Handbok Vägmärken - Leksand
Handbok Vägmärken - Leksand
Handbok Vägmärken - Leksand
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Handbok</strong> <strong>Vägmärken</strong> för <strong>Leksand</strong>s Kommun
FÖRORD<br />
Målet med <strong>Handbok</strong> <strong>Vägmärken</strong> inom <strong>Leksand</strong>s kommun är att<br />
permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett<br />
enhetlig sätt. <strong>Handbok</strong>en är avsedd att ge råd och stöd vid<br />
tillämpningen av gällande förordningar och föreskrifter.<br />
<strong>Handbok</strong>en anger normalstandarden för användningen av<br />
vägmärken. Den är baserad på gällande lagstiftning och andra<br />
bestämmelser samt på erfarenheter från vägmärkestillverkare mfl.<br />
<strong>Vägmärken</strong>a har stor betydelse för att trafikanterna ska få den<br />
information de behöver för en rationell, säker och upplevelserik<br />
resa, samtidigt som de kan utnyttja vägsystemet på ett effektivt sätt.<br />
De har också betydelse med tanke på samhällets stora krav på<br />
snabba och pålitliga transporter.<br />
Hur vägmärkena placeras har också betydelse för säkerheten inom<br />
vägområdet. Vi eftersträvar en mjuk utformning av sidoområdet och<br />
en säkerhetszon närmast vägbanan, där inga oeftergivliga föremål<br />
bör förekomma, detta för att minska skaderiskerna vid olyckor.<br />
För att uppfylla ovanstående krav är det viktigt att hålla hög kvalitet<br />
när det gäller utformning och placering, val av vägmärkesprofil och<br />
reflexmaterial såväl som underhåll av vägmärkena.<br />
Denna publikation gäller från den dag då den blev antagen och då<br />
inom <strong>Leksand</strong>s kommuns väghållningsområde. <strong>Handbok</strong>en ska<br />
användas för <strong>Leksand</strong>s kommuns upphandlingar av<br />
projekteringsuppdrag, entreprenader och vid<br />
tillståndsbedrivna arbeten från den dag då den blir antagen.<br />
Gällande kontrakt löper dock enligt tidigare regler.<br />
Hos <strong>Leksand</strong>s Kommun är det Trafikenheten som beslutar om<br />
vägmärken och andra anordningar där kommunen är<br />
väghållningsmyndighet. Kontaktperson för publikationen är Niclas<br />
Camarstrand, 0247-80366.<br />
2010-03-11<br />
Aarno Magnusson<br />
Trafiknämndens ordförande
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
1 11Allmänt om vägmärken....................................................................<br />
4<br />
1.1 Inledning............................................................................................<br />
4<br />
1.2 Författningar......................................................................................<br />
4<br />
1.3 Förteckning över vägmärken och tilläggstavlor.................................<br />
6<br />
2 22Vägutrustningsplaner.....................................................................<br />
17<br />
2.1 Vägutrustningsplan..........................................................................<br />
17<br />
2.2 Trafikanordningsplan. ...................................................................... 18<br />
2.3 Vägvisningsplan .............................................................................. 18<br />
2.4 Lokala trafikföreskrifter, hastigheter och andra regleringar ............ 19<br />
3 4354Placering av samt storlekar på vägmärken ............................. 20<br />
3.1 Placering..........................................................................................<br />
20<br />
3.2 Storlek på vägmärken......................................................................<br />
25<br />
4 106117<strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön.....<br />
26<br />
4.1 Utgångspunkt...................................................................................<br />
26<br />
4.2 Vägen och gatan är arkitektur..........................................................<br />
27<br />
4.3 Analys..............................................................................................<br />
27<br />
4.4 Projektering......................................................................................<br />
33<br />
5 198209Lokaliseringsmärken för vägvisning.....................................<br />
34<br />
5.1 Allmänt............................................................................................<br />
34<br />
5.2 Planering..........................................................................................<br />
34<br />
5.3 Vägvisningsprinciper.......................................................................<br />
35<br />
5.4 Placering av lokaliseringsmärken.....................................................<br />
37<br />
5.5 Färgsättning.....................................................................................<br />
39<br />
5.6 Texter...............................................................................................<br />
51<br />
5.7 Läsavstånd, textstorlekar m.m. ......................................................... 51<br />
5.8 Symboler..........................................................................................<br />
54<br />
5.9 Exempel på utformning och användning av lokaliseringsmärken....<br />
55<br />
5.10 Tillämpning....................................................................................<br />
55<br />
6 24112512Omledning .......................................................................... 59<br />
6.1 Allmänt............................................................................................<br />
59<br />
6.2 Planering..........................................................................................<br />
59<br />
6.3 Utmärkning......................................................................................<br />
60<br />
7 2613Vägvisning till allmänna inrättningar samt<br />
serviceanläggningar ..................................................................... 62<br />
7.1 Projektering......................................................................................<br />
62<br />
7.2 Vägvisning till allmänna inrättningar...............................................<br />
63<br />
7.3 Vägvisning till serviceanläggning....................................................<br />
64<br />
8 3014Utmärkning av korsningar. ........................................................ 75<br />
8.1 Allmänt............................................................................................<br />
75<br />
8.2 Exempel på utmärkning med vägmärken i korsningar.....................<br />
75<br />
9 3615Utmärkning av fartdämpande åtgärder..................................<br />
81<br />
9.1 Allmänt............................................................................................<br />
81<br />
9.2 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp........<br />
84<br />
9.3 Upphöjd korsning............................................................................<br />
84<br />
9.4 Avsmalning......................................................................................<br />
85<br />
9.5 Hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats.....................<br />
86<br />
14. 4516Utmärkning av GC-vägar.......................................................<br />
88<br />
15 4717Gatunamnsskyltning.................................................................<br />
93<br />
4818Vägmärkesbelysning.....................................................................<br />
94<br />
Rengöring...............................................................................................<br />
97
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
1 11Allmänt om vägmärken<br />
1.1 Inledning<br />
Delen ”<strong>Vägmärken</strong>” behandlar användningen av vägmärken i olika situationer<br />
och vid olika typer av vägutformning. Generellt gäller att de olika kapitlen ger<br />
råd, tips och rekommendationer om användningen. Normalt finns inte<br />
författningstext eller föreskrifter som meddelats med stöd av författningar<br />
redovisade här.<br />
I de flesta situationer måste de redovisade exemplen ses som just exempel, och<br />
de kan tillämpas som de redovisas eller justeras efter rådande förhållanden. Det<br />
finns naturligtvis också utformningar och situationer som inte finns<br />
exemplifierade i de olika kapitlen. I sådana fall kan kanske något näraliggande<br />
exempel utgöra underlag för val och användning av vägmärken och eventuella<br />
andra trafikanordningar.<br />
Vägmarkeringar finns i skriften VGU delen ”Vägmarkeringar och<br />
vägkantsutmärkning” och är normalt inte intagna i de exempel på användning<br />
av vägmärken som redovisas här. I några fall finns dock vägmarkeringar<br />
medtagna men då endast för att förtydliga exemplet eller om det finns en<br />
koppling mellan vägmärke och vägmarkering. Det är sålunda viktigt att<br />
utformning och placering av vägmarkeringar sker med delen ”Vägmarkeringar<br />
och vägkantsutmärkning” som underlag.<br />
1.2 Författningar<br />
<strong>Vägmärken</strong>as utformning och innebörd samt trafikregler som är kopplade till<br />
vägmärkena finns i Svensk Författningssamling, SFS och i Vägverkets<br />
författningar, VVFS, som utfärdats med stöd av bestämmelser i SFS. De<br />
författningar som ger de grundläggande bestämmelserna för vägmärken och<br />
deras användning är:<br />
Vägmärkesförordningen (2007:90), VMF,<br />
Trafikförordningen (1998:1276) TrF,<br />
Vägverkets författningssamling, VVFS 2007:305, Vägverkets föreskrifter<br />
om vägmärken och andra anordningar<br />
VMF innehåller bestämmelser om anvisningar för trafik och utmärkning på väg<br />
och i terräng genom<br />
– vägmärken och tilläggstavlor,<br />
– trafiksignaler,<br />
– vägmarkeringar,<br />
– andra anordningar för anvisningar för trafiken och tecken av vakt,<br />
– säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg, samt<br />
– tecken av polisman m.fl.<br />
TrF innehåller bestämmelser för trafik på väg och i terräng.<br />
VVFS, TSVFS ger ytterligare föreskrifter om vägmärken och andra anordningar<br />
enligt VMF med stöd av mandat i VMF.<br />
Förutom de här nämnda författningarna finns föreskrifter, regler och<br />
beskrivningar för vägmärkens och vägmärkesbärares tekniska utformning och<br />
funktioner. Sådana föreskrifter, regler och beskrivningar kan exempelvis avse<br />
egenskaper hos reflexmaterial baserade på gemensamma europeiska standarder,<br />
funktionskrav på eftergivliga stolpar m.m.
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
Föreskrifter om tekniska krav kan vara i form av Vägverkets<br />
författningssamling, VVFS eller Transportstyrelsen föreskrifter och är då<br />
bindande krav på vägutrustning som gäller alla väghållare.
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
1.3 Förteckning över vägmärken och tilläggstavlor<br />
Nedan förtecknas samtliga vägmärken som finns upptagna i ”Vägmärkesförordningen”<br />
och även de flesta varianter som finns i Vägverkets föreskrifter,<br />
VVFS, eller Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS.<br />
Utformning av symboler, teckensnitt, mått på bårder och snedstreck, färger<br />
m.m. regleras i VMF och i VVFS.<br />
Samtliga vägmärkessymboler som visar<br />
Varningsmärken.<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
A1-1 Varning för<br />
farlig kurva,<br />
vänsterkurva<br />
A2-2 Varning för<br />
flera farliga kurvor,<br />
den första till höger<br />
A5-1 Varning för<br />
avsmalnande väg,<br />
från båda sidor<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
A1-2 Varning för<br />
farlig kurva,<br />
högerkurva<br />
A3 Varning för<br />
nedförslutning<br />
A5-2 Varning för<br />
avsmalnande väg,<br />
från höger sida<br />
A6 Varning för bro A7 Varning för<br />
kaj<br />
A9-1 Varning för<br />
farthinder, gupp<br />
A11 Varning för<br />
stenskott<br />
A13 Varning för<br />
övergångsställe<br />
A16 Varning för<br />
cyklande och<br />
mopedförare<br />
A19-1 Varning för<br />
djur, älg<br />
A19-4 Varning för<br />
djur, häst<br />
A19-7 Varning för<br />
djur, vildsvin<br />
A22 Varning för<br />
flerfärgssignal<br />
A24-2 Varning för<br />
sidvind, från<br />
vänster<br />
A9-2 Varning för<br />
farthinder,<br />
väghåla<br />
A12-1 Varning<br />
för stenras, från<br />
höger<br />
A14 Varning för<br />
gående<br />
A17 Varning för<br />
skidåkare<br />
A19-2 Varning<br />
för djur, hjortdjur<br />
eller liknande<br />
A19-5 Varning<br />
för djur, ren<br />
A20 Varning för<br />
vägarbete<br />
A23 Varning för<br />
lågt flygande<br />
flygplan<br />
A25 Varning för<br />
mötande trafik<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
A2-1 Varning för<br />
flera farliga<br />
kurvor, den första<br />
till vänster<br />
A4 Varning för<br />
stigning<br />
A5-3 Varning för<br />
avsmalnande väg,<br />
från vänster sida<br />
A8 Varning för<br />
ojämn väg<br />
A10 Varning för<br />
slirig väg<br />
A12-2 Varning<br />
för stenras, från<br />
vänster<br />
A15 Varning för<br />
barn<br />
A18 Varning för<br />
ridande<br />
A19-3 Varning<br />
för djur, ko<br />
A19-6 Varning<br />
för djur, får<br />
A21 Slut på<br />
sträcka med<br />
vägarbete<br />
A24-1 Varning<br />
för sidvind, från<br />
höger<br />
A26 Varning för<br />
tunnel<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
A27 Varning för<br />
svag vägkant eller<br />
hög körbanekant<br />
A29-2 Varning för<br />
vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A29-5 Varning för<br />
vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A29-8 Varning för<br />
vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A29-11 Varning<br />
för vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A29-14 Varning<br />
för vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A29-17 Varning<br />
för vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A29-20 Varning<br />
för vägkorsning där<br />
trafikanter på<br />
anslutande väg har<br />
väjningsplikt eller<br />
stopplikt<br />
A31 Varning för<br />
långsamtgående<br />
fordon<br />
A32-3 Varning för<br />
fordon med<br />
förspänt dragdjur,<br />
travekipage<br />
A35 Varning för<br />
järnvägskorsning<br />
med bommar<br />
A38 Avstånd till<br />
plankorsning<br />
A39-3<br />
Kryssmärke, vid<br />
korsning med<br />
flera spår,<br />
A28 Varning för<br />
vägkorsning<br />
A29-3 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-6 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-9 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-12 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-15 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-18 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-21 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A32-1 Varning<br />
för fordon med<br />
förspänt dragdjur<br />
A33 Varning för<br />
terrängskotertrafik<br />
A36 Varning för<br />
järnvägskorsning<br />
utan bommar<br />
A39-1<br />
Kryssmärke, vid<br />
korsning med ett<br />
spår, horisontell<br />
A39-4<br />
Kryssmärke, vid<br />
korsning med<br />
flera spår,<br />
A29-1 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-4 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-7 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-10 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-13 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-16 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A29-19 Varning<br />
för vägkorsning<br />
där trafikanter på<br />
anslutande väg<br />
har väjningsplikt<br />
eller stopplikt<br />
A30 Varning för<br />
cirkulationsplats<br />
A32-2 Varning<br />
för fordon med<br />
förspänt dragdjur,<br />
hundspann<br />
A34 Varning för<br />
kö<br />
A37 Varning<br />
för korsning<br />
med spårväg<br />
A39-2<br />
Kryssmärke,<br />
vid korsning<br />
med ett spår,<br />
vertikal<br />
A40 Varning<br />
för annan fara
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
horisontell vertikal<br />
Väjningspliktsmärken<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
B1 Väjningsplikt B2 Stopplikt B3<br />
Övergångsställe<br />
B4 Huvudled B5 Huvudled<br />
upphör<br />
B7 Mötande<br />
trafik har<br />
väjningsplikt<br />
Förbudsmärken<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
C1 Förbud mot infart<br />
med fordon<br />
C4 Förbud mot trafik<br />
med motordrivet<br />
fordon med fler än två<br />
hjul<br />
C7 Förbud mot trafik<br />
med tung lastbil<br />
C10 Förbud mot trafik<br />
med cykel och moped<br />
klass II<br />
C13 Förbud mot trafik<br />
med terrängmotorfordon<br />
och terrängsläp<br />
C16 Begränsad<br />
fordonsbredd<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
C2 Förbud mot trafik<br />
med fordon<br />
C5 Förbud mot trafik<br />
med motorcykel och<br />
moped klass I<br />
C8 Förbud mot trafik<br />
med traktor och<br />
motorredskap klass II<br />
C11 Förbud mot trafik<br />
med moped klass II<br />
C14 Förbud mot<br />
ridning<br />
C17 Begränsad<br />
fordonshöjd<br />
C19 Minsta avstånd C20 Begränsad<br />
bruttovikt på fordon<br />
C22-1 Bärighetsklass,<br />
BK 3<br />
C24 Begränsat<br />
boggitryck<br />
C22-2 Bärighetsklass,<br />
BK 2<br />
C25-1 Förbud mot<br />
sväng i korsning,<br />
vänstersväng<br />
B6 Väjningsplikt<br />
mot mötande<br />
trafik<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild<br />
C3 Förbud mot trafik<br />
med annat motordrivet<br />
fordon än moped<br />
klass II<br />
C6 Förbud mot trafik<br />
med motordrivet<br />
fordon med<br />
tillkopplad släpvagn<br />
C9 Förbud mot trafik<br />
med fordon lastat med<br />
farligt gods<br />
C12 Förbud mot trafik<br />
med fordon förspänt<br />
med dragdjur<br />
C15 Förbud mot<br />
gångtrafik<br />
C18 Begränsad<br />
fordonslängd<br />
C21 Begränsad<br />
bruttovikt på fordon<br />
och fordonståg<br />
C23 Begränsat<br />
axeltryck<br />
C25 -2 Förbud mot<br />
sväng i korsning,<br />
högersväng<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
C26 Förbud mot Usväng<br />
C29 Omkörning med<br />
tung lastbil förbjuden<br />
C31-2<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-5<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-8<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C32 Tillfällig<br />
hastighetsbegränsning<br />
upphör<br />
C34-2 Stopp vid<br />
signal<br />
C35 Förbud att<br />
parkera fordon<br />
C27 Omkörning<br />
förbjuden<br />
C30 Slut på förbud<br />
mot omkörning med<br />
lastbil<br />
C31-3<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-6<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-9<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C28 Slut på förbud<br />
mot omkörning<br />
C31-1<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-4<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-7<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C31-10<br />
Hastighetsbegränsning<br />
C33 Stopp vid tull C34-1 Stopp för<br />
angivet ändamål<br />
C34-3 Stopp vid färja C34-4 Stopp vid<br />
kontroll<br />
C36 Förbud att<br />
parkera fordon på dag<br />
med udda datum<br />
C38 Datumparkering C39 Förbud att stanna<br />
och parkera fordon<br />
C41 Slut på<br />
ändamålsplats<br />
Påbudsmärken<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
D1-1 Påbjuden<br />
körriktning,<br />
vänster<br />
D1-4 Påbjuden<br />
körriktning,<br />
vänstersväng<br />
D1-7 Påbjuden<br />
körriktning, rakt<br />
fram eller<br />
högersväng<br />
D2-2 Påbjuden<br />
körbana, vänster<br />
D4 Påbjuden<br />
cykelbana<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
C37 Förbud att<br />
parkera fordon på dag<br />
med jämnt datum<br />
C40 Ändamålsplats<br />
C42 Vändplats C43 Slut på vändplats<br />
D1-2 Påbjuden<br />
körriktning, höger<br />
D1-5 Påbjuden<br />
körriktning,<br />
högersväng<br />
D1-8 Påbjuden<br />
körriktning,<br />
höger- eller<br />
vänstersväng<br />
D2-3 Påbjuden<br />
körbana, höger<br />
eller vänster<br />
D5 Påbjuden<br />
gångbana<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
D1-3 Påbjuden<br />
körriktning, rakt<br />
fram<br />
D1-6 Påbjuden<br />
körriktning, rakt<br />
fram eller<br />
vänstersväng<br />
D2-1 Påbjuden<br />
körbana, höger<br />
D3 Cirkulationsplats<br />
D6 Påbjuden gång-<br />
och cykelbana.<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
D7 Påbjudna<br />
gång- och<br />
cykelbanor<br />
D10 Påbjudet<br />
körfält eller<br />
körbana för<br />
fordon i<br />
linjetrafik m.fl.<br />
Anvisningsmärken<br />
D8 Påbjuden<br />
ridväg<br />
D11 Slut på<br />
påbjuden bana,<br />
körfält, väg eller<br />
led<br />
D9 Påbjuden led för<br />
terrängmotorfordon<br />
och terrängsläp<br />
Utöver de varianter på märke E17 som visas i förteckningen nedan kan andra<br />
utformningar av märkessymbolen förekomma beroende på förhållandena på<br />
platsen där märket sätts upp. Märkena E20 och E21 kan ha andra tillåtelser och<br />
förbud än de som visas.<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
E1 Motorväg E2 Motorväg<br />
upphör<br />
E4 Motortrafikled<br />
upphör<br />
E5 Tättbebyggt<br />
område<br />
E7 Gågata E8 Gågata<br />
upphör<br />
E10 Gångfartsområde<br />
upphör<br />
E13 Rekommenderad<br />
högsta hastighet<br />
E11<br />
Rekommendera<br />
d lägre hastighet<br />
E14<br />
Rekommendera<br />
d högsta<br />
hastighet upphör<br />
E16-1 Enkelriktad<br />
trafik E16-2<br />
Enkelriktad<br />
trafik<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
E3<br />
Motortrafikled<br />
E6 Tättbebyggt<br />
område upphör<br />
E9<br />
Gångfartsområde<br />
E12<br />
Rekommenderad<br />
lägre hastighet<br />
upphör<br />
E15<br />
Sammanvävning<br />
E17<br />
Återvändsväg<br />
E18 Mötesplats E19 Parkering E20<br />
Områdesmärke<br />
E21 Slut på område E22<br />
Busshållplats<br />
E24 Automatisk<br />
trafikövervakning<br />
E27<br />
Nöduppställningsplats<br />
Lokaliseringsmärken för vägvisning<br />
E23 Taxi<br />
E25 Betalväg E26 Tunnel<br />
E28 Nödutgång E29<br />
Utrymningsväg<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
Utöver de varianter på märkena F16 – F21 som visas i förteckningen nedan kan<br />
andra utformningar av märkessymbolen förekomma beroende på förhållandena<br />
på platsen där märket sätts upp. Beträffande färgsättning av lokaliseringsmärken<br />
se kapitel 5.5.<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
F1-1 Orienteringstavla F1-2 Orienteringstavla<br />
F2 Orienteringstavla<br />
vid förbjuden sväng i<br />
korsning<br />
F4<br />
Avfartsorienteringstavl<br />
a<br />
F6-1 Tabellvägvisare<br />
F7 Avfartsvisare<br />
F9 Samlingsmärke för<br />
vägvisning<br />
F3<br />
Tabellorienteringstavla<br />
F5 Vägvisare<br />
F6-2 Tabellvägvisare<br />
F8 Körfältsvägvisare<br />
F10 Platsmärke<br />
F11 Vägnamn F12 Vattendrag<br />
F13 Avståndstavla F14-1 Vägnummer,<br />
europaväg<br />
F14-2 Vägnummer,<br />
tillvägvisning<br />
europaväg<br />
F14-4 Vägnummer,<br />
tillvägvisning allmän<br />
väg<br />
F16 Ökning av antal<br />
körfält<br />
F18-1 Körfältsindelning<br />
på sträcka<br />
F14-3 Vägnummer,<br />
allmän väg<br />
F15 Omledning<br />
F17 Minskning av antal<br />
körfält<br />
F18-2<br />
Körfältsindelning på<br />
sträcka<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
F19 Väganslutning med<br />
accelerationsfält<br />
F21 Körfältsindelning<br />
före korsning<br />
F23 Orienteringstavla<br />
för omledningsväg<br />
F20 Väganslutning<br />
med separat körfält<br />
F22 Riksmärke<br />
F24 Färdriktning vid<br />
omledning<br />
F25 Körfält upphör F26 Körfält<br />
avstängt<br />
F27 Trafikplatsnummer F28 Parkeringshus<br />
F29-1 Infartsparkering,<br />
tunnelbana<br />
F29-3 Infartsparkering,<br />
tåg<br />
F31 Märke för visst<br />
fordonsslag eller<br />
trafikantgrupp<br />
F33 Räddningsplats<br />
F29-2 Infartsparkering,<br />
buss<br />
F30 Lokal slinga<br />
F32 Farligt gods<br />
Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
F34 Vägvisare F35<br />
Tabellvägvisare<br />
F36 Platsmärke F37 Avståndstavla<br />
F38 Cykelled<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m.<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
G1 Post G2 Hjälptelefon G3 Radiostation<br />
för vägtrafikinformation<br />
G4<br />
Akutsjukhus<br />
G5<br />
Industriområde<br />
G6<br />
Järnvägsstation<br />
G7 Busstation G8 Flygplats G9<br />
Brandsläckare<br />
Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m.<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
H1<br />
Informationsplats<br />
H4-1 Gas för<br />
fordonsdrift<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
H2<br />
Fordonsverkstad<br />
H4-2 Gas för<br />
fordonsdrift<br />
Bild Märke nr.<br />
och<br />
benämning<br />
H3<br />
Drivmedel<br />
H5 Servering<br />
H6 Restaurang H7 Hotell H8<br />
Vandrarhem<br />
H9 Stugby H10 Stuga H11<br />
Campingplats<br />
H12<br />
Husvagnsplats<br />
H15 Badplats H16<br />
Friluftsområde<br />
H13 Rastplats H14 Toalett<br />
H17<br />
Vandringsled<br />
H18 Stollift H19 Släplift H20<br />
Golfbana<br />
H21<br />
Försäljningsställe<br />
för fiskekort<br />
H22 Sevärdhet H23<br />
Förberedande<br />
upplysning<br />
om vägnära<br />
service<br />
Bild<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m.<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
I1 Turistväg I2 Turistområde I3 Landmärke<br />
I4 Världsarv<br />
Upplysningsmärken<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
J2 Upplysningsmärke<br />
Symboler<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr.<br />
och<br />
benämning<br />
J3 Livsfarlig<br />
ledning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
S1 Tung lastbil S2 Tung lastbil<br />
med tillkopplad<br />
släpvagn<br />
S4 Personbil med<br />
tillkopplad<br />
släpkärra<br />
S7 Motorcykel S8 Cykel och<br />
moped klass II<br />
S10 Gående S11<br />
Rörelsehindrade<br />
S13 Personfärja<br />
Tilläggstavlor<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
T1 Vägsträckas<br />
längd<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
S3 Personbil<br />
S5 Buss S6 Traktor och<br />
motor-redskap<br />
klass II<br />
S9 Släpkärra<br />
S12 Färja<br />
Bild Märke nr.<br />
och<br />
benämning<br />
T2 Avstånd T3 Avstånd<br />
till stopplikt<br />
Bild<br />
Bild<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
T4 Fri bredd T5 Totalvikt T6<br />
Tidsangivelse<br />
T7 Särskilda<br />
bestämmelser<br />
för stannande<br />
och parkering<br />
T10 Nedsatt<br />
hörsel<br />
T13<br />
Flervägsväjnin<br />
g<br />
T8 Symboltavla T9 Nedsatt<br />
syn<br />
T11<br />
Utsträckning<br />
T14<br />
Flervägsstopp<br />
T16 Avgift T17<br />
Parkeringsskiva<br />
T19 Boende T20<br />
Parkeringsbiljett<br />
T21-2<br />
Uppställning av<br />
fordon<br />
T22 Text<br />
T21-3<br />
Uppställning av<br />
fordon<br />
Andra anordningar för anvisningar för trafiken<br />
Märke nr. och<br />
benämning<br />
Bild Märke nr. och<br />
benämning<br />
X1 Markeringspil X2 Markeringsskärm för<br />
hinder<br />
X3 Markeringsskärm för<br />
sidohinder, farthinder<br />
m.m.<br />
X5 Gul ljuspil eller<br />
ljuspilar<br />
X4 Avfartsskärm<br />
X6 Särskild<br />
varningsanordning<br />
T12<br />
Riktning<br />
T15 Vägars<br />
fortsättning i<br />
korsning<br />
T18 Tillåten<br />
tid för<br />
parkering<br />
T21-1<br />
Uppställning<br />
av fordon<br />
T21-4<br />
Uppställning<br />
av fordon<br />
Bild
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
X7 Bom X8 Plankorsningsskärm<br />
X9 Cirkulationstrafik
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
2 22Vägutrustningsplaner<br />
2.1 Vägutrustningsplan<br />
En vägutrustningsplan ska normalt täcka hela objektet och i förekommande fall<br />
innehålla:<br />
- vägmärken, i förekommande fall även befintliga märken,<br />
- vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande<br />
anordningar, m.m.),<br />
- vägmarkeringar,<br />
- vägkantsutmärkning,<br />
- refuger, kantsten, stödmurar,<br />
- trafiksignaler,<br />
- hastighetsreducerande åtgärder,<br />
- vägbelysning,<br />
Vägutrustning som kräver formella beslut (LTF) ska särskilt markeras (se<br />
FIGUR 2-1).<br />
22<br />
LTF<br />
23<br />
24<br />
LTF<br />
FÖRKLARINGAR<br />
29<br />
HÄNVISNINGAR<br />
BEFINTLIGT VÄGMÄRKE<br />
OBJEKT ENLIGT OVAN SOM RIVS<br />
VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ RÖRSTOLPE<br />
VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ FYRKANTSTOLPE<br />
VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ FACKVERKSSTOLPE<br />
VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ BELYSNINGSSTOLPE<br />
STOLPNUMMER ENL. VÄGMÄRKESFÖRTECKNING<br />
BILAGA MED DETALJRITNINGAR FÖR VÄGVISNING<br />
VÄGMARKERINGSKLASS ÄR H0,30VB FÖR MOTORVÄG<br />
OCH S0,10N FÖR ÖVRIGA VÄGAR<br />
FÖRKLARINGAR SE ÄVEN RITNING B0201<br />
VÄGMÄRKESFÖRTECKNING INKL BILAGA MED<br />
DETALJRITNINGAR FÖR VÄGVISNING<br />
DENNA RITNING INNEHÅLLER VÄGMÄRKEN<br />
SOM KRÄVER NYA MYNDIGHETSBESLUT.<br />
DESSA MARKERAS MED LTF OCH<br />
SKA ANMÄLAS TILL VÄGHÅLLARE 6 VECKOR<br />
INNAN SKYLTSÄTTNING.<br />
FIGUR 2-3 Exempel på markering av vägmärken som kräver lokal<br />
trafikföreskrift<br />
Skala 1:1000 används normalt på sträckor med få och relativt enkla<br />
trafikplatser, korsningar och liknande. All utrustning på ritning ska ges en<br />
projektunik identitet som återfinns i andra planer som exempelvis<br />
trafikanordningsplaner, i mängdförteckning och i vägmärkestabell. I exempelvis<br />
vägvisningsmontage med flera vägvisare bör varje märke ges egen identitet.<br />
sid 17 (av 108)
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
En vägutrustningsplan kan omfatta allt från ett stort nybyggnadsobjekt till en<br />
smärre förbättringsåtgärd. Det är viktigt att det alltid finns en plan och att denna<br />
upprättas i ett så tidigt skede som möjligt. Vid upprättandet av vägutrustningsplanen<br />
kan det exempelvis visa sig att storlek och placering av vissa<br />
lokaliseringsmärken kräver utökning av vägområdet och därmed också inlösen<br />
av extra mark. Det kan också finnas ett behov att justera den geometriska<br />
vägutformningen för att den visuella ledningen och informationen i övrigt till<br />
trafikanten ska fungera på ett bra sätt. Det kan exempelvis gälla trafikplatser<br />
och korsningar där vägvisning ska kunna ges i god tid innan trafikanterna ska<br />
göra sina vägval.<br />
Om det behövs kan delar av innehållet i vägutrustningsplanen brytas ut och ges<br />
egna planer. En sådan utbruten plan skulle då exempelvis kunna innehålla<br />
vägmärken, vägmarkeringar och andra anordningar enligt VMF. Lämplig skala<br />
för en delplan är 1:400.<br />
Vägutrustningsplan ska endast innehålla företeelser som ska finnas på plats<br />
efter vägens öppnande.<br />
Vid upprättandet av vägutrustningsplaner finns en "gyllene regel":<br />
Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt.<br />
2.2 Trafikanordningsplan.<br />
En trafikanordningsplan är en plan som upprättats för tillfälliga vägutrustningar<br />
i samband med vägarbete eller andra tillfälliga åtgärder på väg som kräver<br />
uppsättning av tillfälliga vägutrustningar. En godkänd trafikanordningsplan ger<br />
sökanden rätten att sätta ut vägutrustningen. Det är en rätt som annars är<br />
förbehållen väghållaren.<br />
2.3 Vägvisningsplan<br />
I VMF 2 kap, 13 § anges följande:<br />
Geografisk vägvisning för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100–499 ska<br />
ske enligt en vägvisningsplan som föreskrivs av Vägverket.<br />
Vägverket föreskriver även en särskild vägvisningsplan för turistiskt intressanta<br />
mål m.m.<br />
För numrerade trafikplatser upprättar Vägverket en förteckning över trafikplatsnummer.<br />
För övriga allmänna vägar upprättas vägvisningsplanen av den statliga<br />
väghållningsmyndigheten.<br />
Innan vägvisningsplanen föreskrivs eller upprättas ska berörda väghållare<br />
och de som särskilt berörs av planen få tillfälle att yttra sig.<br />
Vägvisningsplanen för Sverige är en verbal plan, dvs. vägvisningsmålen i form<br />
av fjärrorter, knutpunkter och närorter är uppställda i tabellform. Ett annat sätt<br />
att beskriva en vägvisningsplan kan vara i grafisk form, t.ex. en stam/grenplan<br />
där vägnätet är illustrerat med linjer som kan vara i olika färger, linjetyper eller<br />
sid 18 (av 108)
VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken<br />
linjebredder för att ange vägvisningsmålen. Stam/grenplaner kräver en<br />
teckenförklaring avseende vilka vägvisningsmål de olika linjetyperna<br />
representerar.<br />
Vägvisningens systemuppbyggnad för det övriga vägnätet och för gator i<br />
tätorter kan med fördel vara stam/grenplaner. Formatet ska om möjligt vara A4<br />
alternativt A3.<br />
Om stam/grenplan upprättas kan denna med fördel delas upp i flera planer där<br />
varje plan visar vägvisning enligt följande uppdelning:<br />
- geografiska målangivelser (blå och gröna)<br />
- lokala mål<br />
- vägnummer<br />
- inrättningar och serviceinrättningar.<br />
Angående upprättande av vägvisningsplaner se också Kapitel 5<br />
”Lokaliseringsmärken”.<br />
2.4 Lokala trafikföreskrifter, hastigheter och andra<br />
regleringar<br />
Uppsättning av vägmärken bör alltid föregås av någon form av beslut. Vilka<br />
slags beslut och vem som ska besluta är beroende av vilka märken som ska<br />
sättas upp och i vissa fall också vilken typ av väg det rör sig om. Där <strong>Leksand</strong>s<br />
Kommun är väghållningsmyndighet är det Trafikenheten hos kommunen som<br />
är beslutande.<br />
Ägare av enskild väg har rätt att besluta om uppsättning av de flesta vägmärken<br />
men inte alla. Exempelvis kan inte en enskild vägs ägare besluta om förbud mot<br />
trafik med alla slags fordon eller gångtrafik. Han kan inte heller själv besluta<br />
om hastighetsbegränsning eller om stopp- eller väjningsplikt.<br />
Generellt sett kan väghållaren besluta om uppsättning av vägmärken och andra<br />
anordningar enligt VMF. Undantaget är ett antal förbudsmärken och vissa<br />
påbudsmärken.<br />
Lokala trafikföreskrifter meddelas av kommun eller länsstyrelse.<br />
Beslut om vissa föreskrifter fattas av den myndighet som har hand om väg- eller<br />
gatuhållningen inom ett område. Polismyndigheten och Tullverket kan också<br />
besluta om vissa föreskrifter som ska märkas ut med vägmärken.<br />
Av TrF 10 kap. ”Lokala trafikföreskrifter m.m.” framgår i detalj vilka<br />
föreskrifter och regler som gäller för lokala trafikförskrifter som får meddelas<br />
för en viss väg eller vägsträcka, samtliga vägar inom ett visst område, ett<br />
område eller en färdled i terräng.<br />
sid 19 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
3 4354Placering av samt storlekar på<br />
vägmärken<br />
3.1 Placering<br />
Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av<br />
kapitel 5.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än<br />
lokaliseringsmärken.<br />
3.1.1 Placering i höjd- och sidled<br />
Vid val av placering av vägmärken ska synligheten och läsbarheten av märkena<br />
vara avgörande. I vissa fall framgår det av måttangivelsen i föreskriftstexten i<br />
LTF var märkena ska placeras. Läget i längdled är då i stort sett låst, det kan<br />
möjligen variera någon meter beroende på markförhållanden där märket<br />
placeras. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och<br />
läsbarhet, särskilt om läget i längdled inte kan varieras.<br />
Varnings-, väjningsplikts-, förbuds-, påbuds och anvisningsmärken bör enligt<br />
VVFS 2007:305 vara placerade i höjd- och sidled enligt nedanstående figur 3-1<br />
och tabell 3-1 om inte annat framgår av föreskrifter för respektive märke.<br />
Förekommer flera märken eller tilläggstavlor i samma uppsättning gäller<br />
höjdmåtten underkanten av det lägst placerade märket/tavlan.<br />
Om märken placeras lågt är det viktigt att kontrollera att inte uppställda fordon<br />
kan skymma märkena.<br />
FIGUR 3-1 och TABELL 3-1 nedan återger reglerna för placering av<br />
”standardmärken”.<br />
H<br />
S<br />
FIGUR 3-6 Placering i sid- och höjdled av ”standardmärken”<br />
TABELL 3-5 Placering av ”standardmärken”<br />
PLACERING H S<br />
Utanför körbar del av vägbanan 1,0 – 2,0 m 0,3 – 4,0 m<br />
Över gångbana > 2,2 m 0,5 – 4,0 m från körbanekant<br />
Över cykelbana > 2,5 m 0,5 – 4,0 m från körbanekant<br />
S<br />
H<br />
sid 20 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
3.1.2 Inbördes placering<br />
Inbördes placering av flera märken i samma uppsättning samt vid<br />
kombinationer av samma slags märken illustreras i nedanstående figurer.<br />
FIGUR 3-7 Placering av förbudsmärken<br />
Kommentar:<br />
Om fler än ett vägmärke av samma slag förekommer i samma uppsättning ska det<br />
märke som anses viktigast vara placerat där det bäst kan uppfattas, normalt underst<br />
eller närmast körbanan. I vissa fall kan dock annan inbördes placering göras, se<br />
FIGUR 3-4.<br />
I FIGUR 3-3 visas vilka kombinationer med märke B2 Väjningsplikt som<br />
normalt får förekomma.<br />
FIGUR 3-8 Placering av märke för väjningsplikt i kombination med andra<br />
märken<br />
sid 21 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
FIGUR 3-4 visar ett antal exempel på kombinationer av olika märkestyper.<br />
FIGUR 3-9 Vanliga märkeskombinationer<br />
Kommentar:<br />
Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken med undantag<br />
för hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art<br />
och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten. Varningsmärke kan<br />
kompletteras med märke E11 Rekommenderad lägre hastighet om inte farans art, den<br />
fysiska utformningen eller varningsmärket ger tillräcklig information om vilken<br />
hastighet som inte bör överskridas.<br />
sid 22 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
Vägmärkesbågar<br />
Vägmärkesbågar kan användas i miljöer där det ställs stora krav på gestaltning<br />
och det därmed kan finnas särskilda skäl att frångå angivna mått för avståndet<br />
till märkets underkant. Observera att märkena B1 Väjningsplikt och B2 Stopp<br />
inte får sättas i båge.<br />
*<br />
sid 23 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
Hastighetsdämpande åtgärd – sidoavståndet mellan båge och körbar yta bör<br />
vara minst 0,5 m.<br />
Stolpmarkeringsanordningar för vägmärke<br />
sid 24 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
Vid en kombination av märken bestämmer det undre märket färgen på<br />
reflexröret. Vid en kombination med märke B3, övergångsställe ska dock<br />
reflexrörets färg vara blå och vit. Tilläggstavlor styr inte färgen på reflexrör.<br />
Varningsmärken<br />
Varningsmärken ska om inte annat anges i vägmärkesförordningen (2007:90)<br />
eller i dessa föreskrifter vara uppsatta på följande avstånd före faran.<br />
Högsta tillåtna hastighet Avstånd Siktavstånd till<br />
vägmärket<br />
50 kilometer i timmen eller lägre 5 – 75 meter 125 m<br />
60 eller 70 kilometer i timmen 50 – 200 meter 150 m<br />
Om det finns särskilda skäl får ett varningsmärke sättas upp på annat<br />
avstånd före faran. I sådana fall skall avståndet anges på en<br />
tilläggstavla T2, avstånd. (VVFS 2007:305 3 kap. 2 §)<br />
Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken. Ett<br />
undantag är hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att<br />
varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten.<br />
3.2 Storlek på vägmärken<br />
För andra vägmärken än lokaliseringsmärken med text är storlekarna fastställda.<br />
Vilka storlekar som gäller för respektive vägmärkesgrupp eller vägmärke samt<br />
på vilka vägtyper de olika storlekarna bör användas framgår av VVFS<br />
2008:272.<br />
I <strong>Leksand</strong>s Kommun använder vi aldrig större storlek än normal.<br />
sid 25 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
4 106117<strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i<br />
väg- och gatumiljön<br />
4.1 Utgångspunkt<br />
Vägmiljöer och gator som är konsekvent utformade förmedlar ett tydligt<br />
budskap till trafikanten. Det ger goda förutsättningar för att hantera och ordna<br />
de delar som bygger upp helheten, där vägmärkena ingår.<br />
I VMF 1 kap. 3 § anges följande:<br />
<strong>Vägmärken</strong> och andra anordningar skall tillsammans med väg- och<br />
gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten<br />
vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik.<br />
<strong>Vägmärken</strong> och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i<br />
sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är<br />
avsedda för. De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis<br />
hindrar trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre och<br />
funktionshindrade.<br />
Idag utsätts trafikanten för en mängd konkurrerande budskap. Det är svårt men<br />
viktigt att nå fram med det enskilda budskap ett vägmärke representerar.<br />
Vägmärket bör därför placeras och monteras med stor omsorg för att bidra till<br />
ett fungerande visuellt helhetsintryck.<br />
Det är också av stor betydelse vid placering av vägmärken och dess bärare att:<br />
- de inte utgör hinder för trafikanter t.ex. för gående (inkl. rollator- och<br />
rullstolsanvändare) eller cyklande,<br />
- om de är placerade på gångbana inte onödigtvis stör gåendes gångväg<br />
- att de inte onödigtvis stör eller utgör hinder för blinda och synsvaga i deras<br />
orientering<br />
- de är till stöd för blindas och synsvagas orientering t.ex. vid<br />
övergångsställen<br />
- kraven i Boverkets föreskrifter ALM 1 om varningsmarkeringar uppfylls<br />
<strong>Vägmärken</strong>as storlek, antal, och inbördes ordning, färg och form på skyltbärare<br />
och övrig utrustning samt valet av märkenas placering är gestaltningsfrågor som<br />
går att påverka innanför ramarna för gällande regelverk och bör omfattas i alla<br />
väghållningens faser. En väl genomförd analys av behovet av vägmärken kan<br />
även innebära ekonomiska fördelar eftersom resultatet ofta är färre märken<br />
vilket ger lägre underhållskostnader.<br />
Kraven i Boverkets föreskrifter HIN 1 och ALM 1 måste beaktas, bl.a. om<br />
varningsmarkeringar. På gångytor får inte stolpar och andra hinder smälta in i<br />
bakgrunden, de skall kontrastmarkeras. En väl genomförd analys innehåller<br />
också lämplig placering med hänsyn till alla trafikanter dvs. även gående och<br />
cyklande. Stolpar och andra hinder placeras utanför gång- eller cykelytor.<br />
Placeras de på gångytor bör de placeras i särskilda möbleringszoner, på ett<br />
enhetligt sätt, på så få stolpar som möjligt, så att de underlättar blindas och<br />
synsvagas orientering, så att de stämmer överens med andra åtgärder som görs<br />
för att förbättra tillgängligheten för gående m.m.<br />
sid 26 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
4.2 Vägen och gatan är arkitektur<br />
Vägens eller gatans arkitektur förmedlar bl.a. genom sin sträckning, sitt läge<br />
eller skala information till trafikanten. Informationen kan vara påtaglig och<br />
starkt förnimbar, eller mera diffus och ändå nå trafikanten.<br />
Den helhet som väg- och gatumiljöns fysiska innehåll förmedlar byggs upp av<br />
delar som består av mer än vägmärken. Räcken, vägmarkeringar, kantstenar,<br />
beläggning och vägsektionen i sig är samtliga symbolbärare som tillsammans<br />
skapar helheter och markerar var man befinner sig och vilken uppmärksamhet<br />
situationen kräver.<br />
4.3 Analys<br />
Övergripande princip<br />
Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt.<br />
Från vägarkitektonisk synpunkt är denna devis både användbar och riktig.<br />
Vägmärket i relation till sin omgivning<br />
I enlighet med den ledande principen bör vägmärket betraktas som en del av sin<br />
miljö. Miljön är därför utgångspunkt för den arkitektoniska analys som leder<br />
fram till generella råd för placering med mera. Begreppen ”Landsbygd” och<br />
”Stad” utvecklas inte vidare här. Begreppet ”Tätortszon” är mera mångtydigt<br />
och kan behöva en förklaring. Begreppet står här för övergångszonen land/stad<br />
eller tätortssnära lägen. I vägens närmiljö präglas dessa ofta av industriområden,<br />
externa affärsetableringar och trafikanläggningar av olika slag. Definitionen är<br />
inte exakt. Genom att studera sträckan, platsen, och vägmärket (innehåll, storlek<br />
etc.) utgår analysen från ett övergripande sammanhang till utformningen av<br />
detaljerna.<br />
FIGUR 4-12 <strong>Vägmärken</strong> i landsbygdsmiljö – landskapets innehåll, topografi<br />
och skala avgör hur väl det framträder<br />
sid 27 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
FIGUR 4-13 I tätortszonen är ofta vägmärket en av många<br />
informationsbärare.<br />
FIGUR 4-14 <strong>Vägmärken</strong> i stadsmiljö, vägmärket är en påtaglig möbel i<br />
gaturummet<br />
Viktiga utblickar<br />
En strävan att reducera vägmiljöns visuella intrång handlar om att inte störa<br />
viktiga utblickar. Oavsett om vyn upplevs från vägen eller från landskapet är<br />
placeringen av vägmärken en viktig fråga. Det handlar om att i ett första skede<br />
identifiera vilka vyerna är och varifrån de upplevs, och i nästa skede att<br />
analysera var eventuella konfliktpunkter finns mellan upplevelsevärdet och<br />
väganordningen. En generell kvalitet är upplevelsen av vägens egenvärde, dess<br />
sid 28 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
linjeföring, broar med mera. Ett generellt råd är därför att undvika att placera<br />
vägmärken i innerkurvor, på krön och i samband med broar.<br />
FIGUR 4-15 <strong>Vägmärken</strong> kan förta bilden av landskapet eller underordna sig<br />
densamma<br />
sid 29 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
Stöd i landskapet.<br />
I lägen där behovet av vägmärket är klarlagt handlar det om att ge vägmärket<br />
dess exakta placering utifrån platsens förutsättningar så långt det är möjligt.<br />
Topografin, vegetationen och eventuell bebyggelse kan aktivt användas för att<br />
ge vägmärket ”visuellt stöd”.<br />
FIGUR 4-16 Vägmärkets placering kan ordnas så att det ”tar stöd” i<br />
vegetationen och frigör utblickarna<br />
sid 30 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
Tätortszon<br />
Tätortszonen kan ha en karaktär av låga skötselambitioner där begrepp som<br />
kulturvärden eller upplevelsevärden sällan används. Anblicken av många orter<br />
presenteras ofta så för vägtrafikanterna. För att skapa sammanhang och ge<br />
vägmärket nödvändig meningsfullhet handlar uppgiften ofta om att minska det<br />
visuella bruset, eftersom vägmärket ofta konkurrerar med andra inslag om<br />
uppmärksamheten.<br />
Stad<br />
Staden är ett mångfacetterat begrepp som kan omfatta allt från<br />
förortsbebyggelse till tät stenstadsarkitektur. Vad gäller vägmärkenas<br />
anpassning till stadsmiljön handlar det främst om fyra aspekter: Placering,<br />
skala, material och grad av bearbetning.<br />
FIGUR 4-17 <strong>Vägmärken</strong>as skala är ett av flera inslag som signalerar hastighet<br />
och omsorg i gaturummet<br />
sid 31 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
Generella aspekter<br />
Placeringen av vägmärket är starkt situationsanpassat. En rekommendation är<br />
att studera alternativa placeringar i väg- eller gaturummet med hjälp av<br />
perspektiv i bild alternativt fotomontage. Det är viktigt att vägmärken placeras<br />
rätt i längdled så att inte ”försentvägvisning” uppstår, en trafiksäkerhetsfråga.<br />
Skalan beskriver en storleksanpassning till gällande hastighetsbegränsning på<br />
gatan eller vägen. Det är således rätt att anpassa vägmärkets storlek utifrån om<br />
det är en 70-väg eller en 30-gata.<br />
Material och färgval kan ofta anpassas på samma sätt som vägmärkets storlek. I<br />
historiska stadsmiljöer kan galvaniserade stolpar vara ett mycket störande<br />
inslag. Felaktig färgsättning av stolpen kan vara lika störande, varför en gedigen<br />
analys fordras innan man bestämmer kulör.<br />
Det är samtidigt nödvändigt att beakta kraven i Boverkets föreskrifter om<br />
varningsmarkeringar. Stolpar och andra hinder ska kontrastmarkeras så att de<br />
inte smälter in i bakgrunden.<br />
FIGUR 4-18 En sammanhållen rektangulär yta förmedlar vägmärkets<br />
information. Det är monterat på ett vertikalt element, stolpen.<br />
Resultatet är två komponenter med olika grundformer som bildar<br />
ett gemensamt sammanhang<br />
Snyggt och prydligt<br />
Vägmärket ska inge förtroende. Det uppnår man genom att placera det med<br />
omsorg. Horisontella vägmärken kan visuellt uppfattas som lutande i viss<br />
topografi eller vägskevning, här fordras noggranna perspektiviska studier.<br />
sid 32 (av 108)
VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner<br />
4.4 Projektering<br />
Kompetensbehov och projekteringshandlingar<br />
Vid sidan om juridisk och teknisk kompetens bör även gestaltningskunskap ingå<br />
i projekteringsgruppen. Vägutrustningsplanen bör föregås av studier i<br />
perspektiv vilket ställer krav på arkitektoniska kunskaper. Arbetet med<br />
vägutrustningsplaner bör vidgas till att även behandla befintlig situation.<br />
När vägen är terrasserad och det är dags för uppsättning av vägmärken och<br />
andra trafikanordningar ska placeringen utmärkas för att finna rätt läge. Detta<br />
kan göras exempelvis med en stakkäpp. Aktuell sträcka bedöms sedan av de<br />
personer som ansvarar för vägprojektets gestaltning och vägutrustningsplan<br />
tillsammans med projektledaren. Genom att köra sträckan, diskutera alternativa<br />
lägen och eventuellt flytta märkena för att pröva en optimal inplacering kan<br />
kvaliteten höjas åtskilligt. Detta kan innebära flyttningar på, i vissa fall, flera<br />
hundra meter. Detta moment är mycket viktigt för att nå ett gott slutresultat och<br />
undvika att vägmärkesplaceringen är en skrivbordsprodukt som saknar<br />
förankring i den fysiska miljön. Motsvarande ”fältstudier” bör också göras till<br />
fots eller på cykel på platser där fotgängare och cyklister kommer att finnas. Det<br />
är viktigt att sätta sig in i hur man tar sig fram och orienterar sig som barn, om<br />
man är äldre, om man använder rollator eller rullstol, om man är blind eller<br />
synsvag.<br />
sid 33 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
5 198209Lokaliseringsmärken för vägvisning<br />
5.1 Allmänt<br />
Föreskrifter och regler för utformning och användning av lokaliseringsmärken<br />
finns i VMF och Vägverkets författningssamling, VVFS 2007:305. Nedan ges<br />
råd och kommentarer som komplement till gällande föreskrifter, regler och<br />
handböcker.<br />
5.2 Planering<br />
En grundläggande förutsättning för en fungerande vägvisning, oavsett om det<br />
handlar om riksvägar, länsvägar eller övriga vägar och gator, är att den bygger<br />
på en vägvisningsplan. I annat fall är risken stor att vägvisningen blir<br />
inkonsekvent. Bland det viktigaste är att vägvisning som en gång påbörjats följs<br />
upp fram till målet.<br />
Minst lika viktigt är att presentationen av vägvisningmål sker på ett enhetligt,<br />
konsekvent och lätt uppfattbart sätt. Det betyder bland annat att mängden<br />
information måste begränsas och att presentationen i en vägvisningskedja sker<br />
på ett likartat sätt. Vägvisningsmål som återkommer längs en väg måste<br />
arrangeras på samma sätt hela tiden. På så sätt undviks den osäkerhet som kan<br />
uppstå om till exempel vägvisningsmål byter plats.<br />
Angivelser som hör ihop ska placeras tillsammans. Så bör till exempel<br />
vägnummer och ort som hör ihop så långt det är möjligt placeras tillsammans<br />
och på ett konsekvent sätt – vägnumret först och sedan orten. Man bör undvika<br />
att göra avsteg från detta enbart för att begränsa storleken på ett märke. Vidare<br />
bör sortering av angivelser ske så att läsningen underlättas. Här är det till<br />
exempel viktigt att vägnummer anges i nummerordning.<br />
För att informationen ska bli lättillgänglig krävs att den inte är för omfattande.<br />
Det kan i många fall innebära att man tvingas göra ett urval mellan angivelserna<br />
så att de inte blir för många. I varje tillfart till en korsning bör det vara en<br />
strävan att antalet angivelser inte blir flera än två eller möjligen tre för varje<br />
riktning. I första hand tillses att angivelser som är av betydelse för främmande<br />
trafikanters orientering kommer med. Det betyder att geografisk vägvisning<br />
normalt måste ges högre prioritet än till exempel vägvisning till inrättningar<br />
eller serviceanläggningar.<br />
Ibland finns det enskilda önskemål om vägvisning över relativt långa avstånd.<br />
Enbart det förhållande att någon annan än väghållaren bekostar vägvisningen<br />
kan inte tas till intäkt för att medge en mera omfattande vägvisning än vad som<br />
är normalt för denna typ av vägvisningsmål. Vägvisningen kan inte tillåtas<br />
användas i reklamsyfte eftersom den är avsedd att fylla ett<br />
vägvisningsbehov utifrån de allmänna principer som tillämpas.<br />
sid 34 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
5.3 Vägvisningsprinciper<br />
Vägvisningssystemet bygger på den s.k. "fjärrortsprincipen" se FIGUR 5-1.<br />
Detta innebär att vägvisning längs en väg normalt sker till vägens ändpunkt<br />
eller den ort som ligger närmast ändpunkten. Detta vägvisningsmål är vägens<br />
fjärrort och ska finnas genomgående i alla angivelser längs vägen. Till fjärrorten<br />
kan sedan adderas knutpunkter, som normalt är större orter längs vägen där en<br />
eller flera viktigare vägar ansluter. Slutligen visas också närorter på<br />
lokaliseringsmärkena. Närorter är, som namnet anger, normalt nästa ort man<br />
kommer att passera längs vägen.<br />
Rakfram alltid längstupp<br />
Vänster under raktfram<br />
Höger under vänstermål<br />
Kommentar:<br />
Man får inte blanda ovan nämna vägvisningsmål pga. av att man anser att det är<br />
enklare att montera det senaste målet längst ned.<br />
sid 35 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
FJÄRRORT<br />
NÄRORT<br />
1) 2)<br />
BBY<br />
KNUTPUNKT<br />
NÄRORT<br />
1) Anges om korsningen föregås av orienteringstavla.<br />
2) I trevägskorsning med stopp- eller väjningsplikt kan närorter utelämnas.<br />
3) Orter inom parantes ( ) anges vid behov och i mån av utrymme<br />
FIGUR 5-21 Principer för användning av begreppen fjärrort, knutpunkt och<br />
närort i vägvisningen<br />
3)<br />
sid 36 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
5.4 Placering av lokaliseringsmärken<br />
Följande regler gäller för placering av lokaliseringsmärken i längsled, se<br />
TABELL 5-1.<br />
TABELL 5-10 Placering av lokaliseringsmärken i längsled<br />
MÄRKE AVSTÅND TILL KORSNING ELLER<br />
MOTSVARANDE<br />
INOM ”TÄTT...” UTOM ”TÄTT...”<br />
F1 Orienteringstavla 50 - 100 m 300 - 400 m<br />
F2 Orienteringstavla vid förbjuden<br />
sväng i korsning<br />
högst 100 m 300 - 400 m<br />
F3 Tabellorienteringstavla minst 50 minst 300 m<br />
ANMÄRKNING<br />
F4 Avfartsorienteringstavla minst 100 m 400 – 500 m På väg med högsta tillåtna hastighet 70<br />
F5 Vägvisare sätts mitt för anslutande väg eller<br />
i omedelbar närhet.<br />
F6 Tabellvägvisare högst 50 m<br />
km/tim eller högre bör märket dessutom<br />
sättas upp på det dubbla avståndet<br />
Placeras flera vägvisare över varandra<br />
vid sidan av vägen bör kanten mot vägen<br />
vara rak.<br />
F7 Avfartsvisare Där avfartsvägen börjar. (avser den teoretiska punkten för<br />
F8 Körfältsvägvisare sätts över körfält som väg-<br />
visningen avser<br />
inledningssträckans början)<br />
F9 Samlingsmärke för vägvisning minst 50 m minst 200 m Måtten avser avstånd till<br />
F10 Platsmärke sätts vid ortens början eller vid<br />
platsen<br />
lokaliseringsmärke för det gemensamma<br />
vägvalet.<br />
Vid små orter kan platsmärket sättas<br />
”mitt i byn”. Märket kan då vara dubbel-<br />
sidigt och placerat på ena sidan av<br />
vägen om det syns tydligt för trafik som<br />
har märket på vänster sida.<br />
F13 Avståndstavla 50 – 100 m 200 – 400 m Uppgifterna avser avstånd efter korsning.<br />
F14 Vägnummer, fristående 25 – 50 m 100 – 400 m<br />
25 – 50 m 50 – 100 m<br />
På väg med accelerationssträcka sätts<br />
märket upp ca 1000 m efter påfart.<br />
Före korsning.<br />
Efter korsning.<br />
sid 37 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
TABELL 5-1 -forts. Placering av lokaliseringsmärken i längsled<br />
MÄRKE AVSTÅND TILL KORSNING ELLER<br />
MOTSVARANDE<br />
INOM ”TÄTT...” UTOM ”TÄTT...”<br />
F16 Ökning av antalet körfält sätts högst 50 m före den plats där<br />
förändringen inträder<br />
F17 Minskning av antalet körfält sätts högst 50 m före den plats där<br />
förändringen inträder<br />
F18 Körfältsindelning på sträcka vid fysisk avgränsning – minst 200<br />
F19 Väganslutning med<br />
accelerationsfält<br />
F20 Väganslutning med separat<br />
körfält<br />
m före avgränsningen<br />
F21 Körfältsindelning före korsning sätts där antalet körfält överens-<br />
ANMÄRKNING<br />
Sätts märket på annat avstånd<br />
ska detta anges på tilläggstavla.<br />
Sätts märket på annat avstånd<br />
ska detta anges på tilläggstavla.<br />
Avståndet till den fysiska<br />
avgränsningen anges på<br />
tilläggstavla<br />
minst 200 m före väganslutningen På anslutande väg - högst 100 m<br />
före väganslutningen.<br />
minst 200 m före väganslutningen På anslutande väg - högst 100 m<br />
stämmer med vägmärkesbilden<br />
FIGUR 5-2 och TABELL 5-2 anger inom vilka höjd- och sidomått<br />
lokaliseringsmärken bör placeras.<br />
Vägbana<br />
Beläggningskant<br />
Beläggningskant<br />
H<br />
H<br />
S<br />
S<br />
H<br />
minst 0,8 m<br />
S<br />
Gångbana/<br />
Cykelbana<br />
FIGUR 5-22 Placering av lokaliseringsmärken i höjd- och sidled<br />
TABELL 5-2 Placering av lokaliseringsmärken i höjd- och sidled<br />
PLACERING H S<br />
Väg utan GC-bana, landsbygd 1,0 – 2,0 m 3,0 – 6,0 m<br />
Väg utan GC-bana, tättbebyggt<br />
område<br />
1,0 – 2,0 m 1,0 – 6,0 m<br />
före väganslutningen.<br />
sid 38 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Över gångbana > 2,2 m 0,5 – 6,0 m från körbanekant<br />
Över cykelbana > 2,5 m 0,5 – 6,0 m från körbanekant<br />
Märken som placeras inom siktområdet ska sättas på sådan höjd eller på sådant<br />
sätt att de inte skymmer sikten för trafik på korsande vägar.<br />
I kapitel 9 ”Utmärkning av korsningar” ges exempel på lämpliga placeringar av<br />
bland annat olika slags lokaliseringsmärken i ett antal korsningstyper.<br />
5.5 Färgsättning<br />
Följande regler gäller för färgsättning av lokaliseringsmärken för vägvisning, se<br />
tabell 5-3.<br />
TABELL 5-3 Färgsättning av lokaliseringsmärken<br />
ANVISNING AVSER FÄRG PÅ<br />
BAKGRUND<br />
Annan allmän väg/gata blå vit<br />
Vägvisning till lokalt mål. vit svart<br />
Inrättning vit svart<br />
FÄRG PÅ TECKEN<br />
OCH BÅRD<br />
Enskild väg gul svart/röd<br />
Vägvisning till tillfälliga<br />
arrangemang.<br />
gul grön<br />
ANMÄRKNING<br />
Tillfällig omledningsväg orange 1) svart<br />
1) Se nedan beträffande<br />
vägnummer.<br />
Gång- och cykeltrafik mörkblå vit Lokaliseringsmärken<br />
som ingår i en särskilt<br />
anordnad cykelled<br />
kan ha annan färg.<br />
1) Vägvisning vid omledning kan även utföras med lokaliseringsmärken med för vägen<br />
eller vägvisningsmålet ordinarie färgsättning.<br />
sid 39 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Ett märkes färgsättning beror dels på placering och dels på om märket<br />
innehåller kombinationer av angivelserna i TABELL 5-3. Vissa märken kan<br />
innehålla angivelser med olika färgsättning varvid infogning av plattor<br />
förekommer.<br />
Följande kombinationer av bottenfärg och färger på plattor är tillåtna:<br />
Typ av väg<br />
eller mål<br />
Bottenfärg Tillåtna plattor<br />
Allmän väg Blå Grön, gul, vit,<br />
brun eller orange<br />
Enskild väg Gul Blå, vit, brun<br />
Lokalt mål, inrättning eller<br />
anläggning<br />
Turistiskt<br />
intressant mål<br />
eller orange<br />
Vit Grön, blå, gul,<br />
brun<br />
eller orange<br />
Brun Ingen platta får<br />
förekomma<br />
Tillfällig trafikomläggning Orange Endast<br />
vägnummer<br />
Figur 5-3 visar grundformer för vägvisares färgsättning och texttyper och även<br />
färgsättning på vägvisare med infogade symboler.<br />
Vägvisning längs och till allmän väg.<br />
Vägvisning längs alla vägtyper till en enskild<br />
väg samt vägvisning längs en enskild väg.<br />
Vägvisning längs alla vägtyper till inrättning.<br />
Vägvisning till lokala mål i tätort.<br />
Figur 5-23 Grundformer för vägvisares färgsättning<br />
Vägvisning längs alla vägtyper till turistisk<br />
intressanta mål. (Vägvisning till turistmål ska<br />
ske enligt vägvisningsplan som beslutas av<br />
Vägverket i Borlänge.)<br />
Tillfällig vägvisning vid trafikomläggning, ex<br />
vid vägarbete. Texten kan bytas mot ett<br />
streck om det saknas ett lämpligt färdmål<br />
eller om sådan angivelse ej behövs.<br />
Vägvisning till tillfälliga arrangemang.<br />
Används vid större publika arrangemang t<br />
ex idrottstävlingar.<br />
sid 40 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
FIGUR 5-3 forts. Grundformer för vägvisares färgsättning<br />
Flygplanet ska alltid vara svart på vit<br />
botten. Symbol för färja och fordonsslag<br />
ska vara vita om de används på mörk<br />
botten och svarta om de används på ljus<br />
botten.<br />
Namn på flygplats ska skrivas med svart<br />
versal/gemen text på vit botten.<br />
Svarta symboler (t ex servicesymboler) ska<br />
alltid placeras på vit bottenfärg. Har märket<br />
vit bård krävs en ram runt symbolen i<br />
samma färg som märkets bottenfärg.<br />
Bokstaven ”C” placeras alltid i vit platta<br />
utan bård till höger om tillhörande text.<br />
Märket ”P” är alltid blått och vitt oberoende<br />
av övrig färgsättning.<br />
Vägvisning till serviceanläggning med<br />
namn och symbol utförs normalt med<br />
vägvisare till Inrättning m.m. eller vägvisare<br />
till Turistiskt intressanta mål. Då symbolen<br />
infogas i vägvisare till Inrättning m.m.<br />
omges symbolen endast av svart bård.<br />
sid 41 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Nedan visas ett antal exempel på hur färgdifferentieringen kan tillämpas i olika<br />
situationer. Observera att exemplen inte avser att visa vilka märken som<br />
ska användas i de olika situationerna utan endast vilka färger märken och<br />
eventuella infällda plattor ska ha.<br />
Flera exempel på tillämpning av<br />
färgdifferentiering finns i kapitel 11 ”Utmärkning av trafikplatser”.<br />
Allmän väg<br />
Gata<br />
FIGUR 5-5 Vägvisning från allmän väg till lokalt mål i tätort<br />
Kommentar:<br />
Fallet illustrerar färgsättning då en gata ansluter till allmän väg och ett lokalt mål<br />
vägvisas längs gatan.<br />
sid 42 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Gata<br />
Allmän väg eller gata<br />
Allmän väg eller gata<br />
FIGUR 5-6 Vägvisning till ort och stadsdel belägna längs allmän väg eller<br />
gata<br />
Kommentar:<br />
Vägvisning rakt fram till stadsdel sker med svart versal text på vit botten vare sig vägen<br />
är allmän väg eller gata. Om inget lämpligt stadsdelsnamn finns visas riktning rakt<br />
fram med enbart pil.<br />
sid 43 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Allmän väg eller gata<br />
Allmän väg eller gata<br />
FIGUR 5-7 Vägvisning till stadsdel där vägen/gatan också vägvisas för trafik<br />
till numrerad väg<br />
Kommentar:<br />
Inom tätort ska bottenfärgen på lokaliseringsmärken för vägvisning vara vit även i de<br />
fall då annat mål än lokala mål märks ut. På genomgående allmän väg ska dock<br />
bottenfärgen vara blå eller grön.<br />
sid 44 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Gata<br />
Gata<br />
FIGUR 5-8 Vägvisning inom tätort till ort belägen längs allmän väg utanför<br />
tätorten<br />
Kommentar:<br />
Se kommentar till Figur 5-7<br />
sid 45 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Allmän väg eller gata<br />
Enskild väg<br />
FIGUR 5-9 Vägvisning till ort belägen längs enskild väg<br />
Kommentar:<br />
Fallet avser vägvisning till mål längs enskild väg från en väg/gata som enbart har<br />
lokalt mål i tätort som angivelse.<br />
sid 46 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Allmän väg<br />
Allmän väg Enskild väg<br />
FIGUR 5-10 Vägvisning längs allmän väg som övergår i enskild väg<br />
Kommentar:<br />
Exemplet avser ett fall då det inte finns något vägvisningsmål längs den del av den<br />
anslutande vägen som är allmän väg. Det ”enskilda målet” bör läggas på en blå<br />
bakgrund för att informera om att den anslutande vägen är allmän men inte ända fram<br />
till det angivna målet. Där den allmänna vägen övergår i enskild väg bör det finnas en<br />
skylt med texten ”Här slutar allmän väg”.<br />
sid 47 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Allmän väg eller gata<br />
FIGUR 5-11 Vägvisning till turistmål<br />
Kommentar:<br />
Allmän väg, gata eller enskild väg<br />
Exemplet visar ett fall då det turistiskt intressanta målet är det enda mål som vägvisas<br />
längs den anslutande vägen. Bottenfärgen blir då brun oavsett om den anslutande<br />
vägen är allmän väg, gata eller enskild väg.<br />
sid 48 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Allmän väg eller gata<br />
Enskild väg<br />
FIGUR 5-12 Vägvisning till ort och turistmål längs enskild väg<br />
Kommentar:<br />
På tabellvägvisare och orienteringstavla bör turistmålet läggas på brun platta för att<br />
informera om att vägen är enskild. Pilen rakt fram är blå/vit om vägen är allmän väg.<br />
sid 49 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Allmän väg eller gata<br />
FIGUR 5-13 Vägvisning till inrättning<br />
Kommentar:<br />
Allmän väg eller gata<br />
Exemplet visar ett fall då inrättningen är det enda mål som vägvisas längs den<br />
anslutande vägen. Färgen blir då vit/svart oberoende av om den anslutande vägen är<br />
allmän väg eller gata. Om inrättningen ligger längs en enskild väg kan vägvisningen<br />
ske med enbart vit/svart färg om inget annat vägvisningsmål finns och vägens ägare<br />
upplåter vägen för all slags trafik till inrättningen.<br />
sid 50 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
5.6 Texter<br />
Tratex heter teckensnittet som används för vägmärken. Det har utvecklats för att<br />
få maximal läsbarhet under de speciella förhållanden som råder på vägarna.<br />
5.7 Läsavstånd, textstorlekar m.m.<br />
På likartat sätt som när vi läser text, sveper ögonen över det område i vilket vi<br />
färdas och för fixeringar av objekt inom synfältet. Under i stort sett hela tiden vi<br />
kör sveper ögonen i synfältet och gör fixeringar.<br />
När fordonsförare närmar sig ett lokaliseringsmärke delas tiden mellan<br />
registrering av informationen i märket och övrig information i synfältet, t ex<br />
omgivande trafik. Tiden för registrering av informationen på märket varierar<br />
med trafikintensiteten. Ju intensivare trafik desto mindre tid för märket.<br />
Sträckan från den punkt där fordonsföraren ser och registrerar märket till dess<br />
märket passeras kan indelas i följande 3 avsnitt:<br />
A. Sträckan från den punkt då märket upptäcks till den punkt då vi kan<br />
börja läsa/identifiera informationen på märket.<br />
B. Sträckan då vi läser informationen på märket.<br />
C. Sträckan från den punkt då vi slutar läsa på märket till den punkt då<br />
märket passeras.<br />
Läs- och Upptäckbarhetsidentifierings-<br />
sträcka<br />
sträcka<br />
C B A<br />
FIGUR 5-20 Sträckor för upptäckt och läsning av vägmärken<br />
FIGUR 5-21 Uppdelning av lästid inom tillgänglig lässträcka<br />
Undersökningar har visat att fordonsförare inte läser all information på alla<br />
märken i en uppsättning. Föraren följer en sökstrategi som är relaterad till var<br />
han/hon förväntar sig informationen. Vid flera märken över körbanan, söks<br />
informationen, om vi ska fortsätta längs vägen, i de till vänster placerade<br />
märkena och i märken till höger om vi vid tillfället ska svänga av från vägen.<br />
Oavsett om märket är placerat vid sidan av körbanan eller över körbanan börjar<br />
vi söka från toppen på märket.<br />
Lästiden är längre om den förväntade informationen på märket saknas än när<br />
den finns med. Anledningen är att vi tror att vi missat informationen om vår ort<br />
och söker då systematiskt genom märkena ännu en gång. Konsekvensen av<br />
detta är, att det är bättre med fyra eller fem textrader på ett märke, om behovet<br />
finns, än att begränsa antalet till tre eller fyra.<br />
sid 51 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Längden på sträcka B, läs- och identifieringssträckan, kan på basis av<br />
ovanstående beräknas.<br />
Sträcka B:s längd vid:<br />
50 km/tim → 55 m<br />
70 km/tim → 78 m<br />
Sträcka C<br />
Sträcka C är sträckan från det att föraren slutar läsa på märket till den punkt där<br />
märket passeras.<br />
Enligt gjorda undersökningar, som tidigare nämnts, slutar fordonsförare att läsa<br />
på markmonterade märken vid ca 10 grader och på portalmonterade märken vid<br />
ca 6 grader.<br />
Längden av sträcka C:<br />
MÄRKETS PLACERING STRÄCKA C:S LÄNGD<br />
2 m till höger om körfältet 11 m<br />
5 m till höger om körfältet 28 m<br />
7 m till höger om körfältet 40 m<br />
Portalmontage, 6 m över<br />
körbanan<br />
α<br />
= 3-6°<br />
β<br />
C<br />
= 6-10°<br />
C<br />
57 m<br />
FIGUR 5-22 Vinklar där förare slutar läsa portalmonterade<br />
resp. markplacerade vägmärken<br />
Texthöjder på lokaliseringsmärken relaterat till vägens hastighet<br />
sid 52 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
Textstorlekar som föreskrivs för upplysningsmärken och på lokaliseringsmärken<br />
för vägvisning är följande:<br />
STORLEK MKT LITEN LITEN NORMAL STOR MKT STOR<br />
Mått i meter 0,10 0,15 0,20 0,30 0,40<br />
Utifrån de teoretiskt beräknade behoven av textstorlekar som beskrivits ovan<br />
har följande minsta textstorlekar föreskrivits i VVFS 2007:305.<br />
VÄG MINSTA<br />
5. Väg enligt 4, men med högsta tillåtna<br />
hastighet 70 kilometer i timmen eller lägre 3)<br />
6. Väg enligt 5, men i trång väg- eller gatumiljö<br />
med korta siktsträckor<br />
TEXTSTORLEK<br />
Liten<br />
Mycket liten<br />
7. Gång-, cykel- och mopedvägar. Förekommande<br />
textstorlek:<br />
150/109, 100/73,<br />
80/58, 60/44 och<br />
30/22<br />
Kommentar: De minsta textstorlekarna enligt tabellen ovan baseras på normala<br />
förutsättningar för upptäckt och läsning av märkena. Där vägens linjeföring, märkens<br />
placering eller trafiksituationen har negativ inverkan på upptäckt och läsbarhet kan<br />
textstorlekarna behöva ökas.<br />
5.7.1 Blandning av textstorlekar<br />
Grundregeln är att texter i samma montage bör ha samma textstorlek.<br />
Läsbarheten blir då i stort sett lika för alla angivelser i montaget.<br />
Av samma skäl bör angivelser på olika märken monterade intill varandra utföras<br />
med samma textstorlek. Det finns dock situationer där olika textstorlekar är att<br />
föredra. Motivet kan vara att en rubriktext ibland bör vara större än övrig text.<br />
5.7.2 Språkbruk<br />
Lokaliseringsmärkena efter de allmänna vägarna hör till våra viktigaste<br />
ortnamnsförmedlare. Texten på märkena i form av ortnamn och annan<br />
informationsskrift är iögonfallande och framstår för trafikanten säkert som<br />
”riktig” i olika avseenden, något som den ju också bör vara.<br />
De namn som fastställs av Lantmäteriverket har upptecknats vid fältarbete och<br />
därefter granskats av språk- och namnexpertis innan den slutliga formen<br />
fastställts. Ortnamn på lokaliseringsmärken ska därför alltid hämtas från dessa<br />
originalkartor. Det är inte god ortnamnssed och inte heller praktiskt, att ett och<br />
samma namn uppträder i en form på originalkartorna och i en annan på<br />
lokaliseringsmärkena.<br />
De kartprodukter som är mest användbara för <strong>Leksand</strong>s kommuns del är<br />
Terrängkartan i skala 1:50 000 och Fjällkartan i skala 1:100 000 samt i digital<br />
form AutoKa-Vy.<br />
I Lantmäteriverkets ortnamnsregister finns, förutom namnen på dessa kartor,<br />
även namnen från kartan i skala 1:10 000. När tveksamheter uppstår, kan<br />
sid 53 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
kommunen vända sig till Lantmäteriverket, Ortnamnsfunktionen, tel. 026-<br />
63 30 00.<br />
Exempel på skrivning av ortnamn<br />
Ortnamn i genitiv<br />
Ortnamn som slutar på konsonant (utom s, x eller z) ska ha s i genitiv: Järpens<br />
station, Lindesbergs kommun, Vendels kyrka (men absolut inte Vendel’s kyrka).<br />
5.7.3 Förkortningar<br />
Följande rekommendationer gäller för förkortningar som i förekommande fall<br />
används på lokaliseringsmärken, se TABELL 5-4.<br />
TABELL 5-4 Rekommendationer om förkortningar på lokaliseringsmärken.<br />
BENÄMNING FÖRKORTNING BENÄMNING FÖRKORTNING<br />
gamla<br />
hållplats<br />
idrottsplats<br />
kapell<br />
kyrka<br />
lilla<br />
mässområdet<br />
sankt<br />
stora<br />
polisstation<br />
g:a<br />
hpl<br />
idr pl<br />
kap<br />
k:a<br />
L<br />
mäss omr<br />
S:t<br />
St<br />
polis<br />
5.8 Symboler<br />
Europaväg<br />
centrum<br />
syd, söder ut, södra<br />
väst, väster ut, västra<br />
ost, öster ut, östra<br />
norr, norr ut, norra<br />
nordost, nordost ut, nordöstra<br />
nordväst, nordväst ut, nordvästra<br />
sydost, sydost ut, sydöstra<br />
sydväst, sydväst ut. sydvästra<br />
Symboler enligt VMF som används för vägvisning kan vara antingen fristående<br />
eller infogade i andra lokaliseringsmärken.<br />
Fristående symbolmärken anger lämplig väg eller förbifart för angivet<br />
fordonsslag eller trafikantgrupp. Sådana märken ska ha tilläggstavla som anger<br />
riktningen. Fristående symbolmärken får innehålla symbolerna S1 – S11.<br />
5.8.1 Infogade symbolers storlek<br />
Storleken på en symbolruta beror av textstorleken i märket i övrigt. Saknas text<br />
i märket utformas symbolrutan med den storlek som hade varit fallet om text<br />
funnits.<br />
Symbolrutans storlek beroende på textstorleken<br />
TEXTSTORLEK (mm) SYMBOLRUTANS<br />
HÖJD 1) (mm)<br />
100, 100/73 230 Infogat<br />
100, 100/73 300 Fristående<br />
150, 150/109 300 Infogat<br />
150, 150/109 500 Fristående<br />
ANVÄNDNINGSOMRÅDE 2)<br />
E<br />
C<br />
S<br />
V<br />
Ö<br />
N<br />
NO<br />
NV<br />
SO<br />
SV<br />
sid 54 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
5.9 Exempel på utformning och användning av<br />
lokaliseringsmärken<br />
Exempel på körfältsindelning på sträcka<br />
FIGUR 5-29 Exempel på körfältsindelning på sträcka (utan och med<br />
separering)<br />
Exempel på plattor<br />
Det bör observeras att missförstånd kan uppstå om symbol som hör till viss text<br />
placeras på samma rad som annan text. I nedanstående exempel, är serveringen<br />
belägen i Västerstad, campingplatsen är belägen i Västerby.<br />
Rätt:<br />
Fel:<br />
5.10 Tillämpning<br />
5.10.1 Vägvisning till orter<br />
De mål som vägvisning ska ske till anges i Vägvisningsplan för Sverige,<br />
Vägvisningsplan för län och Vägvisningsplan för ort. Platsmärke ska enligt<br />
gällande föreskrifter alltid sättas upp vid ort till vilken vägvisning getts.<br />
FIGUR 5-54 visar ett grundfall som tjänar som underlag för fall med något<br />
olika förutsättningar. Vägnätet är dock lika vad avser ortens anslutning till den<br />
genomgående vägen (väg nr 10).<br />
sid 55 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
CBY<br />
<br />
ASTAD<br />
2) 3)<br />
BSTAD<br />
<br />
1)<br />
4)<br />
XGÅRD<br />
EBY<br />
FIGUR 5-54 Grundfall för vägvisning till ort<br />
EBY är ett litet samhälle utan tung industri, terminaler eller annan verksamhet<br />
som generar betydande trafikmängder.<br />
Vägvisning till EBY kan ordnas enligt följande:<br />
• Från ASTAD vid 1) .<br />
• Från BSTAD vid 3) .<br />
• Från CBY vid 2) och 4) .<br />
• Från DBY vid 3) .<br />
5.10.2 Vägvisning till lokala mål<br />
Vägvisning inom en tätort innefattar ofta ett antal olika typer av målpunkter<br />
såsom hamnar, industriområden, stadsdelar, inrättningar m.m. Till sådana<br />
målpunkter söker sig som regel ett stort antal främmande trafikanter. Dessutom<br />
kan denna trafik ha stort inslag av tunga fordon. Principen för vägvisning till<br />
lokala mål bör därför vara att trafikanterna visas lämpligaste väg från<br />
genomfartsleder och liknande vilket kanske inte alltid är den närmaste vägen.<br />
I exemplen är märkena avbildade med blå text och bård på vit botten. Detta är<br />
gjort enbart för att göra bilderna tydligare och har inget att göra med märkenas<br />
egentliga färgsättning.<br />
DBY<br />
sid 56 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
CBY<br />
<br />
ASTAD BSTAD<br />
<br />
1) 2)<br />
3)<br />
4)<br />
XGÅRD<br />
FIGUR 5-55 Exempel på vägvisning till lokalt mål (industriområde)<br />
Ett industriområde är beläget vid 5) .<br />
EBY<br />
Industriområdet vid 5) genererar trafik som inte bör ledas genom EBY, vilket<br />
blir fallet med lösning enligt grundfallet FIGUR 5-55. Anslutningen vid 2) är<br />
mindre intressant för trafikanter från ASTAD och BSTAD liksom i grundfallet.<br />
Dessutom saknar anslutningen vid 1) intresse för trafik från BSTAD.<br />
Vid 1) enligt FIGUR 5-55 bör trafik från ASTAD till industriområdet ledas över<br />
3) . Även trafik från CBY bör ledas över 3) .<br />
5)<br />
DBY<br />
sid 57 (av 108)
VÄGMÄRKEN 4 <strong>Vägmärken</strong> och deras inpassning i väg- och gatumiljön<br />
<br />
<br />
FIGUR 5-56 Exempel på vägvisning till ort med flera infarter<br />
Om en ort har flera infarter från en förbifartsväg kan vägvisning ske med olika<br />
väderstrecksangivelser vid varje infart, se FIGUR 5-56. Förutom väderstreck<br />
bör särskild vägvisning till centrum ske.<br />
Med den beskrivna uppdelningen i vägvisningen kan onödig genomfartstrafik i<br />
tätorten undvikas. Trafiken till centrum kan dessutom ledas via den lämpligaste<br />
vägen in mot tätorten.<br />
<br />
sid 58 (av 108)
VÄGMÄRKEN 5 Lokaliseringsmärken för vägvisning<br />
6 24112512Omledning<br />
6.1 Allmänt<br />
Omledning innebär att trafik tillfälligtvis leds av från en viss vägsträcka till en<br />
alternativ vägsträcka. Motivet till omledning är att ett vägavsnitt av något skäl<br />
inte är framkomligt under en viss period.<br />
Behovet av att leda om trafiken till alternativa vägar/gator har ökat under senare<br />
år. Det finns olika förklaringar till detta. Krav på säkrare och hälsosammare<br />
arbetsmiljö för vägarbetare innebär att vägar och gator allt oftare stängs för<br />
trafik under tid som vägarbete pågår. Ju mera trafik desto mera uttalat blir detta<br />
krav. Nya vägtyper som exempelvis 2+1 och 1+1 vägar är känsliga för<br />
störningar och stopp vilket accentuerar behovet av omledningsvägar. Ökande<br />
trafikvolymer innebär större problem i händelse av stopp eller störningar på det<br />
ordinarie väg- och gatunätet.<br />
Exempel på utformning och användning av omställbara vägmärken ges i VGU<br />
delen Omställbara vägmärken.<br />
6.2 Planering<br />
6.2.1 Landsbygd<br />
Vägavsnitt som kan komma att behöva omledning bör fastställas. Dessa<br />
vägavsnitt är normalt 2+1 vägar, 1+1 vägar, motortrafikleder, motorvägar och<br />
andra flerfältsvägar. Omledning kan också komma att behövas förbi tunnlar,<br />
större broar, vattenskyddsområden och särskilt identifierade riskområden.<br />
Omledningsvägarna bör fastställas i samarbete med berörda kommuner.<br />
Behöver trafik ledas in i tätorter inventeras förekomsten av skolor och andra<br />
känsliga platser längs vägen. Skolor bör informeras i förväg om att vägen kan<br />
komma att få omledningstrafik om huvudvägen stängs.<br />
6.2.2 Tätort<br />
Det har blivit allt viktigare att även i tätorter ha beredskap för att ta hand om<br />
trafiken i händelse av stopp eller störningar och att ha förberedda<br />
omledningsvägar som har kapacitet att klara förväntade trafikökningar,<br />
fordonslaster och fordonstyper. Ofta finns det inga andra alternativ än att leda in<br />
trafiken i gatunätet om förbifarter eller huvudgator måste stängas för trafik<br />
under viss tid.<br />
Då förbifarter byggs och då vissa större vägar och gator i en ort utses till<br />
primära transportleder är det vanligt att delar av det övriga väg- och gatunätet<br />
förses med fysiska anordningar för att sänka hastigheterna och göra dem mindre<br />
attraktiva för genomfartstrafik. Detta kan innebära att det blir mer eller mindre<br />
omöjligt att finna omledningsvägar som kan klara nödvändiga trafikökningar<br />
och trafik med stora fordon. Genom att redan från början utse ett<br />
omledningsvägnät kan man vidta lämpliga åtgärder på dessa vägar och gator.<br />
Beroende på befarad frekvens av omledningar och vilka trafikvolymer och<br />
sid 59 (av 108)
VÄGMÄRKEN 5 Lokaliseringsmärken för vägvisning<br />
trafikslag som kan bli aktuella kan åtgärderna på omledningsvägnätet variera<br />
från exempelvis siktförbättringar i korsningar till förstärkning av broar och<br />
anordnande av bullerskydd.<br />
Det kan också visa sig nödvändigt att anordna skilda omledningsvägar för olika<br />
trafikriktningar för att reducera trafikmängderna. Detta ställer ännu större krav<br />
på planering och att det finns förberedda omledningsvägar.<br />
Vid planering för ett omledningsvägnät är det viktigt att beakta bl.a. följande:<br />
- Trafikvolymer<br />
- Andel tung trafik<br />
- Kollektivtrafik<br />
- Lämpliga start- och slutpunkter för omledningsvägar<br />
- Trafiksäkerhet på omledningsvägnätet, särskilt med avseende på<br />
oskyddade trafikanter<br />
- Förekomst av skolor, lekplatser, m.m. längs omledningsvägnätet<br />
- Störningar med avseende på buller och luftföroreningar<br />
- Framkomlighet på omledningsvägnätet<br />
- Bärighet på omledningsvägnätet<br />
- Höjdbegränsningar på omledningsvägnätet<br />
- Inställningar och driftformer för eventuella trafiksignaler<br />
- m.m.<br />
För att säkerställa att ett utpekat omledningsvägnät inte förändras så att det inte<br />
fungerar om det skulle behöva tas i bruk, bör det finnas en skriftlig<br />
överenskommelse mellan inblandade väghållare. En sådan överenskommelse<br />
bör också delges andra instanser som kan vara berörda som exempelvis<br />
länsstyrelse, polis, räddningstjänst, skolmyndighet, handikapporganisationer,<br />
äldreorganisationer, m.fl.<br />
6.3 Utmärkning<br />
6.3.1 <strong>Vägmärken</strong> och anordningar för avstängning av<br />
huvudvägen.<br />
På huvudvägen, i anslutning till avfart eller korsning där omledningsväg är<br />
ansluten, kan det finnas vägmärken uppmonterade som är<br />
övertäckta eller vikta i normala fall.<br />
Vid varje avstängning måste fysiska avstängningsanordningar sättas upp på<br />
huvudvägen. Det är också viktigt att påfartsvägar i förekommande fall stängs<br />
för trafik. <strong>Vägmärken</strong> och andra anordningar som behövs för avstängning bör<br />
förvaras i låsta lådor vid avfarter/korsningar.<br />
Driftentreprenören ska ansvara för att lådorna ständigt innehåller nödvändigt<br />
materiel och att exempelvis avstängningslyktor fungerar. Däremot ska alltid<br />
polis eller väghållningsmyndigheten utföra avstängningen.<br />
sid 60 (av 108)
VÄGMÄRKEN 5 Lokaliseringsmärken för vägvisning<br />
FIGUR 6-4 Exempel på vägmärke och skärm som bör användas vid avstängning<br />
FIGUR 6-5 Vägvisare för tillfällig vägvisning vid trafikomläggning.<br />
FIGUR 6-6 Färdriktning vid omledning.<br />
Kommentar:<br />
Märket vänds i den riktning omledning sker. Före, eller efter korsning kan märket vara<br />
vertikalt uppsatt om omledningsvägen fortsätter rakt fr<br />
sid 61 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
7 2613Vägvisning till allmänna inrättningar<br />
samt serviceanläggningar<br />
7.1 Projektering<br />
7.1.1 Allmänt<br />
Ansökan om vägvisning till allmänna inrättningar eller serviceanläggningar<br />
görs normalt av inrättningen/anläggningens ägare. Beroende på vem som är<br />
väghållare på den plats vägvisningen önskas ska ansökan inges enligt tabellen<br />
nedan.<br />
I VGT finns utförligare beskrivning av ansöknings- och beslutsförfarande för<br />
ärenden som avser vägvisning till allmänna inrättningar eller serviceanläggningar<br />
Berörd(a) väghållare Ansökan lämnas till<br />
Vägverket Vägverkets regionkontor<br />
Vägverket + kommun Vägverkets regionkontor<br />
Vägverket + kommun + enskild vägs ägare Vägverkets regionkontor<br />
Vägverket + enskild vägs ägare Vägverkets regionkontor<br />
Kommun Kommunen<br />
Ägaren av en enskild väg Representant för den enskilda vägens ägare<br />
Avser ansökan vägvisning från en väg där staten svarar för väghållningen till en<br />
väg som handhas av en kommun eller enskild, ska ansökan även sändas till<br />
Vägverkets regionkontor<br />
7.1.2 Beställningsunderlag<br />
När beslut om vägvisning fattats vidtar detaljprojektering. I projekteringen ingår<br />
också att utarbeta beställningsunderlag, d.v.s. underlag för vägmärkestillverkare<br />
och/eller entreprenör. Arbetet kräver samråd med berörda väghållare. Under<br />
projekteringen kan brister uppdagas i den befintliga vägvisningen. Därför bör<br />
man redan före projekteringens början diskutera om det är lämpligt att göra<br />
generell översyn av den befintliga vägvisningen och besluta vem som ska stå<br />
för kostnaderna för den upprustning som kan bli följden.<br />
Vid utarbetande av beställningsunderlag är det en klar fördel om<br />
”Vägmärkesprogrammet” används för uppritande av vägmärken. Programmet<br />
gör automatiskt konstruktionsritningarna på ett korrekt sätt med rätta text- och<br />
radavstånd, avstånd till bårder, bårdbredder m.m.. De uppritade märkena<br />
innehåller också uppgifter om mått på märkena, med arean uträknad.<br />
Sammantaget ger användningen av ”Vägmärkesprogrammet” ett bra underlag<br />
för både upprättande av vägutrustningsplaner och beställning/tillverkning och<br />
som normalt kräver få rättningar och justeringar i efterhand.<br />
sid 62 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
Vid byggande av ny väg bör väghållaren tidigt klarlägga för dem som själva ska<br />
bekosta vägvisningen hur stora kostnaderna kan bli.<br />
7.1.3 Tekniskt utförande<br />
Allmänt.<br />
Två huvudalternativ för vägvisningens tekniska utförande förekommer:<br />
antingen utförs vägvisningen som helt ”fristående” från övrig vägvisning eller<br />
infogas i eller monteras tillsammans med befintliga vägmärken.<br />
Fristående.<br />
Vid val av detta alternativ är det angeläget att helheten i olika<br />
placeringsalternativ beaktas, således krävs ofta en översyn med hänsynstagande<br />
till bl.a. vägmärken, körfältsdisposition, vägens linjeföring och sikt m.m.<br />
I normalfallet ska inte olika typer av uppsättningar av lokaliseringsmärken<br />
förekomma längs en tillfart till en korsning. Om körfältsvägvisare används för<br />
den geografiska vägvisningen bör inte markplacerad service- eller<br />
inrättningsvägvisning förekomma. Det kan dock innebära orimliga kostnader<br />
för den som begär vägvisning att service- eller inrättningsvägvisning infogas i<br />
en befintlig uppsättning (se nedan under Infogning). Om den geografiska<br />
vägvisningen är portalplacerad och service- eller inrättningsvägvisning<br />
markplacerad är det viktigt att inte de olika vägvisarna placeras i samma snitt.<br />
Service- eller inrättningsvägvisarna bör placeras före portalen eller portalerna.<br />
OBS; De får inte placeras på portalbenen.<br />
Infogning.<br />
Kostnaden för infogad vägvisning blir särskilt påtaglig i fråga om<br />
körfältsvägvisare, som sätts upp över körbanan. Arbete med sådana vägmärken<br />
kräver omfattande arrangemang för att skydda arbetsplatsen. För infogning i<br />
körfältsvägvisare krävs ofta att inmätning av tillgängligt utrymme för t.ex.<br />
plattor måste göras innan beställningsunderlag kan färdigställas. Eventuell<br />
maskering innan allt arbete är färdigställt, eller senare ändring, t.ex. vid<br />
säsongsstängning, kräver ytterligare kostsamma åtgärder. Blir säsongstängning<br />
aktuell bör infogning i körfältsvägvisare därför undvikas.<br />
I fråga om placering gäller för alternativet infogning de generella regler som ska<br />
tillämpas enligt kap. 5.4. För infogningsalternativet bör alla berörda märken<br />
kontrolleras med avseende på det slutliga totala antalet angivelser. Vidare är det<br />
ett krav att alla märken som medverkar vid ett och samma vägval genomgående<br />
har identisk färgsättning och de bör även ha likartad grafisk uppbyggnad. Ett<br />
krav i detta alternativ är att alla märken som avser samma vägval förses med<br />
samma angivelser, således får ingen angivelse utelämnas i något av de<br />
lokaliseringsmärken som föregår en vägvalspunkt.<br />
7.2 Vägvisning till allmänna inrättningar<br />
Förutom de allmänna inrättningar som utmärks med symbol enligt VMF finns<br />
det andra typer av allmänna inrättningar som saknar symbol men till vilka<br />
vägvisning får ges med vägvisare med vit botten och svart versal och gemen<br />
text.<br />
sid 63 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
Allmänna inrättningar som får ges sådan vägvisning är :<br />
− sjukhus utan akutmottagning,<br />
− vårdcentral,<br />
− bilprovning,<br />
− återvinningscentral,<br />
− skola,<br />
− allmän samlingsplats eller lokal,<br />
− kommunhus,<br />
− bibliotek,<br />
− polishus,<br />
− museum,<br />
− annan liknande inrättning eller anläggning<br />
Normalt innebär beslut om vägvisning till allmänna inrättningar att<br />
vägvisningen får ske vid infart till inrättningen eller vid sista vägkorsning före<br />
inrättningen. För vissa typer av inrättningar förekommer det dock att<br />
vägvisningen får vara mera omfattande dvs. att snitsling medges i större eller<br />
mindre omfattning. Inrättningar som brukar kunna medges snitsling är<br />
exempelvis sjukhus, särskilt sjukhus med akutmottagning. Industriområden och<br />
flygplatser är andra exempel där en utökad vägvisning medges ibland.<br />
7.3 Vägvisning till serviceanläggning<br />
7.3.1 Allmänt<br />
Föreskrifter om vägvisning till serviceanläggningar finns i VMF och i VVFS<br />
2007:305.<br />
H23 Förberedande upplysning om<br />
vägnära service<br />
Märket anger vägnära serviceanläggningar<br />
samt i vissa fall namn<br />
på dessa.<br />
Symbol för serviceanläggningarna<br />
drivmedel, restaurang och hotell kan<br />
vara kompletterade med företagsemblem<br />
eller företagsnamn.<br />
På märket anges avståndet till<br />
aktuell avfart eller korsning.<br />
Det är vid all vägvisning viktigt att man utmärker likartade situationer på<br />
samma sätt. När det gäller allmän vägvisning har betydelsen av kontinuitet och<br />
likformighet påtalats i olika sammanhang. För vägvisning till serviceanläggningar<br />
är detta ännu mera angeläget. En stor del av vägvisning till<br />
serviceanläggningar riktar sig till trafikanter som kanske inte i första hand söker<br />
en bestämd anläggning. Exempel på detta kan vara restaurang, servering och<br />
badplats. Genom att sådana färdmål sällan är planerade redan vid starten av en<br />
resa är det av bland annat trafiksäkerhetsskäl viktigt att förberedande<br />
upplysning är utförd på ett sådant sätt att trafikanterna inte överraskas av<br />
oväntad vägvisning.<br />
sid 64 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
Följande exempel ger tips och råd om vägvisning till olika typer av<br />
serviceanläggningar i olika situationer. Andra lösningar på vägvisningen kan<br />
finnas. Utan att göra anspråk på att vara heltäckande kan exemplen i alla fall ge<br />
underlag för att uppnå eftersträvad likformighet vid vägvisning till<br />
serviceanläggningar.<br />
7.3.2 Namn på serviceanläggningar<br />
Normalt anges inte namn på serviceanläggningar i vägvisningen. Det kan dock<br />
vara en fördel att namnsätta exempelvis rastplatser och friluftsområden.<br />
Härigenom kan en koppling göras mellan kartor och vägvisning. För<br />
friluftsområden kan informationstavlor över området ersätta viss vägvisning till<br />
olika anläggningar inom området. Detta förutsätter oftast att området är<br />
namnsatt.<br />
Även anläggningar som hotell och restauranger kan behöva vägvisas med namn<br />
i speciella fall. I en turistort eller ett område med många anläggningar av<br />
samma slag kan det vara ett uttalat trafikantbehov att vägvisa med<br />
anläggningarnas namn.<br />
Namn på rastplatser bör i största möjliga utsträckning vara lokalt förankrade till<br />
den plats anläggningen ligger på. Vid namnsättningen är det dessutom viktigt<br />
att beakta konsekvenserna för vägvisningen. Det kan exempelvis vara olämpligt<br />
att ge en rastplats samma namn som en närliggande ort. Speciellt olämpligt kan<br />
detta vara om rastplatsen inte ligger vid vägen till orten. Även om vägvisningen<br />
till rastplatsen sker med annan färg och texttyp än den geografiska<br />
vägvisningen, kan det finnas risk för förväxling.<br />
7.3.3 Förberedande upplysning<br />
Behovet av förberedande vägvisning är ofta större vid vägvisning till<br />
serviceanläggningar än vid annan vägvisning. Vägvisningen till en<br />
serviceanläggning riktar sig som regel till en, relativt sett, större andel okända<br />
trafikanter än den geografiska vägvisningen.<br />
Vid bedömningen av behovet av förberedande upplysning bör sådana faktorer<br />
som trafikmängd, andelen svängande okända trafikanter, siktförhållanden och<br />
tillåten hastighet vara avgörande. Inom tätorter behövs det normalt inte någon<br />
förberedande upplysning.<br />
Förberedande upplysning om serviceanläggningar sker normalt 1 eller 2 km<br />
före infart eller avtagsväg till anläggningen. Anledningen till att ge förvarning<br />
så långt från vägvalspunkten har varit att ge trafikanterna tid att besluta sig för<br />
om de ska utnyttja serviceanläggningen eller inte.<br />
I de exempel som visas nedan ges förvarning långt från anläggningen för<br />
rastplatser och informationsställen eller sådana anläggningar i kombination med<br />
andra serviceanläggningar. Motiven är att detta kan motverka uppställning på<br />
olämpliga platser. För att åstadkomma detta kan det vara lämpligt att ge<br />
förberedande upplysning om kommande rast- och parkeringsplatser på långa<br />
avstånd. I vissa fall betydligt längre än vad som är vanligt för andra typer av<br />
anläggningar. Informationsställen är ofta belägna på rast- och parkeringsplatser<br />
sid 65 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
utanför tätorter. Det är därför lämpligt att kombinera förvarning för rast- och<br />
parkeringsplatser med märke för informationsställe.<br />
Beträffande förberedande upplysning om andra serviceanläggningar än de ovan<br />
beskrivna bör samma metod användas som för övrig vägvisning, dvs. med<br />
orienteringstavla, tabellorienteringstavla eller avfartsorienteringstavla. Med de<br />
högsta tillåtna hastigheter som tillämpas finns knappast motiv för att ge<br />
förberedande upplysning om serviceanläggningar så långt från vägvalspunkten<br />
som 1 till 2 km. För övrig vägvisning, som rimligtvis bör vara ”tyngre” har det<br />
bedömts tillräckligt med 300 – 400 m och på motorvägar och liknande vägar 1<br />
km och 500 m.<br />
Med de sätt att ge förberedande upplysning som redovisas i exemplen nedan<br />
kan man undvika oklarheter om angivet avstånd avser sträckan fram till<br />
avtagsvägen eller till serviceanläggningen.<br />
7.3.4 Storlek på servicesymboler<br />
Storleken på servicemärkenas symbolruta beror på vilken textstorlek som<br />
använd för övrig vägvisning. Är symbolen inskriven i märke med text anpassas<br />
symbolrutans storlek till texten. Nedan visas den storlek som bör väljas på<br />
symbolruta med hänsyn till textstorlek och användningsområde.<br />
sid 66 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
TEXTSTORLEK (mm) SYMBOLRUTANS STORLEK (mm)<br />
Versal Versal/gemen Infogat Fristående<br />
100 100/73 230 x 230 300 x 300<br />
150 150/109 230 x 230 300 x 300 < 50<br />
km/tim<br />
150 150/109 230 x 230 400 x 400 < 70<br />
km/tim<br />
När en symbol är infogad respektive fristående exemplifieras nedan.<br />
Symbolen är infogad om anläggningens namn eller geografiskt namn anges på<br />
märket.<br />
Exempel:<br />
Symbolen är fristående när endast avståndet till anläggningen anges.<br />
Exempel:<br />
Kombineras förvarningar till anläggningar med olika avstånd är symbolerna<br />
infogade.<br />
Exempel:<br />
7.3.5 Typexempel på vägvisning och utmärkning<br />
sid 67 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
Restaurang<br />
FIGUR 7-27 Kombinerad utmärkning av kommande och därefter kommande<br />
rastplats.<br />
Kommentar:<br />
Om inte möjlighet finns för vidare vägvisning för den tunga trafiken inom rimligt<br />
avstånd måste rastplatsen märkas ut som parkeringsplats med märke E19 Parkering<br />
och med tilläggstavla som anger tillåtna fordonskategorier. Observera att sådan<br />
utmärkning kräver LTF. Begränsningar i tillåtelsen att parkera ska i förekommande fall<br />
anges i LTF.<br />
Utmärkning av två rastplatser efter varandra enligt detta exempel görs normalt på<br />
huvudvägnätet för långväga transporter. På det övriga vägnätet bör sådan utmärkning<br />
ske endast då den närmast kommande rastplatsen har sämre standard än den därefter<br />
kommande.<br />
Hotell<br />
sid 68 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
sid 69 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
CENTRUMKÄRNA<br />
FIGUR 7-28 Turistbyrå i tätort.<br />
NYA<br />
STAN<br />
TÄTORTSGRÄNS<br />
sid 70 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
Restaurang<br />
Restaurang<br />
Figur 7-29 Restaurang i liten ort respektive vid anslutande väg till orten<br />
Kommentar:<br />
Munkeby är en liten ort med endast 1 restaurang.<br />
Om restaurangen ligger i orten kan servicesymbolen infogas i vägvisaren till orten som<br />
i övre exemplet.<br />
Om restaurangen inte ligger i orten bör servicesymbolen vara på egen vägvisare.<br />
sid 71 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
FIGUR 7-9 Vägvisning till campingplats i tätort<br />
TÄTORTSGRÄNS<br />
Campingplats<br />
TÄTORTSGRÄNS<br />
CENTRUMKÄRNA<br />
sid 72 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
Storgatan<br />
Vandrarhem<br />
4:e villagatan<br />
Om det inom en ort finns risk för förväxling<br />
av olika vandrarhem kan namn på anläggningarna<br />
anges på följande sätt:<br />
FIGUR 7-10 Vandrarhem i tätort<br />
sid 73 (av 108)
VÄGMÄRKEN 6 Omledning<br />
sid 74 (av 108)
VÄGMÄRKEN 7 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar<br />
8 3014Utmärkning av korsningar.<br />
8.1 Allmänt<br />
Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till<br />
korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan<br />
sägas att ju mera komplicerad en korsning är desto fler vägmärken behövs för<br />
att informera och leda trafikanterna genom korsningen. En svårighet är att<br />
bedöma hur mycket information som kan ges utan att överskrida trafikanternas<br />
möjlighet att tillgodogöra sig informationen. Så långt som möjligt bör<br />
vägmärkena spridas för att undvika koncentrationer i själva korsningen där<br />
trafikanternas uppmärksamhet behöver vara riktad mot andra trafikanter.<br />
Användning av orienteringstavlor och tabellorienteringstavlor är ett sätt att ge<br />
information om vägval före korsningen, vilket för trafikanten kan innebära att<br />
vägvisningen i anslutning till korsningen blir mera en bekräftelse av beslutet om<br />
vägval. Vissa märken måste dock vara placerade nära korsningar av formella<br />
skäl, t.ex. stopp- eller väjningsplikt, stannande- och parkeringsförbud,<br />
trafikdelare m.m.<br />
<strong>Vägmärken</strong> som placeras i och i anslutning till vägkorsningar måste ofta<br />
placeras inom säkerhetszonen. Stolpar till sådana märken ska då vara av<br />
eftergivlig typ eller placerade bakom räcken.<br />
Bredder på säkerhetszoner och vad som i övrigt gäller för föremål placerade<br />
inom säkerhetszonen framgår av VGU delen Sektion landsbygd - Vägrum kap.<br />
8 Sidoområde.<br />
8.2 Exempel på utmärkning med vägmärken i<br />
korsningar<br />
Följande figurer visar exempel på användning av vägmärken i några olika<br />
korsningstyper. Exemplen ska betraktas som typexempel som kan användas i<br />
normalfall. Beroende på förhållanden på platsen kan utmärkningen behöva<br />
utökas eller minskas. Detaljer i exemplen kan vara svåra att se på datorskärmen.<br />
Genom att skriva ut aktuellt exempel eller förstora bilden på skärmen kan man i<br />
detalj se märken m.m. på bilderna.<br />
I några fall visas även vägmarkeringar men detta är då enbart för att visa<br />
koppling mellan vägmärken och markering, exempelvis vägmärke och<br />
vägmarkering för väjningsplikt. Detaljutförande av vägmarkeringar framgår av<br />
delen ”Vägmarkeringar”.<br />
sid 75 (av 108)
VÄGMÄRKEN 7 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar<br />
FIGUR 8-31 Exempel på utmärkning av korsningstyp A med VR 70 till 90, god<br />
sikt och liten eller måttlig trafik<br />
Kommentar:<br />
Om det är lämpligare med hänsyn till sikt eller utrymme eller för att begränsa<br />
stolpantalet kan vägvisarna som placeras parallellt med huvudvägen sättas ovanpå<br />
varandra. Vägvisarna som visar in på anslutningsvägen kan placeras på samma stolpe<br />
mitt emot anslutningsvägen om huvudvägens bredd är 8 m eller mindre.<br />
sid 76 (av 108)
VÄGMÄRKEN 7 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar<br />
300-400 m<br />
FIGUR 8-32 Exempel på utmärkning av korsningstyp A med VR 70 till 110<br />
samt måttlig till stor trafik<br />
Kommentar:<br />
I stället för orienteringstavla kan tabellorienteringstavla användas om andelen<br />
svängande trafik är måttlig eller liten. På tabellorienteringstavla anges enbart<br />
vägnummer för riktningen rakt fram.<br />
50-100 m<br />
200 m - 400 m<br />
sid 77 (av 108)
VÄGMÄRKEN 7 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar<br />
högst 50 m<br />
FIGUR 8-33 Exempel på utmärkning av korsningstyp A med VR 70 eller lägre<br />
samt liten till måttlig trafik<br />
Kommentar:<br />
Om korsningen är belägen utanför tätbebyggt område kan avståndstavlor behövas efter<br />
korsningen. Detta gäller särskilt för riksvägar och primära länsvägar.<br />
sid 78 (av 108)
VÄGMÄRKEN 7 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar<br />
Varningsmärke<br />
om det behövs<br />
FIGUR 8-34 Exempel på utmärkning av liten cirkulationsplats<br />
Kommentar:<br />
Vägvisning om<br />
det behövs<br />
I huvudsak anordnas dessa korsningar inom tättbebyggt område där vägvisning inte<br />
behövs. Om vägvisning ändå anses behövas är det lämpligt att placera tabellvägvisare<br />
högst 50 m före korsningen.<br />
Exemplet visar vägvisning till namnsatt sjukhus och där beslut finns om att detta namn<br />
ska anges. Om inte sjukhusets namn ska anges visas enbart symbolen. Vägvisning till<br />
sjukhus utan akutmottagning sker i förekommande fall med ordet Sjukhus eller<br />
sjukhusets namn utan rödakorssymbolen.<br />
sid 79 (av 108)
VÄGMÄRKEN 7 Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar<br />
25-100 m Högst 50 m<br />
FIGUR 8-35 Exempel på utmärkning av korsningstyp A vid VR 50 eller lägre<br />
inom tätort<br />
Kommentar:<br />
Exemplet visar vägvisning till numrerad väg inifrån tätort. Om olika gator/vägar bör<br />
användas för trafik till de eller den numrerade vägen kan väderstreck anges<br />
tillsammans med vägnumret.<br />
Exemplet visar vägvisning till namnsatt sjukhus och där beslut finns om att detta namn<br />
ska anges. Om inte sjukhusets namn ska anges visas enbart symbolen. Vägvisning till<br />
sjukhus utan akutmottagning sker i förekommande fall med ordet Sjukhus eller<br />
sjukhusets namn utan rödakorssymbolen.<br />
Högst 50 m<br />
sid 80 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
9 3615Utmärkning av fartdämpande åtgärder<br />
9.1 Allmänt<br />
Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp,<br />
förskjutningar m.m., och för att komplettera utmärkning med vägmärken och<br />
vägmarkeringar. Olika färger och material ger dock inte trafikanterna några<br />
anvisningar som de är skyldiga att följa. Den verkan har endast vägmärken,<br />
vägmarkeringar och andra anordningar enligt VMF.<br />
På gator i centrummiljöer bör vägvisning, vägmärken och vägmarkering<br />
begränsas, och anpassas till önskemålet att genom rumsbildningar, ytmaterial<br />
och möblering öka upplevelsevärdet, påverka hastighetsbeteendet samt öka<br />
trafiksäkerheten och trivseln. Synligheten och tydligheten hos körfält, ytor för<br />
olika trafikanter, gupp, förskjutningar etc. kan ökas med olika typer av sten,<br />
betong eller annat material, som påkallar trafikantens uppmärksamhet. Det är<br />
viktigt att förbättra orienterbarheten för barn, äldre och funktionshindrade<br />
särskilt blinda, synsvaga och personer med kognitiva funktionshinder. Det är<br />
även viktigt att uppmärksamheten påkallas för rätt syfte, att ljushetskontraster<br />
används för att stödja blinda och synsvaga.<br />
Det krävs stor varsamhet med användning av olika material och färger och de<br />
signaler de ger till trafikanterna i allmänhet och barn, äldre och<br />
funktionshindrade i synnerhet. Kraven på ljushetskontraster på min 0,40 enligt<br />
NCS (ALM 1 och HIN 1) ställer stora krav på både det som behöver<br />
kontrastmarkeras och användningen av kontraster för annat ändamål.<br />
Dessa önskemål måste anpassas till TrF, och VMF. TrF anger hur trafikanterna<br />
ska bete sig i olika situationer och förhållanden. VMF ger regler om innebörd<br />
och användning av vägmärken och vägmarkeringar. Dessa kan också användas<br />
för information om vägval samt varning för hinder och risker. Syftet med<br />
vägmärken och vägmarkeringar kan också vara att klarlägga gällande<br />
trafikregler som t ex väjningsskyldighet vid smal väg och vid GC-korsning.<br />
Vägmarkeringar ska vara vita eller gula och utformade och placerade i enlighet<br />
med bestämmelserna i VMF för att vara juridiskt giltiga. Detta innebär att<br />
vägmarkeringar inte juridiskt kan ersättas med skilda ytmaterial som t ex<br />
storgatsten mellan körriktningar eller markplattor vid övergångsställe. Skilda<br />
ytmaterial kan däremot fungera väl för att varna för hinder och för att upplysa<br />
trafikanter om anläggningens avsedda funktion.<br />
Hindren ska vara tydliga för fordonstrafikanten och vid behov förvarnas med<br />
varningsmärke A9 Varning för farthinder eller A6 Varning för avsmalnande<br />
väg.<br />
Områden eller vägsträckor där farthinder anlagts kan utmärkas med vägmärke<br />
E11 Rekommenderad lägre hastighet och E12 Rekommenderad lägre hastighet<br />
upphör vid inledning och avslutning av miljöprioriterad väg.<br />
sid 81 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
FIGUR 9-37 Märke E11 Rekommenderad lägre hastighet och märke E12<br />
Rekommenderad lägre hastighet upphör<br />
För trafikanten anger märke E11 en vägsträcka eller ett område där särskilda<br />
åtgärder vidtagits eller där förhållandena är sådana att det är lämpligt att färdas<br />
med lägre hastighet än den högsta tillåtna. Den rekommenderade lägre<br />
hastigheten anges på märket. Om det inte vidtagits några särskilda<br />
hastighetsdämpande åtgärder får märke E11 endast sättas upp om det finns en<br />
fara som det varnas för med varningsmärke.<br />
Vid enstaka gupp eller förskjutning ska i normalfallet alltid särskild utmärkning<br />
ske, t ex med varningsmärke A9 Varning för farthinder, X3 Markeringsskärm<br />
för sidohinder, farthinder m.m. eller likvärdig anordning samt vägmarkering<br />
M17 Farthinder på guppet, se FIGUR 13-3. Skälen för utmärkning är att varna<br />
och upplysa trafikanter och driftfordon om åtgärderna i dagsljus såväl som i<br />
mörker. Behovet bedöms vara större vid gupp än vid förskjutning.<br />
FIGUR 9-38 Utmärkning av gupp<br />
Kommentar:<br />
Anordning vid sida av gupp bör förses med märke X3 Markeringsskärm för sidohinder,<br />
farthinder m.m. Vid placeringen av dessa ska hänsyn tas till att de inte utgör hinder för<br />
gående och cyklande.<br />
FIGUR 9-39 Markering av gupp, s.k. busskudde<br />
Kommentar:<br />
Gupp ska markeras med markering M17 Farthinder. Om det behövs ska varningsmärke<br />
A9 Varning för farthinder sättas upp.<br />
sid 82 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
Utseende och användning av vägmärken i korsning regleras närmare av VMF<br />
och VVFS. Se också Kapitel 9 ”Utmärkning av korsningar”. Vid<br />
miljöprioriterad väg kan följande anpassningar ske inom ramen för gällande<br />
regler:<br />
- Liten eller mycket liten storlek kan användas på vägmärken.<br />
- Liten eller mycket liten text kan användas på lokaliseringsmärken för<br />
allmän vägvisning.<br />
Anpassning av placering av märken i sid- och höjdled kan ske, men hänsyn bör<br />
tas till gående och cyklande, snöröjning, utstickande backspeglar, o.d.<br />
Förberedande vägvisning i form av orienteringstavlor eller<br />
tabellorienteringstavlor behövs som regel inte.<br />
Följande figurer redovisar vilka vägmärken och vägmarkeringar som normalt<br />
behöver övervägas enligt kraven i TrF och VMF vid utformning av<br />
miljöprioriterade vägar:<br />
- FIGUR 13-4 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp.<br />
- FIGUR 13-5 Upphöjd korsning.<br />
- FIGUR 13-6 Avsmalning.<br />
- FIGUR 13-7 Liten cirkulationsplats.<br />
Hastighetsdämpande anordningar behöver inte vara utmärkta med<br />
varningsmärken om de är anpassade till den högsta tillåtna hastigheten för<br />
vägen, samt är tydligt synliggjorda.<br />
På en miljöprioriterad väg som utmärkts med märke E11 Rekommenderad lägre<br />
hastighet bör normalt inte varningsmärke för avsmalnande väg, ojämn väg el.<br />
dyl. behövas. Vid VR50/30 bör dock övervägas om åtgärder som möblering,<br />
ytmaterial, m.m. är tillräckliga eller om varningsmärken behövs.<br />
sid 83 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
9.2 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med<br />
platågupp<br />
Ej obligatoriska<br />
Ej obligatoriska<br />
FIGUR 9-40 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp<br />
Kommentar:<br />
Varningsmärke för cyklister och mopedförare behövs normalt inte på en väl utformad<br />
miljöprioriterad väg. Markering M17 Farthinder markeras på uppfarterna till guppet.<br />
Vid kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp kan följande<br />
vägmärken och vägmarkeringar komma ifråga, se FIGUR 13-4:<br />
- Vägmärke B3 Övergångsställe och vägmarkering M15 Övergångsställe<br />
erfordras vid kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp.<br />
- Vägmarkering M17 Farthinder markeras på uppfarterna till guppet.<br />
- Märke A16 Varning för cyklande och mopedförare kan vid behov användas.<br />
- Märke A9 Varning för farthinder strax före guppet om behov finns för att<br />
varna för guppet.<br />
- X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. om behov finns för att<br />
upplysa och varna trafikanter och snöröjningsfordon om guppet<br />
- Påbudsmärke D2 Påbjuden körbana om behov finns att ange på vilken sida<br />
ett hinder ska passeras<br />
Platser där gående korsar körbanan bör ordnas så att de är säkra, tydliga och ger<br />
god framkomlighet för gående. Låga fordonshastigheter, högst 30 km/tim, ger<br />
god trafiksäkerhet.<br />
9.3 Upphöjd korsning<br />
Upphöjd korsning, gärna med avvikande färg- eller ytmaterial, är en vanlig<br />
hastighetsdämpande åtgärd, se FIGUR 13-5.<br />
sid 84 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
FIGUR 9-41 Exempel på upphöjd korsning<br />
Kommentar:<br />
Vägmarkering M17 Farthinder bör markeras på uppfarterna till den upphöjda<br />
korsningen.<br />
TrF och VMF har inga särskilda regler för upphöjda korsningar. Trafikreglerna<br />
ändras inte heller av att korsningen är upphöjd.<br />
9.4 Avsmalning<br />
FIGUR 9-42 Exempel på vägmärken vid enkelsidig avsmalning<br />
FIGUR 9-43 Exempel på vägmärken vid dubbelsidig avsmalning<br />
Kommentar:<br />
Vid långa utspetsningar kan det behövas flera markeringsskärmar vid tillfarterna.<br />
sid 85 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
Avsmalningen kan vara enkel- eller dubbelsidig. Följande vägmärken och<br />
vägmarkeringar kan vara aktuella, se FIGUR 13-6 och FIGUR 13-7:<br />
- Märke A5 Varning för avsmalnande väg kan användas vid behov för att<br />
upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen.<br />
- Märke X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. kan användas<br />
vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen.<br />
- I undantagsfall vid dubbelsidig avsmalning kan märke B6 Väjningsplikt mot<br />
mötande trafik och märke B7 Mötande trafik har väjningsplikt användas för<br />
att ange väjningsregler på en vägsträcka.<br />
Varningsmärke om avsmalnande väg och sidomarkeringsskärm är inte<br />
nödvändigt inne på en miljöprioriterad väg utmärkt med märke E11<br />
Rekommenderad lägre hastighet med hastigheten 30 km/tim eller lägre som<br />
rekommenderad hastighet. Vid hastighetsbegränsning till 50 km/tim bör<br />
övervägas om varningsmärken krävs eller om övriga åtgärder som möblering,<br />
ytmaterial m.m. är tillräckliga.<br />
Vid avsmalningar kan i vissa fall finnas behov av att vägleda cyklister.<br />
9.5 Hastighetsdämpande korsning; liten<br />
cirkulationsplats<br />
FIGUR 9-44 Möjliga vägmärken vid hastighetsdämpande korsning; liten<br />
cirkulationsplats<br />
Kommentar:<br />
TrF anger att det krävs lokal trafikföreskrift för att en korsning ska vara<br />
cirkulationsplats. Sådan föreskrift meddelas av kommun eller länsstyrelse.<br />
Liten cirkulationsplats är en effektiv hastighetsdämpare, både genom sin<br />
utformning och reglering, se även Kapitel 9. Följande vägmärken och<br />
vägmarkeringar kan vara aktuella, se FIGUR 13-8:<br />
sid 86 (av 108)
VÄGMÄRKEN 8 Utmärkning av korsningar.<br />
- Påbudsmärke D3 Cirkulationsplats som anger påbjuden körriktning i<br />
cirkulationsplatsen<br />
- Väjningspliksmärke B1 Väjningsplikt anger att anslutande trafik har<br />
väjningsplikt<br />
Märke D3 Cirkulationsplats får endast användas tillsammans med märke B1<br />
Väjningsplikt eller märke B2 Stopplikt.<br />
sid 87 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
14. 4516Utmärkning av GC-vägar<br />
14.1 Allmänt<br />
VMF innehåller vägmärken som avser gång- och cykeltrafik och som riktar sig<br />
till dessa trafikantslag då de använder GC-väg. Lokaliseringsmärken för GCtrafik<br />
kan också i vissa fall förekomma på vägar som inte är reserverade för<br />
enbart gång- och cykeltrafikanter.<br />
Det finns också märken som avser GC-trafik men som riktar sig till trafikanter<br />
på andra vägar än GC-vägar. Exempel på sådana märken är A13 Varning för<br />
övergångsställe, A15 Varning för barn och A16 Varning för cyklande och<br />
mopedförare, C10 Förbud mot trafik med cykel och moped klass II, C11<br />
Förbud mot trafik med moped klass II och C15 Förbud mot gångtrafik.<br />
Påbudsmärken som D4 Påbjuden cykelbana, D5 Påbjuden gångbana och D6<br />
Påbjuden gång- och cykelbana vänder sig i första hand till dessa trafikantslag<br />
men innebär också förbud för andra trafikanslag att använda de påbjudna<br />
banorna.<br />
I detta kapitel beskrivs endast lokaliseringsmärken för gång- och cykeltrafik och<br />
då i huvudsak sådana märken som sätts upp på GC-vägar. Bestämmelser för de<br />
märken som omnämns ovan finns i VMF och i VVFS.<br />
14.2 Vägvisning för cykeltrafik<br />
Lokaliseringsmärken för gång-, cykel- och mopedtrafik har mörkblå bottenfärg<br />
med vita symboler, text och bårder. Den mörkblåa bottenfärgen kan inte vara<br />
reflekterande vilket däremot symboler, text och bård bör vara. Märke för<br />
utmärkning av cykelleder kan utföras i valfri färg (se citatet av VMF-texten<br />
nedan).<br />
Lokaliseringsmärken för gång-, cykel- och mopedtrafik kan ha brun bottenfärg<br />
med vit text och symbol om de ingår i vägvisning till turistiskt intressanta mål.<br />
VMF anger under 2 kap. följande för GC-trafik:<br />
Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik<br />
18 § Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik används på<br />
gång- och cykelbanor. Märkena används även vid andra vägar om det finns<br />
särskilda skäl att upplysa om färdväg för gående eller cyklande.<br />
19 § Särskild anordnad cykelled är utmärkt med vägmärke F38, cykelled.<br />
Lokaliseringsmärken som ingår i särskilt anordnad cykelled kan ha annan färg och<br />
utformning än vad som anges i 20 §.<br />
Märken med vit versal/gemen text och symboler på brun botten används endast vid<br />
vägvisning för turistiskt intressanta mål som avses i 25 §.<br />
sid 88 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
20 § Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik är följande.<br />
Märke Närmare föreskrifter<br />
F34 Vägvisare<br />
Märket anger väg till ort, plats,<br />
anläggning eller liknande.<br />
Avstånd i kilometer kan anges.<br />
F35 Tabellvägvisare Märket anger väg till orter, platser,<br />
anläggningar eller liknande.<br />
Avståndet anges i kilometer.<br />
F36 Platsmärke Märket anger ort eller annan plats<br />
av betydelse för orienteringen.<br />
F37 Avståndstavla Märket anger avståndet till<br />
angivna orter, platser,<br />
anläggningar eller liknande.<br />
Avståndet anges i kilometer.<br />
F38 Cykelled Märket anger särskilt anordnad<br />
cykelled.<br />
Märkets färgsättning kan variera.<br />
För att ge cyklister möjlighet att färdas på ett trafiksäkert och bekvämt sätt är<br />
det viktigt, förutom att god standard skapas för cykelbanan eller cykelleden, att<br />
också vägvisning för cyklister sker i den omfattning som kan behövas.<br />
Cyklister som är i behov av vägvisning färdas som regel med låg hastighet<br />
vilket är av betydelse vid utformning och placering av vägmärkena. Vissa<br />
förenklingar kan därför accepteras vad avser lokaliseringsmärkenas placering<br />
och utformning. Exempelvis kan i en korsning mellan cykelleder, samtliga<br />
märken anbringas på samma stolpe.<br />
I nedförsbacke eller på andra ställen där det finns behov av vägvisning i god tid<br />
före vägvalspunkten kan märke F35 Tabellvägvisare användas. Eventuellt kan<br />
då också komplettering med vägvisare i själva korsningen behövas.<br />
För att få en fullgod vägvisning bör en vägvisningsplan upprättas. Att välja rätt<br />
vägvisningsmål vid upprättandet av planen är ofta förenat med svårigheter. Som<br />
grundläggande princip måste alltid gälla att de målpunkter som ska anges är<br />
allmänt vedertagna och har en bred förankring bland kommunens innevånare.<br />
sid 89 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
Konstruerade målangivelser ska undvikas. Såväl geografiska som icke<br />
geografiska målangivelser kan användas.<br />
Tre huvudmodeller för cykelvägvisning används, nämligen fjärrortsmodellen,<br />
närortsmodellen och cykelledsmodellen.<br />
14.2.1 Fjärrortsmodellen<br />
Vissa huvudcykelleder väljs ut. Vägvisningsmålen utgörs av respektive leders<br />
ändpunkter. Från ledens anslutande förbindelser vägvisas sedan till andra<br />
målpunkter. Utmärkningen sker med lokaliseringsmärken för GC-trafik.<br />
Fördelen med denna modell är att tekniken är sedan gammalt känd och prövad.<br />
Den används i vägvisningen längs det allmänna vägnätet. Modellen lämpar sig<br />
bäst när cykellederna är radiellt utbyggda från tätortens centrum.<br />
Nackdelen med modellen är att ledens slutpunkt anges redan vid startpunkten,<br />
trots att målpunkter längs leden kan framstå som mera angelägna och<br />
betydelsefulla. Det är också svårt att hitta start- respektive slutpunkter på<br />
tangentiellt orienterade cykelleder. Utmärkningen blir ofta omfattande och<br />
därmed kostsam eftersom vägnummer inte kan användas för cykelvägvisning.<br />
14.2.2 Närortsmodellen<br />
Denna modell innebär att vägvisning sker längs cykelleden och alltid till<br />
närmaste framförliggande mål. Detta mål kan ligga antingen i direkt anslutning<br />
till cykelleden eller också på sidan om, men med tillfart från leden.<br />
Fördelen med denna princip är att valet av vägvisningsmål blir enkelt och<br />
antalet vägvisare blir litet. Möjligheterna till kompletteringar och ändringar är<br />
goda. Modellen kräver inte att cykelleder är sammanhängande.<br />
Nackdelen med modellen är att det krävs förhållandevis god lokalkännedom av<br />
användarna. Genom att endast närmaste mål anges, krävs att trafikanten känner<br />
till hur denna modell är uppbyggd. En karta kan erfordras för att finna<br />
vägvisningsmål som ska väljas. Genom att vägvisningsmålen hela tiden växlar<br />
längs en led kan trafikanten således träffa på olika vägvisningsmål beroende på<br />
var han eller hon kommer in på leden.<br />
14.2.3 Cykelledsmodellen<br />
Enligt denna modell får en cykelled identitet genom att den ges ett namn<br />
och/eller en färgkod.<br />
Namnsättning av leder bör knytas till begrepp som är allmänt vedertagna, vilket<br />
kan innebära såväl geografiska som icke geografiska namn. Från leden görs<br />
sedan vägvisning till målpunkter belägna på sidan om leden allt eftersom dessa<br />
passeras. Leden ges samma identitet i båda riktningarna. Utmärkning av<br />
cykellederna bör ske med märke F38 Cykelled.<br />
Då en cykelled färgkodas ges cykelledsmärket en bottenfärg som motsvarar<br />
ledens färg. Symbol, bård och eventuell text på märket utförs svart eller vit<br />
beroende på val av bottenfärg. Märket ska vara läsbart och lätt att upptäcka.<br />
Kombinationen orange/svart, ljusblå/vit och brun/vit får inte användas eftersom<br />
sid 90 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
de kan förekomma i andra sammanhang (tillfällig vägvisning, påbjuden bana<br />
och vägvisning till turistmål).<br />
Märket behöver inte vara reflekterande. Det kan vara anbringat på plåt eller<br />
också utfört som självhäftande dekal för att kunna anbringas på<br />
belysningsstolpar eller dylikt.<br />
Märke med pil bör inte utföras så att det lätt kan flyttas. Exempelvis bör inte<br />
dekal förses med riktningspil.<br />
Sammanfattningsvis kan noteras att såväl fjärrorts- som närortsmodellen är väl<br />
beprövad. Den vägvisningsteknik som inbegrips i cykelledsmodellen är också<br />
väl beprövad. Någon principiell skillnad finns inte mellan utmärkning av<br />
cykelled inom en tätort med någon kilometers längd och en turistled med en<br />
längd av flera mil.<br />
Vid motorvägar och andra vägar med förbud mot gång-, cykel- och mopedtrafik<br />
är det speciellt viktigt att vägvisa alternativa färdvägar som tillåter sådan trafik.<br />
Gemensamt för alla tre vägvisningsmodellerna är att platsmärke kan behöva<br />
sättas upp som bekräftelse på mål som angetts med vägvisare. Sådana mål kan<br />
vara orter, stadsdelar, friluftsområden och liknande.<br />
14.2.4 Informationskartor<br />
Vid samtliga vägvisningsmodeller för cykeltrafik kan informationskartor,<br />
utplacerade på lämpliga ställen, vara värdefulla. Särskilt uttalat är detta vid<br />
vägvisning enligt cykelledsmodellen.<br />
På informationskartorna kan anges allt ifrån flera cykelleder inom ett område,<br />
en viss leds totala utbredning, till en viss cykelled. Det kan också vara lämpligt<br />
att på kartan redovisa sevärdheter och annat som kan vara av intresse från<br />
orienterings- och informationssynpunkt.<br />
Informationskartan bör placeras så att en cyklist eller fotgängare på ett bekvämt<br />
och trafiksäkert sätt kan stanna och läsa kartan.<br />
Om det är praktiskt genomförbart är det värdefullt om en handkarta kan<br />
tillhandahållas vid informationsstället, som visar samma bild som<br />
informationskartan.<br />
sid 91 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
Nedan visas exempel på hur en cykelled som ansluter till en bilväg kan vara<br />
utmärkt.<br />
FIGUR 14-46 Exempel på utmärkning av cykelled mm<br />
sid 92 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
15 4717Gatunamnsskyltning<br />
Rekommendationer för utformning av gatunamnsskyltning kommer att ges<br />
senare under detta avsnitt. Rekommendationerna avses omfatta gatunamnsskyltarnas<br />
utseende vad gäller texttyp och textstorlek, färgsättning, m.m. samt<br />
förslag till lämpliga placeringar i korsningar.<br />
Gatunamsskyltar utföres i plan aluminiumplåt eller strängpressade skyltar för<br />
väggmontage eller stolpmotage. Skylthöjden är 150 resp 250 mm.<br />
Bakgrundsfärgen är vit med svart text.<br />
sid 93 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
16 4818Vägmärkesbelysning<br />
16.1 Allmänt<br />
Grundläggande för vägmärken och andra trafikanordningar är att de ska synas i<br />
både dagsljus och i mörker. Dessutom ska färger och utseendet i övrigt vara<br />
detsamma vare sig det är ljust eller mörkt. Reglerna för placering av vägmärken<br />
är utformade med bland annat kraven på synlighet och läsbarhet som underlag.<br />
I de allra flesta fall klaras synlighetskraven i mörker med de reflexmaterial som<br />
är godkända för användning på vägmärken. Genom att använda reflexmaterial<br />
med högre reflexvärden kan separat belysning av vägmärken med ogynnsam<br />
placering från syn- och läsbarhetssynpunkt oftast undvikas.<br />
I tätortsmiljö kan dock separat belysning av vägmärken behövas om den<br />
omgivande miljön innehåller mycket bakgrundsbelysning i form av<br />
vägbelysning och reklamskyltar. Detta gäller särskilt portalplacerade märken.<br />
<strong>Vägmärken</strong> som placeras på körbanan, i första hand märken för påbjuden<br />
körbana, s.k. trafikdelartavlor kan i vissa miljöer vara svåra att upptäcka i<br />
mörker. Detta kan gälla både i tätort och på landsbygd. Ett sätt att slippa<br />
separatbelysa dessa märken kan vara att använda högreflekterande<br />
reflexmaterial och att öka den totala reflekterande ytan genom att placera<br />
stolpmarkeringsskärmar eller stolpmarkeringsrör under märket.<br />
16.2 Ljuskällor<br />
Vid belysning av vägmärken finns två huvudtyper av ljuskällor:<br />
- Innerbelysning<br />
- Ytterbelysning.<br />
Innerbelysta vägmärken är tillverkade av material som släpper igenom ljus och<br />
ljuskällan är placerad inne i vägmärket. Fördelen med innerbelysta märken är<br />
att ljuset blir jämnt fördelat över hela märket, dvs. innerbelysning ger en god<br />
luminansjämnhet. Nackdelarna med innerbelysta märken är att de oftast är<br />
utförda med oreflekterande vägmärkesbild vilket innebär att syn- och<br />
läsbarheten kan helt eller delvis försvinna om belysningen inte fungerar. Det är<br />
som regel svårare att byta lampor i innerbelysta märken än på ytterbelysta.<br />
Livslängden på innerbelysta märken är normalt kortare än på ytterbelysta då<br />
plastmaterialet åldras och färgerna bleknar fortare än på plåtskyltar. Numera<br />
förekommer innerbelysning mestadels enbart på ”standardmärken” och då oftast<br />
på trafikdelartavlor.<br />
Ytterbelysta vägmärken är normalt utförda som obelysta märken, dvs. i plåt<br />
med reflexfolie. Belysningen kan vara arrangerad på olika sätt, vanliga<br />
glödlampsarmaturer som vanligtvis är placerade över märket eller<br />
lysrörsarmaturer som kan vara placerade både under och över märket.<br />
Fördelarna med ytterbelysta märken är att lampbyte som regel är enkelt och att<br />
märkena genom att de har reflexfolie, i viss mån fungerar även om belysningen<br />
slocknar. En nackdel med ytterbelysta märken jämfört med innerbelysta är att<br />
det kan vara svårt att få jämn luminans över hela märket, åtminstone då det<br />
sid 94 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
gäller stora lokaliseringsmärken. Ljusintensiteten blir gärna stor nära ljuskällan<br />
och avtagande längre ifrån ljuskällan.<br />
16.3 Belysningstekniska krav<br />
Om det bedöms nödvändigt med belysning av vägmärken bör vissa minimikrav<br />
på luminans, dvs. ”ljushet”, uppfyllas. Förutom luminans är kontrasten mellan<br />
märkenas bakgrund och tecknen viktiga för läsbarheten. Naturligtvis har också<br />
märkenas storlek liksom tecknen och symbolers storlek avgörande betydelse för<br />
upptäckbarhet och läsbarhet. Reglerna för färgsättning, teckensnitt och storlek<br />
samt symbolers utseende och storlek ger i sig förutsättningarna för att kraven på<br />
läsbarhet och synlighet ska vara tillgodosedda oberoende av om märkena är<br />
belysta eller försedda med reflekterande material. Vad sedan gäller de<br />
ljustekniska egenskaperna hos olika typer av vägmärkesbelysningar kan<br />
tillverkarnas egna specifikationer utgöra underlag för val av belysningstyp och<br />
armaturer.<br />
Separat belysta vägmärken har alltid bättre läsbarhet och synlighet än obelysta.<br />
Därför kan alltid de minimikrav som ställs på reflekterande märkens egenskaper<br />
också tillämpas som minimikrav på belysta vägmärken.<br />
Beträffande luminansjämnheten på belysta vägmärken, dvs. förhållandet mellan<br />
den svagast belysta delen och den starkast belysta delen uttryckt i candela per<br />
kvadratmeter, cd/m 2 , bör den på små märken vara minst 1:6 och på stora märken<br />
1:10<br />
sid 95 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
VÄGMÄRKESREFLEX<br />
Allmänt<br />
En europeisk standard för vägmärken har tagits fram inom det europeiska<br />
standardiseringsorganet, CEN. Standarden kommer att införas som svensk<br />
standard genom SS-EN 12899-1-5:2007.<br />
Vägverkets förteckning över reflexmaterial som är godkända för användning på<br />
vägmärken anger vilka reflexmaterial som får användas tills det finns material<br />
godkända enligt den nya standarden. Så snart det finns möjligheter att få fram<br />
produkter enligt den nya standarden kommer föreskrifterna att ändras.<br />
Kalkylmodell för värdering av vägmärkesanbud<br />
Vägverkets kalkylprogram ska användas som hjälp för att välja mellan olika<br />
reflexmaterial. (beslut 1999-06-16, DR30 A 99:7395, Vägverkets riktlinjer<br />
avseende reflexmaterial till permanenta vägmärken). I upphandlingar finns<br />
möjlighet att använda förfrågningsunderlaget till att styra materialval.<br />
Kalkylmodellen används då för att utvärdera anbuden.<br />
Kalkylmodellen har använts på de material som finns upptagna i Vägverkets<br />
förteckning över reflexmaterial som är godkända för användning på vägmärken.<br />
Den typ av material som visat sig vara långsiktigt mest ekonomiskt fördelaktiga<br />
är mikroprismatiska.<br />
I <strong>Leksand</strong>s kommun använder vi mikroprismatiska s.k. Högreflekterande<br />
folier på permanenta vägmärken.<br />
Fluorescerande reflexmaterial<br />
Fluorescerande reflexmaterial ska normalt endast användas vid utmärkning av<br />
vägarbeten. Vid vägarbeten ska följande vägmärken vara fluoriserande: A20,<br />
A40, X1, J2 samt alla lokaliseringsmärken inom grupp F. Materialet kan dock<br />
användas om det finns särskilda skäl att höja uppmärksamheten.<br />
• utanför skolor eller förskolor som är utmärkta med märke A 15, varning<br />
för barn;<br />
• på kortare sträcka där hastigheten är begränsad till 30 km/tim genom<br />
märke C 31, begränsad hastighet;<br />
• för att märka ut låga vägportar eller broar<br />
Märkning<br />
<strong>Vägmärken</strong> ska vara märkta med en etikett som anger typ av reflexmaterial,<br />
fabrikat, vägmärkestillverkare, tillverkningsår samt garantitid. Etiketten ska<br />
vara permanenthäftande och klart läsbar garantitiden ut. Etiketten placeras på<br />
märkets baksida: på lokaliseringsmärken i nedre högra kanten, på<br />
standardvägmärken i högra delen av märket.<br />
sid 96 (av 108)
VÄGMÄRKEN 0 Rengöring<br />
UNDERHÅLL OCH SKÖTSEL AV VÄGMÄRKEN<br />
Rengöring<br />
<strong>Vägmärken</strong> och vägmärkesbärare ska rengöras för att de ska behålla sin<br />
synbarhet och livslängd. Hur ofta de ska rengöras är beroende av miljö, läge,<br />
reflexmaterial och material i vägmärkesbärare.<br />
− <strong>Vägmärken</strong> och vägmärkesbärare ska i första hand rengöras med bara<br />
vatten (se anvisningar från folie- och vägmärkestillverkare).<br />
− Vid svår nedsmutsning kan man behöva använda en mjuk borste samt<br />
ett milt rengöringsmedel.<br />
− Reflexytor måste rengöras med särskild försiktighet så att ytan inte<br />
repas.<br />
− <strong>Vägmärken</strong> och vägmärkesbärare ska vara fria från klotter, reklam,<br />
smuts, skador och snö som försämrar läsbarheten<br />
− Fundament ska hållas fria från jord, växtlighet och andra synliga<br />
föroreningar så att funktionen upprätthålls.<br />
Funktionskontroll<br />
− När vägmärken ska bytas ut ska man samtidigt se över<br />
vägmärkets utformning och placering i samråd med beställaren då<br />
ofta <strong>Leksand</strong>s kommuns trafikingenjör.<br />
− Vägmärkeskonstruktioner, såsom portaler, stolpar,<br />
avskjuvningsleder och fästanordningar ska vara fria från synliga<br />
defekter som reducerar den ursprungliga bärförmågan.<br />
sid 97 (av 108)
Change language