Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? - Länsstyrelserna

www.lansstyrelsen.se/skane 

Miljömålen i detaljplaneringen 

- hur gör man?

2 

Titel Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? 

Utgiven av Länsstyrelsen i Skåne län 

Beställningsadress Länsstyrelsen i Skåne län 

Enheten för samhällsplanering 

205 15 MALMÖ 

Tfn: 040/044-25 20 00 

exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se 

skane@lansstyrelsen.se 

Text och layout Johanna Kaaman 

Tryck Davidsons Tryckeri 

Papper 130/170 gr Munken Polar 

Upplaga 250 ex 

Länstyrelserapport 2010:35 

ISBN 978-91-86533-30-4 

Projektledare har varit Johanna Kaaman (2010-10 - 2010-12) och Anna Persson (2009-01 - 2010-09). 

Referensgrupp: Susanne Dahlberg (Länsstyrelsen i Skåne län), Anette Löfgren (Boverket,) Marianne Örnblom (länsarkitekt, Länsstyrelsen i 

Blekinge län) samt Elin Sander (Länsstyrelsen i Gotlands län). 

Styrgrupp: Elisabet Weber (länsarkitekt), Ola Gustafsson (enhetschef, Miljö- och vattenstrategiska enheten) samt Kristina Westlin 

(projektledare, Klimatanpassning Skåne). 

Copyright Länsstyrelsen i Skåne län 

Innehållet får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan 

Skriften ingår i projektet Miljömålsarbete i detaljplaneringen som genomförts av Länsstyrelsen Skåne län med hjälp av projektmedel för 

miljömålsuppföljning från Miljömålsrådet.

Miljökvalitetsmålen 

Illustration: Tobias Flygar 

Begränsad klimatpåverkan 

Frisk luft 

Bara naturlig försurning 

Giftfri milö 

Skyddande ozonskikt 

Säker strålmiljö 

Ingen övergödning 

Levande sjöar och vattendrag 

Grundvatten av god kvalitet 

Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Myllrande våtmarker 

Levande skogar 

Ett rikt odlingslandskap 

God bebyggd miljö 

Ett rikt växt- och djurliv 

3

4 

Foto: Johanna Kaaman

Inledning 

Idag finns höga ambitioner i de skånska kommunerna om en långsiktigt hållbar utveckling. 

Samtidigt har många av miljökvalitetsmålen varit svåra att uppnå i Skåne. Ett högt exploateringstryck, 

ökad trafik och omstruktureringen av handeln gör till exempel att vägtransporterna ökar. 

I projektet Miljömålsarbete i detaljplaneringen har Länsstyrelsen undersökt om och hur detaljplaneringen 

och plan- och bygglagen (PBL) kan vara möjliga verktyg för att uppnå miljömål 

som God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Översiktsplanen är det mest lämpliga 

planinstrumentet för att hantera miljökvalitetsmålen. Här tas de strategiskt viktiga besluten kring 

användningen av mark och vatten. Visionerna för kommunens utveckling redovisas. Men för 

att visionerna ska få genomslag krävs att de finns med hela vägen, även i de juridiskt bindande 

detaljplanerna. 

Med hjälp av den fysiska planeringen kan kommunerna öka möjligheterna att uppnå God bebyggd 

miljö, Begränsad klimatpåverkan och flera andra miljökvalitetsmål. Alla frågor går så klart 

inte att åtgärda i en detaljplan - det finns begränsningar för vad som får och kan regleras. Länsstyrelsen 

vill uppmuntra kommunerna att använda plan- och bygglagstiftningens möjligheter men 

även att hitta fler vägar för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling! 

I denna skrift presenteras exempel på hur några skånska kommuner arbetar med frågor som rör 

God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan i den fysiska planeringen - även i detaljplaneringen. 

Skriften innehåller även tips om olika nätverk och listar användbara planeringsunderlag. 

Skriften vänder sig till kommunala tjänstemän och politiker samt konsulter som arbetar med 

fysisk planering men förhoppningsvis kan även andra ha nytta av den. 

Malmö januari 2011 

Elisabet Weber 

Länsarkitekt 

5

6 

Plan- och bygglag 2010:900 

1 § 

I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och 

om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda 

människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala 

levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i 

dagens samhälle och för kommande generationer. 

Generationsmålet för miljöpolitiken 

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över 

ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade 

miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet). 

Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella 

sammanhang. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa 

miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska 

inriktas mot att: 

– ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att 

deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad 

– den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och 

nyttjas hållbart 

– människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om 

miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas 

– kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen 

– en god hushållning sker med naturresurserna 

– andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med 

minimal påverkan på miljön 

– konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och 

hälsoproblem som möjligt.

INNEHÅLL: 

Inledning 

Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? 

Hur ser det ut i Skåne idag? 

Från översiktsplan till detaljplan 

Vad kan man vinna? 

Vilka verktyg har kommunen? 

Konkreta exempel: 

Minskade transporter i Lunds kommun 

Kulturmiljö och estetiska värden i Höganäs kommun 

Översvämningar och klimatanpassning i Hässleholms kommun 

Behovet av gröna och blå strukturer 

Var finns hjälpen? 

Ord och uttryck 

På gång 

Kontakta gärna oss! 

Egna anteckningar 

5 

8 

12 

14 

17 

20 

25 

31 

37 

43 

45 

48 

49 

49 

50 

7

8 

Dialogseminarium om miljömålen i detaljplaneringen, Länsstyrelsen i Skåne län 9 november 2009 


Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? 

– Vad är egentligen poängen med just miljömålsarbete? 

– Kan man jobba med miljömålen i detaljplaneringen på ett vettigt sätt? 

– Går det verkligen att bygga tätare i städerna, nära bra kollektivtrafik, och samtidigt bevara 

tillräckligt med grönytor? 

Dessa är några av frågorna som Länsstyrelsen fått 

från de skånska kommunerna i diskussioner om 

miljömålen och den fysiska planeringen. Här är 

några av svaren: 

1. Miljökvalitetsmålen är värdefulla eftersom de 

kan ge en systematik och struktur åt miljöarbetet 

på lokal, regional och nationell nivå. 

2. Ja, det kan man. Detaljplanering är ett av flera 

verktyg som kan användas för att nå miljömålen. 

Läs mer om olika verktyg på sidan 20. 

3. Konflikter mellan olika miljömål och delmål 

speglar de konflikter som finns i den fysiska planeringen. 

Läs mer om målkonflikter och målsamverkan 

på sidan 14. 

Svårt att uppnå miljömålen 

Under flera år har uppföljningen av Skånes miljömål 

och miljöhandlingsprogram visat att det är 

svårt att nå bland annat delmålen under miljömålet 

God bebyggd miljö.* Även om miljömålen finns 

med i kommunernas övergripande styrdokument, 

som översiktsplaner och miljöhandlingsplaner, 

saknas ofta strategier för hur målen ska nås. Projektet 

Miljömålsarbete i detaljplaneringen tillkom 

för att se om och hur detaljplaner kan användas 

* Miljötillståndet i Skåne Årsrapporter 1996-2010 

som verktyg för att uppnå miljömålen, med fokus 

på miljömålen God bebyggd miljö och Minskad klimatpåverkan. 

Detaljplanen är ett viktigt verktyg i 

samhällsbyggnaden eftersom det är här de enskilda 

intressena prövas mot de allmänna och den faktiska 

användningen av marken fastställs juridiskt. 

Dialog om möjligheter och hinder 

I november 2009 ordnade Länsstyrelsen ett dialogseminarium 

för planerare i de skånska kommunerna. 

Syftet var att diskutera vad det finns 

för möjligheter och hinder för att jobba med 

miljöfrågor och miljömålen i detaljplaneringen. 

Frågorna som Länsstyrelsen får visar att det inte 

alltid är så tydligt hur det konkreta arbetet med 

miljömålen ska gå till, eller varför det är så viktigt. 

På dialogseminariet framgick att ställningstaganden 

i den översiktliga planeringen är en grundläggande 

förutsättning. Inbjudna föreläsare försökte 

sedan ge svar på frågan om hur miljömålen kan få 

genomslag även i detaljplanerna. I diskussionerna 

var deltagarna överens om att det krävs samverkan 

mellan förvaltningar men också samarbete över 

kommungränserna. Konkurrens mellan kommuner 

kan ibland vara ett hinder för ett effektivt 

miljöarbete. 

9

10 

Goda exempel efterfrågas 

Deltagarna på dialogseminariet efterfrågade också 

exempel på bra planbestämmelser som fungerar, 

användbara argument och tillgång till forskning i 

ämnet. Men man pekade även på att det behövs 

ett uttalat mandat i kommunen för att jobba med 

frågorna och att det är viktigt att politikerna är 

med på banan. Miljömålsarbetet måste förankras 

på högsta nivå och kan inte bara vara en tjänstemannafråga. 

Varför just dessa mål? 

De allra flesta miljökvalitetsmål berör på något sätt 

kommunernas fysiska planering. Några av Skånes 

regionala delmål för God bebyggd miljö går att 

åtgärda i detaljplaneringen - se schemat på motstående 

sida. I november 2009 antog Länsstyrelsen i 

Skåne nya regionala delmål för Begränsad klimatpåverkan 

- bland annat delmålet Klimatanpassning 

som behandlar frågor om risk för översvämningar, 

ras, skred och erosion.* Det råder idag en stor 

samstämmighet om att klimatförändringarna 

påverkar och kommer att påverka kommunernas 

planering. I delmålet ingår att kommunerna ska 

identifiera, analysera och beakta riskerna i sin 

planering samt ta fram förslag på hur den befintliga 

bebyggelsen ska anpassas. Här finns en direkt 

koppling till både översiktlig planering och detaljplanering. 

Ett annat delmål är Transporter som 

rör minskade utsläpp av växthusgaser. En första 

uppföljning visar att ytterligare insatser behövs för 

att dessa delmål ska kunna nås. 

Förändringar på gång 

Förändringar av miljökvalitetsmålen och en ny 

reviderad plan- och bygglag (PBL 2010:900) - 

som börjar gälla den 2 maj 2011 - innebär nya 

möjligheter för kommunerna. Enligt plan- och 

bygglagen (PBL 2010:900) ska kommunen i 

översiktsplanen redogöra för hur man tar hänsyn 

till relevanta nationella och regionala mål samt 

kommunala planer och program som rör hållbar 

utveckling (3 kap. 5 § 4 p.). Kommunen har även 

möjlighet att reglera olika slags skydd i detaljplaner. 

Läs mer i avsnittet om klimatanpassning på 

sidorna 36-41. 

Arbetet fortsätter! 

Miljömålssystemet har utretts under 2009 och håller 

på att förändras. Ett nytt sätt att bedöma målen 

kommer att införas som tar hänsyn till naturens 

långa återhämtningstid och att miljöproblemen 

rör sig över nationsgränserna. Men miljökvalitetsmålen 

kommer att finnas kvar och även i fortsättningen 

utgöra en av grunderna i kommunernas, 

länsstyrelsernas och de centrala verkens arbete. 

De frågor som miljökvalitetsmålen rör kvarstår 

även om arbetet med hur de ska uppnås förändras. 

Många kommuner har dessutom antagit lokala 

delmål som rör den fysiska planeringen på olika 

sätt. Det kan handla om att bevarandeplaner ska 

upprättas eller hur våtmarker ska skyddas. Arbetet 

som idag pågår i kommunerna med att skapa 

förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle 

kommer att fortsätta även med nya miljömål. 

* http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/miljomal/Miljomalen/Begransad_klimatpaverkan/

GOD BEBYGGD MILJÖ 

Planeringsunderlag för 

minskat transportbehov 

genom ändamålsenlig 

struktur 


kulturhistoriska och 

estetiska värden 


grönstruktur 


energi 

Planeringsmål för vindkraft 

Kulturhistoriskt värdefull 

bebyggelse 

Buller 

Skydd av bullerfria områden 

Naturgrus 

Energianvändningen m.m. 

i byggnader 

Avfall 

Inomhusmiljö 

Radon 

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 

Klimatanpassning 

ÖP DP BYGGLOV BYGGANM. 

X 

X 

X 

X 

X X 

X 

X 

X 

X X 

Transporter X X 

X 

X 

X 

X X 

X 

X 

X X 

X X X X 

X 

X 

X X 

X 

Schemat visar Skånes samtliga delmål för God bebyggd miljö samt två delmål under Begränsad klimatpåverkan. I 

schemat syns när i planeringsprocessen det fi nns möjligheter att påverka måluppfyllelsen. Färgerna indikerar 

målstatusen enligt uppföljningen i årsrapporten för 2010. 

Målet bedöms kunna nås inom den utsatta 

tidsramen. 

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om 

ytterligare åtgärder sätts in eller genomförs. 

Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen 

även om ytterligare åtgärder sätts in eller genomförs. 

11

12 

Hur ser det ut i Skåne idag? 

Många skånska kommuner har lokala miljömål som stöd i planeringen. Men trots ambitionerna 

om en hållbar utveckling går utvecklingen för de fl esta delmål under God bebyggd miljö åt fel håll. 

Planeringsunderlagen måste bli fl er, bättre och komma till användning i planeringen. 

Svårt att nå målen 

Just nu verkar bara miljökvalitetsmålet Skyddande 

ozonskikt vara möjligt att nå i Skåne län. Målen 

Bara naturlig försurning och Grundvatten av god 

kvalitet kan komma att nås, men för övriga miljökvalitetsmål 

ser det värre ut. Trenden för God bebyggd 

miljö i Skåne har länge pekat åt fel håll. Det 

ser särskilt illa ut för delmålen som rör planeringsunderlag 

och delmålen Kulturhistoriskt värdefull 

bebyggelse, Buller, Skydd av bullerfria områden och 

Naturgrus. Tillgången på antikvarisk kompetens 

är låg, många invånare besväras av trafi kbuller 

och antalet byggnader som skyddas av byggnadsminnesmärkning 

har minskat de senaste åren.* I 

årsrapporten för miljötillståndet i Skåne 2010** 

framgår att det ofta saknas konkreta strategier för 

att nå målen och att det behövs bättre underlag i 

många kommuner. 

Planeringsunderlag - ett första steg 

Att fl era av Skånes delmål för God bebyggd miljö 

handlar om tillgången till planeringsunderlag gör 

det svårt att bedöma om kommunernas planering 

verkligen leder till ett uppfyllande av miljökvalitetsmålen. 

Men planeringsunderlagen är viktiga 

verktyg i den översiktliga planeringen. Underlagen 

är ett första steg för att uppnå en planering som 

leder till minskade utsläpp av växthusgaser, bevarande 

och utveckling av kulturhistoriska värden, 

energieff ektivisering samt tillgång till grönska och 

rekreationsmöjligheter. Det är viktigt att planeringsunderlagen 

utvecklas till användbara verktyg 

- både i den översiktliga planeringen och i detaljplaneringen. 

Lokala miljömål kan stödja 

De fl esta skånska kommuner har antagit lokala 

miljömål med åtgärder och åtgärdsansvariga. 

Däremot har inte alla kommuner mål som omfattar 

den fysiska planeringen. De regionala miljömålen 

kan vara en utgångspunkt för lokala mål 

men måste anpassas till lokala förutsättningar och 

prioriteringar. För att målen ska vara användbara 

måste de vara möjliga att följa upp, till exempel 

med indikatorer. För att de ska kunna nås krävs 

att kommunen beslutar om åtgärder. I rapporten 

Nationella miljömål en lokal utmaning*** påpekar 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att 

det krävs lokala politiska prioriteringar för att få 

igång miljömålsarbetet. Samarbete är också ett 

nyckelord för att sprida och konkretisera arbetet - 

lokalt, regionalt och nationellt. Men kommunen 

är genom sitt planmonopol motorn i den fysiska 

planeringen. 

* http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/ 

** http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/miljomalsuppfoljning/ 

*** http://skl.se/web/Miljomal.aspx

Höganäs 

Båstad 

Helsingborg 

Landskrona 

Ängelholm 

Vellinge 

Åstorp 

Bjuv 

Kävlinge 

Lomma 

Burlöv 

Malmö 

Svalöv 

Klippan 

Lund 

Staffanstorp 

Svedala 

Eslöv 

Trelleborg 

Örkelljunga 

Perstorp 

Höör 

Hässleholm 

Hörby 

Sjöbo 

Skurup Ystad 

Osby 

Östra 

Göinge 

Kristianstad 

Tomelilla Simrishamn 

Bromölla 

13

14 

Från översiktsplan till detaljplan - glapp eller tydlig koppling? 

De flesta skånska kommunerna redovisar miljökvalitetsmålen i översiktsplanen eller i den tillhörande 

miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). Målen behandlas på lite olika sätt men ofta finns de med 

som en förutsättning. En del kommuner har dessutom antagit lokala miljömål. Däremot är det 

mera sällsynt med konkreta riktlinjer för hur miljömålen ska få plats i den fysiska planeringen. 

Möjligheter i planeringen 

I översiktsplanen har kommunen störst möjligheter 

att planera för en hållbar utveckling. Men även 

om översiktsplanen slår fast att hänsyn ska tas till 

miljömålen, är det lätt att de goda intentionerna 

glöms bort när en detaljplan tas fram. Det kan 

bero på flera saker. I en mindre detaljplan kan 

det vara svårt att motivera varför miljöfrågorna är 

viktiga, särskilt om planarbetet riskerar att fördröjas 

och bli mer omfattande. Det är då viktigt 

att komma ihåg att alla dessa mindre detaljplaner 

sammantagna bidrar till en mer eller mindre 

hållbar utveckling. Brist på kunskap kan vara 

ett hinder. De som arbetar med planering inom 

kommunen behöver kunskaper om miljömålen. 

På motsvarande sätt måste de som arbetar med 

miljömålen vara insatta i planeringens möjligheter 

och begränsningar. 

Målkonflikter eller målsamverkan 

Olika miljömål står ofta i konflikt med varandra. 

Förtätning av befintlig bebyggelse, som minskar 

transportbehovet, kan innebära att tätortsnära 

grönområden bebyggs. När man bygger nytt i städer 

och tätorter kan målet om minskade transporter 

hamna i konflikt med bullermål och miljökva- 

* Luftkvalitetsförordning (2010:477) 

** http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/ 

*** 6 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) 

litetsnormer (MKN) för utomhusluft.* Många 

svårlösta konflikter går dock att hantera med 

omsorgsfull och framsynt planering. Kärnfrågan 

är ofta vilket tidsperspektiv man väljer. Det finns 

även möjlighet till målsamverkan - att åtgärder för 

att uppnå ett mål leder till att andra mål uppfylls. 

Om människors utsatthet för vägtrafikbuller minskar 

ökar möjligheten att uppnå miljömålet Frisk 

luft. Om miljömålen uppfylls i större utsträckning 

kan också andra mål bli lättare att uppnå, till 

exempel de elva folkhälsomålen.** 

Redovisa konflikterna! 

När en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs 

för en detaljplan ska den innehålla en beskrivning 

av hur relevanta miljökvalitetsmål beaktas i 

planen eller programmet.*** Genom att redovisa 

hur detaljplanen påverkar miljömålen kan konflikter 

göras tydliga tidigt i processen. Då blir 

det lättare att hantera dem och göra väl avvägda 

prioriteringar. Alla mål som berörs bör tas upp för 

att ge en rättvisande bild av planens konsekvenser. 

Det är viktigt att miljömålen inte bara listas 

i planbeskrivningen utan att de faktiskt påverkar 

avvägningarna. Planen ska om möjligt bidra till att 

uppnå miljökvalitetsmålen.

Foto: Anna Persson 15

16 


Vad kan man vinna? 

Genom att tänka efter före i planeringen kan kommunen motverka att det krävs kostsamma 

miljöförbättrande åtgärder i ett senare skede. Här finns miljövinster, tidsvinster och ekonomiska 

vinster att hämta! 

Förekom problemen! 

Det kostar ofta mindre att göra rätt från början än 

att åtgärda problem som uppstår efterhand. Det 

är till exempel mer lönsamt att förebygga erosion 

eller översvämningar än att ta konsekvenserna 

av att en naturolycka inträffar. Kommunen har 

genom plan- och bygglagen dessutom ett ansvar 

att bebyggelse bara tillåts på mark som är lämplig 

för ändamålet (2 kap. 2 § & 5 § plan- och bygglag 

(2010:900)). Skadeståndslagens generella bestämmelser 

om fel i myndighetsutövning reglerar hur 

kommunen kan ställas till svars (3 kap. 3 § skadeståndslag 

(1972:207)). 

Vad kan naturen göra för oss? 

Vi tar ofta det rena dricksvattnet, den bördiga jorden, 

det vackra landskapet och arterna i naturen 

för givna. Att värdera naturens tjänster i pengar 

kan underlätta att se miljöarbetet som en långsiktigt 

god investering. Ekosystemtjänster är ett 

begrepp som används för att beskriva de nyttigheter 

vi får gratis av naturen. Det kan vara luft- och 

vattenrening, bullerdämpning, klimatreglering och 

ekosystemens förmåga att lindra effekterna av naturkatastrofer. 

Uttrycket fick genomslag i och med 

det internationella forskningsprogrammet Millennium 

Ecosystem Assessment. Idag hotas många eko- 

* Hushållning med åkermark? SKÅNE I UTVECKLING 2006:8 

systemtjänster av klimatförändringens effekter och 

annan mänsklig påverkan. Att göra kostnadsnyttoanalyser 

kan vara till hjälp i den fysiska planeringen. 

Kostnadsnyttoanalysen är en metod som visar 

om det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar 

sig att sätta in åtgärder eller inte. I kostnadsnyttoanalysen 

väger man samman samtliga fördelar och 

kostnader från hushåll, offentlig sektor och privat 

sektor. Se Climatools på sidan 49. 

Ny syn på jordbruksmarken 

Jordbruksmarken kan komma att få en annan 

betydelse och öka i värde när klimatet förändras. 

Den ökade konkurrensen om marken i Skåne 

innebär idag att jordbruksmark bebyggs i stor 

utsträckning. I de skånska kommunerna planerades 

2006 nästan hälften av den nya bebyggelsen på 

jordbruksmark.* I takt med ett förändrat klimat 

kan förutsättningarna för livsmedelsimporten 

förändras och jordbruksmarken som idag bebyggs 

kan komma att behövas till livsmedelsproduktion. 

Försäkringsbekymmer 

Försäkringsbolagen är vana vid att hantera olika 

slags risker och förväntas framöver höja premierna 

för fastigheter vid kusterna och nära sjöar. Även 

om kommunen beviljar bygglov kan vissa områ- 

17

18 

den alltså bli omöjliga att försäkra. Konsekvenserna 

och skadorna till följd av klimatförändringarna 

är ännu inte så stora här men försäkringsbranschen 

påverkas av vad som händer i övriga världen.* 

Kulturmiljön - en resurs 

Förutom den historiska kontinuiteten som ett 

bevarat bebyggelsearv innebär, kan kulturmiljöer 

vara en resurs i kommunernas arbete med att 

skapa attraktiva boendemiljöer och locka verksamheter 

till regionen. Kulturmiljöerna kan också vara 

en tillgång i kommunens besöksnäring. De värden 

som försvinner när kulturhistoriskt betydelsefull 

bebyggelse rivs eller förvanskas är mycket svåra att 

ersätta. En lite bortglömd men starkt hotad del 

av kulturarvet är lantbrukets ekonomibyggnader. 

Äldre välbyggda ladugårdar, svin- och hönshus, 

stallar, logar och bodar kan återanvändas för nya 

verksamheter, till exempel lantgårdsturism, gårdsförsäljning 

eller småskalig livsmedelstillverkning. 

Länsstyrelsen i Skåne har i projektet Räkna Q 

kartlagt de byggnader som getts varsamhets- och 

skyddsbestämmelser i detaljplaner och områdesbestämmelser 

i länet. 

Ohälsa ett stort miljöproblem 

Buller och luftföroreningar leder till ohälsa - det är 

välkänt idag. Nu visar studier vid Lunds universitet 

att luftföroreningar i Skåne orsakar allvarliga 

hälsoeffekter, trots att halterna ofta ligger inom 

gällande gränsvärden.** Ny forskning visar även 

att bullerutsatta personer mellan 40 och 59 år kan 

ha en ökad risk för högt blodtryck.*** Buller ger 

också sömnsvårigheter, hjärt- och kärlsjukdomar, 

* ”Klimathot ger högre premier”, Sydsvenskan den 15 december 2009 

** http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/arkiv 

*** http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/arkiv 

**** http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-om-sma-partiklar-och-halsa/ 

försämrad koncentrationsförmåga samt olika 

stressrelaterade symptom. Kunskaperna om vad 

som händer om man utsätts för både buller och 

luftföroreningar är fortfarande små men undersöks 

för närvarande i ett forskningsprojekt vid Lunds 

universitet.**** För att få kunskap om de samlade 

hälsoeffekterna av en översiktsplan eller en detaljplan 

kan en hälsokonsekvensbedömning (HKB) 

tas fram. 

LÄS MER: 

Hushållning med åkermark? 

En uppföljning av åkerexploatering i Skåne och 

Halland samt en analys av planerad exploatering 

i Skåne. SKÅNE I UTVECKLING 2006:8 


Räkna Q 

ISSN-nr/ISBN-nr: 1402-3393 (läs mer på s. 32) 


Ekosystemtjänster 

• Millenium Ecosystem Assessment 

FN:s utvärdering och samlade kunskap om hur 

ekosystemen mår. 

www.maweb.org/en/index.aspx 

• The Economics of Ecosystems and 

Biodiversity (TEEB). En studie av de 

ekonomiska förlusterna av biologisk mångfald. 

www.teebweb.org 

Hälsokonsekvensbedömning (HKB) 

På Folkhälsoinstitutes webbplats finns 

information och checklistor: 

www.fhi.se/Metoder/Planeringsverktyg/

Bidrag som kan vara aktuella i samband med fysisk 

planering: 

• Bidrag för att anlägga våtmarker eller småvatten i anslutning till 

jordbruksmark. 


• Bidrag till sanering av förorenad mark - om ansvarig saknas och 

föroreningssituationen är allvarlig www.naturvardsverket.se 

• Bidrag till den som äger kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för att täcka 

delar av de ökade kostnaderna som en varsam renovering kan innebära 


• Bidrag till förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för 

naturolyckor är stor 

www.msb.se 

• Bidrag till bland annat bullerdämpande åtgärder i bostäder 

www.trafikverket.se 

• LONA – Lokala naturvårdssatsningen, bidrag till lokala naturvårdsprojekt 

i kommunerna 


• LOVA - bidrag till lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön, i första hand 

genom att minska belastningen av näringsämnen till havet 


(januari 2011) 

19

20 

Vilka verktyg har kommunen? 

Översiktsplan (ÖP) 

Översiktsplanen visar den översiktliga mark- och vattenanvändningen inom en kommun och är i regel 

utgångspunkt för detaljplaneringen, men inte juridiskt bindande. I en fördjupad översiktsplan (FÖP) 

kan frågor utredas mer noggrant för ett mindre område. Enligt PBL ska det av kommunens översiktsplan 

framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen 

med relevanta nationella och regionala mål samt planer och program av betydelse för en hållbar utveckling 

inom kommunen (3 kap. 5 § 4 p plan- och bygglag (PBL 2010:900)). 

TÄNK PÅ ATT: 

• Kommunens strategier för att uppnå miljömålen bör finnas i översiktsplanen! 

Planerings- och kunskapsunderlag 

Flera av Skånes delmål under God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan tar upp behovet av planeringsunderlag. 

Aktuella planeringssunderlag är en förutsättning för att kommunen på ett strategiskt och 

systematiskt sätt ska kunna arbeta med frågor som till exempel kulturmiljö, minskade transporter samt 

grön- och blåstruktur. 

Detaljplan (Dp) 

I detaljplanen prövas markens lämplighet för bebyggelse. Den är i första hand till för att förbereda och underlätta 

bygglovprövningen. Detaljplanen består av en plankarta med planbestämmelser som är juridiskt 

bindande för myndigheter och enskilda. PBL anger vad som ska (4 kap 2-5 §) och får (4 kap. 6-29 §) 

regleras i en detaljplan. Planbeskrivningen är till hjälp vid tolkningen av planen och ska redovisa planens 

konsekvenser. Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska den även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB). Genomförandebeskrivningen ska redovisa vem som ska göra vad, hur, när och vem 

som ska betala men är inte bindande. För att säkerställa genomförandet kan kommunen upprätta civilrättsliga 

genomförandeavtal. 


• Stämma av planbestämmelsernas utformning med bygglovhandläggarna så att de får avsedd verkan! 

• Frågor som går att reglera i detaljplan får inte regleras genom civilrättsliga avtal! 

• Detaljplanen ger rättigheter och möjligheter - inga skyldigheter. Alla delar kanske inte genomförs! 

Saknar du något planeringsunderlag? 

Hör gärna av dig till oss: exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se

Foto: Monica Ljungberg 21

22 

Checklistor 

En checklista kan vara till hjälp för att tidigt identifiera hur miljömålen berörs av en ny plan. Tidiga 

bedömningar kan behöva omvärderas under processens gång. I bästa fall blir checklistan en garant för 

att planen bidrar till en hållbar utveckling. Men checklistan måste användas med sunt förnuft. Det finns 

annars en risk att brister i planförslaget som inte tas upp i checklistan aldrig upptäcks. Länsstyrelsen i 

Blekinge län tog 2005 fram Checklista - ett handläggningsstöd för integrering av regionala miljömål i den 

fysiska planeringen* för att underlätta arbetet med att använda de regionala miljömålen i planeringen. 

Checklistan ska underlätta att göra en sammanvägd bedömning av planers påverkan på miljömålen. 

Planindikatorer 

Planindikatorer kan hjälpa planförfattaren att under arbetets gång se om de uppsatta målen kan nås. 

Indikatorer kan vara till exempel: Restidskvoter mellan olika transportslag, Tillgänglighet till tätortsnära 

grönytor eller Funktionsblandning (fördelning arbetsplatser och bostäder). Tänk på att alla viktiga frågor 

inte går att beskriva med indikatorer. Planindikatorerna bör begränsas till de frågor som är mest lämpliga 

att beskriva med indikatorer. Lunds kommun använde planindikatorer i en fördjupning av översiktsplanen 

för Södra Sandby.** 

Kvalitetsprogram 

Till en detaljplan kan kommunen ta fram ett kvalitetsprogram för att slå fast vilken kvalitetsnivå man 

efterfrågar. Det kan handla om arkitektonisk kvalitet, miljö, teknisk försörjning och social service. 

Kvalitetsprogrammet säkras genom ett civilrättsligt genomförandeavtal med byggherren. Lomma kommun 

tog 2003 fram ett kvalitetsprogram för Lomma hamn.*** Programmet innehöll rekommendationer 

för bebyggelsen och för det offentliga rummet, till exempel aktiva bottenvåningar med lokaler och 

bostadsentréer och att ytor för körtrafik har så små dimensioner som möjligt för att medverka till låga 

hastigheter. 

Genomförandeavtal 

Civilrättsliga avtal som markanvisningsavtal (när kommunen äger marken) och exploateringsavtal (när 

kommunen inte äger marken) kan användas för att säkerställa att en fastighetsägare eller exploatör 

vidtar vissa åtgärder. Det går inte att avtala bort kravet på att marken ska vara lämplig för bebyggelse. 

Genomförandeavtal bör vara godkända av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas. 


• Genomförandeavtalet omfattar inte en ny framtida markägare eller exploatör! 

* http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/amnen/Samhallsplanering/planeringsunderlag/Reg_miljomal.htm 

** http://www.lund.se/Bygga--bo/Oversiktsplan/Fordjupning-av-oversiktsplanen/Sodra-Sandby/ 

*** http://www.lomma.se/vanstermeny/byggabo/samhallsplanering/aktuellabyggprojekt/lommahamn/ 

planerlommahamn/planprogramlommahamn.4.6e3a96cb1163e1c86c180001859.html

Miljöprogram 

Miljöbyggprogram SYD är ett webbaserat program för byggherrar som vill bygga bostäder eller lokaler 

i Malmö och Lunds kommuner. I samband med markanvisningar och andra avtal diskuteras vilken 

ambitionsnivå (miljöklass) som projektet ska ha. Fyra kärnområden finns: Energi, Innemiljö - hälsa och 

komfort, Fuktskydd och Urban biologisk mångfald. Nivån läggs sedan fast i avtal om överlåtelse eller 

upplåtelse och i ett särskilt ambitionskontrakt. 

Kompensationsåtgärder 

Kompensationsåtgärder innebär att värden som går förlorade genom en exploatering ska kompenseras 

genom åtgärder inom planområdet eller på annan plats i kommunen.* Det kan handla om till exempel 

naturvärden, rekreation eller tysta områden. Överenskommelser om kompensationsåtgärder kan säkras 

i exploateringsavtal. Göteborgs stad har tagit fram riktlinjer för kompensationsåtgärder för natur och 

rekreation.** 


• Planeringen ska ta hänsyn till behovet av grönområden samt platser för lek, motion och annan utevistelse 

inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse (PBL 2 kap. 7 §). Planeringsunderlag 

för grönstruktur och vattenområden kan hjälpa kommunen att få en överblick över tillgången till grönområden. 

LÄS MER: 

Göteborg visar vägen 

Exploaterade grönområden ersätts 

Läs om Göteborgs stads arbete med 

kompensationsåtgärder i Boverkets tidning 

Planera Bygga Bo, nummer 3 2009. 

Planindikatorer för effektiv markanvändning i 

stationsnära områden 

Om hur planindikatorer kan användas i den 

fysiska planeringen. 

Katarina Schylberg, Luleå tekniska högskola 

2008:21, ISSN: 1402-1757 

Miljöbyggprogram SYD 

På webbplatsen går det att se vilka projekt och 

byggherrar som deltar samt följa utvecklingen 

för projekten. 

www.miljobyggprogramsyd.se 

PM om bestämmelser i detaljplan - vad är möjligt 

och lämpligt att reglera 

Vad ska en detaljplan innehålla? Vad får 

planbestämmelserna för konsekvenser? Nullitet 

- vad är det? Här svarar Boverket på frågorna. 

Se Boverkets webbokhandel 

www.boverket.se 

* När det gäller kompensationsåtgärder för intrång i naturreservat eller Natura 2000-områden - se miljöbalken 

(MB 1998:808). 

** www5.goteborg.se/prod/.../Kompensationsatgarder_natur.pdf 

23

24 

Skånskt delmål för Begränsad klimatpåverkan: 

Transporter 

Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. 

Skånska delmål för God bebyggd miljö: 

Buller 

Antalet människor som utsätts för trafi kbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen beslutat om 

för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. 

Planeringsunderlag för minskat transportbehov genom ändamålsenlig struktur 

Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett 

varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar 

och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. 

Lunds central 


Minskade transporter i Lunds kommun 

De bilburna transporterna i samhället måste minska för att de regionala miljömålen Begränsad 

klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning ska kunna uppnås. Även delmålet 

Buller under God bebyggd miljö påverkas. I Lunds kommun har man arbetat aktivt och över 

förvaltningsgränserna för att minska antalet transporter. 

Planeringsunderlag som stöd 

Som stöd i den fysiska planeringen använder stadsbyggnadskontoret 

i Lund bland annat Handbok 

i bilsnål samhällsplanering. Handboken tog de 

fram tillsammans med tekniska förvaltningen 

2003-2005. Som en fortsättning kom 2006 

Planera bilsnålt med planindikatorer, med förslag 

på bilsnåla indikatorer för både översikts- och 

detaljplanering. I LundaEko har kommunen konkretiserat 

och lokalanpassat miljökvalitetsmålen, 

listat åtgärder och tydliggjort vem som är ansvarig 

för att de genomförs. Linda Kummel är samhällsplanerare 

i Lund och pekar på dokumentet Lunda- 

MaTs (MaTs = Miljöanpassat TransportSystem) 

som ett bra stöd i arbetet. 

Planering innebär konflikthantering 

Ulrika Lundquist som jobbar med projektet 

Funktionsblandning berättar att den nya översiktsplanen* 

innehåller mer förtätning av befintlig 

bebyggelse än den förra översiktsplanen från 1998. 

Ambitionen har gått från att förtäta med 2000 bostäder 

till 8000. Frågan är var förtätningen ska ske. 

Kanske exploaterar man en del av parkmarken för 

att få pengar att sköta den andra, funderar Ulrika 

Lundquist. 

– Samtidigt är vissa gröna ytor väldigt bullerutsatta 

idag. Där vi tidigare skyddade oss mot buller 

med avstånd har vi gått mot att använda bebyggelse 

som skydd för att skapa tysta sidor. Men till 

hur stor del dessa lägen ska bebyggas och vad som 

ska sparas är en ständig diskussion. 

Claus Pedersen som är översiktplanechef påpekar 

att planering handlar om att göra bra avvägningar. 

– När det uppstår konflikter mellan olika miljömål 

väljer man ofta att betona ett miljömål. Om vi 

väljer att prioritera kulturmiljön kan det bli svårt 

att bygga högt i staden. Och vid förtätningar i stan 

kommer bullerproblematiken. 

– Men när det gäller bullerfrågorna har Boverkets 

allmänna råd** gjort bedömningarna lättare, 

inflikar Britt-Marie Jonsson som är planarkitekt på 

stadsbyggnadskontoret. 

Hur vet man vad som är på gång? 

Lunds kommun har kommit en bra bit på vägen 

med att integrera miljöfrågorna i det dagliga planeringsarbetet. 

Har man stött på några problem? 

– Det kanske händer mycket men man känner 

inte till allt, säger Britt-Marie Jonsson. 

–Alla kan inte vara uppdaterade på allt pågående 

* ÖP 2010: http://www.lund.se/Bygga--bo/Oversiktsplan/Oversiktsplan-2010/ 

** Boverkets allmänna råd 2008:1 

http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2008/Buller-i-planeringen/ 

25

26 

planarbete men det material som tas fram skulle 

kunna göras mer tillgängligt, påpekar Ulrika 

Lundquist. Vi har ju mallar för våra planbeskrivningar 

och behovsbedömningar men det är lätt att 

göra fel om man inte känner till vilka dokument 

som redan finns. Det vore bra med en plan för hur 

kunskap ska återkopplas. Kanske skulle det också 

behövas en ”action plan” - en plan som är förankrad 

i kommunen och som kommunicerar till 

exploatörerna vad kommunen vill prioritera. 

Stadsdelsprogram och hållbar utveckling 

Ulrika Lundquist berättar vidare om arbetet med 

stadsdelsprogrammet för Nöbbelöv, en stadsdel 

i nordvästra Lund som innehåller både höghus, 

radhus, villor och en centrumanläggning. Bakgrunden 

till arbetet var att fastighetsägaren ville 

utveckla centrumet vid Nöbbelövs torg. Ganska 

snart upptäckte man på stadsbyggnadskontoret att 

gång- och cykelvägnätet i hela området var glest. 

Då valde man att utvidga programmet, vilket tog 

tid och kostade mer, men alla instämmer i att 

resultatet blev mycket bättre. 

- Vi fick en övergripande förståelse för stadsdelen, 

stadsdelscentrumets roll i stadsdelen och de fysiska 

sambanden. De kunskaperna hade vi med oss hela 

vägen fram till enskilda planbestämmelser och 

gränsdragningar mellan allmän plats och kvartersmark, 

berättar Ulrika Lundquist. De lokala 

miljömålen var också ett stöd under arbetets gång. 

Att argumentera för hållbar utveckling kan vara 

bra i diskussioner med byggherrarna. Det är svårt 

att vara emot hållbarhet! 

Vad är så speciellt med Lund? 

Linda Kummel menar att skillnaden mellan det 

arbete som gjorts i Lund och på andra ställen är 

att en del andra projekt verkar ha kommit till av 

en tillfällighet. Hon tycker också att det är intressant 

hur frågorna verkar vara lite av en självklarhet 

på trafiksidan men inte lika givna på planerarsidan. 

Linda Kummel tar upp en annan av de 

huvudfrågor som Lunds kommun jobbar med just 

nu: mobilitetsplan eller grön resplan. Grön resplan 

handlar om att tillsammans med byggarna undersöka 

hur resandet till nybyggda områden ska se ut. 

Tanken är att samarbetet ska resultera i avtal om 

trafikplaneringen mellan kommunen och byggarna 

och på så sätt främja en bilsnål planering. 

Planbestämmelser för minskat 

transportbehov 

I Handbok i bilsnål samhällsplanering finns en 

mängd åtgärder listade och bedömningar av om 

de ger hög, medel eller låg miljöeffekt. Många 

åtgärder börjar på översiktsplanenivå och kan 

sedan följas upp i detaljplaneringen och bygglovprövningen. 

Att funktionsintegrera bedöms ge låg/ 

mellan miljöeffekt. I detaljplanen för Östra torn 

IV* har kommunen använt planbestämmelsen B1; 

bostadsändamål med social och kommersiell service 

i begränsad omfattning. Det ger möjlighet för 

en mindre verksamhet: frisör, fotvård, kiosk, café, 

konsthantverksbutik, galleri eller kontor. Ännu är 

det för tidigt att säga om det fått något genomslag 

i det som byggs och Ulrika Lundquist menar att 

det kanske krävs mer för att få till service nära 

* http://www.lund.se/Bygga--bo/Stadsbyggnadsprojekt/Bilsnal-samhallsplanering/Bilsnalsamhallsplanering-2003-2006/

ostäder. Ofta fungerar det bäst om det finns flera 

butiker. Men det är ett försök att skapa en mer 

blandad stad och på så sätt bidra till färre transporter 

och mindre utsläpp av växthusgaser. 

LÄS MER: 

Stationsnära läge 

Projekt som syftade till att underlätta 

kommunernas planering i stationsnära lägen. 

Våren 2009 genomfördes en studie om den 

fysiska stadsstrukturens påverkan av det 

kollektiva resandet. 


I blandstaden 

Hur kan skånska städer och tätorter på sikt 

utvecklas på ett sätt som främjar en blandning 

av boende, verksamheter, nöjen, vegetation, 

kultur och mycket mer? 


Planeringsverktyg för trafikkonsekvenser av 

bostadsexploatering 

Gör det möjligt att räkna ut hur mycket trafik 

och hur stora koldioxidutsläpp som alstras vid 

olika typer av bostadsbebyggelse med tanke på 

läge, befolkning och kollektivtrafikförsörjning. 

Länsstyrelsen i Skåne län 

www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/ 

samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/ 

planeringsunderlag/Pages/Planeringsverktyg_ 

trafikkonsekvenser.aspx 

Kollektivtrafik som norm 

Bilen har länge varit norm i den fysiska 

planeringen. I rapporten visas med hjälp av 

konkreta exempel hur normen kan förändras 

i praktiken. Rapporten är framtagen inom 

projektet Den goda staden. 

www.trafikverket.se/dengodastaden 

Buller i planeringen 

Boverkets allmänna råd 2008:1 

Råd om hur boendemiljön ska uppfylla 

samhällets krav på frihet från buller och 

att människor inte ska utsättas för skadliga 

bullerstörningar. 


ISBN-nummer: 978-91-85751-72-3 


Gör plats för cykeln 

Vägledning och inspiration för planering av 

cykelparkering vid stationer och resecentra 


ISBN-nummer: 978-91-86342-87-6 


Ljudlandskap för bättre hälsa 

Ett multidisciplinärt forskningsprogram som 

avslutades 2007. Forskningen gav ny kunskap 

om hur människor i stadsmiljöer upplever 

ett helt ljudlandskap och inte bara enskilda 

ljudkällor. www.ljudlandskap.acoustics.nu 

ljudplanering.se 

En samlingsplats för flera aspekter av 

ljudplanering och ljud i staden. 

http://www.ljudplanering.se/ 

27

28 

Om att utforma bilsnåla detaljplaner: 

• Lokalisera bostäder till kollektivtrafikknutpunkter och -stråk 

• Lokalisera besöksintensiva och personaltäta verksamheter till kollektivtrafikstråk 

• Utforma bostadsområden med få bilparkeringsplatser 

• Skapa cykelparkeringar med hög standard och bra läge i tillräcklig omfattning 

• Använd maxtal för parkering/lägenhet 

• Använd möjligheten att markera ytor som ”Ej P” för att prioritera gång- och cykeltrafik 

närmast entréer 

• Öka tätheten och utnyttja marken effektivt vid kollektivtrafik 

• Lokalisera verksamheter inom bostadsområden för att främja en ökad funktionsblandning 

• Förmedla bilsnåla idéer i detaljplanens illustrationer 

• Ge nya gång- och cykelstråk attraktiva och gena sträckningar 

• Utforma hållplatser och vägen dit så att de upplevs trygga och är gena med 

bra utblickar och god insyn 

• Skapa ett gång- och cykelvägnät med valfrihet 

• Arbeta med planindikatorer för bilsnål samhällsplanering i detaljplaneringen 

• Följ upp detaljplanens bilsnåla intentioner i bygglovet 

• Granska särskilt cykelparkeringarnas läge och deras omfång 

med mera... 

(Ur ”Handbok i bilsnål samhällsplanering”)

Framgångsfaktorer: 

• Gör en målbild - vart vill vi komma? 

• Håll tidiga möten för att skapa förankring och förståelse för frågorna 

• Lokala miljömål antagna av kommunfullmäktige med åtgärder och en 

tydlig ansvarfördelning mellan de som ska genomföra åtgärderna 

• Bra planeringsunderlag, t.ex. cykelplan 

• Arbeta strukturerat, ta ett helhetsgrepp kring frågan 

• Använd argumentet ”hållbar utveckling” 

• Fråga andra (för en lista över olika nätverk se sidan 45) 

Utmaningar: 

• Att information om det arbete som faktiskt pågår sprids inom eller 

mellan förvaltningarna 

• Målkonflikter 

• Att kommunicera kommunens prioriteringar till exploatörer och 

byggherrar 

29

30 

Skånska delmål för God bebyggd miljö: 

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifi erad och ett program fi nnas för 

skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. 

Planeringsunderlag för kulturhistoriska och estetiska värden 

Senast år 2010 ska fysisk planering grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska 

värden ska tas till vara och utvecklas. 

Ryds marknad, sista lördagen i oktober, omkring år 1950. Gruvtorget, Höganäs. 

Fotograf: okänd, Höganäs kommuns bildarkiv

Kulturmiljö och estetiska värden i Höganäs kommun 

Höganäs inledde i början på 1980-talet arbetet med att aktivt lägga in skydds- och 

varsamhetsbestämmelser i detaljplaner. När Plan- och bygglagen infördes 1987 intensifierades 

arbetet. Idag använder man en kulturmiljöplan som komplement till översiktsplanen när nya 

detaljplaner tas fram. 

Arbetet började innan miljömålen 

Henrik Ranby är stadsantikvarie i Höganäs 

kommun sedan 1989 och berättar att arbetet 

egentligen grundar sig på idéer som är äldre än 

miljömålssystemet, men de ligger helt i linje med 

miljömålen. 

– Det som är speciellt med Höganäs kommun 

är att vi har många områden av riksintresse för 

kulturmiljövården och samtidigt ett starkt exploateringstryck 

längs kusten. Kommunens ambition 

är att skydda ett kulturarv som speglar hela samhällets 

historia och utveckling, men även att värna 

den lokala kulturmiljöprofilen. 

Möjligheter finns! 

Henrik Ranby och berättar att det går ganska långsamt 

att uppnå delmålet Kulturhistoriskt värdefull 

bebyggelse. Framförallt beror det på att få detaljplaner 

tas fram enbart för att skydda kulturvärden. 

Men i detaljplaner där ny bebyggelse läggs till i ett 

befintligt område finns möjligheter. 

– Bland nya detaljplaneprojekt med större bevarandeambitioner 

vill jag särskilt nämna detaljplanerna 

för kvarteret Verkstaden och kvarteret 

Linden, säger Henrik Ranby. I de här planerna har 

vi jobbat med en relativt omfattande analys av den 

äldre bebyggelsen. Detaljplanerna angränsar till 

varandra och tillsammans utgör de ett ställningstagande 

till den norra delen av riksintresset Höganäs 

övre/Gruvtorget, vad som ska bevaras och hur 

man kan bygga nytt i området. 

Bra underlag 

Kommunens egna förteckning, där all bebyggelse 

som får skydds- och varsamhetsbestämmelser 

listas, är ett mycket användbart underlagsmaterial. 

Utifrån förteckningen gjordes en översyn över 

vilka q- och k-märkta hus som finns i Höganäs 

kommun. Tanken var att undersöka om materialet 

var representativt. Det visade sig att 1800-talet är 

väl representerat men att det fanns behov av att 

komplettera för 1900-talets och särskilt efterkrigstidens 

bebyggelse. Idag finns 330 q-märkta byggnader 

i Höganäs kommun. För att de byggnader 

som behöver skydd ska få det måste nog ytterligare 

300-400 skyddas, tror Henrik Ranby. 

Utökad lovplikt 

Kommunen använder sig av den möjlighet som 

finns i PBL att utöka lovplikten. 

– Det kan handla om krav på bygg- eller marklov 

31

32 

för utbyte av tak-och fasadmaterial eller för fällning 

av träd, säger Henrik Ranby. 

Mer än fysisk planering 

Henrik tar upp andra faktorer som inte direkt har 

med fysisk planering och PBL att göra men som 

han tror underlättar arbetet med att skydda den 

kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen: 

– Kommunen erbjuder rådgivning till fastighetsägare. 

Även Kullabygdens byggnadsvårdsbutik 

erbjuder rådgivning och säljer material. Stadsvandringar 

genomförs i privat regi. På Höganäs 

kommuns hemsida finns också ett fotoarkiv* som 

är tillgängligt för allmänheten. 

LÄS MER: 

Skånes kulturmiljöprogram 

Ett regionalt kunskapsunderlag i tre delar: 

särskilt värdefulla kulturmiljöer, Skånes historia 

och utveckling samt Skånes kulturmiljöprofil. 

Se även PlanPM 


Vägledning för God bebyggd miljö - 

kulturmiljöaspekterna 

Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en 

handledning för att underlätta för kommunerna 

att ta fram planeringsunderlag för att utveckla 

och ta tillvara kulturhistoriska och estetiska 

värden i den byggda miljön. 


* http://hoganas.se/fotoarkiv/ 

K-märkt - på riktigt! 

En rapport om projektet Räkna Q vars 

målsättning var att kartlägga de objekt, 

vanligtvis byggnader, som getts bestämmelser 

om varsamhet och skydd för kulturvärden 

i detaljplaner och områdesbestämmelser i 

kommunerna i Skåne län mellan åren 1987 och 

2005. Syftet med projektet var att få en samlad 

bild av hur många sådana objekt det finns och 

var de är belägna. 


Hus på landet 

- Att bygga nytt i kulturlandskapet 

Landsbygden och byarna runt om i Ängelholms 

kommun är mycket attraktiva. Efterfrågan 

på tomter och önskemål om till- och 

ombyggnader av befintliga hus är stor. Skriften 

beställdes av kommunen från Regionmuseet 

och ger råd och riktlinjer om att bygga nytt i 

ett rikt och varierat kulturlandskap med lång 

kontinuitet. 

http://www.regionmuseet.m.se/byggnadsvard_ 

hus_pa_landet.htm 

Ladans lov 

Råd och vägledning om hur äldre 

ekonomibyggnader kan återanvändas för nya 

verksamheter. Lantgårdsturism, gårdsförsäljning 

och småskalig livsmedelstillverkning är tre 

exempel på användningsområden. 

Länsstyrelsen i Kalmar län 

http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/ 

Publikationer/faktasidor/ladans_lov.htm


• Antikvarisk kompetens i kommunen 

• En kulturmiljöplan som tillsammans med ÖP fungerar som stöd när nya 

detaljplaner tas fram 

• Arbeta systematiskt med att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser 

i detaljplaner 

• Gör tydliga detaljplaner! Planens syfte är betydelsefullt vid en eventuell 

överprövning - var tydlig med bevarandesyftet. Beskriv i planhandlingarna 

vad som ska bevaras och bebyggelsens karaktär. Foton och andra bilder 

underlättar (se nästa uppslag för exempel) 

• Lista q- och k-märkta hus för att få överblick över vilka epokers 

bebyggelse som är skyddad 

• Andra verksamheter (guidningar, rådgivning, arkiv etc.) kan öka 

förståelsen och motivationen att bevara 

Hinder på vägen: 

• Frågorna måste prioriteras av kommunen - annars händer inget 

• Ett högt expoateringstryck riskerar att nagga kulturmiljövärden i kanten 

• Underlagsmaterial och inventeringar uppdateras inte 

• Arbetet med att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser prioriteras 

inte i kommunen 

33

Utdrag ur plankartan för detaljplan för kv Linden m fl, Odengatan, Höganäs kommun 

35

36 

Skånska delmål för Begränsad klimatpåverkan: 


I alla kommuner i Skåne ska senast år 2015 risker för översvämningar, ras, skred och erosion vara 

identifi erade och analyserade. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ha tagit fram 

förslag på åtgärder för anpassning av befi ntlig miljö. 

Transporter 

Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. 

Översvämning 2002 

Foto: Hässleholms kommun

Översvämningar och klimatanpassning i Hässleholms kommun 

Klimatet är på väg att förändras. Vi kommer oftare att få uppleva extremt väder som häftiga 

regn. Risken för naturolyckor som översvämningar, ras och skred ökar. För att motverka 

klimatförändringarna måste utsläppen av växthusgaser minskas kraftigt. Men även om detta lyckas 

går inte klimatförändringarna helt att undvika. Kommunerna måste därför både planera för en 

bebyggelsestruktur som ger färre antal transporter och lägre utsläpp samt anpassa sin planering till 

det förändrade klimatet. 

Finjasjön svämmar över 

Hässleholms kommun har under de senaste 25 

åren drabbats av kraftiga översvämningar vid fyra 

tillfällen. Finjasjön har då stigit rejält och bebyggelsen 

kring sjön drabbades. 

– Under den senaste översvämningen 2002 hade 

några boende vatten upp till fönstren. Hos en 

del av dem som byggde vallar för att skydda sitt 

hus trycktes vattnet istället upp genom toaletten, 

berättar Annica Holmberg som är planarkitekt i 

Hässleholm. 

Redan efter de tidigare årens översvämningar hade 

några äldre planer belagts med byggnadsförbud. 

När PBL infördes 1987 togs detaljplaner fram 

med krav på en lägsta golvhöjd. Kommunens 

gatukontor slog fast att det var osannolikt att vattennivån 

skulle stiga över +45,3 meter. När det i 

början av 2002 föll dubbelt så mycket regn som 

normalt steg sjön till +45,4 meter. Kommunens 

räddningstjänst ryckte då ut och säkrade de byggnader 

som fått bygglov enligt detaljplanerna med 

lägsta golvhöjd. Andra fastighetsägare fick hjälp till 

självhjälp. 

* Dansk Hydrologisk Insitut 

Ökad kunskap 

För att få mer kunskap om Finjasjön vid olika 

väder- och vattenförhållanden beställde kommunen 

efter översvämningen 2002 en utredning 

från DHI*, som tidigare gjort en utredning åt 

Kristianstads kommun. Man efterfrågade förslag 

på lämpliga åtgärder som kan förhindra skador i 

framtiden. Idag används utredningen som underlag 

för bygglov utanför detaljplan men också vid 

framtagandet av nya detaljplaner vid Finjasjön 

och Almaån. En konsekvens av utredningen blev 

att samtliga detaljplaner invid sjön fick tilläggsbestämmelsen 

om en ny lägsta golvhöjd på +46,5 

meter. Men det har inte varit helt enkelt att få 

medborgarna att inse allvaret i frågan. Några år 

efter översvämningen verkar folk ha glömt hur 

mycket vattnet faktiskt steg. Kommunen får frågor 

om det verkligen är nödvändigt med bestämmelsen 

om en lägsta golvhöjd. 

Nya detaljplaner påverkas 

Stadsarkitekt Roger Larsson berättar att kommunen 

hela tiden lär sig saker och att de kunskaperna 

37

38 

tas tillvara i arbetet med nya detaljplaner. 

– I den tidigare utbyggnadsetappen av Björklunda 

såg vi att det uppstod en dämningseffekt för 

dagvattnet och nu satte vi därför lägsta höjd för 

färdigt golv till +47 meter. Planen kommer också 

att reglera andel hårdgjord yta. Man får inte ha en 

mur mot gatan och marknivån för huset måste ligga 

+0,3 meter jämfört med gatan. Roger Larsson 

tar också upp att Hässleholms vatten AB trycker 

på för lokalt omhändertagande av dagvatten, till 

exempel genom dammar. 

– De vill helt enkelt inte ha mer hårdgjord yta. 

Dagvattensystemen är dimensionerade för ett regn 

med en återkomsttid på 10 år. 

Bygg bara på lämplig mark! 

I rapporten Bygg för morgondagens klimat från 

2009 konstaterade Boverket att plan- och bygglagstiftningen 

kan vara ett effektivt verktyg när 

det gäller klimatanpassning av ny bebyggelse på 

oexploaterad mark, under förutsättning att kommunen 

inte planlägger eller beviljar bygglov på 

mark som inte är lämplig med tanke på effekterna 

av klimatförändringarna.* Behövs extraordinära 

åtgärder kan det ifrågasättas om marken är lämplig.** 

Översyn av äldre planer 

För ny bebyggelse inom redan exploaterade områden 

kan PBL användas, bland annat som Hässleholms 

kommun gjort, genom att gamla detaljplaner 

upphävs eller att tilläggsbestämmelser antas. 

För ny bebyggelse använder Hässleholms kommun 

till exempel planbestämmelser om lägsta nivå för 

färdigt golv. Roger Larsson berättar: 

– Vi ser det som det bästa sättet att få folk att förstå. 

Alla vet vad färdigt golv är och då är det större 

chans att det blir rätt. 

Utmaningar för kommunerna 

Kommunerna står alltså inte bara inför utmaningen 

att planera för bebyggelse som kan stå emot 

klimatförändringarna, utan också en stor pedagogisk 

utmaning. Policydokument och strategier som 

är förankrade i kommunen är en bra början. Det 

är viktigt att ta ett helhetsgrepp och arbeta systematiskt. 

Frågorna om begränsad klimatpåverkan 

och klimatanpassning rör även andra områden. Effekterna 

av klimatförändringarna kan till exempel 

bidra till både långsiktiga och tillfälliga problem 

med dricksvattenkvaliteten i Skåne. 

Planer och strategier 

I flera skånska kommuner pågår nu arbete med 

att kartlägga problemen och utarbeta strategier. 

Kristianstad kommun föreslår i sin klimatstrategi 

att stadsbyggnadskontoret vid detaljplanering och 

bygglovprövning omedelbart ska beakta risken 

för ökad förekomst av värmeböljor och ta hänsyn 

till ökad risk för skyfall, fukt, erosion och skred. 

Svedala kommun har i översiktsplanen pekat ut 

möjliga våtmarkslägen. Vellinge kommun har inlett 

ett arbete med att skydda den mycket låglänta 

kommunen mot stigande havsnivåer. 

* 2 kap. 5 § plan- och bygglag (2010:900) 

** Mark som ska användas för bebyggelse bör ha naturliga förutsättningar för att kraven på lämplighet ska 

uppfyllas. Detta är särskilt viktigt när det gäller tidigare oexploaterad mark.


• Bra kunskapsunderlag 

• Förankring i kommunledningen 

• Arbeta tvärsektoriellt mellan berörda förvaltningar 

• Samverka med andra kommuner 

• Använd scenarion som ett sätt att illustrera konsekvenserna av olika 

planeringsalternativ 

• Använd den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen 

• En drivande person - en eldsjäl! 

Hinder på vägen: 

• Även om översvämningar skett tidigare glömmer folk fort 

• Det är attraktivt att bygga kust-, sjö- och strandnära! 

• Brist på politiska avvägningar och ställningstaganden 

39

40 

LÄS MER: 

Sverige inför klimatförändringarna - hot och 

möjligheter (SOU 2007:60) 

Sverige kommer att påverkas kraftigt av 

klimatförändringarna och anpassningen bör 

påbörjas redan idag. Den slutsatsen drog 

Klimat- och sårbarhetsutredningen i sitt 

slutbetänkande. 

www.sweden.gov.se/sb/d/8704/a/89334 

PlanPM Strandskydd 

PlanPM Dagvatten 

PlanPM Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk 

planering 


Bygg för morgondagens klimat - anpassning av 

planering och byggande 

Boverkets rapport om hur planering och 

byggande kan anpassas för att motverka 

negativa effekter av klimatförändringar. 



Klimatmål för Skåne - Regionala delmål under 

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan 

Rapporten är ett fördjupat underlag för de nya 

skånska klimatmålen. Den ska visa bakgrunden 

till målen samt framför allt ge ett underlag för 

det fortsatta klimatarbetet. 


ISSN-nr/ISBN-nr: 1402-3393 


Bostaden yttre värden 

Vad är ett attraktivt läge och en stimulerande 

närmiljö? Om att bygga attraktiva 

boendemiljöer i hela Skåne - inte bara vid havet. 


How low can we go? 

Idéer om alternativa bosättningsmönster i ett 

förändrat klimat. Dokumentation av workshop 

med studenter och planerare i januari 2010. 

Länsstyrelsen i Skåne , SVID och SUDes 


Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner 

Vägledningsrapport 2006 

Boverket och Räddningsverkets (nu MSB) 

rapport om vilka säkerhetsbestämmelser 

som kan användas i detaljplanering. Se även 

Boverkets PM om bestämmelser i detaljplan. 

Planer som styrmedel för att minska samhällets 

klimatpåverkan 

Genom den fysiska planeringen kan 

kommunerna bromsa klimatförändringarna och 

anpassa samhället till de förändrade klimatet. 

Strategisk planering är nödvändig men även i 

enstaka mindre detaljplaner finns möjligheter. 


Hanteringen av av vattenfrågorna är avgörande - 

om att klimatanpassa den fysiska planeringen 

Fem exempel på hur kommuner hanterar 

klimat- och vattenfrågor i den fysiska 

planeringen. 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

http://www.smhi.se/klimatanpassningsportalen

Klimatanpassningsåtgärder i detaljplaner: 

TÄNK PÅ att marken ska vara lämplig för bebyggelse! (2 kap. PBL 2010:900) 

TÄNK PÅ hur åtgärdernas genomförande ska säkerställas och hur detta skiljer sig 

mellan åtgärder på kvartersmark och åtgärder på allmän platsmark! 

TÄNK PÅ att vissa åtgärder kan vara anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt 

annan lagstiftning! 

• Disposition av planområdet 

• Plushöjder 

• Dagvattenanläggning på allmän platsmark (användningsbestämmelsen E, 

teknisk anläggning för dagvatten) 

• Planbestämmelse om att marken ska vara tillgänglig för infiltrationsdike på 

allmän platsmark eller kvartersmark (egenskapsbestämmelsen u) 

• Planbestämmelse om markytans anordnande (egenskapsbestämmelsen n) 

• Genomsläpplig markbeläggning 

• Förbud mot källare 

• Erosionsskydd 

• Marklov för fällning av träd 

• Villkor för bygglov: bygglov får inte ges förrän markens lämplighet 

säkerställts genom att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på 

tomten (4 kap. 14 § PBL 2010:900) OBS! börjar gälla den 2 maj 2011! 

41

42 

Skånskt delmål för God bebyggd miljö: 

Planeringsunderlag för grönstruktur 

Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- 

och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och 

kulturmiljö som fritidsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt ska begränsas. 


Behovet av gröna och blå strukturer 

När de större städerna förtätas vinner vi färre antal transporter men ibland på bekostnad av gröna 

ytor som tas i anspråk eller hårdgörs. Vid utbyggnader i de mindre orterna, eller i utkanten av 

städer och tätorter är konkurrensen om mark idag inte är lika hård. Men högvärdig jordbruksmark 

eller grönområden som är viktiga för friluftslivet riskerar att få stryka på foten. 

Förtätning med oönskade effekter 

Att förtäta i centrala lägen är positivt på flera 

sätt - närheten till service och kollektivtrafik gör 

att antalet transporter, och på så sätt utsläppen 

av växthusgaser - kan minska. Problemet med att 

bygga bort skogsdungar, delar av grönområden, 

eller annan genomsläpplig mark är att de fyller 

många funktioner. Satsar man på förtätning utan 

att se helheten kan förtätningen göra städer och 

tätorter ännu mer utsatta för klimatförändringars 

följder. En väl fungerande och sammanhängande 

grön- och blåstruktur behövs för att dämpa dagvattenavrinningen, 

minska risken för översvämningar, 

binda skadliga partiklar, absorbera ljud, 

sänka temperaturen ute och inne samt ge skugga. 

Utglesning ger andra problem 

I utkanterna av städer och tätorter finns det på 

sina håll gott om mark att ta av. Vi ser en utveckling 

mot alltmer utglesade städer - så kallad urban 

sprawl . Men när högavkastande jordbruksmark 

tas i anspråk för bebyggelse riskerar detta att 

äventyra både vår framtida livsmedelsförsörjning 

och den biologiska mångfalden. Behovet är alltså 

stort av att lyfta frågorna i planeringen. Politiskt 

förankrade program och strategier kan vara en bra 

utgångspunkt för en framsynt och omsorgsfull 

planering. 

Hälsa och välmående 

Grönstrukturen är betydelsefull för hälsa och 

välbefinnande. Förutom möjligheterna att dämpa 

buller och minska luftföroreningar kan tillgången 

till attraktiva grönområden öka hälsan och välmåendet 

hos invånarna. Bra utemiljöer nära bostäder 

kan också bidra till minskade transporter genom 

att färre behöver åka bil till rekreationsområden. 

Fysisk planering och förbättringar av den befintliga 

byggda miljön har stor potential att ge positiva 

effekter för folkhälsan, motverka kroniska sjukdomar 

och uppmuntra invånarna till fysisk aktivitet. 

Resultatet kan bli ökad livskvalitet för medborgarna 

och minskade kostnader för samhället. 

Vad är grönskan värd? 

Värdet av att exploatera marken för bebyggelse är 

lätt att räkna ut. Däremot kan det kan vara svårt 

att sätta ett pris på de tillgångar som finns i de 

gröna och blå strukturerna. Kostnadsnyttoanalyser 

och begreppet ekosystemtjänster kan vara till hjälp 

i avvägningarna. Läs mer i avsnittet Vad kan man 

vinna? på sidan 17. 

43

44 

LÄS MER: 

PlanPM Artskydd 

Ger kortfattad information om skyddet 

av våra arter, vad som gäller enligt 

artskyddsförordningen och EUs habitatoch 

fågeldirektiv samt hur det påverkar 

framtagandet av detaljplaner och 

översiktsplaner. 


Landsbygden i kommunens översiktsplan - en 

vägledning 

Innehåller exempel på övervägande som 

bör göras i översiktsplanen samt förslag till 

rekommendationer och ställningstaganden. 


Landskapet som mål och medel 

Skåne i utveckling 2009:3 

Ett stöd för kommunerna att arbeta mer aktivt 

med landsbygden i de fysiska planeringen. 


Det skånska landsbygdsprogrammet - ett 

utvecklingsprogram med landskapsperspektiv 

Skåne i utveckling 2007:10 

Syftar till en större effektivitet i nyttjandet av 

länets samlade resurser för en hållbar utvekling 

av den skånska landsbygden. 


Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i 

Skåne 2010-2015 

Genomförandeplanen tydliggör 

förutsättningarna och lägger upp riktlinjerna för 

det fortsatta arbetet med skydd av tätortsnära 

natur i Skåne. Listar vad Länsstyrelsen och 

kommunerna är ansvariga för. 


Mångfunktionella ytor 

Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i 

städer och tätorter genom grönstruktur 

Om hur den fysiska planeringen kan integrera 

grön- och blåstrukturen i klimatanpassningen av 

städer och vilka samordningsvinsterna är. 

Se Boverkets webbokhandel. 

ISBN-nummer: 978-91-86559-02-1 

Grönområden för fler - en vägledning för 

bedömning av närhet och attraktivitet för bättre 

hälsa 

Folkhälsoinsitutets rapport om grönområdens 

betydelse för människors hälsa. Innehåller 

bland annat en checklista för att identifiera 

grönområdens olika kvaliteter. www.fhi.se 

Aktivt liv i byggda miljöer Manual för kommunal 

planering 

Ett praktiskt verktyg som kan användas när nya 

miljöer planeras och utformas, eller då redan 

befintliga miljöer utvecklas för att i högre grad 

främja fysisk aktivitet och folkhälsa. 

www.fhi.se 

Grönytefaktor 

Ett värde för en tomtytas grönyta. Modellen 

är framtagen för att få ett kvantitativt värde 

på andel grönska och hur detta ska uppnås i 

samband med nybyggnation av tomter. 

Se Miljöbyggprogram Syd 

www.miljobyggprogramsyd.se

Var finns hjälpen? 

Miljösamverkan Skåne 

Arbetar för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet 

i länet och ge stöd till myndigheternas 

tillsyn inom miljöbalken. Ett samarbete 

mellan kommunerna i Skåne, Kommunförbundet 

Skåne, Länsstyrelsen och Yrkes- och miljömedicin 

vid Region Skåne. www.lansstyrelsen.se/skane 

Klimatsamverkan Skåne 

Arbetar med att driva och stimulera ett effektivt 

klimatarbete i hela Skåne. Bedrivs av Länsstyrelsen 

i Skåne län, Region Skåne och Kommunförbundet 

Skåne. www.klimatsamverkanskane.se 

Klimatanpassning Skåne - samhällets anpassning 

till ett förändrat klimat 

Länsstyrelserna fick 2009 i uppdrag att samordna 

det regionala klimatanpassningsarbetet. I Skåne 

län driver ett sekretariat arbetet som omfattar 

stadsplanering, risk- och sårbarhet, jord- och 

skogsbruk, vatten, biologisk mångfald och hälsa. 


Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram 

På dessa sidor hittar du de skånska miljökvalitetsmålen 

och delmålen. Från varje mål kan du ta dig 

vidare till de åtgärder som behövs för att målen ska 

nås och till bedömningar av hur arbetet med att 

uppnå målen går. 

www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/ 

miljomal 

PLUS-katalogen 

Här finns mycket av det planeringsunderlag som 

Länsstyrelsen i Skåne län tar fram. 


Naturolycksdatabasen 

Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, 

hantering och lärdomar från naturolyckor 

samlat i en nationell databas. 

www.ndb.msb.se 

Klimatanpassningsportalen 

Ett stöd för dig som arbetar med att anpassa samhället 

till klimatförändringarna. 

www.smhi.se/klimatanpassningsportalen 

Myndigheten för Samhällsskydd och 

Beredskap (MSB) 

Har i uppgift att ta fram översiktliga översvämningskarteringar 

för landets kommuner och 

länsstyrelser, samt konsekvensbedömningar av 

översvämningar. Myndigheten arbetar även med 

ras- och skredkarteringar. www.msb.se 

Lantmäteriet 

Har fått i uppdrag att ta fram en ny rikstäckande 

höjdmodell med förbättrad noggrannhet och upplösning. 

Höjdmodellen av myndigheter, länsstyrelser, 

kommuner och privata aktörer som underlag 

för bl.a. kartering av översvämningar samt ras- och 

skredrisker. Arbetet beräknas pågå 2009-2016. 

www.lantmateriet.se 

45

46 


forts. Var finns hjälpen? 

Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister 

Uppgifter om all slags bebyggelse - från traditionella 

timmerhus till modern stadsbebyggelse. 

www.bebyggelseregistret.raa.se 

Movium 

En mötesplats för forskare och praktiker som vill 

utveckla kunskapen om stadens utemiljö. 

www.movium.slu.se 

Boverket 

Nationell myndighet för frågor om byggd miljö 

och hushållning med mark- och vattenområden, 

fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen 

och för boendefrågor. www.boverket.se 

Forskning.se 

En nationell webbplats för forskningsinformation 

som samlar och sorterar material. 

www.forskning.se 

Region Skåne 

Arbetar med frågor som rör klimat och miljö utifrån 

regional utveckling för att skapa tillväxt, 

attraktionskraft, bärkraft och balans i Skåne. 

www.skane.se 

Regionmuseet Kristianstad/ 

Landsantikvarien i Skåne 

Landsantikvarien i Skåne fungerar som resurs och 

kunskapscentrum med ansvar för att belysa Skånes 

historia, kulturarv och kulturmiljöer på ett allsidigt 

sätt. www.regionmuseet.m.se 

Statens geotekniska institut (SGI) 

Ger geotekniskt expertstöd i planärenden med 

svåra och omfattande geotekniska problem som 

risker för ras, skred och erosion. 

www.swedgeo.se 

Energikontoret Skåne 

Enhet på Kommunförbundet Skåne som arbetar 

för energieffektivisering och ökad användning av 

förnybara energikällor i regionen. 

www.ek-skane.se 

Klimatkommunerna 

Föreningens syfte är att minska utsläppen av 

växthusgaser i Sverige genom att stödja kommuner 

som vill arbeta med klimatfrågan samt vara en 

pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet. 

Samlar kommuner, landsting och regioner som 

jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. 

www.klimatkommunerna.se 

Hållbar mobilitet (HM) Skåne 

Arbetar regionalt för att minska miljöpåverkan 

från transporter och resor och för att få fler att 

välja mer hållbara alternativ. Ordnar seminarier 

och utbildningar. hmskane.se 

Sveriges ekokommuner 

En ideell förening som arbetar för att Sveriges 

alla kommuner ska bli hållbara. Inom föreningen 

utbyter politiker och tjänstemän erfarenheter och 

lär av varandras goda exempel. sekom.nu 

47

48 

Ord och uttryck 

Hållbar utveckling 

Med en hållbar utveckling menas att samhällsutvecklingen 

ska tillgodose dagens behov utan att 

äventyra kommande generationers möjligheter att 

tillgodose sina behov. Vid en FN-konferens i Rio 

de Janeiro 1992 uppmärksammades sambandet 

mellan social, kulturell, ekonomisk och ekologisk 

utveckling. 

Miljömål 

Ett samlingsnamn för flera olika slags miljömål. 

Här ingår de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen 

och de regionala miljömålen samt delmålen 

men även mål som riksdagen antagit för till exempel 

transportsektorn som också rör miljön. 

Miljökvalitetsmål 

De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver 

den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, 

natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara 

på lång sikt. För alla miljökvalitetsmålen finns 

delmål antagna av riksdagen som anger inriktning 

och tidsperspektiv. Länsstyrelserna har ansvaret för 

regionalisering och uppföljning av mål och delmål. 

Generationsmålet 

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att 

till nästa generation lämna över ett samhälle där 

de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan 

att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför 

Sveriges gränser. Se även sidan 6. 

Planmonopol 

Sverige har kommunalt planmonopol, vilket innebär 

att varje kommun har ensamrätt att utforma 

och anta planer inom sina geografiska gränser. Det 

är därmed en kommunal angelägenhet att planlägga 

användningen av mark och vatten. 

Riksintresse (RI) 

Ett område eller anläggning som har stort värde 

eller betydelse i ett nationellt perspektiv. Riksintressen 

preciseras i dialog mellan stat och kommun 

och redovisas i översiktsplanen. Åtgärder som 

påtagligt kan skada ett riksintresse får inte genomföras. 

Miljökvalitetsnorm (MKN) 

Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft 

eller miljön i övrigt, utfärdade av regeringen efter 

beslut inom EU, för att skydda hälsa eller miljö. 

Vid planering ska kommuner och myndigheter 

följa dessa normer. 


Åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar 

vi redan märker av idag och de som 

vi inte kan förhindra i framtiden. 

Begränsa klimatpåverkan 

Att minska klimatförändringarna genom framförallt 

utsläppsminskningar.

Vad är på gång? 

Manual för bygglovs- och plangranskning 

Projektet arbetar med att ta fram en manual för 

att underlätta för miljöhandläggare i kommunerna 

att granska detaljplaner och bygglov. Bygglov- och 

plangranskningen är viktig ur miljöhänseende 

eftersom den ger möjlighet att framföra synpunkter 

kring frågor om transporter, buller, naturvård 

med mera. Projektet bedrivs av Miljösamverkan 

Skåne 2010-2011. 


Kontaktperson: Göran Jansson, 040/044-25 22 61 

goran.n.jansson@lansstyrelsen.se 

Bo Persson, 0435-719915, bo.persson@kfsk.se 

Klimatanpassad vattenplanering 

Projektet arbetar med ta fram riktlinjer för hållbar 

vattenplanering ur ett klimatperspektiv. 


Kontaktperson: Pär Persson, 040/044-25 24 03 

par.persson@lansstyrelsen.se 

Climatools 

Forskningsprogrammet Climatools består av ett 

antal projekt som ska leda fram till verktyg som 

ska hjälpa beslutsfattare att anpassa samhället till 

konsekvenserna av klimatförändringarna. Programmets 

fokusområden är hälsa, bebyggelse, turism 

och friluftsliv. Projektet bedrivs av Försvarets 

forskningsinstitut (FOI). 

www.foi.se 

Kontakta gärna oss! 

Fysisk planering: 

Samhällsbyggnadsavdelningen 

Enheten för samhällsplanering 

Elisabet Weber 

Länsarkitekt 

040/044-252330, 0768-400259 

elisabet.weber@lansstyrelsen.se 

Expedition: 

exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se 

040/044-25 23 11 

Miljömål: 

Miljöavdelningen 

Miljö- och vattenstrategiska enheten 

Ola Gustafsson 

Enhetschef 

tel: 040-25 22 95, 070-28 06 905 

Susanne Dahlberg 

susanne.dahlberg@lansstyrelsen.se 

040/044-25 22 19, 0733-99 84 49 

Tommy Persson 

tommy.persson@lansstyrelsen.se 

040/044-25 22 73, 0761-11 16 46 

Klimatanpassning: 

Kristina Westlin 

Projektledare, Klimatanpassning Skåne 

040/044-25 23 21 

kristina.westlin@lansstyrelsen.se 

49

50 

Egna anteckningar


Östra Boulevarden 62A, 291 68 Kristianstad 

Kungsgatan 13, 205 15 Malmö 

Tel 044/040-25 20 00 Fax 044/040-25 21 10 

skane@lansstyrelsen.se 

www.lansstyrelsen.se/skane

Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?