Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna

Tappningen sköts av tapparen Mats Danielsson som sitter väl skyddad i tappmaskinen, ATM, som består av en spårbunden
maskin med en rörlig verktygshållare. Tapparen har idag en mycket bättre arbetsmiljö än de tappare som var tvugna att
manuellt sköta processen. Hytten är luftkonditionerad och det fi nns gott om skydd om något skulle gå fel. Foto SOA 2007
68 Stockviksverken
Motstående sida. I hållaren kan tapparen växla mellan olika verktyg som förvaras i en
ställning vid sidan om tappstället (bild på motstående sida). Här fi nns även möjlighet att
kyla verktygen i vattenbad. Verktygen är bland annat en svedjelans av grafi t som genom att
kopplas till elektricitet bränner hål i tappstället med en ljusbåge, ett spett, en plugghållare
och en skrapa. Plugghållaren används för att föra in en lerplugg i tapphålet efter avslutad
tappning. Leran bränns till en plugg som eff ektivt förhindrar smältan från att rinna ut.
Tidigare användes karbid som blåstes in i tapphålet och på så vis blockerade fl ödet ur
ugnen. Vid start av ugnen och justering av tapphålets läge används en syrgaslans som
bränner hål i smältan. Lansen hanteras manuellt och liknar det tappningsförfarande som
användes innan den fösta ATM installerades 1987. De två följande maskinerna togs idrift
1989. Foto SOA 2007