Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man? - Länsstyrelserna

www.lansstyrelsen.se/skane

Miljömålen i detaljplaneringen

- hur gör man?


2

Titel Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man?

Utgiven av Länsstyrelsen i Skåne län

Beställningsadress Länsstyrelsen i Skåne län

Enheten för samhällsplanering

205 15 MALMÖ

Tfn: 040/044-25 20 00

exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se

skane@lansstyrelsen.se

Text och layout Johanna Kaaman

Tryck Davidsons Tryckeri

Papper 130/170 gr Munken Polar

Upplaga 250 ex

Länstyrelserapport 2010:35

ISBN 978-91-86533-30-4

Projektledare har varit Johanna Kaaman (2010-10 - 2010-12) och Anna Persson (2009-01 - 2010-09).

Referensgrupp: Susanne Dahlberg (Länsstyrelsen i Skåne län), Anette Löfgren (Boverket,) Marianne Örnblom (länsarkitekt, Länsstyrelsen i

Blekinge län) samt Elin Sander (Länsstyrelsen i Gotlands län).

Styrgrupp: Elisabet Weber (länsarkitekt), Ola Gustafsson (enhetschef, Miljö- och vattenstrategiska enheten) samt Kristina Westlin

(projektledare, Klimatanpassning Skåne).

Copyright Länsstyrelsen i Skåne län

Innehållet får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan

Skriften ingår i projektet Miljömålsarbete i detaljplaneringen som genomförts av Länsstyrelsen Skåne län med hjälp av projektmedel för

miljömålsuppföljning från Miljömålsrådet.


Miljökvalitetsmålen

Illustration: Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning

Giftfri milö

Skyddande ozonskikt

Säker strålmiljö

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

God bebyggd miljö

Ett rikt växt- och djurliv

3


4

Foto: Johanna Kaaman


Inledning

Idag finns höga ambitioner i de skånska kommunerna om en långsiktigt hållbar utveckling.

Samtidigt har många av miljökvalitetsmålen varit svåra att uppnå i Skåne. Ett högt exploateringstryck,

ökad trafik och omstruktureringen av handeln gör till exempel att vägtransporterna ökar.

I projektet Miljömålsarbete i detaljplaneringen har Länsstyrelsen undersökt om och hur detaljplaneringen

och plan- och bygglagen (PBL) kan vara möjliga verktyg för att uppnå miljömål

som God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Översiktsplanen är det mest lämpliga

planinstrumentet för att hantera miljökvalitetsmålen. Här tas de strategiskt viktiga besluten kring

användningen av mark och vatten. Visionerna för kommunens utveckling redovisas. Men för

att visionerna ska få genomslag krävs att de finns med hela vägen, även i de juridiskt bindande

detaljplanerna.

Med hjälp av den fysiska planeringen kan kommunerna öka möjligheterna att uppnå God bebyggd

miljö, Begränsad klimatpåverkan och flera andra miljökvalitetsmål. Alla frågor går så klart

inte att åtgärda i en detaljplan - det finns begränsningar för vad som får och kan regleras. Länsstyrelsen

vill uppmuntra kommunerna att använda plan- och bygglagstiftningens möjligheter men

även att hitta fler vägar för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling!

I denna skrift presenteras exempel på hur några skånska kommuner arbetar med frågor som rör

God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan i den fysiska planeringen - även i detaljplaneringen.

Skriften innehåller även tips om olika nätverk och listar användbara planeringsunderlag.

Skriften vänder sig till kommunala tjänstemän och politiker samt konsulter som arbetar med

fysisk planering men förhoppningsvis kan även andra ha nytta av den.

Malmö januari 2011

Elisabet Weber

Länsarkitekt

5


6

Plan- och bygglag 2010:900

1 §

I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och

om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda

människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala

levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i

dagens samhälle och för kommande generationer.

Generationsmålet för miljöpolitiken

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över

ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade

miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet).

Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella

sammanhang. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa

miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska

inriktas mot att:

– ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att

deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

– den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och

nyttjas hållbart

– människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om

miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

– kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

– en god hushållning sker med naturresurserna

– andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med

minimal påverkan på miljön

– konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och

hälsoproblem som möjligt.


INNEHÅLL:

Inledning

Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man?

Hur ser det ut i Skåne idag?

Från översiktsplan till detaljplan

Vad kan man vinna?

Vilka verktyg har kommunen?

Konkreta exempel:

Minskade transporter i Lunds kommun

Kulturmiljö och estetiska värden i Höganäs kommun

Översvämningar och klimatanpassning i Hässleholms kommun

Behovet av gröna och blå strukturer

Var finns hjälpen?

Ord och uttryck

På gång

Kontakta gärna oss!

Egna anteckningar

5

8

12

14

17

20

25

31

37

43

45

48

49

49

50

7


8

Dialogseminarium om miljömålen i detaljplaneringen, Länsstyrelsen i Skåne län 9 november 2009

Foto: Johanna Kaaman


Miljömålen i detaljplaneringen - hur gör man?

– Vad är egentligen poängen med just miljömålsarbete?

– Kan man jobba med miljömålen i detaljplaneringen på ett vettigt sätt?

– Går det verkligen att bygga tätare i städerna, nära bra kollektivtrafik, och samtidigt bevara

tillräckligt med grönytor?

Dessa är några av frågorna som Länsstyrelsen fått

från de skånska kommunerna i diskussioner om

miljömålen och den fysiska planeringen. Här är

några av svaren:

1. Miljökvalitetsmålen är värdefulla eftersom de

kan ge en systematik och struktur åt miljöarbetet

på lokal, regional och nationell nivå.

2. Ja, det kan man. Detaljplanering är ett av flera

verktyg som kan användas för att nå miljömålen.

Läs mer om olika verktyg på sidan 20.

3. Konflikter mellan olika miljömål och delmål

speglar de konflikter som finns i den fysiska planeringen.

Läs mer om målkonflikter och målsamverkan

på sidan 14.

Svårt att uppnå miljömålen

Under flera år har uppföljningen av Skånes miljömål

och miljöhandlingsprogram visat att det är

svårt att nå bland annat delmålen under miljömålet

God bebyggd miljö.* Även om miljömålen finns

med i kommunernas övergripande styrdokument,

som översiktsplaner och miljöhandlingsplaner,

saknas ofta strategier för hur målen ska nås. Projektet

Miljömålsarbete i detaljplaneringen tillkom

för att se om och hur detaljplaner kan användas

* Miljötillståndet i Skåne Årsrapporter 1996-2010

som verktyg för att uppnå miljömålen, med fokus

på miljömålen God bebyggd miljö och Minskad klimatpåverkan.

Detaljplanen är ett viktigt verktyg i

samhällsbyggnaden eftersom det är här de enskilda

intressena prövas mot de allmänna och den faktiska

användningen av marken fastställs juridiskt.

Dialog om möjligheter och hinder

I november 2009 ordnade Länsstyrelsen ett dialogseminarium

för planerare i de skånska kommunerna.

Syftet var att diskutera vad det finns

för möjligheter och hinder för att jobba med

miljöfrågor och miljömålen i detaljplaneringen.

Frågorna som Länsstyrelsen får visar att det inte

alltid är så tydligt hur det konkreta arbetet med

miljömålen ska gå till, eller varför det är så viktigt.

På dialogseminariet framgick att ställningstaganden

i den översiktliga planeringen är en grundläggande

förutsättning. Inbjudna föreläsare försökte

sedan ge svar på frågan om hur miljömålen kan få

genomslag även i detaljplanerna. I diskussionerna

var deltagarna överens om att det krävs samverkan

mellan förvaltningar men också samarbete över

kommungränserna. Konkurrens mellan kommuner

kan ibland vara ett hinder för ett effektivt

miljöarbete.

9


10

Goda exempel efterfrågas

Deltagarna på dialogseminariet efterfrågade också

exempel på bra planbestämmelser som fungerar,

användbara argument och tillgång till forskning i

ämnet. Men man pekade även på att det behövs

ett uttalat mandat i kommunen för att jobba med

frågorna och att det är viktigt att politikerna är

med på banan. Miljömålsarbetet måste förankras

på högsta nivå och kan inte bara vara en tjänstemannafråga.

Varför just dessa mål?

De allra flesta miljökvalitetsmål berör på något sätt

kommunernas fysiska planering. Några av Skånes

regionala delmål för God bebyggd miljö går att

åtgärda i detaljplaneringen - se schemat på motstående

sida. I november 2009 antog Länsstyrelsen i

Skåne nya regionala delmål för Begränsad klimatpåverkan

- bland annat delmålet Klimatanpassning

som behandlar frågor om risk för översvämningar,

ras, skred och erosion.* Det råder idag en stor

samstämmighet om att klimatförändringarna

påverkar och kommer att påverka kommunernas

planering. I delmålet ingår att kommunerna ska

identifiera, analysera och beakta riskerna i sin

planering samt ta fram förslag på hur den befintliga

bebyggelsen ska anpassas. Här finns en direkt

koppling till både översiktlig planering och detaljplanering.

Ett annat delmål är Transporter som

rör minskade utsläpp av växthusgaser. En första

uppföljning visar att ytterligare insatser behövs för

att dessa delmål ska kunna nås.

Förändringar på gång

Förändringar av miljökvalitetsmålen och en ny

reviderad plan- och bygglag (PBL 2010:900) -

som börjar gälla den 2 maj 2011 - innebär nya

möjligheter för kommunerna. Enligt plan- och

bygglagen (PBL 2010:900) ska kommunen i

översiktsplanen redogöra för hur man tar hänsyn

till relevanta nationella och regionala mål samt

kommunala planer och program som rör hållbar

utveckling (3 kap. 5 § 4 p.). Kommunen har även

möjlighet att reglera olika slags skydd i detaljplaner.

Läs mer i avsnittet om klimatanpassning på

sidorna 36-41.

Arbetet fortsätter!

Miljömålssystemet har utretts under 2009 och håller

på att förändras. Ett nytt sätt att bedöma målen

kommer att införas som tar hänsyn till naturens

långa återhämtningstid och att miljöproblemen

rör sig över nationsgränserna. Men miljökvalitetsmålen

kommer att finnas kvar och även i fortsättningen

utgöra en av grunderna i kommunernas,

länsstyrelsernas och de centrala verkens arbete.

De frågor som miljökvalitetsmålen rör kvarstår

även om arbetet med hur de ska uppnås förändras.

Många kommuner har dessutom antagit lokala

delmål som rör den fysiska planeringen på olika

sätt. Det kan handla om att bevarandeplaner ska

upprättas eller hur våtmarker ska skyddas. Arbetet

som idag pågår i kommunerna med att skapa

förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle

kommer att fortsätta även med nya miljömål.

* http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/miljomal/Miljomalen/Begransad_klimatpaverkan/


GOD BEBYGGD MILJÖ

Planeringsunderlag för

minskat transportbehov

genom ändamålsenlig

struktur

Planeringsunderlag för

kulturhistoriska och

estetiska värden

Planeringsunderlag för

grönstruktur

Planeringsunderlag för

energi

Planeringsmål för vindkraft

Kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse

Buller

Skydd av bullerfria områden

Naturgrus

Energianvändningen m.m.

i byggnader

Avfall

Inomhusmiljö

Radon

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Klimatanpassning

ÖP DP BYGGLOV BYGGANM.

X

X

X

X

X X

X

X

X

X X

Transporter X X

X

X

X

X X

X

X

X X

X X X X

X

X

X X

X

Schemat visar Skånes samtliga delmål för God bebyggd miljö samt två delmål under Begränsad klimatpåverkan. I

schemat syns när i planeringsprocessen det fi nns möjligheter att påverka måluppfyllelsen. Färgerna indikerar

målstatusen enligt uppföljningen i årsrapporten för 2010.

Målet bedöms kunna nås inom den utsatta

tidsramen.

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om

ytterligare åtgärder sätts in eller genomförs.

Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen

även om ytterligare åtgärder sätts in eller genomförs.

11


12

Hur ser det ut i Skåne idag?

Många skånska kommuner har lokala miljömål som stöd i planeringen. Men trots ambitionerna

om en hållbar utveckling går utvecklingen för de fl esta delmål under God bebyggd miljö åt fel håll.

Planeringsunderlagen måste bli fl er, bättre och komma till användning i planeringen.

Svårt att nå målen

Just nu verkar bara miljökvalitetsmålet Skyddande

ozonskikt vara möjligt att nå i Skåne län. Målen

Bara naturlig försurning och Grundvatten av god

kvalitet kan komma att nås, men för övriga miljökvalitetsmål

ser det värre ut. Trenden för God bebyggd

miljö i Skåne har länge pekat åt fel håll. Det

ser särskilt illa ut för delmålen som rör planeringsunderlag

och delmålen Kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse, Buller, Skydd av bullerfria områden och

Naturgrus. Tillgången på antikvarisk kompetens

är låg, många invånare besväras av trafi kbuller

och antalet byggnader som skyddas av byggnadsminnesmärkning

har minskat de senaste åren.* I

årsrapporten för miljötillståndet i Skåne 2010**

framgår att det ofta saknas konkreta strategier för

att nå målen och att det behövs bättre underlag i

många kommuner.

Planeringsunderlag - ett första steg

Att fl era av Skånes delmål för God bebyggd miljö

handlar om tillgången till planeringsunderlag gör

det svårt att bedöma om kommunernas planering

verkligen leder till ett uppfyllande av miljökvalitetsmålen.

Men planeringsunderlagen är viktiga

verktyg i den översiktliga planeringen. Underlagen

är ett första steg för att uppnå en planering som

leder till minskade utsläpp av växthusgaser, bevarande

och utveckling av kulturhistoriska värden,

energieff ektivisering samt tillgång till grönska och

rekreationsmöjligheter. Det är viktigt att planeringsunderlagen

utvecklas till användbara verktyg

- både i den översiktliga planeringen och i detaljplaneringen.

Lokala miljömål kan stödja

De fl esta skånska kommuner har antagit lokala

miljömål med åtgärder och åtgärdsansvariga.

Däremot har inte alla kommuner mål som omfattar

den fysiska planeringen. De regionala miljömålen

kan vara en utgångspunkt för lokala mål

men måste anpassas till lokala förutsättningar och

prioriteringar. För att målen ska vara användbara

måste de vara möjliga att följa upp, till exempel

med indikatorer. För att de ska kunna nås krävs

att kommunen beslutar om åtgärder. I rapporten

Nationella miljömål en lokal utmaning*** påpekar

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att

det krävs lokala politiska prioriteringar för att få

igång miljömålsarbetet. Samarbete är också ett

nyckelord för att sprida och konkretisera arbetet -

lokalt, regionalt och nationellt. Men kommunen

är genom sitt planmonopol motorn i den fysiska

planeringen.

* http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/

** http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/miljomalsuppfoljning/

*** http://skl.se/web/Miljomal.aspx


Höganäs

Båstad

Helsingborg

Landskrona

Ängelholm

Vellinge

Åstorp

Bjuv

Kävlinge

Lomma

Burlöv

Malmö

Svalöv

Klippan

Lund

Staffanstorp

Svedala

Eslöv

Trelleborg

Örkelljunga

Perstorp

Höör

Hässleholm

Hörby

Sjöbo

Skurup Ystad

Osby

Östra

Göinge

Kristianstad

Tomelilla Simrishamn

Bromölla

13


14

Från översiktsplan till detaljplan - glapp eller tydlig koppling?

De flesta skånska kommunerna redovisar miljökvalitetsmålen i översiktsplanen eller i den tillhörande

miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). Målen behandlas på lite olika sätt men ofta finns de med

som en förutsättning. En del kommuner har dessutom antagit lokala miljömål. Däremot är det

mera sällsynt med konkreta riktlinjer för hur miljömålen ska få plats i den fysiska planeringen.

Möjligheter i planeringen

I översiktsplanen har kommunen störst möjligheter

att planera för en hållbar utveckling. Men även

om översiktsplanen slår fast att hänsyn ska tas till

miljömålen, är det lätt att de goda intentionerna

glöms bort när en detaljplan tas fram. Det kan

bero på flera saker. I en mindre detaljplan kan

det vara svårt att motivera varför miljöfrågorna är

viktiga, särskilt om planarbetet riskerar att fördröjas

och bli mer omfattande. Det är då viktigt

att komma ihåg att alla dessa mindre detaljplaner

sammantagna bidrar till en mer eller mindre

hållbar utveckling. Brist på kunskap kan vara

ett hinder. De som arbetar med planering inom

kommunen behöver kunskaper om miljömålen.

På motsvarande sätt måste de som arbetar med

miljömålen vara insatta i planeringens möjligheter

och begränsningar.

Målkonflikter eller målsamverkan

Olika miljömål står ofta i konflikt med varandra.

Förtätning av befintlig bebyggelse, som minskar

transportbehovet, kan innebära att tätortsnära

grönområden bebyggs. När man bygger nytt i städer

och tätorter kan målet om minskade transporter

hamna i konflikt med bullermål och miljökva-

* Luftkvalitetsförordning (2010:477)

** http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/

*** 6 kap. 12 § miljöbalken (1998:808)

litetsnormer (MKN) för utomhusluft.* Många

svårlösta konflikter går dock att hantera med

omsorgsfull och framsynt planering. Kärnfrågan

är ofta vilket tidsperspektiv man väljer. Det finns

även möjlighet till målsamverkan - att åtgärder för

att uppnå ett mål leder till att andra mål uppfylls.

Om människors utsatthet för vägtrafikbuller minskar

ökar möjligheten att uppnå miljömålet Frisk

luft. Om miljömålen uppfylls i större utsträckning

kan också andra mål bli lättare att uppnå, till

exempel de elva folkhälsomålen.**

Redovisa konflikterna!

När en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs

för en detaljplan ska den innehålla en beskrivning

av hur relevanta miljökvalitetsmål beaktas i

planen eller programmet.*** Genom att redovisa

hur detaljplanen påverkar miljömålen kan konflikter

göras tydliga tidigt i processen. Då blir

det lättare att hantera dem och göra väl avvägda

prioriteringar. Alla mål som berörs bör tas upp för

att ge en rättvisande bild av planens konsekvenser.

Det är viktigt att miljömålen inte bara listas

i planbeskrivningen utan att de faktiskt påverkar

avvägningarna. Planen ska om möjligt bidra till att

uppnå miljökvalitetsmålen.


Foto: Anna Persson 15


16

Foto: Johanna Kaaman


Vad kan man vinna?

Genom att tänka efter före i planeringen kan kommunen motverka att det krävs kostsamma

miljöförbättrande åtgärder i ett senare skede. Här finns miljövinster, tidsvinster och ekonomiska

vinster att hämta!

Förekom problemen!

Det kostar ofta mindre att göra rätt från början än

att åtgärda problem som uppstår efterhand. Det

är till exempel mer lönsamt att förebygga erosion

eller översvämningar än att ta konsekvenserna

av att en naturolycka inträffar. Kommunen har

genom plan- och bygglagen dessutom ett ansvar

att bebyggelse bara tillåts på mark som är lämplig

för ändamålet (2 kap. 2 § & 5 § plan- och bygglag

(2010:900)). Skadeståndslagens generella bestämmelser

om fel i myndighetsutövning reglerar hur

kommunen kan ställas till svars (3 kap. 3 § skadeståndslag

(1972:207)).

Vad kan naturen göra för oss?

Vi tar ofta det rena dricksvattnet, den bördiga jorden,

det vackra landskapet och arterna i naturen

för givna. Att värdera naturens tjänster i pengar

kan underlätta att se miljöarbetet som en långsiktigt

god investering. Ekosystemtjänster är ett

begrepp som används för att beskriva de nyttigheter

vi får gratis av naturen. Det kan vara luft- och

vattenrening, bullerdämpning, klimatreglering och

ekosystemens förmåga att lindra effekterna av naturkatastrofer.

Uttrycket fick genomslag i och med

det internationella forskningsprogrammet Millennium

Ecosystem Assessment. Idag hotas många eko-

* Hushållning med åkermark? SKÅNE I UTVECKLING 2006:8

systemtjänster av klimatförändringens effekter och

annan mänsklig påverkan. Att göra kostnadsnyttoanalyser

kan vara till hjälp i den fysiska planeringen.

Kostnadsnyttoanalysen är en metod som visar

om det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar

sig att sätta in åtgärder eller inte. I kostnadsnyttoanalysen

väger man samman samtliga fördelar och

kostnader från hushåll, offentlig sektor och privat

sektor. Se Climatools på sidan 49.

Ny syn på jordbruksmarken

Jordbruksmarken kan komma att få en annan

betydelse och öka i värde när klimatet förändras.

Den ökade konkurrensen om marken i Skåne

innebär idag att jordbruksmark bebyggs i stor

utsträckning. I de skånska kommunerna planerades

2006 nästan hälften av den nya bebyggelsen på

jordbruksmark.* I takt med ett förändrat klimat

kan förutsättningarna för livsmedelsimporten

förändras och jordbruksmarken som idag bebyggs

kan komma att behövas till livsmedelsproduktion.

Försäkringsbekymmer

Försäkringsbolagen är vana vid att hantera olika

slags risker och förväntas framöver höja premierna

för fastigheter vid kusterna och nära sjöar. Även

om kommunen beviljar bygglov kan vissa områ-

17


18

den alltså bli omöjliga att försäkra. Konsekvenserna

och skadorna till följd av klimatförändringarna

är ännu inte så stora här men försäkringsbranschen

påverkas av vad som händer i övriga världen.*

Kulturmiljön - en resurs

Förutom den historiska kontinuiteten som ett

bevarat bebyggelsearv innebär, kan kulturmiljöer

vara en resurs i kommunernas arbete med att

skapa attraktiva boendemiljöer och locka verksamheter

till regionen. Kulturmiljöerna kan också vara

en tillgång i kommunens besöksnäring. De värden

som försvinner när kulturhistoriskt betydelsefull

bebyggelse rivs eller förvanskas är mycket svåra att

ersätta. En lite bortglömd men starkt hotad del

av kulturarvet är lantbrukets ekonomibyggnader.

Äldre välbyggda ladugårdar, svin- och hönshus,

stallar, logar och bodar kan återanvändas för nya

verksamheter, till exempel lantgårdsturism, gårdsförsäljning

eller småskalig livsmedelstillverkning.

Länsstyrelsen i Skåne har i projektet Räkna Q

kartlagt de byggnader som getts varsamhets- och

skyddsbestämmelser i detaljplaner och områdesbestämmelser

i länet.

Ohälsa ett stort miljöproblem

Buller och luftföroreningar leder till ohälsa - det är

välkänt idag. Nu visar studier vid Lunds universitet

att luftföroreningar i Skåne orsakar allvarliga

hälsoeffekter, trots att halterna ofta ligger inom

gällande gränsvärden.** Ny forskning visar även

att bullerutsatta personer mellan 40 och 59 år kan

ha en ökad risk för högt blodtryck.*** Buller ger

också sömnsvårigheter, hjärt- och kärlsjukdomar,

* ”Klimathot ger högre premier”, Sydsvenskan den 15 december 2009

** http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/arkiv

*** http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/arkiv

**** http://www.vetenskaphalsa.se/nytt-om-sma-partiklar-och-halsa/

försämrad koncentrationsförmåga samt olika

stressrelaterade symptom. Kunskaperna om vad

som händer om man utsätts för både buller och

luftföroreningar är fortfarande små men undersöks

för närvarande i ett forskningsprojekt vid Lunds

universitet.**** För att få kunskap om de samlade

hälsoeffekterna av en översiktsplan eller en detaljplan

kan en hälsokonsekvensbedömning (HKB)

tas fram.

LÄS MER:

Hushållning med åkermark?

En uppföljning av åkerexploatering i Skåne och

Halland samt en analys av planerad exploatering

i Skåne. SKÅNE I UTVECKLING 2006:8

www.lansstyrelsen.se/skane

Räkna Q

ISSN-nr/ISBN-nr: 1402-3393 (läs mer på s. 32)

www.lansstyrelsen.se/skane

Ekosystemtjänster

• Millenium Ecosystem Assessment

FN:s utvärdering och samlade kunskap om hur

ekosystemen mår.

www.maweb.org/en/index.aspx

• The Economics of Ecosystems and

Biodiversity (TEEB). En studie av de

ekonomiska förlusterna av biologisk mångfald.

www.teebweb.org

Hälsokonsekvensbedömning (HKB)

På Folkhälsoinstitutes webbplats finns

information och checklistor:

www.fhi.se/Metoder/Planeringsverktyg/


Bidrag som kan vara aktuella i samband med fysisk

planering:

• Bidrag för att anlägga våtmarker eller småvatten i anslutning till

jordbruksmark.

www.lansstyrelsen.se/skane

• Bidrag till sanering av förorenad mark - om ansvarig saknas och

föroreningssituationen är allvarlig www.naturvardsverket.se

• Bidrag till den som äger kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för att täcka

delar av de ökade kostnaderna som en varsam renovering kan innebära

www.lansstyrelsen.se/skane

• Bidrag till förebyggande åtgärder i bebyggda områden där risken för

naturolyckor är stor

www.msb.se

• Bidrag till bland annat bullerdämpande åtgärder i bostäder

www.trafikverket.se

• LONA – Lokala naturvårdssatsningen, bidrag till lokala naturvårdsprojekt

i kommunerna

www.lansstyrelsen.se/skane

• LOVA - bidrag till lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön, i första hand

genom att minska belastningen av näringsämnen till havet

www.lansstyrelsen.se/skane

(januari 2011)

19


20

Vilka verktyg har kommunen?

Översiktsplan (ÖP)

Översiktsplanen visar den översiktliga mark- och vattenanvändningen inom en kommun och är i regel

utgångspunkt för detaljplaneringen, men inte juridiskt bindande. I en fördjupad översiktsplan (FÖP)

kan frågor utredas mer noggrant för ett mindre område. Enligt PBL ska det av kommunens översiktsplan

framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen

med relevanta nationella och regionala mål samt planer och program av betydelse för en hållbar utveckling

inom kommunen (3 kap. 5 § 4 p plan- och bygglag (PBL 2010:900)).

TÄNK PÅ ATT:

• Kommunens strategier för att uppnå miljömålen bör finnas i översiktsplanen!

Planerings- och kunskapsunderlag

Flera av Skånes delmål under God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan tar upp behovet av planeringsunderlag.

Aktuella planeringssunderlag är en förutsättning för att kommunen på ett strategiskt och

systematiskt sätt ska kunna arbeta med frågor som till exempel kulturmiljö, minskade transporter samt

grön- och blåstruktur.

Detaljplan (Dp)

I detaljplanen prövas markens lämplighet för bebyggelse. Den är i första hand till för att förbereda och underlätta

bygglovprövningen. Detaljplanen består av en plankarta med planbestämmelser som är juridiskt

bindande för myndigheter och enskilda. PBL anger vad som ska (4 kap 2-5 §) och får (4 kap. 6-29 §)

regleras i en detaljplan. Planbeskrivningen är till hjälp vid tolkningen av planen och ska redovisa planens

konsekvenser. Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska den även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning

(MKB). Genomförandebeskrivningen ska redovisa vem som ska göra vad, hur, när och vem

som ska betala men är inte bindande. För att säkerställa genomförandet kan kommunen upprätta civilrättsliga

genomförandeavtal.

TÄNK PÅ ATT:

• Stämma av planbestämmelsernas utformning med bygglovhandläggarna så att de får avsedd verkan!

• Frågor som går att reglera i detaljplan får inte regleras genom civilrättsliga avtal!

• Detaljplanen ger rättigheter och möjligheter - inga skyldigheter. Alla delar kanske inte genomförs!

Saknar du något planeringsunderlag?

Hör gärna av dig till oss: exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se


Foto: Monica Ljungberg 21


22

Checklistor

En checklista kan vara till hjälp för att tidigt identifiera hur miljömålen berörs av en ny plan. Tidiga

bedömningar kan behöva omvärderas under processens gång. I bästa fall blir checklistan en garant för

att planen bidrar till en hållbar utveckling. Men checklistan måste användas med sunt förnuft. Det finns

annars en risk att brister i planförslaget som inte tas upp i checklistan aldrig upptäcks. Länsstyrelsen i

Blekinge län tog 2005 fram Checklista - ett handläggningsstöd för integrering av regionala miljömål i den

fysiska planeringen* för att underlätta arbetet med att använda de regionala miljömålen i planeringen.

Checklistan ska underlätta att göra en sammanvägd bedömning av planers påverkan på miljömålen.

Planindikatorer

Planindikatorer kan hjälpa planförfattaren att under arbetets gång se om de uppsatta målen kan nås.

Indikatorer kan vara till exempel: Restidskvoter mellan olika transportslag, Tillgänglighet till tätortsnära

grönytor eller Funktionsblandning (fördelning arbetsplatser och bostäder). Tänk på att alla viktiga frågor

inte går att beskriva med indikatorer. Planindikatorerna bör begränsas till de frågor som är mest lämpliga

att beskriva med indikatorer. Lunds kommun använde planindikatorer i en fördjupning av översiktsplanen

för Södra Sandby.**

Kvalitetsprogram

Till en detaljplan kan kommunen ta fram ett kvalitetsprogram för att slå fast vilken kvalitetsnivå man

efterfrågar. Det kan handla om arkitektonisk kvalitet, miljö, teknisk försörjning och social service.

Kvalitetsprogrammet säkras genom ett civilrättsligt genomförandeavtal med byggherren. Lomma kommun

tog 2003 fram ett kvalitetsprogram för Lomma hamn.*** Programmet innehöll rekommendationer

för bebyggelsen och för det offentliga rummet, till exempel aktiva bottenvåningar med lokaler och

bostadsentréer och att ytor för körtrafik har så små dimensioner som möjligt för att medverka till låga

hastigheter.

Genomförandeavtal

Civilrättsliga avtal som markanvisningsavtal (när kommunen äger marken) och exploateringsavtal (när

kommunen inte äger marken) kan användas för att säkerställa att en fastighetsägare eller exploatör

vidtar vissa åtgärder. Det går inte att avtala bort kravet på att marken ska vara lämplig för bebyggelse.

Genomförandeavtal bör vara godkända av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas.

TÄNK PÅ ATT:

• Genomförandeavtalet omfattar inte en ny framtida markägare eller exploatör!

* http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/amnen/Samhallsplanering/planeringsunderlag/Reg_miljomal.htm

** http://www.lund.se/Bygga--bo/Oversiktsplan/Fordjupning-av-oversiktsplanen/Sodra-Sandby/

*** http://www.lomma.se/vanstermeny/byggabo/samhallsplanering/aktuellabyggprojekt/lommahamn/

planerlommahamn/planprogramlommahamn.4.6e3a96cb1163e1c86c180001859.html


Miljöprogram

Miljöbyggprogram SYD är ett webbaserat program för byggherrar som vill bygga bostäder eller lokaler

i Malmö och Lunds kommuner. I samband med markanvisningar och andra avtal diskuteras vilken

ambitionsnivå (miljöklass) som projektet ska ha. Fyra kärnområden finns: Energi, Innemiljö - hälsa och

komfort, Fuktskydd och Urban biologisk mångfald. Nivån läggs sedan fast i avtal om överlåtelse eller

upplåtelse och i ett särskilt ambitionskontrakt.

Kompensationsåtgärder

Kompensationsåtgärder innebär att värden som går förlorade genom en exploatering ska kompenseras

genom åtgärder inom planområdet eller på annan plats i kommunen.* Det kan handla om till exempel

naturvärden, rekreation eller tysta områden. Överenskommelser om kompensationsåtgärder kan säkras

i exploateringsavtal. Göteborgs stad har tagit fram riktlinjer för kompensationsåtgärder för natur och

rekreation.**

TÄNK PÅ ATT:

• Planeringen ska ta hänsyn till behovet av grönområden samt platser för lek, motion och annan utevistelse

inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse (PBL 2 kap. 7 §). Planeringsunderlag

för grönstruktur och vattenområden kan hjälpa kommunen att få en överblick över tillgången till grönområden.

LÄS MER:

Göteborg visar vägen

Exploaterade grönområden ersätts

Läs om Göteborgs stads arbete med

kompensationsåtgärder i Boverkets tidning

Planera Bygga Bo, nummer 3 2009.

Planindikatorer för effektiv markanvändning i

stationsnära områden

Om hur planindikatorer kan användas i den

fysiska planeringen.

Katarina Schylberg, Luleå tekniska högskola

2008:21, ISSN: 1402-1757

Miljöbyggprogram SYD

På webbplatsen går det att se vilka projekt och

byggherrar som deltar samt följa utvecklingen

för projekten.

www.miljobyggprogramsyd.se

PM om bestämmelser i detaljplan - vad är möjligt

och lämpligt att reglera

Vad ska en detaljplan innehålla? Vad får

planbestämmelserna för konsekvenser? Nullitet

- vad är det? Här svarar Boverket på frågorna.

Se Boverkets webbokhandel

www.boverket.se

* När det gäller kompensationsåtgärder för intrång i naturreservat eller Natura 2000-områden - se miljöbalken

(MB 1998:808).

** www5.goteborg.se/prod/.../Kompensationsatgarder_natur.pdf

23


24

Skånskt delmål för Begränsad klimatpåverkan:

Transporter

Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.

Skånska delmål för God bebyggd miljö:

Buller

Antalet människor som utsätts för trafi kbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen beslutat om

för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.

Planeringsunderlag för minskat transportbehov genom ändamålsenlig struktur

Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett

varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar

och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.

Lunds central

Foto: Johanna Kaaman


Minskade transporter i Lunds kommun

De bilburna transporterna i samhället måste minska för att de regionala miljömålen Begränsad

klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning ska kunna uppnås. Även delmålet

Buller under God bebyggd miljö påverkas. I Lunds kommun har man arbetat aktivt och över

förvaltningsgränserna för att minska antalet transporter.

Planeringsunderlag som stöd

Som stöd i den fysiska planeringen använder stadsbyggnadskontoret

i Lund bland annat Handbok

i bilsnål samhällsplanering. Handboken tog de

fram tillsammans med tekniska förvaltningen

2003-2005. Som en fortsättning kom 2006

Planera bilsnålt med planindikatorer, med förslag

på bilsnåla indikatorer för både översikts- och

detaljplanering. I LundaEko har kommunen konkretiserat

och lokalanpassat miljökvalitetsmålen,

listat åtgärder och tydliggjort vem som är ansvarig

för att de genomförs. Linda Kummel är samhällsplanerare

i Lund och pekar på dokumentet Lunda-

MaTs (MaTs = Miljöanpassat TransportSystem)

som ett bra stöd i arbetet.

Planering innebär konflikthantering

Ulrika Lundquist som jobbar med projektet

Funktionsblandning berättar att den nya översiktsplanen*

innehåller mer förtätning av befintlig

bebyggelse än den förra översiktsplanen från 1998.

Ambitionen har gått från att förtäta med 2000 bostäder

till 8000. Frågan är var förtätningen ska ske.

Kanske exploaterar man en del av parkmarken för

att få pengar att sköta den andra, funderar Ulrika

Lundquist.

– Samtidigt är vissa gröna ytor väldigt bullerutsatta

idag. Där vi tidigare skyddade oss mot buller

med avstånd har vi gått mot att använda bebyggelse

som skydd för att skapa tysta sidor. Men till

hur stor del dessa lägen ska bebyggas och vad som

ska sparas är en ständig diskussion.

Claus Pedersen som är översiktplanechef påpekar

att planering handlar om att göra bra avvägningar.

– När det uppstår konflikter mellan olika miljömål

väljer man ofta att betona ett miljömål. Om vi

väljer att prioritera kulturmiljön kan det bli svårt

att bygga högt i staden. Och vid förtätningar i stan

kommer bullerproblematiken.

– Men när det gäller bullerfrågorna har Boverkets

allmänna råd** gjort bedömningarna lättare,

inflikar Britt-Marie Jonsson som är planarkitekt på

stadsbyggnadskontoret.

Hur vet man vad som är på gång?

Lunds kommun har kommit en bra bit på vägen

med att integrera miljöfrågorna i det dagliga planeringsarbetet.

Har man stött på några problem?

– Det kanske händer mycket men man känner

inte till allt, säger Britt-Marie Jonsson.

–Alla kan inte vara uppdaterade på allt pågående

* ÖP 2010: http://www.lund.se/Bygga--bo/Oversiktsplan/Oversiktsplan-2010/

** Boverkets allmänna råd 2008:1

http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2008/Buller-i-planeringen/

25


26

planarbete men det material som tas fram skulle

kunna göras mer tillgängligt, påpekar Ulrika

Lundquist. Vi har ju mallar för våra planbeskrivningar

och behovsbedömningar men det är lätt att

göra fel om man inte känner till vilka dokument

som redan finns. Det vore bra med en plan för hur

kunskap ska återkopplas. Kanske skulle det också

behövas en ”action plan” - en plan som är förankrad

i kommunen och som kommunicerar till

exploatörerna vad kommunen vill prioritera.

Stadsdelsprogram och hållbar utveckling

Ulrika Lundquist berättar vidare om arbetet med

stadsdelsprogrammet för Nöbbelöv, en stadsdel

i nordvästra Lund som innehåller både höghus,

radhus, villor och en centrumanläggning. Bakgrunden

till arbetet var att fastighetsägaren ville

utveckla centrumet vid Nöbbelövs torg. Ganska

snart upptäckte man på stadsbyggnadskontoret att

gång- och cykelvägnätet i hela området var glest.

Då valde man att utvidga programmet, vilket tog

tid och kostade mer, men alla instämmer i att

resultatet blev mycket bättre.

- Vi fick en övergripande förståelse för stadsdelen,

stadsdelscentrumets roll i stadsdelen och de fysiska

sambanden. De kunskaperna hade vi med oss hela

vägen fram till enskilda planbestämmelser och

gränsdragningar mellan allmän plats och kvartersmark,

berättar Ulrika Lundquist. De lokala

miljömålen var också ett stöd under arbetets gång.

Att argumentera för hållbar utveckling kan vara

bra i diskussioner med byggherrarna. Det är svårt

att vara emot hållbarhet!

Vad är så speciellt med Lund?

Linda Kummel menar att skillnaden mellan det

arbete som gjorts i Lund och på andra ställen är

att en del andra projekt verkar ha kommit till av

en tillfällighet. Hon tycker också att det är intressant

hur frågorna verkar vara lite av en självklarhet

på trafiksidan men inte lika givna på planerarsidan.

Linda Kummel tar upp en annan av de

huvudfrågor som Lunds kommun jobbar med just

nu: mobilitetsplan eller grön resplan. Grön resplan

handlar om att tillsammans med byggarna undersöka

hur resandet till nybyggda områden ska se ut.

Tanken är att samarbetet ska resultera i avtal om

trafikplaneringen mellan kommunen och byggarna

och på så sätt främja en bilsnål planering.

Planbestämmelser för minskat

transportbehov

I Handbok i bilsnål samhällsplanering finns en

mängd åtgärder listade och bedömningar av om

de ger hög, medel eller låg miljöeffekt. Många

åtgärder börjar på översiktsplanenivå och kan

sedan följas upp i detaljplaneringen och bygglovprövningen.

Att funktionsintegrera bedöms ge låg/

mellan miljöeffekt. I detaljplanen för Östra torn

IV* har kommunen använt planbestämmelsen B1;

bostadsändamål med social och kommersiell service

i begränsad omfattning. Det ger möjlighet för

en mindre verksamhet: frisör, fotvård, kiosk, café,

konsthantverksbutik, galleri eller kontor. Ännu är

det för tidigt att säga om det fått något genomslag

i det som byggs och Ulrika Lundquist menar att

det kanske krävs mer för att få till service nära

* http://www.lund.se/Bygga--bo/Stadsbyggnadsprojekt/Bilsnal-samhallsplanering/Bilsnalsamhallsplanering-2003-2006/


ostäder. Ofta fungerar det bäst om det finns flera

butiker. Men det är ett försök att skapa en mer

blandad stad och på så sätt bidra till färre transporter

och mindre utsläpp av växthusgaser.

LÄS MER:

Stationsnära läge

Projekt som syftade till att underlätta

kommunernas planering i stationsnära lägen.

Våren 2009 genomfördes en studie om den

fysiska stadsstrukturens påverkan av det

kollektiva resandet.

www.lansstyrelsen.se/skane

I blandstaden

Hur kan skånska städer och tätorter på sikt

utvecklas på ett sätt som främjar en blandning

av boende, verksamheter, nöjen, vegetation,

kultur och mycket mer?

www.lansstyrelsen.se/skane

Planeringsverktyg för trafikkonsekvenser av

bostadsexploatering

Gör det möjligt att räkna ut hur mycket trafik

och hur stora koldioxidutsläpp som alstras vid

olika typer av bostadsbebyggelse med tanke på

läge, befolkning och kollektivtrafikförsörjning.

Länsstyrelsen i Skåne län

www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/

samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/

planeringsunderlag/Pages/Planeringsverktyg_

trafikkonsekvenser.aspx

Kollektivtrafik som norm

Bilen har länge varit norm i den fysiska

planeringen. I rapporten visas med hjälp av

konkreta exempel hur normen kan förändras

i praktiken. Rapporten är framtagen inom

projektet Den goda staden.

www.trafikverket.se/dengodastaden

Buller i planeringen

Boverkets allmänna råd 2008:1

Råd om hur boendemiljön ska uppfylla

samhällets krav på frihet från buller och

att människor inte ska utsättas för skadliga

bullerstörningar.

Se Boverkets webbokhandel

ISBN-nummer: 978-91-85751-72-3

www.boverket.se

Gör plats för cykeln

Vägledning och inspiration för planering av

cykelparkering vid stationer och resecentra

Se Boverkets webbokhandel

ISBN-nummer: 978-91-86342-87-6

www.boverket.se

Ljudlandskap för bättre hälsa

Ett multidisciplinärt forskningsprogram som

avslutades 2007. Forskningen gav ny kunskap

om hur människor i stadsmiljöer upplever

ett helt ljudlandskap och inte bara enskilda

ljudkällor. www.ljudlandskap.acoustics.nu

ljudplanering.se

En samlingsplats för flera aspekter av

ljudplanering och ljud i staden.

http://www.ljudplanering.se/

27


28

Om att utforma bilsnåla detaljplaner:

• Lokalisera bostäder till kollektivtrafikknutpunkter och -stråk

• Lokalisera besöksintensiva och personaltäta verksamheter till kollektivtrafikstråk

• Utforma bostadsområden med få bilparkeringsplatser

• Skapa cykelparkeringar med hög standard och bra läge i tillräcklig omfattning

• Använd maxtal för parkering/lägenhet

• Använd möjligheten att markera ytor som ”Ej P” för att prioritera gång- och cykeltrafik

närmast entréer

• Öka tätheten och utnyttja marken effektivt vid kollektivtrafik

• Lokalisera verksamheter inom bostadsområden för att främja en ökad funktionsblandning

• Förmedla bilsnåla idéer i detaljplanens illustrationer

• Ge nya gång- och cykelstråk attraktiva och gena sträckningar

• Utforma hållplatser och vägen dit så att de upplevs trygga och är gena med

bra utblickar och god insyn

• Skapa ett gång- och cykelvägnät med valfrihet

• Arbeta med planindikatorer för bilsnål samhällsplanering i detaljplaneringen

• Följ upp detaljplanens bilsnåla intentioner i bygglovet

• Granska särskilt cykelparkeringarnas läge och deras omfång

med mera...

(Ur ”Handbok i bilsnål samhällsplanering”)


Framgångsfaktorer:

• Gör en målbild - vart vill vi komma?

• Håll tidiga möten för att skapa förankring och förståelse för frågorna

• Lokala miljömål antagna av kommunfullmäktige med åtgärder och en

tydlig ansvarfördelning mellan de som ska genomföra åtgärderna

• Bra planeringsunderlag, t.ex. cykelplan

• Arbeta strukturerat, ta ett helhetsgrepp kring frågan

• Använd argumentet ”hållbar utveckling”

• Fråga andra (för en lista över olika nätverk se sidan 45)

Utmaningar:

• Att information om det arbete som faktiskt pågår sprids inom eller

mellan förvaltningarna

• Målkonflikter

• Att kommunicera kommunens prioriteringar till exploatörer och

byggherrar

29


30

Skånska delmål för God bebyggd miljö:

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifi erad och ett program fi nnas för

skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad.

Planeringsunderlag för kulturhistoriska och estetiska värden

Senast år 2010 ska fysisk planering grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska

värden ska tas till vara och utvecklas.

Ryds marknad, sista lördagen i oktober, omkring år 1950. Gruvtorget, Höganäs.

Fotograf: okänd, Höganäs kommuns bildarkiv


Kulturmiljö och estetiska värden i Höganäs kommun

Höganäs inledde i början på 1980-talet arbetet med att aktivt lägga in skydds- och

varsamhetsbestämmelser i detaljplaner. När Plan- och bygglagen infördes 1987 intensifierades

arbetet. Idag använder man en kulturmiljöplan som komplement till översiktsplanen när nya

detaljplaner tas fram.

Arbetet började innan miljömålen

Henrik Ranby är stadsantikvarie i Höganäs

kommun sedan 1989 och berättar att arbetet

egentligen grundar sig på idéer som är äldre än

miljömålssystemet, men de ligger helt i linje med

miljömålen.

– Det som är speciellt med Höganäs kommun

är att vi har många områden av riksintresse för

kulturmiljövården och samtidigt ett starkt exploateringstryck

längs kusten. Kommunens ambition

är att skydda ett kulturarv som speglar hela samhällets

historia och utveckling, men även att värna

den lokala kulturmiljöprofilen.

Möjligheter finns!

Henrik Ranby och berättar att det går ganska långsamt

att uppnå delmålet Kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse. Framförallt beror det på att få detaljplaner

tas fram enbart för att skydda kulturvärden.

Men i detaljplaner där ny bebyggelse läggs till i ett

befintligt område finns möjligheter.

– Bland nya detaljplaneprojekt med större bevarandeambitioner

vill jag särskilt nämna detaljplanerna

för kvarteret Verkstaden och kvarteret

Linden, säger Henrik Ranby. I de här planerna har

vi jobbat med en relativt omfattande analys av den

äldre bebyggelsen. Detaljplanerna angränsar till

varandra och tillsammans utgör de ett ställningstagande

till den norra delen av riksintresset Höganäs

övre/Gruvtorget, vad som ska bevaras och hur

man kan bygga nytt i området.

Bra underlag

Kommunens egna förteckning, där all bebyggelse

som får skydds- och varsamhetsbestämmelser

listas, är ett mycket användbart underlagsmaterial.

Utifrån förteckningen gjordes en översyn över

vilka q- och k-märkta hus som finns i Höganäs

kommun. Tanken var att undersöka om materialet

var representativt. Det visade sig att 1800-talet är

väl representerat men att det fanns behov av att

komplettera för 1900-talets och särskilt efterkrigstidens

bebyggelse. Idag finns 330 q-märkta byggnader

i Höganäs kommun. För att de byggnader

som behöver skydd ska få det måste nog ytterligare

300-400 skyddas, tror Henrik Ranby.

Utökad lovplikt

Kommunen använder sig av den möjlighet som

finns i PBL att utöka lovplikten.

– Det kan handla om krav på bygg- eller marklov

31


32

för utbyte av tak-och fasadmaterial eller för fällning

av träd, säger Henrik Ranby.

Mer än fysisk planering

Henrik tar upp andra faktorer som inte direkt har

med fysisk planering och PBL att göra men som

han tror underlättar arbetet med att skydda den

kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen:

– Kommunen erbjuder rådgivning till fastighetsägare.

Även Kullabygdens byggnadsvårdsbutik

erbjuder rådgivning och säljer material. Stadsvandringar

genomförs i privat regi. På Höganäs

kommuns hemsida finns också ett fotoarkiv* som

är tillgängligt för allmänheten.

LÄS MER:

Skånes kulturmiljöprogram

Ett regionalt kunskapsunderlag i tre delar:

särskilt värdefulla kulturmiljöer, Skånes historia

och utveckling samt Skånes kulturmiljöprofil.

Se även PlanPM

www.lansstyrelsen.se/skane

Vägledning för God bebyggd miljö -

kulturmiljöaspekterna

Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en

handledning för att underlätta för kommunerna

att ta fram planeringsunderlag för att utveckla

och ta tillvara kulturhistoriska och estetiska

värden i den byggda miljön.

www.lansstyrelsen.se/skane

* http://hoganas.se/fotoarkiv/

K-märkt - på riktigt!

En rapport om projektet Räkna Q vars

målsättning var att kartlägga de objekt,

vanligtvis byggnader, som getts bestämmelser

om varsamhet och skydd för kulturvärden

i detaljplaner och områdesbestämmelser i

kommunerna i Skåne län mellan åren 1987 och

2005. Syftet med projektet var att få en samlad

bild av hur många sådana objekt det finns och

var de är belägna.

www.lansstyrelsen.se/skane

Hus på landet

- Att bygga nytt i kulturlandskapet

Landsbygden och byarna runt om i Ängelholms

kommun är mycket attraktiva. Efterfrågan

på tomter och önskemål om till- och

ombyggnader av befintliga hus är stor. Skriften

beställdes av kommunen från Regionmuseet

och ger råd och riktlinjer om att bygga nytt i

ett rikt och varierat kulturlandskap med lång

kontinuitet.

http://www.regionmuseet.m.se/byggnadsvard_

hus_pa_landet.htm

Ladans lov

Råd och vägledning om hur äldre

ekonomibyggnader kan återanvändas för nya

verksamheter. Lantgårdsturism, gårdsförsäljning

och småskalig livsmedelstillverkning är tre

exempel på användningsområden.

Länsstyrelsen i Kalmar län

http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/

Publikationer/faktasidor/ladans_lov.htm


Framgångsfaktorer:

• Antikvarisk kompetens i kommunen

• En kulturmiljöplan som tillsammans med ÖP fungerar som stöd när nya

detaljplaner tas fram

• Arbeta systematiskt med att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser

i detaljplaner

• Gör tydliga detaljplaner! Planens syfte är betydelsefullt vid en eventuell

överprövning - var tydlig med bevarandesyftet. Beskriv i planhandlingarna

vad som ska bevaras och bebyggelsens karaktär. Foton och andra bilder

underlättar (se nästa uppslag för exempel)

• Lista q- och k-märkta hus för att få överblick över vilka epokers

bebyggelse som är skyddad

• Andra verksamheter (guidningar, rådgivning, arkiv etc.) kan öka

förståelsen och motivationen att bevara

Hinder på vägen:

• Frågorna måste prioriteras av kommunen - annars händer inget

• Ett högt expoateringstryck riskerar att nagga kulturmiljövärden i kanten

• Underlagsmaterial och inventeringar uppdateras inte

• Arbetet med att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser prioriteras

inte i kommunen

33


Utdrag ur plankartan för detaljplan för kv Linden m fl, Odengatan, Höganäs kommun

35


36

Skånska delmål för Begränsad klimatpåverkan:

Klimatanpassning

I alla kommuner i Skåne ska senast år 2015 risker för översvämningar, ras, skred och erosion vara

identifi erade och analyserade. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ha tagit fram

förslag på åtgärder för anpassning av befi ntlig miljö.

Transporter

Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.

Översvämning 2002

Foto: Hässleholms kommun


Översvämningar och klimatanpassning i Hässleholms kommun

Klimatet är på väg att förändras. Vi kommer oftare att få uppleva extremt väder som häftiga

regn. Risken för naturolyckor som översvämningar, ras och skred ökar. För att motverka

klimatförändringarna måste utsläppen av växthusgaser minskas kraftigt. Men även om detta lyckas

går inte klimatförändringarna helt att undvika. Kommunerna måste därför både planera för en

bebyggelsestruktur som ger färre antal transporter och lägre utsläpp samt anpassa sin planering till

det förändrade klimatet.

Finjasjön svämmar över

Hässleholms kommun har under de senaste 25

åren drabbats av kraftiga översvämningar vid fyra

tillfällen. Finjasjön har då stigit rejält och bebyggelsen

kring sjön drabbades.

– Under den senaste översvämningen 2002 hade

några boende vatten upp till fönstren. Hos en

del av dem som byggde vallar för att skydda sitt

hus trycktes vattnet istället upp genom toaletten,

berättar Annica Holmberg som är planarkitekt i

Hässleholm.

Redan efter de tidigare årens översvämningar hade

några äldre planer belagts med byggnadsförbud.

När PBL infördes 1987 togs detaljplaner fram

med krav på en lägsta golvhöjd. Kommunens

gatukontor slog fast att det var osannolikt att vattennivån

skulle stiga över +45,3 meter. När det i

början av 2002 föll dubbelt så mycket regn som

normalt steg sjön till +45,4 meter. Kommunens

räddningstjänst ryckte då ut och säkrade de byggnader

som fått bygglov enligt detaljplanerna med

lägsta golvhöjd. Andra fastighetsägare fick hjälp till

självhjälp.

* Dansk Hydrologisk Insitut

Ökad kunskap

För att få mer kunskap om Finjasjön vid olika

väder- och vattenförhållanden beställde kommunen

efter översvämningen 2002 en utredning

från DHI*, som tidigare gjort en utredning åt

Kristianstads kommun. Man efterfrågade förslag

på lämpliga åtgärder som kan förhindra skador i

framtiden. Idag används utredningen som underlag

för bygglov utanför detaljplan men också vid

framtagandet av nya detaljplaner vid Finjasjön

och Almaån. En konsekvens av utredningen blev

att samtliga detaljplaner invid sjön fick tilläggsbestämmelsen

om en ny lägsta golvhöjd på +46,5

meter. Men det har inte varit helt enkelt att få

medborgarna att inse allvaret i frågan. Några år

efter översvämningen verkar folk ha glömt hur

mycket vattnet faktiskt steg. Kommunen får frågor

om det verkligen är nödvändigt med bestämmelsen

om en lägsta golvhöjd.

Nya detaljplaner påverkas

Stadsarkitekt Roger Larsson berättar att kommunen

hela tiden lär sig saker och att de kunskaperna

37


38

tas tillvara i arbetet med nya detaljplaner.

– I den tidigare utbyggnadsetappen av Björklunda

såg vi att det uppstod en dämningseffekt för

dagvattnet och nu satte vi därför lägsta höjd för

färdigt golv till +47 meter. Planen kommer också

att reglera andel hårdgjord yta. Man får inte ha en

mur mot gatan och marknivån för huset måste ligga

+0,3 meter jämfört med gatan. Roger Larsson

tar också upp att Hässleholms vatten AB trycker

på för lokalt omhändertagande av dagvatten, till

exempel genom dammar.

– De vill helt enkelt inte ha mer hårdgjord yta.

Dagvattensystemen är dimensionerade för ett regn

med en återkomsttid på 10 år.

Bygg bara på lämplig mark!

I rapporten Bygg för morgondagens klimat från

2009 konstaterade Boverket att plan- och bygglagstiftningen

kan vara ett effektivt verktyg när

det gäller klimatanpassning av ny bebyggelse på

oexploaterad mark, under förutsättning att kommunen

inte planlägger eller beviljar bygglov på

mark som inte är lämplig med tanke på effekterna

av klimatförändringarna.* Behövs extraordinära

åtgärder kan det ifrågasättas om marken är lämplig.**

Översyn av äldre planer

För ny bebyggelse inom redan exploaterade områden

kan PBL användas, bland annat som Hässleholms

kommun gjort, genom att gamla detaljplaner

upphävs eller att tilläggsbestämmelser antas.

För ny bebyggelse använder Hässleholms kommun

till exempel planbestämmelser om lägsta nivå för

färdigt golv. Roger Larsson berättar:

– Vi ser det som det bästa sättet att få folk att förstå.

Alla vet vad färdigt golv är och då är det större

chans att det blir rätt.

Utmaningar för kommunerna

Kommunerna står alltså inte bara inför utmaningen

att planera för bebyggelse som kan stå emot

klimatförändringarna, utan också en stor pedagogisk

utmaning. Policydokument och strategier som

är förankrade i kommunen är en bra början. Det

är viktigt att ta ett helhetsgrepp och arbeta systematiskt.

Frågorna om begränsad klimatpåverkan

och klimatanpassning rör även andra områden. Effekterna

av klimatförändringarna kan till exempel

bidra till både långsiktiga och tillfälliga problem

med dricksvattenkvaliteten i Skåne.

Planer och strategier

I flera skånska kommuner pågår nu arbete med

att kartlägga problemen och utarbeta strategier.

Kristianstad kommun föreslår i sin klimatstrategi

att stadsbyggnadskontoret vid detaljplanering och

bygglovprövning omedelbart ska beakta risken

för ökad förekomst av värmeböljor och ta hänsyn

till ökad risk för skyfall, fukt, erosion och skred.

Svedala kommun har i översiktsplanen pekat ut

möjliga våtmarkslägen. Vellinge kommun har inlett

ett arbete med att skydda den mycket låglänta

kommunen mot stigande havsnivåer.

* 2 kap. 5 § plan- och bygglag (2010:900)

** Mark som ska användas för bebyggelse bör ha naturliga förutsättningar för att kraven på lämplighet ska

uppfyllas. Detta är särskilt viktigt när det gäller tidigare oexploaterad mark.


Framgångsfaktorer:

• Bra kunskapsunderlag

• Förankring i kommunledningen

• Arbeta tvärsektoriellt mellan berörda förvaltningar

• Samverka med andra kommuner

• Använd scenarion som ett sätt att illustrera konsekvenserna av olika

planeringsalternativ

• Använd den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen

• En drivande person - en eldsjäl!

Hinder på vägen:

• Även om översvämningar skett tidigare glömmer folk fort

• Det är attraktivt att bygga kust-, sjö- och strandnära!

• Brist på politiska avvägningar och ställningstaganden

39


40

LÄS MER:

Sverige inför klimatförändringarna - hot och

möjligheter (SOU 2007:60)

Sverige kommer att påverkas kraftigt av

klimatförändringarna och anpassningen bör

påbörjas redan idag. Den slutsatsen drog

Klimat- och sårbarhetsutredningen i sitt

slutbetänkande.

www.sweden.gov.se/sb/d/8704/a/89334

PlanPM Strandskydd

PlanPM Dagvatten

PlanPM Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk

planering

www.lansstyrelsen.se/skane

Bygg för morgondagens klimat - anpassning av

planering och byggande

Boverkets rapport om hur planering och

byggande kan anpassas för att motverka

negativa effekter av klimatförändringar.

Se Boverkets webbokhandel

www.boverket.se

Klimatmål för Skåne - Regionala delmål under

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

Rapporten är ett fördjupat underlag för de nya

skånska klimatmålen. Den ska visa bakgrunden

till målen samt framför allt ge ett underlag för

det fortsatta klimatarbetet.

Länsstyrelsen i Skåne län

ISSN-nr/ISBN-nr: 1402-3393

www.lansstyrelsen.se/skane

Bostaden yttre värden

Vad är ett attraktivt läge och en stimulerande

närmiljö? Om att bygga attraktiva

boendemiljöer i hela Skåne - inte bara vid havet.

www.lansstyrelsen.se/skane

How low can we go?

Idéer om alternativa bosättningsmönster i ett

förändrat klimat. Dokumentation av workshop

med studenter och planerare i januari 2010.

Länsstyrelsen i Skåne , SVID och SUDes

www.lansstyrelsen.se/skane

Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner

Vägledningsrapport 2006

Boverket och Räddningsverkets (nu MSB)

rapport om vilka säkerhetsbestämmelser

som kan användas i detaljplanering. Se även

Boverkets PM om bestämmelser i detaljplan.

Planer som styrmedel för att minska samhällets

klimatpåverkan

Genom den fysiska planeringen kan

kommunerna bromsa klimatförändringarna och

anpassa samhället till de förändrade klimatet.

Strategisk planering är nödvändig men även i

enstaka mindre detaljplaner finns möjligheter.

Se Boverkets webbokhandel

Hanteringen av av vattenfrågorna är avgörande -

om att klimatanpassa den fysiska planeringen

Fem exempel på hur kommuner hanterar

klimat- och vattenfrågor i den fysiska

planeringen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

http://www.smhi.se/klimatanpassningsportalen


Klimatanpassningsåtgärder i detaljplaner:

TÄNK PÅ att marken ska vara lämplig för bebyggelse! (2 kap. PBL 2010:900)

TÄNK PÅ hur åtgärdernas genomförande ska säkerställas och hur detta skiljer sig

mellan åtgärder på kvartersmark och åtgärder på allmän platsmark!

TÄNK PÅ att vissa åtgärder kan vara anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt

annan lagstiftning!

• Disposition av planområdet

• Plushöjder

• Dagvattenanläggning på allmän platsmark (användningsbestämmelsen E,

teknisk anläggning för dagvatten)

• Planbestämmelse om att marken ska vara tillgänglig för infiltrationsdike på

allmän platsmark eller kvartersmark (egenskapsbestämmelsen u)

• Planbestämmelse om markytans anordnande (egenskapsbestämmelsen n)

• Genomsläpplig markbeläggning

• Förbud mot källare

• Erosionsskydd

• Marklov för fällning av träd

• Villkor för bygglov: bygglov får inte ges förrän markens lämplighet

säkerställts genom att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på

tomten (4 kap. 14 § PBL 2010:900) OBS! börjar gälla den 2 maj 2011!

41


42

Skånskt delmål för God bebyggd miljö:

Planeringsunderlag för grönstruktur

Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön-

och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och

kulturmiljö som fritidsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt ska begränsas.

Foto: Johanna Kaaman


Behovet av gröna och blå strukturer

När de större städerna förtätas vinner vi färre antal transporter men ibland på bekostnad av gröna

ytor som tas i anspråk eller hårdgörs. Vid utbyggnader i de mindre orterna, eller i utkanten av

städer och tätorter är konkurrensen om mark idag inte är lika hård. Men högvärdig jordbruksmark

eller grönområden som är viktiga för friluftslivet riskerar att få stryka på foten.

Förtätning med oönskade effekter

Att förtäta i centrala lägen är positivt på flera

sätt - närheten till service och kollektivtrafik gör

att antalet transporter, och på så sätt utsläppen

av växthusgaser - kan minska. Problemet med att

bygga bort skogsdungar, delar av grönområden,

eller annan genomsläpplig mark är att de fyller

många funktioner. Satsar man på förtätning utan

att se helheten kan förtätningen göra städer och

tätorter ännu mer utsatta för klimatförändringars

följder. En väl fungerande och sammanhängande

grön- och blåstruktur behövs för att dämpa dagvattenavrinningen,

minska risken för översvämningar,

binda skadliga partiklar, absorbera ljud,

sänka temperaturen ute och inne samt ge skugga.

Utglesning ger andra problem

I utkanterna av städer och tätorter finns det på

sina håll gott om mark att ta av. Vi ser en utveckling

mot alltmer utglesade städer - så kallad urban

sprawl . Men när högavkastande jordbruksmark

tas i anspråk för bebyggelse riskerar detta att

äventyra både vår framtida livsmedelsförsörjning

och den biologiska mångfalden. Behovet är alltså

stort av att lyfta frågorna i planeringen. Politiskt

förankrade program och strategier kan vara en bra

utgångspunkt för en framsynt och omsorgsfull

planering.

Hälsa och välmående

Grönstrukturen är betydelsefull för hälsa och

välbefinnande. Förutom möjligheterna att dämpa

buller och minska luftföroreningar kan tillgången

till attraktiva grönområden öka hälsan och välmåendet

hos invånarna. Bra utemiljöer nära bostäder

kan också bidra till minskade transporter genom

att färre behöver åka bil till rekreationsområden.

Fysisk planering och förbättringar av den befintliga

byggda miljön har stor potential att ge positiva

effekter för folkhälsan, motverka kroniska sjukdomar

och uppmuntra invånarna till fysisk aktivitet.

Resultatet kan bli ökad livskvalitet för medborgarna

och minskade kostnader för samhället.

Vad är grönskan värd?

Värdet av att exploatera marken för bebyggelse är

lätt att räkna ut. Däremot kan det kan vara svårt

att sätta ett pris på de tillgångar som finns i de

gröna och blå strukturerna. Kostnadsnyttoanalyser

och begreppet ekosystemtjänster kan vara till hjälp

i avvägningarna. Läs mer i avsnittet Vad kan man

vinna? på sidan 17.

43


44

LÄS MER:

PlanPM Artskydd

Ger kortfattad information om skyddet

av våra arter, vad som gäller enligt

artskyddsförordningen och EUs habitatoch

fågeldirektiv samt hur det påverkar

framtagandet av detaljplaner och

översiktsplaner.

www.lansstyrelsen.se/skane

Landsbygden i kommunens översiktsplan - en

vägledning

Innehåller exempel på övervägande som

bör göras i översiktsplanen samt förslag till

rekommendationer och ställningstaganden.

www.lansstyrelsen.se/skane

Landskapet som mål och medel

Skåne i utveckling 2009:3

Ett stöd för kommunerna att arbeta mer aktivt

med landsbygden i de fysiska planeringen.

www.lansstyrelsen.se/skane

Det skånska landsbygdsprogrammet - ett

utvecklingsprogram med landskapsperspektiv

Skåne i utveckling 2007:10

Syftar till en större effektivitet i nyttjandet av

länets samlade resurser för en hållbar utvekling

av den skånska landsbygden.

www.lansstyrelsen.se/skane

Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i

Skåne 2010-2015

Genomförandeplanen tydliggör

förutsättningarna och lägger upp riktlinjerna för

det fortsatta arbetet med skydd av tätortsnära

natur i Skåne. Listar vad Länsstyrelsen och

kommunerna är ansvariga för.

www.lansstyrelsen.se/skane

Mångfunktionella ytor

Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i

städer och tätorter genom grönstruktur

Om hur den fysiska planeringen kan integrera

grön- och blåstrukturen i klimatanpassningen av

städer och vilka samordningsvinsterna är.

Se Boverkets webbokhandel.

ISBN-nummer: 978-91-86559-02-1

Grönområden för fler - en vägledning för

bedömning av närhet och attraktivitet för bättre

hälsa

Folkhälsoinsitutets rapport om grönområdens

betydelse för människors hälsa. Innehåller

bland annat en checklista för att identifiera

grönområdens olika kvaliteter. www.fhi.se

Aktivt liv i byggda miljöer Manual för kommunal

planering

Ett praktiskt verktyg som kan användas när nya

miljöer planeras och utformas, eller då redan

befintliga miljöer utvecklas för att i högre grad

främja fysisk aktivitet och folkhälsa.

www.fhi.se

Grönytefaktor

Ett värde för en tomtytas grönyta. Modellen

är framtagen för att få ett kvantitativt värde

på andel grönska och hur detta ska uppnås i

samband med nybyggnation av tomter.

Se Miljöbyggprogram Syd

www.miljobyggprogramsyd.se


Var finns hjälpen?

Miljösamverkan Skåne

Arbetar för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet

i länet och ge stöd till myndigheternas

tillsyn inom miljöbalken. Ett samarbete

mellan kommunerna i Skåne, Kommunförbundet

Skåne, Länsstyrelsen och Yrkes- och miljömedicin

vid Region Skåne. www.lansstyrelsen.se/skane

Klimatsamverkan Skåne

Arbetar med att driva och stimulera ett effektivt

klimatarbete i hela Skåne. Bedrivs av Länsstyrelsen

i Skåne län, Region Skåne och Kommunförbundet

Skåne. www.klimatsamverkanskane.se

Klimatanpassning Skåne - samhällets anpassning

till ett förändrat klimat

Länsstyrelserna fick 2009 i uppdrag att samordna

det regionala klimatanpassningsarbetet. I Skåne

län driver ett sekretariat arbetet som omfattar

stadsplanering, risk- och sårbarhet, jord- och

skogsbruk, vatten, biologisk mångfald och hälsa.

www.lansstyrelsen.se/skane

Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

På dessa sidor hittar du de skånska miljökvalitetsmålen

och delmålen. Från varje mål kan du ta dig

vidare till de åtgärder som behövs för att målen ska

nås och till bedömningar av hur arbetet med att

uppnå målen går.

www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/

miljomal

PLUS-katalogen

Här finns mycket av det planeringsunderlag som

Länsstyrelsen i Skåne län tar fram.

www.lansstyrelsen.se/skane

Naturolycksdatabasen

Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp,

hantering och lärdomar från naturolyckor

samlat i en nationell databas.

www.ndb.msb.se

Klimatanpassningsportalen

Ett stöd för dig som arbetar med att anpassa samhället

till klimatförändringarna.

www.smhi.se/klimatanpassningsportalen

Myndigheten för Samhällsskydd och

Beredskap (MSB)

Har i uppgift att ta fram översiktliga översvämningskarteringar

för landets kommuner och

länsstyrelser, samt konsekvensbedömningar av

översvämningar. Myndigheten arbetar även med

ras- och skredkarteringar. www.msb.se

Lantmäteriet

Har fått i uppdrag att ta fram en ny rikstäckande

höjdmodell med förbättrad noggrannhet och upplösning.

Höjdmodellen av myndigheter, länsstyrelser,

kommuner och privata aktörer som underlag

för bl.a. kartering av översvämningar samt ras- och

skredrisker. Arbetet beräknas pågå 2009-2016.

www.lantmateriet.se

45


46

Foto: Johanna Kaaman


forts. Var finns hjälpen?

Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister

Uppgifter om all slags bebyggelse - från traditionella

timmerhus till modern stadsbebyggelse.

www.bebyggelseregistret.raa.se

Movium

En mötesplats för forskare och praktiker som vill

utveckla kunskapen om stadens utemiljö.

www.movium.slu.se

Boverket

Nationell myndighet för frågor om byggd miljö

och hushållning med mark- och vattenområden,

fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen

och för boendefrågor. www.boverket.se

Forskning.se

En nationell webbplats för forskningsinformation

som samlar och sorterar material.

www.forskning.se

Region Skåne

Arbetar med frågor som rör klimat och miljö utifrån

regional utveckling för att skapa tillväxt,

attraktionskraft, bärkraft och balans i Skåne.

www.skane.se

Regionmuseet Kristianstad/

Landsantikvarien i Skåne

Landsantikvarien i Skåne fungerar som resurs och

kunskapscentrum med ansvar för att belysa Skånes

historia, kulturarv och kulturmiljöer på ett allsidigt

sätt. www.regionmuseet.m.se

Statens geotekniska institut (SGI)

Ger geotekniskt expertstöd i planärenden med

svåra och omfattande geotekniska problem som

risker för ras, skred och erosion.

www.swedgeo.se

Energikontoret Skåne

Enhet på Kommunförbundet Skåne som arbetar

för energieffektivisering och ökad användning av

förnybara energikällor i regionen.

www.ek-skane.se

Klimatkommunerna

Föreningens syfte är att minska utsläppen av

växthusgaser i Sverige genom att stödja kommuner

som vill arbeta med klimatfrågan samt vara en

pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet.

Samlar kommuner, landsting och regioner som

jobbar aktivt med lokalt klimatarbete.

www.klimatkommunerna.se

Hållbar mobilitet (HM) Skåne

Arbetar regionalt för att minska miljöpåverkan

från transporter och resor och för att få fler att

välja mer hållbara alternativ. Ordnar seminarier

och utbildningar. hmskane.se

Sveriges ekokommuner

En ideell förening som arbetar för att Sveriges

alla kommuner ska bli hållbara. Inom föreningen

utbyter politiker och tjänstemän erfarenheter och

lär av varandras goda exempel. sekom.nu

47


48

Ord och uttryck

Hållbar utveckling

Med en hållbar utveckling menas att samhällsutvecklingen

ska tillgodose dagens behov utan att

äventyra kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov. Vid en FN-konferens i Rio

de Janeiro 1992 uppmärksammades sambandet

mellan social, kulturell, ekonomisk och ekologisk

utveckling.

Miljömål

Ett samlingsnamn för flera olika slags miljömål.

Här ingår de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen

och de regionala miljömålen samt delmålen

men även mål som riksdagen antagit för till exempel

transportsektorn som också rör miljön.

Miljökvalitetsmål

De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver

den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö,

natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara

på lång sikt. För alla miljökvalitetsmålen finns

delmål antagna av riksdagen som anger inriktning

och tidsperspektiv. Länsstyrelserna har ansvaret för

regionalisering och uppföljning av mål och delmål.

Generationsmålet

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation lämna över ett samhälle där

de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan

att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Sveriges gränser. Se även sidan 6.

Planmonopol

Sverige har kommunalt planmonopol, vilket innebär

att varje kommun har ensamrätt att utforma

och anta planer inom sina geografiska gränser. Det

är därmed en kommunal angelägenhet att planlägga

användningen av mark och vatten.

Riksintresse (RI)

Ett område eller anläggning som har stort värde

eller betydelse i ett nationellt perspektiv. Riksintressen

preciseras i dialog mellan stat och kommun

och redovisas i översiktsplanen. Åtgärder som

påtagligt kan skada ett riksintresse får inte genomföras.

Miljökvalitetsnorm (MKN)

Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft

eller miljön i övrigt, utfärdade av regeringen efter

beslut inom EU, för att skydda hälsa eller miljö.

Vid planering ska kommuner och myndigheter

följa dessa normer.

Klimatanpassning

Åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar

vi redan märker av idag och de som

vi inte kan förhindra i framtiden.

Begränsa klimatpåverkan

Att minska klimatförändringarna genom framförallt

utsläppsminskningar.


Vad är på gång?

Manual för bygglovs- och plangranskning

Projektet arbetar med att ta fram en manual för

att underlätta för miljöhandläggare i kommunerna

att granska detaljplaner och bygglov. Bygglov- och

plangranskningen är viktig ur miljöhänseende

eftersom den ger möjlighet att framföra synpunkter

kring frågor om transporter, buller, naturvård

med mera. Projektet bedrivs av Miljösamverkan

Skåne 2010-2011.

www.lansstyrelsen.se/skane

Kontaktperson: Göran Jansson, 040/044-25 22 61

goran.n.jansson@lansstyrelsen.se

Bo Persson, 0435-719915, bo.persson@kfsk.se

Klimatanpassad vattenplanering

Projektet arbetar med ta fram riktlinjer för hållbar

vattenplanering ur ett klimatperspektiv.

www.lansstyrelsen.se/skane

Kontaktperson: Pär Persson, 040/044-25 24 03

par.persson@lansstyrelsen.se

Climatools

Forskningsprogrammet Climatools består av ett

antal projekt som ska leda fram till verktyg som

ska hjälpa beslutsfattare att anpassa samhället till

konsekvenserna av klimatförändringarna. Programmets

fokusområden är hälsa, bebyggelse, turism

och friluftsliv. Projektet bedrivs av Försvarets

forskningsinstitut (FOI).

www.foi.se

Kontakta gärna oss!

Fysisk planering:

Samhällsbyggnadsavdelningen

Enheten för samhällsplanering

Elisabet Weber

Länsarkitekt

040/044-252330, 0768-400259

elisabet.weber@lansstyrelsen.se

Expedition:

exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se

040/044-25 23 11

Miljömål:

Miljöavdelningen

Miljö- och vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson

Enhetschef

tel: 040-25 22 95, 070-28 06 905

Susanne Dahlberg

susanne.dahlberg@lansstyrelsen.se

040/044-25 22 19, 0733-99 84 49

Tommy Persson

tommy.persson@lansstyrelsen.se

040/044-25 22 73, 0761-11 16 46

Klimatanpassning:

Kristina Westlin

Projektledare, Klimatanpassning Skåne

040/044-25 23 21

kristina.westlin@lansstyrelsen.se

49


50

Egna anteckningar


Länsstyrelsen i Skåne län

Östra Boulevarden 62A, 291 68 Kristianstad

Kungsgatan 13, 205 15 Malmö

Tel 044/040-25 20 00 Fax 044/040-25 21 10

skane@lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se/skane

More magazines by this user
Similar magazines