29.08.2013 Views

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Marin miljöövervakning

av vegetationsklädda havsbottnar i

Östergötlands skärgård

1

år 2012


Marin miljöövervakning av vegetationsklädda

havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012

Författare:

Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel

Sveriges Vattenekologer AB

Januari 2013

Framsida: En blåstångsruska (Fucus vesiculosus) med omfattande betskador på

referenslokalen Hesselöfjärden (transekt E24). Foto. A. Wallin.

Alla fotografier i rapporten är tagna av Sveriges Vattenekologer AB.

Sveriges Vattenekologer AB

Marsjö Hvilan, 643 94 Vingåker

www. vattenekologer.se

3


Sammanfattning

I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av

vegetationsklädda havsbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan

beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar

miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte

kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet

från år 2012, d v s miljöövervakningsprogrammets sjätte år.

År 2011, det femte miljöövervakningsåret, särpräglades av en annorlunda

artsammansättning i växtsamhällena, samt omfattande betskador på blåstången

(Fucus vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad

och lik de tidigare åren 2007-2010. Betskadorna på blåstången var fortfarande

synliga och bekräftades i ett större område eftersom lokaler i länets norra och

södra kustvatten inventerades i år.

De omfattande betskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden hos

plantorna och har medfört minskad djuputbredning och yttäckning i

blåstångssamhällena. På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre

djuputbredning för första gången på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %)

utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts

den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning, som noterats på

lokalen sedan 2008. Den sydligare referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett

liknande mönster.

År 2011 noterades en del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. År

2012 var artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades av

statistiska analyser, som visade att artsammansättningen på lokalernas

växtsamhällen inte skilde sig mellan år 2009 och 2012.

Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda

hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små

förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status

men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och

referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden (Ekologisk

Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2011, men ligger kvar på hög status. De

sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade

oförändrade EK-värden.

De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning av

referensarten blåstång. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid

troligen en följd av de omfattande betskador, som observerades på tången under

2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden.

I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre

oförändrad men andra referensarter, ishavstofs och kräkel (Furcellaria

5


lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år var också

siktförhållandena under 8 m märkbart försämrade på de två inre transekterna.

6


Innehållsförteckning

Sammanfattning ........................................................................... 5

Innehållsförteckning .................................................................... 7

Inledning ....................................................................................... 9

Bakgrund ........................................................................................................ 9

Utförande .................................................................................... 11

Fältundersökning ......................................................................................... 11

Vegetationsinventering .................................................................................... 11

Bedömning av ekologisk status ................................................................. 13

Resultat och Diskussion ............................................................ 16

Ekologisk status ............................................................................................... 16

Förändringar i blåstångens utbredning ........................................................... 18

Artsammansättning .......................................................................................... 21

Jämförelser av växtsamhällen ......................................................................... 23

Slutsats ....................................................................................... 31

Lokalbeskrivningar .................................................................... 33

Kärrfjärden, referenslokal ........................................................................... 33

Transekt E13, Yttre Kärrö ................................................................................. 35

Transekt E14, Östra Kärröklabben ................................................................... 38

Transekt E15, Älgbådskärsklabben ................................................................. 40

Hesselöfjärden, referenslokal ..................................................................... 42

Transekt E22, Stora Gåsön .............................................................................. 44

Transekt E23, Stora Gåsankan ......................................................................... 46

Transekt E24, Ängholmen ................................................................................ 48

Bråvikens kustvatten, västra delen ............................................................ 50

Transekt E4, Stora Blacken .............................................................................. 52

Transekt E5, Låga Skären ................................................................................ 54

Transekt E6, St. Alön ........................................................................................ 56

Yttre Valdemarsviken .................................................................................. 58

Transekt E25, Valdemarsvikens mynning (A4) ................................................ 60

Transekt E26, Lilla Björnskär ........................................................................... 61

Transekt E27, Arnöudden................................................................................. 63

Trännöfjärden ............................................................................................... 65

Transekt E10, Simpholmen .............................................................................. 68

Transekt E11, Vårholmen ................................................................................. 70

Transekt E12, Lilla Pukö ................................................................................... 72

Referenser .................................................................................. 75

Bilagor ........................................................................................ 76

Bilaga 1. Transektuppgifter ......................................................................... 77

Bilaga 2. Artlistor ......................................................................................... 79

7


Bilaga 3. Primärdata dyktransekter ............................................................ 81

8


Inledning

Vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands skärgård inventeras årligen i ett

marint miljöövervakningsprogram. Programmet startade år 2007 och inkluderar

totalt elva lokaler. Två lokaler är utpekade som referenslokaler och har övervakats

årligen sedan 2007. År 2011 inventerades emellertid endast en referenslokal på

grund av ekonomiska neddragningar. Detta år har åter båda referenslokalerna

inventerats tack vare ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland och

Motala ströms Vattenvårdsförbund.

De övriga nio lokalerna i miljöövervakningsprogrammet inventeras vart tredje år

enligt ett rullande schema. Detta innebär att totalt fem lokaler ingick i 2012 års

övervakning.

Miljöövervakningen år 2012 utfördes av Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag

av Länsstyrelsen Östergötland och Motala ströms Vattenvårdsförbund. De fem

lokaler som inventerades var referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden

samt lokalerna Trännöfjärden, Bråvikens kustvatten och Yttre Valdemarsviken

(Figur 1).

Bakgrund

Havens vegetationsklädda bottnar är bland annat viktiga födosöksområden för

fågel och fisk eftersom de utgör habitat där smådjur som snäckor, räkor och

märlkräftor finner mat och skydd. Bottnarnas vegetation fungerar även som

uppväxtplatser för många arters fiskyngel.

Hur vegetationen ser ut, vilka arter som förekommer och deras utbredning, beror

av en mängd faktorer. I Östersjön är vattnets salthalt, djup (ljustillgång), typ av

botten och vågexponering de viktigaste faktorerna som bestämmer vegetationens

artsammansättning och utbredning (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel

1990). Ljustillgången på bottnarna kan påverkas av mänskliga aktiviteter, till

exempel av övergödning som bland annat medför ökad grumlighet, som i sin tur

innebär att mindre ljus når ner till bottnarna.

Inventeringar av bottenvegetation kan beskriva hur ett område mår. Fastsittande,

bottenlevande växter speglar förhållandena i området eftersom de sitter på samma

plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Växternas

djuputbredning är därför till exempel ett mått på hur djupt ljuset når i vattnet.

Inventering av vegetation under vattnet är emellertid svårt. På land kan man lätt få

en överblick över stora områden bara genom att gå ut och titta. I havet är sikten

begränsad till ett par meter vilket gör det svårt att få en överblick av större

områden. Ett sätt att uppskatta hur ett område mår är att med hjälp av dykare

noggrant inventera vegetationens sammansättning och utbredning längs ett antal

transekter. Därefter kan ekologisk status för området beräknas enligt bestämda

9


edömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) baserat på vegetationens

djuputbredning på transekterna.

Figur 1. Översiktskarta över lokalernas lägen i Östergötlands skärgård. Detaljerade

beskrivningar och kartor över transekternas positioner finns i tidigare rapporter (Edlund

och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009). © Bakgrundskarta Lantmäteriet,

dnr 106-2004/188.

10


Utförande

Fältundersökning

Fältundersökningen inkluderade vegetationsinventering på totalt 15 transekter

fördelade på fem lokaler, d v s tre transekter per lokal. Två av lokalerna,

Kärrfjärden och Hesselöfjärden, är referenslokaler och övervakas årligen (Tabell

1). Hesselöfjärden utgick emellertid år 2011. De övriga tre lokalerna,

Trännöfjärden, Bråvikens kustvatten, västra delen och Yttre Valdemarsviken,

ingår i miljöövervakningsprogrammet och inventerades senast år 2009. Årets

inventering utfördes under perioden 20-30 augusti 2012.

Tabell 1. I tabellen visas vilka år aktuella lokaler och transekter har inventerats inom

miljöövervakningsprogrammet samt hur många år en lokal har besökts.

Lokal Inventerings år Antal

Transekt 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inv. år

Bråvikens kustvatten 2

E4 1 1 2

E5 1 1 2

E6 1 1 2

Trännöfjärden 2

E10 1 1 2

E11 1 1 2

E12 1 1 2

Kärrfjärden 6

E13 1 1 1 1 1 1 6

E14 1 1 1 1 1 1 6

E15 1 1 1 1 1 1 6

Hesselöfjärden 5

E22 1 1 1 1 1 5

E23 1 1 1 1 1 5

E24 1 1 1 1 1 5

Yttre Valdemarsviken 2

E25 1 1 2

E26 1 1 2

E27 1 1 2

Vegetationsinventering

Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer och genomfördes

enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av

vegetationsklädda bottnar på svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004). Syftet

med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning

från ytan ned till vegetationens djupaste gräns.

11


Startpunkt

Ny skattning

Ny skattning

Ny skattning

Block

Häll

Mjukbotten

Grönslick

Blåstång

Trådslick

Ålnate

Ny skattning

Ny skattning

12

Ny skattning

Skattning av bottentyp

och vegetation. Position

anges med avstånd från

startpunkt och djup.

Figur 2. Metodskiss av linjetaxering. Ett måttband läggs ut i en förutbestämd

kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. Ny skattning av bottentyp och

vegetation görs när förändring sker. Skattningarnas positioner anges med avstånd från

land (avläses från måttband) och djup (avläses från djupmätare).

Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på

botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens

position fastställs med GPS och måttbandet läggs ut i en förutbestämd

kompassriktning, i allmänhet vinkelrätt mot djupkurvorna. Vid återbesök

lokaliseras startpunkten med hjälp av GPS samt fotografier av lokal och

landmärken. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är

sällan längre än 200 m.

Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, d v s dykarna följer

måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten

(Figur 2). Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera avstånd och

djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand,

mjukbotten eller övrigt, exempelvis glaciallera) samt vilka växter (makrofyter)

som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1, 5,

10, 25, 50, 75 och 100 %, där 1 står för förekomst. Förutom makrofyterna skattas

även täckningen av fastsittande djur som täcker delar av botten, exempelvis

blåmusslor (Mytilus edulis) och havstulpaner (Balanus improvisus). Förekomst av

övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av

sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar

avstånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i

bottensubstrat eller vegetation. Skattning av bottenvegetationen sker i en 6-10 m

bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en

detaljerad beskrivning av bottenstruktur, vegetationssammansättning,

täckningsgrad och djuputbredning.


I samband med inventeringen mättes även salinitet i ytvattnet. På en representativ

punkt på varje lokal mättes dessutom siktdjup med Secchi-skiva. I Bilaga 1 finns

tabeller med transektuppgifter, till exempel startpositioner, riktningar, maxdjup

och salinitet. Bilaga 4 innehåller primärdata från varje transekt. Skattningarna från

dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till

Länsstyrelsen. Inventeringen utfördes av Susanne Qvarfordt, Anders Wallin och

Micke Borgiel.

Bedömning av ekologisk status

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 2007)

baseras på sambandet mellan makrovegetationens djuputbredning och tillgången

på ljus. Växterna är beroende av tillgång på ljus för sin fotosyntes och ju mer

partiklar i vattnet desto mindre ljus tränger ned i djupet, vilket begränsar

växternas djuputbredning. Mängden partiklar i vattnet påverkas till exempel av

utsläpp av närsalter från reningsverk och landavrinning, vilket leder till en ökad

mängd växtplankton i vattnet. Fastsittande växters maximala djuputbredning i ett

område kan därför fungera som en indikator på hur påverkad miljön är av

närsaltsbelastning. De fleråriga arterna, t ex blåstång, speglar miljön i området

över en längre tid.

13

Bild 1.

Vegetationsinventering

pågår. Dykare noterar

skattningarna på

skrivtavlan.


Bedömningsgrunderna baseras på jämförelser mellan referensarters observerade

djuputbredning och referensvärden för respektive art i det aktuella typområdet.

Baserat på detta beräknas ett EK-värde (Ekologisk Kvalitetskvot) som kan

användas för att bedöma miljöstatusen i ett område. Statusen klassas i en femgradig

skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status.

Statusbedömningen visar i första hand effekter av övergödning och grumling.

För att kunna använda bedömningsgrunderna krävs förekomst av minst tre

referensarter samt att inventeringen har gjorts ned till ett minimumdjup specifikt

för typområdet. De inventerade lokalerna tillhör typområde 12 (Östergötlands

samt Stockholms skärgård, mellankustvatten) eller 14 (Östergötlands, yttre

kustvatten) som har ett djupkrav på 10 m respektive 12 m (Tabell 2).

Referensarter för respektive typområde samt djuputbredningsklasser för dessa

visas i Tabell 3.

Referensarternas observerade djuputbredning poängsätts och ett indexvärde

beräknas för varje transekt på en lokal. Medelvärde och spridningsmått av

transekternas indexvärden anger lokalens EK-värde som jämförs med

klassgränser för bedömning av status (Tabell 4).

Tabell 2. Typområde, djupkrav och respektive transekts största djup är angivet för

inventerade lokaler.

Typ- Djupkrav enl Transektens

Lokal Transekt område typomr (m) maxdjup (m)

Bråvikens kustvatten E4 14 12 16,3

E5 14 12 12

E6 14 12 15,5

Trännöfjärden E10 12 10 13

E11 12 10 13,4

E12 12 10 13

Kärrfjärden E13 12 10 13,2

E14 12 10 13,4

E15 12 10 13,3

Hesselöfjärden E22 12 10 24,9

E23 12 10 23,2

E24 12 10 21,4

Yttre Valdemarsviken E25 12 10 14,7

E26 12 10 20,8

E27 12 10 14,5

14


Tabell 3a. Referensarter för typområde 12. I tabellen visas djupgränser för olika

poängklasser, t ex krävs förekomst av blåstång på mer än 6 m djup för 5 poäng.

Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har

försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan.

Referensart

Poäng

Latinska namn Svenska namn 5 4 3 2 1

Fucus vesiculosus Blåstång > 6 > 4 > 2 ≤ 2 utslagen

Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen

Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 8 > 5 > 2 ≤ 2 utslagen

Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen

Sphacelaria arctica Ishavstofs > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen

Tabell 3b. Referensarter för typområde 14. I tabellen visas djupgränser för olika

poängklasser, t ex krävs förekomst av blåstång på mer än 8 m djup för 5 poäng.

Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har

försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan.

Referensart

Poäng

Latinska namn Svenska namn 5 4 3 2 1

Fucus vesiculosus Blåstång > 8 > 5 > 3 ≤ 3 utslagen

Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen

Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 10 > 6 > 4 ≤ 4 utslagen

Potamogeton perfoliatus Ålnate > 7 > 4 > 2 ≤ 2 utslagen

Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 4 ≤ 4 utslagen

Sphacelaria arctica Ishavstofs > 12 > 8 > 4 ≤ 4 utslagen

Tolypella nidifica Havrufse > 6 > 3 > 1 ≤ 1 utslagen

Zostera marina Ålgräs > 7 > 4 > 2 ≤ 2 utslagen

Tabell 4. Klassgränser för bedömning av status baserat på beräknat EK-värde. Från

Naturvårdsverkets handbok för bedömning av kustvatten och vatten i övergångszon

(Naturvårdsverket 2007).

Status EK-intervall

Hög status 0,81-1,0

God status 0,61-0,80

Måttlig status 0,41-0,60

Otillfredsställande status 0,21-0,40

Dålig status 0-0,20

15


EK-värde

Resultat och Diskussion

Ekologisk status

Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda

hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög status, men att små förändringar

har skett (Figur 3). Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status

men bedöms i år endast ha god status. År 2009 gjordes bedömningen hög status.

Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-

medelvärden (Ekologisk Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2009, men ligger

kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre

Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden.

1,00

0,80

0,60

0,40

0,20

0,00

Hög status

God status

Måttlig status

Otillfredsställande

status

Dålig status

Bråvikens

kustvatten

Kärrfjärden Trännöfjärden Hesselöfjärden Yttre

Valdemarsviken

16

år 2009

år 2012

Figur 3. EK-värden (medel ± standardavvikelse) och bedömning av ekologisk status år

2009 och 2012 för de inventerade lokalerna.

Den ekologiska statusen baseras på ett fåtal referensarters djuputbredning på

lokalerna. De något lägre EK-medelvärdena detta år på lokalerna Bråvikens

kustvatten och Kärrfjärden jämfört med år 2009 beror framförallt på minskad

djuputbredning av blåstång (Fucus vesiculosus). Djuputbredning är ett mått på

vattenkvalité eftersom ljusförhållandena på bottnarna beror av partiklar i

vattenmassan. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en

följd av de omfattande betskador som observerades på tången under 2011, d v s

inte en indikation på försämrade ljusförhållanden.

I Trännöfjärden var däremot blåstångens djuputbredning mer eller mindre

oförändrad, men andra referensarter, ishavstofs (Battersia arctica) och kräkel

(Furcellaria lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år

försämrades sikten påtagligt under 8 m djup på de två inre transekterna och

inventeringen avbröts detta år vid 13 m djup, p g a för dåliga ljus- och

siktförhållanden. De dåliga sikt- och ljusförhållandena på inventeringsdagen är


dock endast en ögonblicksbild av förhållandena på lokalen. Det säger med andra

ord inget om hur det sett ut resten av året, men indikerar att det kan vara värt att

undersöka vidare.

Referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden har fortsatt hög status (Figur

4). Kärrfjärden har haft en positiv trend mot högre EK-värden under flera år, tack

vare ökad djuputbredning av blåstång. Trenden bröts i år p g a den minskade

djuputbredningen. Den stora variationen i EK-värden år 2011 för Kärrfjärdens

transekter berodde på liten eller ingen förekomst av referensarten ishavstofs år

2011, vilket påverkade statusbedömningen på samtliga lokaler det året (Qvarfordt

& Borgiel, 2012). Ishavstofs är en liten brunalg som nästintill alltid förekommer

på djupa hårdbottnar. År 2012 förekom ishavstofs som förväntat.

EK-värde

1,00

0,80

0,60

0,40

0,20

Hög status

God status

Måttlig status

Otillfredsställande

status

0,00

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

År

Dålig status

17

Hesselöfjärden

Kärrfjärden

Figur 4. EK-värden (medelvärde ± standardavvikelse) och ekologisk status för

referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden år 2007-2012 (Hesselöfjärden

inventerades inte år 2011).

Bild 2. Vänster: Omfattande betskador i blåstångsbältet på transekt E24, Hesselöfjärden.

Höger: Betskador i blåstångsbältet på transekt E6, Bråvikens kustvatten.


Förändringar i blåstångens utbredning

År 2011 noterades omfattande betskador på blåstången på samtliga inventerade

transekter där blåstång förekom. Tångruskorna såg ofta mer eller mindre ut som

skelett (Bild 2), där endast de hårdare mittsträngarna på grenarna var kvar. De

yngre delarna på tången, grenspetsarna, var oftast mindre betade.

Omfattande betskador noterades på alla djup, på tångruskor vid ytan, i de kraftiga

blåstångsbältena och på de djupast förekommande tångruskorna. Nedre delen av

tångbältet samt de djupare blåstångsruskorna var generellt i sämre skick med

omfattande betskador och även ofta riklig påväxt av mossdjur (Electra

crustulenta), blåmusslor (Mytilus edulis) och fintrådiga alger.

Cover Index

Djup (m)

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

14,0

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

Transekt

E13 E14 E15

Transekt

Yttäckning

Förekomst (1 %)

E13 E14 E15

Djup (m)

2007

2008

2009

2010

2011

2012

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

18

Transekt

E13 E14 E15

Bälte (>25 %)

Figur 5. KÄRRFJÄRDEN

I figuren visas blåstångens

maximala djuputbredning

(förekomst 1 %),

blåstångsbältets maximala

djuputbredning (Bälte > 25 %)

och blåstångens yttäckning

(Cover Index) på de tre

transekterna (E13, E14 och

E15) de sex inventeringsåren

2007-2012.

De omfattande betskadorna påverkade generellt inte djuputbredning eller

täckningsgrad av blåstångsbälten i inventeringen år 2011. Blåstångsruskorna

fanns ju kvar, även om de såg ut som skelett. Det befarades emellertid att de stora


skadorna på tången skulle innebära förändringar i blåstångens utbredning

kommande år beroende på om tången överlevde betskadorna.

De omfattande betskadorna kan innebära mindre motståndskraft mot ytterligare

betning och påväxt. Tångruskorna kan också ha försvagats, vilket kan leda till att

de lättare slits loss av vattenrörelser i samband med stormar. Eftersom

blåstångsamhällena på samtliga inventerade lokaler år 2011 var påverkade

indikerade det att hela området från Arkö ned till Häradskär kunde vara påverkat.

Årets resultat bekräftar delvis farhågorna om förändringar i länets

blåstångssamhällen. Betskador var tydliga på blåstången även detta år och

noterades på samtliga lokaler, vilket visar att även blåstångssamhällen norr om

Arkö och söder om Häradskär påverkats. Den sydligaste lokalen Yttre

Valdemarsviken, samt den innersta lokalen Trännöfjärden, hade emellertid mindre

förändringar i blåstångens utbredning jämfört med Kärrfjärden, Hesselöfjärden

och Bråvikens kustvatten. Det antyder att det är blåstångssamhällen i mellan- och

ytterskärgård i länets mellersta och norra delar som drabbats hårdast.

Djup (m)

Cover Index

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

Transekt

E22 E23 E24

Transekt

Yttäckning

E22 E23 E24

Djup (m)

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

Förekomst (1 %)

19

Transekt

E22 E23 E24

Bälte (>25 %)

2007

2008

2009

2010

2012

Figur 6. HESSELÖFJÄRDEN

I figuren visas blåstångens

maximala djuputbredning

(förekomst 1 %),

blåstångsbältets maximala

djuputbredning (Bälte > 25 %)

och blåstångens yttäckning

(Cover Index) på de tre

transekterna (E22, E23 och

E24) under de fem år lokalen

inventerats, 2007-2010 samt

2012.


På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången

på flera år (Figur 5). Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även

minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i

ökad djuputbredning och yttäckning som noterats på lokalen sedan 2008. Det

indikerar att överlevnaden har påverkats av de omfattande betskadorna.

På Hesselöfjärdens transekter, den andra referenslokalen, noterades ett liknande

mönster (Figur 6). Blåstångens yttäckning och blåstångsbältets djuputbredning

hade minskat på samtliga tre transekter år 2012 jämfört med år 2009, då lokalen

senast inventerades. Den maximala djuputbredningen hade däremot endast

minskat på en av transekterna. Även här bröts den positiva trend som funnits i

framförallt ökande yttäckning och djuputbredning av blåstångsbältet.

Cover Index

Djup (m)

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

18,0

16,0

14,0

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

Lokal

Bråviken Trännöfj Valdemarsv

Transekt

Yttäckning

Förekomst (1 %)

Bråviken Trännöfj Valdemarsv

20

Djup (m)

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

Lokal

Bråviken Trännöfj Valdemarsv

2009

2012

Bälte (> 25 %)

Figur 7. BRÅVIKENS KUSTVATTEN,

TRÄNNÖFJÄRDEN,

YTTRE VALDEMARSVIKEN

I figuren visas blåstångens maximala

djuputbredning (förekomst 1 %),

blåstångsbältets maximala

djuputbredning (Bälte > 25 %) och

blåstångens yttäckning (Cover Index)

på de tre lokalernas tre transekter

under de två år lokalerna har

inventerats, åren 2009 och 2012.

På årets nordligaste lokal, Bråvikens kustvatten, hade den maximala

djuputbredningen minskat sedan år 2009 på samtliga transekter (Figur 7).

Blåstångsbältet noterades däremot djupare på en transekt (E26). På den sydligaste

lokalen, Yttre Valdemarsviken, noterades större djuputbredning och yttäckning på


två av transekterna medan blåstångssamhällets utbredning på den tredje (E24)

hade minskat kraftigt, både i djupled och ytmässigt. I Trännöfjärden noterades

inget generellt mönster utan djuputbredning och yttäckning hade både ökat och

minskat på lokalens transekter.

På ingen lokal hade blåstången försvunnit helt vilket innebär att samhället

förmodligen kan återhämta sig relativt fort. Om blåstången skulle försvinna helt

från en plats kan det ta lång tid för den att återetablera sig eftersom dess

spridningsförmåga är dålig. När blåstången finns kvar så är däremot chanserna till

nyrekrytering goda.

Bild 3. Häll med nästan helt nedbetat blåstångsbälte, men groddar ger hopp om snabb

återhämtning. Transekt E24, Hesselöfjärden.

Artsammansättning

År 2011 noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning.

Flera arter som vanligtvis förekommer, saknades eller förekom endast i liten

omfattning, till exempel ishavstofs (Battersia arctica), brunslick

(Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). Även de flesta av

de mer sporadiskt förekommande arterna, som vanligtvis förekommer i enstaka

avsnitt med låg täckningsgrad, saknades, till exempel rosendun (Aglaothamnion

roseum) och violettslick (Polysiphonia fibrillosa). Andra arter, framförallt

trådalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne), noterades i högre täckningsgrader.

År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat. Referenslokalen

Kärrfjärden var den enda av årets lokaler som även inventerades år 2011. De tre

vanliga algerna, (ishavstofs, grönslick och brunslick) som saknades eller hade

21


ovanligt liten förekomst år 2011, förekom i år med likartad utbredning som

tidigare år (2007-2010) (Figur 8). Undantaget var brunslick som hade ovanligt

stor utbredning på lokalen i år.

I Figur 8 visas Cover Index (CI) som ett mått på total yttäckning per transekt. CI

beräknades genom att multiplicera den skattade täckningsgraden (%) för aktuellt

taxa inom varje transektavsnitt med respektive avsnitts längd (en inventeringskorridor

på 1 m antogs). Därefter summerades yttäckningen i alla transektavsnitt

per transekt och år. I figuren visas medelvärde och standard error baserat på

lokalens tre transekter.

Cover Index

20

18

16

14

12

10

6

5

4

3

2

1

0

Kärrfjärden

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Battersia arcticaCeramium tenuicorne Cladophora glomerata Ectocarpus/ Pylaiella

Battersia arctica Ceramium

tenuicorne

22

Cladophora

glomerata

Ectocarpus/

Pylaiella

Figur 8. Cover Index för arterna ishavstofs (Battersia arctica), ullsläke (Ceramium

tenuicorne), grönslick (Cladophora glomerata) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) på

referenslokalen Kärrfjärden de sex åren 2007-2012 som lokalen inventerats inom

miljöövervakningsprogrammet. I figuren visas medelvärde och standard error baserat på

lokalens tre transekter. OBS, notera den avbrutna skalan på y-axeln.

Bild 4. Blåstångssamhälle täckt av brunsslick och bård av grönalger ovanför

blåstångsbältet vid ytan, transekt E13, Kärrfjärden.


Jämförelser av växtsamhällen

Bottensamhällen kan jämföras med hjälp av multivariata analysmetoder.

Multivariata analyser baserade på inventeringsresultaten indikerar att inga stora

förändringar har skett i växtsamhällena. Analyserna bekräftar dock att år 2011 var

ett år med annorlunda artsammansättning. År 2012 hade en artsammansättning

som var mycket lik den som beskrevs på lokalerna år 2009.

De analyserade bottensamhällena inkluderar alla noterade växttaxa. I analyserna

har ingående arters medeltäckningsgrad inom 1-meters djupintervall beräknats för

varje transekt på de fem lokalerna. Fyra djupintervall, 1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och

12-13 m djup, analyserades. De utvalda djupintervallen beskriver växtligheten på

grunda bottnar nedanför den zon som främst påverkas av hög- och lågvatten (0-1

m) och inom ett djupintervall med hög vegetationstäckning som är förhållandevis

opåverkat av vågexponering (4-5 m). Vid 6-7 m djup börjar vegetationens

yttäckning att minska och djupintervallet 11-12 m beskriver lite djupare bottnar

som finns representerade på samtliga inventerade lokaler.

I analyserna ingår data från samtliga 15 transekter inventerade år 2012 samt år

2009, d v s E4-E6, E10-15 samt E22-E27. Dessutom analyseras dessa två år i

förhållande till övriga miljöövervakningsår (2007-2012) på referenslokalerna

Kärrfjärden (E13-E15) och Hesselöfjärden (E22-E24). Samtliga analyser är

baserade på Bray-Curtis similarity index och data är transformerade med

kvadratroten för att minska betydelsen av dominerande arter och därmed ge

artsammansättningen större betydelse.

I en MDS-analys (multidimensional scaling) kan samhällen jämföras baserat både

på vilka arter som ingår och varje arts täckningsgrad. Resultatet blir en figur där

alla prov (i detta fall transekter) placerats i förhållande till hur lika de är varandra.

Ju närmare varandra två punkter ligger desto mer lika är de samhällen de

beskriver och tvärtom. Egentligen placeras punkterna i ett flerdimensionellt rum

men för att förenkla tolkningar illustreras resultatet i en tvådimensionell figur. Ett

”stress”-mått anger hur väl den tvådimensionella figuren beskriver förhållanden

mellan, i detta fall, transekterna (stress-värden < 0,1 är bra, värden < 0,2 visar att

figuren är användbar men inte alla detaljer är korrekta, värden > 0,3 betyder att

figuren inte ger en bra bild av förhållanden mellan proven).

Linjer har tillförts i MDS-figurerna för att indikera grupperingar efter framförallt

år och lokal i syfte att underlätta tolkning. Vi vill undersöka om det finns

skillnader mellan år, det vill säga om punkterna grupperar sig efter år snarare än

efter lokal eller transekt (samma bottenyta inventerad olika år). Enkla/raka linjer

indikerar tydlig gruppering medan krokiga linjer antyder att det kan finnas en viss

effekt av år/lokal men att andra faktorer, exempelvis bottentyp eller

vågexponering, sannolikt har större effekt på artsammansättningen i samhällena.

Växtsamhällena i djupintervallet 1-2 m hade likartad artsammansättning år 2009

och år 2012 (Figur 9). I figuren syns ingen gruppering efter inventeringsår utan

växtsamhällen beskrivna på en transekt olika år är ofta mer lika varandra än

växtsamhällen från samma år.

23


Den mest vågexponerade av årets lokaler, Bråvikens kustvatten (E4-E6), skiljer

lite från övriga lokaler. Växtsamhällena på lokalens transekter grupperar sig vid

sidan av de andra, undantaget är E6 som är den mest vågskyddade av lokalens

transekter. Djupintervallet 1-2 m är ett intervall som påverkas kraftigt av

vågrörelser.

1-2 m djup

E4

E4

E27

E27

E24

E5

E5

E23 E24

24

E12

E6

Transform: Square root

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

E12

E10

E25

E15

E22

E10

E11 E26

E11

E22

E25 E13

E15

E23

E14

E14

E13

E6

2D Stress: 0.16

Figur 9. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år

2009 och 2012 i djupintervallet 1-2 m.

Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas

transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå,

heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal.

I djupintervallet 4-5 m anas en gruppering efter läge i skärgården, ytter- och

öppen mellanskärgård (till höger i figuren) mot skyddad mellan- och

innerskärgård (till vänster i figuren)(Figur 10). På lokalerna i ytter- och öppen

mellanskärgård finns även en antydan till gruppering efter år.

Bråvikens kustvatten belägen i ytterskärgården grupperar sig med Yttre

Valdemarsviken och Hesselöfjärden som ligger i mellanskärgården. De ligger

emellertid mer öppet än lokalerna Kärrfjärden och Trännöfjärden som är

instängda i trång mellanskärgård respektive innerskärgård.

I djupintervallet 4-5 m påverkar vattenrörelser från vågor och läge i skärgården (t

ex trång eller öppen mellanskärgård) mängden sediment på hårdbottnarna. På

sedimenttäckta hårdbottnar hämmas algutbredningen eftersom alger behöver

hårda ytor att fästa vid för att kunna kolonisera.

Växtsamhället på transekt E6 (inringad i Figur 10), den mest vågskyddade av

Bråvikens kustvattens transekter, är emellertid mer lik Kärrfjärdens och

Trännöfjärdens transekter. På transekten växte bland annat kärlväxten hårsärv och

E26

2012

2009

år


grönalgerna spiralbandsalger, vilket gjorde den lite mer lik de mer skyddade

lokalerna.

I djupintervallet 4-5 m kan även en indelning efter år anas på de mer exponerade

lokalerna Bråvikens kustvatten, Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken (till

höger i Figur 10). I år noterades betydligt mer brunslick på lokalerna jämfört med

Transform: Square root

år 2009, men även märkbart mindre fjäderslick.

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

4-5 m djup

E12

E11

E4

E22

E12

E10

E10

E11

E14 E23 E23

E25

E27

E24

E24 E27

E25

E26

E6

25

E4

E14

E15

E5

E5

E13

E15

E6

E13

E26

E22

2D Stress: 0.19

2009

2012

Figur 10. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år

2009 och 2012 i djupintervallet 4-5 m.

Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas

transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå,

heldragen linje indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckad grå linje indikerar

gruppering efter år.

I djupintervallet 6-7 m djup syns inga grupperingar efter år eller lokal (Figur 11).

I detta djupintervall är sannolikt livsmiljön likartad på lokalerna med generellt

små vattenrörelserna och tillräckligt med ljus för fotosyntes. Bottenegenskaper

som lutning, typ av substrat mm har troligtvis större betydelse för

artsammansättningen i växtsamhällena än läge i skärgården. På detta djup har

dessutom fleråriga alger generellt mer betydelse i växtsamhällen, vilket minskar

mellanårsvariationen. I de grundare intervallen dominerar de ettåriga arterna,

vilket medför större mellanårsvariation.

år


6-7 m djup

E12

E10

E25

E11

E11

E4

E15

E12

E14

E10

E27

E4

E6

E23

E24

E22

26

E14

E5

E23

E26

E5

Transform: Square root

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

E13

E24

E6

E27

E15

E13

E25

E26

E22

2D Stress: 0.21

2012

2009

Figur 11. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år

2009 och 2012 i djupintervallet 6-7 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt

djupintervall.

11-12 m djup

E10

E11 E11

E12

E12

E10

E13

E13

Transform: Square root

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

E27 E27

E14

E22 E23

E6 E25

E6 E15

E23

E14 E22

E25

E24

E15

E24

E26 E26

E4

E5

E5

2D Stress: 0.11

E4

2012

2009

Figur 12. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år

2009 och 2012 i djupintervallet 11-12 m. Varje punkt representerar en transekt inom

aktuellt djupintervall.

Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas

transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå,

heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckade grå linjer

indikerar gruppering efter år.

år

2009

2012

år

2009

2012


I djupintervallet 11-12 m skiljer sig Trännöfjärdens bottensamhällen (E10-E12)

tydligt från de övriga lokalernas (Figur 12). Det finns även en antydan till

gruppering efter år, där nästan alla lokaler år 2012 placerade sig nedanför

motsvarande år 2009.

Trännöfjärden ligger i innerskärgården med generellt sämre ljusförhållanden,

vilket påverkar växtligheten på 11-12 m djup. Vid årets inventering rådde

dessutom extremt dåliga ljusförhållanden på detta djup, vilket kan ha påverkat

inventeringsresultatet. Transekterna i Trännöfjärden är dock generellt mycket lika

varandra inom detta djupintervall. Undantagen, transekt E12 i år samt E10 år

2009, hade enstaka alger på hårdbottnarna, övriga saknade växtlighet. År 2009 var

siktdjupet i Trännöfjärden under inventeringsperioden ca 2 m mindre än på

referenslokalen Kärrfjärden i mellanskärgården utanför (medelvärde

Trännöfjärden 4,7 m, Kärrfjärden 6,7 m). Även i år skilde det ca 2 m (medelvärde

Trännöfjärden 3,2 m, Kärrfjärden 5,7 m), men sikt- och ljusförhållanden

försämrades påtagligt vid 8 m djup i Trännöfjärden.

Växtsamhället i djupintervallet 11-12 m utgörs av ett fåtal arter (totalt sju alger

noterades på transekterna år 2009 och 2012). År 2009 noterades bland annat mer

ullsläke men mindre rödblad jämfört med år 2012.

Statistiska analyser (ANOSIM) av växtsamhällen på samtliga transekter

inventerade år 2009 och 2012, visade inga signifikanta skillnader mellan åren (p >

0,05) inom de utvalda djupintervallen (1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och 11-12 m). Ett

ANOSIM-test är ett multivariat (d v s tar hänsyn till hela samhällen), ickeparametriskt

test, som visar om det finns skillnader mellan grupper och om dessa

skillnader är signifikanta (signifikansnivån är p < 0,05).

27

Bild 5. Ytnära häll med tarmalger, ullsläke

och grönslick samt betskadad blåstång,

transekt E26, Yttre Valdemarsviken.

En analys av artsammansättningen på

referenslokalernas växtsamhällen

samtliga miljöövervakningsår (2007-

2012) visar inga trender med avseende

på år. Det indikerar att skillnader

mellan år sannolikt beror på naturlig

mellanårsvariation i arters förekomst.

Växtsamhället år 2012 var dessutom

generellt mer likt år 2009, än övriga år. I MDS-figurerna framstår även år 2011

som ett speciellt år med annorlunda artsammansättning (Figur 13-14).

Inom djupintervallen 1-2 m samt 4-5 m grupperar sig referenslokalernas

transekter både efter lokal och efter år (Figur 13). På dessa djup skiljer sig

referenslokalerna kanske främst med avseende på vattenrörelser från vågor och

strömmar i områdena, men även i viss mån bottentyp och lutning. Många av de

övriga faktorerna som styr artsammansättningen är likartade eller ej begränsande

på referenslokalerna, till exempel salthalt och ljustillgång.


Transekterna grupperar sig även efter år men ingen trend från äldre till senare år

kan urskiljas. Istället utmärker sig år 2011 som ligger vid sidan av de övriga. År

2012 är mer lik år 2009 än övriga år. Även år 2007 och 2008 är mer lika varandra

medan år 2010 bildar en grupp mellan övriga år.

1-2 m djup

Kärrfjärden

Hesselöfjärden

4-5 m djup

E15

E14

E24

E15

E13

E23

E14

E13 E13

E13

E15

E15

E24

E24

E22

E22 E14

E13

E23

E23

E14

E24

E14 E15

E14

E13

E15

E15

E23

E14

E22

E23

E15

E24

E14

E13

E15

E13

E23

E23

E13

28

E24

E24

E22

E14

E24

E14

E15

E22

E24

E22

E13

E15

E13

E14

Kärrfjärden

E14

E13

E15

2D Stress: 0.22

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Transform: Square root

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

E22

E22

E24

E22

E22

E23

E23

E23

Hesselöfjärden

2D Stress: 0.22

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Figur 13. MDS-analyser baserade på referenslokalernas (Kärrfjärden och

Hesselöfjärden) växtsamhällen på samtliga transekter inventerade åren 2007 – 2012 (år

2011 inventerades endast Kärrfjärden, E13-E15). I figuren visas djupintervallen 1-2 m

samt 4-5 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren

visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med

linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckade grå

linjer indikerar gruppering efter år.

år

2009

2012

2007

2008

2010

2011


I djupintervallen 6-7 m samt 11-12 m djup syns ingen gruppering efter lokal

(Figur 14). På 6-7 m djup bildar växtsamhällen på Kärrfjärdens transekter år 2011

en egen grupp. Analysen visar även att växtsamhällena på 6-7 m djup år 2012 är

mer lika år 2009 än övriga fyra år.

6-7 m djup

E14

11-12 m djup

E22

E14

E15

E13

E15

E13

E15

E23

E23

E22

E14

E13

E13

E14

E22

E15

E22

E14

E22

E22

E23 E22

E23

E22

E14

E15

E23

E24

E23

E24

E15

E23

E14

E14

E14

E23

E24

29

E23

E22

E14

E24

E23

Transform: Square root

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

E13

E24

E14

E15

E22

E13

2D Stress: 0.21

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Transform: Square root

Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)

E24

E24

E24

E15 E15

E24 E15

E15

E13

E13

E13

E15

E13 E24

E13

E13

2D Stress: 0.11

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Figur 14. MDS-analyser baserade på referenslokalernas (Kärrfjärden och

Hesselöfjärden) växtsamhällen på samtliga transekter inventerade åren 2007 – 2012 (år

2011 inventerades endast Kärrfjärden, E13-E15). I figuren visas djupintervallen 6-7 m

samt 11-12 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren

visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med

linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckade grå

linjer indikerar gruppering efter år.

år

2009

2012

2007

2008

2010

2011

år

2009

2012

2007

2008

2010

2011


ANOSIM-analyser baserade på artsammansättningen i referenslokalernas

växtsamhällen samtliga miljöövervakningsår visar att det finns signifikanta

skillnader mellan år 2012 och övriga år i djupintervallen 1-2 m (Global R = 0,48,

p = 0,001), 4-5 m (Global R = 0,34, p = 0,002) och 6-7 m (Global R = 0,43, p =

0,001), men inte i djupintervallet 11-12 m (p > 0,05). Ett globalt R-värde visar om

det finns skillnader mellan de jämförda grupperna, i detta fall de sex

miljöövervakningsåren 2007-2012, och p-värdet anger om dessa skillnader är

signifikanta. Signifikansnivån är p < 0,05.

Om det globala R-värdet är signifikant (p < 0,05) kan man gå vidare och titta på

vilka av de analyserade grupperna som skiljer sig genom att titta på parvisa test

(Tabell 5). Resultatet anges som R där 1 betyder att de jämförda grupperna är helt

olika och 0 innebär att de är helt lika.

De parvisa testen visar att växtsamhällen år 2012 skilde sig signifikant från

samtliga år utom år 2009. Skillnaderna mellan år utgörs framförallt av variationer

i de ettåriga arternas förekomst och utbredning (SIMPER-analys). I

djupintervallet 1-2 m förklarar de ettåriga arterna 65-70 % av variationen mellan

åren. Motsvarande andel i djupintervallet 4-5 m är 62-76 % och i djupintervallet

6-7 m 57-68 %.

I djupintervallen 1-2 m och 6-7 m förklaras i genomsnitt 28-29 % av skillnaderna

mellan år av brunslick (Ectocarpus/Pylaiella). I djupintervallet 4-5 m förklarar

däremot brunslick och sudare (Chorda filum) vardera ca 17 % respektive 19 % av

variationen mellan åren.

I djupintervallet 1-2 m förklaras ca 13 % av skillnaderna mellan år av variation i

blåstångens utbredning. Det stödjer observationerna av en ökande trend i

yttäckning på lokalerna fram till år 2012. I intervallet 6-7 m djup, förklarar de

fleråriga arterna kräkel (Furcellaria lumbricalis), rödblad

(Coccotylus/Phyllophora) och ishavstofs (Battersia arctica) mer av skillnaderna

än blåstång (mellan 5-10 % vardera).

Tabell 5. Resultat från parvisa tester (ANOSIM) mellan år baserade på

artsammansättning i växtsamhällen på referenslokalernas sex transekter inventerade

åren 2007-2012 (år 2011 inventerades endast tre transekter).

PARVISA TESTER 1-2 m 4-5 m 6-7 m

År vs År R - värde p = R - värde p = R - värde p =

2012 vs 2011 0,90 0,01 0,57 0,01 0,54 0,02

2012 vs 2010 0,69


Slutsats

År 2011, det femte miljöövervakningsåret av grunda vegetationsklädda bottnar i

Östergötlands kustvatten särpräglades av en annorlunda artsammansättning i

växtsamhällena samt omfattande betningskador på blåstången (Fucus

vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad och lik

tidigare år. Betningskadorna på blåstången var fortfarande synliga och bekräftades

i ett större område eftersom lokaler i länets norra och södra kustvatten

inventerades i år.

De omfattande betningsskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden

och har medfört minskat utbredningsdjup och yttäckning i blåstångssamhällena.

Den sydligaste lokalen, Yttre Valdemarsviken, samt den innersta lokalen

Trännöfjärden, hade emellertid mindre förändringar i blåstångens utbredning

jämfört med Kärrfjärden, Hesselöfjärden och Bråvikens kustvatten. Det antyder

att det är blåstångssamhällen i mellan- och ytterskärgård i länets mellersta och

norra delar som drabbats hårdast.

På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången

på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat,

både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad

djuputbredning och yttäckning som noterats på lokalen sedan 2008. Den sydligare

referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett liknande mönster.

År 2011 noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning.

Flera arter som vanligtvis förekommer, saknades eller förekom endast i liten

omfattning, till exempel ishavstofs (Battersia arctica), brunslick

(Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). År 2012 var

artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades av statistiska

analyser som visade att artsammansättningen på lokalernas växtsamhällen inte

skilde sig mellan år 2009 och 2012.

Multivariata analyser av referenslokalernas växtsamhällen år 2012 jämfört med de

tidigare åren 2007-2011 visade inga trender med avseende på år. Skillnader

mellan år beror framförallt på variationer i de ettåriga arternas förekomst och

utbredning, vilket sannolikt är naturlig mellanårsvariation. Analyserna indikerar

även att år 2011 var ett speciellt år med annorlunda artsammansättning.

Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda

hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små

förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status

men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och

referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden detta år jämfört med år

2009, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen

Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden.

31


De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning av

referensarten blåstång. Djuputbredning är ett mått på vattenkvalité eftersom

ljusförhållandena på bottnarna beror av partiklar i vattenmassan. Blåstångens

minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd av de omfattande

betskador som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på

försämrade ljusförhållanden.

I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre

oförändrad men andra referensarter, ishavstofs och kräkel, hade mindre

djuputbredning. Under inventeringen i år försämrades siktförhållandena påtagligt

under 8 m på de två inre transekterna. De dåliga sikt- och ljusförhållandena på

inventeringsdagen är dock endast en ögonblicksbild av förhållandena på lokalen.

Det säger med andra ord inget om hur det sett ut resten av året, men indikerar att

det kan vara värt att undersöka vidare.

Bild 6. Skorv bland blåmusslor och löslevande rödblad på ca 11 m djup, transekt E13,

Kärrfjärden.

32


Lokalbeskrivningar

Kärrfjärden, referenslokal

Referenslokalen Kärrfjärden är belägen i mellanskärgården strax utanför norra

Finnö. På lokalen inventerades tre transekter. Samtliga transekter (E13, E14 och

E15) har klassats som mycket skyddade i vågexponeringsgrad (Bilaga 1).

Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på 4-5 referensarters

djuputbredning (Tabell 6). Samma bedömning av områdets status gjordes även

efter inventeringarna år 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011 (Edlund och Siljeholm

2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012).

Tabell 6. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning

för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid

beräkning av indexvärde.

Transektnamn Yttre Kärrö Östra Kärröklabben Älgbådskärsklabben

Transektnr E13 E14 E15

Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng

Furcellaria lumbricalis 8,6 4 11,9 5 5,7 3

Coccotylus/Phyllophora 10,4 5 11,9 5 10,8 5

Rhodomela confervoides 5 3 - - - -

Battersia arctica 11 5 11,9 5 10,8 5

Fucus vesiculosus 4,8 4 4,1 4 3,5 3

Indexvärde 0,84 0,95 0,80

EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,86 ± 0,08

Ekologisk status: Hög

En trend mot ökad djuputbredning av blåstång har noterats på lokalen de senare

åren. Årets resultat visar att blåstången har lyckats etablera sig djupare på lokalen.

En större djuputbredning indikerar bättre ljusförhållanden och vattenkvalité i

området. I år noterades emellertid en minskad djuputbredning jämfört med

föregående år på två av transekterna (E14 och E15).

Den mindre djuputbredningen av blåstång i år beror dock sannolikt på de

omfattande betskador som noterades på tången år 2011, d v s det är inte en effekt

av försämrad vattenkvalité i form av sämre ljusförhållanden. De djupare

blåstångsplantorna var generellt mer betskadade än de som växte grundare. De

djupaste individerna lever dessutom på gränsen av vad de klarar av och ökad

stress i form av betskador har förmodligen inneburit att de inte har överlevt

vintern.

Blåstångsbältet (yttäckning > 25 %) hade både mindre djuputbredning och

yttäckning i år jämfört med fjolåret på samtliga transekter. Även det beror

sannolikt på de omfattande betskadorna under 2011.

Figur 15 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas

cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter alla sex

miljöövervakningsår.

33


CI beräknades genom att multiplicera den skattade täckningsgraden (%) för varje

noterat taxa inom varje transektavsnitt med respektive avsnitts längd (en

inventeringskorridor på 1 m antogs). Detta ger ett mått på yttäckning i m 2 i varje

avsnitt. Därefter summerades yttäckningen i alla transektavsnitt per år. Detta gav

ett CI per noterat taxa för lokalen per år, från 2007-2012.

Till vänster i Figur 15 illustreras förändringar i arters utbredning mellan åren på

lokalen genom att beräkna hur stor andel av den totala CI (2007-2012) respektive

år bidrar med. För en art som har haft samma utbredning på transekterna båda

åren kommer bidragen från respektive år att vara nära 1/6 (16 %). En art som

däremot har större utbredning ett år kommer att ha en längre årsstapel eftersom

bidraget från det året till den totala CI är större. Till höger i Figur 15 redovisas CI

per taxa för respektive år, detta för att visa hur vanliga arterna varit på lokalen. I

figuren visas endast växttaxa som utgjort mer än 1 % av total CI för åren 2007-

2012, d v s arter som endast förekommit sporadiskt har tagits bort.

Andel CI per år av total CI

100% 83% 67% 50% 33% 17%

0%

ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER

Ectocarpus/Pylaiella

Monostroma balticum balticum

Chorda filum

34

Chorda filum

Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne

Cladophora glomerata glomerata

Spirogyra

Ulva

Spirogyra

Ulva

Dictyosiphon/Stictyosiphon

FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER

Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus

Coccotylus/Phyllophora

Polysiphonia fucoides fucoides

Battersia arctica Battersia arctica

Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis

Mytilus edulisMytilus

edulis

Cover index

0 10 20 30 40 50

Kfj:2012

Kfj:2011

Kfj:2010

Kfj:2009

Kfj:2008

Kfj:2007

Figur 15. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på

samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2007-2012). Till höger visas CI för

samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande

arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel av båda årens totala CI som respektive år

bidrar. Bidrag nära 16 % samtliga sex inventeringsår indikerar oförändrad utbredning.

De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på transekterna under åren.

Ettåriga arter måste emellertid nyetablera sig varje år och deras förekomst beror

av om de har haft en lyckad förökning och gynnsamma förhållanden under

etableringsperioden. Det innebär stor naturlig mellanårsvariation i förekomst och


utbredning. Arter som utmärker sig är till exempel brunalgerna sudare (Chorda

filum) och smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon) som haft stor

utbredning år 2009 och 2012. Den löslevande grönalgen österjösallad

(Monostroma balticum) har däremot haft liten mellanårsvariation på lokalen.

De fleråriga algerna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2007-

2012. Fleråriga alger, och andra fleråriga växter, återspeglar livsmiljön

(ljusförhållanden, närsaltstillgång mm) under en längre tid. De svarar inte lika

snabbt på förändringar som ettåriga arter, eftersom de generellt växer

långsammare och därför inte kan dra nytta av en plötslig ökning i till exempel

närsaltstillgång. Vuxna plantor kan också uthärda sämre förhållanden under en

tid. Det innebär mindre mellanårsvariation i förekomst jämfört med ettåriga arter.

Figuren antyder ökad utbredning av blåstång och rödblad på transekterna sedan år

2007. Blåstång hade emellertid i år mindre utbredning jämfört med år 2011. Den

fintrådiga rödalgen fjäderslick (Polysiponia fucoides) verkar däremot ha minskat

på lokalen sedan 2007. Den fleråriga blåmusslan (Mytilus edulis) har haft likartad

utbredning på lokalens transekter.

Transekt E13, Yttre Kärrö

Transekten var 80 m lång och nådde ett största djup på 13,2 m. Botten utgjordes

av häll, block och sten ned till ca 3 m djup, 15 m från stranden, där fläckar med

mjukbotten förekom. Djupare än 9,6 m (37 m från stranden) dominerade

mjukbotten och endast enstaka block förekom.

Löslevande rödblad (Coccotylus/Phyllophora) förekom från 12,5 m djup men

började täcka botten (10 % yttäckning) först från 11,4 m djup. Mjukbotten var i

övrigt kal. På enstaka block från 11 m djup växte rödblad, fjäderslick

(Polysiphonia fucoides), grovsläke (Ceramium virgatum) och ishavstofs

(Battersia arctica) samt blåmusslor (Mytilus edulis).

Vid 11,4 m djup täckte löslevande rödblad 25 % av mjukbotten. Förutom

blåmusslor som täckte 25 % av botten förekom även den sammetsliknande röda

blågrönalgen Spirulina i små, spridda fläckar samt sötvattenssvamp Ephydatia

fluviatilis.

Hällbotten som började på 9,6 m djup täcktes främst av brunslick

(Ectocarpus/Pylaiella) och blåmusslor. Kräkel (Furcellaria lumbricalis) förekom

från 8,6 m djup. Vid 5,8 m djup tillkom sudare (Chorda filum) och löslevande

näckhår (Cladophora fracta).

På 4,8 m djup noterades de djupaste blåstångsplantorna (Fucus vesiculosus). De

små plantorna (5-10 cm) förekom spritt (5 %) men var i dåligt skick med

betskador och påväxt. Stenbotten (50 % yttäckning) täcktes av löslevande

östersjösallad (Monostroma balticum) samt sudare (Chorda filum). På blocken

dominerade brunslick.

Blåstångsbältet (minst 25 % yttäckning) började på 3,3 m djup och blåstången

täckte som mest 100 % av botten mellan 0,7 och 2,1 m djup. De omfattande

betskadorna som noterades år 2011 var tydliga även i år. Sett uppifrån såg det

35


friskt och fint ut eftersom grenarnas toppar generellt var oskadade. Nästintill alla

blåstångsruskor var dock mer eller mindre betskadade.

Från 2,1 m djup täckte blåstång block- och stenbottnen upp till hällen på 0,2 m

djup. Hällen täcktes av grönslick (Cladophora glomerata) samt lite (10 %)

tarmalger (Ulva spp).

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2005 (Edlund och

Siljeholm 2007a) samt inom miljöövervakningsprogrammet 2007- 2011 (Edlund

och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012). Jämförs

observationer av referensarternas djuputbredning i årets undersökning med

tidigare år märks några skillnader men generellt är variationen i djuputbredning

liten (Figur 16).

Djup (m)

2004

0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

År

E13

36

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 16. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt i tidigare inventeringar.

Blåstången har ökat sin djuputbredning jämfört med de första inventeringarna

åren 2005-2008. Vid 2009 års inventering observerades blåstång nästan två meter

djupare (4,9 m) jämfört med tidigare år. De djupaste observationerna år 2009

utgjordes emellertid av små centimeterhöga groddar vilket antydde att blåstången

hade haft en lyckad rekrytering detta år. Större blåstångsplantor noterades först på

3,3 m vilket överensstämde med tidigare år (3,1 m). Blåstång har därefter

förekommit ned till 4,8 m djup, vilket visar att den överlever på detta djup.

I år noterades emellertid bältesbildande blåstång (> 25 % yttäckning) först på 3,3

m djup, vilket är nästan en halvmeter grundare än år 2011 (2011: 0,6-3,7 m). År

2011 noterades den största utbredningen av blåstångsbältet hittills på transekten

(2010: 0,2-3,1 m, 2009: 0,2-2,3 m, 2008 och 2007: 0,2-1,9 m), men också

omfattande betskador. Blåstången var år 2011 i dåligt skick med så kraftiga

betskador att många plantor såg ut som skelett. De djupare plantorna var generellt

i sämst skick, vilket kan förklara blåstångsbältets minskade utbredning i år. De

mest skadade plantorna har troligen inte överlevt.


Bild 7. Transekt E13. Öv: Kal mjukbotten med enstaka löslevande rödblad tillsammans

med blåmusslor och hjärtmusslor, ca 12 m djup. Öh: Skorv bland löslevande rödblad och

blåmusslor, ca 10 m djup. Mv: Stor sötvattenssvamp på block med blåmusslor och lite

fintrådiga alger, ca 6 m djup. Mh: Blåstångsbältet på 2-3 m djup överväxt av brunslick och

sudare. Nv: Blåstångsbältet på ca 1 m djup med påväxt av främst smalskägg/krulltrassel.

Nh: Ytnära häll med bård av grönslick och tarmalger ovanför blåstångsbältet.

I år observerades åter igen enstaka rödris (Rhodomela confervoides) som senast

noterades på transekten år 2005. Det rör sig emellertid om enstaka individer i ett

avsnitt, vilket innebär att det inte rör sig om stora förändringar.

Vid årets inventering noterades fastsittande rödblad på först på 10,4 m djup till

skillnad från år 2011 då djupaste observationen gjordes på 12,1 m djup. År 2011

var det emellertid mycket god sikt, vilket gav möjlighet till en bredare

inventeringskorridor längs transekten. Därmed hittades några djupa block som

vanligtvis inte observeras när sikten är sämre. År 2010 observerades till exempel

37


ödblad endast i löslevande form, vilket förklaras av att inget hårt substrat

noterades djupare än 10 m.

De övriga referensarternas (ishavstofs och kräkel) djuputbredning har varierat

något under åren, men årets observationer stämmer överens med tidigare år.

Kräkel noterades grundare än tidigare men det rör sig om enstaka individer

(yttäckning 1-5 %) och hällbottnarna täcktes av brunslick, vilket kan innebära att

de förbisetts. Djuputbredningen av framförallt ishavstofs och fastsittande rödblad

beror främst av om de enstaka block som finns på mjukbottnarna djupare än 10 m

hittas. Detta är i sig beroende av siktförhållandena i vattnet vid

inventeringstillfället.

På transekten noterades i år 17 växttaxa jämfört med tidigare år då 10-15 växttaxa

observerat. I år förekom rosendun (Aglaothamnion roseum), grovsläke

(Ceramium virgatum), rödris (Rhodomela confevoides), spiralbandsalger

(Spirogyra) och näckhår (Cladophora fracta), vilka endast noterats sporadiskt

tidigare år. Rödris och grovsläke är fleråriga, lite mindre vanliga rödalger som

ofta förekommer endast i låga täckningsgrader (1-5 %). De övriga är ettåriga arter

vars förekomst varierar mellan år.

Transekt E14, Östra Kärröklabben

Transekten nådde 13,4 m djup, 62 m från land. På transektens yttre halva var det

mjukbotten. På 11,9 m djup, 33 m från stranden, förekom block. Vid 8,6 m djup,

23 m från land, blev det hällbotten som därefter, tillsammans med block, var de

dominerande bottensubstraten. Enstaka fläckar med mjukbotten förekom.

Den djupaste växtligheten utgjordes av löslevande rödblad på mjukbotten på 11,9

m djup. Fastsittande växtlighet i form av kräkel, ishavstofs, fjäderslick och

rödblad förekom på de djupaste blocken på 11,9 m. Vid 8,6 m djup tillkom

brunslick på hällen.

Upp till ca 4 m djup var växtligheten ganska sparsam (< 25 % yttäckning) medan

grundare bottnar var mer eller mindre täckta av vegetation (50-100 % yttäckning).

På hårda substrat dominerade den fintrådiga algen brunslick. Blåstång

observerades som djupast på 4,1 m djup och blåstångsbältet (minst 25 %

yttäckning) förekom från 1,9 m djup. Ett kraftigt blåstångsbälte täckte 75-100 %

av botten mellan 0,1-1,1 m. Även i år syntes de omfattande betskador som

noterades på blåstången år 2011.

Hällen närmast ytan täcktes av grönalgerna tarmalger och grönslick. Inga

kälväxter noterades i år.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats inom miljöövervakningsprogrammet år 2007-

2011 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010,

2012). Vissa förändringar har skett i referensarternas förekomst och

djuputbredning (Figur 17).

38


Åren 2010 och 2011 noterades fastsittande rödblad inte djupare än 9 m trots

djupare observationer tidigare år. I år noterades rödblad, och ishavstofs, på 11,6 m

djup, vilket överensstämmer med åren 2007-2009. I år observerades även kräkel

på 11,6 m djup, den har tidigare noterats som djupast på drygt 9 m.

Djup (m)

2006

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

16

År

E14

39

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 17. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt i tidigare inventeringar.

Blåstångens djuputbredning ökade med ca 1 m, från 2-3 m till 4 m djup, mellan

åren 2008 och 2009, troligtvis tack vare en lyckad rekrytering. Den noterades

följande år på 4 m, eller djupare, vilket visar att ljustillgången är tillräcklig och att

den kan överleva på det djupet.

Störst djuputbredning noterades år 2011, men det året var emellertid blåstången i

mycket dåligt skick med omfattande betskador, framförallt på de djupare

plantorna. Årets observation av fastsittande blåstång på 4,1 m jämfört med 4,8 m

år 2011 indikerar att de djupaste plantorna inte har överlevt.

I år noterades även en minskning av blåstångsbältets (> 25 % yttäckning)

utbredning jämfört med förra året. År 2011 noterades bältesbildande blåstång på

3,5 m djup mot endast 1,9 m djup i år. Motsvarande djupsiffror tidigare år är 2,4

(2010), 1,7 m (2009), 2,3 m (2008) och 1,5 m (2007).

Förekomst av kärlväxter har varierat under övervakningsåren. I år noterades inga

kärlväxter alls, i likhet med de första övervakningsåren. Förra året förekom endast

borstnate på transekten, men år 2009 noterades fyra kärlväxtarter och år 2010 tre

kärlväxtarter.

På transekten noterades i år 13 växttaxa, vilket är jämförbart med de tidigare åren

2007-2010 då 12-17 taxa noterats. År 2011 förekom däremot endast åtta växttaxa.

År 2011 saknades, bland annat, de annars vanliga ettåriga brunalgerna

smalskägg/krulltrassel och brunslick, vilka förekom i år.


Bild 8. Transekt E14. Öv: Mjukbotten på ca 10 m djup med löslevande rödblad och

blåmusslor. Öh: Blåstångsbälte täckt av brunslick, ca 2 m djup. Nv: Ytnära

blåstångsbälte, ca 1 m djup. Nh: Ytnära hårdbotten med grönslick och tarmalger.

Transekt E15, Älgbådskärsklabben

Även på denna 60 m långa transekt dominerade hårdbotten ut till drygt 9 m djup,

ca 30 från land, därefter var det mjukbotten. Mjukbotten mellan 10 och 12 m djup

var till stor del (25-75 %) täckt av löslevande rödblad. Enstaka block förekom

från 11,7 m djup, men fastsittande växtlighet noterades först på 10,8 m djup. Där

växte ishavstofs, rödblad och fjäderslick.

När hårdbottnarna började dominera på 9,1 m djup täcktes de främst av brunslick

(50 %). På 6,3 m djup tillkom sudare (Chorda filum) som snabbt ökade till 75 %

yttäckning. Sudare dominerade växtsamhället upp till 3,5 m djup, ca 10 m från

stranden, men även löslevande östersjösallad var vanlig liksom brunslick.

Kärlväxterna axslinga och borstnate förekom spritt på 1-4 m djup.

Blåstång noterades som djupast på 3,5 m djup och på 1,2-1,6 m djup täckte ett

smalt bälte delvis botten (50 %). På den vertikala strandhällen växte ullsläke

tillsammans med grönslick och tarmalger.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2005 (Edlund och

Siljeholm 2007a) samt inom miljöövervakningsprogrammet åren 2007-2011,

(Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012).

40


Årets inventering indikerar att blåstångens djuputbredning minskat, sannolikt som

en följd av de omfattande betskador som noterades år 2011. Blåstången

djuputbredning har varit stabil sedan år 2005 (mellan 4 och 4,4 m djup). I år

noterades emellertid blåstång först på 3,5 m djup.

Blåstångsbältet (> 25 % yttäckning) har haft en ökande trend i både yttäckning

och djuputbredning sedan år 2007. Årets resultat bryter den trenden då både

djuputbredning och yttäckning minskat kraftigt sedan förra året.

Kräkelns djuputbredning har, till skillnad från övriga referensarters

djuputbredning, varierat kraftigt, framförallt under de tidigare åren (Figur 18).

Kräkel är en flerårig art, vilket borde innebära små variationer i dess utbredning.

Variationen kan eventuellt förklaras av att de djupaste noteringarna är av enstaka

individer som lätt kan missas.

Rödblad uppvisar en trend mot grundare utbredning de senare åren. Trenden kan

förklaras av att olika inventerare skattar fastsittande och löslevande individer

olika. Löslevande rödblad förekom ned till 12-13 m under åren 2009, 2010, 2011

och 2012. Vid inventeringarna år 2007 och 2008 är inga hårdbottnar beskrivna

djupare än 11,2 m. Rödblad förekom emellertid ned till 12,9 m respektive 13 m

djup, vilket tyder på att dessa var löslevande.

Djup (m)

2004

0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

År

E15

41

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 18. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt i tidigare inventeringar.

På transekten noterades i år 17 växttaxa, vilket är jämförbart med tidigare år då

15-17 taxa noterats. Makroalgsamhället har i stort sett bestått av samma arter

under alla sex år. Endast enstaka exemplar av någon extra art har observerats

under åren. Exempelvis noterades rödris på transekten år 2005 men inte senare.

Kärlväxternas förekomst har emellertid varierat under åren. År 2008 observerades

tre arter (axslinga, borstnate och hårsärv), år 2007 två arter (axslinga och ålnate),

år 2009 endast axslinga och år 2010 och 2011 åter samma tre arter som år 2008.

Kärlväxterna hade även något större yttäckning åren 2010 och 2011 (5-10 %)

jämfört med de tidigare åren (1 %). I år täckte de två noterade kärlväxterna, axslinga

och borstnate, endast 1-5 %.


Bild 9. Transekt E15. Öv Brunslick täcker bottnar och växtlighet, 6-7 m djup. Öh: Ett block

med blåmusslor och sparsamt med växtlighet kvar när den halvlösa brunslicken borstats

bort, 6-7 m djup. Mv: Botten täcks av löslevande östersjösallad, 4-5 m djup. Mh: Taniga

blåstångsruskor på 2-3 m djup. Nv: Blåstångs”skelett”, 1-2 m djup. Nh: Blåstångsbältet,

1-2 m.

Hesselöfjärden, referenslokal

Den andra referenslokalen Hesselöfjärden är även den belägen i mellanskärgården

men längre söderut än Kärrfjäden. På lokalen inventerades tre transekter som alla

bedömts som mycket skyddade enligt vågexponeringsklassningen. Lokalens

ekologiska status bedöms som hög baserat på fyra-fem referensarters

djuputbredning (Tabell 7). Lokalens status bedömdes som hög gjordes även efter

inventeringarna år 2007-2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och

Borgiel 2009, 2010). År 2011 inventerades inte lokalen.

42


Tabell 7. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning

för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid

beräkning av indexvärde.

Transektnamn Stora Gåsö Stora Gåsankan Ängholmen

Transektnr E22 E23 E24

Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng

Furcellaria lumbricalis 12,1 5 12,9 5 9,4 4

Coccotylus/Phyllophora 18,5 5 20,8 5 20,2 5

Rhodomela confervoides - - 11 5 - -

Battersia arctica 20,5 5 20,8 5 16,8 5

Fucus vesiculosus 5,5 4 5,9 4 4,8 4

Indexvärde 0,95 0,96 0,90

EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,94 ± 0,03

Ekologisk status: Hög

Sedan år 2007 har blåstångens djuputbredning ökat på lokalen. År 2007 noterades

blåstång som djupast mellan 3,6-4,0 m på transekterna. År 2008 observerades

blåstång betydligt djupare, på 5,0-6,1 m djup. Under åren 2009, 2010 och 2012

har de djupaste individerna noterats mellan 4,4-5,9 m djup, vilket visar att

djuputbredningen har ökat sedan år 2007.

Även blåstångsbältet (yttäckning > 25 %) har uppvisat en positiv trend i både

djuputbredning och yttäckning sedan år 2007. Årets resultat indikerar emellertid

att trenden brutits. I år noterades både mindre djuputbredning och yttäckning på

samtliga tre lokaler. På en transekt (E24) har blåstångsbältets minskat drastiskt,

från utbredning ned till 3,7 m djup år 2010 till endast 0,9 m djup år 2012.

År 2011 observerades omfattande betningsskador på blåstången på samtliga

lokaler som inventerades inom miljöövervakningsprogrammet det året. I år

noterades tydliga och omfattande betskador på blåstången även på denna lokal.

Figur 19 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas

cover index (CI)(täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter alla

fem inventeringsår. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan 34, vid

motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden.

De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på lokalen under åren, vilket

förklaras av den naturliga mellanårsvariationen. Ettåriga arter måste nyetablera

sig varje år och deras förekomst beror av om de har haft en lyckad förökning och

gynnsamma förhållanden under etableringsperioden. Det innebär stor naturlig

mellanårsvariation i förekomst och utbredning.

De fleråriga algerna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2007-

2012. Fleråriga alger, och andra växter, återspeglar livsmiljön, inklusive

närsaltstillgång, under en längre tid. De svarar inte lika snabbt på förändringar

som ettåriga arter, eftersom de generellt växer långsammare och därför inte kan

dra nytta av en plötslig ökning i till exempel närsaltstillgång. Vuxna plantor kan

också uthärda sämre förhållanden under en tid. Det innebär mindre

mellanårsvariation i förekomst jämfört med ettåriga arter.

43


Andel CI per år av total CI

100% 80% 60% 40% 20%

0%

ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER

Ectocarpus/Pylaiella

Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne

Cladophora Cladophora glomerata glomerata

Chorda filum Chorda filum

Ulva

Ulva

Dictyosiphon/Stictyosiphon

FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER

Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus

Coccotylus/Phyllophora

Battersia arctica Battersia arctica

Polysiphonia Polysiphonia fucoides fucoides

Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis

KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER

Potamogeton pectinatus

Zannichellia Zannichellia palustris palustris

Mytilus edulis Mytilus edulis

44

Cover index

0 10 20 30 40 50

Hfj:2012

Hfj:2010

Hfj:2009

Hfj:2008

Hfj:2007

Figur 19. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på

samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2007-2010 samt 2012). Till höger visas

CI för samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt

förekommande arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel av båda årens totala CI

som respektive år bidrar. Bidrag nära 20 % samtliga fem inventeringsår indikerar

oförändrad utbredning.

Figuren antyder ökad utbredning av blåstång på transekterna sedan år 2007.

Blåstång hade emellertid i år mindre utbredning jämfört med år 2009 och 2010.

Den fintrådiga rödalgen fjäderslick (Polysiponia fucoides) verkar däremot ha

minskat något på lokalen sedan 2007.

Även kärlväxterna har haft varierande utbredning på lokalen men generellt ökat

med åren. De flesta kärlväxter är fleråriga men övervintrar oftast endast delvis,

som rotskott eller liknande. Det innebär att de måste återbilda biomassa varje år

och därmed har de sannolikt en större mellanårsvariation än de fleråriga algerna

där ofta hela plantan övervintrar.

Transekt E22, Stora Gåsön

Denna 69 m långa transekt nådde 24,9 m djup. Längst ut var det mjukbotten men

från 22,4 m djup, 55 m från land, förekom enstaka block. Vid 12,1 m djup

utgjordes botten till hälften av block. Därefter var det blockbotten med inslag av

sten och grus upp till ytan.

De djupaste blocken (22,4 m) saknade växtlighet. Enstaka ishavstofs noterades

först på 20,5 m djup och vid 18,5 m tillkom även rödblad, både fastsittande och

löslevande. Rödalgen kräkel noterades som djupast på 12,1 m tillsammans med


fjäderslick. Vid 12 m djup började vegetationen att täcka botten (10 %

yttäckning).

Blåstång observerades som djupast på 5,5 m och var bältesbildade (>25 %

yttäckning) från 3,4 m djup. Blåstångsamhället var kraftigt och täckte som mest

100 % nästan ända upp till ytan. Ovanför blåstångsbältet, på 0,2 m djup, växte

tarmalger i en tät bård. I makroalgsamhället hade brunslick hög yttäckning (20-75

%) på 0,4-6,4 m djup. I övrigt förekom enstaka kärlväxter, borstnate och hårsärv,

på 1-4 m djup.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats inom miljöövervakningsprogrammet år 2007-

2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). En

jämförelse av referensarternas djuputbredning (Figur 20) och förekomst av övriga

arter under åren 2007-2010 visar små variationer mellan år men en ökning av

blåstångens djuputbredning sedan 2007.

Djup (m)

2006

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

5

10

15

20

25

År

E22

45

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 20. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt i fyra tidigare inventeringar.

Blåstångens djuputbredning har ökat på transekten jämfört med år 2007 och

observationer har indikerat en positiv trend i blåstångsbältets utbredning. År 2007

noterades ett blåstångsbälte med 50 % yttäckning endast mellan 0,3-0,7 m djup.

År 2008 fanns bältet (täckningsgrad 75 %) mellan 0,2 och 1,9 m djup. År 2009

noterades bältesbildande blåstång ned till 4,3 m djup och mellan 0,2-2,1 m djup

täckte det 75-100 % av botten. År 2010 noterades bältesgränsen på 3,9 m men

redan på 2,8 m djup täckte blåstången 75 % av botten. Årets observationer

antyder emellertid att blåstångens utbredning åter har minskat, både i djup och

yta, då bältet endast täckte 75-100 % ned till 1,6 m djup och 25 % ned till 3,4 m.

Övriga referensarter har haft likartad djuputbredning sedan år 2007. De små

variationerna kan troligtvis förklaras av att den djupaste förekomsten utgörs av


mycket små individer som ofta är svåra att hitta. På transekten observerades i år

15 växttaxa, vilket är jämförbart med tidigare år då 12-18 taxa noterats.

Bild 10. Transekt E22. Ov: Mjukbotten med spridda block och blåmusslor på ca 20 m

djup. Oh: Block med blåmusslor och lite fintrådiga alger, ca 7 m djup. Nv:Brunslick täcker

allt, ca 3 m djup. Nh: Vackert blåstångsbälte på ca 0,5 m djup.

Transekt E23, Stora Gåsankan

Denna något flackare transekt nådde 23,2 m djup 81 m från stranden. Botten

bestod främst av häll, block och sten ned till 7 m djup där andelen hårda substrat

minskade. Djupare än 12 m var det mjukbotten med spridda stenar.

Den djupaste växtligheten noterades på 20,8 m djup och utgjordes av rödblad och

ishavstofs. Det fanns djupare block, men dessa saknade växtlighet, vilket

indikerar att vegetationens djupgräns var nådd. Vid 14 m djup tillkom fjäderslick

och på 12,9 m även kräkel.

Blåstång observerades som djupast på 5,9 m djup men var bältesbildande (> 25 %

yttäckning) först från 1,2 m djup. Brunslick var vanlig mellan 1,2-5,9 m djup men

även sudare förekom fläckvis i täta bestånd.

På transekten växte kärlväxter (totalt 5-75 % yttäckning) mellan 1,2 och 5,6 m

djup. Hårsärv och axslinga noterades om djupast på 5,6 m djup medan borstnate

förekom från 5,1 m djup. De grundaste blocken täcktes av blåstång (75 %) samt

en bård av tarmalger.

46


Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats inom miljöövervakningsprogrammet 2007-

2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2010, 2011). En

jämförelse av referensarternas djuputbredning (Figur 21) samt förekomst av

övriga arter under åren 2007-2012 visar generellt små variationer.

Djup (m)

2006

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

5

10

15

20

25

År

E23

47

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 21. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt i fyra tidigare inventeringar.

Även på denna transekt antyder en jämförelse mellan åren att blåstångens

djuputbredning har ökat sedan år 2007. Blåstångsbältets djuputbredning har

däremot varit ungefär densamma under åren men täckningsgraden ökade

successivt under åren 2007-2010, från 50 % år 2007 till 50-75 % år 2008 och 50-

100 % år 2009 och 2010. I år noterades emellertid endast yttäckning mellan 25-75

% i blåstångsbältet. Övriga referensarter har haft likartad djuputbredning på

transekten.

Förekomst av kärlväxter har varierat något under åren. År 2007 förekom endast

enstaka axslinga, hårsärv och borstnate. År 2008 täckte borstnate upp till 25 % av

botten. År 2009 och 2010 noterades även knoppslinga och täckningsgraderna var

generellt högre än tidigare år. Även detta år noterades högre täckningsgrader (upp

till 100 % totalt) för de tre arterna axslinga, borstnate och hårsärv.

På transekten observerades totalt16 växttaxa. De tidigare åren har 16-19 växtaxa

noterats.


Bild 11. Transekt E23. Ov: Sedimenttäckt block med nässeldjur och blåmusslor, ca 20 m

djup. Oh: Mjukbotten med spridda block, blåmusslor, löslevande rödblad och Spirulina,

ca 8 m djup. Mv: Tanig, liten blåstång helt överväxt av brunslick på häll, 5-6 m djup. Mh:

Kärlväxtsamhälle vid 4 m djup. Nv och Nh: Blåstångsbälte med omfattande betskador,

0,2-1,2 m djup.

Transekt E24, Ängholmen

Block dominerade botten ned till 7 m djup då andelen hårdbotten minskade. Från

7 m djup var det mjukbotten med endast spridda block och stenar ned till 20,2 m

djup, vilket var transektens största djup.

Den djupaste fastsittande växtligheten utgjordes av rödblad på 20,2 m djup.

Löslevande rödblad började täcka botten (10 %) redan på 19,5 m djup. Ishavstofs

noterades först på 16,8 m djup. På 10,9 m djup tillkom ullsläke, och kräkel

förekom från 9,4 m djup.

48


Brunslick började täcka botten vid 6,1 m djup och dominerade sedan samhället

upp till 1,2 m djup där ullsläke tog vid. Blåstång förekom från 4,8 m djup men

täckte 75 % endast i ett smalt bälte på 0,3-0,9 m djup. Närmast ytan täcktes

bottnarna av grönslick och tarmalger.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2007, 2008, 2009

och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010).

En jämförelse av referensarternas djuputbredning (Figur 22) samt förekomst av

övriga arter under åren 2007-2012 visar generellt små variationer.

Djup (m)

2006

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

5

10

15

20

25

År

E24

49

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 22. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt i tre tidigare inventeringar.

Den fleråriga rödalgen rödblad har emellertid haft varierande djuputbredning på

transekten (Figur 22). Skillnaden i djupobservationer kan bero på olika tolkningar

av fastsittande och löslevande exemplar eller att de få fastsittande individerna

missats vid inventeringarna år 2009 och 2010. De djupaste observationerna av

fastsittande rödblad år 2009 och 2010 var betydligt grundare än år 2007 och 2008

då rödblad noterades på 19,1 m respektive 19,7 m djup. Löslevande rödblad

noterades emellertid redan på 18-20 m djup år 2009 och 2010. I år observerade ett

enstaka fastsittande rödblad redan på 20,2 m djup och löslevande rödblad på 19,5

m.

Blåstången har ökat sin djuputbredning sedan år 2007. Den djupaste noteringen

gjordes år 2010 på 5,3 m djup. I år observerades de djupaste plantorna dock på 4,8

m djup och bältets utbredning hade minskat kraftig sedan år 2010. År 2010 täckte

blåstångsbältet 25-100 % av botten mellan 0,1 och 3,7 m djup. I år var

yttäckningen lägre än 25 % utom i ett smalt bälte med 75 % täckning mellan 0,3-

0,9 m djup. Blåstången hade i år även tydliga betskador vilket inte noterats

tidigare år på transekten.

Övriga referensarters djuputbredning stämmer mycket väl överens med tidigare

år, vilket tyder på att inga stora förändringar i ljusförhållanden skett. På transekten


observerades 13 växttaxa, vilket är jämförbart med tidigare år då 12-16 taxa

noterats.

Bild 12. Transekt E24. Ov: Mjukbotten med löslevande rödblad och blåmusslor, ca 13 m

djup. Oh: Brunslick täcker botten, ca 5 m djup. Nv och Nh: Blåstång”skelett” på block

med ullsläke och blåmusslor, ca 1 m djup.

Bråvikens kustvatten, västra delen

Den nordligaste lokalen i årets inventering var belägen i ytterskärgården, ca 7 km

nordost om Arkösund. På lokalen inventerades tre transekter som alla bedömts

som skyddade enligt vågexponeringsklassningen. Lokalens ekologiska status

bedöms som hög baserat på 4-5 referensarters djuputbredning (Tabell 8), en av

transekterna har i år emellertid endast god status p g a liten djuputbredning av

blåstång (Fucus vesiculosus). Även år 2009 bedömdes lokalen har hög status, då

hade samtliga transekter hög status.

Figur 23 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas

cover index (CI)(täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter baserat

på de två åren 2009 och 2012 då transekten inventerats inom

miljöövervakningsprogrammet. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan

34, vid motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden (Figur 15).

50


Tabell 8. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning

för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid

beräkning av indexvärde.

Transektnamn Stora Blacken Låga Skären Stora Alön

Transektnr

E4 E5 E6

Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng

Furcellaria lumbricalis 15,5 5 12 5 11,2 5

Coccotylus/Phyllophora 15,5 5 12 5 15,5 5

Rhodomela confervoides 15,5 5 - - - -

Battersia arctica 15,5 5 12 4 15,5 5

Fucus vesiculosus 3,3 3 2 2 4,8 3

Tolypella nidifica - - - - - -

Potamogeton perfoliatus - - - - - -

Zostera marina - - - - - -

Indexvärde 0,92 0,80 0,90

EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,87 ± 0,06

Ekologisk status: Hög

Andel CI per år av total CI

100% 75% 50% 25%

0%

ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER

Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne

Ectocarpus/Pylaiella

Spirogyra

51

Spirogyra

Dictyosiphon/Stictyosiphon

Dictyosiphon/Stictyosiphon

Polysiphonia Polysiphonia fibrillosa fibrillosa

Cladophora Cladophora glomerata glomerata

FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER

Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis

Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus

Coccotylus/Phyllophora

Battersia arctica Battersia arctica

Polysiphonia Polysiphonia fucoides fucoides

Rhodomela Rhodomela confervoides

KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER

Potamogeton Potamogeton pectinatus pectinatus

Zannichellia Zannichellia palustris palustris

Mytilus edulisMytilus

edulis

Cover index

0 20 40 60 80

YBr:2012

YBr:2009

Figur 23. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på

samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2007-2010 samt 2012). Till höger visas

CI för samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt

förekommande arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel av båda årens totala CI

som respektive år bidrar. Bidrag nära 50 % vardera inventeringsår indikerar oförändrad

utbredning.


De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på lokalen under åren, vilket

förklaras av den naturliga mellanårsvariationen. De fleråriga algerna och

kärlväxterna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2009 och 2012.

Fjäderslick verkar emellertid ha minskat sedan år 2009. Rödris likaså, men den

förekommer generellt i låga täckningsgrader, vilket innebär att små förändringar i

täckningsgrad ger stort utslag i figuren.

Blåstång har haft likartad yttäckning på lokalen åren 2009 och 2012.

Djuputbredningen har emellertid minskat på två av transekterna (E4 och E5)

jämfört med år 2009. Blåstångsbältet har emellertid haft liknande djuputbredning

de två miljöövervakningsåren.

Jämförelser med tidigare inventeringar år 1999 och 2004, Stora Blacken (Edlund

och Siljeholm 1999, 2007a), samt år 2008, Låga Skären och Stora Alön (Tång &

Sånt, 2008), indikerade år 2009 en trend mot större djuputbredning vid Stora

Blacken. I år hade emellertid djuputbredningen minskat. Vid både Låga Skären

(E5) och St Alön (E6) har blåstångens djuputbredning minskat sedan år 2008.

Transekt E4, Stora Blacken

Denna relativt branta transekt nådde 16,3 m djup 50 m från stranden. Botten

bestod av häll och block ned till 8 m djup då sandpartier började förekomma. På

15,5 m djup blev det 100 % sandbotten.

Sandbotten på 15,5-16,3 m djup täcktes framförallt av lösa alger täckta av

svavelbakterien Beggiatoa men även delvis (25 %) av löslevande kräkel samt

blåmusslor. Fastsittande vegetation i form av rödblad, kräkel, rödris och

ishavstofs täckte 10-25 % redan på de djupaste hårdbottnarna på 15,5 m. Vid 13,8

m djup tillkom rödalgen ullsläke och något grundare noterades också den mindre

vanliga grovsläke.

Vegetation täckte 25 % upp till ca 8 m djup där framförallt täckningsgraden av

ullsläke ökade, först till 25 % och på 6,2 m djup till 75 %.

Spridda blåstångsruskor (10 % yttäckning) förekom i ett sex meter långt avsnitt

mellan 1,3-3,3 m djup på transekten. Ca 10 m söder om transekten fanns

emellertid ett blåstångsbestånd som täckte 100 % av botten på en ca 40 m 2 stor

yta. Hällen närmast ytan täcktes av ullsläke och grönslick.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats inom miljöövervakningsprogrammet år 2009

(Qvarfordt och Borgiel 2009) samt enligt samma metodik år 2004 och med en

översiktlig metod år 1999 (Edlund och Siljeholm 1999, 2007a). År 1999 gjordes

inventeringen endast ned till 7 m djup och år 2004 ned till 13,1 m djup.

År 2004 observerades kräkel och rödblad ned till transektens största djup (13,1 m)

och år 2009 på de djupaste hårdbottnarna på 16,7 m. Även i år växte de på de

djupaste hårdbottnarna, men dessa noterades först på 15,5 m. Det indikerar att

vegetation sannolikt kan förekomma djupare och att transekten har hamnat något

snett ett av inventeringsåren.

52


Djup (m)

2008

0

2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

16

18

År

E4

53

Fucus vesiculosus

Furcellaria lumbricalis

Coccotylus/Phyllophora

Rhodomela confervoides

Battersia arctica

Tolypella nidifica

Potamogeton perfoliatus

Zostera marina

Figur 24. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt år 2009.

Både i år och år 2009 förekom de två referensarterna rödris och ishavstofs, vilka

inte noterades år 2004. Ishavstofs förekom båda åren på de djupaste hårdbottnarna

medan rödris endast noterades i enstaka avsnitt.

År 2009 förekom blåstång ned till 5,9 m vilket är betydligt djupare än årets

observation på 3,3 m (Figur 24). Även vid inventeringen år 2004 noterades

blåstång drygt en meter djupare än i år. År 1999 observerades blåstång också på

3,3 m djup trots att ett större område (30 m brett) inom djupintervallet 0-7 m

söktes av. Blåstången hade i år tydliga betskador.

År 2009, liksom i år, täckte blåstången endast 10 % längs transekten, men i ett

något större avsnitt, 1,0-3,8 m djup jämfört med 1,4-3,3 m i år. År 2004 noterades

50 % täckningsgrad av blåstång mellan 1,3 och 1,5 m djup. I inventeringen år

1999 noterades ett oregelbundet blåstångsbälte (täckningsgrad 25-50 %) mellan

0,7-1,5 m djup.

På transekten observerades i år endast 10 växttaxa, varav en kärlväxt, hårsärv. Vid

inventeringen år 2009 noterades hårsärv samt 14 makroalger. Då förekom enstaka

rosendun (Aglaothamnion roseum), violettslick (Polysiphonia fibrillosa),

smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon), brunslick

(Ectocarpus/Pylaiella) samt tarmalger (Ulva). Samtliga är ettåriga arter som år

2009 generellt förekom i låga täckningsgrader (1-5 %) i enstaka avsnitt. Endasat

brunslick täckte upp till 10 %.


Bild 13. Transekt E4. Ov: Beggiatoa på lösa alger, ca 16 m djup. Oh: Rödblad på block

med blåmusslor och ishavstofs, ca 15 m djup. Mv: Kräkel bland ullsläke och blåmusslor,

ca 4 m djup. Mh: Hårsärv bland block täckta av blåmusslor och ullsläke, 3-4 m djup. Nv:

Blåstång med betskador, 1-3 m djup. Nh: Blåstång, 1-3 m djup.

Transekt E5, Låga Skären

Denna 120 m långa transekt nådde endast 12 m djup. Botten dominerades

generellt av block men bestod även av häll, sten, sand och mjukbotten. Längst ut

växte rödblad och kräkel, både fastsittande på blocken och löslevande på sanden. I

övrigt förekom ishavstofs, violettslick, ullsläke och fjäderslick.

Vid 9,2 m djup tillkom enstaka brunslick som vid 7 m djup täckte 5 % av botten.

Rödalgerna ullsläke och kräkel dominerade på hårdbottnarna mellan 2-7 m djup.

På sand-/mjukbottnarna växte fläckvis täta bestånd av borstnate och hårsärv.

Fastsittande blåstång noterades först på 2 m djup och var sedan bältesbildande

54


(25-100 % yttäckning) från 1,8 m djup upp till ytan. Lite löslevande blåstång

noterades mellan 3,5-5,5 m djup. Hällen närmast ytan täcktes av blåstång,

grönslick och ullsläke.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt

HB, MarTrans) samt inom miljöövervakningsprogrammet år 2009 (Qvarfordt och

Borgiel 2009). Referensarternas djuputbredning i årets undersökning stämmer i

stort överens med observationerna år 2008 och 2009 (Figur 25). Undantaget är

blåstång vars djuputbredning minskat kraftigt sedan år 2008.

Djup (m)

2007

0

2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

År

E5

55

Fucus vesiculosus

Furcellaria lumbricalis

Coccotylus/Phyllophora

Rhodomela confervoides

Battersia arctica

Tolypella nidifica

Potamogeton perfoliatus

Zostera marina

Figur 25. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt år 2009 och 2008.

Blåstång noterades år 2008 på 6,8 m djup, men därefter som djupast på 3,1 m år

2009 och i år endast på 2 m djup. Blåstångsbältets utbredning har varit mer

likartad mellan åren. Bältesbildande blåstång fanns ned till 1,5 m år 2008 jämfört

med 2 m år 2009 och 1,8 m i år.

Kräkel noterades drygt en meter djupare i år och år 2009 jämfört med år 2008.

Ishavstofs och rödblad noterades på transektens maxdjup samtliga tre år, medan

rödris endast observerades år 2009.

På transekten observerades i år endast 13 växttaxa till skillnad mot år 2009 då 17

st noterades. I år saknades rosendun, rödris, tångludd (Elachista fucicola),

spiralbandsalger (Spirogyra) och tarmalger, däremot noterades enstaka

smalskägg/krulltrassel. Samtliga är ettåriga arter vars förekomst varierar mellan

åren.


Bild 14. Transekt E5. Ov: Mjukbotten med blåmusslor och Spirulina, ca 11 m djup. Oh:

Bostnate bland block täckta av ullsläke, ca 3 m djup. Nv: Blåstångs”skelett”, ca 2 m djup.

Nh: Blåstångsbältet, ca 1 m djup.

Transekt E6, St. Alön

Det största djupet på denna 120 m långa transekt var 15,5 m. Häll var den

dominerande bottentypen ut till ca 6 m djup där det blev mer sand. Hårt substrat

fanns ned till transektens största djup även om stora delar av botten bestod av

sand och mjukbotten.

På de djupaste blocken (15,5 m) växte rödblad och ishavstofs och från 12,5 m

förekom även fjäderslick. Vid 11 m djup tillkom kräkel och ullsläke. Brunslick

började förekomma vid 7 m djup och täckte 25 -75 % av botten upp till 4 m djup.

Blåstång noterades som djupast på 4,8 m djup där den direkt täckte 5 % av botten.

Hårdbottnarna var på detta djup nästan helt täckta av brunslick, vilket gjorde det

svårt att hitta de små blåstångsruskorna och det är möjligt att enstaka ruskor kan

förekomma något djupare.

Blåstångsbältet var kraftigt (25-100 %) och förekom mellan 0,6-4,0 m djup. I

hårdbottensamhället var även ullsläke vanlig på detta djup. Sandbottnarna täcktes

av ett kärlväxtsamhälle bestående av borstnate, axslinga och hårsärv. Närmast

ytan täcktes hällarna av grönslick ovanför en bård av ullsläke.

56


Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt

HB, MarTrans) och år 2009 (Qvarfordt och Borgiel 2009). Referensarternas

djuputbredning i årets undersökning stämmer i stort överens med observationerna

år 2008 och år 2009 (Figur 25). Kräkel noterades drygt en meter djupare år 2009

men rödblad och ishavstofs observerades på samma djup i år som år 2009.

Djup (m)

2007

0

2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

16

18

År

E6

57

Fucus vesiculosus

Furcellaria lumbricalis

Coccotylus/Phyllophora

Rhodomela confervoides

Battersia arctica

Tolypella nidifica

Potamogeton perfoliatus

Zostera marina

Figur 25. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering

samt år 2009 och år 2008.

Blåstång noterades dock djupast år 2008 (5,5 m). År 2009 gjordes den djupaste

observationen på 4,9 m djup vilket stämmer överens med årets observation på 4,8

m. Blåstångsbältet noterades något djupare i år, på 4,0 m, jämfört med 3,6 m i de

två tidigare åren.

Ålgräs förekom på transekten år 2009 (5 % yttäckning i ett avsnittt) men varken

år 2008 eller i år. På transekten observerades 15 växttaxa, jämfört med år 2009 då

16 st noterades. I år förekom dock rosendun och axslinga vilka inte noterades år

2009 då istället spiralbansalger, tångludd och ålgräs (Zostera marina) förekom.

Ålgräs är en flerårig referensart men den noterades år 2009 endast i ett avsnitt i

låg täckningsgrad (5 %), vilket innebär att dess försvinnande inte är en stor

förändring.


Bild 15. Transekt E6. Ov: Häll med enstaka block och löslevande rödblad samt

blåmusslor, ca 11 m djup. Oh: Häll helt täckt av brunslick, ca 6 m djup. Nh: Risig

blåstångsruska på häll, 4,5 m djup. Nh: Frodigt, grunt blåstångsbälte, ca 1 m djup.

Yttre Valdemarsviken

Den sydligaste lokalen i årets inventering ligger i mellanskärgården. Två av

lokalens tre transekter har klassats som skyddade (E26 och E27) och en som

extremt skyddad (E25) vad gäller vågexponering. Lokalens ekologiska status

bedöms som hög baserat på fem referensarters djuputbredning (Tabell 9). Även år

2009 bedömdes lokalen ha hög ekologisk status (Qvarfordt och Borgiel 2009).

Tabell 9. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning

för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid

beräkning av indexvärde.

Transektnamn V-viks mynning (A4) Lilla Björnskär Arnöudden

Transektnr E25 E26 E27

Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng

Furcellaria lumbricalis 11,7 5 11,1 5 10,5 5

Coccotylus/Phyllophora 14,7 5 19,8 5 8,9 5

Rhodomela confervoides 5,7 3 7,5 4 5 3

Battersia arctica 14,7 5 19,8 5 12,9 5

Fucus vesiculosus 4,1 4 5,9 4 5 4

Indexvärde 0,88 0,92 0,88

EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,89 ± 0,02

Ekologisk status: Hög

58


På två av transekterna (E26 och E27) har blåstångens djuputbredning ökat sedan

2009. På transekt E25 har den emellertid minskat något, även blåstångsbältets

utbredning. Transekten har inventerats vid åtta tidigare tillfällen sedan 1988 (dock

inte alltid från samma utgångspunkt). En översiktlig jämförelse med de tidigare

inventeringarna visade att blåstången haft ungefär samma djuputbredning sedan

1997.

Figur 26 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas

cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter baserat

på de två åren 2009 och 2012 då transekten inventerats inom

miljöövervakningsprogrammet. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan

34, vid motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden (Figur 15).

De ettåriga arterna och kärlväxterna har haft mer varierande utbredning på lokalen

under åren jämfört med de fleråriga algerna och blåmusslor. Med undantag för

blåstång som hade lite mindre yttäckning detta år jämfört med år 2009, har det

fleråriga algerna större utbredning detta år.

Andel CI per år av total CI

100% 75% 50% 25%

0%

ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER

Ectocarpus/Pylaiella

Chorda filum Chorda filum

Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne

Cladophora glomerata glomerata

Dictyosiphon/Stictyosiphon

FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER

Coccotylus/Phyllophora

Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus

Polysiphonia fucoides fucoides

Furcellaria lumbricalis

Battersia arctica Battersia arctica

KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER

Potamogeton pectinatus

Zostera marina Zostera marina

Zannichellia Zannichellia palustris palustris

Myriophyllum Myriophyllum

Mytilus edulis Mytilus edulis

59

Cover index

0 10 20 30 40 50 60

YVv:2012

Yvv:2009

Figur 25. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på

samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2009 samt 2012). Till höger visas CI för

samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande

arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel av båda årens totala CI som respektive år

bidrar. Bidrag nära 50 % vardera inventeringsår indikerar oförändrad utbredning.


Transekt E25, Valdemarsvikens mynning (A4)

Denna transekt har inventerats vid ett flertal tillfällen sedan 1988, men inte alltid

på samma plats. År 2009 utgick transekten från vad som såg ut att vara

startpunkten på fotografier från 2003 års inventering. Den beskrivna ”dubben” i

berget hittades emellertid inte. Detta år utgick transekten från samma startpunkt

som år 2009.

Den 50 m långa, bitvis branta, transekten nådde 14,7 m djup. Ut till 14 m avstånd

från land var botten flack bestående av häll, block och sten samt

mjukbottenpartier. På 3,8 m djup (14 m ut), blev transekten brantare och utgjordes

av hällbotten med hyllor där sediment ansamlats och bildat mjukbotten. På 10 m

djup (25 m från land) blev det sedan flack sandbotten med spridda block.

Block fanns vid transektens maxdjup (14,7 m) och på dessa växte rödblad och

ishavstofs. Vid 12 m djup började vegetationen att täcka botten (10 % yttäckning)

och fjäderslick tillkom, samt på 10,4 m djup även kräkel. Från 7 m djup täckte

brunslick nästan allt (75-100 % yttäckning).

Blåstång noterades som djupast på 4,1 m men var bältesbildande endast ned till 2

m djup. Närmast ytan täcktes hällen av grönslick och tarmalger. På mjukbottnarna

ned till 3,8 m djup växte ax- och knoppslinga (Myriophyllum spicatum och M.

sibiricum) samt borstnate och hårsärv.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Djup (m)

1987

0

1991 1995 1999 2003 2007 2011

2

4

6

8

10

12

14

16

År

E25

60

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Phyllophora

/Coccotylus

Rhodomela

confervoides

Sphacelaria

arctica

Figur 26. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt i nio

tidigare inventeringar.

Trots att transekten har inventerats många gånger blir jämförelser med tidigare

data (fram till 2009) översiktlig eftersom transektens position har varierat mellan

år. Fram till år 1997 användes dessutom en annan inventeringsmetod än den som

använts i denna undersökning. I Figur 26 visas information om referensarternas

djuputbredning i de olika inventeringarna. Informationen har hämtats från en

sammanställning av J. Edlund och E. Siljeholm (2007a), men värden från

inventeringen år 2000 har korrigerats enligt uppgifter i rapport (Borgiel 2000).


År 2009 inventerades transekten inom miljöövervakningsprogrammet, enligt

samma metod och från samma utgångspunkt.

På transekten observerades år 2009 endast elva växttaxa jämfört med hela 21 st

detta år. I år noterades algerna rosendun, violettslick, rödris, brunslick, korvsnöre

(Scythosiphon lomentaria) och spiralbandsalger samt kärlväxterna ax- och

knoppslinga. Alla observerade taxa, utom brunslick, noterades i låga

täckningsgrader (1-5 %). De flesta är även ettåriga arter med stor

mellanårsvariation i förekomst och yttäckning.

Bild 16. Transekt E25. Ov: Den branta hällen på ca 7 m djup. Oh: Den branta hällen täckt

av brunslick innan botten planar ut på 3,8 m djup. Nv: Mosaikbotten täckt av brunslick,

spiralbandsalger och lite borstnate, 2m djup. Nh: Ytnära häll med grönslick och tarmalger

ovanför blåstång.

Transekt E26, Lilla Björnskär

Denna jämnt sluttande 110 m långa transekt nådde 20,8 m djup. Sand var

generellt det dominerande inslaget i en mosaikbotten som i övrigt bestod av block

och sten. Längst ut var det mjukbotten.

Fastsittande vegetation i form av rödblad och ishavstofs förekom på de djupaste

blocken på 19,8 m djup. På mjukbottnarna fanns även löslevande rödblad som

redan på 17,2 m djup täckte 10 % av botten. På 11,1 m djup tillkom fastsittande

kräkel, fjäderslick och ullsläke. Bottnarna täcktes främst av löslevande rödblad

(50-75 %), och från 7,5 m djup även löslevande kräkel.

61


Vid 7,5 m djup tillkom brunslick samt enstaka rödris. Blåstång noterades som

djupast på 5,9 m, men var bältesbildande först från 2 m djup där det fanns

tillräckligt med hårt substrat. Mellan 2-7 m djup var det ca 75 % sandbotten som

täcktes av ett frodigt kärlväxtsamhälle ned till 3,8 m djup.

Enstaka kärlväxter förekom från 6,4 m djup men från 3,8 m djup täckte de

plötsligt 75 % av botten. Kärlväxtsamhället utgjordes av nio arter varav ax- och

knoppslinga samt borstnate och ålgräs tillhörde de dominerande arterna. Även

brunalgen sudare (Chorda filum) var mycket vanlig bland kärlväxterna.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt,

MarTrans) och 2009 (Qvarfordt och Borgiel, 2009). År 2009 noterades både

blåstång och rödris på större djup (5,6 m respektive 10,3 m) än året innan (3,7 m

respektive 5 m) (Figur 27). Motsvarande djupobservationer detta år var 5,9 m

samt 7,5 m. Rödris förekommer endast i låga täckningsgrader (1-5 %) och

variationerna i djupaste förekomst beror delvis på svårigheter att hitta enstaka

individer.

Djup (m)

2007

0

2008 2009 2010 2011 2012 2013

5

10

15

20

25

År

E26

62

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Phyllophora/

Coccotylus

Rhodomela

confervoides

Sphacelaria

arctica

Figur 27. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt i två

tidigare inventeringar.

Blåstångens djuputbredning var oförändrad mellan år 2009 och 2012. De djupare

observationerna av blåstång utgjordes av låga täckningsgrader (1-5 %) vilket

innebär att de kan ha missats år 2008 (Tång & Sånt, 2008), speciellt om det till

exempel fanns mycket lösa alger på transekten vid inventeringstillfället.

Blåstångsbältets djuputbredning var ungefär densamma, 2,0 m i år (2012), 1,8 m

(2009) och 1,4 m (2008), men begränsas av brist på lämpligt substrat eftersom

block och häll utgjorde en mindre andel av bottensubstratet.

På transekten observerades i år 24 växttaxa. År 2009 noterades endast 19 st. I år

noterades bland annat tångludd, spiralbandsalger, tarmalger och hornsärv, vilka

inte noterades år 2009.


Bild 17. Transekt E26. Ov: Sten med nässeldjur på mjukbotten, 13 m djup. Oh:

Löslevande rödblad och kräkel samt blåmusslor, ca 7 m djup. Mv: Ålgräsäng, 3-4 m djup.

Mh: Ax- och knoppslinga, ca 3 m djup. Nv: Blåstångsbältet på ca 2 m djup. Nh: Ytnära

blåstångsbälte.

Transekt E27, Arnöudden

Transekten var 125 m lång och gick ned till 14,5 m djup. Botten bestod av häll

med partier av mosaikbotten med block, sten och sand ned till 6 m djup där det

blev mer mjukbotten. Ned till 11 m djup utgjorde hårda substrat en stor andel av

botten men därefter var det mjukbotten med endast enstaka block och stenar.

Ingen växtlighet noterades djupare än 12,9 m, varken på de få spridda blocken

eller på mjukbotten. På 12,9 m djup växte ishavstofs och på 11,7 m djup tillkom

fjäderslick. När andelen hårdbotten ökade på 10,5 m djup täckte vegetationen 10

% och inkluderade även kräkel. Rödblad och ullsläke tillkom vid 9 m djup.

63


På 8,2 m djup började brunslick att täcka botten och dominerade sedan

växtsamhället upp till 3,8 m djup. Även fjäderslick var vanlig och i ett avsnitt

också rödris (yttäckning 25 %).

Blåstång noterades som djupast på 5 m, men täckte som mest endast 5 % av

botten trots att lämpligt substrat i form av häll med låg sedimentgrad fanns

tillgängligt. Hällen närmast land täcktes av ullsläke på ca 1 m djup och ovanför

den en bred bård av grönslick.

På transekten växte även kärlväxterna nating (Ruppia sp), knoppslinga, borstnate

och hårsärv på 1-4 m djup. Hårsärv täckte i ett avsnitt som mest 25 %, medan de

övriga endast förekom i låga täckningsgrader (1-5 %).

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt

HB, MarTrans) samt i miljöövervakningsprogrammet år 2009 (Qvarfordt och

Borgiel 2009).

Referensarterna ishavstofs och kräkel har haft liknande utbredning alla tre åren

(Figur 28). Rödblad noterades däremot på 11,2 m djup år 2008 jämfört med

knappt nio meter år 2009 och i år. I år förekom rödris på transekten, dessutom

med relativt stor yttäckning (25 %) i ett 3 m långt avsnitt. Rödris har inte noterats

tidigare på transekten och förekommer ofta i låga täckningsgrader.

Blåstång noterades ca 1 m djupare än tidigare år men förekom i samma låga

täckningsgrader (1-5 %).

På transekten noterades detta år 17 växttaxa jämfört med 12 st år 2009. I år

förekom bland annat rödalgerna violettslick och rödris samt kärlväxterna

knoppslinga och borstnate, vilka inte noterades på transekten år 2009.

Djup (m)

2007

0

2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

År

E27

64

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Phyllophora/

Coccotylus

Rhodomela

confervoides

Sphacelaria

arctica

Figur 28. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt i två

tidigare inventeringar.


Bild 18. Transekt E27. V: Hårsärv bland block och sten med brunslick och ullsläke, ca 2

m djup. H: Enstaka blåstång på häll med blåmusslor, ullsläke och brunslick,ca 2 m djup.

Trännöfjärden

Två av Trännöfjärdens transekter har klassats som mycket skyddade (E10 och

E11) och en som extremt skyddad (E12) vad gäller vågexponering. Lokalens

ekologiska status bedömdes år 2009 som hög baserat på tre-fyra referensarters

djuputbredning (Tabell 10). I år blir bedömningen emellertid endast god, eftersom

djuputbredningen av flera referensarter har minskat. I år har endast en transekt

(E12) djuputbredning som motsvarar hög status, på de övriga två transekterna

indikerar djuputbredningen endast god status. År 2009 motsvarade

djuputbredningen på både transekt E10 och E12 hög status, E11 hade även då

endast god status men högre indexvärde än i år (0,80).

De tre transekterna är utspridda i vattenförekomsten Trännöfjärden (Figur 29).

Transekt E10 är belägen i sydvästra delen, E11 i inre, västligaste delen och

transekt E12 i nordöstra delen nära fjärdens större öppning mot skärgården

utanför.

Tabell 10. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning

för lokalen. Observerat maxdjup och poäng för respektive referensart.

Transektnamn

Transektnr

Simpholmen Vårholmen

E10

E11

Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng

Furcellaria lumbricalis 6,5 4 3,7 3 5,2 3

Coccotylus/Phyllophora - - - - 10 5

Rhodomela confervoides - - - - - -

Battersia arctica 7,7 4 7,5 4 11,2 5

Fucus vesiculosus 4,5 4 3,7 3 4,1 4

Indexvärde 0,80 0,67 0,85

EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,77 ± 0,09

Ekologisk status: God

65

Lilla Pukö

E12


E11

E10

E12

Figur 4:5. 29. Karta över Trännöfjärden. Transekterna är är markerade (röda (röda punkter) punkter) och och vattenförekomstens gränser. © Bakg

vattenförekomstens Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 gränser. © Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188

I år noterades även annorlunda ljusförhållanden på transekterna. År 2009

inventerades transekt E10 ned till 17,5 m djup. I år blev sikten dålig redan vid 7-8

m djup och djupare än 9 m var det för mörkt och svårt att se arter på botten. Vid

13 m djup avbröts transekten eftersom det var så mörkt och grumligt att det

varken gick att se botten eller vad man skrev på skrivtavlan.

Liknande förhållanden rådde på transekt E11. Både sikt och ljus började

försämras vid 8 m djup och på 13 m djup avbröts transekten eftersom det var för

mörkt och grumligt. År 2009 gjordes inventeringen ned till 14,6 m djup.

Ytterligare undersökningar behövs för att fastställa om de dåliga sikt- och

ljusförhållandena var ett tillfälligt fenomen eller är generellt förekommande och

därmed kan påverka vegetationens djuputbredning.

Förhållandena var bättre på transekt E12 där sämre sikt noterades först på 13 m

djup, vid transektens slut. Att bättre förhållanden råder på bottnarna i denna del av

vattenförekomsten stöds av större djuputbredning av vegetation på transekten

jämfört med E10 och E11. På transekterna E10 och E11 förekommer vegetation

ned till ca 7,5 m djup och yttäckning över 10 % blir det först vid ca 6 m djup. På

transekt E12 finns vegetation på 11 m djup och den täcker redan vid 9,6 m djup

10 % av botten.

66


I vattenförekomsten Trännöfjärden har en transekt vid Kåreholm (A2) tidigare

inventerats vid ett flertal tillfällen sedan 1988. Transekten bedömdes emellertid

som dåligt lämpad för klassning enligt bedömningsgrunderna (Edlund och

Siljeholm 2007a). Figur 30 visar referensarternas djuputbredning i tidigare

inventeringar i relation till deras djuputbredning på miljöövervakningstransekterna

år 2009 och 2012. Jämförelsen antyder att blåstångens

djuputbredning minskade i slutet på 80-talet men att den under 2000-talet åter har

etablerat sig på djupare bottnar.

Djup (m)

År

1985

0,0

1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

Trännöfjärden

67

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Phyllophora/

Coccotylus

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica

Figur 30. Referensarternas djuputbredning i Trännöfjärden. Värden från åren 1988-2006

är från transekt A2. För åren 2009 och 2012 anges ett medelvärde (± standard error) av

observerad djuputbredning på transekterna E10, E11 och E12. Informationen om

djuputbredning i tidigare inventeringar har hämtats från en sammanställning av J. Edlund

och E. Siljeholm (2007a).

Figur 31 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas

cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre

miljöövervakningstransekter baserat på de två åren 2009 och 2012. Figurens

uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan 34, vid motsvarande figur för lokalen

Kärrfjärden (Figur 15).

De ettåriga arterna och kärlväxterna har haft varierande utbredning på lokalen. I

år var det gott om brunslick, grönslick och tarmalger till skillnad från år 2009 då

istället rödalgen ullsläke var mer vanlig.

De fleråriga algerna hade mer likartad utbredning de två inventeringsåren.

Jämförelsen antyder dock att utbredningen av ishavstofs och kräkel på

transekterna har minskat sedan år 2009. Utbredningen av rödblad verkar dock ha

ökat.


100%

Andel CI per år av total CI

75% 50% 25% 0%

ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER

Ectocarpus/Pylaiella

Cladophora glomerata

Ceramium tenuicorne

Ulva

Ulva

FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER

Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus

Coccotylus/Phyllophora

Polysiphonia fucoides

Battersia Battersia arctica arctica

Furcellaria lumbricalis

KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER

Potamogeton pectinatus

Ruppia Ruppia

Ranunculus Ranunculus baudotii baudotii

Mytilus edulis Mytilus edulis

68

Cover index

0 10 20 30 40

Tfj:2012

Tfj:2009

Figur 31 Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på

samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2009 samt 2012). Till höger visas CI för

samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande

arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel av båda årens totala CI som respektive år

bidrar. Bidrag nära 50 % vardera inventeringsår indikerar oförändrad utbredning.

Transekt E10, Simpholmen

Transekten är egentligen 50 m lång och når ned till 17,5 m djup. I år avbröts

transekten på 13 m djup, 27 m ut från land. Sikt- och ljusförhållandena

försämrades vid 8 m djup och vid 13 m var det för mörkt för att kunna se

någonting på botten. Även mellan 9-13 m djup var det mörkt och grumligt, vilket

försvårade inventeringen. År 2009 observerades vegetation som djupast på 12 m

och endast i låga täckningsgrader.

Transekten består, med undantag för en liten avsats med mjukbotten på 6-7 m

djup, av brant hällbotten med lite block och sten. I år noterades vegetation som

djupast på 7,7 m djup, men det är troligt att de enstaka små algtofsar som

noterades ned till 12 m djup år 2009 inte hittades i år, p g a de dåliga sikt- och

ljusförhållandena. Blåmusslor, nässeldjur (Hydrozoa) och havstulpaner (Balanus

improvisus) noterades emellertid ned till 11,4 m djup. Djupare var det för mörkt

och dålig sikt för att ens se dessa.

Den djupaste vegetationen utgjordes i år av ishavstofs som täckte ca 5 % av hällen

på 7,7 m djup. Vid 6,5 m djup tillkom enstaka fjäderslick. Först på 5,5 m djup

täckte vegetationen 10 % av botten. Täckningsgraden ökade sedan successivt och

på 3,3 m djup täcktes hela botten av vegetation. Brunslick dominerade men även

fjäderslick var vanlig.


Blåstång noterades som djupast på 4,5 m där en ensam ruska växte. Följande

plantor noterades först på 3,3 m djup och från 1,8 m djup var tången

bältesbildande med 50-100 % yttäckning. Kräkel noterades som djupast på 6,5 m

men hade sin största utbredning (10 %) mellan 2-3 m djup.

Närmast ytan täcktes hällen av en bård av grönslick och tarmalger. På transekten

noterades också en ensam axslinga i mjukbottenavsnittet på 6,5 m djup.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats år 2009. Även år 2009 var

vegetationstäckningen låg (< 25 %) upp till 4,5 m djup där blåstång och brunslick

började förekomma. Blåstångsbältet hade samma djuputbredning i år som år 2009

(0,2 - ca 1,8 m) men var kraftigare år 2009 då 100 % noterades redan på 1,9 m

djup. I år täckte blåstången endast 50 % upp till 1,3 m djup där yttäckningen

ökade till 100 %.

De övriga referensarterna noterades grundare i år (Figur 32) men det förklaras

troligen av att de dåliga sikt- och ljusförhållandena under 8 m djup försvårade

inventeringen.

På transekten observerades i år 14 växttaxa jämfört med endast nio år 2009. Detta

år noterades rosendun, violettslick, sudare, smalskägg/krulltrassel,

spiralbandsalger och axslinga på transekten. De förekom generellt i låga

täckningsgrader (1 %) och är, med undantag för axslinga, ettåriga arter.

Djup (m)

2008

0

2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

14

År

E10

Figur 32. Referensarternas observerade djuputbredning i år 2009 och 2012.

69

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica


Bild 19. Transekt E10. Ov: Kamerablixten lyser upp en vertikal hällbotten täckt av

blåmusslor och nässeldjur, > 9 m djup. Oh: Sedimentrik hällbotten med blåmusslor, 6-7

m djup. Mv: En tanig blåstång helt övervuxen av havstulpaner och alger, 4,5 m djup. Mh:

På ca 3 m djup täcker brunslick allt. Nv: Brunslick täcker blåstångsbältet på ca 1 m djup.

Nh: Ytnära blåstångsbälte.

Transekt E11, Vårholmen

Denna jämnt sluttande transekt är egentligen 38 m lång och når ned till 15 m djup.

I år avbröts emellertid transekten på 13,4 m djup, 34 m från land, då sikt- och

ljusförhållandena blev för dåliga. Sikt- och ljusförhållanden försämrades kraftigt

redan på ca 8 m djup, vilket försvårade inventeringen under detta djup.

Botten utgjordes främst av block och sten men även fläckar med grus och sand

förekom. Längst ut var det delvis mjukbotten. Vegetation noterades först på 7,5 m

70


djup, trots ihärdigt sökande. Blåmusslor, havstulpaner och nässeldjur noterades

dock från 12,6 m djup.

Den djupaste vegetationen utgjordes av ishavstofs och på 6,7 m djup tillkom

fjäderslick och ullsläke. Vegetationen började emellertid täcka botten (10 %) först

på 6,3 m djup och först vid 3,7 m djup ökade täckningsgraden till 50 %. Brunslick

var då den dominerande arten som täckte både botten och annan växtlighet.

Växtligheten bestod då, från 3,7 m, bland annat av ett blåstångsbälte (25 %

yttäckning). Inga enstaka djupare blåstångsruskor noterades på transekten. På 3,7

m noterades även kräkel, sudare och tarmalger som djupast. Något grundare, på

2,4 m, växte borstnate spritt.

Blåstångsbältet täckte 100 % av botten på 0,2-1,5 m djup. Ovanför blåstången

täcktes hällen av en bård av grönslick och tarmalger.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats år 2009. Trots att sikt- och ljusförhållanden

var bättre vid inventeringen år 2009 noterades liknade djupgränser som i år. Den

djupaste vegetationen noterades i år på 7,5 m djup, jämfört med 7,4 m år 2009.

Vegetationen började täcka botten (10 % yttäckning) på 6,5 m djup i år jämfört

med 6,3 m djup år 2009.

Både blåstång och kräkel hade emellertid något mindre djuputbredning detta år

jämfört med år 2009 (Figur 33). Blåstångsbältet hade emellertid utbredning större

i år och noterades på 3,7 m djup jämfört med 3,3 m år 2009.

På transekten observerades i år 13 växttaxa mot 15 st år 2009. I år saknades

kärlväxterna axslinga och nating.

Djup (m)

2008

0

2009 2010 2011 2012 2013

1

2

3

4

5

6

7

8

År

E11

Figur 33. Referensarternas observerade djuputbredning år 2009 och 2012.

71

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica


Transekt E12, Lilla Pukö

Transekten var 70 m lång och nådde ett djup på 13 m. Vid transektens slut

noterades sämre siktförhållanden med grumligt vatten. Botten utgjordes av en

mosaik av häll, block, sten, grus, sand och mjukbotten. Närmast ytan var det

enbart hårdbotten och från 5-6 m djup ersattes sanden gradvis av mjukbotten.

Den djupaste vegetationen utgjordes av löslevande rödblad som noterades på 11,2

m djup. Fastsittande vegetation förekom från 11,2 m djup i form av ishavstofs.

Fastsittande rödblad noterades på 10 m djup. Fastsittande kräkel förekom dock

först på 5,2 m djup.

Vegetationen täckte 10 % redan vid 9,6 m djup och vid 8,2 m djup tillkom

fjäderslick. Från 9 m djup upp till 5 m utgjordes vegetationen framförallt av

löslevande rödblad. Mellan 4-5 m djup var botten nästan helt täckt av en tjock

matta av lösa alger, under vilket botten var helt kal. Vid 4,1 m djup började

brunslick, blåstång och ullsläke att förekomma. Blåstången var bältesbildande

72

Bild 20. Transekt E11. V: Måttbandet

försvinner snabbt i den dåliga sikten, ca

10 m djup. U: Block med blåmusslor och

Spirulina, ca 7 m djup. Nv: Blåstång helt

övervuxen av havstulpaner och

brunslick. Nh: Blåstångsbältet på ca 0,5

m djup.


(50-75 % yttäckning) mellan 0-2 m djup. Närmast ytan växte den tillsammans

med grönslick och tarmalger.

På sandbottnarna växte kärlväxterna axslinga, borstnate, ålnate (Potamogeton

perfoliatus) och vitstjälksmöja (Ranunculus peltatus ssp baudotii) samt nating

spritt mellan 1 till drygt 5 m djup.

Jämförelse med tidigare inventeringar

Transekten har tidigare inventerats år 2009. Resultatet från året inventering

stämmer väl överens med år 2009. Både ishavstofs och kräkel noterades något

djupare i år medan rödblad och blåstång hade oförändrad djuputbredning (Figur

34). Även blåstångsbältet (yttäckning >25 %) hade oförändrad utbredning.

På transekten observerades i år 15 växttaxa mot 16 år 2009. I år saknade

violettslick, i övrigt noterades samma arter båda åren.

Djup (m)

2008

0

2009 2010 2011 2012 2013

2

4

6

8

10

12

År

E12

Figur 34. Referensarternas observerade djuputbredning i år 2009 och 2012.

73

Fucus

vesiculosus

Furcellaria

lumbricalis

Coccotylus/

Phyllophora

Rhodomela

confervoides

Battersia

arctica


Bild 20. Transekt E12. Ov: Kalt block på ca 12 m djup. Oh: Mjukbotten med blåmusslor

och nässeldjur, ca 11 m djup. Mv: Löslevande rödblad och blåmusslor, ca 8 m djup. Mh:

Mattan av lösa alger har sveps undan och den kala botten under syns. Nv: Sandbotten

med spridda ålnate samt lös brunslick, ca 2 m djup. Nh: Blåstång och nating täckt av

brunslick på mosaikbotten, ca 1,5 m djup.

74


Referenser

Edlund, J., Siljeholm, E. (2007a) Sammanställning av uppgifter om

hårbottentransekter inom Östergötland och södra delen av Sörmland.

Arbetsmaterial 2007-04-22.

Edlund, J., Siljeholm, E. (2007b) Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra

delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007. Länsstyrelsen i Östergötland.

Edlund, J., Siljeholm, E. (2008) Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra

delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007. Länsstyrelsen i Östergötland.

Kautsky, H. (1988) Factors structuring phytobenthic communities in the Baltic

Sea. Doktorsavhandling. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

ISBN 91-87272-12-1

Kautsky, H., van der Maarel, E (1990) "Multivariate approaches to the variation

in benthic communities and environmental vectors in the Baltic Sea." Marine

Ecology Progress Series 60: 169-184.

Naturvårdsverket (2004) Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning,

programområde kust och hav. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version

2004-04-27

http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervaknin

g/undersokn_typ/hav/vegbotos.pdf [Accessed 2007-12-03]

Naturvårdsverket (2006) Sammanställning och analys av kustnära

undervattensmiljö - SAKU. Naturvårdsverket. Rapport 5591 juni 2006

Naturvårdsverket (2007) Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i

övergångszon. Handbok 2007:4, 1-110.

Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2009) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda

havsbottnar i Östergötlands skärgård 2009. Länsstyrelsen i Östergötland.

Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2010) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda

havsbottnar i Östergötlands skärgård 2010. Länsstyrelsen i Östergötland.

Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2012) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda

havsbottnar i Östergötlands skärgård 2011. Länsstyrelsen i Östergötland.

75


Bilagor

Bilaga 1: Transektuppgifter

Bilaga 2: Artlistor

Bilaga 3: Primärdata dyktransekter

76


Bilaga 1. Transektuppgifter

Fem lokaler inventerades. På varje lokal gjordes tre dyktransekter. I följande

tabeller (Tabell 1:1 och 1:2) visas uppgifter om transekterna inklusive uppmätt

siktdjup och salinitet. Fotografier på transekternas startpositioner samt närmare

beskrivningar av startpunkterna finns i tidigare rapporter (Edlund och Siljeholm

2007b, 2008 samt Qvarfordt och Borgiel, 2009).

Vågexponeringen på dyktransekternas startpositioner (Tabell 1:2) har hämtats

från vågexponeringskartor framtagna av Martin Isæus för projektet

Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö - SAKU på uppdrag

av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006).

Tabell 1:1. Lokalnamn, transektnamn och nummer samt position (Decimalgrader,

WGS84) och vågexponeringsklass.

Lokal

Transekt Lokalnamn Latitud Longitud Exponeringsgrad

Bråvikens kustvatten

E4 Stora Blacken 58,51664 17,05284 Skyddad

E5 Låga Skären 58,52695 17,02145 Skyddad

E6 St. Alön 58,55054 17,04659 Skyddad

Trännöfjärden

E10 Simpholmen 58,37762 16,74102 Mycket skyddad

E11 Vårholmen 58,42353 16,69426 Mycket skyddad

E12

Kärrfjärden

Lilla Pukö 58,41922 16,76187 Extremt skyddad

E13 Yttre Kärrö 58,34034 16,95691 Mycket skyddad

E14 Östra Kärröklabben 58,33905 16,95663 Mycket skyddad

E15 Älgbådskärsklabben 58,33708 16,96213 Extremt skyddad

Hesselöfjärden

E22 Stora Gåsön 58,23848 16,81705 Mycket skyddad

E23 Stora Gåsankan 58,23966 16,81242 Mycket skyddad

E24 Ängholmen 58,23313 16,85654 Mycket skyddad

Yttre Valdemarsviken

E25 Valdemarsvikens mynning 58,10623 (A4) 16,755 Extremt skyddad

E26 Lilla Björnskär 58,08374 16,79215 Skyddad

E27 Arnöudden 58,09601 16,75707 Skyddad

77


Tabell 1:2. Transekternas riktningar, längder och maxdjup (justerade till

normalvattenstånd) samt vem som har gjort skattningarna (AW = Anders Wallin, MB =

Micke Borgiel, SQ = Susanne Qvarfordt). I tabellen är även transektens bredd angiven

samt uppmätt siktdjup och salinitet vid inventeringstillfället. Inventeringsdatum visas

också.

Lokal Datum Kompass Längd Bredd Djup Siktdjup Salt Temp Inventerare

Transekt dd-mmm-åå ° (m) (m) (m) (m) ‰ ° C

Bråvikens kustvatten

E4 22-aug-12 320 50 8 16,3 5,7 5,7 17,8 SQ

E5 22-aug-12 86 120 6 12,0 5,7 5,8 17,7 MB

E6 22-aug-12 280 120 6 15,5 5,0 5,8 17,5 SQ

Trännöfjärden

E10 20-aug-12 240 27 4 13,0 2,6 5,8 19,3 SQ

E11 20-aug-12 90 34 5 13,4 3,1 5,8 18,7 SQ

E12 20-aug-12 320 70 6 13,0 4,0 5,7 18,6 SQ

Kärrfjärden

E13 26-aug-12 140 80 6 13,2 5,7 6,0 18,2 SQ

E14 26-aug-12 81 62 6 13,4 5,7 6,0 18,2 MB

E15 26-aug-12 244 60 6 13,3 5,7 6,0 18,2 SQ

Hesselöfjärden

E22 30-aug-12 181 69 6 24,9 5,6 6,1 16,5 SQ, AW

E23 30-aug-12 174 81 6 23,2 5,6 6,1 16,5 SQ, AW

E24 29-aug-12 161 80 8 21,4 4,6 6,1 17,3 SQ, AW

Yttre Valdemarsviken

E25 29-aug-12 20 50 8 14,7 5,1 6,1 16,1 SQ, AW

E26 29-aug-12 230 110 8 20,8 - 6,1 15,7 SQ, AW

E27 29-aug-12 140 125 6 14,5 5,2 6,2 16,1 MB, AW

78


Bilaga 2. Artlistor

Tabell 2:1. Latinska och svenska namn på taxa som observerats år 2012 och 2009.

Latinska namn Svenska namn Kommentar

SVAVEL-& CYANOBAKTERIER

Beggiatoa

Spirulina

Rivularia atra

RÖDALGER

Aglaothamnion roseum Rosendun

Ceramium tenuicorne Ullsläke

Ceramium virgatum Grovsläke

Coccotylus/Phyllophora Rödblad

Furcellaria lumbricalis Kräkel

Hildenbrandia rubra Havsstenhinna skorpalg, skattas ej systematiskt

Polysiphonia fibrillosa Violettslick

Polysiphonia fucoides Fjäderslick

Rhodomela confervoides Rödris

BRUNALGER

Battersia arctica Ishavstofs

Chorda filum Sudare

Dictyosiphon/Stictyosiphon Smalskägg/Krulltrassel Svårbestämt artpar: D. foeniculaceus/S. tortilis

Ectocarpus/Pylaiella Brunslick Svårbestämt artpar: E. siliqulosus/P. littoralis

Elachista fucicola Tångludd Noterades ej år 2012

Fucus vesiculosus Blåstång

Scytosiphon lomentaria Korvsnöre

GRÖNALGER

Cladophora fracta Näckhår

Cladophora glomerata Grönslick

Monostroma balticum Östersjösallad

Spirogyra Spiralbandsalger

Ulva Tarmalger

SLANGALGER

Vaucheria Slangalger Noterades ej år 2012

KRANSALGER

Tolypella nidifica Havsrufse Noterades ej år 2012

KÄRLVÄXTER

Ceratophyllum demersum Hornsärv

Myriophyllum sibiricum Knoppslinga

Myriophyllum spicatum Axslinga

Potamogeton pectinatus Borstnate

Potamogeton perfoliatus Ålnate

Ranunculus peltatus ssp baudotii Vitstjälksmöja

Ruppia Nating

Zannichellia palustris Hårsärv

Zostera marina Ålgräs

SÖTVATTENSSVAMP

Ephydatia fluviatilis Sötvattenssvamp

RYGGRADSLÖSA DJUR

Balanus improvisus Havstulpan

Hydrozoa Nässeldjur

Mytilus edulis Blåmusslor

79


Tabell 2:2. Antal transekter på respektive lokal som ett taxa noterats på år 2011 samt tidigare

inventeringsår. På varje lokal inventerades tre transekter.

LOKAL Hesselöfjärden Kärrfjärden Trännöfj. Bråviken Valdem.

ÅR 2007 2008 2009 2010 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2009 2012 2009 2012 2009 2012

SVAVEL-& CYANOBAKTERIER

Beggiatoa 2 2 1 1 1 1 2 1

Spirulina 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 3

Rivularia atra (Epi) 1 3 3 2 3 2 3 1 2 2 2

RÖDALGER

Aglaothamnion roseum 2 1 1 2 1 1 2 1 2 2 1 1

Ceramium tenuicorne (Lösl, Epi) 3 3 3 3 3 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

Ceramium virgatum 1 1 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 1 3 3 3 3

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 3 3 3 3 3 3 3

Hildenbrandia rubra 3 1 1 2 1 3

Polysiphonia fibrillosa (Epi) 2 1 2 1 1 2 2 2 1 3

Polysiphonia fucoides (Lösl, Epi) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

Rhodomela confervoides 3 1 1 2 1 1 2 1 1 3

BRUNALGER

Battersia arctica 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

Chorda filum (Lösl) 2 3 2 3 3 3 3 3 3 2 3 2 3 2 2 3 2

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Lösl, Epi) 3 3 3 1 3 3 3 3 2 3 1 2 2 2 2 3

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 1 3 3 3 3 2 2 3

Elachista fucicola (Epi) 2 1 2 1 1 2 1

Fucus vesiculosus (Lösl) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 3 3

Scytosiphon lomentaria 1

GRÖNALGER

Cladophora fracta (Lösl) 2

Cladophora glomerata (Epi) 3 3 2 3 3 3 3 3 3 2 3 3 3 3 3 2 3

Cladophora rupestris 2 2 3 1 1

Monostroma balticum (Lösl) 1 1 3 3 3 3 2 2 1

Spirogyra 2 3 3 1 2 1 3

Ulva 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 1 1 2

SLANGALGER

Vaucheria 2

KRANSALGER

Tolypella nidifica 1

KÄRLVÄXTER

Ceratophyllum demersum 1 1

Myriophyllum sibiricum 1 1 1 3

Myriophyllum spicatum 2 2 2 2 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2

Potamogeton pectinatus 2 2 1 3 2 1 2 1 2 2 1 2 2 2 2 2 3

Potamogeton perfoliatus 1 1 1 1

Ranunculus peltatus ssp baudotii 1 1 1

Ruppia 1 2 2 1 2 2

Zannichellia palustris 1 1 2 2 1 1 1 1 3 3 3 3

Zostera marina 1 1 1

SÖTVATTENSSVAMP

Ephydatia fluviatilis 3 3 3 3 1

RYGGRADSLÖSA DJUR

Balanus improvisus (Epi) 3 1 1 2 3 1 3 1 3

Hydrozoa (Epi) 1 3 1 3 3 2 2 3 3 2 3 3 3

Mytilus edulis 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

Lösl = förekommer löslevande, Epi = förekommer epifytiskt

80


Bilaga 3. Primärdata dyktransekter

Följande 15 onumrerade tabeller innehåller primärdata från den marina

miljöövervakningen av vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands län år 2012.

I tabellerna anges transektnummer. Varje kolumn representerar en skattning och innehåller

avsnittets djup, läge på transekten, bottensubstrat, sedimentgrad och täckning av

förekommande arter, lösa alger. Vid de latinska namnen anges även om arten har

förekommit som epifyt, dvs. växande på andra alger (Epi) eller som löslevande (Lösl).

Förkortningen CF betyder att artbestämningen är osäker men att det troligtvis är den arten.

Transekt nr E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4

Startavstånd (m) 0 0,7 2 4 10 12 17 20 23 27 31,5 39

Slutavstånd (m) 0,7 2 4 10 12 17 20 23 27 31,5 39 50

Startdjup (m) 0 0,2 0,6 1,4 3,3 4 6,2 7,9 10,5 11,6 13,8 15,5

Slutdjup (m) 0,2 0,6 1,4 3,3 4 6,2 7,9 10,5 11,6 13,8 15,5 16,3

Häll 100 100 100 75 75 75 75 75 75 25

Block 25 25 25 25 25 50 10 25

Sten 10

Grus

Mjukbotten

Sand 10 50 25 50 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 2 2 2 3 3 3 3 3 3

Lösa alger 5 10 10 10 50 25 10 75

Total vegetationstäckning 75 75 100 75 75 75 25 25 25 25 10 25

Kommentar

Beggiatoa 5 50

Spirulina 10 5 5 10 5 5

Ceramium tenuicorne 25 50 100 75 75 75 25 25 5 5

Ceramium tenuicorne (Epi) 1

Ceramium virgatum 1

Coccotylus/Phyllophora 5 10 5 10 10 10

Furcellaria lumbricalis 10 10 10 10 10 10 5 10

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 25

Polysiphonia fucoides 1 1

Rhodomela confervoides 1

Battersia arctica 10 10 10

Fucus vesiculosus 10

Cladophora glomerata 75 25 10

Zannichellia palustris 5

Balanus improvisus 10 10 1

Hydrozoa 10 10 10

Mytilus edulis 10 25 50 50 75 75 75 50 50 25 25

Mytilus edulis (Epi) 1

I avsnittet ett tiotal stora, fina,

spridda tångruskor (10%). Ca

10 m till höger om transekten

ett blåstångs-samhälle med

100 % yttäckning på en 4x10 m

stor yta. Epifyter Cer 10, Elach

5. Receptakler 3. Betskador 2.

81

Löst=Ceramium


Transekt nr E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5

Startavstånd (m) 0 0,5 4 6 8 10 18 23 28 36 50 56 62 82

Slutavstånd (m) 0,5 4 6 8 10 18 23 28 36 50 56 62 82 120

Startdjup (m) 0 0,3 1,2 1,5 1,8 2 3,5 4,4 5,5 7 9,2 10,5 11 11,8

Slutdjup (m) 0,3 1,2 1,5 1,8 2 3,5 4,4 5,5 7 9,2 10,5 11 11,8 12

Häll 100 25

Block 75 75 75 75 50 50 50 50 25 25 5 10 25

Sten 25 25 10 50 50 50 50 25 75 25 10 5

Grus

Sand 25 75 25

Mjukbotten 10 10 10 10 10 10 50 50 50

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3

Lösa alger 10 10 10 5 10

Total vegetationstäckning 75 100 75 100 100 100 75 75 50 25 25 25 25 10

Kommentar

Spirulina 1 1

Ceramium tenuicorne 25 10 10 25 25 75 50 50 10 5 1

Ceramium tenuicorne (Epi) 5 5

Coccotylus/Phyllophora 10 5 5 5 5

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10 10 10 10 5

Furcellaria lumbricalis 10 10 10 10 25 25 25 25 10 5 5 5

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 25 5 10 10 5

Polysiphonia fibrillosa 5 10

Polysiphonia fucoides 5 5 5 5 5

Battersia arctica 5 5 5 5 5

Chorda filum 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon 1 1

Ectocarpus/Pylaiella 5 5 5 5 5 5 1

Fucus vesiculosus 50 100 75 25 5

Fucus vesiculosus (Lösl) 5 5 5

Cladophora glomerata 25 5

Potamogeton pectinatus 10 50 25 5 5

Zannichellia palustris 10 10 25 25 5 5

Balanus improvisus 5

Hydrozoa 5 5 10 10

Mytilus edulis 10 10 10 25 25 50 50 50 50 25 50 25 10 10

82


Transekt nr E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6

Startavstånd (m) 0,4 1,7 2,5 5 7 11 14 20 23 28 36,5 41 53 59 64 68 74 83 90 95 97 99 104 113

Slutavstånd (m) 1,7 2,5 5 7 11 14 20 23 28 36,5 41 53 59 64 68 74 83 90 95 97 99 104 113 120

Startdjup (m) 0 0,2 0,6 0,7 1,3 1,9 2,7 3,3 4 4,8 5,5 5,8 6,8 7 8,5 9,4 10,7 11,2 11 12,5 13,5 14,6 15,1 15,3

Slutdjup (m) 0,2 0,6 0,7 1,3 1,9 2,7 3,3 4 4,8 5,5 5,8 6,8 7 8,5 9,4 10,7 11,2 11 12,5 13,5 14,6 15,1 15,3 15,5

Häll 100 100 75 75 50 100 50 100 50 50 10 100 50 50 100 100 100 100

Block 100 100 25 10 10 25 25 10 10 10 10 5 1 10 5 5

Sten 5

Grus

Sand 5 25 50 10 25 10 25 50 75 25 100 10 5

Mjukbotten 50 25 75 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

Lösa alger 50 25 50 50 50 10 10 50

Total vegetationstäckning 75 50 100 100 100 100 75 75 75 50 50 50 10 10 10 25 5 25 10 1 1 10 5 5

Kommentar

Beggiatoa 25

Spirulina 10 25 25 10 10 10 5

Aglaothamnion roseum 1

Ceramium tenuicorne 50 10 5 25 25 5 50 10 5 10 10 5 5 5 5 1

Ceramium tenuicorne (Epi) 5 5 5 1

Coccotylus/Phyllophora 5 5 10 1 25 5 1 5 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10 1

Furcellaria lumbricalis 10 10 5 5 1 5 5 1 1

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 5

Hildenbrandia rubra 75 75 10

Polysiphonia fucoides 5 1

Battersia arctica 5 5 1 5 10 5 1 5 1 1 10 5 5

Chorda filum 1

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 1

Ectocarpus/Pylaiella 10 10 50 75 25 75 5

Fucus vesiculosus 5 75 100 75 75 50 25 5

Cladophora glomerata 75 5

Ulva 1

Myriophyllum spicatum 1

Potamogeton pectinatus 10 25 25 10 25 5 5 5

Zannichellia palustris 10 5 10

Balanus improvisus 10 1 5 5 1

Hydrozoa 5 5 5 5 5 5 5

Mytilus edulis 5 25 10 5 10 25 25 25 10 25 10 50 50 50 25 50 50 25 10 10 5 5

Mytilus edulis (Epi) 5 2 1

skräp 1

skal 3, skräp 10 (flaskor)

83

Lösa=Fucus


Transekt nr E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10

Startavstånd (m) 0 1,3 3 4 5,5 6 7,5 8,5 9,5 10,5 11 12 14 16 17,5 18 20 22 25

Slutavstånd (m) 1,3 3 4 5,5 6 7,5 8,5 9,5 10,5 11 12 14 16 17,5 18 20 22 25 27

Startdjup (m) 0 0,2 1,1 1,3 1,8 2,3 3,3 4 4,4 4,5 4,7 5,5 6,5 6,8 6,5 6,8 7,7 8,9 11,4

Slutdjup (m) 0,2 1,1 1,3 1,8 2,3 3,3 4 4,4 4,5 4,7 5,5 6,5 6,8 6,5 6,8 7,7 8,9 11,4 13

Häll 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 50 100 100 100 100 100 100

Block 5 1 10

Sten 50

Grus

Sand

Mjukbotten 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 75 25

Total vegetationstäckning 100 100 100 100 100 100 25 0 50 25 10 5 0 1 0 5 0 0

Kommentar

Spirulina 10 10

Aglaothamnion roseum 1

Ceramium tenuicorne 10

Ceramium tenuicorne (Epi) 1

Furcellaria lumbricalis 1 10 10 5 1

Hildenbrandia rubra 10

Polysiphonia fibrillosa (Epi) 1

Polysiphonia fucoides 10 25 25 10 10 10 5 1

Battersia arctica 10 10 5

Chorda filum 1

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 10

Ectocarpus/Pylaiella 10 100 100 110 100 10 25 1

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 10 10 10 5 1

Fucus vesiculosus 100 100 50 10 5 1

Cladophora glomerata 75

Cladophora glomerata (Epi) 10 10

Spirogyra (Lösl) 1

Ulva 25 1

Myriophyllum spicatum 1

Balanus improvisus 10 10 10 10 5 50 10 5 1 5 5 1 10 10

Balanus improvisus (Epi) 10 10 5 1 1

Hydrozoa 5 10 5 25 25

Mytilus edulis 10 10 5 5 50 25 25 50 100 75 50 75 75 50 50 10

Mytilus edulis (Epi) 10 5 1 1

84

transektbredd 4 m

transektbredd 2 m

Ingen sikt, svårt att se arter etc

Ingen sikt, ser ej arter etc


Transekt nr E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11

Startavstånd (m) 0,2 2 3 6 8 9 10 12 14 16 20 20,5 22 24 28 30 32

Slutavstånd (m) 2 3 6 8 9 10 12 14 16 20 20,5 22 24 28 30 32 34

Startdjup (m) 0 0,2 0,6 0,8 1,5 2,1 2,4 3,7 4,4 5 6,3 6,7 7,5 8,4 10,6 11,5 12,6

Slutdjup (m) 0,2 0,6 0,8 1,5 2,1 2,4 3,7 4,4 5 6,3 6,7 7,5 8,4 10,6 11,5 12,6 13,4

Häll 100 100

Block 100 75 50 25 25 1 25 10 50 25 25 5

Sten 25 50 50 50 50 75 100 50 75 75 100 50 25 25

Grus 10 10 25 50 50

Sand 10 25 25

Mjukbotten 50 10 10 25 25 25

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 25 25 100 10 10 5

Total vegetationstäckning 100 100 100 100 75 50 50 10 10 10 5 5 0 0 0 0

Kommentar

Spirulina 25 10 5

Aglaothamnion roseum 1

Ceramium tenuicorne 1 1

Ceramium tenuicorne (Epi) 5

Furcellaria lumbricalis 1 1

Hildenbrandia rubra 25 25

Polysiphonia fibrillosa 1

Polysiphonia fucoides 10 10 10 10 10 5

Battersia arctica 1 1 5 5

Chorda filum 1 1

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5

Ectocarpus/Pylaiella 10 10 25 75 75

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 5 10 25 10 10

Fucus vesiculosus 100 100 100 50 25 25

Cladophora glomerata 75 25 25

Cladophora glomerata (Epi) 5 5

Ulva 25 10 5 10 5 5

Ulva (Epi) 5 5

Potamogeton pectinatus 10 10 10

Balanus improvisus 5 10 10 10 10 5 25 25 25 25 5 5

Balanus improvisus (Epi) 5 10 5

Hydrozoa 5 10 10 10 10 10 10

Mytilus edulis 5 5 5 75 75 50 50 50 25 10 10

Mytilus edulis (Epi) 5 5

85

transektbredd 5

transektbredd 4

transektbredd 3 m

Dålig sikt, transektbredd 1 m

Ingen sikt, kan ej skatta arter etc


Transekt nr E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12

Startavstånd (m) 1,4 4 7 9 13 20 21 24 28 30 39 44 48 52 54 56 57 59 62 63 66

Slutavstånd (m) 4 7 9 13 20 21 24 28 30 39 44 48 52 54 56 57 59 62 63 66 70

Startdjup (m) 0 0,5 1,1 2 2,7 4,1 4,4 5,2 5,5 5,9 6,8 7,5 8,2 8,8 9,2 9,6 10 11,2 11,6 11,8 12,2

Slutdjup (m) 0,5 1,1 2 2,7 4,1 4,4 5,2 5,5 5,9 6,8 7,5 8,2 8,8 9,2 9,6 10 11,2 11,6 11,8 12,2 13

Häll 10 10 75 75 100 100

Block 100 50 50 5 10 5 5 5 5 10 10 10 5 5

Sten 5 25 25 25 25 50 10 50 50 10 25 25

Grus 10 50 50 10 75 75 25

Sand 25 25 75 75 75 50 50

Mjukbotten 25 50 50 50 50 75 25 25 75 100

Övrigt

Sedimentpålagring 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 50 50 75 100 25 10 10 5 5

Total vegetationstäckning 100 75 75 50 25 5 5 50 75 75 75 50 25 25 10 5 5 5 0 0 0

Beggiatoa 25

Spirulina 25 25 25

Ceramium tenuicorne 5

Ceramium tenuicorne (Epi) 1

Coccotylus/Phyllophora 1 1 5 5 5 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 50 75 75 75 50 25 10 5 5

Furcellaria lumbricalis 5 5

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 10 5

Polysiphonia fucoides 5 10 1 1 5 5

Polysiphonia fucoides (Lösl) 25

Battersia arctica 1 1 1 10 5 5 5 5 5

Chorda filum 5

Ectocarpus/Pylaiella 75 50 10

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 25 50 1 1

Fucus vesiculosus 75 50 50 10 5

Cladophora glomerata 25 25 1

Cladophora glomerata (Epi) 1

Ulva 10

Myriophyllum spicatum 1 5

Potamogeton pectinatus 25

Potamogeton perfoliatus 10

Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 25 25

Kommentar

Ruppia 1

Balanus improvisus 10 10 5 5 5 10 10 5 5 5 1

Balanus improvisus (Epi) 1 1

Hydrozoa 5 5 10 5 5 5 5

Mytilus edulis 10 10 25 25 25 25 50 50 50 50 50 25 25 10 5 5 5

Mytilus edulis (Epi) 2

Lösa=främst Pylaiella

Lösa=främst Fucus

86

strömt

skal 2

Dålig sikt, skal 2


Transekt nr E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13

Startavstånd (m) 0,2 0,7 2 5 7 11 15 23 26 29 36 37 41 45 48 50 64

Slutavstånd (m) 0,7 2 5 7 11 15 23 26 29 36 37 41 45 48 50 64 80

Startdjup (m) -0,1 0 0,2 0,7 1,2 2,1 3,3 4,8 5 5,8 8,6 9,6 10,4 11 11,4 11,6 12,5

Slutdjup (m) 0 0,2 0,7 1,2 2,1 3,3 4,8 5 5,8 8,6 9,6 10,4 11 11,4 11,6 12,5 13,2

Häll 100 100 25 75 100 100

Block 100 100 100 75 50 50 25 5 25 5

Sten 25

Mjukbotten 5 25 50 75 100 100 100 100 100

Sedimentpålagring 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 50 10 5 5 5

Total vegetationstäckning 0 100 100 100 100 100 100 50 100 75 50 25 50 25 10 5 0

Kommentar

Spirulina 5 25

Rivularia atra (Epi) 10 5

Aglaothamnion roseum 1 1 1

Ceramium tenuicorne 5 5

Ceramium virgatum 1

Coccotylus/Phyllophora 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 50 25 10 5

Furcellaria lumbricalis 1 5 5

Polysiphonia fucoides 5 5 10 10 1 1 1

Rhodomela confervoides 1

Battersia arctica 1 5 5 1

Chorda filum 10 75 75 25 25

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 10 50

Ectocarpus/Pylaiella 25 75 50 50 50 50 75 50

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 75

Fucus vesiculosus 75 100 100 25 5

Cladophora fracta (Lösl) 5 25

Cladophora glomerata 100 25

Monostroma balticum (Lösl) 25 25 25

Spirogyra (Lösl) 10 50

Ulva 10 10 1 1

Ulva (Lösl) 5

Ephydatia fluviatilis 5 10 10 10

Hydrozoa 1 1 1

Mytilus edulis 10 50 50 50 50 25 25 10 5 1 1

Mytilus edulis (Epi) 5 5

87


Transekt nr E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14

Startavstånd (m) 0 2 5 6 7 9 15 19 23 32 33 37

Slutavstånd (m) 2 5 6 7 9 15 19 23 32 33 37 62

Startdjup (m) -0,1 0,1 0,6 1,1 1,9 2,8 4,1 7,4 8,6 11,6 11,9 11,6

Slutdjup (m) 0,1 0,6 1,1 1,9 2,8 4,1 7,4 8,6 11,6 11,9 11,6 13,4

Häll 50 25 100 100 25 100

Block 100 100 100 50 25 5 25 25

Sten 5 5

Grus

Sand

Mjukbotten 50 50 75 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 2 2 3 3 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 5 5

Total vegetationstäckning 100 100 100 100 75 50 10 10 10 10 5 0

Kommentar

Spirulina 5

Rivularia atra 5 5

Ceramium tenuicorne 5

Coccotylus/Phyllophora 5 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 10 5

Furcellaria lumbricalis 2 1

Hildenbrandia rubra 10

Polysiphonia fucoides 1 5 5 5 5

Battersia arctica 5 5 5

Chorda filum 5 10 10 25 50 1

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 10 10

Ectocarpus/Pylaiella 10 25 75 100 50 75 10 10

Fucus vesiculosus 5 100 75 25 10 5

Cladophora glomerata 50 10

Spirogyra (Lösl) 10 10 10 10

Ulva 50

Ephydatia fluviatilis 5 5 5 5

Hydrozoa 5

Mytilus edulis 5 5 10 10 10 10 75 10 50 10 5

88


Transekt nr E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15

Startavstånd (m) 0 0,3 0,5 0,8 1,3 4 5 9 10 11 14 15 19 20 22 25 28 30 35 37 39 46

Slutavstånd (m) 0,3 0,5 0,8 1,3 4 5 9 10 11 14 15 19 20 22 25 28 30 35 37 39 46 60

Startdjup (m) -0,1 0,2 0,4 0,7 1,2 1,6 2 3,4 3,5 3,8 4,3 4,6 5,7 6 6,3 7,7 9,1 9,7 10,8 11,7 11,9 12,8

Slutdjup (m) 0,2 0,4 0,7 1,2 1,6 2 3,4 3,5 3,8 4,3 4,6 5,7 6 6,3 7,7 9,1 9,7 10,8 11,7 11,9 12,8 13,3

Häll 100 100 100 100 50 50 100 100 100 100

Block 100 75 75 50 50 10 75 50 50 25 10 10

Sten 10

Grus

Sand

Mjukbotten 10 25 25 50 50 75 100 100 100 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 10 25 25 5 5

Total vegetationstäckning 75 50 25 10 100 100 75 75 75 100 100 100 100 50 75 50 10 75 50 25 10 0

Kommentar

Beggiatoa 10 5

Spirulina 10 10

Rivularia atra 5

Aglaothamnion roseum 1

Ceramium tenuicorne 25 25 25 1 1

Coccotylus/Phyllophora 5 5 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 5 75 50 25 10

Furcellaria lumbricalis 10 10 5 1

Polysiphonia fucoides 10 10 10 5 5 1

Battersia arctica 1 1 5 5 5 1

Chorda filum 5 25 75 75 75 75 75 75 10

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5

Ectocarpus/Pylaiella 100 100 50 50 50 10 25 75 50

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5

Fucus vesiculosus 50 10 10 1

Cladophora fracta (Lösl) 25 50

Cladophora glomerata 25 25 10 5 1

Monostroma balticum (Lösl) 50 75 50 50 25

Spirogyra (Lösl) 25 10 10 10

Ulva 25

Myriophyllum spicatum 5

Potamogeton pectinatus 5 1

Ephydatia fluviatilis 5 5 5 10 10 10 10 5 10 1 1

Mytilus edulis 50 75 10 10 10 10 10 10 25 25 25 25 50 25 25 1 1

Mytilus edulis (Epi) 2

89

lösa- Phyllophora


Transekt nr E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22

Startavstånd (m) 0,2 0,9 1,8 4 5,5 7 10 12 14 15 17 19 26 41 47 55

Slutavstånd (m) 0,9 1,8 4 5,5 7 10 12 14 15 17 19 26 41 47 55 69

Startdjup (m) 0 0,1 0,2 0,4 1 1,6 3,4 4,5 5,5 6,4 7,8 9 12,1 18,5 20,5 22,4

Slutdjup (m) 0,1 0,2 0,4 1 1,6 3,4 4,5 5,5 6,4 7,8 9 12,1 18,5 20,5 22,4 24,9

Häll

Block 100 100 100 75 75 75 75 100 75 75 75 50 10 10 5

Sten 10 25 25 10 10 10 25 10

Grus 10 5 10 10 10 10 10 10 25 10

Sand

Mjukbotten 10 50 75 75 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 2 2 3 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 5 5 5 10

Total vegetationstäckning 0 75 100 100 100 100 100 50 25 25 10 10 5 5 0 0

Kommentar

Beggiatoa 1

Spirulina 5 5 5 5

Rivularia atra 10 3 1

Aglaothamnion roseum 1 1

Ceramium tenuicorne 10 5 5 5 10 25 10 5

Ceramium tenuicorne (Epi) 5

Coccotylus/Phyllophora 5 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10 5

Furcellaria lumbricalis 1 1 1 5 5 1

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 1

Hildenbrandia rubra 50 75

Polysiphonia fucoides 1 5 5 5

Battersia arctica 1 10 5 5 5 5

Chorda filum 1 5 25 10 10

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5 10 5

Ectocarpus/Pylaiella 25 25 75 75 50 25

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 25 25 5

Fucus vesiculosus 100 100 75 25 5 5

Cladophora glomerata 5 10 5

Ulva 75 5 5

Potamogeton pectinatus 1

Zannichellia palustris 1 1

Balanus improvisus 2

Hydrozoa 1

Mytilus edulis 5 10 10 25 50 50 25 10 5 1

90


Transekt nr E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23

Startavstånd (m) 0 0,5 1,5 3 5,5 8 9 13 14 17 19 20 21 29 34 40 44 53 61 69 74

Slutavstånd (m) 0,5 1,5 3 5,5 8 9 13 14 17 19 20 21 29 34 40 44 53 61 69 74 81

Startdjup (m) 0 0,1 0,2 0,3 0,3 1,2 2,1 3,8 4,1 5 5,6 5,9 6,7 9 11 12,9 14,1 16,6 18,8 20,8 22

Slutdjup (m) 0,1 0,2 0,3 0,3 1,2 2,1 3,8 4,1 5 5,6 5,9 6,7 9 11 12,9 14,1 16,6 18,8 20,8 22 23,2

Häll 75 100 100 10 25 25

Block 100 25 100 75 50 50 10 10 25 25 25 25 25 10 10 10 10 5

Sten 50 10 5 10 10 10 5 5

Grus 10 10 10 10 5

Sand 25 10 50 75

Mjukbotten 75 50 50 75 75 75 75 75 75 100 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 1 2 2 3 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 10 10 5 10 5 5

Total vegetationstäckning 0 25 75 75 75 100 100 75 75 50 25 50 50 25 25 10 10 5 1 0 0

Kommentar

Spirulina 5 5 1

Rivularia atra 2 2 2

Ceramium tenuicorne 5 25 25 50 25 5 5 5 10 25 25

Ceramium tenuicorne (Epi) 5 5

Coccotylus/Phyllophora 5 5 5 5 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 10 10 10 5 5

Furcellaria lumbricalis 1 1 1 5 10 5 5 5

Hildenbrandia rubra 75 50 25 10 10

Polysiphonia fucoides 10 10 10 1

Rhodomela confervoides 1 1

Battersia arctica 1 5 10 10 10 5 5 1 1

Chorda filum 50 10 1

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5

Ectocarpus/Pylaiella 10 10 50 75 50 10 25 25 5

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 10 5 5

Fucus vesiculosus 75 75 25 10 5 1 1 1 1

Cladophora glomerata 5 5

Ulva 25 10 5

Myriophyllum spicatum 5 25 5 1

Potamogeton pectinatus 25 50 25 1

Zannichellia palustris 50 75 10

Balanus improvisus 2 2 2

Hydrozoa 5 5 5 5

Hydrozoa (Epi) 1

Mytilus edulis 5 10 10 25 25 25 50 50 5 50 25 25 10 5 5

Lösa = stor del

avsliten Fucus

91


Transekt nr E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24

Startavstånd (m) 0,2 1 2 5 7 11 14 17 19 22 27 29 34 38 49 58 69 73

Slutavstånd (m) 1 2 5 7 11 14 17 19 22 27 29 34 38 49 58 69 73 80

Startdjup (m) 0 0,2 0,3 0,9 1,2 3,2 4,8 6,1 6,9 7,7 9 9,4 10,9 12,1 14,5 16,8 19,5 20,2

Slutdjup (m) 0,2 0,3 0,9 1,2 3,2 4,8 6,1 6,9 7,7 9 9,4 10,9 12,1 14,5 16,8 19,5 20,2 21,4

Häll 50

Block 50 100 100 100 100 75 75 50 25 5 10 10 1 5 5 5 1

Sten 10 5 5

Grus

Sand

Mjukbotten 10 25 50 75 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 2 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 10 5 5 5

Total vegetationstäckning 100 100 75 75 100 75 50 25 10 25 25 25 25 50 25 10 1 0

Kommentar

Beggiatoa 5

Spirulina 5 5 5 5 5 5

Rivularia atra 3 3

Aglaothamnion roseum 1

Ceramium tenuicorne 50 25 50 25 5 25 25 10 1 1 1

Ceramium tenuicorne (Epi) 5

Coccotylus/Phyllophora 1 5 5 1 1 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 1 10 25 25 25 50 25 10

Furcellaria lumbricalis 1 5 5 5 5 5 5 1

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 10 5 10 5

Hildenbrandia rubra 75

Polysiphonia fucoides 5 1

Battersia arctica 5 5 5 5 1

Chorda filum 5 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5

Ectocarpus/Pylaiella 10 25 75 75 25

Fucus vesiculosus 10 75 10 5 1

Cladophora glomerata 50 25 5 10 5

Ulva 50 25 10 5 5

Balanus improvisus 5 2

Hydrozoa 5 1

Mytilus edulis 10 25 25 50 25 50 50 50 50 50 50 25 25 10 10 5 5

92

språngskikt, skräp 1


Transekt nr E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25

Startavstånd (m) 0,3 0,5 1 4 6 8 8,5 12 13 14 14,5 16,1 18 21 25 31 34 41

Slutavstånd (m) 0,5 1 4 6 8 8,5 12 13 14 14,5 16,1 18 21 25 31 34 41 50

Startdjup (m) 0 0,1 0,2 1,4 2 2 2,4 2,8 3,5 3,8 4,1 5,7 7,1 8,5 10,4 11,7 12,2 13,5

Slutdjup (m) 0,1 0,2 1,4 2 2 2,4 2,8 3,5 3,8 4,1 5,7 7,1 8,5 10,4 11,7 12,2 13,5 14,7

Häll 100 100 25 75 25 100 100 25 100 100 100 75 75 10

Block 50 50 10 10 10 1 5

Sten 25 25 10

Grus 10

Sand 10

Mjukbotten 25 75 50 25 25 100 100 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 25 25 5 5 5 5

Total vegetationstäckning 0 100 100 75 100 100 50 100 50 75 75 75 10 10 10 10 1 1

Kommentar

Beggiatoa 5 5

Spirulina 5 10 5 5 10 5

Rivularia atra 3

Aglaothamnion roseum 1 1 1

Ceramium tenuicorne 5 5

Ceramium tenuicorne (Epi) 5

Coccotylus/Phyllophora 5 5 10 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10

Furcellaria lumbricalis 5 1 5 5 5 5 5 1 1 1

Hildenbrandia rubra 50 25 5

Polysiphonia fibrillosa 1

Polysiphonia fucoides 10 25 10 10 10 5 5 5

Rhodomela confervoides 5

Battersia arctica 1 10 10 5 5 5 1

Chorda filum 5

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 5

Ectocarpus/Pylaiella 50 75 100 100 100 25 75 75 75 5

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 10 5 1

Fucus vesiculosus 5 75 25 5 5 5 5 1

Scytosiphon lomentaria 1

Stictyosiphon tortilis (Lösl) 5 5

Cladophora glomerata 75

Spirogyra (Lösl) 25 10 5

Ulva 25

Myriophyllum sibiricum 5 5

Myriophyllum spicatum 5 5

Potamogeton pectinatus 10 25 5

Zannichellia palustris 10 10

Balanus improvisus 2 5 1

Hydrozoa 10 10 1 5

Mytilus edulis 5 10 5 5 10 5 25 5 75 75 50 50 25 25 10 5

Mytilus edulis (Epi) 1

93

stock 1


Transekt nr E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26

Startavstånd (m) 0,2 0,6 3 5 8,5 13 15 19 24 28 33 36 40 43 44 45 49 59 62 75 79 85 93 103

Slutavstånd (m) 0,6 3 5 8,5 13 15 19 24 28 33 36 40 43 44 45 49 59 62 75 79 85 93 103 110

Startdjup (m) 0 0,2 0,6 0,9 1,3 2 2 2,4 2,7 2,8 3,2 3,8 4,8 5,7 5,9 6,4 7,5 10,3 11,1 14,4 15,4 16,7 17,2 19,8

Slutdjup (m) 0,2 0,6 0,9 1,3 2 2 2,4 2,7 2,8 3,2 3,8 4,8 5,7 5,9 6,4 7,5 10,3 11,1 14,4 15,4 16,7 17,2 19,8 20,8

Häll 100 50 25

Block 50 75 75 50 25 10 5 25 25 25 25 25 50 50 25 10 50 50 5 5

Sten 25 10 5 10 10 10

Grus 25 25 25 5

Sand 10 50 50 75 75 75 75 75 75 75 75 75 50 25 25

Mjukbotten 25 75 100 25 50 100 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4

Lösa alger 10 50 50 25 25 10 25 10 10 10 10

Total vegetationstäckning 25 100 100 75 75 100 100 100 100 100 100 100 75 75 75 50 50 50 75 25 25 10 1 0

Spirulina 1 5 5 5 5

Ceramium tenuicorne 10 5 5 5 5 1 1

Coccotylus/Phyllophora 5 5 1 5 5 1 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 50 50 25 25 50 75 25 25 10 1

Furcellaria lumbricalis 5 5 1 1 5 5 5 5 10 5 5 5 5

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 10 25 25 25

Hildenbrandia rubra 25 25 5

Polysiphonia fibrillosa 1

Polysiphonia fucoides 5 10 10 25 10 10 25 25 5

Polysiphonia fucoides (Epi) 1 1 25

Rhodomela confervoides 5 10 5 1 1

Battersia arctica 10 10 1 5 5 1 1

Chorda filum 1 5 25 75 10 10 50 75 25 10

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 10 25

Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5 5 5 5 5

Ectocarpus/Pylaiella 5 5 10 25 10 25 25 25 25 25 25 25

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 10 25 50 50 25 25 5

Fucus vesiculosus 100 100 75 75 10 5 10 5 5 5 5

Cladophora glomerata 10 5 5

Spirogyra (Lösl) 5

Ulva 10

Ceratophyllum demersum (Lösl) 5 5 1 1 1

Myriophyllum sibiricum 5 5 50 1

Myriophyllum spicatum 1 5 75 10 50 50 75 5 1

Potamogeton pectinatus 25 75 50 75 75 25 5

Potamogeton perfoliatus 5 1

Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 5

Kommentar

Ruppia 5 5

Zannichellia palustris 5 50 10 10 10 5 5 1

Zostera marina 75 75 75 50 50 50

Balanus improvisus 2 1 1 1 1

Hydrozoa 5 5 5

Mytilus edulis 1 5 5 10 5 10 5 5 5 10 10 10 10 50 50 25 25 10 10 5 5

Mytilus edulis (Epi) 1 1

94


Transekt nr E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27

Startavstånd (m) 1 4 6 8 11 14 18 21 23 26,5 37 55 60 66 77 86 99

Slutavstånd (m) 4 6 8 11 14 18 21 23 26,5 37 55 60 66 77 86 99 125

Startdjup (m) 0 0,8 1,4 2 2,5 3 3,8 4,1 5 6,6 8,2 8,8 8,9 9,5 10,5 11,7 12,9

Slutdjup (m) 0,8 1,4 2 2,5 3 3,8 4,1 5 6,6 8,2 8,8 8,9 9,5 10,5 11,7 12,9 14,5

Häll 100 100 25 25 100 100 25 100 100 50

Block 75 75 100 50 50 5 50 10 5 1 1

Sten 10 10 25 10 1

Grus 10 10

Sand 5 25 5 10 10

Mjukbotten 25 75 50 100 100 100

Övrigt

Sedimentpålagring 1 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 3 3 4 4 4 4

Lösa alger 10 5 5 5

Total vegetationstäckning 75 75 100 100 100 75 100 100 100 25 10 10 10 10 5 2 0

Kommentar

Spirulina 1 5 5 5 5 10 1

Rivularia atra 3

Ceramium tenuicorne 75 5 5 5 2 1 2

Coccotylus/Phyllophora 5 1

Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10

Furcellaria lumbricalis 10 5 10 5 5 5 1 5 5 5 5 5

Furcellaria lumbricalis (Lösl) 5

Hildenbrandia rubra 75 75

Polysiphonia fibrillosa 5 1

Polysiphonia fucoides 10 75 75 75 25 25 10 10 25 5 5 10 10 5

Rhodomela confervoides 5 25 5

Battersia arctica 5 5 5 5 2

Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 10 5

Ectocarpus/Pylaiella 25 25 25 75 100 75 10

Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 10

Fucus vesiculosus 5 1 5 1

Cladophora glomerata 75 5 5 10 5

Spirogyra (Lösl) 5

Myriophyllum sibiricum 1

Potamogeton pectinatus 1

Ruppia 5

Zannichellia palustris 5 25 5 1

Balanus improvisus 5 5 5 5 2 2

Hydrozoa 5 5 5 2

Mytilus edulis 5 10 25 25 10 10 10 5 25 25 10 50 50 25 5 5 2

95

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!