Stiftelsen som juridisk form har gamla anor i Sverige - Länsstyrelserna

Uppdaterad 2013-01-14 1
STIFTELSER
Stiftelsen som juridisk form har gamla anor i Sverige. Under århundradens
lopp har det anslagits betydande förmögenheter framför allt till förmån för
sjuk- och fattigvård eller till undervisnings- eller forskningsändamål.
Antalet stiftelser är idag ca 50 000. Det övervägande flertalet av dem främjar
syften som från samhällets sida är av väsentlig betydelse. Stiftelserna
förvaltar en stor förmögenhetsmassa och de delar årligen ut väsentliga
belopp, inte minst till stöd åt den vetenskapliga forskningen.
1929 års tillsynslag ersattes den 1 januari 1996 av stiftelselagen ( 1994:1220)
och lag om införande av stiftelselagen (1994:1221). Stiftelselagen utgör en
närmast fullständig reglering av stiftelsen som organisationsform och kan i
vissa delar ses som ett klarläggande och en kodifiering av praxis.
Stiftelsen är en mycket speciell och i tiden bestående juridisk person. När
någon har för avsikt att bilda en ny stiftelse är det därför viktigt att redan från
början tänka igenom ett antal frågor:
Är stiftelsen rätt juridisk form för mitt ändamål?
Kommer stiftelsen att bli ekonomiskt bärkraftig under en längre tid?
Finns det tillräckliga medel för att bekosta bokföringen, revisionen,
tillsyns- och registreringsavgifter mm?
Länsstyrelsens erfarenhet grundad på ett mycket stort antal förfrågningar
rörande eventuella stiftelsebildningar visar att en annan juridisk form t ex en
ideell förening eller ett aktiebolag i många fall lämpar sig bäst för det tänkta
ändamålet.

Uppdaterad 2013-01-14 2
Framgår av 1 kap. 2 § stiftelselagen och lyder:
En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en
eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en
självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål.
Stiftelsens egendom ska anses vara avskild när den har tagits om
hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med
stiftelseförordnandet.
Av bestämmelsen i första stycket framgår att det för stiftelsebildning fordras
två rättshandlingar från stiftarens sida – ett förordnande (
stiftelseförordnande) och en förmögenhetsdisposition som sker i enlighet
med förordnandet.
Stiftelseförordnandet, som ska vara skriftligt och undertecknat av stiftaren,
ska som ett minimum ge besked i två avseenden, nämligen om den avsedda
stiftelsens ändamål och om vilken egendom som stiftaren avser att tillskjuta.
Av en fullständig ändamålsbestämning ska framgå inom vilket område
stiftelsen ska verka eller vad den ska verka för, t ex forskning av visst slag,
sjukvård eller undervisning. Vidare ska närmare framgå på vilket sätt
stiftelsen ska främja sitt syfte, t ex genom at utge kontanta bidrag av
förmögenhetens årliga avkastning. Slutligen ska framgå vem eller vilka som
kan kunna komma ifråga för bidrag eller förmån av annat slag från stiftelsen (
destinatärskretsen).
Ändamålet måste vara angivet med en sådan grad av bestämdhet att det går
att verkställa. I annat fall får förordnandet inte någon rättsverkan. Ett
stiftelseförordnade är ogiltigt, om ändamålet är behäftat med s.k. ursprunglig
brist. Detta är fallet om ändamålet strider mot lag eller goda seder eller (i
fråga om avkastningsstiftelser) om det inte är möjligt att någonsin kunna
tillgodose det ifrågavarande ändamålet med den löpande avkastningen på den
anslagna egendomen.
Av bestämmelserna i andra stycket framgår att det även krävs en
rättshandling av den som åtagit sig att förvalta förmögenheten, det vill säga
styrelsen eller förvaltaren. Detta åtagande kallas förvaltningsåtagande.

Uppdaterad 2013-01-14 3
Till den allmänna definitionen av stiftelser enligt sid 2 hänförs
avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser. Därutöver finns ytterligare
några typer av stiftelser.
Avkastningsstiftelse är den vanligaste stiftelseformen. Beteckningen
”avkastningsstiftelse” anger att det är avkastningen och inte kapitalet som ska
och får tas i anspråk för ändamålet.
Av en stiftelses ändamål kan följa att den ska bedriva näringsverksamhet.
Denna s.k. verksamhetsstiftelses ursprungliga förmögenhet erhålles genom
stiftarens förmögenhetsdisposition. Detta stiftelsekapital kan ses som en
”grundplåt” för verksamheten, närmast att jämföra med aktiekapitalet i ett
aktiebolag.
En insamlingsstiftelse erhåller inget stiftelsekapital vid
stiftelsebildningen utan kännetecknas av ett upprop om insamling
av bidrag. Bidrag till en insamlingsstiftelse erhålles alltså från andra
än stiftaren/ stiftarna och är förknippade med den aktiva insamlings-
verksamhet som stiftelsen bedriver. De regler som gäller för
bildande av en insamlingsstiftelse återfinns i 11 kap. stiftelselagen.
Sedan den 1 januari 2010 har det införts en bestämmelse om att en
insamlingsstiftelse under en period om tre sammanhängande
räkenskapsår ska använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för
stiftelsens ändamål – om det inte finns synnerliga skäl.
För insamlingsstiftelser som bildats före den 1 januari 2010 gäller
denna lagändring endast om det är förenligt med
stiftelseförordnandet.
I 11 kap. stiftelselagen återfinns också regler om kollektivavtalsstiftelser.
Dessa bildas genom ett förordnande i kollektivavtal att pengar som
arbetsgivare tillskjuter ska som en självständig förmögenhet främja ett
bestämt och varaktigt ändamål.
Pensions- och personalstiftelser regleras av bestämmelserna i lagen (
1967:531) om tryggande av pensionsstiftelse mm (tryggandelagen).
En stiftelse ska ha ett namn. Namnet ska innehålla ordet stiftelse.
(2 kap. stiftelselagen)
Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med
stiftelseförordnandet görs av en eller flera fysiska personer föreligger egen

Uppdaterad 2013-01-14 4
förvaltning. Den eller de fysiska personer som åtagit sig förvaltningen bildar
styrelse för stiftelsen
Om ett förvaltningsåtagande görs av en juridisk person föreligger anknuten
förvaltning. Den juridiska personen är förvaltare för stiftelsen.
Det är styrelsen eller förvaltaren som företräder stiftelsen och tecknar
stiftelsens namn och firma. Styrelsen och förvaltaren ansvarar för att
Föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs,
Förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt
Protokoll förs avser fattade beslut och
Stiftelselagens krav följs
Räkenskaper eller bokföring och årsredovisning upprättas i
förekommande fall, samt ge revisorn/revisorerna tillfälle att granska dessa
handlingar och förvaltningen.
(3 kap. stiftelselagen)
Följande stiftelser är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta
årsredovisning. Bokföringsskyldigheten ska fullgöras enligt bestämmelserna
i bokföringslagen.
Stiftelser vars tillgångar överstiger 1,5 miljoner kr. Vid denna värdering
får dock t ex fastigheter tas upp till taxeringsvärde.
Följande stiftelser är bokföringsskyldiga oavsett tillgångarnas värde:
Stiftelser som utöver näringsverksamhet.
Moderstiftelser (= en stiftelse som äger så många aktier eller andelar i
svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar. Moderstiftelse och dotterföretag utgör
tillsammans en koncern.) En moderstiftelse ska i vissa fall även upprätta
koncernredovisning.
Stiftelse som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun, ett
landsting eller en kyrklig kommun.
Insamlings- och kollektivavtalsstiftelser
Pensions- och personalstiftelser
Årsredovisningen, som är offentlig, består av resultat- och balansräkning samt
förvaltningsberättelse. I förvaltningsberättelsen ska anges hur stiftelsens
ändamål har främjats under räkenskapsåret.
Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga ska föra räkenskaper över in- och
utbetalningar och upprätta ett förenklat bokslut.

Uppdaterad 2013-01-14 5
(4 kap. stiftelselagen)
En stiftelse ska ha minst en revisor.
Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning ska minst en revisor vara
auktoriserad eller godkänd.
Om stiftelsen eller stiftelsekoncernens tillgångar för de två senaste
räkenskapsåren överstigit 1000 prisbasbelopp eller om stiftelsen haft mer än
200 anställda i medeltal ska revisorn vara auktoriserad.
(6 kap. stiftelselagen)
Som huvudregel gäller att för ändring av stiftelseförordnandet och till
förordnandet knutna stadgar krävs tillstånd av Kammarkollegiet (s.k.
permutation).
För vissa ändringar krävs dock endast Länsstyrelsens godkännande. Inför en
eventuell ändring rekommenderas en kontakt med Länsstyrelsen för råd och
upplysning.
(9 kap. stiftelselagen)
Endast sju av landets länsstyrelser – Länsstyrelsen i Stockholm,
Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland och
Norrbotten – är tillsyns- och registreringsmyndighet för stiftelserna.
Stiftelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings har Länsstyrelsen i
Östergötlands län som tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndigheten ska ingripa om det kan antas att förvaltningen eller
revisionen inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelser
i stiftelselagen eller att en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter
sitt uppdrag.
En stiftelse står under s.k. begränsad tillsyn endast om stiftaren i
stiftelseförordnandet föreskrivit att stiftelsen ska ha begränsad
tillsyn och stiftelsen varken under innevarande eller de tre närmast
föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit
moderstiftelse. För sådana stiftelser gäller trots detta att
Länsstyrelsen har möjlighet att ingripa om stiftelsen inte följer
bestämmelser angående t ex årsredovisning och revision.
I tillsynsmyndighetens ansvar ingår att ge stiftelserna råd och upplysningar.

Uppdaterad 2013-01-14 6
(10 kap. stiftelselagen)
Sju av landets länsstyrelser – Länsstyrelsen i Stockholm,
Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland och
Norrbotten – är tillsyns- och registreringsmyndighet för stiftelser.
Stiftelserna i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län har
Länsstyrelsen i Östergötlands län som registreringsmyndighet.
Alla stiftelser ska registreras i stiftelseregistret. I samband med
registreringen kommer stiftelsen att tilldelas organisationsnummer
om sådant inte redan tilldelats.
För en redan bildad stiftelse som inte var registrerad den 1 januari
2010 gäller de gamla bestämmelserna beträffande registrering fram
till utgången av år 2015. Tidigare behövde inte flertalet stiftelser
med tillgångar vars värde understeg 10 gånger prisbasbeloppet (f.n.
445 000 kr) registreras
Stiftelser vars tillgångar endast får användas till förmån för
bestämda fysiska personer (s.k. familjestiftelser) är fortfarande
undantagna från kravet på registrering.
Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet ska för registrering
lämnas uppgifter om näringsverksamhetens art och den firma under vilken
näringsverksamheten ska bedrivas.
(7 kap. stiftelselagen)
Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska
upprätta kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av
stiftelsens tillgångar understiger stiftelsens skulder. Om så är fallet ska
styrelsen eller förvaltaren hos tingsrätt ansöka om att stiftelsen försätts i
likvidation. Underlåter styrelsen eller förvaltaren att fullgöra denna
skyldighet svarar de solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för
stiftelsen.
Bestämmelser om likvidation och värderingsprinciper vid upprättande av
kontrollbalansräkning överensstämmer i sin uppbyggnad med
aktiebolagslagens.

Uppdaterad 2013-01-14 7
Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska betala en årlig
tillsynsavgift.
För näringsdrivande stiftelser blir avgiften 600 kr. För
övriga årsredovisningsskyldiga stiftelser blir avgiften 400 kr.
För pensions och personalstiftelse blir avgiften 600 kr.
Stiftelser som har begränsad tillsyn betalar endast tillsynsavgift
om de förvaltas av en statlig myndighet och värdet av
tillgångaren överstiger 100 prisbasbelopp (f.n. 4 450 000 kr).
Avgiften blir då 200 kr.
Stiftelser som står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll
ska betala tillsynsavgift endast om de förvaltas av en statlig
myndighet och värdet av tillgångarna överstiger 100
prisbasbelopp (f.n. 4 450 000 kr). Avgiften blir då 200 kr.
Tillsynsavgiften ska betalas inom 6 månader efter utgången av
stiftelsens senaste räkenskapsår.
Stiftelser som är registrerade i stiftelseregistret ska betala en
årlig registerhållningsavgift.
För näringsdrivande stiftelser blir avgiften 600 kr.
För stiftelser vars tillgångar vid utgången av föregående
räkenskapsår uppgick till 1,5 miljoner kr blir avgiften 425 kr.
För övriga stiftelser blir avgiften 200 kr.
För pensions- och personalstiftelser enligt lag (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. blir avgiften 425 kr.
Registerhållningsavgiften ska betalas inom 6 månader efter
utgången av stiftelsens senaste räkenskapsår.

Uppdaterad 2013-01-14 8
Förutsättningarna för att kunna avveckla en stiftelse har utvidgats.
En stiftelse kan avvecklas om:
Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan,
Stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste
fem åren,
Värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3
§, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har
understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då
gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, samt
Stiftelsen saknar skulder.
För sådan avveckling krävs tillsynsmyndighetens tillstånd.
I frågor som rör beskattning av stiftelser hänvisas till skatteverket eller till
Riksskatteverkets broschyr ” Skatteregler för ideella föreningar och
stiftelser”.
(RSV 324)
Stiftelselagen ger Länsstyrelsen en skyldighet att lämna råd och upplysningar
i stiftelsefrågor.
Om du har frågor i samband med en eventuell stiftelsebildning eller i övrigt
om stiftelser ring Länsstyrelsens växel 013-19 60 00 och begär att få tala med
en stiftelsehandläggare.