förvaltningsmyndighetens riktlinjer.<br />

Den skogliga delen av Landsbygdsprogrammet består av fyra<br />

kompetensutvecklingsprojekt. Dessa ligger i linje med regeringens vision Bruka utan att<br />

förbruka och målet är att det ska leda till fler jobb och högre tillväxt på landsbygden.<br />

Projektet Beställarkompetens för skogsägare syftar till att öka skogsägarnas insikter om<br />

vilka möjligheter som finns i att äga och förvalta skog oavsett om målet är att öka<br />

ekonomiska, ekologiska eller sociala värden i den egna skogen. Projektet innehåller två<br />

delar, kurser samt temadagar. Målen för kurserna är att få 70 deltagare varav 25 procent<br />

nya eller yngre skogsägare samt 25 procent kvinnor. 76 skogsägare har under året<br />

genomgått kursen. 28 procent av deltagarna har varit nya eller unga skogsägare och 36<br />

procent var kvinnor. Målet för temadagarna är 30 deltagare; tio har medverkat vid den<br />

temadag som genomfördes på norra Gotland och nio deltagare kom till temadagen som<br />

genomfördes på södra Gotland.<br />

Landsbygdsprogrammets projekt inom området bioenergi och kompensationsåtgärder,<br />

syftar till att via kompetensutvecklingsinsatser bidra till ett ökat hänsynsfullt användande<br />

av skogen för bioenergiändamål, utan att mark och vatten långsiktigt påverkas negativt.<br />

Länsstyrelsen har genomfört de utbildningsinsatser som planerats, men målet för antal<br />

deltagare har inte uppnåtts när det gäller långutbildningen. Orsaken bedöms vara att<br />

utbildningen genomfördes under en period när markägarna är upptagna med<br />

ensilageskörd. I nedanstående tabell redovisas utförda åtgärder.<br />

71


Åtgärd/<br />

projekt<br />

Revision<br />

askdatabas <br />

Långutbildning<br />

skogligt<br />

verksam<br />

ma<br />

Kortutbildning<br />

Mål<br />

Uppgifter<br />

skickas<br />

till<br />

Skogs-<br />

styrelsen<br />

En kurs<br />

20<br />

markägare<br />

kvällsövni<br />

ng + 1<br />

utedag<br />

3<br />

tillfällen,<br />

minst 90<br />

skogsägare<br />

Genomfört Utförda<br />

datum<br />

åtgärder <strong>2010</strong><br />

November Skickat till<br />

SKS<br />

19 juni Utbildning 17<br />

och 19 juni<br />

med<br />

Skogsstyrelsen<br />

23 oktober<br />

12<br />

november<br />

8 december<br />

Skogsdag,<br />

Liljewalchska<br />

skogsfonden/M<br />

ellanskog/<br />

Gotlandsflis<br />

Skogsdag,<br />

Lojsta-Linde-<br />

Fardhem<br />

LRF avdelning<br />

Tjänstemannaexkursion,<br />

tema klimat<br />

och energi<br />

Antal<br />

deltagare<br />

Kvinnor<br />

/män<br />

11 1/10<br />

70<br />

9<br />

22<br />

10/60<br />

Projektet ädellöv inom landsbygdsprogrammet syftar till att öka markägarnas kunskaper<br />

om lämpliga tillvägagångssätt för nyetablering av ädellövskog samt återväxtvård och<br />

skötsel av första generationen ädellövungskog. Markägarens kompetens om biologiska<br />

värden i ädellövskog och åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden ska också<br />

höjas. Under året har rådgivning genomförts till 22 markägare om nyetablering av<br />

ädellövskog. Därmed har verksamhetsmålet för antal deltagare uppnåtts. Andelen kvinnor<br />

som har fått denna rådgivning var tio procent.<br />

Åtgärd/projekt Mål<br />

Rådgivning till<br />

markägare för<br />

att<br />

öka arealen<br />

ädellövskog<br />

22 rådgivningar<br />

skall<br />

genomföras<br />

under <strong>2010</strong><br />

Planerat/<br />

genomfört<br />

datum<br />

Senast<br />

31<br />

december<br />

Utförda<br />

åtgärder<br />

<strong>2010</strong><br />

22 rådgivningar<br />

är<br />

utförda till<br />

och med<br />

november<br />

Antal<br />

deltagare<br />

0/9<br />

3/12<br />

Kvinnor<br />

/män<br />

56 7/49<br />

Kompetensutvecklingsinsatserna inom Skogens mångfald syftar till att motivera och ge<br />

markägaren kunskap så att han/hon kan utföra åtgärder som bevarar, utvecklar eller<br />

förstärker olika miljövärden på fastigheten. Med miljövärden menas såväl natur- och<br />

kulturmiljövärden som sociala värden. Under <strong>2010</strong> genomfördes 66 rådgivningar till<br />

markägare. Målet att genomföra 76 rådgivningstillfällen under <strong>2010</strong> uppnåddes därmed<br />

inte.<br />

72


Utvecklad rådgivning för att skydda boträd för kungsörn<br />

Länsstyrelsen ska utveckla sin rådgivning om ökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder för att<br />

skydda potentiella boträd för kungsörn. Kungsörnen expanderar långsamt och det ökar<br />

behovet av boträd. Syftet med uppdraget är att säkra potentiella boträd och en skyddande<br />

buffertradie kring dessa. Rådgivningen ska vara utvecklad senast utgången av <strong>2010</strong>.<br />

Gotland är det kungsörnstätaste länet i Sverige. Samtliga avverkningsärenden granskas<br />

avseende avverkningens närhet till örnbon. Samråd med markägaren genomförs i vissa<br />

fall. I övrigt har ingen rådgivning utvecklats.<br />

Nationellt mål<br />

De skogspolitiska målen är regionalt konkretiserade genom ett antal sektorsmål.<br />

Redovisningen nedan sker utifrån dessa.<br />

Slutligen redovisas även insatser som genomförts inom ramen för de statliga stöd<br />

Länsstyrelsen ansvarar för.<br />

Sektorsmål föryngringsavverkning<br />

Föryngringsavverkning omfattar 1000 hektar per år. Målet följs upp genom<br />

sammanställningar av den areal som avser tillstånd till föryngringsavverkning.<br />

Länsstyrelsens diarium utnyttjas för detta.<br />

Under året har avverkningsaktiviteten legat på en högre nivå jämfört med samma period<br />

föregående år. Totalt blev anmäld areal för slutavverkning 1 282 hektar under <strong>2010</strong>. Av<br />

detta ska 1 042 hektar föryngras genom skogsodling/plantering.<br />

Det är första gången som sektorsmålet uppnåtts och anledningen till detta är med all<br />

säkerhet de höga virkespriserna som hållit i sig under året.<br />

Avverkad areal som ska läggas om till annan produktion omfattar 241 ha som är fördelat<br />

på åker 128 ha, bete 98 ha, övrigt 15 ha. Detta är en minskning med 111 ha jämfört med<br />

2009.<br />

Sektorsmål föryngringar<br />

Alla objekt som föryngringsavverkats uppfyller kravet på att nödvändiga<br />

föryngringsåtgärder vidtagits senast 5 år efter avverkning. Minst 90 procent av<br />

föryngringsarealen uppfyller §6 skogsvårdslagens (SVL) krav på täthet och beskaffenhet i<br />

övrigt senast 5 år efter avverkningen. Minst 50 procent av arealen har ett plantantal som<br />

överstiger 1,5 ggr krav i §6 SVL. Uppföljning sker genom anpassad polytaxinventering.<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> intensifierat arbetet med att följa upp föryngringsåtgärder<br />

genom att utföra lagtillsyn på samtliga avverkningar där ingen uppgift om utförda<br />

föryngringsåtgärder har funnits. Detta har resulterat i 45 ärenden som handlagts med stöd<br />

av skogsvårdslagens 5 §. Av dessa har den övervägande delen åtgärdats av markägarna<br />

efter det att utförande av åtgärderna förelagts markägarna.<br />

Under året har informationsinsatser genomförts för att öka kunskapen om skogsägarnas<br />

eget ansvar att genomföra återväxtåtgärder och återväxtvård.<br />

73


Sektorsmål röjning<br />

Den årliga röjningsarealen uppgår till 1 000 hektar. Uppföljning sker genom information<br />

som inhämtas från skogliga entreprenörer, skogsföretag och markägare.<br />

Under <strong>2010</strong> har uppskattningsvis 150 hektar ungskogar röjts på Gotland. Uppskattningen<br />

har gjorts genom att fråga skogsbrukets aktörer och entreprenörer på ön. Denna<br />

röjningsareal utgör endast en bråkdel av uppsatt arealmål.<br />

Fram till och med 2008 har flera årliga röjningskampanjer genomförts, vilka alla har<br />

resulterat i betydligt bättre måluppfyllelse. För ett framtida starkt skogsbruk på Gotland är<br />

det viktigt att markägare, branchföreträdare och myndigheter tar ett samlat grepp om den<br />

mest grundläggande skogsbruksåtgärden för framtida god virkesavkastning och tillväxt.<br />

Sektorsmål gallring<br />

Den årliga areal som gallras uppgår till 3 000 hektar. Uppföljning sker genom information<br />

som inhämtas från skogliga entreprenörer, skogsföretag och markägare.<br />

Arealen gallrad skog under <strong>2010</strong> uppskattas till 600 hektar. Uppskattningen har gjorts<br />

genom att fråga skogsbrukets aktörer och entreprenörer på ön.<br />

Enligt uppgift har branschen varit koncentrerad på avverkningar för timmer på grund av<br />

stor efterfrågan och bra pris. En grov skattning indikerar att ca hälften av volymen<br />

levereras som massaved till industrin på fastlandet och resterande gallringsuttag används<br />

lokalt på Gotland som brännved/ flis.<br />

Sektorsmål död ved<br />

Mängden hård död ved i skogen skall öka med minst 50 procent, utanför skyddad areal,<br />

till år <strong>2010</strong> jämfört med tillståndet 1998. Uppföljning sker årligen genom<br />

Riksskogstaxeringen.<br />

Tillgång på död ved är av mycket stor betydelse för många av skogens arter. Hälften av de<br />

rödlistade arterna i skogsmiljö är beroende av död ved (ArtDatabanken 2005).<br />

Riksinventeringen av skog visar att det år 1998 fanns ungefär 250 000 kubikmeter hård död<br />

ved på Gotland. Senaste mätningen från 2009 av mängden hård död ved, visar på en svag<br />

ökning, ca 6%, vilket är för lite för att sektorsmålet skall kunna nås till <strong>2010</strong>. Slutgiltig<br />

avstämning av måluppfyllelsen kommer att göras under 2011.<br />

För att förbättra situationen för mängden hård död ved i de gotländska skogarna, är det viktigt<br />

att genomföra kraftfulla informations- och utbildningsinsatser till markägare, skogsföretag<br />

och skogliga entreprenörer.<br />

Sektorsmål gammal skog<br />

Arealen gammal skog bibehålls på dagens nivå. Uppföljning sker årligen genom uppgifter<br />

från Riksskogstaxeringen.<br />

Riksinventeringen av skog visar att år 1998 var arealen gammal skog på Gotland cirka<br />

20 000 hektar. Arealen gammal skog, som här avser skog äldre än 120 år, utvecklas<br />

mycket positivt. De årliga uppföljningarna visar en ökning vilket pekar mot att målet är<br />

målet är uppnått. Sektorsmålet avser skogsmark utanför skyddad areal.<br />

74


Grunden till trenden kan vara att det finns stora arealer gammal skog på svaga marker<br />

samt en ökning av skogsägarnas frivilliga avsättningar.<br />

Sektorsmål äldre lövrik skog<br />

Arealen äldre lövrik skog ska öka med 3 procent. Uppföljning sker årligen genom<br />

Riksskogstaxeringen.<br />

Riksinventeringen av skog visade att år 1998 var arealen äldre lövrik skog på Gotland<br />

cirka 5 000 hektar. Målet avser skogsmark utanför skyddad areal. Med äldre lövrik skog<br />

menas skog äldre än 60 år och med minst 25 procent lövinslag. Noterbart är att de<br />

gotländska lövängarna och lövdominerade betesmarkerna inte räknas med i<br />

skogsmarksarealen.<br />

Riksskogstaxeringens senaste mätningar pekar på att arealen äldre lövrik skog på<br />

Gotland kan ha minskat med storleksordningen sju procentenheter, motsvarande<br />

350 hektar, sedan 1998. Därmed uppnås inte målet. Minskningen är inte statistiskt<br />

säkerställd.<br />

Askskottsjuka och almsjuka som under de senaste åren etablerat sig på Gotland kan<br />

medföra att andelen äldre lövrik skog minskar ytterligare i framtiden.<br />

Sektorsmål föryngring av lövträd<br />

Arealen skogsmark som föryngras med lövträd ökar med 20 procent. Bibehållandet av<br />

arealen gammal skog följs upp genom att den tillståndsgivna avverkningsarealen inom<br />

åldersklassen jämförs med den skog som växer in i åldersklassen. Metodiken är den<br />

samma för arealen äldre lövrik skog. Uppföljningen av arealen skogsmark föryngrad med<br />

lövskog sker genom avverkningstillstånden.<br />

För att hålla tillräckliga lövskogsarealer i framtiden krävs medvetna insatser för att öka<br />

lövandelen, bl.a. genom att öka den areal som föryngras med löv. Gotland har en<br />

förhållandevis liten areal skogsmark som är lämplig för lövskogsproduktion men genom<br />

ökade rådgivningsinsatser i samband med det skogliga Landsbygdsprogrammet, har<br />

intresset ökat för att föryngra med ädellöv.<br />

Sektorsmål natur- och kulturmiljöhänsyn<br />

Minst 85 procent av den föryngringsavverkade arealen uppfyller § 30 SVL krav på natur-<br />

och kulturmiljöhänsyn. För 60 procent den godkända arealen är hänsynen bättre än vad<br />

lagen kräver. Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och<br />

att skador på övriga värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år <strong>2010</strong>. Målet följs<br />

upp genom polytaxinventering.<br />

I och med Skogsstyrelsens övergång från ett datasystem till ett annat, har inte<br />

Länsstyrelsen kunnat delta i utlottningen av polytaxobjekt på avverkningsanmälda och<br />

avverkade områden under <strong>2010</strong>. Sektorsmålet för naturmiljöhänsyn har därmed inte<br />

kunnat följas upp. Det finns dock en tendens till att framförallt död ved och bärande träd<br />

minskat kraftigt på de avverkningar där uttag av hyggesrester genomförs, vilket görs på i<br />

stort sett alla avverkningar.<br />

De inventeringar som görs visar att forn- och kulturlämningar fortfarande skadas i relativt<br />

stor omfattning på Gotland. Skador uppkommer framförallt i samband med<br />

markberedning men i mindre omfattning även vid avverkning, utkörning av virke samt<br />

hantering av biobränslesortiment (Grot). Det finns idag ingen tydlig trend som visar att<br />

75


förhållandena förbättras. Förstärkta utbildningsinsatser har genomförts med aktiva<br />

skogsägare och entreprenörer.<br />

Sektorsmål sociala värden<br />

År <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen tecknat ett samarbetsdokument med kommunen. Dokumentet<br />

uttrycker de gemensamma långsiktiga ambitionerna rörande nyttjandet av Visbys<br />

tätortsnära skogar för att bättre tillgodose människors behov av rekreation. Uppföljning<br />

sker genom intern kontroll samt genom dialog med skogssektorn.<br />

Under <strong>2010</strong> har dialog förts med skogsbrukssektorn kring frågor gällande ansvar och<br />

hänsyn till skogens sociala värden i samband med skogsbruksåtgärder. För att minska den<br />

möjliga negativa påverkan som avverkningar kan upplevas ha, har anpassningar av<br />

hyggesform, utsträckning samt skapande av kantzoner och ridåer föreslagits till<br />

skogsbrukets aktörer.<br />

Insatser har även gjorts inom ramen för projektet Skogens Mångfald, där viss rådgivning<br />

har riktats mot skogens sociala värden för att öka tillgänglighet, kvalitet och rekreativt<br />

nyttjande. Till detta är kopplat ett stöd som syftar till att uppmuntra markägare att genom<br />

åtgärder i skogen förbättra förutsättningarna för att tillvarata de sociala värden skogen kan<br />

erbjuda.<br />

Ädellövskogsbruk<br />

Rådgivning för statligt stöd till ädellövskogsbruk har inte prioriterats under året. Den<br />

främsta anledningen är att rådgivning i stället har prioriterats inom ramen för nyskapande<br />

av ädellövskog genom landsbygdsprogrammet. En annan anledning är att det finns<br />

sparsamt med befintlig ädellövskog med målinriktning virkesproduktion. När ädellöv-<br />

föryngringarna inom Landsbygdsprogrammet är etablerade, finns större möjligheter att<br />

genomföra rådgivningsinsatser för det statliga stödet.<br />

Nokås<br />

Arbetet med stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen har prioriterats och<br />

arbetet har utförts enligt Skogsstyrelsens rutin för stödet Nokås. I likhet med tidigare år<br />

har merparten av Nokås beviljats för restaurering av skogsbete och igenväxt ängs- och<br />

betesmark, miljöer som betecknas som ansvarsmiljöer för Gotland. Övriga åtgärder som<br />

har beviljats Nokås för är bl.a. frihuggning av gamla träd, åtgärder som gynnar känsliga<br />

flora- och fauna miljöer, samt röja fram och synliggöra fornminnen.<br />

76


Övrig återrapportering<br />

81. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur 5 § punkten 5 i förordningen (2007:825) med<br />

länsstyrelseinstruktion har beaktats i verksamheten samt bedöma resultatet av detta.<br />

Åtgärder som har vidtagits för att genomföra myndigheternas<br />

antidiskrimineringsstrategier, samt resultatet av detta, ska särskilt redovisas.<br />

Länsstyrelsen redovisar här de viktigaste insatserna som gjorts under året för att integrera<br />

de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet samt resultaten av dessa. I första hand<br />

hänvisar Länsstyrelsen till den länsstyrelsegemensamma återrapporteringen och därefter<br />

följer en kort redovisning av insatserna på Länsstyrelsen i Gotlands län.<br />

Den länsstyrelsegemensamma strategin för antidiskrimineringsarbetet som togs fram 2007<br />

har under året fortsatt att implementeras. Inom ramen för strategin har det under <strong>2010</strong><br />

antagits en handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter som gäller fram till 2012.<br />

Handlingsplanen behandlar områdena diskriminering ur ett arbetsgivarperspektiv,<br />

integrering av mänskliga rättigheter i kärnverksamheten samt integrering i information<br />

och kommunikation. Ansvaret för genomförandet ligger i första hand på varje enskild<br />

länsstyrelse men ett gemensamt arbete kommer att hållas samman av en styrgrupp och ett<br />

antal arbetsgrupper. Under <strong>2010</strong> har man även tagit fram en handledarutbildning som<br />

kommer att genomföras i början av 2011. Det kan konstateras att ambitionsnivån är hög<br />

men att de flesta åtgärderna kommer att klaras inom ordinarie anslagsfinansiering.<br />

Inom ramen för ett länsstyrelsegemensamt projekt, har det under <strong>2010</strong> tagits fram en ny<br />

webbplattform. Strukturen har arbetats fram utifrån ett besökarperspektiv, där sökbarhet<br />

och tillgänglighet är viktiga funktioner. Tillgängligheten ska tillgodoses både för besökare<br />

och för redaktörer. Det handlar både om tekniska förutsättningar och om<br />

informationstillgänglighet.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> gör bedömningen att genomförandet av antidiskrimineringsstrategin och<br />

handlingsplanen för lika rättigheter och möjligheter bidragit till att det nu finns en<br />

gemensam grund, en struktur och ett antal verktyg som ger goda förutsättningar för<br />

länsstyrelserna att bedriva ett samordnat och utvecklat arbete. Samtidigt bör understrykas<br />

att den stora utmaningen ligger i att utveckla metoderna för verksamhetsintegrering.<br />

Vad gäller området antidiskriminering i den egna organisationen kan Länsstyrelsen i<br />

Gotlands län konstatera att man utifrån den länsstyrelsegemensamma handlingsplanen<br />

redan i det tidiga skedet har en hög ambitionsnivå och kvalitet på sitt arbete. Under <strong>2010</strong><br />

har Länsstyrelsen genom sitt jämlikhetsnätverk genomfört en så kallad jargong-workshop<br />

där medarbetarna fick diskutera och ventilera fördomar och jargonger som ligger till<br />

grund för diskriminering. Länsstyrelsen har även skapat en samtalsarena för hur man<br />

förebygger trakasserier. Jämlikhetsnätverket har under året även planerat ett antal<br />

aktiviteter för 2011. Länsstyrelsens bedömning är att insatserna gett resultat i<br />

organisationen i form av ett förbättrat diskussionsklimat och en ökad tolerans och<br />

eftertanke.<br />

För att integrera mänskliga rättigheter i kärnverksamheten har Länsstyrelsen under hösten<br />

antagit en policy och handlingsplan för verksamhetsintegrering av tvärperspektiv, vilket<br />

innebär att Länsstyrelsen förutom jämställdhet ska arbeta med antidiskriminering,<br />

folkhälsa, tillgänglighet samt barnperspektivet på ett mer aktivt och strukturerat sätt än<br />

77


tidigare. Utsedda processtödjare inom organisationen har kommunicerat policyn och<br />

handlingsplanen för medarbetarna för att klargöra de olika teamens ansvar och uppdrag<br />

samt vilken hjälp de kan få av processtödjarna.<br />

82. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur man i genomförandet av sin verksamhet har beaktat<br />

5 § punkt 3 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion om att inför beslut eller<br />

andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild<br />

hänsyn till barns bästa.<br />

I återrapporteringskrav 81 redogjorde Länsstyrelsen för den policy och handlingsplan som<br />

tagits fram för att integrera tvärperspektiv i den ordinarie verksamheten. Ett av dessa<br />

tvärperspektiv är barnperspektivet. Att ta hänsyn till barns bästa är ett arbete som redan<br />

pågår, men genom policyn och handlingsplanen intensifieras arbetet dels genom att höja<br />

kunskapsnivån hos medarbetarna och dels genom att Länsstyrelsen på ett mer strukturerat<br />

och metodiskt sätt kommer att arbeta med barnperspektivet. Länsstyrelsen gör<br />

bedömningen att insatserna kommer att ge en mer samlad bild av det arbete som redan<br />

pågår samt en tydligare och mer utvecklad styrning och uppföljning av<br />

verksamhetsintegreringen.<br />

Under året har en dialog om samarbete inletts mellan Länsstyrelsen och Gotlands<br />

ungdomsråd. Länsstyrelsen vill med dialogen öka barns deltagande i och inflytande över<br />

Länsstyrelsens arbete samt öka kvaliteten i barnkonsekvensanalyserna för att ta hänsyn till<br />

barns bästa.<br />

Exempel på åtgärder som gjorts under året kan nämnas det stöd Länsstyrelsen lämnat till<br />

Världsarvet för barn och skolungdom i samband med Wisbydagen där ett stort antal<br />

aktiviteter genomfördes med mycket gott resultat och stort engagemang från deltagande<br />

barn och skolungdom. Länsstyrelsen har även informerat om kulturmiljövård för<br />

skolelever vid några tillfällen samt medverkat till kursverksamhet inom arkeologi för<br />

skolungdom. Länsstyrelsen har vidare tagit fram ett program för skyltning av<br />

kulturbesöksplatser ur ett barnperspektiv. Programmet kommer att utvecklas och prövas<br />

under 2011.<br />

Inom den skogliga verksamheten har Länsstyrelsen deltagit i samarbetsprojektet Skogen i<br />

skolan för att öka barns kunskaper och intresse för skogliga frågor men också för att ta del<br />

av barns perspektiv i frågorna.<br />

Inom miljöarbetet arrangerade Länsstyrelsen en Miljöövervakningens dag i september<br />

med barn och ungdomar som målgrupp. Bl.a. demonstrerades elfiske för att visa på hur<br />

miljöövervakning i vatten kan gå till.<br />

Länsstyrelsen har genomfört ett projekt kring sociala värden i samhällsplaneringsunderlag.<br />

En workshop har arrangerats för att inventera vilken statistik som finns om bl.a.<br />

flickor och pojkar och för att diskutera hur det kan utgöra ett underlag för en<br />

samhällsplanering som beaktar barns bästa.<br />

Länsstyrelsen har även genomfört ett antal utbildningsinsatser inom ramen för<br />

jämställdhet och folkhälsa kring flickor och pojkars psykiska ohälsa.<br />

Inom integrationsuppdraget har barnens situation i flyktingmottagandet lyfts på olika<br />

samverkansmöten.<br />

78


Länsstyrelsen bedömer att arbetet med att integrera ett barnperspektiv i Länsstyrelsens<br />

olika verksamhetsområden skett på ett framgångsrikt sätt och ökat kunskapen och<br />

medvetenheten kring beaktandet av barns bästa.<br />

79


Organisationsstyrning<br />

84. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa verksamhetskostnader och årsarbetskrafter under 2008–<br />

<strong>2010</strong> fördelade enligt länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestatistik (VÄS),<br />

på nivå två (VÄS 20, 21, osv.). Den andel av kostnaderna som finansieras från anslag 5:1<br />

ska anges per verksamhetsområde. För <strong>2010</strong> ska även OH-kostnader redovisas per<br />

verksamhetsområde. Verksamhetskostnaderna ska överensstämma med de som anges i<br />

resultaträkningen. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska vidare redovisa kostnader för representation och<br />

lokaler. Redovisningen ska göras i en för länsstyrelserna enhetlig struktur.<br />

Redovisningens närmare utformning ges enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro<br />

län.<br />

86. Enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2009 (uppdrag nr 88 och 90) ska länsstyrelserna i<br />

respektive verksamhetsplan för <strong>2010</strong> ange mål för handläggningstider för ett urval av<br />

ärendegrupper. Målen för ärenden som handläggs via s.k. e-tjänster ska vara identiska för<br />

samtliga länsstyrelser. Urvalet av ärendegrupper har enligt uppdragen tagits fram av<br />

Länsstyrelsen i Hallands län och målen för handläggningstider för ärenden som handläggs<br />

via s.k. e-tjänster har fastställts av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. <strong>Länsstyrelserna</strong><br />

ska redovisa i vilken omfattning uppställda mål för handläggningstiderna har uppnåtts och<br />

orsaker till eventuella större avvikelser från dessa.<br />

87. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa statistik avseende ärendehantering fördelade enligt<br />

länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestatistik (VÄS), motsvarande<br />

strukturen i tabell D i bilaga 3 i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2009.<br />

Redovisningen ska ske i en för länsstyrelserna enhetlig struktur. Redovisningens närmare<br />

utformning ges enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län.<br />

Uppdrag 84-87 redovisas i avsnittet Året i siffror.<br />

80


Personaluppgifter<br />

Enligt kraven i FÅB 3 kap 3§ ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i<br />

syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första<br />

stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna<br />

sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (F. 2008:747)<br />

Kompetensförsörjning<br />

Det övergripande målet för kompetensförsörjningen är att tillgodose verksamhetens<br />

nuvarande och framtida behov av kompetens och att den enskilde medarbetarens ambition<br />

och lust till lärande tillvaratas. Länsstyrelsen vill med en handlingsplan för<br />

kompetensutvecklingsinsatser säkerställa kompetens på kort och på lång sikt.<br />

Länsstyrelsen har genomfört den årliga översynen av handlingsplanen för<br />

kompetensinsatser.<br />

Under året har de mesta av resurserna lagts på att genomföra Länsstyrelsens<br />

värdegrundsarbete. Länsstyrelsens alla medarbetare har under året involverats i att ta fram<br />

en vision, revidera vår verksamhetsidé samt arbetat fram en värdegrund. I det fortsatta<br />

arbetet kommer bl.a. en medarbetar- och ledarskapspolicy att tas fram.<br />

Länsstyrelsens långsiktiga strategiska mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med goda<br />

möjligheter att behålla och attrahera nya medarbetare. Länsstyrelsen ska erbjuda goda<br />

anställnings- och arbetsvillkor, ha ett gott ledarskap som stöder och utvecklar<br />

medarbetarna, tillvaratar kompetens och respekterar olikheter utan att diskriminera samt<br />

underlättar medarbetarnas dubbla roller som anställd och förälder.<br />

Till det långsiktiga strategiska målet finns kortsiktiga målområden för kompetenshöjande<br />

insatser. Följande områden har identifierats för gemensamma<br />

kompetensutvecklingsinsatser: klimatområde, flexibel verksamhet, teknikutveckling,<br />

tillsyn, uppföljning och utvärdering samt internationellt samarbete. Länsstyrelsen har<br />

genomfört ämnesspecifika utbildningar i normal omfattning medan utbildningar inom de<br />

identifierade områdena har varit i mindre omfattning på grund av koncentration kring<br />

Länsstyrelsens värdegrundsarbete.<br />

Länsstyrelsen har under året samarbetat med andra statliga myndigheter i<br />

kompetensfrågor genom bl.a. gemensamma föreläsningar. Det finns också ett nätverk där<br />

personalchefer från statliga myndigheter på Gotland ingår.<br />

Länsstyrelsen har under året deltagit i en länsstyrelsegemensam undersökning om<br />

förekomsten av hot och våld mot anställda. Länsstyrelsen har identifierat inom vilka<br />

verksamhetsområden och vilka insatser som bör genomföras framöver. Behovet består<br />

främst i kompetensutveckling kring konflikthantering och bemötande. Länsstyrelsen har<br />

under året genomfört två utbildningar med detta innehåll för ca 30 deltagare.<br />

Länsstyrelsen har upphandlat ytterligare utbildningar inom området och kommer att<br />

genomföra utbildningarna under våren 2011.<br />

Sårbarheten inom betesmarksområdet har minskat genom en övergång från tidsbegränsade<br />

till visstidsanställningar och genom kompetensväxling i samband med pensionsavgångar.<br />

81


Länsstyrelsen har olika samverkansavtal med Länsstyrelsen i Stockholms län om visst<br />

kompetensstöd bl.a. inom tillsyn av alkohol och tobakslagen, rådgivning och<br />

konsultationsresurser inom hållbar samhällsplanering och juridiska frågor. Myndigheten<br />

har även avtal om tillsyn för kommunal räddningstjänst. Samarbetet är ett sätt att<br />

kompetensstärka Länsstyrelsen på Gotland och minska sårbarheten. Under <strong>2010</strong> har vi<br />

nyttjat dessa avtal vid behov och kommer under nästkommande år att fortsätta samarbetet.<br />

Genom värdegrundsarbetet och vidtagna åtgärder har kompetensen höjts, arbetsmiljön<br />

förbättrats och sårbarheten minskat vilket stärker Länsstyrelsens förmåga att genomföra<br />

och kvalitetssäkra vårt uppdrag.<br />

Personalstatistik<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> haft ett omställningsarbete inför överföring av verksamhet<br />

till Skogsstyrelsen. Omställningen innebär att samtliga som arbetat inom den skogliga<br />

verksamheten kommer att lämna Länsstyrelsen och övergå till Skogsstyrelsen den 1<br />

januari 2011. Därmed uppstår ingen övertalighet.<br />

Länsstyrelsen har rekryterat 15 personer för tillsvidareanställning och 28 personer för<br />

tidsbegränsad anställning. Vid utgången av <strong>2010</strong> har länsstyrelsen 146 anställda varav 18<br />

% av medarbetarna är mellan 60-66 år. Av samtliga anställda är 50,7 % kvinnor och 49,3<br />

% män. Länsstyrelsens medarbetare har en genomsnittsålder på 47 år; för kvinnor 44 år<br />

och för män 49 år. Länsstyrelsen har i stort sett inte haft några svårigheter att rekrytera<br />

relevant kompetens förutom i några verksamheter där antalet sökande varit begränsat.<br />

Sjukfrånvaro<br />

Enligt kravet i FÅB 7 kap 3 § redovisas i nedanstående tabell de anställdas totala<br />

sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andelen av<br />

den totala sjukfrånvaron som uppgår till 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också<br />

sjukfrånvaron fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda<br />

ordinarie arbetstid. Siffrorna i statistiken bygger på samtliga som varit anställda under<br />

respektive år.<br />

Uppgifterna 2009 är de uppgifter som redovisades i årsredovisningen för 2009. Metoden<br />

för att ta fram sjukfrånvaron har delvis ändrats <strong>2010</strong>, vilket gör att jämförelser mellan åren<br />

inte kan göras fullt ut.<br />

Total sjukfrånvaro i % <strong>2010</strong> 2009<br />

Total 2,1 2,3<br />

Kvinnor 1,7 2,4<br />

Män 2,6 2,2<br />

Åldersgruppen -29 år<br />

Total 2,1 1,0<br />

Kvinnor 2,7 0,9<br />

Män 0,5 1,5<br />

Åldersgruppen 30-49 år<br />

Total 1,8 2,7<br />

Kvinnor 1,8 3,1<br />

Män 1,8 2,1<br />

82


Åldersgruppen 50 år och äldre<br />

Total 2,5 2,2<br />

Kvinnor 1,1 1,9<br />

Män 3,3 2,4<br />

Andelen långtidssjuka (60 dgr eller mer)<br />

Total 34,1 29,8<br />

Kvinnor 9,2 25,1<br />

Män 49,2 34,6<br />

Åldersgruppen -29 år<br />

Total 0 0<br />

Kvinnor 0 0<br />

Män 0 0<br />

Åldersgruppen 30-49 år<br />

Total 7,2 12,4<br />

Kvinnor 0 13,8<br />

Män 11,6 10,9<br />

Åldersgruppen 50 år och äldre<br />

Total 26,9 17,4<br />

Kvinnor 9,2 11,3<br />

Män 37,6 23,7<br />

Kommentar till <strong>2010</strong><br />

Länsstyrelsens har som mål att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3 % och att inga nya<br />

arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar ska uppkomma. Den totala sjukfrånvaron för<br />

<strong>2010</strong> uppgår till 2,1 %, för kvinnor 1,7 % och för män 2,6 %. Det finns en skillnad mellan<br />

frånvaro för kvinnor och män som grundar sig i att Länsstyrelsen under året haft fem hel-<br />

/eller deltidssjukskrivna män där fyra stycken finns i åldergruppen 50 år och äldre och<br />

med en sammanhängande frånvaro mer än 60 dagar. Det är endast en deltidssjukskriven<br />

kvinna i samma åldersgrupp. Sjukfrånvaron för varken kvinnor eller män har varit<br />

arbetsrelaterad.<br />

Sjukfrånvaron har minskat i alla åldersgrupper för kvinnor utom i åldersgruppen -29 år<br />

där det ökat med 1,8 %. Sjukfrånvaron för män har ökat i alla åldersgrupper utom<br />

grupperna -29 år och 30-49 år där den minskat. För både kvinnor och män gäller att det<br />

inte är arbetsrelaterad sjukfrånvaro.<br />

Länsstyrelsens medvetna strategi är att så tidigt som möjligt skapa kontakt mellan anställd<br />

och företagshälsovård har säkert påverkat det låga sjuktalet liksom uppmuntran till<br />

friskvård med bl.a. möjlighet till subventionerad massage och friskvårdstimme.<br />

83


Året i siffror<br />

Tabell A - Verksamhetskostnader <strong>2010</strong><br />

VÄS-<br />

KOD<br />

Sakområden och<br />

myndighetsövergripande<br />

verksamhet<br />

Kostnader exkl<br />

OH<br />

OH kostnader Kostnader inkl<br />

OH<br />

Tkr % Tkr % Tkr %<br />

20-21 Övrig förvaltning 1 707,9 1,28 % 943,8 2,89 % 2 651,8 1,99 %<br />

25 Trafikföreskrifter m.m. 464,6 0,35 % 275,5 0,84 % 740,1 0,56 %<br />

28 Livsmedelskontroll, djurskydd och<br />

allmänna veterinära frågor<br />

2 793,8 2,10 % 1 576,7 4,83 % 4 370,5 3,29 %<br />

30 Regional tillväxt 1 371,7 1,03 % 537,6 1,65 % 1 909,2 1,44 %<br />

34 Infrastrukturplanering 93,7 0,07 % 54,7 0,17 % 148,4 0,11 %<br />

40 Hållbar samhällsplanering och<br />

boende 1 430,5 1,08 % 833,4 2,55 % 2 263,9 1,70 %<br />

41 Stöd till boende 108,4 0,08 % 4,6 0,01 % 113,1 0,09 %<br />

42 Energi och klimat 607,3 0,46 % 354,1 1,08 % 961,4 0,72 %<br />

43 Kulturmiljö 5 223,7 3,93 % 2 185,6 6,69 % 7 409,3 5,57 %<br />

45 Krishantering, skydd mot olyckor<br />

och civilt försvar<br />

1 737,2 1,31 % 714,1 2,19 % 2 451,4 1,84 %<br />

50 Övergripande och gemensamt för<br />

naturvård och miljöskydd<br />

6 993,5 5,26 % 3 345,4 10,25 % 10 339,0 7,78 %<br />

51 Skydd av områden och arter,<br />

förvaltning och skötsel av<br />

skyddade områden<br />

Prövning och tillsyn för skydd av<br />

22 920,0 17,2 % 4 549,7 13,93 % 27 469,7 20,6 %<br />

52 naturen 739,1 0,56 % 444,2 1,36 % 1 183,3 0,89 %<br />

53 Vattenverksamhet 2 047,4 1,54 % 999,0 3,06 % 3 046,4 2,29 %<br />

54 Mineral- och torvfyndigheter 0,0 0,00 % 0,0 0,00 % 0,0 0,00 %<br />

55 Miljöfarlig verksamhet 1 113,8 0,84 % 642,1 1,97 % 1 755,9 1,32 %<br />

56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 43,2 0,03 % 26,5 0,08 % 69,7 0,05 %<br />

57 Förorenade områden,<br />

efterbehandling 1 966,7 1,48 % 792,8 2,43 % 2 759,4 2,08 %<br />

58 Restaurering 0,0 0,00 % 0,0 0,00 % 0,0 0,00 %<br />

60 Lantbruk 12 728,8 9,57 % 6 909,9 21,16 % 19 638,7 14,7 %<br />

61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands,<br />

Västerbottens och Norrbottens län)<br />

0,0 0,00 % 0,0 0,00 % 0,0 0,00 %<br />

62 Fiske 1 580,2 1,19 % 751,7 2,30 % 2 331,9 1,75 %<br />

64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 32 653,1 24,5 % 5 863,5 17,96 % 38 516,6 28,9 %<br />

70 Folkhälsa 1 022,8 0,77 % 383,9 1,18 % 1 406,6 1,06 %<br />

80 Jämställdhet 866,3 0,65 % 384,6 1,18 % 1 250,9 0,94 %<br />

85 Integration 153,8 0,12 % 80,3 0,25 % 234,0 0,18 %<br />

SUMMA PRODUKTION 100 367,6 32 653,7 100,0 % 133 021,2 100 %<br />

84


10 Myndighetsövergripande<br />

verksamhet 12 484,7 9,39 %<br />

11 Administration och intern service 20 168,9 15,1 %<br />

SUMMA<br />

VERKSAMHETSKOSTNAD-<br />

ER EXKL<br />

RESURSSAMVERKAN 133 021,2 100 % 133 021,2<br />

Resurssamverkan 1) 0,0 0,0<br />

Totalsumma verksamhetens<br />

kostnader enl resultaträkningen<br />

2) 133 021,2 133 021,2<br />

Myndighetsövergripande, adm och intern<br />

service uppdelat på: 3)<br />

Nivå 1 (113-115) 15 671,4 29,43 %<br />

Nivå 2 (110-112, 116-119) 4 497,5 8,45 %<br />

Nivå 3 (100-109) 12 484,7 23,45 %<br />

Personalkostnad, produktion (kkl<br />

4, verksamhetskod 2-8)<br />

53 249,3<br />

1. Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens<br />

egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11).<br />

2. Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen.<br />

3. Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Adminstration och<br />

intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4).<br />

Definition av resurssamverkan:<br />

Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt<br />

resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk).<br />

Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan<br />

myndigheterna bör läggas fast.<br />

Kommentarer Tabell A<br />

Jämfört med 2009 har verksamhetskostnaderna minskat med 6 miljoner kronor.<br />

Produktionskostnaderna har minskat med 8 miljoner kronor. Minskningen beror dels på att<br />

verksamhet överförts till andra myndigheter (körkort, social tillsyn och stiftelsefrågor), dels<br />

på en lägre nivå i den skogliga verksamheten. Kostnaderna för myndighetsövergripande<br />

verksamhet har ökat med 2 miljoner kronor, vilket förklaras av att landshövdingstjänsten var<br />

vakant halva året 2009. Kostnader för administration och intern service har minskat något.<br />

85


Tabell B.1 - Verksamhetskostnader 2008 - <strong>2010</strong>, totalt och förvaltningsanslaget 5:1<br />

Sakområden och<br />

<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> 2009 2009 2008 2008<br />

VÄS- myndighetsövergripande<br />

Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr<br />

KOD verksamhet<br />

kostnader varav kostnader varav kostnader varav<br />

totalt anslag totalt anslag totalt anslag<br />

5:1<br />

5:1<br />

5:1<br />

20-21 Övrig förvaltning 1 707,9 1 337,4 1 979,8 1 483,2 1 137,0<br />

24 Yrkesmässig trafik 150,3 141,7 210,0<br />

25 Trafikföreskrifter m.m. 464,6 446,3 1 966,3 1 105,2 1 631,0<br />

28 Livsmedelskontroll, djurskydd och<br />

allmänna veterinära frågor<br />

2 793,8 2 638,3 2 634,1 2 317,8 1 439,0<br />

30 Regional tillväxt 1 371,7 172,3 1 351,3 103,7 330,0<br />

34 Infrastrukturplanering 93,7 93,6 103,6 104,4 207,0<br />

40 Hållbar samhällsplanering och<br />

boende 1 430,5 1 294,3 1 226,8 1 210,4 1 581,0<br />

41 Stöd till boende 108,4 43,7 155,2 94,1 231,0<br />

42 Energi och klimat 607,3 363,7 138,1 123,5 471,0<br />

43 Kulturmiljö 5 223,7 2 752,8 5 035,5 2 519,4 4 969,0<br />

45 Krishantering, skydd mot olyckor<br />

och civilt försvar<br />

1 737,2 499,1 1 608,1 392,2 4 527,0<br />

50 Övergripande och gemensamt för<br />

naturvård och miljöskydd<br />

6 993,5 3 614,3 5 493,2 3 675,3 8 053,0<br />

51 Skydd av områden och arter,<br />

förvaltning och skötsel av<br />

skyddade områden<br />

Prövning och tillsyn för skydd av<br />

22 920,0 560,7 24 972,4 697,6 22 584,0<br />

52 naturen 739,1 690,1 732,5 733,4 837,0<br />

53 Vattenverksamhet 2 047,4 547,8 2 299,2 535,5 1 978,0<br />

54 Mineral- och torvfyndigheter 0,0 0,0 5,2 5,2 0,0<br />

55 Miljöfarlig verksamhet 1 113,8 817,2 1 301,1 1 301,0 1 182,0<br />

56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 43,2 43,1 53,8 54,2 107,0<br />

57 Förorenade områden,<br />

efterbehandling 1 966,7 304,7 1 948,0 264,4 2 638,0<br />

58 Restaurering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

60 Lantbruk 12 728,8 7 364,0 11 953,5 6 472,3 13 005,0<br />

61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands,<br />

Västerbottens och Norrbottens län)<br />

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />

62 Fiske 1 580,2 1 049,2 1 415,4 853,4 1 183,0<br />

64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 32 653,1 3 146,0 38 344,0 3 247,7 33 849,0<br />

70 Folkhälsa 1 022,8 139,2 2 444,8 1 418,1 2 508,0<br />

80 Jämställdhet 866,3 552,1 965,6 499,4 722,0<br />

85 Integration 153,8 153,6 67,7 68,3 53,0<br />

SUMMA PRODUKTION 100 367,6 28 623,5 108 345,3 29 421,4 105 432,0<br />

86


10 Myndighetsövergripande<br />

verksamhet 12 484,7 6 854,8 10 274,0 6 489,3 12 472,0<br />

11 Administration och intern service<br />

SUMMA<br />

VERKSAMHETSKOSTNADER<br />

20 168,9 14 847,1 20 413,0 14 664,3 22 584,0<br />

EXKL RESURSSAMVERKAN 133 021,2 50 325,4 139 032,3 50 575,0 140 488,0<br />

Resurssamverkan 1) 0,0 0,0 126,0<br />

TOTALSUMMA<br />

VERKSAMHETENS<br />

KOSTNADER ENL<br />

RESULTATRÄKNINGEN 2) 133 021,2 139 032,3 140 614,0<br />

1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod<br />

2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar<br />

87


Tabell B.2 - Årsarbetskrafter 2008 – <strong>2010</strong> 1)<br />

VÄS- Sakområden och<br />

<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

KOD myndighetsövergripande verksamhet årsarb årsarb årsarb årsarb Årsarb<br />

totalt varav<br />

kvinnor<br />

varav män totalt Totalt<br />

20-21 Övrig förvaltning 2,50 0,86 1,64 2,71 2,09<br />

24 Yrkesmässig trafik 0,24 0,36<br />

25 Trafikföreskrifter m.m. 0,87 0,84 0,03 3,76 3,51<br />

28 Livsmedelskontroll, djurskydd och<br />

allmänna veterinära frågor 4,96 2,70 2,25 4,03 2,09<br />

30 Regional tillväxt 1,41 0,43 0,98 1,10 0,47<br />

34 Infrastrukturplanering 0,13 0,01 0,12 0,16 0,44<br />

40 Hållbar samhällsplanering och boende 2,53 1,36 1,17 2,23 2,77<br />

41 Stöd till boende 0,02 0,02 0,00 0,02 0,05<br />

42 Energi och klimat 0,91 0,30 0,61 0,21 0,31<br />

43 Kulturmiljö 6,33 5,18 1,15 6,28 6,32<br />

45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt<br />

försvar 1,74 1,51 0,23 1,91 2,77<br />

50 Övergripande och gemensamt för naturvård<br />

och miljöskydd 8,92 4,78 4,14 7,87 9,32<br />

51 Skydd av områden och arter, förvaltning<br />

och skötsel av skyddade områden 15,07 5,51 9,56 15,03 11,45<br />

52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 1,45 0,36 1,09 1,31 1,61<br />

53 Vattenverksamhet 2,89 1,11 1,78 3,74 3,24<br />

54 Mineral- och torvfyndigheter 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00<br />

55 Miljöfarlig verksamhet 1,68 0,86 0,83 2,11 1,93<br />

56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,08 0,01 0,07 0,09 0,06<br />

57 Förorenade områden, efterbehandling 2,52 0,83 1,70 2,67 2,26<br />

58 Restaurering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00<br />

60 Lantbruk 22,16 12,17 10,00 20,89 23,95<br />

61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands,<br />

Västerbottens och Norrbottens län) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00<br />

62 Fiske 2,24 1,09 1,15 2,02 1,78<br />

64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 17,40 5,22 12,18 19,77 23,43<br />

70 Folkhälsa 1,03 0,98 0,05 3,47 3,03<br />

80 Jämställdhet 1,18 1,14 0,03 0,99 0,88<br />

85 Integration 0,29 0,27 0,03 0,07 0,08<br />

SUMMA PRODUKTION 98,30 47,53 50,76 102,68 104,20<br />

10 Myndighetsövergripande verksamhet 9,31 4,75 4,55 7,99 10,01<br />

11 Administration och intern service<br />

SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER<br />

8,91 5,29 3,62 8,68 14,42<br />

EXKL RESURSSAMVERKAN 116,51 57,58 58,93 119,36 128,63<br />

Resurssamverkan 2) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,20<br />

TOTALT ANTAL<br />

ÅRSARBETSKRAFTER 116,51 57,58 58,93 119,36 128,83<br />

88


1)<br />

1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />

2)<br />

Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna<br />

rad.<br />

Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå.<br />

Kommentarer Tabell B.2<br />

I antalet årsarbetskrafter ingår inte anvisad personal i den skogliga<br />

uppdragsverksamheten. Volymen föregående år låg på ungefär samma nivå.<br />

Lönekostnaderna för denna personal ingår dock i verksamhetskostnaderna.<br />

TABELL B.3 REPRESENTATION<br />

Kostnader för<br />

representation<br />

(tkr)<br />

<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> 2009 2009 2008 2008<br />

Totalt Per åa Totalt Per åa Totalt Per åa<br />

Intern<br />

representation<br />

(undergrupp 496 i<br />

kronor<br />

kronor<br />

kronor<br />

baskontoplanen)<br />

Extern<br />

representation<br />

(undergrupp 552 i<br />

208 1 785,00 105 879,00 108 838,00<br />

baskontoplanen) 495 4 249,00 469 3 928,00 420 3 259,00<br />

Kommentarer Tabell B.3<br />

Kostnadsökningen avseende den interna representationen hänför sig till viss del till<br />

engångskostnader i samband med framtagandet av vision för Länsstyrelsens verksamhet.<br />

89


TABELL B.4 LOKALER<br />

Lokalkostnader <strong>2010</strong> 2009 2008<br />

Residens<br />

Lokalkostnader (tkr) 103<br />

Lokalyta (m 2 )<br />

Lokalkostnad per m 2<br />

Lokaler 1)<br />

Lokalkostnader (tkr) 113<br />

1 022 1 033 847<br />

976 976 976<br />

1 047 1 058 868<br />

5 986 6 643 7 815<br />

Lokalyta (m 2 ) 5 093 5 353 5 503<br />

Lokalkostnad per m 2<br />

1 175 1 241 1 420<br />

Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 54 59 64<br />

Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) 46 47 45<br />

Kontorslokaler 2)<br />

Kontorslokalyta (m 2 ) 3 390 3 650 3 650<br />

Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) 31 32 30<br />

SUMMA LOKALKOSTNADER 18 820 20 092 21 218<br />

1)<br />

Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och<br />

garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader<br />

m.m.<br />

2)<br />

Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus,<br />

närarkiv, närförråd etc.<br />

Kommentarer Tabell B.4<br />

I redovisningen av kostnader, totalt och per arbetskraft, har justering gjorts för Gotska<br />

Sandön och Naturum.<br />

Kostnadsminskningen i förhållande till år 2009 beror i huvudsak på att hyresåtganden för<br />

lokaler i Hemse, vilka kvarstått sedan avvecklingen av arbetsmarkandsverksamheten, har<br />

upphört.<br />

Redogör även för följande:<br />

I vilken regi lokalvården bedrivs (egen eller entreprenad)<br />

Planerade större lokalförändringar<br />

Lokalvården ligger på entreprenad.<br />

Avvecklingen av Skogsverksamheten kommer att innebära ett minskat lokalbehov på c.a<br />

1 400 kvm kontors- och förrådslokaler.<br />

90


TABELL B.5 AVGIFTER OCH ANDRA INKOMSTER I ÖVRIGT<br />

Avgifter m.m.<br />

resultatområde/ärendegrupp<br />

Ingående<br />

balans<br />

Utgående<br />

balans<br />

Antal<br />

beslutade<br />

ärenden<br />

Intäkter,<br />

tkr<br />

Kostnader,<br />

tkr (inkl.<br />

OH)<br />

Netto,<br />

Tkr<br />

Ärenden enl. stiftelseförordningen<br />

- tillsyn 0 9,8 0,0 9,8<br />

- registrering<br />

Ärenden enl. förordning om<br />

0 22,4 0,0 22,4<br />

bevakningsföretag 6 5 26 3,0 26,1 -23,1<br />

Kameraövervakning 9 5 16 8,1 115,6 -107,5<br />

Pantbanksärenden 0 0 0 0,0 0,0 0,0<br />

Lönegarantiärenden 5 8 5 45,5 111,9 -66,4<br />

Kommentarer Tabell B.5<br />

Länsstyrelsen handlägger inte längre stiftelseärenden. Redovisade intäkter hänför sig till<br />

inbetalningar avseende tidigare år. Influtna belopp har levererats in på inkomsttitel.<br />

91


Tabell C - Kostnader och årsarbetskrafter <strong>2010</strong> per sakområdesindelning<br />

VÄS-<br />

KOD<br />

Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter <strong>2010</strong><br />

för Övrig förvaltning<br />

Kostnader<br />

(tkr)<br />

Varav<br />

anslag 5:1<br />

Årsarb<br />

totalt<br />

Varav<br />

Kvinnor<br />

200 Allmänt och övergripande inom övrig förvaltning 546,0 486,4 0,93 0,35 0,58<br />

2009 varav kompetensutveckling inom områdena 20 och 21 3,9 4,5 0,01 0,00 0,01<br />

201 Allmänna val 426,7 415,7 0,65 0,26 0,39<br />

202 Medborgarskap 7,3 7,3 0,01 0,00 0,01<br />

203 Överförmyndare 45,1 45,1 0,07 0,00 0,06<br />

204 Begravningsfrågor 34,4 34,4 0,06 0,01 0,05<br />

205 Näringsrättsliga frågor 4,9 4,9 0,01 0,00 0,01<br />

2051 varav pantlåneverksamhet 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

2052<br />

varav frågor enligt aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska<br />

föreningar m.fl. 4,9 4,9 0,01 0,00 0,01<br />

206 Stiftelser 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

2061 varav stiftelser - registrering 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

2062 varav stiftelser - tillsyn 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

207 Lönegaranti 69,4 23,8 0,13 0,13 0,00<br />

208<br />

Deponering, administration och fördelning av medel,<br />

allmänna arvsfonden m.m. 23,8 23,8 0,04 0,00 0,04<br />

2081 varav deponerade medel 23,8 23,8 0,04 0,00 0,04<br />

2082 varav allmänna arvsfonden 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

2083 varav bygdeavgifter 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

2084 varav rederistöd 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

2085 varav åborätten och allmänningar 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

211 Allmän kameraövervakning 71,7 71,6 0,12 0,06 0,05<br />

212 Bevakningsföretag m.m. 16,2 16,2 0,03 0,00 0,03<br />

213<br />

Ärenden enligt ordningslagen m.m. överklaganden av<br />

polismyndighetens beslut 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

214 Delgivning, viten, diverse förordnanden 48,3 48,3 0,03 0,00 0,03<br />

215 Lotterier, bingo m.m. 0,3 0,3 0,00 0,00 0,00<br />

216 Kampsportsmatcher 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />

218 Jakt och viltvård 371,9 113,7 0,36 0,03 0,33<br />

219 Övriga ärenden inom övrig förvaltning 41,7 41,7 0,07 0,00 0,07<br />

20-21 Totalt Övrig förvaltning exkl. OH 1 707,9 1 337,4 2,50 0,86 1,64<br />

Andel av myndighetsövergripande kostnader (10+11) 943,8 0,0<br />

Totalt Övrig förvaltning inkl OH 2 651,8 1 337,4<br />

Kommentarer Tabell C<br />

Området har minskat med 250 tkr i omfattning i jämförelse med 2009. Trots det innefattar<br />

detta en ökning på posten Allmänna val under <strong>2010</strong>. Värt att notera är att lönegarantiärenden<br />

har minskat under <strong>2010</strong> vilket kan förklaras med en förbättrad konjunktur.<br />

92<br />

Varav<br />

Män


Tabell D – Redovisning av ärenden <strong>2010</strong> (samtliga ärenden oavsett databas)<br />

Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga områden. I de fall<br />

individärenden förekommer under regional tillväxt och infrastrukturplanering ska dessa redovisas även uppdelat<br />

efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1.<br />

A B C D E F G H I J<br />

Sakområde och del<br />

av sakområde<br />

Ingående<br />

balans<br />

Antal<br />

inkomna<br />

ärenden<br />

(exkl<br />

initiativärenden)<br />

Antal<br />

initiativärenden<br />

Antal<br />

beslutadeärenden<br />

Utgående<br />

balans<br />

(F=B+C+<br />

D-E)<br />

Antal<br />

överklaga<br />

-de<br />

ärenden 1<br />

Antal<br />

överklaga<br />

-de<br />

ärenden<br />

som<br />

avgjorts i<br />

högre<br />

instans 2<br />

varav<br />

antal<br />

ändrade<br />

3<br />

Antal ej<br />

beslutade<br />

ärenden,<br />

äldre än<br />

två år.<br />

Myndighetsövergripand<br />

e, administration och<br />

Intern service (10-11)<br />

41 73 82 158 38 9<br />

Övrig förvaltning (20-<br />

21)<br />

varav stiftelser (206)<br />

46 267 41 275 79 5 2 2<br />

varav allmän<br />

kameraövervakning (211)<br />

9 12 16 5<br />

varav bevakningsföretag<br />

m.m. (212)<br />

6 22 3 26 5 1<br />

Trafikföreskrifter m.m.<br />

(25)<br />

18 89 2 90 19 1 10 2 1<br />

Livsmedelskontroll,<br />

djurskydd och allmänna<br />

veterinära frågor (28)<br />

91 1321 882 2051 243 25 20 1<br />

varav Livsmedelskontroll<br />

(281)<br />

0 806 710 1467 49<br />

varav Djurskydd (282) 85 372 161 460 158 25 20 1<br />

varav Smittskydd (283) 2 21 1 18 6<br />

varav Allmänna<br />

veterinära frågor (284)<br />

2 91 10 82 21<br />

Regional tillväxt (30) 1 5 1 4 3<br />

Infrastrukturplanering<br />

(34)<br />

3 8 1 10 2<br />

Hållbar<br />

samhällsplanering och<br />

boende (40)<br />

58 249 7 226 88 26 5 5<br />

Stöd till boende (41) 26 246 254 18 1<br />

Energi och klimat (42) 6 6 6 11 7<br />

Kulturmiljö (43) 196 739 85 738 282 2<br />

Krishantering, skydd<br />

mot olyckor och civilt<br />

försvar (45)<br />

19 81 16 97 19 1<br />

varav tillsyn enligt lag<br />

om skydd mot olyckor<br />

samt uppföljning av<br />

kommunernas<br />

krishanteringssystem<br />

(456)<br />

1 1 1 2 1<br />

93


Övergripande och<br />

gemensamt för<br />

naturvård och<br />

miljöskydd (50)<br />

Skydd av områden och<br />

arter, förvaltning och<br />

skötsel av skyddade<br />

områden (51)<br />

40 113 25 118 60 2 11 3 2<br />

115 75 64 154 100 2 2 26<br />

varav tillsyn av<br />

vattenskyddsområden<br />

(516)<br />

Prövning och tillsyn för<br />

skydd av naturen (52)<br />

77 260 35 304 68 9 19 5 11<br />

Vattenverksamhet (53) 37 51 10 73 25 2 4<br />

varav tillsyn av<br />

vattenverksamheten (535)<br />

Mineral- och<br />

torvfyndigheter (54)<br />

3 5 7 11 4 1<br />

Miljöfarlig verksamhet<br />

(55)<br />

71 125 22 190 28 6 6 2 4<br />

varav tillsyn av<br />

miljöfarlig verksamhet<br />

33 83 22 127 11 2<br />

(555)<br />

Övrigt miljö och<br />

hälsoskydd (56)<br />

5 22 24 3 2<br />

Förorenade områden,<br />

efterbehandling (57)<br />

20 10 39 46 23<br />

varav tillsyn av<br />

förorenade områden och<br />

miljöriskområden (575)<br />

Restaurering (58)<br />

13 4 10 15 12<br />

Lantbruk (60) 4) 1 691 7 645 12 7 971 1 377 32 12 4 15<br />

varav stöd till jordbruket<br />

enligt EG:s förordningar<br />

(601)<br />

Rennäring m.m. (enbart<br />

Jämtlands,<br />

Västerbottens och<br />

Norrbottens län (61)<br />

1 465 7 353 4 7 616 1 206 32 12 4<br />

Fiske (62) 10 34 10 25 29<br />

Skogsbruk (64) 82 453 78 566 47 12<br />

Folkhälsa (70) 11 19 14 30 14<br />

Jämställdhet (80) 5 18 13 28 8<br />

Integration (85) 1 4 3 6 2<br />

Summa 2 670 11 913 1 448 13 449 2 582 111 89 21 90<br />

Varav<br />

Vattenmyndighetens<br />

ärenden<br />

4 4 1 5 4<br />

Varav Miljöprövningsdelegationens<br />

ärenden<br />

10 16 15 11 6 4 1<br />

1) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans.<br />

2) Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under <strong>2010</strong>.<br />

94


3) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till<br />

länsstyrelsens beslut.<br />

4) Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat.<br />

Kommentarer Tabell D<br />

Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Antalet ej<br />

beslutade ärenden äldre än två år, har ökat i jämförelse med 2009, från 4 till 9. Flertalet av<br />

dessa ärendena hänför sig till ett flerårigt projekt i Vitryssland och kommer att avslutas i<br />

samband med att projektet slutredovisas.<br />

Övrig förvaltning (20-21) Antalet inkomna ärenden har halverats i jämförelse med<br />

föregående år, vilket beror på att Länsstyrelsen inte handhar ärendegruppen stiftelser<br />

fr.o.m. 1 januari <strong>2010</strong>.<br />

Trafikföreskrifter m.m. (25) Under året har en mängd trafikföreskrifter hanterats. Två<br />

överklagade ärenden har ändrats i högre instans. Det gäller ett beslut om parkeringsavgifter i<br />

Visby. Ett ärende, ej beslutat, längre än två år har avgjorts i början av 2011.<br />

Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) En stor andel av de<br />

beslutade ärendena är beslut om riskklassificering i primärproduktionen. Ökningen i utgående<br />

balans är dels ett antal ansökningar om förprövning samt några ansökningar om<br />

riskklassificering av primärproduktion.<br />

Hållbar samhällsplanering och boende (40) Den ingående balansen var något lägre än<br />

2009. Inkomna ärenden är betydligt fler än 2009 . Även beslutade ärenden är fler under<br />

<strong>2010</strong> än 2009. Utgående balans är något mer än 2009 medan överklagande ärenden är på<br />

samma nivå som 2009. Beslut som ändrats i högre instans är på samma nivå som 2009.<br />

Stöd till boende (41) Inga större skillnader i jämförelse med föregående år.<br />

Energi och Klimat (42) Ärendebalansen är i stor oförändrad sedan föregående år. 11<br />

ärenden har beslutats under året. Några ärenden rör ett projekt som kommer att avslutas<br />

under 2011.<br />

Kulturmiljö (43) Sakområdet har haft vissa differenser i ärendeflödet <strong>2010</strong> i jämförelse<br />

med 2009. Under <strong>2010</strong> var det fler inkommande ärenden, men färre initiativärenden,<br />

vilket beror på hög personalomsättning och därmed fler vikarier i tjänst. I den utgående<br />

balansen har det skett en ökning med 86 öppna ärenden, som kvarstår 2011. Under<br />

<strong>2010</strong> diariefördes alla bidragsansökningar direkt som separata ärenden. Tidigare år<br />

har vissa institutioner i slutet av året lämnat in ett samlat äskande för en mängd ärenden,<br />

vilket diarieförts som ett ärende. I beredningen har sedan de ansökningar som beviljats<br />

bidrag, diarieförts som enskilda ärenden först inför beslut, det vill säga normalt året därpå.<br />

En ytterligare faktor är att inom byggnadsvården beviljades <strong>2010</strong> färre bidrag än tidigare<br />

och obeslutade ansökningar står kvar som öppna ärenden till 2011 i de fall Länsstyrelsen<br />

har kommit överens med sökanden om detta.<br />

Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) Antalet inkomna ärenden har<br />

under <strong>2010</strong> ökat med 18 ärenden i jämförelse med 2009. Ökningen har förmodligen sin<br />

grund i att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nu är i normalt arbetsläge efter<br />

sitt bildande. Sakområdet får i huvudsak sina ärenden från andra myndigheter och mycket<br />

95


sällan från allmänheten. De flesta ärenden går inte att överklaga och därmed blir andelen<br />

överklagningsärenden mycket låg eller noll.<br />

Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Av de ärenden som<br />

avgjordes i högre instans har Miljödomstolen och Miljööverdomstolen gett Länsstyrelsen<br />

rätt i två tredjedelar av besluten.<br />

Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51)<br />

Ärendebalansen har minskat. Naturreservatsärenden tar ofta längre tid än två år vilket<br />

leder till en stor andel äldre ärenden.<br />

Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Ärendebalansen har minskat. Antalet<br />

tillsynsärenden inom standskyddsområdet har ökat vilket också lett till ökat antal<br />

överprövningar.<br />

Vattenverksamhet (53) Antalet inkommande ärenden under <strong>2010</strong> har minskat med cirka<br />

40 % efter en ökning år 2009. Minskningen har skett inom olika typer av<br />

vattenärenden och bedöms bero på ett stort informationsbehov som tillgodosetts samt<br />

färre ärenden rörande Vattenråd år <strong>2010</strong>. Antalet initiativärenden ligger konstant i<br />

jämförelse med 2009.<br />

Miljöfarlig verksamhet (55)<br />

Ärendebalansen har förbättrats från föregående år. Färre initiativärenden har verkställts.<br />

Övrigt miljö- och hälsoskydd (56) Den ingående balansen är avslutad och den utgående<br />

balansen är något lägre än den ingående.<br />

Förorenade områden, efterbehandling (57) Inventeringen av förorenade områden<br />

avslutades 2009. Antal ärenden har blivit färre.<br />

Lantbruk (60) Jämfört med 2009 har antalet inkomna ärenden minskat med 1 389. Den höga<br />

ärendevolymen 2009 var en konsekvens Jordbruksverkets blockinventeringsprojekt och<br />

antalet inkomna ärenden låg <strong>2010</strong> på ungefär samma nivå som för 2008. Antalet beslutade<br />

ärenden överstiger inkomna ärenden och ärendebalansen har minskat med drygt 300 ärenden.<br />

Fyra av tolv ärenden som avgjorts i högre instans har ändrats.<br />

Fiske (62) Ett antal avslutade ärenden har inte avslutats i diariet. Ett antal stödärenden har<br />

inte kunnat beslutas och avslutas dels p.g.a. det beslutsstopp som rådde i fjol som en följd<br />

av bristande nationell medfinansiering, dels för att det råder oklarhet i huruvida<br />

Länsstyrelsens bedömning överensstämmer med Fiskeriverkets bedömning, om<br />

möjligheten att bevilja stöd. Elva sälskadeersättningsansökningar kom in för<br />

ansökningsperioden med utgång den 31 december. Beslut och utbetalningar sker i mars<br />

2011.<br />

Skogsbruk (64) Under året har totalt 437 ärenden angående ansökan om tillstånd till och<br />

anmälan om föryngringsavverkning inkommit. Beslut har tagits i 514 ärenden. Från och<br />

med den 1 september <strong>2010</strong> har gränsen för svårföryngrad skog formellt ändrats. För<br />

Gotlands del har detta inneburit att skogsägarna anmäler avverkning i stället för att ansöka<br />

om tillstånd till avverkning. Under tiden 1 september till den 31 december har 134<br />

ärenden angående anmälan om slutavverkning inkommit till Länsstyrelsen. Jämfört med<br />

96


föregående år har utgående balans på antalet skogliga ärenden minskat. Detta beror på att<br />

samtliga lagärenden enligt skogsvårdslagen har avslutats samt att övriga ärenden har<br />

stängts inför övergången till Skogsstyrelsen.<br />

Folkhälsa (70) Antal ärenden har minskat rejält p.g.a. ändrad verksamhet då social tillsyn<br />

övergått till Socialstyrelsen vid årsskiftet 2009/<strong>2010</strong>. Antal inkomna ärenden består främst<br />

av inkomna projektansökningar. Beslutade ärenden är består främst av beslut kring<br />

projekt samt tillsynsrapporter inom området.<br />

Jämställdhet (80) Den ingående balansen var lägre än året innan. Antalet inkomna<br />

ärenden har ökat, likaså antalet initiativärenden och beslutade ärenden. Ökningen kan<br />

delvis bero på att statsbidrag som tidigare handlades av social omvårdnad nu handläggs<br />

under jämställdhet.<br />

Integration (85) Den ingående balansen är samma som året innan. Antalet inkomna<br />

ärenden har ökat jämfört med året innan och likaså antalet initiativärenden och beslutade<br />

ärenden. Initiativärendena har ökat delvis p.g.a. ökade personella resurser. Länet har<br />

enbart en kommun vilket gör att det totala antalet ärenden är litet.<br />

Tabell D.1 – Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska<br />

personer<br />

Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras.<br />

A C E G<br />

Sakområde och del av<br />

sakområde<br />

Antal inkomna ärenden<br />

under <strong>2010</strong><br />

Antal beslutade ärenden<br />

under <strong>2010</strong><br />

Antal överklagade ärenden<br />

under <strong>2010</strong><br />

Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers.<br />

Kommunikationer (25, 34) 9 15 73 17 15 77 1<br />

Regional tillväxt (30) 6 4<br />

97


Tabell D.2 Ärendestatistik ”Hallandsuppdraget”<br />

VÄS-<br />

KOD<br />

Ärendetyp Beskrivning<br />

Ärendegrupper med tresiffrig VÄS-kod<br />

Mål <strong>2010</strong><br />

median<br />

dagar<br />

Utfall <strong>2010</strong><br />

median<br />

dagar<br />

202 alla Medborgarskap 10 14<br />

204 alla Begravningsfrågor 10 4<br />

205 alla Näringsrättsliga frågor 60 38<br />

212 alla Bevakningsföretag m.m. 10 1<br />

218 alla Jakt och viltvård 40 37<br />

258 alla Trafikföreskrifter m.m. 60 51<br />

343 alla Fysisk planering av vägar, järnvägar m.m. 20 111<br />

402 alla Detaljplan, områdesbest, fastighetsplan 20 16<br />

431 alla Fornminnen 35 13<br />

433 alla Kyrkliga kulturminnen 30 6<br />

521 alla Tillstånd och dispenser avs naturskydd 30 28<br />

523 alla Övrig prövning avseende naturskydd 10 8<br />

525 alla Samråd enl. 12 kap. 6§ miljöbalken 20 12<br />

555 alla Tillsyn av miljöfarlig verksamhet 90 65<br />

562 alla Prövning av avfall och producentansvar<br />

Ansökan om företagsstöd<br />

10 5<br />

602 alla landsbygdsutveckling<br />

Utbetalning av företagsstöd<br />

120 397<br />

602 alla landsbygdsutveckling<br />

Ansökan om projketstöd exkl.<br />

60 60<br />

602 alla miljöinvesteringar<br />

Utbetalning av projektstöd exkl.<br />

120 120<br />

602 alla miljöinvesteringar 60 104<br />

606 alla Jordbruksfastigheter 15 17<br />

Ärendegrupper som är del av en tresiffrig VÄS-kod<br />

2012 alla Efterträdarval 5 17<br />

Inga inkomna<br />

2111 alla Anmälningar allmän kameraövervakning 10 anmälningar<br />

Inga inkomna<br />

2112 alla Ansökningar allmän kameraövervakning 60 ansökningar<br />

5510 alla Samråd o beslut om betydande miljöpåverkan 180 235<br />

5511 alla Prövning vid Miljöprövningsdelegationen 210 233<br />

Ärendegrupper styrda av ärendetyp<br />

Rättidsprövningar; ärenden där man överklagar<br />

alla RÄTT länsstyrelsens beslut<br />

Överklaganden; ärenden där länsstyrelsen<br />

2 1<br />

alla ÖVERKL överprövar kommunala beslut 95 17<br />

Ärendegrupper som handläggs via e-tjänster Gemensamma<br />

mål<br />

206 alla Stiftelser<br />

Stockholm har<br />

tagit över<br />

4 ärendegruppen<br />

206 Ändrings- Stiftelser 7<br />

98


anmälan<br />

206 Nyregistrering Stiftelser 10<br />

212 Anmälan Bevakningsföretag m.m. 1<br />

212 Ansökan Bevakningsföretag m.m. 10<br />

Kommentarer Tabell D.2<br />

Länsstyrelsen i Gotlands län har reviderat tabellen inom område 602 utifrån förslag från<br />

Ledningsinformation i samverkan, LISA -gruppen.<br />

Handläggningstiden för Fysisk planering av vägar, järnvägar m.m. (343) är svår att<br />

påverka eftersom Länsstyrelsen får remisser med remisstid från Trafikverket. Vid samråd<br />

inväntar Länsstyrelsen uppgifter från bl.a. Trafikverket och svarar därefter.<br />

Fornminnen (431) och Kyrkliga kulturminnen (433) har korta handläggningstider som<br />

beror på väl utvecklad dialog med sökanden vilket leder till kompletta ansökningar.<br />

Dessutom har Länsstyrelsen utvecklat väl fungerande handläggningsrutiner.<br />

Inga inkomna<br />

anmälningar<br />

Inga inkomna<br />

ansökningar<br />

Samråd o beslut om betydande miljöpåverkan (5510) Många som initierar ett samråd med<br />

Länsstyrelsen slutför det inte inom 180 dagar. När vi påminner så önskar dessa längre tid och<br />

de vill inte att vi avslutar ärendet. För att upprätthålla en kundvänlig inriktning tillmötesgår<br />

Länsstyrelsen dessa önskningar. När Länsstyrelsen får in det underlag som formellt krävs så<br />

fattar vi alltid ett beslut inom några få dagar.<br />

Företagsstöd och projektstöd till landsbygdsutveckling (602)Under <strong>2010</strong> har länsstyrelsen<br />

hanterat en ansökningsomgång avseende diversifiering och övergångsstöd till betodlare. P.g.a.<br />

svårigheter att få tillgång till personal har handläggningstiderna under hösten ökat kraftigt.<br />

99


Avgiftsbelagd verksamhet<br />

<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> <strong>2010</strong> <strong>2010</strong> ackumulerat 2009 2009 2009 ackumulerat<br />

Verksamhet intäkter kostnader nettoutfall nettobudget<br />

utfall tom<br />

<strong>2010</strong> intäkter kostnader nettoutfall<br />

utfall tom<br />

2008<br />

Offentligrättslig<br />

verksamhet<br />

Körkortsadministration 574 -881 -307 6<br />

Djur och lantbruk ( avgift<br />

för extra kontroller m.m.) 0 0 0 0 -303 0 0 0 -303<br />

Reg avgifter för<br />

jaktområden<br />

Alkolås<br />

Prövn. om ansökan om<br />

handledarskap enl. 4 kap.<br />

8 § körkortsför.<br />

(1998:980)<br />

Övrig offentligrättslig<br />

verksamhet 6 -1 5 0 5 5 -29 -24 24<br />

Djurskydd 135 -235 -100 0 -100 95 -95 0<br />

Uppdragsverksamhet<br />

Intäkter resurssamverkan<br />

Skoglig verksamhet 32 755 -32 541 214 546 -294 35 934 -37 448 -1 514 1 006<br />

Fjällförvaltning<br />

Övrig<br />

uppdragsverksamhet<br />

Summa totalt ovan 32 896 -32 777 119 546 -692 36 608 -38 453 -1 845 733<br />

Summa offentligrättsligt 141 -236 -95 0 -398 674 -1 005 -331 -273<br />

Summa<br />

uppdragsverksamhet 32 755 -32 541 214 546 -294 35 934 -37448 -1 514 1 006<br />

Tabellen över avgiftsfinansierad verksamhet ska stämma mot resultat- och balansräkning.<br />

Kommentarer till tabellen Avgiftsbelagd verksamhet<br />

Fr.o.m. 2008 finansieras Djur och lantbruk (förprövning av djurstallar m.m.) inom<br />

förvaltningsanslaget. Verksamheten uppvisar ett ackumulerat underskott på 303 tkr.<br />

Underskottet ingår i den balanserade kapitalförändringen.<br />

Djurskydd avser den verksamhet som i huvudsak utförs av djurskyddsinspektörerna.<br />

Verksamheten startade 2009 och har sedan starten gått med underskott. Länsstyrelsens<br />

taxesättning avseende verksamheten kommer att ses över under 2011. Noterbart är att<br />

ca 30 % av underskottet kan hänföras till befarade kundförluster.<br />

100


Sammanställning över väsentliga uppgifter<br />

Sammanställningen skall göras enl. 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.<br />

<strong>2010</strong> 2009 2008 2007 2006<br />

Låneram beviljad 8 000 8 000 10 000 10 000 11 000<br />

utnyttjad 5 519 6 030 7 575 5 754 8 963<br />

Kontokredit hos RGK beviljad 8 000 9 000 9 000 10 000 14 000<br />

max. utnyttjad 1 586 621 0 1 423 4 447<br />

Räntekonto räntekostnader 0 0 0 0 0<br />

ränteintäkter 31 122 866 644 255<br />

Totala avgiftsintäkter mynd. disponerar 142 996 825 870 648<br />

(ktogrupp 31-34, 7)<br />

Jämförelse med beräknade<br />

mynd. ej disponerar 1 349 1 670 1 210 1 318 1 188<br />

avgiftsintäkter (ktogrupp 31-<br />

1191 2 301 1 520 1 620 2 278<br />

34, 7) enl. regleringsbrev<br />

Anslagskredit beviljad 2 168 2 808 2 723 2 737 1 850<br />

Summa utg. reservationer<br />

(anslag)<br />

utnyttjad 52 111 707<br />

Summa anslagssparande 5:1 535 464 0 1 517 288<br />

Summa anslagssparande<br />

0 0 174 15 177<br />

Övriga anslag<br />

- därav intecknat av<br />

åtaganden med stöd av<br />

reservationer och<br />

anslagssparande<br />

Bemyndiganden tilldelat 1 500 1 500 2 500 3 000 4 000<br />

summa åtaganden 0 0 0 0 0<br />

Årsarbetskrafter (åa) 1<br />

117 119 129 195 216<br />

Medelantalet anställda 1<br />

142 139 148 232 249<br />

Driftkostnad per åa 1 137 1 168 1 090 921 877<br />

Årets kapitalförändring 119 -3 911 3 884 1 033 -1 804<br />

Balanserad kapitalförändring -811 2 761 -7 023 -8 056 -6 252<br />

1 Mätmetod skall finnas dokumenterad.<br />

101


Finansiell redovisning<br />

Resultaträkning (tkr)<br />

Not<br />

Verksamhetens intäkter 1<br />

<strong>2010</strong>-01-01 2009-01-01<br />

<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />

Intäkter av anslag 50 584 51 160<br />

Intäkter av avgifter och andra ersättning 4 12 537 13 654<br />

Intäkter av bidrag 69 918 72 215<br />

Finansiella intäkter 3 101 124<br />

Summa intäkter 133 140 137 153<br />

Verksamhetens kostnader<br />

Kostnader för personal 16 -87 922 -91 322<br />

Kostnader för lokaler -7 599 -7 982<br />

Övriga driftkostnader -34 810 -36 527<br />

Finansiella kostnader 3 -108 -63<br />

Avskrivningar och nedskrivningar 10 -2 582 -3 138<br />

Summa kostnader -133 021 -139 032<br />

Verksamhetsutfall 119 -1 879<br />

Uppbördsverksamhet<br />

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter 1 349 1 670<br />

som inte disponeras av myndigheten<br />

Medel som tillförts statsbudgeten<br />

från uppbördsverksamheten -1 349 -1 670<br />

Saldo 0 0<br />

Transfereringar 2<br />

Medel som erhållits från statsbudgeten<br />

för finansiering av bidrag 2 427 2 140<br />

Medel som erhållits från myndigheter<br />

för finansiering av bidrag 7 247 13 018<br />

Övriga erhållna medel för finans. av bidrag 403 -1 407<br />

Lämnade bidrag -10 077 -15 783<br />

Saldo 0 -2 032<br />

Årets kapitalförändring 5,6 119 -3 911<br />

102


Balansräkning (tkr)<br />

TILLGÅNGAR<br />

Not<br />

<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />

Immateriella anläggningstillgångar 10<br />

Rättigheter och andra immateriella tillgångar 108 200<br />

Summa immateriella<br />

anläggningstillgångar 108 200<br />

Materiella anläggningstillgångar 10,12<br />

Förbättringsutgifter på annans fastighet 1 227 1 654<br />

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 4 183 4 176<br />

Summa materiella tillgångar 5 410 5 830<br />

Varulager m.m.<br />

Varulager och förråd 2 639 1 687<br />

Pågående arbeten 3 334 3 239<br />

Summa varulager m.m. 5 973 4 926<br />

Fordringar<br />

Kundfordringar 2 777 4 850<br />

Fordringar hos andra myndigheter 2 397 2 709<br />

Övriga fordringar 781 893<br />

Summa fordringar 5 955 8 452<br />

Periodavgränsningsposter 8<br />

Förutbetalda kostnader 1 388 1 734<br />

Upplupna bidragsintäkter 12 016 7 515<br />

Övriga upplupna intäkter 0 148<br />

Summa periodavgränsningsposter 13 404 9 397<br />

Avräkning med statsverket 9 8 119 5 710<br />

Kassa och bank 7<br />

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 3 623 4 359<br />

Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 965 267<br />

Summa kassa och bank 4 588 4 626<br />

SUMMA TILLGÅNGAR 43 558 39 141<br />

103


KAPITAL OCH SKULDER<br />

Myndighetskapital 13<br />

Donationskapital 39 39<br />

Balanserad kapitalförändring 14 -811 2 761<br />

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 119 -3 911<br />

Summa myndighetskapital -653 -1 111<br />

Avsättningar<br />

Avsättningar för pensioner och liknande 15<br />

förpliktelser 715 1 212<br />

Summa avsättningar 715 1 212<br />

Skulder m.m.<br />

Lån i Riksgäldskontoret 12 5 519 6 030<br />

Skulder till andra myndigheter 4 436 4 369<br />

Leverantörsskulder 3 300 4 149<br />

Övriga skulder 1 686 2 183<br />

Depositioner 968 267<br />

Summa skulder m.m. 15 909 16 998<br />

Periodavgränsningsposter 11<br />

Upplupna kostnader 5 748 6 118<br />

Oförbrukade bidrag 21 705 15 790<br />

Övriga förutbetalda intäkter 134 134<br />

Summa periodavgränsningsposter 27 587 22 042<br />

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 43 558 39 141<br />

ANSVARSFÖRBINDELSER<br />

Övriga ansvarsförbindelser<br />

Eventualtillgång<br />

Panter och säkerheter som finns i<br />

Länsstyrelsens förvar och vars<br />

ursprungliga eller kvarvarande värde inte<br />

framgår på annat ställe i årsredovisningen<br />

- säkerheter för täkter 35 532 32 362<br />

- säkerheter för miljöfarlig verksamhet 550 550<br />

104


Anslagsredovisning (tkr)<br />

Anslag Ingående Årets tilld. Omdisp. Utnyttjad Indrag- Totalt Utgifter Utgående<br />

överföringenligt anslags- del av ning disponibelt överf.belopp<br />

regl .brev belopp medgivet belopp belopp<br />

överskrid<br />

Utgiftsområde 01<br />

Rikets styrelse<br />

01:05:001008<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong><br />

m.m. 464 51 378 1 236 53 078 -52 543 535<br />

Utgiftsområde 19<br />

Regional tillväxt<br />

19:01:001008<br />

Regional tillväxt -111 1 230 1 119 -1 171 -52<br />

Summa 353 52 608 1 236 0 0 54 197 -53 714 483<br />

Bemyndiganden (tkr)<br />

Anslag/ Tilldelad Ingående Utestående Utestående åtagandenas<br />

anslags- bemyndig.åtaganden åtaganden fördelning per år<br />

benämning ram 2009 <strong>2010</strong> 2011<br />

19:01:001008<br />

Regional tillväxt 1 500 0 0 0 0 0<br />

Summa 1 500 0 0 0 0 0<br />

Finansiella villkor (tkr)<br />

Anslag/ Belopp Utnyttjad<br />

anslags- del<br />

benämning<br />

01:05:001008<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong><br />

m.m.<br />

- anslagskredit 2 045 0<br />

- kredit räntekonto 8 000 1 586<br />

- låneram 8 000 5 519<br />

- utbetalda förvaltn.kostn. Gotlands 2 201 2 201<br />

kommun<br />

19:01:001008<br />

Regional tillväxt<br />

åtgärder<br />

- anslagskredit 123 52<br />

- bemyndigande 1 500 0<br />

105


Inkomsttitlar (tkr)<br />

Nomenkl. Benämning Inkomster Beräknat<br />

belopp<br />

2 511 005 Expeditions- och ansökningsavgifter 356 350<br />

2 537 105 Miljöskyddsavgifter 761 300<br />

2 539 003 Täktavgifter 185 250<br />

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 50<br />

2 552 103 Avg. enl. stiftelseförordn. tillsyn/prövn 10<br />

2 552 203 Reg. hålln. avg. reg. bevis. stiftelseförord 22<br />

2 552 303 Avg enl. avfallsförordning 15<br />

2714 Sanktionsavgifter m.m. 230<br />

9455 Lotteriavgifter. 1<br />

Summa 1 349 1 181<br />

Beräknade belopp är hämtade från bilaga 8 avgifter mot inkomsttitel i <strong>2010</strong> års regleringsbrev.<br />

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER<br />

(Belopp i tusental kronor där ej annat anges)<br />

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR<br />

Redovisningsprinciper<br />

Tillämpade redovisningsprinciper<br />

<strong>Årsredovisning</strong>en är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning<br />

och budgetunderlag, samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.<br />

Från och med den 1 januari 2009 ingår Länsstyrelsen i Gotlands län i en gemensam redovisningsmodell<br />

tillsammans med landets alla övriga länsstyrelser. Målet med detta är att länsstyrelserna ska ha<br />

en enhetlig redovisningsmodell och tillämpa samma redovisningsprinciper för att göra den<br />

ekonomiska informationen jämförbar.<br />

Från och med 2009 anslagsavräknas anslagen kostnadsmässigt avseende verksamhetskostnader.<br />

Undantag gäller för uttagen semester intjänad t.o.m. 2008.<br />

Räntebärande konto i Riksgälden används för in- och utbetalningar på förvaltningsanslaget samt<br />

för fordringar, upplupna bidragsintäkter, skulder och oförbrukade bidrag som direkt tillhör<br />

den egna verksamheten.<br />

Deponerade medel tillförs även ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret.<br />

Statens centralkonto i Riksbanken används för anslaget avseende regional tillväxt, uppbörd mot inkomsttitel,<br />

lönegarantier och bidrag avseende transfereringar.<br />

106


Värderingsprinciper<br />

Anläggningstillgångar<br />

Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde<br />

om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.<br />

Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret<br />

sker från den månad tillgången tas i bruk. Från och med 2009 kostnadsförs inköp av<br />

IT-utrustning direkt.<br />

Tillämpade avskrivningstider:<br />

Immateriella tillgångar: 3 år<br />

Materiella tillgångar:<br />

Inventarier (ex kopiatorer, faxmaskiner, möbler enstaka inköp) 3 år<br />

Möbler (hela möblemang) 5 år<br />

Kvarvarande IT-utrustning (ex persondatorer, server, skrivare) 3 - 4 år<br />

Bilar 4 år<br />

Förbättringsutgift på annans fastighet (byggnadsinventarier) högst 7 år<br />

Alla utgifter som har samband med flytten till Visborg år 2008<br />

har en beslutad avskrivningstid på 5 år<br />

Omsättningstillgångar<br />

Kundfordringar har värderats individuellt och värderats till det belopp de beräknas inflyta med.<br />

De osäkra fordringarna är de som vi skickat för indrivning och har speciell bevakning på. Som<br />

befarade kundförluster har vi t.ex. bokfört fordringar där det gjorts resultatlösa indrivningsförsök och där<br />

det föreligger avtalstvister.<br />

Fordringar på konkursgäldenären avseende utbetald lönegaranti är helt<br />

värdereglerade (nedskrivna) enligt särskilt beslut. Anledningen till detta är att utdelningen i dessa<br />

konkurser är låg i förhållande till utbetalda belopp och varierar år från år.<br />

Varulagret har inventerats per <strong>2010</strong>-12-31 och är värderat till ett uppskattat restvärde.<br />

Pågående arbeten har värderats med utgångspunkt från nedlagd tid för varje objekt. För fastprisarbeten<br />

har värdering skett utifrån färdigställandegrad.<br />

Skulder<br />

Skulder har tagits upp till nominella belopp.<br />

Balanserad kapitalförändring<br />

Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> gjort en avstämning och rättelse av den balanserade kapitalförändringen.<br />

Rättelsen innebär att den redovisade balanserade kapitalförändringen inte är helt avstämningsbar<br />

mot tidigare års redovisade belopp.<br />

Periodiseringsprinciper<br />

Periodiseringar har i huvudsak gjorts för inkomster och utgifter över 50 tkr.<br />

Redovisning av verksamhetens kostnader<br />

De minskade lönekostnaderna kan i huvudsak hänföras till den skogliga uppdragsverksamheten.<br />

Lokalkostnadsminskningen beror i huvudsak på att hyresåtaganden för lokalen i Hemse, som<br />

kvarstått sedan avvecklingen av arbetsmarknadsverksamheten har upphört.<br />

107


Övrigt<br />

Länsstyrelsens skogliga verksamhet överförs till Skogsstyrelsen den 1 januari 2011.<br />

Vi kommer därför att särskilja den skogliga verksamheten ur bokslutet per <strong>2010</strong>-12-31 och redovisa dessa<br />

poster till Skogsstyrelsen när bokslutet blivit fastställt. Hänsyn kommer även att tas till transaktioner<br />

efter bokslutsdatum som berör aktuella balansposter. Detta kommer att innebära ett det blir ett netto av<br />

alla dessa transaktioner som vi antingen kommer att erhålla eller betala till Skogsstyrelsen. I dagsläget vet vi<br />

inte storleken på detta belopp. Arbetet med denna avräkning till Skogsstyrelsen kommer att ske<br />

i samarbete med dem. Underhandskontakt har även tagits med ESV i frågan.<br />

Länsstyrelsen har i sin resultatredovisning följt redovisningsstrukturen enligt<br />

regleringsbrevet.<br />

Avrundningsdifferenser kan förekomma mellan och i de olika delarna i den finansiella redovisningen.<br />

NOTER<br />

Not 1 Verksamhetens intäkter<br />

<strong>2010</strong> 2009<br />

Intäkter av anslag<br />

Utgiftsområde 01:05:001008, Lst rampost 49 623 49 792<br />

Utgiftsområde 19:01:001008, Regional tillväxt 961 50 584 1 368 51 160<br />

Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />

Utgiftsområde 01:05:001008, Lst rampost 1 931 2 342<br />

I regel fakturerade intäkter som bokförts<br />

mot anslaget, bl.a. Fiskeriverket (landningskontroll),<br />

Naturvårdsverket (ers. för utlånad personal) och<br />

kursavgifter från enskilda personer.<br />

Intäkter avs. skogsverksamheten 7 309 7 067<br />

Intäkter avs. körkortsadministrationen m.m 0 996<br />

Intäkter SIDA 0 150<br />

Intäkter avs. naturvård 2 270 2 865<br />

Övrigt 1 027 12 537 234 13 654<br />

Intäkter av bidrag<br />

Arbetsförmedlingen 13 794 16 496<br />

Gotlands kommun 441 1 734<br />

Jordbruksverket 4 386 4 605<br />

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 006 1 121<br />

Naturvårdsverket 33 881 35 063<br />

Tillväxtverket 330 208<br />

Riksantikvarieämbetet 3 652 3 283<br />

SIDA -1 2 332<br />

Skogsstyrelsen 3 673 3 365<br />

Länsstyrelsen i Stockholms län 2 902 0<br />

Övrigt (lönebidrag, anställn.stöd m.m.) 5 854 69 918 4 008 72 215<br />

Finansiella intäkter 101 101 124 124<br />

108


Not 2 Transfereringar<br />

Medel som erhållits från statsbudgeten för<br />

finansiering av bidrag<br />

Utgiftsområde 01:05:001008, Lst ramanslag 2 217 2 130<br />

Utgiftsområde 19:01:001008, Regional tillväxt 210 2 427 10 2 140<br />

Medel som erhållits från andra myndigheter<br />

för finansiering av bidrag<br />

Fiskeriverket 125 100<br />

Tillväxtverket 0 488<br />

Kammarkollegiet 2 007 6 554<br />

Naturvårdsverket 2 381 2 020<br />

Regeringskansliet 528 1 325<br />

Riksantikvarieämbetet 0 57<br />

Skogsstyrelsen 1 113 1 343<br />

Socialstyrelsen 842 649<br />

Övrigt 250 7 246 482 13 018<br />

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag<br />

Not 3 Finansiella kostnader och intäkter som<br />

härrör från räntekontot<br />

Not 4 Avgifter enl. 4§ avgiftsförordningen<br />

Not 5 Årets kapitalförändring<br />

Erhållna bidrag<br />

Periodisering, erhålln. medel lönegaranti 403 403 -1 407 -1 407<br />

Finansiella intäkter 101 124<br />

- varav räntekontot (31) (122)<br />

Finansiella kostnader 108 63<br />

- varav räntekostnader på lån hos Riksgälden (31) (50)<br />

Försäljning av tryckeritjänster 64 98<br />

Övrigt (år <strong>2010</strong> avser fsg Naturum 133 tkr 664 728 274 372<br />

och inkomster Gotska Sandön 531 tkr)<br />

Lönegaranti 0 -2 033<br />

Resultat körkortsadministration 0 -307<br />

Resultat handledaravgift 0 -17<br />

Resultat alkolås 0 -16<br />

Resultat uppdragsverksamhet, skog 214 -1 514<br />

Resultat avgift djurskydd -100 0<br />

Resultat avgift, animaliska biprodukter 5 119 -24 -3 911<br />

109


Not 6 Kapitalförändring/Resultat<br />

Körkortsadministration<br />

Intäkter 0 574<br />

Kostnader löner 0 -461<br />

övriga kostnader 0 0 -420 -881<br />

Resultat underskott 0 -307<br />

Villkorlig körkortsåterkallelse<br />

Intäkter 0 15<br />

Kostnader löner 0 -17<br />

övriga kostnader 0 0 -14 -31<br />

Resultat underskott 0 -16<br />

Handledare<br />

Intäkter 0 307<br />

Kostnader löner 0 -185<br />

övriga kostnader 0 0 -139 -324<br />

Resultat underskott 0 -17<br />

Djurskydd m.m.<br />

Intäkter 142 100<br />

Kostnader löner -131 -122<br />

övriga kostnader -106 -237 -2 -124<br />

Resultat underskott -95 -24<br />

Uppdragsverksamhet, skog<br />

Intäkter 32 755 35 934<br />

Kostnader löner -25 487 -29 372<br />

övr. kostnader -7 054 -32 541 -8 076 -37 448<br />

Resultat över-/underskott 214 -1 514<br />

Not 7 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret<br />

Anslag 535 464<br />

Bidrag/fordran annan myndighet 3 049 3 856<br />

Donationer 39 39<br />

Depositioner 965 4 588 267 4 626<br />

Kortsiktigt likviditetsbehov 912 tkr<br />

Not 8 Periodavgränsningsposter (tillgångar)<br />

Förutbetalda kostnader<br />

- förutbetalda hyror 1 378 1 566<br />

Upplupna bidragsintäkter andra<br />

myndigheter 11 087 7 240<br />

Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 929 275<br />

Övr. förutbetalda kostnader 10 168<br />

Övr. upplupna intäkter 0 13 404 148 9 397<br />

110


Not 9 Avräkning med statsverket<br />

Uppbörd<br />

Ingående balans -881 0<br />

Redovisat mot inkomsttitel -1 349 -1 670<br />

Uppbördsmedel som bet. till icke räntebärande flöde 1 478 789<br />

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0<br />

Skulder avseende uppbörd -752 -881<br />

Anslag i icke räntebärande flöde<br />

Ingående balans 664 1<br />

Redovisat mot anslag 1 171 1 377<br />

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som bet.<br />

till icke räntebärande flöde -1 552 -714<br />

Fordringar avs. anslag i icke räntebärande 283 664<br />

flöde<br />

Anslag i räntebärande flöde<br />

Ingående balans -464 707<br />

Redovisat mot anslag 52 543 53 719<br />

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -52 614 -55 387<br />

Återbetalning av anslagsmedel 0 497<br />

Skulder avs anslag i räntebärande -535 -464<br />

flöde<br />

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag<br />

Ingående balans 3 899 4 882<br />

Redovisat mot anslag under året enligt<br />

undantagsregeln -703 -983<br />

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte<br />

har redovisats mot anslag 3 196 3 899<br />

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto<br />

i Riksbanken<br />

Ingående balans 2 492 1 383<br />

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 14 654 18 982<br />

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -11 294 -17 798<br />

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar<br />

75 -75<br />

Saldo 5 927 2 492<br />

Belopp under utredning 0 -8<br />

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 5 927 2 500<br />

i Riksbanken<br />

Utgående balans avräkning med statsverket 8 119 5 710<br />

Not 10 Immateriella/materiella anläggningstillgångar<br />

111


Immateriella anläggningstillgångar: <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />

Anskaffningsvärde:<br />

IB anskaffningsvärde 1 642 1 642<br />

Årets anskaffningar 0 0<br />

Årets fsg/utrangeringar -1 412 0<br />

UB anskaffningsvärde 230 1 642<br />

Avskrivningar:<br />

IB ack.avskrivningar -1 442 -1 325<br />

Årets avskrivningar -91 -117<br />

Årets fsg/utrangeringar 1 411 0<br />

UB ack.avskrivningar -122 -1 442<br />

UB Bokfört värde 108 200<br />

Förbättringsutgifter på annans fastighet <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />

Anskaffningsvärde:<br />

IB anskaffningsvärde 3 039 2 840<br />

Årets anskaffningar 68 199<br />

Årets fsg/utrangeringar -295 0<br />

UB anskaffningsvärde 2 812 3 039<br />

Avskrivningar:<br />

IB ack.avskrivningar -1 385 -825<br />

Årets avskrivningar -495 -560<br />

Årets fsg/utrangeringar 295 0<br />

UB ack.avskrivningar -1 585 -1 385<br />

UB Bokfört värde 1 227 1 654<br />

Maskiner och inventarier m.m. <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />

Anskaffningsvärde:<br />

IB anskaffningsvärde 19 054 18 980<br />

Årets anskaffningar 2 002 74<br />

Årets fsg/utrangeringar -1 969 0<br />

UB anskaffningsvärde 19 087 19 054<br />

Avskrivningar:<br />

IB ack.avskrivningar -14 878 -12 417<br />

Årets avskrivningar -1 996 -2 461<br />

Årets fsg/utrangeringar 1 970 0<br />

UB ack.avskrivningar -14 904 -14 878<br />

UB Bokfört värde 4 183 4 176<br />

Total reavinst vid försäljningar uppgår till 153 tkr.<br />

Not 11 Periodavgränsningsposter (skulder)<br />

Upplupna kostnader<br />

- upplupna lönekostnader m.m. 5 748 6 118<br />

Oförbrukade bidr. andra myndigheter<br />

- oförbrukade bidrag inomstatliga 21 018 15 767<br />

- oförbrukade bidrag utomstatliga 687 23<br />

Övriga förutbetalda intäkter 134 27 587 134 22 042<br />

112


Not 12 Skulder m.m.<br />

Lån i Riksgäldskontoret<br />

Not 13 Myndighetskapital<br />

Ing. balans 6 030 7 575<br />

Nyupptagna lån 2 070 1 593<br />

Amorteringar -2 581 -511 -3 138 -1 545<br />

Utg. balans 5 519 6 030<br />

Gåvo- och donationsmedel 39 39<br />

Balanserad kapitalförändring -811 2 761<br />

Årets kapitalförändring 119 -653 -3 911 -1 111<br />

Not 14 IB Balanserad kapitalförändring 2 761 -7 024<br />

Omföring av ej anslagsavräknade semesterdagar 0 5 087<br />

Avräkning övergångseffekt 0 814<br />

Överföring av ack. resultat avgiftsfinanserat verksamhet<br />

till Transportstyrelsen 358 0<br />

Avstämning/korrigering balanserad kapitalförändring -19 0<br />

Årets kapitalförändring -3 911 -811 3 884 2 761<br />

Not 15 Pensionsavsättning<br />

Not 16 Kostnader för personal<br />

Ingående avsättning 1 212 731<br />

Årets pensionskostnader -84 785<br />

Årets pensionsutbetalningar -413 -497 -304 481<br />

Utgående avsättning 715 1 212<br />

Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter,<br />

pensionspremier och andra avgifter 59 185 61 971<br />

113


Uppgifter om ersättning m.m.<br />

Landshövding<br />

Cecilia Schelin Seidegård Lön 989 322 kr<br />

Bostadsförmån mm 96 012 kr<br />

Övriga förmåner 17 300 kr<br />

Länsråd<br />

Anders Granat Lön 787 110 kr<br />

Bostadsförmån 76 800 kr<br />

Övriga förmåner 39 064 kr<br />

Insynsråd<br />

Karin Bengtsson Arvode 6 000 kr<br />

Kristina Ersson Arvode 6 000 kr<br />

Gustaf Hoffstedt Arvode 6 000 kr<br />

Thomas Johansson Arvode 4 500 kr<br />

Peter Lindwall Arvode 4 500 kr<br />

Anne Ståhl-Mousa Arvode<br />

Lars Samuelsson Arvode 6 000 kr<br />

Susanne Welin-Berger Arvode 6 000 kr<br />

Viltförvaltningsdelegationen<br />

Bodil Rosengren Arvode 1 425 kr<br />

Gerty Holmstedt Arvode 3 900 kr<br />

Göran Jakobsson Arvode 475 kr<br />

Björn Larsson Arvode 1 950 kr<br />

Karolina Johansson Arvode 1 950 kr<br />

Roland Olofsson Arvode 2 925 kr<br />

Jan Edström Arvode 2 925 kr<br />

Ann Christin Wallin Arvode 2 925 kr<br />

Stefan Johansson Arvode 2 925 kr<br />

Björn Eriksson Arvode 2 925 kr<br />

Kerstin Karlström Arvode 975 kr<br />

Jan Ekdahl Arvode 475 kr<br />

Anders Thomasson Arvode 1 450 kr<br />

Måns Hjernquist Arvode 1 450 kr<br />

Isabel Enström Arvode 475 kr<br />

Lars Ekman Arvode 1 950 kr<br />

Björn Hjernquist Arvode 1 950 kr<br />

Eva Engström Arvode 1 950 kr<br />

Roger Nyd Arvode 975 kr<br />

Benny Melin Arvode 975 kr<br />

114


Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot<br />

Rådsledamöternas och ledande befattningshavares uppdrag som styrelse- eller<br />

rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag<br />

(7 kap. 2 § 2000:605, förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag).<br />

Länsledning<br />

Namn Uppdrag<br />

Cecilia Schelin Seidegård Ordf. Systembolaget AB<br />

Ordf. Vårdalstiftelsen<br />

Ordf. Skåne Medical Research Centre AB,<br />

namnbyte till Clin Trials AB Skåne<br />

Ledamot Fouriertransform AB<br />

Ordf. KTH t o m vårterminen <strong>2010</strong><br />

Ordförande Qlucore AB t o m september <strong>2010</strong><br />

Ledamöter i Länsstyrelsens insynsråd <strong>2010</strong><br />

Namn Uppdrag<br />

Lars Samuelsson Ordf. Tillväxt Gotland<br />

Ledamot Gotlands Bilfrakt AB<br />

Ledamot Slite Golf AB<br />

Karin Bengtsson Ledamot SUNET (Swedish University<br />

Computer Network)<br />

Peter Lindvall VD Länsförsäkringar Gotland<br />

Ledamot Länsförsäkringar Liv AB<br />

Ledamot Hansahälsan AB<br />

Susanne Welin-Berger VD och ledamot LivsTek Gotland AB<br />

Ledamot i Hansahälsan AB<br />

Ledamot i Hansahälsan företagshälsovård AB<br />

Suppleant i Coompanion Gotlands Ek. förening<br />

Ledamot i Tryffel of Sweden Ek. förening<br />

Thomas Johansson Ordf. Virestadsjöarnas Sänkningsföretag<br />

115

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!