Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

Förändringar i blåstångens utbredning
År 2011 noterades omfattande betskador på blåstången på samtliga inventerade
transekter där blåstång förekom. Tångruskorna såg ofta mer eller mindre ut som
skelett (Bild 2), där endast de hårdare mittsträngarna på grenarna var kvar. De
yngre delarna på tången, grenspetsarna, var oftast mindre betade.
Omfattande betskador noterades på alla djup, på tångruskor vid ytan, i de kraftiga
blåstångsbältena och på de djupast förekommande tångruskorna. Nedre delen av
tångbältet samt de djupare blåstångsruskorna var generellt i sämre skick med
omfattande betskador och även ofta riklig påväxt av mossdjur (Electra
crustulenta), blåmusslor (Mytilus edulis) och fintrådiga alger.
Cover Index
Djup (m)
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
Transekt
E13 E14 E15
Transekt
Yttäckning
Förekomst (1 %)
E13 E14 E15
Djup (m)
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
18
Transekt
E13 E14 E15
Bälte (>25 %)
Figur 5. KÄRRFJÄRDEN
I figuren visas blåstångens
maximala djuputbredning
(förekomst 1 %),
blåstångsbältets maximala
djuputbredning (Bälte > 25 %)
och blåstångens yttäckning
(Cover Index) på de tre
transekterna (E13, E14 och
E15) de sex inventeringsåren
2007-2012.
De omfattande betskadorna påverkade generellt inte djuputbredning eller
täckningsgrad av blåstångsbälten i inventeringen år 2011. Blåstångsruskorna
fanns ju kvar, även om de såg ut som skelett. Det befarades emellertid att de stora