You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Innehåll<br />
Sammanfattning av verksamhetsåret <strong>2010</strong> 3<br />
Verksamhet 6<br />
Organisation 10<br />
LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 12<br />
Sakområde Trafikföreskrifter 12<br />
Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 13<br />
Sakområde Lantbruk och landsbygd 15<br />
Sakområde Fiske 19<br />
Sakområde Regional tillväxt 21<br />
Sakområde Infrastrukturplanering 27<br />
Sakområde Energi och klimat 28<br />
Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 32<br />
Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 36<br />
Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 53<br />
Sakområde Kulturmiljö 55<br />
Sakområde Folkhälsa 59<br />
Sakområde Jämställdhet 62<br />
Sakområde Integration 64<br />
Sakområde Skogsbruk 68<br />
Övrig återrapportering 77<br />
Organisationsstyrning 80<br />
Personaluppgifter 81<br />
Året i siffror 84<br />
Sammanställning över väsentliga uppgifter 101<br />
Finansiell redovisning 102<br />
Uppgifter om ersättning m.m. 114<br />
Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 115<br />
2
Sammanfattning av verksamhetsåret <strong>2010</strong><br />
Jag har nu haft förmånen att vara landshövding på Gotland i drygt ett år. Det har varit ett<br />
år med många spännande uppdrag och utmaningar. Gotland har år <strong>2010</strong> präglats av en<br />
stark framtidstro. Arbetslösheten har varit låg, bland den lägsta i landet, antalet nystartade<br />
företag har aldrig varit högre och barnafödandet har varit det högsta sedan 1995. Nästan 2<br />
milj. passagerare reste under året till och från Gotland, flera än någonsin tidigare. Gotland<br />
som varumärke har fått ett högt erkännande i många olika undersökningar. Alla dessa<br />
tecken visar på att det finns förutsättningar för en positiv utveckling för det gotländska<br />
samhället.<br />
Den positiva utvecklingen har naturligtvis även påverkat mig som landshövding. Jag har<br />
haft förmånen att medverka vid en rad framåtsyftande aktiviteter, allt ifrån invigningen av<br />
väg 73 mellan Nynäshamn och Stockholm eller utbyggnaden av en ny gummifabrik, till<br />
invigningen av en ny lekplats på en skolgård på södra Gotland. Alla dessa olika aktiviteter<br />
syftar till att utveckla det gotländska samhället och är viktiga för de enskilda företag eller<br />
personer som berörs.<br />
Gotland är en central punkt i Östersjön och det pågår idag många internationella<br />
samarbeten och projekt. För att uppnå en förbättrad koordinering och ett ökat samarbete<br />
har jag tagit initiativet till en samordning av de aktiviteter och kontakter som det<br />
gotländska samhället har med länder runt Östersjön. Detta ska leda till en gemensam<br />
gotländsk plattform för Östersjösamarbetet som tas fram i samverkan mellan<br />
Länsstyrelsen, Region Gotland och Högskolan på Gotland. Länsstyrelsen med flera har<br />
under <strong>2010</strong> haft många internationella besök. Dessa besök har genomförts för att skaffa<br />
sig kunskaper om olika delar av det gotländska samhället. Besökarna har t.ex. studerat hur<br />
vi arbetar med miljöfrågor och hur vi beaktar frågan om hållbar utveckling i vårt<br />
planarbete. Länsstyrelsen har tillsammans med Exportrådet inlett en satsning för att stödja<br />
gotländska företag som vill komma ut på en internationell marknad speciellt inom<br />
Östersjöområdet.<br />
En viktig aktivitet för det gotländska samhället är Almedalsveckan som växer för varje år<br />
och var <strong>2010</strong> större än någonsin, med nästan 1400 seminarier och programpunkter.<br />
Länsstyrelsen var värd för en mängd olika föreläsningar t.ex. ett jämställdhetsseminarium<br />
som anordnades i samverkan mellan bl.a. andra länsstyrelser, SKL, Vinnova och Jämi.<br />
Almedalsveckan är en öppen kunskaps- och inspirationsvecka om aktuella samhällsfrågor<br />
för de besökande samtidigt som evenemanget starkt bidrar till det gotländska näringslivet<br />
och marknadsföringen av Gotland som en plats att besöka i många olika sammanhang.<br />
Gotland är inte bara en mötesplats under Almedalsveckan utan det anordnas<br />
sammankomster och evenemang under hela året med en stor bredd av ämnen. Inslaget av<br />
möten med internationellt deltagande har under de senaste åren ökat betydligt. Som<br />
exempel kan nämnas World Ecological Forum, där beslutsfattare, toppchefer från svenska<br />
och utländska företag samt internationella forskare samlas för att utbyta idéer och driva<br />
miljöfrågor. I oktober var Gotland värd för en tvådagars workshop inom ramen för Nordic<br />
World Heritage Forum. Fokus för workshopen var att genom en nordisk-baltisk strategi se<br />
världsarvets natur- och kulturresurser som en tillgång för lokal utveckling genom t.ex.<br />
hållbar turism i regionen.<br />
3
En viktig förutsättning för att det gotländska samhället ska fortsätta att utvecklas är att det<br />
finns ett differentierat näringsliv med möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden. Under<br />
<strong>2010</strong> gjorde Länsstyrelsen en uppföljning av den statliga omlokaliseringen som<br />
genomfördes efter försvarsbeslutet 2004. Denna uppföljning visar på att de olika<br />
omlokaliseringsbesluten har genomförts i varierande grad, till stor del på beroende på att<br />
de olika myndigheterna har fått ändrade förutsättningar för sin verksamhet. Detta är något<br />
jag uppmärksammat regeringen på.<br />
Andelen av de på Gotland nya företag som startas av kvinnor nådde under <strong>2010</strong><br />
regeringens mål på 40 procent. Andelen på Gotland var den högsta i landet. För att stödja<br />
den utvecklingen anordnande Länsstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun och<br />
Tillväxtverket en regional konferens för att belysa hur strukturerna i samhället stödjer<br />
eller motverkar möjligheterna för kvinnor att starta och utveckla företag.<br />
Årets brukarundersökning är den första i sitt slag där länsstyrelserna gemensamt<br />
genomfört en jämförande undersökning inom ett antal ärendegrupper. En stor fördel med<br />
en jämförande undersökning är att länsstyrelserna kan ha ett utökat samarbete för att finna<br />
de arbetsmetoder som ger den bästa servicen för brukarna. Undersökningen visar för<br />
Gotlands del på ett godkänt resultat, men med förbättringsmöjligheter. Att sträva efter en<br />
förbättrad service för brukarna kommer att vara en prioriterad uppgift under nästa år.<br />
Under året har jag som ett led i att bättre lära känna det gotländska samhället genomfört<br />
en mängd aktiviteter på residenset med syfte att diskutera viktiga utvecklingsfrågor för<br />
olika delar av det gotländska samhället. För att lära mig mer om de gotländska företagens<br />
villkor och förutsättningar har jag tillsammans med olika medarbetare på Länsstyrelsen<br />
genomfört en rad besök på olika typer av gotländska företag. Under året har det även<br />
genomförts ett antal kompetenshöjande insatser omkring företagens villkor för<br />
Länsstyrelsens medarbetare.<br />
Under <strong>2010</strong> har ett omfattande värdegrundsarbete genomförts inom Länsstyrelsen. Detta<br />
arbete syftar bl.a. till att ytterligare stärka den enskilde medarbetarens förmåga att möta<br />
kunder och att göra de avvägningar mellan olika sakområden och perspektiv i den statliga<br />
politiken i förhållande till de förutsättningar som råder på Gotland. Som exempel på<br />
sådana avvägningar är den för Gotland viktiga diskussionen om hur man kan utveckla<br />
vindkraften samtidigt som man tar hänsyn till Försvarsmaktens intressen och behov. På<br />
Gotland har den diskussionen genomförts samlat mellan Länsstyrelsen, Försvarsmakten,<br />
Gotlands kommun och vindkraftsintressenterna. De regionala diskussionerna måste dock<br />
koordineras med beslut på central nivå. Under hösten fastställde Högsta domstolen,<br />
genom att inte bevilja prövningstillstånd av Miljööverdomstolens dom, att Nordkalk får<br />
tillstånd att bryta kalk i Natura 2000-området vid Bunge Ducker. Det aktuella området i<br />
Bunge är utpekat som riksintresse för både naturvård och mineralbrytning, vilket gör att<br />
två riksintressen här ställs mot varandra. Miljööverdomstolen gjorde bedömningen att det<br />
går att kombinera bevarande av naturvärden med att trygga en del av den nationella<br />
råvaruförsörjningen av högkvalitativ kalk.<br />
Inför 2011 så står Länsstyrelsen på Gotland inför stora utmaningar. Vid utgången av <strong>2010</strong> så<br />
upphörde den sista delen av försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning på Gotland<br />
då skogsverksamheten lämnade Länsstyrelsen för att övergå till att bli ett distrikt inom<br />
Skogsstyrelsens organisation. Avvecklingen av försöksverksamheten, som inleddes den 1<br />
januari 1998, innebär att Länsstyrelsen från att ha varit en medelstor länsstyrelse blir den<br />
4
minsta. Förutom en minskning av verksamheten så innebär förändringen ett minskat<br />
täckningsbidrag till den myndighetsövergripande verksamheten. Avvecklingen av den<br />
skogliga verksamheten kommer att medföra ett minskat bidrag till overhead på ca 2,5<br />
miljoner kronor.<br />
För att även fortsättningsvis kunna ha en fullvärdig Länsstyrelse på Gotland behövs det dels<br />
en översyn av de finansieringsformer som idag gäller, dels av möjligheterna till ökad<br />
samordning av statliga verksamheter på Gotland. I detta sammanhang är den översyn av<br />
statens regionala förvaltning som Mats Sjöstrand genomför av stor betydelse. Jag kommer att<br />
vara aktiv i detta arbete för att visa på Länsstyrelsens möjligheter att även fortsättningsvis<br />
vara en god och effektiv företrädare för statlig verksamhet på Gotland.<br />
Cecilia Schelin Seidegård<br />
5
Verksamhet<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en <strong>2010</strong><br />
<strong>Årsredovisning</strong>ens utformning och innehåll regleras av förordning (2007:825) med<br />
länsstyrelseinstruktion, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, de<br />
särskilda uppdrag som framgår av Regleringsbrev för budgetåret <strong>2010</strong> avseende<br />
länsstyrelserna 2009-12-17 samt de särskilda skrivningar i regleringsbrevet som framgår<br />
nedan:<br />
Undantag från ekonomiadministrativa regelverket<br />
”Redovisning ska ske i enlighet med detta regleringsbrevs anvisningar vilka framgår under<br />
rubriken Verksamhet, i avsnittet Organisationsstyrning och i bilaga 3. Regleringsbrevets<br />
anvisningar avseende verksamhetskostnader m.m. utgör ett undantag från bestämmelserna i 3<br />
kap. 2 § förordningen 2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I vissa fall anges att<br />
redovisningen endast behövs för <strong>2010</strong>, vilket i detta avseende innebär ett undantag från<br />
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om<br />
årsredovisning och budgetunderlag.”<br />
Återrapportering enligt förordning med länsstyrelseinstruktion.<br />
”<strong>Länsstyrelserna</strong> ska i sina årsredovisningar endast redovisa för uppgifterna i 2 § och 5 §<br />
punkterna 3 och 5 i förordningen med länsstyrelseinstruktion. Detta innebär ett undantag<br />
från bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.”<br />
2 § Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som<br />
hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.<br />
Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och<br />
inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga<br />
myndigheters insatser.<br />
Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt<br />
underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om,<br />
dels händelser som inträffat i länet.<br />
Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen<br />
har ålagt den. Förordning (2008:1346).<br />
5 § Länsstyrelsen ska<br />
3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och<br />
därvid ta särskild hänsyn till barns bästa<br />
5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och<br />
beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering<br />
6
<strong>Länsstyrelserna</strong> ska för sina uppgifter i 2 § förordningen med länsstyrelseinstruktion<br />
redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat.<br />
Allmän bedömning och kortfattad översiktlig redovisning av Länsstyrelsens arbete<br />
I redovisningen av detta återrapporteringskrav har Länsstyrelsen valt att göra en<br />
gemensam bedömning av samtliga uppdrag i 2 §. Redovisning av insatser och resultat för<br />
5 § görs under uppdrag 81 och 82.<br />
Länsstyrelsens generella kompetens i kombination med specialistkompetensen för<br />
sakområdena gör det möjligt för myndigheten att på ett framgångsrikt sätt genomföra<br />
uppgifter enligt 2 §. Att samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters<br />
insatser med hänsyn till regionala förutsättning innebär för Länsstyrelsen att hantera<br />
målkonflikter, främst vad gäller att bevara natur- och kulturintressen i förhållande till<br />
tillväxtfrämjande åtgärder och samtidigt väga in sociala värden så som jämställdhet och<br />
folkhälsa. Länsstyrelsens bedömning är att arbetet för att uppfylla 2§ har utvecklats under<br />
året, delvis på grund av de målkonflikter som vägts samman, men också för att<br />
myndigheten har intensifierat dialogen med många parter i det gotländska samhället.<br />
Viktiga insatser som har genomförts under <strong>2010</strong><br />
Länsstyrelsen har valt att redovisa ett antal viktiga insatser som genomförts under <strong>2010</strong>.<br />
Utöver insatser och resultat som redovisas här, redovisas övriga insatser under respektive<br />
sakområden.<br />
Landshövdingens uppdrag som regional varselsamordnare avslutades under <strong>2010</strong>.<br />
Uppdraget har inneburit att formerna för dialog mellan länen och regeringen har<br />
utvecklats och bidragit till att specifika regionala frågeställningar i högre grad än tidigare<br />
har kunnat lyftas och diskuteras. Uppdraget har även inneburit att de regionala dialog- och<br />
samverkansformerna har utvecklats.<br />
Energi- och klimatarbetet är ett av de områden som stått i fokus under<br />
året. Länsstyrelsen bjöd in till en första Gotlands Energidialog, vilken ska fungera som en<br />
mötesplats för samverkan kring energieffektivisering och förnybar energi. Gotländska<br />
företag har också getts praktisk kunskap i hur de kan energieffektivisera samt ta del av de<br />
statliga stöd som finns på området. Länsstyrelsen har genom kurser och<br />
informationstillfällen ökat medvetenheten och kunskapen om energi- och klimatfrågor i<br />
länet. Sammantaget har dessa insatser bidragit till att skapa en plattform för ökad dialog<br />
och större allmänintresse för frågorna, vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt<br />
fortsatt arbete.<br />
Länsstyrelsens långsiktiga arbete att öka produktionen av el från förnybara källor, som<br />
kraftvärme och vindkraft har under <strong>2010</strong> intensifierats, särskilt vad gäller vindkraft. På<br />
Gotland finns det riksintresseområden för vindkraft samtidigt som vissa av dessa områden<br />
är av betydelse för totalförsvaret. Genom en bra dialog mellan Länsstyrelsen och<br />
Försvarsmakten om dessa målkonflikter, har myndigheterna tillsammans lyckats väga<br />
samman olika samhällsintressen för att skapa ett statligt helhetsperspektiv. Länsstyrelsens<br />
bedömning är att det ökade samförståndet mellan myndigheterna har stor betydelse för<br />
möjligheterna att öka produktionen av vindkraft.<br />
Inför bildande av nya naturreservat har Länsstyrelsen under året ökat den öppna dialogen<br />
för att skapa ökad förståelse för bevarandet av natur- och kulturintressen och samtidigt<br />
7
skapa förutsättningar för ökat företagande. Ett exempel på detta är Ar-projeket, ett<br />
samarbete mellan Länsstyrelsen, Gotlands kommun, ALMI Företagspartner och<br />
Högskolan på Gotland, där målet är att utveckla området Ar/Bästeträsk kommersiellt på<br />
naturens villkor och därigenom hitta modeller för hur andra natur- och kulturplatser kan<br />
utvecklas. Dialogen med företagare, föreningar och boende ska ge fördelar till alla parter<br />
som är inblandade. Länsstyrelsen gör bedömningen att arbetet med att samordna olika<br />
samhällsintressen vunnit gehör och att det utvecklats en ökad samsyn vid bildandet av nya<br />
naturreservat.<br />
Under året har Länsstyrelsen utvecklat tillsynsarbetet genom en ökad samverkan med<br />
Länsstyrelsen i Stockholms län inom områdena räddningstjänst samt alkohol och tobak.<br />
Länsstyrelsen gör bedömningen att man genom samverkan tillvaratagit och nyttjat<br />
kompetens som Länsstyrelsen på Gotland inte kunnat uppehålla samtidigt som man<br />
genom samverkan skapat plattformer för vidare erfarenhetsutbyten.<br />
På grund av det omfattande arbetet med djurskyddstillsyn har Länsstyrelsen utvecklat så<br />
kallad riskbaserad djurskyddskontroll. Länsstyrelsen bedömer att arbetsmetoden varit<br />
nödvändig med tanke på knappa resurser men att det också är en arbetsmetod som är väl<br />
fungerande.<br />
Inom ramen för Länsstyrelsens interna tillsynsnätverk har formerna för tillsynsplaner och<br />
uppföljningen av tillsynen utvecklats. Uppföljningen av <strong>2010</strong> års tillsynsverksamhet visar<br />
att tillsynen i stort genomförts enligt plan. Den egeninitierade tillsynen har dock fått stå<br />
tillbaka p.g.a. ett stort antal anmälningsärenden.<br />
Genom pilotprojektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen skapat ett nätverk mellan<br />
myndigheter och kulturmiljöaktörer på Gotland för att förhindra plundring och andra brott<br />
mot kulturminneslagen. Under året har projektet bidragit till att ett flertal<br />
polisanmälningar gjorts och Länsstyrelsen har under året varit mycket delaktig i Polisens<br />
utredningsarbete i ett av brottmålen. Länsstyrelsen och Polisen bedömer att målet kommer<br />
att bli vägledande för hur det framtida arbetet med dessa frågor ska bedrivas på ett<br />
nationellt plan.<br />
Länsstyrelsens arbete med vattenförvaltningen har under <strong>2010</strong> varit inriktat på<br />
åtgärdsplanering för att förbättra vattenkvaliteten på Gotland. Detta arbete har<br />
skett genom bl.a. vattenråden och möjliggjorts via satsningen på LOVA (lokala<br />
vattenvårdsprojekt) som regeringen beslutade 2009. Länsstyrelsen har även intensifierat<br />
sitt arbete med uppsökande verksamhet för att hitta lokaliseringar för att återskapa<br />
våtmarker vilket har resulterat i ett antal områden med genomförandefas under 2011.<br />
Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med lokala vattenvårdsprojekt och den<br />
uppsökande verksamheten har medfört att intresset för och kunskapen om vattenfrågorna<br />
ökat ytterligare.<br />
EU-stöd och ersättningar utgör ca en fjärdedel av den gotländska lantbrukssektorns<br />
intäkter och så tidiga utbetalningar som möjligt har stor betydelse för brukarna. Jämfört<br />
med tidigare år utbetalades en högre andel (över 90 %) av gårdsstödet innan den 1<br />
december. Under <strong>2010</strong> utbetalades totalt 330 miljoner kronor i stöd och ersättningar.<br />
Inom landsbygdprogrammet har året präglats av beslut inom ramen för diversifierings-<br />
och övergångsstödet till f.d. betodlare (Ö-stöd). Det är med tillfredsställelse Länsstyrelsen<br />
8
kan konstatera att det gotländska lantbruket även fortsättningsvis har en hög<br />
investeringsvilja. Stöd har exempelvis utbetalats till investeringar inom<br />
spannmålshantering och till mjölkproduktion, men även till lamm- och<br />
köttdjursproduktion. Ö-stödet har varit av stor betydelse eftersom länets beslutsbudget<br />
inom ramen för ordinarie landsbygdsprogram varit så liten. Diskussioner förs inom länet<br />
om hur satsningen på gotländsk mat ska utvecklas. Genom de insatser som Länsstyrelsen<br />
gjort har även arbete med Greppa Näringen kommit igång. Här är kopplingen mellan<br />
Länsstyrelsens arbete inom vattenområdet och samarbetet med vattenråden och LRF<br />
strategiska framgångsfaktorer för både en renare Östersjö och en bättre ekonomi för den<br />
enskilde lantbrukaren.<br />
För att stödja bredbandsutvecklingen har Länsstyrelsen medverkat i det projekt<br />
Hushållningssällskapet och Gotlands kommun satt igång inom bredbandsutbyggnaden på<br />
den gotländska landsbygden.<br />
Inom det skogliga området har Länsstyrelsen under året arbetat med inventering av<br />
frivilliga avsättningar. Länsstyrelsen bedömer att marken som avsatts har en hög kvalitet<br />
när det gäller naturvärden.<br />
Under <strong>2010</strong> har ett intensivt arbete utförts inför att den skogliga verksamheten på<br />
Länsstyrelsen övergår till Skogsstyrelsen 2011. Verksamhetsövergången kommer att<br />
innebära nya utmaningar både när det gäller att utveckla samverkansformerna mellan de<br />
båda myndigheterna och för Länsstyrelsens ekonomi. Konsekvenserna av övergången<br />
utvecklas ytterligare under avsnitten Sammanfattning av verksamhetsåret, Skogsbruk,<br />
Personaluppgifter samt i Tilläggsupplysningarna och noter till den finansiella<br />
redovisningen.<br />
Avslutningsvis kan Länsstyrelsen dra slutsatsen att de genomförda insatserna under <strong>2010</strong><br />
haft ett stort genomslag och skapat ett omfattande allmänintresse i det gotländska<br />
samhället. De genomförda insatserna genomsyras av ett statligt helhetsperspektiv utifrån<br />
regionala förhållanden och visar även på en framgångsrik hantering av målkonflikter.<br />
9
Organisation<br />
Länsstyrelsens organisation är unik inom länsstyrelsekollektivet då man valt att på den<br />
operativa nivån arbeta teambaserat över sakområdesgränserna. Den teambaserade<br />
organisationen är i större utsträckning processorienterad och mer flexibel vid förändringar<br />
av uppdrag och personalomsättning. För den strategiska myndighetsövergripande<br />
styrningen svarar länsledning tillsammans med ledningsteamet. Som resurs för den<br />
strategiska nivån står utvecklingsteamet. Nedan beskrivs organisationen i en modell.<br />
Länsstyrelsen i Gotlands län hade 31 dec <strong>2010</strong> 146 anställda, varav 74 kvinnor och 72<br />
män. Ledningen består av 50 % kvinnor och 50% män.<br />
Ledningen styr teamen genom ett verksamhetsuppdrag som utgår från<br />
länsstyrelseinstruktionen, regleringsbrevet samt Länsstyrelsens verksamhetsplan. Varje<br />
team formulerar en aktivitetsplan utifrån verksamhetsuppdraget. I aktivitetsplanen anger<br />
teamen vilka insatser som krävs för att uppfylla uppdragen samt tidsramar, ansvar och<br />
resurser för insatserna. Den strategiska ledningen följer upp teamens verksamhetsuppdrag<br />
genom kvartalsuppföljningar som mynnar ut i en kvartalsrapport som kommuniceras ut<br />
till hela organisationen.<br />
Styr- och uppföljningsprocessen har under året utvecklats på ett mycket positivt sätt,<br />
vilket bl.a. resulterat i en större medvetenhet och en ökad delaktighet hos medarbetarna<br />
sett till den samlade organisationens utveckling.<br />
Under hösten har det strategiska arbetet framförallt handlat om att ta fram en strategisk<br />
utvecklingsplan för 2011-2013 och en verksamhetsplan för 2011. Den strategiska<br />
utvecklingsplanen är en långsiktig plan för prioritering och planering av ett antal områden<br />
som är viktiga för utveckling av verksamheten på Länsstyrelsen på Gotland. Mål och<br />
strategier i den strategiska utvecklingsplanen konkretiseras i den ettåriga<br />
verksamhetsplanen. Arbetet har präglats av hela organisationens delaktighet vid<br />
utformande av mål och strategier, vilket gjort att den strategiska utvecklingsplanen och<br />
verksamhetsplanen redan i ett formuleringsskede är känd för alla medarbetare.<br />
Länsstyrelsens bedömning är att den samlade kunskapen och förståelsen för styrnings-<br />
och uppföljningsprocessen har ökat påtagligt under året.<br />
10
En av förklaringsfaktorerna till den ökade delaktigheten i organisationen har varit det<br />
visions- och värdegrundsarbete som inletts under året, där medarbetarna i öppna forum<br />
arbetat fram en vision för Länsstyrelsen på Gotland.<br />
Vi tar Gotland längre<br />
- i dialog och med helhetssyn<br />
Visionen visar på Länsstyrelsens ambitionsnivå och ska ge en färdriktning när<br />
organisationen formulerar strategier och mål för verksamheten.<br />
Länsstyrelsens uppdrag framgår av instruktion och regleringsbrev. Vår verksamhetsidé<br />
visar hur vi väljer att tolka eller förtydliga dessa uppdrag. Vår verksamhetsidé beskriver<br />
också vilka vi är och vilken roll vi har.<br />
Vår verksamhet är inriktad mot ett hållbart samhälle genom att:<br />
Utveckla och vårda de gotländska värdena<br />
Fokusera på människan i relation till djur, natur och kultur<br />
Utföra vårt uppdrag på ett demokratiskt, rättssäkert och effektivt sätt<br />
En grundläggande utgångspunkt i visions- och värdegrundsarbetet har varit att hålla<br />
diskussionen levande om vad statstjänstemannarollen innebär i förhållande till ett<br />
offentligt etos. För att konkretisera myndighetens gemensamma etiska grundvalar har<br />
medarbetarna tillsammans arbetat fram tre ledord som ska känneteckna Länsstyrelsen.<br />
Öppenheten ska bidra till ökad kunskap, nytänkande, flexibilitet och framsynthet.<br />
Öppenheten ska även känneteckna kontakten med medborgarna och visa på den<br />
transparens en myndighet ska sträva efter. I varje situation ska Länsstyrelsen ta ansvar för<br />
resultatet, dialogen, helheten, ledarskapet och medarbetarskapet. Engagemang ska vara<br />
drivkraften som leder till goda resultat och kunskapsspridning. Medarbetarna ska likväl<br />
visa sitt engagemang gentemot den enskilde brukaren och visa på hur det är nära<br />
sammankopplat med det ansvartagande som ingår i statstjänstemannarollen.<br />
Visions- och värdegrundsarbetet kommer i ett nästa skede att resultera i en<br />
medarbetarpolicy som ska vägleda medarbetarna att upprätthålla den gemensamma<br />
värdegrunden i det dagliga arbetet.<br />
11
LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN<br />
MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV<br />
Sakområde Trafikföreskrifter<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2) 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 0,87 4 3,87<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,03/0,84 0,16/3,83<br />
Andel av årsarbetskrafter 0,74 % 3,35 % 3,00 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
465 1 966 1 631<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
0,35 % 1,41 % 1,30 %<br />
2)<br />
Vid årsskiftet 2009/<strong>2010</strong> övergick Yrkesmässig trafik och Körkortsärenden till Transportstyrelsen.<br />
Länsstyrelsens uppdrag för <strong>2010</strong> inbegrep endast Trafikföreskrifter.<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Vägverket (Trafikverket fr.o.m. den 1 april <strong>2010</strong>) har under åren 2008-<strong>2010</strong> genomfört<br />
nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet. Med anledning härav har Länsstyrelsen<br />
under <strong>2010</strong> fortsatt att handlägga ansökningar från Trafikverket om förändringar av<br />
Länsstyrelsens lokala trafikföreskrifter.<br />
Regeringen beslutade 2007 om förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av<br />
vissa trafikföreskrifter. Föreskrifterna lagras i en databas kallad Rikstäckande Databas för<br />
Trafikföreskrifter (RDT) och skall vara tillgänglig för alla via en särskild webbplats –<br />
Svensk Trafikföreskriftssamling (STFS). Föreskrifterna skulle vara överförda och<br />
publicerade senast den 1 juli <strong>2010</strong>. I annat fall upphörde de att gälla. Den 17 juni <strong>2010</strong><br />
beslutade regeringen att vissa föreskrifter fick förlängd tid för införande till den 31<br />
december <strong>2010</strong>. Länsstyrelsen överförde och publicerade samtliga gällande lokala<br />
trafikföreskrifter (ca 750 st) i RDT under första halvåret. De föreskrifter som beslutats<br />
under resten av året har publicerats direkt i RDT.<br />
12
Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna<br />
veterinära frågor<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 4,96 4,03 2,09<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
2,25/2,70 2,10/1,93<br />
Andel av årsarbetskrafter 4,26 % 3,38 % 1,63 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
2 794 2 634 1 439<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
2,10 % 1,89 % 1,02 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Djurskyddskontroller har genomförts både avseende inkomna anmälningar och planerad<br />
riskbaserad tillsyn. Planerad tillsyn ingår i inspektioner av tvärvillkorsobjekt.<br />
Länsstyrelsen har under året bl.a. prioriterat tillsyn inom svinuppfödningen. Ett projekt<br />
har påbörjats under året med riskbaserad tillsyn av grisbesättningar som tas fram med stöd<br />
av djurskyddsdeklarationen som delegerande veterinär i besättningen är skyldig att göra<br />
från och med den 1 juli <strong>2010</strong>. Ett fåtal djurskyddsärenden rörande sällskapsdjur där grava<br />
missförhållanden lett till omhändertagande har tagit stor tid i anspråk.<br />
Under våren genomförde EU en revision (General audit) av kommunens livsmedelstillsyn.<br />
I granskningen ingick även kontroll av Länsstyrelsens tillsynsarbete och Länsstyrelsen<br />
kunde presentera en plan för livsmedelstillsynen. Under hösten har Länsstyrelsen fortsatt<br />
planeringsarbetet för tillsyn av hur kommunen bedriver sitt tillsynsarbete. Planerad tillsyn<br />
kommer att ske under våren 2011. Länsveterinären har deltagit i Livsmedelsverkets<br />
revision av offentliga dricksvattenanläggningar på ön.<br />
Länsstyrelsen har arbetat utifrån målsättningen att höja djurskyddsmedvetandet på<br />
Gotland. Samarbete med olika djurhållande organisationer har därför fortsatt att byggas<br />
upp. I samband med tillsynsprojektet för gris har möten hållits mellan Länsstyrelsen, LRF<br />
och grisproducenter. Ett samarbete med intressegrupper för hund respektive katt har<br />
startats och kommer att fortgå.<br />
Länsstyrelsen har upprättat ett primärproducentregister.<br />
Mycket beroende på stort intresse för övergångsstödet till sockerbetsodlare, har<br />
ansökningarna om förprövning ökat med närmare 30 % under året och antalet ansökningar<br />
kommer till årets slut att ha passerat över 70 st. Detta har medfört att prioritering gjorts på<br />
handläggning av ansökningarna av förprövning och mindre tid lagts på slutbesiktningar av<br />
djurstallar.<br />
Gotland har under <strong>2010</strong> haft ett konstaterat fall av salmonella i en köttdjursbesättning<br />
vilken spärrförklarades av Jordbruksverket och utreddes. Bakterien gick inte att återisolera<br />
och spärren hävdes. Under hösten påvisades förekomst av duvpest (paramyxovirus) hos<br />
vilda duvor. Smittan är ett virus som om det drabbar tamhöns kan orsaka Newcastlesjukan<br />
vilken lyder under epizootilagen. Jordbruksverket beslutade om restriktioner om att<br />
13
hönsfåglar ska hållas inomhus. Två fall av EHEC konstaterades på människor med<br />
anknytning till en mjölkkobesättning på ön men den aktuella stereotypen gick inte att<br />
spåra hos nötkreatur och därför vidtog ingen utredning i besättningen. Länsstyrelsen har<br />
lämnat råd om hur man kan undvika smitta mellan människor och djur. Ett fall av<br />
konstaterad MRSA på hund uppmärksammades under året.<br />
Under året har tillsyn av veterinärverksamheten utförts. 25 veterinärer; varav nio kvinnor<br />
och 16 män, är verksamma på Gotland varav mer än hälften arbetar med lantbrukets djur.<br />
Ingen privat verksamhet upprätthåller jour utan det är bara via de statliga<br />
distriktsveterinärerna som dygnstäckande jourveterinär finns tillgänglig. Ett<br />
samverkansmöte med 20-talet veterinärer har hållits.<br />
Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer<br />
Länsfakta <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31 2008-12-31<br />
Antalet verksamma veterinärer i länet 25 26 27<br />
varav män/kvinnor 9 16 12 14 13 14<br />
Antal inspektörer inom djurskyddskontroll,<br />
st/åa 3 0 2 0 2 0<br />
varav män/kvinnor 2 1 0 0 1 1 0 0 2 0 0 0<br />
Antal inspektörer inom kontrollen av<br />
livsmedel och foder i primärproduktionen,<br />
st/åa 0,5 0 0,3 0 0,5 0<br />
varav män/kvinnor 2 1 0 0 1 1 0 0 2 0 0 0<br />
Antalet under året meddelade djurförbud<br />
Antalet under året beslutade<br />
2 3<br />
omhändertaganden av djur 5 2<br />
Antalet genomförda djurskyddskontroller<br />
Antalet genomförda kontroller av insamling<br />
263 230<br />
och transport av animaliska biprodukter. 0 0<br />
Kommentarer Tabell 1.1<br />
Antalet veterinärer verksamma på ön är konstant över åren. Begreppet är dock obsolet och<br />
borde överges till förmån för begreppet djurhälsopersonal.<br />
14
Sakområde Lantbruk och landsbygd<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 22,17 20,89 23,95<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
10,0/12,17 9,13/11,76<br />
Andel av årsarbetskrafter 19,03 % 17,50 % 18,59 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
12 729 11 953 13 005<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
9,57 % 8,6 % 9,25 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Utbetalning av direktstöd och ersättningar<br />
Målet att stöd och ersättningar i så hög utsträckning som möjligt utbetalas under<br />
innevarande stödår har uppfyllts väl när det gäller direktstöden. Över 90 % utbetalades<br />
senast 1 december och 31 december låg utbetalningarna på 98 %. Såväl förskotts- som<br />
slutbetalningar av miljöstöd ligger på en lägre nivå, 80,7 % respektive 76,4 %. Den lägre<br />
måluppfyllelsen för miljöstöd beror på ett stort antal ingående balanser på åtagandeplaner<br />
för 2009, konsekvenser av Jordbruksverkets blockinventering och på mycket snö under<br />
vintern och våren <strong>2010</strong>. Totalt utbetalades 330 miljoner kronor i stöd och ersättningar,<br />
varav 306 miljoner kronor avsåg stödåret <strong>2010</strong>.<br />
Jordbruksverkets kontrollenhet har under hösten genomfört en revision av fältkontrollerna<br />
för arealbaserade stöd för Länsstyrelsen. Revisionen hade fokus på betesmarker och trots<br />
att många av skiftena var svåra att kontrollera hittades inga stora arealfel.<br />
Kontrollenhetens bedömning är att kontrollerna håller en god kvalitet.<br />
Tillsammans med 19 andra länsstyrelser har en brukarundersökning genomförts hösten<br />
<strong>2010</strong> inom jordbruksstödet. Länsstyrelsen har fått ett resultat som är likvärdigt med<br />
genomsnittet för samtliga deltagande länsstyrelser. De som sökt jordbruksstöd 2009 ger<br />
Länsstyrelsen bra betyg inom bemötandeområdet och anser att teknikstödet för ansökan<br />
(SAM-Internet) är lättillgängligt och välstrukturerat. Förbättringsområden där<br />
Länsstyrelsen behöver intensifiera sitt arbete gäller frågor om tillgänglighet (telefon), att<br />
vara öppen för dialog och motiv till beslut.<br />
Genomförande av landsbygdsprogrammet<br />
År <strong>2010</strong> har präglats av att handlägga och besluta om stöd ur de medel som tilldelats<br />
Gotland som diversifierings- och övergångsstöd till f.d. betodlare (Ö-stöd). Ca 35 milj kr<br />
har tilldelats Gotlands län. Det är med glädje Länsstyrelsen kan konstatera att både<br />
investeringsviljan och kreativiteten är hög vilket lett till många intressanta ansökningar.<br />
Bland annat har stöd beviljats till nysatsningar inom spannmålshantering och<br />
mjölkproduktion vilket avspeglar en fortsatt hög investeringsvilja bland länets<br />
lantbrukare. Länsstyrelsens arbete med att effektivisera beslutsprocesser har fortsatt.<br />
Under våren kunde noteras kortare handläggningstider. Under sommar och höst har<br />
emellertid processen avstannat på grund av att nyckelpersoner slutade och att det visat sig<br />
vara svårt att rekrytera ersättare. Hösten har därför präglats av att alltför många väntat på<br />
15
eslut om stöd och utbetalningar. Länsstyrelsen har prioriterat ansökningar till ö-stödet.<br />
Under slutet av året kom ny personal på plats och beslut har åter kunnat fattas. Under året<br />
har p.g.a. rådande förhållanden, där hanteringen av ö-stödet stått i centrum samt en<br />
besvärlig personalsituation, förhållandevis små belopp beslutats om ur<br />
landsbygdsprogrammet.<br />
Länsstyrelsen har medverkat i möten kring hur Gotland även framledes kan vara ledande<br />
inom utvecklingen av Matlandet. Länsstyrelsen har under året samverkat med länets<br />
matambassadör vilket bl.a. inneburit att man gemensamt genomfört ett seminarium i<br />
samband med Länsstyrelsens och kommunens sommarträff, där sommargotlänningar och<br />
länets matföretagare möttes för konstruktiva samtal.<br />
Inom ramen för den brukarundersökning som Länsstyrelsen genomförde hösten <strong>2010</strong><br />
valde Länsstyrelsen också att ställa frågor kring landsbygdsprogrammet. Föga förvånande<br />
riktades kritik mot långa handläggningstider, men betydligt bättre betyg inom ramen för<br />
begripligheten i de beslut som Länsstyrelsen fattat. Länsstyrelsen avser att arbeta vidare<br />
under 2011 med resultatet av brukarundersökningen.<br />
9. <strong>Länsstyrelserna</strong> anvisas medel från landsbygdsprogrammet via Jordbruksverkets<br />
regleringsbrev för budgetåret <strong>2010</strong>. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa följande:<br />
– Vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit för att minska handläggningstiderna för<br />
ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar. Redovisningen ska<br />
avgränsas till programmets axel 1, 3 och 4 (Leader) samt Utvald Miljö (axel 2),<br />
– vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta<br />
samt redovisa vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit under <strong>2010</strong> för att öka<br />
anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till<br />
programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns<br />
fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av <strong>2010</strong>,<br />
– hur Länsstyrelsen har samarbetat med de s.k. Leader-grupperna inom respektive<br />
område, för att förenkla och effektivisera arbetet med Leader (axel 4), inklusive<br />
rekvisitionsarbetet,<br />
– kostnaderna för olika arbetsmoment för efterarbete med blockinventeringen med<br />
relevans för landsbygdsprogrammets genomförande, samt<br />
– antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna som har upprättats respektive reviderats<br />
under <strong>2010</strong> samt en uppskattning av hur många av dessa som har upprättats respektive<br />
reviderats till följd av de ändrade definitionerna av ersättningsberättigande betesmarker<br />
och slåtterängar.<br />
Minskade handläggningstider för Leader och Utvald Miljö<br />
Under året har Länsstyrelsen fortsatt att arbeta med att förkorta handläggningstiderna.<br />
Arbetsmängden har dock varit oväntat stor på grund av många förfrågningar och<br />
ansökningar som hör till diversifierings- och övergångsstödet till sockerbetsodlare, ett<br />
stöd som hanterats parallellt med övrig stödhandläggning inom landsbygdsstödsgruppen.<br />
Länsstyrelsen har prioriterat hanteringen kring detta stöd eftersom medlen till<br />
sockerbetsodlare ska vara använda senast 2011-09-30.<br />
En viktig grund i arbetet med att förkorta handläggningstiderna handlar om väl<br />
genomarbetade och kompletta ansökningar. Därför har Länsstyrelsen haft en ökad dialog<br />
med sökanden innan själva ansökan lämnats in, därefter tydliggjort kraven på redovisning<br />
och kompletterande av handlingar. Ambitionen är också att förkorta handläggningstiden<br />
16
genom att kompletteringar efterfrågas en gång med en enda påminnelse. Därefter görs<br />
avslag. Projektstöd är generellt mer tidskrävande än företagsstöd. Utbetalningar av projekt<br />
är särskilt omfattande, i synnerhet då det gäller Leaderprojekt. Förbättrade rutiner har<br />
fortlöpande diskuterats mellan Leader Gotland och Länsstyrelsen.<br />
Länsstyrelsen har i grunden arbetat med beslutsomgångar, vilket kan ha en negativ<br />
inverkan på handläggningstiden. Särskilt inom åtgärd 121, modernisering av<br />
jordbruksföretag, i axel 1 har konkurrensen om medlen varit stor. Mindre prioriterade,<br />
men intressanta ärenden, har därför kunnat få vänta till ytterligare en beslutsomgång för<br />
ny bedömning i förhållande till vad som då kommit in.<br />
Ökad anslutning av åtgärder<br />
I axel 3 har alla åtgärder utom 313, Främjande av turismverksamhet, och 322,<br />
Grundläggande tjänster för ekonomi och befolkning, haft lägre efterfrågan än<br />
Länsstyrelsens förväntningar. I axel 1 har Kompetensutveckling varit en mindre<br />
efterfrågad åtgärd. Relativt lite medel har avsatts för 124, Samarbete och Utveckling av<br />
nya produkter, samt 125, Förbättring och utveckling av infrastruktur. Flera förfrågningar<br />
och några ansökningar har kommit in under året.<br />
I axel 2 har tyvärr ansökningarna till våtmarksanläggningar haft låg anslutning. Det är den<br />
insatsen som Länsstyrelsen prioriterat mest inom Utvald Miljö. Delvis kan det hänga<br />
samman med att många markägare inte vill ta mark ur produktion. Gotlands län är ett län<br />
där 100-tals hektar skog varje år avverkas för åker- och betesmark. Länsstyrelsen har<br />
under året förstärkt det uppsökande arbetet kring våtmarker, vilket förhoppningsvis leder<br />
till fler ansökningar under nästkommande år.<br />
Länsstyrelsen prioriterade under första halvåret informationsinsatser för marknadsföring<br />
av de mindre efterfrågade åtgärderna. Det gjordes framför allt genom deltagande i möten i<br />
olika konstellationer, t.ex. Gotlands Ekologiska Odlare och Gotlands Fåravelsförening.<br />
Där lyftes särskilt möjligheterna för den aktuella målgruppen och åtgärd 121.<br />
Modernisering av jordbruksföretag tonades ner eftersom efterfrågan på medel fortsatt<br />
varit stor. Under året har Länsstyrelsen även medverkat vid olika företagsdagar för att<br />
marknadsföra åtgärderna.<br />
Länsstyrelsen i Gotlands län noterar särskilt stort intresse för axel 1, vilket hänger<br />
samman med stor investeringsvilja i primärproduktion och förädling av<br />
jordbruksprodukter. Diversifierings- och övergångsstödet till sockerbetsodlare har<br />
medverkat till att många investeringar kan stödjas som inte hade rymts i<br />
landsbygdsprogrammet, p.g.a. för liten tilldelad budgetram. Det är svårt att exakt definiera<br />
orsakerna till det låga intresset för axel 3. Det tros delvis hänga samman med att<br />
primärproduktionen är i fokus. Satsningar på annan verksamhet har därmed kommit något<br />
i skymundan.<br />
Samarbete med Leader-grupper<br />
Länsstyrelsen har under året haft ett bra samarbete med öns Leadergrupp, Leader<br />
Gotland. Vid återkommande arbetsmöten mellan tjänstemännen har diskussioner kring<br />
förbättringar och förenklingar av rutiner tagits upp. Aktuella förfrågningar om projekt har<br />
diskuterats, vilket i flera fall har lett till gemensamma möten med presumtiva projektägare<br />
med syftet att förenkla ansökningsförfarandet.<br />
17
Kostnader vid blockinventering<br />
Länsstyrelsens efterarbete med stöden inom landsbygdsprogrammet har ökat markant<br />
p.g.a. blockinventeringen. Inventeringsresultatet har så gott som alltid lett till justeringar<br />
av befintliga åtagandeplaner. Länsstyrelsen har lagt ca 18 månaders arbete på denna<br />
uppgift till en kostnad på ca 680 000 kronor.<br />
Åtagandeplaner inom miljöersättningar<br />
Arbetet med åtagandeplaner har varit mycket resurskrävande. Gotland är ett län med<br />
mycket betesmarker som också innebär många ställningstaganden p.g.a. sin komplexitet.<br />
Under <strong>2010</strong> har stor del av året gått åt till att slutföra planer för 2009, varav flera extremt<br />
omfattande. Som exempel kan nämnas arbetet kring betesmarkerna i Hejnum hällar som<br />
p.g.a. sin komplexa karaktär med alvarmarker, skogsbeten och mosaikbetesmarker tagit<br />
mycket stora resurser i anspråk. Länsstyrelsen har dragit slutsatser från tidigare år och<br />
rekryterat och lärt upp personal för att stå väl förberedda inför fältsäsongen, men p.g.a.<br />
snötäcket som låg kvar på stora delar av ön kunde inte personalen nyttjas i fält fullt ut och<br />
arbetet kunde inte komma igång enligt plan. Detsamma gällde vid slutet av året då snön<br />
föll redan i november och fältarbetet stannade upp. Antalet planer som upprättades <strong>2010</strong><br />
var 129 stycken, vilka tillsammans hade 452 block vid ingången och 592 block då<br />
planerna var klara. Antalet reviderade planer var 401 st. Uppskattningsvis berörs ca 200<br />
planer av förändringar som kan hänföras till de ändrade definitionerna av<br />
ersättningsberättigade betesmarker och slåtterängar.<br />
18
Sakområde Fiske<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 2,24 2,02 1,78<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
1,15/1,09 1,14/0,88<br />
Andel av årsarbetskrafter 1,92 % 1,69 % 1,38 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
1 580 1 415 1 183<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
1,19 % 1,02 % 0,84 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att stödja bildandet av Fiskeområde<br />
Gotland. Genom arbetet hoppas Länsstyrelsen att ett närmare samarbete mellan fiskare<br />
och konsumenter ska komma till stånd. Arbetet har i stor utsträckning varit inriktat på att<br />
finna gemensamma arenor mellan de olika aktörerna och att få regionala beslutsfattare att<br />
genomsyras av visionen att utveckla Gotland som en matö även inom fiskets område.<br />
Arbetet kommer att fortgå under 2011.<br />
För utveckling av fiskerinäringen har insatser gjorts för att öka nyttjandet av EU-stöd samt<br />
påverkansarbete gentemot Fiskeriverket för att småskaligt fiske med fartyg över 8 m ska<br />
kunna erhålla nödvändiga tillstånd för att bedriva ett lönsamt och diversifierat fiske.<br />
Insatser för resursbevarande har skett bl.a. genom fördelning av stöd till fiskevård.<br />
Länsstyrelsen har även fortsatt att på Fiskeriverkets uppdrag utföra landningskontroller.<br />
Uppdraget har, förutom att det varit ett uppskattat inslag för de länsstyrelsemedarbetare<br />
som deltagit i den, inneburit förstärkta kontakter med Fiskeriverket. Som exempel kan<br />
nämnas gemensamma utbildningar med Fiskerverket. Bevakning och agerande för fisket i<br />
ett Östersjöperspektiv har fortsatt ske dels genom nätverk med andra regioner runt<br />
Östersjön, dels genom deltagande i CPMR Baltic Sea Commission WG Fisheries och<br />
CPMR Fisheries Intercom group.<br />
12. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga<br />
finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007–2013.<br />
Länsstyrelsen har främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det<br />
operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007-2013 bl.a. genom<br />
medfinansiering av projekten Fisk, strandkultur och slöjd och Laxfällor på Gotland.<br />
Länsstyrelsen har även initierat projekt som t.ex. Flundra som resurs, för yngre fiskare.<br />
Arbetet med bildandet av Gotland som ett Fiskeområde slutfördes under <strong>2010</strong> där<br />
Länsstyrelsen verkade för att de statliga och regionala utvecklingsmedlen via Gotlands<br />
kommun ska komma att vara en del i finansieringen av Fiskeområde Gotland.<br />
13. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av<br />
vattendomar.<br />
19
Länsstyrelsen har påbörjat arbetet genom att se över samtliga markavvattnings-<br />
dikningsföretag inom länet. Av särskilt intresse är företag som inte längre är aktiva och<br />
där omprövningar är en förutsättning för det framtida arbetet med restaurering av<br />
vattendrag.<br />
Tabell 1.2: Fiske<br />
Länsfakta inom fiskeområdet <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Antal fiskevårdsområden 0 0 0<br />
Antal yrkesfiskelicenser 46 47 52<br />
Antal fartygstillstånd 44 52 43<br />
Antal inkomna ansökningar om stöd ur<br />
strukturfondsprogram<br />
10 6 7<br />
Kommentarer Tabell 1.2<br />
Intresset att bilda fiskevårdsområden är mycket lågt. En samfällighetsförvaltning som<br />
säljer fiskekort till allmänheten har dock bildats. De äldre yrkesfiskarena blir färre och<br />
nyrekryteringen ersätter inte bortfallet fullt ut. Som en följd av strukturella förändringar<br />
påkallade av bl.a. regeländringar har det under de två senaste åren skett fler fartygsaffärer.<br />
Ökningen i antalet inkomna ansökningar kan tillskrivas tillkomsten av Fiskeområde<br />
Gotland.<br />
20
Sakområde Regional tillväxt<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 1,41 1,10 0,47<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,98/0,43 0,98/0,13<br />
Andel av årsarbetskrafter 1,22 % 0,92 % 0,36 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
1 372 1 351 330<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
1,03 % 0,97 % 0,23 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Under året har insatser gjorts inom samtliga områden i den nationella strategin för<br />
regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 – 2013. Strategiskt<br />
gränsöverskridande arbete har varit i fokus. Samsynen från det gotländska samhället har<br />
ökat avseende prioriterade områden och länder och Länsstyrelsen har tillsammans med<br />
Gotlands kommun och Högskolan på Gotland påbörjat arbetet med en gemensam strategi<br />
för det gränsöverskridande samarbetet.<br />
Länsstyrelsen har inlett ett samarbete med Exportrådet som i första hand riktar sig mot<br />
marknaderna i de baltiska länderna. Inom landsbygdsprogrammet har stöd lämnats till<br />
projekt som syftar till export av gotländska livsmedels- och lantbruksprodukter i första<br />
hand till Östersjöområdet.<br />
Länsstyrelsens företagskontakter och kunskaper om företagens villkor har förbättrats<br />
under året genom seminarier för personalen, företagsträffar och besök på ett antal företag.<br />
I samverkan med Gotlands kommun och Tillväxtverket har Länsstyrelsen arrangerat en<br />
konferens för att diskutera förutsättningarna för att skapa jämställda villkor för<br />
företagande.<br />
16. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska ge en sammanfattning av verksamheten enligt nedan:<br />
– Redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året, bl.a. inom ramen för<br />
den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning<br />
2007–2013. För prioriteringen Strategiskt gränsöverskridande samarbete ska särskilt<br />
aktiviteter inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen redovisas, samt<br />
– beskriva vilka överväganden som har gjorts vid beslut om medel inom ramen för<br />
ändamålen inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.<br />
De viktigaste prioriteringarna och insatserna redovisas enligt uppdelning i den nationella<br />
strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 – 2013.<br />
Innovation och förnyelse<br />
Länsstyrelsen har under året tillsammans med Sveriges Ingenjörer tagit initiativet till att<br />
uppmärksamma 350-årsdagen av Christopher Polhems födelse. Genom en<br />
landsomfattande kampanj i samverkan med både nationella och lokala aktörer runt om i<br />
Sverige kommer en mängd aktiviteter att genomföras för att stimulera teknikutveckling<br />
och förmå fler ungdomar att börja tekniska utbildningar på både gymnasium och<br />
21
högskola. Arbetet inleddes under Almedalsveckan <strong>2010</strong> genom diskussioner med<br />
Ingenjör- och Vetenskapsakademin (IVA) om innovationernas betydelse. Landshövdingen<br />
har även inom ramen för samordningsuppdraget medverkat till att frågorna kring<br />
innovation och förnyelse har fått en ökad uppmärksamhet i det gotländska samhället t.ex.<br />
genom deltagandet av en delegation från Gotland i ett nationellt IVA-seminarium.<br />
Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud<br />
Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen deltagit i arbetet med den regionala kompetensplattformen<br />
vilket leds av Gotlands kommun. Arbetet har inledningsvis bestått i att analysera det<br />
framtida arbetskraftsutbudet och kompetensbehov inom olika delar av det gotländska<br />
samhället.<br />
Den utvärdering som under 2009 genomfördes av satsningen på kvinnors företagande<br />
följdes under <strong>2010</strong> upp med en regional konferens i samverkan med Gotlands kommun<br />
och Tillväxtverket för att belysa och diskutera stödjande och hindrande strukturer för<br />
kvinnor som vill starta eller utveckla företag.<br />
Tillgänglighet<br />
Det Trafikråd som startade under 2009 har under året fortsatt sitt arbete. En viktig fråga<br />
som diskuterats har varit möjligheten för det gotländska samhället att få ett ökat inflytande<br />
vid upphandlingen av den framtida färjetrafiken. Med de gotländska ståndpunkterna som<br />
utgångspunkt har Gotlands kommun och Näringsdepartementet under året diskuterat<br />
formerna för detta.<br />
Genom stöd från landsbygdprogrammet och i samverkan med Gotlands kommun och<br />
lokala utvecklingsgrupper har utbyggnad av bredband på den gotländska landsbygden<br />
fortsatt. Utbyggnaden medverkar till att boende och verksamma på den gotländska<br />
landsbygden får både betydligt förbättrade möjligheter att utveckla företag och tillgång till<br />
offentlig och kommersiell service via den nya tekniken. Under året har Länsstyrelsen<br />
uppmärksammats på behovet av en utbyggnad av taxibanan på Visby flygplats för att<br />
kunna upprätthålla en bra regularitet på den gotländska flygtrafiken.<br />
Strategiskt gränsöverskridande arbete<br />
Under <strong>2010</strong> har satsningarna från Länsstyrelsen inom området ökat. Ett samarbete med<br />
Exportrådet har inletts för att stödja möjligheten till exportsatsningar från gotländska<br />
företag. Samarbetet innebär att Exportrådet placerat en konsult på Länsstyrelsen som i<br />
första hand arbetar mot marknader i de baltiska länderna. Konsulten finansieras<br />
gemensamt av Exportrådet och Länsstyrelsen. Under hösten utvecklades kontakterna med<br />
provinsen Hainan i Kina ytterligare. Ett 20-tal gotländska företag planerar under våren<br />
2011 att genomföra en resa till Kina tillsammans med ledningarna för Länsstyrelsen,<br />
Region Gotland och Högskolan på Gotland. Syftet med resan är att diskutera<br />
möjligheterna till framtida samarbete. Med stöd från Landsbygdsprogrammet har ett antal<br />
exportprojekt startat med målet att exportera gotländska livsmedels- och<br />
lantbruksprodukter i första hand till Östersjöområdet.<br />
22
Prioriteringar vid fördelning av de regionala utvecklingsmedlen anslag 1:1<br />
Regionala Tillväxtåtgärder<br />
Medlen har i huvudsak använts för medfinansiering av det regionala tillväxtprogrammet<br />
för att komplettera Gotlands kommuns insatser inom de områden där Länsstyrelsen har ett<br />
specifikt ansvar.<br />
En utgångspunkt har varit de behov som identifierats inom samordningsuppdraget.<br />
Medlen har därför i huvudsak använts inom områdena:<br />
- Exportfrämjande åtgärder<br />
- Innovations- och teknikutveckling<br />
- Framtagande av planeringsunderlag<br />
- Förstärkning av Bilden av Gotland.<br />
- Jämställdhetsintegrering<br />
17. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa exempel på och kommentera hur andra statliga<br />
myndigheter tillämpar länets regionala utvecklingsprogram, hur samverkan mellan<br />
länsstyrelserna och statliga myndigheter sker samt hur samverkan utvecklas.<br />
De regionala statliga myndigheterna på Gotland har en varierande kännedom om<br />
innehållet i det regionala utvecklingsprogrammet. Vissa myndigheter t.ex.<br />
Arbetsförmedlingen, Högskolan på Gotland och ALMI har en god kunskap och<br />
medverkar i det dagliga arbetet inom de olika samverkansorganen, partnerskapet för<br />
regional tillväxt m.m. Sidas Östersjöenhet och Riksutställningar har nationella uppdrag,<br />
men har både kännedom om det regionala utvecklingsprogrammet och medverkar i arbetet<br />
utifrån sina förutsättningar. Övriga myndigheter har liten delaktighet i och kännedom om<br />
det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen bedömer att de myndigheter som har särskilda<br />
uppdrag att medverka i det regionala tillväxt arbetet har god eller mycket god kunskap om<br />
inriktningen på det regionala tillväxtarbetet och medverkar med sina resurser för att nå de<br />
övergripande målen.<br />
Samverkan mellan Länsstyrelsen och de statliga myndigheterna har under året legat på en<br />
ganska låg nivå. Det beror till i stor del på att många statliga myndigheter saknar<br />
regionala företrädare placerade på Gotland med mandat att delta i sådant arbete.<br />
18. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska:<br />
– Redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av det regionala<br />
tillväxtarbetet, samt<br />
– redovisa exempel på och kommentera hur länets regionala utvecklingsprogram<br />
samordnats och genomförts i länet.<br />
Länsstyrelser i län med självstyrelseorgan och samverkansorgan ska redovisa exempel på<br />
och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och<br />
självstyrelseorganet respektive samverkansorganet samt hur denna samverkan utvecklats<br />
samt ge en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av sin verksamhet inom det<br />
regionala tillväxtarbetet.<br />
Samverkan med Gotlands kommun inom området Regional Tillväxt har under <strong>2010</strong><br />
bedrivits på samma nivå som tidigare år. Ledningarna hos Länsstyrelsen, Gotlands<br />
kommun, Högskolan på Gotland, ALMI Gotland och Arbetsförmedlingen träffas<br />
regelbundet för att diskutera gemensamma frågeställningar och satsningar.<br />
23
Inom det ordinarie arbetet på tjänstemannanivå har samverkan skett i första hand kopplat<br />
till arbetet inom Kompetensplattformen, i Trafikrådet och för att koordinera insatser inom<br />
Landsbygdsprogrammet med det Regionala Tillväxtprogrammet.<br />
Under <strong>2010</strong> har arbetet utvecklats speciellt inom det internationella området. En<br />
gemensam arbetsgrupp har fått uppdrag av ledningarna i Länsstyrelsen, Gotlands kommun<br />
och Högskolan på Gotland att ta fram en gemensam strategi för det gränsöverskridande<br />
samarbetet med en tydlig koppling till EU:s Östersjöstrategi.<br />
19. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de stödjer utvecklingen av miljövänlig och effektiv<br />
teknik och förnybar energi, samt stimulera företag till miljödriven affärsutveckling och till<br />
att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska<br />
redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter och förekommande åtgärds-<br />
och utvecklingsbehov på nationell och regional nivå. Länsstyrelser i län utan<br />
självstyrelseorgan och samverkansorgan ska även redovisa hur detta arbete hanteras i det<br />
regionala tillväxtarbetet.<br />
Inom ramen för Landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen medverkat till att stödja<br />
utvecklingen av miljövänlig teknik. Detta har skett genom projekt och investeringsstöd<br />
både inom axel 3 och 4 (Leader). Som exempel kan nämnas stöd till projektering av en<br />
infrastruktur för biogasdistribution och kompetensutvecklingsinsatser för<br />
närvärmeproducenter.<br />
I övrigt hänvisas till redovisningen under uppdrag 36 (Energi och Klimat)<br />
20. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i<br />
länsstyrelsens verksamhet inom det regionala tillväxtarbetet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redogöra<br />
för med vilka aktörer samverkan sker, hur samverkan utvecklats samt vilken roll som<br />
lokala och regionala resurscentra för kvinnor har i arbetet. Redovisningen ska innehålla en<br />
redogörelse av förekommande åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell och regional<br />
nivå. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska även redovisa<br />
hur ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i det regionala tillväxtarbetet.<br />
Redovisningen ska även ske till Tillväxtverket.<br />
Länsstyrelsen deltar i olika former av samverkan med framför allt Gotlands kommun och<br />
andra regionala aktörer där myndigheten bevakar att jämställdhetspolitiken blir en del av<br />
arbetet med regional tillväxt. Till exempel har Länsstyrelsens medverkan i ESF:s<br />
beredningsgrupp bidragit till att andra aspekter har belysts som betydelsefulla för den<br />
regionala tillväxten. Samverkan har bedrivits på en likartad nivå som föregående år.<br />
Länsstyrelsen samverkar med Gotlands kommun kring satsningen Främja kvinnors<br />
företagande. Länsstyrelsen har även genomfört andra insatser för att uppmärksamma och<br />
diskutera ojämställda förutsättningar för företagande. Länsstyrelsen har publicerat en<br />
uppföljning av satsningen Främja kvinnors företagande, vilken bland annat visade ett<br />
fortsatt behov av att fokusera på jämställdhetsintegrering som en strategi för hållbar<br />
tillväxt.<br />
Länsstyrelsen har i samverkan med Gotlands kommun och Tillväxtverket arrangerat en<br />
konferens med cirka 90 deltagare (10 % män, 90 % kvinnor ) för att diskutera<br />
24
förutsättningarna för att skapa jämställda villkor för företagande. Insatserna har resulterat<br />
i ett fortsatt fokus på frågan och ett ökat intresse bland olika aktörer - både privata och<br />
offentliga - på Gotland.<br />
Under Almedalsveckan höll Länsstyrelsen ett antal uppskattade seminarium i samarbete<br />
med bl.a. 1,6 miljonersklubben, SKL, Genussekretariatet vid Göteborgs universitet och<br />
Vinnova. Fokus för seminarierna var social hållbarhet som en förutsättning för tillväxt.<br />
Det finns ett utvecklingsbehov på både regional och nationell nivå att finna former för att<br />
tydligt integrera jämställdhetsperspektivet i det ordinarie arbetet. Detta kan t.ex. ske<br />
genom utveckling av olika samverkansformer och genomförande av olika typer av<br />
kompetensutvecklingsinsatser. Tillväxtverket bör ha en aktiv roll i detta arbete.<br />
Det finns inte något regionalt resurscentrum för kvinnor på Gotland.<br />
27. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka insatser som har gjorts på konkurrensområdet, i<br />
enlighet med konkurrensförordningen (2008:604).<br />
Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen i samverkan med Konkurrensverket behandlat ett ärende<br />
som påbörjades 2009 inom turismområdet. Efter begäran om yttrande från det aktuella<br />
företaget beslöt Länsstyrelsen efter samråd med Konkurrensverket att avskriva ärendet.<br />
Tabell 3.1 Stöd till ekonomiska föreningar<br />
Fördelning av beslut fattade mot<br />
bemyndigande avseende stöd till ekonomiska<br />
föreningar (t.ex. kooperativ verksamhet) (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Företagsstöd 0 0 0<br />
Regional projektverksamhet 0 0 0<br />
Totalt 0 0 0<br />
Redovisade belopp skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram<br />
Kommentarer Tabell 3.1<br />
Inga beslut fattade om stöd till ekonomiska föreningar.<br />
Tabell 3.2: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007-2013<br />
Strukturfondsadministration (tkr) Anslag<br />
Övrig Årsarbetskrafter<br />
(5:1) finansiering<br />
- förvaltande myndighet 0 0 0<br />
- attesterande myndighet 0 0 0<br />
- kontroller i territoriella program 0 0 0<br />
Kommentarer Tabell 3.2<br />
Ej aktuellt.<br />
25
Tabell 3.3: Länsfakta inom EU-stöd<br />
Utbetalade bidrag, summa (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och<br />
betalar ut<br />
0 0 0<br />
varav Artikel 33 (inom mål 1-området) 0 0 0<br />
Bidrag, vilka Länsstyrelsen inte fattar beslut om,<br />
men betalar ut<br />
0 0 0<br />
Bidrag, vilka Länsstyrelsen har fattat beslut om, 355 106 348 934 356 456<br />
men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen<br />
- Landsbygdsprogrammet 142 437 120 677 132 119<br />
varav Leader 21 032 0 0<br />
varav miljöersättningar 103 989 89 645 98 395<br />
varav kompensationsbidrag (LFA) 16 610 11 911 14 238<br />
varav företagsstöd 400 14 241 8 819<br />
varav projektstöd 406 4 880 10 667<br />
- Gårdsstöd 212 669 228 257 224 337<br />
Kommentarer Tabell 3.3<br />
Gårdsstödbidraget ligger lägre än 2009. Det är en följd av den lägre valutakursen för<br />
euron och att en lägsta areal på minst 4,00 ha jordbruksmark införts.<br />
26
Sakområde Infrastrukturplanering<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 0,13 0,16 0,44<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,12/0,01 0,13/0,03<br />
Andel av årsarbetskrafter 0,11 % 0,13 % 0,34 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
94 104 207<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
0,07 % 0,07 % 0,14 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Under året inbjöd Näringsdepartementet till ett seminarium i Visby för att diskutera den<br />
framtida Gotlandstrafiken med utgångspunkt från en rapport från Rikstrafiken.<br />
Diskussionen ledde till att förhandlingar inleddes mellan Gotlands kommun och<br />
regeringen om ett ökat ansvar och delaktighet för Gotlands kommun i upphandling och<br />
drift under nästa avtalsperiod.<br />
Länsstyrelsens bedömning är att den lösning som nu diskuteras med ett bibehållet statligt<br />
ansvar för trafiken men en ökad delaktigt från det gotländska samhället är bra för<br />
utvecklingen av den framtida trafiken. I detta sammanhang är de gotländska<br />
ståndpunkterna en viktig utgångspunkt.<br />
Den bredbandssatsning som har påbörjats under året med stöd av Landsbygdsprogrammet<br />
förväntas medföra en ökad tillgänglighet på landsbygden.<br />
27
Sakområde Energi och klimat<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 0,91 0,21 0,31<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,61/0,30 0,03/0,18<br />
Andel av årsarbetskrafter 0,78 % 0,18 % 0,24 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
607 138 471<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader exkl. OH<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
0,46 % 0,1 % 0,33 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsen bedömer att de insatser som genomförts under året bl.a. har bidragit till<br />
ökad medvetenhet och kunskap om klimat- och energifrågor inom länet, intensifierat<br />
arbete med energieffektivisering hos företag och myndigheter, en fungerande process för<br />
utbyggnad av vindkraft på Gotland samt en ökad samverkan mellan Länsstyrelsen,<br />
Gotlands kommun, företag och organisationer. En prioriterad insats har varit att<br />
konkretisera den regionala klimat- och energistrategin. Gotlands Energidialog, vilket kan<br />
jämföras med ett energiting, genomfördes för första gången under året. Länsstyrelsen har<br />
deltagit i samverkansfora om utbyggnad av vindkraften, miljömålet Begränsad<br />
klimatpåverkan och miljöledning i statliga myndigheter. Vad gäller utbyggnad av<br />
vindkraften har Länsstyrelsen haft en aktiv roll genom samverkan med bl.a.<br />
Försvarsmakten, Gotlands kommun och vindkraftsentreprenörer. Länsstyrelsen har i<br />
diskussion och samverkan med regionala aktörer ställt krav på ökad användning av<br />
miljövänliga bränslen inför kommande upphandling av färjetrafiken till och från Gotland.<br />
Under året har flera utbildningar för lantbrukare och skogsägare genomförts samt ett<br />
flertal utåtriktade aktiviteter. Vad gäller klimatanpassning har en intern kompetenshöjning<br />
och samordning påbörjats.<br />
36. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa:<br />
– Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med<br />
att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan,<br />
– insatser för att vidareutveckla och genomföra arbetet med regionala klimat- och<br />
energistrategier i samverkan med lokala och regionala aktörer, såsom exempelvis<br />
kommuner, landsting, kommunala samverkansorgan, regionala energikontor, privata och<br />
offentliga företag inom bl.a. fastighets-, transport-, energi- och avfallssektorn, högskolor,<br />
samt idéburna organisationer, i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala<br />
insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet,<br />
– hur och med vilka lokala och regionala aktörer samverkan skett för att vidareutveckla<br />
och genomföra arbetet med regionala klimat- och energistrategier,<br />
– insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att<br />
uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft,<br />
– insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, samt<br />
– framgångsfaktorer samt eventuella hinder och svårigheter för att arbeta<br />
sektorsövergripande med energi- och klimatfrågor.<br />
28
Strategisk samordning av det regionala arbetet<br />
Länsstyrelsen leder en grupp för samordning av arbetet med miljömålen, där bl.a.<br />
Gotlands kommun och LRF deltar. Det finns inom länet också en samordningsgrupp för<br />
gotländskt vindbruk som består av Länsstyrelsen, Gotlands kommun, det regionala elbolaget<br />
Gotlands Energi (GEAB), Centret för vindbruk (CVI) vid Högskolan på Gotland<br />
samt representanter för de gotländska vindkraftsentreprenörerna. Samordningsgruppen är<br />
ett forum för ömsesidig information och för att belysa och utveckla aktuella<br />
frågeställningar kring vindkraft, framför allt behovet av ny elkabel till Gotland och vilken<br />
potential som finns för vindkraftsutbyggnad på Gotland. Länsstyrelsen har utöver detta,<br />
tillsammans med Gotlands kommun, en dialog med Försvarsmakten för att klargöra hur<br />
vindkraften kan kombineras med försvarsintressena på ön. Vid Statens Dag, våren <strong>2010</strong>,<br />
startade Länsstyrelsen ett nätverk för statliga myndigheter kring miljöledningssystem.<br />
Vidareutveckling av den regionala klimat- och energistrategin<br />
Projektet Energieffektivt Gotland, som Länsstyrelsen initierade i slutet av 2009, består av<br />
flera delprojekt bl.a. Gotlands Energidialog och Klimatentreprenörer på Gotland.<br />
Projektet syftar till att strategiskt samordna arbetet med energiomställning och att<br />
konkretisera den regionala klimat- och energistrategin. Projektet kommer att<br />
slutrapporteras vid halvårsskiftet 2011. Den första Gotlands Energidialog, som<br />
genomfördes under året, samlade företag, myndigheter, organisationer, privatpersoner och<br />
representanter från Gotlands kommun för att diskutera och samverka kring<br />
energiomställning. Företag knöt kontakter och upptäckte nya samarbetsområden. Projektet<br />
Klimatentreprenörer på Gotland genomförs i huvudsak av Gotlands kommun och handlar<br />
om att hjälpa företag att komma i gång med energieffektivisering. Ett 60-tal företag har<br />
deltagit vid fem workshops under året. Tanken är att företag ska genomföra<br />
energikartläggningar och kunna ansöka om stöd för detta hos Energimyndigheten.<br />
Regionala aktörer som Länsstyrelsen har samverkat med<br />
Länsstyrelsen har under året haft ett nära samarbete med Gotlands kommun kring klimat-<br />
och energifrågor. Andra aktörer som samverkan har skett med är bl.a. statliga<br />
myndigheter, LRF, Gotlands Energi (GEAB), Tillväxt Gotland och företag inom industri,<br />
transport, byggande och handel. Samverkan har skett dels genom de fora och möten som<br />
beskrivits ovan och dels genom utbildningar och andra utåtriktade aktiviteter.<br />
Länsstyrelsen har under året informerat om klimat- och energifrågor vid Skogsdagen och<br />
Arkivens dag (med tema klimat och energi) samt deltagit vid olika evenemang såsom<br />
Almedalsveckan, World Ecological Forum, Klimatforum och Kraftsamling. Länsstyrelsen<br />
har även deltagit aktivt i länsstyrelsernas klimat- och energinätverk.<br />
Ökad andel av förnybar energi<br />
Insatser för att öka andelen förnybar energi handlar mycket om utbyggnaden av<br />
vindkraften på Gotland. Utöver den samordning och samverkan kring vindkraft som<br />
beskrivs ovan har Länsstyrelsen hanterat tillstånd för uppförande av vindkraftverk vid<br />
generationsväxling av vindkraftverk på Näsudden. Vidare har Länsstyrelsen med<br />
anledning av Gotlands kommuns arbete med översiktsplanen, som särskilt fördjupats med<br />
avseende på vindbruket, lämnat regionala planeringsunderlag, deltagit i samråd samt<br />
lämnat granskningsyttrande över översiktsplanen. Länsstyrelsen har också under året<br />
hanterat ansökningar om stöd för solvärme och för konvertering från direktverkande el.<br />
Arbetet med att undersöka möjligheterna till stöd av storskalig biogasproduktion med<br />
hjälp av bl.a. Landsbygdsprogrammet har fortsatt under året. Det har dock inte varit<br />
möjligt att realisera en investering i en biogasanläggning, huvudsakligen beroende på<br />
29
finansieringssvårigheter. Länsstyrelsen har deltagit i diskussioner om villkor och krav på<br />
färjetrafiken till och från Gotland och i de gotländska ståndpunkter som tagits fram inför<br />
upphandlingen finns angivet att den framtida trafiken ska framdrivas med miljövänligare<br />
bränslen (naturgas och biogas). Länsstyrelsen har tillsammans med Skogsstyrelsen<br />
genomfört en utbildning för skogsägare om hållbart uttag av bioenergi från skogen. Flera<br />
utbildningar har genomförts inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Under hösten har<br />
Länsstyrelsen drivit ett kommunikationsprojekt kring målkonflikter i samband med uttag<br />
av bioenergi.<br />
Stöd till näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete<br />
Under året har Länsstyrelsen gett stöd åt näringslivets och kommunens klimat- och<br />
energiarbete genom olika samverkansfora, utbildningar, information och utbetalning av<br />
ekonomiska stöd. Gotlands Energidialog var ett uppskattat forum för samverkan mellan<br />
företag och det innebär att en dialog även kommer att genomföras 2011. Länsstyrelsen har<br />
bjudit in lantbrukare till en kurs om hur jordbruket kan minska utsläppen av växthusgaser.<br />
Klimatinformation sprids löpande till lantbrukare inom ramen för Greppa Näringen, där<br />
samverkan sker med LRF och Jordbruksverket. Länsstyrelsen och Gotlands kommun har<br />
haft en löpande dialog och samarbete om bl.a. kommunens energieffektiviseringsstöd.<br />
Vidare har Länsstyrelsens hemsida kompletterats med information om klimat och energi<br />
och information sprids också till intressenter via ett nyhetsbrev.<br />
Framgångsfaktorer och hinder för sektorsövergripande arbete<br />
Framgångsfaktorer för ett sektorsövergripande arbete inom klimat- och energiområdet är<br />
att hitta gemensamma intresseområden. Energieffektivisering är ett sådant område som<br />
berör de flesta företag och myndigheter. Det är viktigt att i samverkansfora diskutera<br />
relevanta frågor för alla som deltar. För Gotlands del är ett bra samarbete mellan<br />
Länsstyrelsen och Gotlands kommun grundläggande för att nå framgång i klimat- och<br />
energiarbetet.<br />
Ett hinder är att Gotland har många små aktörer, vilket innebär att det kan vara svårt för<br />
dem att avsätta tid för sektorsövergripande arbetet.<br />
37. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa insatser och medelsanvändning med anledning av<br />
uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet.<br />
Länsstyrelsen har påbörjat en intern kompetenshöjning vad gäller klimatanpassning.<br />
Inledningsvis har klimatanpassningsarbetet internt samordnats med arbetet med<br />
miljökvalitetsmålen samt med klimat- och energiarbetet som bedrivs på myndigheten.<br />
Medel har använts till lön och kompetensutveckling.<br />
38. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska genomföra de förberedelser som krävs för att under 2011 kunna<br />
initiera, samordna och leda planering av i vilken prioriteringsordning som begränsning<br />
eller avbrytande av överföring av el till elanvändare inom länet ska genomföras i händelse<br />
av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist samt i samarbete med kommuner<br />
och berörda elnätsföretag fatta beslut om vilken prioriteringsordning som ska gälla.<br />
Länsstyrelsen har tillsammans med de två aktuella aktörerna i länet, Gotlands kommun<br />
och Gotlands Energi (GEAB) deltagit i en utbildning anordnad av Energimyndigheten.<br />
Länsstyrelsen i Gotlands län samordnade sin utbildning med Länsstyrelsen i Kalmar län.<br />
Länsstyrelsen, Gotlands kommun och GEAB har därefter enats om en arbets- och<br />
30
ansvarsfördelning enligt de rekommendationer som framförts i projektet Styrel.<br />
Samhällsviktig verksamhet inom länet har tidigare kartlagts och ska enligt de nya<br />
riktlinjerna justeras enligt Styrel.<br />
31
Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 2,53 2,23 2,77<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
1,17/1,36 0,99/1,24<br />
Andel av årsarbetskrafter 2,19 % 1,88 % 2,19 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
1 431 1227 1 581<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
1,08 % 0,88 % 1,28 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
De insatser som planerades för året har till stor del genomförts. Fokus under året har<br />
framförallt varit att förbättra de interna processerna, att höja kvaliteten på tillsynen samt<br />
att delta i PBL-satsningen genom Boverkets nationella pilotprojekt.<br />
Länsstyrelsen har under året påbörjat arbetet med att följa upp effekten av lämnade<br />
planyttranden för att kunna höja kvaliteten på den interna hanteringen av detaljplaner. En<br />
intern återkoppling kvarstår att genomföra.<br />
Inom ramen för årets PBL-tillsyn har en tematisk tillsyn genomförts avseende hur<br />
byggnadsnämnden hanterat vatten- och avloppsfrågor i såväl förhandsbesked som i<br />
arbetet med detaljplaner. Länsstyrelsen har också haft en gemensam tillsynsinsats med<br />
Länsstyrelsen i Södermanlands län där rutiner för tillsyn har varit i fokus. Analysen<br />
kvarstår.<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> särskilt arbetat med planeringsunderlag genom deltagande i<br />
Boverkets nationella pilotprojekt i samverkan med länsstyrelserna i Kronoberg och<br />
Blekinge. Pilotprojekt 2 Kontinuerlig översiktsplanering, aktualitetsredogörelse med<br />
regionala bilder, syftar till att arbeta med planeringsunderlag med geografiska<br />
informationssystem (GIS). Länsstyrelsen har särskilt fokuserat på underlag kring<br />
strandskydd och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k. LIS-områden),<br />
Riksintresse 4 kap. MB och sociala värden. I projektet har dessutom andra behov och<br />
möjligheter kring arbetet med planeringsunderlag diskuterats. Samverkan har i länet skett<br />
med Gotlands kommun. Pilotprojektet slutförs och återrapporteras till Boverket under<br />
januari 2011.<br />
Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen även genomfört en könskonsekvensanalys om deltagandet i<br />
samrådsformer och processer kopplat till detaljplaneprocessen. Analysen visar på behovet<br />
att utveckla alternativa samrådsformer till de traditionella för att öka delaktigheten.<br />
32
Tabell 4.1: Tillsyn enligt plan- och bygglagen (PBL)<br />
Antal<br />
Antal<br />
Antal<br />
tillsynsobjekt Tillsynsobjekt tillsynsobjekt<br />
i<br />
som varit med<br />
länet<br />
föremål för allvarliga<br />
tillsyn<br />
brister som<br />
inte<br />
Sakområde och del av sakområde<br />
åtgärdats 1)<br />
Tillsyn över planväsendet enligt PBL (404) 1 1 0<br />
Tillsyn över byggnadsväsendet enligt PBL<br />
1<br />
(404)<br />
1 0<br />
Summa 2 2 0<br />
1)<br />
Brister som återrapporteras i tabellen skall avse brister i tillsynen där länsstyrelsen beslutat att rikta kritik.<br />
Kommentarer Tabell 4.1<br />
Tillsynsobjektet är Gotlands kommun. Tillsynen har skett i enlighet med tillsynsplan för<br />
hållbar samhällsplanering och boende <strong>2010</strong>.<br />
Tabell 4.2<br />
Bidrag för vilka länsstyrelsen har fattat beslut,<br />
men där annan myndighet har gjort utbetalningen<br />
(tkr)<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Boverket: Engångsbidrag 10 081 4 344 7655<br />
Boverket: Periodiska bidrag totalt 2 149 3 400 4 246<br />
Totalt 12 230 7 744 11 901<br />
varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag<br />
respektive år<br />
0 222 939<br />
Kommentarer Tabell 4.2<br />
Antalet stödformer har minskat. Större delen av de utbetalade engångsbidragen på<br />
Gotland under <strong>2010</strong> avser stöd till två äldreboenden, nästan 8,5 miljoner kronor. De<br />
periodiska bidragen, d.v.s. räntebidragen, är snart helt utfasade.<br />
33
Tabell 4.3<br />
Genomsnittlig genomloppstid för första beslutet <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Kompletta 0 0 0<br />
Nybeviljade bidrag för ny- och ombyggnader enl. 1993 års<br />
regelsystem (dgr)<br />
Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%)<br />
Nybeviljade investeringsbidrag till hyresbostäder (dgr)<br />
Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%)<br />
Nybeviljade investeringsstimulans till hyres-<br />
/studentbostäder (dgr)<br />
Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%)<br />
0 0 0<br />
0 % 0 % 0 %<br />
0 0 0<br />
0 % 0 % 0 %<br />
0 0 0<br />
0 % 0 % 0 %<br />
Kommentarer Tabell 4.3<br />
Inga nybeviljade ränteavdrag för ny- eller ombyggnad har förekommit under <strong>2010</strong>.<br />
Inte heller investeringsbidrag eller investeringsstimulans till byggnader av<br />
hyreslägenheter har betalats ut.<br />
Tabell 4.4<br />
Beslut om stöd (antal första beslut)<br />
Reguljära stöd<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Räntebidrag nybyggnad, 1993 års regelsystem 0 1 1<br />
Räntebidrag ombyggnad, 1993 års regelsystem 0 0 0<br />
Radonbidrag egnahem<br />
Tillfälliga stöd<br />
0 0 0<br />
Konvertering från direktverkande elvärme 16 5 10<br />
Konvertering från oljevärme 0 0 0<br />
Bidrag till solvärme 96 63 46<br />
Investeringsstimulans till studentbostäder 0 0 0<br />
Solvärme till kommersiella lokaler 0 2 3<br />
Investeringsbidrag till hyresbostäder 0 0 0<br />
Investeringsstimulans till hyresbostäder 0 0 0<br />
Stöd för energieffektivisering m.m. (OFFROT) 0 18 1<br />
Investeringsstöd äldrebostäder 1 2 1 0<br />
Stöd för installation av energieffektiva fönster och<br />
biobränsleeldade uppvärmningssystem i småhus<br />
Övriga beslut<br />
0 28 10<br />
Beslut om omprövning 28 10 12<br />
Beslut om avslag/avskrivning 17 34 63<br />
Beslut om återkallande 3 7 8<br />
Beslut om utbetalning 93 103 94<br />
Beslut om omprövning efter utbetalning 0 1 5<br />
34
Kommentarer Tabell 4.4<br />
1 I årsredovisningen 2009 finns uppgifter om 0 investeringsstöd. Nya uppgifter finns i denna redovisning.<br />
Under rubrikerna Reguljära stöd och Tillfälliga stöd anges antal första beslut där stöd<br />
beviljas. Sammanlagt har 255 beslut avseende byggstöd fattats under <strong>2010</strong>. Det är en viss<br />
minskning från 2009 då 274 byggstödsbeslut togs.<br />
35
Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 32,61 32,83 29,87<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
19,15/13,46 19,18/13,65<br />
Andel av årsarbetskrafter 27,96 % 27,50 % 23,18 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
35 824 36 805 37 379<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
26,95 % 26,47 % 26,58 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Inom sakområdet, som täcker en väsentlig del av Länsstyrelsens totala verksamhet, har fokus i<br />
verksamhetsplaneringen för <strong>2010</strong> lagts på särskilda insatser inom biologisk mångfald,<br />
tillgänglighet till våra skyddade områden samt god ekologisk vattenstatus.<br />
Målet <strong>2010</strong> för arbetet med att stärka den biologiska mångfalden har varit bl.a. att bilda ett<br />
marint och ett limniskt naturreservat samt att revidera Natura 2000 bevarandeplaner i en<br />
kvalitetssäkrad dialog.<br />
Ytterligare ett fokus har gällt ökat friluftsliv och att tillsyn, tillgänglighet och förståelsen för<br />
våra skyddade områden ökar. Ett led har varit att fortsätta genomföra Natur- och<br />
kulturturismprogrammet (som togs fram efter Regleringsbrevet 2006, Uppdrag 50) och att<br />
kommunicera den nya strandskyddslagen samt revidera skötsel- och tillsynsorganisationen för<br />
att öka effektivisering och samordning av fältverksamheten på Länsstyrelsen.<br />
Arbetet med att tillgängliggöra och utveckla Nationalparken Gotska Sandön har fortsatt under<br />
<strong>2010</strong>. Under året kunde man räkna in 4 900 besökare. Den hyresgäst/researrangör som hyr<br />
turistanläggningen och Länsstyrelsen har ömsesidigt sagt upp avtalet för omförhandling under<br />
<strong>2010</strong>. Förhandlingar kommer att ske under 2011, inför ett nytt avtal fr.o.m. 2012.<br />
Länsstyrelsen har lagt stor vikt vid dialog i verksamheten, bl.a. genom kompetensutveckling<br />
enligt Dialog för Naturvården, men också om tillvägagångssättet att åstadkomma<br />
avtalslösningar i säkerställandet av skyddsvärda skogar.<br />
Länsstyrelsen har <strong>2010</strong> förstärkt tillsynen i länets skyddade områden och tydliga rutiner har<br />
tagits fram för dokumentation vid tillsynsbesök. Effekten har blivit en mer omfattande och<br />
effektivare tillsyn.<br />
Arbetet med tillsynsärenden inom strandskyddat område har ökat jämfört med tidigare år<br />
liksom antalet åtalsanmälningar för brott mot strandskyddsföreskrifterna. Den ökade<br />
uppmärksamheten i media leder också till en ökad mängd inkommande tillsynsärenden från<br />
allmänheten.<br />
36
Vattenförvaltningen<br />
Länsstyrelsens arbete med vattenförvaltningen har under <strong>2010</strong> varit inriktat på<br />
åtgärdsplanering för att förbättra vattenkvaliteten på Gotland. Länsstyrelsen arbetar<br />
framförallt genom de sju vattenrådena på ön. Arbetet har underlättats genom de LOVA-medel<br />
som Länsstyrelsen förfogar över. Samtliga vattenråd har påbörjat åtgärder. Länsstyrelsen har<br />
även intensifierat sitt arbete med uppsökande verksamhet för att hitta lokaliseringar för att<br />
återskapa våtmarker vilket har resulterat i ett antal områden med genomförandefas under<br />
2011. Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med lokala vattenvårdsprojekt och den<br />
uppsökande verksamheten har medfört att intresset för och kunskapen om vattenfrågorna ökat<br />
ytterligare.<br />
Förorenade områden<br />
Under året har inventeringen av misstänkt förorenade områden där ansvar saknas avslutats.<br />
Undersökningar med statliga bidrag har startats eller pågår på tre platser där riskerna bedöms<br />
som mycket stora (klass 1). På tre platser där ansvar saknas helt eller delvis är nu alla<br />
undersökningar klara. Nästa steg är sanering. Diskussion förs nu med Gotlands kommun om<br />
huvudmannaskap för sanering av dessa platser.<br />
Diskussioner om länets mest prioriterade objekt, Södervägs brädgård, har fortsatt under året.<br />
För objektet finns ansvar och diskussionen har främst handlat om hur detta ansvar ska kunna<br />
utkrävas och hur vattenfrågan för närboende ska lösas.<br />
Under året har några större tillsynsärenden handlagts, bl.a. avslutning av en stor<br />
industrideponi, undersökning av en gammal impregneringsverksamhet och ombyggnation av<br />
större hamnar. Länsstyrelsens har också drivit ett ärende av principell natur till högsta instans<br />
vad gäller ansvar vid köp av förorenad mark.<br />
Miljöfarlig verksamhet<br />
Under <strong>2010</strong> har Miljöprövningsdelegationen beslutat i 18 ärenden. Handläggningstiderna i<br />
ärenden var i medeltal 4,5 månader från det ansökningshandlingarna bedömts kompletta och<br />
ärendet kungjorts och i medeltal 8,5 månader totalt från inkommet, vilket Länsstyrelsen<br />
bedömer som förhållandevis tillfredställande tider.<br />
Länsstyrelsen har vidare bedömt att samtliga tillstånd som tidigare meddelats med stöd av<br />
miljöskyddslagen avseende miljöfarlig verksamhet, ska vara anpassade till miljöbalkens krav<br />
senast år 2015. Vid årets början avsåg omprövningskravet tolv äldre tillstånd och under året<br />
har två av dessa genomförts och ett samråd initierats av verksamhetsutövarna. Prognosen för<br />
att resterande äldre tillstånd ska vara anpassade 2015 bedöms därför som god.<br />
I en jämställdhetsanalys avseende kvinnors och mäns deltagande och delaktighet i den<br />
samrådsprocess som är obligatorisk enligt miljöbalken, fann Länsstyrelsen en övervikt av<br />
mäns deltagande i samrådsmöten och muntligt framförda synpunkter. Inlämnade skriftliga<br />
synpunkter var mer jämt fördelade mellan könen. Det fanns också en tendens till samband<br />
avseende vilken typ av verksamhet som avsågs tillståndsprövas (t.ex. vindkraft, skjutfält).<br />
Länsstyrelsen har beslutat att uppmärksamma och arbeta för att öka kvinnors deltagande i<br />
processen samt att dokumentera förhållandena bättre för säkrare framtida analys.<br />
37
45. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen nås.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> ska i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå<br />
miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att<br />
det ger underlag för ett sektorövergripande miljöarbete inom länsstyrelsen och länet.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> ska översiktligt redovisa viktigare insatser inom området.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> ska särskilt redovisa:<br />
– Insatser och resultat när det gäller att samordna miljömålsarbetet, inklusive arbetet med<br />
naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala<br />
utvecklingsarbetet, regionala landskapsstrategier och med arbetet för energiomställning,<br />
– insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med<br />
miljötillsynsarbete och miljöövervakning,<br />
– väsentliga insatser rörande minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom<br />
jordbruks- och trädgårdsnäringen, minskade växtnäringsförluster, bevarande av biologiskt<br />
mångfald och för utveckling av ekologisk produktion, samt<br />
– viktigare insatser i arbetet med att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller<br />
efterbehandling av förorenade områden ska öka.<br />
Viktigaste insatser<br />
Resultaten för de gotländska miljömålen har rapporterats via Miljömålsportalen. Flera av de<br />
Gotländska delmålen är inte uppnådda trots att målåren passerats och arbetet för att nå<br />
miljökvalitetsmålen fortsätter. Länsstyrelsen i Gotlands län har i december <strong>2010</strong> beslutat att<br />
de Gotländska miljömålen, beslutade av Länsstyrelsens styrelse 26 maj 2004 med revidering<br />
och komplettering 13 april 2007, skall finnas kvar som inriktningsmål även då målåren har<br />
passerats och tills dess de avförs eller nya regionala mål tagits fram. Detta för att behålla<br />
fokus i arbetet.<br />
Under år <strong>2010</strong> har Samverkansgruppen för Gotlands miljömål haft fyra möten. I gruppen<br />
ingår förutom Länsstyrelsen även Högskolan på Gotland, LRF, Tekniska förvaltningen,<br />
Statsarkitektkontoret, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Ledningskontoret vid Gotlands<br />
kommun, Gotlandshem och Naturskyddsföreningen Gotland. Kunskapshöjande insatser samt<br />
information om vad som är på gång inom respektive verksamhet vid gruppens möten bidrar<br />
till en gemensam kunskapsbas. Det ger en gemensam grund och stimulerar till utvecklande<br />
diskussioner och underlag för beslut om: bedömningar, förankring av gemensamt arbete, hur<br />
gruppen tillsammans bidrar med resurser för bl.a. uppföljning/åtgärdsplaner/ information, hur<br />
gruppen samverkar om information/utredningar och hur gruppen gemensamt stimulerar till<br />
åtgärder.<br />
Den interna arbetsgruppen för miljömålsarbete har haft tio möten under året. I gruppen ingår<br />
personer som representerar naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv, natur- och<br />
kulturturism, regionalt utvecklingsarbete, energifrågor och miljöövervakning. Den<br />
sektorsövergripande sammansättningen av gruppen leder till samordning av insatser och ökat<br />
informationsutbyte mellan olika sakområden.<br />
Inom miljömålet God bebyggd miljö har flera konkreta åtgärder som berör flera sakområden<br />
genomförts under året. Länsstyrelsen har fortsatt sitt deltagande i referensgruppen för<br />
projektet Miljömålsarbete i detaljplaner där Länsstyrelsen i Skåne är projektledare. Detta har<br />
ökat den egna kompetensen kring hur man kan arbeta med bl.a. God bebyggd miljö i den<br />
fysiska planeringen och även gett möjlighet till att få ta del av erfarenheter och resultat från<br />
projektet.<br />
38
Samordning av miljömålsarbetet<br />
En tvärsektoriellt sammansatt arbetsgrupp av medarbetare inom olika sakområden har under<br />
året arbetat för att utveckla natur- och kulturturismen på Gotland och som en del av<br />
genomförandet av Natur- och kulturturistiska programmet för Gotland. I gruppen finns<br />
representanter för naturvård, kulturmiljövård, fiskevård, fysisk planering, skog, miljöskydd<br />
och landsbygdsutveckling. Arbetet har i huvudsak bestått i att underlätta för företagande i<br />
skyddade områden. Exempel på insatser som gjorts är bl.a. kompetensutveckling inom lokal<br />
förvaltning och deltagande processer, framtagande av förutsättningar för etablering och möten<br />
med företagare. Ett delresultat i projektet som uppnåtts är att en dialog har etablerats med<br />
företagare, boende och andra intressenter. Ett annat att Länsstyrelsen har tagit fram underlag<br />
och angett förutsättningar och möjligheter för lokal företagsutveckling med avseende på de<br />
kulturhistoriska värden som finns i området kring Ar-Bästeträsk.<br />
Under året har Länsstyrelsen tagit beslut om att bilda naturreservat i nedre delen av Ireån som<br />
klassas som nationellt särskilt värdefullt. Vattendragsvandringar har arrangerats under året<br />
tillsammans med vattenråd, hembygds- och sportfiskeföreningar. Det har resulterat i ökad<br />
kunskap om de vattenanknutna värdena i gotländska vattendragen och bidragit till större<br />
intresse för att bevara dem.<br />
Under år <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen tilldelats medel från Miljömålsrådet för genomförandet av<br />
ett projekt om målkonflikter i skogen i samband med uttag av bioenergi. Miljökvalitetsmålen<br />
som är aktuella för projektet är Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Projektet har<br />
påbörjats och beräknas vara avslutat i samband med ett seminarium i februari 2011.<br />
Inom kulturmiljövården har Länsstyrelsen påbörjat en översyn av riksintressena för<br />
kulturmiljövård och reviderat riksintresseområden på Storsudret. Länsstyrelsen har också<br />
deltagit i en förstudie för framtagande av ett kommunalt planeringsunderlag i form av ett<br />
kulturmiljöprogram.<br />
Länsstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en landskapsstrategi i länet.<br />
Strategin kommer att fokusera på biologisk mångfald och knyta an till miljökvalitetsmålet Ett<br />
rikt växt- och djurliv. Målet är att även inkludera sociala och ekonomiska aspekter i strategin.<br />
Länsstyrelsen har valt att inrikta arbetet mot Östergarnslandet och projektet kommer att ha två<br />
huvudspår, dels en kartering med redovisning i GIS-skikt och dels ett samverkansarbete där<br />
processen är en stor del av målet. Projektet ska aktivt arbeta för att inkludera alla människor<br />
med intresse i området, såväl kvinnor som män, utlandsfödda, barn och äldre. Särskild kontakt<br />
kommer även att tas med skolverksamheten i området för att inkludera flickor och pojkar i<br />
arbetet. Arbetet har påbörjats och kommer att slutredovisas i december 2011. I den interna<br />
arbetsgruppen ingår representanter från olika områden som kulturmiljö, naturvård, natur- och<br />
kulturturism.<br />
Utveckling av arbetsformer för samordning av miljömålsarbete med miljötillsynsarbete<br />
och miljöövervakning<br />
Under året har Länsstyrelsen anordnat en täkt-träff för verksamhetsutövare med<br />
tillståndspliktiga grus- sten- och bergtäkter. Samtliga verksamhetsutövare bjöds in till en halv<br />
dags information och diskussion om bland annat prövning, tillsyn och efterbehandling av<br />
täkter. Representanter från hälften av företagen kom på träffen och samtliga fick del av det<br />
presenterade materialet. Arrangemanget var mycket uppskattat och Länsstyrelsen kommer<br />
därför att anordna årliga träffar med olika tema. Arbetsformen gör det möjligt att nå många<br />
företag och samtidigt koppla ihop frågor kring tillsyn och miljömålsarbete. Genom att<br />
39
edogöra för delmålet grusanvändning inom miljömålet God bebyggd miljö och där presentera<br />
såväl nationella som regionala siffror och trender, bidrog Länsstyrelsen till ökad kunskap hos<br />
verksamhetsutövarna. Vidare redogjordes för miljömålet Ett rikt växt och djurliv och målets<br />
koppling till efterbehandling av täkter. Intresset för frågor kring biologisk mångfald i<br />
samband med efterbehandling av täkter är stort. Den fortsatta tillsynen och dialogen med<br />
verksamhetsutövarna kan bidra till att förbättra livsvillkoren för växt- och djurlivet i<br />
efterbehandlade täkter.<br />
Vid Miljöövervakningens dag i september var barn och ungdomar målgrupp. Allmänheten<br />
bjöds in genom annons i lokaltidningarna. En särskild inbjudan skickades till fyra skolor<br />
och/eller förskolor i närområdet. Under den välbesökta dagen demonstrerades olika typer av<br />
miljöövervakning i vatten som till exempel elfiske. Länsstyrelsen visade också hur resultaten<br />
från övervakningen används som uppföljning av miljökvalitetsmål och regionala miljömål.<br />
Inom arbetet med marint skydd arrangerade Länsstyrelsen i samarbete med Högskolan på<br />
Gotland, i början av juni, ett seminarium om marina naturvärden och marint skydd.<br />
Seminariet berörde Länsstyrelsens eget arbete med marint skydd, värden och hotbilder i<br />
marina Natura 2000-områden i centrala Östersjön, marina naturvärdesinventeringar runt<br />
Gotland samt en redovisning av inventeringar från naturreservatet Salvorev/Kopparstenarna.<br />
Seminariet genomfördes både dagtid och kvällstid för att öka möjligheten för intresserade att<br />
kunna delta. Inbjudan annonserades i lokaltidningarna.<br />
Länsstyrelsen har pekat ut ett antal skyddsvärda vattendrag eller delar av sådana med<br />
bibehållet naturligt ofta meandrande lopp. De har även ett stort värde ur landskapssynpunkt.<br />
En inventering av värdefulla kulturmiljöer längs dessa vattendrag pågår då kunskapen om<br />
vilka kulturmiljöer som finns längs dessa är mycket begränsad. Arbetet har genomförts genom<br />
studier av äldre kartor och arkivmaterial, fältbesiktningar och digitalisering. Det är av stor vikt<br />
att kunna kartlägga och dokumentera vilka kulturmiljöer som ännu finns kvar och hur man<br />
framöver ska ställa sig till dem i fråga om eventuella konflikter mellan olika sakområden,<br />
vård mm. Resultaten kommer att användas både i tillsynsarbetet som i<br />
miljömålsuppföljningen.<br />
Algblomningsövervakning har genomförts vid gotländska stränder (16 platser) under sju<br />
veckor på sommaren; för femte året i följd. Övervakningen sker i samarbete med Gotlands<br />
turistförening, turistnäringen och privatpersoner. Resultaten rapporteras dagligen, under<br />
säsong, på internet.<br />
För att öka kunskapen om grundvatten har Länsstyrelsen under år <strong>2010</strong> medverkat i ett<br />
gemensamt delprogram för grundvattenövervakning (saltvatteninträngning och<br />
nivåövervakning). Gemensamma delprogram syftar till att sammanfoga regional övervakning<br />
med miljömålsarbetet och vattenförvaltningsarbetet. Under sommaren <strong>2010</strong> har<br />
Länsstyrelsen, i samarbete med SGU, fortsatt att redovisa grundvattennivåmätningar på<br />
hemsidan som information till allmänheten. Länsstyrelsen har också varit medfinansiär till<br />
Gotlands kommuns 100-undersökning. En undersökning som innebär provtagning av 100<br />
enskilda vattentäkter på Gotland under augusti <strong>2010</strong>. Denna gång har, utöver bakterier,<br />
kväveföreningar och klorid, även bor samt bentazon analyserats. Resultaten visar att 72 av de<br />
enskilda täkterna var påverkade av bakterier, i två hittades bentazon och i 33 halter av bor<br />
över riktvärde för kommunala vattentäkter. Resultaten är påverkade av ovanligt mycket<br />
nederbörd under slutet av sommaren, men de ger också underlag för fortsatt arbete med<br />
40
miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Vidare genomförde Länsstyrelsen under<br />
hösten <strong>2010</strong> en undersökning där dioxin i kommunala dricksvattentäkter analyserades.<br />
Under året har Länsstyrelsen även genomfört miljöövervakning av strandängsfåglar,<br />
häckfågeltaxering i skogsmark, kärlväxter i ängsmark, marin mjukbottenfauna, kiselalger i<br />
rinnande vatten, provfiske i rinnande vatten, miljögifter och marknära ozon.<br />
Inom Levande skogar genomförs fältinventeringar, dokumentation och granskning av<br />
fornlämningar i skog inför omläggning av mark för att undvika skador på fornlämningar.<br />
Kunskapsuppbyggnad och kompetenshöjande åtgärder enligt ovan kommer direkt till<br />
användning i den tillsyn som bedrivs inom olika områden och också vid bedömning av hur<br />
arbetet med miljömålen går. Genom seminarier och olika aktiviteter för allmänheten bidrar<br />
länsstyrelsen till ökad medvetenhet och kunskap om miljöarbetet.<br />
Användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen och<br />
minskade växtnäringsresurser<br />
Ett seminarium om gotländska ytvatten och läckage av näringsämnen hölls under hösten. Där<br />
presenterades både nationell miljöövervakning av jordbruksmark samt sammanställning och<br />
analys av den ytvattenprovtagning som görs varje månad av Länsstyrelsen i ett antal<br />
gotländska vattendrag. Seminariet besöktes av kommunala tjänstemän från olika<br />
förvaltningar, LRF, lantbrukare, representanter från vattenråden och naturligtvis från olika<br />
delar av Länsstyrelsen. Totalt deltog 11 kvinnor och 18 män.<br />
Länsstyrelsen har hållit i utbildning och information om bekämpningsmedel. En grundkurs<br />
har genomförts, under fyra dagar, för att ge användare behörighet. Grundkursen hade 24<br />
deltagare. Vidare har tre fortbildningskurser genomförts med totalt 106 deltagare. Information<br />
om resultaten av den miljöövervakning som sker för att undersöka förekomsten av<br />
bekämpningsmedel i vattendrag lämnades också på en växtskyddsdag för lantbrukare med 80<br />
deltagare.<br />
Länsstyrelsen har under året intensifierat sitt arbete med Greppa Näringen. Länsstyrelsen har<br />
bl.a. genomfört marknadsföring, utbildning och enskild rådgivning till lantbrukare och<br />
rådgivningsorganisationer. Träffar och kurser har genomförts bl.a. om: spridning av gödsel,<br />
vattendragsvandring, sojakurs, och växtnäringsbalans. Totalt har nittio enskilda rådgivningar<br />
genomförts inom projektet .<br />
Kunskapsuppbyggnad och kompetenshöjande åtgärder enligt ovan bidrar till att åtgärder görs<br />
på rätt sätt och resulterar i att riskerna minskar.<br />
Insatser för bevarande av biologisk mångfald<br />
Insatserna för att bevara och utveckla de gotländska betesmarkerna har fortsatt med<br />
information och handläggning av stödinsatser i Utvald miljö inom landsbygdsprogrammet.<br />
Förändrade betesmarksregler, med träd och buskageinventering, har inneburit stora<br />
svårigheter att hinna med framtagandet av åtagandeplaner för dessa marker.<br />
Länsstyrelsen kunde 2006 konstatera att Gotland drabbats av almjukan. Under <strong>2010</strong> har<br />
insatserna i bekämpningen av almsjukan fortsatt. Resultatet från <strong>2010</strong> visar att antalet<br />
almsjuka träd inte har ökat sedan 2009, trots att bekämpningsinsatserna inte bedöms ha utförts<br />
på ett optimalt sätt eftersom resurser endast tilldelas årsvis. Diskussioner med<br />
41
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har lett till att insatserna kommer att ges en mer<br />
långsiktig prägel.<br />
Utveckling av ekologisk odling<br />
Länsstyrelsen har under året fortsatt att påverka det gotländska lantbruket till att ställa om till<br />
en större areal ekologisk odling. Länsstyrelsen har samlat olika intressenter i ett Ekoråd som<br />
samlas vid ett par tillfällen per halvår för att informera varandra och driva arbetet med<br />
utvecklingen av den ekologiska odlingen. Ekorådets sammansättning utgörs av representanter<br />
från LRF, ekologiska odlare och rådgivningsorganisationer. Insatser har också beviljats inom<br />
ramen för landsbygdsprogrammet. Arealen ekologisk odling har under de senaste åren varit<br />
relativt konstant, men andelen ekologiskt areal är högre på Gotland än i övriga landet.<br />
Ökad andel privatfinansierade åtgärder gällande efterbehandling av förorenade<br />
områden<br />
Länsstyrelsen har genom sin tillsyn bidragit till att andelen privatfinansierade undersökningar<br />
och saneringsåtgärder ökat bl.a. vid industrideponier vid Cementa (öns största industri),<br />
Källungesågen (nedlagd impregneringsverksamhet) och vid anläggningsarbeten i de större<br />
hamnarna.<br />
En av Cementas industrideponier har nu fått en kvalificerad tätning vilket kommer att minska<br />
utlakningen av föroreningar från deponin. Vid Källungesågen har undersökningarna medfört<br />
att föroreningssituationen nu är mer klarlagd. Länsstyrelsen har även drivit ett praxisärende<br />
gällande fastighetsägaransvar för efterbehandling. Ärendet som behandlar ägaransvar vid köp<br />
av fastighet kommer att få betydelse i hela Sverige vid bedömningen av andra liknande fall.<br />
Frågan om förorenad mark eller vatten uppmärksammas också kontinuerligt i de<br />
tillståndsprövningar som görs i länet.<br />
46A. <strong>Länsstyrelserna</strong>s miljötillsynsarbete ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås och att<br />
uppkomsten av miljöskador motverkas. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska ta fram<br />
tillsynsvägledningsplaner och genom tillsynsvägledning förbättra förutsättningarna för det<br />
operativa tillsynsarbetet hos kommunerna. Arbetet med tillsynsvägledning ska bl.a ske<br />
genom regional miljösamverkan. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska särskilt redovisa:<br />
– Eventuella brister i den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen och åtgärder för hur<br />
dessa brister kan åtgärdas,<br />
– hur den regionala miljösamverkan har bedrivits,<br />
– på vilket sätt miljömålen inverkar på planeringen och genomförandet av tillsynen och<br />
tillsynsvägledningen,<br />
– hur och i vilken mån tillsynsarbetet föranleder samverkan med polis och åklagare,<br />
eventuella brister i denna samverkan och hur den i så fall skulle kunna förbättras, samt<br />
– viktiga insatser i vägledande syfte och effekter av tillsynsarbetet i övrigt.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> ska efter samråd med kommunerna bidra till genomförandet av<br />
Naturvårdsverkets vägledningsplan. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska även redovisa hur detta arbete<br />
har bedrivits.<br />
Brister och åtgärder i den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen<br />
Länsstyrelsens vattentillsyn har inte genomgått några stora förändringar under <strong>2010</strong>. Den<br />
operativa tillsynen har inte utvecklats i den takt som planerats men kommer att förbättras via<br />
det tillsynsunderlag som förväntas färdigt 2011.<br />
42
Länsstyrelsen har tillsyn över alla täkter. De största stentäkterna har fått tillsyn men en brist<br />
har varit att tillsynen över övriga täkter inte prioriterats under ett antal år. Under 2009 började<br />
detta åtgärdas genom att ett stort antal avslutade täkter besöktes för slutkontroll. En konkret<br />
plan för besök av alla täkter under åren <strong>2010</strong> – 2012 har följts under året för att komma till<br />
rätta med denna brist. En brist i tillsynsvägledningen är att ingen samlad utvärdering av<br />
kommunens tillsyn har skett.<br />
Regional och nationell miljösamverkan<br />
Den regionala miljösamverkan bedrivs i Miljösamverkan Sydost som är ett samarbete mellan<br />
län och kommuner i Kalmar län och Gotlands län. Projektet har pågått sedan 2003 och stöds<br />
ekonomiskt av samtliga kommuner i båda länen, Länsstyrelsen i Gotlands och Kalmar län<br />
samt Regionförbundet i Kalmar län. Inriktningen består i att ta fram informationsmaterial och<br />
underlagsmaterial i olika aktuella frågor, utarbeta handledningar för tillsyn, anordna<br />
gemensamma informations- och tillsynskampanjer, fånga upp och lyfta fram olika initiativ<br />
som tas runt om i länet, anordna kurser och seminarier.<br />
Under året har ett flertal handläggare inom miljöskydd deltagit i en utbildning som<br />
genomförts gemensamt mellan fem län och dess kommuner. Det har gällt dels effektivare<br />
arbetssätt dels service, bemötande och konflikthantering.<br />
Länet har deltagit i ett kemikalieprojekt gemensamt för länen i södra Östersjöns vattendistrikt.<br />
Deltagandet var lågt, säkert p.g.a. att ett liknande projekt med gott deltagande genomfördes<br />
året innan.<br />
Länsstyrelsen har deltagit i den nationella informationskampanjen om vattenverksamheter Har<br />
du koll, via Miljösamverkan Sverige.<br />
Länsstyrelsen och Gotlands kommun har deltagit i Naturvårdsverkets projekt Enskilda avlopp<br />
– ingen skitsak. Inom ramen för projektet har bl.a. en minimässa med teknik för<br />
avloppsrening genomförts.<br />
Miljömålens inverkan på planeringen och genomförandet av tillsynen och<br />
tillsynsvägledningen<br />
Vid prioritering av vilka insatser som ska göras utgår Länsstyrelsen bl.a. från miljömålen.<br />
Exempelvis utgår tillsynen över förorenade områden från de regionalt antagna delmålen inom<br />
Giftfri miljö.<br />
Miljömålen hjälper till och formulerar delvis de prioriteringar som gäller tillsynen för<br />
kulturmiljö. Målen bidrar till att lyfta fram kulturmiljövärden och innebär att vi på så sätt<br />
identifierat problem och försökt arbeta mer preventivt. Ett ökat fokus på miljömålen och<br />
önskemål om energisparande åtgärder efterfrågas i allt högre grad. Byggnadsvård, arkeologi<br />
och landskapsvården arbetar för att uppnå dessa mål; mål som inte sällan innebär att de<br />
strävar emot varandra. Detta gäller t.ex. vid vindkraftsetablering och solpaneler på byggnader,<br />
där det vid en installering av paneler finns stor risk att landskaps- och kulturvärdena påverkas<br />
negativt.<br />
43
Samverkan med polis och åklagare<br />
Länsstyrelsen har ett bra samarbete med polis och åklagare. Träffar för att diskutera arbetet<br />
genomförs vid behov. Länsstyrelsen har under året deltagit i samverkansmöte om<br />
strandskyddsfrågor mellan polis och åklagare.<br />
Pilotprojektet Ett plundrat kulturarv har inneburit att ett nätverk skapats mellan myndigheter<br />
och kulturmiljös aktörer på Gotland för att komma till rätta med plundring av allas vårt<br />
kulturarv. Länsstyrelsen har varit mycket delaktig i det pågående utredningsarbete som<br />
polisen på Gotland genomför för att åtal ska kunna väckas mot de personer som misstänks för<br />
grovt fornminnesbrott. Målet kommer att bli vägledande för hur det framtida arbetet med<br />
dessa frågor ska bedrivas på ett nationellt plan. Under året har projektet bidragit till att ett<br />
flertal polisanmälningar gjorts.<br />
Viktiga insatser i vägledande syfte och effekter av tillsynsarbetet i övrigt<br />
Länsstyrelsen och Gotlands kommun har täta kontakter inom miljöområdet. Speciellt kan<br />
nämnas månatliga träffar för att diskutera arbetet med förorenade områden och kvartalsträffar<br />
där alla aktuella tillsynsfrågor diskuteras. Några effekter av årets och förra årets tillsynsarbete<br />
är att de flesta större kemikalieanvändare har förbättrat sitt arbete med kemikalier. De allra<br />
flesta täkter som avslutats de senaste åren har genomfört det återställningsarbete som<br />
erfordrats.<br />
Länsstyrelsen har tillsyn över alla täkter. De täkter som har tillstånd som löper ut under<br />
perioden <strong>2010</strong> till och med 2012 har besökts. Fokus på besöken har varit på frågor kring<br />
efterbehandling och eventuell ny tillståndsprövning. De största stentäkterna har också besökts.<br />
Totalt har 17 tillsynsbesök vid täkter har genomförts.<br />
En informationsdag för verksamhetsutövare med gällande täkttillstånd har genomförts.<br />
Hälften av alla berörda kom, övriga har fått del av materialet. Under dagen diskuterades ett<br />
flertal frågor med koppling till tillsyn, så som efterbehandling, miljörapportering, och<br />
egenkontroll. Dagen föll väl ut och avsikten är att fortsätta med en årlig träff med olika tema.<br />
Den ökade fokusen på täkttillsynen de senaste åren bedöms ha lett till att branschen blivit mer<br />
medveten om vilka krav som finns för att de ska leva upp till miljöbalkens regler.<br />
Länsstyrelsen har också medverkat som arrangör i två informations- och utbildningstillfällen<br />
rörande förorenade områden som anordnades för kommuner under <strong>2010</strong>. Ett av dessa tillfällen<br />
anordnades tillsammans med länsstyrelserna runt Mälaren.<br />
Naturvårdsverkets vägledningsplan<br />
Länsstyrelsen har gått igenom planen tillsammans med Gotlands kommun.<br />
48. Tillsynen över naturreservat, strandskyddsområden, kulturhistoriskt skyddade<br />
områden och andra skyddade områden ska bidra till bättre regelefterlevnad och till att<br />
miljökvalitetsmålen nås. Tillsynen över kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och<br />
fornminnen m.m. ska bidra till bevarandet av dessa samt till förbättrade förutsättningar för<br />
hållbar förvaltning av kulturarvet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka viktiga insatser man<br />
gjort i vägledande syfte och vilka effekter tillsynen som rör skyddade områden respektive<br />
kulturmiljön har medfört.<br />
44
Tillsyn över skyddade områden<br />
Länsstyrelsen har <strong>2010</strong> förstärkt resurserna för tillsyn i naturskyddade områden. Tydliga<br />
rutiner har tagits fram för dokumentation vid tillsynsbesök. Effekten har blivit en mer<br />
omfattande egeninitierad tillsyn mot att den tidigare har varit mera händelsestyrd. Mötena<br />
mellan tillsynspersonerna och allmänheten leder till bättre regelefterlevnad, både vid direkta<br />
regelöverträdelser och förebyggande. Den tillsyn i naturreservaten som skett i år visar att det<br />
finns behov av insatser i vägledande syfte framför allt när det gäller regelefterlevnad om<br />
förbud mot terrängkörning.<br />
Länsstyrelsens tillsyn av strandskyddet sker oftast vid anmälan från allmänheten. Under <strong>2010</strong><br />
har anmälningar om brott mot strandskyddsföreskrifterna ökat i antal vilket föranlett<br />
omprioritering av resurser. Liksom föregående år har tillsynsärendena mestadels rört olagligt<br />
uppställda husvagnar men även olovligt uppförda byggnader och andra anordningar, vilket<br />
resulterat i tio åtalsanmälningar för brott mot strandskyddsföreskrifterna. Den ökade<br />
aktiviteten har lett till ökad uppmärksamhet i media vilket dels bör leda till bättre<br />
regelefterlevnad, men dels också till en ökad mängd inkommande tillsynsärenden från<br />
allmänheten.<br />
Länsstyrelsen har haft regelbundna tillsynsvägledningsmöten med Gotlands kommun där man<br />
diskuterat tillsynsfrågor gällande både miljöbalken och kulturminneslagen. Länsstyrelsen<br />
kommer att i samarbete med Gotlands kommun att 2011 ge ut en folder om strandskydd.<br />
Foldern ska vända sig till allmänheten för att förutom information om vad som gäller inom<br />
strandskyddade områden, även tydliggöra kommunens och länsstyrelsens roller vid ansökan<br />
om bygglov och strandskyddsdispens.<br />
Gällande Gotlands enda kulturreservat Norrbys i Väte pågår kontinuerlig tillsyn genom att<br />
Länsstyrelsen ingår i styrgruppen och har återkommande möten med Länsmuseet som driver<br />
verksamheten.<br />
Hållbar förvaltning av kulturarvet<br />
När det gäller kulturmiljön har Länsstyrelsen gjort tillsynsbesök på samtliga 25 vårdade<br />
fornlämningsområden som omfattas av skötselavtal. Tillsyn angående hänsyn till<br />
fornlämningar i skogsmark, i samband med avverkning och föryngringsåtgärder, har utförts i<br />
och med en slutavverkning, dels intill en komplex fornlämningsmiljö dels inför ett 20-tal<br />
markberedningar. Under året har dessutom granskning av lämningar som registrerats inom<br />
Skog & Historia-projektet slutförts.<br />
Inom byggnadsvården har kunskapsunderlag tagits fram för sju enskilda objekt samt översyn<br />
gjorts över fyra äldre byggnadsminnesbeslut vilka blir underlag för en långsiktigt hållbar<br />
förvaltning. Tillsyn har genomförts och rådgivning har även lämnats i samband med bl.a.<br />
ägarbyten i fem fall. Under året har 16 kyrkor med inventarier och kyrkogårdar genomgått<br />
tillsyn. Det etablerade tillsynsarbetet har inneburit att såväl församlingarna som externa<br />
aktörer så som Räddningsverket ser nyttan med tillsynen.<br />
Länsstyrelsen utformar för närvarande en tillsynsplan för att säkra fullgod tillsyn över<br />
Gotlands samtliga byggnadsminnen. Enligt planen skall varje byggnadsminne få tillsyn minst<br />
var sjätte år.<br />
45
Inom projektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen arbetat vidare med uppföljning och<br />
fältundersökningar. Projektets mål är bland annat att ta fram en modell för arbete med att<br />
förebygga och motverka plundringar av fornlämningar i Sverige. I november <strong>2010</strong> hölls ett<br />
seminarium/workshop där representanter från flera myndigheter och institutioner diskuterade<br />
vidare satsningar och prioriteringar inom projektet.<br />
49. <strong>Länsstyrelserna</strong>s arbete med skydd och skötsel av värdefulla naturområden och hotade<br />
arter ska bedrivas så att biologisk mångfald bevaras och utvecklas. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska<br />
översiktligt redovisa viktigare insatser inom området. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska särskilt<br />
redovisa:<br />
– Insatser i naturvårdsarbetet när det gäller stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal<br />
delaktighet i skydd och skötsel av naturvärden, samt<br />
– hur arbetet fortlöper med genomförandet av länsvisa strategier med utgångspunkt i den<br />
nationella strategin för formellt skydd av skog.<br />
Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen skyddat 230 ha skogsmark enligt strategin för formellt skydd<br />
av skog. Skötsel är ett prioriterat område som utökats under året, med syfte att öka styrningen<br />
i tillsynen och skötsel, dialog och bättre helhetsbild avseende insatserna.<br />
Inom åtgärdsprogram för hotade arter har inventeringar gjorts för ca 20 arter, vilket lett till ny<br />
kunskap om flera arter. Guldsandbin har visats sig tillhöra en egen underart på Gotland.<br />
Länsstyrelsen har fått en förbättrad bild av den svartfläckige blåvingens habitatkrav genom att<br />
observera larver i myrbon. Åtgärder har gjorts i miljöer där många arter kan gynnas; bl.a. i<br />
tätortsnära rikkärr. Länsstyrelsen har slutredovisat åtgärder enligt tre nationella program för<br />
hotade arter.<br />
Stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal delaktighet<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> aktivt arbetat med frågan hur bevarande och skydd av natur-<br />
och kulturvärden kan gå hand i hand med varsam utveckling. Ett pilotprojekt har drivits kring<br />
ett naturreservat på norra Gotland. Tillsammans med företagare har möjligheter för<br />
näringsverksamhet i och i anslutning till naturreservatet utforskats och identifierats. Boende<br />
och andra lokala aktörer i detta pilotområde har varit viktiga deltagare i projektet.<br />
I syfte att förbättra den kommunikativa förmågan har hälften av naturvårdstjänstemännen<br />
genomgått naturvårdsverkets utbildning Dialog för naturvården. Utbildningen har bokats in<br />
för 20 personer till, både naturvårdstjänstemän och andra tjänstemän.<br />
Inom Åtgärdsprogrammet för hotade arter (ÅGP) har bl.a. genomförts tallryckning i<br />
Sudersand i samarbete med den lokala föreningen Fårö samfällighetsförening. Projektet har<br />
fått stor uppmärksamhet i pressen och mottagits mycket positivt bland medborgarna.<br />
Åtgärden har både öppnat upp stranden för badgäster samtidigt som de biologiska värdena<br />
med solbelysta friblåsta sanddyner förväntas gynna hotade insekter och växter. Genom besök<br />
tillsammans med markägare på enskilda fastigheter, har inom ÅGP också genomförts ett<br />
flertal rådgivningar gällande åkerogräs samt hotade svampar.<br />
Genomförandet av länsvisa strategier<br />
Områdesskyddsarbetet har genomförts enligt strategin för formellt skydd av skog. Första<br />
halvåret <strong>2010</strong> gick arbetet på sparlåga då det var känt att riksdagen skulle ändra i<br />
expropriationslagen (1972:719) och höja tilläggsersättningen. När lagändringen var<br />
46
genomförd fortlöpte arbetet bra. Länsstyrelsen beslutade om två nya naturreservat och<br />
utvidgade ett till en sammanlagd areal av drygt 160 hektar. Länsstyrelsen beslutade också om<br />
nio biotopskyddsområden och ett naturvårdsavtal.<br />
Under perioden 1999-<strong>2010</strong> skyddade Länsstyrelsen 2 869 ha produktiv skog. Enligt<br />
länsstrategin skulle 3 200 ha skyddas vilket innebär att 90 % av den planerade arealen<br />
skyddats.<br />
52. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska arbeta med återskapande av våtmarker i och i anslutning till<br />
odlingslandskapet i enlighet med planeringsunderlaget som utarbetades inom ramen för<br />
uppdrag 22 i regleringsbrevet för 2008 för länsstyrelserna. Rekvirerade medel får<br />
användas för såväl länsstyrelsernas som kommunernas insatser.<br />
Länsstyrelsen arbete med återskapande av våtmarker har dels bedrivits genom<br />
informationsarbete, dels genom direkt uppsökande verksamhet till markägare med potentiella<br />
marker för angelägna våtmarker. Resurser har även lagts på rådgivning och handläggning av<br />
de ansökningar som inkommit till myndigheten.<br />
Informationsinsatserna har främst riktats mot vattenråden och LRF där information om<br />
möjligheter till stöd för anläggning har getts. Information har getts dels på några av<br />
vattenrådens egna möten, dels vid samlade möten där alla vattenråd och LRF varit inbjudna.<br />
En konsekvens av att arbeta mot vattenråden är att förhållandevis få kvinnor nås.<br />
I februari anordnades en inspirationsdag där Ekologgruppen från Landskrona berättade om<br />
våtmarksarbetet i Skåne. Detta har sedan mynnat vidare i att ett av vattenråden sökte ett<br />
LOVA-projekt där markägare inom avrinningsområdet kunde få gratis projektering av<br />
våtmarker på sina ägor. Projekteringarna är nu gjorda och förhoppningsvis går flera av<br />
markägarna vidare med sina våtmarksprojekt.<br />
Information om våtmarker har getts via länsstyrelsens skrift Jårdi som ges ut till alla<br />
lantbrukare i länet.<br />
Planeringsunderlaget för våtmarker som gjordes under 2008 har tidigare diskuterats med<br />
några av vattenråden. Det har då fått en hel del kritik för att många våtmarker föreslås på den<br />
mest produktiva jordbruksmarken. Ett problem har även varit att många föreslagna platser<br />
ligger i mycket flacka områden med djupt nedskurna kanaler. Det skulle alltså krävas<br />
omfattande grävarbeten för att skapa våtmarker på dessa platser om man inte vill dämma<br />
mycket stora arealer.<br />
Inför den uppsökande verksamheten har länsstyrelsen därför sökt efter delvis andra lägen där<br />
man kan nyttja fall och som ligger utanför de mest intensivt brukade jordbruksmarkerna.<br />
Länsstyrelsen har även haft i åtanke att de anlagda våtmarkerna inte enbart ska bli en stor<br />
kostnad för markägaren, utan gärna kan ge något ekonomiskt tillbaka via t.ex. kombinerat<br />
skötselstöd för våtmarker och betesmarksersättningar/gårdsstöd.<br />
I de fåtal fall där markägaren hittills kontaktats, har ingen varit direkt negativ. Det har ofta<br />
funnits intresse men kanske inte tid och engagemang driva ett våtmarksprojekt. I två fall (av<br />
fem) har responsen från markägarna varit så positiv att våtmarkerna troligtvis kommer att bli<br />
anlagda det närmsta året. Erfarenheten är dock att det krävs mycket tid från Länsstyrelsens<br />
sida för rådgivning och stöttning till markägaren för att denne ska genomföra projektet.<br />
47
Man kan konstatera att direkt uppsökande verksamhet kan vara ett verkningsfullt sätt att få<br />
värdefulla våtmarker anlagda, men att det kräver resurser, dels för planering och dels för att<br />
stötta och leda markägaren genom projektet. Det är därför inte motiverat att jobba så specifikt<br />
med mindre angelägna våtmarker. Där är metoden antagligen bättre att jobba med generellt<br />
utåtriktad verksamhet via vattenråd, LRF-avdelningar, informationsmöten etc.<br />
Rådgivning har gjorts till ca 25 våtmarksobjekt, varav 5 genom greppa näringen. Några<br />
rådgivningar har gällt ärenden där ansökan om miljöstöd redan gjorts men där projekteringen<br />
varit ogenomförbar eller utformad på ett sätt som länsstyrelsen inte beviljar miljöstöd för.<br />
Rådgivningen har då fått göras om för att markägaren ska kunna genomföra sitt<br />
våtmarksprojekt.<br />
RB2008<br />
22. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska utveckla det under år 2007 framtagna planeringsunderlaget med<br />
lämpligt verktyg innehållande den information om fysiska förhållanden och markanvändning<br />
som behövs för att närmare ange lämpliga områden för anläggning av våtmarker i<br />
odlingslandskapet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska vidare i samråd med berörda kommuner utveckla<br />
formerna för och bedriva uppsökande och samordnande arbete i områden som i<br />
planeringsunderlaget har pekats ut som särskilt betydelsefulla och lämpliga för anläggning<br />
och restaurering av våtmarker i enlighet med Nationell strategi för myllrande våtmarker och<br />
Aktionsplanen för havsmiljön (Rapport 5563, Naturvårdsverket). <strong>Länsstyrelserna</strong> ska i<br />
huvudsak ha försett ovan nämnda verktyg med nödvändiga data till den 31 december 2008.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> ska i årsredovisningarna redovisa insatser och resultat.<br />
56. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska i arbetet med vattenmiljön särskilt verka för att arbetet med<br />
vattenrelaterade miljökvalitetsmål, havsmiljöarbetet, miljöövervakningen och arbetet<br />
enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samordnas<br />
och så långt som möjligt sker på ett integrerat sätt. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska översiktligt<br />
redovisa viktigare insatser i vattenmiljöarbetet.<br />
Länsstyrelsen har sedan 2006 byggt upp organisationen för vatten- och fiskefrågor där<br />
samordningsansvaret för vattenförvaltning, miljömål och miljöövervakning är samlade i ett<br />
och samma team. I organisationen finns även ansvariga för de vattenrelaterade miljömålen<br />
Hav i balans - Levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god<br />
kvalitet och Myllrande våtmarker. Miljömålet Ingen övergödning integreras i arbetet via<br />
vattenförvaltningen och Greppa näringen.<br />
Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med lokala vattenvårdsprojekt har medfört att<br />
intresset för vattenfrågorna ökat ytterligare och att dessa projekt utgör en viktig inledning på<br />
de mer omfattande åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen. Projekten har möjliggjorts<br />
via satsningen på LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) som regeringen beslutade 2009. Gotlands<br />
län tilldelades 3,8 miljoner kronor som fördelades på 10 olika projekt. Projekten har bland<br />
annat resulterat i åtgärdsplaner för ett antal avrinningsområden och försök med att återuppta<br />
algskörd längs Gotlands stränder.<br />
59. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska intensifiera arbetet med att verka för att de aktörer som är<br />
ansvariga för kommunal avloppsrening iakttar Naturvårdsverkets föreskrifter avseende<br />
avloppsreningsverk för att minska kväveutsläpp. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka<br />
åtgärder som vidtagits och resultaten av dessa.<br />
48
På Gotland är det endast avloppsreningsverket i Visby som berörs av föreskrifterna om<br />
kväveutsläpp. Enligt 6 § i föreskriften får högsta koncentrationen av totalkväve som<br />
årsmedelvärde vara 15 mg/l som riktvärde. År 2003 meddelade Länsstyrelsen tillstånd för<br />
utsläpp av avloppsvatten med ett villkor att resthalten av kväve i det utgående avloppsvattnet<br />
som gränsvärde inte får överstiga 15 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Genom att detta<br />
gränsvärde gäller sedan dess är det inte tillåtet med utsläpp som överstiger det värde som<br />
anges i Naturvårdsverkets föreskrift. Gotlands kommun är tillsynsmyndighet och de uppger<br />
att detta villkor inte överskrids. Resultatet av Länsstyrelsens beslut och kommunens tillsyn är<br />
att naturvårdsverkets föreskrift följs.<br />
62. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska senast vid utgången av <strong>2010</strong> ha inrättat samrådsgrupper för<br />
naturvård inom varje län i syfte att öka samverkan mellan olika aktörer och för att<br />
förbättra det regionala naturvårdsarbetet. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa sina insatser.<br />
Länsstyrelsen i Skåne län ska samordna länsstyrelsernas redovisning.<br />
Länsstyrelsen har inrättat ett naturvårdsråd och två möten har hållits under <strong>2010</strong>. I gruppen<br />
ingår representanter från Länsstyrelsens skogsteam (som kommer att återgå till<br />
Skogsstyrelsen 2011), Gotlands kommun, Högskolan på Gotland, Gotlands botaniska<br />
förening, Gotlands ornitologiska förening, Gotlands naturskyddsförening, Svenska<br />
naturskyddsföreningen, Karlsö Jagt- & Djurskyddsförening, Svenska turistföreningen<br />
gotlandskretsen, Gotlands hembygdsförbund och Gotlands entomologiska förening. Gruppen<br />
kommer att ha minst två möten per år. Naturvårdsrådet fick under <strong>2010</strong> bl.a. tillfälle att<br />
påverka utformningen av fyra blivande naturreservat.<br />
Länsstyrelsen är även på väg att bilda fyra samrådsgrupper som främst ska diskutera skötsel<br />
av skyddade områden på olika delar av Gotland.<br />
På Fårö har Länsstyrelsen tillsammans med föreningen Fårö Framtid, styrelsen för Fårö<br />
samfällighetsförening, samt några privatpersoner bildat ett forum. Tanken är att diskutera<br />
förvaltningen av vissa reservat samt åtgärder för att minska slitaget på vissa känsliga<br />
strandavsnitt. Under <strong>2010</strong> har två möten hållits på Fårö. Det har varit en stor fördel för alla<br />
berörda att kunna diskutera specifika problemområden direkt på plats.<br />
På Norra Gotland har Länsstyrelsen tillsammans med ALMI, Gotlands kommun och<br />
högskolan startat ett projekt i och runt naturreservatet Bästeträsk. Tanken är att försöka<br />
utveckla en samverkansmetod för hur man kan underlätta för företagande i skyddade<br />
områden. Även de boende i området medverkar i projektet. Detta s.k. Ar-projekt startade 2009<br />
och ska avslutas sommaren 2011.<br />
Samrådsgrupperna på östra och södra Gotland har ännu inte kommit igång men beräknas<br />
komma igång under 2011. Däremot pågår arbetet med att skapa en referensgrupp på<br />
Östergarnslandet inom landskapsstrategiarbetet och tanken är att från denna referensgrupp<br />
utveckla en samrådsgrupp för naturvård.<br />
63. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska utarbeta regionala program för att tydliggöra mål, prioriteringar<br />
och åtgärder för naturvårdsskötseln inom respektive län. De regionala programmen ska<br />
komplettera det nationella programmet Värna-Vårda-Visa. Arbetet ska vara avslutat 2011.<br />
49
När det gäller skötsel av Gotlands läns skyddade områden, pågår en sammanställning av en 3årig<br />
förvaltningsplan som ska vara klar 2011. Revideringen av det nationella programmet<br />
Värna-Vårda-Visa är inte klar och än så länge finns inte heller riktlinjer för länsstyrelsernas<br />
arbete med de regionala programmen. Länsstyrelsens ambition är ändå att förvaltningsplanen<br />
kommer att prioritera intentionerna med Värna-Vårda-Visa-programmet.<br />
Främsta prioriteringen inför 2011 kommer att ligga på att tillgängliggöra de naturreservat som<br />
ska presenteras i en utökad utflyktsguide som trycks våren 2011. Målet är att reservaten som<br />
ingår i guiden med stolthet ska kunna visas upp. Prioriteringarna handlar därför, förutom<br />
säkerställande av rena skötselåtgärder i form av hävd, främst om att ordna skyltning,<br />
parkering och vandringsvägar.<br />
En förändring i skötselorganisationen kommer att ske vid årsskiftet <strong>2010</strong>/2011 då<br />
skogsfrågorna på länsstyrelsen återgår till Skogsstyrelsen. Skogens Uppdragsverksamhet har<br />
på ett mycket förtjänstfullt och smidigt sätt utfört skötselåtgärder, så som röjning och<br />
stängsling m.m. i både skyddade naturområden och värdefulla kulturmiljöer. Även om<br />
skötselåtgärder i större utsträckning än tidigare i framtiden, inom skyddade naturområden,<br />
kommer att erbjudas enskilda markägare, i syfte att öka den lokala delaktigheten, så är det<br />
länsstyrelsens förhoppning att fortsatt kunna utnyttja Uppdragsverksamheten i skogsstyrelsens<br />
regi.<br />
64. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur arbetet med kompetenshöjande åtgärder för<br />
länsstyrelsernas hantering av rovdjursfrågor beträffande varg, järv, björn, lo och kungsörn<br />
fortlöper. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa vilka åtgärder som genomförts. <strong>Länsstyrelserna</strong><br />
ska även redovisa sina insatser avseende organisationen av den nya rovdjursförvaltningen.<br />
Gotlands viltförvaltningsdelegation bildades <strong>2010</strong>. Delegationen har haft två möten och en<br />
speciell utbildningsdag. På utbildningsdagen lärde sig delegationens ordinarie ledamöter och<br />
suppleanter mer om kungsörnens förekomst och biologi på Gotland (det enda av de<br />
uppräknade rovdjuren som finns på Gotland är kungsörnen) samt fick kunskaper om<br />
lagstiftningen kring viltskadeanslaget. De övriga två mötena innehöll också utbildning men i<br />
mindre grad.<br />
65. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur arbetet med översynen av det utvidgade<br />
strandskyddet fortlöper.<br />
Länsstyrelsen i Gotlands län har dels den 30 augusti 1976, dels den 26 april 1993 beslutat om<br />
utvidgning av strandskyddsområdet längs delar av Gotlands kust. För närvarande gäller<br />
utvidgat strandskydd på vissa kuststräckor på Fårö, på Östergarnslandet, i Lau, När och<br />
Grötlingbo socknar samt på Storsudret. Dessa områden är de viktigaste när det gäller<br />
strandskydd och prioriteras nu i översynsarbetet.<br />
Länsstyrelsen har under året genomfört en översyn av det utvidgade strandskyddet på den<br />
sydligaste delen av Gotland, Storsudret. Ett förslag till beslut om utvidgning av inom delar av<br />
det aktuella området sändes på remiss till Gotlands kommun den 12 november <strong>2010</strong>.<br />
Länsstyrelsen har även påbörjat översynen av det utvidgade strandskyddet på<br />
Östergarnslandet och på Fårö.<br />
50
Tabell 2.1: Tillsyn inom Naturvård och miljöskydd<br />
Antal<br />
tillsynsobjekt<br />
i länet<br />
Sakområde och del av sakområde<br />
1)<br />
Antal<br />
Antal<br />
tillsynsobjekt tillsynsobjekt<br />
som varit med<br />
föremål för allvarliga<br />
tillsyn<br />
brister som<br />
inte<br />
åtgärdats 2)<br />
Naturvård och miljöskydd<br />
totalt (5)<br />
varav tillsyn av områdesskydd<br />
(515)<br />
375 150 0<br />
varav tillsyn av<br />
vattenskyddsområden (516)<br />
15 0 0<br />
varav tillsyn av dispenser och<br />
tillstånd avseende områdesskydd<br />
(526)<br />
130 15 0<br />
varav tillsyn av skydd för djuroch<br />
växtarter (527)<br />
Ca 300 2 0<br />
varav tillsyn av övrig prövning<br />
avseende naturskydd (528)<br />
0 0 0<br />
varav tillsyn av vattenverksamhet<br />
(535)<br />
500 5 0<br />
varav tillsyn av miljöfarlig<br />
verksamhet (555)<br />
70 21 0<br />
varav tillsyn av kemiska<br />
produkter och biotekniska<br />
organismer (565)<br />
0 0 0<br />
varav tillsyn av avfall och<br />
producentansvar (566)<br />
0 0 0<br />
varav tillsyn av övrigt miljö- och<br />
hälsoskydd (567)<br />
0 0 0<br />
varav tillsyn av förorenade<br />
områden och miljöriskområden<br />
(575)<br />
40 21 1<br />
Summa<br />
Definitioner till tabell 2.1<br />
Ca 1 430 214 1<br />
1) med tillsynsobjekt avses verksamheter, produkter eller anläggningar, dvs. de enheter som är föremålet<br />
för tillsyn enligt av staten fastställda normer. I de fall där tillsyn görs över andra tillsynsorgan (vanligtvis<br />
kommuner) kan tillsynsobjekt avse kommun. I övriga fall skall tillsynsobjekt EJ avse kommun eller<br />
kommundel, då denna är att betrakta som objektansvarig, dvs. den som ansvarar för att tillsynsobjektet<br />
uppfyller statens krav.<br />
2) brister som återrapporteras i tabellen skall avse brister i tillsynen där länsstyrelsen beslutat förelägga om<br />
rättelse.<br />
Kommentarer Tabell 2.1<br />
Tillsyn har utförts i något högre grad än tidigare år.<br />
51
Tabell 2.2: Länsfakta inom miljötillsyn<br />
Länsfakta om rennäring <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31 2008-12-31<br />
Faktiskt antal renar i förhållande till tillåtet<br />
0,0 % 0,0 % 0,0 %<br />
antal (%)<br />
Antal slaktade renar/år 0 0 0<br />
Produktion av renkött/år (ton) 0 0 0<br />
Antal renskötselföretag 0 0 0<br />
Antal samebyar 0 0 0<br />
Kommentarer Tabell 2.2<br />
Ej aktuell<br />
52
Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 1,74 1,91 2,77<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,23/1,51 0,21/1,7<br />
Andel av årsarbetskrafter 1,49 % 1,60 % 2,15 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
1 737 1 608 4 527<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
1,31 % 1,16 % 3,21 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsens arbete har präglats av samverkan med andra organisationer och andra<br />
myndigheter, detta såväl regionalt som nationellt. Samverkan inom den tidigare<br />
försöksverksamheten GotSam har permanentats och ingår nu i ordinarie arbete.<br />
Den viktigaste prioriteringen har varit att slutföra arbetet med att införa en ny<br />
krisledningsorganisation. Den nya organisationen kännetecknas av flexibilitet i både<br />
bemanning och lokalisering. Detta ger, enligt Länsstyrelsens mening, en god generell<br />
krishanteringsförmåga.<br />
Länsstyrelsen bedömer att det geografiska ansvar som Länsstyrelsen innehar har bedrivits<br />
väl. Länsstyrelsen utgör numera en självklar aktör såsom sammanhållande av länets<br />
krisberedskap och krishantering.<br />
67. För att förbättra uppföljningen av samhällets krisberedskap ska länsstyrelserna göra en<br />
översiktlig regional sammanställning, analys och värdering av de risk- och<br />
sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som kommuner och landsting ska göra enligt<br />
lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära<br />
händelser i fredstid och höjd beredskap. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska bedöma i vilken utsträckning<br />
enskilda kommuner och landsting analyserat och dokumenterat de extraordinära händelser<br />
som kan inträffa i fredstid, hur dessa händelser kan påverka kommunernas och<br />
landstingens verksamheter, samt vilken förmåga kommunerna och landstingen har att<br />
verka vid en sådan händelse.<br />
Gotlands kommun har analyserat ett antal extraordinära händelser som kan inträffa i<br />
kommunen. Arbetet har inletts inom försöksverksamheten GotSam där ett antal scenarier<br />
fastställdes. Dessa scenarier övas i samverkansövningar. Varje år utses en i GotSam<br />
ingående myndighet att vara ansvarig för årets samverkansövning. För årets övning,<br />
färjekollision, ansvarade Gotlands kommun.<br />
Kommunen deltar också i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Vidare har en plan<br />
för allvarliga och extraordinära händelser fastslagits. Länsstyrelsen gör därmed<br />
bedömningen att kommunen har både analyserat och dokumenterat sådana händelser som<br />
anges i lagen.<br />
53
68. <strong>Länsstyrelserna</strong>s tillsyn över kommunerna, inom ramen för området Skydd mot<br />
olyckor, ska bedöma och främja kommunernas förmåga att leva upp till de nationella<br />
målen samt de verksamhetsmål och de särskilda skyldigheter som framgår av lagen<br />
(2003:778) om skydd mot olyckor. <strong>Länsstyrelserna</strong>s tillsyn enligt lagen ska inriktas så att<br />
den kan samordnas med den uppföljning som ska ske av kommunernas uppgifter i<br />
samhällets krishanteringssystem enligt avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och<br />
Landsting. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas<br />
arbete enligt lagen om skydd mot olyckor.<br />
Länsstyrelsen har genom avtal ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län<br />
avseende stöd vid tillsyn av den kommunala räddningstjänsten. Under året har det av<br />
praktiska skäl inte varit möjligt att vid samma tillfälle kombinera tillsyn och uppföljning.<br />
Dock är de bägge aktiviteterna samordnade.<br />
Gotlands kommun har påbörjat ett arbete i fråga om revidering och förbättring av<br />
kommunens andra handlingsprogram för skydd och säkerhet. Arbetet syftar till att få alla<br />
förvaltningar att medverka och därmed ha det breda deltagandet som lagen om skydd mot<br />
olyckor anger. I övrigt kan Länsstyrelsen konstatera att kommunen uppfyller de åtaganden<br />
som föreligger den.<br />
54
Sakområde Kulturmiljö<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 6,33 6,28 6,32<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
1,15/5,18 1,57/4,71<br />
Andel av årsarbetskrafter 5,43 % 5,26 % 4,9 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
5 223,7 5 036 4 969<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
3,93 % 3,62 % 3,53 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
I planeringen av Länsstyrelsens arbete med att bevara och utveckla det gotländska<br />
kulturarvet <strong>2010</strong> prioriterades ökade kunskapsunderlag, ökad extern samverkan,<br />
utveckling av forn- och landskapsvården samt att med näringslivet verka för att<br />
kombinera bevarande av kulturarvet med företagsutveckling. Länsstyrelsen har medverkat<br />
i den förstärkta samverkan mellan länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet genom<br />
uppdrag 70 2 . Fokus har även legat på extern samverkan med Gotlands kommun, Visby<br />
Stift och med Gotlands hembygdsförbund. Gemensamma prioriteringar med Gotlands<br />
kommun har gjorts i arbetet med ett kommunalt kulturmiljöprogram och en översyn av<br />
riksintressena för kulturmiljö. Internt har arbetet kvalitetssäkrats med<br />
processbeskrivningar, uppföljning av handläggningstider och kompetensöverföring inom<br />
forn- och landskapsvården. Nätverksarbetet i projektet Ett plundrat kulturarv är en annan<br />
viktig fråga, där Länsstyrelsen har bidragit till polisutredningen kring ett fall av<br />
skattplundring och misstänkt grovt brott mot kulturminneslagen. Länsstyrelsen har arbetat<br />
med information och tillgänglighet inom såväl det kyrkoantikvariska området som inom<br />
forn-, landskaps- och byggnadsvården. Ett gott internt samarbete har skett med<br />
verksamheten inom sakområdena Skogsbruk, Naturvård och Lantbruk i projekten<br />
Skogens Mångfald och Utvald miljö inom Landsbygdsprogrammet. Samverkan har även<br />
skett kring kulturmiljöer vid vattendrag.<br />
69. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska:<br />
– Kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsernas arbete och resultat<br />
inom verksamhetsområdet,<br />
– redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året för arbetet,<br />
– redovisa de största svårigheterna under året för arbetet, samt<br />
– redovisa de tre viktigaste samarbetsprojekten med andra verksamheter inom eller<br />
utanför länsstyrelsen under året.<br />
Bedömning av Länsstyrelsens arbete och resultat<br />
I en gemensam prioritering med Gotlands kommun har ett kommunalt kulturmiljöprogram<br />
påbörjats och en modell skapats för översyn av riksintressena för kulturmiljö. Som<br />
2 Uppdrag 70 syftar till att förstärka samverkan, utnyttja befintlig expertkompetens över läns- och<br />
myndighetsgränserna, bygga upp gemensamma stödfunktioner och program för ett mer resursstarkt och enhetligt<br />
arbetssätt.<br />
55
pilotområde valdes riksintresseområdena på Storsudret, motsvarande området för den<br />
fördjupade översiktsplanen. En riksintresseöversyn har också påbörjats för Fårö, som<br />
tillsammans med Östergarnslandet avslutas 2011. Resultatet inom särskilt<br />
riksintresseöversynen är gott och utbytet i relation till kostnaderna för projektledning är<br />
optimalt.<br />
Inom projektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen genomfört riktade<br />
informationsinsatser och ett nätverksseminarium. En modell för brottsförebyggande arbete<br />
ska upprättas och resultaten skall spridas till övriga län 2011. Länsstyrelsen har deltagit<br />
med sakkunskap i polisutredningen, som nu har lett till åtal och en förväntat<br />
prejudicerande dom. Projektets årsresultat är gott.<br />
Utvecklingen och förvaltandet av Världsarvet sker i samverkan med Gotlands Museum,<br />
Gotlands kommun och privata intressenter. Arbetet med en utvärdering, Periodic<br />
Reporting till UNESCO, har inletts och skall slutföras 2011. Samverkansarbete fungerar i<br />
hög grad, med en tydlig ansvarsfördelning och gemensam hållning i utvecklingsfrågor,<br />
såsom exempelvis Stora Torgets ombyggnad. I september deltog Länsstyrelsen vid<br />
seminariet för de nordiska världsarven som hölls i Visby.<br />
Under året har Gotland tilldelats 62 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, som<br />
fördelats till prioriterade vårdarbeten. Enligt väl fungerande rutiner, beslutar Visby stift<br />
om fördelningen med Länsstyrelsen som rådgivande part. Under året avslutades den<br />
fleråriga inventeringen av kyrkoinventarier på Gotland. Inventeringen, som har fått stor<br />
uppmärksamhet, presenterades i ett öppet seminarium i samarbete med Högskolan på<br />
Gotland. Ett kyrkoarkeologiskt symposium med fokus på kyrkor i Östersjöregionen<br />
genomfördes under våren med deltagande från de baltiska länderna. Bägge dessa<br />
aktiviteter är vägledande inom sina områden. Länsstyrelsen var värd för ett årsmöte inom<br />
det svenska kulturreservatsnätverket på Gotland i maj.<br />
Rådgivning och restaureringsinsatser som positivt påverkar kulturvärden i skog, samt i<br />
odlings- och kulturlandskapet, har genomförts inom projekten Skogens Mångfald och<br />
Utvald Miljö, båda inom Landsbygdsprogrammet. Stödformen Utvald Miljö är efterfrågad<br />
och ger goda resultat. Vid informationstillfällen för allmänheten har kunskap om<br />
stödformer, skötsel och restaurering spridits. Tillfällena har varit väl genomförda och<br />
uppskattade, men inte så välbesökta som förväntat. En inventering av kulturmiljöer vid<br />
sjöar och vattendrag har genomförts, i linje med det länsstyrelseövergripande projektet<br />
Kulturmiljö och Vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns<br />
vattendistrikt. Sammanställningen av inventeringen skall ske 2011 och samverkan inom<br />
projektet löper väl.<br />
Prioriteringar<br />
Länsstyrelsen har prioriterat framtagande av planeringsunderlag, i form av ett kommunalt<br />
kulturmiljöprogram samt reviderade riksintressen för kulturmiljö.<br />
Inom ramen för projektet Ett plundrat kulturarv har Länsstyrelsen prioriterat arbetet med<br />
den polisutredning som pågått under en stor del av året. Länsstyrelsens projektledarinsats<br />
värderas till ca en halv årsarbetskraft.<br />
Under året har Länsstyrelsen utvecklat rutinerna och arbetet inom forn- och<br />
landskapsvård, där den skogliga uppdragsverksamheten har övertagit vården av<br />
56
kulturmiljöbesöksplatser från Gotlands kommun. Inför den skogliga verksamhetens<br />
utträde ur Länsstyrelsen har ett aktivt arbete bedrivits med löpande<br />
samverkansdiskussioner, utveckling av rutiner och processbeskrivningar. En översyn av<br />
informationsmaterialet på besöksplatserna har vidare påbörjats med fokus på barn- och<br />
ungdomsperspektivet.<br />
Länsstyrelsen har tillsammans med det gotländska näringslivet verkat för att kombinera<br />
bevarande av kulturarvet med företagsutveckling. Bland annat har utveckling av<br />
jordbruksföretag skett genom projekt i Landsbygdsprogrammets Utvald miljö och<br />
Skogens mångfald samt via kontakter med Hushållningssällskapet. Länsstyrelsen har även<br />
deltagit i infrastruktursatsningar, framför allt bredband på landsbygden. I världsarvsstaden<br />
Visby har samverkan skett vid ombyggnad och utveckling av Stora torget samt ett tiotal<br />
byggnadsminnesförklarade större fastigheter.<br />
Svårigheter<br />
Personalförändringar och upprepade omfördelningar av arbetsuppgifter, till följd av<br />
tjänstledigheter och pensionsavgång, har krävt resurser för att överföra kompetens och<br />
upprätthålla kontinuitet. I projektet Skogens mångfald har det ursprungligen planerade<br />
antalet rådgivningsinsatser sänkts för att kunna uppnå målet.<br />
När det gäller projektet Ett plundrat kulturarv har arbetet med polisutredningen varit så<br />
omfattande att några av projektets ursprungligen planerade insatser har försenats. Detta<br />
kommer dock att åtgärdas 2011. Vid inlösen av fornfynd har problem uppmärksammats ur<br />
ett kundperspektiv. Länsstyrelsen samverkar med Riksantikvarieämbetet som har infört<br />
nya rutiner för bland annat en snabbare ärendehantering.<br />
Gotland har högst andel byggnadsminnen i landet. Tillståndspliktiga förändringar sker allt<br />
oftare utan dialog med Länsstyrelsen, särskilt i samband med ägarbyten. Tillsyn och<br />
information om byggnadsminnena behöver därför förstärkas. Detta arbete har påbörjats i<br />
slutet av <strong>2010</strong>.<br />
Externa samarbetsprojekt<br />
Samarbete med Gotlands kommun har skett för framtagande av planeringsunderlag.<br />
Arbetet innebär en omfattande översyn av länets riksintressen för kulturmiljö, samt ett<br />
flerårigt arbete med att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram. Samarbetet kommer<br />
att fördjupas 2011. I riksintresseöversynen samverkar länsstyrelserna och<br />
Riksantikvarieämbetet i enlighet med målen för Uppdrag 70.<br />
I pilotprojektet Ett plundrat kulturarv har arbetet fortgått i nätverket mellan myndigheter<br />
och kulturmiljöaktörer på Gotland för att komma till rätta med plundring av det<br />
gemensamma kulturarvet. I nätverket är LRF, Polisen, Åklagarmyndigheten,<br />
Riksantikvarieämbetet, Gotlands Hembygdsförbund, Högskolan på Gotland och Gotlands<br />
Museum representerade.<br />
I projektet Hus med historia, som löper åren <strong>2010</strong>-2011, samverkar Länsstyrelsen med<br />
Gotlands hembygdsförbund i fördelning av bidrag till vård av lokala<br />
hembygdsföreningars byggnader m.m.<br />
57
Tabell 5.1<br />
Länsfakta kulturmiljö <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31 2008-12-31<br />
Antal registrerade fornlämningar 30 418 30 280 29 080<br />
Antal byggnadsminnen enligt 3 kap.<br />
kulturminneslagen<br />
367 367 360<br />
Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap.<br />
kulturminneslagen<br />
99 99 99<br />
Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal<br />
118 118 118<br />
yta (ha) 38 252 38 252 38 252<br />
Kulturreservat, antal<br />
1 1 1<br />
yta (ha) 30 30 30<br />
Andel av länets kommuner som har<br />
kulturmiljöprogram<br />
(%)<br />
0,0 % 0,0 % 0,0 %<br />
Kommentarer Tabell 5.1<br />
Antal registrerade fornlämningar inkluderar de marina lämningarna, då<br />
Riksantikvarieämbetet hänvisar till att det är svårt att på ett bra sätt urskilja dessa i FMIS.<br />
Riksintresseområdenas gränser eller antal har inte ändrats. Uppgiften om riksintressenas<br />
yta kommer från en sammanställning utförd av Boverket 2009.<br />
Tabell 5.2<br />
Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och<br />
betalar ut<br />
Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men<br />
där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen<br />
3 821 2 419 4 350<br />
6 309 9 899 5 800<br />
Kommentarer Tabell 5.2<br />
I övre fältet ingår medel gällande forn- och landskapsvård som från och med <strong>2010</strong> köps<br />
från den skogliga uppdragsverksamheten. Tidigare utfördes detta uppdrag i samarbete<br />
med Gotlands kommuns socialtjänst, då till en något lägre kostnad. Ökningen i övre fältet<br />
beror även delvis på att Länsstyrelsen år <strong>2010</strong> fått möjlighet att avsätta bidragsmedel för<br />
kunskapsunderlag, antingen för projekt i egen regi eller som utförs av konsult.<br />
58
Sakområde Folkhälsa<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2) 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 1,03 3,47 3,03<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,05/0,98 0,96/2,51<br />
Andel av årsarbetskrafter 0,88 % 2,90 % 2,35 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
1 023 2 445 2 508<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
0,77 % 1,76 % 1,78 %<br />
2)<br />
Vid årsskiftet 2009/<strong>2010</strong> övergick delar av uppdragen i Social omvårdnad till Socialstyrelsen och<br />
Länsstyrelsens sakområde kallades därefter Folkhälsa, vilket avgränsade sakområdet och uppdragen <strong>2010</strong>.<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsens bedömning är att uppdraget att samordna det förebyggande arbetet inom<br />
ANDT i länet har genomförts med högre kvalitet jämfört med tidigare år. Under året har<br />
särskilt arbetet och samarbete mot dopning intensifierats. Värt att nämna är även de<br />
kunskapshöjande insatser som genomförts under året gentemot arbetslivet i syfte att uppnå<br />
en tobaksfri arbetsplats.<br />
Undersökningar av hälsoutvecklingen som sammanställts av Gotlands kommun visar att<br />
rökningen bland kvinnor minskar, men att kvinnor på Gotland fortfarande röker mest i<br />
landet. Länsstyrelsen har under året även på olika sätt uppmärksammat problematiken<br />
med att den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland kvinnor och flickor på Gotland.<br />
Länsstyrelsen har under året tagit fram en policy för verksamhetsintegrering av<br />
tvärperspektiv. Ett av dessa tvärperspektiv är folkhälsa. En utförligare redovisning av<br />
policyn finns i återrapporteringskrav 81.<br />
Länsstyrelsen har under året också sökt och beviljats särskilda medel från Statens<br />
folkhälsoinstitut vilket möjliggjort för Gotlands kommun att utvärdera den kommunala<br />
tobakspolicyn, samt att kommunen också genom detta genomfört utbildningsinsatser i<br />
konflikthantering för krogpersonal.<br />
71. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska i enlighet med anvisningar från Statens folkhälsoinstitut (FHI)<br />
redovisa hur de har utövat tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) och tobakslagen<br />
(1993:581), vilka åtgärder som vidtagits för att skärpa den kommunala tillsynen samt<br />
resultaten av detta arbete.<br />
Tillsynsplan<br />
Genom samarbetsavtal daterat den 27 januari <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen i Stockholms län<br />
förbundit sig att utföra alkohol- och tobakstillsynen åt Länsstyrelsen i Gotlands län.<br />
Särskild tillsynsplan för Gotland har inte upprättats eftersom länet endast omfattar en<br />
kommun. Länsstyrelsen i Stockholms läns tillsynsplan på alkohol- och tobaksområdet har<br />
även innefattat Gotlands kommun.<br />
59
Organisation och resurser<br />
Länssamordnaren på Gotland arbetar tillsammans med alkohol- och tobakshandläggarna<br />
vid länsstyrelsen i Stockholms län.<br />
Vägledande tillsyn och lärande åtgärder<br />
Vid åtta tillfällen under året har Gotlands kommuns alkohol- och tobakshandläggare<br />
deltagit i kompetenshöjande möten på länsstyrelsen i Stockholms län. Vid dessa möten<br />
diskuteras bl. a. nya intressanta domar, ansvarsfull alkoholservering, utformning av<br />
tillsynsprotokoll, märkning av tobaksprodukter och utvecklingen på alkohol- och<br />
tobaksområdet. Externa föredragshållare från Skatteverket, Statens folkhälsoinstitut,<br />
Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket har medverkat.<br />
Direkt tillsyn<br />
Länsstyrelsen i Stockholms län har genomfört verksamhetstillsyn i Gotlands kommun.<br />
Detta innebär att länsstyrelsen i Stockholms län besökt kommunen och samtalat med<br />
handläggaren utifrån ett tillsynsprotokoll. Därefter har tillsynspersonerna gjort en<br />
granskning av ett antal beslut som handlagts med stöd av alkohollagen. Utifrån detta har<br />
en tillsynsrapport skrivits som ställts till berörd nämnd. Eventuella brister påtalas för<br />
handläggaren direkt på plats samtidigt som tilsynspersonerna ger råd och tips om hur<br />
handläggaren kan förbättra sitt arbete.<br />
Tillsyn har även genomförts på ett stort antal restauranger i Visby under den s.k.<br />
Stockholmsveckan. Vid ett tillfälle deltog även en av kommunens alkohol- och<br />
tobakshandläggare. Iakttagelserna finns sammanställda i en särskild rapport.<br />
Tillsynsmetoder<br />
Gotlands kommun arbetar efter metoden Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningar om<br />
ansvarsfull alkoholservering anordnas vid två tillfällen varje år.<br />
Sedan år 2007 har kommunens tillsyn av restaurangrörelser ökat med 70 procent. Tillsyn<br />
enligt tobakslagen har under år <strong>2010</strong> ökat i omfattning. Samtliga detaljister som säljer<br />
folköl har under året fått minst ett besök. Merparten av de handlare som säljer tobak har<br />
fått ett besök. Kommunen har även genomfört en ungdomsstudie (år 2009).<br />
Ungdomsstudien syftar till att kontrollera efterlevnaden av åldersgränser på<br />
serveringsställen. Vid tobakstillsyn liksom vid tillsyn av folkölsförsäljningen använder sig<br />
kommunerna av protokoll enligt vilket det bl. a. kontrolleras om handlaren har ett<br />
egenkontrollprogram och om det finns dekaler om åldergräns för inköp.<br />
Samarbete<br />
Under år <strong>2010</strong> har länsstyrelsen i Stockholms län haft ett nära samarbete i tillsynsarbetet<br />
med City polisens tillståndsgrupp i Stockholm och med Polisen på Gotland.<br />
Statens folkhälsoinstitut<br />
Båda länsstyrelserna anser att det är positivt att Statens folkhälsoinstitut initierat en<br />
nationell referensgrupp och olika nätverksgrupper. Slutligen bedömer länsstyrelserna att<br />
Statens folkhälsoinstitut borde vara mer aktiv vad gäller olika utbildningsinsatser.<br />
60
Tabell 6.1 Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter<br />
Kostnader och årsarbetskrafter för Folkhälsa Kostnader<br />
(tkr)<br />
Årsarbetskrafter<br />
Totala kostnader (exkl. OH) 1 022,8 1,03<br />
varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa<br />
(700)<br />
41,1 0,07<br />
varav Fördelning av statsbidrag (704) 18,2 0,04<br />
varav Alkohol- och tobaksärenden (705) 963,4 0,92<br />
varav alkoholärenden 7051-7053 52,8<br />
varav tobaksärenden 7054 43,2<br />
Totala kostnader (inkl. OH) 1 406,6<br />
Tabellen ska innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall endast redovisas<br />
för senaste räkenskapsår (dvs. <strong>2010</strong>)<br />
Kommentarer Tabell 6.1<br />
Kostnader för Alkohol- och tobaksärenden avser dels uppdraget att samordna det<br />
förebyggande arbetet inom alkohol-, narkotika-, tobak-, och dopning i länet, dels<br />
tillsynsuppdraget enligt alkohol- och tobakslagen. Kostnaderna avser exempelvis<br />
lönekostnader, externa utbildningsinsatser, opinionsbildning.<br />
61
Sakområde Jämställdhet<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 1,18 0,99 0,88<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,04/1,14 0,03/0,96<br />
Andel av årsarbetskrafter 1,01 % 0,83 % 0,68 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
866 966 722<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
0,65 % 0,69 % 0,51 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsen har under året arbetat utifrån målen i myndighetens strategi och<br />
handlingsplan med fokus på att utveckla jämställdhetsintegreringen i myndighetens<br />
styrkedja. Ett resultat av det är att jämställdhet är tydligt i hela styrkedjan och<br />
uppföljningen av arbetet har en tydlig struktur. Personalen har genom utbildning och stöd<br />
fått en ökad kunskap om metoder för jämställdhetsintegrering.<br />
För att följa upp utvecklingen i länet utifrån de jämställdhetspolitiska målen har<br />
Länsstyrelsen gjort en analys av den regionala könsuppdelade statistik som har tagits fram<br />
sedan 2005. Analysen utgör också ett kunskapsunderlag och stöd för andra aktörer med<br />
praktiska övningar och diskussioner om jämställdhet på Gotland. Länsstyrelsens<br />
bedömning av utvecklingen utifrån de jämställdhetspolitiska målen är att makt och<br />
inflytande är mer jämnt fördelat i politiken men att mycket arbete kvarstår i näringslivet.<br />
Analysen visade också på ett behov av att uppmärksamma ojämställdhet i hälsa.<br />
Länsstyrelsen har under året inlett ett arbete med att utveckla stödet till statliga<br />
myndigheter i länet, vilket har resulterat i ett ökat intresse och utvecklad samverkan. I<br />
stödet till Gotlands kommun har ett viktigt fokus varit flickors och pojkars psykiska<br />
ohälsa. Ett resultat av insatserna är en ökad medvetenhet om betydelsen av ett strukturerat<br />
arbete med jämställdhetsintegrering i olika verksamheter.<br />
Länsstyrelsen har under året prioriterat att utveckla och intensifiera arbetet för att mäns<br />
våld mot kvinnor ska upphöra. Länsstyrelsens insatser har varit att utveckla arbetet med<br />
att fördela statsbidrag, samverkan i länet, informations- och kunskapsspridning.<br />
Länsstyrelsen har tagit ett helhetsgrepp och inkluderat insatser för att motverka<br />
prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Resultatet av insatserna är att<br />
framförallt kunskapen och intresset har ökat. Ett tecken på det är t.ex. att de ansökningar<br />
som kommer in om statsbidrag avser insatser för utsatta grupper som tidigare inte har<br />
uppmärksammats.<br />
75. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur de inom länet givit stöd till olika aktörer i deras<br />
arbete med jämställdhetsintegrering. Redovisningen ska ange insatsernas inriktning,<br />
omfattning och resultat.<br />
62
Länsstyrelsens insatser under året har utgått från uppsatta mål i myndighetens strategi för<br />
att främja jämställdhetspolitiken i länet. Prioriterade insatser är inriktade mot att stödja<br />
Gotlands kommun och statliga myndigheter.<br />
Länsstyrelsen har stöttat Gotlands kommun i frågor om styrning och uppföljning i<br />
samband med Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt om Jämställda tjänster.<br />
SKL-projektet pågår fortfarande och resultaten av det arbetet återstår att ta del av.<br />
Länsstyrelsen har under året genomfört ett flertal utbildningsinsatser för personal inom<br />
främst barn- och utbildningsförvaltningen vid Gotlands kommun. Utbildningsinsatserna<br />
har omfattat omkring 200 personer, majoriteten kvinnor. Det har dels handlat om<br />
utbildningar om jämställdhetsintegrering, dels mer inriktade föreläsningar med fokus på<br />
flickors och pojkars psykiska ohälsa. Resultat av insatserna bedöms vara att<br />
medvetenheten kring betydelsen av jämställdhetsarbete i skola och fritidsverksamhet har<br />
ökat genom dessa insatser.<br />
Det stöd som tidigare getts till Gotlands kommun och socialtjänsten har följts upp genom<br />
dialog och planering av nya insatser. Resultatet av tidigare insatser är en ökad<br />
medvetenhet och efterfrågan av mer stöd bland medarbetare inom socialtjänsten.<br />
Länsstyrelsens insatser för att stödja de statliga myndigheterna har under året bestått av en<br />
inventering av vilka uppdrag de statliga myndigheterna på Gotland har att<br />
verksamhetsintegrera jämställdhet. Länsstyrelsen har också arrangerat ett<br />
samverkansmöte för att erbjuda ett forum för erfarenhetsutbyte. Resultatet av detta är ett<br />
ökat intresse och efterfrågan av samverkan och stöd samt bildandet av ett nätverk.<br />
Som ett stöd till de aktörer i länet som bedriver projekt genom Europeiska socialfonden<br />
(ESF), driver länsstyrelserna gemensamt projektet ESF-Jämt med stöd till<br />
jämställdhetsintegrering av ESF-projekten. Länsstyrelsen i Gotlands län är med och bidrar<br />
till gemensamma arbetet genom att t.ex. länsrådet har ordföranderollen i styrgruppen för<br />
ESF-Jämt.<br />
Länsstyrelsens arbete med ta fram och sprida kunskapsunderlag om jämställdhet i länet är<br />
också ett viktigt sätt att stödja aktörer i länet.<br />
Tabell 7.1<br />
Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 1 250,9 1 346,0 1 167,0<br />
varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 552,1 499,4 1 098,0<br />
varav övrig finansiering (tkr) 698,8 846,6 69,0<br />
Andel av länsstyrelsens totala<br />
0,94%<br />
verksamhetskostnader (%)<br />
0,97% 0,80%<br />
Verksamhetsintäkter 344,3 404,2 54,0<br />
1)<br />
Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)<br />
Kommentarer Tabell 7.1<br />
Verksamhetsintäkterna består till största delen av medel för att bekämpa människohandel<br />
och prostitution, utvecklingsmedel för kvinnofrid, medel för kvinnors företagande, och<br />
medel från 1:1-anslaget.<br />
63
Sakområde Integration<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 0,30 0,07 0,08<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
0,03/0,27 0/0,07<br />
Andel av årsarbetskrafter 0,27 % 0,06 % 0,06 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
154 68 53<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
0,12 % 0,04 % 0,04 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsen har fokuserat på att bygga upp kunskap och samverkan. Det har främst<br />
gjorts genom dialog med Gotlands kommun och andra aktörer som Arbetsförmedlingen<br />
och frivilligorganisationer. Resultatet är ett ökat intresse för samverkan och<br />
utvecklingsarbete.<br />
Det finns ett behov av att uppmärksamma integration och flyktingmottagning i länet.<br />
Därför har Länsstyrelsen också arbetat för att uppmärksamma det arbete som görs och<br />
sprida information om det som är aktuellt inom integrationsområdet. Det har till exempel<br />
gjorts genom nyhetsbrev, deltagande i media, utdelning av Integrationspris och<br />
medverkan i Rädda barnens verksamhet med Internationellt café. Resultatet av det är ett<br />
ökat intresse samt mer dialog och samverkan.<br />
Gotlands kommun är positiv till att ta emot flyktingar men har under flera års tid inte<br />
kunnat fylla den överenskomna kvoten för antalet mottagna nyanlända flyktingar.<br />
Kommunen vill ta emot fler och arbetar för att det finns en beredskap och kapacitet att<br />
göra det. Länsstyrelsens insatser har därför varit att initiera en dialog om hur det faktiska<br />
mottagandet ska kunna öka. Det faktiska mottagandet har under året ökat något, men<br />
dialogen som har förts visar på ett behov av fortsatta insatser för att öka<br />
flyktingmottagandet.<br />
Som ett sätt att verka för de integrationspolitiska målen har Länsstyrelsen, tillsammans<br />
med Gotlands kommun, Rädda barnen, Röda korset, ABF Gotland, deltagit i<br />
planeringsprocessen kring insatser mot rasism och antidemokratiska krafter. Ett resultat är<br />
att en gemensam projektansökan kommer att göras för fortsatta insatser.<br />
Länsstyrelsen har lyft vikten av jämställdhetsintegrerad undervisning med personal inom<br />
verksamheten för Svenska för invandrare (SFI) samt arrangerat utbildningstillfällen och<br />
inventerat behoven av ytterligare stöd.<br />
Länsstyrelsen har även prioriterat att delta i den samverkan och det utvecklingsarbete som<br />
sker på länsstyrelsegemensam nivå. Samverkan utgör ett forum för ett gemensamt lärande,<br />
en arena för att skapa samsyn och lyfta frågor från och till Gotland.<br />
64
76. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa sitt arbete för att skapa god beredskap och kapacitet i<br />
respektive län för att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Av<br />
redovisningen ska framgå hur arbetet bedrivits och vilka resultat som nåtts. Vidare ska<br />
redovisningen, där så är möjligt, beskriva insatser, metoder och hinder samt barns<br />
situation i mottagandet på följande områden: Regional samverkan kring arbete,<br />
Bosättning, Utbildning och hälsa, Nyanländas boende, Organiserad vidareflyttning,<br />
Samhällsinformation, Sociala insatser för nyanlända samt Svenska för invandrare (SFI)<br />
och yrkessvenska. Ytterligare anvisningar för redovisningen får göras av Länsstyrelsen i<br />
Kronobergs län.<br />
Beredskap och kapacitet<br />
Länsstyrelsen har under året prioriterat att få en bild av läget i länet och skapa grund för<br />
en god samverkan. Som metod har Länsstyrelsen valt möten och dialog med framförallt<br />
Gotlands kommun men även med andra statliga myndigheter och representanter från det<br />
civila samhället. Länsstyrelsen ser det som strategiskt viktigt att hålla frågan levande<br />
eftersom det kan bli ett hinder att mottagandet är konstant lägre än det antal som anges i<br />
överenskommelsen. Det finns en risk att det leder till att kapaciteten hos Gotlands<br />
kommun minskar. Resultatet är ett ökat intresse för samverkan och utvecklingsarbete samt<br />
att Länsstyrelsens stöd efterfrågas. Länsstyrelsen kommer nästa år att utveckla arbetet<br />
med regional samverkan. Alla aktörer har visat på ett behov och intresse för att utveckla<br />
samverkan.<br />
Länsstyrelsen har under året prioriterat dialog, kunskapsspridning samt samverkan i länet<br />
och med andra länsstyrelser. Vid arbetet med att teckna en överenskommelse om<br />
flyktingmottagandet har Länsstyrelsen tagit initiativ till en kontinuerlig dialog och<br />
inkluderat Arbetsförmedlingen i processen.<br />
Länsstyrelsens kunskap om situationen i Gotlands län har ökat och Länsstyrelsen har<br />
etablerat sig som en central aktör för samverkan inom integrationsområdet. Insatserna har<br />
också gjort att intresset för en mer utvecklad samverkan kring mottagandet har väckts. Det<br />
tillsammans är en bra grund för att arbeta vidare med att skapa kapacitet för ett gott<br />
flyktingmottagande på Gotland. När det gäller det faktiska mottagandet har det inte ökat<br />
nämnvärt, men problematiken med det låga antalet anvisningar har uppmärksammats och<br />
arbetet fortsätter med att hitta metoder för att situationen ska förbättras.<br />
Insatser, metoder och hinder<br />
Regional samverkan kring arbete<br />
Länsstyrelsen har prioriterat förberedelser inför etableringsreformen genom<br />
informationsutbyte och samverkansmöten med berörda aktörer. Länsstyrelsen har i ett<br />
inledande skede samordnat samverkan mellan Gotlands kommun, Arbetsförmedlingen<br />
och Migrationsverket. Det har främst skett genom olika möten med kunskapsutbyten och<br />
planering inför reformen. Därefter har Länsstyrelsen deltagit och bidragit med kunskap<br />
och information i de dialogdagar som Arbetsförmedlingen har arrangerat.<br />
Ett hinder har varit att det idag inte finns någon formaliserad regional samverkan kring<br />
flyktingmottagning och därför inte heller kring arbete. Arbete kommer att vara ett<br />
fokusområde i det kommande samverkansarbetet.<br />
65
Utbildning<br />
Inga specifika insatser har genomförts under året.<br />
Bosättning<br />
Gotlands kommun har under flera års tid inte kunnat fylla den överenskomna kvoten för<br />
antalet mottagna nyanlända invandrare. Antalet anvisningar är få och frågan har<br />
diskuterats mycket kring vad det beror på och vad som kan göras för att öka det faktiska<br />
antalet mottagna. Länsstyrelsens insats har varit att diskutera frågan med aktörer i länet<br />
och att lyfta frågan i den länsstyrelsegemensamma samverkan.<br />
Inför etableringsreformen har Länsstyrelsen bidragit med information för att förtydliga<br />
ansvarsfördelningen i bosättningsarbetet efter att reformen har trätt i kraft.<br />
Nyanländas boende<br />
Det finns ett samarbete mellan flyktingmottagningsverksamheten och det kommunala<br />
bostadsbolaget. Ett hinder i flyktingmottagandet är en brist på tillgång till mindre<br />
lägenheter. Länsstyrelsen har lyft problemet i Boverkets Bostadsmarknadsanalys.<br />
Hälsa<br />
Länsstyrelsen har diskuterat området hälsa på möten med både kommunala och ideella<br />
aktörer. Det finns ett behov av mer information för att få en bättre bild av problem, behov<br />
och utvecklingsområden. En oro har lyfts av Gotlands kommun inför den grupp som<br />
enligt etableringsreformen inte uppnår full prestationsförmåga och hur deras behov ska<br />
kunna mötas.<br />
Organiserad vidareflyttning<br />
Gotlands kommun deltar i organiserad vidareflytt och BOSAM, men har upplevt att det<br />
inte har ökat flyktingmottagandet. Länsstyrelsen har fört en dialog med Gotlands kommun<br />
kring ansökan av strukturella medel för extraordinära insatser och poängterat<br />
möjligheterna att använda medel till att marknadsföra Gotland som mottagningskommun.<br />
Länsstyrelsen ämnar stödja Gotlands kommun i arbetet med att marknadsföra Gotland och<br />
använda och sprida den invandrarserviceguide som Gotlands kommun har tagit fram<br />
under året med hjälp av strukturella medel.<br />
Samhällsinformation<br />
Samhällsinformation sker idag inom ramen för Komvux verksamhet. Länsstyrelsen har<br />
under året valt att prioritera information till kommunen om förordningen om<br />
samhällsorientering. Gotlands kommun har som enda kommun i länet och med det<br />
speciella geografiska läget en utmaning i att arrangera samhällsorientering på det sätt som<br />
beskrivs i förordningen.<br />
Sociala insatser för nyanlända<br />
De sociala insatser som erbjuds nyanlända idag utförs framförallt av det civila samhället.<br />
Länsstyrelsen har sett dialogen med dem som viktig, eftersom de fyller en viktig funktion<br />
i introduktionen av mottagna flyktingar. Det finns ett gott samarbete mellan Gotlands<br />
kommun och frivilligorganisationerna, som bör tas tillvara i kommande insatser för ökad<br />
regional samverkan.<br />
Länsstyrelsen har lyft fram frågan om stöd till personer med utländsk bakgrund i det<br />
regionala arbetet med att revidera Handlingsprogrammet för Kvinnofrid på Gotland.<br />
66
Svenska för invandrare (SFI)<br />
För att få en bild av hur verksamheten fungerar har Länsstyrelsen haft en dialog med<br />
personal inom SFI-verksamheten. Länsstyrelsens bedömning är att SFI kan erbjuda en<br />
god verksamhet med rimlig väntetid. De ser en utmaning i att kunna anpassa<br />
verksamheten efter elevernas deltagande i praktik och arbete. Med etableringsreformen<br />
blir det centralt att SFI-verksamheten har en beredskap att kunna anpassa verksamheten<br />
efter etableringsplanernas upplägg.<br />
Det finns ett gott samarbete mellan SFI och flyktingsamordningen vid Gotlands kommun,<br />
vilket är en viktig del för att introduktionen ska fungera. SFI-verksamheten har också ett<br />
samarbete med andra aktörer i länet kring frågor som arbete, företagande och mäns våld<br />
mot kvinnor. Länsstyrelsen ämnar bygga på det samarbetet i det fortsatta arbetet.<br />
Länsstyrelsen har uppmärksammat jämställdhetsperspektivet i SFI-verksamheten genom<br />
att t.ex. medverka vid undervisningstillfällen och diskutera jämställdhet med SFIdeltagarna<br />
och lärarna. Resultatet av insatserna var att behovet av jämställdhetsintegrerad<br />
undervisning uppmärksammades och att det framkom att personalen har ett behov av stöd<br />
i det arbetet.<br />
Yrkessvenska<br />
Inga specifika insatser har genomförts under året.<br />
Barns situation<br />
Vid dialog med Gotlands kommun diskuteras flyktingmottagandet i en helhetsbild där de<br />
ensamkommande flyktingbarnen också inkluderas. Gotlands kommun har under året<br />
beslutat att bygga ut mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och inriktat sig på att<br />
fördubbla mottagandet.<br />
Barnens situation i flyktingmottagandet har diskuterats med Gotlands kommuns<br />
flyktingsamordnare. Rädda barnen är en viktig aktör för nyanlända barn och Länsstyrelsen<br />
ser kontakten med dem under året som strategiskt viktig inför det fortsatta<br />
samverkansarbetet. Det finns ett samarbete mellan några skolor i Visby kring invandrade<br />
flickors och pojkars situation i skolan. Länsstyrelsen har deltagit i ett möte.<br />
Barnperspektivet är ett utpekat prioriterat område inom integration under nästa år.<br />
67
Sakområde Skogsbruk<br />
FAKTARUTA<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Årsarbetskrafter totalt 1) 17,4 19,77 23,43<br />
Årsarbetskrafter män /kvinnor 1)<br />
12,18/5,22 13,64/6,13<br />
Andel av årsarbetskrafter 14,93 % 16,56 % 18,19 %<br />
Verksamhetskostnader exkl. OH<br />
(tkr) totalt<br />
32 653 38 344 33 849<br />
Andel av totala<br />
verksamhetskostnader<br />
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
24,52 % 27,58 % 24,07 %<br />
Länsstyrelsens övergripande bedömning<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> på ett bra sätt arbetat mot de uppdrag och mål som var<br />
uppsatta inom det skogliga området. Förutom de grundläggande uppgifterna har<br />
Länsstyrelsen prioriterat genomförandet av Landsbygdsprogrammet, inventering av<br />
frivilliga avsättningar, övergång till nytt handläggarstöd, arbete för att bekämpa almsjukan<br />
samt övergången till Skogsstyrelsen.<br />
Inventering av frivilliga avsättningar har genomförts under året. Projektet är ett<br />
regeringsuppdrag med Skogsstyrelsen som ansvarig myndighet men som på Gotland<br />
genomförts av Länsstyrelsen. 78 fastigheter har lottats ut av Skogsstyrelsen via<br />
fastighetsregistret. Efter telefonintervjuer har fältinventering utförts på de fastigheter där<br />
markägarna svarat att de har avsatt skog för frivilligt sparande. Under fältinventeringen,<br />
som genomförs med en speciell metodik, har kvaliteten på avsättningarna dokumenterats<br />
utifrån natur- och kulturvärden samt sociala värden. Inventeringen genomförs med<br />
sekretess, men bedömningen är överlag att de områden som angetts som frivilligt<br />
sparande håller hög kvalitet, främst med avseende på naturvärdena.<br />
Länsstyrelsen har arbetat med bekämpningsinsatser mot almsjukan sedan 2006. Från 2008<br />
har ett mer omfattande inventerings- och destrueringsarbete utförts då resurstillgången<br />
varit större. Resultatet från <strong>2010</strong> visar att antalet almsjuka träd inte har ökat sedan 2009,<br />
trots att bekämpningsinsatserna inte bedöms ha utförts på ett optimalt sätt eftersom<br />
resurser endast tilldelas årsvis.<br />
Länsstyrelsen har under hösten genomfört en inventering av Gotlands skogsbilvägar och<br />
klassificerat 55 av dessa utifrån förväntad framtida belastning, hur de förvaltas och deras<br />
status. Resultatet kommer att användas av LRF för att genomföra insatser för att förmå<br />
markägarna att förvalta vägarna bättre.<br />
Den 1 september övergick Gotland från ansökningsplikt till anmälningsplikt på<br />
avverkningar, då länet inte längre anses svårföryngrat. Detta har gjort handläggningen av<br />
avverkningsärenden mindre tidskrävande. Under <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen övergått till ett<br />
nytt handläggarstöd för skogliga ärenden, Navet. Förutom ett mer användarvänligt och<br />
effektivare system är den stora förändringen att alla avverkningsanmälningar skickas till<br />
Växjö för registrering och kommer tillbaka till distriktet för handläggning. Denna<br />
handläggningsrutin har införts i hela Sverige för att få enhetlighet och effektivitet i<br />
handläggningen.<br />
68
Övergång till Skogsstyrelsen<br />
Enligt regeringsbeslut övergår den skogliga verksamheten vid Länsstyrelsen till<br />
Skogsstyrelsen från och med den 1 januari 2011. Under hösten <strong>2010</strong> har arbete för att<br />
förbereda en överföring av personal och verksamhet till Skogsstyrelsen genomförts. I<br />
samband med detta har beslut tagits om att Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen kommer att<br />
dela vissa administrativa resurser så som reception och kontorsytor. Under året har ett<br />
antal workshops och möten ägt rum mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i syfte att<br />
tillvarata de positiva erfarenheter som erhållits under försöksperioden.<br />
Jämställdhetsinsatser<br />
En arbetsgrupp om tre personer har under året arbetat särskilt med jämställdhetsfrågor<br />
kopplad till den skogliga verksamheten. Dessa tre personer har deltagit i en intern<br />
jämställdhetsutbildning inom Länsstyrelsen under året.<br />
En jämställdhetsanalys bland skogsägare har genomförts, baserad på en<br />
enkätundersökning till skogsägare på Gotland från 2004. Analysen har bland annat visat<br />
att kvinnor sällan är involverade i brukandet av skogen på fastigheten och att det oftast är<br />
mannen som har ansvaret för planering och utförande av skogliga åtgärder. Resultatet av<br />
analysen visar att en viktig uppgift för myndigheten är att genom den vardagliga<br />
kontakten med skogsägare, uppmuntra kvinnornas inflytande över den egna skogen.<br />
2 manliga medarbetare har deltagit på en skogskväll med temat ”jämställdhet inom<br />
skogsbruket”. En kvinna från SLU som arbetar med jämställdhetsfrågor inom skogsbruket<br />
var gästföreläsare.<br />
En kvinnlig medarbetare har deltagit i en Workshop för en jämställdhetsstrategi inom<br />
skogsbrukssektorn, anordnad av jordbruksdepartementet. I grupper diskuterade man hur man<br />
skulle öka andelen kvinnor i ledande befattningar inom skogsbrukssektorn, hur man skulle<br />
värva fler kvinnor till skogliga utbildningar och vilka nyckeltal man ska använda sig av vid<br />
beräkning av jämställdhet.<br />
Generella återrapporteringskrav<br />
Utöver vad som anges i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska<br />
Länsstyrelsen redovisa:<br />
1) Hur Länsstyrelsens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka<br />
utan att förbruka med tillhörande inriktningsmål.<br />
2) Årsarbetskraft, intäkter, kostnader och resultat för verksamheterna:<br />
- lagtillsyn,<br />
- rådgivning, utbildning och information,<br />
- inventering, uppföljning och utvärdering,<br />
- statligt stöd,<br />
- övriga myndighetsuppgifter och<br />
- uppdragsverksamhet.<br />
69
Verksamhet Årsarbetskrafter Intäkter Tkr<br />
Kostnader<br />
Tkr<br />
Resultat<br />
Lagtillsyn 2,01 1908 1908 0<br />
Rådgivning, utbildning och<br />
information<br />
2,94 5326 5326 0<br />
Inventering, uppföljning och<br />
utvärdering<br />
0,38 381 381 0<br />
Statligt stöd 1,83 3567 3567 0<br />
Övriga myndighetsuppgifter 2,51 2401 2401 0<br />
Uppdragsverksamhet 72,93 32755 32541 214<br />
Kommentar till tabellen<br />
Ökningen av anslagen till statligt stöd beror på att man fått extra pengar till<br />
bekämpningsinsatser mot almsjuka inom ramen för det statliga ädellövstödet.<br />
Minskningen av MU-anslagen till rådgivning, utbildning och information beror främst på<br />
minskade anslag för rådgivningsinsatser. I stället har mer rådgivning utförts via det skogliga<br />
landsbygdsprogrammet.<br />
Resultat för verksamheten och uppföljning av visionen Bruka utan att förbruka redovisas<br />
framförallt under rubriken Nationellt mål.<br />
Återrapportering av uppgifter finansierade från anslag 1:2<br />
Länsstyrelsen ska redovisa arbetet med:<br />
- Förbättrad biotopinventering, övervakning av biologisk mångfald och nya skyddsformer.<br />
- Att utveckla och analysera metoder för hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk)<br />
utifrån ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter.<br />
Förbättrad biotopinventering<br />
Under året har det utförts en mindre förbättrad/kompletterande nyckelbiotopsinventering.<br />
De skogstyper som har inventerats är sumpskogar, gamla barrskogar och kalkbarrskogar.<br />
Det har nyregistrerats sex nyckelbiotoper med en sammanlagd areal som uppgår till 33<br />
hektar.<br />
Övervakning av biologisk mångfald<br />
I samband med ansökan/anmälan om avverkning har Länsstyrelsen kontrollerat om det har<br />
funnits några biologiska värden. I det fall det har funnits biologiska värden har<br />
skogsägarna informerats och samtidigt fått råd om hur man bevarar de biologiska värdena.<br />
I vissa fall har det tagits upp som en anmälan för samråd enligt Miljöbalken.<br />
Nya skyddsformer<br />
Länsstyrelsen har tidigare visat intresse, att som försökslän, arbeta med den nya<br />
områdesskyddsformen Komet. Gotland fick dock inte detta uppdrag och har därför inte<br />
haft möjligheten att arbeta med den nya skyddsformen.<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> inte arbetat med hyggesfritt skogsbruk utan avvaktar<br />
Skogsstyrelsens riktlinjer. Gotland är inte heller särskilt lämpad för denna skötselform<br />
p.g.a. naturliga förutsättningar.<br />
70
Ökade kunskaper om klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket<br />
Länsstyrelsen ska redovisa arbetet med att förmedla kunskap till skogsägare och andra<br />
verksamma i skogsbruket, kring hur klimatförändringarna kan komma att påverka<br />
skogsbruket och möjliga anpassningsåtgärder i syfte att nå skogspolitikens jämställda mål.<br />
Länsstyrelsen ska löpande rapportera till Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet).<br />
Arbetet ska redovisas i årsredovisningen.<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> tilldelats medel från Skogsstyrelsen för klimatrådgivning.<br />
Dessa medel har främst använts för klimatrådgivning som kopplar till åtgärder för<br />
minskad klimatpåverkan inom skogsbruket i samband med tre skogsdagar.<br />
På Skogsstyrelsens fastighet Fröjel Lilla Hajdes 2:1 har Länsstyrelsen under våren<br />
planterat olika ekprovenienser, lärk och hybridasp med syfte att användas som<br />
demonstrationsytor.<br />
Informationsinsatser har också genomförts vid offentligt möte med sockenting.<br />
Kompetensinsatser har genomförts vid deltagande i föreläsning om klimatkommunikation,<br />
samt Länsstyrelsens projekt Konflikter, klimat och biologisk mångfald i skogen.<br />
Länsstyrelsens skogliga verksamhet har internt under året även deltagit i länsstyrelsens<br />
samverkansgrupp för energi- och klimatarbete.<br />
Landsbygdsprogrammet 2007-2013<br />
Länsstyrelsen ska under perioden 2007-2013 verka för ett effektivt genomförande av<br />
Sveriges landsbygdsprogram. I detta ingår att Skogsstyrelsen till förvaltningsmyndigheten<br />
(Jordbruksverket) ska rapportera om programmets genomförande och resultat enligt<br />
förvaltningsmyndighetens riktlinjer.<br />
Den skogliga delen av Landsbygdsprogrammet består av fyra<br />
kompetensutvecklingsprojekt. Dessa ligger i linje med regeringens vision Bruka utan att<br />
förbruka och målet är att det ska leda till fler jobb och högre tillväxt på landsbygden.<br />
Projektet Beställarkompetens för skogsägare syftar till att öka skogsägarnas insikter om<br />
vilka möjligheter som finns i att äga och förvalta skog oavsett om målet är att öka<br />
ekonomiska, ekologiska eller sociala värden i den egna skogen. Projektet innehåller två<br />
delar, kurser samt temadagar. Målen för kurserna är att få 70 deltagare varav 25 procent<br />
nya eller yngre skogsägare samt 25 procent kvinnor. 76 skogsägare har under året<br />
genomgått kursen. 28 procent av deltagarna har varit nya eller unga skogsägare och 36<br />
procent var kvinnor. Målet för temadagarna är 30 deltagare; tio har medverkat vid den<br />
temadag som genomfördes på norra Gotland och nio deltagare kom till temadagen som<br />
genomfördes på södra Gotland.<br />
Landsbygdsprogrammets projekt inom området bioenergi och kompensationsåtgärder,<br />
syftar till att via kompetensutvecklingsinsatser bidra till ett ökat hänsynsfullt användande<br />
av skogen för bioenergiändamål, utan att mark och vatten långsiktigt påverkas negativt.<br />
Länsstyrelsen har genomfört de utbildningsinsatser som planerats, men målet för antal<br />
deltagare har inte uppnåtts när det gäller långutbildningen. Orsaken bedöms vara att<br />
utbildningen genomfördes under en period när markägarna är upptagna med<br />
ensilageskörd. I nedanstående tabell redovisas utförda åtgärder.<br />
71
Åtgärd/<br />
projekt<br />
Revision<br />
askdatabas <br />
Långutbildning<br />
skogligt<br />
verksam<br />
ma<br />
Kortutbildning<br />
Mål<br />
Uppgifter<br />
skickas<br />
till<br />
Skogs-<br />
styrelsen<br />
En kurs<br />
20<br />
markägare<br />
kvällsövni<br />
ng + 1<br />
utedag<br />
3<br />
tillfällen,<br />
minst 90<br />
skogsägare<br />
Genomfört Utförda<br />
datum<br />
åtgärder <strong>2010</strong><br />
November Skickat till<br />
SKS<br />
19 juni Utbildning 17<br />
och 19 juni<br />
med<br />
Skogsstyrelsen<br />
23 oktober<br />
12<br />
november<br />
8 december<br />
Skogsdag,<br />
Liljewalchska<br />
skogsfonden/M<br />
ellanskog/<br />
Gotlandsflis<br />
Skogsdag,<br />
Lojsta-Linde-<br />
Fardhem<br />
LRF avdelning<br />
Tjänstemannaexkursion,<br />
tema klimat<br />
och energi<br />
Antal<br />
deltagare<br />
Kvinnor<br />
/män<br />
11 1/10<br />
70<br />
9<br />
22<br />
10/60<br />
Projektet ädellöv inom landsbygdsprogrammet syftar till att öka markägarnas kunskaper<br />
om lämpliga tillvägagångssätt för nyetablering av ädellövskog samt återväxtvård och<br />
skötsel av första generationen ädellövungskog. Markägarens kompetens om biologiska<br />
värden i ädellövskog och åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden ska också<br />
höjas. Under året har rådgivning genomförts till 22 markägare om nyetablering av<br />
ädellövskog. Därmed har verksamhetsmålet för antal deltagare uppnåtts. Andelen kvinnor<br />
som har fått denna rådgivning var tio procent.<br />
Åtgärd/projekt Mål<br />
Rådgivning till<br />
markägare för<br />
att<br />
öka arealen<br />
ädellövskog<br />
22 rådgivningar<br />
skall<br />
genomföras<br />
under <strong>2010</strong><br />
Planerat/<br />
genomfört<br />
datum<br />
Senast<br />
31<br />
december<br />
Utförda<br />
åtgärder<br />
<strong>2010</strong><br />
22 rådgivningar<br />
är<br />
utförda till<br />
och med<br />
november<br />
Antal<br />
deltagare<br />
0/9<br />
3/12<br />
Kvinnor<br />
/män<br />
56 7/49<br />
Kompetensutvecklingsinsatserna inom Skogens mångfald syftar till att motivera och ge<br />
markägaren kunskap så att han/hon kan utföra åtgärder som bevarar, utvecklar eller<br />
förstärker olika miljövärden på fastigheten. Med miljövärden menas såväl natur- och<br />
kulturmiljövärden som sociala värden. Under <strong>2010</strong> genomfördes 66 rådgivningar till<br />
markägare. Målet att genomföra 76 rådgivningstillfällen under <strong>2010</strong> uppnåddes därmed<br />
inte.<br />
72
Utvecklad rådgivning för att skydda boträd för kungsörn<br />
Länsstyrelsen ska utveckla sin rådgivning om ökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder för att<br />
skydda potentiella boträd för kungsörn. Kungsörnen expanderar långsamt och det ökar<br />
behovet av boträd. Syftet med uppdraget är att säkra potentiella boträd och en skyddande<br />
buffertradie kring dessa. Rådgivningen ska vara utvecklad senast utgången av <strong>2010</strong>.<br />
Gotland är det kungsörnstätaste länet i Sverige. Samtliga avverkningsärenden granskas<br />
avseende avverkningens närhet till örnbon. Samråd med markägaren genomförs i vissa<br />
fall. I övrigt har ingen rådgivning utvecklats.<br />
Nationellt mål<br />
De skogspolitiska målen är regionalt konkretiserade genom ett antal sektorsmål.<br />
Redovisningen nedan sker utifrån dessa.<br />
Slutligen redovisas även insatser som genomförts inom ramen för de statliga stöd<br />
Länsstyrelsen ansvarar för.<br />
Sektorsmål föryngringsavverkning<br />
Föryngringsavverkning omfattar 1000 hektar per år. Målet följs upp genom<br />
sammanställningar av den areal som avser tillstånd till föryngringsavverkning.<br />
Länsstyrelsens diarium utnyttjas för detta.<br />
Under året har avverkningsaktiviteten legat på en högre nivå jämfört med samma period<br />
föregående år. Totalt blev anmäld areal för slutavverkning 1 282 hektar under <strong>2010</strong>. Av<br />
detta ska 1 042 hektar föryngras genom skogsodling/plantering.<br />
Det är första gången som sektorsmålet uppnåtts och anledningen till detta är med all<br />
säkerhet de höga virkespriserna som hållit i sig under året.<br />
Avverkad areal som ska läggas om till annan produktion omfattar 241 ha som är fördelat<br />
på åker 128 ha, bete 98 ha, övrigt 15 ha. Detta är en minskning med 111 ha jämfört med<br />
2009.<br />
Sektorsmål föryngringar<br />
Alla objekt som föryngringsavverkats uppfyller kravet på att nödvändiga<br />
föryngringsåtgärder vidtagits senast 5 år efter avverkning. Minst 90 procent av<br />
föryngringsarealen uppfyller §6 skogsvårdslagens (SVL) krav på täthet och beskaffenhet i<br />
övrigt senast 5 år efter avverkningen. Minst 50 procent av arealen har ett plantantal som<br />
överstiger 1,5 ggr krav i §6 SVL. Uppföljning sker genom anpassad polytaxinventering.<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> intensifierat arbetet med att följa upp föryngringsåtgärder<br />
genom att utföra lagtillsyn på samtliga avverkningar där ingen uppgift om utförda<br />
föryngringsåtgärder har funnits. Detta har resulterat i 45 ärenden som handlagts med stöd<br />
av skogsvårdslagens 5 §. Av dessa har den övervägande delen åtgärdats av markägarna<br />
efter det att utförande av åtgärderna förelagts markägarna.<br />
Under året har informationsinsatser genomförts för att öka kunskapen om skogsägarnas<br />
eget ansvar att genomföra återväxtåtgärder och återväxtvård.<br />
73
Sektorsmål röjning<br />
Den årliga röjningsarealen uppgår till 1 000 hektar. Uppföljning sker genom information<br />
som inhämtas från skogliga entreprenörer, skogsföretag och markägare.<br />
Under <strong>2010</strong> har uppskattningsvis 150 hektar ungskogar röjts på Gotland. Uppskattningen<br />
har gjorts genom att fråga skogsbrukets aktörer och entreprenörer på ön. Denna<br />
röjningsareal utgör endast en bråkdel av uppsatt arealmål.<br />
Fram till och med 2008 har flera årliga röjningskampanjer genomförts, vilka alla har<br />
resulterat i betydligt bättre måluppfyllelse. För ett framtida starkt skogsbruk på Gotland är<br />
det viktigt att markägare, branchföreträdare och myndigheter tar ett samlat grepp om den<br />
mest grundläggande skogsbruksåtgärden för framtida god virkesavkastning och tillväxt.<br />
Sektorsmål gallring<br />
Den årliga areal som gallras uppgår till 3 000 hektar. Uppföljning sker genom information<br />
som inhämtas från skogliga entreprenörer, skogsföretag och markägare.<br />
Arealen gallrad skog under <strong>2010</strong> uppskattas till 600 hektar. Uppskattningen har gjorts<br />
genom att fråga skogsbrukets aktörer och entreprenörer på ön.<br />
Enligt uppgift har branschen varit koncentrerad på avverkningar för timmer på grund av<br />
stor efterfrågan och bra pris. En grov skattning indikerar att ca hälften av volymen<br />
levereras som massaved till industrin på fastlandet och resterande gallringsuttag används<br />
lokalt på Gotland som brännved/ flis.<br />
Sektorsmål död ved<br />
Mängden hård död ved i skogen skall öka med minst 50 procent, utanför skyddad areal,<br />
till år <strong>2010</strong> jämfört med tillståndet 1998. Uppföljning sker årligen genom<br />
Riksskogstaxeringen.<br />
Tillgång på död ved är av mycket stor betydelse för många av skogens arter. Hälften av de<br />
rödlistade arterna i skogsmiljö är beroende av död ved (ArtDatabanken 2005).<br />
Riksinventeringen av skog visar att det år 1998 fanns ungefär 250 000 kubikmeter hård död<br />
ved på Gotland. Senaste mätningen från 2009 av mängden hård död ved, visar på en svag<br />
ökning, ca 6%, vilket är för lite för att sektorsmålet skall kunna nås till <strong>2010</strong>. Slutgiltig<br />
avstämning av måluppfyllelsen kommer att göras under 2011.<br />
För att förbättra situationen för mängden hård död ved i de gotländska skogarna, är det viktigt<br />
att genomföra kraftfulla informations- och utbildningsinsatser till markägare, skogsföretag<br />
och skogliga entreprenörer.<br />
Sektorsmål gammal skog<br />
Arealen gammal skog bibehålls på dagens nivå. Uppföljning sker årligen genom uppgifter<br />
från Riksskogstaxeringen.<br />
Riksinventeringen av skog visar att år 1998 var arealen gammal skog på Gotland cirka<br />
20 000 hektar. Arealen gammal skog, som här avser skog äldre än 120 år, utvecklas<br />
mycket positivt. De årliga uppföljningarna visar en ökning vilket pekar mot att målet är<br />
målet är uppnått. Sektorsmålet avser skogsmark utanför skyddad areal.<br />
74
Grunden till trenden kan vara att det finns stora arealer gammal skog på svaga marker<br />
samt en ökning av skogsägarnas frivilliga avsättningar.<br />
Sektorsmål äldre lövrik skog<br />
Arealen äldre lövrik skog ska öka med 3 procent. Uppföljning sker årligen genom<br />
Riksskogstaxeringen.<br />
Riksinventeringen av skog visade att år 1998 var arealen äldre lövrik skog på Gotland<br />
cirka 5 000 hektar. Målet avser skogsmark utanför skyddad areal. Med äldre lövrik skog<br />
menas skog äldre än 60 år och med minst 25 procent lövinslag. Noterbart är att de<br />
gotländska lövängarna och lövdominerade betesmarkerna inte räknas med i<br />
skogsmarksarealen.<br />
Riksskogstaxeringens senaste mätningar pekar på att arealen äldre lövrik skog på<br />
Gotland kan ha minskat med storleksordningen sju procentenheter, motsvarande<br />
350 hektar, sedan 1998. Därmed uppnås inte målet. Minskningen är inte statistiskt<br />
säkerställd.<br />
Askskottsjuka och almsjuka som under de senaste åren etablerat sig på Gotland kan<br />
medföra att andelen äldre lövrik skog minskar ytterligare i framtiden.<br />
Sektorsmål föryngring av lövträd<br />
Arealen skogsmark som föryngras med lövträd ökar med 20 procent. Bibehållandet av<br />
arealen gammal skog följs upp genom att den tillståndsgivna avverkningsarealen inom<br />
åldersklassen jämförs med den skog som växer in i åldersklassen. Metodiken är den<br />
samma för arealen äldre lövrik skog. Uppföljningen av arealen skogsmark föryngrad med<br />
lövskog sker genom avverkningstillstånden.<br />
För att hålla tillräckliga lövskogsarealer i framtiden krävs medvetna insatser för att öka<br />
lövandelen, bl.a. genom att öka den areal som föryngras med löv. Gotland har en<br />
förhållandevis liten areal skogsmark som är lämplig för lövskogsproduktion men genom<br />
ökade rådgivningsinsatser i samband med det skogliga Landsbygdsprogrammet, har<br />
intresset ökat för att föryngra med ädellöv.<br />
Sektorsmål natur- och kulturmiljöhänsyn<br />
Minst 85 procent av den föryngringsavverkade arealen uppfyller § 30 SVL krav på natur-<br />
och kulturmiljöhänsyn. För 60 procent den godkända arealen är hänsynen bättre än vad<br />
lagen kräver. Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och<br />
att skador på övriga värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år <strong>2010</strong>. Målet följs<br />
upp genom polytaxinventering.<br />
I och med Skogsstyrelsens övergång från ett datasystem till ett annat, har inte<br />
Länsstyrelsen kunnat delta i utlottningen av polytaxobjekt på avverkningsanmälda och<br />
avverkade områden under <strong>2010</strong>. Sektorsmålet för naturmiljöhänsyn har därmed inte<br />
kunnat följas upp. Det finns dock en tendens till att framförallt död ved och bärande träd<br />
minskat kraftigt på de avverkningar där uttag av hyggesrester genomförs, vilket görs på i<br />
stort sett alla avverkningar.<br />
De inventeringar som görs visar att forn- och kulturlämningar fortfarande skadas i relativt<br />
stor omfattning på Gotland. Skador uppkommer framförallt i samband med<br />
markberedning men i mindre omfattning även vid avverkning, utkörning av virke samt<br />
hantering av biobränslesortiment (Grot). Det finns idag ingen tydlig trend som visar att<br />
75
förhållandena förbättras. Förstärkta utbildningsinsatser har genomförts med aktiva<br />
skogsägare och entreprenörer.<br />
Sektorsmål sociala värden<br />
År <strong>2010</strong> har Länsstyrelsen tecknat ett samarbetsdokument med kommunen. Dokumentet<br />
uttrycker de gemensamma långsiktiga ambitionerna rörande nyttjandet av Visbys<br />
tätortsnära skogar för att bättre tillgodose människors behov av rekreation. Uppföljning<br />
sker genom intern kontroll samt genom dialog med skogssektorn.<br />
Under <strong>2010</strong> har dialog förts med skogsbrukssektorn kring frågor gällande ansvar och<br />
hänsyn till skogens sociala värden i samband med skogsbruksåtgärder. För att minska den<br />
möjliga negativa påverkan som avverkningar kan upplevas ha, har anpassningar av<br />
hyggesform, utsträckning samt skapande av kantzoner och ridåer föreslagits till<br />
skogsbrukets aktörer.<br />
Insatser har även gjorts inom ramen för projektet Skogens Mångfald, där viss rådgivning<br />
har riktats mot skogens sociala värden för att öka tillgänglighet, kvalitet och rekreativt<br />
nyttjande. Till detta är kopplat ett stöd som syftar till att uppmuntra markägare att genom<br />
åtgärder i skogen förbättra förutsättningarna för att tillvarata de sociala värden skogen kan<br />
erbjuda.<br />
Ädellövskogsbruk<br />
Rådgivning för statligt stöd till ädellövskogsbruk har inte prioriterats under året. Den<br />
främsta anledningen är att rådgivning i stället har prioriterats inom ramen för nyskapande<br />
av ädellövskog genom landsbygdsprogrammet. En annan anledning är att det finns<br />
sparsamt med befintlig ädellövskog med målinriktning virkesproduktion. När ädellöv-<br />
föryngringarna inom Landsbygdsprogrammet är etablerade, finns större möjligheter att<br />
genomföra rådgivningsinsatser för det statliga stödet.<br />
Nokås<br />
Arbetet med stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen har prioriterats och<br />
arbetet har utförts enligt Skogsstyrelsens rutin för stödet Nokås. I likhet med tidigare år<br />
har merparten av Nokås beviljats för restaurering av skogsbete och igenväxt ängs- och<br />
betesmark, miljöer som betecknas som ansvarsmiljöer för Gotland. Övriga åtgärder som<br />
har beviljats Nokås för är bl.a. frihuggning av gamla träd, åtgärder som gynnar känsliga<br />
flora- och fauna miljöer, samt röja fram och synliggöra fornminnen.<br />
76
Övrig återrapportering<br />
81. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur 5 § punkten 5 i förordningen (2007:825) med<br />
länsstyrelseinstruktion har beaktats i verksamheten samt bedöma resultatet av detta.<br />
Åtgärder som har vidtagits för att genomföra myndigheternas<br />
antidiskrimineringsstrategier, samt resultatet av detta, ska särskilt redovisas.<br />
Länsstyrelsen redovisar här de viktigaste insatserna som gjorts under året för att integrera<br />
de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet samt resultaten av dessa. I första hand<br />
hänvisar Länsstyrelsen till den länsstyrelsegemensamma återrapporteringen och därefter<br />
följer en kort redovisning av insatserna på Länsstyrelsen i Gotlands län.<br />
Den länsstyrelsegemensamma strategin för antidiskrimineringsarbetet som togs fram 2007<br />
har under året fortsatt att implementeras. Inom ramen för strategin har det under <strong>2010</strong><br />
antagits en handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter som gäller fram till 2012.<br />
Handlingsplanen behandlar områdena diskriminering ur ett arbetsgivarperspektiv,<br />
integrering av mänskliga rättigheter i kärnverksamheten samt integrering i information<br />
och kommunikation. Ansvaret för genomförandet ligger i första hand på varje enskild<br />
länsstyrelse men ett gemensamt arbete kommer att hållas samman av en styrgrupp och ett<br />
antal arbetsgrupper. Under <strong>2010</strong> har man även tagit fram en handledarutbildning som<br />
kommer att genomföras i början av 2011. Det kan konstateras att ambitionsnivån är hög<br />
men att de flesta åtgärderna kommer att klaras inom ordinarie anslagsfinansiering.<br />
Inom ramen för ett länsstyrelsegemensamt projekt, har det under <strong>2010</strong> tagits fram en ny<br />
webbplattform. Strukturen har arbetats fram utifrån ett besökarperspektiv, där sökbarhet<br />
och tillgänglighet är viktiga funktioner. Tillgängligheten ska tillgodoses både för besökare<br />
och för redaktörer. Det handlar både om tekniska förutsättningar och om<br />
informationstillgänglighet.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> gör bedömningen att genomförandet av antidiskrimineringsstrategin och<br />
handlingsplanen för lika rättigheter och möjligheter bidragit till att det nu finns en<br />
gemensam grund, en struktur och ett antal verktyg som ger goda förutsättningar för<br />
länsstyrelserna att bedriva ett samordnat och utvecklat arbete. Samtidigt bör understrykas<br />
att den stora utmaningen ligger i att utveckla metoderna för verksamhetsintegrering.<br />
Vad gäller området antidiskriminering i den egna organisationen kan Länsstyrelsen i<br />
Gotlands län konstatera att man utifrån den länsstyrelsegemensamma handlingsplanen<br />
redan i det tidiga skedet har en hög ambitionsnivå och kvalitet på sitt arbete. Under <strong>2010</strong><br />
har Länsstyrelsen genom sitt jämlikhetsnätverk genomfört en så kallad jargong-workshop<br />
där medarbetarna fick diskutera och ventilera fördomar och jargonger som ligger till<br />
grund för diskriminering. Länsstyrelsen har även skapat en samtalsarena för hur man<br />
förebygger trakasserier. Jämlikhetsnätverket har under året även planerat ett antal<br />
aktiviteter för 2011. Länsstyrelsens bedömning är att insatserna gett resultat i<br />
organisationen i form av ett förbättrat diskussionsklimat och en ökad tolerans och<br />
eftertanke.<br />
För att integrera mänskliga rättigheter i kärnverksamheten har Länsstyrelsen under hösten<br />
antagit en policy och handlingsplan för verksamhetsintegrering av tvärperspektiv, vilket<br />
innebär att Länsstyrelsen förutom jämställdhet ska arbeta med antidiskriminering,<br />
folkhälsa, tillgänglighet samt barnperspektivet på ett mer aktivt och strukturerat sätt än<br />
77
tidigare. Utsedda processtödjare inom organisationen har kommunicerat policyn och<br />
handlingsplanen för medarbetarna för att klargöra de olika teamens ansvar och uppdrag<br />
samt vilken hjälp de kan få av processtödjarna.<br />
82. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa hur man i genomförandet av sin verksamhet har beaktat<br />
5 § punkt 3 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion om att inför beslut eller<br />
andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild<br />
hänsyn till barns bästa.<br />
I återrapporteringskrav 81 redogjorde Länsstyrelsen för den policy och handlingsplan som<br />
tagits fram för att integrera tvärperspektiv i den ordinarie verksamheten. Ett av dessa<br />
tvärperspektiv är barnperspektivet. Att ta hänsyn till barns bästa är ett arbete som redan<br />
pågår, men genom policyn och handlingsplanen intensifieras arbetet dels genom att höja<br />
kunskapsnivån hos medarbetarna och dels genom att Länsstyrelsen på ett mer strukturerat<br />
och metodiskt sätt kommer att arbeta med barnperspektivet. Länsstyrelsen gör<br />
bedömningen att insatserna kommer att ge en mer samlad bild av det arbete som redan<br />
pågår samt en tydligare och mer utvecklad styrning och uppföljning av<br />
verksamhetsintegreringen.<br />
Under året har en dialog om samarbete inletts mellan Länsstyrelsen och Gotlands<br />
ungdomsråd. Länsstyrelsen vill med dialogen öka barns deltagande i och inflytande över<br />
Länsstyrelsens arbete samt öka kvaliteten i barnkonsekvensanalyserna för att ta hänsyn till<br />
barns bästa.<br />
Exempel på åtgärder som gjorts under året kan nämnas det stöd Länsstyrelsen lämnat till<br />
Världsarvet för barn och skolungdom i samband med Wisbydagen där ett stort antal<br />
aktiviteter genomfördes med mycket gott resultat och stort engagemang från deltagande<br />
barn och skolungdom. Länsstyrelsen har även informerat om kulturmiljövård för<br />
skolelever vid några tillfällen samt medverkat till kursverksamhet inom arkeologi för<br />
skolungdom. Länsstyrelsen har vidare tagit fram ett program för skyltning av<br />
kulturbesöksplatser ur ett barnperspektiv. Programmet kommer att utvecklas och prövas<br />
under 2011.<br />
Inom den skogliga verksamheten har Länsstyrelsen deltagit i samarbetsprojektet Skogen i<br />
skolan för att öka barns kunskaper och intresse för skogliga frågor men också för att ta del<br />
av barns perspektiv i frågorna.<br />
Inom miljöarbetet arrangerade Länsstyrelsen en Miljöövervakningens dag i september<br />
med barn och ungdomar som målgrupp. Bl.a. demonstrerades elfiske för att visa på hur<br />
miljöövervakning i vatten kan gå till.<br />
Länsstyrelsen har genomfört ett projekt kring sociala värden i samhällsplaneringsunderlag.<br />
En workshop har arrangerats för att inventera vilken statistik som finns om bl.a.<br />
flickor och pojkar och för att diskutera hur det kan utgöra ett underlag för en<br />
samhällsplanering som beaktar barns bästa.<br />
Länsstyrelsen har även genomfört ett antal utbildningsinsatser inom ramen för<br />
jämställdhet och folkhälsa kring flickor och pojkars psykiska ohälsa.<br />
Inom integrationsuppdraget har barnens situation i flyktingmottagandet lyfts på olika<br />
samverkansmöten.<br />
78
Länsstyrelsen bedömer att arbetet med att integrera ett barnperspektiv i Länsstyrelsens<br />
olika verksamhetsområden skett på ett framgångsrikt sätt och ökat kunskapen och<br />
medvetenheten kring beaktandet av barns bästa.<br />
79
Organisationsstyrning<br />
84. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa verksamhetskostnader och årsarbetskrafter under 2008–<br />
<strong>2010</strong> fördelade enligt länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestatistik (VÄS),<br />
på nivå två (VÄS 20, 21, osv.). Den andel av kostnaderna som finansieras från anslag 5:1<br />
ska anges per verksamhetsområde. För <strong>2010</strong> ska även OH-kostnader redovisas per<br />
verksamhetsområde. Verksamhetskostnaderna ska överensstämma med de som anges i<br />
resultaträkningen. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska vidare redovisa kostnader för representation och<br />
lokaler. Redovisningen ska göras i en för länsstyrelserna enhetlig struktur.<br />
Redovisningens närmare utformning ges enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro<br />
län.<br />
86. Enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2009 (uppdrag nr 88 och 90) ska länsstyrelserna i<br />
respektive verksamhetsplan för <strong>2010</strong> ange mål för handläggningstider för ett urval av<br />
ärendegrupper. Målen för ärenden som handläggs via s.k. e-tjänster ska vara identiska för<br />
samtliga länsstyrelser. Urvalet av ärendegrupper har enligt uppdragen tagits fram av<br />
Länsstyrelsen i Hallands län och målen för handläggningstider för ärenden som handläggs<br />
via s.k. e-tjänster har fastställts av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. <strong>Länsstyrelserna</strong><br />
ska redovisa i vilken omfattning uppställda mål för handläggningstiderna har uppnåtts och<br />
orsaker till eventuella större avvikelser från dessa.<br />
87. <strong>Länsstyrelserna</strong> ska redovisa statistik avseende ärendehantering fördelade enligt<br />
länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestatistik (VÄS), motsvarande<br />
strukturen i tabell D i bilaga 3 i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2009.<br />
Redovisningen ska ske i en för länsstyrelserna enhetlig struktur. Redovisningens närmare<br />
utformning ges enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län.<br />
Uppdrag 84-87 redovisas i avsnittet Året i siffror.<br />
80
Personaluppgifter<br />
Enligt kraven i FÅB 3 kap 3§ ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i<br />
syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första<br />
stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna<br />
sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (F. 2008:747)<br />
Kompetensförsörjning<br />
Det övergripande målet för kompetensförsörjningen är att tillgodose verksamhetens<br />
nuvarande och framtida behov av kompetens och att den enskilde medarbetarens ambition<br />
och lust till lärande tillvaratas. Länsstyrelsen vill med en handlingsplan för<br />
kompetensutvecklingsinsatser säkerställa kompetens på kort och på lång sikt.<br />
Länsstyrelsen har genomfört den årliga översynen av handlingsplanen för<br />
kompetensinsatser.<br />
Under året har de mesta av resurserna lagts på att genomföra Länsstyrelsens<br />
värdegrundsarbete. Länsstyrelsens alla medarbetare har under året involverats i att ta fram<br />
en vision, revidera vår verksamhetsidé samt arbetat fram en värdegrund. I det fortsatta<br />
arbetet kommer bl.a. en medarbetar- och ledarskapspolicy att tas fram.<br />
Länsstyrelsens långsiktiga strategiska mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med goda<br />
möjligheter att behålla och attrahera nya medarbetare. Länsstyrelsen ska erbjuda goda<br />
anställnings- och arbetsvillkor, ha ett gott ledarskap som stöder och utvecklar<br />
medarbetarna, tillvaratar kompetens och respekterar olikheter utan att diskriminera samt<br />
underlättar medarbetarnas dubbla roller som anställd och förälder.<br />
Till det långsiktiga strategiska målet finns kortsiktiga målområden för kompetenshöjande<br />
insatser. Följande områden har identifierats för gemensamma<br />
kompetensutvecklingsinsatser: klimatområde, flexibel verksamhet, teknikutveckling,<br />
tillsyn, uppföljning och utvärdering samt internationellt samarbete. Länsstyrelsen har<br />
genomfört ämnesspecifika utbildningar i normal omfattning medan utbildningar inom de<br />
identifierade områdena har varit i mindre omfattning på grund av koncentration kring<br />
Länsstyrelsens värdegrundsarbete.<br />
Länsstyrelsen har under året samarbetat med andra statliga myndigheter i<br />
kompetensfrågor genom bl.a. gemensamma föreläsningar. Det finns också ett nätverk där<br />
personalchefer från statliga myndigheter på Gotland ingår.<br />
Länsstyrelsen har under året deltagit i en länsstyrelsegemensam undersökning om<br />
förekomsten av hot och våld mot anställda. Länsstyrelsen har identifierat inom vilka<br />
verksamhetsområden och vilka insatser som bör genomföras framöver. Behovet består<br />
främst i kompetensutveckling kring konflikthantering och bemötande. Länsstyrelsen har<br />
under året genomfört två utbildningar med detta innehåll för ca 30 deltagare.<br />
Länsstyrelsen har upphandlat ytterligare utbildningar inom området och kommer att<br />
genomföra utbildningarna under våren 2011.<br />
Sårbarheten inom betesmarksområdet har minskat genom en övergång från tidsbegränsade<br />
till visstidsanställningar och genom kompetensväxling i samband med pensionsavgångar.<br />
81
Länsstyrelsen har olika samverkansavtal med Länsstyrelsen i Stockholms län om visst<br />
kompetensstöd bl.a. inom tillsyn av alkohol och tobakslagen, rådgivning och<br />
konsultationsresurser inom hållbar samhällsplanering och juridiska frågor. Myndigheten<br />
har även avtal om tillsyn för kommunal räddningstjänst. Samarbetet är ett sätt att<br />
kompetensstärka Länsstyrelsen på Gotland och minska sårbarheten. Under <strong>2010</strong> har vi<br />
nyttjat dessa avtal vid behov och kommer under nästkommande år att fortsätta samarbetet.<br />
Genom värdegrundsarbetet och vidtagna åtgärder har kompetensen höjts, arbetsmiljön<br />
förbättrats och sårbarheten minskat vilket stärker Länsstyrelsens förmåga att genomföra<br />
och kvalitetssäkra vårt uppdrag.<br />
Personalstatistik<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> haft ett omställningsarbete inför överföring av verksamhet<br />
till Skogsstyrelsen. Omställningen innebär att samtliga som arbetat inom den skogliga<br />
verksamheten kommer att lämna Länsstyrelsen och övergå till Skogsstyrelsen den 1<br />
januari 2011. Därmed uppstår ingen övertalighet.<br />
Länsstyrelsen har rekryterat 15 personer för tillsvidareanställning och 28 personer för<br />
tidsbegränsad anställning. Vid utgången av <strong>2010</strong> har länsstyrelsen 146 anställda varav 18<br />
% av medarbetarna är mellan 60-66 år. Av samtliga anställda är 50,7 % kvinnor och 49,3<br />
% män. Länsstyrelsens medarbetare har en genomsnittsålder på 47 år; för kvinnor 44 år<br />
och för män 49 år. Länsstyrelsen har i stort sett inte haft några svårigheter att rekrytera<br />
relevant kompetens förutom i några verksamheter där antalet sökande varit begränsat.<br />
Sjukfrånvaro<br />
Enligt kravet i FÅB 7 kap 3 § redovisas i nedanstående tabell de anställdas totala<br />
sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andelen av<br />
den totala sjukfrånvaron som uppgår till 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också<br />
sjukfrånvaron fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda<br />
ordinarie arbetstid. Siffrorna i statistiken bygger på samtliga som varit anställda under<br />
respektive år.<br />
Uppgifterna 2009 är de uppgifter som redovisades i årsredovisningen för 2009. Metoden<br />
för att ta fram sjukfrånvaron har delvis ändrats <strong>2010</strong>, vilket gör att jämförelser mellan åren<br />
inte kan göras fullt ut.<br />
Total sjukfrånvaro i % <strong>2010</strong> 2009<br />
Total 2,1 2,3<br />
Kvinnor 1,7 2,4<br />
Män 2,6 2,2<br />
Åldersgruppen -29 år<br />
Total 2,1 1,0<br />
Kvinnor 2,7 0,9<br />
Män 0,5 1,5<br />
Åldersgruppen 30-49 år<br />
Total 1,8 2,7<br />
Kvinnor 1,8 3,1<br />
Män 1,8 2,1<br />
82
Åldersgruppen 50 år och äldre<br />
Total 2,5 2,2<br />
Kvinnor 1,1 1,9<br />
Män 3,3 2,4<br />
Andelen långtidssjuka (60 dgr eller mer)<br />
Total 34,1 29,8<br />
Kvinnor 9,2 25,1<br />
Män 49,2 34,6<br />
Åldersgruppen -29 år<br />
Total 0 0<br />
Kvinnor 0 0<br />
Män 0 0<br />
Åldersgruppen 30-49 år<br />
Total 7,2 12,4<br />
Kvinnor 0 13,8<br />
Män 11,6 10,9<br />
Åldersgruppen 50 år och äldre<br />
Total 26,9 17,4<br />
Kvinnor 9,2 11,3<br />
Män 37,6 23,7<br />
Kommentar till <strong>2010</strong><br />
Länsstyrelsens har som mål att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3 % och att inga nya<br />
arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar ska uppkomma. Den totala sjukfrånvaron för<br />
<strong>2010</strong> uppgår till 2,1 %, för kvinnor 1,7 % och för män 2,6 %. Det finns en skillnad mellan<br />
frånvaro för kvinnor och män som grundar sig i att Länsstyrelsen under året haft fem hel-<br />
/eller deltidssjukskrivna män där fyra stycken finns i åldergruppen 50 år och äldre och<br />
med en sammanhängande frånvaro mer än 60 dagar. Det är endast en deltidssjukskriven<br />
kvinna i samma åldersgrupp. Sjukfrånvaron för varken kvinnor eller män har varit<br />
arbetsrelaterad.<br />
Sjukfrånvaron har minskat i alla åldersgrupper för kvinnor utom i åldersgruppen -29 år<br />
där det ökat med 1,8 %. Sjukfrånvaron för män har ökat i alla åldersgrupper utom<br />
grupperna -29 år och 30-49 år där den minskat. För både kvinnor och män gäller att det<br />
inte är arbetsrelaterad sjukfrånvaro.<br />
Länsstyrelsens medvetna strategi är att så tidigt som möjligt skapa kontakt mellan anställd<br />
och företagshälsovård har säkert påverkat det låga sjuktalet liksom uppmuntran till<br />
friskvård med bl.a. möjlighet till subventionerad massage och friskvårdstimme.<br />
83
Året i siffror<br />
Tabell A - Verksamhetskostnader <strong>2010</strong><br />
VÄS-<br />
KOD<br />
Sakområden och<br />
myndighetsövergripande<br />
verksamhet<br />
Kostnader exkl<br />
OH<br />
OH kostnader Kostnader inkl<br />
OH<br />
Tkr % Tkr % Tkr %<br />
20-21 Övrig förvaltning 1 707,9 1,28 % 943,8 2,89 % 2 651,8 1,99 %<br />
25 Trafikföreskrifter m.m. 464,6 0,35 % 275,5 0,84 % 740,1 0,56 %<br />
28 Livsmedelskontroll, djurskydd och<br />
allmänna veterinära frågor<br />
2 793,8 2,10 % 1 576,7 4,83 % 4 370,5 3,29 %<br />
30 Regional tillväxt 1 371,7 1,03 % 537,6 1,65 % 1 909,2 1,44 %<br />
34 Infrastrukturplanering 93,7 0,07 % 54,7 0,17 % 148,4 0,11 %<br />
40 Hållbar samhällsplanering och<br />
boende 1 430,5 1,08 % 833,4 2,55 % 2 263,9 1,70 %<br />
41 Stöd till boende 108,4 0,08 % 4,6 0,01 % 113,1 0,09 %<br />
42 Energi och klimat 607,3 0,46 % 354,1 1,08 % 961,4 0,72 %<br />
43 Kulturmiljö 5 223,7 3,93 % 2 185,6 6,69 % 7 409,3 5,57 %<br />
45 Krishantering, skydd mot olyckor<br />
och civilt försvar<br />
1 737,2 1,31 % 714,1 2,19 % 2 451,4 1,84 %<br />
50 Övergripande och gemensamt för<br />
naturvård och miljöskydd<br />
6 993,5 5,26 % 3 345,4 10,25 % 10 339,0 7,78 %<br />
51 Skydd av områden och arter,<br />
förvaltning och skötsel av<br />
skyddade områden<br />
Prövning och tillsyn för skydd av<br />
22 920,0 17,2 % 4 549,7 13,93 % 27 469,7 20,6 %<br />
52 naturen 739,1 0,56 % 444,2 1,36 % 1 183,3 0,89 %<br />
53 Vattenverksamhet 2 047,4 1,54 % 999,0 3,06 % 3 046,4 2,29 %<br />
54 Mineral- och torvfyndigheter 0,0 0,00 % 0,0 0,00 % 0,0 0,00 %<br />
55 Miljöfarlig verksamhet 1 113,8 0,84 % 642,1 1,97 % 1 755,9 1,32 %<br />
56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 43,2 0,03 % 26,5 0,08 % 69,7 0,05 %<br />
57 Förorenade områden,<br />
efterbehandling 1 966,7 1,48 % 792,8 2,43 % 2 759,4 2,08 %<br />
58 Restaurering 0,0 0,00 % 0,0 0,00 % 0,0 0,00 %<br />
60 Lantbruk 12 728,8 9,57 % 6 909,9 21,16 % 19 638,7 14,7 %<br />
61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands,<br />
Västerbottens och Norrbottens län)<br />
0,0 0,00 % 0,0 0,00 % 0,0 0,00 %<br />
62 Fiske 1 580,2 1,19 % 751,7 2,30 % 2 331,9 1,75 %<br />
64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 32 653,1 24,5 % 5 863,5 17,96 % 38 516,6 28,9 %<br />
70 Folkhälsa 1 022,8 0,77 % 383,9 1,18 % 1 406,6 1,06 %<br />
80 Jämställdhet 866,3 0,65 % 384,6 1,18 % 1 250,9 0,94 %<br />
85 Integration 153,8 0,12 % 80,3 0,25 % 234,0 0,18 %<br />
SUMMA PRODUKTION 100 367,6 32 653,7 100,0 % 133 021,2 100 %<br />
84
10 Myndighetsövergripande<br />
verksamhet 12 484,7 9,39 %<br />
11 Administration och intern service 20 168,9 15,1 %<br />
SUMMA<br />
VERKSAMHETSKOSTNAD-<br />
ER EXKL<br />
RESURSSAMVERKAN 133 021,2 100 % 133 021,2<br />
Resurssamverkan 1) 0,0 0,0<br />
Totalsumma verksamhetens<br />
kostnader enl resultaträkningen<br />
2) 133 021,2 133 021,2<br />
Myndighetsövergripande, adm och intern<br />
service uppdelat på: 3)<br />
Nivå 1 (113-115) 15 671,4 29,43 %<br />
Nivå 2 (110-112, 116-119) 4 497,5 8,45 %<br />
Nivå 3 (100-109) 12 484,7 23,45 %<br />
Personalkostnad, produktion (kkl<br />
4, verksamhetskod 2-8)<br />
53 249,3<br />
1. Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens<br />
egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11).<br />
2. Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen.<br />
3. Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Adminstration och<br />
intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4).<br />
Definition av resurssamverkan:<br />
Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt<br />
resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk).<br />
Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan<br />
myndigheterna bör läggas fast.<br />
Kommentarer Tabell A<br />
Jämfört med 2009 har verksamhetskostnaderna minskat med 6 miljoner kronor.<br />
Produktionskostnaderna har minskat med 8 miljoner kronor. Minskningen beror dels på att<br />
verksamhet överförts till andra myndigheter (körkort, social tillsyn och stiftelsefrågor), dels<br />
på en lägre nivå i den skogliga verksamheten. Kostnaderna för myndighetsövergripande<br />
verksamhet har ökat med 2 miljoner kronor, vilket förklaras av att landshövdingstjänsten var<br />
vakant halva året 2009. Kostnader för administration och intern service har minskat något.<br />
85
Tabell B.1 - Verksamhetskostnader 2008 - <strong>2010</strong>, totalt och förvaltningsanslaget 5:1<br />
Sakområden och<br />
<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> 2009 2009 2008 2008<br />
VÄS- myndighetsövergripande<br />
Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr<br />
KOD verksamhet<br />
kostnader varav kostnader varav kostnader varav<br />
totalt anslag totalt anslag totalt anslag<br />
5:1<br />
5:1<br />
5:1<br />
20-21 Övrig förvaltning 1 707,9 1 337,4 1 979,8 1 483,2 1 137,0<br />
24 Yrkesmässig trafik 150,3 141,7 210,0<br />
25 Trafikföreskrifter m.m. 464,6 446,3 1 966,3 1 105,2 1 631,0<br />
28 Livsmedelskontroll, djurskydd och<br />
allmänna veterinära frågor<br />
2 793,8 2 638,3 2 634,1 2 317,8 1 439,0<br />
30 Regional tillväxt 1 371,7 172,3 1 351,3 103,7 330,0<br />
34 Infrastrukturplanering 93,7 93,6 103,6 104,4 207,0<br />
40 Hållbar samhällsplanering och<br />
boende 1 430,5 1 294,3 1 226,8 1 210,4 1 581,0<br />
41 Stöd till boende 108,4 43,7 155,2 94,1 231,0<br />
42 Energi och klimat 607,3 363,7 138,1 123,5 471,0<br />
43 Kulturmiljö 5 223,7 2 752,8 5 035,5 2 519,4 4 969,0<br />
45 Krishantering, skydd mot olyckor<br />
och civilt försvar<br />
1 737,2 499,1 1 608,1 392,2 4 527,0<br />
50 Övergripande och gemensamt för<br />
naturvård och miljöskydd<br />
6 993,5 3 614,3 5 493,2 3 675,3 8 053,0<br />
51 Skydd av områden och arter,<br />
förvaltning och skötsel av<br />
skyddade områden<br />
Prövning och tillsyn för skydd av<br />
22 920,0 560,7 24 972,4 697,6 22 584,0<br />
52 naturen 739,1 690,1 732,5 733,4 837,0<br />
53 Vattenverksamhet 2 047,4 547,8 2 299,2 535,5 1 978,0<br />
54 Mineral- och torvfyndigheter 0,0 0,0 5,2 5,2 0,0<br />
55 Miljöfarlig verksamhet 1 113,8 817,2 1 301,1 1 301,0 1 182,0<br />
56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 43,2 43,1 53,8 54,2 107,0<br />
57 Förorenade områden,<br />
efterbehandling 1 966,7 304,7 1 948,0 264,4 2 638,0<br />
58 Restaurering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
60 Lantbruk 12 728,8 7 364,0 11 953,5 6 472,3 13 005,0<br />
61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands,<br />
Västerbottens och Norrbottens län)<br />
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
62 Fiske 1 580,2 1 049,2 1 415,4 853,4 1 183,0<br />
64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 32 653,1 3 146,0 38 344,0 3 247,7 33 849,0<br />
70 Folkhälsa 1 022,8 139,2 2 444,8 1 418,1 2 508,0<br />
80 Jämställdhet 866,3 552,1 965,6 499,4 722,0<br />
85 Integration 153,8 153,6 67,7 68,3 53,0<br />
SUMMA PRODUKTION 100 367,6 28 623,5 108 345,3 29 421,4 105 432,0<br />
86
10 Myndighetsövergripande<br />
verksamhet 12 484,7 6 854,8 10 274,0 6 489,3 12 472,0<br />
11 Administration och intern service<br />
SUMMA<br />
VERKSAMHETSKOSTNADER<br />
20 168,9 14 847,1 20 413,0 14 664,3 22 584,0<br />
EXKL RESURSSAMVERKAN 133 021,2 50 325,4 139 032,3 50 575,0 140 488,0<br />
Resurssamverkan 1) 0,0 0,0 126,0<br />
TOTALSUMMA<br />
VERKSAMHETENS<br />
KOSTNADER ENL<br />
RESULTATRÄKNINGEN 2) 133 021,2 139 032,3 140 614,0<br />
1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod<br />
2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar<br />
87
Tabell B.2 - Årsarbetskrafter 2008 – <strong>2010</strong> 1)<br />
VÄS- Sakområden och<br />
<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
KOD myndighetsövergripande verksamhet årsarb årsarb årsarb årsarb Årsarb<br />
totalt varav<br />
kvinnor<br />
varav män totalt Totalt<br />
20-21 Övrig förvaltning 2,50 0,86 1,64 2,71 2,09<br />
24 Yrkesmässig trafik 0,24 0,36<br />
25 Trafikföreskrifter m.m. 0,87 0,84 0,03 3,76 3,51<br />
28 Livsmedelskontroll, djurskydd och<br />
allmänna veterinära frågor 4,96 2,70 2,25 4,03 2,09<br />
30 Regional tillväxt 1,41 0,43 0,98 1,10 0,47<br />
34 Infrastrukturplanering 0,13 0,01 0,12 0,16 0,44<br />
40 Hållbar samhällsplanering och boende 2,53 1,36 1,17 2,23 2,77<br />
41 Stöd till boende 0,02 0,02 0,00 0,02 0,05<br />
42 Energi och klimat 0,91 0,30 0,61 0,21 0,31<br />
43 Kulturmiljö 6,33 5,18 1,15 6,28 6,32<br />
45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt<br />
försvar 1,74 1,51 0,23 1,91 2,77<br />
50 Övergripande och gemensamt för naturvård<br />
och miljöskydd 8,92 4,78 4,14 7,87 9,32<br />
51 Skydd av områden och arter, förvaltning<br />
och skötsel av skyddade områden 15,07 5,51 9,56 15,03 11,45<br />
52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 1,45 0,36 1,09 1,31 1,61<br />
53 Vattenverksamhet 2,89 1,11 1,78 3,74 3,24<br />
54 Mineral- och torvfyndigheter 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00<br />
55 Miljöfarlig verksamhet 1,68 0,86 0,83 2,11 1,93<br />
56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,08 0,01 0,07 0,09 0,06<br />
57 Förorenade områden, efterbehandling 2,52 0,83 1,70 2,67 2,26<br />
58 Restaurering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00<br />
60 Lantbruk 22,16 12,17 10,00 20,89 23,95<br />
61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands,<br />
Västerbottens och Norrbottens län) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00<br />
62 Fiske 2,24 1,09 1,15 2,02 1,78<br />
64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 17,40 5,22 12,18 19,77 23,43<br />
70 Folkhälsa 1,03 0,98 0,05 3,47 3,03<br />
80 Jämställdhet 1,18 1,14 0,03 0,99 0,88<br />
85 Integration 0,29 0,27 0,03 0,07 0,08<br />
SUMMA PRODUKTION 98,30 47,53 50,76 102,68 104,20<br />
10 Myndighetsövergripande verksamhet 9,31 4,75 4,55 7,99 10,01<br />
11 Administration och intern service<br />
SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER<br />
8,91 5,29 3,62 8,68 14,42<br />
EXKL RESURSSAMVERKAN 116,51 57,58 58,93 119,36 128,63<br />
Resurssamverkan 2) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,20<br />
TOTALT ANTAL<br />
ÅRSARBETSKRAFTER 116,51 57,58 58,93 119,36 128,83<br />
88
1)<br />
1 årsarbetskraft = 1760 timmar<br />
2)<br />
Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna<br />
rad.<br />
Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå.<br />
Kommentarer Tabell B.2<br />
I antalet årsarbetskrafter ingår inte anvisad personal i den skogliga<br />
uppdragsverksamheten. Volymen föregående år låg på ungefär samma nivå.<br />
Lönekostnaderna för denna personal ingår dock i verksamhetskostnaderna.<br />
TABELL B.3 REPRESENTATION<br />
Kostnader för<br />
representation<br />
(tkr)<br />
<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> 2009 2009 2008 2008<br />
Totalt Per åa Totalt Per åa Totalt Per åa<br />
Intern<br />
representation<br />
(undergrupp 496 i<br />
kronor<br />
kronor<br />
kronor<br />
baskontoplanen)<br />
Extern<br />
representation<br />
(undergrupp 552 i<br />
208 1 785,00 105 879,00 108 838,00<br />
baskontoplanen) 495 4 249,00 469 3 928,00 420 3 259,00<br />
Kommentarer Tabell B.3<br />
Kostnadsökningen avseende den interna representationen hänför sig till viss del till<br />
engångskostnader i samband med framtagandet av vision för Länsstyrelsens verksamhet.<br />
89
TABELL B.4 LOKALER<br />
Lokalkostnader <strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Residens<br />
Lokalkostnader (tkr) 103<br />
Lokalyta (m 2 )<br />
Lokalkostnad per m 2<br />
Lokaler 1)<br />
Lokalkostnader (tkr) 113<br />
1 022 1 033 847<br />
976 976 976<br />
1 047 1 058 868<br />
5 986 6 643 7 815<br />
Lokalyta (m 2 ) 5 093 5 353 5 503<br />
Lokalkostnad per m 2<br />
1 175 1 241 1 420<br />
Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 54 59 64<br />
Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) 46 47 45<br />
Kontorslokaler 2)<br />
Kontorslokalyta (m 2 ) 3 390 3 650 3 650<br />
Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) 31 32 30<br />
SUMMA LOKALKOSTNADER 18 820 20 092 21 218<br />
1)<br />
Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och<br />
garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader<br />
m.m.<br />
2)<br />
Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus,<br />
närarkiv, närförråd etc.<br />
Kommentarer Tabell B.4<br />
I redovisningen av kostnader, totalt och per arbetskraft, har justering gjorts för Gotska<br />
Sandön och Naturum.<br />
Kostnadsminskningen i förhållande till år 2009 beror i huvudsak på att hyresåtganden för<br />
lokaler i Hemse, vilka kvarstått sedan avvecklingen av arbetsmarkandsverksamheten, har<br />
upphört.<br />
Redogör även för följande:<br />
I vilken regi lokalvården bedrivs (egen eller entreprenad)<br />
Planerade större lokalförändringar<br />
Lokalvården ligger på entreprenad.<br />
Avvecklingen av Skogsverksamheten kommer att innebära ett minskat lokalbehov på c.a<br />
1 400 kvm kontors- och förrådslokaler.<br />
90
TABELL B.5 AVGIFTER OCH ANDRA INKOMSTER I ÖVRIGT<br />
Avgifter m.m.<br />
resultatområde/ärendegrupp<br />
Ingående<br />
balans<br />
Utgående<br />
balans<br />
Antal<br />
beslutade<br />
ärenden<br />
Intäkter,<br />
tkr<br />
Kostnader,<br />
tkr (inkl.<br />
OH)<br />
Netto,<br />
Tkr<br />
Ärenden enl. stiftelseförordningen<br />
- tillsyn 0 9,8 0,0 9,8<br />
- registrering<br />
Ärenden enl. förordning om<br />
0 22,4 0,0 22,4<br />
bevakningsföretag 6 5 26 3,0 26,1 -23,1<br />
Kameraövervakning 9 5 16 8,1 115,6 -107,5<br />
Pantbanksärenden 0 0 0 0,0 0,0 0,0<br />
Lönegarantiärenden 5 8 5 45,5 111,9 -66,4<br />
Kommentarer Tabell B.5<br />
Länsstyrelsen handlägger inte längre stiftelseärenden. Redovisade intäkter hänför sig till<br />
inbetalningar avseende tidigare år. Influtna belopp har levererats in på inkomsttitel.<br />
91
Tabell C - Kostnader och årsarbetskrafter <strong>2010</strong> per sakområdesindelning<br />
VÄS-<br />
KOD<br />
Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter <strong>2010</strong><br />
för Övrig förvaltning<br />
Kostnader<br />
(tkr)<br />
Varav<br />
anslag 5:1<br />
Årsarb<br />
totalt<br />
Varav<br />
Kvinnor<br />
200 Allmänt och övergripande inom övrig förvaltning 546,0 486,4 0,93 0,35 0,58<br />
2009 varav kompetensutveckling inom områdena 20 och 21 3,9 4,5 0,01 0,00 0,01<br />
201 Allmänna val 426,7 415,7 0,65 0,26 0,39<br />
202 Medborgarskap 7,3 7,3 0,01 0,00 0,01<br />
203 Överförmyndare 45,1 45,1 0,07 0,00 0,06<br />
204 Begravningsfrågor 34,4 34,4 0,06 0,01 0,05<br />
205 Näringsrättsliga frågor 4,9 4,9 0,01 0,00 0,01<br />
2051 varav pantlåneverksamhet 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
2052<br />
varav frågor enligt aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska<br />
föreningar m.fl. 4,9 4,9 0,01 0,00 0,01<br />
206 Stiftelser 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
2061 varav stiftelser - registrering 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
2062 varav stiftelser - tillsyn 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
207 Lönegaranti 69,4 23,8 0,13 0,13 0,00<br />
208<br />
Deponering, administration och fördelning av medel,<br />
allmänna arvsfonden m.m. 23,8 23,8 0,04 0,00 0,04<br />
2081 varav deponerade medel 23,8 23,8 0,04 0,00 0,04<br />
2082 varav allmänna arvsfonden 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
2083 varav bygdeavgifter 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
2084 varav rederistöd 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
2085 varav åborätten och allmänningar 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
211 Allmän kameraövervakning 71,7 71,6 0,12 0,06 0,05<br />
212 Bevakningsföretag m.m. 16,2 16,2 0,03 0,00 0,03<br />
213<br />
Ärenden enligt ordningslagen m.m. överklaganden av<br />
polismyndighetens beslut 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
214 Delgivning, viten, diverse förordnanden 48,3 48,3 0,03 0,00 0,03<br />
215 Lotterier, bingo m.m. 0,3 0,3 0,00 0,00 0,00<br />
216 Kampsportsmatcher 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00<br />
218 Jakt och viltvård 371,9 113,7 0,36 0,03 0,33<br />
219 Övriga ärenden inom övrig förvaltning 41,7 41,7 0,07 0,00 0,07<br />
20-21 Totalt Övrig förvaltning exkl. OH 1 707,9 1 337,4 2,50 0,86 1,64<br />
Andel av myndighetsövergripande kostnader (10+11) 943,8 0,0<br />
Totalt Övrig förvaltning inkl OH 2 651,8 1 337,4<br />
Kommentarer Tabell C<br />
Området har minskat med 250 tkr i omfattning i jämförelse med 2009. Trots det innefattar<br />
detta en ökning på posten Allmänna val under <strong>2010</strong>. Värt att notera är att lönegarantiärenden<br />
har minskat under <strong>2010</strong> vilket kan förklaras med en förbättrad konjunktur.<br />
92<br />
Varav<br />
Män
Tabell D – Redovisning av ärenden <strong>2010</strong> (samtliga ärenden oavsett databas)<br />
Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga områden. I de fall<br />
individärenden förekommer under regional tillväxt och infrastrukturplanering ska dessa redovisas även uppdelat<br />
efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1.<br />
A B C D E F G H I J<br />
Sakområde och del<br />
av sakområde<br />
Ingående<br />
balans<br />
Antal<br />
inkomna<br />
ärenden<br />
(exkl<br />
initiativärenden)<br />
Antal<br />
initiativärenden<br />
Antal<br />
beslutadeärenden<br />
Utgående<br />
balans<br />
(F=B+C+<br />
D-E)<br />
Antal<br />
överklaga<br />
-de<br />
ärenden 1<br />
Antal<br />
överklaga<br />
-de<br />
ärenden<br />
som<br />
avgjorts i<br />
högre<br />
instans 2<br />
varav<br />
antal<br />
ändrade<br />
3<br />
Antal ej<br />
beslutade<br />
ärenden,<br />
äldre än<br />
två år.<br />
Myndighetsövergripand<br />
e, administration och<br />
Intern service (10-11)<br />
41 73 82 158 38 9<br />
Övrig förvaltning (20-<br />
21)<br />
varav stiftelser (206)<br />
46 267 41 275 79 5 2 2<br />
varav allmän<br />
kameraövervakning (211)<br />
9 12 16 5<br />
varav bevakningsföretag<br />
m.m. (212)<br />
6 22 3 26 5 1<br />
Trafikföreskrifter m.m.<br />
(25)<br />
18 89 2 90 19 1 10 2 1<br />
Livsmedelskontroll,<br />
djurskydd och allmänna<br />
veterinära frågor (28)<br />
91 1321 882 2051 243 25 20 1<br />
varav Livsmedelskontroll<br />
(281)<br />
0 806 710 1467 49<br />
varav Djurskydd (282) 85 372 161 460 158 25 20 1<br />
varav Smittskydd (283) 2 21 1 18 6<br />
varav Allmänna<br />
veterinära frågor (284)<br />
2 91 10 82 21<br />
Regional tillväxt (30) 1 5 1 4 3<br />
Infrastrukturplanering<br />
(34)<br />
3 8 1 10 2<br />
Hållbar<br />
samhällsplanering och<br />
boende (40)<br />
58 249 7 226 88 26 5 5<br />
Stöd till boende (41) 26 246 254 18 1<br />
Energi och klimat (42) 6 6 6 11 7<br />
Kulturmiljö (43) 196 739 85 738 282 2<br />
Krishantering, skydd<br />
mot olyckor och civilt<br />
försvar (45)<br />
19 81 16 97 19 1<br />
varav tillsyn enligt lag<br />
om skydd mot olyckor<br />
samt uppföljning av<br />
kommunernas<br />
krishanteringssystem<br />
(456)<br />
1 1 1 2 1<br />
93
Övergripande och<br />
gemensamt för<br />
naturvård och<br />
miljöskydd (50)<br />
Skydd av områden och<br />
arter, förvaltning och<br />
skötsel av skyddade<br />
områden (51)<br />
40 113 25 118 60 2 11 3 2<br />
115 75 64 154 100 2 2 26<br />
varav tillsyn av<br />
vattenskyddsområden<br />
(516)<br />
Prövning och tillsyn för<br />
skydd av naturen (52)<br />
77 260 35 304 68 9 19 5 11<br />
Vattenverksamhet (53) 37 51 10 73 25 2 4<br />
varav tillsyn av<br />
vattenverksamheten (535)<br />
Mineral- och<br />
torvfyndigheter (54)<br />
3 5 7 11 4 1<br />
Miljöfarlig verksamhet<br />
(55)<br />
71 125 22 190 28 6 6 2 4<br />
varav tillsyn av<br />
miljöfarlig verksamhet<br />
33 83 22 127 11 2<br />
(555)<br />
Övrigt miljö och<br />
hälsoskydd (56)<br />
5 22 24 3 2<br />
Förorenade områden,<br />
efterbehandling (57)<br />
20 10 39 46 23<br />
varav tillsyn av<br />
förorenade områden och<br />
miljöriskområden (575)<br />
Restaurering (58)<br />
13 4 10 15 12<br />
Lantbruk (60) 4) 1 691 7 645 12 7 971 1 377 32 12 4 15<br />
varav stöd till jordbruket<br />
enligt EG:s förordningar<br />
(601)<br />
Rennäring m.m. (enbart<br />
Jämtlands,<br />
Västerbottens och<br />
Norrbottens län (61)<br />
1 465 7 353 4 7 616 1 206 32 12 4<br />
Fiske (62) 10 34 10 25 29<br />
Skogsbruk (64) 82 453 78 566 47 12<br />
Folkhälsa (70) 11 19 14 30 14<br />
Jämställdhet (80) 5 18 13 28 8<br />
Integration (85) 1 4 3 6 2<br />
Summa 2 670 11 913 1 448 13 449 2 582 111 89 21 90<br />
Varav<br />
Vattenmyndighetens<br />
ärenden<br />
4 4 1 5 4<br />
Varav Miljöprövningsdelegationens<br />
ärenden<br />
10 16 15 11 6 4 1<br />
1) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans.<br />
2) Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under <strong>2010</strong>.<br />
94
3) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till<br />
länsstyrelsens beslut.<br />
4) Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat.<br />
Kommentarer Tabell D<br />
Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Antalet ej<br />
beslutade ärenden äldre än två år, har ökat i jämförelse med 2009, från 4 till 9. Flertalet av<br />
dessa ärendena hänför sig till ett flerårigt projekt i Vitryssland och kommer att avslutas i<br />
samband med att projektet slutredovisas.<br />
Övrig förvaltning (20-21) Antalet inkomna ärenden har halverats i jämförelse med<br />
föregående år, vilket beror på att Länsstyrelsen inte handhar ärendegruppen stiftelser<br />
fr.o.m. 1 januari <strong>2010</strong>.<br />
Trafikföreskrifter m.m. (25) Under året har en mängd trafikföreskrifter hanterats. Två<br />
överklagade ärenden har ändrats i högre instans. Det gäller ett beslut om parkeringsavgifter i<br />
Visby. Ett ärende, ej beslutat, längre än två år har avgjorts i början av 2011.<br />
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) En stor andel av de<br />
beslutade ärendena är beslut om riskklassificering i primärproduktionen. Ökningen i utgående<br />
balans är dels ett antal ansökningar om förprövning samt några ansökningar om<br />
riskklassificering av primärproduktion.<br />
Hållbar samhällsplanering och boende (40) Den ingående balansen var något lägre än<br />
2009. Inkomna ärenden är betydligt fler än 2009 . Även beslutade ärenden är fler under<br />
<strong>2010</strong> än 2009. Utgående balans är något mer än 2009 medan överklagande ärenden är på<br />
samma nivå som 2009. Beslut som ändrats i högre instans är på samma nivå som 2009.<br />
Stöd till boende (41) Inga större skillnader i jämförelse med föregående år.<br />
Energi och Klimat (42) Ärendebalansen är i stor oförändrad sedan föregående år. 11<br />
ärenden har beslutats under året. Några ärenden rör ett projekt som kommer att avslutas<br />
under 2011.<br />
Kulturmiljö (43) Sakområdet har haft vissa differenser i ärendeflödet <strong>2010</strong> i jämförelse<br />
med 2009. Under <strong>2010</strong> var det fler inkommande ärenden, men färre initiativärenden,<br />
vilket beror på hög personalomsättning och därmed fler vikarier i tjänst. I den utgående<br />
balansen har det skett en ökning med 86 öppna ärenden, som kvarstår 2011. Under<br />
<strong>2010</strong> diariefördes alla bidragsansökningar direkt som separata ärenden. Tidigare år<br />
har vissa institutioner i slutet av året lämnat in ett samlat äskande för en mängd ärenden,<br />
vilket diarieförts som ett ärende. I beredningen har sedan de ansökningar som beviljats<br />
bidrag, diarieförts som enskilda ärenden först inför beslut, det vill säga normalt året därpå.<br />
En ytterligare faktor är att inom byggnadsvården beviljades <strong>2010</strong> färre bidrag än tidigare<br />
och obeslutade ansökningar står kvar som öppna ärenden till 2011 i de fall Länsstyrelsen<br />
har kommit överens med sökanden om detta.<br />
Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) Antalet inkomna ärenden har<br />
under <strong>2010</strong> ökat med 18 ärenden i jämförelse med 2009. Ökningen har förmodligen sin<br />
grund i att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nu är i normalt arbetsläge efter<br />
sitt bildande. Sakområdet får i huvudsak sina ärenden från andra myndigheter och mycket<br />
95
sällan från allmänheten. De flesta ärenden går inte att överklaga och därmed blir andelen<br />
överklagningsärenden mycket låg eller noll.<br />
Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Av de ärenden som<br />
avgjordes i högre instans har Miljödomstolen och Miljööverdomstolen gett Länsstyrelsen<br />
rätt i två tredjedelar av besluten.<br />
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51)<br />
Ärendebalansen har minskat. Naturreservatsärenden tar ofta längre tid än två år vilket<br />
leder till en stor andel äldre ärenden.<br />
Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Ärendebalansen har minskat. Antalet<br />
tillsynsärenden inom standskyddsområdet har ökat vilket också lett till ökat antal<br />
överprövningar.<br />
Vattenverksamhet (53) Antalet inkommande ärenden under <strong>2010</strong> har minskat med cirka<br />
40 % efter en ökning år 2009. Minskningen har skett inom olika typer av<br />
vattenärenden och bedöms bero på ett stort informationsbehov som tillgodosetts samt<br />
färre ärenden rörande Vattenråd år <strong>2010</strong>. Antalet initiativärenden ligger konstant i<br />
jämförelse med 2009.<br />
Miljöfarlig verksamhet (55)<br />
Ärendebalansen har förbättrats från föregående år. Färre initiativärenden har verkställts.<br />
Övrigt miljö- och hälsoskydd (56) Den ingående balansen är avslutad och den utgående<br />
balansen är något lägre än den ingående.<br />
Förorenade områden, efterbehandling (57) Inventeringen av förorenade områden<br />
avslutades 2009. Antal ärenden har blivit färre.<br />
Lantbruk (60) Jämfört med 2009 har antalet inkomna ärenden minskat med 1 389. Den höga<br />
ärendevolymen 2009 var en konsekvens Jordbruksverkets blockinventeringsprojekt och<br />
antalet inkomna ärenden låg <strong>2010</strong> på ungefär samma nivå som för 2008. Antalet beslutade<br />
ärenden överstiger inkomna ärenden och ärendebalansen har minskat med drygt 300 ärenden.<br />
Fyra av tolv ärenden som avgjorts i högre instans har ändrats.<br />
Fiske (62) Ett antal avslutade ärenden har inte avslutats i diariet. Ett antal stödärenden har<br />
inte kunnat beslutas och avslutas dels p.g.a. det beslutsstopp som rådde i fjol som en följd<br />
av bristande nationell medfinansiering, dels för att det råder oklarhet i huruvida<br />
Länsstyrelsens bedömning överensstämmer med Fiskeriverkets bedömning, om<br />
möjligheten att bevilja stöd. Elva sälskadeersättningsansökningar kom in för<br />
ansökningsperioden med utgång den 31 december. Beslut och utbetalningar sker i mars<br />
2011.<br />
Skogsbruk (64) Under året har totalt 437 ärenden angående ansökan om tillstånd till och<br />
anmälan om föryngringsavverkning inkommit. Beslut har tagits i 514 ärenden. Från och<br />
med den 1 september <strong>2010</strong> har gränsen för svårföryngrad skog formellt ändrats. För<br />
Gotlands del har detta inneburit att skogsägarna anmäler avverkning i stället för att ansöka<br />
om tillstånd till avverkning. Under tiden 1 september till den 31 december har 134<br />
ärenden angående anmälan om slutavverkning inkommit till Länsstyrelsen. Jämfört med<br />
96
föregående år har utgående balans på antalet skogliga ärenden minskat. Detta beror på att<br />
samtliga lagärenden enligt skogsvårdslagen har avslutats samt att övriga ärenden har<br />
stängts inför övergången till Skogsstyrelsen.<br />
Folkhälsa (70) Antal ärenden har minskat rejält p.g.a. ändrad verksamhet då social tillsyn<br />
övergått till Socialstyrelsen vid årsskiftet 2009/<strong>2010</strong>. Antal inkomna ärenden består främst<br />
av inkomna projektansökningar. Beslutade ärenden är består främst av beslut kring<br />
projekt samt tillsynsrapporter inom området.<br />
Jämställdhet (80) Den ingående balansen var lägre än året innan. Antalet inkomna<br />
ärenden har ökat, likaså antalet initiativärenden och beslutade ärenden. Ökningen kan<br />
delvis bero på att statsbidrag som tidigare handlades av social omvårdnad nu handläggs<br />
under jämställdhet.<br />
Integration (85) Den ingående balansen är samma som året innan. Antalet inkomna<br />
ärenden har ökat jämfört med året innan och likaså antalet initiativärenden och beslutade<br />
ärenden. Initiativärendena har ökat delvis p.g.a. ökade personella resurser. Länet har<br />
enbart en kommun vilket gör att det totala antalet ärenden är litet.<br />
Tabell D.1 – Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska<br />
personer<br />
Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras.<br />
A C E G<br />
Sakområde och del av<br />
sakområde<br />
Antal inkomna ärenden<br />
under <strong>2010</strong><br />
Antal beslutade ärenden<br />
under <strong>2010</strong><br />
Antal överklagade ärenden<br />
under <strong>2010</strong><br />
Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers.<br />
Kommunikationer (25, 34) 9 15 73 17 15 77 1<br />
Regional tillväxt (30) 6 4<br />
97
Tabell D.2 Ärendestatistik ”Hallandsuppdraget”<br />
VÄS-<br />
KOD<br />
Ärendetyp Beskrivning<br />
Ärendegrupper med tresiffrig VÄS-kod<br />
Mål <strong>2010</strong><br />
median<br />
dagar<br />
Utfall <strong>2010</strong><br />
median<br />
dagar<br />
202 alla Medborgarskap 10 14<br />
204 alla Begravningsfrågor 10 4<br />
205 alla Näringsrättsliga frågor 60 38<br />
212 alla Bevakningsföretag m.m. 10 1<br />
218 alla Jakt och viltvård 40 37<br />
258 alla Trafikföreskrifter m.m. 60 51<br />
343 alla Fysisk planering av vägar, järnvägar m.m. 20 111<br />
402 alla Detaljplan, områdesbest, fastighetsplan 20 16<br />
431 alla Fornminnen 35 13<br />
433 alla Kyrkliga kulturminnen 30 6<br />
521 alla Tillstånd och dispenser avs naturskydd 30 28<br />
523 alla Övrig prövning avseende naturskydd 10 8<br />
525 alla Samråd enl. 12 kap. 6§ miljöbalken 20 12<br />
555 alla Tillsyn av miljöfarlig verksamhet 90 65<br />
562 alla Prövning av avfall och producentansvar<br />
Ansökan om företagsstöd<br />
10 5<br />
602 alla landsbygdsutveckling<br />
Utbetalning av företagsstöd<br />
120 397<br />
602 alla landsbygdsutveckling<br />
Ansökan om projketstöd exkl.<br />
60 60<br />
602 alla miljöinvesteringar<br />
Utbetalning av projektstöd exkl.<br />
120 120<br />
602 alla miljöinvesteringar 60 104<br />
606 alla Jordbruksfastigheter 15 17<br />
Ärendegrupper som är del av en tresiffrig VÄS-kod<br />
2012 alla Efterträdarval 5 17<br />
Inga inkomna<br />
2111 alla Anmälningar allmän kameraövervakning 10 anmälningar<br />
Inga inkomna<br />
2112 alla Ansökningar allmän kameraövervakning 60 ansökningar<br />
5510 alla Samråd o beslut om betydande miljöpåverkan 180 235<br />
5511 alla Prövning vid Miljöprövningsdelegationen 210 233<br />
Ärendegrupper styrda av ärendetyp<br />
Rättidsprövningar; ärenden där man överklagar<br />
alla RÄTT länsstyrelsens beslut<br />
Överklaganden; ärenden där länsstyrelsen<br />
2 1<br />
alla ÖVERKL överprövar kommunala beslut 95 17<br />
Ärendegrupper som handläggs via e-tjänster Gemensamma<br />
mål<br />
206 alla Stiftelser<br />
Stockholm har<br />
tagit över<br />
4 ärendegruppen<br />
206 Ändrings- Stiftelser 7<br />
98
anmälan<br />
206 Nyregistrering Stiftelser 10<br />
212 Anmälan Bevakningsföretag m.m. 1<br />
212 Ansökan Bevakningsföretag m.m. 10<br />
Kommentarer Tabell D.2<br />
Länsstyrelsen i Gotlands län har reviderat tabellen inom område 602 utifrån förslag från<br />
Ledningsinformation i samverkan, LISA -gruppen.<br />
Handläggningstiden för Fysisk planering av vägar, järnvägar m.m. (343) är svår att<br />
påverka eftersom Länsstyrelsen får remisser med remisstid från Trafikverket. Vid samråd<br />
inväntar Länsstyrelsen uppgifter från bl.a. Trafikverket och svarar därefter.<br />
Fornminnen (431) och Kyrkliga kulturminnen (433) har korta handläggningstider som<br />
beror på väl utvecklad dialog med sökanden vilket leder till kompletta ansökningar.<br />
Dessutom har Länsstyrelsen utvecklat väl fungerande handläggningsrutiner.<br />
Inga inkomna<br />
anmälningar<br />
Inga inkomna<br />
ansökningar<br />
Samråd o beslut om betydande miljöpåverkan (5510) Många som initierar ett samråd med<br />
Länsstyrelsen slutför det inte inom 180 dagar. När vi påminner så önskar dessa längre tid och<br />
de vill inte att vi avslutar ärendet. För att upprätthålla en kundvänlig inriktning tillmötesgår<br />
Länsstyrelsen dessa önskningar. När Länsstyrelsen får in det underlag som formellt krävs så<br />
fattar vi alltid ett beslut inom några få dagar.<br />
Företagsstöd och projektstöd till landsbygdsutveckling (602)Under <strong>2010</strong> har länsstyrelsen<br />
hanterat en ansökningsomgång avseende diversifiering och övergångsstöd till betodlare. P.g.a.<br />
svårigheter att få tillgång till personal har handläggningstiderna under hösten ökat kraftigt.<br />
99
Avgiftsbelagd verksamhet<br />
<strong>2010</strong> <strong>2010</strong> <strong>2010</strong> <strong>2010</strong> ackumulerat 2009 2009 2009 ackumulerat<br />
Verksamhet intäkter kostnader nettoutfall nettobudget<br />
utfall tom<br />
<strong>2010</strong> intäkter kostnader nettoutfall<br />
utfall tom<br />
2008<br />
Offentligrättslig<br />
verksamhet<br />
Körkortsadministration 574 -881 -307 6<br />
Djur och lantbruk ( avgift<br />
för extra kontroller m.m.) 0 0 0 0 -303 0 0 0 -303<br />
Reg avgifter för<br />
jaktområden<br />
Alkolås<br />
Prövn. om ansökan om<br />
handledarskap enl. 4 kap.<br />
8 § körkortsför.<br />
(1998:980)<br />
Övrig offentligrättslig<br />
verksamhet 6 -1 5 0 5 5 -29 -24 24<br />
Djurskydd 135 -235 -100 0 -100 95 -95 0<br />
Uppdragsverksamhet<br />
Intäkter resurssamverkan<br />
Skoglig verksamhet 32 755 -32 541 214 546 -294 35 934 -37 448 -1 514 1 006<br />
Fjällförvaltning<br />
Övrig<br />
uppdragsverksamhet<br />
Summa totalt ovan 32 896 -32 777 119 546 -692 36 608 -38 453 -1 845 733<br />
Summa offentligrättsligt 141 -236 -95 0 -398 674 -1 005 -331 -273<br />
Summa<br />
uppdragsverksamhet 32 755 -32 541 214 546 -294 35 934 -37448 -1 514 1 006<br />
Tabellen över avgiftsfinansierad verksamhet ska stämma mot resultat- och balansräkning.<br />
Kommentarer till tabellen Avgiftsbelagd verksamhet<br />
Fr.o.m. 2008 finansieras Djur och lantbruk (förprövning av djurstallar m.m.) inom<br />
förvaltningsanslaget. Verksamheten uppvisar ett ackumulerat underskott på 303 tkr.<br />
Underskottet ingår i den balanserade kapitalförändringen.<br />
Djurskydd avser den verksamhet som i huvudsak utförs av djurskyddsinspektörerna.<br />
Verksamheten startade 2009 och har sedan starten gått med underskott. Länsstyrelsens<br />
taxesättning avseende verksamheten kommer att ses över under 2011. Noterbart är att<br />
ca 30 % av underskottet kan hänföras till befarade kundförluster.<br />
100
Sammanställning över väsentliga uppgifter<br />
Sammanställningen skall göras enl. 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008 2007 2006<br />
Låneram beviljad 8 000 8 000 10 000 10 000 11 000<br />
utnyttjad 5 519 6 030 7 575 5 754 8 963<br />
Kontokredit hos RGK beviljad 8 000 9 000 9 000 10 000 14 000<br />
max. utnyttjad 1 586 621 0 1 423 4 447<br />
Räntekonto räntekostnader 0 0 0 0 0<br />
ränteintäkter 31 122 866 644 255<br />
Totala avgiftsintäkter mynd. disponerar 142 996 825 870 648<br />
(ktogrupp 31-34, 7)<br />
Jämförelse med beräknade<br />
mynd. ej disponerar 1 349 1 670 1 210 1 318 1 188<br />
avgiftsintäkter (ktogrupp 31-<br />
1191 2 301 1 520 1 620 2 278<br />
34, 7) enl. regleringsbrev<br />
Anslagskredit beviljad 2 168 2 808 2 723 2 737 1 850<br />
Summa utg. reservationer<br />
(anslag)<br />
utnyttjad 52 111 707<br />
Summa anslagssparande 5:1 535 464 0 1 517 288<br />
Summa anslagssparande<br />
0 0 174 15 177<br />
Övriga anslag<br />
- därav intecknat av<br />
åtaganden med stöd av<br />
reservationer och<br />
anslagssparande<br />
Bemyndiganden tilldelat 1 500 1 500 2 500 3 000 4 000<br />
summa åtaganden 0 0 0 0 0<br />
Årsarbetskrafter (åa) 1<br />
117 119 129 195 216<br />
Medelantalet anställda 1<br />
142 139 148 232 249<br />
Driftkostnad per åa 1 137 1 168 1 090 921 877<br />
Årets kapitalförändring 119 -3 911 3 884 1 033 -1 804<br />
Balanserad kapitalförändring -811 2 761 -7 023 -8 056 -6 252<br />
1 Mätmetod skall finnas dokumenterad.<br />
101
Finansiell redovisning<br />
Resultaträkning (tkr)<br />
Not<br />
Verksamhetens intäkter 1<br />
<strong>2010</strong>-01-01 2009-01-01<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Intäkter av anslag 50 584 51 160<br />
Intäkter av avgifter och andra ersättning 4 12 537 13 654<br />
Intäkter av bidrag 69 918 72 215<br />
Finansiella intäkter 3 101 124<br />
Summa intäkter 133 140 137 153<br />
Verksamhetens kostnader<br />
Kostnader för personal 16 -87 922 -91 322<br />
Kostnader för lokaler -7 599 -7 982<br />
Övriga driftkostnader -34 810 -36 527<br />
Finansiella kostnader 3 -108 -63<br />
Avskrivningar och nedskrivningar 10 -2 582 -3 138<br />
Summa kostnader -133 021 -139 032<br />
Verksamhetsutfall 119 -1 879<br />
Uppbördsverksamhet<br />
Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter 1 349 1 670<br />
som inte disponeras av myndigheten<br />
Medel som tillförts statsbudgeten<br />
från uppbördsverksamheten -1 349 -1 670<br />
Saldo 0 0<br />
Transfereringar 2<br />
Medel som erhållits från statsbudgeten<br />
för finansiering av bidrag 2 427 2 140<br />
Medel som erhållits från myndigheter<br />
för finansiering av bidrag 7 247 13 018<br />
Övriga erhållna medel för finans. av bidrag 403 -1 407<br />
Lämnade bidrag -10 077 -15 783<br />
Saldo 0 -2 032<br />
Årets kapitalförändring 5,6 119 -3 911<br />
102
Balansräkning (tkr)<br />
TILLGÅNGAR<br />
Not<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Immateriella anläggningstillgångar 10<br />
Rättigheter och andra immateriella tillgångar 108 200<br />
Summa immateriella<br />
anläggningstillgångar 108 200<br />
Materiella anläggningstillgångar 10,12<br />
Förbättringsutgifter på annans fastighet 1 227 1 654<br />
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 4 183 4 176<br />
Summa materiella tillgångar 5 410 5 830<br />
Varulager m.m.<br />
Varulager och förråd 2 639 1 687<br />
Pågående arbeten 3 334 3 239<br />
Summa varulager m.m. 5 973 4 926<br />
Fordringar<br />
Kundfordringar 2 777 4 850<br />
Fordringar hos andra myndigheter 2 397 2 709<br />
Övriga fordringar 781 893<br />
Summa fordringar 5 955 8 452<br />
Periodavgränsningsposter 8<br />
Förutbetalda kostnader 1 388 1 734<br />
Upplupna bidragsintäkter 12 016 7 515<br />
Övriga upplupna intäkter 0 148<br />
Summa periodavgränsningsposter 13 404 9 397<br />
Avräkning med statsverket 9 8 119 5 710<br />
Kassa och bank 7<br />
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 3 623 4 359<br />
Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 965 267<br />
Summa kassa och bank 4 588 4 626<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 43 558 39 141<br />
103
KAPITAL OCH SKULDER<br />
Myndighetskapital 13<br />
Donationskapital 39 39<br />
Balanserad kapitalförändring 14 -811 2 761<br />
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 119 -3 911<br />
Summa myndighetskapital -653 -1 111<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner och liknande 15<br />
förpliktelser 715 1 212<br />
Summa avsättningar 715 1 212<br />
Skulder m.m.<br />
Lån i Riksgäldskontoret 12 5 519 6 030<br />
Skulder till andra myndigheter 4 436 4 369<br />
Leverantörsskulder 3 300 4 149<br />
Övriga skulder 1 686 2 183<br />
Depositioner 968 267<br />
Summa skulder m.m. 15 909 16 998<br />
Periodavgränsningsposter 11<br />
Upplupna kostnader 5 748 6 118<br />
Oförbrukade bidrag 21 705 15 790<br />
Övriga förutbetalda intäkter 134 134<br />
Summa periodavgränsningsposter 27 587 22 042<br />
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 43 558 39 141<br />
ANSVARSFÖRBINDELSER<br />
Övriga ansvarsförbindelser<br />
Eventualtillgång<br />
Panter och säkerheter som finns i<br />
Länsstyrelsens förvar och vars<br />
ursprungliga eller kvarvarande värde inte<br />
framgår på annat ställe i årsredovisningen<br />
- säkerheter för täkter 35 532 32 362<br />
- säkerheter för miljöfarlig verksamhet 550 550<br />
104
Anslagsredovisning (tkr)<br />
Anslag Ingående Årets tilld. Omdisp. Utnyttjad Indrag- Totalt Utgifter Utgående<br />
överföringenligt anslags- del av ning disponibelt överf.belopp<br />
regl .brev belopp medgivet belopp belopp<br />
överskrid<br />
Utgiftsområde 01<br />
Rikets styrelse<br />
01:05:001008<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong><br />
m.m. 464 51 378 1 236 53 078 -52 543 535<br />
Utgiftsområde 19<br />
Regional tillväxt<br />
19:01:001008<br />
Regional tillväxt -111 1 230 1 119 -1 171 -52<br />
Summa 353 52 608 1 236 0 0 54 197 -53 714 483<br />
Bemyndiganden (tkr)<br />
Anslag/ Tilldelad Ingående Utestående Utestående åtagandenas<br />
anslags- bemyndig.åtaganden åtaganden fördelning per år<br />
benämning ram 2009 <strong>2010</strong> 2011<br />
19:01:001008<br />
Regional tillväxt 1 500 0 0 0 0 0<br />
Summa 1 500 0 0 0 0 0<br />
Finansiella villkor (tkr)<br />
Anslag/ Belopp Utnyttjad<br />
anslags- del<br />
benämning<br />
01:05:001008<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong><br />
m.m.<br />
- anslagskredit 2 045 0<br />
- kredit räntekonto 8 000 1 586<br />
- låneram 8 000 5 519<br />
- utbetalda förvaltn.kostn. Gotlands 2 201 2 201<br />
kommun<br />
19:01:001008<br />
Regional tillväxt<br />
åtgärder<br />
- anslagskredit 123 52<br />
- bemyndigande 1 500 0<br />
105
Inkomsttitlar (tkr)<br />
Nomenkl. Benämning Inkomster Beräknat<br />
belopp<br />
2 511 005 Expeditions- och ansökningsavgifter 356 350<br />
2 537 105 Miljöskyddsavgifter 761 300<br />
2 539 003 Täktavgifter 185 250<br />
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 50<br />
2 552 103 Avg. enl. stiftelseförordn. tillsyn/prövn 10<br />
2 552 203 Reg. hålln. avg. reg. bevis. stiftelseförord 22<br />
2 552 303 Avg enl. avfallsförordning 15<br />
2714 Sanktionsavgifter m.m. 230<br />
9455 Lotteriavgifter. 1<br />
Summa 1 349 1 181<br />
Beräknade belopp är hämtade från bilaga 8 avgifter mot inkomsttitel i <strong>2010</strong> års regleringsbrev.<br />
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER<br />
(Belopp i tusental kronor där ej annat anges)<br />
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR<br />
Redovisningsprinciper<br />
Tillämpade redovisningsprinciper<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning<br />
och budgetunderlag, samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.<br />
Från och med den 1 januari 2009 ingår Länsstyrelsen i Gotlands län i en gemensam redovisningsmodell<br />
tillsammans med landets alla övriga länsstyrelser. Målet med detta är att länsstyrelserna ska ha<br />
en enhetlig redovisningsmodell och tillämpa samma redovisningsprinciper för att göra den<br />
ekonomiska informationen jämförbar.<br />
Från och med 2009 anslagsavräknas anslagen kostnadsmässigt avseende verksamhetskostnader.<br />
Undantag gäller för uttagen semester intjänad t.o.m. 2008.<br />
Räntebärande konto i Riksgälden används för in- och utbetalningar på förvaltningsanslaget samt<br />
för fordringar, upplupna bidragsintäkter, skulder och oförbrukade bidrag som direkt tillhör<br />
den egna verksamheten.<br />
Deponerade medel tillförs även ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret.<br />
Statens centralkonto i Riksbanken används för anslaget avseende regional tillväxt, uppbörd mot inkomsttitel,<br />
lönegarantier och bidrag avseende transfereringar.<br />
106
Värderingsprinciper<br />
Anläggningstillgångar<br />
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde<br />
om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.<br />
Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret<br />
sker från den månad tillgången tas i bruk. Från och med 2009 kostnadsförs inköp av<br />
IT-utrustning direkt.<br />
Tillämpade avskrivningstider:<br />
Immateriella tillgångar: 3 år<br />
Materiella tillgångar:<br />
Inventarier (ex kopiatorer, faxmaskiner, möbler enstaka inköp) 3 år<br />
Möbler (hela möblemang) 5 år<br />
Kvarvarande IT-utrustning (ex persondatorer, server, skrivare) 3 - 4 år<br />
Bilar 4 år<br />
Förbättringsutgift på annans fastighet (byggnadsinventarier) högst 7 år<br />
Alla utgifter som har samband med flytten till Visborg år 2008<br />
har en beslutad avskrivningstid på 5 år<br />
Omsättningstillgångar<br />
Kundfordringar har värderats individuellt och värderats till det belopp de beräknas inflyta med.<br />
De osäkra fordringarna är de som vi skickat för indrivning och har speciell bevakning på. Som<br />
befarade kundförluster har vi t.ex. bokfört fordringar där det gjorts resultatlösa indrivningsförsök och där<br />
det föreligger avtalstvister.<br />
Fordringar på konkursgäldenären avseende utbetald lönegaranti är helt<br />
värdereglerade (nedskrivna) enligt särskilt beslut. Anledningen till detta är att utdelningen i dessa<br />
konkurser är låg i förhållande till utbetalda belopp och varierar år från år.<br />
Varulagret har inventerats per <strong>2010</strong>-12-31 och är värderat till ett uppskattat restvärde.<br />
Pågående arbeten har värderats med utgångspunkt från nedlagd tid för varje objekt. För fastprisarbeten<br />
har värdering skett utifrån färdigställandegrad.<br />
Skulder<br />
Skulder har tagits upp till nominella belopp.<br />
Balanserad kapitalförändring<br />
Länsstyrelsen har under <strong>2010</strong> gjort en avstämning och rättelse av den balanserade kapitalförändringen.<br />
Rättelsen innebär att den redovisade balanserade kapitalförändringen inte är helt avstämningsbar<br />
mot tidigare års redovisade belopp.<br />
Periodiseringsprinciper<br />
Periodiseringar har i huvudsak gjorts för inkomster och utgifter över 50 tkr.<br />
Redovisning av verksamhetens kostnader<br />
De minskade lönekostnaderna kan i huvudsak hänföras till den skogliga uppdragsverksamheten.<br />
Lokalkostnadsminskningen beror i huvudsak på att hyresåtaganden för lokalen i Hemse, som<br />
kvarstått sedan avvecklingen av arbetsmarknadsverksamheten har upphört.<br />
107
Övrigt<br />
Länsstyrelsens skogliga verksamhet överförs till Skogsstyrelsen den 1 januari 2011.<br />
Vi kommer därför att särskilja den skogliga verksamheten ur bokslutet per <strong>2010</strong>-12-31 och redovisa dessa<br />
poster till Skogsstyrelsen när bokslutet blivit fastställt. Hänsyn kommer även att tas till transaktioner<br />
efter bokslutsdatum som berör aktuella balansposter. Detta kommer att innebära ett det blir ett netto av<br />
alla dessa transaktioner som vi antingen kommer att erhålla eller betala till Skogsstyrelsen. I dagsläget vet vi<br />
inte storleken på detta belopp. Arbetet med denna avräkning till Skogsstyrelsen kommer att ske<br />
i samarbete med dem. Underhandskontakt har även tagits med ESV i frågan.<br />
Länsstyrelsen har i sin resultatredovisning följt redovisningsstrukturen enligt<br />
regleringsbrevet.<br />
Avrundningsdifferenser kan förekomma mellan och i de olika delarna i den finansiella redovisningen.<br />
NOTER<br />
Not 1 Verksamhetens intäkter<br />
<strong>2010</strong> 2009<br />
Intäkter av anslag<br />
Utgiftsområde 01:05:001008, Lst rampost 49 623 49 792<br />
Utgiftsområde 19:01:001008, Regional tillväxt 961 50 584 1 368 51 160<br />
Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Utgiftsområde 01:05:001008, Lst rampost 1 931 2 342<br />
I regel fakturerade intäkter som bokförts<br />
mot anslaget, bl.a. Fiskeriverket (landningskontroll),<br />
Naturvårdsverket (ers. för utlånad personal) och<br />
kursavgifter från enskilda personer.<br />
Intäkter avs. skogsverksamheten 7 309 7 067<br />
Intäkter avs. körkortsadministrationen m.m 0 996<br />
Intäkter SIDA 0 150<br />
Intäkter avs. naturvård 2 270 2 865<br />
Övrigt 1 027 12 537 234 13 654<br />
Intäkter av bidrag<br />
Arbetsförmedlingen 13 794 16 496<br />
Gotlands kommun 441 1 734<br />
Jordbruksverket 4 386 4 605<br />
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 006 1 121<br />
Naturvårdsverket 33 881 35 063<br />
Tillväxtverket 330 208<br />
Riksantikvarieämbetet 3 652 3 283<br />
SIDA -1 2 332<br />
Skogsstyrelsen 3 673 3 365<br />
Länsstyrelsen i Stockholms län 2 902 0<br />
Övrigt (lönebidrag, anställn.stöd m.m.) 5 854 69 918 4 008 72 215<br />
Finansiella intäkter 101 101 124 124<br />
108
Not 2 Transfereringar<br />
Medel som erhållits från statsbudgeten för<br />
finansiering av bidrag<br />
Utgiftsområde 01:05:001008, Lst ramanslag 2 217 2 130<br />
Utgiftsområde 19:01:001008, Regional tillväxt 210 2 427 10 2 140<br />
Medel som erhållits från andra myndigheter<br />
för finansiering av bidrag<br />
Fiskeriverket 125 100<br />
Tillväxtverket 0 488<br />
Kammarkollegiet 2 007 6 554<br />
Naturvårdsverket 2 381 2 020<br />
Regeringskansliet 528 1 325<br />
Riksantikvarieämbetet 0 57<br />
Skogsstyrelsen 1 113 1 343<br />
Socialstyrelsen 842 649<br />
Övrigt 250 7 246 482 13 018<br />
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag<br />
Not 3 Finansiella kostnader och intäkter som<br />
härrör från räntekontot<br />
Not 4 Avgifter enl. 4§ avgiftsförordningen<br />
Not 5 Årets kapitalförändring<br />
Erhållna bidrag<br />
Periodisering, erhålln. medel lönegaranti 403 403 -1 407 -1 407<br />
Finansiella intäkter 101 124<br />
- varav räntekontot (31) (122)<br />
Finansiella kostnader 108 63<br />
- varav räntekostnader på lån hos Riksgälden (31) (50)<br />
Försäljning av tryckeritjänster 64 98<br />
Övrigt (år <strong>2010</strong> avser fsg Naturum 133 tkr 664 728 274 372<br />
och inkomster Gotska Sandön 531 tkr)<br />
Lönegaranti 0 -2 033<br />
Resultat körkortsadministration 0 -307<br />
Resultat handledaravgift 0 -17<br />
Resultat alkolås 0 -16<br />
Resultat uppdragsverksamhet, skog 214 -1 514<br />
Resultat avgift djurskydd -100 0<br />
Resultat avgift, animaliska biprodukter 5 119 -24 -3 911<br />
109
Not 6 Kapitalförändring/Resultat<br />
Körkortsadministration<br />
Intäkter 0 574<br />
Kostnader löner 0 -461<br />
övriga kostnader 0 0 -420 -881<br />
Resultat underskott 0 -307<br />
Villkorlig körkortsåterkallelse<br />
Intäkter 0 15<br />
Kostnader löner 0 -17<br />
övriga kostnader 0 0 -14 -31<br />
Resultat underskott 0 -16<br />
Handledare<br />
Intäkter 0 307<br />
Kostnader löner 0 -185<br />
övriga kostnader 0 0 -139 -324<br />
Resultat underskott 0 -17<br />
Djurskydd m.m.<br />
Intäkter 142 100<br />
Kostnader löner -131 -122<br />
övriga kostnader -106 -237 -2 -124<br />
Resultat underskott -95 -24<br />
Uppdragsverksamhet, skog<br />
Intäkter 32 755 35 934<br />
Kostnader löner -25 487 -29 372<br />
övr. kostnader -7 054 -32 541 -8 076 -37 448<br />
Resultat över-/underskott 214 -1 514<br />
Not 7 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret<br />
Anslag 535 464<br />
Bidrag/fordran annan myndighet 3 049 3 856<br />
Donationer 39 39<br />
Depositioner 965 4 588 267 4 626<br />
Kortsiktigt likviditetsbehov 912 tkr<br />
Not 8 Periodavgränsningsposter (tillgångar)<br />
Förutbetalda kostnader<br />
- förutbetalda hyror 1 378 1 566<br />
Upplupna bidragsintäkter andra<br />
myndigheter 11 087 7 240<br />
Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 929 275<br />
Övr. förutbetalda kostnader 10 168<br />
Övr. upplupna intäkter 0 13 404 148 9 397<br />
110
Not 9 Avräkning med statsverket<br />
Uppbörd<br />
Ingående balans -881 0<br />
Redovisat mot inkomsttitel -1 349 -1 670<br />
Uppbördsmedel som bet. till icke räntebärande flöde 1 478 789<br />
Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0<br />
Skulder avseende uppbörd -752 -881<br />
Anslag i icke räntebärande flöde<br />
Ingående balans 664 1<br />
Redovisat mot anslag 1 171 1 377<br />
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som bet.<br />
till icke räntebärande flöde -1 552 -714<br />
Fordringar avs. anslag i icke räntebärande 283 664<br />
flöde<br />
Anslag i räntebärande flöde<br />
Ingående balans -464 707<br />
Redovisat mot anslag 52 543 53 719<br />
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -52 614 -55 387<br />
Återbetalning av anslagsmedel 0 497<br />
Skulder avs anslag i räntebärande -535 -464<br />
flöde<br />
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag<br />
Ingående balans 3 899 4 882<br />
Redovisat mot anslag under året enligt<br />
undantagsregeln -703 -983<br />
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte<br />
har redovisats mot anslag 3 196 3 899<br />
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto<br />
i Riksbanken<br />
Ingående balans 2 492 1 383<br />
Inbetalningar i icke räntebärande flöde 14 654 18 982<br />
Utbetalningar i icke räntebärande flöde -11 294 -17 798<br />
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar<br />
75 -75<br />
Saldo 5 927 2 492<br />
Belopp under utredning 0 -8<br />
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 5 927 2 500<br />
i Riksbanken<br />
Utgående balans avräkning med statsverket 8 119 5 710<br />
Not 10 Immateriella/materiella anläggningstillgångar<br />
111
Immateriella anläggningstillgångar: <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Anskaffningsvärde:<br />
IB anskaffningsvärde 1 642 1 642<br />
Årets anskaffningar 0 0<br />
Årets fsg/utrangeringar -1 412 0<br />
UB anskaffningsvärde 230 1 642<br />
Avskrivningar:<br />
IB ack.avskrivningar -1 442 -1 325<br />
Årets avskrivningar -91 -117<br />
Årets fsg/utrangeringar 1 411 0<br />
UB ack.avskrivningar -122 -1 442<br />
UB Bokfört värde 108 200<br />
Förbättringsutgifter på annans fastighet <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Anskaffningsvärde:<br />
IB anskaffningsvärde 3 039 2 840<br />
Årets anskaffningar 68 199<br />
Årets fsg/utrangeringar -295 0<br />
UB anskaffningsvärde 2 812 3 039<br />
Avskrivningar:<br />
IB ack.avskrivningar -1 385 -825<br />
Årets avskrivningar -495 -560<br />
Årets fsg/utrangeringar 295 0<br />
UB ack.avskrivningar -1 585 -1 385<br />
UB Bokfört värde 1 227 1 654<br />
Maskiner och inventarier m.m. <strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Anskaffningsvärde:<br />
IB anskaffningsvärde 19 054 18 980<br />
Årets anskaffningar 2 002 74<br />
Årets fsg/utrangeringar -1 969 0<br />
UB anskaffningsvärde 19 087 19 054<br />
Avskrivningar:<br />
IB ack.avskrivningar -14 878 -12 417<br />
Årets avskrivningar -1 996 -2 461<br />
Årets fsg/utrangeringar 1 970 0<br />
UB ack.avskrivningar -14 904 -14 878<br />
UB Bokfört värde 4 183 4 176<br />
Total reavinst vid försäljningar uppgår till 153 tkr.<br />
Not 11 Periodavgränsningsposter (skulder)<br />
Upplupna kostnader<br />
- upplupna lönekostnader m.m. 5 748 6 118<br />
Oförbrukade bidr. andra myndigheter<br />
- oförbrukade bidrag inomstatliga 21 018 15 767<br />
- oförbrukade bidrag utomstatliga 687 23<br />
Övriga förutbetalda intäkter 134 27 587 134 22 042<br />
112
Not 12 Skulder m.m.<br />
Lån i Riksgäldskontoret<br />
Not 13 Myndighetskapital<br />
Ing. balans 6 030 7 575<br />
Nyupptagna lån 2 070 1 593<br />
Amorteringar -2 581 -511 -3 138 -1 545<br />
Utg. balans 5 519 6 030<br />
Gåvo- och donationsmedel 39 39<br />
Balanserad kapitalförändring -811 2 761<br />
Årets kapitalförändring 119 -653 -3 911 -1 111<br />
Not 14 IB Balanserad kapitalförändring 2 761 -7 024<br />
Omföring av ej anslagsavräknade semesterdagar 0 5 087<br />
Avräkning övergångseffekt 0 814<br />
Överföring av ack. resultat avgiftsfinanserat verksamhet<br />
till Transportstyrelsen 358 0<br />
Avstämning/korrigering balanserad kapitalförändring -19 0<br />
Årets kapitalförändring -3 911 -811 3 884 2 761<br />
Not 15 Pensionsavsättning<br />
Not 16 Kostnader för personal<br />
Ingående avsättning 1 212 731<br />
Årets pensionskostnader -84 785<br />
Årets pensionsutbetalningar -413 -497 -304 481<br />
Utgående avsättning 715 1 212<br />
Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter,<br />
pensionspremier och andra avgifter 59 185 61 971<br />
113
Uppgifter om ersättning m.m.<br />
Landshövding<br />
Cecilia Schelin Seidegård Lön 989 322 kr<br />
Bostadsförmån mm 96 012 kr<br />
Övriga förmåner 17 300 kr<br />
Länsråd<br />
Anders Granat Lön 787 110 kr<br />
Bostadsförmån 76 800 kr<br />
Övriga förmåner 39 064 kr<br />
Insynsråd<br />
Karin Bengtsson Arvode 6 000 kr<br />
Kristina Ersson Arvode 6 000 kr<br />
Gustaf Hoffstedt Arvode 6 000 kr<br />
Thomas Johansson Arvode 4 500 kr<br />
Peter Lindwall Arvode 4 500 kr<br />
Anne Ståhl-Mousa Arvode<br />
Lars Samuelsson Arvode 6 000 kr<br />
Susanne Welin-Berger Arvode 6 000 kr<br />
Viltförvaltningsdelegationen<br />
Bodil Rosengren Arvode 1 425 kr<br />
Gerty Holmstedt Arvode 3 900 kr<br />
Göran Jakobsson Arvode 475 kr<br />
Björn Larsson Arvode 1 950 kr<br />
Karolina Johansson Arvode 1 950 kr<br />
Roland Olofsson Arvode 2 925 kr<br />
Jan Edström Arvode 2 925 kr<br />
Ann Christin Wallin Arvode 2 925 kr<br />
Stefan Johansson Arvode 2 925 kr<br />
Björn Eriksson Arvode 2 925 kr<br />
Kerstin Karlström Arvode 975 kr<br />
Jan Ekdahl Arvode 475 kr<br />
Anders Thomasson Arvode 1 450 kr<br />
Måns Hjernquist Arvode 1 450 kr<br />
Isabel Enström Arvode 475 kr<br />
Lars Ekman Arvode 1 950 kr<br />
Björn Hjernquist Arvode 1 950 kr<br />
Eva Engström Arvode 1 950 kr<br />
Roger Nyd Arvode 975 kr<br />
Benny Melin Arvode 975 kr<br />
114
Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot<br />
Rådsledamöternas och ledande befattningshavares uppdrag som styrelse- eller<br />
rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag<br />
(7 kap. 2 § 2000:605, förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag).<br />
Länsledning<br />
Namn Uppdrag<br />
Cecilia Schelin Seidegård Ordf. Systembolaget AB<br />
Ordf. Vårdalstiftelsen<br />
Ordf. Skåne Medical Research Centre AB,<br />
namnbyte till Clin Trials AB Skåne<br />
Ledamot Fouriertransform AB<br />
Ordf. KTH t o m vårterminen <strong>2010</strong><br />
Ordförande Qlucore AB t o m september <strong>2010</strong><br />
Ledamöter i Länsstyrelsens insynsråd <strong>2010</strong><br />
Namn Uppdrag<br />
Lars Samuelsson Ordf. Tillväxt Gotland<br />
Ledamot Gotlands Bilfrakt AB<br />
Ledamot Slite Golf AB<br />
Karin Bengtsson Ledamot SUNET (Swedish University<br />
Computer Network)<br />
Peter Lindvall VD Länsförsäkringar Gotland<br />
Ledamot Länsförsäkringar Liv AB<br />
Ledamot Hansahälsan AB<br />
Susanne Welin-Berger VD och ledamot LivsTek Gotland AB<br />
Ledamot i Hansahälsan AB<br />
Ledamot i Hansahälsan företagshälsovård AB<br />
Suppleant i Coompanion Gotlands Ek. förening<br />
Ledamot i Tryffel of Sweden Ek. förening<br />
Thomas Johansson Ordf. Virestadsjöarnas Sänkningsföretag<br />
115